Bet. 2003/04:UBU6

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU6

Valfrihet i skolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 26

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 om

valfrihet i skolan och om införande av ett system

med en nationell skolpeng som skall följa eleven

till den skola han eller hon väljer.

Motionsyrkandena om valfrihet handlar om rätten

att välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip

före närhetsprincip, möjligheter till minst två

alternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade

elever och nationell information om möjligheterna

till skolval. Yrkandena om en nationell skolpeng

innefattar också yrkanden om en individualiserad

skolpeng för elever med funktionshinder.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden. När det gäller valfrihet i

barnomsorgen hänvisar utskottet till riksdagens

tillkännagivande i ärendet under föregående

riksmöte.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Möjligheter till minst två alternativa

skolval

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub276 yrkande 4.

Reservation 1 (m)

2. Valfrihetsprincip före närhetsprincip

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub474 yrkande 4,

2003/04:Sf325 yrkande 12 och

2003/04:Sf326 yrkande 26.

Reservation 2 (m, fp)

3. Fritt skolval för att säkerställa

landsbygdsskolors överlevnad

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub474 yrkande 5.

Reservation 3 (m)

4. Nationell information om möjligheterna

till skolval

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub276 yrkande 5.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Valfrihet för funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub220 yrkande 1 och

2003/04:Ub258 yrkande 2.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Valfrihet i barnomsorgen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 10,

2003/04:Sf356 yrkande 6 och

2003/04:Sf404 yrkandena 18, 20, 21 och 24.

7. Valfrihet för personal inom skola och

omsorg

Riksdagen avslår motion

2003/04:Sf289 yrkande 19.

Reservation 6 (m)

8. Införande av ett system med nationell

skolpeng

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 1,

2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,

2003/04:Ub367 yrkande 23,

2003/04:Ub388 yrkande 10,

2003/04:Ub427 yrkande 11,

2003/04:Ub472 yrkande 3,

2003/04:N341 yrkande 13 och

2003/04:N344 yrkande 5.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (fp)

9. Nationell individualiserad skolpeng för

elever med funktionshinder

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub258 yrkande 3 och

2003/04:So504 yrkande 32.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (fp)

Stockholm den 19 februari 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna

Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen

(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael

Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Christer

Adelsbo (s), Marie Nordén (s) och Axel Darvik (fp).

2003/04

UbU6

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2003 väcktes

motioner med 26 yrkanden om valfrihet och om

införande av ett system med en nationell skolpeng

som skall följa eleven till den skola han eller hon

väljer. Dessa yrkanden behandlas i detta betänkande.

Motionsyrkandena om valfrihet handlar om rätten

att välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip

före närhetsprincip, möjligheter till minst två

alternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade

elever och nationell information om möjligheterna

till skolval. Motionsyrkandena om en nationell

skolpeng innefattar också yrkanden om en

individualiserad skolpeng för elever med

funktionshinder.

Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Valfrihet

Valfrihet i skolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

möjligheter till minst två alternativa

skolval, om valfrihetsprincip före

närhetsprincip, om fritt skolval för att

säkerställa landsbygdsskolors överlevnad och

om nationell information angående

möjligheterna till skolval.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (m, fp), 3

(m) och 4 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2003/04:Ub276 yrkande 4 att det finns tre olika

former av mångfald att sträva efter i skolhänseende.

De är alternativ inom pedagogiken, ett utbud av

olika profiler och tillgång till olika huvudmän. Det

långsiktiga målet bör enligt Moderaterna vara att

alla elever skall ha minst två olika alternativ att

välja mellan inom rimligt avstånd från hemmet.

Kravet på mångfald medför att det inte endast är den

offentliga sektorn som kan driva skolor och andra

utbildningsinstitutioner. Staten skall fokusera på

mål och resurser - utförandet fungerar bättre med

pluralism.

I tre motioner förordas en valfrihetsprincip före

närhetsprincipen.

Enligt Moderaternas motion 2003/04:Sf325 yrkande

12 får inte närhetsprincipen vara allenarådande för

skolans rekrytering. Alla elever skall fritt kunna

välja den skola vars profil passar dem bäst och ha

makten att välja bort dåliga skolor. Barn kan inte

användas som regeringens integrationspolitiska

verktyg. I motion 2003/04:Ub474 (m) yrkande 4

understryker motionären att skolplacering av barn

lika naturligt skall kunna ske efter skolans

pedagogiska inriktning som efter skolans geografiska

närhet.

Folkpartiet lyfter fram betydelsen av att tillåta

fritt val av skola som ett medel att motverka

segregation, i motion 2003/04:Sf326 yrkande 26. När

elever och föräldrar själva kan välja skola behöver

de inte välja den skola som ligger närmast, vilket

gör att bostadssegregationen inte slår igenom på

samma sätt i skolan.

Vikten av fritt skolval för att säkerställa

landsbygdsskolors överlevnad påpekas i motion

2003/04:Ub474 (m) yrkande 5. De små bygdeskolornas

överlevnad blir då inte en fråga för städernas

politiker, utan för bygdens invånare.

