Bet. 2003/04:UU16

Utrikesutskottets betänkande

2003/04:UU16

Svensk anslutning till det femte protokollet tillkonventionen om förbud mot eller inskränkningar ianvändningen av vissa konventionella vapen som kananses vara ytterst skadebringande eller haurskillningslösa verkningar

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande

regeringens förslag (prop. 2003/04:72) om

godkännande av det femte protokollet till

konventionen om förbud mot eller inskränkningar i

användningen av vissa konventionella vapen som kan

anses vara ytterst skadebringande eller ha

urskillningslösa verkningar.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Det femte protokollet till konventionen om

förbud mot eller inskränkningar i användningen

av vissa konventionella vapen som kan anses

vara ytterst skadebringande eller ha

urskillningslösa verkningar

Riksdagen godkänner, med bifall till proposition

2003/04:72, det femte protokollet av den 28 november

2003 till konventionen om förbud mot eller

inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara ytterst

skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.

Stockholm den 18 mars 2004

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Berndt

Ekholm (s), Carl B Hamilton (fp), Carina Hägg (s),

Birgitta Ahlqvist (s), Holger Gustafsson (kd), Kent

Härstedt (s), Göran Lindblad (m), Anders Sundström

(s), Cecilia Wigström (fp), Agne Hansson (c),

Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m), Veronica

Palm (s), Lotta N Hedström (mp) och Sermin Özürküt

(v).

2003/04

UU16

Redogörelse för ärendet

Ärendets beredning

År 2000 initierade Internationella rödakorskommittén

(ICRC) en process inom ramen för konventionen om

förbud mot eller inskränkningar i användningen av

vissa konventionella vapen som kan anses vara

ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa

verkningar (CCW) syftande till att reglera s.k.

explosiva lämningar efter krig. Politiskt tryck för

en internationell reglering skapades bl.a. mot

bakgrund av allvarliga problem förorsakade av

användningen av s.k. klusterammunition

(substridsdelar) för civilbefolkningen under och

efter Kosovokriget 1999. Därefter har tillkommit

ytterligare belägg för de konsekvenser som

oexploderad ammunition har medfört i samband med

striderna i Afghanistan 2001-2002 och i Irak 2003.

Vid CCW:s andra översynskonferens i december 2001

tillsattes en expertgrupp med mandat att diskutera

problematiken ur ett humanitärrättsligt,

försvarspolitiskt och tekniskt perspektiv. Formella

förhandlingar påbörjades i december 2002. De ledde

fram till ett förslag om ett nytt internationellt

instrument om explosiva lämningar efter krig som

godkändes av CCW:s partsmöte den 28 november 2003.

Alla konventionsparter var då överens om att

instrumentet skulle ges juridiskt bindande status

och bli det femte protokollet till konventionen.

Samma partsmöte beslutade att ge expertgruppen i

uppdrag att under 2004, inom ramen för CCW,

fortsätta att diskutera en separat del av det

tidigare mandatet som ännu inte färdigbehandlats,

nämligen förebyggande åtgärder. Anledningen till

detta är att det nya femte protokollet endast i

begränsad omfattning behandlar åtgärder som kan

vidtas före och under konflikter.

Sverige kommer att aktivt delta i det fortsatta

arbetet med förebyggande åtgärder och ökade

möjligheter till övervakning av den

internationella humanitära rättens tillämpning

på berörda områden.

Protokollets innehåll

Protokollet innehåller en ingress, elva artiklar och

en teknisk bilaga. Protokollets tyngdpunkt ligger på

åtgärder som skall vidtas efter en konflikt i syfte

att bl.a. röja explosiva lämningar efter krig och

att genom andra åtgärder skydda civilbefolkning mot

de risker dessa lämningar utgör. Bilagan innehåller

exempel på åtgärder av frivillig karaktär och kan

närmast ses som rekommendationer som parterna i

protokollet uppmanas att tillämpa.

Humanitära aspekter

Oexploderad och kvarlämnad ammunition är i många

länder ett minst lika stort problem som truppminor

och har, utöver att orsaka fysisk skada på

människor, också ekonomiska och sociala

konsekvenser. Problemet har existerat länge. I

länder som Laos och Vietnam finns åtskilliga

explosiva lämningar från Vietnamkriget som

fortfarande i dag utgör stora risker för

civilbefolkningen och hindrar ekonomisk utveckling.

