Bet. 2003/04:UBU7

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU7

Lärarutbildning och lärare

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 76 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2003. Yrkandena handlar om

tillgången på lärare, lärarutbildningens struktur,

alternativa lärarutbildningar, utbildning i

specialpedagogik, vissa kunskapsområden i

lärarutbildningen, kompetensutveckling,

lärarlegitimation, andra frågor om läraryrket och

några övriga frågor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

Många yrkanden har behandlats av riksdagen en

eller flera gånger tidigare. Den pågående

beredningen av Skollagskommitténs förslag motiverar

avstyrkandet av andra yrkanden. Utskottet avstyrker

16 yrkanden med hänvisning till att de gäller frågor

som enligt gällande ansvarsfördelning, som

motionärerna inte föreslår skall förändras, skall

avgöras av andra än statsmakterna.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Därtill finns särskilda yttranden från Moderaterna

och Kristdemokraterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Ökad rekrytering till läraryrket i

allmänhet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 1,

2003/04:Ub392 yrkande 14,

2003/04:Ub417 yrkande 4 och

2003/04:Ub497 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Fler lärare med utländsk bakgrund

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub418 yrkande 2.

Reservation 2 (fp)

3. Fler förskollärare

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 14,

2003/04:Ub495 och

2003/04:Ub497 yrkande 12.

Reservation 3 (fp, kd, c)

4. Lektorstjänster

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 5 och

2003/04:Ub417 yrkande 1.

Reservation 4 (m, fp, kd)

5. Lärare i hem- och konsumentkunskap

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub457 yrkande 1.

6. Lärare i teckenspråk

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub299.

7. Förändring av lärarutbildningens

struktur

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 32,

2003/04:Ub369 yrkande 2 och

2003/04:Ub417 yrkandena 8 och 10-12.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (fp)

8. Kompletterande lärarutbildning för

akademiker

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 4 och

2003/04:Ub497 yrkande 6.

Reservation 7 (m, fp, kd)

9. Utvärdering av ämneskunskaperna i den

nya lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub497 yrkande 4.

Reservation 8 (m, fp, kd)

10. Finansiering av de verksamhetsförlagda

studierna inom lärarutbildningen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub417 yrkande 9 och

2003/04:Ub497 yrkande 5.

Reservation 9 (fp, kd)

11. Särskild förskollärarutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub416 yrkande 2.

Reservation 10 (m, fp)

12. Alternativa lärarutbildningar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub290 yrkande 12.

Reservation 11 (m, fp, kd)

13. Utbildning i specialpedagogik

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub220 yrkande 7,

2003/04:Ub388 yrkande 2,

2003/04:Ub392 yrkande 17 och

2003/04:So504 yrkande 27.

Reservation 12 (m, fp)

Reservation 13 (kd, c)

14. Kunskaper om funktionshinder

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub417 yrkande 7.

Reservation 14 (fp)

15. Kunskaper om dyslexi

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub289 yrkande 2.

16. Kunskaper om sex och samlevnad

Riksdagen avslår motion

2003/04:So419 yrkande 4.

Reservation 15 (v)

17. Kunskaper i frågor om homo- och

bisexuella och transpersoner

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 9 och

2003/04:Ub437 yrkande 9.

18. Kunskaper om konflikthantering

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub245 yrkande 1 och

2003/04:Ub288 yrkande 1.

Reservation 16 (c)

19. Kunskaper för att stärka elevernas

psykiska hälsa

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub398 yrkande 6.

20. Kompetensutveckling för lärare

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub417 yrkande 14,

2003/04:Ub439 yrkande 22,

2003/04:Ub497 yrkandena 10 och 11 och

2003/04:Ub498 yrkande 23.

Reservation 17 (fp)

Reservation 18 (kd)

21. Kompetensutveckling för skolpersonal om

elevhälsa m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkandena 6 och 7 och

2003/04:So643 yrkande 7.

Reservation 19 (kd)

Reservation 20 (v)

22. Lärarlegitimation

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 3,

2003/04:Ub392 yrkande 18,

2003/04:Ub416 yrkande 4,

2003/04:Ub417 yrkande 3,

2003/04:Ub439 yrkande 21,

2003/04:Ub497 yrkande 8 och

2003/04:Ub498 yrkande 19.

Reservation 21 (fp, kd)

Reservation 22 (m)

Reservation 23 (c)

23. Ledarskap i skolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub369 yrkande 6.

Reservation 24 (m)

24. Värnande av läraryrkets kompetens

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub417 yrkande 15.

Reservation 25 (fp)

25. Åtgärder för att motverka lärarnas

stress

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub497 yrkande 9.

Reservation 26 (kd)

26. Karriärmöjligheter för lärare

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub392 yrkande 16.

Reservation 27 (m, fp, kd, c)

27. Mentorskap i förskolan

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub416 yrkande 3.

Reservation 28 (fp)

28. Kontakter mellan gymnasielärarna och

forskningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub498 yrkande 24.

Reservation 29 (kd)

29. Mentorsprojekt som del av den praktisk-

pedagogiska utbildningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub292 yrkande 21.

Reservation 30 (v)

30. Lämplighetsprövning av lärarstudenter

inför verksamhetsförlagd utbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub445.

31. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 40,

2003/04:Ub368 yrkande 11,

2003/04:Ub382 yrkande 2,

2003/04:Ub389 yrkande 1,

2003/04:Ub392 yrkande 30,

2003/04:Ub398 yrkande 5,

2003/04:Ub417 yrkande 2,

2003/04:Ub441 yrkande 9,

2003/04:Ub469,

2003/04:Ub478,

2003/04:Ub497 yrkandena 2 och 3,

2003/04:Ub517 yrkande 1,

2003/04:So205 yrkande 4,

2003/04:So414 yrkande 3 och

2003/04:So504 yrkande 28.

Stockholm den 11 mars 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Agneta

Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik

Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström

(s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Tobias

Billström (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och Lennart

Gustavsson (v).

2003/04

UbU7

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2003 väcktes ett stort

antal motioner med yrkanden rörande lärarutbildning

och lärare. Två yrkanden som berörde budgeten för

2004 behandlades i utskottets betänkande

2003/04:UbU1. Övriga yrkanden behandlas här.

Utskottet tar i tur och ordning upp yrkanden som

handlar om tillgången på lärare, lärarutbildningens

struktur, alternativa lärarutbildningar, utbildning

i specialpedagogik, vissa kunskapsområden i

lärarutbildningen, kompetensutveckling,

lärarlegitimation, andra frågor om läraryrket och

några övriga frågor. Sist tar utskottet upp yrkanden

i frågor där det enligt gällande ansvarsfördelning

ankommer på andra än statsmakterna att fatta beslut.

Utskottets överväganden

Tillgången på lärare

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkandena om ökad rekrytering av

lärare bör avslås med hänvisning till

beslutade examinationsmål och pågående

åtgärder.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2

(fp), 3 (kd) och 4 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Varje lärosäte beslutar självt om sitt

utbildningsutbud och dimensioneringen av de

utbildningar som ges där, inom ramen för det

utbildningsuppdrag som regeringen givit. Regeringen

har fastställt mål för antalet som skall examineras

med lärarexamen under perioden 2001-2004 och angett

planeringsförutsättningar för perioden 2005-2008.

Dessa examensmål anges i regleringsbrevet till varje

berört lärosäte.

Dessa examensmål innebär totalt för landet att

under perioden 2001-2004 skall 12 600 lärare med

inriktning mot tidigare skolår examineras och 14 190

lärare med inriktning mot senare skolår. För den

period som därefter följer, åren 2005-2008, är

motsvarande examensmål 13 300 respektive 14 750.

I regleringsbrev till universitet och högskolor

har regeringen också föreskrivit att lärosäten som

bedriver lärarutbildning skall besluta om

dimensioneringen av olika ämneskombinationer,

inriktningar och specialiseringar i

lärarutbildningen efter hörande av Högskoleverket

och Statens skolverk. I anslutning till examensmålen

för lärarexamen med inriktning mot tidigare skolår

sägs i regleringsbreven för 2004 att för lärarexamen

med inriktning mot tidigare år skall särskilt

behovet av lärare i förskola och förskoleklass

beaktas. För lärarexamen med inriktning mot senare

år skall särskilt behovet av yrkeslärare beaktas.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Ökad rekrytering till läraryrket i allmänhet tas upp

i motioner från fyra partier.

Enligt Moderata samlingspartiet i motion

2003/04:Ub369 yrkande 1 har lärarna en mycket viktig

uppgift att fylla i samhället. Flera lärare lämnar

skolan redan några år efter utbildningen, medan

andra slutar sitt yrkesarbete i förtid. Motionärerna

anser det osäkert om samhället klarar att utbilda de

lärare som behövs.

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub417 yrkande

4 att lärarbristen är akut. Det måste utbildas fler

lärare. Den allvarligaste konsekvensen av

lärarbristen är att så många som var femte person

som undervisar i skolan saknar utbildning för den

lärartjänst han eller hon innehar. Särskilt

inriktningen mot matematik/naturvetenskap inom

lärarutbildningen lider stor brist på studenter. Att

den kompletterande lärarutbildning som krävs för den

som har läst ämnesutbildning tidigare numera är

förlängd till tre terminer verkar enligt Folkpartiet

avskräckande.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub497

yrkande 1 kan det om tolv år komma att saknas 55 000

lärare i Sverige. Uppgiften är hämtad ur en rapport

från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Detta visar hur

betydelsefullt det är att åtgärder vidtas för att

göra läraryrket mera attraktivt. Lärarbristen är

dessutom inte bara generell. Vissa specialiseringar

inom läraryrket har särskilt stor brist på utbildad

personal. Det finns därmed anledning att se över

olika åtgärder som kan krävas för att tillgodose en

tryggad lärarförsörjning, heter det i motionen.

Centerpartiet skriver i motion 2003/04:Ub392

yrkande 14 att regeringen inte har dimensionerat

lärarutbildningen så att den tillnärmelsevis kommer

att räcka för att tillgodose behovet. Trots

vetskapen om att det behövs fler lärare utbildas det

färre, skriver motionärerna. Regeringen bör enligt

deras mening återkomma med ett förslag om hur man

skall komma till rätta med lärarbristen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Som redovisats ovan höjs examinationsmålen för

lärarexamen under nästa fyraårsperiod. Utskottet

utgår från att lärosätena gör de omprioriteringar av

sitt utbildningsutbud som kan bli nödvändiga för att

uppfylla dessa examinationsmål.

För personer som arbetar som lärare i skolväsendet

utan att ha föreskriven behörighet har regeringen

satsat på s.k. särskild lärarutbildning (SÄL). Medel

har avsatts på statsbudgeten för att under perioden

2002-2006 utbilda 4 000 personer som är anställda i

skolväsendet till lärarexamen.

Enligt uppgifter från SCB ökade antalet nybörjare

i olika slag av lärarutbildning från 2000/01 till

2002/03 med drygt 3 900 personer.

Till lärarutbildningar ökade antalet sökande inför

vårterminen 2004 med 19 % jämfört med föregående

vårtermin.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub418 yrkande

2 att det skall utredas hur fler lärare med utländsk

bakgrund kan rekryteras. Motionärerna skriver att

det är viktigt att det bland skolans personal finns

personer med utländsk bakgrund, inte minst för att

det för alla elever i skolan skall göras tydligt att

förebilder, auktoriteter och akademiker kan ha olika

bakgrund.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är viktigt att få fler lärare med utländsk bakgrund

i den svenska skolan. Högskoleverket prövar varje år

ett stort antal ansökningar från personer med

utländsk högskoleutbildning om behörighetsbevis som

lärare i Sverige. De senaste åren har i genomsnitt

knappt 250 nya behörighetsbevis per år utfärdats.

