Bet. 2004/05:AU6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2004/05:AU6

Arbetsmiljö

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet

Riksrevisionens styrel-

ses framställning till riksdagen om Arbetsmiljöverkets

tillsyn, 2004/05:RRS6,

och 110 motionsförslag från allmänna motionstiden 2003

respektive 2004.

I riksdagen har ett antal motioner väckts om åtgärder med

anledning av

stormen i södra Sverige i början av januari 2005. Motionerna

har väckts med

stöd av 3 kap. 13 § riksdagsordningen om motion med anledning

av händelse

av större vikt. Två yrkanden, varav ett delvis, har hänvisats

till arbetsmark-

nadsutskottet. Dessa behandlas i betänkandet.

I motionerna från allmänna motionstiden lämnas förslag om

åtgärder

rörande bl.a. företagshälsovård och andra förebyggande

åtgärder, skyddsom-

budsverksamhet, buller, elektromagnetiska fält, isocyanater

och insatser för

att motverka våld, hot och mobbning i arbetslivet. I

betänkandet behandlas

också vissa motionsförslag om lagstiftning avseende

arbetsmiljön.

Utskottet avstyrker Riksrevisionens framställning om

Arbetsmiljöverkets

tillsyn och samtliga motionsförslag bl.a. med hänvisning till

pågående utred-

ningsarbete respektive beredningsarbete inom

Regeringskansliet och pågåen-

de föreskriftsarbete inom Arbetsmiljöverket.

I ärendet finns 16 reservationer avgivna av företrädare för

Moderaterna,

Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet

och Miljöpartiet.

Också särskilda yttranden har avlämnats i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Företagshälsovård

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf289 yrkande 7,

2003/04:Sf397

yrkande 14, 2003/04:Sf399 yrkande 3, 2003/04:So409 yrkande 4,

2003/04:A212, 2003/04:A218, 2003/04:A246 yrkandena 1-6,

2003/04:

A247 yrkandena 8, 11 och 12, 2003/04:A315, 2003/04:A344,

2003/04:

A355, 2003/04:A361, 2004/05:Sf357 yrkande 4, 2004/05:So603

yrkande

2, 2004/05:A202, 2004/05:A238, 2004/05:A261 yrkande 10 och

2004/05:A264.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Skyddsombudsverksamhet m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A206, 2003/04:A247

yrkandena

9 och 10, 2003/04:A261, 2003/04:A269, 2003/04:A353,

2004/05:A206

yrkandena 1-4, 2004/05:A230, 2004/05:A274, 2004/05:A329

yrkande 1

och 2004/05:A367.

Reservation 2 (v)

3. Vissa förebyggande åtgärder i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1,

2003/04:Sf397

yrkande 2, 2003/04:A247 yrkandena 3-6, 2003/04:A266,

2003/04:A300,

2003/04:A320, 2003/04:A326 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A356,

2003/04:A360, 2003/04:A367, 2004/05:A232 yrkandena 1-3,

2004/05:A234 och 2004/05:A261 yrkande 9.

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

Reservation 5 (mp)

4. Buller

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 17 och

18,

2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.

Reservation 6 (c)

Reservation 7 (mp)

5. Elektromagnetiska fält

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A282 yrkandena 1-3 och

2004/05:MJ509 yrkande 12.

Reservation 8 (mp)

6. Isocyanater

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2

och

2004/05:A299 yrkandena 1-3.

Reservation 9 (v, mp)

7. Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15 och

16,

2003/04:A260, 2003/04:A275, 2003/04:A309 yrkande 11,

2003/04:A311

yrkandena 1-3, 2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348,

2004/05:

A354 yrkande 10, 2004/05:A379 och 2004/05:A382.

Reservation 10 (v)

Reservation 11 (c)

8. Våld, hot och mobbning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub441 yrkande 12,

2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2,

2003/04:A251, 2003/04: A362, 2003/04:A366, 2004/05:A235 och

2004/05:A376.

Reservation 12 (kd)

Reservation 13 (c)

Reservation 14 (mp)

9. Vissa lagstiftningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K362 yrkande 5,

2003/04:A224,

2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2003/04:A368,

2004/05:A240,

2004/05:A330 och 2004/05:A360.

Reservation 15 (v)

10. Kostnader för arbetsmiljöarbete

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A313, 2003/04:A328,

2003/04:

A342, 2003/04:A347 och 2004/05:A329 yrkande 2.

11. Arbetsmiljöverkets tillsyn

Riksdagen avslår dels Riksrevisionens styrelses

framställning

2004/05: RRS6, dels motion 2003/04:A230.

12. Åtgärder med anledning av stormen i södra

Sverige i januari 2005

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 8 och

2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del.

Reservation 16 (m, c)

Stockholm den 3 mars 2005

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson

(s), Margareta

Andersson (c), Laila Bjurling (s), Anders G Högmark (m), Tina

Acketoft (fp),

Christer Skoog (s), Cinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m),

Lars Lilja (s),

Henrik Westman (m), Ronny Olander (s), Ulf Holm (mp), Luciano

Astudillo

(s), Mauricio Rojas (fp), Annelie Enochson (kd), Anders

Wiklund (v) och

Ann-Christin Ahlberg (s).

2004/05

AU6

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet

Riksrevisionens styrel-

ses framställning till riksdagen om Arbetsmiljöverkets

tillsyn, 2004/05:RRS6,

och 110 motionsförslag från allmänna motionstiden 2003

respektive 2004.

I riksdagen har ett antal motioner väckts om åtgärder med

anledning av

stormen i södra Sverige i början av januari 2005. Motionerna

har väckts enligt

3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av

större vikt. Två

yrkanden, varav ett delvis, har hänvisats till

arbetsmarknadsutskottet. Dessa

behandlas i betänkandet.

Tidigare under riksmötet har utskottet i betänkande

2004/05:AU1 behand-

lat regeringens budgetproposition 2004/05:1 volym 7 avseende

utgiftsområ-

dena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv och ett antal

motionsyrkanden som

väckts under den allmänna motionstiden. De frågor med

anknytning till ar-

betsmiljöområdet som togs upp i budgetbetänkandet avsåg i

huvudsak inrikt-

ningen av arbetslivspolitiken och frågor om ohälsan i

arbetslivet samt förslag

av i huvudsak budgetrelaterad art.

I betänkanden från arbetsmarknadsutskottet under våren 2005

behandlas

arbetslivsrelaterade förslag om bl.a. arbetstid och

diskriminering.

I anslutning till beredningen av detta ärende har utskottet

den 26 januari

2005 besökt Arbetsmiljöverket (AV) där företrädare för

myndigheten redovi-

sade aktuella frågor inom verksamhetsområdet.

Den 13-15 februari 2005 gjorde arbetsmarknadsutskottet en

resa till Kal-

mar län som bl.a. innefattade sammanträffanden med

landshövdingen och

företrädare för Regionförbundet och länsledningen. Utskottet

gjorde under

länsresan också ett antal studiebesök och träffade

representanter för kommu-

ner, företag och fackliga företrädare. Under länsresan togs

arbetsmiljöfrågor

upp bl.a. vid utskottets besök vid Orrefors glasbruk.

Motioner som behandlas nedan utan angivande av årtal är

avgivna under

riksmötet 2004/05.

Utskottets överväganden

Företagshälsovård

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas motioner om företagshälsovård.

Samtliga

motioner avstyrks, främst med hänvisning till pågående bered-

ningsarbete i regeringskansliet. Jämför reservation 1 (m, fp,

kd, c).

Motioner

Moderaterna förespråkar enligt motionerna 2003/04:Sf289

yrkande 7 respek-

tive Sf357 yrkande 4 en stärkt företagsläkarorganisation.

Företagshälsovården

bör återfå möjligheten att utfärda sjukintyg och bedriva

sjukvård genom att

teckna avtal med sjukvårdshuvudmannen. Detta betonas också i

motion

2003/04:So409 yrkande 4. En förändring av detta slag skulle

enligt partiet

medföra en rad fördelar: förbättrade möjligheter att bedöma

arbetsförmågan

eftersom företagsläkaren känner arbetsplatsen, minskad

sjukfrånvaro, avlast-

ning av vårdcentralerna och effektivisering av arbetsgivarnas

arbetsmiljöarbe-

te.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Sf397 yrkande

14 att en

utbyggd företagshälsovård kan bli en viktig resurs i arbetet

med att minska

sjukfrånvaron. Innan företagshälsovården omorganiserades för

ett decennium

sedan hade den möjlighet att ge sjukvårdande behandling på

samma villkor

som läkarna inom landstingen. Kristdemokraterna förespråkar

en försiktig

utbyggnad av företagshälsovården och anser att den bör få

tillbaka en del av

sina tidigare uppgifter.

Centerpartiet för i motionerna 2003/04:A247 yrkandena 8, 11

och 12 respek-

tive A261 yrkande 10 fram förslag om att företagshälsovården

ska integreras i

det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.

Partiet anser också att

företagshälsovårdsbegreppet bör vidgas och få en ny innebörd.

Företagshäl-

sovården bör bl.a. kunna tillhandahålla beteendevetenskaplig

kompetens.

Regeringen bör lägga fram förslag som förbättrar

förutsättningarna för företag

att använda företagshälsovårdens kompetens när det gäller

förebyggande

insatser.

Kurt Kvarnström och Ann-Kristine Johansson (båda s) pläderar

i motion

2003/04:A361 för kvalitetssäkring av företagshälsovård. Det

bör övervägas

om företagshälsovården på sikt ska vara obligatorisk för alla

anställda.

Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vill enligt motion

2003/04:Sf399 yrkande

3 stärka rätten till företagshälsovård. De anställdas

tillgång till företagshälso-

vård av hög kvalitet är en ofrånkomlig del av det

förebyggande arbetet.

Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (båda s)

anser enligt mo-

tion 2003/04:A218 att företagshälsovården i Sverige har

försämrats påtagligt

sedan statsbidragen till företagshälsovård togs bort.

Motionärerna förespråkar

en översyn av företagshälsovården och anser att den bör

innefatta sjukvårds-

kompetens, teknisk och ergonomisk kompetens samt kompetens på

det

psykosociala området.

Enligt Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s) i motion

2003/04:A246

yrkandena 1-6 finns det enighet om att företagshälsovården

ska ges en helt

annan och tydligare roll i det förebyggande arbetet. Nu är

det enligt motionä-

rerna dags att konkretisera detta. De anser att

företagshälsovården ska ges en

aktiv och tydlig roll och ska åläggas att på arbetsplatserna

genomföra de

föreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket (AV).

All verksamhet inom företagshälsovården ska enligt

motionärerna inne-

hålla ett minimiåtagande (golv). Behovet av företagshälsovård

varierar efter

bransch och det enskilda företagets verksamhet. Ett

maximiåtagande (tak)

måste anpassas efter detta och efter att synpunkter inhämtats

från AV och

fackliga organisationer. Det fackliga inflytandet över

företagshälsovården

måste säkerställas. Det bör göras en översyn av

utbildningsbehovet i de före-

tag som är verksamma inom företagshälsovården och för att

underlätta fram-

tida rekrytering.

I motion 2003/04:A315 framhåller Sylvia Lindgren m.fl. (s)

att dagens lag-

stiftning ställer krav på en god arbetsmiljö, vilket enligt

motionärerna bör

innefatta obligatorisk företagshälsovård för alla anställda.

Dagens regelverk

är otillräckligt, och arbetsgivarens ansvar bör tydliggöras.

Christin Nilsson och Michael Hagberg (båda s) anser i motion

2003/04:A344

att alla anställda - när ekonomin tillåter - bör vara

anslutna till företagshälso-

vården.

Agneta Gille m.fl. (s) vill enligt motion 2003/04:A355 att

företagshälsovården

ska rustas upp på sikt och att den ska bli tillgänglig för

alla anställda när

ekonomin så tillåter. Särskilt angeläget är det att garantera

arbetstagarnas

inflytande över företagshälsovårdens inriktning.

Obligatorisk och kvalitetssäkrad företagshälsovård

förespråkas av Christina

Axelsson m.fl. (s) i motion So603 yrkande 2. Alla anställda

ska kunna ta del

av företagshälsovård från första anställningsdagen.

Också Helene Petersson (s) pläderar i motion A202 för

obligatorisk företags-

hälsovård.

Enligt Ronny Olander m.fl. (s) i motion A264 kan det finnas

skäl för att kvali-

tetssäkra den företagshälsovård som krävs enligt lag. Detta

skulle kunna ske

genom att AV tillsammans med arbetsmarknadens parter anger

krav på verk-

samheten samt certifierar och kontrollerar denna.

Annelie Enochson (kd) anser enligt motionerna 2003/04:A212

respektive

A238 att företagshälsovården ska få ge sjukvårdande

behandling på samma

villkor som läkarna inom landstinget. En utbyggnad av

företagshälsovården

skulle medföra en rad positiva effekter.

Bakgrund

Sedan 1989 publicerar Statistiska centralbyrån (SCB)

arbetsmiljöundersök-

ningar vartannat år. I juli 2004 publicerades Arbetsmiljön

2003 som genom-

förts på uppdrag av AV.

Ungefär två av tre kvinnor och män uppger enligt SCB:s

Arbetsmiljön

2003 att de har tillgång till företagshälsovård på sin

arbetsplats. Det är samma

storleksordning som tidigare år.

Totalt har enligt undersökningen ungefär var fjärde

sysselsatt kvinna och

var tredje sysselsatt man under det senaste året fått del av

någon insats från

företagshälsovården.

Företagshälsovården regleras främst genom arbetsmiljölagen,

AML,

(1977:1160) och genom föreskrifter och allmänna råd som

utfärdas av AV.

Huvuddragen i regleringen redovisades i

arbetsmarknadsutskottets betänkan-

de 2002/03:AU5 (s. 9-10).

Den 1 december 2004 avlämnade 2003 års

företagshälsovårdsutredning sitt

betänkande Utveckling av god företagshälsovård - ny

lagstiftning och andra

åtgärder (SOU 2004:113). Där föreslås en rad åtgärder för att

göra företags-

hälsovården till ett bättre verktyg i det förebyggande

arbetsmiljöarbetet och

den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Huvudförslagen är

följande.

1) En företagshälsovårdslag införs i syfte att främja

utvecklingen av god

företagshälsovård. Enskilda företagshälsovårdsenheter ges

möjlighet

till samhälleligt godkännande av verksamheten i form av ett

slags

"kvalitetsstämpel". Sådan "godkänd företagshälsovård" ska ha

kom-

petens inom områdena medicin, teknik, beteendevetenskap och

ergo-

nomi. Den ska arbeta tvärdisciplinärt och på basis av

vetenskap och

beprövad erfarenhet samt tillämpa ett kvalitetssystem. Den

nya före-

tagshälsovårdslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

2) En företagshälsovårdsnämnd inrättas inom AV. I

denna ingår före-

trädare för AV, Arbetslivsinstitutet, Försäkringskassan,

arbetsmark-

nadens parter och företagshälsovårdsbranschen. I nämnden ska

frågor

om utveckling av företagshälsovården behandlas. Den ska också

an-

svara för godkännandet av företagshälsovårdsenheter.

3) I fråga om utbildning, forskning och utveckling bör

Arbetslivsinstitu-

tet ges ett tydligt ansvar för företagshälsovårdsutbildningen

och ut-

vecklingen av denna. Utbildningsvolymen behöver öka under

kom-

mande år. Arbetslivsinstitutet bör samarbeta med andra

utbildnings-

anordnare genom uppdragsutbildning. Utredningen föreslår

också

forskning om företagshälsovård.

4) Åtgärder bör vidtas för att stimulera användandet

av "godkänd före-

tagshälsovård". Det föreslås att Försäkringskassan ska anlita

sådan

företagshälsovård om det i sjukskrivnings- och

rehabiliteringsproces-

sen är aktuellt med fördjupade bedömningar av arbetsförmåga

och

rehabiliteringsutredningar. Näringsidkares avdragsrätt för

företags-

hälsovård enligt inkomstskattelagen bör knytas till

användande av

"godkänd företagshälsovård".

5) AML föreslås ändrad så att ett tydligare krav

ställs på arbetsgivare att

bedöma behovet av extern expertis såsom företagshälsovård i

ar-

betsmiljöarbetet. Utredningen föreslår dock inte några

skärpningar av

arbetsgivares skyldighet att anlita företagshälsovård.

6) I fråga om samarbete mellan företagshälsovården och

den allmänna

hälso- och sjukvården framhålls i utredningen fördelarna med

ett ut-

vecklat samarbete. Detta bör utgå från företagshälsovårdens

huvud-

uppgifter, dvs. förebyggande arbetsmiljöarbete och

arbetslivsinriktad

rehabilitering. Utredningen föreslår ett samverkansprojekt

som syftar

till att godkända företagshälsovårdsenheter ska kunna teckna

samar-

betsavtal med landstingen.

Utskottets ställningstagande

Som framgått behandlas i motioner om företagshälsovård bl.a.

förslag om

uppgifter och inriktning, utbyggnad eller införande av

obligatorium, kvalitets-

säkring och inflytandefrågor. I några motioner föreslås också

ökad möjlighet

till sjukvårdande insatser inom ramen för företagshälsovården.

Flertalet frågor som aktualiserats i motionerna om

företagshälsovård tas

upp i förslagen i den ovan redovisade utredningen

Utvecklingen av god före-

tagshälsovård - ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU

2004:113). För

närvarande pågår remissbehandling av slutbetänkandet från

utredningen.

Enligt uppgift från Regeringskansliet avser regeringen att i

september 2005

lämna en proposition om företagshälsovårdsfrågor till

riksdagen.

Som nämnts föreslår Centerpartiet - dock utan närmare

precisering - att

företagshälsovårdsbegreppet ska vidgas och få en ny innebörd

och att före-

tagshälsovården ska kunna tillhandahålla beteendevetenskaplig

kompetens.

Utöver förslagen i den ovannämnda utredningen vill

utskottet peka på att

företagshälsovård enligt 3 kap. 2 b § AML redan i dag

definieras som "en

oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och

rehabilitering". Upp-

draget preciseras i samma bestämmelse: "Företagshälsovården

skall särskilt

arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på

arbetsplatser samt ha

kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan

arbetsmiljö, organi-

sation, produktivitet och hälsa." I AV:s allmänna råd om

tillämpningen av

föreskrifterna (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

sägs att det

inom företagshälsovården behövs breda kunskaper i t.ex.

arbetsorganisation,

beteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering och

teknik.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det av den

gemensamma av-

siktsförklaringen Ett hälsosammare arbetsliv som regeringen,

Vänsterpartiet

och Miljöpartiet presenterade i december 2003 framgår att

företagshälsovår-

dens roll ska stärkas och utvecklas. Avsiktsförklaringen

redovisas närmare

nedan.

Utskottet, som inte vill föregripa remissbehandling och

beredningsarbete i

Regeringskansliet, avstyrker med hänvisning till det anförda

motionerna

2003/04:Sf289 yrkande 7 (m), 2003/04:Sf397 yrkande 14 (kd),

2003/04:Sf399 yrkande 3 (s), 2003/04:So409 yrkande 4 (m),

2003/04:A212

(kd), 2003/04:A218 (s), 2003/04:A246 yrkandena 1-6 (s),

2003/04:A247

yrkandena 8, 11 och 12 (c), 2003/04:A315 (s), 2003/04:A344

(s),

2003/04:A355 (s), 2003/04:A361 (s), Sf357 yrkande 4 (m),

So603 yrkande 2

(s), A202 (s), A238 (kd), A261 yrkande 10 (c) och A264 (s).

Förebyggande åtgärder i övrigt, skyddsombuds-

verksamhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas motioner om skyddsombudsverksamhet,

förebyggande åtgärder i övrigt m.m. Samtliga motioner

avstyrks.

Jämför reservationerna 2 (v), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp).

Motioner

Förebyggande åtgärder m.m.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Sf397 yrkande 2

vikten av

förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete ute på

arbetsplatserna. Ar-

betsgivarna ansvarar tillsammans med företagshälsovården för

detta. Arbets-

givarna får sällan det nödvändiga stödet från

Försäkringskassan när det gäller

rehabiliteringsarbete. Regeringen bör följa upp efterlevnaden

av AML i stället

för att skapa ny lagstiftning.

Centerpartiet förespråkar i motion 2003/04:A247 yrkandena 3-6

införande av

arbetsmiljöcertifiering. Partiet vill ha ekonomiska

drivkrafter i form av ned-

satta arbetsgivaravgifter för att öka arbetsgivarnas intresse

för målmedvetet

arbete med arbetsmiljöfrågor och rehabilitering. En utredning

bör få i uppdrag

att utarbeta kriterier för en god arbetsmiljö. Kriterierna

bör ligga till grund för

certifiering, och företag som lever upp till kriterierna bör

få nedsatta arbetsgi-

varavgifter.

Partiet begär också en kartläggning av hur

arbetsmiljökompetensen ser ut i

dag och en översyn av de strukturer som styr den enskildes

arbetssituation så

att verktyg för bättre arbetsmiljöer kan utvecklas. Också i

motion A261 yr-

kande 9 tas den sistnämnda frågan upp. Centerpartiet föreslår

där att regering-

en ska återkomma till riksdagen med förslag till hur

företagens arbetsmiljöar-

bete kan förstärkas.

Anne Ludvigsson m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A300 att

möjligheterna är

små till förebyggande insatser vad avser kvinnors arbetsmiljö.

Därför behövs

forskning utifrån ett helhetsperspektiv om sambandet mellan

kvinnors hälsa

och arbetsmiljö.

Kvalitetscertifiering av arbetsplatser tas upp i motion A234

av Tomas Eneroth

m.fl. (s). Motionärerna anser att det är viktigt med ett

helhetsperspektiv på

utvecklingen av arbetsplatsen för att få människor att trivas

och må bättre.

Det finns därför anledning att studera om man kan ta fram

metoder för kvali-

tetscertifiering av arbetsplatser.

Arbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet behandlas i två

motioner.

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) förespråkar i motion

2003/04:A356 en

strategi för ökad hälsa i arbetslivet. Motionären framhåller

att chefer måste

vägleda snarare än beordra sina anställda. Därför måste

cheferna få verktyg

för att kunna arbeta utifrån ett helhetsperspektiv som

innefattar arbetsmiljö,

lokal samverkan och medbestämmande, arbetsrotation,

lönesystem och kom-

petensutveckling.

Kristina Zakrisson och Lars U Granberg (båda s) konstaterar i

motion

2003/04:A360 att arbetsgivarna enligt AML har huvudansvar för

arbetsmiljön

och arbetsmiljöarbetet. Det betyder, framhåller motionärerna,

att arbetsgivar-

na också har kostnadsansvar för verksamheten inklusive

arbetsmiljöutbild-

ningen.

Friskvård i arbetslivet tas upp i två motioner.

Kurt Kvarnström m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A266 att

friskvård i sam-

band med arbetet är en av de viktigaste åtgärderna för att

komma till rätta

med ohälsan i arbetslivet. Införande av regler om

obligatorisk friskvård under

arbetstid bör övervägas.

I motion 2003/04:A367 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (båda mp)

tror

motionärerna att mycket skulle vinnas genom obligatorisk

friskvård på ar-

betsplatserna. Många arbetsgivare har börjat med friskvård

för sina anställda,

och många vittnar om goda resultat, både i form av bättre

personlig hälsa och

genom att arbetsplatsen blivit mer attraktiv.

I tre motioner behandlas lunchens betydelse.

En timmes lunchpaus borde vara en mänsklig rättighet, anser

Börje Vestlund

(s) i motion 2003/04:A320. Motionären anser att bättre

information om sam-

bandet mellan kostvanor och sjukdomar skulle ha betydelse för

folkhälsan

och leda till lägre sjuktal.

Inger Jarl Beck och Anita Jönsson (båda s) menar i motion

2003/04:A326

yrkandena 1 och 2 att det behövs attitydförändringar om

raster och måltidspa-

user på arbetsplatser och eventuellt också schemareglering.

Inger Jarl Beck m.fl. (s) framhåller i motion A232 yrkandena

1-3 vikten av

normbildning vad gäller raster och måltidspauser på

arbetsplatser och pauser

för arbetsmåltider samt forskning om kopplingen mellan

återhämtning, när-

ing, stress och ohälsa på arbetsplatserna.

Samtalsstöd till arbetstagare tas upp i motion 2003/04:Sf355

yrkande 1 av

Mia Franzén (fp) som anser att den offentliga sektorn bör

uppmanas att er-

bjuda sådant stöd när arbetstagare går igenom en livskris som

även påverkar

personen i arbetslivet.

Skyddsombudsverksamhet

I några motioner behandlas regional skyddsombudsverksamhet.

Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) tar i motion 2003/04:A261 upp

de regionala

skyddsombudens tillträdesrätt. Enligt motionärerna saknar

regionala skydds-

ombud ganska ofta möjlighet att komma in på företag. Att en

skyddskommitté

utsetts på ett litet företag innebär inte att

arbetsmiljöarbetet fungerar. Därför

bör det i AML skrivas in att de regionala skyddsombuden har

tillträde till

arbetsplatser även där det finns en skyddskommitté. Om

tillträde nekas bör

sanktioner kunna riktas mot det enskilda företaget.

Per Erik Granström m.fl. (s) framhåller i motion 2003/04:A269

de regionala

skyddsombudens insatser för arbetsmiljön på mindre

arbetsplatser. Den regi-

onala skyddsombudsverksamheten bör utvecklas.

Också Agneta Gille m.fl. (s) betonar i motion 2003/04:A353 de

regionala

skyddsombudens insatser för en bättre arbetsmiljö.

Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s) vill

enligt motion A206

yrkandena 1-4 förstärka skyddsombudens ställning. De

regionala skyddsom-

buden bör få större befogenheter och en tyngre roll i det

förebyggande ar-

betsmiljöarbetet och i kontakterna med lokala skyddsombud.

Skyddsombu-

dens status bör höjas och de bör få mer stöd och utbildning.

De regionala

skyddsombuden bör ges tillträde även till arbetsplatser som

har skyddskom-

mitté respektive saknar fackliga medlemmar.

Ronny Olander m.fl. (s) anser i motion A329 yrkande 1 att AML

bör ändras

så att det av lagen tydligt framgår att de regionala

skyddsombuden har rätt till

tillträde till och kontroll av arbetsplatser där det inte

finns fackliga medlem-

mar.

Skyddsombudsverksamhet i övrigt behandlas i följande

motionsförslag.

Centerpartiet betonar i motion 2003/04:A247 yrkandena 9 och

10 att skydds-

ombudens roll som länk mellan arbetstagaren och

företagshälsovården bör

stärkas. Skyddsombudens roll bör tydliggöras. Det måste klart

framgå att de

inte enbart ska bevaka fysiska risker utan också risker för

psykiska obehag

som den sociala arbetsmiljön kan ge upphov till.

Göte Wahlström och Christina Nenes (båda s) begär i

motionerna

2003/04:A206 respektive A274 åtgärder för att stärka

skyddsombudens roll i

arbetsmiljöarbetet, exempelvis genom rekryteringsinsatser,

utbildning, eko-

nomiska incitament och skärpt lagstiftning.

Siw Wittgren-Ahl (s) anser enligt motion A230 att det uppstår

oklarheter vad

gäller skyddsombudets rättigheter och befogenheter när

arbetsmiljöarbete

bedrivs på en arbetsplats med flera arbetsgivare. Regeringen

bör därför se

över denna fråga.

Sylvia Lindgren och Börje Westlund (båda s) konstaterar i

motion A367 att

skyddsombuden har en viktig roll när det gäller förebyggande

arbetsmiljöar-

bete. Ofta saknas skyddsombud i företag som är tillfälligt

verksamma i Sveri-

ge och i bemanningsföretag. Särskilda former för

arbetsmiljöarbete bör ut-

vecklas för bemanningsföretag, anser motionärerna.

Bakgrund

I den gemensamma avsiktsförklaringen Ett hälsosammare

arbetsliv som re-

geringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade i

december 2003 an-

gavs bl.a. åtgärder för ett förbättrat arbetsmiljöarbete.

Huvuddragen i avsikts-

förklaringen och några av de insatser som gjorts inom ramen

för denna redo-

visas här eftersom inriktningen i hög grad avser förebyggande

insatser, vilket

som framgått tas upp i motionerna.

En utgångspunkt i avsiktsförklaringen är att

arbetsmarknadens parters ar-

bete och ansvarstagande är av fundamental betydelse för att

ett hälsosammare

arbetsliv ska kunna åstadkommas.

I avsiktsförklaringen angavs följande:

* En nationell arbetsmiljökonferens ska genomföras

2004.

*

* Ett särskilt arbetsmiljöråd under ledning av

arbetslivsministern ska

tillsättas.

*

* Arbetsorganisation och ledarskap är av central

betydelse för arbets-

miljön. Myndigheter ska därför få i uppdrag att utarbeta

mallar för

utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och

chefsutbildning.

*

* Företagshälsovårdens roll ska stärkas och utvecklas.

*

* Lagstiftningen ska ses över för att man ska utröna

hur vissa regler

skulle kunna göras dispositiva, vilket skulle ge möjlighet

för ar-

betsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera vad

arbets-

givaren ska göra för att fullgöra sina skyldigheter vad

gäller syste-

matiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering.

*

* Arbetsmarknadens parter ska uppmanas att sluta

gemensamma ar-

betsmiljöavtal.

*

* Goda exempel på arbete som främjar hälsa ska lyftas

fram och spri-

das.

*

Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 (utg.omr. 14)

redovisat åtgär-

der som vidtagits inom ramen för avsiktsförklaringen.

En informationssatsning har genomförts. Denna har syftat

till ökad med-

vetenhet om och aktiva insatser för att förbättra hälsan i

arbetslivet och där-

med bidra till att uppnå regeringens mål om att frånvaron

från arbetslivet på

grund av sjukskrivning ska halveras fram till 2008 i

förhållande till 2002.

Som en del i informationssatsningen genomfördes i december

2004 en na-

tionell arbetsmiljökonferens där man behandlade bl.a.

arbetslivsforskning,

arbetsorganisation och ledarskap, ungdomars attityder till

arbetslivet, villko-

ren för unga kvinnliga ledare m.m. I konferensen deltog bl.a.

skyddsombud,

personalchefer, företagsledare och verksamhetschefer från

både privat och

offentlig sektor.

