Bet. 2003/04:UBU8

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU8

Vuxenutbildning

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 57 yrkanden från allmänna

motionstiden 2003 och ett yrkande från allmänna

motionstiden 2002 om olika vuxenutbildningsfrågor.

Utskottet föreslår med anledning av två

motionsyrkanden att riksdagen begär en översyn av

den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Samtliga

övriga yrkanden avstyrks, i många fall med

hänvisning till tidigare ställningstaganden till

samma yrkande eller till pågående utredning eller

beredning.

Yrkandena handlar om rätten till gymnasial

vuxenutbildning, fristående skolor för

vuxenutbildning, valfrihet för funktionshindrade,

samlad översyn av all eftergymnasial

yrkesutbildning, flexiblare utbud av kvalificerad

yrkesutbildning (KY), införande av yrkeshögskola,

vuxenutbildning inom vissa yrken, validering,

svenskundervisning för invandrare (sfi) och några

övriga frågor.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet och Centerpartiet har också lämnat

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Rätt till gymnasial vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 26 och

2003/04:Ub498 yrkande 39.

Reservation 1 (fp, kd, c)

2. Vuxenutbildning hos annan anordnare än

kommunen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub490 yrkande 4 och

2003/04:Kr329 yrkande 14.

Reservation 2 (m, kd)

3. Valfrihet för funktionshindrade inom

vuxenutbildningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:So575 yrkande 6.

Reservation 3 (fp)

4. Översyn av eftergymnasial

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om översyn av

eftergymnasial yrkesutbildning. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna

2003/04:Ub366 yrkande 3 och

2003/04:Ub391 yrkande 15.

5. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning

(KY)

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub391 yrkande 14,

2003/04:Ub460 yrkande 2 och

2003/04:N288 yrkande 2.

Reservation 4 (c, v)

6. Pedagogisk utbildning av handledare inom

KY

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub366 yrkande 2.

Reservation 5 (v)

7. Yrkeshögskola

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub230,

2003/04:Ub232 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ub414 yrkande 6,

2003/04:Ub496 yrkandena 2, 3 och 5-8 samt

2003/04:A257 yrkande 6.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (fp)

Reservation 8 (kd)

8. Utbildningssatsning på undersköterskor

Riksdagen avslår motion

2003/04:So640 yrkande 13.

Reservation 9 (kd)

9. Utbildning på form- och designområdet

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr230 yrkande 3.

Reservation 10 (m)

10. Vuxenutbildning för vissa yrken i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub223,

2003/04:Ub226,

2003/04:Ub251,

2003/04:Ub255 yrkande 5,

2003/04:Ub302,

2003/04:Ub430,

2003/04:Ub464 och

2003/04:N412 yrkande 27.

Reservation 11 (kd)

11. Validering

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub440 yrkande 2,

2003/04:Ub496 yrkande 4,

2003/04:Ub499 yrkande 5 och

2003/04:Sf402 yrkande 12.

Reservation 12 (kd)

12. Uppläggningen av svenskundervisningen

för invandrare (sfi)

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Sf325 yrkandena 15 och 16 samt

2003/04:Sf402 yrkandena 2, 7 och 8.

Reservation 13 (m)

Reservation 14 (kd)

13. Sfi för invandrarkvinnor

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub394 yrkande 2 och

2003/04:Sf326 yrkande 15.

Reservation 15 (fp, c)

14. System för att konkurrensutsätta sfi

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub243,

2003/04:Ub367 yrkande 28,

2003/04:Sf325 yrkande 17 och

2003/04:Sf326 yrkande 5.

Reservation 16 (m, fp)

15. Sex- och samlevnadsundervisning inom

sfi

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub241,

2003/04:Ub383 och

2003/04:So273 yrkande 4.

16. Svenskundervisning för

förvärvsarbetande invandrare

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub488 yrkandena 1 och 2.

17. Sfi för synskadade

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub210.

Reservation 17 (m, fp)

18. Vuxenutbildning i annan kommun

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub247 yrkande 1,

2003/04:Ub333 och

2003/04:MJ473 yrkande 16.

19. Finansiering av lärcentrum

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub366 yrkande 1.

Reservation 18 (v)

20. Företagsinriktad lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motion

2003/04:A257 yrkande 7.

Reservation 19 (m, fp)

21. Kompletterande utbildning för

invandrare

Riksdagen avslår motion

2003/04:A257 yrkande 9.

Reservation 20 (m, fp)

Stockholm den 18 mars 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna

Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti

(fp), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Tobias

Billström (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s) och Lennart

Gustavsson (v).

2003/04

UbU8

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om en

lagstadgad rätt till gymnasial

vuxenutbildning och om fristående skolor för

vuxenutbildning. Utskottet hänvisar till

tidigare ställningstaganden och pågående

beredning av förslag till ny skollag.

Funktionshindrades valfrihet i

vuxenutbildningen följer enligt utskottet av

den strategi som riksdagen redan antagit.

Jämför reservationerna 1 (fp, kd, c), 2 (m,

kd) och 3 (fp) samt särskilt yttrande 1 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

En utvidgad rätt till gymnasial vuxenutbildning

föreslås i två motioner.

Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub367

yrkande 26 att den som inte har läst ett

fullständigt program i gymnasieskolan skall ges rätt

att läsa in en motsvarande utbildning som vuxen, så

att han eller hon når grundläggande behörighet för

högskoleutbildning.

Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:Ub498

yrkande 39 att rättigheten till utbildning för vuxna

bör utsträckas och gälla inte bara grundläggande

vuxenutbildning utan också utbildning på en nivå som

motsvarar gymnasieskolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Enligt den nu gällande skollagen (1985:1100) har

varje invånare i en kommun rätt att delta i

grundläggande vuxenutbildning fr.o.m. andra

kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, om han

saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i

grundskolan och är bosatt i landet (11 kap. 10 §).

Varje kommun ansvarar för att de invånare som har

rätt till grundläggande vuxenutbildning och önskar

delta i den också får göra det (11 kap. 8 §). När

det gäller gymnasial vuxenutbildning föreskrivs att

kommunerna skall erbjuda sådan och att de därvid

skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar

mot efterfrågan och behov (11 kap. 17 §).

Riksdagen har tidigare behandlat motsvarande

yrkanden som de nu aktuella, senast vid förra

riksmötet (bet. 2002/03:UbU10 s. 10 f.). Utskottet

hänvisade då till riksdagens beslut våren 2001 om

mål och strategi för utveckling av vuxnas lärande

(prop. 2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229). Vidare

hänvisade utskottet till att en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet hade föreslagit ändringar i

skollagen med utgångspunkt i det mål och den

strategi som riksdagen godkänt (Ds 2002:66).

Arbetsgruppens förslag bereds nu tillsammans med

Skollagskommitténs förslag om ny skollag. Riksdagen

bör avvakta regeringens förslag.

Utskottet vill än en gång understryka att om en

rättighetslagstiftning skall omfatta även gymnasial

vuxenutbildning måste konsekvenserna av och

kostnaderna för denna lagstiftning utredas noggrant.

Kristdemokraterna tar i motionerna 2002/03:Ub490

yrkande 4 och 2003/04: Kr329 yrkande 14 upp

villkoren vid vuxenutbildning hos andra anordnare än

kommun. Ett problem som rör alternativa anordnare av

vuxenutbildning, bl.a. folkhögskolan, är att rätten

att sätta betyg på kurser i grundläggande eller

gymnasial vuxenutbildning inte ligger hos

utbildningsanordnaren, utan betygen måste sättas av

en rektor hos kommunen. För att komma till rätta med

detta vill Kristdemokraterna se fristående skolor

även för vuxenutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarande yrkanden har behandlats av riksdagen

vid de tre närmast föregående riksmötena, senast i

betänkande 2002/03:UbU10 s. 12 f. Idén bakom den

strategi för vuxnas lärande som riksdagen har ställt

sig bakom är att den vuxna individens behov skall

styra både innehåll och former för kommunens stöd

till hans eller hennes lärande. En ordning som

innebär att fristående utbildningsanordnare av

Skolverket skulle ges rätt att få bidrag från

elevernas hemkommuner - såsom gäller för fristående

skolor på grundskole- och gymnasienivå - skulle

innebära att kommunerna fråntogs inflytande över

verksamhetens omfattning och inriktning. Detta kan

utskottet inte heller nu ställa sig bakom.

Skollagskommittén har föreslagit att enhetliga

bestämmelser, dvs. att lärare vid entreprenad får

utföra den myndighetsutövning som hör till lärarens

åligganden, skall gälla även vuxenutbildningen.

Betygssättning tillhör lärares åligganden. Som nyss

nämnts bereds Skollagskommitténs förslag i

Regeringskansliet.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:So575 yrkande

6 att även funktionshindrade skall ha valfrihet i

vuxenutbildningen. Motionärerna påtalar att kommuner

inte alltid betalar för elever med funktionshinder

som väljer att studera på en folkhögskola eller ett

studieförbund. Alla vuxenstuderande bör ges

möjlighet att välja om de vill utbilda sig i den

kommunala vuxenutbildningen eller genom en

folkbildningsorganisation eller hos en annan

anordnare av vuxenutbildning, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Som nyss nämnts är idén bakom den strategi som

riksdagen har godkänt att den vuxna individens behov

skall styra både innehåll och former för kommunens

stöd till hans eller hennes lärande. Detta gäller i

lika hög grad funktionshindrade som andra vuxna.

