Bet. 2003/04:UU11

Utrikesutskottets betänkande

2003/04:UU11

Folkrätt

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 76 motionsyrkanden om

folkrättsfrågor som väckts under den allmänna

motionstiden 2002 respektive 2003 samt sex

motionsyrkanden som väckts med anledning av

regeringens skrivelse 2003/04:20 Mänskliga

rättigheter i svensk utrikespolitik.

Frågorna rör bl.a. avvägningen mellan människors

säkerhet och staters suveränitet. Vidare behandlas

motioner om Internationella brottmålsdomstolen och

folkrättsliga frågeställningar kring konflikten

Israel-Palestina. Ett antal motioner rör specifika

FN-konventioner.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Till betänkandet fogas också som bilaga en

förteckning över länder som ratificerat FN:s

konventioner på MR-området (bilaga 2).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Folkrätten inför framtiden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U212

yrkande 7, 2002/03:U276 yrkandena 2 och 3,

2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och 10, 2002/03:U322

yrkande 17, 2003/04:U15 yrkande 1, 2003/04:U215,

2003/04:U238 yrkande 1, 2003/04:U246 yrkandena 5

och 6, 2003/04:U282 yrkandena 8 och 9,

2003/04:U289 yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande 10

samt 2003/04:U352 yrkande 2.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

2. Kampen mot terrorismen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U212

yrkandena 10-12, 2002/03:U228 yrkandena 5 och 6,

2002/03:U249 yrkandena 5 och 7, 2002/03:U277

yrkande 1, 2002/03:U304 yrkande 3, 2003/04:U282

yrkandena 5 och 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.

Reservation 4 (v)

Reservation 5 (mp)

3. Israel och Palestina

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U231

yrkandena 1-8, 2002/03:U245 yrkandena 1, 2 och 5,

2002/03:U275 yrkandena 1 och 2, 2002/03:U283

yrkande 2, 2003/04:U259 yrkandena 1-4,

2003/04:U289 yrkandena 5 och 6, 2003/04:U302

yrkande 1, 2003/04:U311 yrkandena 1 och 2,

2003/04:U313 yrkandena 1-4 samt 2003/04:U340

yrkandena 3-5.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (fp) - motiv

Reservation 8 (kd)

Reservation 9 (mp)

4. Internationella brottsmålsdomstolen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U258

yrkande 2, 2002/03:U297 yrkandena 2, 5, 6 och 8,

2003/04:U14 yrkande 9, 2003/04:U16 yrkande 2 samt

2003/04:U282 yrkandena 11 och 12.

Reservation 10 (m)

5. Traktaträtt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U313

yrkande 23, 2003/04:U15 yrkande 4, 2003/04:U282

yrkande 16, 2003/04:U317 yrkande 2 samt

2003/04:U352 yrkande 1.

6. Tilläggsprotokoll till

Europakonventionen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju278 yrkande

2.

Reservation 11 (v, mp)

7. Tilläggsprotokoll till FN:s konvention

om ekonomiska, sociala och kulturella

rättigheter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U16 yrkande

1 och 2003/04:U243.

Reservation 12 (v, mp)

8. FN:s konvention om migrantarbetares och

deras familjers rättigheter

Riksdagen avslår motion 2003/04:U321.

Reservation 13 (mp)

9. Sexuell läggning och könstillhörighet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U287

yrkande 1, 2003/04:K418 yrkande 1, 2003/04:L350

yrkande 20, 2003/04:U16 yrkande 4, 2003/04:U282

yrkande 19 samt 2003/04:U337 yrkande 2.

Reservation 14 (fp, v, mp)

Stockholm den 22 april 2004

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Carl B Hamilton (fp), Birgitta Ahlqvist

(s), Göran Lindblad (m), Kenneth G Forslund (s),

Veronica Palm (s), Lotta N Hedström (mp), Anita

Johansson (s), Björn Hamilton (m), Birgitta Ohlsson

(fp), Rosita Runegrund (kd), Sermin Özürküt (v) och

Nils Oskar Nilsson (m).

2003/04

UU11

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 76 motionsyrkanden om

folkrättsfrågor som väckts under den allmänna

motionstiden 2002 respektive 2003 och sex

motionsyrkanden som väckts med anledning av

regeringens skrivelse 2003/04:20 Mänskliga

rättigheter i svensk utrikespolitik.

Ärendet och dess beredning

Utskottet har den 10 februari erhållit en

föreläsning av professor Inger Österdahl, Uppsala

universitet, om folkrätten och folkrättens grunder.

Utskottet har vidare i samband med beredningen av

ärendet erhållit en föredragning den 17 februari av

ambassadör Krister Kumlin, generalsekreterare för

konferensen Stockholms Internationella Forum: Att

förebygga folkmord, om resultaten från konferensen.

Utskottet fick den 17 februari också en föredragning

av ämnesråden Marie Jacobsson och Pål Wrange, båda

Utrikesdepartementet, om s.k. humanitära

interventioner och om rapporten International

Commission on Intervention and State Sovereignty

(ICISS).

Folkrätten inför framtiden

Motionerna

Statssuveränitet och mänsklig säkerhet

Principen om statssuveränitet och relationen till de mänskliga

rättigheterna behandlas i flera motioner.

I kommittémotion 2003/04:U246 (m) yrkande 5 anser

motionärerna att Sverige och EU skall verka för att

principen om statssuveränitet inte får vara

överordnad folkmord, folkfördrivning och andra grova

och systematiska brott mot mänskliga rättigheter.

Folkrätten bygger på FN-stadgans principer,

internationella traktater och sedvanerätt och är

dynamisk och ger därför utrymme för politiska

tolkningar, vilket kan leda till olika

förhållningssätt. Statssuveränitetsprincipen kan

inte längre vara överordnad andra viktiga principer.

Om folkrätten inte skall reduceras till en illusion,

måste varje människas rätt att leva ett liv i frihet

och säkerhet skyddas - även om angriparen är den

egna regimen.

I kommittémotion 2003/04:U282 (fp) yrkande 8 görs

gällande att folkrätten bör utvecklas till ett

bättre skydd för mänskliga rättigheter inom länder.

En huvudfråga i diskussionen om en ny folkrätt

gäller vad som skall ske i fall då FN-systemet är

blockerat och inte kan komma fram till beslut trots

akuta och grava hot mot mänskliga rättigheter inom

landet eller mot andra länder. Arbetet med att

förnya folkrätten och stärka de mänskliga

rättigheterna måste intensifieras. Sverige bör driva

på denna förnyelseprocess. Sverige bör vidare,

enligt motionärerna (yrkande 9) gå i spetsen för en

fortsatt förnyelse av folkrätten. Motionärerna anser

att Sverige bör verka för att förnyelsen av

folkrätten går vidare så att den entydigt blir ett

stöd, inte ett hinder, för enskilda individers

grundläggande rättigheter. Tillsammans med andra kan

en förändring åstadkommas.

I kommittémotion 2002/03:U280 (kd) yrkande 7

hävdas att folkrätten måste främja människors

säkerhet före staters. Folkrätten och staters

suveränitet får inte användas som alibi för brott

mot mänskliga rättigheter. Normalt sett finns det

två allmänt accepterade undantag från FN-stadgans

förbud mot våld: rätten till självförsvar och

ingripanden auktoriserade av FN:s säkerhetsråd. Det

senare förutsätter alltså att samtliga av

säkerhetsrådets medlemsstater är överens. Natos

agerande i Kosovokonflikten illustrerar en tredje

punkt som vunnit ökat gillande: rätten att med

militärt våld ingripa i humanitära nödlägen utan

säkerhetsrådets godkännande.

I kommittémotion 2003/04:U352 (kd) yrkande 2

argumenteras för att folkrättsliga krav aldrig får

gå ut över kravet på grundläggande mänskliga

rättigheter.

Vilka principer som skall ligga till grund för

svenska utrikes- och säkerhetspolitiska

ställningstaganden i de fall då staters rätt och

människors rätt kolliderar diskuteras i

kommittémotion 2003/04:U15 (kd) yrkande 1. Svensk

utrikespolitik bör genomsyras av och vila på en

tydlig värdegrund som kan ge vägledning i svåra

utrikespolitiska bedömningar.

Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U335

(mp) yrkande 10 anser att definitionen av folkrätten

behöver moderniseras. Utvecklingen mot i huvudsak

"interna" konflikter inom nationalstater innebär att

det kollektiva säkerhetssystem som FN vilar på inte

fungerar som avsett. Avgörande är om FN i första

hand skall skydda människors eller staters

rättigheter och suveränitet. Folkrätten bygger på

att alla stater är suveräna att och att FN inte får

ingripa i deras "interna angelägenheter". Samtidigt

är det ofta stater som kränker de mänskliga

rättigheter som FN skall främja. FN har ett ansvar

att ingripa när stater gör sig skyldiga till grova

brott mot de mänskliga rättigheterna och mot

människor som bor eller befinner sig inom de egna

ländernas gränser. Erfarenheterna måste leda till en

modernisering av definitionen av folkrätt. En

omfattande debatt måste uppmuntras och leda fram

till en väl förankrad och moderniserad definition av

folkrätten.

Enligt motionären bakom den enskilda motionen

2003/04:U238 (m) yrkande 1 bör folkrätten

omdefinieras så att grundläggande mänskliga

rättigheter sätts före staternas suveränitet. Den

världsordning som främjar demokrati och frihet

kräver ett nytt FN. Organisationens tydliga

utgångspunkt måste vara mänskliga rättigheter, inte

statsmakternas folkrätt. Målet för FN måste vara att

2000-talet, i motsats till 1900-talet, skall bli det

århundrade där diktaturer inte längre ohindrat eller

ostraffat kan begå brott mot mänskligheten. De

klassiska idéerna om mänskliga rättigheter måste gå

före totalitära regimers rätt att förtrycka sina

befolkningar. Folkrätten måste omdefinieras så att

alla människors rättigheter sätts före staternas

suveränitet. Ett viktigt steg i en sådan reformering

är att avskaffa diktaturstaternas rösträtt i FN.

Motionären bakom den enskilda motionen

2003/04:U215 (kd) anser att en kampanj behöver

genomföras för att upplysa om och hävda folkrättens

värde som ett skydd för folk och inte för stater. En

upplysningskampanj och diskussion om folkrättens

etiska implikationer behövs bland forskare,

politiker, beslutsfattare och opinionsbildare.

Staters inbördes maktbefogenheter och s.k.

humanitära interventioner

FN:s globala våldsmonopol och s.k. humanitära

interventioner är något som diskuteras i flera

motioner.

I kommittémotion 2003/04:U246 (m) yrkande 6 begärs

att Sverige och EU skall verka för att FN-stadgan

förtydligas så att kamp mot folkmord och

folkfördrivning kodifieras som grund för humanitär

intervention. Det finns anledning att fundera över

FN:s roll som bärare och beskyddare av

internationell moral när principerna om att skydda

mänskliga rättigheter underordnas

beslutsprocesserna. Det är nödvändigt att värna

folkrätten, även när säkerhetsrådet inte förmår

agera. Världen kan och får inte stillatigande

acceptera folkmord och andra grova brott mot

folkrätten. Folkrätten står således inför en

utmaning. Den behöver förtydligas och kodifieras vad

gäller humanitär intervention. Ingrepp för att

förhindra folkmord och folkfördrivning bör kunna ske

med explicit stöd i FN-stadgan. Det internationella

samfundet måste även i enlighet med FN-stadgans

principer kunna agera i akuta krislägen, trots att

inte säkerhetsrådet har givit klartecken.

I kommittémotion 2003/04:U289 (m) yrkande 1 görs

gällande att Iraks befrielse var riktig både ur

humanitär synpunkt och för att hävda den

internationella rättsordningen.

Kommittémotion 2002/03:U280 (kd) yrkandena 4 och

10 tar upp frågan om när väpnat våld får användas i

försvarssyfte och att självförsvarsrätten måste

analyseras och definieras ur ett internationellt

perspektiv. Rätten till självförsvar är inte på

något sätt obegränsad. Samtliga eventuella insatser

mot terrorism måste följa de allmänna folkrättsliga

kraven.

I partimotion 2002/03:U249 (v) yrkande 5 kräver

Vänsterpartiet att militära aktioner mot ett land

skall diskuteras och beslutas i FN. Om

världssamfundet skall acceptera militära aktioner

mot ett land skall sådana aktioner diskuteras och

beslutas i FN. FN måste framdeles ges resurser så

att organisationen själv förmår leda den operativa

verksamheten.

Sverige bör, enligt partimotion 2002/03:U212 (c)

yrkande 7, verka för en uppdatering av

internationell rätt så att den omfattar inte enbart

relationerna mellan krigförande stater, utan också

mellan andra krigförande parter, såsom

gerillaförband, terroristgrupper och

befrielsearméer. Terroristattackerna mot World Trade

Center och den efterföljande interventionen i

Afghanistan har medfört att FN-stadgans artikel 51

har diskuterats. Den internationella rätten är inte

utformad för att hantera situationer när en stat

attackerar en terroristgrupp.

Motionärerna bakom kommittémotion 2002/03:U276

(mp) yrkande 3 anser att den svenska regeringen

skall stå fast vid att FN innehar det globala

våldsmonopolet samt att FN:s

säkerhetsrådsresolutioner måste respekteras av

samtliga medlemsstater. Motionärerna efterlyser en

självständig svensk analys av det farliga

världspolitiska läge vi befinner oss i. På alla

nivåer måste regeringen ställa sig bakom FN:s

globala våldsmonopol och särskilt FN:s roll som

internationell fredsorganisation. I samma motion,

yrkande 2, förs ett resonemang, med aktualitet då

motionen väcktes, om att Sverige på alla nivåer

måste förhindra att USA, ensamt eller i samarbete

med andra stater, påbörjar ett krig mot Irak som

inte sanktionerats enhälligt av FN:s säkerhetsråd.

Kampen mot terrorismen

I flera motioner förs fram krav på att kampen mot

terrorismen måste ske inom folkrättsliga och

rättsäkra former och med referens till en fastslagen

definition.

I partimotion 2002/03:U212 (c) yrkande 11 framhåller

Centerpartiet att Sverige på det internationella

planet bör vara noga med att uttrycka sig så att

benämningen terrorism inte används vårdslöst utan

referens till en fastslagen definition.

Enligt kommittémotionerna 2003/04:U282 (fp) yrkande

5 och 2002/03:U228 (fp) yrkande 5 måste kampen mot

terrorismen föras inom demokratins och rättsstatens

ramar. Samtidigt som vi måste visa handlingskraft

mot terrorism måste rättsstatens grundläggande

principer respekteras. Vi kan inte acceptera att

mänskliga rättigheter åsidosätts av kortsiktiga

opinions- eller effektivitetsskäl. De åtgärder som

vidtas i jakten på terrorister måste ske under

former som är internationellt vedertagna när det

gäller respekten för mänskliga rättigheter.

Ambitionen att komma åt det onda får inte leda till

åtgärder som går ut över oskyldiga individer. Enligt

kommittémotionerna 2003/04:U282 (fp) yrkande 6 och

2002/03:U228 (fp) yrkande 6 bör Sveriges regering i

kampen mot terrorismen kraftfullt driva frågan om

rättssäkerhet så att grundlagarna upprätthålls för

alla medborgare. Det är, enligt motionärerna,

oacceptabelt att USA inte följer internationella

konventioner när det gäller fångarna på

Guantánamobasen i Kuba, även om de fängslade själva

har utfört terrordåd.

I kommittémotion 2003/04:U352 (kd) yrkande 10

hävdar motionärerna att grundläggande mänskliga

rättigheter måste respekteras också för de personer

som blivit involverade i kampen mot terrorismen.

Centerpartiet anser, vilket framgår av partimotion

2002/03:U212 (c) yrkande 10, att Sverige bör fördöma

de fall där mänskliga rättigheter medvetet eller

omedvetet kränks under förevändning av

terrorismbekämpning. Den internationella förståelsen

för staters behov av skärpta kontroller av sina

invånare har i vissa fall missbrukats så att

auktoritära eller våldsamma aktioner av regimer har

sanktionerats eller motiverats som antiterrorism.

Enligt samma motions yrkande 12 måste kriget mot

terrorismen föras inom en multilateral och juridiskt

hållbar ram. Ett förebyggande arbete, grundat på

ökat internationellt samarbete, bör stödjas för att

i framtiden hindra framväxten av terroristnätverk.

Motionärerna bakom kommittémotion 2002/03:U277

(mp) yrkande 1 anser att FN och andra

internationella organ måste säkerställa att

nationell lagstiftning och internationella

överenskommelser om de mänskliga rättigheterna och

de medborgerliga fri- och rättigheterna inte

urholkas av USA:s och det internationella samfundets

kamp mot terrorism. Vidare kräver motionärerna att

Sverige genom FN och andra internationella

organisationer verkar för att USA inte missbrukar

sin militära och ekonomiska styrka för att påverka

det folkrättsliga regelverket och internationella

överenskommelser på ett negativt sätt. Motionärernas

uppfattning är att USA:s säkerhetspolitiska doktrin

innebär ett hot mot den existerande internationella

rättsordningen och tänjer FN-stadgans rätt till

självförsvar. Den allmänna rättssäkerheten och

folkrätten håller därmed på att urholkas.

I kommittémotion 2002/03:U304 (v) yrkande 3 menar

motionärerna att Sverige, som EU-medlem, har ett

ansvar för att EU som organisation tillämpar

folkrätten och att andra EU-länder med ekonomiska

intressen i Västsahara agerar på ett sådant sätt att

man strikt tillämpar folkrätten och ser till att

FN:s resolutioner följs.

Övrigt

Enligt Moderata samlingspartiet har, vilket framgår

av partimotion 2002/03:U322 (m) yrkande 17, FN en

viktig roll för att ge sanktioner effektivitet och

moralisk legitimitet.

I Vänsterpartiets partimotion 2002/03:U249 (v)

yrkande 7 begärs att Sverige i FN och i andra

internationella sammanhang måste kritisera och

bekämpa den folkrättsfientliga och imperialistiska

politik som president Bush och hans administration

bedriver.

Utskottets överväganden

Bakomliggande problem och frågeställningar

Engagemanget för de mänskliga rättigheterna och

folkrätten är starkt i Sverige och i svensk

utrikespolitik. Sverige fäster sedan gammalt stor

vikt vid att alla länder respekterar folkrätten och

menar att det är särskilt viktigt för små och

medelstora länder att folkrätten upprätthålls.

Det internationella samfundet och folkrätten står

efter kalla krigets slut inför nya utmaningar. Den

klassiska folkrätten och FN-stadgan är i stora delar

formulerad för att ta sikte på mellanstatliga

förhållanden, inte minst konflikter, medan dagens

globala utmaningar ofta handlar om konflikter och

situationer då individers rättigheter och staters

suveränitet kommer i motsatsställning.

Det kollektiva säkerhetssystem som FN vilar på har

mött nya utmaningar till följd av utvecklingen efter

kalla krigets slut. För det första gäller det

självförsvarsrätten, såsom den framgår av FN-

stadgans artikel 51. bl.a. konflikter mellan

krigförande stater. Såväl förekomsten av

inomstatliga konflikter som grupper vilka utan

specifik nationsanknytning angriper mål såväl inom

den egna nationalstaten som i andra stater och i

andra världsdelar illustrerar att folkrätten står

inför nya utmaningar. För det andra gäller det den

nationella suveräniteten och s.k. humanitära

interventioner. Att omfattande brott mot de

mänskliga rättigheterna har kunnat ske under

åberopande av principen om icke-inblandning i andra

staters inre eller yttre angelägenheter är ett

förhållande som alltmer kommit att ifrågasättas.

Folkrättsliga frågor kring brott mot de mänskliga

rättigheterna och s.k. humanitära interventioner har

därför varit föremål för uppmärksamhet under senare

år och utgör ett område där folkrätten är under

utveckling. Under de senaste decennierna har det

särskilt förts en debatt i FN om huruvida

kränkningar av de mänskliga rättigheterna tillhör en

stats inre angelägenheter. En allt större krets

medlemsländer har ställt sig bakom synen att de

mänskliga rättigheterna är universella och

okränkbara och att övergrepp måste beivras var de än

begås. De olika former av MR-mekanismer som har

etablerats medför ökad insyn i enskilda stater och

har de facto gjort förment interna rättighetsfrågor

till internationella angelägenheter.

När grova kränkningar och brott mot mänskligheten

sker i ett enskilt land är frågan hur omvärlden kan

agera när den ser sig tvungen att ingripa.

Frågeställningarna kring s.k. humanitära

interventioner är viktiga och principiella, men

också många och inte oproblematiska. Det som

aktualiseras är å ena sidan FN-stadgans våldsförbud

och en betoning av säkerhetsrådets auktoritet och å

andra sidan nödvändigheten av att förhindra

humanitära katastrofer och grova kränkningar av de

mänskliga rättigheterna.

Det folkrättsliga regelsystemet består av

sedvanerätt[1] och traktatbaserad rätt.

Sedvanerätten anses binda alla stater oberoende av

deras skriftliga samtycke, medan traktaträtten - som

tillkommit genom avtal - enbart binder de

avtalsslutande staterna. En förändring av folkrätten

i ovan aktuell del kan således ske antingen genom

ändringar av FN-stadgan (traktaträtten) eller genom

en utveckling av sedvanerätten. Det finns, enligt

utskottets mening, anledning att framhålla

svårigheten att få till stånd en förändring av FN-

stadgan, eftersom sådana ändringar kräver två

tredjedels majoritet och vidare måste ratificeras av

två tredjedelar av medlemsstaterna, inklusive de fem

permanenta medlemmarna av säkerhetsrådet. När det

gäller förändringar av de grundläggande reglerna

från vilka i princip inga avvikelser är tillåtna,

s.k. jus cogens, krävs dessutom att förändringen

accepteras av det internationella statssamfundet som

helhet.[2] En förändring av folkrätten genom

sedvanerätten förefaller i det perspektivet något

mer realistisk, även om också en sådan förändring

kräver att den accepteras av en överväldigande

majoritet av världens stater, inklusive de mest

inflytelserika.

Diskussionen om människors säkerhet och staters

suveränitet

Diskussionen om avvägningen mellan människors

säkerhet och staters suveränitet har sedan kalla

krigets slut stått högt på den internationella

dagordningen. Under intryck av den allmänna

utvecklingen har successivt också diskussionen om

folkrätten utvecklats.