I budgetpropositionen uppger regeringen att den uppföljning

av informa-

tionssatsningen som genomförts av Regeringskansliet ger vid

handen att

syftet och målet i huvudsak uppnåtts. De som deltagit i eller

nåtts av aktivite-

ter inom satsningen har fått ny kunskap och ökad medvetenhet

om olika fak-

torers betydelse för hälsan i arbetslivet. Flertalet anser

sig exempelvis kunna

ha praktisk användning av kunskaperna på den egna

arbetsplatsen.

I enlighet med avsiktsförklaringen har ett arbetsmiljöråd

tillsatts under

2004. Rådet leds av statsrådet Hans Karlsson.

Arbetsmiljörådet ska vara ett

forum för diskussioner, tillföra regeringen aktuell kunskap

på området och

fungera som stöd i det fortsatta arbetet med utformningen av

en arbetsmiljö-

politik. I rådet ingår representanter för regeringen,

Vänsterpartiet och Miljö-

partiet samt skyddsombud och företrädare för fackliga

organisationer och

arbetsgivarorganisationer samt forskare och representanter

för företagshälso-

vård och myndigheter.

Som ett led i insatserna för att utveckla

arbetsmiljöarbetet på arbetsplat-

serna har det statliga stödet ökats till regional

skyddsombudsverksamhet och

metodutveckling och utbildning inom företagshälsovården. Även

AV har fått

ökade anslag.

Enligt avsiktsförklaringen skulle det genomföras en översyn

av lagstift-

ningen på arbetsmiljöområdet. Detta arbete pågår nu i

utredningen om över-

syn av vissa delar av AML (dir. 2004:91). Utredningen

beräknas avsluta sitt

arbete den 1 mars 2006.

Att förebyggande arbetsmiljöarbete lönar sig ska betonas i

en ny EU-

strategi för hälsa och säkerhet i arbetet. Detta slår

kommissionen fast i sitt

förslag till ny social agenda för EU (KOM (2005) 33) som

offentliggjordes

den 9 februari 2005. Den sociala agendan innefattar en ny

arbetsmiljöstrategi

för perioden 2007-2012. En utgångspunkt för den nya strategin

är att före-

byggande arbete medför färre olyckor, vilket i sin tur leder

till högre produk-

tivitet. Kommissionen aviserar att strategin bl.a. ska

innefatta studier av nya

och framväxande risker och frågor om ett korrekt genomförande

av regler om

hälsa och säkerhet.

Utskottets ställningstagande

Förebyggande åtgärder m.m.

En rad motionsförslag tar upp frågor om förebyggande

arbetsmiljöinsatser

(exempelvis förstärkning av företagens arbetsmiljöarbete,

arbetsmiljöcertifie-

ring, kartläggning av företagens arbetsmiljökompetens,

kunskapsuppbyggnad

om vad som styr den enskildes arbetssituation och samband

mellan hälsa och

arbetsmiljö) och om arbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet.

Utskottet konstaterar att många av de frågor som tas upp i

motionerna har

beröringspunkter med de insatser som genomförs inom ramen för

den ovan-

nämnda avsiktsförklaringen. Arbetsmiljörådet (se ovan) kommer

också att

behandla frågor om förebyggande arbetsmiljöinsatser.

Med anledning av motionerna om systematiskt

arbetsmiljöarbete vill ar-

betsmarknadsutskottet i detta betänkande, i likhet med i

flera tidigare sam-

manhang, framhålla vikten av att ett effektivt sådant arbete

bedrivs.

I AV:s föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS

2001:1) slås fast

att arbetsgivaren har ansvar för att undersöka, genomföra och

följa upp verk-

samheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i

arbetet förebyggs och en

tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska

arbetsmiljöarbetet

(SAM) ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Det ska

omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden

som har betydelse

för arbetsmiljön och alltså innefatta ett helhetsperspektiv

på arbetsmiljön,

något som också efterlyses i motionsförslag.

Det ska enligt SAM-föreskrifterna finnas en

arbetsmiljöpolicy som beskri-

ver hur arbetsförhållandena ska vara utformade för att ohälsa

och olycksfall i

arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

uppnås. Likaså

ska det finnas rutiner som anger hur det systematiska

arbetsmiljöarbetet ska

gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna ska dokumenteras

skriftligt om det

finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

Utskottet noterar att AV i sitt verksamhetsprogram för

2004-2006 betonar

det förebyggande arbetet, bl.a. genom prioritering av

insatser som avser sys-

tematiskt arbetsmiljöarbete. Det anges att huvudinriktningen

i allt arbetsmil-

jöarbete är att arbetsgivarna arbetar systematiskt och

förebyggande i samarbe-

te med arbetstagarna. Till hjälp finns de nyssnämnda

föreskrifterna om sys-

tematiskt arbetsmiljöarbete. Antalet arbetsgivare som har ett

fungerande

systematiskt arbetsmiljöarbete ska öka. Enligt AV visar

undersökningsresultat

att fyra av tio arbetsgivare anser att de lyckats genomföra

ett systematiskt

arbetsmiljöarbete.

I detta sammanhang vill utskottet också beröra den

utvärdering av AV:s

insatser rörande SAM som Statskontoret genomfört på uppdrag

av regeringen.

Utvärderingen avrapporterades i april 2004 under rubriken

Systematiskt

arbetsmiljöarbete - en utvärdering av Arbetsmiljöverkets

insatser (2004:13).

Enligt Statskontorets slutsatser har förutsättningarna för

AV:s insatser för-

bättrats de senaste åren. Anslagen har höjts och man har

kunnat anställa ett

stort antal nya arbetsmiljöinspektörer. AV har enligt

utvärderingen lyckats

skapa positiv uppmärksamhet kring föreskrifterna om

systematiskt arbetsmil-

jöarbete. Föreskrifterna är dock fortfarande okända hos många

arbetsgivare,

vilket utgör ett problem.

Statskontoret anser att det bör föras en diskussion om

vilka krav som sta-

ten bör ställa på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enligt

Statskontoret

måste staten välja mellan antingen att komplettera

föreskrifterna om systema-

tiskt arbetsmiljöarbete med andra åtgärder eller att sänka

kraven på vad som

ska innefattas i systematiskt arbetsmiljöarbete.

Statskontoret anser det inte

rimligt att förvänta sig att en genomsnittlig arbetsgivare

förmår införa ett

systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med de krav som

ställs i dag. Vad

som enligt Statskontoret erfordras är förtydliganden av vad

kraven innebär

och vilken kompetens som krävs i sammanhanget.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för

2005 (utg.omr.

14) angett att Statskontorets rapport är en utgångspunkt för

fortsatta insatser

för att förbättra arbetsgivarnas systematiska

arbetsmiljöarbete. Regeringen

kommer, efter samråd med AV, att överväga vilka åtgärder

rapporten kan ge

anledning till. I budgetpropositionen konstateras också att

vissa av förslagen

från Statskontoret har samband med andra utredningar och

dylikt, däribland

de ovannämnda utredningarna om översyn av vissa delar av AML

respektive

företagshälsovård, samt med Riksrevisionens rapport om

Arbetsmiljöverkets

tillsyn (se särskilt avsnitt nedan).

Som nämnts besökte arbetsmarknadsutskottet den 26 januari

2005 AV.

Vid besöket redovisade företrädare för verket synpunkter på

Statskontorets

utvärdering av SAM-föreskrifterna. Därvid uppgav man bl.a.

att ett arbete

hade påbörjats för att utveckla nya strategier för hur man

ska samarbeta med

parterna kring SAM. Det borde enligt AV:s generaldirektör

Kenth Pettersson

vara möjligt att genomföra SAM på olika sätt när

förutsättningarna skiljer sig

åt.

Utskottet anser att det är önskvärt med ett genomslag på

bred front ute i

arbetslivet av det synsätt som ska prägla ett systematiskt

arbetsmiljöarbete.

Det är positivt att regeringen har initierat en utvärdering

av AV:s insatser

rörande systematiskt arbetsmiljöarbete. Utskottet värdesätter

att regeringen

efter samråd med verket kommer att överväga åtgärder med

anledning av

Statskontorets rapport. Enligt utskottet är det önskvärt att

regeringen i lämp-

ligt sammanhang redovisar slutsatserna av dessa överväganden

för riksdagen.

När det gäller Centerpartiets motionsförslag om

arbetsmiljökompetens och

arbetsmiljöarbete i företaget vill utskottet peka på att

allmänna skyldigheter

när det gäller arbetsmiljöansvar regleras i 3 kap. AML. Där

sägs bl.a. att

arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma

en god ar-

betsmiljö och att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som

behövs för att

förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall.

Närmare be-

stämmelser om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

finns i lagens

6 kap.

I de tidigare nämnda föreskrifterna om systematiskt

arbetsmiljöarbete

(SAM) anges i 6 § att arbetsgivaren ska fördela uppgifter som

rör förebyg-

gande av risker i arbetet m.m. på en eller flera chefer,

arbetsledare eller andra

arbetstagare. Arbetsgivaren ska se till att personer som fått

sådana uppgifter

har tillräckliga kunskaper om

* regler som har betydelse för arbetsmiljön,

*

* fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som

innebär risker

för ohälsa och olycksfall,

*

* åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall

samt

*

* arbetsförhållanden som främjar en

tillfredsställande arbetsmiljö.

*

Arbetsgivaren ska också enligt 6 § i den aktuella

föreskriften se till att de som

får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett

väl fungerande

systematiskt arbetsmiljöarbete och enligt 7 § se till att

arbetstagarnas kunska-

per om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att

ohälsa och olycks-

fall ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

uppnås.

Utskottet vill här också framhålla att det i arbetsgivarens

uppgifter enligt

SAM-föreskrifterna ingår att göra riskbedömningar och vidta

åtgärder med

anledning av dessa. Åtgärder för att uppnå en

tillfredsställande arbetsmiljö

ska vidtas. Sådana åtgärder som inte genomförs omedelbart ska

föras in i en

skriftlig handlingsplan. Varje år ska arbetsgivaren följa upp

det systematiska

arbetsmiljöarbetet och - som tidigare nämnts - skriftligen

dokumentera detta

om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

I sammanhanget kan också påpekas att AV:s allmänna råd om

tillämp-

ningen av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete i

fråga om SAM-

föreskrifternas 6 § anger att chefer och arbetsledande

personal har avgörande

betydelse för att arbetsförhållandena ska vara

tillfredsställande och för att

ohälsa och olycksfall ska förebyggas. De behöver därför

gedigna kunskaper

om arbetet, riskerna i arbetet och åtgärder för att förebygga

skador. Även i

fråga om arbetstagarnas kunskaper enligt föreskrifternas 7 §

lämnas kommen-

tarer i allmänna råd från AV. Där anges bl.a. att

arbetstagarna kan få kunska-

per om arbetsmiljön genom att delta i särskild utbildning och

genom att syssla

med arbetsmiljöfrågor i arbetet.

I SAM-föreskrifternas 12 § sägs att när kompetensen inom

den egna verk-

samheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet

eller för arbetet

med arbetsanpassning och rehabilitering, ska arbetsgivaren

anlita företagshäl-

sovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. Denna ska

ha tillräcklig

kompetens och tillräckliga resurser samt vara av tillräcklig

omfattning. Här

bör framhållas att utskottet delar Kristdemokraternas

uppfattning i motion

2003/04:Sf397 att det är angeläget att arbetsgivare får

tillräckligt stöd av

Försäkringskassan i rehabiliteringsfrågor.

Det kan i sammanhanget nämnas att ett centralt avtal om

samverkan har

träffats mellan AV och dåvarande Riksförsäkringsverket

(numera Försäk-

ringskassan) för att identifiera arbetsgivare som inte

fullgör sina skyldigheter

rörande arbetsanpassning och rehabilitering. Avtalet innebär

att vardera myn-

digheten utifrån sitt uppdrag påverkar och ställer krav på

arbetsgivarna att

fullgöra sina lagstadgade uppgifter. Samverkansavtalet och

andra upplysning-

ar om samarbete mellan AV och Försäkringskassan redovisas i

en återrappor-

tering från AV till regeringen den 18 februari 2005 om

verkets tillsyn.

I anslutning till vad som sagts ovan vill utskottet påpeka

att frågan om det

bör införas ett bemyndigande för AV att meddela föreskrifter

om krav på

utbildning eller kompetens är föremål för överväganden i

utredningen (dir.

2004:91) om översyn av vissa delar av AML. Denna del av

utredningsupp-

draget berörs också i utskottets ställningstagande till

motionsförslag om sä-

kerhetsutbildning för personal i processindustrier senare i

betänkandet.

I fråga om arbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet och om

medverkan från de

anställdas sida sägs i SAM-föreskrifternas 4 § att

arbetsgivaren ska ge arbets-

tagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka i det

systematiska ar-

betsmiljöarbetet. AV anger i de allmänna råden om

tillämpningen av före-

skrifterna bl.a. att det är väsentligt att arbetsgivaren,

arbetstagarna och

skyddsombuden tillsammans avgör hur samverkan ska utformas.

Där sägs

också att samverkan i praktiken är en förutsättning för att

arbetsmiljöarbetet

ska bli effektivt. I fråga om kostnadsansvaret för

arbetsmiljöarbete framgår

det av förarbetena till AML (prop. 1976/77:149, SoU 1977/78:1,

rskr.

1977/78:18) att en av grundtankarna bakom lagen är att

kostnaderna för ar-

betsmiljön är en del av produktionskostnaderna. Utskottet

återkommer senare

i betänkandet till frågor om kostnader för arbetsmiljöarbete.

Utskottet har som framgått ingen annan uppfattning om

arbetsgivarnas roll

i arbetsmiljöarbetet än vad som kommer till uttryck i

motionerna

2003/04:A356 (s) och 2003/04:A360 (s) liksom i gällande

regelverk enligt

ovan. Något uttalande därutöver kan inte anses påkallat. De

nämnda motio-

nerna avstyrks därför av utskottet.

I motioner föreslås kartläggning och forskning om strukturer

som styr den

enskilda arbetstagarens arbetssituation och möjligheterna att

förbättra denna

och att motverka ohälsa. Forskning med denna inriktning

bedrivs vid bl.a.

Arbetslivsinstitutet. Ett exempel utgör studien

Organisationens betydelse för

goda arbetsförhållanden (The Significance of Organisation for

Healthy

Work) som publicerats i tidskriften Arbete och Hälsa 2004:13.

I sammanhanget finns också anledning att peka på att

Arbetslivsinstitutet

av regeringen fått ett uppdrag om kartläggning, forskning och

utveckling

inom området arbetsorganisation, såväl inom privat som inom

offentlig verk-

samhet. I detta uppdrag, som lämnas i regleringsbrevet för

2005, anges att

utvecklingen när det gäller ledarskap särskilt ska belysas.

Uppdraget ska

redovisas senast den 1 oktober 2006.

Ett annat uppdrag från regeringen till Arbetslivsinstitutet

är också av in-

tresse här. Institutet ska utveckla sin forsknings- och

utvecklingsverksamhet

om det moderna näringslivets sätt att organisera arbetet både

inom arbetsplat-

ser och mellan företag, nationellt och internationellt.

Syftet är att bidra till

sådana former av arbetsorganisation som främjar förnyelse och

värnar en god

arbetsmiljö samt tar till vara människors kompetens.

Uppdraget anges i Ar-

betslivsinstitutets regleringsbrev för 2005 och ska redovisas

senast den 1 mars

2006.

Utskottet ser positivt på att regeringen lämnat dessa

uppdrag till Arbets-

livsinstitutet och vill framhålla vikten av att såväl

kvinnors som mäns arbets-

miljö och arbetsorganisatoriska förhållanden blir belysta i

sammanhanget. Ett

aktuellt och gediget kunskapsunderlag är en förutsättning för

förbättringar av

arbetsmiljön.

Att kvinnors och mäns arbetsförhållanden uppvisar såväl

likheter som

skillnader är väl känt, likaså att arbetsförhållandena för

kvinnor och män kan

utvecklas i olika riktning och med olika stor hastighet. Om

detta finns infor-

mation bl.a. i SCB:s undersökning Arbetsmiljön 2003. Där

finns könsuppde-

lade uppgifter om bl.a. psykosocial arbetsmiljösituation och

upplevelse av

den egna arbetssituationen. I SCB:s Miljöräkenskapsrapport

2004:1 redovisas

sociala indikatorer uppdelade på branscher och kön, däribland

om förekoms-

ten av jäktiga och enformiga jobb.

Med vad som anförts ovan om systematiskt arbetsmiljöarbete

m.m. avstyr-

ker utskottet motionerna 2003/04:Sf397 yrkande 2 (kd),

2003/04:A247 yr-

kandena 4-6 (c), 2003/04:A300 (s) och A261 yrkande 9 (c).

I ett par motioner läggs förslag fram om certifiering av

arbetsmiljö respektive

arbetsplatser.

Regeringen lämnade i mars 2002 ett uppdrag till AV att

utreda hur arbets-

miljöcertifiering av privata och offentliga arbetsgivares

verksamhet skulle

kunna utvecklas till att bli en faktor som bidrar till att

minska ohälsa och

olycksfall i arbetslivet.

I sina slutsatser med anledning av uppdraget (2003-03-31)

konstaterade

AV:

Organisationer som lämpar sig för arbetsmiljöcertifiering

är ?...? i första

hand de som uppfyller kraven i AFS 2001:1 (utskottets anm.:

här avses

föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete) och som

aktivt arbetar

med ledningssystemet för arbetsmiljön och/eller kan visa

synbara resultat

av detta arbete. Dessa utgjorde ca 25 % av de arbetsställen

som bedöm-

des av Arbetsmiljöverket år 2001.

För organisationer som inte påbörjat ett systematiskt

arbetsmiljöarbete

eller som bara har det "på pappret" måste ett mer eller

mindre omfattande

förarbete göras innan arbetsmiljöcertifieringen kan påbörjas.

Risken är därför uppenbar att de organisationer som har det

största

behovet av en arbetsmiljöcertifiering inte ansöker alls.

Resultatet av en

expanderad arbetsmiljöcertifiering med hjälp av ekonomiska

styrmedel

löper uppenbara risker att bli en stor utgiftspost med ett

svårbedömt och

kanske magert resultat.

AV konstaterade att kvaliteten på den befintliga frivilliga

arbetsmiljöcertifie-

ringen (se nedan) är hög och att sådan certifiering borde

medföra minskat

behov av myndighetstillsyn. Eftersom det arbetsmiljöarbete

som bedrivs i en

stor del av företagen och organisationerna i Sverige inte har

sådan kvalitet att

en arbetsmiljöcertifiering skulle kunna bli aktuell förordade

AV i sin avrap-

portering av uppdraget en kraftfull myndighetsinsats inriktad

på aktivering av

det systematiska arbetsmiljöarbetet.

När det gäller den frivilliga arbetsmiljöcertifieringen

finns sedan 1999

möjligheter för företag och offentliga förvaltningar att få

ledningssystem för

arbetsmiljö certifierade. Certifieringen görs av särskilda

ackrediteringsorgan

som av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll, bedömts

vara kompetenta att ombesörja certifiering och godkänts för

detta. I januari

2005 fanns enligt Swedac sju sådana ackrediterade organ.

Syftet med ledningssystem för arbetsmiljö är att åstadkomma

en bättre ar-

betsmiljö för de anställda. Certifiering bygger på användning

av en öppen och

allmänt tillgänglig kravspecifikation. I fråga om

ledningssystem för arbets-

miljö utgör arbetsmiljölagstiftningen och AV:s föreskrifter

om systematiskt

arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) grund för certifieringen

liksom de krav på

ordning och reda, organisation och erfarenhetsåterföring m.m.

som ställs i

ISO 14 001 och ISO 9001. Många företag väljer att integrera

flera olika led-

ningssystem, däribland ledningssystemet för arbetsmiljö, till

ett s.k. verksam-

hetssystem.

Certifiering av ledningssystemet för arbetsmiljö innebär

att ett ackrediterat

certifieringsorgan regelbundet granskar och kontrollerar att

företaget har ett

system som uppfyller ställda krav enligt bl.a. föreskrifterna

om systematiskt

arbetsmiljöarbete och att systemet används.

I de allmänna råd som är knutna till SAM-föreskrifterna

konstateras att ar-

betsgivare kan tillämpa frivilliga system för

kvalitetssäkring och miljöled-

ning. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan, där det är

lämpligt, samordnas

med dessa system. Det betonas att det dock är viktigt att

arbetsmiljöfrågorna

får tillräcklig uppmärksamhet och utrymme även vid en

samordning. Det

gäller exempelvis frågor om belastningsergonomi, psykosociala

förhållanden

och arbetsanpassning och rehabilitering, sägs det i de

allmänna råden.

Enligt Swedac ökar intresset för ledningssystem för

arbetsmiljö. Ursprung-

ligen var det främst tillverkningsföretag som visade intresse

för sådan certifie-

ring, men intresset ökar nu också bland tjänsteföretag och

inom offentlig

verksamhet, exempelvis i kommunala bolag och förvaltningar.

Enligt vad

utskottet erfarit hade i juni 2004 sammanlagt 90 certifikat

utfärdats. I januari

2005 uppgick antalet till 125.

Arbetsmarknadsutskottet ställer sig bakom den ovan

redovisade bedöm-

ningen av AV att de statliga insatserna i första hand bör

inriktas på aktivering

av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är dock enligt

utskottet av intresse

att inhämta närmare information om exempelvis erfarenheter av

den frivilliga

arbetsmiljöcertifieringen eller av olika former av

"kvalitetsstämpling" eller

godkännande liksom av utvecklingsarbete när det gäller

certifiering. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

2003/04:A247

yrkande 3 (c) och A234 (s).

Utskottet övergår nu till att behandla motionsförslag om

friskvård och lun-

chens betydelse.

I sitt förra betänkande om arbetsmiljöfrågor, betänkande

2002/03:AU5, re-

dovisade utskottet huvuddragen i slutsatserna från de s.k.

trepartssamtalen

mellan regeringen och arbetsmarknadens parter som avslutades

i december

2002. I den slutrapport från samtalen, Ett arbetsliv för alla,

som publicerades

i februari 2003 fanns förslag om bl.a. friskvård och

måltidsuppehåll.

I fråga om friskvård föreslogs i slutrapporten bl.a. en

översyn av skattereg-

lerna rörande friskvård. Dessa borde utökas till att avse

exempelvis massage

och andra åtgärder mot stress.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att förutsättningarna

för skattefri mo-

tion och annan friskvård för anställda har förtydligats och

förenklats genom

att vissa villkor för skattefriheten har slopats från den 1

januari 2004.

Det avgörande för skattefriheten är enligt de nya reglerna

att motionen och

friskvården riktar sig till hela personalen, är av enklare

slag och av mindre

värde samt att den inte får bytas mot kontant ersättning.

Exempel på skattefri

motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling,

racketsporter som

bordtennis, tennis, badminton eller squash och lagsporter som

volleyboll,

fotboll, handboll och bandy. Även friskvårdsaktiviteter som

t.ex. tai-chi, qi-

gong, kostrådgivning och information om stressrådgivning kan

vara skattefria

liksom enklare former av motionsdans. Arbetsgivare kan numera

också erbju-

da sina anställda massage som skattefri förmån.

Utskottet, som konstaterar att förutsättningarna för

friskvård för anställda

har förbättrats genom de nya skattereglerna, är inte berett

att ställa sig bakom

förslag om obligatorisk friskvård under arbetstid.

Lunchens betydelse och vikten av att motverka "dåliga

vanor" på arbets-

platsen berördes i rapporten Ett arbetsliv för alla. Där

konstaterades att tid för

återhämtning i form av kaffepauser, lunchraster och ledighet

är avgörande för

möjligheterna att klara ett mer pressande arbetsliv, och

frågor av denna karak-

tär bör enligt rapporten tas upp i arbetsmiljöarbetet.

Statens folkhälsoinstitut publicerade i oktober 2004

rapporten Hälsofräm-

jande arbete på arbetsplatser som är en systematisk

kunskapsöversikt om

effekter av hälsofrämjande insatser på arbetsplatser.

Folkhälsoinstitutet har det övergripande ansvaret för

genomförande av

folkhälsopolitiken. Det övergripande målet för

folkhälsoarbetet är att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

för hela befolk-

ningen.

Ett av tio s.k. målområden för folkhälsan avser

arbetsmiljön - ökad hälsa i

arbetslivet.

Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket har på uppdrag av

regeringen ta-

git fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor

och ökad fysisk

aktivitet i befolkningen, Så kan hälsan i Sverige främjas och

övervikt före-

byggas - 79 samlade insatser för att vi ska äta bättre och

röra oss mer.

Bland de 79 förslagen till insatser återfinns bl.a. följande:

* Riktlinjer för maten på arbetsplatsen ska utarbetas,

spridas och ut-

värderas.

*

* Kriterier bör skapas för certifiering av

hälsofrämjande arbetsplatser

inkluderande kriterier för mat och fysisk aktivitet.

*

* Förslag bör utvecklas om hur praktiska och

teoretiska kunskaper om

mat och fysisk aktivitet kan ingå som ett återkommande inslag

i de

arbetsmarknadspolitiska programmen.

*

Vid genomförandet av uppdraget har de båda ansvariga

myndigheterna sam-

rått med bl.a. AV och Arbetslivsinstitutet. Uppdraget

redovisades den 9 feb-

ruari 2005.

Med vad som anförts ovan om friskvård, raster och

måltidspauser avstyrks

motionerna 2003/04:A266 (s), 2003/04:A320 (s), 2003/04:A326

yrkandena 1

och 2 (s), 2003/04:A367 (mp) och A232 yrkandena 1-3 (s).

När det gäller krisstöd, vilket tas upp i motion

2003/04:Sf355, ska det på

arbetsplatserna finnas en beredskap för omhändertagande och

krisstöd enligt

AV:s föreskrifter Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7).

I föreskrifterna behandlas bl.a. information och stöd och

anpassning av ar-

betsförhållandena till den enskilde arbetstagarens

förutsättningar. Arbetsgiva-

rens skyldighet att ha beredskap för omhändertagande är

oberoende av om

behovet av krisstöd uppstått i eller utanför arbetet.

Utskottet konstaterar att gällande regler om krisstöd inte

bara omfattar ar-

betstagare inom den offentliga sektorn, vilket föreslagits i

den aktuella motio-

nen, utan alla arbetstagare. Motion 2003/04:Sf355 yrkande 1

(s) avstyrks av

utskottet.

Skyddsombudsverksamhet

För arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna är

samverkan mellan

parterna - centralt och lokalt - av avgörande betydelse.

Utskottet har ovan

redovisat bestämmelser i AML och SAM-föreskrifterna om sådan

samverkan.

Skyddsombudens verksamhet är av stor vikt i insatserna för

en bättre ar-

betsmiljö och den bör därför tas till vara och utvecklas. Som

framgår senare i

betänkandet har stödet via statsbudgeten till bl.a. regional

skyddsombuds-

verksamhet ökat de senaste åren.

Med anledning av Centerpartiets krav på att skyddsombudens

roll ska tyd-

liggöras och att de inte bara ska bevaka fysiska risker vill

utskottet poängtera

att det sistnämnda redan i dag framgår av 6 kap. 4 § AML där

det bl.a. sägs

att skyddsombud ska delta vid planering av nya eller ändrade

lokaler, anord-

ningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av

arbetsorganisation liksom vid

planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller

olycksfall.

Där anges också att skyddsombud ska delta vid upprättande av

vissa hand-

lingsplaner.

När det gäller motionsförslagen i övrigt om skyddsombudens

ställning, be-

fogenheter, tillträdesrätt och dylikt vill utskottet peka på

att det i den tidigare

nämnda översynen (dir. 2004:91) av vissa delar av AML ingår

att utreda

samverkansbestämmelserna i 6 kap. AML. Uppdraget gäller om

lagen bör ges

en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund av utvecklingen

av samver-

kan i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatserna, t.ex. om

bestämmelserna om

skyddsombud och skyddskommitté bör utvidgas till att omfatta

nya befatt-

ningshavare och organ med motsvarande uppgifter eller om

förändringar bör

göras i fråga om de regionala skyddsombudens roll och

uppgifter. I direktiven

sägs att de förändringar som föreslås inte sammantaget får

leda till försämring

av rättigheter och inflytande för skyddsombud och övriga

fackliga företrädare

eller andra arbetstagare.

Utöver det uppdrag som direkt angivits i

utredningsdirektiven står det ut-

redaren fritt att också lämna andra förslag till

författningsändringar eller

åtgärder som uppdraget kan ge anledning till.

Utskottet är inte berett att föreslå något tillkännagivande

med anledning av

förslagen om skyddsombudsverksamhet i motionerna 2003/04:A206

(s),

2003/04:A247 yrkandena 9 och 10 (c), 2003/04:A261 (v),

2003/04:A269 (s),

2003/04:A353 (s), A206 yrkandena 1-4 (s), A274 (s) och A329

yrkande 1 (s).

Motionerna avstyrks således.

I motion A230 (s) behandlas frågor om skyddsombudsverksamhet

på arbets-

platser med flera arbetsgivare.

Frågor om samordningsansvar vid arbetsställen där flera

arbetsgivare är

verksamma ska behandlas av den nyss nämnda utredningen om

översyn av

vissa delar av AML.

I 3 kap. 7 § AML finns regler om särskilt s.k.

samordningsansvar dels på

en byggplats där flera företag är verksamma, dels på ett fast

driftställe (t.ex.

en skola eller en fabrik) där arbete utförs av flera företag.

Reglerna om vilket

företag som ska ha samordningsansvaret är olika. Det har i

praktiken visat sig

svårt att dra en klar gräns mellan de båda fallen, t.ex. när

det gäller ombygg-

nad på ett befintligt arbetsställe. Oklarhet om hur reglerna

ska tolkas har

också funnits när det gäller arbetsställen med stor

geografisk utsträckning.