AMS har under åren 2001-2003 förfogat över ca 100

miljoner kronor årligen för kompletterande

utbildningar för invandrare, bl.a. till bristyrken

som läraryrket. På regeringens uppdrag har

Högskoleverket följt upp all kompletterande

utbildning för utländska akademiker som ägde rum

inom högskolan (oavsett hur utbildningen

finansierades) under åren 2000/01-2002/03.

Uppföljningen, som byggde bl.a. på enkäter till

lärosätena, redovisades hösten 2003 i rapporten Ett

svenskt kvitto?. Utskottet har från Högskoleverket

inhämtat att uppgifterna från lärosätena innebär att

antalet studenter som där bedrev lärarkomplettering

var 306 personer. Inom ramen för SÄL-projektet

kommer vidare 17 utländska lärare att under 2004

göra en introduktionsperiod i en svensk skola för

att, efter genomförd introduktionsperiod, kunna få

behörighetsbevis som lärare.

Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Ub497

yrkande 12 åtgärder för att öka rekryteringen av

förskollärare. De som inom den nya lärarutbildningen

väljer att bli förskollärare är alarmerande få,

framhåller motionärerna. Även i motion 2003/04:Ub438

yrkande 14 tar Kristdemokraterna upp behovet av fler

utbildade förskollärare. Andelen utbildade

förskollärare inom barnomsorgen sjunker, heter det i

motionen, och därför måste man satsa på att utbilda

fler förskollärare bl.a. genom att vidareutbilda de

nuvarande barnskötarna.

I motion 2003/04:Ub495 (s) framhåller motionärerna

att det krävs stimulansåtgärder för att locka fler

att utbilda sig till förskollärare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Som redovisats ovan har regeringen uppdragit åt

lärosätena att inom utbildningen av lärare för

tidigare år särskilt beakta behovet av lärare för

förskolan och förskoleklassen.

Moderaterna och Folkpartiet vill att regeringen

skall vidta åtgärder för att det skall bli fler

lektorstjänster i skolväsendet.

Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub396 yrkande 5

har kommunerna inte visat något intresse för frågan,

och därför borde nya lösningar prövas. En lösning

kan vara lektorer som tjänstgör såväl inom

gymnasieskolan som inom högskolan, en annan kan vara

samverkan med företag. Regeringen bör ta initiativ

för att åstadkomma sådan samverkan, heter det i

motionen.

Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub417

yrkande 1 att en plan bör upprättas där målet skall

vara att var tionde gymnasielärare är lektor inom en

femårsperiod. Skolverket bör aktivt verka för att

detta mål nås.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Liksom när motsvarande yrkanden behandlats vid

tidigare riksmöten (senast i bet. 2002/03:UbU4 s.

24) hänvisar utskottet till 2 kap. 3 § skollagen

(1985:1100). Där föreskrivs att varje kommun och

landsting skall sträva efter att för undervisning i

gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning anställa lärare som har

forskarutbildning. Utskottet utgår från att

skolhuvudmännen tar denna lagstadgade skyldighet på

allvar. Den närmare utformningen av

lärartjänstorganisationen är och bör förbli deras

ansvar.

I samband med beslutet om att införa den nya

lärarutbildningen godkände riksdagen en

forskningsstrategi för lärarutbildning (prop.

1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5).

Den innebar att forskning och forskarutbildning i

anslutning till lärarutbildningen tillfördes ökade

resurser, dels genom att lärosätena ålades att

avsätta medel för detta inom sina egna ramar, dels

genom att det inom Vetenskapsrådet inrättades en

utbildningsvetenskaplig kommitté som fick medel att

fördela till utbildningsvetenskaplig forskning av

hög vetenskaplig kvalitet. I syfte att stärka

villkoren för en sammanhållen lärarutbildning

inklusive forskning och i förekommande fall

forskarutbildning infördes en bestämmelse i

högskolelagen om att lärosäten som ger

lärarutbildning skall ha ett särskilt organ med

ansvar för grundläggande lärarutbildning och för

forskning som knyter an till sådan utbildning. Genom

dessa åtgärder räknar utskottet med att de som

genomgår lärarutbildning kommer att ha en starkare

anknytning till forskning om lärande än vad som har

varit vanligt inom lärarutbildningarna i tidigare

former.

I motion 2003/04:Ub457 (c) yrkande 1 begär

motionärerna åtgärder för att råda bot på den

nuvarande stora bristen på lärare i hem- och

konsumentkunskap.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Lärosätena skall - som nämnts ovan - samråda med

Högskoleverket och Statens skolverk innan de

beslutar om dimensioneringen av olika

ämneskombinationer och inriktningar i sin

lärarutbildning. Skolverket skall i samverkan med

Högskoleverket och Statistiska centralbyrån senast

den 1 juni varje år redovisa en samlad bedömning av

tillgång och behov av lärare inom förskola, skola

och vuxenutbildning.

Det stora behovet av fler utbildade lärare i

teckenspråk lyfts fram i motion 2003/04:Ub299 (kd).

Med fler utbildade lärare kommer teckenspråket att

spridas i samhället, vilket kommer att innebära mer

jämlikhet för döva i Sverige. Enligt en grov

beräkning arbetar ca 250 outbildade

teckenspråkslärare i landet, skriver motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det är enligt utskottets uppfattning värdefullt

att intresset för att lära sig teckenspråk sprids i

samhället. Även på denna punkt hänvisar utskottet

emellertid till vad som nyss sagts om ansvaret för

dimensionering av lärarutbildningens olika

ämneskombinationer m.m. Utskottet har inhämtat att

Örebro universitet och Malmö högskola innevarande

läsår anordnar lärarutbildning i teckenspråk. Denna

utbildning vänder sig till hörande studenter.

Lärarutbildningens struktur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

lärarutbildningens struktur. Utskottet

hänvisar till variationsmöjligheterna i den

nya lärarutbildningen, den pågående

utvärderingen av denna utbildning och det

pågående arbetet med att lokalt reglera

ersättningsfrågorna vid verksamhetsförlagd

utbildning.

Jämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (m,

fp, kd), 8 (m, fp, kd), 9 (fp, kd) och 10 (m,

fp).

Gällande bestämmelser

Utbildningen till lärarexamen skall, enligt

examensordningen som utgör bilaga 2 till

högskoleförordningen (1993:100), omfatta tre

integrerade utbildningsområden: ett allmänt

utbildningsområde om 60 poäng, ett utbildningsområde

med en eller flera inriktningar om minst 40 poäng

mot ämne eller ämnesområde och ett utbildningsområde

med specialisering om minst 20 poäng. I det allmänna

utbildningsområdet skall ingå tvärvetenskapliga

ämnesstudier om minst 30 poäng. Examensordningen

anger också antalet poäng som krävs för lärare av

olika slag. Poängkraven varierar mellan 120 poäng

för lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan, 140 poäng

för lärare i förskola och förskoleklass samt

grundskolans tidigare år och fritidsverksamhet och

180 poäng för lärare i grundskolans senare år och i

gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen.

Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 10

poäng vara verksamhetsförlagda. Minst 10 poäng per

inriktning skall likaså vara verksamhetsförlagda.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår

tillkännagivanden om förändringar i

lärarutbildningens struktur.

Enligt Moderaterna i motion 2003/04:Ub276 yrkande

32 har i den nya lärarutbildningen ämneskunskaperna

blivit eftersatta. De anser också att det stora

allmänna utbildningsområdet ger för litet utrymme

för de olika krav som finns på skolans olika nivåer.

Antagningskraven till utbildningen borde vara högre,

t.ex. när det gäller kunskaper i svenska. Blivande

lärare måste vara säkra i basämnena så att de känner

trygghet i att förmedla kunskap, heter det i

motionen. Samma synpunkter framförs i Moderaternas

motion 2003/04: Ub369 yrkande 2. Där sägs också att

det borde finnas ett större inslag av ämneskunskaper

och koppling till forskningen och dess utveckling

inom respektive ämnesområde.

Folkpartiet hävdar i motion 2003/04:Ub417 att

kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas. Följden

av införandet av det allmänna utbildningsområdet med

60 poäng har blivit att ämnesstudierna för

gymnasielärare minskar med upp till 60 poäng

(yrkande 8). Systemet med enhetslärare riskerar att

försvaga lärarnas ämneskunskaper (yrkande 10).

Utbildningen av lärare för grundskolans tidigare år

bör utökas med en termin till 160 poäng för att ge

utrymme för mer studier av läs- och skrivinlärning

(yrkande 11). Mer praktik inom lärarutbildningen får

inte ske på bekostnad av ämneskunskaper (yrkande

12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen

flera gånger tidigare, senast i betänkande

2002/03:UbU4 s. 14 f. Liksom då hänvisar utskottet

till behandlingen av propositionen En förnyad

lärarutbildning (prop. 1999/2000:

135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5), då

motsvarande motionsyrkanden utförligt behandlades

och bemöttes.

Det är fortfarande utskottets uppfattning att

motionärernas farhågor för enhetslärare utan gedigna

ämneskunskaper är ogrundade. Examensordningen anger

olika krav både på omfattning och innehåll i

lärarexamen avsedd för olika delar av skol- och

förskoleverksamheten. Utskottet vill påminna om att

30 av de 60 poängen inom det allmänna

utbildningsområdet skall vara tvärvetenskapliga

ämnesstudier. Lärarutbildningens nya struktur ger

möjlighet att utbilda en lärarkår som har stora

gemensamma yrkeskunskaper, samtidigt som det ges

utrymme för stor individuell variation genom

sammansättningen av inriktningar och

specialiseringar.

Enbart goda ämneskunskaper är enligt utskottets

mening ingen garanti för att en lärare skall kunna

skapa goda betingelser för lärande. Studenterna

måste i sin utbildning ges utrymme att aktivt

reflektera över kunskapssyn, kunskapsinnehåll och

kunskapsurval, satt i relation till hur barn och

elever lär sig. Det är av värde att delar av dessa

studier genomförs i den praktiska

undervisningsmiljön genom de verksamhetsförlagda

studierna.

Den nya lärarutbildningen ger utrymme för

utbildning om läs- och skrivutveckling både i form

av inriktning och i form av specialisering. Sådana

möjligheter erbjuds också vid flera av de högskolor

som har lärarutbildning. Utskottet kan inte ställa

sig bakom Folkpartiets förslag om en generell

förlängning av lärarutbildningen för tidigare år.

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna tar i

sina motioner upp längden på den kompletterande

lärarutbildning som fordras för akademiker som

tidigare skaffat sig ämnesutbildning utanför

lärarutbildningen.

Moderaterna anser enligt motion 2003/04:Ub369

yrkande 4 att akademiker med examen i relevanta

ämnen skall bli behöriga lärare efter två terminers

kompletterande lärarutbildning. Samma yrkande görs i

Kristdemokraternas motion 2003/04:Ub497 yrkande 6.

Även Folkpartiet tar upp samma tanke i anslutning

till yrkande 4 i motion 2003/04:Ub417. Det yrkandet

har utskottet behandlat ovan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det allmänna utbildningsområdet i den nya

lärarutbildningen omfattar 60 poäng. Personer som

har en annan examen i för skolan relevanta ämnen och

som vill skaffa sig lärarexamen gör normalt detta

genom studier av det allmänna utbildningsområdet.

Detta utbildningsområde omfattar för läraryrket

centrala kunskapsområden som är viktiga för alla

lärare, oavsett vilken del av skolan de skall

tjänstgöra i, samt tvärvetenskapliga ämnesstudier.