Resonemanget om individers rättigheter kontra

statssuveräniteten kan knytas till begreppet

humanitär intervention som kan härledas tillbaka

till 1800-talet. Själva idén, skriver

folkrättsexperten Marie Jacobsson[3], är ännu äldre

och återfinns till och med hos 1600-talsjuristen och

diplomaten Hugo Grotius.[4]

Utskottet kan också, utifrån ett idéhistoriskt

perspektiv, finna det ändamålsenligt att något

beröra tankar publicerade 1755 av Jean Jacques

Rousseau[5] (Discours sur l''''''''''''''''origine et les

fondements de l''''''''''''''''inégalité) där han - delvis i John

Lockes[6] anda - utgår från förekomsten av naturliga

rättigheter. I Rousseaus filosofi kan spåras ett

inslag av konflikt mellan individualism och

kollektivism som får anses ha bäring på nu aktuell

diskussion om avvägningen mellan människors säkerhet

och staters suveränitet. Hos Rousseau manifesteras

konflikten i tesen om att människan är född fri och

att hon är bunden av ett socialt kontrakt. Människor

är fria i den meningen att de följer lagar som de

själva varit med om att stifta. Människors

rättigheter i termer av t.ex. frihet, jämlikhet och

äganderätt är därmed rättigheter inom, och inte

gentemot, samhället. Individens naturrättsligt

förankrade rättigheter innehas inte i egenskapen av

att vara människa utan i egenskapen av att vara

medborgare.

I modern tid bör särskilt framhållas den rapport

om FN:s arbete som Kommissionen för globalt

samarbete (Commission on Global Governance)

presenterade 1995.[7] Ett av kommissionens viktigare

bidrag till diskussionen var genomgången av fyra

olika säkerhetsbegrepp: kollektiv säkerhet, gemensam

säkerhet, allomfattande säkerhet och människors

säkerhet. Begreppet människors säkerhet var

kommissionens eget bidrag till diskussionen och

skiljer sig från de tre andra begreppen genom att

det inte är fokuserat på staters behov av att hävda

sin suveränitet och territoriella integritet utan på

människors behov av säkerhet och skydd för de

mänskliga rättigheterna.[8] Utskottet konstaterar

att kommissionen i denna genomgång förde resonemang

som nu fått ökad uppmärksamhet och aktualitet.

Utskottet anser också att rapporten Responsibility

to Protect (Skyldigheten att skydda), som under 2001

avgivits av The International Commission on

Intervention and State Sovereignty (ICISS), är ett

viktigt bidrag till diskussionen om avvägningen

mellan människors säkerhet och staters

suveränitet.[9] ICISS leddes av den förre

australiensiske utrikesministern Gareth Evans och

den förre algeriske FN-ambassadören Mohamed Sahnoun

och har genom sin rapport kommit att bidra till

försöken att bygga en ny internationell samsyn om

hur man skall svara upp mot massiva kränkningar av

de mänskliga rättigheterna och av humanitär rätt.

Av stort intresse är att rapporten försöker ta

steget bort från diskussionen om en rätt att

intervenera genom att den i stället betonar

skyldigheten att skydda enskilda individer och deras

säkerhet (human security). Ett viktigt bidrag till

diskussionen är rapportens helhetsperspektiv, som

innebär att det inte räcker att världssamfundet

agerar när en katastrof är på väg att inträffa utan

måste agera i syfte att minska, eller helt

eliminera, risken för massiva kränkningar av de

mänskliga rättigheterna. Utskottet välkomnar att

Sverige i FN, trots en betydande oenighet mellan

olika länder om värdet av rapportens förslag, givit

rapporten sitt stöd.

Bakgrunden till de nu aktuella folkrättsliga

diskussionerna om brott mot de mänskliga

rättigheterna och frågan om s.k. humanitära

interventioner söker sig tillbaka till bl.a. Natos

militära ingripande 1999 mot Förbundsrepubliken

Jugoslavien (FRJ). Natoländerna angav humanitära och

moraliska motiv för sitt ingripande mot FRJ. Vidare

åberopades en rad säkerhetsrådsresolutioner som

rörde Kosovo, vilka av vissa Natoländer sades

indirekt och sammantaget utgöra en folkrättslig

grund för de vidtagna åtgärderna. Utskottet har i

ett utlåtande till konstitutionsutskottet

(1999/2000:UU1u) närmare redogjort för sin syn på

Natos krigshandlingar mot Förbundsrepubliken

Jugoslavien. Genom ingripandet aktualiserades frågan

om det internationella samfundets rätt att ingripa

med våld mot ett enskilt land för att förhindra

folkfördrivning och grova kränkningar av de

mänskliga rättigheterna i situationer då

världssamfundet inte kunnat samla sig bakom ett

beslut i FN.

Den av USA och Storbritannien ledda koalitionens

militära ingripande mot Irak ledde till en förnyad

och omfattande debatt om folkrätten såväl i Sverige

som i andra länder. Det bör betonas, menar

utskottet, att skiljelinjen i Sverige om krigets

berättigande huvudsakligen inte gick mellan olika

folkrättsjurister utan i stället mellan

folkrättsjurister och andra debattörer. Enigheten

såväl bland svenska som utländska folkrättsjurister

som uttalat sig har varit stor, även om nyanser

kunnat utläsas. Utskottet tog aktiv del av svenska

folkrättsjuristers bedömningar i frågan. I

betänkande 2002/03:UU16 Irakkonflikten och FN-

stadgans våldsförbud har utskottet tidigare

redovisat sin syn i frågan om huruvida USA:s och

dess allierades invasion av Irak var riktig ur

humanitär synpunkt och för att hävda den

internationella rättsordningen. Någon anledning att

nu göra något annat ställningstagande till USA:s och

dess allierades angrepp på Irak utifrån humanitär

och folkrättslig synpunkt föreligger inte.

Insikten att FN har en central roll för att föra

utvecklingen i Irak framåt och för att Irak skall

bli ett fritt, demokratiskt och livskraftigt

samhälle delas av alltfler.

Till diskussionen om avvägningen mellan människors

säkerhet och staters suveränitet hör också frågan om

den av Bushadministrationen hösten 2002 antagna s.k.

Bushdoktrinen och dess två centrala folkrättsliga

teman. Det gäller både USA:s uppfattning om att anse

sig ha rätten att tillgripa förebyggande våld vid

fall av hot mot den nationella säkerheten och dess

formulering av skyddet för de mänskliga

rättigheterna i termer av "mänsklig värdighet".

Utskottet anser att Sverige och EU, som nyligen

antagit en säkerhetsstrategi för unionen, delar

grundläggande demokratiska värden med USA och ser

därför positivt på ansträngningar till

internationell samverkan inom olika områden som

t.ex. kampen mot fattigdom, demokratifrämjande och

medling i regionala konflikter. En stark

transatlantisk relation ligger i USA:s och Europas,

och därmed Sveriges, intresse även om densamma nu

utsätts för viss påfrestning till följd av olika

uppfattningar i synen på betydelsen av

multilateralism och globala regelverk i

internationella relationer samt i fråga om t.ex.

dödsstraffet, rättssäkerheten för

Guantánamofångarna, nedrustningsavtal gällande

massförstörelsevapen, Internationella

brottmålsdomstolen, Kyoto-protokollet och området

sexuell och reproduktiv hälsa.

Det finns anledning att notera att den amerikanska

säkerhetsstrategin från hösten 2002 gör klart att

USA förbehåller sig rätten att i förebyggande syfte

agera mot potentiella hot med militärt våld. En

sådan i strategin formulerad rätt att tillgripa

förebyggande våld vid fall av hot mot den nationella

säkerheten bör ses i ljuset av självförsvarsrätten

som den framgår av FN-stadgans artikel 51. En del

stater och folkrättsjurister har sedan tidigare

ansett att ett förebyggande självförsvar är

berättigat vid omedelbara och tydligt identifierbara

hot, medan den s.k. Bushdoktrinen synes sträcka sig

till att omfatta även mer avlägsna och otydligt

identifierade hot. Situationer kan förekomma där

folkrättens regelverk om en självförsvarsrätt

förefaller otillräckligt för att i förväg avstyra

omfattande och tydliga hot mot den egna nationens

säkerhet. En bredare tolkning av självförsvarsrätten

som också accepterar förebyggande självförsvar har

därmed kommit att aktualiseras. I dessa sammanhang

är det också av avgörande betydelse att det

internationella samfundets institutioner, såsom FN

och andra multilaterala organisationer, står starka

och kan hantera komplicerade avvägningar mellan

självförsvarsrätten å ena sidan och folkrättens

grundläggande förbud mot våldsanvändning å andra

sidan. Det är också mot denna bakgrund som det

omfattande svenska stödet för FN:s vapeninspektioner

i Irak före den USA-ledda koalitionens angrepp bör

ses. Utan starka internationella institutioner kan

enskilda länder välja att agera på egen hand.

Folkrättsligt synes den stora svårigheten ligga i

möjligheterna att låta enskilda länder, i detta fall

USA, på egen hand definiera när den nationella

säkerheten skulle vara hotad, och sedan agera

utifrån detta. Sammantaget finns skäl som talar för

att den av USA antagna strategin riskerar att sänka

tröskeln för våldsanvändning och av det skälet måste

ifrågasättas.

Under intryck av utvecklingen, och med beaktande av

situationer då världssamfundet och dess

institutioner inte kunnat agera till följd av att

låsningar uppstått i säkerhetsrådet och FN, har

folkrätten sedan kalla krigets slut kommit under

omprövning. Utskottet menar att det i dag inte råder

någon tvekan om att en förskjutning i avvägningen

mellan människors säkerhet och staters suveränitet

har ägt rum efter det kalla kriget.

I det svenska anförandet inför FN:s

generalförsamling i september 2003 betonades att

statssuveräniteten också innefattar skyldigheter

gentemot den egna befolkningen och att det

internationella samfundet måste vara berett att

agera om regeringar inte tar detta ansvar. Även i

övrigt har Sverige, enligt vad utskottet erfarit,

vid flera tillfällen i FN lyft fram ståndpunkten att

statssuveräniteten inte får utnyttjas som en sköld

mot massiva kränkningar av de mänskliga

rättigheterna.

Den förskjutning i avvägningen mellan människors

säkerhet och staters suveränitet som har ägt rum

framgår ävenledes av den i februari i år avgivna

utrikespolitiska deklarationen i vilken regeringen

klargjorde att statssuveräniteten inte längre kan

vara ett legitimt skydd bakom vilken massiva brott

mot de mänskliga rättigheterna tillåts fortgå.

Utskottet menar dock att det finns anledning för

det internationella samfundet att ytterligare lyfta

fram denna viktiga diskussion. I ett sådant

sammanhang bör olika centrala aspekter av

frågeställningen belysas mer ingående. Dit hör t.ex.

frågan om vad som avses med "massiva kränkningar" i

diskussionen om att statssuveräniteten inte får

utnyttjas som en sköld mot massiva kränkningar av de

mänskliga rättigheterna.

Utskottet finner det inte lämpligt att begreppet

definieras i antalet personer som drabbas, utan att

det snarare bör handla om på vilket sätt, i vilket

syfte och vilka personer, grupper och liknande som

utsätts för kränkningarna. Att formulera ett

specifikt antal personer som behöver drabbas för att

det skall handla om "massiva kränkningar" är inte

ändamålsenligt.

FN:s säkerhetsråd utgör kärnan i den internationella

säkerhetsordningen, varför ett särskilt tungt

politiskt och folkrättsligt ansvar kan läggas på

dess medlemmar. Besluten i säkerhetsrådet är

bindande för alla FN:s medlemsländer och kan få

långtgående konsekvenser. FN, med sin legitimitet,

står som garant för att rätt skall gå före makt och

godtycklighet i världspolitiken. Det är särskilt

viktigt för små och medelstora länder.

Säkerhetsrådet måste därför kunna fatta svåra

beslut. FN:s auktoritet kan ifrågasättas såväl om

något eller några länder agerar på egen hand och

utan säkerhetsrådets mandat som om möjligheten för

FN att använda väpnade insatser utesluts.

Utskottet anser samtidigt att det finns anledning

att vara vaksam på att maktpolitiska överväganden

kan vara förenade med s.k. humanitära

interventioner. Bland de många fall där enskilda

stater, utan säkerhetsrådets beslut, gjort ett

militärt ingripande, är det svårt att finna något

exempel som skulle kunna åberopas som en humanitär

intervention med enbart altruistiska förtecken utan

några som helst maktpolitiska eller andra

överväganden.

Utskottet konstaterar, som i betänkande

2002/03:UU16, att Sverige traditionellt lägger stor

vikt vid våldsförbudet i FN:s stadga och betonar det

våldsmonopol som givits till FN:s säkerhetsråd. Av

folkrätten och FN-stadgans artikel 2:7 framgår

principen om icke-inblandning i andra staters inre

eller yttre angelägenheter och därmed staters rätt

till suveränitet, även om ett undantag finns för

s.k. kapitel VII-åtgärder.

Det generella våldsförbudet är således

grundläggande i FN-stadgan. Förutom i fall av

självförsvar (art. 51) är det endast FN:s

säkerhetsråd som kan besluta om undantag från

förbudet mot att bruka våld (art. 39). Artikel 39 i

FN-stadgan ger säkerhetsrådet befogenheter att

ingripa om det anser att hot föreligger mot

internationell fred och säkerhet. Dessa begrepp har

successivt tolkats allt vidare, och de anses i dag

inbegripa folkmord och folkfördrivning. FN:s

säkerhetsråd har också i en rad fall med stöd av

FN:s stadga ingripit, både med sanktioner och våld,

mot folkmord och folkfördrivning. Det måste dock

understrykas att FN:s säkerhetsråd i första hand är

ett politiskt organ. Problemet är ofta att någon

eller några av de fem permanenta medlemmarna

använder eller hotar att använda sitt veto. När

säkerhetsrådet inte har förmått att agera för att

säkra internationell fred och säkerhet har FN:s

generalförsamling tidigare fattat beslut enligt den

s.k. Uniting for Peace-resolutionen som bl.a. i

samband med Koreakriget gav mandat åt

världssamfundet att ingripa med våldsmedel. Denna

resolution aktualiserades inför Irakkriget, men

Uniting for Peace-mekanismen kom då inte till

användning.

Argumentet för att arbeta för en förändring av FN-

stadgan är att det bör finnas en folkrättslig grund

som världssamfundet kan agera utifrån i situationer

då låsningar uppstått i säkerhetsrådet och i FN med

följd att nödvändiga beslut stoppas. Utskottet är av

den meningen att det viktigaste i dagens läge är att

utveckla och stärka FN och särskilt säkerhetsrådets

förmåga att i tid kunna fatta beslut. FN måste

fortsatt ha en avgörande roll när det gäller

ansvaret för internationell fred och säkerhet.

Rätten att besluta om våldsanvändning bör fortsatt

ligga hos säkerhetsrådet. Uppgiften måste i stället

vara att påverka säkerhetsrådets arbetssätt så att

vetot inte används annat än i undantagsfall. Ett

bättre fungerande säkerhetsråd skulle kunna hantera

tendensen att enskilda eller grupper av stater

använder våld utan dess medgivande. Likaså skulle

ett mer beslutsfähigt säkerhetsråd kunna ingripa

tidigare och kraftfullare vid humanitära kriser.

Sverige stöder aktivt FN:s generalsekreterares

ansträngningar att inom ramen för det

konfliktförebyggande arbetet få säkerhetsrådet att

ta ett större ansvar. Utskottet anser att

Stockholmskonferensen om förebyggande av folkmord

har gett detta arbete en förnyad kraft och ser

positivt på Sveriges aktiva arbete med de förslag

som generalsekreteraren förde fram under

konferensen. Vid konferensens inledning föreslog

generalsekreteraren att en särskild kommitté

inrättas för att förhindra folkmord och att en

rapportör direkt skall kunna informera

säkerhetsrådet om gryende massbrott mot

mänskligheten och föreslå åtgärder.

Utskottet finner vidare anledning att framhålla

värdet av den slutdeklaration som antogs den 28

januari 2004 vid Stockholms Internationella Forum:

Att förebygga folkmord, vari dryga femtiotalet

länder förbinder sig att skydda potentiella

folkmordsoffer och att skapa mekanismer för att

stoppa folkmord innan de inträffar. Utskottet anser

det vara centralt att FN:s folkmordskonvention från

1948[10] följs upp och att FN:s och andra aktörers

kapacitet att verka för att förhindra folkmord och

etnisk rensning stärks.

Kampen mot terrorismen

Terrorismen brukar delas upp i nationell terrorism,

internationell terrorism och statsterrorism. Den

nationella terrorismen brukar grundas på politiska

eller sociala förhållanden inom det egna landet.

Detsamma kan gälla den internationella, även om den

riktar sig mot mål utomlands. Utskottet behandlar i

det här betänkandet främst frågeställningar rörande

den internationella terrorismen.

När det gäller kampen mot internationell

terrorism vill utskottet inledningsvis hänvisa

till den av regeringen i februari avgivna

utrikespolitiska deklarationen, i vilken följande

framhölls:

Den internationella terrorismen utgör ett växande

hot mot allas vår säkerhet och grundläggande fri-

och rättigheter. Vi får ständigt rapporter om nya

ohyggliga terrordåd. Sverige deltar aktivt i det

internationella samarbete som är en förutsättning

för att bekämpa terrorismen. Respekt för de

mänskliga rättigheterna och för folkrätten är

avgörande för att den kampen skall bli

framgångsrik.

Utskottet menar att kampen mot terrorismen måste föras på bred

front och med många olika verktyg. Militära medel

kan inte anses vara de primära eller mest

verkningsfulla metoderna för att bemästra

terrorismen som fenomen. Grogrunden för terrorism

växer bl.a. fram i människors känsla av hopplöshet,

upplevd fattigdom och bristande delaktighet.

Solidariteten med människor i andra länder är därför

viktig också i kampen mot terrorismen. Utskottet

menar att övertygelsen om varje människas rätt till

ett värdigt liv utgör grunden för den solidaritet

med fattiga, förtryckta och utsatta människor som är

en viktig del i svensk utrikespolitik sedan många år

och som också kommer till uttryck i FN-stadgan och i

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga

rättigheterna. Insikterna har vuxit om att säkerhet

och en framgångsrik kamp mot terrorismen förutsätter

demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna,

jämställdhet, ekonomisk och social utveckling,

rättvis fördelning, miljöhänsyn och förstärkt

internationellt samarbete.

Utskottet menar samtidigt att kampen mot terrorism

ställer många frågor om folkrätt och mänskliga

rättigheter på sin spets. Utskottet anser t.ex. att

situationen för de frihetsberövade personerna på

Guantánamobasen med rätta har kritiserats av bl.a.

Internationella rödakorskommittén (ICRC,

International Committee of the Red Cross).

Beträffande den svensk som sitter i lägret har

Sverige, genom regeringen, krävt hans omedelbara

frigivande, då någon folkrättsligt hållbar grund för

frihetsberövandet enligt svensk uppfattning inte

kunnat åberopas av USA. De tre svenskar som sattes

upp på FN:s sanktionslista, och fick sina

finansiella tillgångar frysta, utan att rimliga krav

på rättssäkerhet respekterades utgör ett annat

exempel på hur det internationella samfundets kamp

mot terrorismen aktualiserar frågeställningar om

folkrätt, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

Det finns anledning för Sverige att stödja kampen

mot terrorismen men i internationella sammanhang

konsekvent framhålla vikten av att denna kamp måste

bedrivas med full respekt för folkrätten, de

mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Inom

ramen för EU:s gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitik har gemensamma riktlinjer

utarbetats om respekten för mänskliga rättigheter i

kampen mot terrorismen.

Även inom Europarådet har utarbetats riktlinjer om

mänskliga rättigheter och kampen mot terrorismen.

Sverige har också i FN, OSSE och andra forum påtalat

vikten av skydd för de mänskliga rättigheterna inom

ramen för terroristbekämpning samt givit aktivt stöd

för det arbete inom FN som syftar till att

understryka denna viktiga princip. Sverige reagerar

också när enskilda länder åsidosätter folkrätten i

kampen mot terrorism.

Sanktionsinstrumentet är ett område som Sverige har

varit med om att försöka reformera genom den s.k.

Stockholmsprocessen.[11] Resultatet har bl.a. blivit

en handbok i hur FN skall kunna genomföra riktade

sanktioner så att de blir effektiva och inte drabbar

oskyldiga. Genom att frysa tillgångar eller införa

reserestriktioner för just de personer som anses

ansvariga för en konflikt eller grova brott mot FN:s

konventioner kan sanktionerna bli ett trovärdigt

instrument. Rapporten presenterades för FN:s

säkerhetsråd av kabinettssekreterare Hans Dahlgren i

februari 2003. Arbetet inom ramen för

Stockholmsprocessen bedrivs med fortsatt intensitet.

Rapporten presenterades t.ex. inom EU (KUSP) i april

2003. Under året anordnades också, i samarbete med

ett amerikanskt universitet, ett seminarium för

säkerhetsrådets samtliga medlemsstater. Avsikten är

att detta skall bli ett årligt återkommande

arrangemang där också Schweiz och Tyskland deltar,

som ansvariga för tidigare rapporter om riktade

sanktioner. Vidare genomför Uppsala universitet

(institutionen för freds- och konfliktforskning), på

uppdrag av Utrikesdepartementet, två pilotstudier om

riktade sanktioner. En avser erfarenheterna av

sanktionerna mot Irak (vapenembargot och oil-for-

food-programmet). Den andra gäller Myanmar/Burma och

tar upp EU:s nuvarande sanktionsregim, möjligheter

till demokratidialog och behovet av framtida

sanktioner.[12] Inom EU:s pågående översyn av

sanktionspolitiken spelar nu Stockholmsrapporten en

framträdande roll.

Utskottet har vidare inhämtat att regeringen

sedan 2001 arbetar för ett ökat fokus på

rättssäkerhetsfrågor och mänskliga rättigheter i

kampen mot terrorismen. Huvuddelen av detta arbete

har regeringen bedrivit med inriktning på FN,

eftersom organisationen utgör navet i

sanktionsarbetet. Flera förbättringar av detta

sanktionsinstrument har skett. Sverige har t.ex.

fått genomslag för idéer om förbättringar av den

sanktionsregim under vilken bl.a. tre svenska

medborgare fick sina tillgångar frysta. Regeringen

har också tagit nya initiativ genom att i New York i

november 2003, tillsammans med Tyskland, anordna ett

seminarium om rättssäkerhetsaspekter på sanktioner,

varvid olika tankar kring hur FN:s sanktionssystem

ytterligare skulle kunna förbättras presenterades.

Utskottet ser positivt på detta arbete.

Som utskottet har framhållit ovan utvecklas

sedvanerätten genom att nya regler accepteras av en

överväldigande majoritet av världens stater,

inklusive de mest inflytelserika. Ett exempel på en

sådan utveckling avser den internationella

bekämpningen av terrorism.

I resolution 1368 gör FN:s säkerhetsråd för första

gången även en koppling mellan begreppet

självförsvar i FN:s stadga (art. 51) och kampen mot

internationell terrorism. Från att tidigare ha

betraktat internationell terrorism främst som en

kriminell handling har tolkningen av FN:s stadga i

och med resolution 1368 utvecklats så att

storskaliga internationella terroristattacker nu

anses vara även ett hot mot internationell fred och

säkerhet som utlöser rätten till självförsvar. Värt

att notera i sammanhanget är enligt utskottets

mening att ett enigt säkerhetsråd står bakom

resolutionen och därmed denna tolkning av FN:s

stadga, även om tolkningen inte kan inbegripa alla

tänkbara terroristangrepp utan främst tar sikte på

storskaliga sådana.

