Bet. 2003/04:UBU9

Utbildningsutskottets betänkande

2003/04:UBU9

Kränkande behandling i skolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 90

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003

rörande kränkande behandling i skolan.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.

lagstiftning mot diskriminering och annan kränkande

behandling inom skolväsendet, mål för arbetet mot

kränkande behandling, handlingsplaner och

åtgärdsprogram mot mobbning, skolans arbetsmiljö,

undervisning i konflikthantering, åtgärder mot

sexuella trakasserier, flyttning av elever som

kränker andra, självmordsprevention, skolans arbete

mot våldsbrott, tillsyn över arbetet mot kränkande

behandling och kommuns skadeståndsansvar gentemot

mobbade eller på annat sätt kränkta elever.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående

utredning om diskriminering och annan kränkande

behandling inom skolväsendet samt till förslag som

lagts fram av Skollagskommittén och som bereds inom

Regeringskansliet.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och

Miljöpartiet de gröna. Därtill finns ett särskilt

yttrande från Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagstiftning mot diskriminering och

annan kränkande behandling inom

skolväsendet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub221 yrkande 2,

2003/04:Ub271 yrkande 25,

2003/04:Ub280,

2003/04:Ub335,

2003/04:Ub375,

2003/04:Ub408 yrkande 1,

2003/04:Ub458 yrkande 3,

2003/04:Ub479 och

2003/04:So568 yrkande 14.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (c, mp)

2. Regler mot diskriminering på grund av

sexuell läggning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 3,

2003/04:Ub437 yrkande 3 och

2003/04:A306 yrkande 1.

Reservation 3 (mp)

3. Tillägg i Unescos konvention mot

diskriminering inom undervisningen

Riksdagen avslår motion

2003/04:K418 yrkande 12.

Reservation 4 (fp)

4. Mål för arbetet mot kränkande

behandling

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub320,

2003/04:Ub392 yrkande 23 och

2003/04:Ub441 yrkandena 1 och 2.

Reservation 5 (fp, kd, c)

5. Handlingsplaner mot mobbning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkandena 21 och 22 och

2003/04:Ub368 yrkande 7.

Reservation 6 (m, fp, kd)

Reservation 7 (mp)

6. Forskningsbaserade åtgärdsprogram mot

mobbning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub222 yrkandena 1-4,

2003/04:Ub276 yrkande 6 och

2003/04:Ub368 yrkandena 12-14.

Reservation 8 (m)

7. Information till föräldrar om inträffad

mobbning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub222 yrkande 5.

Reservation 9 (m, fp, kd)

8. Ojämna maktförhållanden vid medling

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub222 yrkande 6.

Reservation 10 (m)

9. Tydligare roller för skolpersonalen

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub368 yrkande 9.

Reservation 11 (m)

10. Aktivt integrationsarbete för att

minska mobbning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub441 yrkande 8.

Reservation 12 (kd)

11. Skolmiljöns utformning

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 1 och

2003/04:Ub334.

Reservation 13 (v, mp)

12. Skolhälsovårdens uppgifter

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub398 yrkande 10.

13. Ansvarskontrakt mellan elever,

föräldrar och skolpersonal

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub441 yrkande 5.

Reservation 14 (kd)

14. Kamratstöd och handledd medling

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub441 yrkande 11 och

2003/04:Ub484.

Reservation 15 (kd)

15. Icke-våldslig konflikthantering

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub245 yrkandena 2 och 3 och

2003/04:Ub288 yrkandena 2 och 3.

16. Arbete med emotionell intelligens

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub328 yrkandena 1 och 2.

Reservation 16 (mp)

17. Lagstiftning mot sexuella

trakasserier

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub418 yrkande 12 och

2003/04:Ub433.

Reservation 17 (fp, mp)

18. Skolans arbete mot sexuella

trakasserier

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 15,

2003/04:Ub368 yrkande 5 och

2003/04:Ub441 yrkande 6.

Reservation 18 (m, fp)

Reservation 19 (v, mp)

Reservation 20 (kd)

19. Riktade insatser för pojkar respektive

flickor

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub292 yrkandena 14 och 16.

Reservation 21 (v)

20. Åtgärder mot språkvåld

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub458 yrkande 1 och

2003/04:A302 yrkande 5.

Reservation 22 (fp, c)

21. Kompetens hos skolans personal i

frågor rörande homosexuella, bisexuella och

transpersoner (HBT-frågor)

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 1,

2003/04:Ub437 yrkande 1 och

2003/04:L350 yrkande 8.

Reservation 23 (c, mp)

22. HBT-frågor i skollagen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 2 och

2003/04:Ub437 yrkande 2.

23. Undervisningen med avseende på HBT-

frågor

Riksdagen avslår motion

2003/04:L350 yrkande 9.

24. Flyttning inom grundskolan av elever

som kränker andra

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub343,

2003/04:Ub368 yrkande 8,

2003/04:Ub418 yrkandena 10 och 11,

2003/04:Ub441 yrkande 10 och

2003/04:So504 yrkande 4.

Reservation 24 (m, fp)

Reservation 25 (kd)

25. Självmordsprevention

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub370 yrkandena 1 och 2.

Reservation 26 (1 kd, 1 v)

26. Skyldighet att anmäla våldsbrott

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 10,

2003/04:Ub418 yrkandena 8 och 9 och

2003/04:Ub441 yrkande 7.

Reservation 27 (m, fp)

Reservation 28 (kd)

27. Handlingsprogram mot våld och brott

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ju292 yrkandena 8 och 9 och

2003/04:Ju394 yrkande 4.

Reservation 29 (m)

28. Information om våldets konsekvenser

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub441 yrkande 13.

Reservation 30 (kd)

29. Tillsyn över arbetet mot kränkande

behandling

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 18,

2003/04:Ub418 yrkande 6 och

2003/04:Ub441 yrkande 3.

Reservation 31 (fp)

Reservation 32 (kd)

Reservation 33 (mp)

30. Sanktioner mot kommuner som saknar

handlingsplaner mot mobbning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub418 yrkande 4.

Reservation 34 (fp)

31. Utvärdering varje läsår av arbetet mot

mobbning

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub392 yrkande 24.

Reservation 35 (c)

32. Kommuns skadeståndsansvar vid mobbning

eller annan kränkande behandling

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub221 yrkande 1,

2003/04:Ub271 yrkande 23,

2003/04:Ub323,

2003/04:Ub392 yrkande 25 och

2003/04:Ub418 yrkande 5.

Reservation 36 (fp, c, mp)

Reservation 37 (m)

33. Särskild företrädare i

skadeståndsmål

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub271 yrkande 24.

Reservation 38 (mp)

34. Diskriminering i läromedel

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 8,

2003/04:Ub437 yrkande 8,

2003/04:L350 yrkande 10 och

2003/04:So568 yrkande 17.

Reservation 39 (c)

Reservation 40 (mp)

Stockholm den 11 mars 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Agneta

Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik

Söderqvist (s), Anna Ibrisagic (m), Louise Malmström

(s), Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s),

Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Axel

Darvik (fp), Lennart Gustavsson (v) och Håkan

Larsson (c).

2003/04

UbU9

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2003 väcktes

motioner med sammanlagt 90 yrkanden rörande

kränkande behandling i skolan. Dessa behandlas i

detta betänkande.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.

lagstiftning mot diskriminering och annan kränkande

behandling inom skolväsendet, mål för arbetet mot

kränkande behandling, handlingsplaner och

åtgärdsprogram mot mobbning, skolans arbetsmiljö,

undervisning i konflikthantering, åtgärder mot

sexuella trakasserier, flyttning av elever som

kränker andra, självmordsprevention, skolans arbete

mot våldsbrott, tillsyn över arbetet mot kränkande

behandling och kommuns skadeståndsansvar gentemot

mobbade eller på annat sätt kränkta elever.

Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Lagstiftning mot diskriminering och

annan kränkande behandling inom

skolväsendet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav

på lagstiftning mot diskriminering och annan

kränkande behandling inom skolväsendet.

Utskottet hänvisar till att en särskild

utredare nu arbetar med att ta fram sådan

lagstiftning. Riksdagen bör även avslå ett

motionsyrkande om tillägg i Unescos

konvention mot diskriminering inom

undervisningen.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (c, mp), 3

(mp) och 4 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I flera motioner efterfrågas en

diskrimineringslagstiftning som omfattar grundskolan

och gymnasieskolan.

Sålunda framhåller Miljöpartiet i motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 25 och 2003/04:So568 yrkande

14 att en ny lagstiftning behövs som ger ett

heltäckande skydd för elever i grund- och

gymnasieskolan mot diskriminering och trakasserier,

liknande den lagstiftning som i dag finns för

studenter vid högskolan och för arbetstagare.

En diskrimineringslagstiftning skall enligt motion

2003/04:Ub458 (c) yrkande 3 gälla även för skolan.

Detta bör ges regeringen till känna.

Behovet av att stärka elevernas rättigheter och

skydd mot diskriminering betonas i motion

2003/04:Ub280 (s). Motionären pekar på att en lag

mot diskriminering har införts inom högskolan. En

liknande insats borde göras för elever i grund- och

gymnasieskolan. En ny lagstiftning bör enligt motion

2003/04:Ub408 (s) yrkande 1 kompletteras med

information till skolpolitiker, skolledare, lärare

och annan personal samt elever om elevernas

rättigheter och skydd mot diskriminering.

Lagstiftning mot mobbning begärs i motion

2003/04:Ub479 (s).

Enligt motionerna 2003/04:Ub335 (s) och

2003/04:Ub375 (s) måste ett förbud mot

diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier

snarast införas i syfte att stärka skolelevers

rättigheter. Inom skolan skall det finnas samma

rättstrygghet och skydd som inom högskolan och i

arbetslivet.

I motion 2003/04:Ub221 (m) yrkande 2 understryker

motionärerna att det är fullständigt otillräckligt

att enbart göra mobbningen till en fråga för

diskrimineringslagstiftningen. Diskriminering

handlar om att ogynnsamt särbehandla någon på vissa

definierade grunder. Om mobbning sker på annat sätt

eller med annan grund så är en diskrimineringslag

tandlös, oavsett hur allvarlig mobbningen är, hävdar

motionärerna.

Enligt motion 2003/04:A306 (fp, v, c, mp) yrkande 1

bör riksdagen uttala att regelverket mot

diskriminering på grund av sexuell läggning även

skall vara tillämpligt för dem som är skolpliktiga,

gymnasieelever och vuxenstuderande.

I motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande

3 och 2003/04:Ub437 (s) yrkande 3 begärs en lag om

likabehandling på förskolans, grundskolans och

gymnasieskolans område. Motionärerna anser att

ombudsmännen mot diskriminering bör bevaka

efterlevnaden av lagen. Brott mot lagen skall kunna

leda till skadeståndsskyldighet för skolan. I

arbetet med att förbereda en sådan lag bör det

prövas vilka möjligheter berörda ombudsmän bör ha

att närmare granska förhållandena vid en särskild

skola, då indikationer finns om att homosexuella,

bisexuella och transpersoner diskrimineras men ingen

anmälan gjorts.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Regeringen har i september 2003 tillsatt en

särskild utredare för att ta fram förslag till

lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan

kränkande behandling inom skolväsendet, den s.k.

Skolansvarsutredningen (dir. 2003:

114).

Utgångspunkten för utredningen är att skydd skall

finnas mot diskriminering på grund av kön, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

sexuell läggning och funktionshinder samt mot annan

kränkande behandling. Överträdelse av förbud skall

sanktioneras, exempelvis genom skadestånd.

Utredaren skall lämna förslag till regler som

främjar lika rättigheter och motverkar

diskriminering och annan kränkande behandling inom

såväl kommunala som fristående skolor, förskolor och

skolbarnsomsorg. Vidare skall utredaren föreslå hur

tillsynen skall utformas. Ett delbetänkande som

skall innehålla lagförslag skall redovisas senast

den 30 april 2004.

Av direktiven för utredningen framgår klart att

utredningsuppdraget omfattar skydd mot kränkande

behandling, såsom mobbning, i skolan.

Utskottet återkommer till direktiven i avsnittet

om kommuns skadeståndsansvar vid mobbning eller

annan kränkande behandling.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:K418 yrkande 12

ett tillkännagivande till regeringen om ett tillägg

i Unescos konvention mot diskriminering inom

undervisningen som antogs år 1960 och trädde i kraft

år 1962. I motionen påpekas att det i konventionen

saknas ett uttryckligt förbud mot diskriminering på

grund av sexuell läggning. Sverige bör på lämpligt

sätt agera för att konventionen reformeras i detta

avseende.

U t s k o t t e t vill med anledning av

motionsyrkandet anföra följande.

Enligt artikel 1 i Unescos konvention mot

diskriminering inom undervisningen skall uttrycket

"diskriminering" avse varje åtskillnad, uteslutning,

begränsning eller fördel på grund av ras, hudfärg,

kön, språk, religion, politiska eller andra åsikter,

nationellt eller socialt ursprung, ekonomiska

villkor eller börd, vars syfte eller verkan är att

omintetgöra eller inskränka likställighet inom

undervisningen (jfr prop. 1967:36).

I propositionen Ett utvidgat skydd mot

diskriminering (prop. 2002/03:65) finns vissa

internationella åtaganden redovisade, dock inte den

nu aktuella konventionen. I såväl 1966 års FN-

konvention om medborgerliga och politiska

rättigheter som 1966 års FN-konvention om

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är

diskrimineringsgrunderna utformade på motsvarande

sätt som i Unescokonventionen. Bland de angivna

diskrimineringsgrunderna nämns inte uttryckligen

sexuell läggning. Enligt propositionen har FN:s

kommitté för mänskliga rättigheter och kommittén för

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter dock

fastslagit att respektive konvention även omfattar

diskriminering på grund av sexuell läggning (prop.

s. 51-52).

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Mål för arbetet mot kränkande

behandling

Utskottets förslag i korthet

Enligt utskottets bedömning finns det en bred

politisk enighet om en nollvision i arbetet

mot mobbning och annan kränkande behandling i

skolan. Något riksdagsuttalande i denna fråga

behövs följaktligen inte. Riksdagen bör avslå

motionsyrkanden om nollvision eller

nolltolerans och nationell samling.

Jämför reservation 5 (fp, kd, c).

Motioner

I motion 2003/04:Ub441 begär Kristdemokraterna att

regeringen utarbetar en nationell nollvision att

användas i arbetet för att motverka mobbning

(yrkande 1). Motionärerna ser varje fall av mobbning

som ett uttryck för bristen på respekt för varje

människas unika och okränkbara värde. Mobbning kan

därför aldrig accepteras.

Kristdemokraterna efterlyser en nationell samling

i arbetet mot mobbning, dvs. att man samlar och

engagerar alla direkt och indirekt inblandade parter

såsom elever, skolpersonal och föräldrar (yrkande

2). Exempel finns enligt motionen på samlade

aktioner i kommuner mot mobbning. Det är viktigt att

sådan verksamhet på lokal nivå får stöd och kan

fortsätta att växa till en större nationell samling

mot mobbning, en väg mot målet om en nollvision.

Liknande synpunkter om behovet av en nationell

samling och en nollvision i arbetet mot mobbning

förs fram i motion 2003/04:Ub320 (kd).