Huruvida någon del av studentens tidigare

ämnesstudier kan tillgodoräknas för det allmänna

utbildningsområdet är en fråga som skall avgöras av

respektive lärosäte. Utskottet är inte berett att

förorda att kompletteringen till lärarexamen

generellt skall begränsas till 40 poäng.

Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub497

yrkande 4 att ämneskunskaperna kom i skymundan vid

den senaste lärarutbildningsreformen. Vid en

kommande utvärdering av lärarutbildningen är det

angeläget att särskilt utreda hur ämneskunskaperna

framgent kan stärkas, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Enligt utskottets mening stämmer det inte att

ämneskunskaperna kommit i skymundan. Högskoleverket

har fått i uppdrag att under 2004 utvärdera

utbildningen till lärarexamen. En plan för

utvärderingen har nyligen ingetts till regeringen.

Folkpartiet och Kristdemokraterna tar i motionerna

2003/04:Ub417 yrkande 9 respektive 2003/04:Ub497

yrkande 5 upp finansieringen av de

verksamhetsförlagda studierna inom

lärarutbildningen.

Enligt Folkpartiet har den ersättning som

kommunerna får från högskolorna för att ta emot

lärarstuderande i skolorna inte höjts sedan 1993.

Samma sak påtalas av Kristdemokraterna, som hävdar

att den verksamhetsförlagda utbildningen präglas av

stora problem och att tusentals studenter runt om i

landet inte får sin verksamhetsförlagda utbildning.

Regeringen måste snarast se till att lösa frågan om

ersättningar mellan lärosätena med lärarutbildning

och partnerskolorna, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Redan i augusti 2002 utsåg regeringen en

förhandlare med uppdrag att lämna förslag till en

överenskommelse mellan staten och Svenska

Kommunförbundet när det gäller den

verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Under förhandlingarnas gång kom emellertid

Utbildningsdepartementet och Kommunförbundet fram

till en gemensam syn på den verksamhetsförlagda

delen av lärarutbildningen. Denna samsyn innebär

bl.a. att ekonomiska och andra villkor bör avtalas

på lokal nivå. Arbete med detta pågår nu runt om i

landet, och avtal har slutits i flera fall.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub416 yrkande 2

behövs det en särskild förskollärarutbildning.

Motionärerna är inte nöjda med att en stor del av

utbildningen på många högskolor är gemensam för

blivande förskollärare och t.ex. blivande

gymnasielärare, trots att uppgifterna kommer att

vara helt olika ute i arbetslivet. Den särskilda

förskollärarutbildningen skall vara fokuserad på att

främja barnens förmåga att lära genom lek.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Inom det allmänna utbildningsområdet skall

studenterna få kunskaper inom områden som är

centrala för alla lärare, såsom frågor om lärande,

undervisning, specialpedagogik, socialisation,

skolans och förskolans samhällsuppdrag och

värdegrund. Examensordningens föreskrifter innebär

att utbildningen skall ge blivande förskollärare de

kunskaper och färdigheter som de behöver för att

förverkliga förskolans mål, som i sin tur definieras

i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). I läroplanen

sägs bl.a. att verksamheten i förskolan skall främja

leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet

samt ta till vara och stärka barnets intresse för

att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och

färdigheter.

Alternativa lärarutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

stimulera utvecklingen av alternativa

lärarutbildningar. Utskottet hänvisar till de

möjligheter som redan finns.

Jämför reservation 11 (m, fp, kd).

Motion och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet framför i motion

2003/04:Ub290 yrkande 12 sin uppfattning att det är

viktigt att stimulera utvecklingen av alternativa

lärarutbildningar. Staten bör enligt motionärerna

noga pröva förutsättningarna för att ställa sådana

utbildningar under statlig tillsyn och tilldela dem

statsbidrag. Däremot finns det ingen anledning att

ställa samma krav på innehållet som görs på statliga

utbildningar, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Det sätt på vilket regeringen i examensordningen

styr den nya lärarutbildningen lämnar stort utrymme

åt lärosätena att profilera utbildningen. Det

närmare innehållet i de kurser som leder till

lärarexamen bestäms lokalt av varje lärosäte. Lagen

om tillstånd att utfärda vissa examina (1993:792)

ger enskilda utbildningsanordnare möjlighet att

ansöka hos regeringen om examensrätt för att kunna

utfärda lärarexamen. I så fall gäller de villkor för

lärarexamen som anges i examensordningen.

Lärarhögskolan i Stockholm anordnar i samarbete

med Rudolf Steinerhögskolan utbildning till

lärarexamen med Waldorfprofil.

Utbildning i specialpedagogik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

återinförande av speciallärarutbildningen och

om utbildning av fler specialpedagoger.

Utskottet hänvisar till att den nya

lärarutbildningen ger betydligt ökat utrymme

för specialpedagogik och till den ökande

examinationen av specialpedagoger.

Jämför reservationerna 12 (m, fp) och 13 (kd,

c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Frågor om utbildning i specialpedagogik tas upp i

fyra motioner.

Folkpartiet framför i motionerna 2003/04:Ub388

yrkande 2 och 2003/04: So504 yrkande 27 krav på att

en särskild speciallärarutbildning skall

återinföras. Den skall vara inriktad på att ge stöd

direkt till elever som behöver det. Motionärerna

skriver att det är en stor brist att man har

avskaffat speciallärarutbildningen och ersatt den

med utbildning av specialpedagoger. Den senare

gruppen skall enligt motionärerna inte arbeta direkt

med eleverna.

Centerpartiet tar i motion 2003/04:Ub392 yrkande

17 upp bekymret att det tar lång tid innan andelen

lärare med den nya lärarexamen utgör en tillräckligt

stor del av lärarkåren för att ge arbetslagen en

tillfredsställande specialpedagogisk kompetensnivå.

Kompetenshöjande insatser är därför nödvändiga för

lärare med tidigare utbildning. Motionärerna

föreslår en översyn av möjligheterna för lärare att

få genomgå utbildning för att bli resurslärare.

I motion 2003/04:Ub220 (m) yrkande 7 lyfter

motionären fram den rådande bristen på speciallärare

och specialpedagoger. Det behövs en betydande

utbildning och rekrytering av specialpedagoger de

kommande åren, och dessa bör ges större möjligheter

att utveckla egna verksamheter, anser motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Folkpartiets förslag har behandlats av riksdagen

varje år sedan den nya lärarutbildningen beslutades,

senast i betänkande 2002/03:UbU4 s. 17 f. Liksom

tidigare hänvisar utskottet till att den nya

lärarutbildningen, till skillnad från vad som gällt

tidigare, ger alla blivande lärare vissa kunskaper i

specialpedagogik, som ingår i det allmänna

utbildningsområdet. Vidare kan specialpedagogik

erbjudas både som inriktning och som specialisering

inom utbildningen till lärarexamen. Utskottet anser

därför att den nya lärarutbildningen på ett mycket

påtagligt sätt kommer att förstärka den

specialpedagogiska kompetensen bland alla lärare i

skolorna.

Utbildningen till specialpedagogexamen är en

påbyggnad på grundläggande lärarutbildning. I

examensordningen står det att studenten, för att få

specialpedagogexamen, skall ha bl.a. "de

specialpedagogiska kunskaper och färdigheter som

behövs för att aktivt kunna arbeta med barn,

ungdomar och vuxna i behov av stöd inom förskola,

vuxenutbildning eller habilitering/rehabilitering".

Mot denna bakgrund kan utskottet inte finna att

specialpedagogerna inte skulle vara en resurs för

stöd direkt till elever.

Hittills har några mål för antalet examinerade

inte angetts för specialpedagogexamen. Antalet

avlagda sådana examina har från 1999 till 2002 ökat

med drygt 65 %. Riksdagen har på tilläggsbudget till

statsbudgeten för 2002 anvisat medel till fyra

lärosäten för utbildning av sammanlagt 230 lärare

till specialpedagogexamen (prop. 2002/03:1 Förslag

till statsbudget, finansplan m.m., s. 211, bet.

FiU11, rskr. 31). Detta ger anledning att räkna med

att antalet examinerade specialpedagoger kommer att

öka ytterligare.

Kurser inom den nya lärarutbildningen erbjuds

också som fristående kurser som kan användas för

kompetensutveckling av redan yrkesverksamma.

Utskottet påminner om den skyldighet som kommuner

och landsting som skolhuvudmän har att se till att

kompetensutveckling anordnas för den personal som

har hand om utbildningen (2 kap. 7 § skollagen,

1985:1100). Möjligheterna att tillgodose det behov

som påtalas i Centerpartiets motion är enligt

utskottets uppfattning nu bättre än de varit på

flera år.

Det är enligt utskottets mening också viktigt att

den tillgång som nu ökar på lärare med

specialpedagogisk utbildning inom den nya

lärarexamen tas till vara av kommunerna.

Vissa kunskapsområden i

lärarutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

ändring av examensordningens målbeskrivning

för lärarexamen, om utvärdering av hur

dyslexi, sex och samlevnad och homo- och

bisexuellas och transpersoners situation

behandlas i lärarutbildningen och om

utbildningsprogram för att förebygga

självmord. Utskottet hänvisar till

Högskoleverkets pågående utvärdering av

utbildningen, lärosätenas ansvar för den

närmare utformningen av utbildningen och den

verksamhet som bedrivs av Nationellt centrum

för suicidforskning och prevention av psykisk

ohälsa (NASP).

Jämför reservationerna 14 (fp), 15 (v) och 16

(c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub417 yrkande

7 att regeringen skall ändra högskoleförordningen så

att ett av målen för lärarutbildningen blir att ge

kunskaper om elever med funktionshinder och hur

dessa kan ges likvärdiga villkor i undervisningen.

I motion 2003/04:Ub289 (c) yrkande 2 skriver

motionärerna att alla lärarutbildningar skall ge bra

undervisning om dyslexi. Enligt motionärerna bör

regeringen se över detta i samarbete med Skolverket.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2003/04:So419 att

regeringen skall ge Högskoleverket i uppdrag att

utvärdera den nya lärarutbildningen med avseende på

kunskaper om sex och samlevnad. Enligt motionärerna

måste utbildningen förutom biologiska kunskaper

innehålla såväl feministisk teori som

gruppsamtalsmetodik.

Homo- och bisexuellas och transpersoners situation

behandlas i motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c)

och 2003/04:Ub437 (s). För att vi skall nå fram till

ett samhälle där människor inte skall bli

diskriminerade på grund av sexuell läggning eller

könstillhörighet är det av yttersta vikt att de som

leder undervisningen i skolan har goda kunskaper i

frågor rörande homo- och bisexualitet samt

könsöverskridande, heter det i båda motionerna.

Högskoleverket bör enligt motionärerna göra en

översyn av kursplanerna inom lärarutbildningarna i

syfte att stärka kunskapen i sex- och

samlevnadsfrågor (yrkande 9 i båda motionerna).

Motionerna 2003/04:Ub245 (c) yrkande 1 och

2003/04:Ub288 yrkande 1 (c, kd, mp, fp) tar upp

behovet av att blivande lärare i sin utbildning får

goda kunskaper i konflikthantering. Motionärerna

anser att högskoleförordningen klart skall ange att

sådana kunskaper är ett krav för att få lärarexamen.

Den roll som undervisning i icke-våldslig

konflikthantering kan ha i skolans arbete med

värdegrundsfrågor bör klargöras och stärkas, heter

det i motionen.