Som framgått ovan har frågan om terrorism

behandlats från olika utgångspunkter och i olika

forum. Utskottet skulle emellertid se det som en

fördel om en systematisk och heltäckande diskussion

initierades på expertnivå om hur folkrätten kunde

utvecklas för att hantera terrorism.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att de

frågor som motionerna väckt är besvarade och

avstyrker därmed motionerna 2002/03:U212 (c)

yrkandena 7, 10-12, 2002/03:U228 (fp) yrkandena 5

och 6, 2002/03:U249 (v) yrkandena 5 och 7,

2002/03:U276 (mp) yrkandena 2 och 3, 2002/03:U277

(mp) yrkande 1, 2002/03:U280 (kd) yrkandena 4, 7 och

10, 2002/03:U304 (v) yrkande 3, 2002/03:U322 (m)

yrkande 17, 2003/04:U15 (kd) yrkande 1, 2003/04:U215

(kd), 2003/04:U238 (m) yrkande 1, 2003/04:U246 (m)

yrkandena 5 och 6, 2003/04:U282 (fp) yrkandena 5, 6,

8 och 9, 2003/04:U289 (m) yrkande 1, 2003/04:U335

(mp) yrkande 10 samt 2003/04:U352 (kd) yrkandena 2

och 10.

**FOOTNOTES**

[1]: Ibland omnämnt som allmän folkrätt.

[2]: Jfr art. 53 i Wienkonventionen om traktaträtten.

[3]: "Vart är folkrätten på väg?", Internationella

Studier, Nr.3 hösten 2003, Utrikespolitiska institutet,

Stockholm.

[4]: 1583-1645.

[5]: 1712-1778.

[6]: 1632-1704.

[7]: Rapporten lades fram av dåvarande

statsminister Ingvar Carlsson och Sonny Ramphal

(Guyana), brittiska samväldets tidigare

generalsekreterare.

[8]: Kollektiv säkerhet var begreppet för FN-stadgans

system för möjlighet till militära interventioner för att

skydda offer för aggression. Gemensam säkerhet var ett

begrepp, lanserat av Olof Palmes nedrustningskommission,

för att påvisa Natos och dåvarande Warszawapaktens

gemensamma behov av förtroendeskapande avtal för

nedrustning. Med begreppet allomfattande säkerhet omfattas

ekonomiska, miljöpolitiska, befolkningsmässiga och sociala

problem som kräver hantering för att internationella

konflikter skall kunna förebyggas.

[9]: Rapporten finns publicerad på ICISS egen

hemsida på Internet: http://www.dfait-

maeci.gc.ca/iciss-ciise/ På det svenska

utrikesdepartementets hemsida för mänskliga

rättigheter finns rapportens sammanfattning

publicerad i en svensk översättning:

http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/

[10]: Convention on the Prevention and Punishment of the

Crime of Genocide.

[11]: Stockholm Process on the Implementation of

Targeted Sanctions (SPITS). Rapporten Making

Targeted Sanctions Effective Guidelines for the

implementation of UN Policy Options. För

ytterligare information hänvisas till hemsidan:

http://www.smartsanctions.se

[12]: Vidare har Vetenskapsrådet under 2003

beviljat forskningsmedel till ett projekt kring

riktade sanktioner mot individer för att uppnå

fred och medgörlighet.

Israel och Palestina

Motionerna

Fredsprocessen

Många motionskrav gäller fredsprocessen i

Mellanöstern och möjligheterna att upprätta en

internationell övervakningsstyrka för området.

Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U289 (m)

hävdar att Sverige och EU bör stödja fredsprocessen

mellan Israel och dess grannar (yrkande 5). Enligt

motionärerna står läget i Mellanöstern och väger.

Utsikter finns att utvecklingen blir positiv genom

att en substantiell fredsprocess leder fram till ett

ömsesidigt erkännande mellan Israel och en

palestinsk stat. Vidare menar motionärerna att

Sverige och EU bör verka för att den s.k. färdplanen

för fred förverkligas så att parterna kan enas om

att en palestinsk stat skall etableras år 2005

(yrkande 6).

Vänsterpartiet anser, enligt vad som framförs i

motion 2002/03:U231 (v) yrkande 8, att Sverige i FN

och i EU skall verka för att en internationell

övervakningsstyrka sänds till Israel/Palestina.

I kommittémotion 2003/04:U340 (kd) yrkande 5

argumenteras för att Sverige och EU skall verka för

att en internationell fredsstyrka under FN:s ledning

upprättas i syfte att åstadkomma vapenvila och

säkerhet. Därmed främjas hela fredsprocessen.

Kommittémotion 2003/04:U302 (mp) yrkande 1

innehåller förslag om internationell närvaro inom

FN:s ram för att säkerställa att den israeliska

armén inte kränker palestinier.

Respekt för folkrätten och efterlevnad av FN-

resolutioner

Ett flertal motioner riktar in sig på

frågeställningar kring efterlevnaden av folkrätten

och antagna FN-resolutioner. Vidare innehåller

motioner förslag om att erkänna Palestina som stat.

I kommittémotion 2003/04:U259 (s) yrkande 1 begärs

att Sverige verkar för att FN skall driva igenom

sina redan antagna resolutioner angående Palestina

och ser till att de efterlevs. Det viktigaste kravet

gäller att Israels ockupation av Palestina måste

upphöra.

I partimotion 2002/03:U231 (v) yrkande 1 kräver

Vänsterpartiet att Sverige i EU och andra

internationella sammanhang verkar för att

internationell rätt och FN:s resolutioner efterlevs

när det gäller palestiniernas rätt till

självbestämmande och suveränitet.

Vänsterpartimotionen gör också gällande att

palestinierna har rätt att utropa en egen suverän

stat, dvs. en stat som har kontroll över det egna

territoriet, sina gränser och handel samt andra

relationer med andra länder (yrkande 4). Vidare

anser Vänsterpartiet att Sverige i FN, EU och andra

internationella sammanhang skall verka för

palestiniernas rätt till hela östra Jerusalem som

huvudstad (yrkande 7). Partiet anser också, i

partimotion 2003/04:U311 (v) yrkande 2, att Sverige

inom EU-kretsen bör verka för att den israeliska

säkerhetstjänsten Mossad förhindras att operera på

europeiska flygplatser.

Motionärerna bakom motion 2002/03:U283 (kd)

yrkande 2 kräver stöd för FN:s centrala resolutioner

såsom resolution 242 från 1967 som talar om

återlämnande av ockuperade områden, resolution 338

från 1973 som uppmanar parterna att stoppa all

militär verksamhet och genomföra resolution 242

fullt ut och resolution 1397 från mars 2002 som

bekräftar säkerhetsrådets vision om en region där

två stater, Israel och Palestina, lever sida vid

sida inom säkra och erkända gränser.

I kommittémotion 2002/03:U275 (mp) yrkande 2 begär

motionärerna att Sverige tar initiativ till att

Palestina erkänns som stat. Enligt Osloavtalet

skulle den palestinska staten ha etablerats redan

1999.

I en enskild motion, 2002/03:U245 (s) yrkande 2,

framför motionären krav på att Israel måste

respektera folkrättens principer och palestiniernas

mänskliga rättigheter. Vidare hävdas att Israel

måste lämna all ockuperad mark i enlighet med FN:s

resolutioner (yrkande 5).

Övervåld av parterna

I flera motioner diskuteras övervåld från båda

parter i konflikten.

Att Israels självpåtagna rätt att utvisa eller

avrätta Arafat kraftfullt måste fördömas är något

som motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U259

(s) yrkande 3 betonar. Arafat har ett oerhört

symbolvärde för det palestinska folket och

symbolvärdet har stigit ju mer hans frihet

begränsats. En utvisning eller avrättning av honom

skulle väcka ett ramaskri hos det palestinska folket

och omöjliggöra att en fredsprocess drivs framåt.

I kommittémotion 2003/04:U340 (kd) yrkande 3 görs

gällande att Sverige och EU måste fördöma varje

våldshandling i form av självmordsterrordåd eller

repressalier för självmordsterrordåd. I alla

konflikter är det civila medborgare som drabbas

hårdast. Barn på båda sidor i konflikten

traumatiseras av våldet och på de palestinska

områdena blir, enligt motionärerna, misären allt

värre.

Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U313

(mp) yrkande 4 kräver att de kontinuerliga

israeliska våldsövergreppen mot palestinierna, eller

som det uttrycks i motionen "en granne utan armé",

upphör. Också i kommittémotion 2002/03:U275 (mp)

yrkande 1 diskuteras Israels krig mot Palestina.

Motionären bakom den enskilda motionen 2002/03:U245

(s) yrkande 1 vill få till stånd ett omedelbart

stopp på allt övervåld från israelisk polis och

militär. Motionären menar att staten Israel ägnar

sig åt statsterrorism genom rena avrättningar som

godkänts på hög politisk och militär nivå. Även

oskyldiga har drabbats.

Israels bosättningspolitik

Många motioner tar upp den israeliska

bosättningspolitiken.

I kommittémotion 2003/04:U259 (s) yrkande 2 kräver

motionärerna ett stopp för bosättningspolitiken. I

stället för att lämna ockuperad mark i enlighet med

FN:s resolutioner har Israel valt att konfiskera mer

och mer palestinsk mark. Palestinska hus rivs för

att ge plats åt israeliska bosättningar i en

medveten strategi från Israel.

I partimotion 2002/03:U231 (v) yrkande 2 kräver

Vänsterpartiet att Sverige i EU och andra

internationella sammanhang skall verka för att den

illegala israeliska bosättningspolitiken på

ockuperat palestinskt område stoppas. I

partimotionens yrkande 3 framförs kravet att Sverige

i EU och andra internationella sammanhang måste

motsätta sig "bantustaniseringen" av de ockuperade

palestinska områdena.

Israels barriärbygge

I flera motioner diskuteras det s.k.

säkerhetsstängsel som den israeliska staten

upprättar i syfte att skydda dess medborgare mot

terrorister.

I kommittémotion 2003/04:U259 (s) yrkande 4

framförs uppfattningen att muren är folkrättsvidrig

och därför förtjänar hård kritik. Vänsterpartiet

anser, vilket framgår av partimotion 2003/04:U311

(v) yrkande 1, att Sverige som enskild stat och som

medlem av EU bör verka för att muren mellan Israel

och Västbanken rivs. I kommittémotion 2003/04:U340

(kd) yrkande 4 krävs att byggandet måste stoppas.

Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U313 (mp)

anser dels att Sverige i sina bilaterala

förbindelser med Israel måste påpeka att bygget av

muren innebär en olaglig annektering av palestinska

områden (yrkande 1), dels att Sverige inom EU och FN

måste arbeta för ett fördömande av den mur som

Israel bygger (yrkande 2). Vidare kräver

motionärerna, i yrkande 3, att Sverige i sina

bilaterala förbindelser med Israel arbetar för att

det olagliga bygget av muren omedelbart stoppas och

för att redan byggda delar rivs.

Palestinska flyktingar

Palestinska flyktingars situation uppmärksammas av

Vänsterpartiet som, i motion 2002/03:U231 (v)

yrkande 5 och 6, kräver dels att de flyktingar som

önskar återvända till sina hem skall tillåtas göra

detta, dels att kompensation för förlust av egendom

i enlighet med internationell lag och sedvanerätt

skall utbetalas av den israeliska regeringen eller

ansvarig myndighet till de palestinier som väljer

att inte återvända. Partiet påtalar att de

palestinska flyktingarnas rätt att återvända är

inskriven i internationell rätt och att de

palestinska flyktingarna har väntat i över 50 år på

att få flytta ut ur sina läger och få återvända till

sina hem, eller åtminstone få en plats i hemområdet

att bo på och en kompensation som gör det möjligt

att skapa en framtid. Vänsterpartiet noterar att de

palestinska barn som nu växer upp i flyktinglägren

är den fjärde generationen som lever utanför

hemlandet.

Utskottets överväganden

Svensk politik har alltid varit att försvara

folkrätten och slå fast respekten för

säkerhetsrådets resolutioner.

Inledningsvis vill utskottet framhålla att detta

betänkande fokuserar på de rent folkrättsliga

aspekterna av konflikten mellan Israel och

Palestina. Situationen vad gäller brott mot de

mänskliga rättigheterna av såväl den israeliska

staten som av den palestinska myndigheten behandlas

i utskottets betänkande 2003/04:UU9.

Läget i konflikten i Mellanöstern är alltjämt

mycket allvarligt. Den politiska processen står

still och våldsnivån är fortsatt hög. Utskottet

anser att terrorristattacker aldrig kan

rättfärdigas. Fortsatt våld i regionen ger inga

fördelar åt någondera sidan. Utskottet fördömer alla

våldshandlingar mot oskyldiga civila, vare sig det

är palestinier eller israeler som drabbas.

Palestinska självmordsbombningar kan aldrig

ursäktas. De måste upphöra för att israeler och

palestinier skall kunna leva i fred och harmoni. Den

palestinska myndigheten måste agera för att

förhindra palestinska terrordåd och andra

våldshandlingar. Utskottet ser med stort allvar på

israeliska anfall mot palestinska civila och

militära mål. Utskottet konstaterar att Sverige och

EU i ett flertal uttalanden har krävt att Israel

skall upphöra med de utomrättsliga avrättningarna av

palestinska ledare, vilket på senare tid har

upprepats.

I dagsläget förmår inte parterna själva att nå en

fredsuppgörelse eller att uppfylla den i april 2003

presenterade färdplanen för fred (The Road Map).

Sverige och Europeiska unionen har verkat för att

fredsprocessen får en fortsättning och, trots

svårigheterna, för att konfliktens parter inte

bryter mot folkrätten inklusive det internationella

regelverket om de mänskliga rättigheterna och den

humanitära rätten. I fall där så skett har Sverige

och EU reagerat.

Målet för Sveriges och EU:s Mellanösternpolitik är

att bidra till en rättvis, varaktig och

allomfattande fred mellan Israel och dess grannar.

Detta förutsätter säkra och erkända gränser i

området samt bildandet av en självständig palestinsk

stat. Att upprätta en palestinsk stat och

normalisera de bilaterala förbindelserna mellan

länderna utgör fredsprocessens logiska slutmål.

Utgångspunkten för en fredlig lösning på

Mellanösternkonflikten, både i Oslo-processen och i

kvartettens (bestående av USA, EU, Ryssland och FN)

färdplan, har varit 1967 års gränser och principen

om land för fred. Hela regionens framtid hänger på

att den israelisk-palestinska konflikten kan

avslutas genom en fredlig, hållbar och rättvis

lösning enligt folkrättens regler och att de

relevanta FN-resolutionerna uppfylls och genomförs.

En hållbar fred i regionen är inte heller möjlig

utan fredsavtal också mellan Israel och Syrien samt

Israel och Libanon.

Sverige och EU har, bl.a. för att hävda

folkrättens principer, sedan länge ställt sig bakom

någon form av internationell närvaro i området.

Utskottet vill i detta sammanhang notera att det i

färdplanen nämns en övervakningsmekanism som

kvartetten skall ha ansvaret för. Utskottet anser

att Sverige och EU bör fortsätta att driva denna

fråga i nära samråd med USA och övriga medlemmar av

kvartetten.

Kvartetten framstår dock alltjämt som passiv och

parterna förefaller ovilliga eller oförmögna att

genomföra färdplanen. Sverige anser att kvartetten

måste aktiveras och sätta press på parterna att

genomföra färdplanen. Utskottet menar att det är av

stor vikt att USA åter engagerar sig mer intensivt i

regionen och, tillsammans med alla inblandade

parter, söker en lösning på problemen. I den rådande

situationen, då behovet av engagemang av utomstående

blivit större, anser utskottet att EU måste agera

mer kraftfullt och med större enighet för att bidra

till att parterna återupptar arbetet med

fredsprocessen. Ett exempel på Sveriges bidrag i

detta viktiga arbete är de möten med företrädare för

Genèveinitiativet som representanter för riksdag och

regering hade i februari.

Genèveinitiativet, som offentliggjordes formellt i

Schweiz i december 2003, har förhandlats fram av

framträdande israeler och palestinier. Initiativet

skiljer sig på viktiga punkter från tidigare

fredsförslag i och med att det även innehåller

konkreta förslag till lösningar av frågor som de

israeliska bosättningarna, den palestinska

flyktingfrågan, Jerusalem, de heliga platserna,

gränser och status. Genèveinitiativet behöver inte

anses stå i motsättning till färdplanen för fred

utan är ett konkret förslag på en permanent lösning

enligt färdplanens tredje fas. Utskottet ser därför

positivt på initiativet, som bl.a. visar på att det

även i ett känsligt läge finns möjlighet till

fortsatta förhandlingar.

Utskottet menar att även om den s.k.

Barcelonaprocessen inte är en del av fredsprocessen

i Mellanöstern utan drivs parallellt och

självständigt så påverkas den politiska utvecklingen

i regionen av processen. Det är för närvarande det

enda forum förutom FN där israeler och araber möts

på ministernivå. Inom Barcelonaprocessen finns flera

parlamentariska forum, och för närvarande pågår ett

arbete för att upprätta en parlamentarisk församling

för Barcelonaprocessen.

Bosättningar på av Israel ockuperad mark är

illegala och Sverige och EU har därför konsekvent

protesterat mot Israels bosättningspolitik. Det är

otillfredsställande att Israel under senare år

fortsatt att bygga nya bosättningar och att utvidga

de befintliga. Den fortsatta bosättningspolitiken

lägger ytterligare hinder i vägen för en

tvåstatslösning grundad på folkrätten, inklusive

säkerhetsrådets resolutioner.

Sverige och EU har vidare uppmanat Israel att

stoppa bygget av barriären. Uppförandet av barriären

strider mot folkrätten när det sker på ockuperad

palestinsk mark. Byggandet får dessutom allvarliga

humanitära konsekvenser för stora delar av den

palestinska befolkningen. Dessutom kan barriären

komma att försvåra möjligheten till en framtida

tvåstatslösning. Problematiken har tagits upp i EU:s

anförande i FN:s säkerhetsråd i oktober 2003 samt i

den resolution (ES-10/13) som presenterades av EU

och som FN:s generalförsamling antog samma månad. I

resolutionen förklaras byggandet på ockuperad

palestinsk mark vara folkrättsstridigt. FN:s

generalsekreterare har i en rapport i november 2003

konstaterat att Israel inte uppfyllt resolutionens

krav om att stoppa byggandet. FN:s generalförsamling

antog i december en resolution (ES-10/14), i vilken

Internationella domstolen (ICJ, International Court

of Justice) ombads avge ett rådgivande yttrande över

de juridiska konsekvenserna av Israels uppförande av

en barriär på ockuperat område. ICJ, som är FN:s

högsta juridiska organ, inbjöd därefter stater att

till domstolen inkomma med information i frågan.

Närmare 50 länder, däribland Sverige, och ett antal

organisationer har skickat in inlagor till

domstolen. I den svenska inlagan görs bedömningen

att barriären, som uppförs delvis på ockuperad mark,

strider mot folkrätten.[13] Den muntliga delen av

förhandlingarna pågick den 23-25 februari 2004. Om

domstolen beslutar att avge ett rådgivande yttrande

förväntas dessa dröja ett antal månader.

Enligt utskottets mening kommer barriären att göra

livet svårare för dem som bor i dess närhet. Israel

har inte formellt annekterat det palestinska område

som ligger mellan barriären och gränsen till Israel.

Områdets folkrättsliga status har inte förändrats.

Den konfiskering av mark som Israel gör för att

bygga barriären strider mot den humanitära rättens

skydd för enskild och allmän egendom på ockuperat

område. Enligt utskottets mening är detta

oacceptabelt.

Barriären kommer att påverka palestinier på båda

sidor. Utskottet finner det angeläget att Sverige

och EU inom olika internationella forum kommer att

fortsätta att kräva att Israel respekterar

folkrätten, inte minst förbudet mot annektering.

Israel måste fortsatt avkrävas att som

ockupationsmakt agera i enlighet med den humanitära

rätten. Palestinierna väster om barriären måste

tillåtas bo kvar. Det är oacceptabelt om palestinier

förvisas från sina hem, vägras tillträde till sin

jordbruksmark eller på annat sätt får sin

rörelsefrihet begränsad.

Utskottet anser att ökade krav fortsatt bör

ställas på den israeliska regeringen, både enskilt

och genom EU och FN, att upphöra med byggandet av

barriären.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att de

frågor som motionerna väckt är besvarade och

avstyrker därmed motionerna 2002/03:U231 (v)

yrkandena 1-8, 2002/03:U245 (s) yrkandena 1, 2 och

5, 2002/03:U275 (mp) yrkandena 1 och 2, 2002/03:U283

(kd) yrkande 2, 2003/04:U259 (s) yrkandena 1-4,

2003/04:U289 (m) yrkandena 5 och 6, 2003/04:U302

(mp) yrkande 1, 2003/04:U311 (v) yrkandena 1 och 2,

2003/04:U313 (mp) yrkandena 1-4 samt 2003/04:U340

(kd) yrkandena 3-5.

**FOOTNOTES**

[13]: Den svenska inlagan till Internationella

domstolen har publicerats på regeringens hemsida:

http://www.utrikes.regeringen.se/fragor/geografiska_omraden/mellanostern/pdf/sv

Internationella brottmålsdomstolen m.m.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)

av Göran Lindblad (m), Björn Hamilton (m) och

Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:U322 yrkande 17,

2003/04:U246 yrkandena 5 och 6 och 2003/04:U289

yrkande 1 samt avslår motionerna 2002/03:U212

yrkande 7, 2002/03:U276 yrkandena 2 och 3,

2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och 10, 2003/04:U15

yrkande 1, 2003/04:U215, 2003/04:U238 (m) yrkande 1,

2003/04:U282 yrkandena 8 och 9, 2003/04:U335 yrkande

10 samt 2003/04:U352 yrkande 2.

Ställningstagande

Den operation som under ledning av USA och

Storbritannien genomfördes med aktivt stöd av en

fjärdedel av FN:s medlemsländer för att få bort

Saddam Husseins regim i Irak var viktig och

nödvändig och ledde till en förnyad och omfattande

debatt om folkrätten såväl i Sverige som i andra

länder. Av EU:s 28 medlems- och kandidatländer

deltar 16 i koalitionen och av i Nordens och

Baltikums 8 länder deltar 5.

Iraks folk led på ett fruktansvärt sätt under en

hård diktatur som förvärrades av FN-sanktionerna.

Kombinationen av extremt hårt förtryck och isolering

från omvärlden skapade en orimlig situation för

Iraks folk. Hundratusentals beräknas ha omkommit

under förtrycket, och dödstalen i Irak ökade

dramatiskt under de långa isoleringsåren. Befrielsen

av landet var därför humanitärt berättigat. Särskilt

Storbritannien, som är mycket noga med den

folkrättsliga legitimiteten, hävdar att Irakaktionen

har ett starkt stöd i de FN-resolutioner som

säkerhetsrådet utfärdade om Irak inklusive den sista

före aktion nr 1441, som utfärdades i november 2002.