I den pågående översynen ska utredaren se över reglerna om

samordnings-

ansvar vid ombyggnad på befintliga arbetsställen och på

arbetsställen med

stor geografisk utsträckning i syfte att om möjligt finna en

tydligare och mer

ändamålsenlig utformning av lagen. Med anledning av förslaget

i motion

A230 vill utskottet peka på att det enligt

utredningsdirektiven - som nyss

nämnts - står utredaren fritt att, utöver de uppdrag som

uttryckligen anges i

direktiven, lämna förslag till författningsändringar och

andra förslag som

uppdraget kan ge anledning till. Motion A230 (s) avstyrks med

hänvisning till

pågående utredningsarbete.

Särskilda former för arbetsmiljöarbete i bemanningsföretag

föreslås i motion

A367 (s).

Utskottet vill här erinra om att bestämmelser om

skyddsansvaret för den

som hyr in arbetskraft återfinns i 3 kap. 12 § andra stycket

AML. Ansvaret

gäller när en arbetsgivare mot ersättning ställer arbetskraft,

som är anställd

hos honom, till en beställares förfogande för att utföra

arbete som hör till

beställarens verksamhet. Beställaren disponerar då över

arbetskraften och

utövar den direkta arbetsledningen. Uthyraren, som

fortfarande är arbetsgiva-

re, har visserligen arbetsgivaransvaret men detta räcker inte

eftersom arbets-

givaren har svårt att påverka förhållandena. Han har också en

skyldighet att ta

reda på hur arbetsmiljön är på den plats dit han sänder sina

arbetstagare. I

praktiken kan detta dock vara svårt att göra på ett bra sätt,

konstaterar AV i

skriften Arbetsmiljölagen med kommentarer i lydelse från den

1 juli 2004.

För det arbete som utförs hos inhyraren har denne fått ett

ansvar som i stort

motsvarar arbetsgivarens ansvar. Han ska således vidta samma

skyddsåtgär-

der som han skulle ha varit skyldig att vidta för anställd

personal. Detta an-

svar gäller oberoende av om uthyrningen sker för kortare

eller längre tid.

Däremot omfattar ansvaret inte långsiktiga åtgärder som

rehabilitering. För

dessa svarar arbetsgivaren ensam.

Den som anlitar inhyrd personal är skyldig att - i fråga om

det arbete som

inhyrningen gäller - följa föreskrifterna om systematiskt

arbetsmiljöarbete.

Det kan exempelvis gälla att undersöka arbetsförhållandena,

bedöma risker,

vidta åtgärder och ge instruktioner. Detta framgår av AV:s

föreskrifter om

systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (AFS 2001:1).

I AV:s allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om

systematiskt

arbetsmiljöarbete konstateras att den arbetsgivare som hyr ut

arbetskraft inte

kan bestämma över platsen för arbetet och inte heller över de

lokaler och

maskiner som finns där. Det är därför enligt föreskrifterna

viktigt att arbetsgi-

varen noga planerar och följer upp arbetet. Det kan gälla

valet av arbetsplats,

arbetsuppgifter och arbetstid samt summering av

erfarenheterna från uthyr-

ningen.

Vidare sägs i SAM-föreskrifterna att den som hyr ut

arbetskraft bör vara

uppmärksam på den anställdes totala fysiska och psykiska

belastning när han

eller hon hyrs ut till olika ställen. Den arbetsgivare som

hyr ut arbetskraft har

kvar sitt ansvar för de anställda och är skyldig att

genomföra långsiktiga

arbetsmiljöåtgärder exempelvis i fråga om utbildning och

rehabilitering.

Med anledning av det aktuella motionsförslaget vill

utskottet också peka

på att det i direktiven till utredningen (dir. 2004:91) om

översyn av vissa delar

av AML konstateras att det i tillsynen visat sig att

kommunikationen mellan

inhyrare av personal och uthyrare (t.ex. bemanningsföretag)

ofta brister. Detta

kan leda till att det blir svårt för uthyraren att bl.a.

bedöma vilken utbildning

och kompetens som behövs för ett visst arbete med hänsyn till

riskerna. Det

måste undvikas att bristande kommunikation mellan inhyrare

och uthyrare

leder till olycksfall eller ohälsa för den berörda personalen.

Det är därför

enligt utredningsdirektiven viktigt att utreda om en

komplettering av AML

behövs när det gäller inhyrarens skyldighet att informera om

risker i verk-

samheten. Utskottet har vidare noterat att det i det aktuella

utredningsuppdra-

get ingår att behandla frågor om effektivisering av

sanktionssystem mot mig-

rerande företag, dvs. företag som bedriver verksamhet i

Sverige utan att ha

sitt säte här.

I detta sammanhang kan nämnas att arbetsmiljöfrågor är ett

av de områden

som diskuterats i en särskild arbetsgrupp om anställning i

bemanningsföretag

som varit verksam i Regeringskansliet. I arbetsgruppen, som

redovisade sitt

uppdrag den 14 september 2004, ingick företrädare för

Näringsdepartementet,

arbetsmarknadens parter och bemanningsbranschen. Enligt

uppgift till utskot-

tet kommer bl.a. arbetet i denna grupp att ligga till grund

för en skrivelse till

riksdagen i april 2005 om bemanningsföretag.

Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker

utskottet motion

A367 (s).

Särskilda arbetsmiljöfrågor

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas motioner om personlig

skyddsutrustning,

buller, elektromagnetiska fält, kemiska arbetsmiljörisker,

arbetsför-

hållanden i samband med au pair-arbete och yrkesförares

arbetsmil-

jö m.m. Samtliga motioner avstyrks. Jämför reservationerna 6

(c), 7

(mp), 8 (mp), 9 (v, mp), 10 (v) och 11 (c) och särskilt

yttrande (kd).

Personlig skyddsutrustning

Motion

Centerpartiet begär i motion 2003/04:A247 yrkandena 15 och 16

att arbetsgi-

vare ska ansvara för att behovs- och projektanställda och

uppdragstagare har

tillgång till personlig skyddsutrustning som är utformad

efter deras behov och

förutsättningar. Vidare begär partiet att regeringen

initierar en översyn av

under vilka förhållanden skyddsutrustning testas.

Utskottets ställningstagande

Likalydande motionsförslag från Centerpartiet om personlig

skyddsutrustning

behandlades i betänkande 2002/03:AU5 (s. 22-23) där utskottet

redovisade

bl.a. uppgifter om gällande föreskrifter på området samt om

pågående stan-

dardiseringsarbete och testning av skyddsutrustning.

Utskottet upprepar sitt konstaterande i betänkande

2002/03:AU5 att gäl-

lande regler redan tillgodoser Centerpartiets ovannämnda krav

om arbetsgiva-

res ansvar för personlig skyddsutrustning för behovs- och

projektanställda

och uppdragstagare.

I föreskrifterna om användning av personlig

skyddsutrustning (AFS

2001:3) jämställs med arbetsgivare bl.a. den som anlitar

inhyrd arbetskraft för

att utföra arbete i sin verksamhet. Gemensamma skyddsåtgärder

prioriteras

framför individinriktade. Personlig skyddsutrustning ska

användas när risken

inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom

allmänna teknis-

ka skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder.

Närmare uppgifter om

hur personlig skyddsutrustning ska utprovas och väljas finns

i AV:s allmänna

råd om tillämpningen av föreskrifterna.

Också när det gäller frågan om testning av skyddsutrustning

redovisade ut-

skottet i betänkande 2002/03:AU5 en rad uppgifter, bl.a. om

pågående stan-

dardiseringsarbete. Enligt vad utskottet erfarit från AV är

delar av detta nu

slutfört. Det gäller bl.a. studier om fysiologiska aspekter

på andningsskydd

där slutresultaten av arbetet har publicerats och dessa i

nästa steg ska ligga till

grund för enhetliga krav på utformningen av produkterna.

Andningsskydd ska

exempelvis klara hårdare krav och högre luftflöden än vad som

är fallet i dag.

En utgångspunkt för standardiseringsarbetet, vare sig det

handlar om nya

standarder eller revidering av existerande sådana, är att

personlig skyddsut-

rustning ska vara lätt att använda och innebära så små

begränsningar som

möjligt i olika arbetssituationer liksom att utrustningen

smidigt ska kunna

anpassas till den enskilda arbetstagarens personliga

förutsättningar.

Utskottet anser att några ytterligare åtgärder inte kan

anses påkallade var-

för motion 2003/04:A247 yrkandena 15 och 16 (c) avstyrks.

Buller

Motioner

I Centerpartiets motion 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18

föreslås ett pro-

gram för bullerdämpande åtgärder i lokaler som används för

offentlig verk-

samhet. Regler bör införas i AML för att skapa bättre villkor

för de hörsel-

skadade i samhället och på arbetsplatserna.

Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) förespråkar i motion

2003/04:Bo219 yrkande 5 sänkta gränsvärden för buller i

fabriksmiljö. I

motion Bo251 yrkande 5 framförs motsvarande förslag av Barbro

Feltzing

m.fl. (mp).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av motionsförslagen om buller kan nämnas att

arbetsmark-

nadsutskottet i betänkande 2002/03:AU5 behandlade förslag på

detta tema,

däribland om buller i fabriksmiljö. Där redovisades

huvuddragen i EU:s bul-

lerdirektiv från 2003 (2003/10/EG). Utskottet konstaterade

att det nya direkti-

vet på de flesta punkter innebär en skärpning av kraven

jämfört med EU:s

bullerdirektiv från 1986. I huvudsak innebär skärpningarna

att det högre s.k.

insatsvärdet sänkts från 90 dB(A) till 85 dB(A) och det lägre

insatsvärdet från

85 dB(A) till 80 dB(A). I fråga om hörselkontroll gäller dock

nivån 85 dB(A)

i likhet med tidigare.

Det nya EU-direktivet innefattar också ett gränsvärde med

krav på ome-

delbara åtgärder, vilket inte fanns tidigare. Som mest

tillåts en exponering på

87 dB(A) mot tidigare 90 dB(A). Det nya direktivet omfattar

även sjö- och

luftfart, vilka var undantagna i 1986 års direktiv. EU:s nya

bullerdirektiv ska

nu genomföras i Sverige.

Inom AV är arbetet med att revidera de nuvarande svenska

bullerföreskrif-

terna inne i en slutfas. Ett förslag till nya föreskrifter

har remissbehandlats.

Förslaget innebär, enligt vad utskottet inhämtat, vissa

skärpningar av kraven

beträffande hörselskadligt buller jämfört med nuvarande

bullerföreskrifter.

Bland annat har krav på information och tillgång till

hörselskydd vid en dag-

lig bullerexponering på 80 decibel tillkommit. Kraven

uttrycks mer detaljerat

än i dag när det gäller riskbedömning, mätning, åtgärder,

hörselkontroller,

samverkan samt information och utbildning.

När det gäller situationen för hörselskadade i arbetslivet

har de allmänna

råd som är knutna till bullerföreskrifterna utökats med

avsnitt som behandlar

talkommunikation och de speciella hänsyn som behöver tas till

hörselskadade

arbetstagare. I samband med riskbedömning och anpassning av

åtgärder har

även nya regler tillkommit beträffande arbetstagare som kan

vara särskilt

känsliga för buller.

Enligt vad utskottet erfarit har vissa kompletteringar

gjorts av föreskrifts-

förslaget till följd av synpunkter som lämnats av

remissinstanserna. Det gäller

bl.a. kommentarer till paragrafer om hörselskydd, information

och utbildning

samt hörselundersökning som kompletterats på grundval av

remissynpunkter

från Hörselskadades riksförbund (HRF). HRF:s skrift

Hörselskadade i arbets-

livet (se nedan) ingår i en litteraturlista som är knuten

till föreskriftsförslaget.

Enligt AV:s tidsplan ska verkets styrelse under våren 2005

ta ställning till

förslaget om nya bullerföreskrifter.

Den nyss nämnda skriften Hörselskadade i arbetslivet riktas

till arbetsgi-

vare, företagshälsovård, skyddsombud och andra fackliga ombud.

Den inne-

håller grundläggande fakta och praktiska råd om bra

arbetsmiljö för hörsel-

skadade och syftar till att underlätta arbetet med att ta itu

med hörselhindren

ute på arbetsplatserna. I skriftens inledande del sägs att om

hörselfrågorna

görs till en självklar del av arbetsmiljöarbetet så innebär

det inte bara ett stort

lyft för en halv miljon hörselskadade arbetstagare, utan

också att det skapas

en bra hörmiljö som leder till ett bättre arbetsliv för alla.

Utskottet vill under-

stryka detta konstaterande.

En särskild kampanj mot buller i arbetslivet är enligt AV

inplanerad att äga

rum under vecka 43 i anslutning till EU:s bullerår 2005.

Enligt de förberedel-

ser för kampanjveckan som för närvarande pågår inom AV kommer

verkets

samtliga distrikt att delta och sammantaget genomföra ca 2

000 inspektioner,

företrädesvis inriktade på hörselskadande buller i

industriella miljöer.

När det gäller frågan om buller också i lokaler som inte är

arbetslokaler -

vilket berörs i Centerpartiets motion - vill utskottet peka

på att en särskild

utredare tillkallats (dir. 2004:16) för att föreslå nya

delmål till det nationella

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö vad gäller fukt, mögel

och buller

inomhus. Utredaren ska i samarbete med berörda myndigheter

redovisa brister

i nuvarande regelsystem avseende bl.a. tillämpnings- och

tillsynsvägledning

beträffande bullerförhållandena i inomhusmiljön och lämna

förslag till för-

ändringar. I utredarens uppdrag ingår också att föreslå

delmål för buller i

inomhusmiljön och lämna förslag till lämpliga

kostnadseffektiva åtgärder för

att uppnå delmålen och ange målgrupper för åtgärderna.

Utredningsuppdraget

ska avrapporteras senast den 1 juni 2005.

Här kan även nämnas att Socialstyrelsen givit ut allmänna

råd om buller

inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7). Myndigheten

arbetar för när-

varande med en revidering av dessa. De nya råden innebär att

standardiserade

mätmetoder ska användas. En mätmetod har tagits fram av

Sveriges prov-

nings- och forskningsinstitut (SP). Kommunala kontrollanter

kommer att

utbildas för att kunna göra mätningar.

En utvärdering har nyligen gjorts av om regelverket kring

höga ljudnivåer

på diskotek och konserter ger avsedd effekt. Utvärderingen

har gjorts av

Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Slutrapporten

bereds för närvaran-

de i Regeringskansliet.

Under 2005 deltar 108 kommuner i ett nationellt

tillsynsprojekt som

genomförs under ledning av Socialstyrelsen och som rör höga

ljudnivåer från

musik, bl.a. på diskotek, konserter och gym.

Med hänvisning till vad som anförts ovan om pågående

föreskrifts- och

översynsarbete kan något initiativ inte anses påkallat.

Utskottet avstyrker

motionerna 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18 (c),

2003/04:Bo219 yrkande

5 (mp) och Bo251 yrkande 5 (mp).

Elektromagnetiska fält

Motioner

Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) förespråkar i motion

2003/04:A282

yrkandena 1-3 att man på arbetsplatser där det förekommer

elektromagnetis-

ka fält använder försiktighetsprincipen. Undersökningar och

forskning visar

enligt motionärerna på risker för hjärntumörer och cancer.

Mot denna bak-

grund bör gränsvärden för elektromagnetiska fält tas fram och

anges för spår-

vagnsförare och lokförare. Likaså krävs ökad forskning om

hälsoeffekter från

starka elektromagnetiska fält.

Enligt motion MJ509 yrkande 12 av Lotta Hedström (mp) behövs

ett förenk-

lat förfarande för sanering av elektromiljön på arbetsplatser

och sjukhus lik-

som hos myndigheter och i offentlig miljö. Motionären anser

att den samlade

strålningsmiljön på arbetsplatserna utgör ett växande

miljöproblem. Det be-

hövs en sanering så att strålnings- och elkänsliga personer

kan arbeta vidare

samtidigt som miljön för alla förbättras.

Bakgrund

Människan exponeras kontinuerligt för elektriska och

magnetiska fält. Det

kan vara fält som finns naturligt i omgivningen, t.ex.

statiska fält som jordens

magnetfält ger upphov till, eller fält som förekommer i

samband med teknisk

utrustning, t.ex. fält med frekvenser som används för radio-

och TV-

sändningar och mobil telekommunikation. Detta konstateras i

Statens strål-

skyddsinstituts (SSI) rapport (2004:9) SSI:s roll i

folkhälsoarbetet.

Inom arbetslivet förekommer enligt AV elektromagnetiska

fält på ett stort

antal områden. Det gäller exempelvis inom

tillverkningsindustri (t.ex. vid

plåtsvetsning, plastsvetsning, härdning och smältning av

metaller), inom

sjukvården (MRI-utrustning, t.ex. magnetkamera, diatermi) och

vid arbete

med kommunikationsutrustning (telekom, radar).

Med elektromagnetiska fält avses enligt den nyssnämnda SSI-

rapporten

det elektromagnetiska spektrumet upp till infrarött ljus (0-

300 GHz). Många

produkter ger upphov till elektromagnetiska fält, och de

finns numera i nästan

alla miljöer. Kraftledningar omges av elektriska och

magnetiska fält, liksom

elektriska ledningar i hemmet och larmbågar i butiker. Radio-

och TV-

sändare, mobiltelefoner, basstationer för mobiltelefoni och

mikrovågsugnar

avger alla radiofrekventa fält. Mikrovågor av samma typ som i

mikrovågsug-

nar används även för att torka ut vattenskador i byggnader.

SSI har i allmänna råd angivit referensvärden för

allmänhetens exponering

för elektromagnetiska fält. Sådana fält ger upphov till icke-

joniserande strål-

ning som vid mycket starka fält (långt högre än de

referensvärden som fast-

ställts av SSI) kan orsaka akuta skador.

SSI:s allmänna råd baseras på riktlinjer från den

internationella strål-

skyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP).

SSI uppger att

det är ytterst ovanligt att strålningsnivåerna till

allmänheten från elektromag-

netiska fält överstiger ICNIRP:s riktlinjer. Vanligtvis

ligger nivåerna långt

under riktlinjerna.

Enligt uppgift från AV anses ICNIRP:s riktlinjer vara de

bäst underbyggda

som finns att tillgå. De värden som detta internationella

organ anger används

av olika nationella och internationella standardiseringsorgan,

av Världshälso-

organisationen (WHO) och EU liksom av nationella myndigheter.

För långvarig exponering för svaga magnetfält (t.ex.

kraftledningar) anger

SSI att det har kunnat påvisas en mycket liten, men dock

påvisbar, förhöjning

av risk för cancer. Det gäller barnleukemi som är en form av

blodcancer. I

fråga om cancer hos vuxna har man, när resultaten av olika

studier vägts

samman, inte funnit någon överrisk. Det finns ingen

förklaring till vilka me-

kanismer som skulle kunna ge upphov till cancer från den

typen av strålning.

Ett samband kan dock inte uteslutas, och fem svenska

myndigheter har därför

enats om en form av vägledande försiktighetsprincip för

lågfrekventa elekt-

riska och magnetiska fält. Denna princip benämns ibland

välbetänkt undvi-

kande efter det engelska begreppet Prudent Avoidance.

Principen innebär att

långvarigt förhöjd exponering för lågfrekventa elektriska och

magnetiska fält

bör undvikas där det är praktiskt och ekonomiskt försvarligt.

(Principen redo-

visades i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2002/03:AU5

Arbetsmiljö och

berörs även nedan.)

Det finns enligt den ovannämnda SSI-rapporten inga

vetenskapliga bevis

för att exponering för radiovågor och mobil telekommunikation

skulle kunna

orsaka skadliga hälsoeffekter så länge gällande

referensvärden inte

överskrids. Det finns dock fortfarande en viss vetenskaplig

osäkerhet, framför

allt när det gäller eventuella sena skador. För t.ex.

mobiltelefoni har tekniken

hittills använts under för kort tid för att långtidseffekter

helt ska kunna uteslu-

tas.

När det gäller mobiltelefoner och hälsa publicerade SSI den

14 januari

2005 på sin hemsida uppgifter om en rapport från SSI:s

brittiska motsvarig-

het, National Radiological Protection Board (NRPB). I den

brittiska rapporten

sammanfattas i fråga om mobiltelefoni uppgifter om forskning,

hälsorisker,

allmänhetens oro och informationsfrågor. NRPB upprepar

slutsatser som

drogs också 2000, nämligen att en försiktig attityd bör intas

i fråga om mobil-

telefoni. Enligt SSI ligger denna uppfattning om försiktighet

väl i linje med

vad som SSI och motsvarande myndigheter i de övriga nordiska

länderna har

uttalat i gemensamma dokument.

I fråga om SSI:s respektive AV:s roll i frågor om strålning

kan följande

sägas. SSI:s ansvarsområde avser frågor om allmänhetens

exponering för

strålning medan AV ansvarar för att de som yrkesmässigt

exponeras för strål-

ning inte utsätts för sådana risker att det föreligger risk

för ohälsa. Strål-

skyddslagen och AML gäller parallellt vad avser strålskydd.

För området joniserande strålning har SSI utfärdat ett

stort antal föreskrif-

ter. Inom detta område utför AV nästan ingen tillsyn alls,

utan AML:s all-

männa bestämmelser fylls i av SSI:s föreskrifter. Inom

området icke-

joniserande strålning är gränsdragningen inte fullt lika

tydlig. Här har SSI i

stor utsträckning riktat sin verksamhet mot allmänheten medan

AV:s insatser

avser arbetstagare.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet har tidigare behandlat motionsförslag

med samma

innebörd som i den nu aktuella motion 2003/04:A282 (mp) som

bl.a. tar upp

frågan om tillämpningen av en försiktighetsprincip (se även

ovan i detta be-

tänkande).

Av betänkande 2002/03:AU5 från mars 2003 framgår att

utskottet delade

motionärernas uppfattning att försiktighetsprincipen ska

tillämpas på arbets-

platser där det förekommer elektromagnetiska fält. Det är,

framhöll utskottet,

en inställning som också kommit till uttryck i en vägledning

om hälsorisker

och elektromagnetiska fält som utarbetats i en arbetsgrupp

med företrädare

för Statens strålskyddsinstitut, Boverket, Elsäkerhetsverket,

Socialstyrelsen

och dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen (numera

Arbetsmiljöverket). Vägled-

ningen benämns Myndigheternas försiktighetsprincip om

lågfrekventa elekt-

riska och magnetiska fält.

Försiktighetsprincipen formulerades innan miljöbalken

(1998:808) trädde i

kraft 1999. Enligt vad utskottet erfarit håller den nämnda

arbetsgruppen för

närvarande på med en översyn av försiktighetsprincipen om

elektriska och

magnetiska fält så att den ska stämma överens med den

försiktighetsprincip

som anges i 2 kap. 3 § miljöbalken. I gruppen ingår numera

även företrädare

för Post- och telestyrelsen.

I detta sammanhang kan nämnas att en ändring har genomförts

i

3 kap. 2 § AML (prop. 2001/02:145, bet. 2001/02:AU9, rskr.

2001/02:282)

som innebär att när arbetsgivaren vidtar förebyggande

åtgärder ska en ut-

gångspunkt vara att allt som kan leda till ohälsa eller

olycksfall ska ändras

eller ersättas så att risken för sådant undanröjs. Den nya

lydelsen trädde i kraft

den 1 augusti 2002 och var föranledd av ett s.k. motiverat

yttrande från Euro-

peiska kommissionen om Sveriges genomförande av ett EG-

direktiv. Arbets-

givaren ska också se till att endast arbetstagare som har

fått tillräckliga in-

struktioner får tillträde till områden där det finns en

påtaglig risk för ohälsa

eller olycksfall.

Riksdagen fastslog våren 2003 mål för folkhälsan (bet.

2002/03:SoU7,

rskr. 2002/03:145). Ett av de tio delmål för folkhälsan som

beslutades är

formulerat på följande sätt:

Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt

kartläggas och

nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana

eventuella risker

identifieras.

SSI anser sig ha en viktig uppgift i att följa kunskapsläget

beträffande hälso-

effekter och vid behov vidta åtgärder. Institutet följer

kunskapsläget framför

allt genom sitt vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält

som tillsattes 2002

och som består av framstående internationella experter. Rådet

rapporterar

årligen till generaldirektören om elektromagnetiska fält och

hälsa. Den senas-

te årsrapporten överlämnades den 22 december 2004. Rapporten,

som finns

tillgänglig på SSI:s hemsida, kommer enligt institutet att

studeras och diskute-

ras ingående.

När det gäller AV:s bedömning av risker förknippade med

elektromagne-

tiska fält kan nämnas att denna fråga tas upp i bl.a. en

konsekvensutredning

till föreskrifter från AV om medicinska kontroller i

arbetslivet som beslutades

av verkets styrelse den 17 februari 2005.

I konsekvensutredningen sägs följande om elektromagnetiska

fält:

Elektromagnetiska fält kan, om fältstyrkorna är tillräckligt

höga, ge upp-

hov till uppvärmning av kroppsvävnader (högre frekvenser,

över 100

kHz) samt symtom från nervsystemet i form av övergående

muskelryck-

ningar (frekvenser lägre än 100 kHz). Internationellt

överenskomna

gränsvärden skyddar mot dessa effekter. Vissa arbeten kan ge

expone-

ringar som överskrider gränsvärden. Exempel på sådana arbeten

är arbete

med svetsutrustning, diatermi samt arbete nära antenner och

radarutrust-

ning. Personer med implantat i metall eller med pacemaker kan

behöva

skyddas mot exponeringar för starka elektromagnetiska fält.

Hälsorisker vid långtidsexponering för lågfrekventa

elektromagnetiska

fält är omdiskuterade. Det finns studier som talar för

samband med can-

cer, främst leukemi och hjärntumörer eller med utveckling av

demens.

Men flertalet publicerade studier anses tala emot sådana

samband. Sam-

tidigt är befolkningens exponering för vissa typer av fält

alltför kort för

att frågan skall kunna avgöras med full säkerhet. Det är

möjligt att redu-

cera exponeringen för strålning (mikrovågor) från

mobiltelefoner mot

huvudet 50-100 ggr (till 1/50-1/100) genom att använda s.k.

handsfree-

utrustning i stället för att hålla telefonen mot örat.

Några rekommendationer om meningsfulla riktade

hälsokontroller av

exponerade för elektromagnetiska fält kan inte ges i

dagsläget. Personer

som känner besvär i närheten av elektrisk utrustning, "el-

känslighet", bör

utredas medicinskt bland annat för att utesluta andra

behandlingsbara

sjukdomar.

Som framgått föreslås i motion 2003/04:A282 (mp) särskilda

gränsvärden för

elektromagnetiska fält avseende vissa yrkesgrupper. Enligt AV

finns inga skäl

för att ange olika gränsvärden för skilda yrkesgrupper.

Rapporter som indike-

rar ett samband mellan kromosomförändringar hos exempelvis

lokförare har

inte bekräftats av senare studier. I fråga om behovet av

forskning, vilket tas

upp i samma motion, anser medicinsk expertis inom AV att ett

bättre kun-

skapsunderlag behövs främst för att få en bättre

grundläggande förståelse för

hur elektromagnetiska fält växelverkar med våra kroppar.

Med anledning av motion MJ509 (mp) bör återigen framhållas

att utskottet

delar AV:s uppfattning att den av myndigheterna antagna

försiktighetsprinci-

pen bör tillämpas.

Att vidta mer långtgående åtgärder än så för att minimera

elektromagnetis-

ka fält på en arbetsplats och komma ned till värden som

ligger långt under

vad som kan betraktas som normalt är dock enligt AV inget som

reservations-

löst kan rekommenderas. Besvär av den karaktär som

rapporteras vid elkäns-

lighet kan nämligen uppkomma till följd av en rad olika

påfrestningar av

såväl fysisk art (temperaturförhållanden, irriterande damm,

giftiga gaser,

fysisk belastning) som av psykologisk karaktär (oro, stress).

Personer med

sådana besvär bör därför enligt medicinsk expertis inom AV i

första hand få

individuellt anpassad hjälp med eventuell sanering av

arbetsmiljön med avse-

ende på alla dessa faktorer, en medicinsk bedömning för att

inte förbise alter-

nativa förklaringar till besvären samt olika personliga

stödåtgärder som inne-

fattar största respekt för den drabbades situation.

I detta sammanhang kan också nämnas att Forskningsrådet för

arbetsliv

och socialvetenskap (FAS) av regeringen fått i uppdrag att

bevaka forskning

om elöverkänslighet. Inom ramen för detta uppdrag ska rådet

vartannat år

dokumentera och rapportera om kunskapsläget. Den senaste

rapporten,

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av

elektromagnetiska fält,

lämnades i januari 2005. Rapporten finns publicerad på FAS

hemsida.

Utifrån vad som redovisats i detta betänkande drar

utskottet slutsatsen att

betydande nationell och internationell uppmärksamhet ägnas åt

att kartlägga

förekomsten av risker med elektromagnetiska fält liksom åt

forskning på

området. Utskottet konstaterar att försiktighetsprincipen

innebär att nödvän-

diga åtgärder ska vidtas i takt med att eventuella risker

identifieras. Motioner-

na 2003/04:A282 yrkandena 1-3 (mp) och MJ509 yrkande 12 (mp)

avstyrks

av utskottet.

Isocyanater

Motioner

Vänsterpartiet efterfrågar i motion 2003/04:A205 yrkandena 1

och 2 en kart-

läggning av forskningsläget beträffande isocyanater i Sverige

och omvärlden

och en återredovisning till riksdagen av resultaten av

kartläggningen. En

nationell samordnare för isocyanatforskningen bör utses och

årligen rapporte-

ra om forskningsläget.

I motion A299 yrkandena 1-3 anser Sven-Erik Sjöstrand m.fl.

(v) att AV bör

få i uppdrag att ta fram underlag till gränsvärden för små

partikelburna isocy-

anater. En förändrad syn på partikelburna isocyanater måste

komma till ut-

tryck i form av ändrad lagstiftning. Ackumulation i kroppen

måste mätas. AV

måste också få i uppdrag att revidera härdplastföreskrifterna

så att dessa beak-

tar kraven på enhetliga mätmetoder samt avskilda

arbetsplatser med under-

tryck i samband med exponering för isocyanater i verkstäder.

