Bet. 2003/04:UU15

Utrikesutskottets betänkande

2003/04:UU15

Europarådet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

skrivelse 2003/04:81 Redogörelse för verksamheten

inom Europarådets ministerkommitté m.m. under år

2003 och redogörelse 2003/04:ER1 från Sveriges

delegation vid Europarådets parlamentariska

församling.

I betänkandet behandlas vidare ett motionsförslag

som väckts under allmänna motionstiden hösten 2002

och tre motionsförslag som härrör från allmänna

motionstiden hösten 2003. Förslagen behandlar behov

av ökade resurser till Europarådet och

Europadomstolen samt behov av reformer och

bibehållande av individuell ansökan vid domstolen.

Motionerna behandlas översiktligt med hänvisning

till att utskottet de två senaste åren behandlat

förslag av samma eller likartad karaktär.

Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen

läggs till handlingarna. Motionerna avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Resurser och arbetssätt vid Europarådet

och Europadomstolen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U296

yrkande 10, 2003/04:U324 yrkandena 1 och 2 och

2003/04:U352 yrkande 7.

2. Regeringens skrivelse 2003/04:81

Redogörelse för verksamheten inom

Europarådets ministerkommitté m.m. under år

2003

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

3. Redogörelse till riksdagen 2003/04:ER1

från Sveriges delegation vid Europarådets

parlamentariska församling

Riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Stockholm den 20 april 2004

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Carl B Hamilton (fp), Birgitta Ahlqvist

(s), Alice Åström (v), Anders Sundström (s), Kenneth

G Forslund (s), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s),

Lotta N Hedström (mp), Björn Hamilton (m), Birgitta

Ohlsson (fp), Rosita Runegrund (kd), Lena Ek (c) och

Nils Oskar Nilsson (m).

2003/04

UU15

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas fyra motionsyrkanden.

Dessa rör frågor av samma eller likartad karaktär

som motionsförslag, vilka utskottet behandlat i

betänkandena 2001/02:UU7 och 2002/03:UU11 om

verksamheten inom Europarådet. Mot denna bakgrund

får de nu aktuella motionerna en förenklad

behandling i detta betänkande.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för

verksamheten inom Europarådets ministerkommitté

under 2003, vilken också omfattar

samarbetsprogrammen för demokratisk utveckling och

Europarådssekretariatets budget.

Utöver ministerkommitténs verksamhet redovisas

även frågor om Europakonventionen om de mänskliga

rättigheterna och dess övervakningsorgan, arbetet

inom verksamhetsområdena frågor om mänskliga

rättigheter och demokratifrågor, sociala frågor

respektive kulturfrågor och kulturell mångfald.

Vidare redovisas i skrivelsen arbetet inom ramen för

Europarådets partsavtal.

Huvudsakligt innehåll i redogörelsen

från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska

församling

I redogörelsen redovisar Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling Europarådets

roll i det europeiska samarbetet, den

parlamentariska församlingens verksamhet under 2003

och den svenska representationen. Vidare redovisas

huvudområdena för församlingens verksamhet under

året, vilka var granskning av hur medlemsländer

uppfyller sina åtaganden, politiska frågor,

juridiska frågor och mänskliga rättigheter, ekonomi

och utveckling, kultur, vetenskap och utbildning,

sociala frågor, befolknings- och flyktingfrågor,

jordbruk och miljö samt jämställdhet mellan kvinnor

och män. De politiska frågor som behandlades av

Europarådet under året rörde bl.a. Europarådets

framtid, Irakkriget, Tjetjenien och Internationella

brottmålsdomstolen (International Criminal Court,

ICC).

Motionerna

Kristdemokraterna förespråkar i kommittémotionerna

2002/03:U296 (kd) yrkande 10 och 2003/04:U352 (kd)

yrkande 7 ökade resurser till Europarådet och

Europadomstolen. I den sistnämnda motionen betonas

att domstolen är den främsta garanten för mänskliga

rättigheter i Europa men att den lider under en

enorm arbetsbörda som lett till oacceptabla dröjsmål

i rättsprocesserna.