Den baserades på den omfattande militära

styrkeuppbyggnad som USA och Storbritannien då

gjorde i regionen och vars tydliga syfte var att

möjliggöra ett militärt ingripande. Storbritanniens

tolkning har bestridits av främst Frankrike,

Ryssland och Kina med instämmande av ett antal

länder däribland Tyskland, Belgien och Sverige.

Inget annat land i Norden eller Baltikum delar

Sveriges ståndpunkt. Storbritanniens tolkning har en

uttalad eller tyst accept av det stora flertalet av

FN:s medlemsländer. FN ställde entydiga krav på

Iraks regim efter dess aggression mot Kuwait,

Saudiarabien och Israel. Redan för tio år sedan stod

det klart att regimen inte avsåg att uppfylla FN-

kraven. Trots det fortsatte FN med sanktioner som

varit avsedda för en kortare period. Därmed hamnade

också FN i en orimlig situation. Sanktionerna

skadade Iraks folk men ett upphävande av desamma

skulle ha givit regimen ett internationellt

erkännande, riskerat folkmord på kurderna och utsatt

grannländerna för förnyade hot. FN:s båda

alternativa handlingslinjer, nämligen fortsatta

sanktioner eller ett upphävande av sanktionerna,

skulle ha fått orimliga följder - antingen fortsatt

utarmning av Irak eller förnyat hot mot kurderna,

grannländerna och Israel, fortsatt förtryck och kamp

mot fredsprocessen mellan Palestina och Israel. USA

och Storbritannien kunde inte heller förväntas att

ge ett dagligt skydd i ytterligare många år åt

Kurdistan.

Utvecklingen i Irak kommer att få stor betydelse för

inte bara landet självt utan för Mellanöstern och

arabvärlden i stort. För omvärlden är det viktigt

att stödja demokratiutvecklingen i Irak.

Det finns tillfällen då den internationella

diplomatin, trots alla ansträngningar, inte räcker

till för att hindra regimer från att utöva folkmord,

understödja terrorism eller starta angreppskrig. Som

en åtgärd för att betvinga ondska kan man tvingas

till att vidta sanktioner. FN spelar då en central

roll. Ett problem med sanktioner är att de ofta

leder till att landet isoleras och att diktaturen

fördjupas. Regimen kan genom sanktionerna skylla

problemen på en fientlig omvärld. Endast FN kan då

ge moralisk legitimitet åt ett sanktionsbeslut. Det

är också endast FN som kan ge sanktioner

effektivitet. Om inte alla stater deltar i

sanktionen blir verkan låg. För att sanktioner skall

ge effekt är det dock viktigt att sanktionerna i

första hand träffar regimen och inte befolkningen.

Det kan inte accepteras att enskilda länder försöker

utsträcka sin egen sanktionslagstiftning till att

också gälla andra länder.

Vi har i dag en ny hotbild med terrorism som verkar

gränsöverskridande i nätverksform samtidigt som det

finns farhågor att terroristorganisationer skall

skaffa massförstörelsevapen. Sverige och andra FN-

medlemmar är förpliktade att verka för FN:s

principer. Det innebär främst en skyldighet att

förhindra eller motverka angreppskrig, folkmord

eller folkfördrivning. Därför skall vi främja FN:s

säkerhetsråd och dess ansvar för internationell fred

och säkerhet.

Artikel 39 i FN-stadgan ålägger säkerhetsrådet att

fastställa förekomster av varje hot mot freden,

fredsbrott eller aggression och rekommendera eller

besluta om åtgärder. Det centrala problemet, som

tydligast kom till uttryck vid folkmordet i Rwanda,

är vad som händer när säkerhetsrådet inte uppfyller

sitt ansvar, som i fallet Rwanda på grund av

passivitet, eller i andra fall på grund av oförmåga

att fatta beslut.

Problemet uppstår när säkerhetsrådet självt inte

uppfyller FN-stadgans principer. I ett sådant läge

måste det övergripande ansvaret vara att följa FN-

stadgans principer och säkra att internationell rätt

inte grovt åsidosätts. Folkrätten behöver

förtydligas och kodifieras vad gäller humanitär

intervention, särskilt vad avser skyldigheten att

förhindra folkmord och folkfördrivning.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motionerna

2002/03:U322 yrkande 17, 2003/04:U246 yrkandena 5

och 6 samt 2003/04:U289 yrkande 1.

2. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)

av Carl B Hamilton (fp) och Birgitta Ohlsson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:U282 yrkande 8 samt avslår

motionerna 2002/03:U212 yrkande 7, 2002/03:U276

yrkandena 2 och 3, 2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och

10, 2002/03:U322 yrkande 17, 2003/04:U15 yrkande 1,

2003/04:U215, 2003/04:U238 yrkande 1, 2003/04:U246

yrkandena 5 och 6, 2003/04:U282 yrkande 9,

2003/04:U289 yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande 10 samt

2003/04:U352 yrkande 2.

Ställningstagande

Sveriges mål för det i betänkandet refererade och

analyserade arbetet med att förnya folkrätten bör

vara att folkrätten entydigt bör bli ett stöd, inte

ett hinder, för att skydda enskilda individers

grundläggande mänskliga rättigheter.

Den av USA och Storbritannien ledda koalitionens

militära ingripande mot Irak ledde till en förnyad

och omfattande debatt om folkrätten i såväl Sverige

som i andra länder. Det bör betonas, menar

utskottet, att skiljelinjen internationellt och i

Sverige både gick mellan olika folkrättsjurister och

mellan olika debattörer. De olika uppfattningarna

illustrerades även inför utskottet när det inbjöd

två svenska professorer i folkrätt som gjorde olika

bedömningar av den folkrättsliga legitimiteten i

alliansens angrepp mot Irak. En knäckfråga visade

sig vara huruvida resolutioner riktade mot Irak

under Saddam Hussein, men ännu inte följda av Irak

(under Saddam Hussein), skulle anses gälla till dess

de uppfylls, eller om de efter en längre tid skulle

anses överspelade. Folkpartiet liberalerna, för sin

del, anslöt sig till den förra folkrättsliga

hållningen, i likhet med bl.a. Storbritannien och

Danmark.

Folkrättsligt ligger den stora svårigheten i att

öppna för möjligheten att låta enskilda länder, i

detta fall en koalition under ledning av USA och

Storbritannien, vid ett av dem uppfattat dödläge i

FN:s säkerhetsråd, agera utifrån ett av dem själva

definierat begrepp för nationell säkerhet.

Erfarenhetsmässigt, enligt omfattande forskning, bör

svårigheten dock vara väsentligt mindre när det rör

sig om demokratiska stater ("democratic peace"-

argumentet).

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motion

2003/04:U282 yrkande 8.

3. Folkrätten inför framtiden (punkt 1)

av Rosita Runegrund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och

10 och 2003/04:U15 yrkande 1 samt avslår motionerna

2002/03:U212 yrkande 7, 2002/03:U276 yrkandena 2 och

3, 2002/03:U322 yrkande 17, 2003/04:U215,

2003/04:U238 yrkande 1, 2003/04:U246 yrkandena 5 och

6, 2003/04:U282 yrkandena 8 och 9, 2003/04:U289

yrkande 1, 2003/04:U335 yrkande 10 samt 2003/04:U352

yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att svensk utrikespolitik

bör genomsyras av och vila på en tydlig värdegrund

som kan ge vägledning i svåra utrikespolitiska

bedömningar. Demokrati, mänskliga rättigheter och

rättssamhällets principer är grundläggande för en

sådan värdegrund.

Kristdemokraterna har länge förespråkat en

förskjutning av fokus inom folkrätten, från staters

rätt och säkerhet till människors rätt och säkerhet.

Folkrätten och staters suveränitet får inte användas

som alibi för brott mot mänskliga rättigheter.

Problematiken aktualiserades då Nato ingrep i

konflikten i Kosovo utan att förankra operationen i

FN:s säkerhetsråd. Risken för att rådsmedlemmar

skulle lägga in veto uppfattades uppenbarligen som

stor.

Normalt sett finns det två allmänt accepterade

undantag från FN-stadgans förbud mot våld: rätten

till självförsvar och ingripanden auktoriserade av

FN:s säkerhetsråd. Det senare förutsätter alltså att

samtliga av säkerhetsrådets medlemsstater är

överens. Natos agerande i Kosovokonflikten

illustrerar en tredje punkt som vunnit ökat

gillande: rätten att med militärt våld ingripa i

humanitära nödlägen - utan säkerhetsrådets

godkännande. Det är dock ett instrument som

uppenbarligen måste hanteras med yttersta

försiktighet och endast i mycket kritiska lägen.

En humanitär intervention måste för att ses som

legitim uppfylla minst fyra krav som till stor del

överensstämmer med vår syn på rätten till försvar.

För det första måste det röra sig om en humanitär

katastrof som folkmord eller andra brott mot

mänskligheten eller en stats sammanbrott och

brutalisering. För det andra måste bruket av våld

vara en absolut sista utväg och det enda medel som

kan avbryta kränkningarna efter att alla fredliga

metoder att lösa konflikten prövats. För det tredje

måste den potentiella skada interventionen är tänkt

att förhindra överstiga den potentiella skada som

kan åstadkommas genom interventionen. Slutligen

måste sannolikheten vara hög för att interventionens

humanitära syften skall uppnås. Om dessa kriterier

kan uppfyllas får folkrätten inte tillåtas utgöra

ett hinder för att rädda människoliv.

Enligt FN-stadgans artikel 51 har stater rätt till

självförsvar mot väpnade angrepp. När FN-stadgan

skrevs var storskaliga internationella terrordåd

inte en realitet och de anti- terrorkonventioner som

redan fanns i FN-stadgan kan inte hantera

omfattningen av attacker såsom de mot World Trade

Center och Pentagon den 11 september 2001.

FN:s säkerhetsråd fördömde enhälligt

terroristattacken i september 2001. Genom

resolutionerna 1368 och 1373 uttryckte

säkerhetsrådet för första gången ett klart samband

mellan rätten till självförsvar och storskaliga

terroristattacker och att terrorismen hädanefter

skulle kunna bekämpas även med militära medel - vid

sidan av de juridiska och polisiära.

Rätten till självförsvar är inte på något sätt

obegränsad. Samtliga eventuella insatser mot

terrorism måste följa de allmänna folkrättsliga

kraven: För det första måste det finnas

proportionalitet mellan det hot man vill skydda sig

mot via självförsvarsrätten och de militära resurser

som sätts in. Det får för det andra inte gå för lång

tid mellan angreppet och självförsvarsinsatserna.

Slutligen får insatserna endast hindra nya

terroristattacker och civila offer måste undvikas så

långt det är möjligt. Hur de två första

folkrättsliga kraven skall bedömas finns det inga

egentliga bestämmelser om. Därför måste

självförsvarsrätten analyseras och definieras ur ett

internationellt perspektiv. Annars är risken för

omfattande missbruk av självförsvarsrätten både

uppenbar och överhängande.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motionerna

2002/03:U280 yrkandena 4, 7 och 10 samt 2003/04:U15

yrkande 1.

4. Kampen mot terrorismen (punkt 2)

av Sermin Özürküt (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:U249 yrkandena 5 och 7 samt

avslår motionerna 2002/03:U212 yrkandena 10-12,

2002/03:U228 yrkandena 5 och 6, 2002/03:U277 yrkande

1, 2002/03:U304 yrkande 3, 2003/04:U282 yrkandena 5

och 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.

Ställningstagande

Från att tidigare ha betraktat internationell

terrorism främst som en kriminell handling har

tolkningen av FN:s stadga i och med resolution 1368

utvecklats så att internationell terrorism nu anses

vara även ett hot mot internationell fred och

säkerhet och utlöser rätten till självförsvar. Även

om man i sammanhanget kan notera att ett enigt

säkerhetsråd står bakom resolutionen är det viktigt

att notera att begreppet internationell terrorism

inte är klart definierat, vare sig när det gäller

graden av våldsamhet eller geografisk utbredning.

Det är därför viktigt att regeringen tar initiativ

till att arbete inleds som avser att närmare

definiera begreppet så att begreppet internationell

terrorism inte används för andra syften än vad som

här avses. Det vore ytterst olyckligt som en oklar

och felaktig definition av begreppet internationell

terrorism skulle bli etablerad som sedvanerätt.

Vidare är det angeläget att framhålla att när

militära ingripanden av det internationella

samfundet mot en stat anses nödvändiga de endast kan

ske efter det att FN:s säkerhetsråd fattat beslut

därom. Ett sådan beslut måste, om det skall kunna

verkställas, dessutom vara förenat med ekonomiska

resurser. FN måste framdeles ges resurser så att

organisationen själv förmår leda den operativa

verksamheten.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motion

2003/04:U249 yrkandena 5 och 7.

5. Kampen mot terrorismen (punkt 2)

av Lotta N Hedström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:U277 yrkande 1 samt avslår

motionerna 2002/03:U212 yrkandena 10-12,

2002/03:U228 yrkandena 5 och 6, 2002/03:U304 yrkande

3, 2003/04:U249 yrkandena 5 och 7, 2003/04:U282

yrkandena 5 och 6 samt 2003/04:U352 yrkande 10.

Ställningstagande

Alltsedan terrorattackerna i september 2001

domineras den internationella agendan av den USA-

ledda kampen mot terrorismen. Syftet med kampen och

dess utformning har emellertid också skapat tvivel

världen över. Miljöpartiet anser att en insats mot

den globala terrorismen enligt den modell USA valt

med anfall på t.ex. det fattiga Afghanistan

äventyrar den globala säkerheten. Den allmänna

rättssäkerheten och folkrätten håller också på att

urholkas. Vi ser en utveckling mot mer av ett

kontroll- och övervakningssamhälle där medborgarnas

civila och politiska rättigheter alltmer inskränks

och där den personliga integriteten hotas.

Miljöpartiet anser att detta aldrig får ske under

hänvisning till kampen mot terrorismen. Att USA

tillåter sig göra detta är en överträdelse.

Miljöpartiet anser att FN och andra internationella

organ måste säkerställa att såväl nationell

lagstiftning som internationella överenskommelser om

de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga fri-

och rättigheterna inte urholkas av USA-

administrationens och det internationella samfundets

kamp mot terrorismen.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motion

2002/03:U277 yrkande 1.

6. Israel och Palestina (punkt 3)

av Göran Lindblad (m), Björn Hamilton (m) och

Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:U289 yrkandena 5 och 6 samt

avslår motionerna 2002/03:U231 yrkandena 1-8,

2002/03:U245 yrkandena 1, 2 och 5, 2002/03:U275

yrkandena 1 och 2, 2002/03:U283 yrkande 2,

2003/04:U259 yrkandena 1-4, 2003/04:U302 yrkande 1,

2003/04:U311 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U313

yrkandena 1-4 samt 2003/04:U340 yrkandena 3-5.

Ställningstagande

Det centrala målet för fredsprocessen i Mellanöstern

är att Israel och en palestinsk stat lever i fred

med varandra och inom säkra och erkända gränser.

Israel måste också erkännas med trygga gränser av

Syrien, Libanon och andra stater i regionen. Den

fredsprocess som startade efter Gulfkriget 1991,

ofta kallad Madrid- och Osloprocessen, såg efter

bakslag och förseningar ut att kunna fullbordas

hösten 2000 eller vintern 2001. En palestinsk stat

hade då kunnat skapas år 2002.

I en situation då parterna stod närmare varandra än

någonsin tidigare avbröts fredsprocessen av den

intifada som startades i september 2002.

Förhandlingarna avlöstes av terrorattacker och

övervåld. Den politiska tyngdpunkten hos båda parter

försköts mot oförsonlighet, och de grupperingar som

motarbetade fredsprocessen stärktes. De palestinska

terrororganisationerna förnekar Israels rätt att

existera och motsätter sig därför fredsprocessen.

Även på den israeliska sidan finns krafter, särskilt

bland bosättarna, som förnekar palestinierna rätten

till en egen stat.

Valen 1996 av president och parlament för den

palestinska myndigheten väckte stora förhoppningar

om ett demokratiskt Palestina, som också kunde bli

ett föredöme för andra arabiska länder. I stället

utvecklas en korrupt diktatur, som hårt drabbat det

palestinska folket. Brister på demokratisk

utveckling bidrog sannolikt till att fredsprocessen

stoppades, menar många palestinier.

Lärdomen av Oslo-processens misslyckande kan måhända

vara att sätta ett tydligt datum då fredsprocessen

skall vara klar och att överge de successiva stegens

metodik, som möjliggjort för fredsmotståndarna att

förhindra processen.

Eftersom parterna verkar oförmögna att tillsammans

återuppta processen bör omvärlden sätta målet att en

demokratisk palestinsk stat som erkänner Israel och

erkännas av Israel etableras redan nästa år

parallellt med att Arabförbundet och dess

medlemsländer erkänner Israel. FN bör uppdra åt

någon tillräckligt stark utomstående organisation

som har båda parters förtroende, sannolikt Nato, att

bidra till säkerheten för de båda staterna.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motion

2003/04:U289 yrkandena 5 och 6.

7. Israel och Palestina (punkt 3, motiveringen)

av Carl B Hamilton (fp) och Birgitta Ohlsson

(fp).

Ställningstagande

Under utskottets överväganden om Israel och

Palestina anser vi att viktiga tillägg borde ha

gjorts. När det gäller konflikten Israel-Palestina

drabbas regionens invånare av övergrepp och

förödmjukelser i strid med folkrättsliga principer.

Dessa principer, som inkluderar respekten för

mänskliga rättigheter, bör till sitt innehåll ses

som bindande och vägledande inte bara för Israel

utan för alla dem som har ansvar för säkerheten i de

palestinska områdena, dvs ockupationsmakten, den

palestinska myndigheten och i princip även andra

reella maktutövande icke-statliga grupper som Hamas

och islamiska Jihad. Alla parter och makthavare bör

utan undantag följa folkrättens principer och

sedvanerätt.

Vi vill understryka att våldet också har drabbat

Israel. För den enskilde israelen försämrades

säkerheten under lång tid, men sedan barriären

byggdes anses den av många israeler ha förbättrats.

Utskottet vill påminna om bakgrunden till barriärens

uppförande: Hamas och andra fanatiska

terrororganisationer har skickat in

självmordsbombare i bl.a. täta israeliska folkmassor

för att döda så många oskyldiga som möjligt. När man

lyckas döda många oskyldiga israeler har inte sällan

jublet stigit mot skyn i Gaza. Detta är en

fruktansvärd och självklart svårhanterlig situation,

inte minst för en vital demokrati som Israel, med

stora möjligheter för medborgarna och pressen att

kräva åtgärder för att förbättra säkerheten.

Utskottet, som naturligtvis stöder staten Israel och

dess existens, stöder förvisso inte i alla stycken

den sittande israeliska regeringen, men utskottet

menar likväl att man aldrig kan ursäkta eller

acceptera en organisation med Hamas och andra

terrororganisationers syfte att utplåna staten

Israel.

Det palestinska rättsväsendets svaghet och korrupta

natur resulterar i avsevärda problem vad avser bl.a.

folkrättens krav på respekt för mänskliga

rättigheter. Såväl domstolsväsendet som det allmänna

åklagarämbetet lider brist på utbildad personal och

övriga resurser. De s.k. säkerhetsdomstolarna

fungerar i praktiken som ett slags parallellt

rättssystem på de palestinska områdena men det råder

stor oklarhet om vilka fall som förs till

säkerhetsdomstol. Godtyckligheten härvidlag är ett

stort problem, och ett antal personer hålls häktade

trots att palestinska domstolar beslutat om deras

frigivning.

Också under utskottets överväganden om den barriär

som Israel uppför anser Folkpartiet att viktiga

tillägg borde ha gjorts. Ökade krav bör fortsatt

ställas på den israeliska regeringen att upphöra med

byggandet av barriären i den mån den uppförs på

folkrättsstridigt sätt på palestinskt område.

Med vad som ovan anförts anser vi att de frågor som

motionerna väckt är besvarade och avstyrker därmed

motionerna om Israel och Palestina.

8. Israel och Palestina (punkt 3)

av Rosita Runegrund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:U283 yrkande 2 och

2003/04:U340 yrkandena 3-5 samt avslår motionerna

2002/03:U231 yrkandena 1-8, 2002/03:U245 yrkandena

1, 2 och 5, 2002/03:U275 yrkandena 1 och 2,

2003/04:U259 yrkandena 1-4, 2003/04:U289 yrkandena 5

och 6, 2003/04:U302 yrkande 1, 2003/04:U311

yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:U313 yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna förordar en mer balanserad svensk

Mellanösternpolitik som medför bra relationer till

konfliktens alla parter. Efterlevnaden av folkrätten

och de mänskliga rättigheterna bör sättas i fokus.

Det är viktigt att omvärlden uppmanar parterna att

uppfylla sina åtaganden i enlighet med tidigare

ingångna avtal och bistår med politisk och ekonomisk

assistans för att underlätta en fredsprocess.

Kristdemokraterna stöder FN:s centrala resolutioner,

såsom resolution 242 från 1967 som talar om

återlämnande av ockuperade områden, resolution 338

från 1973 som uppmanar parterna att stoppa all

militär verksamhet och genomföra resolution 242

fullt ut samt resolution 1397 från 2002 som

bekräftar säkerhetsrådets vision om en region där

två stater, Israel och Palestina, lever sida vid

sida inom säkra och erkända gränser.

Kristdemokraterna vill också poängtera att Sverige

och EU skall fördöma varje våldshandling vare sig

den manifesteras i terrordåd av självmordsbombare

eller motsvarande, eller i form av repressalier med

anledning av terrordåden. Som i alla andra

konflikter är det de vanliga civila medborgarna som

drabbas hårdast. Barn på bägge sidor i konflikten

traumatiseras av våldet. På de palestinska områdena

blir misären allt värre och situationen är av flera

olika anledningar oacceptabel. Den barriär som

staten Israel bygger upp i syfte att skydda sin

befolkning mot terrorism för med sig mycket negativa

konsekvenser för det palestinska folket.

Kristdemokraterna uppmanar Israel att avbryta

byggandet av denna barriär. Det är

Kristdemokraternas uppfattning att Sverige och EU

skall verka för en internationell fredsstyrka under

FN:s ledning för upprätthållandet av vapenvila och

säkerhet för att främja fredsprocessen.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motionerna

2002/03:U283 yrkande 2 samt 2003/04:U340 yrkandena

3-5.

9. Israel och Palestina (punkt 3)

av Lotta N Hedström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:U275 yrkande 2 och

2003/04:U302 yrkande 1 samt avslår motionerna

2002/03:U231 yrkandena 1-8, 2002/03:U245 yrkandena

1, 2 och 5, 2002/03:U275 yrkande 1, 2002/03:U283

yrkande 2, 2003/04:U259 yrkandena 1-4, 2003/04:U289

yrkandena 5 och 6, 2003/04:U311 yrkandena 1 och 2,

2003/04:U313 yrkandena 1-4 samt 2003/04:U340

yrkandena 3-5.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att Sverige bör ta initiativ till

att Palestina erkänns som stat. Enligt Osloavtalet

skulle den palestinska staten ha etablerats 1999.

