Bet. 2003/04:UU2

Utrikesutskottets betänkande

2003/04:UU2

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens

budgetförslag avseende utgiftsområde 7

Internationellt bistånd samt motioner väckta under

den allmänna motionstiden 2003/04, vilka hänför sig

till biståndets nivå i förhållande till BNI och

fördelningen av anslag.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens

förslag till nivå för biståndsramen i relation till

beräknad BNI för budgetåret 2004. Utskottet menar

att en återgång till enprocentsnivån är en viktig

symbolfråga som bör prioriteras. Utskottet anser att

en höjning av biståndet till 1 % av BNI bör

genomföras under mandatperioden, om det

statsfinansiella läget så medger.

Propositionens förslag till fördelning mellan

anslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd för budgetåret 2004 tillstyrks av utskottet.

Samtidigt tillstyrker utskottet Riksrevisionens

styrelses förslag såvitt avser ett anslag under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som är

avsett för Riksrevisionen.

Vidare tillstyrks propositionens förslag att

bemyndiga regeringen att under 2004 göra ekonomiska

åtaganden inom biståndsverksamheten som medför

utgifter och förpliktelser för ett visst belopp

efter 2004. Propositionens yrkande om att bemyndiga

regeringen att under år 2004 för ett visst belopp

ikläda staten betalningsansvar i form av

statsgarantier för finansiellt stöd till länder i

Östeuropa och för exportkreditgarantigivning för

länder i Östeuropa tillstyrks också av utskottet.

Dessutom tillstyrks regeringens förslag att

outnyttjade medel på reservationsanslaget 9:1

Samarbete med Central- och Östeuropa efter 2003 får

bilda anslagssparande på ramanslaget 8.1

Biståndsverksamhet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I

ärendet finns en reservation och fyra särskilda

yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen för 2004 under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

m.m.

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som

utskottet angivit, för budgetåret 2004 anslag

inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i

enlighet med propositionens förslag i tabell i

bilaga 2 till betänkandet. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1, volym 4,

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd,

punkterna 1, 5, 6 och 7, samt avslår motionerna

2003/04:U248 yrkandena 4 och 16-18, 2003/04:U288,

2003/04:U344 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U348

yrkandena 17, 24, 33, 35 och 36 samt motion

2003/04:Fi240 yrkande 18 i berörd del.

2. Ändring i Sidas regleringsbrev

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U219 och

2003/04:U325 yrkande 2.

3. Redovisning i budgetpropositionen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U291 och

2003/04:U348 yrkande 34.

Reservation (m, fp, kd, c)

4. Åtaganden och garantier under

budgetåret 2004

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1, volym

4, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd,

punkterna 2 och 3.

5. Avsättning för förlustrisker och

exportkreditgarantier

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1, volym 4,

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 4.

Stockholm den 2 december 2003

På utrikesutskottets vägnar

Gunilla Carlsson i Tyresö

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla

Carlsson i Tyresö (m), Berndt Ekholm (s), Birgitta

Ahlqvist (s), Holger Gustafsson (kd), Lars Ohly (v),

Göran Lindblad (m), Anders Sundström (s), Cecilia

Wigström (fp), Agne Hansson (c), Kenneth G Forslund

(s), Ewa Björling (m), Lotta N Hedström (mp), Anita

Johansson (s), Birgitta Ohlsson (fp), Ingrid Olsson

(s) och Kaj Nordquist (s).

2003/04

UU2

Redogörelse för ärendet

I budgetpropositionen för 2004 lämnas bl.a. förslag

om anslag under utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd för budgetåret 2004. I detta sammanhang

behandlar utskottet också sexton motionsyrkanden

rörande utgiftsområdet som väckts under den allmänna

motionstiden 2003. Beredningen av ärendet har skett

i nära samband med utskottets betänkande

2003/04:UU3.

Utskottet har den 22 oktober besökts av

biståndsminister Carin Jämtin och statssekreterare

Annika Söder med medarbetare och därvid erhållit en

föredragning och beretts möjlighet att ställa

kompletterande frågor med anledning av

budgetpropositionen (2003/04:1) och

utvecklingspropositionen (2002/03:122). Utskottet

har i samband med beredningen av ärendet även

erhållit en föredragning den 23 oktober där

riksrevisor Lennart Grufberg, riksrevisor Eva

Lindström och avdelningschef Gunilla Bruun lämnat en

föredragning om Riksrevisionen. Under beredningen av

ärendet har utskottet även gjort ett besök på

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

(Sida), samt hållit en offentlig utfrågning. En

stenografisk uppteckning från utfrågningen finns

fogad som bilaga till betänkande 2003/04:UU3.

Som ett led i utskottets uppföljande och

utvärderande verksamhet, i enlighet med

riksdagsordningens 4 kap. 18 §, har utskottet -

liksom föregående år - låtit granska

regleringsbrevens överensstämmelse i förhållande

till riksdagens beslut om budgeten för år 2003 för

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Riksdagen har den 19 november 2003 tagit ställning

till finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1 vari

behandlas budgetpropositionens förslag till

utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 7 (rskr.

2003/04:42). Summan av de till utgiftsområdet

hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp

som riksdagen sålunda har beslutat. I sitt av

riksdagen bifallna betänkande tillstyrker

finansutskottet propositionens förslag, enligt

vilket utgifterna för utgiftsområde 7 skall uppgå

till sammanlagt 19 856 751 kr. Anslagen inom varje

utgiftsområde skall därtill fastställas genom ett

särskilt riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i

detta betänkande fram förslag beträffande

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7.

Utskottets överväganden

Utskottet har i betänkande 2003/04:UU3 tagit ställning

till regeringens proposition 2002/03:122

Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global

utveckling. Utskottet ställer sig i

betänkandet bakom målformuleringen att

politiken för global utveckling skall bidra

till en rättvis och hållbar global

utveckling. Utskottet godkänner också de två

perspektiv - ett rättighetsperspektiv och de

fattigas perspektiv - som politiken för

global utveckling skall genomsyras av. Genom

betänkandet ställer sig utskottet också bakom

målet för det svenska utvecklingssamarbetet.

Målet för utvecklingsbiståndet skall vara att

bidra till att skapa förutsättningar för

fattiga människor att förbättra sina

levnadsvillkor.

Utskottet finner att det finns likheter

mellan flera östländer och utvecklingsländer

i andra världsdelar som motiverar att stödet

till Central- och Östeuropa inte bör

avgränsas från annat utvecklingssamarbete.

Utskottet har därför i betänkande 2003/04:UU3

tillstyrkt att samarbetet med Central- och

Östeuropa slås samman med det internationella

utvecklingssamarbetet.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att

propositionens förslag på utgiftsområde 7

Internationellt bistånd skapar goda

förutsättningar för genomförandet av

politiken för global utveckling och det

svenska internationella

utvecklingssamarbetet. Utskottet konstaterar

vidare att det till grund för regeringens

förslag ligger tydliga politiska

prioriteringar och motiveringar som utskottet

kan ställa sig bakom.