Yrkesutbildning för vuxna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om översyn av

hela den eftergymnasiala yrkesutbildningen,

om större flexibilitet i utbudet av

kvalificerad yrkesutbildning (KY) och om

införande av yrkeshögskola. Utskottet

föreslår också att riksdagen skall avslå

yrkandena om vuxenutbildning inom vissa

yrkesområden.

Jämför reservationerna 4 (c, v), 5 (v), 6

(m), 7 (fp), 8 (kd), 9 (kd), 10 (m) och 11

(kd) samt särskilda yttrandena 2 (v) och 3

(fp, c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

En översyn av den eftergymnasiala yrkesutbildningen

begärs i motioner av Vänsterpartiet och

Centerpartiet.

Vänsterpartiet ställer sig i motion 2003/04:Ub366

yrkande 3 positivt till den översyn som regeringen

aviserat av de eftergymnasiala

påbyggnadsutbildningarna. Partiet menar dock att

bilden av den eftergymnasiala yrkesutbildningen är

svåröverskådlig och besvärlig att få ett

helhetsgrepp om. Därför menar motionärerna att man

bör vidga översynen till att gälla all

eftergymnasial yrkesutbildning.

Centerpartiet lyfter i motion 2003/04:Ub391

yrkande 15 fram vikten av att det går att överblicka

utbildningsstrukturen. Hur de olika typerna av

eftergymnasial yrkesutbildning inordnas i

strukturen, hur de kan värderas om den studerande

senare vill läsa vidare och hur vissa av dem

finansieras är inte helt klart, anser motionärerna.

Regeringen bör därför göra en översyn av och en

samordning mellan de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med

anledning av motionerna 2003/04:Ub366 yrkande 3 och

2003/04:Ub391 yrkande 15 gör följande

tillkännagivande till regeringen:

Bilden av den eftergymnasiala yrkesutbildningen är

i dag svåröverskådlig och besvärlig att få ett

helhetsgrepp om. Både Arbetsmarknadsverket,

kommunerna, KY-myndigheten, högskolorna,

folkhögskolorna, studieförbunden och privata

utbildningsanordnare har verksamheter som kan

erbjuda kvalificerade, eftergymnasiala

yrkesutbildningar. Hur dessa inordnas i

utbildningsstrukturen, hur de kan värderas om den

studerande senare vill läsa vidare och hur vissa av

dem finansieras är inte alltid helt klart.

En översyn av den eftergymnasiala

yrkesutbildningen enligt ovan är enligt vår mening

nödvändig. I analysen bör man bl.a. överväga:

- i vilken utbildningsform respektive utbildning

passar bäst beroende på dess karaktär,

- vilka likheter och skillnader som finns på

yrkesutbildningar inom högskolan och de som finns

utanför,

- på vilket sätt man kan säkra de kvalificerade

yrkesutbildningarnas kvalitet och bedriva ett

systematiskt utvecklingsarbete.

Inom komvux finns sedan lång tid tillbaka

påbyggnadsutbildningar som syftar till att ge vuxna

en sådan utbildning som leder till en ny nivå inom

deras yrke eller till ett nytt yrke. Från kommunalt

håll har det påtalats att systemet med

riksrekrytering och interkommunala ersättningar för

påbyggnadsutbildningar inte fungerar ändamålsenligt.

Regeringen har funnit att olika finansieringssystem

för de eftergymnasiala yrkesutbildningar som ligger

utanför högskolan medför olägenheter. Därför

aviserades i budgetpropositionen (2003/04:1 utg.omr.

16 s. 109) den översyn av de eftergymnasiala

påbyggnadsutbildningarna som nämns i Vänsterpartiets

motion och som nu har inletts. Regeringen har

tillsatt en samrådsgrupp för att pröva vilka sådana

påbyggnadsutbildningar som kan utvecklas till

utbildningsformer med statlig finansiering.

För tillgodoräknande i en examen inom högskolan av

utbildning som genomgåtts utanför högskolan finns

redan regler i högskoleförordningen. Dessa regler

lägger ansvaret för beslut om tillgodoräknande på

den högskola eller det universitet som utfärdar

examen.

Tre motioner tar upp frågor om utbudet av

kvalificerad yrkesutbildning (KY).

Centerpartiet vill enligt motion 2003/04:Ub391

yrkande 14 ha ett mer flexibelt system för att kunna

anpassa KY-utbildningar efter behoven på den lokala

arbetsmarknaden. Den lokala möjligheten att göra

förändringar i inriktning och antal platser per

utbildning bör öka, heter det i motionen. Samma

önskemål framförs i motion 2003/04:Ub460 (c) yrkande

2, som tar upp initiativ och behov i Dalsland.

I motion 2003/04:N288 (fp) yrkande 2 skriver

motionärerna att det är en brist att det för

närvarande inte finns någon KY-utbildning i

Dalsland. Det är angeläget att ta planer på sådan

utbildning i Dalsland på allvar, anser motionärerna

som vill att frågan skall snabbutredas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Liknande yrkanden behandlades av riksdagen vid

förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU10 s. 17).

Utskottet hänvisar även nu till den stora

flexibilitet som det gällande regelverket för KY

innebär. Eftersom varje KY-utbildning initieras av

en utbildningsanordnare, som kan vara en kommun, ett

landsting, en enskild fysisk eller juridisk person,

en högskola eller ett universitet, finns det stora

utsikter att lokala behov av yrkesutbildning kan bli

tillgodosedda. Det är Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning som har ansvaret för att fördela

statsbudgetens anslag Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning (anslag 25:18 inom utgiftsområde

16).

Enligt Vänsterpartiet i motion 2003/04:Ub366 yrkande

2 behövs det en adekvat pedagogisk utbildning av

handledare inom KY. Motionärerna anser att

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning tar

liten del i det pedagogiska utvecklingsarbetet för

KY, och de föreslår att det skall utredas om KY-

förbundet skulle kunna påta sig denna uppgift.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

KY-förbundet är en intresseorganisation för

anordnare av KY. Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning skall enligt sin instruktion

(2001:723) bl.a. följa upp och främja utvecklingen

av utbildningen och säkerställa utbildningens

kvalitet. I sin årsredovisning för 2003 uppger

myndigheten att den under 2004 kommer att utveckla

instrument för en bättre kvalitetsuppföljning.

Förslag om införande av en yrkeshögskola förs fram

av tre partier.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2003/04:A257 yrkande 6 att fristående och flexibla

yrkeshögskolor kan bli ett alternativ till den

traditionella högskolan eller universitetet.

Folkpartiet pläderar i motion 2003/04:Ub414

yrkande 6 för vad partiet kallar fackhögskolor.

Dessa skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och

viss förberedelse för högre utbildning. Efter

genomgången kvalificerad yrkesutbildning skall

studenten sedan ha möjlighet att vid ett universitet

tillgodoräkna sig en del av poängen i kurser inom

ett ämnesområde, anser motionärerna. Samma förslag

framförs även i motion 2003/04:Ub232 (fp) yrkande 1.

En lämplig lokalisering för en sådan fackhögskola är

enligt motionären Jönköpings län, gärna med Gnosjö

som ett viktigt centrum (yrkande 2).

Kristdemokraterna beskriver i motion 2003/04:Ub496

sin uppfattning om hur eftergymnasial

yrkesutbildning skall organiseras. All kvalificerad

sådan utbildning bör samlas i en ny utbildningsform:

yrkeshögskolan (yrkande 2). Dagens KY skall bli en

del av denna. Yrkeshögskolor skall som huvudmän

kunna välja olika utförare av utbildningen (yrkande

3). Där så är möjligt skall yrkeshögskolorna

samlokaliseras med de regionala högskolorna (yrkande

5). Enligt motionärerna skall de resurser som i dag

går till allmän utbyggnad av högskolan i stället

tillföras yrkeshögskolan (yrkande 6), och det skall

finnas möjligheter till övergångar mellan de olika

utbildningsformerna (yrkande 7). Yrkeskunskaper

bygger på vetenskapligt beprövade kunskaper, skriver

motionärerna som därför anser att det borde vara

rimligt att anordna en mer traditionell

forskarutbildning som påbyggnad till yrkeshögskolan.

Studenter som utexaminerats från yrkeshögskolan

skulle kunna vara intressanta för tillämpad

forskning vid industriforskningsinstituten. Man bör

enligt motionärerna utreda kopplingen mellan

yrkeshögskola och industriforskningsinstitut

(yrkande 8).

I motion 2003/04:Ub230 (kd) tar motionären upp

småföretagens problem med brist på kvalificerad

arbetskraft. Enligt hans mening är det genom ett

nära samarbete med näringslivet i t.ex.

lärlingsutbildning, genom införande av en

yrkeshögskola och med utökad användning av

validering som bristen kan avhjälpas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det är enligt utskottets uppfattning olämpligt att

använda termen högskola om utbildning som inte är

avsedd att omfattas av högskolelagen. Den

kvalificerade yrkesutbildningen, KY, är ganska ny

som utbildningsform och har viktiga särdrag som

skiljer den från t.ex. utbildning till

yrkeshögskoleexamen. Speciellt för KY är ju såväl

hur initiativen tas som det obligatoriska inslaget

av lärande i arbete, förankringen i det lokala

arbetslivet, den stora flexibiliteten i utbudet,

sättet att fördela resurser samt att anknytningen

till vetenskap och forskning är sekundär och har

formen av tillämpning av dess resultat i

produktionen.

När det gäller utbyggnad påminner utskottet om att

riksdagen för tre år sedan gjorde ett

tillkännagivande till regeringen om att det är

angeläget att antalet platser inom KY på sikt utökas

(bet. 2000/01:UbU14, rskr. 197).