Yassir Arafat avstod från att utropa staten efter

påtryckningar från bl.a. EU. Läget i hela

Mellanösternkonflikten skulle ha varit annorlunda om

Palestina varit en erkänd stat.

Det palestinska folket är i stort behov av det

internationella samfundets hjälp, närvaro och

övervakning. Sedan hösten 2000, då den andra

intifadan inleddes och den israeliska ockupationen

av Palestina och våldet mot palestinierna

eskalerade, har det palestinska folket bett det

internationella samfundet om sådan hjälp, närvaro

och övervakning. Syftet har varit att på ett

rättvist och rättskipande sätt skydda den

palestinska civilbefolkningen från den israeliska

arméns övertramp. Det är beklagligt att denna vädjan

inte har hörsammats. Miljöpartiet anser att den

svenska regeringens uppfattning om en internationell

närvaro har varit tvetydig. Mot bakgrund av att

världssamfundet inte har agerat tillräckligt tydligt

och effektivt mot ockupationsmaktens övervåld har

civila medborgare från hela världen i stället valt

att agera på egen hand. Fredsrörelsen och enskilda

fredsaktivister har velat ta det ansvar deras

regeringar valt att inte ta. Det måste dock

konstateras att denna närvaro inte ersätter

världssamfundets ansvar. Den svenska regeringen

borde kraftfullt kunna höja sin röst och kräva att

Israel respekterar de internationella

fredsaktivisternas närvaro och mänskliga

rättigheter. Miljöpartiet anser också att det finns

ett behov av en stadig internationell närvaro inom

FN:s ram för att säkerställa att den israelska armén

inte kränker palestinier.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motionerna

2002/03:U275 yrkande 2 samt 2003/04:U302 yrkande 1.

10. Internationella brottsmålsdomstolen

(punkt 4)

av Göran Lindblad (m), Björn Hamilton (m) och

Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:U14 yrkande 9 och avslår

motionerna 2002/03:U258 yrkande 2, 2002/03:U297

yrkandena 2, 5, 6 och 8, 2003/04:U16 yrkande 2 samt

2003/04:U282 yrkandena 11 och 12.

Ställningstagande

Förutsättningen för ökad respekt för mänskliga

rättigheter och en utveckling av demokrati är att

det råder fredliga förhållanden. I Afghanistan går

utvecklingen framåt om än läget är instabilt. Den

afghanska regeringen behöver stöd i sina

ansträngningar med att anta en ny konstitution och

genomföra fria och demokratiska val. Det Sverige

främst kan göra för en god utveckling i landet är

att bidra med betydligt ökade fredsfrämjande

insatser.

Trots att Afrika är inblandat i och hårt drabbat av

väpnade konflikter kan en ljusare framtid skönjas då

samtliga större konflikter i Afrika nu är föremål

för afrikanskt ledda fredsprocesser. Ett afrikanskt

ramverk för operationella strukturer för

konflikthantering håller på att utvecklas, och det

finns förslag inom ramen för EU-Afrikadialogen och

EU-AVS ministerråd att EU skall stödja Afrikas egna

ansträngningar. Stödet skall ha karaktär av

fredsbevarande insatser och föreslås huvudsakligen

genom Afrikanska unionen eller andra subregionala

organisationer. Detta är ett viktigt steg på vägen,

då EU genom att stimulera afrikansk konfliktlösning

kan skapa förutsättningar för frihet, fred och

stabilitet och därigenom ge förutsättningar för

demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motion 2003/04:U14

yrkande 9.

11. Tilläggsprotokoll till Europakonventionen

(punkt 6)

av Lotta N Hedström (mp) och Sermin Özürküt (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Ju278 yrkande 2.

Ställningstagande

Det nuvarande diskrimineringsförbudet i artikel 14 i

Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller

endast rättigheter vilka omfattas av konventionen.

För att eliminera denna allvarliga begränsning av

skyddet för de mänskliga rättigheterna har ett

tilläggsprotokoll 12 till konventionen förhandlats

fram. Tilläggsprotokollet utsträcker

diskrimineringsförbudet så att det omfattar

åtnjutandet av alla rättigheter vilka är reglerade i

lag. Detta är ett viktigt steg i arbetet för att

förverkliga principen om alla människors lika värde.

Tyvärr har Sverige varken undertecknat eller

ratificerat protokollet. Regeringen har tidigare

ifrågasatt om ett tilläggsprotokoll är rätt metod

eftersom det tar lång tid innan Europadomstolen

hunnit utveckla en praxis. Detta är en mycket

anmärkningsvärd hållning eftersom samma argument

likaväl kan användas mot själva konventionen.

Konventionen är även den ett levande instrument, med

en praxis från domstolens sida, som ständigt

utvecklas beroende på samhällsförhållandenas

förändringar. Detta argumentet skulle även kunna

anföras mot ny nationell lagstiftning över huvud

taget.

De argument som regeringen anfört mot

tilläggsprotokollets form och innehåll saknar

bärkraft, och det är synnerligen angeläget att

regeringen omgående undertecknar protokollet och att

det sedan skyndsamt föreläggs riksdagen för

ratificering.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motion

2002/03:Ju278 yrkande 2.

12. Tilläggsprotokoll till FN:s konvention

om ekonomiska, sociala och kulturella

rättigheter (punkt 7)

av Lotta N Hedström (mp) och Sermin Özürküt (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:U16 yrkande 1 och

2003/04:U243.

Ställningstagande

Ett tilläggsprotokoll till ESK-konventionen skulle

vara värdefullt. Sveriges agerande under den 57:e

sessionen av FN:s människorättskommission i Genève

är förvånande. Sverige blockerade där ett

tilläggsprotokoll till den tredje stora konventionen

om mänskliga rättigheter, ESK-konventionen om

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Av

de sex stora konventionerna på MR-området är det

bara ESK-konventionen som saknar ett

tilläggsprotokoll. Syftet med protokollet var att ge

individer och/eller grupper möjlighet att klaga till

FN:s granskningskommitté för ESK-rättigheter om

konventionsrättigheterna kränkts, exempelvis vad

gäller individers rätt till utbildning, arbete,

rätten att bilda fackförbund, rätten till mat och

bostad, rätten till hälsa och en tillfredsställande

levnadsstandard och social trygghet. Rätten till mat

hör exempelvis till de grundläggande mänskliga

rättigheterna och är själva förutsättningen för

annan utveckling. Ett sätt att stärka kampen mot

svälten är att anta ett tilläggsprotokoll till ESK-

rättigheterna som skulle göra det möjligt för

individer och grupper att klaga på sina regeringar

även när det gäller ESK-rättigheterna där rätten

till mat ingår.

Sverige, som traditionellt varit ett föregångsland

vad gäller mänskliga rättigheter, borde ta initiativ

till ett tilläggsprotokoll för ESK-rättigheterna.

Fördelarna med ett sådant protokoll skulle vara

flera. Förutom klagomöjligheten skulle det bidra

till förståelsen och tillämpningen av de ekonomiska,

sociala och kulturella rättigheterna. Det skulle ge

enskilda möjlighet att, i sista hand, vända sig till

FN:s granskningskommitté för konventionens

efterlevnad (ESK-kommittén) för att få upprättelse

när rättigheterna kränkts. En sådan möjlighet finns

redan i dag när det gäller de medborgerliga och

politiska rättigheterna. Även konventionerna mot

tortyr, rasdiskriminering och diskriminering mot

kvinnor har en individuell klagomöjlighet. Det

skulle också tvinga fram en rättspraxis på området.

Samtidigt skulle det för de ekonomiska, sociala och

kulturella rättigheterna vara ett värdefullt steg i

arbetet med att få bort den tveksamma uppdelning som

har gjorts mellan olika kategorier av rättigheter.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motionerna

2003/04:U16 yrkande 1 och 2003/04:U243.

13. FN:s konvention om migrantarbetares och

deras familjers rättigheter (punkt 8)

av Lotta N Hedström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:U321.

Ställningstagande

Situationen för många migrantarbetare, såväl de som

plockar bär i de svenska skogarna på sensommaren som

de miljontals indiska migrantarbetare som jobbar för

minimala löner i oljestaterna runt Persiska viken,

är ofta mycket otillfredsställande.

Sverige var ett av de länder som var med och

utarbetade den internationella FN-konventionen för

skydd av migrantarbetare och deras familjers

rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling i

december 1990. Konventionen trädde i kraft den 1

juli 2003. Sverige har dock ännu inte ratificerat

konventionen.

Konventionen är tänkt att reglera grundläggande

rättigheter för alla som arbetar i ett annat land än

det egna, oavsett om de har giltiga dokument eller

inte. Undantagna är arbetare som sänds utomlands av

företag eller organisationer i hemlandet, liksom

flyktingar och statslösa (som skyddas av andra

konventioner). Konventionen tar fasta på den roll

som migrantarbetare spelar i den globala ekonomin

och skapar en internationell standard för behandling

av, välfärd och rättigheter för migrantarbetare

oavsett deras status samt pekar på skyldigheter och

ansvar för de länder som tar emot migrantarbetare.

Konventionen tillvaratar migrantarbetares och deras

familjers intressen genom hela migrationsprocessen

från förberedelser i det egna landet,

transitförfarandet, uppehåll och arbetsförhållanden

i ett annat land till återvändandet till hemlandet.

Konventionen försöker motarbeta och eliminera

exploatering av alla typer av migrantarbetare och

deras familjemedlemmar. Den försöker särskilt hindra

illegal handel och olaglig anställning av

migrantarbetare.

De 22 länder som skrivit under konventionen har det

gemensamt att de är utvecklingsländer, ofta länder

som migranterna kommer från. Hittills är Bosnien-

Hercegovina det enda europeiska land som skrivit

under konventionen. Det måste ligga i Sveriges

intresse att snarast ratificera denna konvention.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motion

2003/04:U321.

14. Sexuell läggning och könstillhörighet

(punkt 9)

av Carl B Hamilton (fp), Lotta N Hedström (mp),

Birgitta Ohlsson (fp) och Sermin Özürküt (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:U287 yrkande 1,

2003/04:K418 yrkande 1, 2003/04:L350 yrkande 20,

2003/04:U16 yrkande 4, 2003/04:U282 yrkande 19 samt

2003/04:U337 yrkande 2.

Ställningstagande

Rätten till frihet från diskriminering och från

förföljelse på grund av sexuell läggning och

könstillhörighet har vunnit ett mer världsomfattande

erkännande först under senare år. Det finns många

angelägna åtgärder som behöver vidtas för att

motverka diskriminering av homosexuella, bisexuella

och transpersoner. Sverige bör snarast ta ett

internationellt initiativ för att upprätta en

internationell konvention för att undanröja all

diskriminering på grund av sexuell läggning eller

könsidentitet.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som ovan framförs.

Förslaget lämnas med anledning av motionerna

2002/03:U287 yrkande 1, 2003/04:K418 yrkande 1,

2003/04:L350 yrkande 20, 2003/04:U16 yrkande 4,

2003/04:U282 yrkande 19 samt 2003/04:U337 yrkande 2.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Folkrätten inför framtiden, punkt 1 (v)

av Sermin Özürküt (v).

Bakgrunden till den folkrättsliga diskussion som

förts under senare år har sin utgångspunkt i Natos

militära ingripande 1999 mot Folkrepubliken

Jugoslavien (FRJ). Natoländerna med USA i spetsen

angav humanitära och moraliska motiv för sitt

ingripande mot FRJ. Man angav som skäl för sitt

ingripande att man ville förhindra folkfördrivning

och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Ingripandet hade inget stöd i FN:s säkerhetsråd.

Utskottets sätt att skriva om utvecklingen i Kosovo

före Natos ingripande har en stark benägenhet att

acceptera Natoländernas beskrivning av situationen i

Kosovo som ett självklart historiskt faktum.

Situationen i Kosovo var inte alls så enkel och

självklar att den omedelbart motiverade ett

ingripande. Det är visserligen sant att våldsdåd

hade begåtts i Kosovo, men det är ytterst tveksamt

om dessa var av den omfattningen att de motiverade

omfattande bombningar av FRJ. Vidare hade

bombningarna av FRJ föregåtts av förhandlingar

mellan FRJ och Nato med Madelaine Albright i spetsen

i Rambouillet, där praktiskt oantagliga förslag av

ultimativ karaktär presenterats av Nato. Vidare

inleddes angreppet i stor skala på den

kosovoalbanska befolkningen först efter det att Nato

inlett sina bombningar. Massflykten från Kosovo

inleddes inte förrän bombningarna av FRJ inletts.

Den historiska utvecklingen av vad som hände i

Kosovo efter Natoangreppet har beskrivits av flera

kritiska journalister men också av fredsförhandlaren

och OSSE:s representant i Belgrad, överste Bo

Pellnäs.

Natos ingripande i Kosovo var det första fallet där

Nato eller en USA-allians gjorde ett militär

ingripande som kan rubriceras som preventivkrig. USA

och dess alierade har senare genomfört ytterligare

ett sådant krig utan FN:s sanktion.

Det är av största vikt att detta uppträdande inte

upprepas och omvandlas till prejudikat eller ges

någon plats i sedvanerätten. Det skulle undergräva

FN:s auktoritet och underminera respekten för FN-

stadgan.

Vad beträffar den diskussion som uppstått till följd

av Natos intervention i Kosovo, som är det enda

exemplet en intervention med hänvisning till de

mänskliga rättigheterna, samt det faktum att

historieskrivningen kring detta exempel är

omdiskuterad, bör man vara ytterst försiktig med att

föra långtgående resonemang om sedvanerätt kring

detta enda fall.

Som bekant rättfärdigades inte USA:s och dess

allierades folkrättsvidrig ingripande i Irak med

hänvisning till de mänskliga rättigheterna, utan

till förekomsten av, som det senare visade sig,

obefintliga massförstörelsevapen.

Det går inte att förneka att det kan förekomma fall

där skyddet av människors säkerhet kommer i konflikt

med staters säkerhet. Detta är ett svårlöst dilemma.

Dels är det svårt att fastställa hur grova dessa

ingripanden skall vara för att motivera ett

ingripande utifrån, dels kan det vara svårt att

fastställa vad som är ett militärt ingripande mot

stater som begår brott mot mänskliga rättigheter som

enda och sanna motiv och ett militärt ingripande

utifrån som har andra politiska motiv än, eller

utöver, de rent humanitära. FN-stadgan torde vara

det enda instrument som kan ge ett viss skydd mot

missbruk av militära ingripanden med andra motiv än

de humanitära.

Utrikesutskottet har i betänkande 2002/03:UU16

Irakkonflikten och FN-stadgans våldsförbud redovisat

sin syn i frågan om USA:s och dess allierades

störtande av diktatorn Saddam Hussein och den därpå

följande ockupationen av Irak och hävdat att detta

ingripande kan ha varit riktig från humanitär

synpunkt. I betänkandet fastslogs dock att USA:s och

dess allierades ingripande stred mot den

internationella rättsordningen. Noteras bör att

USA:s och dess allierades ingripande inte gjordes

med hänvisning till den irakiska regimens brott mot

de mänskliga rättigheterna utan till att den

irakiska regimen var i besittning av

massförstörelsevapen.

2. Kampen mot terrorismen, punkt 2 (m, fp, kd)

av Carl B Hamilton (fp), Göran Lindblad (m),

Björn Hamilton (m), Rosita Runegrund (kd) och

Nils Oskar Nilsson (m).

Under utskottets överväganden kring kampen mot

terrorismen anser vi att ett tillägg borde ha gjorts

om det beklagliga i att den svenska försvarsmakten,

i motsats till försvarsmakten i andra EU-länder,

inte anses behöva planera för militära uppgifter i

kampen mot terrorismen så som den beskrivs i t.ex.

EU:s nya säkerhetsstrategi.

3. Israel och Palestina, punkt 3 (v)

av Sermin Özürküt (v).

Under utskottets överväganden om läget i konflikten

i Mellanöstern anser jag att viktiga tillägg borde

ha gjorts.

Läget i konflikten i Mellanöstern är alltjämt mycket

allvarligt. Den politiska processen står still och

våldsnivån är fortsatt hög. Utskottet anser att

terroristattacker aldrig kan rättfärdigas. Fortsatt

våld i regionen ger inga fördelar åt någondera

sidan. Utskottet fördömer alla våldshandlingar mot

oskyldiga civila, vare sig det är palestinier eller

israeler som drabbas. Palestinska

självmordsbombningar kan aldrig ursäktas. De måste

upphöra för att israeler och palestinier skall kunna

leva i fred och harmoni. Den palestinska myndigheten

måste agera med kraft för att förhindra palestinska

terrordåd och andra våldshandlingar. Utskottet ser

också med allvar på israeliska anfall mot

palestinska mål. Den palestinska myndigheten måste

agera med kraft för att förhindra palestinska

terrordåd och andra våldshandlingar samtidigt som

den israeliska staten måste tillhållas att inte

lägga palestinska myndigheter och institutioner i

grus och aska. Utan fungerade institutioner kan inte

de palestinska myndigheterna stoppa den terror som

genomförs av palestinier. Utskottet konstaterar att

Sverige och EU i ett flertal uttalanden har krävt

att Israel skall upphöra med de utomrättsliga

avrättningarna av palestinska ledare, vilket på

senare tid har upprepats.

4. Israel och Palestina, punkt 3 (mp)

av Lotta N Hedström (mp).

Genèveinitiativet framställs som en positiv ansats i

utskottets betänkande och det kan det också vara,

men vissa svagheter bör påpekas och påtalas,

nämligen att initiativet:

- inte ligger i linje med de resolutioner som FN

tagit om Israel-Palestinakonflikten genom åren,

-

- inte säkerställer de palestinska flyktingarnas

status och hemvändande

-

- inte garanterar en palestinsk stat eftersom land

och luftrum inte kan upprätthållas på ett

autonomt sätt, och israelisk militär enligt

förslaget kommer att finnas kvar på palestinskt

territorium.

-

5. Internationella brottmålsdomstolen, punkt 4

(v)

av Sermin Özürküt (v).

Utskottet menar att Saddam Hussein byggde upp en

diktatur som utgjorde ett hot mot den egna

befolkningen och mot omvärlden. USA:s och dess

allierades angrepp på Irak innebar att Saddam

Husseins grymma diktatur störtades. Angreppet på

Irak var likafullt ett folkrättsbrott och

genomfördes inte med hänvisning till att man avsåg

att störta en diktator, vars regim innebar

omfattande och grova brott mot mänskliga rättigheter

utan med hänvisning till falska uppgifter om att

Irak innehade massförstörelsevapen samt uppgifter om

att Saddam Hussein gav skydd åt terrornätverket al-

Qaida - uppgifter som USA:s utrikesminister Colin

Powell senare medgav var felaktiga.

6. Internationella brottmålsdomstolen, punkt 4

(mp)

av Lotta N Hedström (mp).

Miljöpartiet menar att beskrivningen av

folkrättsfrågorna i samband med interventionen i

Afghanistan lämnar mycket i övrigt att önska.

Det svenska stödet till de amerikanska bombningarna

2001 stod inte på en klar folkrättslig grund och

alternativen för Amerika att gå tillväga på annat

sätt för att hävda sin självförsvarsrätt än genom

anfallsvåld på världens fattigaste land uttömdes

inte.

Vi menade då och menar fortfarande att

terroristhandlingen i New York, som utlöste

Afghanistankriget, i stället borde ha mötts med

framför allt brottsbekämpande, polisiära,

diplomatiska och sanktionsinriktade medel i brett

internationellt samförstånd. Sverige hade en

undfallande, ogenomtänkt och reflexmässsigt USA-

trogen linje, och folkrättsdiskussionen var inte

kvalificerad.

Den retorik som finns att läsa i riksdagsprotokollen

från den vintern visar också på en patetisk övertro

på hur bra och lugnt allt skulle bli i Afghanistan

efter att den förhatliga talibanregimen störtats med

amerikanska trupper.

Dagens facit visar tyvärr inte på de vinsterna,

utan på ett växande hat mot allt västerländskt, mot

FN och mot USA hos stora delar av befolkningen som

tvärtom försvårar återuppbyggnad, genuin demokrati

och god integrering i världssamfundet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Följdmotioner

2003/04:U14 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

vara berett att göra större fredsfrämjande

insatser i Afghanistan, vilket bidrar till

förutsättningar för ökad respekt för mänskliga

rättigheter och demokrati i landet.

2003/04:U15 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vilka principer

som skall ligga till grund för svenska utrikes-

och säkerhetspolitiska ställningstaganden i de

fall då staters rätt och människors rätt

kolliderar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sammanställning

av de konventioner från FN, Europarådet och ILO

som Sverige inte signerat och ratificerat.

2003/04:U16 av Lotta N Hedström och Ulf Holm (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige även

bör verka för ett tilläggsprotokoll till

Genèvekonventionen, ESK-rättigheterna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skriva under

och ratificera avtalet om immunitet och

privilegier för ICC-anslutna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i FN-

sammanhang bör verka för att en konvention om

rättigheter avseende sexuell läggning och

könstillhörighet antas.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03

2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

omedelbart skall underteckna tilläggsprotokoll 12

till Europakonventionen om mänskliga rättigheter

och skyndsamt förelägga riksdagen protokollet för

ratificering.

2002/03:U212 av Maud Olofsson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

verka för en uppdatering av internationell

lagstiftning med hänvisning till krigförande

relationer mellan statliga och icke-statliga

parter.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

fördöma de fall där mänskliga rättigheter medvetet

eller omedvetet kränks under förevändning att man

bekämpar terrorism.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inte

bör använda epitetet "terrorism" vårdslöst och

utan referens till en fastslagen definition.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att "kriget" mot

terrorism förs inom ett multilateralt, juridiskt

hållbart nätverk.

2002/03:U228 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kampen mot

terrorismen måste föras inom demokratins och

rättsstatens ramar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sveriges

regering i kampen mot terrorismen kraftfullt

driver frågan om rättssäkerhet så att våra

grundlagar upprätthålls för alla våra medborgare.

2002/03:U231 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU

och andra internationella sammanhang skall verka

för att internationell rätt och FN:s resolutioner

efterlevs när det gäller palestiniernas rätt till

självbestämmande och suveränitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU

och andra internationella sammanhang skall verka

för att den illegala israeliska

bosättningspolitiken på ockuperat palestinskt

område stoppas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU

och andra internationella sammanhang skall

motsätta sig "bantustaniseringen" av de ockuperade

palestinska områdena.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att palestinierna

har rätt att utropa en egen suverän stat, dvs. en

stat som har kontroll över det egna territoriet,

sina gränser och handel och andra relationer med

andra länder.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de flyktingar

som önskar återvända till sina hem skall tillåtas

göra detta.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kompensation

för förlust av egendom i enlighet med

internationell lag och sedvanerätt skall utbetalas

av den israeliska regeringen eller ansvarig

myndighet till de palestinier som väljer att inte

återvända.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i FN

och i EU och andra internationella sammanhang

skall verka för palestiniernas rätt till hela

östra Jerusalem som huvudstad.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i FN

och i EU skall verka för att en internationell

övervakningsstyrka sänds till Israel/Palestina.