En nationell information om möjligheterna till

skolval efterfrågas i Moderata samlingspartiets

motion 2003/04:Ub276 yrkande 5. Moderaterna hävdar

att det i dag är en enorm skillnad mellan olika

kommuner i fråga om information till föräldrar och

elever om rätten att välja skola. En fri sökning i

hela landet och likvärdiga icke-diskriminerande

antagningsvillkor för alla elever är grundläggande

för ett fritt skolval.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena. Enligt utskottets mening finns det

en omfattande valfrihet inom skolväsendet.

I fråga om grundskolan föreskrivs i skollagen

(1985:1100) att kommunen vid fördelningen av elever

på olika skolor så långt möjligt skall beakta

föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas

emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta gäller

under förutsättning att inte andra elevers

berättigade krav på placering i en skola nära hemmet

åsidosätts eller betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

En kommun skall i sin grundskola även ta emot en

elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är

skyldig att svara, om eleven med hänsyn till sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå

i den kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Efter

önskemål från föräldrar har en kommun dessutom rätt

att ta emot en elev från en annan kommun (4 kap. 8 a

§). Föräldrarna kan också som alternativ till den

kommunala skolan välja en fristående skola. I

samtliga dessa fall skall ersättning för elevens

utbildning utgå från elevens hemkommun.

I fråga om rätten att välja skola på gymnasienivå

gäller i dag följande.

Det finns inte någon inskränkning i rätten att

välja en fristående skola. Till sådana skolor

tillämpas riksrekrytering. Om en elev tas in till

utbildning vid en fristående gymnasieskola är

hemkommunen alltid skyldig att lämna bidrag, om

Skolverket förklarat skolan bidragsberättigad.

Däremot är hemkommunen inte skyldig att betala

interkommunal ersättning för en elev som vill

genomgå en gymnasieutbildning i en annan kommuns

skola, om hemkommunen kan erbjuda samma program

eller nationellt fastställda inriktning och eleven

inte på grund av sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5

kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val, i

hemkommunens utbud, mellan olika skolor som har

samma program finns det inga centrala bestämmelser.

I sammanhanget kan nämnas att flera kommuner i

Stockholmsregionen sedan några år låter sina elever

söka gymnasieutbildningar fritt och är beredda att

betala den interkommunala ersättningen. Även i flera

andra regioner i landet pågår en liknande

utveckling.

Inom det offentliga skolväsendet förekommer det

även ett stort antal riksrekryterande utbildningar i

form av specialutformade program och utbildningar

inom nationellt program i gymnasieskolan. Dessa

utbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen

(1992:394) samt i bilagorna 2 och 3 till

förordningen. Om en elev tas in på en

riksrekryterande utbildning, skall ersättning för

kostnaderna för elevens utbildning utgå från

hemkommunen.

Gymnasiekommittén 2000 har i sitt betänkande Åtta

vägar till kunskap - En ny struktur för

gymnasieskolan (SOU 2002:120) utgått från att

elevens rätt att få vald utbildning bör stärkas i

den framtida gymnasieskolan. Kommittén har bl.a.

föreslagit att behöriga sökande ges möjlighet att

söka utbildning på någon av de föreslagna sektorerna

i en annan kommun, även om den anordnas av

hemkommunen eller samverkansområdet (frisökning).

Sammanfattningsvis anser utskottet att elevers och

föräldrars möjligheter att välja skola är väl

tillgodosedda inom nuvarande regelverk för

grundskolan. När det gäller gymnasieskolan är en

proposition utifrån Gymnasiekommitténs förslag

aviserad att föreläggas riksdagen i mars 2004.

Utskottet utgår från att ökade möjligheter att söka

utbildning i annan kommun än hemkommunen också

kommer att medföra utvidgade informationsinsatser.

Utskottet noterar att Skolverket i en rapport

Valfrihet och dess effekter inom skolområdet

(rapport 230, april 2003) redovisar att valfrihet

leder till skolutveckling men också till

segregation. Valfrihetens effekter på skolområdet är

alltså både positiva och negativa. Skolutvecklingen

stimuleras, särskilt genom profilering och

pedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar

liksom lyhördheten från skolor och kommuner.

Samtidigt pekar verkets studie på risker att

valfriheten förstärker såväl den etniska som den

socioekonomiska och prestationsmässiga

segregationen.

Valfrihet för funktionshindrade elever

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

lagstiftning som ger elever med

funktionshinder rätt att välja skola.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Ub258 yrkande 2 att elever med

funktionshinder skall i lag tillförsäkras rätten att

välja skola. Eleverna skall ha möjlighet att välja

skola utifrån kvalitet, pedagogik och social miljö.

Valet skall kunna göras inte bara bland den egna

kommunens skolor, utan också bland andra kommuners

profilskolor, fristående skolor och specialskolor.

Detta förslag förs även fram i motion

2003/04:Ub220 (m) yrkande 1. Motionären vill genom

lagstiftning säkerställa funktionshindrade elevers

rätt och möjlighet att välja skola. En sådan

lagstiftning skulle komma att leda till en betydande

utveckling av dagens specialskolor och regionala

skolor för funktionshindrade samt till att en mängd

fristående och kommunala alternativ växer fram,

framhåller motionären.