Motionärerna

anser också att en ny strategi bör utarbetas för hur

problemen kring använd-

ningen av isocyanater långsiktigt ska bemästras.

Bakgrund

Isocyanater är en grupp kemiska ämnen som används i stora

volymer och

inom många branscher. De används vid framställning av

polyuretanplaster

(skum, färg, lack, lim). Sådana plaster används i t.ex.

möbler, bilinredningar

och elektronikvaror. Det är vid tillverkning eller vid stark

uppvärmning av

sådana plaster som exponering kan ske.

Isocyanater medför allvarliga hälsomässiga risker i form av

bl.a. risk för

sensibilisering (besvär till följd av överkänslighet) och

allergi. Hälsoriskerna

uppkommer framför allt vid inandning i form av ånga, damm

eller dimma.

Inandning kan orsaka slemhinneirritation med symtom som

liknar astma eller

luftrörskatarr samt försämrad lungfunktion. Isocyanater kan

också verka

irriterande på ögon, hud och andningsvägar. Isocyanatastma,

som tillsammans

med mjöldammsastma utgör de dominerande formerna av

yrkesastma, är ofta

långvarigt bestående.

Forskning om isocyanater bedrivs vid flera olika svenska

institutioner och

forskningsinstitut. I korthet har forskningen enligt uppgift

från AV haft föl-

jande huvudinriktning. Vid Yrkes- och miljömedicinska

kliniken i Lund har

den huvudsakligen koncentrerats kring olika biologiska

effekter och hur ex-

ponering för diisocyanater ska kunna påvisas genom

provtagning av blod och

urin. Vid Stockholms universitet har forskningen framför allt

avsett utveck-

ling av analytiska metoder och provtagning där

metodutvecklingen främst

utförts vid universitetets filial i Hässleholm. Vid

Arbetslivsinstitutet i Norr

(Umeå) har arbetet inriktats på att ta fram ändamålsenlig

utrustning för fält-

mässig provtagning. Vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken

vid Universi-

tetssjukhuset i Örebro har man under det senaste året

kartlagt sambandet

mellan exponering för s.k. monoisocyanater inom

gjuteribranschen och sjuk-

domsbesvär till följd av detta. Vid Totalförsvarets

forskningsinstitut (FOI) i

Umeå har djurexperimentell forskning utförts för att

kartlägga biologiska

effekter av isocyansyra.

Enligt AV har all ovannämnd forskning utgjort ett

värdefullt underlag för

AV och kompletterat de kunskaper om isocyanater som verket

inhämtat från

andra källor. På flertalet forskningsområden rörande

isocyanater behövs en-

ligt AV ytterligare insatser. Det gäller exempelvis

utvecklande av användbara

exponeringsprovtagare för fältbruk, kunskaper om sambandet

mellan expone-

ring och sjukdom och, i fråga om lågmolekylära

monoisocyanater, kunskaper

om samband mellan exponering och biologisk effekt. Forskning

behövs också

om långsiktiga effekter liksom om risken för sensibilisering

och allergi.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet har på senare år uppmärksammat frågor

om isocya-

natforskning. I betänkande 2001/02:AU4 framhöll utskottet att

man såg iso-

cyanaterna som ett mycket allvarligt arbetsmiljöproblem.

Utskottet fann det

angeläget att fästa uppmärksamhet på de risker som är

förknippade med an-

vändningen.

I samband med budgetbehandlingen de senaste åren har

utskottet ställt sig

bakom förslag om medelsanvisning till isocyanatforskning. För

år 2003 anvi-

sade riksdagen 6,7 miljoner kronor under anslaget 23:2

Arbetslivsinstitutet för

att säkerställa viss isocyanatforskning i Hässleholm (prop.

2002/03:1 utg.omr.

14, bet. 2002/03:AU2, rskr. 2003/04:79). Totalt har årligen

3,35 miljoner

kronor betalts ut under 2003 och 2004. Verksamheten i

Hässleholm bedrivs

sedan 2003 under ledning av Stockholms universitet.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2005 har riksdagen

i december

2004 beslutat att isocyanatforskning i Hässleholm under 2005

ska fortsätta att

bedrivas under ledning av Stockholms universitet. Totalt har

3,35 miljoner

kronor anslagits för verksamheten under 2005 (prop. 2004/05:1

utg.omr. 16,

bet. 2004/05:UbU1, rskr. 2004/05:124). Regeringen avser

enligt budgetpro-

positionen att tillföra den särskilda isocyanatforskningen i

Hässleholm 3,35

miljoner kronor per år också efter 2005. Som redovisats ovan

bedrivs isocya-

natforskning även på flera andra håll i Sverige.

Vänsterpartiet har som framgått i motion 2003/04:A205

föreslagit bl.a. en

kartläggning av forskningsläget beträffande isocyanater. I

den enskilda mo-

tionen A299 (v) föreslås en långsiktig strategi för att

bemästra problemen

med isocyanater.

Utskottet konstaterar att kartläggning av forskningsläget

ingår i förberedel-

serna för revidering av arbetsmiljöföreskrifterna om

hygieniska gränsvärden,

vilka omarbetas ungefär vart fjärde år.

I betänkande 2002/03:AU5 (s. 18-19) har utskottet redovisat

huvuddragen

i de arbetsformer som tillämpas vid utarbetandet av

hygieniska gränsvärden.

Den kriteriegrupp inom Arbetslivsinstitutet som på begäran

av AV tar

fram vetenskapligt underlag för föreskrifterna om hygieniska

gränsvärden

studerar inte enbart den forskning som genomförts i Sverige

utan genomför

också litteraturstudier avseende internationell forskning och

går igenom krite-

riedokument framtagna av exempelvis Världshälsoorganisationen,

EU-organ

och amerikanska miljömyndigheter. I kriteriegruppen ingår ett

tjugotal perso-

ner, varav flertalet representerar svenska

forskningsinstitutioner och olika

vetenskapliga discipliner. Även fackliga företrädare ingår i

gruppen. Repre-

sentanter för AV är adjungerade dit.

Kriteriegruppen har nyligen insamlat och utvärderat

information om isocy-

anater. Gruppens slutsatser om isocyanater, liksom om andra

ämnen, sam-

manfattas i ett vetenskapligt underlag som årligen publiceras

i en samlingsvo-

lym i Arbetslivsinstitutets publikationsserie Arbete och

Hälsa. Underlagen

kan uppdateras på begäran av AV när ny kunskap tillkommit.

Fortlöpande

förs en dialog mellan AV och kriteriegruppen så att båda

parter är informera-

de om när ny kunskap finns att tillgå.

Slutsatserna från kriteriegruppen utgör ett av flera

underlag när AV utfor-

mar ett förslag till hygieniskt gränsvärde med tillhörande

konsekvensbeskriv-

ning. Om det förflutit en tid sedan kriteriegruppens rapport

publicerades kan

uppgifterna kompletteras med slutsatser från nya

forskningsrön. AV väger i

sin konsekvensbedömning även in faktorer av ekonomisk och

teknisk art.

Konsekvensbedömningarna publiceras i AV:s rapportserie som

finns tillgäng-

lig på verkets hemsida.

Enligt utskottet ligger det ovan beskrivna

tillvägagångssättet i linje med

vad Vänsterpartiet föreslagit om kartläggning av

isocyanatforskningen. Ut-

skottet kan konstatera att hälsoproblemen kring isocyanater

är väl uppmärk-

sammade inom forskning och föreskriftsarbete, även om

ytterligare kun-

skapsunderlag behövs.

Det är enligt utskottet av stort värde att beslutsprocessen

kring föreskrifts-

arbetet och det vetenskapliga underlaget för detta präglas av

så stor öppenhet

som möjligt, bl.a. genom den ovan beskrivna publiceringen.

Utskottet kan

inte se att någon särskild återrapportering till riksdagen om

forskningsresultat

kring isocyanater är behövlig. Inte heller är utskottet

berett att föreslå något

tillkännagivande om tillsättande av en nationell samordnare

av isocyanat-

forskningen. Enligt vad utskottet inhämtat är de olika

forskningscenter i Sve-

rige som bedriver isocyanatforskning inte i första hand

konkurrenter utan

utgör snarare komplement till varandra. Det måste enligt

utskottet vara de

anslagsbeviljande organen som utifrån bl.a. sin överblick

över nationell och

internationell forskning gör en bedömning av

forskningsprojektens veten-

skapliga kvalitet och relevans. Utskottet kan inte heller

ställa sig bakom för-

slaget om ett tillkännagivande från riksdagen om en särskild

strategi avseende

användningen av isocyanater.

Beträffande förslaget i motion A299 (v) som rör gränsvärden

för små ult-

rafina partiklar/partikelburna isocyanater har utskottet från

AV erfarit att

kunskapen är otillräcklig om effekterna dels av partiklar,

dels av de höga

koncentrationer av isocyanater som kan uppstå under mycket

kort tid (expo-

neringstoppar) vid exempelvis svetsning. Forskning pågår inom

området. I

AV:s förslag till nya härdplastföreskrifter finns en varning

för sådana expone-

ringstoppar.

Så kallade heta arbeten i bl.a. billack kan medföra

sönderdelning och höga

halter av gaser och partiklar. Dessa partiklar uppträder på

liknande sätt som

gaser, och därav följer enligt AV att samma

försiktighetsåtgärder ska vidtas

som i fråga om gaser, dvs. åtgärder i form av punktutsug,

allmänventilation

och i sista hand användning av personligt andningsskydd.

Det saknas i dagsläget kunskap om ultrafina partiklar

bildade av isocyana-

ter är farligare än motsvarande isocyanater i gasform.

Forskning om detta

pågår på flera håll i världen, men i dagsläget är kännedomen

om effekterna

otillräcklig, och det saknas enligt AV underlag för

gränsvärden för små parti-

kelburna isocyanater.

När det gäller motionsförslaget om att AV vid revidering av

härdplastföre-

skrifterna bör införa krav på enhetliga mätmetoder och

avskilda arbetsplatser

anser kemisk expertis inom AV att det inte är lämpligt att i

föreskrifterna

ställa krav på vissa enhetliga mätmetoder. Det finns enligt

vad utskottet under

hand erfarit från AV flera metoder för mätning av isocyanater,

och dessa är

lämpliga i olika provtagningssituationer. Att föreskriva viss

mätmetod skulle

dessutom hämma utvecklingen av nya och förbättrade mätmetoder.

Inför

varje ny utgåva av föreskrifterna om hygieniska gränsvärden

och åtgärder mot

luftföroreningar gör Arbetslivsinstitutet en genomgång av

lämpliga mätmeto-

der och lämnar rekommendationer om sådana. Rekommendationer

om mät-

ning av olika agens i arbetsmiljön publiceras i institutets

skriftserie Arbete

och Hälsa.

I ett motionsförslag förordas avskilda arbetsplatser med

undertryck. Ke-

misk expertis inom AV bedömer detta som en lösning bland

andra i syfte att

säkerställa att luftföroreningar inte sprids i arbetsmiljön.

Enligt vad utskottet

inhämtat från AV rekommenderas flera andra och bättre

lösningar, bl.a. venti-

lerande verktyg, i det förslag till revidering av

föreskrifter om härdplaster som

förbereds inom verket.

Med hänvisning till pågående forskning och

föreskriftsarbete kan något

initiativ från utskottets sida inte anses påkallat. Utskottet

avstyrker motioner-

na 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 (v) och A299 yrkandena 1-3

(v).

Andra kemiska ämnen m.m.

Motioner

Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) anser i motion 2003/04:A260 att

regeringen bör

uppdra åt berörda myndigheter, däribland AV, att bättre

samordna, utvärdera

och kartlägga forskning och utbildning om kemiska hälsorisker.

Detta arbete

bör ha ett tydligt genderperspektiv.

Användningen av bekämpningsmedlen Cyber Plus och Merit Forest

WG bör

förbjudas enligt Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (båda

s) i motion

A379. De aktuella medlen, som används som skyddsmedel mot

insekter vid

skogsplanering, bör ersättas av medel med bättre egenskaper

beträffande yttre

miljö och arbetsmiljö.

I motion A382 tar Per Erik Granström och Anneli Särnblad

(båda s) upp

arbetsmiljöproblem i samband med avloppsarbete och

förespråkar införande

av gränsvärden för endotoxiner.

Utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:A260 (v) tar motionärerna upp behovet av

samordning,

utvärdering och kartläggning av forskning och utbildning om

kemiska hälso-

risker.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de fysiska

och kemiska ar-

betsmiljöproblemen inte är undanröjda. Det är en uppfattning

som delas också

av AV. Visserligen har åtgärder mot sådana arbetsmiljöproblem

vidtagits och

många produkter blivit säkrare, men detta har enligt verket

ibland invaggat

användare och andra i arbetslivet i en falsk känsla av

säkerhet och lett till att

man på arbetsplatser upphört att inhämta information och göra

undersökning-

ar om kemiska hälsorisker.

Att de kemiska arbetsmiljöproblemen inte är undanröjda kan

illustreras

med uppgifter från den omfattande kontroll av hanteringen av

kemikalier som

AV genomförde i en särskild kampanj den 20 och 21 oktober

2003. Två av tre

besökta arbetsplatser hade brister i sin hantering av

kemikalier, visar en sam-

manställning av de drygt 1 800 inspektioner som verket

genomförde under de

båda dagarna.

De vanligast förekommande bristerna enligt AV:s kontroller

var att riskbe-

dömningar saknades eller var ofullständiga, att inga eller

otillräckliga åtgärder

vidtagits efter att riskbedömningar genomförts och att ingen

eller otillräcklig

dokumentation gjorts av riskbedömningar. Verket ställde 2 600

krav på dessa

tre områden. Drygt 600 krav gällde avsaknad av s.k.

säkerhetsdatablad. Cirka

en fjärdedel av kraven avsåg de förteckningar över farliga

ämnen som ska

finnas på arbetsplatsen och som ska vara aktuella. Resultatet

av inspektioner-

na redovisades vid AV:s s.k. Arbetsmiljöriksdag 2003, vilken

samarrangera-

des med det svenska nätverket för Europeiska arbetsmiljöbyrån

i Bilbao

("EU:s arbetsmiljöbyrå").

Enligt utskottet illustrerar resultaten av denna samordnade

inspektionsin-

sats tydligt att det fortfarande finns betydande problem

kring hanteringen av

farliga ämnen i arbetslivet.

När det gäller toxikologisk och yrkeshygienisk forskning

har AV, enligt

vad utskottet inhämtat vid underhandskontakt, i en rad

sammanhang påtalat

behovet av sådan. Det har skett bl.a. i remissvaret på

Kemikalieutredningens

betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53). AV bedömer att det

i arbetslivet

finns stor kunskapsbrist när det gäller toxiska effekter av

bl.a. organiska äm-

nen. Det finns ett omfattande behov av både toxikologisk och

miljökemisk

grundforskning på arbetsmiljöområdet. Det gäller bl.a.

grundläggande forsk-

ning om ämnens metabolism (omvandling) och om samverkande och

bestå-

ende effekter av låga doser. Man vet i dag för lite för att

kunna bedöma t.ex.

om en låg exponering av en diffus blandning av kemiska ämnen

under foster-

utvecklingen kan påverka hälsan senare under livet.

Av intresse i detta sammanhang är att regeringen i

Kemikalieinspektionens

regleringsbrev för 2005 angivit att myndigheten ska ha ett

system för sam-

ordning och uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö,

som involverar

berörda myndigheter och andra aktörer. Kemikalieinspektionen

ska avrappor-

tera till regeringen hur samordningen genomförs.

Metodutveckling är viktig för att relevant forskning ska

kunna utföras men

också för att få ett bra underlag för riskbedömning. Det

finns enligt kemisk

expertis inom AV ett stort behov av metodutveckling och

utbildning i att

genomföra yrkeshygieniska mätningar på arbetsplatser.

För många ämnen finns yrkeshygieniska gränsvärden. Genom

mätningar

på arbetsplatserna ska man kontrollera att arbetstagarna inte

exponeras för

skadliga halter av sådana ämnen. Yrkeshygieniska mätningar på

arbetsplat-

serna har dock blivit mindre vanligt förekommande, uppger AV.

Också anta-

let personer med mätteknisk kompetens har blivit mindre

samtidigt som det

inte längre bedrivs någon mätteknisk utbildning. Detta leder

till bristande

kunskaper om risksituationen för arbetstagare men också till

att det saknas

kunskaper om exponering, vilket i sin tur försvårar

exponeringsbedömningar

och epidemiologiska studier.

Företrädare för AV har bl.a. vid ett särskilt anordnat

seminarium tagit upp

problemen kring yrkeshygieniska mätningar med representanter

för arbetsta-

gar- och arbetsgivarorganisationer, intresseföreningar och

Arbetslivsinstitutet.

Det kan nämnas att Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap (Fas)

och Vinnova i sina regleringsbrev för 2005 fått i uppdrag att

fördjupa sitt

samarbete om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet.

Uppdraget

inkluderar såväl informationsutbyte som annan samverkan.

Myndigheterna

ska vidare överblicka arbetslivsområdet i syfte att fånga upp

nya kunskapsbe-

hov och nya forsknings- och utvecklingsområden. Motsvarande

uppdrag

fanns också i de båda myndigheternas regleringsbrev för 2004,

och detta

avrapporterades under rubriken Arbetslivsforskning i Sverige.

Kort historik,

nuläge och framtida inriktning. Avrapporteringen finns på Fas

hemsida.

Utskottet vill mot bakgrund av det anförda understryka

vikten av att det

även fortsättningsvis riktas uppmärksamhet mot toxikologiska

och kemiska

hälsorisker i arbetsmiljön, såväl för kvinnor som för män.

Det kan konstateras

att regeringen redan till några myndigheter lämnat uppdrag

som är relevanta i

sammanhanget. Utskottet förutsätter att både regeringen och

berörda myndig-

heter noga följer och uppmärksammar behov av FoU-insatser m.m.

Något uttalande utöver detta kan inte anses påkallat.

Utskottet avstyrker

motion 2003/04:A260 (v).

När det gäller hälsoeffekter till följd av användning av

insektsbekämpnings-

medlen Cyber Plus och Merit Forest WG är det

Kemikalieinspektionen som

fattar beslut om godkännande. Enligt uppgift från AV har

inspektionen inte

motsatt sig användningen av preparaten i avvaktan på att

alternativa metoder

för insektsbekämpning utvärderas. Enligt AV:s bedömning

innebär Kemika-

lieinspektionens beslut att användningen av medlen är

omgärdad av stränga

hanteringsvillkor, och användning är tillåten endast fram

till den 31 december

2005. För att arbeta med cypermetin, som ingår i medlen,

krävs särskild ut-

bildning.

AV har i sitt remissvar 2002 till Kemikalieinspektionen

inte motsatt sig

godkännande av Cyber Plus med den begränsning av

användningsområde

som inspektionen angett. I remissvaret konstaterade dock AV

att den aktiva

beståndsdelen i Cyber Plus, cypermetrin, har kraftigt hud-

och ögonirriterande

effekt samt är starkt hudsensibiliserande (kan ge upphov till

överkänslighet).

Utskottet vill här erinra om vad som sägs i AML 3 kap. 2 §

om att en ut-

gångspunkt för förebyggande åtgärder ska vara att allt som

kan leda till ohälsa

eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för

sådant undanröjs. I

likhet med AV ställer sig utskottet positivt till att

alternativa bekämpnings-

medel med bättre arbetsmiljöegenskaper utvecklas. Utskottet

finner dock inte

anledning att föreslå något tillkännagivande i den aktuella

frågan utan avstyr-

ker motion A379 (s).

I motion A382 (s) behandlas arbetsmiljöproblem i samband med

avloppsarbe-

te och införande av gränsvärden för endotoxin.

Vid avloppsarbete förekommer en mängd olika agenser av både

kemiskt

och biologiskt ursprung. Endotoxin är exempel på en sådan

agens. Det före-

kommer också i en rad andra miljöer, t.ex. inom lantbruket

och i fordonstvät-

tar.

Enligt vad utskottet erfarit ingår endotoxin bland de nya

ämnen som enligt

ett förslag från AV ska prioriteras i kommande

gränsvärdesarbete. Förslaget

till föreskrifter har under 2004 remitterats till bl.a.

arbetsmarknadens parter

och de yrkesmedicinska klinikerna. AV avser att utifrån vad

som är känt om

endotoxin ta fram ett kriteriedokument som underlag för ett

eventuellt beslut

om ett hygieniskt gränsvärde för denna agens. Verket bedriver

för närvarande

projekt för utvärdering av provtagningsmetoder för luftburna

endotoxiner i

arbetsmiljöer med fuktig aerosol.

Vid avloppsarbete finns det förutom endotoxin många andra

risker som

man kan behöva skydda sig mot. Flera olika regler från AV

gäller för av-

loppsarbete, eller skydd mot biologiska och kemiska agenser,

där de viktigas-

te är föreskrifterna om avloppsanläggningar (AFS 1984:15),

biologiska äm-

nen (AFS 1987:12) och kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4).

Enligt upp-

gifter som utskottet inhämtat pågår inom AV en utvärdering av

föreskrifterna

om avloppsanläggningar, och arbetet med att ändra

föreskrifterna om biolo-

giska ämnen slutförs inom kort. En vanlig orsak till besvär

vid avloppsarbete

är enligt AV att reglerna inte följs och att relevanta

förebyggande åtgärder

inte vidtas.

Utskottet, som konstaterar att de aktuella

arbetsmiljöproblemen kring av-

loppsarbete och endotoxin har uppmärksammats av AV, avstyrker

motion

A382 (s).

Arbetsmiljöförhållanden i viss bransch eller för viss grupp

m.m.

Motioner

I fyra motioner behandlas frågor om alkohol och andra droger

och arbete.

Kristdemokraterna konstaterar i motionerna 2003/04:A309

yrkande 11 re-

spektive A354 yrkande 10 att det finns en bred uppslutning

kring målet att

arbetslivet ska vara drogfritt. På många arbetsplatser finns

en väl fungerande

verksamhet för att fånga upp arbetskamrater med alkohol- och

drogproblem.

Denna bör spridas till fler arbetsplatser.

Tina Acketoft (fp) begär i motion A348 en klargörande översyn

av det juridis-

ka ansvaret för vårdanställdas rehabilitering vid missbruk av

läkemedel. Mo-

tionären pekar på att Arbetsmiljöverket (f.d.

Arbetarskyddsstyrelsen) utfärdat

föreskrifter där det anges att arbetsgivaren ska ha de

rutiner som behövs för

en fungerande verksamhet med arbetsanpassning och

rehabilitering. Detta ska

avse även missbruk av alkohol och andra berusningsmedel,

exempelvis läke-

medel.

Krav på alkoholtest på läkare före operationer skulle enligt

Kenneth Lantz

(kd) i motion A244 skapa större trygghet för hela vården.

Hillevi Larsson (s) anser i motion 2003/04:A311 yrkandena 1-3

att en bred

översyn bör övervägas av au pair-verksamheten i Sverige och

omfattningen

av eventuell svart verksamhet. Det bör klargöras vilken

kontrollinstans som

ska garantera efterlevnaden av reglerna på området.

Information bör lämnas

på olika språk om rättigheterna för utländska personer

verksamma som au

pair i Sverige.

Personal i processindustrier bör enligt Jan-Olof Larsson (s)

i motion A223

ges möjlighet till säkerhetsutbildning för att kunna hantera

driftstörningar.

Utbildningen, som bör ha liknande karaktär som den som ges

inom kärn-

kraftsindustrin, föreslås vara en förutsättning för att

miljötillstånd ska bevil-

jas.

I motion 2003/04:A275 av Rigmor Stenmark (c) hävdas att

fordonet - exem-

pelvis bussen, bilen eller tåget - i dag inte klassas som

yrkesförarens arbets-

plats. Enligt motionären kan AV inte kräva av en arbetsgivare

att problem

med alltför hög inomhustemperatur i fordonet åtgärdas

eftersom det är den

depå där föraren är anställd som räknas som arbetsplats.

Utskottets ställningstagande

När det gäller alkohol och droger i arbetslivet delar

utskottet Kristdemokra-

ternas uppfattning att målet måste vara ett drogfritt

arbetsliv. På sin hemsida

konstaterar AV att alkohol- och drogmissbruk dessvärre är

vanligt i arbetsli-

vet och att en påverkad person kan vara en allvarlig

arbetsmiljörisk för sig

själv och andra.

Försämrade arbetsinsatser, ökad frånvaro eller ett ändrat

beteende på annat

sätt är enligt AV tecken som kan vara viktiga att

uppmärksamma hos arbets-

tagare och arbetskamrater eftersom de kan vara relaterade

till alkohol- eller

drogmissbruk.

Arbetsgivarens rutiner för arbetsanpassning och

rehabilitering ska gälla

även insatser vid alkohol- och drogmissbruk. Detta framgår av

AV:s före-

skrifter (AFS 1994:1) Arbetsanpassning och rehabilitering.

Arbetsgivaren ska

också göra klart vilka interna regler och rutiner som gäller

om en arbetstagare

är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetet.

Det kan enligt AV vara lämpligt att ta fram ett

handlingsprogram för hur

olika missbruksproblem ska hanteras. I ett sådant program bör

också en tydlig

alkohol- och drogpolicy finnas med. AV anser att det av

handlingsprogram-

met bör framgå hur arbetsledningen kan arbeta förebyggande

genom t.ex.

informationsmaterial, arbetsplatsträffar, utbildningar och

organiserad stöd-

verksamhet. Det bör också granskas vilken beredskap som

arbetsplatsen har

när det gäller omhändertagande i samband med missbruk.

Enligt AV kan arbetets organisation och innehåll vara en

orsak till miss-

bruk. Därför kan det när arbetet planeras vara viktigt att ta

hänsyn till sådant

som skiftarbete, stress, arbetsuppgifternas krav, sociala

kontakter, arbetsför-

hållanden och tillgång till alkohol och droger.

I sammanhanget kan den partsgemensamma organisationen Alna

nämnas.

Alna strävar efter en drogfri arbetsplats och ger genom råd,

stöd och utbild-

ning hjälp till företag och organisationer att hantera

alkohol- och drogfrågor

på arbetsplatsen. Grundtanken är att den som har

missbruksproblem ska få

hjälp att lämna sitt missbruk men ska kunna stanna kvar på

sitt arbete. Alna

arbetar både förebyggande och ger akut hjälp.

Ett annat exempel på partsgemensamma insatser mot droger är

skriften

Strategier för en drogfri arbetsplats som givits ut av

Prevent, en organisation

med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. I skriften

finns kon-

kreta råd om hur företaget kan utarbeta mål, policy och

handlingsplan mot

droger på arbetsplatsen.

När det gäller motion A244 (kd) om behov av alkoholtester på

läkare före

operationer har utskottet erfarit från Socialstyrelsen att

något sådant behov

varken framkommit i Sverige eller internationellt. Samma

uppfattning har

framförts av AV.

Självklart förekommer det inom sjukvården, liksom på andra

håll i arbets-

livet, att enskilda individer har alkohol- eller andra

drogproblem. När det

gäller opererande läkare får det enligt utskottet förutsättas

att arbetsledare

eller kolleger i arbetslaget uppmärksammar tecken på problem

av denna

karaktär. Det får då bli arbetsgivaren som, inom ramen för

dennes arbetsled-

ningsrätt, får avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas.

Det finns ingen lagreglering i fråga om tillåtligheten att

genomföra drog-

tester, vilket utskottet konstaterade i betänkande

2003/04:AU4. Har inte frå-

gan reglerats i avtal måste den enligt Arbetsdomstolens

praxis under vissa

förutsättningar anses ingå i arbetsgivarens

arbetsledningsrätt.

En statlig utredning, den s.k. Integritetsutredningen, har

i betänkandet Per-

sonlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18) föreslagit en

helt ny lag om

skydd för den personliga integriteten. Efter remissbehandling

bereds frågan i

Regeringskansliet. Från EU-kommissionens sida har man i det

förslag till ny

social agenda för unionen som lades fram den 9 februari 2005

aviserat ett

initiativ om skydd av arbetstagares uppgifter. Kommissionen

avser att under

2005 lägga fram ett sådant förslag som innefattar frågor om

integritet i arbets-

livet.

Utskottet kan inte se att det skulle finnas något allmänt

behov av drogtester

i arbetslivet och avstyrker motion A244 (kd). Också

motionerna

2003/04:A309 yrkande 11 (kd), A348 (fp) och A354 yrkande 10

(kd) avstyrks

av utskottet, detta med hänvisning till vad som redovisats

ovan med anledning

av motionsförslagen om alkohol och droger i arbetslivet.

Som framgått tas arbetsförhållanden m.m. i samband med au

pair-arbete upp

i motion 2003/04:A311 (s).

I ett svar den 12 mars 2003 från statsrådet Hans Karlsson

med anledning

av en skriftlig fråga i riksdagen konstaterade statsrådet att

bestämmelser om

au pair-anställdas arbetsmiljö finns i lagen (1970:943) om

arbetstid m.m. i

husligt arbete. Lagen innehåller bestämmelser om arbetstid

och skydd mot

ohälsa m.m. Dessutom innehåller den bestämmelser om ingående

och upphö-

rande av anställningsavtal m.m. och om tillsyn.

Arbetsmiljöverket är till-

synsmyndighet. Enligt bestämmelsen om tillsyn i lagens 15 §

gäller att under-

sökning på arbetsställe endast ska ske på begäran eller om

det finns någon

annan särskild anledning. Statsrådet framhöll i sitt

ovannämnda svar att efter-

som rutinbesök i hem utan särskild anledning redan av

resursskäl är otänkbara

spelar inskränkningen enligt 15 § knappast någon praktisk

roll. I praktiken

fordras under alla omständigheter att någon påtalar ett

missförhållande för att

tillsynsmyndigheten ska kunna ingripa.

Statsrådet Karlsson menade att även om arbetsmiljöregler

och arbetstids-

regler för de au pair-anställda alltså finns utgör det ett

problem att reglerna

inte följs och att myndigheterna inte känner till var

missförhållandena finns.