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:So640

yrkande 13 en differentierad utbildningssatsning på

undersköterskor. Denna skall ge undersköterskorna

kompetens att hantera såväl läkemedel som

demensvård. Arbetet som undersköterska skall vara

förenat med yrkesstolthet och arbetsglädje, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Socialstyrelsen har med stöd av ett bemyndigande

från regeringen utfärdat föreskrifter om hantering

av läkemedel inom hälso- och sjukvården (SOSFS

2000:1). En sjuksköterska får genom delegering

överlåta åt en annan befattningshavare att

iordningställa eller administrera läkemedel under

förutsättning att det är förenligt med en god och

säker vård av patienten. Grundläggande bestämmelser

om delegering finns i 2 kap. 6 § lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och

i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

(SOSFS 1997:14) Delegering inom hälso- och sjukvård

och tandvård.

Inom kommunernas vuxenutbildning utgör i dag

utbildningar på gymnasial nivå med inriktning mot

vård och omsorg den största andelen av de

yrkesinriktade utbildningarna. Dessutom genomförs

vård- och omsorgsutbildningar i form av

uppdragsutbildning, upphandlad av arbetsgivarna,

dvs. i detta fall kommunerna, eller av

länsarbetsnämnderna inom ramen för

arbetsmarknadspolitiska program. Det pågår i

Regeringskansliet beredning av ett uppdrag att ta

fram förslag till en förkortad vidareutbildning av

undersköterskor till sjuksköterskor.

Våren 2002 tillsatte regeringen en särskild

arbetsgrupp med uppgift att sammanställa befintliga

kunskaper om situationen för personer med

demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera

utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in på

olika nivåer. Demensarbetsgruppen presenterade i

oktober 2003 sin slutrapport På väg mot en god

demensvård. Samhällets insatser för personer med

demenssjukdomar och deras anhöriga (Ds 2003:47).

Därefter har en projektgrupp inrättats, som skall

pröva vilka förändringar i arbetssätt och

arbetsmetoder som leder till förbättringar av

demensvården. Projektet, som skall pågå i tre år och

drivs gemensamt av Socialdepartementet,

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet,

skall också arrangera nationella konferenser och

stödja lokalt och regionalt utvecklingsarbete.

Moderata samlingspartiet framför i motion

2003/04:Kr230 yrkande 3 synpunkter på behovet av

utbildning på form- och designområdet. Det behövs

utbildningar för att öka kunskapen om nya material,

miljöanpassning av material och miljökänsliga

produkter, utbildning för aktiva inom olika

hantverksyrken och utbildning för att öka

kompetensen hos andra yrkesgrupper som ingenjörer,

ekonomer och andra beställare, heter det i motionen.

Samarbetet mellan olika utbildningar bör utvecklas,

så att studenterna får kunskap inom fler områden,

skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Utbildning inom konstnärliga områden och hantverk

bedrivs vid många folkhögskolor och studieförbund

och hos ett stort antal enskilda

utbildningsanordnare som får statligt stöd till

kompletterande utbildningar. Inom ramen för KY finns

också utbildningar på dessa områden. Även inom

högskolan finns ett utbud av fristående kurser inom

området form och design. Beslut om utbudet av

utbildningar fattas av respektive anordnare, en

ordning som utskottet inte är berett att gå ifrån.

Utskottet anser inte att det finns anledning för

riksdagen att ta något initiativ i enlighet med

motionsyrkandet.

Ett flertal andra motioner tar upp behov av

vuxenutbildning för vissa andra yrken.

Fyra motioner uttrycker oro för hantverksyrkenas

framtid. Enligt motion 2003/04:Ub223 (c) behöver

samhället uppvärdera hantverksyrkena, så att

ungdomar och vuxna i högre grad får inspiration att

genomgå utbildningen. Motionären anser att tre

viktiga områden särskilt bör uppmärksammas: vägar

till ny form av yrkesutbildning, företagens roll för

nämnda utbildningsform och invandrarnas möjligheter

att komplettera sina tidigare yrkeserfarenheter från

hemlandet. I motion 2003/04:Ub255 (c) yrkande 5

pekar motionärerna på att Skåneregionen har en unik

möjlighet att ta till vara de goda erfarenheter av

hantverksutbildning som Danmark har. Därför bör

Skåne under tre år bli ett försöksområde för

hantverksutbildning. Enligt motion 2003/04:Ub251 (m)

finns det ett stort behov av en utbildningsreform

för att också i Sverige kunna erbjuda vuxna en

hantverksutbildning. Att förlita sig på Danmark är

inte hållbart i längden, skriver motionären. I

motion 2003/04:Ub302 (c) framhåller motionärerna att

det är viktigt att den kvalificerade

yrkesutbildningen, KY, har en stor bredd och

tillräckligt med utbildningsplatser, så att

utbildning sker i alla de olika hantverksyrken som

nu har allt färre utövare.

Motion 2003/04:Ub226 (kd) innehåller förslag om en

utredning av möjligheterna att inrätta en samlad

musikinstrumentmakarutbildning i Sverige. Behovet av

yrkesgruppen är stort, och enligt motionären finns

förslag om att förlägga en utbildning för yrket till

Katrineholm.

Bristen på tandsköterskor och behovet av en

nationell utbildning för yrket tas upp i motion

2003/04:Ub464 (s). Det är angeläget att frågan löses

snarast, skriver motionärerna.

Kristdemokraterna skriver i motion 2003/04:N412

yrkande 27 att utbildning, kompetensutveckling och

ständigt lärande kommer att vara ytterst centralt i

framtiden. Redan i grundskolan bör utbildningen vara

upplagd så att den uppmuntrar till ett

entreprenöriellt förhållningssätt, och inom

eftergymnasial utbildning och högskoleutbildning bör

det finnas kurser med inriktning på företagande.

Även motion 2003/04:Ub430 (s) tar upp behovet av

utbildning för entreprenörer. Motionärerna anser att

KY är en lämplig modell för entreprenörsutbildning,

men eftersom KY skall baseras på arbetsmarknadens

efterfrågan och det i dag inte finns någon sådan

efterfrågan på entreprenörer, finns det hinder som

måste undanröjas. Lärande i arbete (LIA), som är

ett centralt inslag i all KY, går inte att ordna för

blivande entreprenörer - målet för dem är ju att

starta företag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Regeringen har uppmärksammat den sneda

åldersfördelningen inom hantverksyrkena och den

ringa nyrekryteringen till sådana. I statsbudgeten

för 2004 har inom utgiftsområde 16 avsatts 3,8

miljoner kronor under anslaget 25:14 Bidrag till

viss verksamhet inom vuxenutbildning för en

försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna

inom hantverksyrken.

Beslut om att inrätta en yrkesutbildning skall

normalt fattas av andra än riksdagen. Om det gäller

en påbyggnadsutbildning i komvux är det i dag

Skolverket som fastställer kursplan och kommunen som

beslutar om anordnande, om det gäller en KY-

utbildning är det Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning som både fastställer utbildningsplan

och beslutar om medel efter ansökan från en

anordnare, om det gäller en högskoleutbildning är

det berört lärosäte som fastställer kursplaner och

eventuell utbildningsplan och som avsätter medel

från sitt anslag till grundläggande

högskoleutbildning. Utskottet utgår från att

förslaget om musikinstrumentmakarutbildning förs

fram till någon av dessa instanser.

När det gäller tandsköterskor har regeringen i

regleringsbrev för 2004 gett Socialstyrelsen i

uppdrag att göra en bedömning av tandvårdens behov

av tandsköterskor. I uppdraget ingår bl.a. att

belysa vilken kompetensnivå som en framtida

tandsköterskeutbildning bör ge utbildning för.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober

2004. Utskottet anser inte att riksdagen bör

föregripa Socialstyrelsens bedömning och regeringens

beredning av frågan.

Utskottet har vid många tillfällen kommenterat

motionsyrkanden om entreprenörsutbildning. Skolan

har stor betydelse för att lägga grunden till ett

positivt förhållningssätt när det gäller

entreprenörskap. Barns nyfikenhet, företagsamhet och

intressen skall uppmuntras, och deras vilja och lust

att lära skall stimuleras. Förmåga att lösa problem,

initiativförmåga och förmåga att vara flexibel och

kreativ är aspekter som betonas i samtliga

läroplaner för skola och förskola (Lpfö 98, Lpo 94

och Lpf 94). I gymnasieskolan finns två nationella

kurser, Småföretagande A (50 gymnasiepoäng) och

Småföretagande B (100 gymnasiepoäng). Den senare

kursen skall enligt kursplanen ge en helhetsbild av

företagande från affärsidé till etablerad verksamhet

i mindre företag, men även behandla entreprenörens

roll i samhällets utveckling. Båda kurserna är

valbara kurser. De kan också förekomma i komvux.

Inom högskolan erbjuder det övervägande flertalet

lärosäten kurser inom området entreprenörskap.

Utskottet har inhämtat att ansökningar om att få

anordna KY-utbildning både i entreprenörskap och för

musikinstrumentmakare har ingetts till Myndigheten

för kvalificerad yrkesutbildning.

Validering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

validering. Utskottet hänvisar till den

nyligen inrättade Valideringsdelegationen.

Jämför reservation 12 (kd).

Motioner och utskottets ställningstagande

Många människor, inte minst vuxna som skaffat sig

kunskaper utanför Sverige, har svårigheter att få

sina kunskaper erkända och beaktade i det svenska

utbildningssystemet eller på den svenska

arbetsmarknaden. Regeringen tillsatte i december

2003 en delegation för att främja och stödja

validering av kunskaper som vuxna har, oavsett hur

de förvärvats.