2002/03:U245 av Hillevi Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det måste bli

ett omedelbart stopp på allt övervåld från

israelisk polis och militär.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Israel måste

respektera folkrättens principer och

palestiniernas mänskliga rättigheter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Israel måste

lämna all ockuperad mark, i enlighet med FN:s

resolutioner.

2002/03:U249 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att militära

aktioner mot ett land skall diskuteras och

beslutas i FN.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i FN och

i andra internationella sammanhang måste kritisera

och bekämpa den folkrättsfientliga och

imperialistiska politik som president Bush och hans

administration bedriver.

2002/03:U258 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

både nationellt och internationellt bör verka för

att Saddam Hussein ställs inför den

internationella brottmålsdomstolen, i synnerhet

för hans brott både mot sitt eget folk, mot det

kurdiska folket och mot andra minoriteter.

2002/03:U275 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Israels krig mot

Palestina.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör ta

initiativ till att Palestina erkänns som stat.

2002/03:U276 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen på

alla nivåer skall förhindra att USA ensamt eller i

samarbete med andra stater börjar ett krig mot

Irak som inte sanktionerats enhälligt av FN:s

säkerhetsråd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall stå fast vid att endast FN innehar det

globala våldsmonopolet samt att FN:s säkerhetsråds

resolutioner måste respekteras av samtliga

medlemsstater.

2002/03:U277 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige genom

FN och andra internationella organisationer måste

verka för att USA inte missbrukar sin militära och

ekonomiska styrka för att påverka det

folkrättsliga regelverket, internationella

överenskommelser och FN-charten på ett negativt

sätt.

2002/03:U280 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om när väpnat våld

skall få användas i försvarssyfte.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att folkrätten

först och främst skall främja människors säkerhet

före staters.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

självförsvarsrätten måste analyseras och

definieras ur ett internationellt perspektiv.

2002/03:U283 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alla nationers

rätt till trygghet inom fasta och erkända gränser.

2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i FN-

sammanhang bör verka för att en konvention om

rättigheter avseende sexuell läggning och

könstillhörighet antas.

2002/03:U297 av Lotta N Hedström (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förlängd och förstärkt internationell närvaro för

skydd och observation.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

förmå Pakistan att underteckna Genèvekonventionen

om flyktingar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

sanningskommission och av ett förfarande i den

internationella brottmålsdomstolen för att

klarlägga ansvar för olika övergrepp i

Afghanistan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

poängtera USA:s särskilda moraliska ansvar för

återuppbyggnaden av Afghanistan.

2002/03:U304 av Lars Ohly m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Sverige

som EU-medlem har ett ansvar för att EU som

organisation strikt tillämpar folkrätten och FN:s

resolutioner och att även EU-länder i sin egenskap

av enskilda stater gör detsamma.

2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Sverige på

lämpligt sätt bör arbeta för att FN:s förklaring

om mänskliga rättigheter kompletteras med

diskriminering på grund av sexuell läggning.

2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om FN:s roll för att

ge sanktioner effektivitet och moralisk

legitimitet.

Motioner från allmänna motionstiden

2003/04

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en FN-konvention

mot diskriminering på grund av sexuell läggning

eller könsidentitet.

2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Sverige i

FN bör arbeta för antagandet av en konvention som

erkänner likaberättigande och frihet från

diskriminering för homo-, bi- och transsexuella

som en mänsklig rättighet.

2003/04:U215 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en kampanj genomförs

för att upplysa om och hävda folkrättens värde som

ett skydd för folk och inte för stater.

2003/04:U238 av Henrik von Sydow (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att omdefiniera

folkrätten så att grundläggande mänskliga

rättigheter sätts före staternas suveränitet.

2003/04:U243 av Lars Ohly m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att Sverige fortsättningsvis bör arbeta för att ett

tilläggsprotokoll till konventionen om de

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna

(ESK) antas.

2003/04:U246 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU

skall verka för att principen om statssuveränitet

inte får vara överordnad andra viktiga principer

som folkmord, folkfördrivning och andra grova och

systematiska brott mot mänskliga rättigheter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU

skall verka för att FN:s stadga förtydligas så att

kamp mot folkmord och folkfördrivning kodifieras

som grund för humanitär intervention.

2003/04:U259 av Hillevi Larsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Sverige

bör verka för att FN driver igenom sina redan

antagna resolutioner angående Palestina och ser

till att de efterlevs. Det viktigaste kravet

gäller att Israels ockupation av Palestina måste

upphöra.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett stopp för

bosättningspolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Israels

självpåtagna rätt att utvisa eller avrätta Arafat

kraftfullt måste fördömas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att den mur

Israel bygger på palestinsk mark är

folkrättsvidrig och förtjänar hård kritik.

2003/04:U282 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kampen mot

terrorismen måste föras inom demokratins och

rättsstatens ramar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sveriges

regering i kampen mot terrorismen kraftfullt

driver frågan om rättssäkerhet så att våra

grundlagar upprätthålls för alla våra medborgare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

folkrätten till ett bättre skydd för mänskliga

rättigheter inom länder.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör gå

i spetsen för en fortsatt förnyelse av folkrätten

så att den entydigt blir ett stöd, inte ett

hinder, för enskilda individers grundläggande

rättigheter.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

driva på så att fler stater, inklusive USA,

ratificerar Romstadgan om den permanenta

internationella brottmålsdomstolen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtal av

amerikanska medborgare i den permanenta

internationella brottmålsdomstolen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en omarbetning av

FN:s konvention mot rasdiskriminering.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

motverka diskriminering av homosexuella,

bisexuella och transpersoner samt betydelsen av

att Sverige snarast tar ett internationellt

initiativ för att upprätta en internationell

konvention för att undanröja all diskriminering på

grund av sexuell läggning eller könsidentitet.

2003/04:U289 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Iraks

befrielse var riktig både ur humanitär synpunkt

och för att hävda den internationella

rättsordningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU

bör stödja fredsprocessen mellan Israel och dess

grannar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU

bör verka för att den s.k. färdplanen för fred

förverkligas så att parterna kan enas om att en

palestinsk stat skall etableras år 2005.

2003/04:U302 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet en stadig

internationell närvaro inom FN:s ram för att

säkerställa att den israeliska armén inte kränker

palestinier.

2003/04:U311 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige som

enskild stat och som medlem av EU bör verka för

att muren mellan Israel och Västbanken rivs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionens anförs om att Sverige inom

EU-kretsen bör verka för att förhindra att den

israeliska säkerhetstjänsten Mossad opererar på

europeiska flygplatser.

2003/04:U313 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i sina

bilaterala förbindelser med Israel skall påpeka

att bygget av muren innebär olaglig annektering av

palestinska områden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom

EU och FN skall arbeta för en bred uppslutning

kring att den mur Israel bygger skall fördömas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i sina

bilaterala förbindelser med Israel skall arbeta

för att det olagliga bygget av muren omedelbart

stoppas och för att redan byggda delar rivs.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

kontinuerliga israeliska våldsövergreppen mot en

granne utan armé upphör.

2003/04:U317 av Lotta N Hedström (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om undertecknande

av legosoldatskonventionen.

2003/04:U321 av Ulf Holm m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Sverige skall

ratificera FN:s konvention för skydd av

migrantarbetares och deras familjers rättigheter som

antogs av FN:s generalförsamling den 18 december

1990.

2003/04:U335 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att definitionen

av folkrätten behöver moderniseras.

2003/04:U337 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en

FN-konvention om rättigheter rörande sexuell

läggning och könstillhörighet.

2003/04:U340 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU

skall fördöma varje våldshandling i form av

självmordsterrordåd eller repressalier för

självmordsterrordåd.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stoppa

byggandet av den s.k. muren som den israeliska

staten upprättar i syfte att skydda dess

medborgare mot terrorister.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU

skall verka för en internationell fredsstyrka

under FN:s ledning för upprätthållande av

vapenvila och säkerhet för att främja en

fredsprocess.

2003/04:U352 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall redovisa de internationella konventioner och

tilläggsprotokoll som Sverige inte har ratificerat

och tydligt förklara varför.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att folkrättsliga

krav aldrig får gå ut över kravet på grundläggande

mänskliga rättigheter.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att grundläggande

mänskliga rättigheter måste respekteras också för de

personer som blivit involverade i kampen mot

terrorismen.

Motionerna

I kommittémotion 2003/04:U282 (fp) yrkande 11 hävdas

att Sverige bör driva på så att fler stater,

inklusive USA, ratificerar Romstadgan om den

permanenta internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Motionärerna önskar också, i yrkande 12,

uppmärksamma frågan om åtal mot amerikanska

medborgare i den permanenta internationella

brottmålsdomstolen. Enligt motionärerna bör inget

lands medborgare som begår allvarliga brott mot

mänskligheten kunna gå säkra från att ställas inför

domstolen. Sverige bör verka för att EU-länder inte

ingår bilaterala överenskommelser med USA om att

avskriva möjligheten att inför ICC åtala amerikanska

militärer och diplomater.

I kommittémotion 2003/04:U16 (mp) yrkande 2 begär

motionärerna att Sverige skriver under och

ratificerar avtalet om immunitet och privilegier för

ICC-anslutna. Regler om immunitet och privilegier

skapar förutsättningar för att vittnen och offer

samt domstolens företrädare och tjänstemän skall

kunna utföra sitt arbete så effektivt som möjligt.

Regeringen bör, enligt motionärerna bakom

kommittémotion 2002/03:U258 (mp) yrkande 2, verka

både nationellt och internationellt för att Saddam

Hussein ställs inför den internationella

brottmålsdomstolen, i synnerhet för sina brott mot

sitt eget folk, mot det kurdiska folket och mot

andra minoriteter.

I kommittémotion 2003/04:U14 (m) yrkande 9

diskuteras situationen i Afghanistan. Motionärerna

anser att Sverige bör vara berett att där göra

större fredsfrämjande insatser, vilket skulle bidra

till förutsättningar för ökad respekt för mänskliga

rättigheter och demokrati i landet.

I den enskilda motionen 2002/03:U297 (mp) begärs i

yrkande 6 både en sanningskommission och ett

förfarande i den internationella brottmålsdomstolen

för att klarlägga ansvaret för olika övergrepp i

Afghanistan. Vidare hävdas behovet av förlängd och

förstärkt internationell närvaro i Afghanistan för

skydd och observation (yrkande 2). Motionären anser

att Sverige bör poängtera USA:s särskilda moraliska

ansvar för återuppbyggnaden av Afghanistan (yrkande

8). Vidare måste Pakistan förmås att underteckna

Genèvekonventionen om flyktingar (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Den 1 juli 2002 trädde Romstadgan för den

internationella brottmålsdomstolen (ICC,

International Criminal Court) i kraft. Därmed kunde

domstolen, som har sitt säte i Haag, träda i

funktion. Under 2003 har val av domare, åklagare och

biträdande åklagare till domstolen ägt rum och

invigningen av domstolen kunnat ske.

Sverige och Europeiska unionen har från början

varmt stött upprättandet av brottmålsdomstolen, vars

inrättande kanske är att betrakta som den största

händelsen inom folkrätten sedan FN-stadgans

tillkomst för mer än 50 år sedan. Genom

brottmålsdomstolen tas ett viktigt steg bort från

straffrihet för grova brott mot den humanitära

rätten.

Europeiska unionen har under 2003 bekräftat sin

bestämda avsikt att samarbeta med domstolen. Den

gemensamma ståndpunkt om den internationella

brottmålsdomstolen som Europeiska unionen antog

under svenskt ordförandeskap den 11 juni 2001

reviderades och förstärktes under 2002 och 2003. En

handlingsplan har upprättats i syfte att samordna

unionens aktiviteter till stöd för domstolen och för

att bibehålla Romstadgans integritet.

Utskottet vill samtidigt framhålla Romstadgans

centrala komplementaritetsprincip, som anger att ICC

får träda in endast om det inte finns någon stat som

kan och vill lagföra för internationella brott.

Romstadgan utgör således ett incitament för stater

att själva åtala och stärker därmed trenden under

senare år att åtala och döma för krigsförbrytelser

och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Utskottet har tidigare välkomnat ansträngningarna

att upprätta den internationella brottmålsdomstolen

och anser det ytterst värdefullt att den nu trätt i

funktion och kan bemöta bristande åtgärder på

nationell nivå och komma till rätta med den

straffrihet som har förekommit för bl.a. folkmord,

brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Hittills har 92 länder ratificerat Romstadgan -

däribland Sverige och samtliga övriga EU-länder.[14]

Kina, Indien, Pakistan, Indonesien och Turkiet är

några av de länder som inte har skrivit under

fördraget. Det finns också länder som har skrivit

under, men som inte har ratificerat, Romstadgan.

Bland dessa finns USA, Israel, Egypten, Iran och

Ryssland. Sverige arbetar tillsammans med övriga EU-

länder för att förmå fler stater att ansluta sig

till Romstadgan för att därigenom göra domstolen

till den globala kraft mot straffrihet för de allra

grövsta brotten, som är dess främsta syfte. Sverige

och Europeiska unionen har även på olika sätt

försökt påverka USA, som genom sin nuvarande

inställning till Romstadgan har en negativ inverkan

på ratifikationsprocessen i vissa länder.

Utskottet finner det ytterst beklagligt att USA

fortsätter sina ansträngningar att förmå länder att

ingå bilaterala avtal i syfte att staterna skall

förbinda sig att inte överlämna amerikanska

medborgare till domstolen. EU har, med svenskt stöd,

antagit slutsatser innehållande vissa principer som

skall beaktas av EU-staterna i deras förhållande

till USA i frågan. Av dessa principer framgår att EU

bestämt tar avstånd från det amerikanska förslaget

till dylika avtal. Enligt EU:s tydliga riktlinjer

för de länder som väljer att sluta avtal med USA

måste avtalen slå fast att inga krigsförbrytare får

förbli ostraffade och att amerikaner som utlämnas

till USA i stället för till ICC därför måste ställas

inför rätta i amerikanska domstolar, samt att

avtalen aldrig kan omfatta alla amerikaner utan

endast personer utsända av den amerikanska

regeringen.

Inget EU-land har slutit något avtal med USA om

att inte överlämna amerikanska medborgare för

lagföring av ICC. Sverige och EU har vidare aktivt

arbetat för att uppmärksamma tredjeland på EU:s

vägledande principer och hjälpa tredjeland att stå

emot amerikanska påtryckningar. Flera länder utanför

EU har med stöd i rådsslutsatserna avböjt de

amerikanska förslagen.

Sverige har i februari 2004 undertecknat avtalet

om immunitet och privilegier för Internationella

brottmålsdomstolen. Enligt vad utskottet erfarit

pågår arbetet med en proposition om avtalet, och

arbetet med den beräknas vara klart under våren 2004

så att en proposition kan föreläggas riksdagen för

beslut. Därefter kan Sverige ratificera avtalet.

Enligt vad utskottet inhämtat har Sverige varit

mycket aktivt i att effektivisera EU:s arbete. Det

bör framhållas att det var under det svenska

ordförandeskapet i EU 2001 som den första gemensamma

ståndpunkten om ICC antogs, och Sverige har sedan

dess följt upp detta arbete bl.a. genom den

handlingsplan som nyligen antogs av ministerrådet.

Utskottet välkomnar detta arbete och stöder vidare

regeringens fortsatta ansträngningar att, både på

egen hand och i samarbete med andra länder, främst

inom Europeiska unionen, ge domstolen och dess

stadga starkt stöd.

Afghanistan

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till det

seminarium som hölls i riksdagen i november 2003 om

situationen i Afghanistan. Utskottet anser att den

nuvarande situationen och säkerhetsläget i

Afghanistan ger anledning till oro. En bred

internationell närvaro är nödvändig för att

förbättra säkerhetssituationen och för att stödja

återuppbyggnadsarbetet. Sverige har sedan årsskiftet

2001/02 deltagit med enheter i den internationella

säkerhetsstyrkan i Kabul. Delar av den styrkan,

främst stabs- och samverkansofficerare, kommer att

fortsätta sin tjänstgöring där. Regeringen har

vidare nyligen beslutat att bidra med svensk militär

räddningstjänstpersonal till Kabuls internationella

flygplats. Det svenska engagemanget är ett viktigt

led i en strävan att bidra till utveckling, fred och

säkerhet i Afghanistan. Regeringen har i proposition

2003/04:71 föreslagit att riksdagen medger att

regeringen ställer en väpnad styrka bestående av

högst 150 personer till förfogande för deltagande

inom ramen för Internationella säkerhetsstyrkan i

Afghanistan (ISAF). Propositionen bereds för

närvarande av riksdagen.

Sverige stöder vidare FN:s centrala roll i

återuppbyggnadsarbetet genom representanter i FN-

missionen Unama och andra FN-organ. På det

humanitära området är Sverige sedan länge aktivt i

minröjningsarbetet och verkar kraftfullt för att

avväpna barnsoldater och ge stöd till barnens

återanpassning till samhället. Det är utskottets

uppfattning att situationen i Afghanistan måste

fortsätta att ges hög prioritet på världssamfundets

dagordning. Hela det internationella samfundet,

inklusive USA, har ett stort ansvar i arbetet med

att förbättra situationen och säkerhetsläget i

landet.

Afghanistan är inte part till Romstadgan, och

förutsättningar för att låta Internationella

brottsmålsdomstolen klarlägga ansvaret för olika

övergrepp i Afghanistan är inte uppfyllda. De

brottstyper som domstolen har mandat att döma för är

folkmord, brott mot mänskligheten och

krigsförbrytelser. Det gäller dock bara brott som

begåtts efter det att domstolen formellt inrättades

den 1 juli 2002.

Saddam Hussein

I december 2003 nåddes världen av uppgiften om att

Saddam Hussein gripits. USA har i januari 2004

tillkännagivit att Saddam Hussein har

krigsfångestatus, vilket betyder att han kommer i

åtnjutande av det rättsskydd som föreskrivs för

krigsfångar i Genèvekonventionen. Konventionen är en

uppsättning internationellt erkända regler för hur

fångar skall behandlas. Bland annat ges fångar rätt

att ta emot besök av personal från Internationella

rödakorskommittén. ICRC-personal, som bl.a. har till

uppgift att övervaka att Genèvekonventionen

respekteras, besökte i februari 2004 Saddam Hussein

i dennes cell.

Utskottet menar att Saddam Hussein byggde upp en

diktatur som utgjorde ett hot både mot den egna

befolkningen och mot omvärlden. Utskottet har på

annat håll i detta betänkande tagit ställning till

frågan huruvida det var folkrättsligt riktigt att

invadera Irak. Med dessa ställningstaganden som

grund bör det mot bakgrund av regimens grova brott

mot de mänskliga rättigheterna anses värdefullt att

Saddam Hussein har kunnat gripas. Förutsättningarna,

vilka utskottet redogjort för i det ovanstående, för

att ställa honom inför Internationella

brottsmålsdomstolen är dock inte uppfyllda.

Utskottet förutsätter dock att Saddam Hussein kommer

att ställas till svars för sina oförrätter i

enlighet med andra internationella rättsliga normer.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att de

frågor som motionerna väckt är besvarade och

avstyrker därmed motionerna 2002/03:U258 (mp)

yrkande 2, 2002/03:U297 (mp) yrkandena 2, 5, 6 och

8, 2003/04:U14 (m) yrkande 9, 2003/04:U16 (mp)

yrkande 2 samt 2003/04:U282 (fp) yrkandena 11 och

12.

**FOOTNOTES**

[14]: Avseende den svenska ratifikationen

hänvisas till justitieutskottets betänkande

2000/01:JuU30 Internationella brottmålsdomstolen.

Traktaträtt och specifika konventioner,

ratificeringar m.m.

Motionerna

Flera motionskrav gäller svensk ratifikation av

eller krav på omarbetningar av redan befintliga

internationella konventioner och tilläggsprotokoll.

Andra motioner innehåller förslag på nya

konventioner.

Ett flertal motioner, såsom motionerna 2002/03:U287

(mp, s, fp, v, c) yrkande 1, 2003/04:U16 (mp)

yrkande 4, 2003/04:U337 (s) yrkande 2, 2003/04:K418

(fp) yrkande 1, 2003/04:L350 (c) yrkande 20,

2003/04:U282 (fp) yrkande 19 och tar ställning för

att Sverige i FN bör verka för att en särskild

konvention om rättigheter, och frihet från

diskriminering, avseende sexuell läggning och

könstillhörighet antas.

I kommittémotion 2003/04:U282 (fp) yrkande 16

önskar motionärerna se en omarbetning av FN:s

konvention mot rasdiskriminering eftersom det i dag

inte bara är högerextrema hot som underminerar

demokratin i världen. Aggressivitet inspirerad av

traditionell vänsterretorik är lika destruktiv som

rasism och respekterar inte alla människors lika

värde. Mot bakgrund av detta bör FN:s konvention mot

rasdiskriminering revideras och vidgas så att den

inbegriper alla typer av hatpolitik och alla

politiska aktiviteter som bygger på våldsamma

angrepp mot vissa grupper eller vissa politiska

arbetssätt.

Motionärerna bakom kommittémotionerna 2003/04:U15

(kd) yrkande 4 och 2003/04:U352 (kd) yrkande 1

önskar en sammanställning av de konventioner från

FN, Europarådet och ILO som Sverige inte

undertecknat och ratificerat. Regeringen bör

redovisa vilka internationella konventioner och

tilläggsprotokoll som Sverige inte har ratificerat

och tydligt förklara varför så är fallet.

Motionärerna menar att Sverige bör föregå med gott

exempel och skriva under och ratificera så många

konventioner som möjligt i syfte att öka

möjligheterna att andra länder följer efter och gör

samma sak.

Genom partimotion 2002/03:Ju278 (v) yrkande 2

framför Vänsterpartiet krav på att Sverige måste

underteckna och ratificera tilläggsprotokoll 12 till

Europakonventionen om mänskliga rättigheter. I

kommittémotion 2003/04:U243 (v) begärs att Sverige

skall arbeta för att ett tilläggsprotokoll till FN-

konventionen om de ekonomiska, sociala och

kulturella rättigheterna (ESK) antas. Det är svårt

att förstå varför regeringen motarbetar en

utveckling som skulle stärka ESK-rättigheterna och

tydliggöra att de har samma status som de

medborgerliga och politiska rättigheterna, dvs. att

de mänskliga rättigheterna är "universella, inbördes

beroende av varandra och odelbara". Sverige bör

därför fortsättningsvis arbeta för att ett

tilläggsprotokoll till konventionen om de

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna

(ESK) antas.