Av båda motionerna framgår att Moderaterna inte

accepterar nuvarande lagregler som innebär att

specialskolans målgrupp begränsats i förhållande

till tidigare regler. Målgruppen omfattar nu enbart

döva och hörselskadade elever.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med

synskada respektive grav språkstörning inte längre

skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp

(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr.

1999/2000:14). Det innebar att riksdagen ställde sig

bakom regeringens förslag om en successiv avveckling

av de fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna

Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och

en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten

vid skolorna.

Frågan om en omprövning av nämnda beslut har

därefter återkommande behandlats och avslagits av

riksdagen.

En av regeringen tillsatt särskild utredare

lämnade i november 2002 betänkandet

Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU

2002:106). Visstidsutbildning ges i dag vid

Ekeskolan i Örebro, för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan i

Sigtuna, för elever med grav språkstörning. Dessa

tidigare specialskolor är nu resurscenter inom

Specialpedagogiska institutet.

Syftet med visstidsutbildning är att ge ett

specialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt

skall kunna återvända till sin hemskola och få en

fullgod utbildning i närheten av hemmet. De elever

som undervisas vid resurscenter är fortfarande

elever i sina respektive hemkommuner.

Utredaren föreslår en ny förordning om

visstidsutbildning. Elevens vårdnadshavare skall

kunna göra ansökan och Specialpedagogiska

institutets styrelse beslutar om eleven skall tas

emot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga

ett beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. En

visstidsutbildning skall fortgå under minst en

termin. Om fortsatt behov finns efter den beslutade

tiden kan en förnyad ansökan göras. En elev kan

fortsätta i visstidsutbildning under hela den

obligatoriska skolgången.

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår

arbete inom departementet med en sådan förordning om

visstidsutbildning. Avsikten är att förordningen

skall kunna träda i kraft den 1 juli 2004.

Utskottet vill därtill nämna att Skollagskommittén

i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121) föreslår att i en ny

skollag tas in bestämmelser om enskild (fristående)

specialskola, dvs. skola för döva, dövblinda och

hörselskadade elever. I dag finns det inte några

bestämmelser om rätt till bidrag för en elev som går

i en fristående specialskola. Enligt kommittén finns

det inte heller några fristående specialskolor.

Förslaget innebär att hemkommunen betalar till

staten oberoende av om eleven går i en statlig eller

enskild specialskola och att staten via

Specialskolemyndigheten fördelar resurser till

enskilda specialskolor (s. 637).

Beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs

förslag bör avvaktas.

Valfrihet i barnomsorgen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

valfrihet i barnomsorgen med hänvisning till

tidigare riksdagsbehandling och riksdagens

tillkännagivande till regeringen i ärendet.

Motioner

Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub416 yrkande

10 att det måste vara möjligt för föräldrar att

välja en annan barnomsorgsform än kommunens egen.

Alla kommuner bör bli skyldiga att lämna bidrag till

enskild förskoleverksamhet och enskild

skolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller de

kvalitetskrav som ställs. De fristående skolorna

skall tjäna som förebild. Kommunerna bör ge

föräldrarna en barnomsorgspeng för att bekosta den

barnomsorg föräldrarna vill ha - kommunal förskola,

enskild förskola eller familjedaghem.

Också i Folkpartiets motion 2003/04:Sf356 yrkande

6 begärs större valfrihet i barnomsorgen. Enligt

motionen är det en stor stressfaktor för

småbarnsfamiljer om deras barn inte trivs på det

dagis där de är. Att kunna byta barnomsorg är en

viktig del för att det skall bli mera vardagsmakt

för barnfamiljerna. För detta behövs en

etableringsfrihet för nya dagis och en

barnomsorgspeng, alltså att det kommunala stödet

följer med till det dagis föräldrarna väljer.

Kristdemokraterna utvecklar sin syn på valfrihet i

barnomsorgen i motion 2003/04:Sf404 (yrkandena 20,

21 och 24). Enligt motionen måste det finnas en väl

utbyggd barnomsorg med olika alternativ för att alla

föräldrar skall finna alternativ som passar just dem

och deras barn. Som komplement till föräldrarnas

omsorg vill Kristdemokraterna erbjuda en mångfald av

olika sorters barnomsorg: familjedaghem, förskolor,

öppna förskolor och fritidshem med olika inriktning

och med olika huvudmän. Detta ställer krav på att

kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla

godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter.

Kristdemokraterna understryker att begreppet

barnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i det

egna hemmet. Partiet vill skapa ekonomiska och

praktiska förutsättningar för val mellan olika och

flexibla barnomsorgsformer, bl.a. genom ett

barnomsorgskonto som ökar föräldrarnas

handlingsfrihet.

I samma motion yrkande 18 hänvisar

Kristdemokraterna till att en majoritet av

riksdagspartierna, eller alla partier utom

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, stöder

föräldrars rätt att fritt välja barnomsorgsform. En

reservation om mångfald inom barnomsorgen i

utskottets betänkande 2002/03:

UbU19 om förskolan bifölls av kammaren. I motionen

påpekas att detta är en tydlig markering från

riksdagens sida som regeringen hittills valt att

helt bortse från.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena. Som

påpekas i Kristdemokraternas motion är frågan om

valfrihet och mångfald inom barnomsorgen

aktualiserad hos regeringen genom ett

tillkännagivande från riksdagen.