I den enskilda motionen 2003/04:U324 (s) yrkandena 1

och 2 framhålls vikten av att behålla rätten till

individuell ansökan vid Europadomstolen när

nödvändiga reformer av domstolen genomförs. På

längre sikt bör, enligt motionären, regionala

tribunaler införas i kombination med ett

appellationssystem. Detta kräver en ändring av

konventionen, vilket är tidsödande, konstaterar

motionären som också pekar på möjligheter att på

kortare sikt effektivisera domstolens verksamhet.

Utskottets överväganden

Utrikesutskottet konstaterar att Europarådet har en

central uppgift när det gäller att främja respekten

för de mänskliga rättigheterna, demokrati och

rättsstatens principer. Genom att främja individens

rättigheter bidrar organisationen till fred,

stabilitet och säkerhet. Av regeringens skrivelse

framgår att Sverige arbetar för att politiskt stärka

Europarådets roll på områden där organisationen har

fördelar i jämförelse med andra organisationer,

något som utskottet till fullo står bakom. Utskottet

delar regeringens uppfattning att Europarådet mot

denna bakgrund bör fortsätta att stödja den

demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa,

på västra Balkan och i södra Kaukasien.

Som framgått har utskottet i betänkandena

2001/02:UU7 och 2002/03:UU11, vilka båda rör

Europarådets verksamhet, behandlat motionsförslag av

samma eller likartad karaktär som de motionsyrkanden

som nu är aktuella.

Utskottet noterade i betänkande 2002/03:UU11 våren

2003 att Europarådet fortsatt står inför stora

utmaningar. Framför allt påverkas utvecklingen inom

Europarådet av utvidgningen av EU och Nato.

Europarådets roll och verksamhet måste därför

anpassas, vilket innebär behov av reformer och i

vissa fall ökad resurstilldelning, framhöll

utskottet i det nämnda betänkandet. Utskottet

betonade att Sverige vid avvägningen av behoven för

de olika sektorer där Europarådet är verksamt bör

prioritera kärnverksamheten, dvs. främjandet av de

mänskliga rättigheterna, demokrati samt rättsstatens

principer.

Reformarbetet inom Europarådet handlar om att

Europarådets ministerkommitté skall utarbeta

rekommendationer, av vilka flera syftar till att

integrera Europakonventionen mer i de inhemska

rättsordningarna och därmed minska behovet hos

enskilda att klaga till Europadomstolen. Det avser

också ändringar av förfarandereglerna i själva

konventionen. Utskottet framhöll i betänkande UU11

att detta arbete måste uppmärksammas i än högre grad

och ges högsta prioritet för att skynda på de

nödvändiga förändringarna. Medlemsstaterna är också

tämligen ense om att det inte räcker med enbart

ändringar av domstolens arbetsmetoder och dess

rättegångsregler utan att det också krävs ändringar

i Europakonventionen för att komma till rätta med

den problematiska situationen. Vad som kan bli

aktuellt är ändringar i de processuella reglerna i

konventionen. Att begränsa de redan existerande

rättigheter som tillkommer individen är det inte

fråga om, poängterade utskottet i betänkande

2002/03:UU11. Detta är en uppfattning som utskottet

givit uttryck för även i betänkande 2001/02:UU7, där

det underströks att några förändringar av de

rättigheter som konventionen garanterar enskilda

inte får komma i fråga; samtidigt betonades vikten

av att ytterligare stärka skyddet för den enskilde.

Europadomstolen har i sin nuvarande form funnits

sedan november 1998 då den ersatte Europeiska

kommissionen för mänskliga rättigheter (MR-

kommissionen) och den gamla domstolen med samma

namn. I fråga om behovet av reformer av

Europadomstolen konstaterar utskottet att det under

senare tid blivit uppenbart att 1998 års reform av

de övervakningsorgan som skall se till att

konventionsstaterna efterlever Europakonventionen

var otillräcklig. Antalet klagomål riktade mot

Europarådets ”gamla” medlemsstater fortsätter att

öka. Samtidigt har antalet klagomål mot de stater

som blivit medlemmar av Europarådet under det

senaste decenniet nått stora volymer – under 2003

kom det in mer än 35 000 nya klagomål. Domstolens

arbetssituation är prekär redan nu och väntas bli

ytterligare förvärrad. Vissa bedömare räknar med att

antalet inkomna klagomål om 5–10 år kan komma att

uppgå till 100 000–200 000 per år.