Utskottet konstaterar med gillande att

regeringens förslag genomgående vägleds av

rättighetsperspektivet och de fattigas

perspektiv och att förslagen därtill vägleds

av de åtta huvuddragen för

utvecklingspolitiken och Sveriges

utvecklingssamarbete. Enligt utskottet är det

motiverat att under år 2004 prioritera

områdena förbättrad samordning, globala

gemensamma nyttigheter och bredare

utvecklingsfinansiering inom

utvecklingspolitiken. Vidare är det enligt

utskottets mening positivt att regeringen

inom ramen för rättighetsperspektivet och de

fattigas perspektiv och huvuddragen för

utvecklingspolitiken under budgetåret 2004 i

det internationella utvecklingssamarbetet

kommer att göra särskilda satsningar på

hiv/aids, sexuell och reproduktiv hälsa och

rättigheter, narkotikabekämpning samt

konflikthantering, konfliktförebyggande och

gemensam säkerhet. Den i propositionen

redovisade geografiska inriktningen på

Sveriges utvecklingssamarbete har utskottets

stöd vad gäller ändamål, länder och regioner.

Utskottet noterar dock att informationen,

sett i förhållande till föregående års

budgetpropositioner, har ändrat karaktär och

omfattning. För den demokratiska processen

och beredningen av propositionen, liksom för

riksdagens möjligheter att i framtiden följa

upp och utvärdera fattade beslut med

anledning av budgetpropositionen, är det av

vikt att informationen är tillfredsställande.

Utskottet förutsätter därför att regeringen,

inför nästkommande års budgetpropositioner,

noga överväger hur den på ett tydligt och

informativt sätt kan lämna underlag om

biståndets fördelning på olika ändamål,

länder och regioner.

Utskottet kan vidare konstatera att det i

Sverige finns en lång och stark tradition av

internationell solidaritet. Folkrörelser,

kyrkor och andra religiösa samfund,

forskningsinstitutioner, fackliga

organisationer och många olika solidaritets-

och biståndsorganisationer har varit viktiga

för framväxten och utvecklingen av det

nuvarande svenska utvecklingssamarbetet.

Under många år har de, jämte politiska

partier, skapat opinion för det s.k.

enprocentsmålet.

Det svenska ekonomiska bidraget och

engagemanget för att bekämpa fattigdomen i

världen är starkt. Utskottet vill framhålla

att det svenska stödet för enprocentsmålet är

väl befäst såväl i riksdagen som i den

allmänna opinionen. Olika undersökningar av

svenskarnas attityder till det svenska

biståndet, som utskottet kunnat ta del av,

bekräftar att biståndsviljan är hög och att

andelen biståndspositiva har ökat sedan

slutet av 1990-talet.

Utskottet anser vidare, vilket tidigare

också framförts i betänkande 2002/03:UU2 (s.

13 f.), att återgången till enprocentsnivån

är en viktig symbolfråga och att denna bör

prioriteras. En höjning av biståndet till 1 %

av BNI bör därför genomföras under

mandatperioden, om det statsfinansiella läget

så medger.

Utskottet vill framhålla att frivilliga

organisationer gör viktiga insatser i det

svenska utvecklingssamarbetet. Det s.k.

projektbidraget är en av grundvalarna i

samarbetet med de svenska enskilda

organisationerna. Det innebär att

organisationerna själva driver och genomför

en verksamhet som Sida ger bidrag till. I dag

förmedlas projektbidragen via 13

ramorganisationer som själva tar hand om alla

ansökningar från sina underorganisationer och

presenterar dessa för Sida för beslut. Denna

ordning har utskottets stöd.

I enlighet med utskottets principiella

ställningstagande i det ovanstående om det

positiva i att opinion skapas för Sveriges

internationella utvecklingssamarbete och i

enlighet med att utskottet finner att

regeringen i propositionen väl motiverar sina

politiska prioriteringar och förslag finner

utskottet inte anledning att göra något

särskilt ställningstagande till Sidas stöd

till Palestinagrupperna i Sverige. Utskottet

vill vidare tydligt framhålla att det med den

förvaltningstradition Sverige har, med

självständiga myndigheter, inte ankommer på

riksdagen att uttala sig i sådant

förvaltningsärende som åligger regeringen,

domstolar eller andra myndigheter.

Utskottet har i tidigare nämnda betänkande

(2003/04:UU3) utvecklat sin mening om

skuldavskrivningar. Utskottet anser att

skuldbördan utgör ett utvecklingshinder i

många av de fattigaste länderna. Utskottet

ser därför positivt på svenskt agerande för

ökade skuldnedskrivningar för dessa länder.

Det är också utskottets uppfattning att

Sverige på flera sätt och sedan lång tid har

föregått med gott exempel vad gäller

skuldlättnader för de allra fattigaste

länderna. Sverige har också sedan starten

1996 varmt välkomnat det s.k. HIPC-

initiativet (Heavily Indebted Poor Countries)

som ett första viktigt steg mot en lösning av

skuldkrisen i de fattiga länderna. Sverige

har också sedan detta initiativ startade år

1996 gjort betydande inbetalningar till

Världsbankens HIPC Trust Fund. Kostnaderna

för initiativets genomförande är så

omfattande att insatser från Sverige och

andra likasinnade givare inte räcker till för

att finansiera initiativet. Därför måste även

de stora länderna axla sin del av

finansieringsbördan. Regeringen har därför

varit drivande i arbetet med att lägga fast

en finansieringsprocess för HIPC-initiativet.

Utskottet vill vidare framhålla att

utgiftsområde 7 för budgetåret 2004 föreslås

innehålla anslaget 8:6 Riksrevisionen:

Internationella uppdrag. Riksrevisionens

huvuduppgifter är att enligt lagen

(2002:1022) om statlig revision bedriva årlig

revision och effektivitetsrevision. Enligt

lagen (2002:1023) med instruktion för

Riksrevisionen får myndigheten inom sitt

verksamhetsområde också utföra uppdrag och

tillhandahålla tjänster på det

internationella området.

Konstitutionsutskottet underströk hösten

2002 i betänkande 2002/03:KU12 (s. 13 f.)

vikten av att de internationella uppdragen

och tjänsterna inte får en sådan omfattning

att det kan finnas en risk för att

Riksrevisionens huvuduppgift att granska den

verksamhet som bedrivs av staten påverkas

negativt. Konstitutionsutskottet underströk

också att frågan om betalning för

internationella uppdrag och tjänster och

dispositionen av dessa medel inte fick en

slutlig lösning. Enligt

konstitutionsutskottets mening fanns

anledning för riksdagen att återkomma i

frågan.

Som framgår av propositionen har mot denna

bakgrund ett utredningsarbete om den

internationella verksamheten vid Riks-

revisionen bedrivits under våren 2003 inom

riksdagen. Arbetet har skett inom den av

riksdagsstyrelsen inrättade särskilda

beredningsdelegation som tillsattes i samband

med förberedelsearbetet inför myndighetens

bildande. Beredningsdelegationens bedömning

var att finansieringen av samarbetsprojekten

vid Riksrevisionen bör ske i form av ett

särskilt biståndsanslag. Det har under

utredningsarbetet också konstaterats att den

föreslagna finansieringsformen kan införas

utan ändring av de nuvarande bestämmelserna i

lagen med instruktion för Riksrevisionen.