Ställningstagandet i reservationen Mångfald inom

barnomsorgen (m, fp, kd, c, mp) i betänkande

2002/03:UbU9 Förskolan har följande lydelse:

Vi anser att det är viktigt med mångfald och

valfrihet inom barnomsorgen. Det som passar den

ena familjen passar inte den andra. Därför skall

föräldrar ha rätt att fritt välja barnomsorg.

Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika

alternativ. Vi är positiva till olika sorters

barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal

som privat eller kooperativ regi. Valfrihet

innebär också en möjlighet för dem som vill i

större utsträckning vara hemma med sina barn.

Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor

för alla godkända barnomsorgs- och

förskoleverksamheter. Med en mångfald av

barnomsorgsformer kan olika verksamheter

stimulera varandra och bidra till en utveckling

av hela barnomsorgen.

Efter återförvisning från kammaren (lika röstetal

vid omröstning) och ny utskottsbehandling i

betänkande 2002/03:UbU19 Förskolan (förnyad behand-

ling) biföll riksdagen den 7 maj 2003 reservationen.

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår

beredning av ärendet. Denna bör enligt utskottets

mening avvaktas.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU

2002:121), som en ny regel, att enskilda huvudmän

som uppfyller kraven för godkännande skall få

anordna förskolor inom skolväsendet med rätt till

bidrag från barnens hemkommuner. Fristående

förskolor kommer därmed att behandlas på samma sätt

som andra fristående skolor när det gäller rätten

till godkännande och bidrag (s. 542). Liksom i dag

skall kommunen vara besluts- och tillsynsmyndighet.

Utskottet anser att riksdagen bör invänta

regeringens beredning av kommitténs förslag.

Riksdagen har hösten 2003 avslagit motionsyrkanden

om införande av ett särskilt barnomsorgskonto.

Enligt socialförsäkringsutskottet ger

föräldraförsäkringen i kombination med

maxtaxereformen betydligt bättre förutsättningar för

föräldrar att förena förvärvsarbete med föräldraskap

(bet. 2003/04:SfU1 s. 102).

Övrigt om valfrihet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

ökad valfrihet för personal inom skola och

omsorg.

Jämför reservation 6 (m).

Motion

Moderata samlingspartiet pläderar i motion

2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige för ökad

valfrihet för personalen inom bl.a. skola och omsorg

(yrkande 19). Moderaterna anser att alternativa

arbetsgivare, nämligen förskolor och skolor med

olika pedagogisk inriktning och personalpolitik, ger

ökade chanser för lärare och andra

personalkategorier att finna för dem stimulerande

arbetsförhållanden. De hävdar att likriktning skapar

missnöje med arbetsmiljön.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Som utskottet redovisat i det föregående finns det

redan en omfattande valfrihet inom skolområdet. I

dag finns det både kommunala skolor och fristående

skolor som profilerar sig genom olika pedagogiska

inriktningar. Också inom förskoleverksamheten finns

olika pedagogiska alternativ.

En utgångspunkt för Skollagskommitténs arbete med

att ta fram förslag till en ny skollag har varit att

de övergripande regelsystemen för offentliga och

fristående skolor skall vara så generella som

möjligt för att skapa förutsättningar för likvärdig

utbildning, öppen för variation och mångfald, på

lika villkor. Beredningen av kommitténs förslag (SOU

2002:121) pågår inom Regeringskansliet och bör

avvaktas.

Införande av ett system med

nationell skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

införande av ett system med nationell

skolpeng som innebär att staten tar över

finansieringen av skolan från kommunerna.

Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden som

rör statlig finansiering för att möta

funktionshindrade elevers behov.

Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (m)

och 10 (fp).

Kort historik om ansvaret för skolan och

skolans finansiering

Genom riksdagens beslut hösten 1990 med anledning av

proposition 1990/91:

18 Ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76)

förändrades den statliga styrningen av skolan från

regel- och resursstyrning till mål- och

resultatstyrning. Kommunerna fick ett samlat ansvar

för driften av skolan.

Dittills hade en betydande del av den statliga

styrningen av skolområdet utövats genom

statsbidragssystemen för de olika skolformerna. För

att ett kommunalt verksamhetsansvar skulle bli

möjligt var det nödvändigt med grundläggande

förändringar. Statsbidraget till skolan skulle i

fortsättningen enbart utgöra ett generellt

finansiellt stöd och inte detaljerat styra

verksamheten. Ett s.k. sektorsbidrag för skolan

infördes den 1 juli 1991.

Sektorsbidraget angav det totala statliga

finansiella stödet till skolsektorn i kommunerna,

dvs. grundskolan, gymnasieskolan och kommunal

utbildning för vuxna. En schabloniserad

behovsrelaterad beräkning av bidragen gjordes enligt

olika beräkningsmodeller för de tre skolformerna.