Att finna en praktisk lösning på detta är, enligt statsrådet,

tyvärr inte helt lätt.

Han ansåg dock att en förbättring borde kunna åstadkommas

genom bättre

information till dem som söker au pair-anställning om deras

rättigheter och

om att de kan vända sig till AV om arbetsförhållandena

avviker från gällande

bestämmelser.

Utskottet delar statsrådet Karlssons uppfattning om behovet

av lättillgäng-

lig information till utländska arbetssökande respektive

arbetstagare om rättig-

heterna i svenskt arbetsliv. Enligt vad utskottet erfarit vid

kontakter med

Näringsdepartementet har AV och Migrationsverket i februari

2005 påbörjat

diskussioner om hur en förbättrad information till dem som

söker eller har en

au pair-anställning skulle kunna utformas. Utskottet

förutsätter att de inledda

diskussionerna skyndsamt leder till konkret resultat.

I anslutning till vad som anförts här om au pair-arbete bör

nämnas att det i

det tidigare nämnda uppdraget om en översyn (dir. 2004:91) av

vissa delar av

AML ingår att pröva lämpligheten av att upphäva undantaget i

AML när det

gäller arbete i arbetsgivarens hushåll. Om ett upphävande av

undantaget före-

slås, ska utredaren lämna förslag om nödvändiga ändringar i

lagen om arbets-

tid m.m. i husligt arbete.

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker med det anförda motion

2003/04:A311

yrkandena 1-3 (s).

Med anledning av förslagen i motion A223 (s) om att det

behövs nya regler

avseende säkerhetsutbildning för personal i processindustrier

anför utskottet

följande.

I 3 kap. 3 § AML sägs att "arbetsgivaren skall se till att

arbetstagaren får

god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs,

och att arbets-

tagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med

arbetet. Arbetsgi-

varen skall förvissa sig om att arbetstagaren har den

utbildning som behövs

och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i

arbetet." Genom en

ändring av AML som trädde i kraft den 1 augusti 2002 (prop.

2001/02:145,

bet. 2001/02:AU9, rskr. 2001/02:282) sägs i 3 § också att

"arbetsgivaren skall

se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga

instruktioner får tillträde

till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller

olycksfall."

I AV:s föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS

2001:1) ställs

krav på att arbetsgivaren ska genomföra riskbedömningar och

utifrån detta

vidta tillräckliga åtgärder. I detta ingår bl.a. att

arbetsgivaren ska se till att

arbetstagarna har de kunskaper som är nödvändiga. Hur detta

ska ske är en

fråga för arbetsgivaren.

När det gäller säkerhet i processindustrier kan också

hänvisas till AV:s fö-

reskrifter Arbete med underhåll av teknisk anordning (AFS

1991:6), som ger

vägledning för alla former av underhållsarbete, respektive

Förebyggande av

allvarliga kemikalieolyckor (AFS 2001:10).

Den sistnämnda föreskriften syftar till att förebygga

olyckor inom industri-

er med farliga kemikalier, gift eller brandfarliga och

explosiva ämnen. Före-

skriften är enligt AV tillämplig vid ca 300 företag i Sverige

där man bedriver

verksamhet i raffinaderier och kemiska processanläggningar. I

den ställs krav

på att företagen ska utarbeta ett handlingsprogram för att

förebygga allvarliga

kemikalieolyckor. Ungefär 140 av de ca 300 företagen ska

sända in sina

handlingsprogram mot kemikalieolyckor till AV för granskning.

Verkets

granskning omfattar bl.a. rutiner för underhåll och

genomförande av utbild-

ning av operatörer, underhållspersonal m.fl.

personalkategorier. Enligt vad

AV uppger genomförs inspektioner minst en gång per år hos de

ca 140 före-

tag som har särskilda krav på sina handlingsprogram. Då

kontrolleras med

hjälp av särskilda checklistor om företagen lever upp till

vad som krävs enligt

regelverket.

Enligt 4 kap. 2 § AML kan AV meddela direkt

straffsanktionerade före-

skrifter med krav på tillstånd, godkännande eller annat bevis

om överens-

stämmelse med gällande krav när det gäller arbetsprocesser,

arbetsmetoder,

anläggningar, tekniska anordningar eller farliga ämnen.

Dåvarande Arbetar-

skyddsstyrelsen framhöll i en skrivelse till regeringen 1999

att det finns be-

hov av att i vissa fall kunna meddela regler med krav på viss

utbildning eller

kompetens. I avsiktsförklaringen Ett hälsosammare arbetsliv

(se avsnittet

Förebyggande åtgärder i övrigt, skyddsombudsverksamhet m.m.)

uttalades att

arbetsorganisation och ledarskap är centrala för arbetsmiljön

och att mallar

för utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och för

chefsutbildning därför

ska utarbetas.

I direktiven till utredningen (dir. 2004:91) om översyn av

vissa delar av

AML sägs att en fråga som möjligen kan bli aktuell är om krav

på certifikat

eller annat kunskapsbevis ska kunna ställas för att få utföra

visst slag av arbe-

te. Man kan också tänka sig att ett krav på utbildning

kombineras med krav på

certifikat för den som är utbildare. Som nämnts tidigare i

betänkandet ingår i

utredningsuppdraget att överväga om det bör införas ett

bemyndigande för

AV att meddela föreskrifter om krav på utbildning eller

kompetens.

Motion A223 (s) avstyrks av utskottet med hänvisning till

att något särskilt

initiativ inte kan anses påkallat.

Frågor rörande yrkesförares arbetsmiljö - och då främst

problem med värme i

fordonet - behandlas i motion 2003/04:A275 (c).

Enligt vad utskottet erfarit har också frågan om

temperaturförhållanden i

fordon uppmärksammats av AV. Frågeställningar av denna art

har också

tagits upp i överklagningsärenden som för närvarande bereds i

Regerings-

kansliet.

Av AV:s verksamhetsprogram för 2004-2006 framgår att drygt

260 000

personer är sysselsatta inom områdena transport och

kommunikation. De

största arbetsmiljöproblemen i branscherna utgörs av

belastningar, stress,

trafikolyckor samt hot och våld. AV:s tillsynsstrategi

inriktas på att få arbets-

givare att systematiskt undersöka risker för ohälsa och

olycksfall i samband

med stress och belastning, hot och våld samt trafiksäkerhet.

Riskbedömning-

arna ska dokumenteras och leda till åtgärder så att ohälsa

och olyckor före-

byggs. Tillsynen ska också inriktas på att få

samordningsansvariga att klargö-

ra de ansvarsförhållanden och regler som gäller vid

transportterminaler eller

depåer.

Vid ett möte som sammankallats av AV har företrädare för

verket och flera

bussföretag diskuterat värmebelastningen för bussförare och

åtgärder för att

komma till rätta med problemet. Vid mötet redovisades

resultat från en enkät

bland bussförare som bl.a. visade att nästan alla uppgav sig

vara kraftigt

besvärade av värme under sommartid. Där redogjorde också

representanter

för bussföretag för åtgärder i syfte att förbättra

arbetsmiljön för bussförare,

exempelvis genom fler och tätare raster, tillhandahållande av

lättare klädsel,

installation av fläktar m.m. AV har även inhämtat

forskningsresultat om de

aktuella frågeställningarna.

I sitt yttrande till Näringsdepartementet med anledning av

ett av de ovan-

nämnda överklagningsärendena anför AV bl.a. följande:

En bussförare ska vara ständigt uppmärksam, ha bra omdöme och

fatta

snabba beslut. Arbetet är av sådan art att brister i

uppmärksamhet och

omdöme kan få allvarliga konsekvenser. Av utredningen i

ärendet fram-

går att busschaufförerna oftast upplever arbetsmiljön som

påfrestande

under sommarhalvåret p.g.a. klimatet. Bussförare är

emellertid både

bundna och styrda av sin arbetsplats och kan inte sänka

arbetstakten eller

gå ifrån sina arbetsplatser och ta längre pauser i svalare

utrymme, vilket

annars är en vanlig organisatorisk åtgärd för andra

yrkesgrupper.

Under sommaren är det främst värmestrålningen från solen

som med-

för att det termiska klimatet på en förarplats kan bli

olämpligt. Sommar-

tid är det därför i allmänhet mycket varmare i bussen än

utomhus om inte

den tillförda luften kyls. Är det samtidigt hög

lufttemperatur utomhus blir

värmeproblemet ännu större.

Vid soliga och varma dagar kan värmebelastningen lindras

och risken

för felhandlingar minskas genom att luften kyls, även om

fullständig ter-

misk komfort inte kan uppnås. Någon skarp temperaturgräns för

när ris-

ker kan tänkas uppkomma finns inte och vid vilken temperatur

som upp-

märksamheten och omdömet påverkas är individuellt. Det är

därför

mycket viktigt att kunna reglera temperaturen från

förarplatsen.

AV anser att det erfordras en anordning som ger möjlighet att

kyla luften

rejält innan den tillförs förarplatsen i bussarna. Det

behöver dock enligt verket

övervägas ytterligare på vilket sätt ett sådant krav bör

ställas.

Med det anförda konstaterar utskottet att arbetsmiljöfrågor

inom kommu-

nikation och transport inklusive temperaturförhållanden för

yrkesförare är

uppmärksammade av AV. Utskottet avstyrker motion 2003/04:A275

(c).

Våld, hot och mobbning

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas motioner om våld, hot och mobbning.

Samtliga motioner avstyrks, främst med hänvisning till att

frågorna

är uppmärksammade bl.a. i AV:s verksamhet. Jämför reservatio-

nerna 12 (kd), 13 (c) och 14 (mp).

Motioner

Våld och hot i arbetslivet tas upp i fem motioner från

enskilda socialdemokra-

tiska riksdagsledamöter.

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) anser i motion

2003/04:A251 att rädsla

och risk för att bli utsatt för våld är ett allvarligt

arbetsmiljöproblem för stora

yrkesgrupper. Motionären förespråkar en strategi som

innefattar minskad

kontanthantering, att arbetsgivare ansvarar för

säkerhetsutbildning och före-

skrivna säkerhetsrutiner, att det farliga ensamarbetet

begränsas - särskilt på

kvällar och nattetid - och att arbetsmiljöinspektionerna i

större utsträckning

inriktas på arbetsplatser som är utsatta för hot, våld och

rån.

Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (båda s) pekar i

motion

2003/04:A362 på att regeringen slagit fast att kvälls- och

nattarbete vid ben-

sinstationer inte får bedrivas som ensamarbete om inte vissa

villkor är upp-

fyllda. På motsvarande sätt måste enligt motionärerna

säkerheten i kvälls- och

nattöppna butiker förbättras.

Göran Persson i Simrishamn och Christin Hagberg (båda s)

förespråkar i

motion A235 en nollvision vad gäller olycksfall, våld och hot

i arbetslivet.

Anneli Särnblad och Barbro Hietala Nordlund (båda s) tar i

motion A376

upp frågan om rån, våld och hot i butiker och förespråkar ett

förbud mot

ensamarbete.

I motion 2003/04:A366 av Ulf Holm och Mona Jönsson (båda mp)

föreslås

att regeringen ska få i uppdrag att lägga fram lagförslag om

ytterligare be-

gränsning av användningen av ensamarbete på kvällar och

nätter.

Mobbning i arbetslivet behandlas i tre motioner.

Kristdemokraterna poängterar i motion 2003/04:Ub441 yrkande

12 att det är

allas ansvar att skapa trivsel och motverka mobbning på

arbetsplatsen. Ar-

betsgivarna har enligt lag en rad åligganden, exempelvis att

använda intern-

kontrollen av arbetsmiljön som ett redskap mot

arbetslivsrelaterad vuxen-

mobbning.

Centerpartiet anser i motion 2003/04:A247 yrkande 19 att det

i en åtgärds-

plan för en god arbetsmiljö ska finnas en handlingsplan mot

mobbning.

Sven Brus (kd) anser enligt motion 2003/04:A248 yrkandena 1

och 2 att det är

viktigt att definiera begreppet mobbning. Motionären

förespråkar en nollvi-

sion i arbetet för att motverka mobbning och menar att

internkontroll av ar-

betsmiljön är ett redskap mot arbetslivsrelaterad

vuxenmobbning.

Utskottets ställningstagande

Frågor om våld och hot i arbetslivet behandlades senast av

utskottet i betän-

kande 2002/03:AU5. Utskottet redovisade där bl.a. huvuddragen

i gällande

föreskrifter från AV om Våld och hot i arbetsmiljön (AFS

1993:2) respektive

Ensamarbete (AFS 1982:3). Dessa gäller alltjämt.

Utöver i de nämnda föreskrifterna behandlas frågor om

åtgärder beträffan-

de hot och våld även i några andra föreskrifter:

Omvårdnadsarbete i enskilt

hem (AFS 1990:18), Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS

1993:17),

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32), Minderåriga

(AFS

1996:1) och Första hjälpen och krisstöd (AFS 1997:7).

I betänkande 2002/03:AU5 framhöll utskottet att de åtgärder

som framför

allt måste till mot hot och våld i arbetslivet är

kunskapsspridning om orsaker

bakom företeelserna, möjliga åtgärder för att motverka dessa

och ansvarsför-

hållanden. Utskottet framhöll då liksom nu att en väsentlig

form av kunskaps-

spridning om arbetsmiljöfrågor sker i anslutning till AV:s

tillsynsinsatser.

I betänkande 2004/05:AU3 har utskottet nyligen berört

frågor om samband

mellan hot och våld och butikernas öppethållande. Utskottet

framhöll där att

människors förvärvsfrekvens och arbets- och boendesituation

med långa

pendlingstider gör att det finns ett behov av generösa

öppettider och fann

därför inga skäl att nu överväga en ny affärstidsreglering.

Arbetslivsinstitutets

rapport Hot och våld vid nattöppen detaljhandel (2002) ger

dock fog för

antagandet att hot och våld är ett problem i den nattöppna

detaljhandeln.

Utskottet underströk i betänkande AU3 att arbetsgivaren har

ett ansvar för

säkerheten på arbetsplatserna och att arbetstagare inom

handeln, liksom ar-

betstagare i andra näringar, har rätt till en god

arbetsmiljö.

Utskottet vill i detta sammanhang kortfattat redogöra för

några av AV:s in-

satser för att motverka våld och hot i arbetslivet.

AV, som inte minst de senaste åren uppmärksammat frågor om

hot och

våld i arbetslivet, konstaterar att dessa problem ökar.

Butiker där pengar eller

värdeföremål förekommer är särskilt utsatta för risker.

Statistiken visar att

antalet butiksrån i Sverige har ökat. Servicehandel med sena

öppettider och

där ensamarbete förekommer är enligt AV särskilt utsatt. I

Brottsförebyggan-

de rådets (Brå) rapport Butiksrån (2002:16) slogs fast att

risken för att utsättas

för rån är påtagligt större i storstäder än i riket generellt.

Mot denna bakgrund har AV gjort särskilda regionala

inspektionsinsatser i

bl.a. Stockholm och Göteborg där man besökt ett stort antal

arbetsställen

inom detaljhandeln och ställt krav på arbetsgivarna om

systematiskt arbets-

miljöarbete innefattande bl.a. riskkartläggning, upprättande

av handlingspla-

ner, rutiner för hjälp och stöd till personal som drabbas av

hot eller våld,

information m.m. Också på andra håll i arbetslivet är det

vanligt med hot och

våld. Några utsatta yrken är skötare, poliser, väktare,

socialtjänstemän och

sjukvårdspersonal.

Särskilda inspektionsinsatser med inriktning på hot och

våld har tidigare

gjorts bl.a. inom primärvården. Som exempel kan nämnas att 87

vårdcentraler

och husläkarmottagningar i Stockholms och Uppsala län

besöktes under 2003.

Hos 64 % upptäcktes brister beträffande rutiner kring våld

och hot, t.ex. av-

saknad av skriftliga rutiner för förebyggande och

efterhjälpande åtgärder i

samband med våldshändelser. Inspektionen konstaterade att

våld eller hot

hade förekommit på flertalet vårdcentraler och att det fanns

brister i chefernas

kunskaper om hur de skulle hantera våld och hot. I ett

särskilt branschpro-

gram för hälso- och sjukvården 2004-2006 som bedrivs av AV

ingår insatser

riktade mot hot och våld.

En översiktlig redovisning av AV:s tillsynsarbete på senare

år när det gäll-

er våld och hot finns i boken Arbetsliv och hälsa 2004 som

givits ut av Ar-

betslivsinstitutet. Bland annat har en särskild

bedömningsmodell tagits fram

för att underlätta för inspekterande personal att bedriva

tillsynsarbete enligt

AML och föreskrifter. Modellen rör arbetsorganisation,

utbildning, kunska-

per, tekniska hjälpmedel och geografiskt läge. Den har

testats praktiskt av AV

vid ett antal arbetsmiljöinspektioner inom servicehandeln.

Enligt AV fungerar

den bra och är användbar vid planering och uppföljning av

inspektioner.

Däremot fungerar modellen inte som en checklista vid själva

inspektionen.

För detta ändamål har i stället en särskild broschyr,

Undersök riskerna för

våld och hot på jobbet, utarbetats. Broschyren finns att

hämta på AV:s hemsi-

da, liksom en broschyr med rubriken Våld och hot inom omsorg

och skola.

Utskottet vill framhålla att det är viktigt att företag och

förvaltningar har

bra säkerhetsrutiner och att personalen fått utbildning om

dessa liksom att det

finns rutiner för krisstöd.

De uppgifter som utskottet inhämtat från AV ger vid handen

att verket på

senare år ägnat betydande uppmärksamhet åt frågor om hot och

våld. Utskot-

tet ser positivt på detta och noterar att ytterligare

insatser är inplanerade.

Under 2005 kommer AV att genomföra en översyn av de

ovannämnda före-

skrifterna om ensamarbete. Vidare planerar man att göra

särskilda tillsynsin-

satser inom bl.a. bevakningsbranschen och inom kriminalvården.

Frågor om våld och hot vid bl.a. butiksarbete togs under

2004 upp av AV

bl.a. i broschyren Att arbeta i kassa där ett särskilt

avsnitt behandlar sådana

frågor. Broschyren finns tillgänglig på AV:s hemsida.

Som nämnts är socialtjänstemän en yrkesgrupp som utsätts

för hot och

våld. AV har bistått Akademikerförbundet SSR, som organiserar

arbetstagare

inom denna yrkesgrupp, med granskning av en broschyr på det

aktuella temat

och som riktas till personal som kan utsättas för hot och

våld.

När det gäller våld och hot inom handeln kan i detta

sammanhang nämnas

att polisen i samarbete med handelns arbetsmarknadsparter har

sammanställt

ett nationellt åtgärdsprogram med 13 punkter som tar fasta på

grundläggande

åtgärder mot rån. I den ovannämnda Brårapporten refereras

även till interna-

tionella studier av strategier för att förebygga butiksrån.

De visar bl.a. att

brottsfrekvensen kan minskas om mängden tillgängliga

kontanter i butiken är

så liten som möjligt i kombination med tydlig information om

att kassan bara

innehåller ett maximibelopp. Andra former av åtgärder är

sådana som syftar

till att öka upptäcktsrisken, t.ex. tysta överfallslarm och

övervakningskame-

ror.

Enligt vad utskottet har inhämtat från Näringsdepartementet

bereds där för

närvarande ett drygt tjugotal överklagningsärenden om våld

och hot respekti-

ve ensamarbete inom handeln. Ärendena är föranledda av att AV

riktat före-

lägganden vid vite mot 7-Eleven-butiker om att förbättra

säkerheten i deras

nattöppna butiker. Efter att AV i slutet av februari 2005 ska

ha avlämnat

yttranden väntas regeringen under våren fatta beslut i

överklagningsärendena.

Utskottet konstaterar med det ovan anförda att frågor om

våld och hot är

uppmärksammade i olika delar av AV:s verksamhet och även inom

exempel-

vis branschorganisationer.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att förorda

något tillkännagi-

vande till regeringen utan avstyrker motionerna 2003/04:A251

(s),

2003/04:A362 (s), 2003/04:A366 (mp), A235 (s) och A376 (s).

När det gäller motionsförslagen om mobbning i arbetslivet

konstaterar utskot-

tet att motsvarande förslag behandlades i betänkande

2002/03:AU5. Utskottet

redovisade där förhållandevis utförligt (s. 31-34 i

betänkandet) uppgifter om

bl.a. gällande föreskrifter från AV om systematiskt

arbetsmiljöarbete (AFS

2001:1) och kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS

1993:17) liksom om

diskrimineringslagstiftningen och forskning om mobbning. I

sitt resonemang

om motionsförslagen betonade utskottet bl.a. vikten av

förebyggande arbets-

miljöarbete kompletterat med relevanta tillsynsåtgärder.

Enligt uppgift från AV planerar verket att kring årsskiftet

2005/06 påbörja

en revidering av föreskrifterna om kränkande särbehandling i

arbetslivet så att

dessa blir mer ändamålsenliga som instrument vid

inspektionsarbete.

I den enskilda motionen 2003/04:A248 (kd) efterlyser

motionären en defi-

nition av begreppet mobbning. Enligt Norstedts stora svenska

ordbok betyder

verbet mobba att "utsätta för (kollektiv) förföljelse".

I AV:s föreskrifter Kränkande särbehandling i arbetslivet

sägs följande i

1 §: "Med kränkande särbehandling avses återkommande

klandervärda eller

negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda

arbetstagare på ett krän-

kande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför

arbetsplatsens gemenskap."

Begreppet trakasserier används i de tre lagarna (1999:133)

om förbud mot

diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,

(1999:132) om

förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av

funktionshinder respekti-

ve (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på

grund av etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Trakasserier definieras i den

förstnämnda lagen som "uppträdande i arbetslivet som kränker

en arbetssö-

kandes eller en arbetstagares värdighet och som har samband

med sexuell

läggning". Motsvarande definition återfinns i de båda andra

lagarna.

Med hänvisning till sitt tidigare ställningstagande,

pågående arbete inom

AV och vad som i övrigt anförts avstyrker utskottet

motionerna

2003/04:Ub441 yrkande 12 (kd), 2003/04:A247 yrkande 19 (c)

och

2003/04:A248 yrkandena 1 och 2 (kd).

Vissa frågor om lagstiftning

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas motionsförslag om ändringar i

lagstift-

ningen. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till

pågå-

ende utredningsarbete. Jämför reservation 15 (v).

Motioner

Vänsterpartiet hänvisar i motion 2003/04:A314 yrkandena 1, 2,

5 och 6 till att

sjuktalen fr.o.m. den 1 juli 2003 ska redovisas i företagens

årsberättelser.

Möjligheterna bör prövas att på motsvarande sätt redovisa en

arbetsgivares

organisation och rutiner som har bäring på det systematiska

arbetsmiljöarbe-

tet.

AML bör enligt partiet förstärkas när det gäller de

anställdas inflytande på

den egna arbetsplatsen. Lämpliga delar av medbestämmandelagen

(MBL) bör

samordnas och integreras i AML. Sanktionsreglerna vid

arbetsmiljöbrott

måste skärpas så att påföljderna blir kännbara för större och

ekonomiskt star-

ka företag och arbetsgivare. AML bör tillföras ett nytt

kapitel som avser ar-

betsmiljön för personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Detta

skulle leda till tydligare ansvarsförhållanden och bättre

rutiner.

Vänsterpartiet begär i motion 2003/04:K362 yrkande 5 en

komplettering

av dagens lagstiftning så att anställda inom hotellnäringen

skyddas mot sexu-

ella trakasserier från gäster och andra kunder.

I motion 2003/04:A224 tar Hans Hoff (s) upp vitesreglerna i

AML. Privata

arbetsgivare och offentliga arbetsgivare som kommuner och

landsting kan

enligt motionären dömas att betala vite vid brott mot lagen,

medan det råder

oklarhet om detta gäller även statliga myndigheter,

affärsverk och bolag.

Därför bör vitesreglerna i AML ses över.

Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s) anser i motion

2003/04:A368

att det är hög tid att Socialstyrelsen och länsstyrelserna i

egenskap av till-

synsmyndigheter ser över tolkningen och tillämpningen av

lagen om stöd och

service till vissa funktionshindrade (LSS) och AML så att det

klargörs för

arbetsgivare och arbetstagare vilka regler och villkor som

ska gälla för arbete

i arbetsgivares hushåll.

I motion A240 föreslår Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) att AML

ändras så att den

blir ett bättre verktyg för att förebygga ohälsa i

arbetslivet. Lagens bestäm-

melser om förebyggande arbete bör enligt motionärerna göras

civilrättsliga.

Några av lagens kapitel bör inordnas i lagen om rättegång i

arbetsprocesser

(utskottets anm.: Här torde avses lagen (1974:371) om

rättegången i arbets-

tvister). Förhandlings- och skadeståndsregler, liknande de

som finns i MBL,

bör skapas. På detta sätt skulle arbetsmarknadens parter

tvingas ta ett större

ansvar för att förebygga ohälsa i arbetslivet.

Ronny Olander m.fl. (s) förespråkar i motion A330 att

regeringen tillsammans

med arbetsmarknadens parter ser över vilka paragrafer i bygg-

och anlägg-

ningskungörelsen (utskottets anm.: Här torde avses AV:s

föreskrifter om

byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3) som bör

straffsanktioneras.

Bakgrunden till förslaget är att många arbetsgivare inom

byggsektorn bryter

mot bestämmelserna om upprättande av arbetsmiljöplan och

riskinventering

utan att detta leder till någon påföljd.

Samma motionärer som i motion A330 behandlar i motion A360 av

Reynoldh

Furustrand m.fl. (s) förekomsten av arbetsolyckor inom

byggbranschen. I

dagsläget medför brister i regelverk och rutiner att

dokumentationen vid

olyckor ofta är så bristfällig att den inte kan användas som

underlag för åtal.

Motionärerna föreslår ändringar i AML för att komma till

rätta med proble-

men.

Utskottets ställningstagande

I motion A240 (s) förespråkar motionärerna ändringar i AML så

att arbets-

marknadens parter tvingas ta ett större ansvar för

förebyggande arbetsmiljö-

insatser.

Regler om förebyggande arbetsmiljöarbete finns i AML och i

AV:s före-

skrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

Regelverket innefat-

tar bestämmelser om bl.a. arbetsgivares ansvar och samverkan

med arbetsta-

gare, vilket redovisats tidigare i betänkandet. Reglerna har

offentligrättslig

karaktär.

I uppdraget för den pågående utredningen (dir. 2004:91) om

översyn av

vissa delar av AML ingår att utreda hur bestämmelserna om

systematiskt

arbetsmiljöarbete och rehabilitering i AML och AV:s

föreskrifter skulle kun-

na göras dispositiva för att ge möjlighet åt arbetsmarknadens

parter att genom

kollektivavtal reglera vad arbetsgivaren ska göra för att

fullgöra sina skyldig-

heter i de nämnda avseendena. I denna prövning ska även

övervägas vilka

konsekvenser en sådan förändring skulle få för bevakningen av

arbetsmiljön,

särskilt på de arbetsställen där det lokala skyddsarbetet är

svagt samt i fråga

om tillsyn och påföljder.

Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker

utskottet motion

A240 (s).

Som framgått anser Vänsterpartiet i motion 2003/04:A314 att

möjligheterna

bör prövas att ställa krav på en obligatorisk redovisning av

arbetsgivares

organisation och rutiner avseende systematiskt

arbetsmiljöarbete. Partiet

hänvisar till de ändringar som gjorts i årsredovisningslagen

(1995:1554) m.fl.

lagar och som innebär att privata arbetsgivare, kommuner och

landsting ska

lämna uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen.

Motsvarande

regler finns för myndigheter i förordningen (2000:605) om

årsredovisning

och budgetunderlag.

Syftet med redovisningen är att öka medvetenheten om

sjukfrånvarons för-

delning på olika verksamheter. I sin motivering för

lagstiftningen anförde

regeringen att ökade kunskaper på området kan påverka

arbetsgivare att vidta

åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Lagändringarna trädde

i kraft den 1 juli

2003 (prop. 2002/02:6, bet. 2002/03:LU1, rskr. 2002/03:43).

De utgör ett led i

åtgärderna för att nå målet om att till 2008 halvera

frånvaron från arbetslivet

på grund av sjukskrivning i förhållande till 2002.

I rapporten Ett arbetsliv för alla från de s.k.

trepartssamtalen fördes ett re-

sonemang om hur målet om att halvera sjukfrånvaron skulle

kunna uppnås.

Man slog där fast att det är viktigt att, genom

partsgemensamma processer, i

varje bransch och på varje arbetsplats, fastställa mål för

minskad ohälsa. I

rapporten från trepartssamtalen betonades att tillämpning av

föreskrifterna om

systematiskt arbetsmiljöarbete är ett viktigt medel för att

uppnå fastställda

mål liksom att den obligatoriska redovisningen av

sjukfrånvaro är ett viktigt

hjälpmedel i sammanhanget.

Enligt vad utskottet erfarit diskuterades i

trepartssamtalen däremot inte nå-

got förslag om en lagreglerad, obligatorisk redovisning av

det systematiska

arbetsmiljöarbetet av den karaktär som nu gäller i fråga om

sjukfrånvaron.

Däremot betonades, som nyss nämnts, vikten av att tillämpa

föreskrifterna om

systematiskt arbetsmiljöarbete.

Dessa föreskrifter innebär, som utskottet redovisat

tidigare i detta betän-

kande, att arbetsgivaren är skyldig att undersöka, genomföra

och följa upp

verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i

arbetet förebyggs

och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Här bör också

erinras om att det

enligt SAM-föreskrifterna ska finnas en arbetsmiljöpolicy som

beskriver hur

arbetsförhållandena ska vara för att detta ska åstadkommas. I

sammanhanget

bör också nämnas de dokumentationskrav som finns i SAM-

föreskrifterna

och som bl.a. innebär att sådana åtgärder för att förebygga

ohälsa och olycks-

fall i arbetet som inte kan genomföras omedelbart ska föras

in i en skriftlig

handlingsplan där det ska anges när åtgärderna ska vara

genomförda och vem

som ska se till att de genomförs. Genomförda åtgärder ska

kontrolleras. Ar-

betsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det

systematiska arbetsmiljö-

arbetet. Denna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst

tio arbetstagare

i verksamheten.