Utskottet noterar att riksdagsstyrelsen har

yttrat sig över Riksrevisionens styrelses

förslag till anslag för Riksrevisionens

internationella uppdrag i enlighet med

bestämmelserna i regeringsformen 12 kap. 7 §

och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion

för Riksrevisionen. Utskottet har vidare av

Riksrevisionen fått en föredragning om det

föreslagna anslaget. Vid denna föredragning

har Riksrevisionen bl.a. kunnat lämna kom-

pletterande information om beräknings-

grunderna för anslagets storlek inför

budgetåret 2004 och redogöra för planerna på

hur riksdagen kan få detaljerad redovisning

om hur budgeterade medel för den

internationella verksamheten disponerats

under verksamhetsåret 2004.

Utskottet ställer sig positivt till det

föreslagna anslagets storlek och anser att

verksamheten bör kunna utgöra en viktig del

av det svenska förvaltningsbiståndet.

Riksdagen får genom tillkomsten av ett

särskilt anslag möjlighet att årligen ta

ställning till omfattningen och inriktningen

av denna verksamhet samtidigt som den ges

sådana former att Riksrevisionens

självständighet och oberoende inte kan sättas

i fråga. Utskottet förutsätter att

Riksrevisionen endast använder anslaget för

uppdrag som överensstämmer med OECD/DAC:s

definition av bistånd och att användningen

står i överensstämmelse med målet för

Sveriges internationella utvecklingssamarbete

sådant det anges i betänkande 2003/04:UU3.

Vidare förutsätter utskottet att

Riksrevisionen tillser att den för uppdrag

och tjänster får full finansiering inom ramen

för anslaget och inte belastar myndighetens

förvaltningsanslag inom utgiftsområde 2.

Utskottet förutsätter också att

Riksrevisionen återrapporterar till riksdagen

hur myndigheten utnyttjat anslaget.

Mot denna bakgrund kan utskottet tillstyrka

propositionens förslag såvitt avser anslaget

8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag,

under utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd.

Utskottet anser propositionens förslag

rörande utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd (propositionens yrkanden 1-7) vara

väl avvägda och tillstyrker därför

regeringens förslag. I konsekvens härmed

menar utskottet att motionerna 2003/04:U248

(m) yrkandena 4, och 16-18, 2003/04:U288 (c),

2003/04:U344 (fp) yrkandena 1 och 2,

2003/04:U348 (kd) yrkandena 17, 24 och 33-36

samt motion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 18 i

berörd del bör avstyrkas. Vidare bör

motionerna 2003/04:U219 (fp), 2003/04:U291

(m, fp, kd, c) samt 2003/04:U325 (m)

yrkande 2 avstyrkas. Den av utskottet

företagna granskningen av regleringsbreven

(se avsnittet Redogörelse för ärendet)

föranleder inte något utskottets uttalande.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Redovisning i budgetpropositionen

(punkt 3) (m, fp, kd, c)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Göran

Lindblad (m), Ewa Björling (m), Cecilia

Wigström (fp), Birgitta Ohlsson (fp),

Holger Gustafsson (kd) och Agne Hansson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 1.

Riksdagen bifaller därmed motionerna

2003/04:U291 och 2003/04:U348 yrkande 34.

Ställningstagande

Informationen i budgetpropositionen för budgetåret 2004

har dramatiskt minskat jämfört med tidigare

år. Därmed har riksdagens insyn i hur det

svenska utvecklingssamarbetet skall fördelas

försämrats på ett mycket negativt och

allvarligt sätt. Regeringen uppger t.ex. inte

i årets budgetproposition några konkreta

siffror för det bilaterala biståndet.

Möjligheterna att effektivt, och på ett

fullgott underlag, bereda regeringens förslag

beskärs härigenom på ett oacceptabelt sätt.

Inte heller medborgarna får tillgång till

relevant information om hur skattemedel

används inom utvecklingssamarbetet. Också

riksdagens uppgift att i efterhand följa upp

och utvärdera riksdagens beslut försvåras

högst påtagligt när informationen vid

beslutstillfället är bristfällig.

Denna ordning måste med kraft ifrågasättas.

Inför kommande års budgetarbete måste en

ändring komma till stånd. Vår mening är att

budgetpropositionen i den del som gäller

biståndet redan från nästa år måste indikera

hur biståndet kan fördelas på olika ändamål,

länder och regioner.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

Vårt förslag lämnas med anledning av

motionerna 2003/04:U291 (m, fp, kd, c) och

2003/04:U348 (kd) yrkande 34.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Anslagen för 2004 under utgiftsområde

7 Internationellt bistånd m.m. (punkt

1) (m)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Göran

Lindblad (m) och Ewa Björling (m).

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning,

skatteförändringar samt finanspolitiska

ramverk - präglas av ordning och reda och

skall ses som en helhet där inte någon eller

några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Eftersom riksdagens

majoritet den 19 november 2003 har beslutat

om ramar för de olika utgiftsområdena i

enlighet med finansutskottets förslag (bet.

2003/04:FiU1) och därmed valt en annan

inriktning av politiken, deltar vi inte i det

nu aktuella beslutet om anslagsfördelning

inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I det följande redovisar vi i korthet det

moderata alternativet till politik inom

utgiftsområde 7. Vår politik finns närmare

utvecklad i motion 2003/04:U248.

Fattigdom går att utrota. Inget land är

dömt att förbli i bottenlös fattigdom.

Moderaterna vill få till stånd en verklig

nystart i biståndsarbetet. Biståndssamarbetet

de senaste trettio fyrtio åren har inte varit

tillräckligt framgångsrikt i flera av Afrikas

låginkomstländer. Alltför få snabba framsteg,

och ibland t.om. bakslag, har kunnat

konstateras trots ett mycket omfattande

bistånd under lång tid. Moderaterna anser

därför att det behövs en nystart för att

snabbt bryta den onda cirkeln så att

fattigdomsutrotningen kan påbörjas.

De senaste decennierna visar några exempel

på att det är möjligt med en bred och snabb

utveckling i huvuddelen av u-världen, trots

tillfälliga bakslag och kriser. Ett flertal

länder har gått från grav vanskötsel och djup

misär till hastig utveckling på bara några

år. Sverige måste fokusera på erfarenheter

från länder som har lyckats med en snabb och

positiv utveckling. Även en tidigare kraftigt

vanstyrd ekonomi kan genom en målmedveten

politikförändring få till stånd en positiv

spiral bort från hunger och fattigdom till

snabb ekonomisk tillväxt.

Det växer fram en klyfta inom u-världen

mellan de länder som expanderar kraftigt och

tar in avståndet till i-världen och de länder

som stagnerar och blir fattigare. Det är

främst länder i Afrika som hör till de länder

som stagnerar med en fattig befolkning. Men

även i enstaka länder i Latinamerika och

Asien går utvecklingen i fel riktning.

Moderaterna menar att det svenska statliga

biståndet bör koncentreras till de länder där

det mest effektivt bidrar till att utrota

fattigdomen. Därför bör det svenska biståndet

fokusera på Afrikas låginkomstländer söder om

Sahara. Situationen är där mest allvarlig och

behovet av offentligt bistånd viktigt

eftersom handel och investeringar inte är

särskilt omfattande.

Enligt vår mening måste det svenska

biståndet främst inriktas på akuta

huvudproblem som de krig och konflikter som

plågar en betydande del av Afrika och

hiv/aids och andra allvarliga utbredda

sjukdomar som förlamar

utvecklingsansträngningarna. Sverige skall ta

initiativ till en total skuldavskrivning år

2005 för högt skuldsatta låginkomstländer,

varav huvuddelen finns i Afrika. En sådan

skuldavskrivning skall kombineras med fyra

specifika villkor: att inte acceptera ny

upplåning, inte främja korruption och

vanstyre, inte bidra till finansiering av

anfallskrig och att de frigjorda anslagen

kommer de fattiga till godo.