Även Centerpartiet framhåller i motion

2003/04:Ub392 yrkande 23 att det skall gälla

nolltolerans mot mobbning. Skolans ansvar för att

förebygga, upptäcka och ingripa mot kränkande

behandling i alla dess former måste slås fast. Det

är också viktigt att det förebyggande arbetet

fungerar bra - att eleverna blir sedda och att

anonymiteten bryts.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill göra klart att varje form av

kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna

samt mellan elever och vuxna i skolan är helt

otillåten och helt i strid med de grundläggande

värden som gäller för skolan. Det får inte finnas

minsta tvekan om detta. Skolan får aldrig acceptera

mobbning och våld.

Enligt utskottets bedömning finns det en bred

politisk enighet om en nollvision i arbetet mot

kränkande behandling i skolan.

Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan

kränkande behandling finns i skolans styrdokument. I

1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att

verksamheten i skolan skall utformas i

överensstämmelse med grundläggande demokratiska

värderingar. Den som verkar inom skolan är skyldig

att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Skolhuvudmannen eller, efter delegation, rektorn har

ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) för att

verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en

tillfredsställande arbetsmiljö säkerställs. Däri

ligger att kränkande behandling inte får förekomma.

I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för

de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att

skolan skall främja förståelse för andra människor

och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan

utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier

skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och

intolerans måste bemötas med kunskap, öppen

diskussion och aktiva insatser. Det betonas att alla

som verkar i skolan skall hävda de grundläggande

värden som anges i skollagen och i läroplanerna och

klart ta avstånd från det som strider mot dem.

Rektor har enligt Lpo 94 och Lpf 94 ett särskilt

ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och

utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga

och motverka alla former av kränkande behandling

bland elever och anställda.

Utskottet ser allvarligt på förekomsten av

mobbning i skolan. Så länge det finns ett enda barn

eller en enda ung person som utsätts för kränkande

behandling återstår det mycket att göra för att få

en bättre miljö i skolan. Dock anser utskottet att

det främst är lokalt ute i kommunerna och på

skolorna som utvecklingen av arbetet mot mobbning nu

måste ske. Det är de professionella i skolan som

tillsammans med elever och föräldrar har den

kompetens och bakgrundskunskap som behövs för att

bestämma hur man vill arbeta för att nå målen.

Mobbning är inte en fråga som kan lyftas ut från

skolans övriga verksamhet utan den hänger samman med

människosyn och grundläggande värderingar. Arbetet

mot mobbning måste ske i vardagen och sätta sin

prägel på arbetsformer och hur man bemöter varandra.

Elever och föräldrar måste vara delaktiga i

utformandet av processerna.

En rad insatser på nationell nivå har genomförts

för att stödja det lokala arbetet mot mobbning och

annan kränkande behandling. Ett nationellt och

skolformsövergripande värdegrundsprojekt startade i

februari 1999 och avslutades våren 2000. Projektet

resulterade bl.a. i att två nationella

värdegrundscentrum, vid Göteborgs universitet och

Umeå universitet/Ersta Sköndal högskola, inrättades.

På uppdrag av regeringen har centrumen under

perioden 2000-2003 arbetat med att sprida kunskap om

demokrati och mänskliga rättigheter och göra

forskning tillgänglig för kommuner och skolor.

Utskottet återkommer i det följande under de

särskilda avsnitten till aktuella utvärderingar och

pågående arbete med anledning av regeringsuppdrag.

1999 års skollagskommitté föreslår i sitt

betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121) att den nuvarande bestämmelsen i

skollagen om skyldighet för alla som verkar i skolan

att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling överförs till den nya skollagen. Till

skillnad från vad som gäller i dag framhålls inte

vissa former av kränkande behandling i den

föreslagna paragrafen. Enligt kommittén innebär ett

förfaringssätt där vissa beteenden särskilt anges en

risk för att andra former av kränkande beteenden kan

uppfattas såsom mindre allvarliga och därmed mindre

otillåtna.

Skollagskommittén föreslår också att det genom en

bestämmelse i skollagen skall göras tydligt att

arbetsmiljölagen gäller på skolområdet.

Kommitténs förslag bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

2003/04:Ub320, 2003/04:Ub392 yrkande 23 och

2003/04:Ub441 yrkandena 1 och 2. Något

riksdagsuttalande om nolltolerans mot mobbning m.m.

behövs inte enligt utskottets uppfattning.

Åtgärder för att förebygga kränkande

behandling

Handlingsplaner och arbetsmetoder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav

på utvecklade handlingsplaner,

forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobb-

ning, m. m. Utskottet hänvisar bl.a. till

stödmaterial som tagits fram av Myndigheten

för skolutveckling och till nordiskt

forskningssamarbete.

Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd), 7 (mp),

8 (m), 9 (m, fp, kd) och 10 (m).

Motioner

I ett par motioner ställs krav på tydliga

handlingsplaner mot mobbning.

Enligt Moderata samlingspartiets motion

2003/04:Ub368 yrkande 7 måste skolans ansvar för att

förebygga och stävja mobbning förtydligas.

Moderaterna framhåller att mycket talar för att det

är det systematiska, uthålliga och på förhand

genomtänkta arbetet som ger resultat. En hög och

jämn kvalitet i arbetet mot mobbning förutsätter

också löpande utvärderingar av hur insatserna

lyckas. Medlet för att skapa detta är väl utvecklade

planer mot våld, mobbning och kränkande

särbehandling. Dessa planer måste förankras hos

skolans alla medarbetare, men också hos elever och

föräldrar.

Miljöpartiet understryker i motion 2003/04:Ub271

vikten av handlingsplaner mot mobbning (yrkande 21).

Enligt motionen måste ett program mot mobbning

innehålla klara regler för hur man aktivt skall

kontrollera om mobbning förekommer, regler för hur

mobbning förebyggs genom att frågan uppmärksammas

och diskuteras återkommande samt ett särskilt

handlingsprogram för den situation då mobbning

upptäcks. Hur mobboffer och mobbare skall behandlas

skall klart anges liksom beredskapen att följa upp

ett ärende under lång tid. Motionärerna vill också

ha en sådan ändring av skollagen att elever alltid

är delaktiga i arbetet med att förebygga mobbning

och ta fram handlingsplaner mot mobbning (yrkande

22).

Moderata samlingspartiet pläderar i tre motioner för

att endast forskningsbaserade åtgärdsprogram mot

mobbning skall användas. I motionerna hänvisas till

ett forskningsbaserat åtgärdsprogram som tagits fram

i Norge av professor Dan Olweus. Det utgår från fyra

forskningsbaserade principer. Fasta gränser med

tydliga regler och negativa sanktioner för dem som

överskrider gränserna är två viktiga delar av

programmet. Centrala delar är också att vuxna skall

vara auktoriteter på skolan, liksom att skolmiljön

skall präglas av ett varmt och positivt

vuxenengagemang.

I motion 2003/04:Ub276 yrkande 6 betonar

Moderaterna att alla skall kunna känna trivsel i

skolan. Därför måste skolan präglas av respekt,

ordning och arbetsro. I kampen mot mobbning bör det

vara ett krav att endast forskningsbaserade

åtgärdsprogram används. Enligt motionen har det

nämligen visat sig att vissa "hemsnickrade" program

faktiskt ökar i stället för minskar mobbning.

Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub368 bör

Skolverket ges i uppgift att forskningsmässigt låta

utvärdera och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för

att förebygga och hindra mobbning (yrkande 12). Det

bör vara upp till varje skola att avgöra vilken

metod och vilken form av kvalitetssäkrat

åtgärdsprogram man vill använda, men inriktningen

måste vara att den metod och det program som väljs

ger dokumenterad effekt (yrkande 13). Det är ett av

de kvalitetskrav som föräldrar borde kunna ställa på

skolan. Regeringen bör se till att kunskap om

kvalitetscertifierade åtgärdsprogram mot mobbning

via utbildningssatsningar sprids till alla skolor

(yrkande 14).

Liknande yrkanden återfinns i motion 2003/04:Ub222

(m), nämligen om forskningsmässig utvärdering av

åtgärdsprogram mot mobbning, om skolors val av

sådana program och om spridning av kunskap om

programmen till alla skolor (yrkandena 1, 3 och 4).

Motionären anser dessutom att alla skolor skall

åläggas att arbeta med forskningsbaserade

åtgärdsprogram (yrkande 2).

Enligt samma motion, 2003/04:Ub222, skall föräldrar

informeras när barnen berörs av mobbning i skolan

(yrkande 5). I motionen kritiseras att det på

svenska skolor förekommer vissa arbetssätt - t.ex.

den s.k. Farstamodellen - som bygger på att

föräldrarna inte informeras om barnens situation

eller sätt att agera mot andra. Det är oacceptabelt,

betonar motionären. Föräldrar måste tvärtom

engageras i betydligt högre grad än i dag.

Också modeller som bygger på medling får kritik i

motion 2003/04:Ub222. Sådana modeller förstärker

ojämna maktförhållanden mellan elever, hävdar

motionären (yrkande 6). Vid medling söks fel hos

båda parter, både mobbaren och den som utsätts.

Detta bidrar till att skuldbelägga offret i stället

för att tydliggöra att mobbning helt enkelt inte är

acceptabelt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Myndigheten för skolutveckling redovisade i

december 2003 ett regeringsuppdrag angående

kränkande behandling i skolan. I uppdraget ingick

bl.a. att lyfta fram lärande exempel på

handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande

behandling som genom utvärderingar eller forskning

visat att de minskat mobbning och skapat goda lär-

och arbetsmiljöer i skolan.

I publikationen Olikas lika värde - om arbetet mot

mobbning och kränkande behandling (u03:028, dec.

2003) identifierar myndigheten faktorer som

framgångsrikt motverkar kränkande behandling och

stärker arbetet med en god social miljö. Med

vägledning från forskning, skolors och kommuners

utvärderingar samt nationella kartläggningar och

granskningar pekar myndigheten ut ett antal konkreta

hållpunkter som ett handlingsprogram bör innehålla.

Boken innehåller också en beskrivning av ett

tjugotal metoder som används på skolor runt om i

landet i arbetet mot mobbning och kränkande

behandling, t.ex. Olweus-metoden och Farsta-metoden.

I texten anges om metoden är utvärderad. Syftet med

beskrivningen av metoderna är dock inte att värdera

dessa. I boken framhålls att skolan inför sitt val

av arbetssätt alltid bör undersöka vilket stöd

metoden har i forskning och i utvärderingar. För att

kunna välja "rätt" metod och sätta in lämpliga

insatser, måste man noggrant kartlägga hur

situationen ser ut på den egna skolan. I ett

särskilt avsnitt behandlas hur skolan kan

kvalitetssäkra sitt arbete.

Publikationen Olikas lika värde har spridits som

ett stödmaterial till skolor ute i landet. Främst

skall materialet tjäna som ett stöd till personal

och skolledning i förskolan, grundskolan och

gymnasieskolan, men också ansvariga i kommunerna är

en målgrupp.

Myndigheten för skolutveckling tar nu fram

allmänna råd för skolornas arbete med att motverka

alla former av kränkande behandling och deras arbete

med att upprätta handlingsprogram. Dessa allmänna

råd beräknas bli klara under våren 2004.

Utskottet vill också hänvisa till nordiskt

forskningssamarbete kring arbetet mot mobbning. En

arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådets

skolsamarbete (NSS) har gjort en sammanfattning av

forskningsläget vad gäller mobbning i de nordiska

länderna, kartlagt nationella åtgärder och lämnat

ett förslag till en nordisk forskningsstudie.

Resultatet har i augusti 2002 presenterats i

rapporten Mobbning i nordiska skolor. En

forskarkonferens om mobbning har hållits i Stockholm

i september 2003 i NSS regi. Forskare från Sverige,

Norge, Finland, Danmark och Island deltog i

diskussioner kring de senaste forskningsrönen och

diskuterade framtida vägar att sprida kunskaper och

initiera ny forskning. Man enades om att ett

fortsatt nordiskt samarbete på området är viktigt.

Utskottet delar uppfattningen som framförts i

motion 2003/04:Ub222 att föräldrar skall informeras

när deras barn berörs av mobbning i skolan.

Läroplanerna betonar också vikten av samverkan med

föräldrarna. Av det redovisade stödmaterialet Olikas

lika värde framgår att föräldrars inflytande är

väsentligt i arbetet mot kränkningar. Forskningen

visar enligt Myndigheten för skolutveckling att

föräldramedverkan spelar en viktig roll i akuta

skeenden.

Skolans arbetsmiljö m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

tydliggörande av skolpersonalens roll i

arbetet mot mobbning och övriga

motionsyrkanden i syfte att skapa en trygg

och lärande miljö i skolan. Utskottet

hänvisar till att ett flertal initiativ

tagits i dessa avseenden, bl.a. genom

utredningsförslag och regeringsuppdrag.

Jämför reservationerna 11 (m), 12 (kd), 13

(v, mp), 14 (kd) och 15 (kd).

Motioner

I motion 2003/04:Ub368 yrkande 9 påpekar Moderata

samlingspartiet att en grundläggande förutsättning

för arbetet mot mobbning är att det skapas en

atmosfär av gemensamt ansvarstagande och en

rollfördelning som stävjar oro i skolan. Moderaterna

vill skapa tydligare roller för skolpersonalen. Det

förutsätter regler som ger tillbaka en del av den

naturliga auktoritet som under 1900-talets senare

hälft avskaffats genom "fri" pedagogik och frånvaro

av tydliga regler, betonar de.

Kristdemokraterna förordar i motion 2003/04:Ub441

yrkande 8 ett aktivt integrationsarbete som ett

medel att minska mobbning. Lärare bör ha en

grundläggande kunskap om vilka spänningar som kan

finnas mellan olika etniska grupper på den egna

skolan och hur man kan bemöta dem.

Vänsterpartiet vill i motion 2003/04:Ub292 yrkande 1

att regeringen ger Skolverket i uppdrag att som en

del av arbetet mot mobbning och kränkningar

analysera betydelsen av skolmiljöns utformning samt

föreslå åtgärder. Enligt motionen finns det i dag en

tendens att inte ta elevernas arbetsmiljö på allvar.

Varken fysisk arbetsmiljö eller psykosociala

arbetsförhållanden, utom mobbning, ges något

nämnvärt utrymme i diskussionen om barns och ungas

utbildning.

Också i motion 2003/04:Ub334 (s) betonas vikten av

att sprida demokratiska värderingar och lyfta fram

arbetsmiljöfrågor i förskola och grundskola.

Motionärerna anger att undersökningar visar att

elevernas arbetsmiljö har klara brister och att

många elever känner obehag inför att vara i skolan.

Alltför många elever känner sig illa behandlade,

inte bara av andra elever utan även av lärare.

I motion 2003/04:Ub398 (fp) yrkande 10 föreslås en

utvidgning av skolhälsovårdens uppgifter till att

omfatta mer av handledarfunktion för lärarkåren för

att på rätt sätt hantera den gruppdynamiska

utvecklingen och motverka mobbning.

Kristdemokraterna framför i motion 2003/04:Ub441

yrkande 5 förslag om att ett ansvarskontrakt mellan

elever, föräldrar och skolpersonal skall upprättas.

Kontraktet skall tydligt visa vilket ansvar varje

part har och hur varje part skall gå till väga för

att upptäcka mobbning och hantera mobbning när den

uppkommer.