Utskottet vill här erinra om vad som tidigare redovisats i

betänkandet om

att AV i sitt verksamhetsprogram för 2004-2006 betonar det

förebyggande

arbetet, bl.a. genom prioritering av insatser som avser

systematiskt arbetsmil-

jöarbete. I ett tidigare avsnitt i detta betänkande har

utskottet redovisat sin syn

på bl.a. uppföljningen av Statskontorets rapport Systematiskt

arbetsmiljöarbe-

te - En utvärdering av Arbetsmiljöverkets insatser (2004:13).

När det gäller förslagen i Vänsterpartiets motion

2003/04:A314 om sam-

ordning av inflytanderegler, arbetsmiljölagens tillämpning

vid deltagande i

arbetsmarknadspolitiska program och sanktioner vid

arbetsmiljöbrott vill

utskottet peka på uppdraget för utredningen om en översyn av

vissa delar av

AML (dir. 2004:91).

Utredningen ska överväga om samverkansbestämmelserna i 6

kap. AML

bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund av

utvecklingen av

samverkan i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatserna. En annan

uppgift för utred-

ningen är att pröva om det är lämpligt att direkt i AML

reglera lagens till-

lämpningsområde avseende kvinnor och män som omfattas av

olika arbets-

marknadspolitiska program. I utredningsuppdraget ingår också

att överväga

vissa frågor om hur ett effektivare sanktionssystem bör

utformas och om detta

bör innefatta ändringar i AML. Utöver det uppdrag som

uttryckligen angivits

i utredningsdirektiven står det utredaren fritt att också

lämna andra förslag till

författningsändringar eller åtgärder som uppdraget kan ge

anledning till.

Mot bakgrund av vad som anförts om pågående

utredningsarbete kan nå-

got initiativ inte anses påkallat, varför utskottet avstyrker

motion

2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5 och 6 (v).

Ytterligare en fråga som tas upp såväl i direktiven till

utredningen om en

översyn av vissa delar av AML som i en motion, 2003/04:A368

(s), avser

undantaget i AML när det gäller arbete i arbetsgivarens

hushåll och frågan

om samband mellan AML och lagen om stöd och service till

vissa funktions-

hindrade (LSS).

I utredningsdirektiven (dir. 2004:91) konstateras bl.a. att

det i AML finns

undantag från lagens tillämpning när det gäller arbete i

arbetsgivarens hus-

håll. Där sägs också att "lagen om arbetstid m.m. i

arbetsgivarens hushåll

[utskottets anm.: rätteligen lagen om arbetstid m.m. i

husligt arbete] ställer

betydligt lägre krav på arbetsgivaren och ger

tillsynsmyndigheten sämre

möjligheter att ingripa mot brister i arbetsmiljön. Frågan om

särbehandlingen

i arbetsmiljöhänseende av arbetstagare som utför husligt

arbete har aktualise-

rats bl.a. av att personer med funktionshinder numera får

hjälp i sitt hem av

personliga assistenter enligt lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa

funktionshindrade (LSS), som i många fall formellt är

anställda av den som är

berättigad till insatsen enligt LSS."

I utredningsuppdraget ingår mot denna bakgrund - som

tidigare nämnts i

anslutning till motionsförslag om au pair-arbete - att pröva

lämpligheten av

att upphäva undantaget i AML när det gäller arbete i

arbetsgivarens hushåll.

Om ett upphävande av undantaget föreslås, ska utredaren lämna

förslag om

nödvändiga ändringar i lagen om arbetstid m.m. i husligt

arbete.

Utskottet vill inte föregripa det pågående

utredningsarbetet och avstyrker

därför motion 2003/04:A368 (s).

Med anledning av förslaget i motion 2003/04:A224 (s) om en

översyn av

vitesreglerna i AML vill utskottet peka på att en särskild

utredning, Tillsyns-

utredningen (dir. 2000:62), haft till uppgift att utreda hur

den statliga tillsynen

kan göras till ett tydligare och effektivare

förvaltningspolitiskt instrument

som bättre bidrar till kontroll och genomförande av

demokratiskt fattade

beslut. Utredningen avlämnade i oktober 2004 slutbetänkandet

Tillsyn. För-

slag om en tydligare och effektivare tillsyn (SOU 2004:100).

Ett av de spörsmål som behandlats av Tillsynsutredningen

gäller vitesinsti-

tutet. Utredningen konstaterar att enligt förarbetena till

viteslagen kan vite

inte användas mot statliga myndigheter om inte "ett helt

speciellt undantags-

fall är för hand". Frågan har enligt utredningen behandlats

vid ett flertal till-

fällen. Tillsynsutredningen föreslår en samlad allmän översyn

av vitesinstru-

mentet. Utredningens förslag bereds för närvarande i

Justitiedepartementet.

Med hänvisning till pågående beredningsarbete avstyrker

utskottet motion

2003/04:A224 (s).

Byggbranschens arbetsmiljöproblem tas upp i motionerna A330

(s) och A360

(s).

Med anledning av motionsförslaget om straffsanktioner i

AV:s föreskrifter

om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) när

arbetsgivare bryter

mot bestämmelserna där om upprättande av arbetsmiljöplan och

riskanalys

vill utskottet framhålla att föreskrifternas bestämmelser om

upprättande av

arbetsmiljöplan m.m. (9-13 §§) redan är straffsanktionerade,

vilket framgår

av 101 § i föreskrifterna. Utskottet kan därför inte se något

behov av att ändra

bestämmelserna i bygg- och anläggningsföreskrifterna i denna

del.

Utskottet vill däremot starkt betona vikten av att gällande

föreskrifter till-

lämpas. Därför värdesätter utskottet att AV under åren 2004-

2006 satsar stora

resurser på att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet

inom byggbran-

schen. Parallellt med breda insatser mot byggherrar och

projektörer bedrivs

flera projekt för att komma till rätta med de traditionella

riskerna i branschen,

främst belastningsskador och fallolyckor. I arbetet ingår

också att kontrollera

att det vid alla byggarbetsplatser upprättas

arbetsmiljöplaner. Resultatet av ett

tidigare projekt, Hälsofarlig stress i byggprocessen, används

nu i tillsynsarbe-

tet. Representanter för arbetsgivar- och arbetstagarsidan

medverkar i utarbe-

tande och genomförande av ett särskilt branschprogram för

arbetsmiljön inom

bygg- och anläggningsverksamhet.

Tveklöst finns det enligt utskottet anledning att ta

arbetsmiljöproblemen

inom byggbranschen på största allvar. I en särskild

inspektionskampanj i juni

2004 granskades 550 byggarbetsplatser runtom i landet. Fler

än två tredjede-

lar av dessa fick anmärkningar. Bland de ca 450 arbetsställen

där det fanns

risk för fallolyckor bröt fler än hälften mot reglerna om

riskbedömning och

skyddsåtgärder. Ett hundratal saknade arbetsmiljöplan och ett

mindre antal

slarvade enligt AV rejält i fråga om säkra lyft och

användning respektive

underhåll av lyfthjälpmedel. AV utfärdade vid inspektionerna

15 omedelbara

förbud. Ett tjugotal ärenden gick vidare till åtalsprövning.

I september 2004

gjordes ett hundratal uppföljningsinspektioner.

Utskottet ser i likhet med motionärerna allvarligt på

problemen med att

dokumentationen av arbetsolyckor inom byggbranschen kan ha

sådana brister

att den inte kan användas som underlag för åtal. Enligt vad

utskottet erfarit är

det inte i första hand brister i regelverket som orsakar

problemen utan i stället

brister i tillämpningen av gällande regler, däribland

ofullständiga polisutred-

ningar. Den lösning som utskottet i första hand förordar är

inte ändrade regler

utan effektivare tillämpning av befintliga regler. Utskottet

förutsätter också att

den aktuella problemställningen tas upp i AV:s

tillsynsverksamhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna A330 (s)

och A360 (s).

Slutligen vill utskottet i detta avsnitt ta upp

motionsförslaget från Vänsterpar-

tiet i motion 2003/04:K362 om lagändringar för att skydda

anställda inom

hotellnäringen från sexuella trakasserier.

Resultaten av SCB:s undersökning Arbetsmiljön 2003 visar

att det är be-

tydligt vanligare att kvinnor utsätts för sexuella

trakasserier än män. Bland

kvinnor uppgav 6,1 % att de under de senaste tolv månaderna

utsatts för

sexuella trakasserier från andra personer än chefer eller

arbetskamrater, dvs.

kunder, patienter, elever, klienter m.fl. Motsvarande andel

bland män var

1,4 %. Sexuella trakasserier från andra är därmed betydligt

vanligare än från

chefer eller arbetskamrater, där andelarna för kvinnor och

män låg på 2,2 %

respektive 1,2 %.

Andelen utsatta var som störst bland unga kvinnor i

åldersgruppen 16-29

år där den uppgick till 12,8 %. Vid en uppdelning på

näringsgrenar var ande-

len störst inom omsorg och sociala insatser med 13,6 %, öppna

sociala insat-

ser respektive hotell- och restaurangverksamhet med 12,8 %

samt handel och

service av motorfordon och detaljhandel med drivmedel med

12,7 %.

Siffrorna från SCB-undersökningen visar på förekomsten av

sexuella tra-

kasserier i arbetslivet. Utskottet, som ser allvarligt på

detta, delar dock inte

Vänsterpartiets uppfattning att lagändringar skulle vara det

främsta medlet för

att komma till rätta med problemet.

När det gäller sexuella trakasserier arbetstagare emellan

vill utskottet peka

på vad som anges i 22 a § jämställdhetslagen (1991:433) om

att arbetsgivare

ska sätta stopp för och utreda fall av sexuella trakasserier

som kommer till

arbetsgivarens kännedom. Likaså vill utskottet peka på

betydelsen av de

jämställdhetsplaner som arbetsgivare med mer än tio anställda

enligt jäm-

ställdhetslagen är ålagda att utarbeta varje år. Dessa planer

ska enligt 6 §

innehålla tillräckliga åtgärder mot sexuella trakasserier.

Motionen avser situa-

tioner som inte täcks av dessa bestämmelser.

Enligt AML har arbetsgivaren ett allmänt ansvar för en god

arbetsmiljö på

arbetsplatsen. I de fall sexuella trakasserier förekommer i

anslutning till en-

samarbete är AV:s föreskrifter om ensamarbete (AFS 1982:3)

tillämpliga.

Det är enligt utskottets uppfattning av största vikt att

man på det lokala

planet har kunskap, vilja och förmåga att ta itu med sexuella

trakasserier. De

bestämmelser som redan nu finns i arbetsmiljö- och

jämställdhetslagstiftning,

föreskrifter och avtal ska tas till vara i det lokala

arbetsmiljöarbetet och då

inte minst i den fackliga verksamheten. Enligt vad utskottet

erfarit från Hotell

och Restaurang Facket är detta den linje som man driver där.

Fackförbundet

har bl.a. tagit fram Handbok i hantering av sexuella

trakasserier riktad till

anställda och förtroendevalda. Något krav på lagändringar för

att komma till

rätta med problemet med sexuella trakasserier mot

hotellanställda har inte

förts fram av Hotell och Restaurang Facket.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

2003/04:K362

yrkande 5 (v).

Kostnader för arbetsmiljöarbete

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas motioner om kostnader för

arbetsmiljöar-

bete. Samtliga motioner avstyrks.

Motioner

I fyra motioner från enskilda socialdemokrater läggs förslag

fram om ändrad

finansiering av verksamheten med regionala skyddsombud.

Claes-Göran Brandin m.fl. (s) konstaterar i motion

2003/04:A313 att AML

innebär att produktionen ska stå för kostnaderna för

arbetsmiljöarbetet. De

fackliga organisationernas medlemmar betalar dock årligen via

sina med-

lemsavgifter miljonbelopp för verksamheten med regionala

skyddsombud.

Det finns enligt motionären risk för att denna verksamhet

inte kan säkerställas

om de fackliga organisationerna kommer att stå för allt

större kostnader. Detta

problem bör enligt motionärerna uppmärksammas av regeringen.

Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (båda s) framhåller

i motion

2003/04:A328 att lagstiftningen innebär att produktionen ska

bära kostnader-

na för arbetsmiljöarbetet. Detta framgår enligt motionärerna

också av EU:s

arbetsmiljödirektiv (89/391/EEG). Det ökade antalet

småföretag i Sverige

medför ett större behov av regional skyddsombudsverksamhet

utan att de

fackliga organisationerna får motsvarande kostnadstäckning.

En översyn

behöver göras av skyddsombudsverksamheten.

Ronny Olander och Bo Bernhardsson (båda s) anser i motion

2003/04:A342

att det finns behov av en ändrad ansvarsfördelning inom

skyddsombudsverk-

samheten. Arbetsgivarna har huvudansvar för arbetsmiljön och

arbetsmiljöar-

betet och kostnader som är förknippade med detta. De fackliga

organisatio-

nerna har enligt motionärerna överkostnader för arbetsmiljön.

Via fackför-

eningsavgiften betalar medlemmarna stora belopp för

arbetsmiljöbevakning i

företag utan skyddskommittéer. Motionärerna efterlyser en

striktare tolkning

och tillämpning av AML:s bestämmelser om arbetsgivarens

allmänna skyl-

digheter och anser att dessa, tillsammans med EU:s

arbetsmiljödirektiv

(89/391/EEG), bör bilda utgångspunkten för ett förändrat

ansvar för finansie-

ring av skyddsombudsverksamheten.

Tomas Eneroth m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A347 att

regeringen ska

överväga förändrad finansiering av de regionala

skyddsombudens verksam-

het. I dag måste de fackliga organisationerna använda

inkomsterna från fack-

föreningsavgifterna för att finansiera sådan verksamhet.

Utöver ovanstående motioner finns i en motion - A329 yrkande

2 - av Ronny

Olander m.fl. (s) ett förslag om att AV ska kunna biträda

skyddsombud med

tolkhjälp så att fackliga organisationer ensamma inte behöver

finansiera så-

dan.

Utskottets ställningstagande

Enligt 6 kap. 2 § tredje stycket AML finns ett system med s.k.

regionala

skyddsombud. När det inte finns någon skyddskommitté kan den

lokala fack-

liga avdelningen utse ett skyddsombud som inte arbetar på

arbetsstället. Det

är oftast fackföreningsfunktionärer som utses men behöver

inte vara det,

konstaterar AV i skriften Arbetsmiljölagen med kommentarer i

lydelse från

den 1 juli 2004. Regionala skyddsombud kan finnas parallellt

med lokala

skyddsombud och har samma befogenheter som dessa. Deras

uppdrag omfat-

tar vanligen många olika arbetsställen inom en bransch, men

det kan också

vara begränsat till ett enda eller några få arbetsställen.

Det är den organisation

som väljer ombudet som bestämmer ombudets verksamhetsområde.

Rätten att

utse regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller

sammanslut-

ningen har någon medlem på arbetsstället.

Statens bidrag till regional skyddsombudsverksamhet

inklusive stöd till ar-

betsmarknadens parters deltagande i

standardiseringsverksamhet uppgår 2005

till 101,6 miljoner kronor.

Utskottet avstyrkte i betänkande 2002/03:AU5 motionsförslag

av samma

innebörd som de nu aktuella motionerna 2003/04:A313 (s),

2003/04:A328 (s),

2003/04:A342 (s) och 2003/04:A347 (s). Avstyrkandet gjordes

med hänvis-

ning till ett svar som statsrådet Hans Karlsson lämnat i en

interpellationsde-

batt i riksdagen den 21 januari 2003 (ip. 2002/03:67). Som

utskottet redovisa-

de i betänkande AU5 konstaterade statsrådet Karlsson i

interpellationsdebat-

ten att utvecklingen under 1990-talet inneburit en

försvagning av det lokala

skyddsarbetet samtidigt som förekomsten av personaluthyrning

och tidsbe-

gränsade anställningar ökat. Därmed har de regionala

skyddsombudens roll

blivit viktigare.

I debatten för två år sedan framhöll statsrådet att statens

bidrag till verk-

samheten med regionala skyddsombud under 2003 uppgick till ca

100 miljo-

ner kronor. Han slog fast att grundläggande regler om

regionala skyddsombud

finns i AML men att det där inte ställs några krav på

verksamhetens omfatt-

ning. Statsrådet betonade att han skulle verka för att

regeringen i kommande

budgetar tar ansvar för att finansiera regionala skyddsombud

på ett sätt som

bättre stämmer överens med behovet.

När det gäller det spörsmål om EG-direktiv 89/391/EG, det

s.k. ramdirek-

tivet om arbetsmiljö, påpekade statsrådet Karlsson att

finansieringen av regi-

onala skyddsombud inte står i strid med dessa regler.

Direktivet reglerar

förhållanden på den enskilda arbetsplatsen och behandlar inte

frågan om

regionala skyddsombud.

Arbetsmarknadsutskottet vill framhålla skyddsombudens

viktiga roll på

den enskilda arbetsplatsen. De regionala skyddsombuden kan

medverka till

att utveckla arbetsmiljöarbetet vid de mindre företagen.

Bidraget via stats-

budgeten kompletterar såväl fackliga medel som den arbetstid

som upplåts till

skyddsombudsarbete.

I AV:s regleringsbrev för 2005 begär regeringen en

återrapportering av de

s.k. partsmedel som via verkets anslag fördelas till

arbetsmarknadens parter

för insatser på arbetsmiljöområdet. Enligt regleringsbrevet

ska AV kommen-

tera insatser inom verksamhetsområdet under 2005.

Partsmedlens uppdelning

på olika slags partsverksamhet, mottagare och syfte ska

därvid anges. När det

gäller stödet till regional skyddsombudsverksamhet ska så

långt möjligt verk-

samhetens fördelning på olika branscher framgå, liksom en

översiktlig be-

dömning av effekten av insatserna. I återrapporteringskravet

ingår också att

göra en översiktlig redovisning av mottagarnas egna bidrag

och insatser inom

de verksamhetsområden där partsmedlen används.

Det är med tillfredsställelse som utskottet konstaterar att

statens bidrag till

regional skyddsombudsverksamhet inklusive stöd till

arbetsmarknadens par-

ters deltagande i standardiseringsverksamhet har kunnat ökas

sedan den ovan-

nämnda interpellationsdebatten ägde rum. Som framgått uppgår

stödet under

2005 till 101,6 miljoner kronor. Med hänvisning till detta

och till utskottets

tidigare ställningstagande i betänkande 2002/03:AU5 avstyrks

motionerna

2003/04:A313 (s), 2003/04:A328 (s), 2003/04:A342 (s) och

2003/04:A347

(s).

I en motion föreslås, som motionärerna uttrycker det, att

Arbetsmiljöin-

spektionen ska ges möjlighet att biträda skyddsombuden med

tolkhjälp.

I och med att fler arbetstagare med inga eller knapphändiga

kunskaper i

svenska kan komma att arbeta i Sverige kan det säkert uppstå

situationer där

det finns behov av tolkhjälp exempelvis i anslutning till att

arbetsmiljöfrågor

tas upp på en arbetsplats. Enligt uppgift från AV förekommer

det redan i dag

att verket i vissa situationer anlitar tolk vid

arbetsplatsbesök. Behovet har

dock hittills, enligt uppgift från verket, varit av ringa

omfattning, men man är

inte främmande för att det kan komma att öka. Från verkets

sida känner man

dock inte till att det i fältverksamheten skulle ha framförts

några propåer om

att AV:s anslagsmedel skulle få tas i anspråk för tolkhjälp

till skyddsombud.

Med hänvisning till detta avstyrks motion A329 yrkande 2 (s).

Arbetsmiljöverkets tillsyn

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas Riksrevisionens styrelses

framställning till

riksdagen angående Arbetsmiljöverkets tillsyn, 2004/05:RRS6.

Framställningen och en motion avstyrks, främst med hänvisning

till

vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra styrningen

m.m.

Jämför särskilt yttrande (m, fp, kd, c).

Framställning från Riksrevisionens styrelse

Riksrevisionen (RiR) har granskat AV:s tillsyn. Resultatet

har redovisats i

rapporten Arbetsmiljöverkets tillsyn (RiR 2004:14). RiR:s

styrelse beslutade

den 17 november 2004 att överlämna granskningens slutsatser i

form av en

framställning till riksdagen, 2004/05:RRS6 Riksrevisionens

styrelses fram-

ställning angående Arbetsmiljöverkets tillsyn.

I sina överväganden med anledning av överlämnandet

konstaterar RiR att

granskningen omfattar hela kedjan från riksdagens beslut, via

regeringens

styrning av AV och verkets insatser för att motverka ohälsa

och olycksfall i

arbetslivet genom tillsyn. Granskningen har inriktats mot den

operativa tillsy-

nen, dvs. inspektionsverksamheten.

RiR:s styrelse skriver i sina överväganden att regeringen i

budgetproposi-

tionen för 2005 i enlighet med kraven i lagen (1996:1059) om

statsbudgeten

har redovisat de åtgärder den avser att vidta med anledning

av RiR:s iaktta-

gelser. RiR noterar att regeringen anmält att den ser med

allvar på den kritik

som framförts av myndigheten och noga kommer att överväga de

synpunkter

som framförts liksom att regeringen angivit att den senast i

budgetpropositio-

nen för 2006 avser att återkomma till riksdagen med en

redogörelse för de

åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.

RiR utgår från att regeringen i samband med den aviserade

redovisningen

under 2005 med anledning granskningsrapporten återkommer till

riksdagen

med en fördjupad analys av de orsakssamband som behandlas i

denna och att

regeringen även redogör för vilka effekter som AV:s

anslagsförstärkningar

haft för att säkerställa efterlevnaden av AML.

I sin framställning föreslår RiR:s styrelse att riksdagen

begär att regeringen

ska vidta åtgärder för att förbättra styrningen,

uppföljningen och återrapporte-

ringen till riksdagen avseende AV:s tillsyn.

Bakgrund

I rapporten om AV:s tillsyn, vilken ligger till grund för

framställningen från

RiR:s styrelse, summerar RiR sina iakttagelser och slutsatser

i ett avslutande

kapitel. Där anges att RiR

1. anser att regeringens mål för tillsynen över AML

bör ses över och

att regeringens uppföljning och utvärdering av

tillsynsverksamheten

behöver förbättras,

2.

3. konstaterar att regeringens redovisning i

budgetpropositionen för

2004 av föreslagna förändringar i AV:s anslag är otydlig,

4.

5. föreslår att regeringen förbättrar

resultatredovisningen till riksdagen,

6.

7. föreslår att regeringen ger AV i uppdrag att

analysera hur verket kan

utveckla sina mål för tillsyn av AML. Resultatet bör delges

riksda-

gen. Målen bör i ökad utsträckning grundas på en

föreställning om

vad som är möjligt att uppnå med tillsynen. Målen bör vara

uppfölj-

ningsbara,

8.

9. anser att AV:s uppföljning behöver förbättras så

att uppnådda resul-

tat blir tydligare jämfört med tidigare uppföljningar.

Uppföljningen

bör kopplas till någon form av omvärldsanalys,

10.

11. anser att regeringen bör uppdra till AV att

utveckla metoder för att

förbättra urvalet av tillsynsobjekt,

12.

13. anser att regeringen bör ge AV i uppdrag att

förbättra verksamhets-

statistiken, så att den speglar verksamheten på ett tydligt

och rätt-

visande sätt,

14.

15. anser att den interna kontrollen av registrering

och dokumentation

av inspektioner vid AV kan behöva förbättras,

16.

17. anser att regeringen bör överväga vilka åtgärder

som behöver vidtas

för att få till stånd en samverkan mellan AV och

Riksförsäkrings-

verket som kan bidra till att motverka ohälsa. RiR

förutsätter att åt-

gärderna samordnas inom Regeringskansliet och

18.

19. anser att det behövs mer underlag för att bedöma i

vilken utsträck-

ning som inspektioner leder till förbättrad arbetsmiljö.

20.

Motion

Ingen motion har väckts med anledning av RiR:s styrelses

framställning

angående Arbetsmiljöverkets tillsyn.

Utskottet tar dock i detta sammanhang upp motion 2003/04:A230

av Susanne

Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda s) som har

tydliga berör-

ingspunkter med en fråga som tas upp i framställningen.

Motionärerna anser

att regeringen bör verka för att yrkesinspektionens

kontroller på olika håll i

landet bedrivs med ett enhetligt arbetssätt där ett

standardiserat frågeformulär

används som underlag vid inspektioner.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen

för 2005 (prop.

2004/05:1 utg.omr. 14) framhåller att det är nödvändigt att

se med allvar på

kritik som framförs av RiR. Regeringen avser att noggrant

överväga de syn-

punkter som framförts av revisionen i fråga om AV:s tillsyn

och regeringens

styrning och uppföljning av tillsynsverksamheten. Senast i

samband med

budgetpropositionen för 2006 ska regeringen återkomma till

riksdagen med

en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av

RiR:s rapport

och uppnådda resultat till följd av åtgärderna.

Enligt regeringen i budgetpropositionen har

arbetsmiljötillsynen undergått

flera förändringar under de senaste tio åren, vilket medfört

behov av utveck-

lingsinsatser. Det framhålls att myndighetstillsynen ska ses

som en del i ett

arbetsmiljösystem som inkluderar även skyddsombud och

företagshälsovård.

Vidare betonas vikten av att ägna större uppmärksamhet åt

kartläggning av

samband mellan insatser för arbetsmiljön och effekter på

ohälsa och olycks-

fall.

I sammanhanget kan nämnas att utskottet den 26 januari 2005

besökte AV

där företrädare för verket redovisade såväl RiR:s förslag

rörande uppdrag till

AV som vilka åtgärder verket vidtagit med anledning av

revisionsrapporten.

Från AV:s sida framhölls att åtgärder hade vidtagits eller

var planerade inom

AV på i stort sett alla områden som behandlas i RiR-rapporten.

Utskottet

noterar vidare att AV:s årsredovisning för 2004 som

beslutades den 17 febru-

ari 2005 innehåller information om ett antal åtgärder med

anknytning till

RiR:s rapport.

Som framgått föreslår RiR:s styrelse att riksdagen begär

att regeringen ska

vidta åtgärder för att förbättra styrningen, uppföljningen

och återrapportering-

en till riksdagen avseende AV:s tillsyn.

Utskottet finner det mot denna bakgrund lämpligt att

redovisa upplysning-

ar som utskottet under hand har inhämtat om vidtagna och

planerade åtgärder

m.m. med anknytning till de tio punkter som RiR angivit

enligt ovan liksom

andra uppgifter av intresse i sammanhanget. Det bör

framhållas att upplys-

ningar som lämnas under en viss punkt nedan kan ha relevans

även för andra

punkter.

Punkt 1. Översyn av regeringens mål för tillsynen av AML och

förbättring av

regeringens uppföljning och utvärdering av

tillsynsverksamheten

I budgetpropositionen för 2005 anger regeringen att den avser

att överväga

målen och återrapporteringskraven för AV:s tillsynsverksamhet.

Målen måste

enligt regeringen på ett relevant och tydligt sätt återspegla

vad tillsynsverk-

samheten förväntas uppnå i såväl kvantitativa som kvalitativa

termer. Reger-

ingen anser att det är nödvändigt att inte öka målens

mätbarhet på bekostnad

av deras relevans för en förbättrad arbetsmiljö.

Det sägs också i budgetpropositionen att AV:s

återrapportering till reger-

ingen på ett entydigt sätt ska klargöra i vilken utsträckning

målen uppnåtts

och att regeringens krav på AV:s verksamhetsrapportering

kommer att prövas

i samband med att målen för tillsynsverksamheten övervägs. I

budgetproposi-

tionen framhålls även att regeringen uppmärksammat RiR:s

förslag om att

stärka uppföljning och utvärdering av AV:s tillsynsverksamhet.

Punkt 2. Otydlig redovisning i budgetpropositionen för 2004

av förändringar

av AV:s anslag

Utskottet inhämtade i samband med budgetberedningen hösten

2004 under

hand kompletterande upplysningar från Näringsdepartementet om

anslagsbe-

räkningarna i budgetpropositionen.

Punkt 3. Förbättring av regeringens resultatredovisning till

riksdagen

I budgetpropositionen anger regeringen att det efter den

tidsperiod som RiR:s

studie omfattar har påbörjats ett arbete med att ta fram

arbetsmiljöindikatorer.

Indikatorerna ska möjliggöra utvärdering av tillsynens

effekter på arbetsmil-

jön. Detta arbete ska enligt regeringen fortsätta och

intensifieras.

Punkt 4. Regeringen bör uppdra åt AV att analysera hur målen

för tillsynen

kan utvecklas. Målen bör i ökad utsträckning grundas på vad

som kan uppnås

med tillsynen. Målen bör vara uppföljningsbara

Utskottet informerades vid sitt besök vid AV om att det vid

verket sedan ett år

tillbaka pågår ett projekt rörande formulering av

uppföljningsbara mål och

resultatinformation. Några möjligheter och problem i detta

arbete berördes,

exempelvis utvecklingen av IT-stöd för planering och

uppföljning liksom

svårigheter att belysa samband mellan sjukskrivningar

respektive psykosocia-

la problem och förhållanden i arbetslivet.

Av AV:s årsredovisning för 2004 framgår bl.a. att det inom

verket pågår

flera projekt för att utveckla styrningen och

resultatuppföljningen. Hela verk-

samheten ska omfattas av målstyrning. Ett sammanhållet system

för planering

och uppföljning skapas.

Punkt 5. Förbättring av uppföljningen av AV:s tillsyn och

tydligare redovis-

ning av uppföljningsresultaten

Det framhålls i budgetpropositionen för 2005 att en

fungerande tillsynsverk-

samhet kräver att AV:s interna organisation, rutiner och

verksamhetsplane-

ring är ändamålsenlig och effektiv sett i förhållande till de

av regeringen

uppställda målen. Regeringen anser därför att det är viktigt

att AV fortsätter

att vidareutveckla metoder, rutiner och dokumentation för

planering, genom-

förande, uppföljning och utvärdering av tillsynsverksamheten.