Våren 1992 beslutade riksdagen om en genomgripande

förändring av statsbidragen till kommunerna från den

1 januari 1993 (prop. 1991/92:150 bil. II:5, UbU5y,

bet. FiU29, rskr. 345). En stor del av de

specialdestinerade statsbidragen till olika

kommunala verksamheter avvecklades och ersattes av

ett nytt generellt bidragssystem. I det generella

statsbidragssystemet för kommunerna inordnades

sektorsbidraget till det kommunala offentliga

skolväsendet samt statsbidragen till särskolan,

särvux och undervisning av invandrare i svenska

språket. Det anfördes bl.a. att kommunerna med ett

generellt system ges större handlingsfrihet när det

gäller verksamhetens utformning samt prioriteringen

mellan olika verksamhetsområden. Den kommunala

verksamheten kan därmed bedrivas på ett effektivare

sätt.

Motioner

Förslag om införande av ett system med nationell

skolpeng läggs fram i motioner från Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet.

Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub276 skall ett

system med statlig finansiering genom nationell

skolpeng ha som syfte att skapa mer enhetliga

spelregler för skolorna, oavsett vem som driver

skolan och var den är belägen (yrkande 11).

Resurserna för en elevs skolgång skall följa eleven

till den skola som eleven väljer. Moderaterna vill

att regeringen tillsätter en parlamentarisk

utredning för att skyndsamt ta fram ett heltäckande

system för nationell skolpeng (yrkande 12).

I motion 2003/04:Ub427 yrkande 11 framhåller

Moderaterna att en nationell skolpeng behövs för att

göra alla skolor till fria skolor. De menar att en

kommunal skola inte är fri. Den tvingas följa den

kommunala skolledningens direktiv och kan inte fritt

förfoga över sina resurser. Kommunerna styr de

samlade resurserna politiskt. Genom att

finansieringsansvaret för skolan flyttas från

kommunerna till staten och en nationell skolpeng

införs får skolans ledning en frihet att använda

skolans resurser där de gör störst nytta.

Ett system med nationell skolpeng kan enligt

motion 2003/04:Ub472 (m) yrkande 3 skapa ekonomiska

incitament för utveckling av landets skolor.

Grundläggande för systemet är att låta elevernas val

av skola styra resursfördelningen. En bra skola får

med ett skolpengssystem god elevtillströmning och

därmed god ekonomi. Illa skötta skolor tappar elever

och får genom detta en signal om behovet av att

trappa upp kvalitetsarbetet.

Även i motionerna 2003/04:N341 yrkande 13 och

2003/04:N344 yrkande 5 från Moderata samlingspartiet

betonas att staten måste garantera det fria

skolvalet genom att ta över ansvaret för

finansieringen av skolan. En nationell skolpeng bör

införas. Skolpengen bör tilldelas skolorna,

kommunala såväl som fristående, efter hur många

elever de förmår attrahera. Särskilt tillskott bör

ges för bl.a. funktionshindrade elever.

Folkpartiet föreslår i motionerna 2003/04:Ub367

yrkande 23 och 2003/04:

Ub388 yrkande 10 likaså att en nationell skolpeng

införs för att främja likvärdig kvalitet och

valfrihet i skolan. Enligt Folkpartiet var

kommunaliseringen av skolan ett av den

socialdemokratiska skolpolitikens enskilt största

misstag. I dag råder så skilda ekonomiska villkor

för skolor i olika kommuner att utbildningens

kvalitet inte blir likvärdig över landet. Därför bör

en nationell skolpeng införas som staten ansvarar

för. Skolpengen betalas ut till den skola eleven

väljer att gå på, oavsett om det är en skola i

elevens egen kommun, en annan kommun eller en

fristående skola. En fjärdedel av resurserna skall

öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och

till skolor i utsatta områden.

Liknande synpunkter om statlig finansiering av

skolan genom en nationell skolpeng framförs i motion

2003/04:Ub237 (fp) yrkande 1.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår

också i motioner en nationell individualiserad

skolpeng för elever med funktionshinder.

Enligt Moderaterna i motion 2003/04:Ub258 yrkande

3 skall en sådan statligt garanterad individuell

skolpeng säkerställa att dessa elevers behov

verkligen möts. För de flesta elever med

funktionshinder kan lösningar med generellt bestämda

tilläggssummor användas, alltefter vilket

funktionshinder det är fråga om. För andra elever,

med individuellt mer komplexa funktionshinder, måste

en helt individualiserad skolpeng användas.

Skolverket eller annan statlig myndighet bör enligt

motionen ges i uppgift att pröva och fastställa den

individuella skolpengens storlek efter elevernas

behov och efter ansökan från skola, resurscenter

eller omsorg.

I Folkpartiets motion 2003/04:So504 yrkande 32

understryks att det föreslagna systemet med en

statlig nationell skolpeng skall garantera elever

med funktionshinder extra resurser. Skolpengen skall

kunna användas till att välja en särskola eller

specialskola.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Motsvarande motionsyrkanden har avstyrkts av

utskottet och avslagits av riksdagen vid ett flertal

tillfällen, senast under våren 2003.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En

nationell skolpeng ger inte de grundläggande

förutsättningarna för att kraven på en likvärdig

skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna

uppfyllas.

Risken finns för en utveckling med krav på en

tydlig koppling mellan den skolpeng som följer en

given elev och de insatser eleven har möjlighet att

få. Elever som har behov som kräver mer resurser

kommer då att betraktas som en belastning. Om

skolorna dessutom strävar efter att maximera sin

ekonomiska vinst skapas starka drivkrafter för

skolorna att välja de mest lönsamma eleverna. En

sådan utveckling måste enligt utskottets uppfattning

kraftfullt motverkas.