Frågor om kamratstöd och handledd medling som en del

i arbetet mot mobbning tas upp av Kristdemokraterna

i motion 2003/04:Ub441 yrkande 11. Att bygga upp en

långsiktig kamratstödjande verksamhet, dvs. att

ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever

med särskilda behov, kan vara en pusselbit i

lösningen av mobbningsproblem. Medling är ett sätt

att visa att konflikter kan behandlas och bearbetas.

I motion 2003/04:Ub484 (s) förespråkas likaså att

kamratstödjare skall finnas i alla skolor.

Kamratstöd i skolan är en metod som bygger på att

unga vuxna anställs som goda förebilder för barn och

ungdomar. Motionärerna anger att detta ofta sker i

samverkan med föreningslivet på orten och till viss

del på ideell basis. Kamratstödjarna skall finnas

tillgängliga under skoldagen för samtal och kontakt

med eleverna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på samtliga här relaterade

motionsyrkanden. De frågor som lyfts fram i

motionerna har uppmärksammats i olika sammanhang.

Bland annat kan utskottet hänvisa till följande.

Skolverket har i en rapport i november 2002,

Relationer i skolan - en utvecklande eller

destruktiv kraft (dnr 01-2001:2136), redovisat ett

regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av

rasism, etnisk diskriminering, sexuella

trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i

skolan. Av rapporten framgår att de flesta

kränkningarna utförs av elever mot andra elever, men

elever blir också kränkta av lärare och annan

personal på skolan. Kartläggningen visar att verbala

kränkningar är ett vanligt inslag i ungdomarnas

miljö. De handlar oftast om kränkningar av etnisk

eller av sexuell karaktär.

Skolverkets slutsatser är bl.a. att fler vuxna

nära eleverna och ett aktivt arbete på skolorna mot

kränkande behandling ger resultat i form av ökad

trygghet och trivsel samt färre kränkningar. Från

perspektivet att motverka kränkande behandling är

det enligt verket viktigt att statens satsning på

fler vuxna i skolan fortgår.

Statens särskilda satsning på

personalförstärkningar genom ett riktat statsbidrag

är därför en åtgärd som bör bidra till att öka

tryggheten i skolan och stärka värdegrunden.

Utskottet delar uppfattningen i vissa motioner att

en god arbetsmiljö i skolan är en väsentlig

förutsättning för elevernas lärande, trygghet och

arbetsro.

I september 2003 redovisade Skolverket ett

regeringsuppdrag att ta fram föreskrifter som skall

öka elevernas inflytande över arbetsmiljön i skolan.

Föreskrifterna, som utarbetats i samråd med

Arbetsmiljöverket, presenteras i rapporten

Elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom

elevskyddsombud (dnr 62-2003:2037). De kommer att

utfärdas av Skolverket under 2004. En handbok om hur

man kan arbeta med arbetsmiljöfrågor i skolan kommer

enligt planerna att vara färdig samtidigt som

föreskrifterna träder i kraft.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU

2002:121), som nämnts i det föregående, att det

genom en bestämmelse i skollagen skall göras tydligt

att arbetsmiljölagen gäller på skolområdet.

Regler om disciplinära åtgärder för elevers

tillrättaförande finns i grundskoleförordningen (6

kap. 9 och 10 §§) respektive gymnasieförordningen

(6 kap. 21-25 §§). Bestämmelser om avstängning av

elev från undervisningen och förvisning finns endast

vad gäller gymnasieskolans elever. En gymnasieelev

får stängas av från undervisningen helt eller delvis

under högst två veckor av terminen eller förvisas

från gymnasieskolan för en viss tid, dock högst tre

terminer utöver den termin när beslutet meddelas.

Avstängning och förvisning får användas vid

upprepade förseelser eller vid en allvarlig

förseelse om eleven inte har bättrat sig eller om

elevens uppförande kan antas inverka skadligt på

andra elever eller om det finns andra särskilda

skäl. Om en elev i grundskolan gör sig skyldig till

upprepade förseelser eller en allvarligare

förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn,

dels hänskjutas till elevvårdskonferensen.

Konferensen skall efter kontakt med elevens

vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig

genom åtgärder som är avpassade efter elevens

individuella förhållanden. Om detta inte hjälper

skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till

styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.

Skollagskommittén föreslår att bestämmelser införs

i skollagen som ger rektor och lärare möjlighet att

i akuta situationer vidta tillfälliga åtgärder för

att tillförsäkra alla elever en trygg skolmiljö och

studiero och för att komma till rätta med elever som

uppträder störande eller hotfullt (SOU 2002:121

s. 386 f.). Det kan gälla olika tillfälliga åtgärder

som att flytta eleven till en annan elevgrupp, göra

omgrupperingar av elever eller att göra en annan

disposition av en elevs lektionstid eller skoldag.

Föremål som är störande eller som utgör ett hot mot

säkerheten skall kunna omhändertas. De föreslagna

bestämmelserna avses ersätta nuvarande

förordningsbestämmelser om disciplinära åtgärder.

Ett nytt verksamhetsområde, elevhälsa, skall

enligt Skollagskommitténs förslag införas i

skollagen. I elevhälsan ingår omvårdnad samt

medicinska, psykologiska, sociala och

specialpedagogiska insatser. Elevhälsans personal

skall tillsammans med övrig skolpersonal samverka

kring all den komplexitet som finns i arbetsmiljön

och som skolor har att hantera. Att skapa en

arbetsmiljö som främjar lärande hos alla elever

sammanfattar det breddade uppdrag som

elevhälsoarbetet i skolan skall ha, framhåller

kommittén.

Utskottet anser att beredningen inom

Regeringskansliet av kommitténs förslag bör

inväntas.

Myndigheten för skolutveckling har sedan maj 2003

regeringens uppdrag att arbeta för förbättrad

förskole- och skolsituation i segregerade områden,

dvs. områden som är präglade av social och etnisk

segregation. Myndigheten skall årligen till

regeringen (Utbildningsdepartementet) redovisa

gjorda insatser, vilka metoder och arbetssätt som

använts, viktiga iakttagelser som gjorts under

arbetet samt vilka resultat som har uppnåtts och hur

dessa spritts till olika huvudmän. Uppdraget skall

slutredovisas den 15 december 2005.

I en attitydundersökning från år 2000 (Skolverket

rapport 197, 2001) konstaterades att fler elever

känner sig kränkta av sina lärare än av sina

skolkamrater och att denna trend ökat sedan

motsvarande mätning 1997. År 2000 uppgav 6 % av

eleverna i attitydundersökningen att de kränkts av

lärare jämfört med 4 % i motsvarande mätning 1997.

Utskottet vill understryka betydelsen av att alla

vuxna i skolan har ett gemensamt förhållningssätt

till kränkande behandling. Vuxna måste ta på sig

rollen som auktoriteter som arbetar tillsammans för

ett positivt klimat. De bör snabbt och tydligt visa

att kränkningar är oacceptabla.

I sammanhanget bör uppmärksammas att

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund våren 2001

antog yrkesetiska principer för lärare. Enligt dessa

förbinder sig lärare att i sin yrkesutövning alltid

bemöta eleverna med respekt för deras person och

integritet samt skydda varje individ mot skada,

kränkning och trakasserier.

Utskottet delar den positiva uppfattningen i

motioner i fråga om kamratstödjande verksamhet och

om ansvarskontrakt mellan elever, föräldrar och

skolpersonal i arbetet mot kränkande behandling. Det

ankommer dock lokalt på skolhuvudmännen att besluta

om kamratstöd i skolan respektive ansvarskontrakt.

Viss undervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om icke-

våldslig konflikthantering och om arbete med

emotionell intelligens i skolans

undervisning. Utskottet anför att det är upp

till de professionella i skolan att avgöra

vilka beprövade metoder som skall användas i

arbetet mot kränkande behandling.

Jämför reservation 16 (mp) och särskilt

yttrande (kd, c, mp).

Motioner

I två motioner, 2003/04:Ub288 (c, kd, mp, fp)

yrkande 2 och 2003/04:Ub245 (c) yrkande 2, begär

motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om

att icke-våldslig konflikthantering skall ingå i

skolans undervisning. De framhåller vidare

betydelsen av systematiska icke-våldsmetoder i

klassrummen för att förebygga alla former av

kränkande behandling med hjälp av konstruktiv

konflikthantering (yrkande 3 i respektive motion). I

motionerna betonas att man genom att satsa på att

icke-våldsmetoder lärs ut och praktiseras kan uppnå

en trygg skolmiljö och minimera riskerna för akuta

situationer där disciplinära åtgärder måste vidtas.

Ett sätt att arbeta mot mobbning, men också med

värdegrundsfrågor, är arbete med emotionell

intelligens (EQ). Det framförs i motion

2003/04:Ub328 (mp). Motionären lyfter fram att ett

antal skolor har arbetat med EQ integrerat i

undervisningen, vilket har visat sig ge mycket goda

resultat. All personal får utbildning i EQ. På EQ-

lektionerna arbetar eleverna med olika konkreta

övningar som tränar förmågan att förstå och uttrycka

känslor. Eleverna lär sig en handlingsberedskap för

att reda ut konflikter. Motionären vill att

regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i

uppdrag att följa och sprida arbetet med EQ till

fler skolor (yrkande 1). I motionen pekas också på

behovet av forskning om emotionell intelligens

(yrkande 2). Det är viktigt att man fortsätter att

följa och utvärdera pågående projekt vetenskapligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på de i motionerna framlagda

förslagen. Det är angeläget att elever lär sig att

konstruktivt hantera konflikter, vare sig det sker

genom att icke-våldsmetoder lärs ut, genom arbete

med emotionell intelligens eller på annat sätt.

Både konflikthanteringsmodellen Nonviolent

Communication och EQ-modellen finns upptagna bland

de beprövade metoder och arbetssätt som Myndigheten

för skolutveckling lyfter fram i sitt stödmaterial

Olikas lika värde - om arbetet mot mobbning och

kränkande behandling (dec. 2003). Stödmaterialet har

nyligen spritts till skolor och huvudmän ute i

landet.

Vilka metoder som skall användas är upp till de

professionella i skolan att avgöra utifrån

situationen på den egna skolan.

Utskottet utgår från att arbetet med att utvärdera

och forska kring olika metoder och arbetssätt mot

mobbning fortsätter.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionsyrkandena.

Åtgärder mot sexuella trakasserier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

arbetet mot sexuella trakasserier, riktade

insatser för pojkar och flickor, åtgärder mot

språkvåld samt om behandlingen i skolan av

homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Utskottet hänvisar främst till

Skolansvarsutredningens uppdrag.

Jämför reservationerna 17 (fp, mp), 18 (m,

fp), 19 (v, mp), 20 (kd), 21 (v), 22 (fp, c)

och 23 (c, mp).

Motioner

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub418 yrkande 12

ett förslag till lagstiftning mot sexuella

trakasserier av elever. Motionärerna betonar att

sexuella trakasserier också är mobbning och måste

stoppas. De åberopar att strängare regler har

införts i jämställdhetslagen mot sexuella

trakasserier på arbetsplatser. Det är viktigt att

skolelevers situation också uppmärksammas.

I motion 2003/04:Ub433 (s) påpekas likaså att

jämställdhetslagens regler mot sexuella trakasserier

gäller för all personal på skolor men inte för

eleverna. Motionärerna framhåller att det finns

otaliga berättelser från verkligheten om skolelevers

utsatthet vad gäller könsmobbning. Lagreglerna bör

därför omfatta även skoleleverna.

Frågor rörande skolans arbete mot sexuella

trakasserier behandlas i tre motioner.

Moderata samlingspartiet understryker i motion

2003/04:Ub368 yrkande 5 att varje elev skall

behandlas med respekt. I motionen hänvisas till en

omfattande undersökning om kränkningar i skolan som

redovisats bl.a. genom HomO:s försorg.

Undersökningen visar på en oacceptabelt hög grad av

kränkningar, ibland t.o.m. från vuxna i skolan.

I motion 2003/04:Ub441 yrkande 6 begär

Kristdemokraterna att Skolverket skall ges i uppdrag

att utfärda föreskrifter om skolors skyldighet att

redovisa arbetet mot sexuella trakasserier i sina

kvalitetsredovisningar.

Enligt Vänsterpartiet i motion 2003/04:Ub292

yrkande 15 bör regeringen uppdra åt Skolverket att

utforma riktlinjer för handlingsplaner för att

förebygga sexuella trakasserier.

Vänsterpartiet framhåller vidare i motion

2003/04:Ub292 behovet av riktade insatser för pojkar

respektive flickor. För pojkar skulle en sådan

riktad insats kunna vara anordnandet av kurser med

ett innehåll riktat mot manlighet, hetero-, homo-,

bi- och transsexualitet, medieanalyser etc. (yrkande

14). Flickors utsatthet kräver enligt motionen

särskilda åtgärder. Motionärerna anser att

regeringen bör återkomma med en uppföljning av de

kurser för flickor i psykiskt och fysiskt

självförsvar som genomförts. Förslag bör också

lämnas på hur motsvarande arbete skall bedrivas

framgent (yrkande 16).

Åtgärder mot språkvåld i skolan begärs i

Centerpartiets motion 2003/04:

A302 yrkande 5 samt i motion 2003/04:Ub458 (c)

yrkande 1. Motionärerna pekar på att det alltmer

utbredda sexualiserade språket och språkvåldet är

ett uttryck för nedsättande attityder. De lyfter

fram att man på många skolor arbetar på ett bra sätt

med den psykosociala miljön för att motverka

mobbning. I detta arbete är det viktigt att även

språkvåldet uppmärksammas. I motionerna föreslås ett

nationellt åtgärdsprogram för att motverka språkvåld

i skolan.

I motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande 1

och 2003/04:Ub437 (s) yrkande 1 betonas vikten av

kompetens hos skolans personal i HBT-frågor, dvs. i

frågor rörande homosexuella, bisexuella och

transpersoner. Med kompetens på detta område menar

motionärerna samma typ av insikt, kunskap och

förståelse som tas för självklar när det gäller

heterosexuellas vardag. Skolverket bör initiera ett

arbete för sådan kompetensutveckling.

Centerpartiet förordar i motion 2003/04:L350

yrkande 8 att Skolverket får i uppdrag att utarbeta

riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBT-

frågor hos skolans personal. Riktlinjerna bör även

innefatta hur skolorna kan arbeta för att främja ett

jämlikt klimat för unga HBT-personer på skolorna.

Enligt motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c)

yrkande 2 och 2003/04:

Ub437 (s) yrkande 2 är det angeläget att i den nya

skollagen skrivs in att skolans personal aktivt

skall motverka bl.a. fördomar riktade mot

homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Undervisningen med avseende på HBT-frågor bör

förbättras, enligt Centerpartiets motion

2003/04:L350 yrkande 9. Motionärerna anser att det

finns tydliga indikationer på att homo-, bi- och

transsexualitet inte behandlas på ett

tillfredsställande sätt i alla skolor. Skolverket

bör göra en översyn av undervisningen i dessa

frågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena med hänvisning främst till

Skolansvarsutredningens uppdrag.

Som utskottet redovisat i ett tidigare avsnitt

skall Skolansvarsutredningen ta fram förslag till

lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan

kränkande behandling inom skolväsendet (dir.

2003:114). I direktiven redovisas, angående behovet

av utredning, bl.a. Skolverkets kartläggning av

förekomsten av homofobi och sexuella trakasserier i

skolan samt ökat sexualiserat språkbruk. Ett

delbetänkande innehållande lagförslag skall lämnas

senast den 30 april 2004.