Kristdemokraterna framför i motionerna

2003/04:Ub496 yrkande 4, 2003/04:Ub499 yrkande 5 och

2003/04:Sf402 yrkande 12 uppfattningen att det inte

räcker med att skapa en delegation. Ett nytt

nationellt valideringssystem måste vara väl

genomarbetat och tas i drift snarast, anser

motionärerna.

I motion 2003/04:Ub440 (s) yrkande 2 skriver

motionären att regeringen särskilt bör beakta värdet

av validering för dem som är äldre och som vill

eller måste skaffa sig en ny utbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Förslaget om en valideringsdelegation lanserades i

departementspromemorian Validering m.m. - fortsatt

utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23). Där sades

att för att dokumentationen av en validering skall

ha legitimitet såväl på arbetsmarknaden som inom

utbildningssystemet krävs det ett nära samarbete

mellan utbildningsväsendets företrädare, parterna på

arbetsmarknaden och företrädare för branschorgan.

Däremot torde det saknas förutsättningar att skapa

ett enhetligt och organisatoriskt sammanhållet

system för validering (s. 25 i promemorian).

Förslaget om en valideringsdelegation vann ett brett

stöd i remissbehandlingen. Den delegation som

regeringen sedermera har inrättat skall verka under

åren 2004-2007 och består av företrädare för flera

statliga myndigheter, Svenska Kommunförbundet, LO

och TCO m.fl. I instruktionen för delegationen

(2003:1096) står att den skall främja kvalitet,

legitimitet och likvärdighet, bedriva och stödja

utveckling av metoder och verksamhetsformer, stärka

och främja ett regionalt samarbete, informera samt

utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva

vidtas för att säkerställa en verksamhet med

validering. Någon möjlighet att snarast ta ett väl

genomarbetat nationellt valideringssystem i drift

finns enligt utskottets mening inte. Möjligheterna

för äldre att få sina kunskaper validerade kommer

enligt utskottets bedömning att öka som en följd av

valideringsdelegationens verksamhet.

Svenskundervisning för invandrare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om

svenskundervisning för invandrare (sfi) med

hänvisning till pågående beredning av Sfi-

utredningens förslag.

Jämför reservationerna 13 (m), 14 (kd), 15

(fp, c), 16 (m, fp) och 17 (m, fp).

Gällande bestämmelser

Enligt den gällande skollagen (1985:1100) är

svenskundervisning för invandrare (sfi) en skolform

inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Sfi

regleras närmare i skollagens kap. 13. Sfi syftar

till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

i svenska språket och om det svenska samhället (1

§). Varje kommun är skyldig att se till att sfi

erbjuds de personer som har rätt att delta i

utbildningen (3 §). Den som saknar sådana

grundläggande kunskaper i svenska språket som sfi

syftar till att ge och som är bosatt i kommunen, har

rätt att delta i undervisningen (6 §).

Regeringen har i en förordning (1994:895) givit

ytterligare föreskrifter om sfi. Där sägs i 3 § att

sfi skall vila på de grundläggande värden som anges

i läroplanen för de frivilliga skolformerna.

Styrelsen för utbildningen skall i samarbete med

arbetsförmedlingen verka för att undervisningen så

snart som möjligt kan kombineras med sådan

arbetsplatsorientering eller sådant förvärvsarbete

som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att

tala svenska.

För sfi har regeringen utfärdat en kursplan

(SKOLFS 2002:19). Enligt denna finns det för

sfi tre olika studievägar, Sfi1, Sfi2 och

Sfi3, som riktar sig till elever med olika

bakgrund, förutsättningar och studiemål.

Förutom att ge kunskaper i svenska syftar sfi

till att ge kunskap om och förståelse för

samhällets organisation och dess grundläggande

värderingar, för att underlätta elevens

integration, aktiva medverkan i och bidrag till

utvecklingen av samhällsliv, arbetsliv och

kultur i Sverige. Denna kursplan fick tillämpas

på undervisningen fr.o.m. den 1 juli 2002 och

blev obligatorisk fr.o.m. den 1 januari 2003.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna tar i

sina motioner upp uppläggningen av

svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Enligt Moderaterna i motion 2003/04:Sf325 har den

nuvarande sfi-undervisningen stora brister. Bara en

tredjedel går ut från sfi med godkända betyg, och

många hoppar av undervisningen. Endast en femtedel

av kommunerna erbjuder utbildning i svenska för

högskoleutbildade. Indelning efter yrkesbakgrund

sker sällan, och praktik i kombination med sfi

förekommer också sällan (yrkande 15). Motionärerna

föreslår att regeringen skall låta utreda orsakerna

till sfi-undervisningens svaga resultat (yrkande

16).

Kristdemokraterna anser enligt motion

2003/04:Sf402 att för att man skall kunna möta

individer med varierande behov och kunskaper bör det

finnas sfi med flera olika nivåer, helst fler än

två. De som har akademisk bakgrund måste få

möjlighet att läsa svenska som andraspråk på

högskolenivå (yrkande 2). Svenskundervisning

kombinerad med praktik eller lärlingsplats eller

arbete skulle inte enbart främja språkinlärningen

utan även underlätta det fortsatta steget ut på

arbetsmarknaden (yrkande 7). Den översyn av

språkutbildningen som föreslagits av Riksdagens

revisorer när det gäller vårdpersonal bör omfatta

fler yrkesgrupper. Yrkesspecifik språkundervisning

bör kunna anpassas även till lågutbildade i form av

branschinriktade kurser i svenska med

yrkesterminologi, varvade med yrkesarbete (yrkande

8).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Mot bakgrund av de nedslående resultaten av den

dittillsvarande sfi-verksamheten tillsatte

regeringen i juni 2002 en utredare med uppdrag att

pröva hur skolformen sfi kan förnyas och organiseras

(dir. 2002:105). En av utgångspunkterna för

utredningen skulle vara att öka möjligheterna att

anpassa utbildningen och utbildningsmålen till

individernas behov och förutsättningar. Sfi-

utredningens betänkande Vidare vägar och vägen

vidare - svenska som andraspråk för samhälls- och

arbetsliv (SOU 2003:77) redovisades i september

2003. Remissbehandlingen har nyligen avslutats.

Riksdagen bör avvakta regeringens beredning av

ärendet.

De motionsyrkanden som tar upp behovet av att

differentiera sfi efter deltagarnas olika behov och

kunskaper är tillgodosedda genom den nya kursplanen,

som inte hade varit i bruk när den statistik som

motionärerna stöder sig på gjordes.

Med anledning av vad som sägs i moderatmotionen om

svenska för högskoleutbildade vill utskottet nämna

att Högskoleverket och Socialstyrelsen i juli 2003

fick i uppdrag av regeringen att gemensamt se över

de bestämmelser och system för bedömning och

godkännande av vissa yrkesutövare som har genomgått

utbildning utomlands. Uppdraget omfattar

utbildningar för läraryrket, hälso- och sjukvård,

tandvård och detaljhandel med läkemedel. I uppdraget

ingår att myndigheterna skall se över

språkutbildningen för berörda grupper med avseende

på dess utformning, lokalisering och dimensionering.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2004.

Sfi-utredningen har också behandlat frågan om sfi

för studerande med lång utbildningsbakgrund och

lämnat förslag om huvudmannaskap för denna.

Möjligheterna till sfi för invandrarkvinnor måste

förbättras, hävdar Folkpartiet i motion

2003/04:Sf326 yrkande 15. Det förekommer att unga

kvinnor i behov av sfi och arbete inte kan delta i

undervisningen därför att de saknar

barnomsorgsplats. En metod som visat bra resultat

för att lösa denna problematik är att kombinera

barngrupper med mammagrupper i svenskundervisningen,

skriver motionärerna.

Även i motion 2003/04:Ub394 (c, fp) yrkande 2

begärs att svenskundervisningen för invandrarkvinnor

skall anpassas till deras förutsättningar. Om

kvinnorna så önskar bör de erbjudas möjlighet att få

svenskundervisning i kvinnogrupp. Också i denna

motion nämns metoden att kombinera barngrupper med

mammagrupper.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

I Sfi-utredningens betänkande finns ett avsnitt om

kvinnor och män i sfi. Utskottet anser att riksdagen

bör invänta regeringens beredning av ärendet.

Fyra motioner innehåller förslag till system för att

konkurrensutsätta sfi.

Moderaterna föreslår i motion 2003/04:Sf325

yrkande 17 att varje elev skall få en sfi-check för

att kunna köpa undervisning i svenska hos den

utbildningsanordnare som han eller hon väljer.

Checkbeloppet kan enligt motionärerna behovsprövas

så att var och en ges möjligheter till undervisning

utifrån sina förutsättningar. Konkurrensen mellan

utbildningsanordnarna kommer att höja kvaliteten,

anser motionärerna. Motsvarande förslag läggs fram i

motion 2003/04:Ub243 (m) där motionärerna också

understryker att det är viktigt att undervisningen

inte begränsas till en viss kommun eller region, då

det i dag har utvecklats många tekniska

förutsättningar för personligt lärande.

Även Folkpartiet förordar i motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 28 och 2003/04:Sf326 yrkande 5

att invandrarna skall få möjlighet att välja hos

vilken anordnare de vill få sin sfi. Detta skall ske

genom en s.k. sfi-peng. Motionärerna vill se en

större flexibilitet i svenskundervisningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Sfi finansieras i dag av kommunerna, som får

statsbidrag dels genom den s.k. flyktingschablonen

under utgiftsområde 8, dels genom det allmänna

bidraget till kommuner under utgiftsområde 25. Sfi-

utredningen har lämnat förslag till framtida

finansieringssystem för sfi. Riksdagen bör avvakta

regeringens beredning av ärendet.