Omvärlden är en bidragande faktor till den

snabba utvecklingen i många u-länder. Handel

är avgörande för utveckling och framsteg i

fattiga länder. Även utlandsinvesteringar är

av stor vikt, inte minst för

kunskapsöverföring. Det bör framhållas att

det privata biståndet spelar en betydligt

större roll än vad man tidigare har insett.

Det offentliga biståndet har däremot en mer

marginell betydelse för u-länderna i sin

helhet. Det spelar dock större roll för de

fattigaste länderna. Det är fortsatt viktigt

för kunskapsöverföring, särskilt när det

gäller rättsstaten, miljöfrågor och annan

kunskapsöverföring som inte är direkt

marknadsrelaterad.

Moderaternas förslag till biståndsbudget

för år 2004 uppgår till totalt 16 031 126 000

kr (se tabell i bilaga 2 till betänkandet). I

det moderata förslaget ingår en kraftfull

satsning på enskilda organisationer i

förhållande till regeringens förslag,

särskilt i länder med korrupta regeringar. I

det moderata förslaget framhålls

fredsfrämjande verksamhet som en viktig del i

Sveriges utvecklingssamarbete. Vårt stöd för

denna verksamhet ökas med motiveringen att

ekonomisk, social och kulturell utveckling

förutsätter frihet, fred och säkerhet. Vidare

anslås i vårt förslag medel till oberoende

utvärdering och till särskilda satsningar för

snabb fattigdomsutrotning i Afrika. Vi anser

att regeringens förslag till sammanslagning

av anslagen Samarbete med Central- och

Östeuropa och Internationellt

utvecklingssamarbete måste avvisas, eftersom

biståndssamarbetet med utvecklingsländer

skiljer sig från samarbetet med Central- och

Östeuropa i flera viktiga avseenden. I

konsekvens härmed föreslår vi också att

riksdagen anvisar 800 miljoner kronor för

budgetåret 2004 på ett särskilt anslag för

samarbetet med Central- och Östeuropa.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

Vårt förslag lämnas med anledning av motion

2003/04:U248 yrkandena 4 och 16-18.

2. Anslagen för 2004 under utgiftsområde

7 Internationellt bistånd m.m. (punkt

1) (fp)

av Cecilia Wigström (fp) och Birgitta

Ohlsson (fp).

Folkpartiet har förordat en annan inriktning

av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken än den regeringen och dess

stödpartier föreslår. För utgiftsområde 7

Internationellt bistånd har Folkpartiet

föreslagit en högre ram än regeringen och

dess stödpartier. Genom riksdagens beslut den

19 november 2003 med anledning av betänkande

2003/04:FiU1, vari behandlas

budgetpropositionens förslag till utgiftsram

för bl.a. utgiftsområde 7, skall summan av de

till utgiftsområdet hörande utgifterna högst

uppgå till 19 856 751 kr (rskr. 2003/04:42).

Anslagen inom varje utgiftsområde skall

därtill fastställas genom ett särskilt

riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i

detta betänkande fram förslag beträffande

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7. Med

anledning av Folkpartiets förslag till högre

belopp för utgiftsområdet och förslag till

fördelning på anslagen inom utgiftsområdet

(se tabell i bilaga 2 till betänkandet) vill

Folkpartiet lyfta fram följande.

Världssamfundet har genom de konkreta mål

som antogs av FN:s särskilda

millennietoppmöte i september 2000 gemensamt

åtagit sig att andelen människor som lever på

mindre än en dollar per dag skall halveras

mellan åren 1990 och 2015. Att utrota

fattigdomen är ytterst en global utmaning,

men Sverige skall vara ett föredöme och gå i

spetsen för en generös biståndspolitik.

Sverige kan genom ett generöst bistånd utgöra

ett gott föredöme för andra länder och

därigenom föranleda att ytterligare resurser

skapas för en rättvisare värld. Majoritetens

företrädare menar i betänkandet att en

återgång till enprocentsnivån är en viktig

symbolfråga som bör prioriteras och anser att

en höjning av biståndet till 1 % av BNI bör

genomföras under mandatperioden, om det

statsfinansiella läget så medger. Folkpartiet

menar att regeringen snabbare än föreslaget

bör återgå till enprocentsmålet i det

internationella biståndet och att det bör

vara återställt år 2006.

Folkpartiet är det parti som gör störst

satsningar, av samtliga riksdagspartier, på

utvecklingssamarbetet. Vårt förslag till

budget för biståndet är 1 002 miljoner kronor

högre än regeringens förslag. Vårt förslag

till ökat stöd för utvecklingssamarbetet

fördelar sig med 290 miljoner kronor på

multilateralt utvecklingssamarbete och med

712 miljoner kronor på bilateralt

utvecklingssamarbete. Särskilt stora

satsningar - 500 miljoner kronor - för

demokrati och mänskliga rättigheter ingår i

Folkpartiets förslag och i vårt förslag till

ökning av det bilaterala

utvecklingssamarbetet. Vidare ökas stödet

till enskilda organisationer samt stödet till

ekonomiska reformer och skuldavskrivningar.

Arbetet med att förbättra situationen för

utsatta barn och främja barns och kvinnors

rättigheter bör prioriteras. Vi föreslår

därför att FN:s barnfond, Unicef, tilldelas

ytterligare 10 miljoner kronor. WFP, FN:s

livsmedelsprogram, har en viktig roll att

spela särskilt vid humanitära katastrofer och

vårt förslag innebär att ytterligare 10

miljoner kronor anslås till detta arbete

utöver regeringens förslag. Situationen för

de ca tre miljoner palestinaflyktingarna inom

och runt Palestina är mycket allvarlig.

UNRWA, FN:s hjälporganisation för

palestinaflyktingar, brottas i dag med svåra

ekonomiska problem. Folkpartiet anslår därför

ytterligare 10 miljoner kronor till UNRWA.

Arbetet med att förebygga och undanröja

orsaker till konflikter prioriteras i vårt

förslag och innebär en ökning med 35 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag. Även

UNFPA ges ett rejält påslag om 50 miljoner

kronor i vårt förslag.

3. Anslagen för 2004 under utgiftsområde

7 Internationellt bistånd m.m. (punkt

1) (kd)

av Holger Gustafsson (kd).

Kristdemokraterna har förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken än den regeringen och dess

stödpartier föreslår. För utgiftsområde 7

Internationellt bistånd har Kristdemokraterna

föreslagit en högre ram än regeringen och

dess stödpartier. Genom riksdagens beslut den

19 november 2003 med anledning av betänkande

2003/04:FiU1, vari behandlas

budgetpropositionens förslag till utgiftsram

för bl.a. utgiftsområde 7, skall summan av de

till utgiftsområdet hörande utgifterna högst

uppgå till 19 856 751 kr (rskr. 2003/04:42).

Anslagen inom varje utgiftsområde skall

därtill fastställas genom ett särskilt

riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i

detta betänkande fram förslag beträffande

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7. Med

anledning av Kristdemokraternas förslag till

högre belopp för utgiftsområdet och förslag

till fördelning på anslagen inom

utgiftsområdet (se tabell i bilaga 2 till

betänkandet) vill Kristdemokraterna lyfta

fram följande.