Regeringen bör enligt motion 2003/04:Ub398 (fp)

yrkande 6 ge Nationellt centrum för suicidforskning

och prevention av psykisk ohälsa (NASP) i uppdrag

att utarbeta förslag till utbildningsprogram för

lärare, fritidspedagoger och barnskötare när det

gäller hur man skall stärka den psykiska hälsan och

förebygga suicidala handlingar och våldshandlingar

bland barn och ungdomar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Den svenska skolan är till för alla barn och

ungdomar. I utbildningen skall hänsyn tas till

elever i behov av särskilt stöd. Detta är fastslaget

i skollagen och är enligt utskottets mening

grundläggande för hela skolpolitiken. Läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet (Lpo 94) utvecklar närmare innebörden

av begreppet en likvärdig utbildning. Där sägs att

det finns olika vägar att nå målen, att skolan har

ett särskilt ansvar för de elever som av olika

anledningar har svårigheter att nå målen för

utbildningen och att undervisningen därför aldrig

kan utformas lika för alla.

I Lpo 94 står det också att skolan skall sträva

efter att varje elev respekterar andra människors

egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts

för kränkande behandling och kan leva sig in i och

förstå andra människors situation. Det är enligt

utskottets uppfattning mycket viktigt att eleverna

under sin skoltid får en undervisning om sex och

samlevnad som bidrar till att de kan förstå och

respektera både sig själva och andra. Då måste de få

en undervisning som ger dem kunskaper om såväl

heterosexuella som homosexuella, bisexuella och

transpersoner.

I examensordningen anges för lärarexamen att

studenten skall ha de kunskaper och de färdigheter

som behövs för att förverkliga skolans mål.

Utskottet har tidigare i detta betänkande påpekat

att viss utbildning i specialpedagogik normalt ingår

i det allmänna utbildningsområdet som ingår i

lärarexamen för alla oavsett vilken åldersgrupp

eller vilka ämnen den blivande läraren är inriktad

på.

Skolverket redovisade i november 2002 i rapporten

Relationer i skolan - en utvecklande eller

destruktiv kraft (dnr 01-2001:2136) ett

regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av

rasism, etnisk diskriminering, sexuella

trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i

skolan. Rapporten bygger på en omfattande

enkätundersökning bland elever. En majoritet av

dessa menade att homosexualitet och homofobi i

mycket liten utsträckning tas upp i skolan.

Skolverket konstaterar i rapporten att det måste ses

som mycket väsentligt att skolan har förmåga att

problematisera "normalitet" och olika gruppers

villkor.

Myndigheten för skolutveckling gav hösten 2003 ut

ett stödmaterial för skolorna, Olikas lika värde -

om arbetet mot mobbning och kränkande behandling.

Som kränkande behandling tas där upp bl.a. sexuella

trakasserier och homofobi.

Vid Umeå universitet finns ett nationellt

värdegrundscentrum (VGC), som har till uppdrag att

hjälpa och stödja skolornas arbete med

värdegrundsfrågor - demokrati, jämlikhet,

jämställdhet, etnicitet, kränkande behandling,

mobbning, mänskliga rättigheter och sex och

samlevnad. VGC syftar till ge skolor möjligheter att

fullfölja sitt uppdrag att "främja elevernas

harmoniska utveckling till ansvarskännande människor

och samhällsmedlemmar" (1 kap. 2 § skollagen,

1985:1100).

En utvärdering av den nya lärarutbildningen

genomförs under detta år av Högskoleverket.

Utskottet utgår från att resultatet av denna kan ge

underlag för att bedöma om examensordningens

beskrivning av målen för lärarexamen i någon del

behöver förändras. Kursplaner i högskoleutbildningen

fastställs av respektive lärosäte. Utskottet

förutsätter att universitet och högskolor med

lärarutbildning tar ansvar för att de blivande

lärarna får de kunskaper som behövs för att kunna

fungera i skolan i enlighet med de mål som gäller

för verksamheten.

Med anledning av ett tillkännagivande av riksdagen

våren 2001 (skr. 1999/2000:137, bet. 2000/01:SoU7,

rskr. 2000/01:135), följt av ett uppdrag från

regeringen, gav NASP år 2003 ut Att förebygga

självmord och självmordsförsök hos skolelever (WHO:s

stödmaterial för lärare och annan skolpersonal

anpassat till svenska förhållanden). I oktober samma

år gav NASP också ut rapporten Självmordsprevention

i skolor i Sverige - hur ser det ut i dag? Enligt

rapporten är beredskapen i skolorna låg när det

gäller att i tid upptäcka sårbara elever och hjälpa

dem. Utskottet ser allvarligt på detta. Den

verksamhet som bedrivs av NASP, bl.a. med medel från

statsbudgeten inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg, bör kunna bidra till att

öka medvetenheten inom lärarutbildningen och i

skolorna om dessa problem. Den närmare utformningen

av den grundläggande lärarutbildningen är ett ansvar

för respektive lärosäte och kompetensutvecklingen

för skolans personal ett ansvar för respektive

kommun. Mot bakgrund av det som nu sagts anser

utskottet inte att riksdagen bör göra något

tillkännagivande i enlighet med motion 2003/04:Ub398

yrkande 9.

Kompetensutveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

kompetensutveckling av lärare och annan

skolpersonal. Utskottet hänvisar till

pågående beredning av Skollagskommitténs

förslag.

Jämför reservationerna 17 (fp), 18 (kd), 19

(kd) och 20 (v).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår

tillkännagivanden om skolans skyldighet att erbjuda

kompetensutveckling till lärarna.

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub417 yrkande

14 att läraryrket är ett yrke som aldrig får vara

statiskt. En medveten plan för varje lärares

ämnesfördjupning och pedagogiska fortbildning måste

göras upp ute i skolorna.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 22, 2003/04:Ub497 yrkande 11

och 2003/04:Ub498 yrkande 23 att samtliga lärare

skall garanteras en individuell, skriftlig plan för

sin kompetensutveckling. Denna skall uppdateras

årligen.

I motion 2003/04:Ub497 yrkande 10 föreslår

Kristdemokraterna att rätten till

kompetensutveckling även för förskolans personal

skall skrivas in i skollagen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Skollagskommittén har lagt fram förslag i de

frågor som motionärerna tar upp (SOU 2002:121).

Kommitténs förslag är att förskolan skall ingå i

skolväsendet och att därmed förskolans personal

omfattas av skollagens bestämmelse om

kompetensutveckling. Skollagskommitténs förslag

bereds f.n. i Regeringskansliet.

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet tar upp behovet

av kompetensutveckling för skolpersonal om elevhälsa

m.m.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2003/04:So643

yrkande 7 att skyldigheten att till socialnämnden

anmäla misstankar om att barn eller ungdomar far

illa långtifrån alltid fungerar. Om

anmälningsplikten skall bli ett effektivt verktyg

krävs utbildning av personer som arbetar med eller

nära barn, skriver motionärerna.

Vänsterpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub292

att regeringen bör uppdra åt Skolverket att initiera

fortbildning för lärare och skolledare om elevhälsa,

skyldigheter vid misstanke om att barn far illa,

m.m. (yrkande 6). Trots en god lärarutbildning

uppstår i skolverksamheten tillfällen då lärare

behöver tillgång till handledning. Det kan gälla

tveksamhet om anmälningsplikt eller hur situationer

i den dagliga verksamheten skall hanteras. Partiet

vill att regeringen snarast skall återkomma med

förslag om hur lärares möjligheter till handledning

skall utökas (yrkande 7).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Kommunernas ansvar för skolan innefattar också -

såväl enligt nuvarande skollag som enligt den av

Skollagskommittén föreslagna nya lagen - ansvar för

att personalen får den kompetensutveckling som

behövs. Utskottet delar självfallet motionärernas

åsikt att det är viktigt att skolans personal

uppfattar när elever riskerar att fara illa och att

personalen då fullgör sin anmälningsskyldighet.

Riksdagen bör dock inte göra uttalanden om på vilka

områden personalen bör få kompetensutveckling eller

hur arbetet inom skolorna skall organiseras.

Lärarlegitimation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

lärarcertifikat och lärarlegitimation.

Utskottet hänvisar till tidigare

ställningstagande och till pågående beredning

av Skollagskommitténs förslag.

Jämför reservationerna 21 (m), 22 (fp, kd)

och 23 (c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Fyra partier föreslår tillkännagivanden om införande

av lärarlegitimation eller lärarcertifikat.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:Ub369 yrkande 3 att regeringen i samverkan

med lärosätena, lärarnas organisationer och

arbetsgivarna skall ta initiativ till att utarbeta

regler för ett lärarcertifikat. Certifikatet skall

dels innehålla examensbevis från föreskriven

högskoleutbildning, dels visa genomgången

kompetensutveckling, fortbildning och eventuell

yrkespraktik. Beslut om certifikat skall kunna

fattas av rektor och kunna överklagas. Certifikatet,

som bör tidsbegränsas, har enligt motionärerna inget

med behörigheten att göra. Med införande av

lärarcertifikat vill Moderaterna skapa ett system

för kontinuerlig kvalitetskontroll och

kompetenshöjning, samtidigt som läraryrkets status

höjs.

Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub417

yrkande 3 att en lärarlegitimation bör införas. Den

skall utfärdas efter godkänd utbildning och

genomgången praktik, och skall kunna dras in i fall

av misskötsel. En motsvarighet till Hälso- och

sjukvårdens ansvarsnämnd, vars beslut kan

överklagas, skulle enligt motionärerna vara bra för

kvaliteten. Med en lärarlegitimation blir det enligt

Folkpartiet svårare för kommuner att spara pengar

genom att sänka kompetenskraven för sina lärare. I

motion 2003/04:Ub416 yrkande 4 föreslår Folkpartiet

att det skall införas en förskollärarlegitimation,

som utfärdas efter genomgången utbildning och som

skall kunna dras in om någon allvarligt missköter

sig. Legitimationen skall vara ett krav för fast

anställning, utom i undantagsfall, heter det i

motionen.

Kristdemokraterna anser, enligt motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 21 och 2003/04:Ub498 yrkande

19, att lärarens yrkesroll och status kan stärkas

genom att man inför en lärarlegitimation. I motion

2003/04:Ub497 yrkande 8 preciserar Kristdemokraterna

att lärarlegitimationen skall vara obligatorisk och

utfärdas av Skolverket. För att få legitimationen

skall man ha avlagt lärarexamen och uppfylla

yrkesetiska kriterier. Dessa skall fastställas genom

samarbete mellan staten, arbetsgivarna och

fackförbunden. Lärarlegitimationen skall vara ett

krav för tillsvidareanställning som lärare.

Centerpartiet skriver i motion 2003/04:Ub392

yrkande 18 att partiet vill underlätta för lärarnas

organisationer och skolans huvudmän att införa en

certifiering som ett led i att höja statusen för

läraryrket och som en kvalitetssäkring av

verksamheten. Införandet av lärarcertifikat innebär

ett tryck på kommunerna att anställa certifierade

lärare. Frågan om det behövs ytterligare någon

formell reglering bör övervägas ytterligare, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen

flera gånger, senast i betänkande 2002/03:UbU4 s. 23

f. Utskottet anser liksom tidigare att det inte

finns behov av något annat behörighetsdokument för

lärare än bevis om lärarexamen eller motsvarande

äldre examen. Enligt den gällande skollagen har

kommunerna skyldighet att för undervisningen använda

lärare med en utbildning avsedd för den undervisning

läraren i huvudsak skall bedriva. I examensordningen

föreskrivs att examensbevis om lärarexamen skall

ange vilka inriktningar eller specialiseringar

studenten har fullgjort och för vilken undervisning

eller verksamhet utbildningen är avsedd.

Skollagskommittén har lagt fram förslag om hur

behörighetsregleringen skall utformas i en ny

skollag (SOU 2002:121 s. 246 f.). Den reglering som

kommittén föreslår innefattar även lärare i

förskolan. Kommitténs förslag bereds f.n. i

Regeringskansliet.