Utskottet hänvisar också till vad utskottet anfört

i tidigare avsnitt om handlingsplaner,

åtgärdsprogram och beprövade arbetsmetoder.

Skolverket har i januari 2004 redovisat ett

regeringsuppdrag att ta fram förslag till

indikatorområden och kvalitetsindikatorer för

verksamheters och kommuners kvalitetsredovisning då

det gäller bl.a. barn- och ungdomsutbildning (dnr

2003:2038). För samtliga skolformer föreslås att i

kvalitetsredovisningen under området Normer och

värden skall anges i vilken utsträckning elever

utsätts för kränkningar i skolan. Regeringen bereder

nu frågan om att ge Skolverket rätt att utfärda

föreskrifter om innehållet i kvalitetsredovisningar.

I syfte att stärka jämställdhetsarbetet i skolorna

har landets två värdegrundscentrum vid Göteborgs

universitet och Umeå universitet/Ersta Sköndal

högskola i uppdrag av Myndigheten för skolutveckling

att utbilda resurspersoner i jämställdhet och

genusvetenskap, s.k. genuspedagoger. Ambitionen är

att det år 2004 skall finnas minst en genuspedagog i

varje kommun som stöd för det lokala

jämställdhetsarbetet. Utbildningen fortsätter under

2004. Särskilda medel utgår från anslaget 25:3

Utvecklingsarbete och kompetensutveckling m.m.

De kommuner som har pedagoger med i

utbildningssatsningen kring jämställdhet och

genusvetenskap har under våren 2003 haft möjlighet

att söka totalt 5 miljoner kronor till lokala

insatser för att stärka flickors självförtroende,

bl.a. genom att ge möjlighet till

självförsvarsträning. Medlen har fördelats av de

båda värdegrundscentrumen till 45 skolor/kommuner.

Resultatet av insatserna har ännu inte utvärderats.

I stödmaterialet Olikas lika värde - om arbetet

mot mobbning och kränkande behandling (dec. 2003)

resonerar Myndigheten för skolutveckling kring det

praktiska arbetet mot kränkande behandling i skolan

och olika attityder mot flickor och pojkar. Det

anges att många skolor arbetar med flick- och

pojkgrupper för att ge möjligheter till reflektion

och samtal.

Enligt målen för lärarexamen i

högskoleförordningen (1993:100, bil. 2) skall

lärarstudenten för att få examen bl.a. kunna

förmedla och förankra samhällets och demokratins

värdegrund.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) står det

att skolan skall sträva efter att varje elev

respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd

från att människor utsätts för kränkande behandling

och kan leva sig in i och förstå andra människors

situation. Utskottet anser att det är mycket viktigt

att eleverna under sin skoltid får en undervisning

om sex och samlevnad som bidrar till att de kan

förstå och respektera både sig själva och andra. Då

måste de få en undervisning som ger dem kunskaper om

såväl heterosexuella som homosexuella, bisexuella

och transpersoner.

Det bör nämnas att Myndigheten för skolutveckling

för närvarande genomför en fallstudie av de

ämnesövergripande kunskapsområdena, där sex- och

samlevnadsundervisning ingår. Myndigheten skall

granska hur skolan hanterar kunskapsområdet. Studien

kommer att redovisas under våren 2004.

Flyttning av elever som kränker

andra

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

flyttning inom grundskolan av elever som

kränker andra. Utskottet åberopar förslag som

lagts fram av Skollagskommittén (SOU

2002:121) och som bereds inom

Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 24 (m, fp) och 25

(kd).

Motioner

Förslag om flyttning inom grundskolan av elever som

gör sig skyldiga till kränkande behandling läggs

fram i flera motioner.

I motion 2003/04:Ub368 yrkande 8 hävdar Moderata

samlingspartiet att man i praktiken inte kan flytta

elever inom grundskolan, oavsett hur mycket skada de

tillfogar sina klasskamrater. Det är alltid så att

reglerna ger mer möjligheter för den som kränker än

för den som blir kränkt. Det är den utsatta eleven

som ytterligare skall besväras av att flytta från

klass och skola, medan mobbaren får finnas kvar.

Moderaterna vill se en förändring av reglerna för

ingripande vid mobbning. Åtgärder måste kunna vidtas

för att skydda dem som utsatts och uppfostra dem som

utsätter andra för kränkningar.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub418 att

grundskoleförordningen skall ändras så att det står

klart att det är möjligt att tvångsförflytta en elev

från en skola om han eller hon kränker andra

människor (yrkande 10). Skolan skall ha skyldighet

att erbjuda alternativ undervisning för de elever

som flyttas från sin skola (yrkande 11). Det

framhålls i motionen att mobbaren måste få stöd för

att kunna komma ur sitt destruktiva beteende och

garanteras bra undervisning, även om han eller hon

flyttas från sin skola.

Liknande synpunkter förs fram i Folkpartiets

motion 2003/04:So504 yrkande 4. Elever som mobbar

och trakasserar andra elever skall kunna avstängas

eller flyttas från skolor i syfte att upprätthålla

undervisningens kvalitet och skydda drabbade elever.

Självfallet, anför motionärerna, skall även de

elever som mobbar erbjudas kvalificerad hjälp. Detta

får dock ske på ett sätt som tillgodoser de drabbade

elevernas rättmätiga krav på en trygg skolmiljö.

Också Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub441

yrkande 10 efterfrågar möjligheten att förflytta

mobbande elever och splittra grupper av mobbare.

Syftet är att ge både den elev som mobbar och den

som är mobbad en nystart. En omplacering kan leda

till att den mobbande eleven får en möjlighet att

ändra sitt beteende. Dock, understryks det i

motionen, måste varje omplacering ses som en

nödåtgärd när alla andra insatser misslyckats.

Enligt motion 2003/04:Ub343 (kd) är omplacering av

mobbare inte i första hand en disciplinåtgärd.

Motionären ser det som en humanitär åtgärd för att

ta till vara det drabbade barnets mänskliga

rättigheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Som utskottet redovisat i det föregående föreslår

Skollagskommittén i sitt betänkande Skollag för

kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) att

bestämmelser införs i skollagen som ger rektor och

lärare möjlighet att i akuta situationer vidta olika

tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra alla

elever en trygg skolmiljö och studiero och för att

komma till rätta med elever som uppträder störande

eller hotfullt. Det kan gälla att flytta en elev

till en annan elevgrupp, göra omgrupperingar av

elever eller att göra en annan disposition av en

elevs lektionstid eller skoldag.

I kommitténs förslag till kap. 7 om grundskolan

har intagits en bestämmelse om att kommunen under

vissa omständigheter får frångå vårdnadshavares

önskemål om skolenhet för sitt barn, om "det finns

andra särskilda skäl" (12 §). Sådana skäl kan vara

att en elev allvarligt stör sina kamraters studiero

eller utsätter sina kamrater och lärare för mobbning

och trakasserier, övergrepp eller annan fara. En

flyttning av en elev mot dennes vilja till en annan

skolenhet skall enligt kommittén inte ses som en

bestraffning. Det rör sig om en åtgärd som är

nödvändig för att ge andra elever de förhållanden de

har rätt att kräva i skolan. Att tvångsvis flytta en

elev från den skola där han eller hon går är en

ingripande åtgärd. Enligt kommittén är det angeläget

att framhålla att tvångsvis flyttning av en elev

till en annan skolenhet - därför att denne missköter

sig - bara får tillgripas, när andra insatser har

prövats. Beslut om flyttning skall kunna överklagas.

Utskottet anser att Skollagskommitténs förslag i

huvudsak tillgodoser syftet bakom motionerna.

Regeringens beredning av ärendet bör avvaktas.

Självmordsprevention i skolornas

antimobbningsplaner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om att WHO:s

stödmaterial för självmordsprevention skall

införas i skolornas antimobbningsprogram m.m.

Utskottet åberopar ett regeringsuppdrag till

Institutet för psykosocial medicin att föra

ut WHO:s riktlinjer om självmordsförebyggande

arbete i skolan samt regeringsuppdrag till

Socialstyrelsen.

Jämför reservation 26 (1 kd, 1 v).

Motioner

I motion 2003/04:Ub370 (m, fp, kd, v, c, mp) begärs

ett riksdagsuttalande om att WHO:s stödmaterial för

självmordsprevention skall införas i skolornas

antimobbningsprogram (yrkande 1). I motionen

understryks också behovet av att införa "Prevention

av psykisk ohälsa och självmordsförebyggande åtgär-

der" som ett högskoleämne (yrkande 2). Motionärerna

hänvisar till studier utförda vid Nationellt centrum

för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

(NASP). Dessa studier visar dels att beredskapen i

svenska skolor är låg vad gäller att upptäcka och

hjälpa elever i allvarlig psykisk och social nöd,

dels ett tydligt samband mellan mobbning under

grundskoleåren och självmordsförsök under

gymnasieåren. NASP har utarbetat

självmordspreventiva program. Suicidrisken och

suicidala handlingar har tydligt minskat i skolor

som genomfört programmet Mentalt förebyggande

hälsovård, konstaterar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att skolan utöver att förmedla

kunskaper också skall ge eleverna förutsättningar

för en god fysisk och psykisk hälsa. All personal i

skolan har ett ansvar för att delta i arbetet med

att skapa en skola för hälsa, lärande och trygghet.

Det gäller att skapa stödjande miljöer för barn och

unga samt att träna bl.a. skolpersonal i

konflikthantering och i att uppmärksamma signaler

från de elever som riskerar att fara illa.

Inom myndigheten Institutet för psykosocial

medicin (IPM) finns Nationellt centrum för

suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

(NASP) med uppdrag att förebygga självmord och

självmordsförsök. Centrumet bedriver forskning och

utbildning av vissa yrkeskategorier som kan finnas

nära självmordsbenägna människor, t.ex. anställda

inom psykiatrin, skolan, polisen, präster m.fl.

Riksdagen beslutade i januari 2001 ge regeringen

till känna att Världshälsoorganisationens (WHO)

riktlinjer för självmordsprevention i skolor skulle

omsättas till svenska förhållanden (skr.

1999/2000:137, bet. 2000/01:SoU7, rskr.

2000/01:135). IPM har av regeringen fått uppdraget

att föra ut WHO:s riktlinjer om

självmordsförebyggande arbete i skolan.

Stödmaterialet Att förebygga självmord och

självmordsförsök hos skolelever (NASP 2003)

innehåller vägledning om hur man kan identifiera

ungdomar som är deprimerade och som riskerar att

begå självmord och ger förslag på hur skolan kan

stötta dessa ungdomar genom att stärka deras

självförtroende, tillåta känslouttryck samt

förebygga mobbning och våld.

I juni 2003 gav regeringen Socialstyrelsen i

uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av

den problematik som innebär att flickor skadar sig

själva avsiktligt. En första delrapport, Flickor som

skadar sig själva, lämnades i januari 2004. I denna

framhåller Socialstyrelsen som anmärkningsvärt att

mer än hälften av flickorna i undersökningen uppges

ha varit utsatta för allvarliga kränkningar.

På regeringens uppdrag arbetar Socialstyrelsen

även med att utveckla mätinstrument att användas i

nationella undersökningar för att få mer kunskap om

barns och ungdomars psykiska hälsa. Arbetet skall

återrapporteras i oktober 2004.

Utskottet förutsätter att pågående arbete på

nationell nivå kommer att innebära en ökad

fokusering lokalt i kommuner och skolor på

betydelsen av att uppmärksamma barns och ungas

psykiska hälsa och vikten av självmordsprevention.

För att eleverna skall kunna få det stöd de behöver

är det väsentligt att skolan har tillgång till

personal med tillräcklig utbildning och kompetens på

området.

Med det anförda avstyrker utskottet motion

2003/04:Ub370.

Skolans arbete mot våldsbrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

införande av skyldighet för skolan att anmäla

våldsbrott, om handlingsprogram mot våld och

brott och om information om våldets

konsekvenser.

Jämför reservationerna 27 (m, fp), 28 (kd),

29 (m) och 30 (kd).

Motioner

Moderata samlingspartiet understryker i motion

2003/04:Ub368 yrkande 10 att våldsbrott som begås i

skolan skall anmälas av skolan.

Också Folkpartiet betonar, i motion 2003/04:Ub418,

att kommuner skall åläggas att polisanmäla elever

som utövar våld eller allvarligt kränker andra

(yrkande 8). Regeringen bör återkomma med förslag

till sådan ändring av skollagen. Rutiner för

polisanmälningar skall finnas i kommunernas

skolplaner. Folkpartiet anser vidare att lärare

skall vara skyldiga att rapportera våld och

kränkande behandling till rektorn (yrkande 9). I

skollagen måste förtydligas att det är rektor som

har ansvar för att vidta åtgärder, och att detta

ansvar åtföljs av nödvändiga befogenheter för rektor

att ingripa.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2003/04:Ub441

yrkande 7 bör skollagen tydligare reglera

ansvarsförhållanden vid mobbning. Det skall klart

framgå av lagen att skolpersonalen är skyldig att

förhindra mobbning samt att anmäla till rektor om en

elev utsätts för mobbning eller våld i skolan. Brott

i form av kränkande behandling eller våld skall

beivras. Det skall vara skolledarens skyldighet att

göra anmälan till de sociala myndigheterna och, när

så är påkallat, till polismyndigheten när alla andra

åtgärder prövats utan framgång.

I motion 2003/04:Ju292 yrkandena 8 och 9 tar

Moderata samlingspartiet upp frågan om skolans roll

i det brottsförebyggande arbetet. Enligt motionen

märks ofta tecken på att ett barn befinner sig i

riskzonen för ett kriminellt beteendemönster redan i

de tidiga skolåren. Moderaterna vill ha ett tydligt

handlingsprogram mot våld och brott bland ungdomar,

vilket skall inkludera en åtgärdstrappa i skolan. I

första hand anmäls överträdelser till rektor, som

kontaktar vårdnadshavare. Vid fortsatt brottsligt

beteende ordnas en elevvårdskonferens med

obligatorisk närvaro av socialtjänsten. Fungerar

inte heller detta bör rektor ges möjlighet att vidta

åtgärder, där den unga eleven bl.a. kan få göra

praktik i syfte att lära sig ansvarskänsla och

lagarbete.

Moderaterna efterfrågar också skärpta krav i

skolförordningarna på åtgärder för elevers

tillrättaförande, enligt motion 2003/04:Ju394

yrkande 4. Det anges närmare i motionen att när

ungdomar gör sig skyldiga till upprepade förseelser

eller en allvarligare gärning som skulle ha varit

straffbar om han eller hon varit över 15 år måste

det finnas konkreta åtgärder att ta till. Särskilt

viktigt är att föräldrar omedelbart kontaktas.

Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Ub441

yrkande 13 att information skall ges om våldets

konsekvenser. Motionärerna anser att mer kunskap

behövs om hur exempelvis våldsamma dataspel och

filmer påverkar barn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att våld i skolan är helt

oacceptabelt. Det är en självklar rätt för eleverna

att få känna lugn och studiero. Trygghet är en

alldeles nödvändig förutsättning för

kunskapsinhämtande.