Enligt kommittémotion 2002/03:U313 (c) yrkande 23

har konventionerna om mänskliga rättigheter med åren

blivit många och därmed tillsammans relativt

heltäckande. Även vissa gruppers rättigheter har

lyfts fram under årens lopp. Konventioner och

förklaringar har uppmärksammat exempelvis barns,

kvinnors, funktionshindrades, minoriteters och

ursprungsfolks utsatta situation i skilda avseenden

och slagit fast rättigheter. FN:s förklaring om

mänskliga rättigheter om att ingen får diskrimineras

på grund av "ras, hudfärg, kön, språk, religion,

politisk eller annan uppfattning, nationellt eller

socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i

övrigt" behöver kompletteras med diskriminering på

grund av sexuell läggning.

I kommittémotion 2003/04:U16 (mp) yrkande 1 begär

motionärerna att Sverige bör verka för ett

tilläggsprotokoll till FN-konventionen och ESK-

rättigheterna. Av de sex stora MR-konventioner som

finns är det bara ESK-konventionen som saknar ett

tilläggsprotokoll. Syftet med protokollet var att ge

individer och/eller grupper möjlighet att klaga till

FN:s granskningskommitté för ESK-rättigheter om

konventionsrättigheterna kränkts, exempelvis vad

gäller individers rätt till utbildning, arbete,

rätten att bilda fackförbund, rätten till mat och

bostad, rätten till hälsa och en tillfredsställande

levnadsstandard och social trygghet. Situationen för

många migrantarbetare är, även i Sverige, alltför

ofta dålig. Motionärerna bakom kommittémotion

2003/04:U321 (mp) önskar därför att Sverige skall

ratificera FN:s konvention för skydd av

migrantarbetares och deras familjers rättigheter.

I den enskilda motionen 2003/04:U317 (mp) yrkande 2

begärs att Sverige undertecknar och ratificerar FN:s

legosoldatskonvention. Sverige bör i internationella

sammanhang motverka och ifrågasätta att företag

erbjuder stater professionella militära tjänster.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar inledningsvis att

internationell rätt omfattar ett mycket stort antal

internationella, globala som regionala, konventioner

och avtal. Utrikesdepartementet publicerar Sveriges

internationella överenskommelser (SÖ) från år 1999

och framåt, samt vissa äldre ofta efterfrågade

överenskommelser, på Internet. Vidare kan nämnas att

det av FN-stadgans artikel 102 framgår att varje

traktat som ingås av medlemsstaterna skall

registreras hos FN:s sekretariat och av detta

offentliggöras.

Utskottet har vidare inhämtat att en identifiering

av internationella, såväl globala som regionala,

konventioner och avtal som Sverige tillträtt eller

skulle kunna tillträda skulle bli omfattande. Det

kan noteras att enbart FN registrerat ungefär 10 000

internationella avtal och - som jämförelse - att

UD:s eget traktatregister över avtal som Sverige

ingått omfattar omkring 5 000 avtal, ungefär lika

fördelat på bilaterala och multilaterala avtal. Bara

en redogörelse för potentiella avtal på MR-området

skulle kräva en omfattande utredning. Som bilaga

till detta betänkande läggs en förteckning över

länder, inklusive Sverige, som ratificerat ett

trettiotal olika FN-konventioner på MR-området

(bilaga 2).

Utskottet instämmer i bedömningen att det är

viktigt att Sverige föregår med gott exempel i

folkrättsliga överväganden och diskussioner om

huruvida internationella överenskommelser och

konventioner skall undertecknas och ratificeras.

Utskottet finner dock inget egenvärde i att Sverige

skulle vara part till så många konventioner som

möjligt. Ett stort antal konventioner från FN,

Europarådet och ILO är i dag obsoleta och har

ersatts av nyare konventioner även om de äldre

konventionerna formellt sett fortsatt existerar.

Utskottet kan inte anse det ändamålsenligt att

avkräva att en lista över dessa äldre obsoleta

konventioner publiceras. Betydande svårigheter finns

också att på annat sätt än vad som ovan beskrivits

finna former för en presentation och redovisning av

svenska överväganden i fråga om enskilda

konventioner.

Utskottet vill beträffande nyare konventioner som

Sverige inte blivit part till hänvisa till

överväganden redovisade i regeringens skrivelse

2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk

utrikespolitik. Skrivelsen behandlas i

utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU9. Utskottet

vill också särskilt betona att det, i enlighet med

den nationella handlingsplan för de mänskliga

rättigheterna som skrivelse 2001/02:83 En nationell

handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

hänvisar till (avsnitt 5.2 s. 23 f.), pågår ett

arbete i en interdepartemental arbetsgrupp för att

se över frågan om vilka konventioner som bör

ratificeras och därmed eventuella ytterligare

ratifikationer. Det kan därmed konstateras, menar

utskottet, att frågan om ratifikationer av olika

konventioner får en tillfredsställande beredning

inom ramen för regeringens arbete.

Tilläggsprotokoll till FN:s konvention om

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

När det gäller frågan om ett tilläggsprotokoll till

FN:s konvention om ekonomiska, sociala och

kulturella rättigheter noterar utskottet att

regeringen i skrivelse 2003/04:20 Mänskliga

rättigheter i svensk utrikespolitik förklarar

följande:

De senaste åren har frågan om ett

tilläggsprotokoll till konventionen om

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

diskuterats inom FN. Ett protokoll skulle

möjliggöra för individer att klaga på sin stat

för att den inte skyddar individens ekonomiska,

sociala eller kulturella rättigheter. En liknande

mekanism finns redan för konventionen för de

medborgerliga och politiska rättigheterna.

Under år 2003 har en arbetsgrupp upprättats

under FN:s kommission för de mänskliga

rättigheterna för att överväga förslag till ett

tilläggsprotokoll till konventionen om

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Sverige kommer att aktivt delta i

arbetsgruppens diskussioner om ett

tilläggsprotokoll, även om regeringen inte är

övertygad om att ett sådant protokoll är det

bästa sättet att främja dessa rättigheter.

Dessutom kommer Sverige att verka för att de

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna

på ett effektivt sätt drivs inom övriga delar av

FN-systemet, inte minst på utvecklingssidan.

Utskottet står bakom denna politik.

FN:s konvention om avskaffandet av alla former

av rasdiskriminering

Utskottet vill starkt betona alla människors lika

värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras eller

hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund

av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,

språklig eller religiös tillhörighet,

funktionshinder, sexuell läggning eller politisk

eller annan uppfattning. Skyddet mot diskriminering

är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga

rättigheterna.

Det främsta internationella instrumentet för att

motverka etnisk diskriminering utgörs av FN:s

konvention om avskaffandet av alla former av

rasdiskriminering (CERD, Convention on the

Elimination of All Forms of Racial Discrimination)

som antogs i New York 1965. Konventionen innefattar

förbud av rasistiska och fascistiska organisationer

och syftar till att garantera alla människor,

oavsett ursprung, absolut och fullständig rätt till

alla tänkbara mänskliga rättigheter. Uttrycket

"rasdiskriminering" avser varje skillnad, undantag,

inskränkning eller företräde på grund av ras,

hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt

ursprung, som har till syfte eller verkan att

omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet

eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga

rättigheter och grundläggande friheter på politiska,

ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden

av det offentliga livet.

Enligt rasdiskrimineringskonventionen åtar sig

konventionsstaterna att fördöma [kolla*] all form av

rasdiskriminering och att med alla tillgängliga

medel bedriva en politik som leder till avskaffande

av alla former av rasdiskriminering.

Konventionsstaterna förbinder sig också att stifta

lagar som förbjuder rasdiskriminering samt bekämpa

fördomar som kan leda till rasdiskriminering.

Enligt artikel 2 i rasdiskrimineringskonventionen

skall staten vidta ett antal olika åtgärder för att

bekämpa rasism. Flera olika typer av insatser behövs

för att bekämpa brottslighet med anknytning till

rasism och främlingsfientlighet. Detsamma gäller,

vilket även diskuteras i utskottets betänkande

2003/04:UU9, möjligheterna att bekämpa politiska

aktiviteter som bygger på våldsamma angrepp och hat

mot vissa grupper eller vissa politiska

arbetsformer. Endast lagstiftning är inte

tillfyllest enligt utskottets uppfattning. Det krävs

samarbete mellan olika myndigheter, kunskap och

utbildning men även uppföljning av nyare regler för

att utvärdera om reglerna fungerar i enlighet med

sina syften. Rättsvårdande myndigheter och domstolar

har en särskilt viktig uppgift att fylla i dessa

sammanhang.

Principen om icke-diskriminering utgör grunden för

hela det system av rättsregler som skapats för de

mänskliga rättigheterna. I FN:s konvention om de

medborgerliga och politiska rättigheterna stadgas

att ingen åtskillnad får göras på grundval av ras,

hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan

åsikt, nationellt eller socialt ursprung, egendom,

härstamning eller annan ställning. I

rasdiskrimineringskonventionen inkluderas däremot

inte politiska åsikter som diskrimineringsgrund.

Enligt utskottets mening är det angeläget att

verka för att alla stater förmås efterleva redan

gjorda konventionsåtaganden. Utskottet bedömer

vidare att en omförhandling av konventionen kan vara

svår att få till stånd. I sammanhanget kan

konstateras att det vid Interparlamentariska

unionens session i Santiago de Chile våren 2003

antogs en resolution som uppmanar FN att utsträcka

den internationella konventionen om avskaffande av

alla former av rasdiskriminering till att också

omfatta politiska aktiviteter som härstammar från

hat och våld .[15]

Utskottet vill vidare framhålla att FN:s MR-

kommission vid FN:s världskonferens mot rasism,

främlingsfientlighet och relaterad intolerans 2001

rekommenderades att förbereda kompletterande

internationella normer för att stärka och uppdatera

internationella instrument mot rasism,

rasdiskriminering, främlingsfientlighet och

relaterad intolerans i alla dess aspekter.

Utskottet konstaterar också att

Europakonventionens artikel 14 innehåller ett

diskrimineringsförbud. Även i EG-rätten, till

exempel artikel 13 i EG-fördraget och artikel 21 i

EU-stadgan, finns bestämmelser varigenom

diskriminering förbjuds. Utskottet anser också att

det förslag till fördrag om upprättande av ett

konstitutionellt fördrag för Europeiska unionen, som

sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet

behandlat i betänkande 2003/04:KUU1, innehåller

tydliga och adekvata bestämmelser varigenom

diskriminering förbjuds.

Ett förbud mot diskriminering finns även i

regeringsformen. Enligt andra kapitlet, som

behandlar de grundläggande fri- och rättigheterna,

får lag eller annan föreskrift inte missgynna

medborgare därför att han eller hon med hänsyn till

ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör

minoritet. I Sverige finns sedan juli 2003 även

lagen (2003:306) om förbud mot diskriminering som

ytterligare förstärker diskrimineringsskyddet.

Tilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen

Utskottet konstaterar att Europakonventionen i

artikel 14 innehåller ett diskrimineringsförbud. Ett

tilläggsprotokoll 12 till konventionen, som

innehåller ett generellt diskrimineringsförbud, har

nyligen antagits. Enligt utskottets mening har

tilläggsprotokollet fått en mycket allmänt hållen

utformning, eftersom protokollet är avsett att täcka

många praktiska situationer. Det reella innehållet i

förbudet kommer därför att bli beroende av

Europadomstolens tolkning av protokollet. Därmed går

det inte heller att förutse diskrimineringsförbudets

verkliga innebörd i enskilda, konkreta situationer

förrän det finns en utvecklad rättspraxis med

avgöranden från Europadomstolen. Utskottet

konstaterar att regeringen alltsedan förhandlingarna

om protokollet började har uttalat sig för ett

separat instrument med mer utvecklade och precisa

bestämmelser för att mer effektivt kunna främja

kampen mot diskriminering. Utskottet delar denna

uppfattning. Protokollets vida tillämpningsområde

gör också att staten mycket väl kan anses ansvarig

för handlingar som vidtas av enskilda, t.ex.

hyresvärdar, restaurangägare eller arbetsgivare.

Enligt utskottets mening skall åtgärder mot sådan

diskriminering i första hand hanteras i nationell

lagstiftning.

I dagsläget har 33 av Europarådets 45

medlemsstater undertecknat tilläggsprotokoll 12.

Endast fem stater - Bosnien-Hercegovina, Kroatien,

Cypern, Georgien och San Marino - har ratificerat

protokollet. Protokollet har ännu inte trätt i

kraft. Utskottet anser det rimligt att det får

ankomma på regeringen att avgöra om och i så fall

när tilläggsprotokollet bör undertecknas och

ratificeras.

Sexuell läggning och könstillhörighet

Rätten till frihet från diskriminering och från

förföljelse på grund av sexuell läggning och

könstillhörighet har vunnit ett mer världsomfattande

erkännande först under senare år. Sexuell läggning

finns därför inte uttryckligen upptaget bland

diskrimineringsgrunderna i FN:s konventioner om

mänskliga rättigheter. Senare har dock både FN:s

kommitté för mänskliga rättigheter och kommittén för

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter haft

anledning att fastslå att diskrimineringsförbudet i

FN:s två centrala konventioner för mänskliga

rättigheter (ICCPR och ICESCR) även omfattar sexuell

läggning.

Inte heller Europakonventionen från 1950

innehåller uttryckligen sexuell läggning som

diskrimineringsgrund. Även här har senare praxis

slagit fast att konventionens diskrimineringsskydd

omfattar sexuell läggning.

Frågor om skydd mot diskriminering på grund av

sexuell läggning har inom Europeiska unionen

diskuterats under senare år. Genom en ändring av EG-

fördraget 1997 infördes en artikel 13 som

fastställer en befogenhet för rådet att besluta om

åtgärder för att bekämpa sådan diskriminering. Under

2000 antogs ett direktiv (2000/78/EG) om en allmän

ram för likabehandling i arbetslivet som även

omfattar sexuell läggning. Samma år antog

ministerrådet en gemenskapens handlingsplan mot

diskriminering (2001-2006) som även omfattar sexuell

läggning. Sexuell läggning finns också upptaget i

diskrimineringsförbudet i EU:s stadga om de

grundläggande rättigheterna (artikel 21).

Samtidigt som skyddet mot diskriminering på grund

av sexuell läggning utvecklats i Sverige med flera

länder så finns det i FN-sammanhang alltjämt ett

utbrett motstånd mot att ens omnämna dessa frågor.

Det är utskottets uppfattning att en

attitydförändring bland FN:s länder kan påskyndas

genom att frågorna successivt tas upp i olika FN-

forum. I FN:s kommission för de mänskliga

rättigheterna 2000 tog Sverige initiativ till att

föra in ett uttryckligt fördömande av summariska

avrättningar av personer på grund av deras sexuella

läggning i det resolutionsförslag om summariska

avrättningar som Sverige årligen lägger fram. Detta

utgjorde det första omnämnandet av sexuell läggning

i en FN-resolution. Formuleringen har trots motstånd

från vissa länder kunnat bibehållas och ingår även i

den text som antogs av kommissionen 2003. Vidare

valde Sverige vid kommissionens möte 2003 att

uppmärksamma frågan genom ett anförande av

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell

läggning (HomO). Under 2004 års session av

kommissionen stödde Sverige ett av Brasilien

framlagt resolutionsförslag om skydd mot

diskriminering på grund av sexuell läggning. Också

detta bidrog, även om resolutionsförslaget inte

kunde antas vid årets session, till att frågan

fördes upp på FN:s dagordning.

Utskottet välkomnar dessa, om än långt ifrån

tillräckliga, framgångar vad gäller omnämnande av

sexuell läggning i centrala FN-forum. Mot denna

bakgrund får det bedömas föga troligt att ett

förslag om en specifik konvention mot diskriminering

på grund av sexuell läggning och könstillhörighet

skulle kunna vinna tillräckligt gehör i det

internationella samfundet. Utskottet förutsätter

dock att Sverige kommer att fortsätta att motarbeta

övergrepp mot och diskriminering av personer på

grund av sexuell läggning varhelst det förekommer.

Övriga konventioner

1989 antogs FN:s konvention mot rekrytering,

användning, finansiering och träning av

legosoldater. Endast ett fåtal länder har hittills

anslutit sig till konventionen, och ingen av

Europeiska unionens medlemsstater har gjort det.

FN:s konvention för skydd av migrantarbetares och

deras familjers rättigheter antogs av FN:s

generalförsamling 1990. Konventionen trädde i kraft

den 1 juli 2003. Utskottet konstaterar att

konventionen inte har ratificerats av Sverige eller

något annat EU-land.

Utskottet kan vidare, genom t.ex. dåvarande

utrikesminister Anna Lindhs skriftliga svar på

frågorna 2002/03:157, 2002/03:161, 2002/03:162 och

2002/03:171, konstatera att de sex stora FN-

konventionerna om mänskliga rättigheter, med sina

eventuella tillhörande fakultativa protokoll, är

universella och ger ett gott skydd, även för

personer som arbetar i ett annat land än där de är

medborgare. Migrerande arbetares situation stärks

även genom Internationella arbetsorganisationens

(ILO, International Labour Organization) befintliga

konventioner. Om Sverige, eller något annat land,

skulle ratificera konventionen om migrerande

arbetares och deras familjemedlemmars rättsliga

ställning, skulle konventionen äga giltighet bara i

de länder som har ratificerat den. Det kan, enligt

utskottets mening, sättas i fråga i vad mån detta är

en ändamålsenlig ordning. Utskottet finner det också

troligt att Sveriges existerande lagstiftning i

stort ger ett fullgott rättsligt skydd åt de

migrerande arbetare och deras familjemedlemmar som

befinner sig i Sverige. Mot bakgrund av dessa redan

existerande skyddsmekanismer kan det ifrågasättas om

Sverige, och många andra länder, har anledning att

ratificera konventionen om migrerande arbetares och

deras familjemedlemmars rättsliga ställning.

Utskottet finner, utan att några specifika

motionsförslag väckts i denna del, också anledning

att uppmärksamma att Europeiska unionen fortsatt att

spela en aktiv roll i arbetet med utarbetandet av en

konvention om funktionshindrades rättigheter.

Unionen har lämnat förslag till konventionstexten

som utgår från uppfattningen att en ny konvention

bör bygga på existerande internationella normer och

tydliggöra kopplingen mellan funktionshinder och

mänskliga rättigheter. Sverige betonar särskilt

frågor som icke-diskriminering, lika möjligheter,

autonomi, deltagande och integration. Arbetet med

konventionen fortsätter i en arbetsgrupp som haft

sitt första möte i januari 2004. I arbetsgruppen har

invalts flera representanter för EU-länderna, bl.a.

från Sverige. Det utkast som antogs i januari kommer

att utgöra grunden för de förhandlingar om en

konvention som inleds under våren.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att de

frågor som motionerna väckt är besvarade och

avstyrker därmed motionerna 2002/03:Ju278 (v)

yrkande 2, 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 1,

2002/03:U313 (c) yrkande 23, 2003/04:K418 (fp)

yrkande 1, 2003/04:L350 (c) yrkande 20, 2003/04:U15

(kd) yrkande 4, 2003/04:U16 (mp) yrkandena 1 och 4,

2003/04:U243 (v), 2003/04:U282 (fp) yrkandena 16 och

19, 2003/04:U317 (mp) yrkande 2, 2003/04:U321 (mp),

2003/04:U337 (s) yrkande 2 samt 2003/04:U352 (kd)

yrkande 1.

**FOOTNOTES**

[15]: Parliaments'' Role in Strengthening

Democratic Institutions and Human Development in

a Fragmented World (Resolution adopted

unanimously by the 108th Conference, Santiago de

Chile, 11 April 2003).

Bilaga 2

Internationella MR-instrument

Förteckning över länder som ratificerat FN:s

konventioner på MR-området

Listan bygger på FN:s Chart of

Ratifications

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| |International|International|Optional|Second||International|

International |International|Convention|

Convention |Convention|

Convention |

Convention |

Convention |

| |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Convention|

Convention |on |on |on |on |on |on|

| |on |on |to |Protocol||on |on |against|the|the|the|the |

|

| |Economic,|Civil|the|to| |the |the |Apartheid|Prevention|Non-

Elimination |

Political |

Nationality |

| |Social|and|International|the||Elimination|Suppression|in|and

Applicability |of |of |Rights|

of |

| |and |Political|Covenant|International||of|and|Sports|Punishm

the |All |of |

Married |

| |Cultural|Rights|on|Covenant||All|Punishment||of|Statutory|Ch

Forms |Women|

Women |

| |Rights| |Civil|on | |Forms|of | |the |Limitations||of

| | | |and |Civil| |of |the | |Crime|to | |

Discrimination | | |

| | | |Political|and||Racial|Crime| |of |War | |again

| | | |Rights|Political||Discrimination|of||Genocide|Crim

Women | | |

| | | | |rights| | |Apartheid|| |and | | |

| | | | |aiming| | | | | |Crimes| | |

| | | | |at | | | | | |against| | |

|States | | | |the | | | | | |Humanity|| |

| | | | |abolition|| | | | | | | |

| | | | |of | | | | | | | | |

| | | | |the | | | | | | | | |

| | | | |death| | | | | | | | |

| | | | |penalty| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention on | |1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |

|Consent to | | | | | | | | | | | | |

|Marriage, | | | | | | | | | | | | |

|Minimum Age for | | | | | | | | | | | | |

|Marriage and | | | | | | | | | | | | |

|Registration of | | | | | | | | | | | | |

|Marriages | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| 14 |Afghanistan|X|X| | |X |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Albania|X|X | | |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Algeria|X|Xa |X | |Xb |X |X |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Andorra| |S |S |S |S | | | | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Angola|X |X |X | | | |X | | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Antigua| | | | |X |X |X |X | |X |X |

| |and | | | | | | | | | | | |

| |Barbuda| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Argentina|X|Xa|X | |X |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Armenia|X|X |X | |X |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Australia|X|Xa|X |X |Xb | | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Austria|X|Xa |X |X |Xb | | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Azerbaijan|X|X|X |X |Xb |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Bahamas| | | | |X |X |X |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Bahrain| | | | |X |X | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Bangladesh|X|X| | |X |X | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Barbados|X|X |X | |X |X |X |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Belarus|X|Xa |X | |X |X |X |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Belgium|X|Xa |X |X |Xb | | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Belize|S |X | | |X | | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Benin|X |X |X | |X |X |S | | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Bhutan| | | | |S | | | | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Bolivia|X|X |X | |X |X |X |S |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Bosnia|X |Xa |X |X |X |X |X |X |X |X |X |

| |and | | | | | | | | | | | |

| |Herzegovina|| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Botswana||X | | |X | | | | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Brazil|X |X | | |Xb | | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Brunei| | | | | | | | | |X | |

| |Darussalam|| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Bulgaria|X|Xa |X |X |Xb |X |X |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Burkina|X|X |X | |X |X |X |X | |X |X |

| |Faso| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Burma,| | | | | | | | | | | |

| |see | | | | | | | | | | | |

| |Myanmar| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Burundi|X|X | | |X |X |S |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| |Cambodia|X|X | | |X |X | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Cameroon|X|X |X | |X |X |S | |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Canada|X |Xa |X | |X | | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Cape|X |X |X |X |X |X |S | | |X |X |

| |Verde| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Central|X|X |X | |X |X |S | | |X |X |

| |African| | | | | | | | | | | |

| |Republic|| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Chad|X |X |X | |X |X | | | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Chile|X |Xa |X |S |Xb | | |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| S |China|X |S | | |X |X |S |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Colombia|X|X |X |X |X |X |S |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Comoros| | | | |S | | | | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Congo|X |Xa |X | |X |X | | | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Cook| | | | | | | | | |X | |

| |Island| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Costa|X |X |X |X |Xb |X | |X | |X |X |

| |Rica| | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |Côte|X |X |X | |X | | |X | |X |X |

| |d'Ivoire|| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Croatia|X|Xa |X |X |X |X |X |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Cuba| | | | |X |X |X |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Cyprus|X |X |X |X |Xb | |S |X | |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |Czech|X |Xa |X | |Xb |X |X |X |X |X |X |

| |Republic|| | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention

| Convention| | | | |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel

|Torture|of |amending|of|on |the |the |to |to |to |the | | |

|and |1926 |the |1926 |the |Suppression|Reduction|the|the|the|rights|| |

|Other| |1926 |as |Abolition|of|of |Status|Status|Status|of| | |

|Cruel,| |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant| | |

|Inhuman| | | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|

|or | | | |the |in | |Persons| | |and | | |

|Degrading| | | |Slave|Persons| | | | |the | | |

|Treatment| | | |Trade,|and | | | | |members| | |

|or | | | |and |of | | | | |of | | |

|Punishment|| | |Institutions|the|| | | |their| | |

| | | | |and |Exploitation|| | | |families| | |

| | | | |Practices|of| | | | | | | |

| | | | |Similar|the| | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution|| | | | | | |

| | | | |Slavery|of | | | | | | | |

| | | | | |Others| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |S | |X |X |X |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X | |X | | |X |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xe |X |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X | | |X | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X | | | |S | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xe | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | | |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X | | |X |X | | |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X | | | |X |X |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |S | | | | | |S |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | | | | |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | | | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X |X | |X |X | | | |

|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |International|International|Optional|Second||Internati