Läraryrket i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

ledarskap i skolan, värnande av läraryrkets

kompetens, åtgärder för att motverka lärarnas

stress, karriärmöjligheter för lärare och

mentorskap i förskolan, Utskottet hänvisar

till tidigare ställningstaganden, kommunernas

ansvar och projektet Attraktiv skola.

Jämför reservationerna 24 (m), 25 (fp), 26

(kd), 27 (m, fp, kd, c) och 28 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Behovet av ledarskap i skolan tas upp av Moderaterna

i motion 2003/04: Ub369 yrkande 6. Varje skola måste

ha en pedagogisk ledare, som inte nödvändigt också

behöver leda skolans administration.

Skolledarutbildningen måste stärkas, anser

motionärerna. Den enskilda läraren måste också ges

kunskaper i ledarskap. Det är mycket viktigt att

alla lärarstuderande lär sig principerna för ett

aktivt ledarskap och hur man praktiskt tillämpar

utvärdering, uppföljning och betygssättning, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

När motsvarande yrkande behandlades i riksdagen

våren 2002 hänvisade utskottet till skollagens

reglering av rektors ledningsansvar (2 kap. 2 §

skollagen, 1985:1100) och till läroplanerna som

anger rektor som pedagogisk ledare. Utskottet

påpekade också att det är skolhuvudmännens ansvar

att organisera kommunernas skolor på ett sådant sätt

att rektorerna ges förutsättningar att utföra sitt

ledningsuppdrag och verka som pedagogiska ledare

(bet. 2001/02: UbU10 s. 56 f.).

Regeringen förordnade i april 2003 en särskild

utredare med uppdrag att göra en kartläggning och

utvärdering av skolans ledningsstruktur (dir.

2003:36). Utredaren skall göra en bedömning av

behovet av ledarskapsutbildning för rektorer och

andra skolledare, såväl i statlig och kommunal som i

annan regi. Uppdraget skall redovisas senast den 30

juni 2004.

När det gäller lärarutbildningen anser utskottet

att den gällande examensordningen täcker det som

motionärerna begär. Den reform som genomfördes för

några år sedan av lärarutbildningen innebär bl.a.

att utbildningen stärktes genom att bli mer

forskningsbaserad. Som utskottet har påpekat

tidigare i detta betänkande pågår just nu en

utvärdering genom Högskoleverket av all utbildning

till lärarexamen.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub417 yrkande 15

ett tillkännagivande om vikten av att värna

läraryrkets kompetens. Politiker har till uppgift

att sätta upp målen för skolans verksamhet och med

uppföljning och utvärderingar tillse att målen nås,

men det är lärarna och skolledarna som måste

bestämma hur målen skall uppnås. Styrelser med

lekmän och elever kan inte heller få fatta beslut om

avgörande ekonomiska, pedagogiska och

ämnesteoretiska frågor i skolan, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Skollagskommittén skriver i kapitlet om förstärkt

målstyrning följande om vad som gäller i dag (SOU

2002:121 s. 120):

Även om kommunen har det övergripande ansvaret

för utbildningen har professionen, dvs. rektor

och lärare, i stort sett hela ansvaret för hur

utbildningen skall bedrivas. Detta framgår av

läroplaner och skolformsförordningar där rektor

eller lärare utpekas som ansvariga. Härav följer

att skolhuvudmannen inte kan ingripa i

professionens åtgärder och inte heller meddela

riktlinjer för hur verksamheten skall bedrivas så

länge det rör sig om åtgärder för vilka rektor

eller lärare utpekas som ansvarig i statliga

författningar.

Kommitténs förslag är att ansvarsfördelningen mellan

huvudmän och profession skall ligga fast. Som nämnts

tidigare bereds Skollagskommitténs förslag f.n. i

Regeringskansliet.

När det gäller lokala styrelser med elev- eller

föräldramajoritet pågår sedan flera år en

försöksverksamhet, som av regeringen har förlängts

till utgången av 2007. En arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag bl.a.

att föreslå hur och i vilken form

försöksverksamheten kan ingå i en reglering av elev-

och föräldrainflytandet. Arbetsgruppen lämnade sina

förslag i Var-dags-inflytande i förskola, skola och

vuxenutbildning (Ds 2003:46). Enligt arbetsgruppen

bör möjligheten att inrätta lokala styrelser finnas

kvar permanent. Lokala styrelser för

förskoleklassen, grundskolan och särskolan bör

enligt arbetsgruppen ha föräldramajoritet, medan

motsvarande styrelser för gymnasieskolan och komvux

bör ha elevmajoritet. Enligt arbetsgruppen måste det

i lagtexten göras klart vilka beslut som får

anförtros till en lokal styrelse. Förslagen från

arbetsgruppen bereds inom Regeringskansliet

tillsammans med förslagen från Skollagskommittén.

Kristdemokraterna påtalar i motion 2003/04:Ub497

yrkande 9 behovet av åtgärder för att motverka

lärarnas stress. Ohälsa och stress har ökat bland

lärare under 1990-talet. Motionärerna pekar på den

hårdare regleringen av arbetstiden som har minskat

möjligheterna att kombinera arbete och privatliv.

Sjukskrivningarna har ökat så mycket att det

försäkringsbolag som tidigare erbjudit lärare en

frivillig sjukförsäkring har sagt upp avtalet om

denna. Nu krävs enligt motionärerna krafttag för att

förbättra anställningsvillkoren, arbetsmiljön och

lärarnas uppgifter.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Som huvudmän för skolan har kommunerna ansvaret

för personalens anställningsvillkor och arbetsmiljö.

Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid

förra riksmötet vill utskottet också nämna

skolutvecklingsprojektet Attraktiv skola, som drivs

av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges

Skolledarförbund, Svenska Kommunförbundet och

Utbildningsdepartementet med Myndigheten för skol-

utveckling som operativt ansvarig. Syftet med

projektet är att stärka kvaliteten i skolan och öka

läraryrkets attraktivitet. Attraktiv Skola består i

dag av 25 lokala kommunprojekt och ett

sammanhållande nationellt projekt. Verksamheten

pågår till augusti 2006.

Centerpartiet påtalar i motion 2003/04:Ub392 yrkande

16 att många duktiga lärare i dag lämnar skolan när

de vill utveckla sig själva och göra mer än att

undervisa. Regeringen bör enligt motionärerna

tillsätta en utredning för att se över hur

karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas. I

utredningen bör bl.a. lärarorganisationerna ingå.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Det nyss nämnda projektet Attraktiv skola har som

ett av sina mål att finna nya utvecklings- och

karriärmöjligheter för lärare. Bland parterna bakom

projektet finns Svenska Kommunförbundet, som

representerar kommunerna som huvudmän för skolan,

och de två stora lärarorganisationerna.

Folkpartiet skriver i motion 2003/04:Ub416 yrkande 3

att det är viktigt att de pedagogiska yrkena inom

barnomsorgen erbjuder utvecklingsmöjligheter. En

sådan möjlighet kan vara att erfarna pedagoger blir

mentorer åt nyanställda.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Åtgärder av det slag som motionärerna föreslår

tillhör ansvarsområdet för förskolans och

skolbarnsomsorgens huvudmän, dvs. i allmänhet

kommunerna. Förskolan ingår också i området för

projektet Attraktiv skola.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

kontakter mellan gymnasielärarna och

forskningen, mentorsprojekt som del av den

praktisk-pedagogiska lärarutbildningen och

lämplighetsprövning av lärarstudenter inför

den verksamhetsförlagda utbildningen.

Utskottet hänvisar till kommunernas ansvar,

projektet Attraktiv skola samt lärosätenas

ansvar för tillgodoräknande och för

uppföljning av lärarstudenterna.

Jämför reservationerna 29 (kd) och 30 (v).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub498

yrkande 24 att kontakterna mellan gymnasielärarna

och forskningen skall stimuleras. Det måste finnas

en större flexiblitet när det gäller utformningen av

tjänster, så att lärare kan kombinera sin

undervisning med t.ex. forskning, skriver

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Utformningen av lärartjänsterna är en fråga för

skolhuvudmannen, oftast kommunen. Projektet

Attraktiv skola har som ett av sina mål att främja

skolutveckling genom samarbete med bl.a. högskolan.

Det framgår av projektets årsredovisning för 2002

att samtliga medverkande kommuner har sökt vägar att

nå fram till ett ökat samarbete med universitet och

högskolor.

Vänsterpartiet beskriver i motion 2003/04:Ub292

yrkande 21 ett mentorsprojekt kallat Näktergalen,

som har bedrivits vid Malmö högskola. Bland

högskolans studenter, i första hand lärarstudenter,

har man rekryterat mentorer som skall vara positiva

förebilder för barnen i skolan. De barn som ingår i

projektet lever under sådana förhållanden att de

saknar goda möjligheter att utvecklas socialt och

kunskapsmässigt. Enligt motionärerna bör regeringen

utreda hur erfarenheterna från mentorsprojektet kan

spridas och utvecklas vid flera universitet och

högskolor, och om mentorskapet skall kunna

tillgodoräknas som en del av utbildningen för

lärarstuderande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid

förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU4 s. 16) anser

utskottet att lokala projekt med den beskrivna

utformningen kan ha stor betydelse både för de

studenter som deltar som mentorer och för eleverna.

Att besluta om sådana projekt är dock inte en fråga

för statsmakterna utan för lärosätena och

kommunerna. Myndigheten för skolutveckling har i

uppdrag att sprida kunskap om intressanta

utvecklingsprojekt. Huruvida mentorsprojekt som det

i motionen beskrivna kan tillgodoräknas för

lärarexamen är det respektive lärosätes ansvar att

avgöra, enligt 6 kap. 13 och 14 §§

högskoleförordningen (1993:100).

I motion 2003/04:Ub445 (s) föreslår motionärerna att

personer som genomgår lärarutbildning skall

lämplighetsprövas inför den verksamhetsförlagda

utbildningen. Enligt lag skall en registerkontroll

göras innan någon anställs i förskoleverksamhet,

skola eller skolbarnsomsorg, också när det är fråga

om korttidsanställning. Registerkontrollen är ett

sätt att minska risken för sexuella övergrepp på

barn. Motionärerna menar att verksamhetsförlagda

studier inom lärarutbildningen kan komma att omfatta

längre perioder än vad en korttidsanställning gör,

och att registerkontroll därför bör företas även

inför dessa studier.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen behandlade och avslog ett likalydande

yrkande hösten 2000 i samband med förslaget om lagen

om registerkontroll (prop. 1999/2000:123, bet.

2000/01:UbU4 s. 7, rskr. 2000/01:6). Utskottet

förutsätter liksom då att lämpligheten hos dem som

antas till lärarutbildning följs upp under

utbildningens gång. Det är av särskild vikt att

uppmärksamma studenters relationer till barn och

ungdomar under perioder då studenterna vistas i

skolor. Utskottet ser det som självklart att den

verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen sker

i närvaro av handledare eller i arbetslag.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå 16 motionsyrkanden i

frågor där det enligt gällande

ansvarsfördelning ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen

är delat mellan staten, kommunerna och respektive

skola/lärosäte. Enligt gällande ansvarsfördelning

skall riksdagen främst fatta beslut om övergripande

och nationella frågor.

Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på främst respektive lärosäte med

lärarutbildning att fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att riksdagen avslår

följande motionsyrkanden:

Motion 2003/04:Ub271 (mp) yrkande 40 om

utomhuspedagogik i lärarutbildningen.

Motion 2003/04:Ub368 (m) yrkande 11 om att

mobbning bör behandlas utförligt i lärarutbildning

och lärarfortbildning.

Motion 2003/04:Ub382 (fp) yrkande 2 om

genuskunskap i förskollärarutbildningen.

Motion 2003/04:Ub389 (s) yrkande 1 om att

lärarutbildningen tydligare bör uppmärksamma

självdestruktiva flickor.