Enligt utskottets mening skall brott som begås i

skolan utredas av rättsväsendet och behandlas på

samma sätt som brott som begås i det omgivande

samhället. Att införa en särskild skyldighet för

skolan att alltid polisanmäla allt våld i skolan är

däremot inte rimligt, eftersom det inte finns någon

generell skyldighet att anmäla brott. Det måste

kunna lämnas till rektors bedömning att avgöra vilka

åtgärder som krävs i det enskilda fallet. Utskottet

vill dock framhålla att allvarlig brottslighet i

skolan skall anmälas till polisen. Skolan skall inte

vara en frizon för beteenden som är kriminaliserade

i övriga samhället.

Skolan har, i likhet med andra myndigheter vars

verksamhet berör barn, en skyldighet enligt

socialtjänstlagen (2001:453) att vid misstanke att

ett barn far illa anmäla till socialnämnden att

barnet kan behöva nämndens skydd. I syfte att

förtydliga skolans ansvar på detta område infördes

den 1 juli 2003 en hänvisning i skollagen

(1985:1100) till socialtjänstlagens bestämmelser.

Samtidigt infördes en skyldighet för skolan att i

frågor som rör barn som far illa eller riskerar att

fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer

och andra som berörs (1 kap. 2 a §).

Utskottet anser att det är viktigt att ansvar tas

lokalt för att utveckla olika former av samverkan

mellan skola, socialtjänst och polis, framför allt i

brottsförebyggande syfte.

För att stödja sådant arbete har Myndigheten för

skolutveckling i den tidigare nämnda publikationen

Olikas lika värde (dec. 2003) redovisat exempel på

olika former av samverkan och givit handfasta råd

för skolans personal i akuta situationer.

Stödmaterialet tar även upp gällande lagar och

förordningar samt frågor kring polisanmälningar och

anmälningar till socialtjänsten.

Arbete pågår också på det nationella planet för

att få samverkan att fungera lokalt ute på skolorna.

Regeringen gav i september 2003 Socialstyrelsen i

uppdrag att tillsammans med Rikspolisstyrelsen och

Myndigheten för skolutveckling ta fram en

övergripande strategi för samverkan på olika

samhällsnivåer när det gäller barn som far illa

eller riskerar att fara illa. Det anges att samråd

bör ske med Brottsförebyggande rådet och

Brottsoffermyndigheten. Uppdraget skall redovisas

senast den 15 oktober 2004.

Utskottet har i föregående avsnitt redogjort för

Skollagskommitténs förslag till disciplinära

bestämmelser.

I sammanhanget bör nämnas att Brottsförebyggande

rådet under våren 2002 har gett ut en

lärarhandledning, du & jag, rätt & fel, för hur man

kan arbeta i skolan kring frågor om brott och straff

och principerna för det svenska rättsväsendet.

Materialet, som i första hand vänder sig till elever

i årskurserna 6-9, är utformat så att det anknyter

till elevernas skolarbete och vardag. En viktig del

handlar om att sätta in insatser mot våld, hot och

kränkning.

När det gäller att minska riskerna för skadlig

mediepåverkan på barn och unga har Rådet mot

skadliga våldsskildringar, det s.k.

Våldsskildringsrådet, viktiga uppgifter. Rådet, som

inrättades 1990, har genom tilläggsdirektiv den 5

juni 2003 fått ett reviderat uppdrag med hänsyn till

mediesektorns förändring (dir. 2003:75). Uppdraget

omfattar såväl traditionella som nya elektroniska

rörliga bildmedier, exempelvis film, tv, video, dvd,

datorspel, tv-spel och Internet. Rådet skall ägna

våldsskildringar och pornografi särskild

uppmärksamhet. Det skall ha ett tydligt

genusperspektiv på sitt arbete.

Bland annat skall Våldsskildringsrådet vara expert

på medieutvecklingen och dess konsekvenser för barn

och unga samt genom kontinuerlig och tydlig

information sprida fakta och ge vägledning om

skadlig mediepåverkan. I årliga rapporter skall

rådet redovisa resultatet av sitt arbete samt

strategier för det fortsatta arbetet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub368

yrkande 10, 2003/04:Ub418 yrkandena 8 och 9,

2003/04:Ub441 yrkandena 7 och 13, 2003/04:Ju292

yrkandena 8 och 9 samt 2003/04:Ju394 yrkande 4.

Tillsyn över arbetet mot kränkande

behandling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden i

tillsynsfrågor m.m. Utskottet hänvisar bl.a.

till Skolverkets kvalitetsgranskning genom

utbildningsinspektion och till förslag från

Skollagskommittén (SOU 2002:121).

Jämför reservationerna 31 (fp), 32 (kd), 33

(mp), 34 (fp) och 35 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet efterfrågar i motion 2003/04:Ub418

yrkande 6 en skärpt statlig tillsyn över arbetet mot

kränkande behandling. Motionärerna anmärker att

antalet anmälningar till Skolverket om kränkande

behandling har ökat stadigt under de senaste åren.

De anser att verket också på eget initiativ borde

undersöka hur kommuner och fristående skolor sköter

arbetet mot mobbning. Dock klarar verket inte av

tillsynen av skolorna, hävdar motionärerna.

Tillsynen borde därför läggas över på en nationell

skolinspektion, som är fristående från Skolverket.

Enligt Kristdemokraternas motion 2003/04:Ub441

yrkande 3 bör Skolverket få i uppdrag att utöva

tillsyn över skolors värdegrundsarbete och arbete

mot mobbning. Verket bör ansvara för att

handlingsplaner mot mobbning finns och tillämpas

samt att det finns en kontinuerlig kontakt mellan

skolor för utbyte av erfarenheter.

I motion 2003/04:Ub271 yrkande 18 vill

Miljöpartiet att Skolverket får i uppdrag att göra

en översyn av skolornas handlingsplaner avseende

trakasserier, mobbning och diskriminering.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Skolverkets uppgifter har i och med inrättandet av

Myndigheten för skolutveckling den 1 mars 2003

renodlats till att avse utbildningsinspektion och

tillsyn (förordning 2002:1160). En huvuduppgift för

det nya Skolverket från nämnda datum är att genom

utbildningsinspektion återkommande granska

kvaliteten i skolväsendet och ha tillsyn över

kommunala och fristående skolor.

Kvalitetsgranskningen omfattar även skolornas arbete

med värdegrunden.

Som utskottet nämnt i det föregående har

Skolverket tagit fram förslag till

kvalitetsindikatorer att användas i kommuners och

skolors kvalitetsredovisningar. Verket föreslår

bl.a. att i kvalitetsredovisningarna under ett

indikatorområde Normer och värden skall anges i

vilken utsträckning elever utsätts för kränkningar i

skolan. Ärendet bereds nu inom Regeringskansliet

jämte frågan om att ge Skolverket föreskriftsrätt

när det gäller kvalitetsredovisningars innehåll.

Motionsyrkanden om inrättande av en nationell

skolinspektion eller ett nationellt

kvalitetsinstitut har flera gånger avstyrkts av

utskottet, senast i betänkandet 2003/04:UbU4.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att den

myndighetsstruktur som infördes år 2003 är

ändamålsenlig.

Enligt Folkpartiet i motion 2003/04:Ub418 yrkande 4

skall Skolverket kunna vidta sanktioner mot kommuner

som saknar antimobbningsplaner eller som inte vidtar

tillräckliga åtgärder mot mobbning.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

föreslagit att en ny bestämmelse införs i 18 kap.

Tillsyn m.m. (4 §). Skolverket föreslås få möjlighet

att förelägga skolhuvudmannen att fullgöra sina

åligganden, för att komma till rätta med

missförhållanden som kan leda till påtagliga

negativa effekter för utbildningen eller för

eleverna. I föreläggandet får vite utsättas. Ett

föreläggande skall innehålla uppgift om de åtgärder

som Skolverket anser nödvändiga för att

missförhållandena skall avhjälpas. Skolverkets

beslut skall kunna överklagas (förslaget 20 kap. 1 §

3).

Utskottet anser att beredningen inom

Regeringskansliet av Skollagskommitténs förslag bör

avvaktas.

Centerpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub392

yrkande 24 en utvärdering varje läsår av det lokala

arbetet mot mobbning i respektive skola. Det är

enligt motionärerna ett sätt att komma vidare och

hitta nya arbetsmetoder mot mobbning.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

I stödmaterialet Olikas lika värde - om arbetet

mot mobbning och kränkande behandling (dec. 2003)

lyfter Myndigheten för skolutveckling fram metoder

för kommuner och skolor att kvalitetssäkra och

förbättra sitt arbete mot kränkande behandling. Där

sägs att kontinuerligt återkommande

enkätundersökningar är ett bra sätt att kartlägga

hur det ser ut i skolan. För att veta om det man gör

ger effekt måste man dokumentera, följa upp och

utvärdera skolans situation och arbetssätt.

Kommuns skadeståndsansvar vid

mobbning eller annan kränkande

behandling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en

översyn av kommunens skadeståndsansvar vid

mobbning eller annan kränkande behandling och

om särskild företrädare i sådana

skadeståndsmål. Utskottet hänvisar till att

utredning i frågan nu pågår.

Jämför reservationerna 36 (fp, c, mp), 37 (m)

och 38 (mp).

Motioner

Flera motioner tar upp frågan om kommuns

skadeståndsansvar vid mobbning eller annan kränkande

behandling.

Folkpartiet begär i motion 2003/04:Ub418 yrkande 5

en rättslig översyn för att underlätta för elever

att få skadestånd av kommuner som visat

underlåtenhet i arbetet mot mobbning. I motionen

anmärks att det verkar som om en skärpt lagstiftning

behövs för att en domstol skall kunna fälla en

kommun som inte har vidtagit tillräckliga åtgärder

mot mobbning. Om kommuner kunde dömas till

skadestånd, skulle det enligt motionärerna bidra

till att mobbningen togs på större allvar.

I motion 2003/04:Ub392 yrkande 25 betonar

Centerpartiet att skolhuvudmannen har ett stort

ansvar för att komma till rätta med mobbning.

Motionärerna vill att det skall stå helt klart att

en skolhuvudman som inte tar itu med mobbningen av

en elev skall bli tvungen att ersätta eleven

ekonomiskt.

Enligt Miljöpartiet i motion 2003/04:Ub271 yrkande

23 skall mobbade elever kunna utkräva skadestånd

från kommuner och andra skolhuvudmän om huvudmannen

inte gjort tillräckligt för att förhindra

mobbningen. En rätt för elev att juridiskt ställa

skolhuvudmannen till svars måste införas i

skollagen. I lagen måste då också förtydligas vilka

krav samhället ställer på skolans arbete för att

förebygga, upptäcka och stoppa mobbning.

En ny bestämmelse om strikt ansvar för kommunen

vid mobbningsskada föreslås i en flerpartimotion,

2003/04:Ub323 (fp, kd, c, mp), i syfte att mobbade

barn skall kunna få ekonomisk upprättelse när

kommunen inte lyckats stoppa mobbningen. Ett sådant

mer långtgående ansvar för kommunen borde enligt

motionen kunna innebära en ökad fokusering på

mobbningsproblemet och ökade medel till förebyggande

arbete.

I motion 2003/04:Ub221 (m) yrkande 1 förordas att

en bestämmelse införs i skollagen som ger en elev

rätt att juridiskt ställa skolan till svars, när

skolan genom underlåtelse eller aktiva handlingar

kränkt elevens rättigheter. Motionärerna framhåller

att det i lagen eller i dess förarbeten måste

förtydligas vilka krav samhället ställer på skolans

arbete för att förebygga, upptäcka och stoppa

mobbning. Om alla skolor åläggs att arbeta efter

forskningsbaserade åtgärdsprogram görs det klart

vilken nivå en skola måste hålla i arbetet mot

mobbning, understryker motionärerna.

Miljöpartiet begär i motion 2003/04:Ub271 yrkande 24

en utredning om särskild företrädare för elever i

skadeståndsmål mot skola och kommun. I motionen

påpekas att elever är omyndiga under merparten av

sin skoltid. Därmed är frågan om talan skall väckas

i domstol eller inte beroende av föräldrarnas

ekonomiska situation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Enligt direktiven till Skolansvarsutredningen

(dir. 2003:114) skall utredaren i sitt förslag till

regler som främjar lika rättigheter och motverkar

diskriminering och annan kränkande behandling inom

skolväsendet m.m. eftersträva en harmonisering av

termer och begrepp med övrig lagstiftning mot

diskriminering och annan kränkande behandling.

Frågor om diskrimineringsbegreppets innebörd,

bevisning i mål om diskriminering och annan

kränkande behandling samt skadestånd skall behandlas

med utgångspunkt i vad som gäller enligt bl.a. lagen

om likabehandling av studenter i högskolan.

Enligt denna lag skall den som åsidosätter

diskrimineringsförbuden betala skadestånd till den

diskriminerade. Jämställdhetsombudsmannen (JämO),

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO) har

tillsyn över lagens efterlevnad och får även som

part föra talan i mål om skadestånd enligt lagen.

I Skolansvarsutredningen övervägs nu enligt

uppgift hur tillsynen m.m. i fall av mobbning eller

annan kränkande behandling skall utövas.

Som tidigare nämnts kommer ett delbetänkande med

lagförslag att redovisas senast den 30 april 2004.

Diskriminering i läromedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

diskriminering i läromedel med hänvisning

till uttalande om att läromedel avses ingå i

den förstärkta kvalitetsgranskningen från

statens sida.

Jämför reservationerna 39 (c) och 40 (mp).

Motioner

Frågor om diskriminering i läromedel behandlas i

flera motioner.

I motionerna 2003/04:Ub428 (mp, fp, v, c) yrkande

8 och 2003/04:Ub437 (s) yrkande 8 åberopas en

granskning som RFSL Ungdom (Riksförbundet för

sexuellt likaberättigande) gjort av läromedlen på

grundskole- och gymnasienivå. Denna visar ett det

fortfarande trycks och marknadsförs böcker som

varnar ungdomar för homosexuella. Motionärerna

framhåller att kränkande eller djupt fördomsfulla

läromedel ytterst bör räknas som en form av

trakasserier och behandlas som ett diskriminerings-

och arbetsmiljöproblem.

Tillsynen av utbildningsverksamheten från bl.a.

Skolverket bör enligt Centerpartiet i motion

2003/04:L350 yrkande 10 också innefatta förekomsten

av fördomsfulla läromedel. Dessa skall inte bidra

till att förstärka negativa attityder till homo-,

bi- och transsexualitet.

Också i Miljöpartiets motion 2003/04:So568 yrkande

17 hänvisas till att RFSL:s ungdomsförbund undersökt

i vilken utsträckning biologiböcker som används i

undervisningen är heteronormativa. Motionärerna

påpekar att resultatet är nedslående. De anser att

regeringen på lämpligt sätt bör följa upp att

ändringar görs i skolböcker eller att

diskriminerande material byts ut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Den statliga granskningen av läromedel upphörde

1991, då Statens institut för läromedel (SIL) lades

ned i och med decentraliseringen av skolväsendet.

Det är skolhuvudmannen som skall se till att

undervisningen står i överensstämmelse med skolans

styrdokument. Skolornas frihet att välja innebär

inte att valda läromedel får bryta mot gällande

lagar och föreskrifter om skolans uppdrag. I

skollagen (1985:1100) och grundskoleförordningen

(1994:1194) står även att eleverna skall ha

läromedel som är tidsenliga.