Att undervisning i sex- och samlevnadsfrågor bör

ingå obligatoriskt i sfi-undervisningen föreslås i

motionerna 2003/04:Ub241 (s), 2003/04:Ub383 (s) och

2003/04:So273 (m) yrkande 4. I den förstnämnda

motionen nämns också jämställdhetsfrågor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Undervisningen i sfi skall vila på de

grundläggande värden som anges i läroplanen för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94). I läroplanen sägs

att människolivets okränkbarhet, individens frihet

och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

med svaga och utsatta är de värden som skolan skall

gestalta och förmedla. Där sägs också att skolan

skall vara öppen för skilda uppfattningar och

uppmuntra att de framförs. Utbildningen i sfi syftar

enligt den nya kursplanen bl.a. till att eleverna

skall få kunskap om och förståelse för det svenska

samhällets grundläggande värderingar. Mot den

bakgrunden är det enligt utskottets mening både

naturligt och viktigt att frågor om sex och

samlevnad och om jämställdhet tas upp i

undervisningen inom sfi. Utskottet anser däremot

inte att innehållet i utbildningen bör detaljstyras

genom statsmaktsbeslut.

I motion 2003/04:Ub488 (s) pläderar motionären för

svenskundervisning för förvärvsarbetande invandrare.

Den enskildes kunskaper i svenska språket och

möjligheter att utveckla dem kan komma att ha

avgörande betydelse för hans eller hennes

möjligheter att utvecklas i arbetet, komma vidare på

nya arbetsuppgifter eller behålla sin ställning på

arbetsmarknaden den dag jobbet försvinner, anser

hon. Arbetsmarknadsmyndigheterna bör göra en

bedömning av behovet av kompletterande undervisning

i svenska för människor med invandrarbakgrund

(yrkande 1). Samtidigt bör en fördjupad analys av

behovet av svenskundervisning på statliga

arbetsplatser genomföras (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Sfi-utredningen har lämnat vissa förslag när det

gäller ansvaret för anställdas kompetensutveckling i

svenska. Statliga arbetsgivares roll i detta

sammanhang tas upp särskilt av utredningen.

Riksdagen bör avvakta regeringens beredning av

ärendet.

Särskild sfi-undervisning för synskadade föreslås i

motion 2003/04:Ub210 (m). Motionären uppger att

synskadade elever i dag kan bli befriade från sfi

mot uppvisande av läkarintyg på att de är

synskadade. Hon anser att det måste anordnas

särskilda sfi-grupper med enbart synskadade elever

och att denna undervisning även måste innefatta

punktskriftsundervisning för elever som inte redan

kan läsa punktskrift.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Riksdagen fastställde våren 2000 nationella mål

för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet.

SoU14, rskr. 240). Ett av dessa mål är att samhället

skall utformas så att människor med funktionshinder

i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.

Att delta i sfi är inte en skyldighet för den

enskilde som hon eller han kan bli befriad från.

Däremot är det en skyldighet för kommunen att

erbjuda sfi, och den kan kommunen inte bli befriad

från. I förordningen (1994:895) om

svenskundervisning för invandrare föreskrivs att

studerande som har svårigheter med utbildningen

skall ges särskilt stöd. Självfallet innebär det

större ansträngningar för en kommun att ordna sfi

för deltagare som har vissa funktionshinder, men det

är kommunens skyldighet att göra detta. Sfi-

utredningen har lämnat ett antal förslag till

åtgärder för att invandrare med

funktionsnedsättningar av olika slag skall få

tillgång till sfi-studier på likvärdigt sätt som

andra invandrare. Utredningens intryck, efter

kommunbesök och samtal med företrädare för sfi och

berörda studerande, är att mycket återstår att önska

när det gäller individanpassning av verksamheten

till studerande med funktionshinder. I utredningens

betänkande lyfts fram som ett särskilt problem att

funktionshindrade invandrare ofta har ett flertal

individuella planer upprättade av olika myndigheter

att förhålla sig till, detta eftersom de i många

fall har rättigheter enligt både lagen om stöd och

service till vissa funktionshindrade (LSS) och

hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Personer som i vuxen ålder får en synskada som

medför att de behöver lära sig punktskrift får

normalt undervisning i detta genom landstingens

syncentraler.

Utskottet vill, liksom Sfi-utredningen, starkt

betona de rättigheter som de studerande har och

skolhuvudmannens skyldigheter enligt gällande

bestämmelser. Det är mycket viktigt att de olika

samhällsorgan som har till uppgift att bistå en

invandrare som har något funktionshinder samverkar

med varandra på ett effektivt sätt. Eftersom

utredningens förslag nu är under beredning i

Regeringskansliet bör riksdagen dock inte göra något

tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om utredning av

frågan om interkommunal ersättning när

värnpliktiga läser i komvux på förbandsorten,

om finansiering av lärcentrum, om

företagsinriktad lärlingsutbildning och om

möjligheter för invandrare att komplettera

sina yrkeskunskaper. Utskottet hänvisar till

åtgärder som regeringen redan vidtagit och

till den strategi för utveckling av vuxnas

lärande som riksdagen redan antagit.

Jämför reservationerna 18 (v), 19 (m, fp) och

20 (m, fp) samt särskilt yttrande 4 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Vänsterpartiet begär i motion 2003/04:Ub247 yrkande

1 att regeringen skall låta utreda frågan om

interkommunal ersättning när värnpliktiga bedriver

studier i komvux på sin tjänstgöringsort utanför

hemkommunen. Samma problem tas upp i motion

2003/04:Ub333 (s).

Centerpartiet pläderar i motion 2003/04:MJ473

yrkande 16 för ökad tillgänglighet av

vuxenutbildning inom lantbrukssektorn. Motionärerna

anser det viktigt att garantera behovet av ett sent

yrkesval med tillgång till yrkesinriktad grund- och

vidareutbildning inom denna sektor. Många gånger är

vägen stängd för den som har en tidigare

gymnasieutbildning, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Regeringen gav i februari i år ett uppdrag till

Försvarsmakten att lämna förslag på hur det civila

meritvärdet i värnpliktsutbildningen kan utvecklas.

Bakgrunden är att allt färre av en årskull numera

tas ut till plikttjänstgöring, och att det är

angeläget att kunna motivera de mest lämpade för

denna tjänstgöring. I den promemoria som skall vara

utgångspunkt för arbetet framhåller regeringen

vikten av motivationshöjande åtgärder. Ett exempel

på en sådan åtgärd är att underlätta för de

totalförsvarspliktiga att under sin utbildning

komplettera sina gymnasiebetyg, heter det i

promemorian. Det problem som tas upp i de två

förstnämnda motionerna ingår således i det uppdrag

som regeringen gett Försvarsmakten. Uppdraget skall

redovisas senast den 3 maj 2004.

Centerpartiets yrkande har behandlats av riksdagen

flera gånger tidigare, senast i betänkande

2002/03:UbU5 s. 19. Utskottet vill även nu påpeka

att en garanterad rätt till yrkesutbildning inom ett

visst område efter fullföljd gymnasieutbildning inte

finns för något yrkesområde. Det är något som

utskottet inte heller vill förorda.

Vänsterpartiet lyfter i motion 2003/04:Ub366 yrkande

1 fram betydelsen av de lärcentrum som har växt

fram i samband med Kunskapslyftet. Motionärerna

beklagar att dessa lärcentrum ofta drivs som

tidsbegränsade projekt, vilket skapar osäkerhet och

otrygghet. De anser därför att regeringen bör ges i

uppdrag att utreda en hållbar lösning för en

finansiering av lärcentrum som permanenta miljöer.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Lärcentrum ingår i den infrastruktur för vuxnas

lärande som är under utbyggnad i Sveriges kommuner.

Staten har bidragit till denna utbyggnad på flera

sätt. På statsbudgeten för 2002 avsattes inom

utgiftsområde 16 under anslaget Bidrag till den

särskilda vuxenutbildningsinsatsen 350 miljoner

kronor för utvecklande av en sådan infrastruktur. En

särskild förordning (2001:781) reglerade detta. För

2003 inrättade riksdagen efter förslag av regeringen

ett särskilt utvecklingsbidrag på 20 miljoner kronor

för etablerandet av lärcentrum. Bidragen riktades

till kommuner i särskilt behov av stöd för direkta

investeringskostnader i samband med uppbyggnaden av

sådana. Genom Delegationen för regional samverkan om

högre utbildning, som har till uppgift att under

2002-2004 stimulera en hållbar regional tillväxt och

samtidigt främja rekryteringen till högre

utbildning, har lärcentrum även fått del av de 150

miljoner kronor som delegationen haft att fördela

till regional samverkan. Enligt utskottets mening

bör det även i fortsättningen vara kommunerna som är

huvudmän för lärcentrum och som tar ansvar för

driften av dem. En samverkan mellan kommuner, såsom

föreslås i motionen, är enligt utskottets

uppfattning mycket önskvärd, men det bör vara

respektive kommuner själva som tar initiativ till

samverkan.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2003/04:A257 yrkande 7 att en företagsinriktad

lärlingsutbildning skall införas för att skapa

möjligheter för äldre arbetslösa att genomgå kortare

och mer specifikt inriktade yrkesutbildningar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Lärlingsutbildning förekommer i viss, begränsad

utsträckning inom ramen för

arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet anser inte att

det finns skäl att inom det reguljära

utbildningsväsendet skapa en lärlingsutbildning för

äldre arbetslösa.