Resurser till skolans verksamhet skall enligt

utskottet fördelas med utgångspunkt i de behov som

enskilda elever, olika grupper av elever och skolor

faktiskt har. Det gör man bäst på den lokala nivån.

Utskottet finner det därför inte rimligt att införa

en central resursfördelning i enlighet med förslagen

från Moderata samlingspartiet och Folkpartiet.

Det är inte heller rimligt, anser utskottet, att

införa en central resursfördelning för

funktionshindrade elevers behov.

Kravet på en likvärdig utbildning inom varje

skolform, varhelst den anordnas i landet, slås fast

i skollagen (1 kap. 2 §). I det mål- och

resultatorienterade styrsystemet, som sedan år 1991

ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun, är det Skolverkets uppgift att

följa upp och utvärdera skolverksamheten.

Utskottet vill understryka att förutsättningarna

för att säkerställa en likvärdig utbildning inom

skolväsendet därefter har ytterligare förbättrats.

Skolverket skall således bedriva förstärkt

kvalitetskontroll genom återkommande

utbildningsinspektion och kommunerna har ålagts

kvalitetsredovisning av skolverksamheten.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Möjligheter till minst två alternativa

skolval (punkt 1) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 4.

Ställningstagande

För att få en verklig valfrihet i skolan måste det

finnas alternativ att välja mellan, och det måste

finnas information om valfriheten och hur valet går

till. Det finns enligt vår uppfattning tre olika

former av mångfald att sträva efter i skolhänseende.

De är alternativ inom pedagogiken, ett utbud av

olika profiler och tillgång till olika huvudmän. Vi

anser att kommuner skall skapa förutsättningar för

mångfald i åtminstone något hänseende. Det kan gå

att skapa en profilklass inom en allmänt inriktad

kommunal skola, eller att uppmuntra alternativa

pedagogiker eller huvudmän att överta en eller flera

klasser.

Vårt långsiktiga mål är att alla elever skall ha

minst två olika alternativ att välja mellan inom

rimligt avstånd från hemmet. Kravet på mångfald

medför att inte endast offentlig sektor kan driva

skolor och andra utbildningsinstitutioner. Staten

skall fokusera på mål och resurser - utförandet

fungerar bättre med pluralism.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen

till känna.

2. Valfrihetsprincip före närhetsprincip (punkt

2) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub474 yrkande 4,

2003/04:Sf325 yrkande 12 och

2003/04:Sf326 yrkande 26.

Ställningstagande

Vi anser att närhetsprincipen inte får vara

allenarådande för skolans rekrytering. Alla elever

skall fritt kunna välja den skola vars profil passar

dem bäst och ha makten att välja bort dåliga skolor.

Skolplacering av barn skall lika naturligt kunna ske

efter skolans pedagogiska inriktning som efter

skolans geografiska närhet. Vi vill också lyfta fram

betydelsen av att tillåta fritt val av skola som ett

medel att motverka segregation. När elever och

föräldrar själva kan välja skola behöver de inte

välja den skola som ligger närmast, vilket gör att

bostadssegregationen inte slår igenom på samma sätt

i skolan.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.

3. Fritt skolval för att säkerställa

landsbygdsskolors överlevnad (punkt 3) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub474 yrkande 5.

Ställningstagande

Många mindre skolor på mindre orter har lagts ned

eller hotats av nedläggning de senaste åren. Enligt

vår mening kan många av dessa landsbygdsskolor

räddas med ett statligt garanterat och finansierat

skolval för alla landets elever. De små

bygdeskolornas överlevnad blir då inte en fråga för

städernas politiker utan för bygdens invånare.

Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

4. Nationell information om möjligheterna till

skolval (punkt 4) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Ub276 yrkande 5.

Ställningstagande

Föräldrar och elever skall uppmuntras till ett

aktivt val av skola. Det innebär att de skall ges

information om sina möjligheter och om de alternativ

som finns i både kommunala och fristående skolor.

I dag är det en enorm skillnad mellan olika

kommuner när det gäller information om rätten att

välja skola. Exempel finns på borgerligt styrda

kommuner där föräldrar och elever får

informationsmaterial som underlag för skolvalet. I

andra kommuner motarbetas medborgarnas rätt att

välja genom att de inte informeras om denna rätt. Vi

anser att det skall finnas en nationell information

om möjligheterna till skolval. Fri sökning i hela

landet och likvärdiga icke-diskriminerande

antagningsvillkor för alla elever är grundläggande

för ett fritt skolval.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen

till känna.

5. Valfrihet för funktionshindrade elever

(punkt 5) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub220 yrkande 1 och

2003/04:Ub258 yrkande 2.

Ställningstagande

Möjligheten att välja skola är viktig för alla

elever, men alldeles särskilt viktig för barn och

ungdomar med funktionshinder. De behöver ha en

frihet att kunna välja en skola som är specialiserad

på att undervisa elever med deras specifika

funktionshinder. De skall ha en rättighet och inte

en skyldighet att integreras i den vanliga kommunala

skolan. Eftersom funktionshindrade elever har stort

behov av skräddarsydda lösningar för att deras

skolgång över huvud taget skall kunna fungera skall

de, eller deras vårdnadshavare, kunna välja statliga

specialskolor om de föredrar det.