Utbildningsministern har den 8 oktober 2003 - som

svar på fråga i riksdagen med anledning av RFSL

Ungdoms undersökning - anfört att det är regeringens

uttalade mening att läromedlen skall ingå som en del

i den förstärkta kvalitetsgranskningen från statens

sida.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Lagstiftning mot diskriminering och annan

kränkande behandling inom skolväsendet

(punkt 1) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub221 yrkande 2

samt avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 25,

2003/04:Ub280,

2003/04:Ub335,

2003/04:Ub375,

2003/04:Ub408 yrkande 1,

2003/04:Ub458 yrkande 3,

2003/04:Ub479 och

2003/04:So568 yrkande 14.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det fullständigt otillräckligt

att enbart göra mobbningen i skolan till en fråga

för diskrimineringslagstiftningen. Mobbning är ett

mycket vidare problem än det som klassas som

diskriminering. Med diskriminering förstås att

ogynnsamt särbehandla någon på vissa definierade

grunder. Om mobbning sker på annat sätt eller med

annan grund så är en diskrimineringslag tandlös,

oavsett hur allvarlig mobbningen är.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub221

yrkande 2.

2. Lagstiftning mot diskriminering och annan

kränkande behandling inom skolväsendet

(punkt 1) - c, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 25,

2003/04:Ub458 yrkande 3 och

2003/04:So568 yrkande 14

samt avslår motionerna

2003/04:Ub221 yrkande 2,

2003/04:Ub280,

2003/04:Ub335,

2003/04:Ub375,

2003/04:Ub408 yrkande 1 och

2003/04:Ub479.

Ställningstagande

Vi vill understryka behovet av en ny lagstiftning

som ger ett heltäckande skydd för elever i grund-

och gymnasieskolan mot diskriminering och

trakasserier, liknande den lagstiftning som i dag

finns för studenter vid högskolan och för

arbetstagare. Det är inte rimligt att barn och unga

inte ges det skydd som vuxna har.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 25, 2003/04:Ub458 yrkande 3

och 2003/04:So568 yrkande 14.

3. Regler mot diskriminering på grund av

sexuell läggning (punkt 2) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 3,

2003/04:Ub437 yrkande 3 och

2003/04:A306 yrkande 1.

Ställningstagande

Regelverket mot diskriminering på grund av sexuell

läggning skall enligt min mening även vara

tillämpligt inom skolväsendet. En lag om

likabehandling, motsvarande den som finns inom

högskolan, bör införas på förskolans, grundskolans

och gymnasieskolans område samt inom

vuxenutbildningen. På samma sätt som inom högskolan

bör ombudsmännen mot diskriminering bevaka

efterlevnaden av lagen, och brott mot lagen skall

kunna leda till skadeståndsskyldighet för skolan. I

arbetet med att förbereda en sådan lag bör det

prövas vilka möjligheter berörda ombudsmän bör ha

att närmare granska förhållandena vid en särskild

skola, då indikationer finns om att homosexuella,

bisexuella och transpersoner diskrimineras men ingen

anmälan gjorts.

Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen

till känna.

4. Tillägg i Unescos konvention mot

diskriminering inom undervisningen (punkt 3)

- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:K418 yrkande 12.

Ställningstagande

I Unescos konvention mot diskriminering inom

undervisningen - som antogs år 1960 och trädde i

kraft år 1962 - saknas ett uttryckligt förbud mot

diskriminering på grund av sexuell läggning. Vi

anser att Sverige på lämpligt sätt bör agera för att

konventionen vid nästa revision eller utvidgning

genom tilläggsprotokoll reformeras till att

uttryckligen omfatta diskriminering på grund av

sexuell läggning.

Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

5. Mål för arbetet mot kränkande behandling

(punkt 4) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Axel

Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub320,

2003/04:Ub392 yrkande 23 och

2003/04:Ub441 yrkandena 1-2.

Ställningstagande

Vi anser att en nollvision eller nolltolerans omedelbart måste

införas i arbetet mot mobbning och annan kränkande

behandling i skolan. Bestämmelser måste finnas som

klart lägger fast skolans ansvar för att förebygga,

upptäcka och ingripa mot kränkande behandling i alla

dess former. Det är också viktigt att det

förebyggande arbetet fungerar bra - att eleverna

blir sedda och att anonymiteten bryts.

För att nå målet om noll mobbade behövs det enligt

vår mening en nationell samling, dvs. att man samlar

och engagerar alla direkt och indirekt inblandade

parter såsom elever, skolpersonal och föräldrar.

Exempel finns på samlade aktioner i kommuner mot

mobbning och annan kränkande behandling. Det är

viktigt att sådan verksamhet på lokal nivå får stöd

och kan fortsätta att växa till en större nationell

samling, en väg mot målet om en nollvision.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.

6. Handlingsplaner mot mobbning (punkt 5) - m,

fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub368 yrkande 7

och avslår motion

2003/04:Ub271 yrkandena 21-22.

Ställningstagande

Skolans ansvar för att förebygga och stävja mobbning

måste förtydligas. Mycket talar för att det är det

systematiska, uthålliga och på förhand genomtänkta

arbetet som ger resultat. En hög och jämn kvalitet i

arbetet mot mobbning förutsätter även löpande

utvärderingar av hur insatserna lyckas. Medlet för

att skapa detta är väl utvecklade planer mot våld,

mobbning och kränkande särbehandling. Dessa planer

måste förankras hos skolans alla medarbetare, men

också hos elever och föräldrar.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla motion

2003/04:Ub368 yrkande 7.

7. Handlingsplaner mot mobbning (punkt 5) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkandena 21-22

och avslår motion

2003/04:Ub368 yrkande 7.

Ställningstagande

Frågor kring mobbning skall ingå som en del i

skolans viktiga uppgift att ge eleverna en

demokratisk grundsyn som bygger på respekt och

förståelse för medmänniskor, tolerans och

solidaritet. Jag vill betona att handlingsplaner mot

mobbning måste innehålla klara regler för hur man

aktivt skall kontrollera om mobbning förekommer.

Regler måste finnas för hur mobbning förebyggs genom

att frågan uppmärksammas och diskuteras

återkommande, såväl inom skolan med eleverna som med

föräldrar och personal. Hur mobboffer och mobbare

skall behandlas skall klart anges liksom beredskapen

att följa upp ett ärende under lång tid. Elever,

föräldrar, personal och skolledning skall engageras

aktivt i arbetet med att förebygga och upptäcka

mobbning. Jag vill att det i skollagen införs en

bestämmelse om att elever alltid skall vara

delaktiga i arbetet med att förebygga mobbning och

ta fram handlingsplaner mot mobbning.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub271 yrkandena 21-22 som sin mening ge

regeringen till känna.

8. Forskningsbaserade åtgärdsprogram mot

mobbning (punkt 6) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub222 yrkandena 1-4,

2003/04:Ub276 yrkande 6 och

2003/04:Ub368 yrkandena 12-14.

Ställningstagande

Det räcker inte med att vilja väl för att bekämpa

mobbningen. Undersökningar visar att "hemsnickrade"

åtgärdsprogram t.o.m. kan öka mobbningen på en

skola. I kampen mot mobbning bör det vara ett krav

att skolan arbetar med forskningsbaserade,

systematiska åtgärdsprogram som ger bevisad effekt

mot mobbningen. Det mest kända forskningsbaserade

åtgärdsprogrammet, som tagits fram av professor Dan

Olweus, bygger på insatser på både skol- och

individnivå. Såväl skolans sociala klimat som

enskilda ungdomars beteende påverkas. När det

sociala klimatet ändras tas den sociala "belöningen"

för mobbarna bort.

Vi anser att det bör vara upp till varje skola att

avgöra vilket åtgärdsprogram man vill använda i

arbetet mot mobbning, men kravet måste vara att det

program som väljs ger en forskningsmässigt

dokumenterad effekt. Det är ett av de kvalitetskrav

som föräldrar borde kunna ställa på skolan.

Skolverket eller Myndigheten för skolutveckling

bör ges i uppgift att forskningsmässigt låta

utvärdera åtgärdsprogram mot mobbning för att skapa

en lista av kvalitetscertifierade program som skolor

kan välja bland.

Regeringen bör snarast se till att kunskap om

forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning

sprids till alla skolor via utbildningssatsningar.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionsyrkandena.

9. Information till föräldrar om inträffad

mobbning (punkt 7) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger

Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub222 yrkande 5.

Ställningstagande

Flera av de arbetssätt för att motverka mobbning som

i dag förekommer på svenska skolor är minst sagt

tveksamma. Vissa arbetssätt - t.ex. den s.k.

Farstamodellen - bygger på att föräldrarna inte

informeras om barnens situation eller sätt att agera

mot andra. Det anser vi vara oacceptabelt. Föräldrar

måste tvärtom engageras i betydligt högre grad än i

dag. Vi vill göra klart att föräldrar skall

informeras när barnen berörs av mobbning i skolan.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

10. Ojämna maktförhållanden vid medling

(punkt 8) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub222 yrkande 6.

Ställningstagande

Bland åtgärdsprogram mot mobbning finns det modeller

som bygger på medling mellan den som utsätter och

den som utsätts för mobbning. Vid medling söks fel

hos båda parter, både mobbaren och den som utsätts.

Detta bidrar till att skuldbelägga offret i stället

för att tydliggöra att mobbning helt enkelt inte är

acceptabelt. Vi vill framhålla att modeller som

bygger på medling förstärker ojämna maktförhållanden

mellan elever. Det finns inga jämnstarka parter att

medla mellan.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen

till känna.

11. Tydligare roller för skolpersonalen (punkt

9) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub368 yrkande 9.

Ställningstagande

Grundläggande för arbetet mot mobbning är att det

skapas en atmosfär i skolan av gemensamt

ansvarstagande och en rollfördelning som stävjar oro

i skolan. Vi vill se ett tydligare regelverk som ger

mer ansvar och en tydligare roll för den enskilde

läraren. Det förutsätter regler som ger tillbaka en

del av den naturliga auktoritet som under 1900-

talets senare hälft avskaffats genom "fri" pedagogik

och frånvaro av tydliga regler.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

12. Aktivt integrationsarbete för att minska

mobbning (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub441 yrkande 8.

Ställningstagande

Skolan är en viktig plattform för förändring av

värderingar och attityder, en av de absolut

viktigaste. Frågor rörande jämställdhet och respekt

för medmänniskor oavsett etnisk tillhörighet skall

behandlas i undervisningen. Det är enligt min mening

mycket viktigt att kommunerna bedriver ett aktivt

integrationsarbete som ett medel att minska mobbning

i skolan. Lärare bör ha en grundläggande kunskap om

vilka spänningar som kan finnas mellan olika etniska

grupper på den egna skolan och hur man kan bemöta

dem.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

13. Skolmiljöns utformning (punkt 11) - v, mp

av Britt-Marie Danestig (v), Mikaela Valtersson

(mp) och Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 1

och avslår motion

2003/04:Ub334.

Ställningstagande

Skolan kan genom miljön, i vid bemärkelse, välja att

främja eller motverka god hälsa. Vi anser att det i

dag finns en tendens att inte ta elevernas

arbetsmiljö på allvar. Varken fysisk arbetsmiljö

eller psykosociala arbetsförhållanden, utom

mobbning, ges något nämnvärt utrymme i diskussionen

om barns och ungas utbildning. Vi vill att

regeringen ger Skolverket i uppdrag att som en del

av arbetet mot mobbning och kränkningar analysera

betydelsen av skolmiljöns utformning samt föreslå

åtgärder.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla motion

2003/04:Ub292 yrkande 1.

14. Ansvarskontrakt mellan elever, föräldrar

och skolpersonal (punkt 13) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub441 yrkande 5.

Ställningstagande

För att lyckas med att hindra mobbning är det

viktigt att flera parter samarbetar. Jag föreslår

att ansvarskontrakt skall upprättas mellan elever,

föräldrar och skolpersonal. Kontraktet skall tydligt

ange vilket ansvar varje part har och hur varje part

skall gå till väga för att upptäcka mobbning och

hantera mobbning när den uppkommer. Kontraktet är

viktigt bl.a. för att visa att alla bär ansvar för

att motverka mobbning och att ingen kan svära sig

fri från detta ansvar.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

15. Kamratstöd och handledd medling (punkt 14)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub441 yrkande 11

och avslår motion

2003/04:Ub484.

Ställningstagande

Hur gärna vuxna än vill, kan de inte ensamma lösa

problemen med mobbning. Det kan bara göras

tillsammans med eleverna. Att bygga upp en

långsiktig kamratstödjande verksamhet, dvs. att

ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever

med särskilda behov, kan därför vara en pusselbit i

lösningen av mobbningsproblem. Vidare är medling ett

sätt att visa att konflikter kan behandlas och

bearbetas. Jag anser att de elever som vill skall

kunna få möjlighet till handledd medling. Att den

som mobbat och den som mobbats får träffas och tala

om det som skett kan enligt min mening vara ett sätt

att läka sår. Det är dock viktigt att ett sådant

samtal sker på offrets villkor och inte mot hans

eller hennes vilja.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub441 yrkande 11 som sin mening ge

regeringen till känna.

16. Arbete med emotionell intelligens (punkt

16) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub328 yrkandena 1-2.

Ställningstagande

Ett sätt att arbeta mot mobbning, men också med

värdegrundsfrågor, är arbete med emotionell

intelligens (EQ). Ett antal skolor har arbetat med

EQ integrerat i undervisningen, vilket har visat sig

ge mycket goda resultat. All personal får utbildning

i EQ. På EQ-lektionerna jobbar eleverna med olika

konkreta övningar som tränar förmågan att förstå och

uttrycka känslor. Eleverna lär sig en

handlingsberedskap för att reda ut konflikter.

Arbetet har resulterat i att arbetsmiljön för både

personal och elever på dessa skolor har blivit

bättre. Antalet mobbningsfall har också blivit

betydligt färre sedan arbetet startade.

Jag anser att regeringen bör ge Myndigheten för

skolutveckling i uppdrag att följa och sprida

arbetet med EQ till fler skolor. Jag vill också peka

på behovet av forskning om emotionell intelligens.

För närvarande utvärderas projekt med EQ-metoden av

pedagogiska institutionen vid Stockholms

universitet. Det är viktigt att man fortsätter att

följa och utvärdera pågående projekt vetenskapligt.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.

17. Lagstiftning mot sexuella trakasserier

(punkt 17) - fp, mp

av Ulf Nilsson (fp), Mikaela Valtersson (mp) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub418 yrkande 12

och avslår motion

2003/04:Ub433.

Ställningstagande

Sexuella trakasserier är också mobbning och måste

stoppas. I dag tar lagstiftningen inte lika

allvarligt på sexuella trakasserier av elever som av

vuxna. I jämställdhetslagen (1991:433) har strängare

regler införts år 1998 mot sexuella trakasserier på

arbetsplatser. Det är viktigt att skolelevers

situation när det gäller sexuella trakasserier

uppmärksammas på samma sätt som arbetstagarnas. Vi

föreslår därför att en lag införs mot sexuella

trakasserier av elever, med förebild i

jämställdhetslagen.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 2003/04:Ub418 yrkande 12 som sin mening

ge regeringen till känna.

18. Skolans arbete mot sexuella trakasserier

(punkt 18) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub368 yrkande 5

samt avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 15 och

2003/04:Ub441 yrkande 6.

Ställningstagande

En omfattande undersökning om kränkningar i skolan

har redovisats bl.a. genom HomO:s försorg. Den anger

i vilken utsträckning som kränkningar förekommer på

grund av kön, etnicitet och sexuell läggning.