I samma motion, 2003/04:A257 yrkande 9, skriver

Moderaterna att alla invandrare som vill måste ges

möjligheter att komplettera sina tidigare kunskaper,

det må gälla svenska, engelska eller yrkeskunskaper

inom t.ex. IT, elektronik och medicin.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Liksom motionärerna anser utskottet att det är

mycket viktigt att de kunskaper som invandrare har

med sig från sina ursprungsländer tas till vara och

blir rätt värderade och erkända här i Sverige. En

väl fungerande validering är därför av största

betydelse. Utskottet hänvisar i fråga om detta till

avsnittet om validering i detta betänkande.

I många fall behöver invandraren dock komplettera

sina kunskaper på olika sätt. Det kan vara fråga om

högskoleutbildning eller utbildning på annan nivå

eller i annan form.

Riksdagen godkände för tre år sedan det mål och

den strategi för vuxnas lärande som regeringen

föreslagit i propositionen Vuxnas lärande och

utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72,

bet. UbU15, rskr. 229). I strategin ingår bl.a.

följande tre punkter:

· Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att

motsvara individernas föränderliga och ökande

behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle.

·

· Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning,

handledning och nätbaserad utbildning

tillhandahålls i en omfattning som så långt

möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov

av och förutsättningar för lärande.

·

· En grundläggande samsyn över politikområden och

samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens

parter och folkrörelser eftersträvas för att

förverkliga individernas lärande och

kompetensutveckling.

·

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Rätt till gymnasial vuxenutbildning (punkt

1) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub367 yrkande 26 och

2003/04:Ub498 yrkande 39.

Ställningstagande

Att ha en gymnasieutbildning är en självklar

nödvändighet i de flesta yrken i dag. Många går ut

gymnasiet utan fullständiga betyg och har stort

behov av vuxenutbildning. Det är av stor betydelse

både för den enskilde och för samhället att alla

vuxna får rätt till utbildning på gymnasienivå.

Rätten till vuxenutbildning bör utsträckas till att

gälla inte bara grundläggande nivå utan också

gymnasial nivå så att den vuxne når grundläggande

behörighet för studier inom högskolan.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

2. Vuxenutbildning hos annan anordnare än

kommunen (punkt 2) - m, kd

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Anna

Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub490 yrkande 4 och

2003/04:Kr329 yrkande 14.

Ställningstagande

I dag har de alternativa utbildningsanordnare som

driver utbildning för vuxna på grundskole- eller

gymnasienivå inte rätt att sätta betyg på sina

elever, utan betygen måste sättas av en

komvuxrektor. Vi anser att det är orimligt att inte

de utbildningsanordnare som planerar och genomför

undervisningen kan ges rätten att utdela betyg. För

att öppna möjligheten för alternativa

utbildningsanordnare att få betygsätta sina elever

bör man införa fristående skolor även inom

vuxenutbildningen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

3. Valfrihet för funktionshindrade inom

vuxenutbildningen (punkt 3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So575 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är viktigt att alla vuxenstuderande ges

möjlighet att välja om de vill utbilda sig i den

kommunala vuxenutbildningen eller genom en

folkbildningsorganisation - och helst även hos en

annan anordnare av vuxenutbildning. Det är i dag så

att kommuner inte alltid betalar för vuxna med

funktionshinder som väljer att studera på en

folkhögskola eller ett studieförbund. Detta är ett

problem som måste ses över.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

4. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning (KY)

(punkt 5) - c, v

av Sofia Larsen (c) och Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub391 yrkande 14 och

2003/04:Ub460 yrkande 2

samt avslår motion

2003/04:N288 yrkande 2.

Ställningstagande

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) fyller en

viktig funktion för många med den lokala kopplingen

och möjligheten till spetskompetens lokalt. Det

nära samarbetet mellan kommuner, företag och högre

utbildningsanordnare öppnar för spännande

utvecklingsprojekt som gagnar alla. Man bör skapa

ett mer flexibelt system för att kunna anpassa KY-

utbildningar efter behov på den lokala

arbetsmarknaden. Den lokala möjligheten att göra

förändringar i inriktning och antal platser per

utbildning bör öka. Exempelvis skall det vara

möjligt att bemöta varsel och uppsägningar lokalt

med att erbjuda KY-utbildningar för att utbilda till

bristyrken.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

5. Pedagogisk utbildning av handledare inom KY

(punkt 6) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub366 yrkande 2.

Ställningstagande

KY-myndigheten tar liten del i det pedagogiska

utvecklingsarbetet och har mer och mer fått karaktär

av förhandlingsmotpart. Någon handledarutbildning

förekommer praktiskt taget inte. Den pedagogiska

insatsen får enligt vår mening inte undervärderas.

Det är viktigt att handledarna på de olika

arbetsplatserna får en adekvat pedagogisk utbildning

som ett led i att utveckla utbildningarna

ytterligare. Det bör utredas om KY-förbundet skulle

kunna påta sig denna uppgift.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

6. Yrkeshögskola (punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:A257 yrkande 6,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub230,

2003/04:Ub232 yrkande 1,

2003/04:Ub414 yrkande 6 och

2003/04:Ub496 yrkande 2

samt avslår motionerna

2003/04:Ub232 yrkande 2 och

2003/04:Ub496 yrkandena 3 och 5-8.

Ställningstagande

Fristående och flexibla yrkeshögskolor kan bli ett

alternativ till den traditionella högskolan eller

universitetet. Yrkeshögskolor är också ett

alternativ för personer från arbetslivet som behöver

vidareutbildning av sådant slag som inte finns på

vanliga högskolor eller universitet. För

yrkesverksamma som har gedigna yrkeskunskaper men

inte tillräcklig teoretisk utbildningsbakgrund krävs

andra ingångar än vad som i dag kan erbjudas. Detta

är möjligt att åstadkomma genom varierande

utbildningsformer och bättre kunskaper om

arbetslivet i aktuell bransch. Med en mer flexibel

utbildningsform kommer den kvalificerade

eftergymnasiala yrkesutbildningen att få allt större

betydelse i framtiden. Den kommer att kunna fylla

ett stort behov som aldrig kan ersättas av

traditionella insatser i form av

arbetsmarknadsutbildning.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

7. Yrkeshögskola (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub232 yrkande 1 och

2003/04:Ub414 yrkande 6,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub496 yrkande 2 och

2003/04:A257 yrkande 6

samt avslår motionerna

2003/04:Ub230,

2003/04:Ub232 yrkande 2 och

2003/04:Ub496 yrkandena 3 och 5-8.

Ställningstagande

Vi anser att riktiga, reguljära fackhögskolor - en

svensk variant av amerikanska "colleges" - skall

införas. Fackhögskolorna skall erbjuda kvalificerad

yrkesutbildning och viss förberedelse för högre

utbildning. Efter genomgången kvalificerad

yrkesutbildning skall studenten sedan ha möjlighet

att vid ett universitet tillgodoräkna sig en del av

poängen i kurser inom ett ämnesområde.

Det finns redan folkhögskolor som har en liknande

inriktning på sin utbildning. Journalistutbildningen

på Skurup är ett exempel på utbildning som ligger på

en högre nivå än gymnasiet men ändå inte är strikt

akademiskt inriktad. Vård, social omsorg och

jordbruk är andra exempel på utbildningar som skulle

passa för en kvalificerad eftergymnasial utbildning.

Lärarna på en fackhögskola skall uppmuntras att både

bedriva forskning och delta i aktuell vetenskaplig

debatt samt ha regelbunden kontakt med

forskarmiljöer.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

8. Yrkeshögskola (punkt 7) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub230 och

2003/04:Ub496 yrkandena 2, 3 och 5-8,

bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub232 yrkande 1,

2003/04:Ub414 yrkande 6 och

2003/04:A257 yrkande 6

samt avslår motion

2003/04:Ub232 yrkande 2.

Ställningstagande

All kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning bör

samlas i en gemensam organisation: yrkeshögskolan.

De goda erfarenheter som finns i dagens KY, bl.a. av

samverkan med näringslivet, måste tas till vara.

Yrkeshögskolan skall fungera som en

paraplyorganisation, där olika aktörer samverkar men

ändå behåller sin egenart. Yrkeshögskolor skall som

huvudmän kunna välja olika utförare av utbildningen.

Dagens KY skall vara en del av yrkeshögskolan.

Ytterligare en poäng med yrkeshögskolan är att det

blir ett enhetligt system för bedömning och

examination. I dagens splittrade modell med olika KY

kan det finnas problem med att exempelvis få en

jämförbarhet mellan olika utbildare. Det problemet

undanröjs med införandet av yrkeshögskolan.

Det är viktigt att det finns goda möjligheter att

växla mellan olika former av utbildning, på samma

sätt som sker inom högskolan i dag. En person med

examen från yrkeshögskolan skall kunna bygga vidare

på sina studier inom högskolan.

Där så är möjligt bör yrkeshögskolorna

samlokaliseras med de regionala högskolorna. En del

av de resurser som i dag går till allmän utbyggnad

av högskolan bör tillföras yrkeshögskolan.

Yrkeshögskolor kan organiseras som separata enheter

med egna styrelser, på samma sätt som befintliga

högskolor. En annan modell kan vara att

yrkeshögskolan bildar en egen fakultet eller

liknande inom de befintliga högskolorna. En sådan

inkluderande lösning är att föredra, eftersom den

minskar avståndet mellan olika former av högskola,

samtidigt som yrkeshögskolan kan ha en egen profil.