Motion 2003/04:Ub392 (c) yrkande 30 om att hållbar

utveckling bör ingå som ett ämne i

lärarutbildningen.

Motion 2003/04:Ub398 (fp) yrkande 5 om stärkande

av de psykiska hälsan och förebyggande av psykisk

ohälsa bland barn och ungdom som examensämne i

lärarutbildningen.

Motion 2003/04:Ub417 (fp) yrkande 2 om särskilda

karriärtjänster för lärare.

Motion 2003/04:Ub441 (kd) yrkande 9 om

obligatorisk undervisning om mobbning och

konflikthantering i lärarutbildningen.

Motion 2003/04:Ub469 (m) om trafikantutbildning

som valbar kurs inom lärarutbildningen.

Motion 2003/04:Ub478 (s) om ökad kunskap om

dyslexi i lärarutbildningen.

Motion 2003/04:Ub497 (kd) yrkande 2 om

undervisning i lärarutbildningen om skolans

värdegrund.

Motion 2003/04:Ub497 (kd) yrkande 3 om

undervisning om mobbning och konflikthantering i

lärarutbildningen.

Motion 2003/04:Ub517 (kd) yrkande 1 om

medieutbildning i lärarutbildningen.

Motion 2003/04:So205 (m) yrkande 4 om kunskaper i

näringslära och kosthållning i lärarutbildningen.

Motion 2003/04:So414 (m) yrkande 3 om utbildning i

narkotikans symtom och effekter i lärarutbildningen.

Motion 2003/04:So504 (fp) yrkande 28 om

handikappkunskap i lärarutbildningen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Ökad rekrytering till läraryrket i allmänhet

(punkt 1) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 1,

2003/04:Ub392 yrkande 14,

2003/03:Ub417 yrkande 4 och

2003/04:Ub497 yrkande 1.

Ställningstagande

Det råder i dag en akut lärarbrist, som bl.a.

innebär att en påfallande stor andel av dem som

undervisar i skolan inte har lärarutbildning eller

inte har utbildning i de ämnen de undervisar i. Inom

några år kommer det att behövas ett kraftigt

tillskott av nya lärare, på grund av de förestående

pensionsavgångarna. Den nya lärarutbildningen har

inte lyckats rekrytera tillräckligt antal studenter,

särskilt inte med inriktning på förskolan eller på

matematik och naturvetenskapliga ämnen. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag om hur man

skall komma till rätta med lärarbristen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

2. Fler lärare med utländsk bakgrund (punkt 2)

- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub418 yrkande 2.

Ställningstagande

Skolan skall främja förståelsen för Sverige som ett

mångkulturellt samhälle. För att åskådliggöra detta

är det viktigt att det bland skolans personal finns

personer med utländsk bakgrund. I Sverige har vi

alldeles för få lärare med utländsk bakgrund i

skolorna. Arbetsmarknaden är generellt sett mycket

svår för personer med utländsk bakgrund, även när de

har den kompetens som krävs. Det finns tyvärr ingen

anledning att tro att den offentliga sektorn skulle

vara förskonad från sådana tendenser till

diskriminering. Det behövs en utredning av hur fler

lärare med utländsk bakgrund skall kunna rekryteras.

I utredningen bör representanter för den drabbade

gruppen - utländska akademiker - delta.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

3. Fler förskollärare (punkt 3) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub438 yrkande 14,

2003/04:Ub495 och

2003/04:Ub497 yrkande 12.

Ställningstagande

I dag är bristen på kvalificerad personal i

förskolan stor, och andelen utbildade lärare i

förskola och på fritidshem sjunker. Bristen utgör

ett hot mot kvaliteten som måste tas på allvar. De

som inom ramen för den nya lärarutbildningen väljer

att inrikta sig på att bli förskollärare är

alarmerande få. Därför måste man satsa på att

vidareutbilda barnskötare till förskollärare, och på

att stimulera fler att välja inriktning mot

förskolan inom lärarutbildningen. Regeringen bör

vidta åtgärder för att förverkliga detta.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

4. Lektorstjänster (punkt 4) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 5 och

2003/04:Ub417 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har länge påtalat behovet av lektorstjänster i

gymnasieskolan. I dag har dessa nästan försvunnit,

och arbetsgivaren kommunerna har inte visat något

intresse för frågan. Vi anser att nya lösningar bör

prövas, bl.a. samverkan med högskolan eller med

företag. Regeringen bör se till att en plan

upprättas där målet skall vara att var tionde

gymnasielärare är lektor inom en femårsperiod.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

5. Förändring av lärarutbildningens struktur

(punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 32 och

2003/04:Ub369 yrkande 2,

bifaller delvis motion

2003/04:Ub417 yrkande 8

och avslår motion

2003/04:Ub417 yrkandena 10-12.

Ställningstagande

I den nya lärarutbildningen har ämneskunskaperna

blivit eftersatta och det allmänna blocket i

utbildningen ger för litet utrymme för de olika krav

som ställs på lärare som skall tjänstgöra på skolans

olika nivåer. Det borde finnas en koppling till

forskningen och dess utveckling inom respektive

ämnesområde. Vidare borde antagningskraven till

lärarutbildningen vara högre, t.ex. när det gäller

kunskaper i svenska. Blivande lärare måste vara

säkra i basämnena, så att de känner trygghet i att

förmedla kunskap. Regeringen bör lägga fram förslag

om förändringar av lärarutbildningen så att det vi

här har sagt blir tillgodosett.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

6. Förändring av lärarutbildningens struktur

(punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkandena 8 och 10-12

och bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub276 yrkande 32 och

2003/04:Ub369 yrkande 2.

Ställningstagande

Kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas. Tre

terminer av lärarutbildningen ägnas åt gemensamma

studier för studenter med helt olika inriktning, mot

t.ex. gymnasienivå eller grundskolans tidiga

årskurser. Följden har blivit att ämnesstudierna för

gymnasielärarna minskar med upp till 60 poäng. Vi

motsätter oss en utveckling mot "enhetslärare"

eftersom det minskar kravet på ämneskunskaper.

Praktiken får inte ske på bekostnad av

ämneskunskaperna. Utbildningen för lärare som skall

undervisa yngre elever bör förlängas med en termin

till 160 poäng med betoning på läs- och

skrivinlärning.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

7. Kompletterande lärarutbildning för

akademiker (punkt 8) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 4 och

2003/04:Ub497 yrkande 6.

Ställningstagande

Genom införandet av den nya lärarutbildningen har

vägen till att bli lärare förlängts för dem som har

skaffat sig ämnesutbildning på annat sätt. I stället

för två terminers praktisk-pedagogisk utbildning

krävs nu att de går det allmänna utbildningsområdet

på 60 poäng (tre terminer). När det i början av

nittiotalet infördes en möjlighet att efter

akademisk examen komplettera med två terminer i

lärarutbildningen, valde det stora flertalet

gymnasielärare den vägen. De bestämde sig alltså för

läraryrket först sedan de bedrivit akademiska

studier. Att sådana studenter nu tvingas till en

termins längre studier och därmed ökad studieskuld

verkar orimligt i en situation med svår lärarbrist.

Akademiker med examen i relevanta ämnen bör bli

behöriga lärare efter två terminers kompletterande

lärarutbildning.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

8. Utvärdering av ämneskunskaperna i den nya

lärarutbildningen (punkt 9) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub497 yrkande 4.

Ställningstagande

En grundförutsättning för att kunna göra ett gott

arbete som lärare är att läraren har en didaktisk

kompetens med betydande ämnesteoretisk skicklighet i

kombination med pedagogiska kunskaper. Vid den

senaste lärarutbildningsreformen kom

ämneskunskaperna i skymundan. Det är därför

angeläget att vid den utvärdering av

lärarutbildningen som nu förestår särskilt utreda

hur ämneskunskaperna framgent kan stärkas.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

9. Finansiering av de verksamhetsförlagda

studierna inom lärarutbildningen (punkt 10)

- fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub417 yrkande 9 och

2003/04:Ub497 yrkande 5.

Ställningstagande

Ett stort problem i den nya lärarutbildningen har

varit den verksamhetsförlagda utbildningen, som

många studenter inte har fått del av. Dessa

lärarstudenter blir lurade på den utbildning som de

satsar tid, kraft och pengar på. Det avtal mellan

staten och kommunerna som reglerar ersättningen från

högskolorna till kommunerna för att dessa ställer

upp med handledares, dvs. yrkesverksamma lärares,

tid är från 1993. Regeringen måste snarast se till

att lösa frågan om ersättningar mellan lärosätena

med lärarutbildning och partnerskolorna/kommunerna.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

10. Särskild förskollärarutbildning (punkt 11)

- m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub416 yrkande 2.

Ställningstagande

Sedan den nya lärarutbildningen infördes har

förskollärare blivit ett bristyrke. En utbildning

som är gemensam med andra yrkesgrupper - som t.ex.

med blivande gymnasielärare - skapar inte ökad

status för förskollärarna, utan tvärtom. Det behövs

en särskild förskollärarutbildning, eftersom

förskollärare är ett yrke med en egen identitet.

Utbildningen skall vara fokuserad på hur man kan

främja barnens förmåga att lära genom lek.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

11. Alternativa lärarutbildningar (punkt 12) -

m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub290 yrkande 12.

Ställningstagande

Det är viktigt att stimulera utvecklingen av

alternativa lärarutbildningar. Staten bör noga pröva

förutsättningarna för att ställa sådana utbildningar

under statlig tillsyn och tilldela dem statsbidrag.

Däremot finns det ingen anledning att ställa samma

krav på innehållet som görs på statliga

utbildningar. Givet att en alternativ

lärarutbildning enligt Högskoleverkets bedömning

håller god kvalitet bör den kunna ges på rimliga

ekonomiska villkor. Så är det inte i dag. Ambitionen

med sådana fria lärarutbildningar är att stimulera

en nödvändig utveckling inom undervisningssektorn.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

12. Utbildning i specialpedagogik (punkt 13) -

m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub220 yrkande 7,

2003/04:Ub388 yrkande 2 och

2003/04:So504 yrkande 27

och avslår motion

2003/04:Ub392 yrkande 17.

Ställningstagande

Den rådande bristen på speciallärare och

specialpedagoger är värd att uppmärksamma. Det

behövs en betydande utbildning och rekrytering av

specialpedagoger de närmaste åren, och dessa måste

ges större möjligheter att utveckla egna

verksamheter.

Elever som behöver det skall få rätt till

undervisning av speciallärare. Att

speciallärarutbildningen har lagts ner och ersatts

av en specialpedagogutbildning är en stor brist,

eftersom de nya specialpedagogerna inte skall arbeta

direkt med eleverna. Att lärare stöder lärare är

naturligtvis bra, men det behövs också ett direkt

och kvalificerat stöd till de elever som har

inlärningssvårigheter. En utbildning av

speciallärare bör därför åter införas.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

13. Utbildning i specialpedagogik (punkt 13)

- kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 17

och avslår motionerna

2003/04:Ub220 yrkande 7,

2003/04:Ub388 yrkande 2 och

2003/04:So504 yrkande 27.

Ställningstagande

Riksdagsbeslutet om den nya lärarutbildningen

innebär en tydlig markering av behovet av

specialpedagogisk kompetens i alla skolformer. Det

kommer dock att ta lång tid innan lärare med den nya

lärarexamen utgör en tillräckligt stor del av

lärarkåren för att ge arbetslagen en

tillfredsställande specialpedagogisk kompetensnivå.

Detta är ett bekymmer. Det behövs fler resurslärare

i dagens grundskola. Därför bör en översyn göras av

möjligheten för lärare att få genomgå utbildning för

att bli resurslärare.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

14. Kunskaper om funktionshinder (punkt 14) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkande 7.

Ställningstagande

Det är viktigt att alla lärare i sin utbildning har

fått kunskaper om hur man skapar likvärdiga villkor

för elever med funktionshinder att nå målen. Detta

bör skrivas in i examensordningen för lärarexamen.