Internationella humanitärrättsliga regleringar

Bakgrunden till CCW är förhandlingarna om 1977 års

tilläggsprotokoll till 1949 års Genèvekonventioner,

vilka bl.a. bekräftar förbudet mot att använda

vapen, projektiler och materiel av sådan

beskaffenhet att de orsakar överflödig skada eller

onödigt lidande. Som en uppföljning beslutades att

inom FN:s ram sammankalla en diplomatkonferens om

förbud mot eller begränsningar i användningen av

urskillningslösa eller särskilt skadebringande

konventionella vapen. Konferensen resulterade 1980 i

antagandet av konventionen med samma namn.

CCW reglerar eller förbjuder vapen i syfte att

minska civilbefolkningens lidande och begränsa

antalet offer i konflikter. CCW är en s.k.

ramkonvention som innehåller generella regleringar.

Specifika vapentyper regleras eller förbjuds i

tillhörande protokoll. Sverige var starkt engagerat

i de förhandlingar som ledde fram till konventionens

antagande 1980. Sverige hade också uppdraget som

ordförande vid den första översynskonferensen

1995-1996, då konventionen kompletterades på flera

sätt. Bland annat förstärktes protokoll II (om

minor, försåt och andra anordningar) och ett nytt

protokoll om förbud mot synförstörande laservapen

tillkom (protokoll IV). Sverige har ratificerat

konventionen och protokoll I-IV. Vid den andra

översynskonferensen 2001 godkände

konventionsparterna en revidering av

ramkonventionens artikel 1 syftande till att

konventionen även skall vara tillämplig i interna

väpnade konflikter. Den 3 december 2003 ratificerade

Sverige denna ändring som kommer att träda i kraft

den 18 maj 2004.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det

femte protokollet till konventionen om förbud mot

eller inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara ytterst

skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.

Protokollet reglerar s.k. explosiva lämningar efter

krig (oexploderad och kvarlämnad ammunition) i syfte

att minimera följderna av dessa lämningar för

människor. Protokollet omfattar i huvudsak åtgärder

som skall vidtas när en väpnad konflikt har

avslutats. Det anger ansvar för röjning av explosiva

lämningar efter krig. Vidare innehåller protokollet

regler för delgivning av uppgifter och skydd av

civilbefolkningen från följderna av explosiva

lämningar efter krig. Protokollet ställer också upp

villkor för internationellt samarbete. I huvudsak

avser protokollet framtida väpnade konflikter men

innehåller i begränsad utsträckning även uppmaningar

att bistå länder, i dag drabbade av explosiva

lämningar efter krig, med röjningsinsatser och med

stöd för vård och rehabilitering av skadade. Till

viss del behandlar protokollet också åtgärder för

att i förebyggande syfte minska förekomsten av

explosiva lämningar efter krig.

Godkännande av protokollet

Regeringen påpekar att medan truppminor varit

reglerade eller förbjudna under en lång period har

oexploderad och kvarlämnad ammunition hittills inte

reglerats i internationella avtal, trots att

konsekvenserna i hög utsträckning är liknande.

Behovet av internationellt stöd till

ammunitionsröjning och till vård och rehabilitering

av dem som drabbats av skador är stort. Det nya

femte protokollet fyller därför en viktig funktion i

det internationella regelsystemet och innebär ett

erkännande av staters ansvar för att göra något åt

de allvarliga hot mot civilbefolkningen som

lämningarna utgör, menar regeringen.

Sverige uppfyller de krav protokollet ställer upp

och någon ny lagstiftning krävs således inte.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning och

tillstyrker att riksdagen godkänner det femte

protokollet till konventionen om förbud mot eller

inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara ytterst

skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2003/04:72 föreslår regeringen att

riksdagen godkänner det femte protokollet av den 28

november 2003 till konventionen om förbud mot

inskränkningar i användningen av vissa

konventionella vapen som kan anses vara ytterst

skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.