International |Convention|Convention|

Convention |Convention

|

Convention |

| | |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Conven

on |on |on |

| | |on |on |to |Protocol| |on |on |against|the|

| | |Economic,|Civil|the|to | |the |the |Apartheid|Pr

Elimination |

Political |

| |States|Social|and|International|the||Elimination|Suppression

of |of |

Rights |

| | |and |Political|Covenant|International||of|and|Sports|

of |

| | |Cultural|Rights|on|Covenant| |All |Punishment||of |

Women |

| | |Rights| |Civil|on | |Forms|of | |the |

| | | | |and |Civil| |of |the | |Crime|

Discrimination | |

| | | | |Political|and| |Racial|Crime| |of |

| | | | |Rights|Political||Discrimination|of||Genoc

| | | | | |rights| | |Apartheid| | |

| | | | | |aiming| | | | | |

| | | | | |at | | | | | |

| | | | | |the | | | | | |

| | | | | |abolition| | | | | |

| | | | | |of | | | | | |

| | | | | |the | | | | | |

| | | | | |death| | | | | |

| | | | | |penalty| | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention on |Convention||1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |

| the |on | | | | | | | | | |

|Nationality of |Consent| | | | | | | | | |

|Married Women |to | | | | | | | | | |

| |Marriage,| | | | | | | | | |

| |Minimum| | | | | | | | | |

| |Age | | | | | | | | | |

| |for | | | | | | | | | |

| |Marriage| | | | | | | | | |

| |and | | | | | | | | | |

| |Registration|| | | | | | | | |

| |of | | | | | | | | | |

| |Marriages| | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| 13 |14 |Dem. |X |X | | | | | |X |

| | |People's| | | | | | | | |

| | |rep. | | | | | | | | |

| | | of | | | | | | | | |

| | |Korea| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Dem. |X |X |X | |X |X |S |X |

| | |Rep. | | | | | | | | |

| | | of | | | | | | | | |

| | |the | | | | | | | | |

| | |Congo| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Denmark|X |Xa |X |X |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Djibouti|X |X |X |X | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Dominica|X |X | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Dominican|X|X |X | |X | | |S |

| | |Republic| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Ecuador|X |Xa |X |X |Xb |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Egypt|X |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | El |X |X |X | |X |X | |X |

| | |Salvador| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Equatorial|X|X |X | |X | |X | |

| | |Guinea| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Eritrea|X |X | | |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Estonia|X |X |X |X |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Ethiopia|X |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Fed. | | | | | | | | |

| | |States| | | | | | | | |

| | | of | | | | | | | | |

| | |Micronesia|| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Fiji | | | | |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Finland|X |Xa |X |X |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |France|X |X |X | |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |S | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Gabon|X |X | | |X |X |S |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Gambia|X |Xa |X | |X |X | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Georgia|X |X |X |X |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Germany|X |Xa |X |X |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Ghana|X |Xa |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Greece|X |X |X |X |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |S |Grenada|X |X | | |S | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Guatemala|X|X |X | |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Guinea|X |X |X | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| S |X |Guinea-|X |S |S |S |S | |S | |

| | |Bissau| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Guyana|X |Xa |X | |X |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Haiti| |X | | |X |X |S |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Holy | | | | |X | | | |

| | |See | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Honduras|X |X |S |S |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Hungary|X |Xa |X |X |Xb |X |S |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Iceland|X |Xa |X |X |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |India|X |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| S | |Indonesia| | | | |X | |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Iran |X |X | | |X |X |X |X |

| | |Islamic| | | | | | | | |

| | |Rep. | | | | | | | | |

| | | of | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Iraq |X |X | | |X |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Ireland|X |Xa |X |X |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Israel|X |X | | |X | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |S |Italy|X |Xa |X |X |Xb | | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |S

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention|

Convention | | |

|against|ConventionProtocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rela

|Torture|of amending|of |on |the |the |to |to |to |the | | |

|and |1926 the |1926 |the |Suppression|Reduction|the|the|the|rights|| |

|Other| 1926 |as |Abolition|of|of |Status|Status|Status|of| | |

|Cruel,| Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant| | |

|Inhuman| | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|

|or | | |the |in | |Persons| | |and | | |

|Degrading| | |Slave|Persons| | | | |the | | |

|Treatment| | |Trade,|and | | | | |members| | |

|or | | |and |of | | | | |of | | |

|Punishment| | |Institutions|the|| | | |their| | |

| | | |and |Exploitation|| | | |families| | |

| | | |Practices|of| | | | | | | |

| | | |Similar|the| | | | | | | |

| | | |to |Prostitution|| | | | | | |

| | | |Slavery|of | | | | | | | |

| | | | |Others| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|15 |16 17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X | | | |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |S |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S |S | |X | |S | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |S | | |S |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | |S | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X |S |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | |X |S | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xe |X X |X |X | |X |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X | |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | |X |X |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| |X | |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | |S |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | |X | |S |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S |X X |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | |S | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |S | |X |S | | |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X X |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X X |X |X |X |S |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |International|International|Optional|Second||Inter

International |Convention|Convention|

Convention |Convention

|

Convention |

| | |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Co

on |on |on |

| |States|on |on |to |Protocol| |on |on |against|

| | |Economic,|Civil|the|to | |the |the |Aparthei

Elimination |

Political |

| | |Social|and |International|the||Elimination|Suppres

of |of |

Rights |

| | |and |Political|Covenant|International||of|and|Spo

of |

| | |Cultural|Rights|on|Covenant| |All |Punishment||of

Women |

| | |Rights| |Civil|on | |Forms|of | |th

| | | | |and |Civil| |of |the | |Cr

Discrimination | |

| | | | |Political|and| |Racial|Crime| |of

| | | | |Rights|Political||Discrimination|of||G

| | | | | |rights| | |Apartheid| |

| | | | | |aiming| | | | |

| | | | | |at | | | | |

| | | | | |the | | | | |

| | | | | |abolition| | | | |

| | | | | |of | | | | |

| | | | | |the | | | | |

| | | | | |death| | | | |

| | | | | |penalty| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention on the |Convention||1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8

|Nationality of |on | | | | | | | | |

|Married Women |Consent| | | | | | | | |

| |to | | | | | | | | |

| |Marriage,| | | | | | | | |

| |Minimum| | | | | | | | |

| |Age | | | | | | | | |

| |for | | | | | | | | |

| |Marriage| | | | | | | | |

| |and | | | | | | | | |

| |Registration|| | | | | | | |

| |of | | | | | | | | |

| |Marriages| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| 13 |14 |Jamaica|X |X | | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Japan|X |X | | |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Jordan|X |X | | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Kazakstan|S|S | | |X | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Kenya|X |X | | |X |S |S |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Kiribati| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Kuwait|X |X | | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Kyrgyzstan|X|X |X | |X |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Lao |S |S | | |X |X | |X

| | |People s| | | | | | | |

| | |Dem. | | | | | | | |

| | |Rep. | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Latvia|X |X |X | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Lebanon|X |X | | |X | |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Lesotho|X |X |X | |X |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Liberia|S |S | | |X |X |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Libyan|X |X |X | |X |X |X |X

| | |Arab | | | | | | | |

| | |Jamahiriya|| | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Liechtenstein|X|Xa|X |X |X | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Lithuania|X|X |X |X |X | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Luxembourg|X|Xa |X |X |Xb | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Madagascar|X|X |X | |X |X |S |

-------------------------------------------------------------------------------

| S | |Malawi|X |X |X | |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Malaysia| | | | | | |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Maldives| | | | |X |X |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Mali |X |X |X | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Malta|X |Xa |X |X | Xb | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Marshall| | | | | | | |

| | |Islands| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Mauritania|| | | |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Mauritius|X|X |X | |X | |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Mexico|X |X |X | | Xb |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Monaco|X |X | |X | Xb | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Mongolia|X |X |X | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |Morocco|X |X | | |X | |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Mozambique||X | |X |X |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Myanmar| | | | | | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Namibia|X |X |X |X |X |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Nauru| |S |S | |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Nepal|X |X |X |X |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Netherlands|X|Xa |X |X |Xb | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |New |X |Xa |X |X |X | | |X

| | |Zealand| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Nicaragua|X|X |X |S |X |X |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Niger|X |X |X | |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |Nigeria|X |X | | |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Niue | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Norway|X |Xa |X |X |Xb | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention

Convention | | | |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel

|Torture|of |amending|of|on |the |the |to |to |to |the | | |

|and |1926 |the |1926 |the |Suppression|Reduction|the|the|the|rights|| |

|Other| |1926 |as |Abolition|of|of |Status|Status|Status|of| | |

|Cruel,| |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant| | |

|Inhuman| | | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|

|or | | | |the |in | |Persons| | |and | | |

|Degrading| | | |Slave|Persons| | | | |the | | |

|Treatment| | | |Trade,|and | | | | |members| | |

|or | | | |and |of | | | | |of | | |

|Punishment|| | |Institutions|the|| | | |their| | |

| | | | |and |Exploitation|| | | |families| | |

| | | | |Practices|of| | | | | | | |

| | | | |Similar|the| | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution|| | | | | | |

| | | | |Slavery|of | | | | | | | |

| | | | | |Others| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xd | | | | |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | |X |X | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | |X |X | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X |X |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |S | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |S |S | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X |X |X | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | | | | |S |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |S | | | | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | |X |X |S | | |X | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |S | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xe |X |X |X |X |X | |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X | | | | |X | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X | |S | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S |X |X |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X |X | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |International|International|Optional|Second||Interna

International |Convention|Convention|

Convention |Convention

|

Convention |

| | |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Conv

on |on |on |

| | |on |on |to |Protocol| |on |on |against|th

| | |Economic,|Civil|the|to | |the |the |Apartheid|

Elimination |

Political |

| |States|Social|and|International|the||Elimination|Suppressi

of |of |

Rights |

| | |and |Political|Covenant|International||of|and|Sport

of |

| | |Cultural|Rights|on|Covenant||All |Punishment||of

Women |

| | |Rights| |Civil|on | |Forms |of | |the

| | | | |and |Civil| |of |the | |Crim

Discrimination | |

| | | | |Political|and| |Racial|Crime| |of

| | | | |Rights|Political||Discrimination|of||Gen

| | | | | |rights| | |Apartheid| |

| | | | | |aiming| | | | |

| | | | | |at | | | | |

| | | | | |the | | | | |

| | | | | |abolition|| | | |

| | | | | |of | | | | |

| | | | | |the | | | | |

| | | | | |death| | | | |

| | | | | |penalty| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention on the |Convention||1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8

|Nationality of |on | | | | | | | | |

|Married Women |Consent| | | | | | | | |

| |to | | | | | | | | |

| |Marriage,| | | | | | | | |

| |Minimum| | | | | | | | |

| |Age | | | | | | | | |

| |for | | | | | | | | |

| |Marriage| | | | | | | | |

| |and | | | | | | | | |

| |Registration|| | | | | | | |

| |of | | | | | | | | |

| |Marriages| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| 13 |14 |Oman | | | | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Pakistan| | | | |X |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| S | |Palau| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Panama|X |X |X |X |X |X |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Papua| | | | |X | | |X

| | |New | | | | | | | |

| | |Guinea| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Paraguay|X |X |X |X |X | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Peru |X |Xa |X | |Xb |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Philippines|X|Xa |X | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |Poland|X |Xa |X |S |Xb |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Portugal|X |X |X |X |Xb | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| S | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Qatar| | | | |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Republic|X |Xa |X | |Xb | | |X

| | | of | | | | | | | |

| | |Korea| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Republic|X |X | | |X | | |X

| | | of | | | | | | | |

| | |Moldova| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Romania|X |X |X |X |Xb |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Russian|X |Xa |X | |Xb |X |X |X

| | |Federation|| | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Ruwanda|X |X | | |X |X |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Saint| | | | | | |X |

| | |Kitts| | | | | | | |

| | |and | | | | | | | |

| | |Nevis| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Saint| | | | |X | |S |

| | |Lucia| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Saint|X |X |X | |X |X | |X

| | |Vincent| | | | | | | |

| | | & | | | | | | | |

| | |the | | | | | | | |

| | |Grenadines|| | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Samoa| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |San |X |X |X |S |X | | |

| | |Marino| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Sao |S |S |S |S |S |X | |

| | |Tome | | | | | | | |

| | |and | | | | | | | |

| | |Principe| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Saudi| | | | |X | | |X

| | |Arabia| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Senegal|X |Xa |X | |Xb |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Serbia|X |X |X |X |Xb |X |X |X

| | |and | | | | | | | |

| | |Montenegro|| | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Seychelles|X|X |X |X |X |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Sierra|X |X |X | |X | |S |

| | |Leone| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Singapore| | | | | | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Slovakia|X |Xa |X |X |Xb |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Slovenia|X |Xa |X |X |Xb |X | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Solomon|X | | | |X | | |

| | |Islands| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Somalia|X |X |X | |X |X |S |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |South|S |Xa |X |X |Xb | | |X

| | |Africa| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Spain|X |Xa |X |X |Xb | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |Sri |X |Xa |X | |X |X | |X

| | |Lanka| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |S |Sudan|X |X | | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Suriname|X |X |X | |X |X | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Swaziland| | | | |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Sweden|X |Xa |X |X |Xb | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Switzerland|X|Xa | |X |Xb | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Syrian|X |X | | |X |X |X |X

| | |Arab | | | | | | | |

| | |Rep. | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Tajikistan|X|X |X | |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Thailand|X |X | | |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel

|Torture|of |amending|of|on |the |the |to |to |to |the | | |

|and |1926 |the |1926 |the |Suppression|Reduction|the|the|the|rights|| |

|Other| |1926 |as |Abolition|of|of |Status|Status|Status|of| | |

|Cruel,| |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant| | |

|Inhuman| | | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|

|or | | | |the |in | |Persons| | |and | | |

|Degrading| | | |Slave|Persons| | | | |the | | |

|Treatment| | | |Trade,|and | | | | |members| | |

|or | | | |and |of | | | | |of | | |

|Punishment|| | |Institutions|the|| | | |their| | |

| | | | |and |Exploitation|| | | |families| | |

| | | | |Practices|of| | | | | | | |

| | | | |Similar|the| | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution|| | | | | | |

| | | | |Slavery|of | | | | | | | |

| | | | | |Others| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |S | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | |X | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | | | | | |X |X |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | |S | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | |S |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X |X | | |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X | | |X |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S | | | | | | | |X |X |S | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xe |X | | |X |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |S | | |X |X |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X | |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X |X | | | | |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|S |X | |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X | | |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |X |X |X |X |X | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | |X | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|||||||||||||||Thailand|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |International|International|Optional|Second||Inter

International |Convention|Convention|

Convention |Convention

|

Convention |

| | |Covenant|Covenant|Protocol|Optional||Convention|Co

on |on |on |

| |States|on |on |to |Protocol| |on |on |against|

| | |Economic,|Civil|the|to | |the |the |Aparthei

Elimination |

Political |

| | |Social|and |International|the||Elimination|Suppres

of |of |

Rights |

| | |and |Political|Covenant|International||of|and|Spo

of |

| | |Cultural|Rights|on|Covenant| |All |Punishment||of

Women |

| | |Rights| |Civil|on | |Forms|of | |th

| | | | |and |Civil| |of |the | |Cr

Discrimination | |

| | | | |Political|and| |Racial|Crime| |of

| | | | |Rights|Political||Discrimination|of||G

| | | | | |rights| | |Apartheid| |

| | | | | |aiming| | | | |

| | | | | |at | | | | |

| | | | | |the | | | | |

| | | | | |abolition| | | | |

| | | | | |of | | | | |

| | | | | |the | | | | |

| | | | | |death| | | | |

| | | | | |penalty| | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention on the |Convention||1 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8

|Nationality of |on | | | | | | | | |

|Married Women |Consent| | | | | | | | |

| |to | | | | | | | | |

| |Marriage,| | | | | | | | |

| |Minimum| | | | | | | | |

| |Age | | | | | | | | |

| |for | | | | | | | | |

| |Marriage| | | | | | | | |

| |and | | | | | | | | |

| |Registration|| | | | | | | |

| |of | | | | | | | | |

| |Marriages| | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| 13 |14 |The | | | | | | | |

| | |former| | | | | | | |

| | |Yugoslav| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Republic|X |X |X |X |Xb |X | |X

| | | of | | | | | | | |

| | |Macedonia| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Timor-|X |X | |X |X | | |

| | |Leste| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Togo |X |X |X | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Tonga| | | | |X | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Trinidad|X |X | | |X |X |X |X

| | |and | | | | | | | |

| | |Tobago| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Tunisia|X |Xa | | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Turkey|X |X | | |X | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Turkmenistan|X|X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Tuvalu| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Uganda|X |X |X | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Ukraine|X |Xa |X | |Xb |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |United| | | | |X |X | |

| | |Arab | | | | | | | |

| | |Emirates| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |United| | | | | | | |

| | |Kingdom| | | | | | | |

| | | of | | | | | | | |

| | |Great| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Britain| | | | | | | |

| | |and | | | | | | | |

| | |Nothern|X |Xa | |X |X | | |X

| | |Ireland| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |United| | | | | | | |

| | |Republic| | | | | | | |

| |X | of |X |X | | |X |X |X |X

| | |Tanzania| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |United|S |Xa | | |X | | |X

| | |States| | | | | | | |

| X | | of | | | | | | | |

| | |America| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| |S |Uruguay|X |X |X |X |Xb | |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| S | |Uzbekistan|X|X |X | |X | | |X

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Vanuatu| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Venezuela|X|X |X |X |Xb |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X |Viet |X |X | | |X |X | |X

| | |Nam | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Yemen|X |X | | |X |X |S |X

-------------------------------------------------------------------------------

| |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |Zambia|X |X |X | |X |X |X |

-------------------------------------------------------------------------------

| X | |Zimbabwe|X |Xa | | |X |X |X |X

-------------------------------------------------------------------------------

| X |X | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | |TOTAL| | | | | | | |

| | |NUMBER| | | | | | | |

| | | OF | | | | | | | |

| | |STATES| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | |PARTIES|148|151 |104 |52 |169 |101 |58 |13

-------------------------------------------------------------------------------

| 72 |51 | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| X Ratification, accession, approval, notification or succession, acceptance o

-------------------------------------------------------------------------------

|S Signature not yet followed by ratification. |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Convention|Slavery|1953|Slavery|Supplementary|Convention|Convention|Convention

Convention | | | | |

|against|Convention|Protocol|Convention|Convention|for|on|relating|relating|rel

|Torture|of |amending|of|on |the |the |to |to |to |the | | |

|and |1926 |the |1926 |the |Suppression|Reduction|the|the|the|rights|| |

|Other| |1926 |as |Abolition|of|of |Status|Status|Status|of| | |

|Cruel,| |Convention|amended|of|the|Statelessness|of|of|of|migrant| | |

|Inhuman| | | |Slavery,|Traffic||Stateless|Refugees|Refugees|workers|

|or | | | |the |in | |Persons| | |and | | |

|Degrading| | | |Slave|Persons| | | | |the | | |

|Treatment| | | |Trade,|and | | | | |members| | |

|or | | | |and |of | | | | |of | | |

|Punishment|| | |Institutions|the|| | | |their| | |

| | | | |and |Exploitation|| | | |families| | |

| | | | |Practices|of| | | | | | | |

| | | | |Similar|the| | | | | | | |

| | | | |to |Prostitution|| | | | | | |

| | | | |Slavery|of | | | | | | | |

| | | | | |Others| | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|15 |16 |17 |18 |19 |20 |21 |22 |23 |24 |25 |26 |27 |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X | | |X |X | |X |X |X | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X | | |X |X | | |X |X |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | |X |X | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |X |X |X |X | | | |X |X |S | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X |X |X |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Xd | | |X |X | | |X |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | |X |X |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

|Xd |X |X |X |X | |X |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

| | | |X |X | | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xd |X |X |X |X | | | | |X | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc |S | |X |X | |X | |X |X |X | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|Xc | | | | |X | | | |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | |X | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X | |X | | |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|X | | |X |X | | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | |X |X | |X |X |X | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | | | | | | |

| | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|134 |78 |59 |95 |119 |76 |27 |55 |142 |141 |25 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|a Declaration recognizing the competence of the Human Rights Committee unde

|International Covenant on Civil and Political Rights. |

-------------------------------------------------------------------------------

|b Declaration recognizing the competence of the Committee on the Elimination o

|under article 14 of the International Convention on the Elimination of

|Discrimination. |

-------------------------------------------------------------------------------

|c Declaration recognizing the competence of the Committee against Torture unde

|the Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment

-------------------------------------------------------------------------------

|d Declaration under article 21 only. |

-------------------------------------------------------------------------------

|e Declaration under article 22 only. |

-------------------------------------------------------------------------------

|* Convention No. 11, the Convention on the Elimination of all Forms of Discrim

|is not valid between Sweden and the Maldives. |

-------------------------------------------------------------------------------