AV har den 18 februari 2005 återrapporterat ett uppdrag som

lämnades av

regeringen i regleringsbrevet för 2004. Utskottet noterar

att verket i återrap-

porteringen redovisar prioriteringar och strategi för

tillsynen och verkets

insatser och yttre faktorers påverkan på måluppfyllelsen. I

fråga om priorite-

ringarna för tillsynen åberopas verksamhetsprogrammet för

2004-2006 (se

även ovan) som framför allt grundas på statistik om

arbetsolyckor, arbets-

sjukdomar och annan arbetslivsrelaterad ohälsa. I

verksamhetsprogrammet

har sex branscher - hälso- och sjukvård, omsorg och sociala

tjänster, skola,

bygg och anläggning, transport och trävaruindustri - särskilt

pekats ut. Dess-

utom finns tre generella prioriteringar: systematiskt

arbetsmiljöarbete, belast-

ningsergonomi och organisatoriska och sociala förhållanden.

I AV:s regleringsbrev för 2005 begärs en redovisning av

behovet av forsk-

ning som stöd för verkets verksamhet och för utvärdering av

denna. Sådan

forskning kan enligt Näringsdepartementet exempelvis avse

effekter av till-

synsverksamhet. Redogörelsen ska lämnas till departementet

senast den

1 mars 2006.

När utskottet besökte AV redovisades vad man gör från

verkets sida för att

förbättra uppföljningen. Det pågår exempelvis ett

utvecklingsarbete för att

jämföra de krav som ställs vid inspektioner med vad som

genomförs, verk-

samhetsplanen för 2004-2006 följs upp genom webbenkäter och

synpunkter

inhämtas från arbetsgivare och skyddsombud om genomförda

inspektioner.

I AV:s årsredovisning för 2004 sägs att verkets

utvärderingar kan avse

både effektmätningar och utvärdering av processer och metoder.

Utvärdering-

ar planeras inom tillsynens tre delar, dvs. inspektion,

regelarbete och informa-

tion. Enligt AV finns i verkets utvärderingsprogram för 2005

insatser som

ligger väl i linje med RiR:s synpunkter. Verket kommer -

vilket nyss framgått

- att följa upp inspektionsverksamheten genom undersökningar

riktade till

arbetsgivare och skyddsombud på arbetsställen som blivit

inspekterade för att

därigenom inhämta bedömningar av om inspektionerna handlade

om väsent-

liga problem i arbetsmiljön och om genomförda krav ledde till

en bättre ar-

betsmiljö. Ett utvecklingsarbete ska bedrivas under 2005 för

att säkrare kunna

mäta sambandet mellan antalet ställda och antalet genomförda

krav.

Punkt 6. Regeringen bör uppdra åt AV att utveckla metoder för

att förbättra

urvalet av tillsynsobjekt

I budgetpropositionen poängterar regeringen att AV bör

utveckla metoder för

urval av tillsynsobjekt. Detta bör ske "med utgångspunkt i

risk och väsentlig-

het inom arbetsmiljöområdet". Det framhålls i

budgetpropositionen att Riks-

försäkringsverkets statistik är ett viktigt kunskapsunderlag

när det gäller

sjukskrivningarnas och arbetsskadornas omfattning vid ett

visst arbetsställe.

Likaså betonas att de enskilda inspektörernas kunskaper om

arbetsställena är

viktiga vid valet av inspektionsobjekt. Urvalet av

inspektionsobjekt bygger

vidare på bl.a. samverkan med skyddsombuden och de lokala

parterna. Reger-

ingen anser att det är viktigt att förstärka detta samarbete.

Även i övrigt kom-

mer regeringen att följa hur AV fortsätter arbetet med att

genomföra förbätt-

ringar inom de områden som lyfts fram i RiR:s rapport.

I budgetpropositionen anges också att regeringen kommer att

överväga

vilka åtgärder som behövs för att vidareutveckla ett

statistiskt underlag som

kan användas vid urvalet av inspektionsobjekt.

Även metoder för urval av tillsynsobjekt berördes när

utskottet i januari

2005 besökte AV. Ett arbete pågår för att få fram relevant

statistik ur databa-

ser och bl.a. komplettera detta med annan information från

exempelvis För-

säkringskassan, arbetsmarknadens parter, massmedier m.fl.

Detta tas upp också i årsredovisningen för 2004 där det

anges att verket

ska utveckla metoderna för att vid tillsynen kunna välja ut

de sämsta arbets-

miljöerna för tillsyn. Detta ska ske bl.a. genom att

urvalsparametrar tas fram

med hjälp av verkets databaser om arbetsolyckor,

arbetssjukdomar, inspektio-

ner m.m.

Punkt 7. Regeringen bör uppdra åt AV att förbättra

verksamhetsstatistiken så

att denna tydligt och rättvist speglar verksamheten

Av budgetpropositionen framgår att AV infört tidredovisning

för att bättre

kunna planera och följa upp verksamheten.

Företrädare för AV uppgav vid utskottets besök att

verksamhetsstatistiken

förbättras och att detta innefattar redovisning av

inspektionsärenden, förbätt-

rad dokumentation och annan information om inspektioner,

tydligare uppfölj-

ningsrutiner och tydligare anvisningar för registrering av

inspektioner.

Punkt 8. Förbättring av den interna kontrollen av

registrering och dokumen-

tation av AV:s inspektioner

Se under punkt 5.

Punkt 9. Regeringen bör överväga åtgärder för sådan samverkan

mellan AV

och Riksförsäkringsverket som kan bidra till att motverka

ohälsa. Åtgärderna

bör samordnas i Regeringskansliet

Enligt AV:s regleringsbrev för 2005 ska verket senast den 1

mars 2006 redo-

göra för utveckling och genomförda insatser under 2005 i

fråga om samver-

kan mellan verket och Försäkringskassan (fd.

Riksförsäkringsverket) på ar-

betsanpassnings- och rehabiliteringsområdet.

Tidigare i detta betänkande har uppgifter redovisats om ett

centralt avtal

mellan AV och Försäkringskassan för att identifiera

arbetsgivare som inte

fullgör sina skyldigheter rörande arbetsanpassning och

rehabilitering.

Punkt 10. Mer underlag behövs för att bedöma i vilken

utsträckning som

inspektioner leder till förbättrad arbetsmiljö

Se under punkt 3.

Utöver ovanstående redovisning av vidtagna eller planerade

åtgärder med

anknytning till RiR-rapporten vill utskottet också beröra den

motion,

2003/04:A230, som behandlas i detta avsnitt. Motionärerna tar

upp frågor om

underlag för och tillvägagångssätt i AV:s

inspektionsverksamhet.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla vikten

av att vidareut-

veckla såväl urvalsinstrument vid inspektioner som

tillsynsmetoderna. Ett

arbete med denna inriktning pågår. Utöver vad som nämnts

tidigare i betän-

kandet kan här påpekas att AV enligt regleringsbrevet för

2005 senast den

1 mars 2006 ska redogöra för utvecklingen av tillsynsmetoder.

När det gäller

det aktuella motionsförslaget är utskottet tveksamt till

möjligheterna att vid

inspektioner i vitt skilda branscher och företag liksom under

starkt varierande

förhållanden använda ett och samma arbetssätt och ett

standardiserat fråge-

formulär som underlag.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att en rad

åtgärder redan är vid-

tagna eller planerade i syfte att förbättra styrningen,

uppföljningen och åter-

rapporteringen till riksdagen avseende AV:s tillsyn liksom i

en rad andra

avseenden som behandlats i Riksrevisionens rapport om denna

tillsyn. Som

framgått har regeringen i budgetpropositionen för 2005

aviserat att den senast

i budgetpropositionen för 2006 ska återkomma till riksdagen

med en redogö-

relse för de åtgärder som vidtagits med anledning av RiR:s

rapport och upp-

nådda resultat till följd av åtgärderna. Utskottet emotser

med intresse en sådan

samlad redogörelse.

Mot bakgrund av vad som redovisats ovan är utskottet inte

berett att rikta

något tillkännagivande till regeringen med anledning av

Riksrevisionens

styrelses framställning. Utskottet avstyrker därför

Riksrevisionens styrelses

framställning 2004/05:RRS6. Också motion 2003/04:A230 (s)

avstyrks av

utskottet.

Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i

januari 2005

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas två motionsförslag med anledning av

stor-

men i södra Sverige i januari 2005. Motionerna avstyrks.

Jämför

reservation 16 (m, c) och särskilt yttrande (kd).

Bakgrund

De motionsförslag som behandlas i detta sammanhang har väckts

med stöd av

3 kap. 13 § riksdagsordningen om motion med anledning av en

händelse av

större vikt. En remissdebatt om åtgärder med anledning av

stormen den 8 och

9 januari 2005 ägde rum i kammaren den 27 januari 2005.

Samtidigt remitte-

rades de motioner som väckts i ämnet.

Motioner

Moderaterna förespråkar i motion MJ7 yrkande 5 i denna del en

rad åtgärder

för att minska skadeverkningarna av stormen. Det gäller bl.a.

dispens för

övertidsuttag, borttagande av hinder mot att skogsarbetare

från andra länder

deltar i uppröjningsarbete och möjliggörande av kemisk

bekämpning av ska-

degörare.

Kristdemokraterna föreslår i motion MJ6 yrkande 8 att

anställda i offentlig

sektor ska ges rätt till tjänstledighet för att hjälpa till i

uppröjningsarbetet efter

stormen. Partiet anser att det vore olyckligt om hemvärnsmän

måste avstå

från frivilligt deltagande i katastrofinsatserna på grund av

bristande samtycke

från ordinarie arbetsgivare. Regeln om tjänsteplikt vid

extraordinära kata-

strofsituationer bör enligt Kristdemokraterna kunna tillämpas

för arbetsgiva-

rens del även om deltagandet är frivilligt från

arbetstagarens sida.

Utskottets ställningstagande

Stormen i södra Sverige den 8 och 9 januari 2005 har

otvetydigt ställt till med

skador av en sällan skådad omfattning. Ytterligare skador

uppstod i samband

med att ett oväder drog fram över i stort sett samma område

den 12 och 13

februari 2005. Den 13 och 14 februari genomförde ledamöter i

utskottet en

resa i Kalmar län och kunde då på många håll tydligt se

skador som uppstått

till följd av stormarna. Många hushåll saknade elektricitet.

När det gäller de motionsförslag som lagts fram om åtgärder

med anled-

ning av stormen har arbetsmarknadsutskottet - såvitt avser

utskottets bered-

ningsområde - under hand inhämtat upplysningar från

Näringsdepartementet,

Jordbruksdepartementet, Miljö- och

samhällsbyggnadsdepartementet, Ar-

betsmiljöverket, Arbetsmarknadsverket, Kemikalieinspektionen

och Lantbru-

karnas Riksförbund.

Ett flertal ansökningar om dispens från övertidsregler har

inkommit till

AV.

Nedan redovisas regler om övertid enligt arbetstidslagen

(1982:673) i dess

nu gällande lydelse.

Riksdagen har nyligen (prop. 2003/04:180, bet. 2004/05:AU3,

rskr.

2004/05:158) beslutat om ändringar i arbetstidslagen för att

tydligare genom-

föra EG:s arbetstidsdirektiv. De nya reglerna innebär bl.a.

att den genomsnitt-

liga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar och att

dygnsvilan måste vara

minst elva sammanhängande timmar. Detta ska inte gälla vissa

arbeten inom

offentliga verksamheter t.ex. polisen och försvaret.

Lagändringarna träder i

kraft den 1 juli 2005. Om det vid den tidpunkten och därefter,

fram t.o.m. den

31 december 2006, finns kollektivavtal mellan arbetsgivaren

och den fackliga

organisationen börjar reglerna gälla först den 1 januari 2007.

Lagens s.k. EG-

spärrar blir tydligare, dvs. att kollektivavtal inte får

innebära sämre regler för

arbetstagarna än som följer av arbetstidsdirektivet.

Arbetstidslagens nu gällande regler om övertid är

kollektivavtalsdispositi-

va med en s.k. EG-spärr. I lagens 8 § sägs att när det finns

särskilt behov av

ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under

en tid av fyra

veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst

200 timmar

under ett kalenderår (allmän övertid). I lagens 9 § finns

regler om s.k. nödfall-

sövertid. Där sägs bl.a. följande: "Har en natur- eller

olyckshändelse eller

annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av

arbetsgivaren

vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara

för sådant

avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får

övertid tas ut för arbete

i den utsträckning som förhållandena kräver." Om

kollektivavtal inte kan

träffas får AV, om det finns särskilda skäl, medge avvikelse

i vissa hänseen-

den, detta också med den begränsning som EG-spärren innebär

(19 §).

När det gäller med stormskadorna sammanhängande ansökningar

till AV

om dispens från övertidsreglerna har följande information

inhämtats. I det

stora flertalet fall har det visat sig att det funnits

kollektivavtal som innefattat

övertidsregler och att, efter förhandlingar, arbetsgivar- och

arbetstagarsidorna

kommit överens om ökat övertidsuttag. I ett fall, där

förhandlingar mellan

parterna fortfarande pågår i mitten av februari 2005, bedömer

AV - enligt vad

utskottet inhämtat - det mindre sannolikt att en uppgörelse

kommer att nås.

Dispensfrågan kommer därmed att hänskjutas till AV för

avgörande. Hos AV

ligger vid samma tidpunkt tre dispensansökningar där verket

begärt in kom-

pletterande upplysningar om antal berörda arbetstagare,

arbetets art, före-

komsten av kollektivavtal m.m.

Utskottets intryck är, mot denna bakgrund, att

övertidsreglerna hittills fun-

gerat bra när det gäller åtgärder med anledning av

stormskadorna. Den samla-

de bilden är att parterna kommit väl överens och att

flexibiliteten i reglerna

fungerat väl. Utskottet vill betona att det pågående arbetet

med reparation av

elledningar, skogsröjning m.m. är mycket riskfyllt.

I Moderaternas motion talas det om borttagande av hinder

mot att skogsar-

betare från andra länder deltar i uppröjningsarbete. Några

sådana hinder av

formell art finns inte för arbetstagare från EU:s

medlemsstater som tillika är

medborgare i medlemsstat. Först efter tre månaders vistelse i

Sverige krävs

uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (1989:529).

Tillståndet tjänar som

intyg på att personen har rätt att vistas här.

Riktlinjer för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd

utfärdas av Ar-

betsmarknadsstyrelsen (AMS). Detta anges i 4 kap. 6 §

utlänningsförordning-

en.

Företrädare för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har inte

hört talas om att

det skulle ha förekommit problem rörande arbetstillstånd. Vid

AMS känner

man inte till att någon begäran om arbetstillstånd för

deltagande av tredje-

landsmedborgare i uppröjningsarbete o.d. skulle ha inlämnats.

I och med att fri rörlighet för arbetstagare gäller inom EU

har det inte

krävts några arbetstillstånd för de skogsarbetare,

teletekniker m.fl. som kom-

mit till Sverige från andra EU-medlemsstater, däribland Polen,

Litauen, Est-

land, Storbritannien och Tyskland, för att reparera och röja

efter stormarna.

När det gäller kemisk bekämpning av skadegörare kan det

konstateras att

det finns en överhängande risk för insektsangrepp på det

stormfällda virket

och att virket förstörs. Därför har regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet

kommit överens om en rad åtgärder för att så snabbt som

möjligt få ut virket

till terminaler eller på marknaden. I det åtgärdspaket som

presenterades den

4 februari 2005 ingår bl.a. nedsättning av dieselskatten i

Götaland för skogs-

brukets maskiner, ekonomiskt stöd för lagring av stormfällt

virke och för att

föra ut virke ur skogen, slopade ban- och farledsavgifter

samt bidrag till för-

stärkningar och underhåll av skogsbilvägar i det drabbade

området.

Åtgärderna för att upparbeta den stormfällda skogen och

transportera vir-

ket vidare syftar till att minska risken för skador av

insekter på den kvarva-

rande skogen. I och med att mängden stormfällt virke

motsvarar nästan en

årsavverkning för hela Sverige kommer upparbetning och

borttransport - trots

de aviserade insatserna - att ta tid. Ett uppdrag att

övervaka insektsangrepp

har därför lämnats till Skogsstyrelsen den 7 februari 2005.

Enligt uppdraget,

som lämnats av Näringsdepartementet, ska myndigheten, efter

samråd med

berörda myndigheter och institutioner, övervaka, dokumentera

och informera

om insektsangrepp som kan komma till följd av stormen.

Skogsstyrelsen ska

också ta fram lämpliga metoder i sammanhanget och svara för

information

och rådgivning till skogsägare, kommuner och berörda

länsstyrelser.

Som framgått tidigare i betänkandet (avsnittet Andra

kemiska ämnen

m.m.) är det Kemikalieinspektionen som fattar beslut om

godkännande av

insektsbekämpningsmedel efter yttrande från bl.a. AV. Enligt

vad utskottet

inhämtat från Kemikalieinspektionen har användning av några

andra medel

än de som redan före stormen godkänts av inspektionen

hittills inte aktualise-

rats.

När det gäller tjänstledighet för deltagande i

uppröjningsarbete efter stor-

men har inte utskottet vid förfrågningar hos myndigheter,

departement och

LRF fått fram några uppgifter om att någon person skulle ha

vägrats tjänstle-

dighet för det aktuella ändamålet.

Utskottet ser mot bakgrund av vad som redovisats ovan ingen

anledning att

föreslå något tillkännagivande från riksdagens sida om

åtgärder med anled-

ning av stormskadorna i södra Sverige. Motionerna MJ6 yrkande

8 (kd) och

MJ7 yrkande 5 i denna del (m) avstyrks av utskottet.

Avslutningsvis vill utskottet poängtera att det är viktigt

att, när allvarliga

natur- eller olyckshändelser inträffat, förhastade beslut

inte fattas om regel-

ändringar som innebär avsteg från viktiga principer som

syftar till att ge

skydd mot arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det gäller att

finna en rimlig

avvägning mellan å ena sidan akuta materiella behov och

konsekvenser och å

den andra risker för olycksfall och effekter på hälsan.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskot-

tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Företagshälsovård (punkt 1) (m, fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Tina

Acketoft (fp),

Patrik Norinder (m), Henrik Westman (m) och Annelie Enochson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motioner-

na 2003/04:Sf289 yrkande 7, 2003/04:Sf397 yrkande 14,

2003/04:So409

yrkande 4, 2003/04:A212, 2003/04:A247 yrkandena 8, 11 och 12,

2004/05:Sf357 yrkande 4, 2004/05:A238 och 2004/05:A261

yrkande 10 samt

avslår motionerna 2003/04:Sf399 yrkande 3, 2003/04:A218,

2003/04:A246

yrkandena 1-6, 2003/04:A315, 2003/04:A344, 2003/04:A355,

2003/04:A361,

2004/05:So603 yrkande 2, 2004/05:A202 och 2004/05:A264.

Ställningstagande

Det är angeläget att stärka företagshälsovårdsorganisationen

och att den ver-

kar i nära samarbete med det förebyggande arbetsmiljöarbetet

på arbetsplat-

serna.

Företagshälsovården bör utöver sin förebyggande verksamhet

också få till-

baka en del av sina tidigare uppgifter inklusive möjligheter

att ge sjukvårdan-

de behandling. Den omorganisation av företagshälsovården som

genomfördes

för ett decennium sedan har inte varit helt lyckad. Avståndet

mellan företags-

läkarna och företagen har ofta blivit "för långt". Tidigare

hade företagsläkar-

na också möjlighet att ge sjukvårdande behandling på samma

villkor som

läkarna inom landstingen. Företagsläkaren såg tidigt

eventuella missförhål-

landen inom både den fysiska och den psykiska arbetsmiljön i

företa-

get/förvaltningen. Beslutsvägarna var ofta kortare och på så

sätt kunde dålig

arbetsmiljö rättas till. Med en utbyggnad av

företagshälsovården kan dessut-

om följa en rad positiva effekter. Det skulle också vara en

tillgång om sjuk-

gymnastik kunde vara en naturlig del av företagshälsovårdens

utbud.

I dagens stressade samhälle är det många som skulle

uppskatta den närhet

till medicinsk kunskap som företagshälsovården skulle kunna

erbjuda om den

gavs möjlighet. Företagshälsovården skulle då kunna avlasta

vårdcentraler

och andra läkarmottagningar.

Detta skulle kunna innebära en effektivisering av

arbetsgivarnas arbetsmil-

jöarbete och även kunna bidra till en minskning av

sjukfrånvaron. I och med

att företagsläkare känner arbetsplatsen har de ofta större

möjlighet att göra en

bedömning av vilka krav som ställs på arbetstagaren.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför

motionerna

2003/04:Sf289 yrkande 7, 2003/04:Sf397 yrkande 14,

2003/04:So409 yrkan-

de 4, 2003/04:A212, 2003/04:A247 yrkandena 8, 11 och 12,

2004/05:Sf357

yrkande 4, 2004/05:A238 och 2004/05:A261 yrkande 10.

2. Skyddsombudsverksamhet m.m. (punkt 2) (v)

av Anders Wiklund (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motion

2003/04:A261 samt avslår motionerna 2003/04:A206,

2003/04:A247 yrkan-

dena 9 och 10, 2003/04:A269, 2003/04:A353, 2004/05:A206

yrkandena 1-4,

2004/05:A230, 2004/05:A274, 2004/05:A329 yrkande 1 och

2004/05:A367.

Ställningstagande

På papperet är arbetsmiljölagen stark men i verkligheten

fungerar inte lagen

tillräckligt väl som drivkraft för ett systematiskt och

aktivt förebyggande

arbetsmiljöarbete. För att minska ohälsan i arbetslivet krävs

att det praktiska

arbetsmiljöarbetet ute i företagen förbättras.

På 1990-talet minskade antalet skyddsombud med 30 000 men

glädjande

nog har antalet ökat på senare år, dock utan att detta

kompenserat den tidigare

nedgången.

Vid kontakt med de regionala skyddsombuden har det

framkommit att de

ganska ofta inte har möjlighet att komma in på alla företag.

Att det på pappret

finns en skyddskommitté på ett litet företag innebär inte att

arbetsmiljöarbetet

fungerar. Därför anser jag att de regionala skyddsombuden ska

ha tillträdes-

rätt även till de arbetsplatser där det finns en

skyddskommitté. Om tillträde

nekas bör sanktioner kunna riktas även mot det enskilda

företaget.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motion

2003/04:A261.

3. Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (kd)

av Annelie Enochson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 3. Riksdagen bifaller

därmed motion

2003/04:Sf397 yrkande 2 samt avslår motionerna 2003/04:Sf355

yrkande 1,

2003/04:A247 yrkandena 3-6, 2003/04:A266, 2003/04:A300,

2003/04:A320,

2003/04:A326 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A356, 2003/04:A360,

2003/04:A367, 2004/05:A232 yrkandena 1-3, 2004/05:A234 och

2004/05:A261 yrkande 9.

Ställningstagande

I den socialdemokratiska regeringens värld är arbetsgivaren

ensidigt ansvarig

för ohälsan och man ställer stora krav på arbetsgivarna. Men

man måste ha i

åtanke att det är Försäkringskassans ansvar att samordna

insatserna. I dag får

arbetsgivarna sällan det nödvändiga stödet från

Försäkringskassan när det

gäller rehabiliteringsarbetet. Man kan inte förvänta sig att

varje enskilt företag

ska känna till landstingens och socialtjänstens verksamhet.

Den kompetensen

måste Försäkringskassans rehabiliteringshandläggare stå för.

Det förebyggande arbetet ute på arbetsplatserna är viktigt.

Detta är arbets-

givarnas ansvar tillsammans med företagshälsovården. Här ska

arbetsgivarna

arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen

föreskriver. Den

nuvarande arbetsmiljölagstiftningen är bra och ger redan i

dag arbetsgivarna

ett stort ansvar för arbetsmiljön. Rehabilitering innebär att

få dem som blivit

sjuka åter i arbete. Här har staten ett stort ansvar att

stödja arbetsgivarna med

professionell rehabiliteringskompetens och att samordna de

vitt skilda insatser

som kan behövas för att få sjukskrivna åter i arbete.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motion

2003/04:Sf397 yrkande 2.

4. Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (c)

av Margareta Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 4. Riksdagen bifaller

därmed motioner-

na 2003/04:A247 yrkandena 3-6 och 2004/05:A261 yrkande 9 samt

avslår

motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1, 2003/04:Sf397 yrkande 2,

2003/04:A266, 2003/04:A300, 2003/04:A320, 2003/04:A326

yrkandena 1

och 2, 2003/04:A356, 2003/04:A360, 2003/04:A367, 2004/05:A232

yrkande-

na 1-3 och 2004/05:A234.

Ställningstagande

Ett stabilt system med ekonomiska drivkrafter behövs för att

öka arbetsgivar-

nas incitament att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljö och

rehabilitering

och att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Centerpartiet

anser att kriterier

för en god arbetsmiljö bör utredas och tas fram och dessa bör

sedan ligga till

grund för en arbetsmiljöcertifiering. Företag som lever upp

till kriterierna bör

få nedsatta arbetsgivaravgifter.

Goda kunskaper om arbetsmiljöarbete hos ledning och

personal är en för-

utsättning för att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska

kunna genomföras.

Regeringen bör kartlägga hur arbetsmiljökompetensen ser ut i

dag och åter-

komma till riksdagen med förslag om hur företagens

arbetsmiljöarbete ska

förstärkas. Likaså bör en total översyn av de strukturer som

styr den enskildes

arbetssituation göras så att verktyg för bättre arbetsmiljöer

kan utvecklas.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motionerna

2003/04:A247 yrkandena 3-6 och 2004/05:A261 yrkande 9.

5. Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 5. Riksdagen bifaller

därmed motion

2003/04:A367 samt avslår motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1,

2003/04:Sf397 yrkande 2, 2003/04:A247 yrkandena 3-6,

2003/04:A266,

2003/04:A300, 2003/04:A320, 2003/04:A326 yrkandena 1 och 2,

2003/04:A356, 2003/04:A360, 2004/05:A232 yrkandena 1-3,

2004/05:A234

och 2004/05:A261 yrkande 9.

Ställningstagande

Debatten är i dag fokuserad på ohälsofaktorer och inte på

hälsofaktorer. Jag

anser att friskvård är en viktig del i åtgärderna för en

bättre arbetsmiljö och en

bättre folkhälsa. Genom obligatorisk friskvård på

arbetsplatserna skulle

mycket vinnas. Många arbetsgivare har börjat med friskvård

för sina anställ-

da. Resultaten på många håll är goda, både i form av bättre

individuell hälsa

och mer attraktiva arbetsplatser. Det måste givetvis vara upp

till varje arbets-

givare och facklig organisation att utforma friskvården så

att alla anställda

kan delta med sina olika förutsättningar.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motion

2003/04:A367.

6. Buller (punkt 4) (c)

av Margareta Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 6. Riksdagen bifaller

därmed motion

2003/04:A247 yrkandena 17 och 18 samt avslår motionerna

2003/04:Bo219

yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.

Ställningstagande

Antalet bullerskador hos kvinnor ökade 2003 med närmare 60 %.

En stor del

av ökningen torde ha skett inom offentlig sektor där kvinnor

är kraftigt över-

representerade. Centerpartiet förespråkar ett program för

bullerdämpande

åtgärder i lokaler som används för offentlig verksamhet.

Hörselskadade personers behov är dåligt tillgodosedda i

arbetslivet. I ar-

betsmiljölagen finns inga regler med inriktning på detta

problem och kunska-

perna i arbetslivet är ofta dåliga. En översyn bör göras och

regler införas i

arbetsmiljölagen för att skapa bättre villkor för

hörselskadade i samhället och

på arbetsplatserna.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motion

2003/04:A247 yrkandena 17 och 18.

7. Buller (punkt 4) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 7. Riksdagen bifaller

därmed motioner-

na 2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5 samt

avslår mo-

tion 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18.

Ställningstagande

Gränsvärden för buller sattes på 1950- och 1960-talen och är

alldeles för höga

för dagens samhälle. Gränsen på 85 decibel i fabriksmiljö

innebär att den som

utsätts för sådant buller under en längre tid löper 10-15 %

risk att få hörsel-

skador. Gränsvärdet borde sänkas till en nivå på 70 decibel.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motionerna

2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.

8. Elektromagnetiska fält (punkt 5) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 8. Riksdagen bifaller

därmed motioner-

na 2003/04:A282 yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ509 yrkande 12.

Ställningstagande

Eftersom undersökningar och forskning världen över visar på

risker för hjärn-

tumörer och kromosomförändringar på grund av påverkan från

starka elek-

tromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen råda vid

arbeten där elektromag-

netiska fält förekommer.

Det bör vidare fastställas gränsvärden för arbete under

inverkan av elek-

tromagnetiska fält. Sådana gränsvärden bör finnas för

yrkeskategorier som

arbetar i elektromagnetisk strålning, däribland

spårvagnsförare, lokförare och

annan tågpersonal.

Den växande strålningsmiljön genom lysrör, datorer, modern

telefoni,

fläktsystem etc. utgör ett växande problem i arbetslivet. Det

behövs inom en

snar framtid en reglering så att strålnings- och elkänsliga

personer kan arbeta

vidare samtidigt som miljön för alla förbättras.

Det är också angeläget med ökad forskning om hälsoeffekter

från starka

elektromagnetiska fält.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motionerna

2003/04:A282 yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ509 yrkande 12.

9. Isocyanater (punkt 6) (v, mp)

av Ulf Holm (mp) och Anders Wiklund (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 9. Riksdagen bifaller

därmed motioner-

na 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A299 yrkandena

1-3.

Ställningstagande

Isocyanater är ett farligt gift som finns på en mängd områden.

Vi kan komma

i kontakt med detta gift både i egenskap av konsumenter och i

arbetslivet. Det

förekommer sedan länge i en rad olika produkter och

användningsområdet

ökar. De hälsorisker som är förenade med användning av

isocyanater är stora

och väldokumenterade. I värsta fall kan det räcka med

inandning av en hög

halt av giftet vid endast ett tillfälle, för att man ska

drabbas av sjukdom.