Den utbredda fattigdomen är oacceptabel.

Jag anser att det främst är genom ekonomisk

tillväxt som fattigdomen verkligen kan

minskas. Behoven av utvecklingsinsatser är i

dag mycket stora och därför behövs också ett

kraftigt internationellt bistånd. Enligt mitt

parti måste utvecklingsarbetet och den

globala kampen mot fattigdomen även i

fortsättningen inta en central och självklar

roll i statsbudgeten.

Världssamfundet har genom de konkreta mål

som antogs av FN:s särskilda

millennietoppmöte i september 2000 gemensamt

åtagit sig att andelen människor som lever på

mindre än en dollar per dag skall halveras

mellan åren 1990 och 2015. Att utrota

fattigdomen är ytterst en global utmaning,

men Sverige skall vara ett föredöme och gå i

spetsen för en generös biståndspolitik.

Sverige kan genom ett generöst bistånd utgöra

ett gott föredöme för andra länder och

därigenom föranleda att ytterligare resurser

skapas för en rättvisare värld. Majoritetens

företrädare menar i betänkandet att en

återgång till enprocentsnivån är en viktig

symbolfråga som bör prioriteras och anser att

en höjning av biståndet till 1 % av BNI bör

genomföras under mandatperioden, om det

statsfinansiella läget så medger.

Kristdemokraterna menar att regeringen

snabbare än föreslaget bör återgå till

enprocentsmålet i det internationella

biståndet.

Kristdemokraterna föreslår ökade satsningar

om totalt 500 miljoner kronor till biståndet.

Dessutom föreslås att en kraftfull satsning

på ekonomiska reformer, där

skuldavskrivningar ingår, görs med

ytterligare 200 miljoner kronor i syfte att

Sverige skall kunna verka för att löften om

radikala skuldavskrivningar införlivas till

förmån för de fattigaste länderna.

Kristdemokraterna önskar dessutom öka

anslagen till det humanitära biståndet med

100 miljoner kronor.

För en rättvisare utveckling krävs

spridning, fördjupning och respekt för de

demokratiska principerna och de grundläggande

mänskliga rättigheterna. För att stärka

arbetet för mänskliga rättigheter och

demokrati föreslår Kristdemokraterna att

särskilda medel, om totalt 200 miljoner

kronor, avsätts i budgeten.

4. Anslagen för 2004 under utgiftsområde

7 Internationellt bistånd m.m. (punkt

1) (c)

av Agne Hansson (c).

Centerpartiet har förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken än den regeringen och dess

stödpartier föreslår. För utgiftsområde 7

Internationellt bistånd har Centerpartiet

föreslagit en högre ram än regeringen och

dess stödpartier. Genom riksdagens beslut den

19 november 2003 med anledning av betänkande

2003/04:FiU1, vari behandlas

budgetpropositionens förslag till utgiftsram

för bl.a. utgiftsområde 7, skall summan av de

till utgiftsområdet hörande utgifterna högst

uppgå till 19 856 751 kr (rskr. 2003/04:42).

Anslagen inom varje utgiftsområde skall

därtill fastställas genom ett särskilt

riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i

detta betänkande fram förslag beträffande

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7. Med

anledning av Centerpartiets förslag till

högre belopp för utgiftsområdet och förslag

till fördelning på anslagen inom

utgiftsområdet (se tabell i bilaga 2 till

betänkandet) vill Centerpartiet lyfta fram

följande.

Världssamfundet har genom de konkreta mål

som antogs av FN:s särskilda

millennietoppmöte i september 2000 gemensamt

åtagit sig att andelen människor som lever på

mindre än en dollar per dag skall halveras

mellan åren 1990 och 2015. Att utrota

fattigdomen är ytterst en global utmaning,

men Sverige skall vara ett föredöme och gå i

spetsen för en generös biståndspolitik.

Sverige kan genom ett generöst bistånd utgöra

ett gott föredöme för andra länder och

därigenom föranleda att ytterligare resurser

skapas för en rättvisare värld. Majoritetens

företrädare menar i betänkandet att en

återgång till enprocentsnivån är en viktig

symbolfråga som bör prioriteras och anser att

en höjning av biståndet till 1 % av BNI bör

genomföras under mandatperioden, om det

statsfinansiella läget så medger.

Centerpartiet menar att regeringen snabbare

än föreslaget bör återgå till enprocentsmålet

i det internationella biståndet.

Centerpartiets förslag innebär att

biståndet för 2004 tillförs 101 miljoner

kronor utöver regeringens förslag. Samtidigt

minskar partiet anslagen för Sida och

Nordiska Afrikainstitutet med 40 miljoner

kronor respektive 300 000 kr. Därutöver

anvisar Centerpartiet sammanlagt 1,9

miljarder i miljöbistånd under utgiftsområde

20 "Allmän natur- och miljövård" varav 200

miljoner kr anvisas för budgetåret 2004. Det

innebär att ungefär hälften av Centerpartiets

biståndshöjning under perioden avsätts som

miljöbistånd. En hållbar utveckling

förutsätter att de tre dimensionerna

ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet

ges utrymme och inte prioriteras bort av

kortsiktiga ekonomiska intressen. Ekonomisk

och social utveckling förutsätter hänsyn till

miljön. Rent dricksvatten, sunda och säkra

livsmedel är en förutsättning för vår hälsa.

Det är lika viktigt för biståndsländernas

människor. Bistånd är mycket mer än matpaket

till fattiga. Därför är det viktigt att också

satsa på miljöbistånd.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:1 utgiftsområde 7

Internationellt bistånd:

1. att riksdagen fastställer biståndsramen

för internationellt utvecklingssamarbete

till 0,86 % av vid budgeteringstillfället

beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för

2004 plus 200 miljoner kronor (avsnitt 3.1

Omfattning),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för ramanslaget 8:1

Biståndsverksamhet göra ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

29 540 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt

3.8.1 Budgetförslag, Bemyndigande om

ekonomiska åtaganden),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för ramanslaget 8:1

Biståndsverksamhet ställa ut garantier som

inklusive tidigare ställda garantier uppgår

till högst 12 580 825 000 kronor (avsnitt

3.8.1 Budgetförslag, Garantigivning),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för ramanslaget 8:5 Avsättning

för förlustrisker vad avser garantier för

finansiellt stöd och exportkreditgarantier

ställa ut garantier för finansiellt stöd

till länder i Östeuropa som inklusive

tidigare ställda garantier uppgår till

högst 950 000 000 kronor (avsnitt 3.8.5

Regeringens överväganden),

5. att riksdagen godkänner att outnyttjade

medel på reservationsanslaget 9:1 Samarbete

med Central- och Östeuropa vid utgången av

2003 får bilda anslagssparande på

ramanslaget 8:1 Biståndsverksamhet (avsnitt

3.8.1 8:1 Biståndsverksamhet),

6. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar

anslagen under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd enligt följande

uppställning:

7. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar

anslag under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd, såvitt avser

anslag som är avsett för Riksrevisionen

(avsnitt 3.8.6 8:6 Riksrevisionen:

Internationella uppdrag) enligt följande

uppställning:

Belopp i 1 000-tal kronor

------------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Regeringens

förslag

-----------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet Ramanslag 19

224

800

-----------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för internationellt Ramanslag

558

utvecklingssamarbete (Sida) 189

-----------------------------------------------------------

8:3 Nordiska Afrikainstitutet Ramanslag

12

231

-----------------------------------------------------------

8:4 Folke Bernadotteakademin Ramanslag

20

531

-----------------------------------------------------------

8:5 Avsättning för förlustrisker vad Ramanslag

1

avser garantier 000

för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier

-----------------------------------------------------------

8:6 Riksrevisionen: Internationella Ramanslag

40

uppdrag 000

-----------------------------------------------------------

Summa 19

856

751

-----------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden 2003/04

2003/04:U219 av Cecilia Wikström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om

möjligheten att pröva stödet till politisk opinionsbildning.