Vi föreslår att elever med funktionshinder skall i

lag tillförsäkras rätten att välja skola. Eleverna

skall ha möjlighet att välja skola utifrån kvalitet,

pedagogik och social miljö. Valet skall kunna göras

inte bara bland den egna kommunens skolor utan också

bland andra kommuners profilskolor, fristående

skolor och specialskolor. En sådan lagstiftning

kommer enligt vår mening att leda till en betydande

utveckling av dagens specialskolor och regionala

skolor för funktionshindrade samt till att en mängd

fristående och kommunala alternativ växer fram.

Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till

känna.

6. Valfrihet för personal inom skola och omsorg

(punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Sf289 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi vill öka valfriheten för personalen inom bl.a.

skola och omsorg genom att skapa möjligheter för

alternativa arbetsgivare att etablera sig på dessa

områden. Förskolor och skolor med olika pedagogisk

inriktning och personalpolitik ger ökade chanser för

harmoniska arbetsförhållanden. Lärare och andra

personalkategorier kan lättare finna för dem

stimulerande arbetsförhållanden, bl.a. vad gäller

inflytande över arbetssituationen. Vi menar att

likriktning skapar missnöje med arbetsmiljön, vilket

kan leda till inte obetydliga kostnader för

sjukskrivningar.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

7. Införande av ett system med nationell

skolpeng (punkt 8) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,

2003/04:Ub427 yrkande 11,

2003/04:Ub472 yrkande 3,

2003/04:N341 yrkande 13 och

2003/04:N344 yrkande 5 samt bifaller delvis

motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 1,

2003/04:Ub367 yrkande 23 och

2003/04:Ub388 yrkande 10.

Ställningstagande

Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en

nationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt

stöd riktat direkt till skolorna, en nationell

skolpeng, för att alla skolor skall få resurser på

en nationellt jämförbar nivå. En sådan nationell

skolpeng bidrar till att ge skolorna - såväl

kommunala som fristående - ökad självständighet och

frihet att förfoga över de ekonomiska medlen. Den

ökar möjligheterna att bevara och utveckla skolor på

landsbygden och i glesbygd. Resurserna för en elevs

skolgång skall följa eleven till den skola eleven

väljer. Skolpengen tjänar därmed också till att

garantera valfrihet för eleverna, oavsett i vilken

kommun eller i vilket bostadsområde eleven bor. Vi

vill betona att den enskilda elevens behov kan styra

skolpengens storlek.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en

parlamentarisk utredning för att skyndsamt ta fram

ett heltäckande system för nationell skolpeng.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionerna 2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,

2003/04:Ub427 yrkande 11, 2003/04:Ub472 yrkande 3,

2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5.

8. Införande av ett system med nationell

skolpeng (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 1,

2003/04:Ub367 yrkande 23 och

2003/04:Ub388 yrkande 10 samt bifaller delvis

motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,

2003/04:Ub427 yrkande 11,

2003/04:Ub472 yrkande 3,

2003/04:N341 yrkande 13 och

2003/04:N344 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi föreslår att en nationell skolpeng införs för att

främja likvärdig kvalitet och valfrihet i skolan.

Ett av den socialdemokratiska skolpolitikens

enskilt största misstag var kommunaliseringen av

skolan. I dag råder så skilda ekonomiska villkor för

skolor i olika kommuner att utbildningens kvalitet

inte blir likvärdig över landet. Det skall inte vara

så att en elev får sämre skolgång för att han eller

hon har råkat bosätta sig i "fel" kommun. Därför

vill vi införa en nationell skolpeng som staten

ansvarar för. Skolpengen betalas ut till den skola

eleven väljer att gå på, oavsett om det är en skola

i elevens egen kommun, en annan kommun eller en

fristående skola. En fjärdedel av resurserna skall

öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och

till skolor i utsatta områden.

En nationell skolpeng innebär en decentralisering

av makten till den enskilda skolan genom att

kommunernas inflytande minskar. Kommunerna skall

inte ha ansvar för den pedagogiska verksamheten.

Syftet med kommunaliseringen var att öka

decentraliseringen, men i stället har fler

hierarkier införts i skolväsendet. Vi anser att

varje skola skall arbeta självständigt utifrån

läroplanens mål. Resultatet skall utvärderas genom

nationellt betygssystem, nationella prov och en

nationell skolinspektion.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionerna 2003/04:Ub237 yrkande 1, 2003/04:Ub367

yrkande 23 och 2003/04:Ub388 yrkande 10.

9. Nationell individualiserad skolpeng för

elever med funktionshinder (punkt 9) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub258 yrkande 3 och bifaller delvis motion

2003/04:So504 yrkande 32.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör ett nytt finansiellt system

införas som skall tillförsäkra funktionshindrade

elever rätten att välja skola. Dessa elever skall ha

möjlighet till val av skola utifrån kvalitet,

pedagogik och social miljö. Valfriheten skall gälla

kommunala skolor, likaväl som specialskolor eller

andra skolor med särskild förmåga att undervisa

elever i just deras situation. En statligt

garanterad och finansierad individuell skolpeng för

elever med funktionshinder skall säkerställa rätten

till god utbildning.