Det är av stor vikt att det bedrivs forskning om hur

isocyanater påverkar

människor och hur giftet ska hanteras när man kommer i

kontakt med det.

Regeringen bör ges i uppdrag att initiera en kartläggning av

forskningsläget i

Sverige och omvärlden. Denna ska sedan återrapporteras till

riksdagen i

lämplig form. Isocyanatforskningen bör också samordnas genom

att en natio-

nell samordnare utses med uppdrag att lämna årliga rapporter

om framsteg

och brister i denna forskning. En strategi bör utvecklas för

hur problemen

kring användningen av isocyanater långsiktigt ska bemästras.

När man utför s.k. heta arbeten, som exempelvis svetsning,

kapning och

slipning, uppstår extremt höga halter av små superfina

isocyanatpartiklar.

Dessa kan ge upphov till hjärtsjukdom, astma, nedsatt

lungfunktion m.m.

Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att ta fram underlag till

gränsvärden för

små partikelburna isocyanater. Verket bör också uppdras att

vid revideringen

av härdplastföreskrifterna beakta kravet på att enhetliga

mätmetoder används

vid exponering av isocyanater i verkstäder och att det ställs

krav på avskilda

arbetsplatser med undertryck.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motionerna

2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A299 yrkandena 1-3.

10. Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7)

(v)

av Anders Wiklund (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 10. Riksdagen bifaller

därmed motion

2003/04:A260 samt avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15

och 16,

2003/04:A275, 2003/04:A309 yrkande 11, 2003/04:A311 yrkandena

1-3,

2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348, 2004/05:A354

yrkande 10,

2004/05:A379 och 2004/05:A382.

Ställningstagande

Kemiska hälsorisker är alltjämt ett stort problem i samhället.

Kunskaperna är

fortfarande otillräckliga när det gäller många kemikalier.

Kemiska hälsorisker

är komplicerade och svårbedömda. Nya material och processer

gör att poten-

tiella risker hela tiden tillkommer. Därför bör

försiktighetsprincipen gälla i

alla situationer.

De ekonomiska resurserna för arbetsmiljöforskning och -

undervisning är i

dag otillräckliga. Det är viktigt att se till att det finns

statliga medel för forsk-

ning kring kemiska hälsorisker vid universitet och högskolor

och att forsk-

ningen där är kopplad till grund- och forskarutbildningen och

därmed kan

bedrivas så oberoende som möjligt av näringsliv och

myndigheter. För att

förbättra verksamheten krävs att regeringen ger berörda

myndigheter, där-

ibland Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen, i uppdrag

att bättre

kartlägga, utvärdera och samordna forskningen och

utbildningen om kemiska

hälsorisker. Detta bör göras med ett tydligt genderperspektiv.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motion

2003/04:A260.

11. Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7)

(c)

av Margareta Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 11. Riksdagen bifaller

därmed motion

2003/04:A275 samt avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15

och 16,

2003/04:A260, 2003/04:A309 yrkande 11, 2003/04:A311 yrkandena

1-3,

2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348, 2004/05:A354

yrkande 10,

2004/05:A379 och 2004/05:A382.

Ställningstagande

Många bussförare har förgäves för sina arbetsgivare påtalat

problem med att

det är alldeles för kallt eller för varmt i bussen. När de

tagit upp problemet

med sin fackliga organisation och Arbetsmiljöverket har de

enligt uppgift fått

till svar att det inte går att göra något åt detta eftersom

fordonet inte räknas

som arbetsplats.

Mot denna bakgrund bör dagens regelverk ses över. Frågan

måste tas på

allvar så att det fordon - buss, tåg, bil etc. - där man

tillbringar sin arbetstid

också räknas som arbetsplats.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motion

2003/04:A275.

12. Våld, hot och mobbning (punkt 8) (kd)

av Annelie Enochson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 12. Riksdagen bifaller

därmed motio-

nerna 2003/04:Ub441 yrkande 12 och 2003/04:A248 yrkandena 1

och 2 samt

avslår motionerna 2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A251,

2003/04:A362,

2003/04:A366, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.

Ställningstagande

Några exempel på företeelser som kan leda till vuxenmobbning

är hårda

villkor, konkurrens, tilltagande tystnad, oro och rädsla för

att bli av med arbe-

tet och behov av att skapa en syndabock. Det är viktigt att

definiera begreppet

mobbning.

På en arbetsplats har alla ansvar för att skapa trivsel och

att motverka

mobbning. Att få känna sig trygg är en mänsklig rättighet för

alla. Det är inte

i första hand genom lagstiftning man förhindrar mobbning utan

genom att

man på alla nivåer befäster en ömsesidig respekt.

Arbetsgivaren ansvarar för att forma ett arbetsklimat där

människor kan

behålla hälsa och arbetsglädje även när det sker snabba

förändringar och

arbetstempot är högt. Arbetsgivaren är enligt gällande

regelverk ålagd att

använda s.k. internkontroll för ett aktivt arbetsmiljöarbete.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motionerna

2003/04:Ub441 yrkande 12 och 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2.

13. Våld, hot och mobbning (punkt 8) (c)

av Margareta Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 13. Riksdagen bifaller

därmed motion

2003/04:A247 yrkande 19 samt avslår motionerna 2003/04:Ub441

yrkande

12, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A251,

2003/04:A362,

2003/04:A366, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.

Ställningstagande

Enligt en kartläggning av tjänstemannaförbundet HTF utsätts 6

% av med-

lemmarna varje vecka för kränkande särbehandling från

arbetskamrater. Det

kan handla om förtal, grova orättvisor, social utfrysning

eller illvilliga hand-

lingar. På var tionde arbetsplats förekommer regelbundet

kränkande särbe-

handling från chefer mot anställda. Kvinnorna är ofta de som

drabbas värst.

Enlig HTF-undersökningen har 72 % av de svarande aldrig

deltagit i en kart-

läggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. I

en åtgärdsplan

för en god arbetsmiljö ska en handlingsplan mot mobbning ingå.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motion

2003/04:A247 yrkande 19.

14. Våld, hot och mobbning (punkt 8) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 14. Riksdagen bifaller

därmed motion

2003/04:A366 samt avslår motionerna 2003/04:Ub441 yrkande 12,

2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2,

2003/04:A251,

2003/04:A362, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.

Ställningstagande

Trots att mycket har gjorts när det gäller att genom lagar

och föreskrifter

förhindra ensamarbete på kvällar och nätter tycks inte

förekomsten av rån, hot

och psykisk stress ha minskat. Utvecklingen inom exempelvis

butiker visar

att antalet rån ökar.

Trots Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ensamarbete (AFS

1982:3) har

brottsligheten inom handeln tilltagit och arbetsmarknadens

parter har inte

lyckats komma till rätta med situationen. Jag anser att

ytterligare begränsning

av förekomsten av ensamarbete på kvällar och nätter borde

vara en självklar

åtgärd. Regeringen borde snarast se över detta och återkomma

till riksdagen

med lagförslag med denna innebörd.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motion

2003/04:A366.

15. Vissa lagstiftningsfrågor (punkt 9) (v)

av Anders Wiklund (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 15. Riksdagen bifaller

därmed motio-

nerna 2003/04:K362 yrkande 5 och 2003/04:A314 yrkandena 1, 2,

5 och 6

samt avslår motionerna 2003/04:A224, 2003/04:A368,

2004/05:A240,

2004/05:A330 och 2004/05:A360.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att förebyggande arbetsmiljöarbete är

centralt i kampen

mot ohälsa. Det är ute på den enskilda arbetsplatsen som

ohälsan ska bekäm-

pas. Jag vill betona vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete

och betydelsen

av att sprida information och erfarenheter liksom av en väl

fungerande tillsyn

och företagshälsovård.

Från den 1 juli 2003 ska anställdas sjukfrånvaro redovisas

i årsredovis-

ningar. Det bör prövas om det är möjligt att på motsvarande

sätt redovisa en

arbetsgivares organisation och rutiner som har bäring på det

systematiska

arbetsmiljöarbetet.

Fokus i arbetsmiljöarbetet måste läggas på att arbetsgivare

och anställda på

den enskilda arbetsplatsen åtgärdar dåliga arbetsmiljöer och

arbetsförhållan-

den. Denna process kan stödjas genom att arbetsmiljölagen

ändras så att de

anställda får ökat inflytande på den egna arbetsplatsen.

Lämpliga delar av

medbestämmandelagen bör samordnas och integreras i

arbetsmiljölagen.

Dagens stora brister i arbetsmiljölagens påföljdssystem

måste rättas till.

Sanktionsreglerna måste utformas så att påföljderna blir

kännbara för större

och ekonomiskt starka företag och arbetsgivare.

Arbetsmiljölagen gäller för personer som deltar i

arbetsmarknadspolitiska

program. Det är viktigt att anordnare av sådana program har

kännedom om

sitt arbetsmiljöansvar och den kompetens som detta kräver.

Ett nytt kapitel

bör införas i arbetsmiljölagen i syfte att tydliggöra ansvar

och rutiner för

personer i arbetsmarknadspolitiska program.

Redan 1999 väckte Vänsterpartiet frågan om porrfria hotell

i en riksdags-

motion. Porrfria hotell handlar inte enbart om att de boende

har rätt till porr-

fria rum utan också om arbetsmiljön för hotellpersonalen.

Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om hur anställda ska

skyddas mot sexu-

ella trakasserier från gäster och kunder.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför

motionerna

2003/04:K362 yrkande 5 och 2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5

och 6.

16. Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i

januari

2005 (punkt 12) (m, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Patrik

Norinder

(m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs

under Ställningstagande i reservation 16. Riksdagen bifaller

därmed motion

2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och avslår motion

2004/05:MJ6 yrkande

8.

Ställningstagande

Orkanen Gudrun som drog fram över södra Sverige den 8 januari

orsakade

skador av en tidigare ej skådad omfattning.

Cirka 70 miljoner kubikmeter skog fälldes. I de värst

drabbade områdena,

Kronobergs och Jönköpings län, skadades 18 respektive 12 % av

skogsbe-

ståndet. Detta representerar 5-8 års avverkning. I vissa av

de hårdast drabba-

de områdena har skogsägare fått uppleva att i princip all

skog som skulle ha

varit avverkningsbar under de kommande 20-25 åren har fällts

under några

timmar. Tusentals skogsägare har drabbats så hårt att det

kommer att påverka

deras företags- och familjeekonomi under 10-20 år framöver.

Många kan bli

tvingade att lämna sina gårdar.

Det är därför riktigt att tala om en nationell katastrof -

kraftigt koncentre-

rad till ett antal län i södra Sverige. Detta faktum är ju

också grunden för den

ansökan till EU om katastrofbistånd som Sverige avser att

inlämna i dagarna.

Sverige begär i denna ansökan medel ur den s.k.

solidaritetsfonden som ska

kunna hjälpa till att finansiera återställande av skador som

uppkommit i na-

tionella katastrofer.

Regeringens ansökan om EU-medel markerar klart att den

anser resultatet

av orkanen Gudruns härjningar vara en nationell katastrof.

Det är då rimligt

att regeringens agerande i denna fråga kraftfullt präglas av

denna insikt. Det

gäller nu att gemensamt rädda så stor del som möjligt av de

värden som den

stormskadade skogen representerar.

Fram till våren 2006 måste uppgiften vara att få ut så

mycket virke som

möjligt ur skogen till industrin eller särskilda

virkesterminaler/lagringsplatser.

På så sätt kan virket skyddas mot insekts- och svampangrepp,

vilket är helt

avgörande för insektsangreppens omfattning under de följande

åren. Skulle

sådana åtgärder inte vara framgångsrika kan vi under

ogynnsamma väderleks-

förhållanden räkna med omfattande skador på den kvarvarande

skogen. Vi

riskerar då att få en andra skogskatastrof och kan i ett

sådant läge tvingas

använda kemisk bekämpning i en omfattning som ingen önskar.

Att få ut merparten av det stormfällda virket är en enorm

utmaning för alla

inblandade aktiva och kommer att ställa stora krav på en

rationell logistik

över hela fältet. Behovet av att på ett snabbt och effektivt

sätt kunna rekrytera

arbetskraft under detta och nästkommande år är viktigt att

uppmärksamma.

Det är angeläget att temporära dispenser kan meddelas från

ett antal regler

som under mer normala förhållanden kan vara rimliga men som

kan försvåra

hanteringen i en katastrofsituation som denna.

Stormkatastrofen och dess konsekvenser gör det också

nödvändigt att göra

omfattande insatser på löpande underhåll av vägnätet, se över

gällande skatte-

regler för skogsintäkter samt givetvis på olika sätt

underlätta och möjliggöra

en snabb och effektiv återbeskogning av stora arealer.

Förslag kring dessa

frågor har redovisats i Moderaternas partimotion MJ7.

Vi förutsätter att regeringen i bl.a. vårpropositionen

återkommer i dessa

frågor med överväganden och förslag.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför

motion MJ7 yr-

kande 5 i denna del.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande

särskilda yttranden. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbe-

slut som behandlas i avsnittet.

1. Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7) (kd)

av Annelie Enochson (kd).

Det finns en bred uppslutning kring målet att arbetslivet och

arbetsplatserna

ska vara drogfria. Alkohol och andra droger på arbetet är en

säkerhetsrisk för

omgivningen och kan inte accepteras. Droger försämrar även

arbetsprestatio-

nen, vilket inte bara drabbar arbetsgivaren utan även den som

missbrukar. På

många arbetsplatser finns en väl fungerande verksamhet för

att fånga upp

arbetskamrater med alkohol- och drogproblem. Jag anser att

denna bör spri-

das till fler arbetsplatser.

Stat, landsting och kommuner ska föregå med gott exempel

när det gäller

att avglorifiera alkoholkonsumtionen. Det är därför rimligt

att slå fast att

allmänna medel inte ska användas för spritkonsumtion.

Spritfri representation

har i detta sammanhang ett stort symbolvärde, speciellt om

den sker på nor-

mal arbetstid.

2. Arbetsmiljöverkets tillsyn (punkt 11) (m, fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Tina

Acketoft (fp),

Patrik Norinder (m), Henrik Westman (m), Mauricio Rojas (fp)

och An-

nelie Enochson (kd).

Vi värdesätter den granskning av Arbetsmiljöverkets tillsyn

som Riksrevisio-

nen genomfört. En rad viktiga frågor har ställts i

granskningen:

* Vilken styrning utövar regeringen genom mål för

tillsynen och upp-

följning av resultaten?

*

* Vilken styrning utövar Arbetsmiljöverket genom

planering och upp-

följning av tillsynen?

*

* Hur genomförs urvalet av tillsynsobjekt mot

bakgrund av att verket

särskilt ska inrikta tillsynen mot de "sämsta arbetsställena"?

*

* Vilka erfarenheter har arbetsgivare och skyddsombud

av Arbetsmil-

jöverkets inspektioner?

*

* Vilka erfarenheter finns av samverkan mellan

Arbetsmiljöverket och

Försäkringskassan?

*

Riksrevisionen har gått igenom dessa relevanta frågor och

funnit brister i

styrning och uppföljning av Arbetsmiljöverkets verksamhet.

Det gäller bl.a.

oklara mål och bristande uppföljning och resultatredovisning

från regeringens

sida, oklarheter i om Arbetsmiljöverket uppfyller målen för

verksamheten

samt bristfällig uppföljning och utvärdering inom verket.

När arbetsmarknadsutskottet den 26 januari 2005 besökte

Arbetsmiljöver-

ket och även i andra sammanhang har det framkommit att en rad

åtgärder

planeras respektive har vidtagits för att komma till rätta

med de brister som

Riksrevisionen påtalat. Vi ser positivt på detta och

förutsätter att regeringen -

i enlighet med vad som aviserats i den senaste

budgetpropositionen - åter-

kommer till riksdagen med en redogörelse för de åtgärder som

vidtagits med

anledning av Riksrevisionens rapport och uppnådda resultat

till följd av åt-

gärderna.

3. Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i

januari

2005 (punkt 12) (kd)

av Annelie Enochson (kd).

Den storm som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005

saknar mot-

stycke i modern tid. Skogsstyrelsen uppskattar att omkring 80

miljoner ku-

bikmeter träd fällts av stormen.

Arbetet med att få ut virket ur skogen brådskar och det

råder brist på

skogsarbetare. Samtidigt vet vi att det finns personer som

arbetar inom andra

yrken och som besitter nödvändig kompetens för att delta i

röjningsarbetet.

Om det uppkommer problem bör anställda i offentlig tjänst ges

rätt till tjänst-

ledighet för att hjälpa till i uppröjningsarbetet. Det är

också viktigt att AMS

underlättar och möjliggör för arbetslösa att hjälpa till med

uppröjningsarbetet

där det är lämpligt med tanke på kompetens och säkerhet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Framställning från Riksrevisionens styrelse

2004/05:RRS6:

Riksdagen begär att regeringen ska vidta åtgärder för att

förbättra styrningen,

uppföljningen och återrapporteringen till riksdagen avseende

Arbetsmiljöver-

kets tillsyn.

Motioner från allmänna motionstiden

2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att lagstiftningen om att skydda anställda

kompletteras.

2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om en stärkt företagsläkarorganisation.

2003/04:Sf355 av Mia Franzén (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att hela den offentliga sektorn bör uppmanas till

att erbjuda

samtalsstöd till arbetstagarna när de går igenom livskriser

som även påver-

kar dem i sitt arbete.

2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om stöd till arbetsgivarna i rehabiliteringsarbetet

och att efterlevna-

den av den nuvarande arbetsmiljölagstiftningen bör följas upp.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om företagshälsovården.

2003/04:Sf399 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att stärka rätten till företagshälsovård.

2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om företagshälsovårdens möjlighet att finansiera

hälso- och sjuk-

vård genom avtal med sjukvårdshuvudmannen.

2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om internkontrollen av arbetsmiljön som ett redskap

mot arbetslivs-

relaterad vuxenmobbning.

2003/04:A205 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om en kartläggning av aktuell isocyanatforskning och

återredovis-

ning till riksdagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om behovet av en nationell samordnare av

isocyanatforskningen.

2003/04:A206 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om åtgärder för att stärka skyddsombudens roll i det

förebyggande hälsoarbe-

tet.

2003/04:A212 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om att företagsvården skall få ge sjukvårdande behandling på

samma villkor

som läkarna inom landstinget.

2003/04:A218 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans

Stenberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om behovet av att låta se över företagshälsovården.

2003/04:A224 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om vitesföreskriften i arbetsmiljölagen.

2003/04:A230 av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson

Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om yrkesinspektionens kontroller.

2003/04:A246 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om behovet av företagshälsovård.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att ge företagshälsovården en aktiv och tydlig roll.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att klarlägga via Arbetsmiljöverket/fack såväl

minimi- som

maximiåtaganden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att underlätta småföretagens anslutning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att säkerställa fackligt inflytande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att låta se över utbildningsbehoven för redan inom

företagshäl-

sovården verksamma företag och för att underlätta

nyrekrytering av perso-

nal och tillse att sådan utbildning kommer till stånd.

2003/04:A247 av Margareta Andersson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om införandet av en arbetsmiljöcertifiering.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att en kartläggning bör göras av företagens

arbetsmiljökompe-

tens.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om

hur företagens

arbetsmiljöarbete kan förstärkas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att en total översyn bör göras av de strukturer som

styr den en-

skildes arbetssituation så att verktyg för bättre

arbetsmiljöer kan utvecklas.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att företagshälsovården skall integreras i det

förebyggande ar-

betsmiljöarbetet på arbetsplatserna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att skyddsombudens roll som länk mellan

arbetstagaren och fö-

retagshälsovården bör stärkas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om att skyddsombudens verksamhet måste tydliggöras

från att i hu-

vudsak bevaka de fysiska riskerna som finns till att även

innefatta de risker

för psykiska obehag som den sociala arbetsmiljön kan ge

upphov till.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om att företagshälsovårdsbegreppet vidgas och får en

ny innebörd.

12. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag

till riksdagen

som förbättrar förutsättningarna för företag att anlita den

kompetens för fö-

rebyggande insatser som företagshälsovården kan bidra med.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om att arbetsgivare bör ha ett ansvar för att behovs-

eller projektan-

ställda och uppdragstagare skall ha tillgång till en

personlig skyddsutrust-

ning utformad efter dessas behov och förutsättningar.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av

under vilka för-

hållanden dagens skyddsutrustning testas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om hur ett program för bullerdämpande åtgärder i

lokaler som an-

vänds för offentlig verksamhet bör utformas.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om att införa regler i arbetsmiljölagen för att skapa

bättre villkor för

de hörselskadade i samhället och på arbetsplatserna.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om att i företagens åtgärdsplan för en god arbetsmiljö

bör även en

handlingsplan mot mobbning ingå.

2003/04:A248 av Sven Brus (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om en nollvision i arbetet för att motverka mobbning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om internkontroll av arbetsmiljön som ett redskap mot

arbetslivsre-

laterad vuxenmobbning.

2003/04:A251 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om behovet av en strategi för begränsning av farligt

ensamarbete.

2003/04:A260 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om att ge berörda myndigheter som Arbetsmiljöverket,

Kemikalieverket m.fl.

i uppdrag att genomföra en bättre samordning, utvärdering,

kartläggning och

översyn kring forskningen och utbildningen om kemiska

hälsorisker.

2003/04:A261 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om de regionala skyddsombudens tillträdesrätt.

2003/04:A266 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om behovet av friskvård.

2003/04:A269 av Per Erik Granström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om den regionala skyddsombudsverksamheten.

2003/04:A275 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om att fordonet (bussen, bilen, tåget, flyget) bör klassas

som arbetsplats.

2003/04:A282 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att försiktighetsprincipen bör gälla vid arbeten

med stor utsatt-

het för elektromagnetiska fält.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att gränsvärden för arbeten med elektromagnetiska

fält bör tas

fram och skall anges för spårvagnsförare och lokförare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att forskning om hälsoeffekter från starka

elektromagnetiska fält

bör ökas.

2003/04:A300 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om forskning kring sambandet mellan kvinnors hälsa och

arbetsmiljö.

2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om ett drogfritt arbetsliv.

2003/04:A311 av Hillevi Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att en bred översyn bör övervägas rörande au pair-

verksamheten

i Sverige och omfattningen av eventuell svart verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att det bör klargöras vilken kontrollinstans som

skall garantera

efterlevnaden av reglerna på området.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om information på olika språk om de rättigheter

utländska medbor-

gare som kommer hit som au pair har.

2003/04:A313 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om arbetsmiljöarbetet.

2003/04:A314 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om redovisning av systematiskt arbetsmiljöarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om samordning av inflytanderegler.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om skärpta sanktionsregler vid arbetsmiljöbrott.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om ett nytt kapitel i arbetsmiljölagen gällande

personer i arbets-

marknadspolitiska åtgärder.

2003/04:A315 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om företagshälsovården.

2003/04:A320 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om lunchernas påverkan på sjuktalen.

2003/04:A326 av Inger Jarl Beck och Anita Jönsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om normbildning vad gäller raster och måltidspauser på

arbetsplat-

ser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om pauser för arbetsmåltid.

2003/04:A328 av Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om skyddsombudsverksamheten.

2003/04:A342 av Ronny Olander och Bo Bernhardsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om behovet av en ändrad ansvarsfördelning inom

skyddsombudsverksamhe-

ten.

2003/04:A344 av Christin Nilsson och Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om företagshälsovård för alla arbetstagare.

2003/04:A347 av Tomas Eneroth m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om finansieringen av verksamheten med regionala

huvudskyddsombud.

2003/04:A353 av Agneta Gille m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om regionala skyddsombud.

2003/04:A355 av Agneta Gille m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om tillgänglig företagshälsovård för alla anställda på sikt.

2003/04:A356 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om den fortsatta strategin för ökad hälsa i arbetslivet.

2003/04:A360 av Kristina Zakrisson och Lars U Granberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

2003/04:A361 av Kurt Kvarnström och Ann-Kristine Johansson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om företagshälsovård.

2003/04:A362 av Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om förbud mot farligt ensamarbete.

2003/04:A366 av Ulf Holm och Mona Jönsson (mp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring för att ytterli-

gare begränsa användningen av ensamarbete i enlighet med vad

som anges i

motionen.

2003/04:A367 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om obligatorisk friskvård på arbetsplatserna.

2003/04:A368 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om behovet av att se över problematiken kring tolkningen av

AML respektive

LSS i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Bo219 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om sänkta gränsvärden för buller i fabriksmiljö.

2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att företagsläkare bör få bedriva sjukvård.

2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om införandet av obligatorisk och kvalitetssäkrad

företagshälso-

vård.

2004/05:MJ509 av Lotta Hedström (mp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om behovet av att förenkla förfarandet för sanering av

elektromiljön

på arbetsplatser och sjukhus, hos myndigheter och i offentlig

miljö.

2004/05:A202 av Helene Petersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om obligatorisk företagshälsovård.

2004/05:A206 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att de lokala skyddsombuden uppgraderas och får

bättre stöd i

form av utbildning och uppbackning från de regionala

skyddsombuden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att de regionala skyddsombuden får en större roll i

det förebyg-

gande arbetsmiljöarbetet och i kontakterna med de lokala

skyddsombuden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att de regionala skyddsombuden även bör kunna ges

möjlighet

att besöka arbetsplatser som har lokal skyddskommitté.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att de regionala skyddsombuden bör kunna ges

tillträde till ar-

betsplatser utan medlemmar i facket.

2004/05:A223 av Jan-Olof Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om att personal i processindustrier ges möjlighet till

utbildning för ökad sä-

kerhet.

2004/05:A230 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om skyddsombudens befogenheter när arbetsmiljöarbetet

involverar flera

arbetsgivare på en arbetsplats.

2004/05:A232 av Inger Jarl Beck m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om normbildning vad gäller raster och måltidspauser på

arbetsplat-

ser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om pauser för arbetsmåltid.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om forskning kring kopplingen återhämtning, näring,

stress och

ohälsa på arbetsplatserna.

2004/05:A234 av Tomas Eneroth m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om att undersöka möjligheterna för att arbeta med

kvalitetscertifiering av

arbetsplatser.

2004/05:A235 av Göran Persson i Simrishamn och Christin

Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om en nollvision vad gäller olycksfall, våld och hot på

svenska arbetsplatser.

2004/05:A238 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om att företagshälsovården skall få ge sjukvårdande

behandling på samma

villkor som läkarna inom landstinget.

2004/05:A240 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om behovet av förändringar i arbetsmiljölagen.

2004/05:A244 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om övervägande av att kräva alkoholtest på läkare före

operationer.

2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att en översyn bör göras över de strukturer som

styr den enskil-

des arbetssituation och arbetsgivarens incitament för att

förbättra den.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om att utveckla företagshälsovården som en del i

arbetsmiljöarbetet

på arbetsplatserna.

2004/05:A264 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om företagshälsovård.

2004/05:A274 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet.

2004/05:A299 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen ger Arbetsmiljöverket i

uppdrag att ta fram

underlag till biologiska gränsvärden när det gäller de små

superfina parti-

kelburna isocyanaterna. Det som ackumuleras måste mätas och

lagstift-

ningen måste förändra sin syn på partiklarna i arbetsmiljön.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att regeringen skall ge Arbetsmiljöverket i uppdrag

att i revide-

ringen av härdplastföreskrifterna beakta kraven på enhetliga

mätmetoder

samt avskilda arbetsplatser med undertryck i samband med

exponering av

isocyanater i verkstäder för att förhindra att många annars

exponeras för de

små superfina isocyanatpartiklarna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om behovet av en ny strategi som är mer långsiktig än

den nuvaran-

de för att isocyanatproblemen skall kunna bemästras.

2004/05:A329 av Ronny Olander m.fl. (s):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av arbets-

miljölagen för att förtydliga de regionala skyddsombudens

rätt till tillträde

till arbetsplatser där det inte finns fackföreningsmedlemmar

enligt vad i

motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om att Arbetsmiljöinspektionen bör instrueras om att

vid behov bi-

träda skyddsombuden med tolkhjälp.

2004/05:A330 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen begär att regeringen tillsammans med

arbetsmarknadens parter

låter se över vilka paragrafer i bygg- och

anläggningskungörelsen som bör

straffsanktioneras.

2004/05:A348 av Tina Acketoft (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om en översyn av lagrummet för att klargöra det juridiska

ansvaret för vård-

anställdas rehabilitering vid missbruk av läkemedel.

2004/05:A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen

anförs om ett drogfritt arbetsliv.

2004/05:A360 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om ändring av arbetsmiljölagen.

2004/05:A367 av Sylvia Lindgren och Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om att det bör skapas särskilda former när det gäller

arbetsmiljöarbetet för

bemanningsföretag.

2004/05:A376 av Anneli Särnblad och Barbro Hietala Nordlund

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om förbud mot ensamarbete.

2004/05:A379 av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om giftanvändning i skogsbruket.

2004/05:A382 av Per Erik Granström och Anneli Särnblad (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs

om behovet av att införa gränsvärden för endotoxiner i

samband med av-

loppsarbete.

2004/05:Bo251 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om sänkta gränsvärden för buller i fabriksmiljö.

Motioner om åtgärder med anledning av stormen i

södra Sverige i januari 2005

2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen

anförs om rätt till tjänstledighet för skogsarbete för

anställda i offentlig

sektor.

2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

5. (Del av) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i

motionen anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna

av stormen

den 8 och 9 januari 2005.

2004/05:AU6 SAMMANFATTNING

2004/05:AU6

2

2

1

2004/05:AU6 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2004/05:AU6

4

6

2004/05:AU6

Utkast

2

2004/05:AU6 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2004/05:AU6

91

7

2004/05:AU6

5

2004/05:AU6 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2004/05:AU6

66

86

2004/05:AU6

5

2004/05:AU6 RESERVATIONER

2004/05:AU6

80

104

2004/05:AU6

68

2004/05:AU6 SÄRSKILDA YTTRANDEN

2004/05:AU6

82

107

2004/05:AU6

81

2004/05:AU6 BILAGA FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

BILAGA 2004/05:AU6

92

125

2004/05:AU6

83