2003/04:U248 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om att Sverige kraftigt bör stärka resurserna för

fredsfrämjande insatser.

16. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 8:1

Biståndsverksamhet för

budgetåret 2004 16 031 126 000 kr i enlighet med vad som

anförs i motionen.

17. Riksdagen avvisar regeringens förslag till

utgiftsområde 7 att anslaget

Samarbete med Central- och Östeuropa slås samman

med anslaget

Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 2004.

18. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 8:7

Samarbete med Central-

och Östeuropa för budgetåret 2004 800 000 000 kr.

2003/04:U288 av Agne Hansson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd enligt

uppställning:

Anslag (tkr)

----------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring

förslag

----------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet 19 224 800 +101 000

----------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för internationellt 558 189 -40 000

utvecklingssamarbete (Sida)

----------------------------------------------------------

8:3 Nordiska Afrikainstitutet 12 231 -300

----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 19 856 751 +60 700

----------------------------------------------------------

2003/04:U291 av Ewa Björling m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen begär att regeringen i nästa års budgetproposition

vad gäller utgiftsområde

7 tydligt redovisar budgetförslag på hur biståndet skall

fördelas på olika ändamål,

länder och regioner.

2003/04: U 325 av Gunnar Hökmark (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om

bistånd och stöd till organisationer som glorifierar våld och

hat.

2003/04:U344 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en

återgång till enprocentsmålet till 2006.

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag

anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt

uppställning (miljoner

kronor) (se 6. Våra ändringsförslag i förhållande till

regeringens budget 2004):

----------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring

förslag

----------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet 19 225 +1 002

----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 19 857 +1 002

----------------------------------------------------------

2003/04:U348 av Alf Svensson m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Sverige

bör verka för att löften om radikala skuldavskrivningar bör

införlivas till förmån för de

fattigaste länderna.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka

anslagen till det humanitära biståndet.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att regeringen

snabbare än föreslaget återgår till 1% av BNI i

internationellt bistånd.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att regeringen

väsentligt måste förbättra transparensen vad gäller

fördelningen av anslagen under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

35. Riksdagen beslutar om underindelningen av anslaget

Bilateralt utvecklingssamarbete i

enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 4).

36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för budgetåret

2004 enligt uppställning:

----------------------------------------------------------

Anslag Uo7 (tusental kr) Regeringens

Anslagsförändring

förslag

----------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet 19 224 800 +500 000

----------------------------------------------------------

Summa för Uo7 19 856 751 +500 000

----------------------------------------------------------

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under

utgiftsområde 5 Internationell

samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

enligt uppställningen i

tabell 12.

Propositionen

Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar fram

t.o.m. år 2003 politikområdena 8 Internationellt

utvecklingssamarbete respektive politikområde 9

Samarbete med Central- och Östeuropa. Från och med

år 2004 föreslås politikområdena 8 och 9 slås samman

och benämnas politikområde 8 Internationellt

utvecklingssamarbete. Förvaltningsmyndigheter inom

utgiftsområdet är Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrika-

institutet (NAI) och Folke Bernadotteakademin (FBA).

Dessutom har Riksrevisionen ett nytt ramanslag för

internationella uppdrag som är klassificerade som

bistånd (enligt OECD/DAC:s definition).

Politikområde 8 Internationellt utvecklingssam-

arbete består fr.o.m. år 2004 av sex anslag:

biståndsverksamhet, förvaltningsanslagen för Sida,

Nordiska Afrikainstitutet och Folke

Bernadotteakademin samt anslag för avsättning för

förlustrisker vad avser garantier för finansiellt

stöd och exportkreditgarantier och anslaget för

Riksrevisionens internationella uppdrag. Politik-

områdets resurser beräknas främst utifrån

biståndsramen. Från biståndsramen görs avräkningar

för sådana kostnader inom andra utgiftsområden vilka

klassificeras som bistånd (enligt OECD/DAC:s

definition). Den del av politikområdet som ej

finansieras från biståndsramen är medel för

Östeuropa som ej klassificeras som bistånd.

Regeringen respektive Riksrevisionens styrelse

föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för

budgetåret 2004 anvisar anslagen inom utgiftsområde

7 Internationellt bistånd i enlighet med den

uppställning som redovisas i propositionen. Av

uppställningen framgår att anslagsbeloppen för

utgiftsområdet år 2004 sammanlagt uppgår till 19 856

751 kr.

Mål, perspektiv och huvuddrag för politiken för

global utveckling

Regeringen överlämnade i maj 2003 proposition

2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för

global utveckling (utvecklingspropositionen), vilken

behandlas i utrikesutskottets betänkande

2003/04:UU3. I budgetpropositionen för år 2004 anger

regeringen de första stegen för att kunna genomföra

utvecklingspropositionen, under förutsättning att

den antas av riksdagen.

I utvecklingspropositionen anges ett mål för

politiken för global utveckling samt ett mål för

utvecklingssamarbetet som ersätter de mål som

tidigare har funnits för internationellt utveck-

lingssamarbete samt för samarbetet med Central- och

Östeuropa. Dessutom anges två perspektiv som skall

vara vägledande vid prioriteringar och utformning av

den svenska politiken. Slutligen anges också ett

antal huvuddrag som anger vad politiken genomgående

skall främja och inriktas på, både vad gäller

åtgärder och stöd i enskilda länder och den politik

som förs på global nivå.

Målet

Regeringen föreslår i utvecklingspropositionen

2002/03:122 att målet för politiken för global

utveckling skall vara att bidra till en rättvis och

hållbar global utveckling.

Perspektiven

Regeringen redovisar i utvecklingspropositionen att

politiken skall präglas av ett rättighetsperspektiv.

Enligt regeringen innebär det att människors

rättigheter skall utgöra grund för de åtgärder som

vidtas för en rättvis och hållbar utveckling.

Demokrati, jämställdhet, funktionshindrades och

barnets rättigheter lyfts särskilt fram. Vidare

skall politiken också präglas av de fattigas per-

spektiv, vilket innebär att fattiga människors

behov, intressen och förutsättningar skall vara

utgångspunkt i strävandena mot en rättvis och

hållbar utveckling.

Huvuddragen

Politiken skall, enligt regeringen, främja och

präglas av respekt för de mänskliga rättigheterna,

demokrati och god samhällsstyrning, jämställdhet

mellan kvinnor och män, hållbart nyttjande av

naturresurserna och omsorg om miljön, ekonomisk

tillväxt samt social utveckling och trygghet.

Politiken skall därutöver inriktas på områden där

nya krav ställs på helhetssyn och samverkan. Det

gäller främst områdena konflikthantering och globala

gemensamma nyttigheter.