Statistiken visar på en oacceptabelt hög grad av

kränkningar, ibland t.o.m. från vuxna i skolan. Vi

vill betona att varje elev skall behandlas med

respekt. Ett fördomsfullt bemötande från skolan och

dess personal får aldrig accepteras.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub368

yrkande 5.

19. Skolans arbete mot sexuella trakasserier

(punkt 18) - v, mp

av Britt-Marie Danestig (v), Mikaela Valtersson

(mp) och Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkande 15

samt avslår motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 5 och

2003/04:Ub441 yrkande 6.

Ställningstagande

I varje samhälle konstrueras normer, beteenden och

synsätt kring kön som får socialt betydelsefulla

utfall. I skolan kan det t.ex. handla om bemötande i

klassrummet, om vad som anses viktigt att kunna, om

tilltal och om ställda förväntningar. Flickor känner

sig mer utsatta i skolmiljön. Varannan flicka har

blivit kallad hora.

Vi anser att det bör finnas handlingsplaner för

att förebygga sexuella trakasserier. Regeringen bör

uppdra åt Skolverket att utforma riktlinjer för

sådana handlingsplaner.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla motion

2003/04:Ub292 yrkande 15.

20. Skolans arbete mot sexuella trakasserier

(punkt 18) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub441 yrkande 6

samt avslår motionerna

2003/04:Ub292 yrkande 15 och

2003/04:Ub368 yrkande 5.

Ställningstagande

Kränkningar i form av sexuella anspelningar har

blivit allt vanligare i klassrum och på skolgårdar.

Det är viktigt att vuxenvärlden säger ifrån, att den

inte låter sig avtrubbas. Sexuella trakasserier och

glåpord får aldrig bli något normalt och accepterat

utan måste alltid mötas av kraftfulla reaktioner.

Problemen med sexuella trakasserier måste tas upp i

skolans värdegrundsarbete. Jag anser att regeringen

bör ge Skolverket i uppdrag att utfärda föreskrifter

om skolornas skyldigheter att redovisa arbetet mot

sexuella trakasserier i sina kvalitetsredovisningar.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub441 yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

21. Riktade insatser för pojkar respektive

flickor (punkt 19) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub292 yrkandena 14 och 16.

Ställningstagande

Enligt Skolverkets undersökningar utsätts flickor

och pojkar i ungefär lika grad för kränkande

behandling, eventuellt är pojkar något mer utsatta

än flickor. Pojkar - i betydligt högre utsträckning

än flickor - utsätter dock andra för kränkande

behandling.

Vi anser att det finns ett behov av riktade

insatser mot gruppen pojkar på grund av deras

utsatthet och delaktighet i kränkande handlingar.

Sådana insatser skulle kunna vara kurser med ett

innehåll riktat mot manlighet, hetero-, homo-, bi-

och transsexualitet, medieanalyser etc.

Flickors utsatthet kräver särskilda åtgärder. En

sådan åtgärd är anordnandet av kurser i psykiskt och

fysiskt självförsvar för flickor. Vi erinrar om att

försöksverksamhet med kurser i självförsvar pågått

med bidrag via Skolverket/Myndigheten för

skolutveckling. Regeringen bör återkomma med en

uppföljning av de kurser för flickor i psykiskt och

fysiskt självförsvar som genomförts samt med förslag

på hur motsvarande arbete framgent skall bedrivas.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen

till känna.

22. Åtgärder mot språkvåld (punkt 20) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Axel Darvik (fp) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub458 yrkande 1 och

2003/04:A302 yrkande 5.

Ställningstagande

Det alltmer utbredda sexualiserade språket och språkvåldet, som

går allt längre ned i åldrarna, är ett uttryck för

nedsättande attityder och felaktig inställning till

jämställdhet. Språkvåld kan vara en första signal om

att elevernas arbetsmiljö inte är bra. På många

skolor jobbar man på ett bra sätt med den

psykosociala miljön för att skapa ett bra klimat i

skolan och för att motverka mobbning. I detta arbete

är det viktigt att även språkvåldet uppmärksammas.

Vi föreslår att åtgärder för att motverka språkvåld

i skolan samlas i ett nationellt program.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionsyrkandena.

23. Kompetens hos skolans personal i frågor

rörande homosexuella, bisexuella och

transpersoner (HBT-frågor) (punkt 21) - c,

mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 1,

2003/04:Ub437 yrkande 1 och

2003/04:L350 yrkande 8.

Ställningstagande

Skolpersonalen står för en viktig del av

skolungdomars vuxenkontakt och formar deras

arbetsmiljö. Därför kan det inte accepteras att

skolans personal uppträder diskriminerande eller

fördomsfullt i bemötandet av eleverna. Vi vill

betona betydelsen av att personalen har kompetens i

HBT-frågor, dvs. i frågor rörande homosexuella,

bisexuella och transpersoner. Med kompetens på detta

område menar vi samma typ av insikt, kunskap och

förståelse som tas för självklar när det gäller

heterosexuellas vardag. Vi anser att Skolverket bör

få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att

säkerställa kompetens i HBT-frågor hos

skolpersonalen. Riktlinjerna bör även innefatta hur

skolorna kan arbeta för att främja ett jämlikt

klimat för unga HBT-personer på skolorna.

Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till

känna.

24. Flyttning inom grundskolan av elever som

kränker andra (punkt 24) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 8,

2003/04:Ub418 yrkandena 10-11 och

2003/04:So504 yrkande 4

samt avslår motionerna

2003/04:Ub343 och

2003/04:Ub441 yrkande 10.

Ställningstagande

Elever som gjort sig skyldiga till grova kränkningar

eller våld måste kunna flyttas från den skola där

offret går. Det är vanligt vid fall av mobbning att

den som utsatts inte klarar av att gå tillbaka till

skolan. En elev som utsatts för allvarliga

kränkningar är under oerhört stor psykisk press även

efter det att kränkningarna upphört. Vi vill att

grundskoleförordningen skall ändras så att det står

klart att det är möjligt att tvångsförflytta en elev

från skolan om han eller hon kränker andra

människor.

Naturligtvis skall mobbaren få stöd för att kunna

komma ur sitt destruktiva beteende. Vi anser att

skolan skall ha skyldighet att erbjuda alternativ

undervisning för de elever som flyttas från sin

skola. Det är angeläget att arbeta på lång sikt med

att lösa problemet, i samarbete med eleven och

föräldrarna samt med professionell hjälp utifrån.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionerna 2003/04:Ub368 yrkande 8, 2003/04:Ub418

yrkandena 10-11 och 2003/04:So504 yrkande 4.

25. Flyttning inom grundskolan av elever som

kränker andra (punkt 24) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub441 yrkande 10

samt avslår motionerna

2003/04:Ub343,

2003/04:Ub368 yrkande 8,

2003/04:Ub418 yrkandena 10-11 och

2003/04:So504 yrkande 4.

Ställningstagande

Det finns tillfällen när en mobbningssituation

drabbar de mobbade på ett så allvarligt sätt att

drastiska åtgärder måste vidtas. Av den anledningen

anser jag att det skall vara möjligt att förflytta

mobbande elever från skolan samt att splittra

grupper. En omplacering kan leda till att den

mobbande eleven får en chans att ändra sitt

beteende. Genom att förflytta "ledaren" och splittra

gruppen kan mobbningen i vissa fall helt upphöra.

Syftet är att ge både mobbare och mobbad en nystart.

Dock måste varje omplacering ses som en nödåtgärd

när alla andra insatser misslyckats.

Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna och därmed bifalla

motion 2003/04:Ub441 yrkande 10.

26. Självmordsprevention (punkt 25) - 1 kd, 1 v

av Britt-Marie Danestig (v) och Inger Davidson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub370 yrkandena 1-2.

Ställningstagande

Självmord och självmordsförsök utgör ett stort

folkhälsoproblem, och dessa beteenden finns även hos

barn och ungdomar. Vi hänvisar till studier som

utförts vid Nationellt centrum för suicidforskning

och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Dessa

studier visar dels att beredskapen i svenska skolor

är låg vad gäller att upptäcka och hjälpa elever i

allvarlig psykisk och social nöd, dels ett tydligt

samband mellan mobbning under grundskoleåren och

självmordsförsök under gymnasieåren. NASP har omsatt

WHO:s riktlinjer för självmordsprevention i skolor

till svenska förhållanden och utarbetat

självmordspreventiva program. Suicidrisken och

suicidala handlingar har tydligt minskat i de skolor

som genomfört programmet Mentalt förebyggande

hälsovård.

Vi ser det som synnerligen angeläget att WHO:s

stödmaterial för självmordsprevention införs i

skolornas antimobbningsprogram. Vi vill också lyfta

fram behovet av att införa "Prevention av psykisk

ohälsa och självmordsförebyggande åtgärder" som ett

högskoleämne.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub370 som sin mening ge regeringen till

känna.

27. Skyldighet att anmäla våldsbrott (punkt 26)

- m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 10 och

2003/04:Ub418 yrkandena 8-9

samt avslår motion

2003/04:Ub441 yrkande 7.

Ställningstagande

Principen måste vara att våldsbrott som begås i

skolan skall anmälas av skolan. Brott är brott också

i skolan. I skollagen bör införas bestämmelser om

att kommunerna i sina skolplaner skall ha rutiner

för polisanmälningar. Det bör vara en skyldighet för

rektorn att polisanmäla våld och allvarliga

kränkningar.

I skollagen måste även förtydligas att det är

rektor som har ansvar för att vidta åtgärder mot

mobbning, och att detta ansvar åtföljs av nödvändiga

befogenheter för rektor att ingripa.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 10 och 2003/04:Ub418 yrkandena

8-9 som sin mening ge regeringen till känna.

28. Skyldighet att anmäla våldsbrott (punkt 26)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub441 yrkande 7

samt avslår motionerna

2003/04:Ub368 yrkande 10 och

2003/04:Ub418 yrkandena 8-9.

Ställningstagande

Skollagen bör tydligare reglera ansvarsförhållanden

vid mobbning. Jag anser att det klart skall framgå

av lagen att skolpersonalen är skyldig att förhindra

mobbning samt att anmäla till rektor om en elev

utsätts för mobbning eller våld i skolan. Samtidigt

måste rektorns ansvar bli klarare vad gäller både

att förebygga mobbning och att vidta åtgärder mot

mobbning. Den lagstiftning som gäller i övriga

samhället skall tillämpas också inom skolans område.

Brott i form av kränkande behandling eller våld

skall beivras. Det skall vara skolledarens

skyldighet att till de sociala myndigheterna och,

när så är påkallat, till polismyndigheten anmäla

denna typ av brott när alla andra åtgärder prövats

utan framgång.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub441 yrkande 7 som sin mening ge regeringen

till känna.

29. Handlingsprogram mot våld och brott

(punkt 27) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ju 292 yrkandena 8-9 och

2003/04:Ju394 yrkande 4.

Ställningstagande

Tecken på att ett barn befinner sig i riskzonen för

ett kriminellt beteendemönster visar sig ofta redan

i de tidiga skolåren. Ett med brott besläktat

problem är mobbning. När nedsättande beteenden

mellan ungdomar märks måste de vuxna ta sitt ansvar.

Vi vill ha ett tydligt handlingsprogram i skolan

mot våld och brott bland ungdomar, vilket skall

inkludera en åtgärdstrappa. I första hand anmäls

överträdelser till rektor som kontaktar föräldrar

eller annan närstående vuxen. Vid fortsatt

brottsligt beteende ordnas en elevvårdskonferens med

obligatorisk närvaro av socialtjänsten. Fungerar

inte heller detta bör rektor ges möjlighet att vidta

åtgärder, där den unga eleven bl.a. kan få göra

praktik i lagmiljö i samarbete med lämplig

organisation i samhället, i syfte att lära sig

ansvarskänsla och lagarbete.

I skolförordningarna bör det införas skärpta krav

på att konkreta åtgärder vidtas för att

tillrättaföra ungdomar som gör sig skyldiga till

upprepade förseelser eller en allvarligare gärning

som skulle ha varit straffbar om eleven varit över

15 år.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionsyrkandena.

30. Information om våldets konsekvenser (punkt

28) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub441 yrkande 13.

Ställningstagande

Film, video, datorspel och TV-spel är i dag en

naturlig del av barns och ungas vardag. Dessa spelar

en allt större roll som normöverförare. Barn

påverkas starkt av intryck från medier och har

ibland svårt att skilja på verklighet och fantasi.

Jag anser att mer kunskap behövs om hur exempelvis

våldsamma dataspel och filmer påverkar barn.

Internet gör det också möjligt att snabbt komma åt

olika våldssekvenser. Detta är ett stort problem i

samhället och det är viktigt att föräldrar och andra

vuxna görs medvetna om genom vilka kanaler våld kan

spridas.

Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionsyrkandet.

31. Tillsyn över arbetet mot kränkande

behandling (punkt 29) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub418 yrkande 6

samt avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 18 och

2003/04:Ub441 yrkande 3.

Ställningstagande

Antalet anmälningar till Skolverket om kränkande

behandling har ökat stadigt under de senaste åren.

Verket ansvarar för tillsynen av hur kommuner och

fristående skolor sköter arbetet mot mobbning och

borde också på eget initiativ undersöka

förhållandena i kommunerna. En skärpt statlig

tillsyn behövs. Dock klarar Skolverket inte av

tillsynen av skolorna. Vi vill därför att tillsynen

läggs över på en nationell skolinspektion, som är

fristående från Skolverket.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub418

yrkande 6.

32. Tillsyn över arbetet mot kränkande

behandling (punkt 29) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub441 yrkande 3

samt avslår motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 18 och

2003/04:Ub418 yrkande 6.

Ställningstagande

Varje skola bör ha en plan för hur man i

undervisningen och i hela skolans verksamhet, t.ex.

genom etiska samtal med eleverna, skall arbeta för

att omsätta skolans värdegrund i praktiken. Jag

anser att Skolverket bör få i uppdrag att utöva

tillsyn över skolors värdegrundsarbete och arbete

mot mobbning. Verket bör ansvara för att

handlingsplaner mot mobbning och våld finns och

tillämpas samt att skolorna har en kontinuerlig

kontakt med varandra för stöd och utbyte av

erfarenheter.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2003/04:Ub441 yrkande 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

33. Tillsyn över arbetet mot kränkande

behandling (punkt 29) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 18

samt avslår motionerna

2003/04:Ub418 yrkande 6 och

2003/04:Ub441 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att varje skola upprättar

handlingsplaner mot trakasserier, såsom mobbning och

sexuella trakasserier. I framtagandet av

handlingsplaner skall eleverna vara delaktiga. Det

är vidare viktigt att Skolverkets tillsyn omfattar

de sociala förhållandena i skolan. Jag anser att

Skolverket bör få i uppdrag att göra en översyn av

skolornas handlingsplaner avseende trakasserier,

mobbning och diskriminering.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motion 2003/04:Ub271

yrkande 18.

34. Sanktioner mot kommuner som saknar

handlingsplaner mot mobbning (punkt 30) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub418 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt vår mening skall Skolverket kunna vidta

sanktioner mot kommuner som saknar

antimobbningsplaner eller inte vidtar tillräckliga

åtgärder mot mobbning. Sådana sanktionsmöjligheter

finns inte i dag. Vi stöder det förslag om införande

av möjlighet till vitesföreläggande mot kommun som

Skollagskommittén lagt fram i sitt betänkande (SOU

2002:121).

Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

35. Utvärdering varje läsår av arbetet mot

mobbning (punkt 31) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub392 yrkande 24.

Ställningstagande

Ett sätt för skolor att förbättra sina arbetsmetoder

för att förebygga och förhindra mobbning är att

återkommande utvärdera gjorda insatser. Jag föreslår

att det varje läsår på lokal nivå skall genomföras

utvärderingar/enkätunder-sökningar i fråga om

arbetet mot mobbning i respektive skola.

Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionsyrkandet.

36. Kommuns skadeståndsansvar vid mobbning

eller annan kränkande behandling (punkt 32)

- fp, c, mp

av Ulf Nilsson (fp), Mikaela Valtersson (mp),

Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 23,

2003/04:Ub323,

2003/04:Ub392 yrkande 25 och

2003/04:Ub418 yrkande 5

samt bifaller delvis motion

2003/04:Ub221 yrkande 1.

Ställningstagande

En översyn behövs av kommuners skadeståndsskyldighet

gentemot mobbade elever. Denna skall syfta till att

underlätta för elever som utsatts för mobbning att

få skadestånd och därmed ekonomisk upprättelse av

kommuner som visat underlåtenhet i arbetet mot

mobbning. Ett mer långtgående skadeståndsansvar för

kommuner vid mobbningsskador borde enligt vår

uppfattning kunna innebära en ökad fokusering på

mobbningsproblemen och ökade medel till förebyggande

arbete. Om kommuner kunde dömas att utge skadestånd

skulle det kunna bidra till att arbetet mot mobbning

tas på större allvar.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionerna 2003/04:Ub271 yrkande 23, 2003/04:

Ub323, 2003/04:Ub392 yrkande 25 och 2003/04:Ub418

yrkande 5 samt delvis bifalla motion 2003/04:Ub221

yrkande 1.

37. Kommuns skadeståndsansvar vid mobbning

eller annan kränkande behandling (punkt 32)

- m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub221 yrkande 1

samt bifaller delvis motionerna

2003/04:Ub271 yrkande 23,

2003/04:Ub323,

2003/04:Ub392 yrkande 25 och

2003/04:Ub418 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi förordar att bestämmelser införs i skollagen som

ger en elev rätt att juridiskt ställa skolan till

svars, när skolan genom underlåtelse eller aktiva

handlingar kränkt elevens rättigheter. I lag eller i

förarbeten till lag måste det förtydligas vilka krav

samhället ställer på skolans arbete för att

förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Om alla

skolor åläggs att arbeta efter forskningsbaserade

åtgärdsprogram görs det klart vilken nivå en skola

måste hålla i arbetet mot mobbning.

Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna och därmed bifalla motion

2003/04:Ub221 yrkande 1. Övriga motionsyrkanden i

ärendet bör delvis bifallas.

38. Särskild företrädare i skadeståndsmål

(punkt 33) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 33

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:Ub271 yrkande 24.

Ställningstagande

Det bör enligt min mening utredas om särskilda

företrädare, i stället för vårdnadshavaren, skall

kunna föra elevens talan i skadeståndsmål mot

skolhuvudman. Elever är omyndiga under merparten av

sin skoltid. Därmed är frågan om skadeståndstalan

skall väckas eller inte mot skolhuvudman på grund av

mobbning beroende av vårdnadshavarens ekonomiska

situation.

Detta bör riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

39. Diskriminering i läromedel (punkt 34) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2003/04:L350 yrkande 10

samt avslår motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 8,

2003/04:Ub437 yrkande 8 och

2003/04:So568 yrkande 17.

Ställningstagande

Läromedel skall inte bidra till att förstärka

negativa attityder till homo-, bi- och

transsexualitet, vare sig i grundskolan och

gymnasieskolan eller i universitetsvärlden. Jag

anser att det är viktigt att tillsynen av

utbildningsverksamheten från bl.a. Skolverket också

innefattar om det i skolan förekommer fördomsfulla

läromedel.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna och därmed bifalla motion 2003/04:L350

yrkande 10.

40. Diskriminering i läromedel (punkt 34) - mp

av Mikaela Valtersson (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2003/04:Ub428 yrkande 8,

2003/04:Ub437 yrkande 8 och

2003/04:So568 yrkande 17

samt avslår motion

2003/04:L350 yrkande 10.

Ställningstagande

En granskning som RFSL Ungdom gjort av läromedlen på

grundskole- och gymnasienivå visar att det

fortfarande trycks och marknadsförs läroböcker som

varnar ungdomar för homosexuella. Jag vill framhålla

att kränkande eller djupt fördomsfulla läromedel

ytterst bör räknas som en form av trakasserier och

behandlas som ett diskriminerings- och

arbetsmiljöproblem. Regeringen bör på lämpligt sätt

följa upp att ändringar görs i skolböcker eller att

diskriminerande material byts ut.

Vad jag här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna och därmed bifalla

motionerna 2003/04:Ub428 yrkande 8, 2003/04:

Ub437 yrkande 8 och 2003/04:So568 yrkande 17.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

Icke-våldslig konflikthantering (punkt 15) -

kd, c, mp

av Inger Davidson (kd), Mikaela Valtersson (mp)

och Håkan Larsson (c).

Det är enligt vår mening angeläget att elever lär

sig att konstruktivt hantera konflikter i syfte att

uppnå en trygg skolmiljö och förebygga alla former

av kränkande behandling. Vi vill lyfta fram

konflikthanteringsmodellen Nonviolent Communication

som ett beprövat arbetssätt och understryka

betydelsen av att systematiska icke-våldsmetoder

lärs ut och praktiseras i klassrummen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Ub221 av Sten Tolgfors och Tobias Billström

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen

måste ändras så att en elevs rätt att juridiskt

ställa skolan till svars, när skolan genom

underlåtelse eller aktiva handlingar kränkt

elevens rättigheter, förs in där.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i

skolministerns förslag att motarbeta mobbning via

diskrimineringslagstiftningen.

2003/04:Ub222 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskapen om

forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning via

utbildningssatsningar sprids till Sveriges alla

skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla skolor

skall åläggas att arbeta med forskningsbaserade

åtgärdsprogram mot mobbning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Myndigheten

för skolutveckling bör ges i uppgift att

forskningsmässigt låta utvärdera åtgärdsprogram

mot mobbning för att ge skolor en lista av

kvalitetscertifierade program att välja bland.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör vara

upp till varje skola att avgöra vilket

åtgärdsprogram mot mobbning man vill använda, men

kravet måste vara att det program som väljs ger en

forskningsmässigt dokumenterad effekt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att föräldrar

skall informeras när barnen berörs av mobbning i

skolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att modeller som

bygger på medling förstärker ojämna

maktförhållanden mellan elever.

2003/04:Ub245 av Rigmor Stenmark (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att icke-

våldslig konflikthantering skall ingå i skolans

undervisning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om betydelsen av

systematiska icke-våldsmetoder i klassrummen för

att förebygga alla former av kränkande behandling

med hjälp av konstruktiv konflikthantering.

2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Skolverket får i uppdrag att göra en

översyn av skolornas handlingsplaner avseende

trakasserier, mobbning och diskriminering.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

handlingsplaner mot mobbning.

22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skollagen så att elever

alltid är delaktiga i arbetet med att förebygga

mobbning och ta fram handlingsplaner mot mobbning.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

elever kan utkräva skadestånd från kommuner som

inte gjort tillräckligt för att förhindra

mobbning.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning

huruvida särskilda företrädare kan träda in i

stället för vårdnadshavaren vid skadeståndsmål

gentemot skola och kommun.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

diskrimineringslagstiftningen skall omfatta

grundskolan och gymnasieskolan.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

forskningsbaserad kamp mot mobbning.

2003/04:Ub280 av Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att stärka

elevernas rättigheter och skydd mot diskriminering.

2003/04:Ub288 av Viviann Gerdin m.fl. (c, kd, mp,

fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att icke-våldslig

konflikthantering skall ingå i skolans

undervisning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

systematiska icke-våldsmetoder i klassrummen för

att förebygga alla former av kränkande behandling

med hjälp av konstruktiv konflikthantering.

2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör uppdra åt Skolverket att som en

del av arbetet med mobbning och kränkningar

analysera betydelsen av skolmiljöns utformning

samt föreslå åtgärder.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av riktade

insatser mot gruppen pojkar.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den bör uppdra åt Skolverket att

utforma riktlinjer för handlingsplaner för att

förebygga sexuella trakasserier.

16. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en

uppföljning av de kurser för flickor i psykiskt

och fysiskt självförsvar som genomförts samt med

förslag på hur motsvarande arbete framgent skall

bedrivas.

2003/04:Ub320 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en nationell samling mot

mobbning och våld.

2003/04:Ub323 av Marita Aronson m.fl. (fp, kd, c,

mp):

Riksdagen tillkännager till regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en ny

bestämmelse införs om strikt ansvar för kommunen vid

mobbningsskada, så att barn har möjlighet att få

ekonomisk upprättelse när kommunen inte lyckats

stoppa mobbning.

2003/04:Ub328 av Mikaela Valtersson (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen ger Myndigheten

för skolutveckling i uppdrag att följa och sprida

arbetet med EQ till fler skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av

forskning om emotionell intelligens.

2003/04:Ub334 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att sprida

demokratiska värderingar och lyfta fram

arbetsmiljöfrågor i förskola och grundskola.

2003/04:Ub335 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att förbudet mot

diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier

snarast genomförs i syfte att stärka rättigheterna

för skolelever.

2003/04:Ub343 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra lagen så att

kommuner skall kunna omplacera elever mellan olika

skolor.

2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om respekt för varje

elev.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga

skolans förebyggande ansvar för att stävja

mobbning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilja

åtgärder som sätts in från skolan för att hjälpa

mobbade, respektive förhindra mobbare från att

fortsätta kränka.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

tydligare roller för skolpersonalen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att våldsbrott som

begås i skolan skall anmälas av skolan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera

och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att

förebygga och hindra mobbning.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolornas

möjligheter att välja åtgärdsprogram mot mobbning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sprida kunskap

om kvalitetscertifierade åtgärdsprogram via

utbildningssatsningar.

2003/04:Ub370 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m,

fp, kd, v, c, mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa WHO:s

stödmaterial för självmordsprevention i skolornas

antimobbningsprogram.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

införa "Prevention av psykisk ohälsa och

självmordsförebyggande åtgärder" som ett

högskoleämne.

2003/04:Ub375 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att förbudet mot

diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier

genomförs snarast i syfte att stärka rättigheterna

för skolelever.

2003/04:Ub392 av Håkan Larsson m.fl. (c):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en

nolltolerans mot våld och mobbning.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att varje

läsår utvärdera det lokala arbetet med mobbning i

respektive skola.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om kommunernas

skadeståndsskyldighet vid mobbning.

2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvidgning av

skolhälsovårdens uppgifter till att omfatta mer av

handledarfunktion för lärarkåren för att på rätt

sätt hantera den gruppdynamiska utvecklingen,

motverka mobbning och göra barn/ungdomar så trygga

att även de vet hur de skall handla om de

upptäcker/får veta att en kompis mår dåligt.

2003/04:Ub408 av Fredrik Olovsson och Hillevi

Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

information om elevernas rättigheter och skydd mot

diskriminering.

2003/04:Ub418 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

skall kunna vidta sanktioner mot kommuner som

saknar antimobbningsplaner eller inte vidtar

tillräckliga åtgärder mot mobbning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rättslig översyn

för att underlätta för elever att få skadestånd av

kommuner som visat underlåtenhet i arbetet mot

mobbning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skärpt statlig

tillsyn av hur kommuner och fristående skolor

sköter arbetet mot mobbning.

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till ändring av skollagen så att kommuner

åläggs att polisanmäla elever som utövar våld

eller allvarligt kränker andra.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärare skall

vara skyldiga att rapportera våld och kränkande

behandling till rektorn.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

grundskoleförordningen skall ändras så att det

står klart att det är möjligt att tvångsförflytta

en elev från skolan om han eller hon kränker andra

människor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans skyldighet

att erbjuda alternativ undervisning för de elever

som flyttas från sin skola.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om främjande av

jämställdhet och om att en lag skall införas mot

sexuella trakasserier av elever.

2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v,

c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för

anställda inom utbildningsväsendet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-frågor i

skollagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lag om

likabehandling på förskolans, grundskolans och

gymnasieskolans område.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om läromedel om HBT-

frågor.

2003/04:Ub433 av Åsa Lindestam och Britt-Marie

Lindkvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att jämställdhetslagen

skall innefatta skolelever.

2003/04:Ub437 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för

anställda inom utbildningsväsendet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-frågor i

skollagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lag om

likabehandling på förskolans, grundskolans och

gymnasieskolans område.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om läromedel i HBT-

frågor.

2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen utarbetar en

nationell nollvision att användas i arbetet för

att motverka mobbning i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

samling mot mobbning.

3. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i

uppdrag att utöva tillsyn över skolors

värdegrunds- och mobbningsarbete.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansvarskontrakt

mellan elever, föräldrar och skolpersonal.

6. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i

uppdrag att utfärda föreskrifter om skolornas

skyldigheter att redovisa sitt arbete mot sexuella

trakasserier i sina kvalitetsredovisningar.

7. Riksdagen begär att regeringen utarbetar ett

förslag till ändring av skollagen så att den

tydligare framhåller ansvarsförhållandena vid

mobbning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett aktivt

integrationsarbete som ett medel att minska

mobbning.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

förflytta mobbande elever samt att splittra

grupper.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kamratstöd och

handledd medling.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information om

våldets konsekvenser.

2003/04:Ub458 av Annika Qarlsson och Kenneth

Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra ett

nationellt åtgärdsprogram för att motverka

språkvåld i skolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

diskrimineringslagen skall gälla även i skolan.

2003/04:Ub479 av Åsa Lindestam och Per-Olof Svensson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lagstiftning mot mobbning.

2003/04:Ub484 av Helene Petersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kamratstödjare i alla

skolor.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Unescos konvention

mot diskriminering i undervisningen.

2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans roll i det

brottsförebyggande arbetet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

handlingsprogram mot våld och brott bland

ungdomar.

2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skärpta krav på

åtgärder för elevers tillrättaförande i

skolförordningarna.

2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Skolverket

bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att

säkerställa kompetens i HBT-frågor hos skolans

personal samt hur skolorna kan arbeta för att

främja ett jämlikt klimat för unga HBT-personer på

skolorna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om åtgärder för

att förbättra undervisningen med avseende på HBT-

frågor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Skolverkets och Högskoleverkets tillsyn av

utbildningsverksamheten också skall innefatta

förekomsten av fördomsfulla läromedel eller

kurslitteratur.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förskolan och

skolan skall bedriva ett aktivt arbete för att

förebygga all form av mobbning.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en ny

lagstiftning behövs som ger ett heltäckande skydd

för elever i grund- och gymnasieskolan mot

diskriminering och trakasserier, liknande den

lagstiftning som i dag råder för studenter på

högskola samt för arbetstagare.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om institutionell

diskriminering och översyn av läromedel.

2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samla åtgärder

för att motverka språkvåld i skolan i ett

nationellt program.

2003/04:A306 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp, v, c,

mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regelverket om

diskriminering på grund av sexuell läggning även

skall vara tillämpligt för dem som är

skolpliktiga, gymnasieelever och vuxenstuderande.