15. Kunskaper om sex och samlevnad (punkt

16) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So419 yrkande 4.

Ställningstagande

Lärare som undervisar i sex och samlevnad måste ha

relevant utbildning för att kunna vara trygga nog

att diskutera bl.a. pornografins bild av sexualitet.

Detta behov finns också i andra yrkeskategorier som

arbetar med ungdomar, t.ex. fritidspedagoger och

personal vid ungdomsmottagningar. Utbildningen måste

förutom biologiska kunskaper innehålla såväl

feministisk teori som gruppsamtalsmetodik.

Högskoleverket bör få i uppdrag att utvärdera den

nya lärarutbildningen med avseende på kunskaper om

sex och samlevnad.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

16. Kunskaper om konflikthantering (punkt 18) -

c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub245 yrkande 1 och

2003/04:Ub288 yrkande 1.

Ställningstagande

En trygg skolmiljö kan uppnås om man satsar på att

både lära ut icke-våldsmetoder och praktisera dem

vid konflikthantering i klassrummet, på skolgården,

i skolans kontakter med föräldrarna samt i det

omgivande samhället. För att förverkliga

intentionerna i skollagen och läroplanerna behöver

lärare få bättre verktyg för och möjlighet att

utveckla sina kunskaper när det gäller

konflikthantering. Lärare måste dels kunna hantera

konflikter i skolan, dels kunna lära ut ickevåldslig

konflikthantering till eleverna.

Högskoleförordningen bör tydligt ange att

lärarstudenten för att få lärarexamen skall ha goda

kunskaper i konflikthantering.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

17. Kompetensutveckling för lärare (punkt 20) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkande 14

och bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 22,

2003/04:Ub497 yrkandena 10 och 11 och

2003/04:Ub498 yrkande 23.

Ställningstagande

Det måste vara möjligt för lärare att utvecklas

genom att bedriva universitetsstudier eller genomgå

kvalificerad fortbildning. Läraryrket är ett yrke

som aldrig får vara statiskt. En medveten plan för

varje lärares ämnesfördjupning och pedagogiska

fortbildning måste göras upp ute på skolorna.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

18. Kompetensutveckling för lärare (punkt 20) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub439 yrkande 22,

2003/04:Ub497 yrkandena 10 och 11 och

2003/04:Ub498 yrkande 23

samt bifaller delvis motion

2003/04:Ub417 yrkande 14.

Ställningstagande

Det är viktigt att lärarna får en tillräcklig

kompetensutveckling för att kunna göra ett bra

arbete. Alla lärare skall ha rätt till en

individuell, skriftlig plan för sin

kompetensutveckling. Planen skall innehålla både mål

och medel och utarbetas i samråd mellan läraren och

arbetsledaren. Kompetensutvecklingsplanen bör

revideras årligen. Rätten till kompetensutveckling

även för förskolans personal bör skrivas in i

skollagen.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

19. Kompetensutveckling för skolpersonal om

elevhälsa m.m. (punkt 21) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So643 yrkande 7

och bifaller delvis motion

2003/04:Ub292 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Skolor, sjukvård, barnavårdscentraler, förskolor och

polis har ett särskilt ansvar att ingripa när det

finns misstankar om att barn misshandlas.

Undersökningar visar dock att anmälningsplikten

långtifrån alltid fungerar. Om anmälningsplikten

skall bli ett effektivt verktyg krävs det utbildning

av personer som arbetar med eller nära barn. Det

behövs utbildning i att identifiera problemen och

utbildning för att våga vara den som anmäler.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

20. Kompetensutveckling för skolpersonal om

elevhälsa m.m. (punkt 21) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkandena 6 och 7

och bifaller delvis motion

2003/04:So643 yrkande 7.

Ställningstagande

Arbetet med elevhälsa måste framför allt vara

förebyggande. För att kunna arbeta förebyggande

måste skolan ha elevers hälsa som en medveten tanke

i alla sina verksamheter, t.ex. i skapandet av

skolans fysiska miljö och i organiserandet av

undervisning och andra pedagogiska verksamheter.

Regeringen bör återkomma med förslag om att initiera

fortbildning för lärare och skolledare om elevhälsa,

skyldigheter vid misstanke om att ett barn far illa

m.m. I skolan måste också finnas den kompetens som

är nödvändig för ett förebyggande arbete. Lärare

måste kunna samverka med varandra och med

skolsköterska, kurator och/eller psykolog och de

måste kunna få handledning i ökad utsträckning.

Regeringen bör återkomma med förslag om hur det

skall bli verklighet.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

21. Lärarlegitimation (punkt 22) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 4,

2003/04:Ub417 yrkande 3,

2003/04:Ub439 yrkande 21,

2003/04:Ub497 yrkande 8 och

2003/04:Ub498 yrkande 19

och avslår motionerna

2003/04:Ub369 yrkande 3 och

2003/04:Ub392 yrkande 18.

Ställningstagande

Vi anser att inrättande av en särskild

lärarlegitimation skulle ge ett tydligt budskap till

samhället att läraryrket kräver någonting alldeles

särskilt. Det skulle också höja läraryrkets status.

Lärarlegitimationen bör vara obligatorisk för att få

tillsvidareanställning som lärare. Legitimationen

skall kunna dras in om läraren missköter sig. För

att få lärarlegitimation skall man ha avlagt

lärarexamen och uppfylla yrkesetiska kriterier.

Lärarlegitimation skall också gälla för

förskollärare.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

22. Lärarlegitimation (punkt 22) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub369 yrkande 3,

bifaller delvis motion

2003/04:Ub392 yrkande 18

och avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 4,

2003/04:Ub417 yrkande 3,

2003/04:Ub439 yrkande 21,

2003/04:Ub497 yrkande 8 och

2003/04:Ub498 yrkande 19.

Ställningstagande

För att skapa ett system för kontinuerlig

kvalitetskontroll och kompetenshöjning, samtidigt

som läraryrkets status höjs, bör ett lärarcertifikat

införas. Regeringen bör i samverkan med universitet,

högskolor, lärarnas organisationer och arbetsgivare

ta initiativ till att utarbeta regler för ett

sådant.

Certifikatet bör dels innehålla examensbevis från

föreskriven högskoleutbildning, dels visa

genomgången kompetensutveckling, fortbildning och

eventuell yrkespraktik. På grundval av sådant

underlag kan beslut om utfärdande av certifikat

fattas, förslagsvis av rektor eller av en fristående

nämnd. Beslutet skall kunna överklagas. Certifikatet

bör tidsbegränsas, lämpligen till fem år, och skall

medföra en skyldighet för skolan att se till att

läraren under perioden får fortlöpande

vidareutbildning enligt den individuella

utvecklingsplan som lagts upp. På samma sätt bör med

certifikatet följa en skyldighet för läraren att

skaffa sig den fortbildning och uppdatering som

höjer vederbörandes kompetens.

Lärarcertifikatet skall inte ha något med

behörigheten att göra. Behörig är varje lärare med

föreskriven utbildning.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

23. Lärarlegitimation (punkt 22) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 18,

bifaller delvis motion

2003/04:Ub369 yrkande 3

och avslår motionerna

2003/04:Ub416 yrkande 4,

2003/04:Ub417 yrkande 3,

2003/04:Ub439 yrkande 21,

2003/04:Ub497 yrkande 8 och

2003/04:Ub498 yrkande 19.

Ställningstagande

En certifiering av lärarna skulle bidra till att

höja statusen för läraryrket och innebära en

kvalitetssäkring av verksamheten. Därför bör staten

underlätta för lärarnas organisationer och skolans

huvudmän att införa en certifiering. Certifikatet

bör bygga på gemensamt uppsatta regler. Införandet

av ett lärarcertifikat kommer att skapa ett tryck på

kommunerna att anställa certifierade lärare. Frågan

om det behövs någon närmare formell reglering bör

övervägas ytterligare.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

24. Ledarskap i skolan (punkt 23) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub369 yrkande 6.

Ställningstagande

Skolan behöver skickliga ledare. Tyvärr tvingas

skolledare att arbeta mera med ekonomi och

administration än med pedagogik. Varje skola måste

ha en pedagogisk ledare, som inte nödvändigtvis

också behöver leda skolans administration.

Skolledarutbildningen måste stärkas och kan mycket

väl ske tillsammans med annan ledarskapsutbildning

som vänder sig till olika yrkeskategorier.

Den enskilda läraren måste också ges kunskaper i

ledarskap. Det är mycket viktigt att alla

lärarstuderande lär sig principerna för ett aktivt

ledarskap och hur man praktiskt tillämpar

utvärdering, uppföljning och betygssättning. Varje

lärare måste kunna formulera mål för sitt och

elevernas arbete. Goda insikter i hur man utvärderar

elevernas arbete är nödvändiga för lärarnas

utvecklingssamtal med elever och deras föräldrar

samt för den pedagogiska diskussionen i stort.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

25. Värnande av läraryrkets kompetens (punkt

24) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub417 yrkande 15.

Ställningstagande

Det är inte underligt att så många som var tredje

lärare allvarligt funderar på att byta yrke.

Kommunala skolor måste få villkor som mer liknar de

fristående skolornas: korta beslutshierarkier och

större frihet från kommunpolitikerna. Politiker har

till uppgift att sätta upp målen för skolans

verksamhet och att med uppföljning och utvärdering

se till att målen nås. Det är däremot skolans

pedagoger - lärare och skolledare - som måste

bestämma hur målen skall uppnås. Vid beslut som

gäller skolan måste lärarnas professionella

synpunkter få komma fram. Detta gäller också vid

utarbetande av nya kursplaner. Att föräldrar och

elever ges valmöjligheter och inflytande över

skolans arbetsformer är mycket viktigt, men

styrelser med lekmän och elever kan inte få fatta

beslut om avgörande ekonomiska, pedagogiska och

ämnesteoretiska frågor i skolan. Staten måste värna

om lärarnas och rektorernas professionalism.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

26. Åtgärder för att motverka lärarnas stress

(punkt 25) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub497 yrkande 9.

Ställningstagande

Ohälsa och stress har ökat bland lärare under 1990-

talet. En undersökning från Arbetslivsinstitutet

visar att var femte lärare är i riskzonen. En av de

mest stressframkallande faktorerna är dåliga

möjligheter till inflytande och kontroll över sin

egen arbetssituation. Den hårdare regleringen av

arbetstiden har exempelvis kraftigt minskat

möjligheterna för lärare med små barn att förkorta

barnens vistelsetid i förskolan genom att arbeta på

kvällen. Det krävs nu krafttag för att förbättra

anställningsvillkoren, arbetsmiljön och lärarnas

uppgifter.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

27. Karriärmöjligheter för lärare (punkt 26) -

m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c) och Tobias Billström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 16.

Ställningstagande

I dag lämnar många duktiga lärare skolan när de vill

utveckla sig själva och vill göra mer än att

undervisa. Det måste finnas fler karriärvägar att gå

inom skolan och bättre möjligheter att vidareutbilda

eller vidareutveckla sig. Att t.ex. möjliggöra

lärartjänstgöring på halvtid kombinerat med

forskning på halvtid är ett sätt att underlätta

vidareutveckling, ett annat är att inrätta lektorat

som karriärbefattning. Det bör också inrättas

specialisttjänster i skolan. Dessa skall inrättas

för att vidareutveckla det pedagogiska arbetet,

eller för att ge annan undervisning. Regeringen bör

tillsätta en utredning, där bl.a.

lärarorganisationerna ingår, för att se över hur

karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

28. Mentorskap i förskolan (punkt 27) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub416 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att de pedagogiska yrkena inom

barnomsorgen erbjuder utvecklingsmöjligheter. En

sådan möjlighet kan vara att erfarna pedagoger blir

mentorer åt nyanställda. Många känner under sin

första tid som förskollärare att de behöver stöd för

att klara av alla nya situationer som möter dem. Med

en mentor vid sin sida får de lättare att möta

utmaningarna.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

29. Kontakter mellan gymnasielärarna och

forskningen (punkt 28) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub498 yrkande 24.