Regeringen anger att den svenska politiken skall

bidra till genomförande av FN:s millenniedeklaration

och uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen. Det

övergripande målet är att avskaffa fattigdom och

hunger i världen. Ett delmål är att halvera

fattigdomen fram till 2015.

Målet för Sveriges internationella

utvecklingssamarbete

Vid sidan av målet för politiken för global

utveckling, att bidra till en rättvis och hållbar

global utveckling, skall enligt regeringens mening

politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete

ha ett kompletterande mål. Målet för Sveriges

internationella utvecklingssamarbete skall vara att

bidra till att skapa förutsättningar för fattiga

människor att förbättra sina levnadsvillkor.

Sverige skall fortsätta att bedriva ett effektivt

utvecklingssamarbete med tyngdpunkt på de fattigaste

länderna. Från år 2004 kommer politikområde 9

Samarbetet med Central- och Östeuropa och

politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete

slås samman och omfattas av samma mål. Särdragen för

samarbetet med Central- och Östeuropa kommer att

beaktas på samma sätt som särdragen för varje region

och land, genom skrivningar om mål och villkor i

regleringsbrev, landstrategier och andra plane-

ringsinstrument.

De huvuddrag som gäller för politiken för global

utveckling skall även vara styrande för verksamheten

inom politikområdet för internationellt

utvecklingssamarbete. Utvecklingssamarbetet skall

präglas av rättighetsperspektivet och de fattigas

perspektiv.

Målsättningen att en procent av Sveriges BNI skall

avsättas för internationellt utvecklingssamarbete

ligger fast. Dessutom är ambitionen att minst 0,25 %

av BNI skall nå de minst utvecklade länderna år

2010.

Avräkningar från biståndsramen

Av propositionen framgår att avräkningarna från

biståndsramen föreslås öka något år 2004 i

förhållande till föregående år och föreslås uppgå

till 2 572 miljoner kronor.

Avräkningen för kostnader för asylsökande från

utvecklingsländer har minskat i jämförelse med

beräkningar i budgetpropositionen för år 2003.

Minskningen beror på ett minskat antal asylsökande

från utvecklingsländer under år 2002, det år vars

utfall ligger till grund för avräkningen. För år

2004 uppgår avräkningen till 1 311 miljoner kronor.

Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för

det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma

bistånd som finansieras över Europeiska unionens

reguljära budget. Avräkningen har beräknats genom

att ta kostnaderna för biståndet på den totala EU-

budgeten under år 2003 multiplicerat med Sveriges

andel av medlemsavgiften. Vad det slutliga beloppet

för avräkningen blir i kronor är även avhängigt

eurons valutakurs. För år 2004 uppgår avräkningen

till 961 miljoner kronor, vilket är en ökning i

jämförelse med beräkningar i budgetpropositionen för

år 2003.

Avräkningen för administrativa kostnader m.m.

består främst av Utrikesdepartementets

administration av utvecklingssamarbetet samt den del

av FN-bidrag som utbetalas från andra utgiftsområden

och som klassificeras som bistånd. Avräkningen

uppgår år 2004 till 300 miljoner kronor uppräknat i

2004 års prisläge. Avräkningen är därmed delvis

beroende av valutakurser och KPI.

Fördelningen inom utgiftsområdet

Biståndsramen år 2004 uppgår till 21 752 miljoner

kronor, vilket motsvarar 0,86 % av beräknad

bruttonationalinkomst (BNI) plus 200 miljoner

kronor. Det föreslagna beloppet för politikområde

8 Internationellt utvecklingssamarbete är i

förhållande till biståndsramen minskat med

avräkningar. Regeringen respektive Riksrevisionens

styrelse föreslår i budgetpropositionen att

riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen

inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i

enlighet med den uppställning som redovisas i

propositionen (yrkandena 6 och 7):

(Anslagsbelopp anges i tusental kronor)

--------------------------------------------------------------

Anslag AnslagstypRegeringens

förslag

-------------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet ramanslag 19 224

1)

800

-------------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för internationellt ramanslag 558

2)

utvecklingssamarbete (Sida) 189

-------------------------------------------------------------

8:3 Nordiska Afrikainstitutet ramanslag 12

231

-------------------------------------------------------------

8:4 Folke Bernadotteakademin ramanslag 20

531

-------------------------------------------------------------

8:5 Avsättning för förlustrisker vad ramanslag 1

3)

avser garantier 000

för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier

-------------------------------------------------------------

8:6 Riksrevisionen: Internationella ramanslag 40

uppdrag4) 000

-------------------------------------------------------------

Summa 19 856

751

-------------------------------------------------------------

1) Varav 18 580 920 tkr är bistånd i enlighet med

OECD/DAC:s definition medan 643 880 tkr inte är det.

2) Varav 522 850 tkr är bistånd i enlighet med

OECD/DAC:s definition medan 31 820 tkr inte är det.

3)Ej bistånd i enlighet med OECD/DAC:s definition.

4)Anslag avsett för Riksrevisionen. Används för

uppdrag som överensstämmer med OECD/DAC:s definition av

bistånd.

Motionerna

I olika parti- och kommittémotioner har

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna

och Centerpartiet motionerat om, i

förhållande till regeringens förslag i

propositionen, alternativa fördelningar på

anslagen under utgiftsområdet 7

Internationellt bistånd. Motionsförslagens

fördelningar av anslagen under utgiftsområdet

framgår av tabell i bilaga 2.

Moderaterna menar att det svenska statliga

biståndet bör koncentreras till de länder där

det mest effektivt bidrar till att utrota

fattigdomen. Därför bör det svenska biståndet

fokusera på Afrikas låginkomstländer söder om

Sahara. Situationen är där mest allvarlig och

behovet av offentligt bistånd viktigt

eftersom handel och investeringar inte är

särskilt omfattande. Enligt Moderaternas

förslag i kommittémotion 2003/04:U248 (m)

anvisas totalt 16 031 126 000 kr till

utgiftsområde 7 anslaget 8:1

Biståndsverksamhet för budgetåret 2004

(yrkande 16). I partiets förslag ingår en

ökad satsning på enskilda organisationer i

förhållande till regeringens förslag,

särskilt i länder med korrupta regeringar.

Vidare anslås i det moderata förslaget medel

till oberoende utvärdering och till särskilda

satsningar för snabb fattigdomsutrotning i

Afrika. Moderaterna anser dessutom i

motionens yrkande 17 att regeringens förslag

till sammanslagning av anslagen Samarbete med

Central- och Östeuropa och Internationellt

utvecklingssamarbete måste avvisas, eftersom

biståndssamarbetet med utvecklingsländer

skiljer sig från samarbetet med Central- och

Östeuropa i flera viktiga avseenden. I

konsekvens härmed föreslår Moderaterna också

att riksdagen till utgiftsområde 7 anvisar

800 000 000 kr för budgetåret 2004 på

anslaget 8:7 Samarbete med Central- och

Östeuropa (yrkande 18). Moderaterna

konstaterar att krig är förödande för

mänskligt liv och förhindrar utveckling.

Ekonomisk, social och kulturell utveckling

förutsätter frihet, fred och säkerhet. Därför

bör, enligt motionens yrkande 4,

fredsfrämjande verksamhet vara en viktig del

i Sveriges utvecklingssamarbete som får ett

ökat stöd inom ramen för anslaget 8:1

Biståndsverksamhet.