Forskningen vid industriforskningsinstituten är i

Sverige kraftigt underdimensionerad. En sammanhållen

yrkeshögskola skulle kunna innebära en vitalisering

av institutsforskningen t.ex. genom att en nivå på

forskningsanknytning till yrkeshögskolan fastställs,

och studenter som utexaminerats från yrkeshögskolan

skulle kunna vara intressanta för tillämpad

forskning vid dessa institut.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

9. Utbildningssatsning på undersköterskor

(punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:So640 yrkande 13.

Ställningstagande

Det är angeläget att undersköterskornas roll

uppvärderas. Kompetenskraven bör ses över och nya

karriärvägar erbjudas för att göra ett av vårdens

viktigaste yrken mera statusfyllt. Det finns

anledning att se över möjligheterna till en

differentierad utbildningssatsning på

undersköterskor som ger formell kompetens att

hantera såväl läkemedel som demensvård. Arbetet som

undersköterska skall vara förenat med yrkesstolthet

och arbetsglädje.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

10. Utbildning på form- och designområdet

(punkt 9) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Kr230 yrkande 3.

Ställningstagande

Det behövs utbildningar på form- och designområdet

för att öka kunskapen om nya material,

miljöanpassning av material och miljökänsliga

produkter, utbildning för aktiva inom olika

hantverksyrken och utbildning för att öka

kompetensen hos andra yrkesgrupper som ingenjörer,

ekonomer och andra beställare. Samarbetet mellan

olika utbildningar bör utvecklas så att studenterna

får kunskap inom fler områden. Det är betydelsefullt

att både svenska och internationella företag

erbjuder praktikmöjligheter under utbildningen. Här

är det viktigt att Exportrådet, Verket för

näringslivsutveckling (Nutek) och Svenska

institutet samarbetar.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

11. Vuxenutbildning för vissa yrken i övrigt

(punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:N412 yrkande 27

och avslår motionerna

2003/04:Ub223,

2003/04:Ub226,

2003/04:Ub251,

2003/04:Ub255 yrkande 5,

2003/04:Ub302,

2003/04:Ub430 och

2003/04:Ub464.

Ställningstagande

Den viktigaste konkurrensfaktorn i framtiden kommer

att vara kunskap. Kunskap är en förutsättning för

utveckling, innovationer och flexibilitet i

konkurrensen med andra företag. Utbildning,

kompetensutveckling och det ständiga lärandet kommer

därför att vara ytterst centralt i framtiden.

Redan i grundskolan bör utbildningen vara upplagd

så att den uppmuntrar eleverna till ett

entreprenöriellt förhållningssätt. Entreprenöriellt

lärande ökar förmågan att ta initiativ, att ta

ansvar, att fatta beslut och att samarbeta.

Den eftergymnasiala utbildningen kan innebära ett

mer omfattande samarbete mellan näringslivet och

utbildningsväsendet. Folkhögskolor skulle kunna

satsa på kurser om företagande och om hur man

startar egna företag. Också arbetsmarknadspolitiken

bör i ökad utsträckning uppmuntra till eget

företagande. Även på universitets- och högskolenivå

är det viktigt med kurser och utbildningar inriktade

mot företagande och entreprenörskap.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

12. Validering (punkt 11) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub496 yrkande 4,

2003/04:Ub499 yrkande 5 och

2003/04:Sf402 yrkande 12

och avslår motion

2003/04:Ub440 yrkande 2.

Ställningstagande

Ett väl fungerande system för validering är av stor

betydelse, såväl för personer med låg formell

utbildning och en hög grad av erfarenhetsbaserad

kunskap som för personer som har genomgått

utbildning i otraditionella former, här hemma eller

utomlands, liksom för akademiker med utländsk

examen. Det räcker inte med att - som regeringen gör

- inrätta en delegation. Nu behövs ett väl

genomarbetat system för att värdera kunskaper. Ett

sådant nationellt valideringssystem med hög kvalitet

bör tas i drift snarast.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

13. Uppläggningen av svenskundervisningen för

invandrare (sfi) (punkt 12) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Sf325 yrkandena 15 och 16

och bifaller delvis motion

2003/04:Sf402 yrkandena 2, 7 och 8.

Ställningstagande

Kunskaper i svenska språket är avgörande för att

komma in i vårt samhälle. Att bara en tredjedel av

alla deltagare går ut sfi med godkända betyg, och

att hälften av deltagarna hoppar av i förtid utan

att någon vet varför är oacceptabelt. Det måste

klaras ut varför resultaten ser ut som de gör och

varför så många hoppar av undervisningen. Endast en

femtedel av kommunerna erbjuder utbildning i svenska

för högskole- och universitetsutbildade. Indelning

efter yrkesbakgrund sker sällan. Praktik i

kombination med sfi förekommer sällan eller aldrig i

mer än hälften av kommunerna.

Sfi-undervisningen måste individualiseras och

intensifieras, både vad gäller språkkunskaper och

samhällskunskap. De som behöver sfi-undervisning har

olika studievana och olika behov av inriktning på

undervisningen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

14. Uppläggningen av svenskundervisningen för

invandrare (sfi) (punkt 12) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Sf402 yrkandena 2, 7 och 8

och bifaller delvis motion

2003/04:Sf325 yrkandena 15 och 16.

Ställningstagande

Riksdagens revisorer har konstaterat att det stora

problemet med sfi är att upplägget är så oflexibelt.

Jag anser att sfi-kurserna måste kunna möta

individer med en rad varierande behov och kunskaper.

Därför det finnas olika nivåer i utbildningen, helst

fler än två. Dessutom måste det finnas en möjlighet

för dem som har en akademisk bakgrund att läsa

svenska som andraspråk på högskolenivå.

Särskilt för den som saknar tidigare studievana

kan ett arbete där språket lockas fram i en

vardagssituation vara betydligt mer effektivt än

skolbänken. Jag tror att en pedagogisk metod som

innebär svenskundervisning i kombination med en

praktik- eller lärlingsplats eller ett arbete inte

enbart skulle främja språkinlärningen utan även

underlätta det fortsatta steget ut på

arbetsmarknaden. Om det syftet skall uppfyllas bör

dock arbetspraktiken i första hand ske inom den

bransch eller det yrke där personen tidigare

arbetade.

Riksdagens revisorer har föreslagit en översyn när

det gäller språkutbildningen för utländsk

vårdpersonal. Jag menar att denna översyn bör

omfatta flera yrkesgrupper. Samma typ av utbildning

bör kunna anpassas även till lågutbildade i form av

korta branschinriktade kurser som varvas med

yrkesarbete. Varje kurs skulle innehålla svenska med

yrkesterminologi. Efter avslutad kurs och en tids

arbete skulle det vara möjligt att återkomma till en

fortsättningskurs för att sedan eventuellt avancera

inom yrket.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

15. Sfi för invandrarkvinnor (punkt 13) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub394 yrkande 2 och

2003/04:Sf326 yrkande 15.

Ställningstagande

Kvinnor som invandrat till Sverige från kulturer där

deras frihet är kraftigt beskuren lever efter

hitkomsten ofta isolerat och avskuret från det

svenska samhället. De behärskar inte språket, har

inget arbete och få eller inga sociala kontakter

utanför den egna familjegruppen. För att dessa

kvinnor skall få möjlighet till större sociala

kontakter är det viktigt att de lär sig svenska och

får möjlighet att arbeta. Sfi för invandrarkvinnor

måste anpassas till deras förutsättningar. Om

kvinnorna så önskar bör de erbjudas möjlighet att få

undervisning i kvinnogrupp. En metod som visat sig

ge goda resultat är att kombinera barngrupper med

mammagrupper i svenskundervisningen.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

16. System för att konkurrensutsätta sfi (punkt

14) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub243,

2003/04:Ub367 yrkande 28,

2003/04:Sf325 yrkande 17 och

2003/04:Sf326 yrkande 5.

Ställningstagande

Sfi-undervisningen måste individualiseras och

intensifieras både vad gäller språkkunskaper och

samhällskunskap. De som behöver sfi-undervisning har

olika studievana och olika behov av inriktning på

undervisningen. I dag sker i princip all

undervisning i kommunal regi. Vi anser att det bör

införas ett system med "sfi-peng" eller "sfi-check"

som ger invandrare möjlighet att välja hos vilken

utbildningsanordnare de skall få sin sfi.

Checkbeloppet kan behovsprövas så att var och en ges

möjligheter till undervisning utifrån sina

förutsättningar. Genom checksystemet betonas

invandrarens eget ansvar, och möjligheterna till

individuell anpassning av utbildningen ökar. Den

konkurrens som uppstår mellan utbildningsanordnarna

främjar också utbildningens kvalitet.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

17. Sfi för synskadade (punkt 17) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub210.

Ställningstagande

För synskadade invandrare är goda kunskaper i

svenska språket inte bara en förutsättning för

kontakt och förståelse utan också själva grunden för

ett bra liv i Sverige. I dag kan synskadade

invandrare bli befriade från svenskundervisning mot

uppvisande av läkarintyg på att de är synskadade. Då

skär man av den "livlina" mot det svenska samhället

som språket innebär.

Det är i dag nästan omöjligt för synskadade

invandrare att följa undervisningen tillsammans med

seende, eftersom undervisningsmetoden bygger på att

visa bilder för att åskådliggöra språket. I stället

måste det anordnas särskilda sfi-grupper med enbart

synskadade invandrare. Denna undervisning måste även

innefatta undervisning i punktskrift för de elever

som inte redan kan läsa sådan skrift.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

18. Finansiering av lärcentrum (punkt 19) -

v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub366 yrkande 1.

Ställningstagande

Landets lärcentrum erbjuder i dag såväl

grundläggande vuxenutbildning som gymnasial

vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar,

kvalificerad yrkesutbildning och högskoleutbildning.