Det är nödvändigt att utreda detaljerna i ett

sådant system. För de flesta elever med

funktionshinder ser vi framför oss att lösningar med

generellt bestämda tilläggssummor kan användas, allt

efter vilket funktionshinder det är fråga om. För

andra elever, med individuellt komplexa

funktionshinder, måste en helt individualiserad

skolpeng användas. Vi anser att Skolverket eller

annan statlig myndighet bör ges i uppgift att pröva

och fastställa den individuella skolpengens storlek

utifrån elevernas behov och efter ansökan från

skola, resurscenter eller omsorg. Poängen är att

resurserna följer eleven till den skola där han

eller hon går.

Vi vill påminna om att vi i vårt alternativ till

statsbudgeten har tagit upp 300 miljoner kronor för

skolpeng till funktionshindrade elever från

budgetåret 2005.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 2003/04:Ub258 yrkande 3 som sin mening

ge regeringen till känna.

10. Nationell individualiserad skolpeng för

elever med funktionshinder (punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So504 yrkande 32 och bifaller delvis motion

2003/04:Ub258 yrkande 3.

Ställningstagande

Vårt förslag om en nationell skolpeng innebär att

elever kan välja att gå i vilken skola de vill,

oavsett om skolan ligger i den egna kommunen, en

annan kommun eller är fristående. Förslaget

innefattar också att skolpengen skall anpassas efter

de särskilda behov av stöd som den enskilda eleven

kan ha. Elever med funktionshinder garanteras därmed

större resurser. Funktionshindrade elever skall

också kunna använda den nationella skolpengen till

att välja en särskola eller specialskola.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motion 2003/04:So504

yrkande 32.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Valfrihet i barnomsorgen (punkt 6) - m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen

(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Vi vill hänvisa till vad som anförts i

fempartireservationen om mångfald inom barnomsorgen

i utskottets betänkande 2002/03:UbU9 Förskolan.

Reservationen vann kammarens bifall efter förnyad

utskottsbehandling (bet. 2002/03:

UbU19). Därmed gjorde riksdagen ett tillkännagivande

till regeringen i enlighet med reservanternas

begäran.

Reservationen finns citerad i detta betänkandes

utskottstext.

1 Valfrihet för personal inom skola och omsorg

(punkt 7) - fp

2

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet har länge arbetat för att underlätta

för fler alternativ inom skola, vård och omsorg.

Utgångspunkten är att elever gynnas av att kunna

välja en skola med en pedagogik de tror på, att

vården blir mer effektiv genom konkurrens och att

äldre, om de vill, skall kunna vistas på ett boende

där t.ex. personalen pratar finska. Men alternativen

gynnar även personalen. Att kvinnor inom offentlig

sektor är en av de eftersatta grupperna både löne-

och statusmässigt är ingen hemlighet. Ett sätt att

komma åt det problemet är att ge dem fler

arbetsgivare att välja mellan. Folkpartiet har

därför förslag om ökad valfrihet i sina vård-,

utbildnings- och jämställdhetsmotioner.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad valfrihet för

personalen inom vård, skola och omsorg.

2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet för alla

barn att välja skola.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

tillåta fritt val av skola som ett sätt att

motverka segregation.

2003/04:Sf356 av Bo Könberg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om större valfrihet

och ökad etableringsfrihet i barnomsorgen.

2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reservationen från

utbildningsutskottet (2002/03:UbU) i vilken en

majoritet av riksdagspartierna stöder föräldrars

rätt att fritt välja barnomsorgsform.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

ekonomiska och praktiska förutsättningar för val

mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att begreppet

barnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i

det egna hemmet.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av olika

barnomsorgsformer och etableringsmöjligheter för

dessa.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

nationell skolpeng, som tilldelar elever med

funktionshinder extra resurser.

2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lagstiftning som

ger barn med funktionshinder rätt att välja skola.

2003/04:Ub237 av Christer Nylander (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationell

skolpeng.

2003/04:Ub258 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att välja

skola även för specialskolans elever.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

individualiserad skolpeng för specialskolans

elever.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förtjänsterna med

konkurrens inom utbildningsområdet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

information om möjligheterna till skolval.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statlig

finansiering genom nationell skolpeng.

12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

parlamentarisk utredning om nationell skolpeng i

enlighet med vad i motionen anförs.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

nationell skolpeng för att främja likvärdig

kvalitet och valfrihet.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

nationell skolpeng för att öka likvärdigheten.

2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

barnomsorgspeng.

2003/04:Ub427 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationell skolpeng

för att göra alla skolor till fria skolor.

2003/04:Ub472 av Sten Tolgfors (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheterna att

skapa ekonomiska incitament för utveckling av

landets skolor genom ett system med nationell

skolpeng.

2003/04:Ub474 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolplacering

av barn lika naturligt skall kunna ske efter såväl

pedagogisk inriktning som efter skolans

geografiska närhet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av fritt

skolval för att säkerställa landsbygdsskolors

överlevnad.

2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

stärka valfriheten för enskilda människor och

familjer i skolan, barnomsorgen, äldre- och

handikappomsorgen samt vården.

2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om finansiering av

skolan.