Folkpartiet menar att Sverige skall vara

ett föredöme och gå i spetsen för en generös

biståndspolitik. I kommittémotion

2003/04:U344 (fp) lägger Folkpartiet fram en

tidsplan som innebär att enprocentsmålet

kommer att vara återställt år 2006 (yrkande

1). Folkpartiets förslag i partimotion

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 18 i berörd del

och kommittémotion 2003/04:U344 (fp) yrkande

2 innebär att ytterligare 1 002 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag

anvisas på anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

under utgiftsområde 7. Det folkpartistiska

förslaget till ökat stöd för

utvecklingssamarbetet fördelar sig med 290

miljoner kronor på multilateralt

utvecklingssamarbete och med 712 miljoner

kronor på bilateralt utvecklingssamarbete.

Särskilda satsningar för demokrati och

mänskliga rättigheter med 500 miljoner kronor

ingår i ökningen av det bilaterala

utvecklingssamarbetet.

Enligt Kristdemokraterna är behoven av

utvecklingsinsatser i dag mycket stora,

varför ett kraftigt internationellt bistånd

behövs. Enligt partiet måste

utvecklingsarbetet och den globala kampen mot

fattigdomen även i fortsättningen inta en

central och självklar roll i statsbudgeten.

Sverige kan genom ett generöst bistånd utgöra

ett gott föredöme för andra länder och

därigenom föranleda att ytterligare resurser

skapas för en rättvisare värld.

Kristdemokraterna anser i partimotion

2003/04:U348 (kd) yrkande 33 att regeringen

snabbare än föreslaget bör återgå till

enprocentsmålet i det internationella

biståndet. Vidare föreslås i motionen i

förhållande till regeringens förslag ökade

medel om totalt 500 miljoner kronor till

anslaget 8:1 Biståndsverksamhet under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

(yrkande 36). Partiet föreslår i samma motion

att riksdagen beslutar om en underindelning

av samma anslag som innebär att anslagsposten

för ekonomiska reformer, där

skuldavskrivningar ingår, tillförs

ytterligare 200 miljoner kronor i syfte att

Sverige skall kunna verka för att löften om

radikala skuldavskrivningar införlivas till

förmån för de fattigaste länderna (yrkande

17). Vidare önskar partiet öka anslagen till

det humanitära biståndet med 100 miljoner

kronor (yrkande 24). För att stärka arbetet

för mänskliga rättigheter och demokrati

föreslås att en ny anslagspost under anslaget

upprättas och anvisas 200 miljoner kronor

(yrkande 35).

Centerpartiet anser, med hänvisning till

FN:s millenniedeklaration från år 2000, att

det är ett gemensamt ansvar att utrota

fattigdomen i världen. I kommittémotion

2003/04:U288 (c) redovisar Centerpartiet sitt

förslag till fördelning av anslagen under

utgiftsområde 7 och hur förutsättningar

skapas för att år 2007 nå enprocentsmålet.

Förslaget innebär, vilket framgår av tabell i

bilaga 2, att 101 miljoner kronor utöver

regeringens förslag i propositionen anvisas

på anslaget 8:1 Biståndsverksamhet under

utgiftsområdet för budgetåret 2004. Samtidigt

minskar partiet anslagen för Sida och

Nordiska Afrikainstitutet med 40 miljoner

kronor respektive 300 000 kr.

I en flerpartimotion 2003/04:U291 (m, fp, kd,

c) har företrädare för fyra partier

motionerat om att regeringen i nästa års

budgetproposition vad gäller utgiftsområde 7

tydligt måste redovisa hur biståndet skall

fördelas på olika ändamål, länder och

regioner. Motionärerna anser att

informationen i budgetpropositionen för

budgetåret 2004 dramatiskt har minskat

jämfört med tidigare och att riksdagens insyn

i hur det svenska internationella

utvecklingssamarbetet skall fördelas därmed

har beskurits på ett mycket negativt och

allvarligt sätt. Även Kristdemokraterna

framför genom motion 2003/04:U348 (kd) att

regeringen väsentligt måste förbättra

transparensen vad gäller fördelningen av

anslagen under utgiftsområde 7. Enligt

partiet är insynen i hur anslagen under

utgiftsområdet kommer att utnyttjas i det

närmaste obefintlig (yrkande 34).

I en enskild motion 2003/04:U219 (fp) anser

motionären att det stöd som Sida årligen ger

till Palestinagrupperna i Sverige borde

omprövas mot bakgrund av att stödet i

praktiken fungerar som ett stöd till den pro-

palestinska opinionen i Sverige. Även i

kommittémotion 2003/04:U325 (m) yrkande 2

argumenterar motionärerna för att Sverige har

ett ansvar för att biståndsinsatser och stöd

till palestinska organisationer innebär ett

stöd för demokratisk utveckling och till de

grupper som verkar i denna anda. Det svenska

biståndet och andra insatser skall motverka

hat och antisemitisk propaganda, varför

organisationer som predikar hat och våld och

t.ex. glorifierar eller stöder

självmordsbombningar inte skall ges svenskt

bistånd.

Bilaga 2

Tabell: Förslag till anslagsfördelning för budgetåret 2004

för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

-------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Anslag|

|Ansl.typ|Propositionen|Moderaterna|Folkpartiet|Kristdemokrate

rna|

Centerpartiet

|

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

|8:1 |Biståndsverksamhet |(ram) |19

224 800 |1)| -3 193 |1 002 000 | 500 000 | 101 000|

| | | |

| | 674 | | | |

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

|8:2 |Styrelsen för internationellt |(ram) | 558

189 |2)| | | | -40 000|

| |utvecklingssamarbete (Sida) | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

|8:3 |Nordiska Afrikainstitutet |(ram) | 12

231 | | | | | -300|

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

|8:4 |Folke Bernadotteakademin |(ram) | 20

531 | | | | | |

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

|8:5 |Avsättning för förlustrisker vad avser | |

| | | | | |

| |garantier för | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

| |finansiellt stöd och |(ram) | 1

000 |3)| | | | |

| |exportkreditgarantier | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

|8:6 |Riksrevisionen: Internationella |(ram) | 40

000 | | | | | |

| |uppdrag4) | |

| | | | | |

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Elanders Gotab, Stockholm 2003

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

| |Östeuropa |(ram) |

-- | | 800 000 | -- | -- | --|

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

| |Summa | |19

856 751 | | -2 393 |1 002 000 | 500 000 | 60 700|

| | | |

| | 674 | | | |

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

| | | |

| | (17 463 | (20 858 | (20 356 | (19 917|

| | | |

| | 077) | 751) | 751) | 451)|

-------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Kommentar: Belopp i tkr; förslagen från (m), (fp),

(kd) och (c) är angivna som differens i

förhållande till propositionens förslag.

1) varav 18 580 920 tkr är bistånd i enlighet med OECD/DAC:s

definition medan 643 880 tkr inte är det.

2) varav 522 850 tkr är bistånd i enlighet med OECD/DAC:s

definition med 31 820 tkr inte är det.

3) ej bistånd i enlighet med OECD/DAC:s definition.

4) anslag avsett för Riksrevisionen. Används för uppdrag som

överensstämmer med OECD/DAC:s definition av bistånd.