Dessvärre bedrivs ofta verksamheten som

tidsbegränsade projekt, vilket skapar osäkerhet och

otrygghet. Verksamheten vid lärcentrum bör få

möjligheter att utvecklas och få en betydligt

fastare form. Flera kommuner bör kunna samarbeta om

en gemensam infrastruktur med ett större lärcentrum

i en större kommun som nav och med olika mindre

lärcentrum i angränsande mindre kommuner som

lättillgängliga satellitenheter. Ytterligare medel

bör tillföras verksamheten. Regeringen bör utreda

möjligheterna att skapa en hållbar lösning för

finansieringen av lärcentrum som permanenta

lärmiljöer.

Det jag här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

19. Företagsinriktad lärlingsutbildning (punkt

20) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:A257 yrkande 7.

Ställningstagande

Det måste skapas möjligheter för äldre arbetslösa

att genomgå kortare och mer specifikt inriktade

yrkesutbildningar. Sådana kan arrangeras såväl av

yrkeshögskolor som inom ramen för en

företagsinriktad lärlingsutbildning.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

20. Kompletterande utbildning för invandrare

(punkt 21) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Ana Maria Narti (fp) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:A257 yrkande 9.

Ställningstagande

Alla invandrare som vill måste ges möjligheter att

komplettera sina tidigare kunskaper. Det kan gälla

språkkunskaper i svenska eller engelska respektive

yrkeskunskaper inom exempelvis IT, elektronik och

medicin. Formerna för validering av utländska

utbildningar måste ses över och bli mer flexibla och

trovärdiga.

Det vi här har sagt bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Vuxenutbildning hos annan anordnare än

kommunen (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet stöder tanken på fristående skolor som

anordnar vuxenutbildning vid sidan av komvux. För

att verksamheten genomförd av sådana

utbildningsanordnare skall få full legitimitet krävs

en ändring av lagen. Enligt vår uppfattning bör

betyg alltid utdelas av skolenheter med allmänt

erkänd kompetens.

2. Yrkeshögskola m.m. (punkterna 7 och 10) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Enligt Vänsterpartiets mening finns det flera

eftergymnasiala yrkesutbildningar som borde bedrivas

inom högskolans ram och leda till

yrkeshögskoleexamen. Exempel på sådana yrken är

barnskötare och tandsköterskor. Tandsköterskans yrke

har numera utvecklats till att omfatta ett större

ansvarsområde och fler komplicerade arbetsuppgifter.

Den modell för tandsköterskeutbildning som vi

förespråkar är en yrkeshögskoleutbildning på 80

poäng. Delar av utbildningen skall kunna

tillgodoräknas i tandhygienistutbildningen, som bör

förlängas till tre år. När det gäller

hantverksyrkena är det viktigt att inte glömma bort

folkhögskolorna, som har ett omfattande utbud inom

sådana områden. Vår mening är att folkhögskolorna

bör få utökade resurser för detta ändamål.

3. Vuxenutbildning för vissa yrken i övrigt

(punkt 10) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Sofia Larsen (c).

Sverige saknar beredskap för att ersätta de 10 000

hantverkare som väntas gå i pension inom tio år. I

en europeisk jämförelse utbildas få hantverkare i

Sverige. I vårt land utfärdas mindre än 1 000

gesällbrev per år, i Danmark 30 000. Samhället

behöver uppvärdera hantverksyrkena, och utbildningen

för dessa, så att ungdomar och vuxna i högre grad

får inspiration att genomgå utbildningen.

4. Lärcentrum (punkt 19) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna är positiva till att högre

utbildning ges via nya medier t.ex. genom ett

Nätuniversitet som möjliggör distansutbildning. Vi

menar dock att det är lärosätena som ska ha ett

lokalt och gemensamt ansvar för Nätuniversitetet. En

viktig insats för högskoleutbildning på distans görs

vid de kommunala lärocentrumen.

De kommunala lärcentrumen har till syfte att

tillgodose näringslivets, offentliga organisationers

och invånarnas behov av utbildning och

kompetensutveckling. Högskoleutbildning på distans

är en av flera utbildningsformer och

utbildningsnivåer som erbjuds vid lärcentrum. Denna

verksamhet borde utökas för att göra högre

utbildning tillgänglig för fler. Det är

universitetens och högskolornas ansvar att så sker.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkbildningen.

2003/04:Ub210 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om svenskundervisning för

synskadade invandrare.

2003/04:Ub223 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hantverksyrkenas framtid.

2003/04:Ub226 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna

av inrättandet av en samlad

musikinstrumentmakarutbildning med hög

internationell klass i Sverige.

2003/04:Ub230 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att underlätta för

småföretagen att få kvalificerad arbetskraft.

2003/04:Ub232 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av

svenska yrkes- eller fackhögskolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en lämplig

lokaliseringsregion för en av dessa yrkes- eller

fackhögskolor skulle vara Jönköpings län, gärna

med Gnosjöregionen som ett viktigt centrum.

2003/04:Ub241 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av utbildning om

samlevnads- och jämställdhetsfrågor i sfi-

undervisningen.

2003/04:Ub243 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av

svenskundervisning för invandrare.

2003/04:Ub247 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

frågan om regler och bestämmelser för ersättning i

samband med komvuxstudier för värnpliktiga i syfte

att göra det möjligt för värnpliktiga att

genomföra studier på sin tjänstgöringsort.

2003/04:Ub251 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av

hantverksutbildning för vuxna.

2003/04:Ub255 av Johan Linander och Lars-Ivar

Ericson (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

hantverksutbildningsprojekt i Skåne.

2003/04:Ub302 av Birgitta Carlsson och Kenneth

Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att uppvärdera och

säkerställa hantverksyrkenas fortlevnad.

2003/04:Ub333 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en civil meritering av

värnplikten.

2003/04:Ub366 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

möjligheterna för en hållbar lösning för

finansiering av lärcentrum som permanenta miljöer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

adekvat pedagogisk utbildning för handledarna inom

KY-utbildningarna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra en

översyn av all eftergymnasial yrkesutbildning.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en rätt

att läsa in högskolebehörighet inom

vuxenutbildningen.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet

i svenskundervisningen för invandrare och

införande av sfi-peng.

2003/04:Ub383 av Hillevi Larsson och Anders

Bengtsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra

samlevnadsundervisning till en obligatorisk del av

sfi-undervisningen.

2003/04:Ub391 av Håkan Larsson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ha ett mer

flexibelt system för att kunna anpassa KY-

utbildningar efter behov på den lokala

arbetsmarknaden.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en översyn av

och en samordning mellan de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna.

2003/04:Ub394 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

språkundervisning i svenska för invandrarkvinnor.

2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa svenska

fackhögskolor.

2003/04:Ub430 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att undanröja de hinder

som finns för reguljär utbildning av entreprenörer.

2003/04:Ub440 av Catherine Persson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilt

beakta värdet av validering för dem som är äldre.

2003/04:Ub460 av Annika Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att KY-

utbildningar skall kunna anpassas efter behov på

den lokala arbetsmarknaden.

2003/04:Ub464 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tandsköterskeutbildning.

2003/04:Ub488 av Inger Lundberg m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om svenskutbildning

för förvärvsarbetande invandrare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördjupning av

behovet vad gäller svenskutbildning på statliga

arbetsplatser.

2003/04:Ub496 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att all

eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning samlas

i en ny utbildningsform: yrkeshögskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att yrkeshögskolor

som huvudmän skall kunna välja olika utförare av

utbildningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett nytt

valideringssystem skapas som tar till vara

kunskaper som förvärvats på otraditionellt sätt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

yrkeshögskolorna samlokaliseras med de regionala

högskolorna där så är möjligt.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en del av de

resurser som i dag går till allmän utbyggnad av

högskolan tillförs yrkeshögskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheter till

övergångar mellan de olika utbildningsformerna.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

kopplingen mellan yrkeshögskola och

industriforskningsinstitut.

2003/04:Ub498 av Alf Svensson m.fl. (kd):

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vuxnas rätt till

utbildning på motsvarande gymnasienivå.

2003/04:Ub499 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om validering.

2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i den

nuvarande sfi-undervisningen.

16. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

orsakerna till sfi-under-visningens svaga resultat

i enlighet med vad som anförs i motionen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av sfi-

check, som ger möjlighet till individuell

anpassning av undervisningen.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

förbättra svenskundervisningen för invandrare.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjligheterna

till svenskundervisning för invandrarkvinnor bör

förbättras.

2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sfi-undervisning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kombinera

svenskundervisning med praktik- eller

lärlingsplats eller arbete.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesspecifik

språkundervisning.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

nytt nationellt valideringssystem.

2003/04:So273 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undervisning i

sex- och samlevnadsfrågor bör ingå i sfi-

undervisningen.

2003/04:So575 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

vuxenstuderande, inklusive de med funktionshinder,

skall ges möjlighet att välja om de vill utbilda

sig i den kommunala vuxenutbildningen, i en

folkbildningsorganisation eller hos en annan

anordnare.

2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en differentierad

utbildningssatsning på undersköterskor.

2003/04:Kr230 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningen på

form- och designområdet.

2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygssättning av

grundskole- och gymnasiekurser anordnade inom

folkbildningen.

2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad

tillgänglighet av vuxenutbildning inom

lantbrukssektorn.

2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén

(fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om KY-utbildning i

Dalsland.

2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning och

kompetensutveckling samt behovet av inriktning på

företagande och entreprenörskap.

2003/04:A257 av Anders G Högmark m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en flexibel

yrkesskoleutbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

företagsinriktad lärlingsutbildning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kompletterande

utbildning för invandrare.