Enligt utskottets uppfattning är det mot denna

bakgrund angeläget med ytterligare reformer för att

bevara domstolens trovärdighet och viktiga roll som

yttersta garant för att kränkningar av mänskliga

rättigheter inte passerar opåtalade. Ökad

flexibilitet behövs inte bara när det gäller

förfarandereglerna utan också genom införande av ett

nytt kriterium för när ärenden skall kunna

anhängiggöras vid domstolen så att frågor som rör

mer väsentliga kränkningar av mänskliga rättigheter

behandlas där samtidigt som det blir möjligt att

hålla rimliga handläggningstider. Utskottet ställer

sig därmed bakom den svenska regeringens linje i det

pågående arbetet med att överväga

konventionsändringar och värdesätter en konstruktiv

debatt om reformer av domstolens verksamhet.

Som framgått föreslås i en motion regionala

tribunaler kombinerade med ett appellationssystem.

Utskottet har erfarit att ett förslag om inrättande

av regionala domstolar har övervägts i ett tidigt

skede av det fortfarande pågående reformarbetet inom

Europarådet, vilket startade efter organisationens

ministerkonferens 2000. Förslaget förkastades dock

dels eftersom det ansågs medföra risk för utveckling

av varierande rättspraxis vid de olika regionala

domstolarna, dels för att det bedömdes vara alltför

kostnadskrävande att upprätta regionala domstolar.

Det ifrågasattes också om det i praktiken skulle

medföra någon lindring av Europadomstolens

arbetsbörda.

När det gäller behovet av förstärkta finansiella

resurser konstaterade utskottet i betänkande

2001/02:UU7 att Sverige tillhör de länder som gärna

hade sett en viss ökning av Europarådets budget.

Utskottet förutsatte att Sverige fortsatt och aktivt

driver den linjen som medlem i Europarådets

budgetkommitté för perioden den 1 januari 2002–den

31 december 2004. Också i fråga om Europarådets

budget för 2004 ingick Sverige bland de länder som

hade kunnat godta en något högre nivå än den som

slutligen fastställdes, vilket redovisats i

skrivelse 2003/04:81. Där framgår också att extra

resurser tilldelas Europadomstolen under 2004,

liksom var fallet 2003, vilket ger bättre

möjligheter att möta den ökande tillströmningen av

mål. Utskottet ser positivt på detta.

Sveriges andel av Europarådets budget uppgick år

2003 till 2,20 %, och år 2004 till 2,21 %. Den

svenska andelen finansieras över utgiftsområde 5

Internationell samverkan. I beräkningen av

medlemsstaternas andelar tas hänsyn till

befolkningsmängd och bruttonationalprodukt.

Riksdagen anslog för de aktuella åren 43 respektive

44 miljoner kronor för de olika obligatoriska

bidragen till Europarådets budget, inklusive vissa

partsavtal. Motsvarande anslag år 2000 var 37,5

miljoner kronor.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår

utskottet att motionerna 2002/03:U296 (kd) yrkande

10, 2003/04:U324 (s) yrkandena 1 och 2 och

2003/04:U352 (kd) yrkande 7 avstyrks och att

regeringens skrivelse 2003/04:81 och redogörelse

2003/04:ER1 läggs till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2003/04:81 Redogörelse för verksamheten inom

Europarådets ministerkommitté m.m. under år 2003.

Redogörelsen

2003/04:ER1 Redogörelse från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling.

Motion från allmänna motionstiden

2002/03

2002/03:U296 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade resurser

till Europarådet.

Motioner från allmänna motionstiden

2003/04

2003/04:U324 av Göran Magnusson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

individuell ansökan bibehålls vid Europadomstolen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reformer av

Europadomstolen.

2003/04:U352 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade ekonomiska

resurser till Europadomstolen för mänskliga

rättigheter.