Ställningstagande

Det är viktigt att lärarnas möjligheter till

forskning förbättras. Det måste finnas en större

flexibilitet när det gäller utformandet av tjänster,

så att lärare kan kombinera sin undervisning med

t.ex. forskning. Kontakter mellan forskare och

personal i skolan måste stimuleras.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

30. Mentorsprojekt som del av den praktisk-

pedagogiska utbildningen (punkt 29) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 21.

Ställningstagande

Alla barn och ungdomar behöver stöd för sin

utveckling och sitt lärande, men även i en god

arbetsmiljö, där barn och unga har möjligheter att

lära sig om hälsa, finns det de som är i behov av

särskilt stöd och stimulans. För dessa måste skolan

tillhandahålla det stöd och den stimulans som den

enskilda eleven behöver.

Mentorsprojektet "Näktergalen - möten mellan

skolbarn och högskolestudenter" har bedrivits av

lärarutbildningen vid Malmö högskola. De barn som

ingår i projektet lever under sådana förhållanden

att de saknar goda möjligheter att utvecklas socialt

och kunskapsmässigt. Mentorer har rekryterats i

första hand bland lärarstudenterna och har haft till

uppgift att vara en positiv förebild för respektive

barn och ge det uppmärksamhet och stöd.

Utvärderingen av projektet visar att det haft stor

betydelse för barnen, samtidigt som mentorskapet för

mentorernas del kan vara en viktig väg att få

kunskap om barns olika uppväxtvillkor och om de

utsatta miljöer som är många barns vardag.

Regeringen bör utreda hur erfarenheterna från

mentorsprojektet kan spridas och utvecklas vid fler

universitet och högskolor, samt om mentorskapet

skall kunna tillgodoräknas som en del av

utbildningen till lärarexamen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

beslut som behandlas i yttrandet.

1. Andra motionsyrkanden (punkt 30) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Alla - lärare, rektorer, ungdomsledare,

förtroendevalda och föräldrar - måste ta personligt

ansvar i vardagen. Redan i lärarutbildningen bör

mobbning behandlas utförligt, liksom i

fortbildningen av lärare. Brister i fortbildningen

är sannolikt ett skäl till att många lärare tycker

att det är svårt att upptäcka mobbning. Vi moderater

vill se ett tydligare regelverk som ger mer ansvar

och en tydligare roll för den enskilde läraren.

Grunden för arbete mot mobbning handlar om att

skapa en atmosfär av gemensamt ansvarstagande och en

rollfördelning som stävjar oro i skolan. Det

förutsätter regler som ger tillbaka en del av den

naturliga auktoritet som 1900-talets senare hälft

avskaffat med "fri" pedagogik och frånvaro av

tydliga regler.

2. Andra motionsyrkanden (punkt 30) - kd

av Inger Davidson (kd).

En av skolans viktigaste uppgifter är att kunna

garantera en trygg och trivsam skolmiljö. Lyckas

inte skolan med detta hämmas både kunskapsutveckling

och social vidareutveckling för den enskilde eleven.

Ökad kunskap om mobbning och konflikthantering bland

skolpersonal är en viktig faktor för att upptäcka

och åtgärda mobbning. Därför bör undervisning i

mobbning och konflikthantering vara obligatoriska

moment i lärarutbildningen och inte frivilliga som

de är i dag. I flera andra länder är dessa moment

obligatoriska och Sverige bör följa deras exempel.

Det är inte acceptabelt att undervisning inom ett

sådant viktigt område hänvisas endast till speciellt

intresserade studenter. Alla som skall bli lärare

bör få ta del av dessa kunskaper.

För att nå upp till målen om en trygg och trivsam

skolmiljö krävs en gemensam värdegrund som omsätts i

praktiken. Nyckelpersonerna i detta arbete är

lärarna. Det är därför viktigt att lärarutbildningen

innehåller kontinuerliga och omfattande inslag om

värdegrunden. Reflekterande samtal, diskussioner och

övningar är nödvändigt för att lärarna skall kunna

bidra till en trygg skola och kunna överföra goda

värderingar och etik till kommande generationer. För

att möjliggöra det behöver undervisningen i

lärarutbildningen om värdefrågorna stärkas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristen på

speciallärare och specialpedagoger i landet.

2003/04:Ub245 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att

högskoleförordningen tydligt skall ange att

lärarstudenten för att få lärarexamen skall ha

goda kunskaper i konflikthantering.

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

lärarutbildningen skall innehålla moment om

utomhuspedagogik.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

32. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om lärarutbildningen.

2003/04:Ub288 av Viviann Gerdin m.fl. (c, kd, mp,

fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

högskoleförordningen tydligt skall ange att

lärarstudenten för att få lärarexamen skall ha

goda kunskaper i konflikthantering.

2003/04:Ub289 av Birgitta Sellén och Margareta

Andersson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

lärarutbildningar skall erbjuda bra undervisning

om dyslexi.

2003/04:Ub290 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativa

lärarutbildningar.

2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör uppdra åt Skolverket att

initiera fortbildning för lärare och skolledare om

elevhälsa, skyldigheter vid misstanke om att ett

barn far illa m.m.

7. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer

med förslag om hur lärares möjligheter till

handledning skall utökas.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den bör utreda

hur mentorsprojektet med Näktergalen i Malmö som

förebild skall kunna spridas till andra

universitet, högskolor och kommuner samt om

deltagandet skall kunna tillgodoräknas som en del

i utbildningen för lärarstuderande.

2003/04:Ub299 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det stora behovet av fler

utbildade teckenspråkslärare samt fortbildning för

outbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande

elever i teckenspråk.

2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mobbning bör

behandlas utförligt redan i lärarutbildningen och

ingå i lärarfortbildningen.

2003/04:Ub369 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

läraryrket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

lärarcertifikat.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att akademiker med

examen i relevanta ämnen skall bli behöriga efter

två terminers kompletterande lärarutbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initiativ för att

åstadkomma fler lektorstjänster.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

ledarskap i skolan.

2003/04:Ub382 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall vara

obligatoriskt med både teoretisk och praktisk

genuskunskap på förskollärarutbildningen.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elever

som behöver det skall få särskilt stöd och att en

utbildning till speciallärare skall införas.

2003/04:Ub389 av Hillevi Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

lärarutbildningen tydligare bör uppmärksamma

självdestruktiva flickor och deras speciella

problematik.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag för att komma till rätta med lärarbristen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att tillsätta

en utredning för att se över hur

karriärmöjligheter för lärare kan vidareutvecklas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en översyn för

att se över möjligheten för lärare att få genomgå

utbildning för att bli resurslärare.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa en

lärarcertifiering.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att hållbar

utveckling bör ingå som ett ämne på

lärarutbildningarna.

2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att lärar-,

barnskötar- och fritidspedagogsutbildningarna

kompletteras med examensämne i stärkande av den

psykiska hälsan och förebyggande av den psykiska

ohälsan bland barn och ungdomar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppdrag till

NASP att utarbeta förslag till utbildningsprogram

för lärare, fritidspedagoger och barnskötare om

hur man skall stärka den psykiska hälsan och

förebygga psykisk ohälsa samt dess yttersta

konsekvens vid suicidala handlingar och

våldshandlingar hos barn och ungdomar.

2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

förskollärarutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade

utvecklingsmöjligheter inom förskolläraryrket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

förskollärarlegitimation.

2003/04:Ub417 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

upprättar en plan för att fler lektorer skall få

anställning i gymnasieskolorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilda

karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

lärarlegitimation bör införas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att komma till

rätta med lärarbristen.

7. Riksdagen begär att regeringen förändrar

högskoleförordningens examensordning så att ett av

lärarutbildningens mål blir att ge kunskaper om

elever med funktionshinder och hur dessa kan ges

likvärdiga villkor i undervisningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

lärarutbildningen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

finansieringen av den verksamhetsförlagda

utbildningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att systemet med

enhetslärare riskerar att försvaga lärarnas

ämneskunskaper.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mer läs- och

skrivinlärning för lärare med inriktning mot

grundskolans tidigare år.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mer praktik

inom lärarutbildningen inte får ske på bekostnad

av ämneskunskaper.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan har en

skyldighet att erbjuda fortbildning och

vidareutbildning till lärare.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att värna

läraryrkets kompetens.

2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utredning av hur

fler lärare med utländsk bakgrund kan rekryteras.

2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v,

c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i

HBT-frågor för lärarstuderande.

2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i

HBT-frågor för lärarstuderande.

2003/04:Ub438 av Inger Davidson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortbildning för

personal inom förskoleverksamheten.

2003/04:Ub439 av Alf Svensson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

legitimation för lärare.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

lärare skall garanteras en individuell, skriftlig

plan för sin kompetensutveckling, vilken

uppdateras kontinuerligt efter samtal mellan

lärare och arbetsledare.

2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

undervisning om mobbning och konflikthantering i

lärarutbildningen.

2003/04:Ub445 av Christina Axelsson och Eva

Arvidsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att personer som genomgår

lärarutbildning skall lämplighetsprövas innan de

påbörjar sin verksamhetsförlagda utbildningsperiod.

2003/04:Ub457 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning av

lärare i hem- och konsumentkunskap.

2003/04:Ub469 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om trafikantutbildning på

Lärarhögskolan som valbar kurs.

2003/04:Ub478 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att verka för att kunskapen

om funktionshandikappet dyslexi ges ökad

uppmärksamhet i lärarutbildningen.

2003/04:Ub495 av Sinikka Bohlin och Åsa Lindestam

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildning av

förskollärare.

2003/04:Ub497 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

tillgodose en tryggad lärarförsörjning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i

lärarutbildningen om skolans värdegrund.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning om

mobbning och konflikthantering i

lärarutbildningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ämneskunskapernas

betydelse i läraryrket.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lösa

ersättningsfrågan mellan lärosäte och skola vid

verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att akademiker med

examen i relevanta ämnen skall bli behöriga efter

två terminers kompletterande lärarutbildning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

lärarlegitimation.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

motverka lärarnas stress.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt till

kompetensutveckling för förskolans personal.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en skriftlig

kompetensutvecklingsplan som uppdateras årligen

för varje lärare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om insatser för att

öka rekryteringen av förskollärare.

2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av en

legitimation för lärare.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att garantera alla

lärare kompetensutveckling i enlighet med en

individuell, skriftlig plan som uppdateras

årligen.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

kontakterna mellan gymnasielärarna och

forskningen.

2003/04:Ub517 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

medieutbildning i lärarutbildningarna.

2003/04:So205 av Inger René (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

utbildningarna ledande till lärarexamen för yngre

år ges adekvata kunskaper i näringslära och

kosthållning.

2003/04:So414 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

lärarutbildningen skall ingå utbildning om

narkotikans symtom och effekter.

2003/04:So419 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

4. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket

i uppdrag att utvärdera den nya lärarutbildningen

med avseende på kunskaper om sex och samlevnad i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återinförd

speciallärarutbildning inriktad mot direkt arbete

med elever i behov av särskilt stöd.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

handikappkunskap i lärarutbildningen.

2003/04:So643 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kompetensutveckling för personal som arbetar nära

barn i skola och barnomsorg.