Bet. 2004/05:AU9

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2004/05:AU9

Utvidgad rätt till information för arbetstagarorganisationer

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2004/05:148 Utvidgad rätt

till information för arbetstagarorganisationer. Utskottet tillstyrker

propositionen.

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande

i arbetslivet (medbestämmandelagen, MBL) i syfte att genomföra

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om

inrättande av en allmän ram för information till och samråd med

arbetstagare i Europeiska gemenskapen.

I dag är arbetsgivare skyldiga att lämna fortlöpande information om hur

verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt och om

riktlinjerna för personalpolitiken till arbetstagarorganisationer som de

har kollektivavtal med. En ny tvingande bestämmelse införs nu som innebär

att arbetsgivaren ska lämna motsvarande information till

arbetstagarorganisationer

även i det fall att arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal.

Den nya informationsskyldigheten gäller i förhållande till

arbetstagarorganisationer som har medlemmar på arbetsplatsen.

Informationsskyldigheten

ska fullgöras mot lokal arbetstagarorganisation om sådan finns. En

arbetstagarrepresentant som får information enligt den nya bestämmelsen

ska ha rätt till skälig ledighet för att ta emot informationen. Direktivets

möjlighet att inskränka de nya bestämmelsernas tillämpning på mindre

företag utnyttjas inte.

De nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2005.

I ärendet har det väckts en motion med förslag om att de nya reglerna

inte ska gälla arbetsgivare som sysselsätter färre än 50 personer.

Utskottet anser att motionen bör avstyrkas. M, fp, kd och c följer upp

motionen i en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Inskränkning av tillämpningsområdet

Riksdagen avslår motion 2004/05:A5.

Reservation (m, fp, kd, c)

2. Antagande av lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om ändring

i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:148.

Stockholm den 12 maj 2005

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson (s),

Margareta Andersson (c), Laila Bjurling (s), Anders G Högmark (m), Tina

Acketoft (fp), Christer Skoog (s), Stefan Attefall (kd), Camilla Sköld

Jansson (v), Cinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s),

Ann-Marie Fagerström (s), Henrik Westman (m), Ronny Olander (s), Ulf

Holm (mp), Mauricio Rojas (fp) och Ann-Christin Ahlberg (s).

Redogörelse för ärendet

I detta ärende behandlas regeringens proposition 2004/05:148 Utvidgad

rätt till information för arbetstagarorganisationer och en motion som

har väckts med anledning av propositionen.

Ärendet och dess beredning

Den 11 mars 2002 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG

av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till

och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002,

s. 29, Celex 32002L0014), nedan kallat direktivet om information och

samråd.

I anslutning till direktivet har Europaparlamentet, rådet och kommissionen

gjort ett gemensamt uttalande om arbetstagarrepresentation (EGT L 80,

23.3.2002, s. 34).

I oktober 2003 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag

att analysera och redovisa hur gällande svenska regler förhåller sig

till direktivet om information och samråd. Utredarens förslag lämnades

i betänkandet Genomförande av direktivet om information och samråd, SOU

2004:85. Betänkandet har remissbehandlats.

Lagrådet har yttrat sig över regeringens lagförslag.

Utskottets överväganden

Rättslig bakgrund

MBL innehåller en grupp regler om medbestämmanderätt för de anställda.

Dit hör reglerna om s.k. förstärkt förhandlingsrätt för arbetstagarsidan

enligt 11-14 §§. För arbetsgivaren innebär 11 § en primär

förhandlingsskyldighet.

Arbetsgivaren ska påkalla förhandling med arbetstagarorganisationen

innan viktigare beslut fattas om förändring av verksamheten eller av

arbets- eller anställningsförhållandena för en arbetstagare som tillhör

organisationen. Enligt 12 § har en organisation som har primär

förhandlingsrätt enligt 11 § också en rätt att på eget initiativ påkalla

förhandling med arbetsgivaren i alla frågor som rör medlemmar i

organisationen. Arbetsgivaren är i princip skyldig att avvakta med sitt

beslut tills förhandlingen har avslutats. Den primära förhandlingsrätten

kompletteras med en rätt enligt 19 § till information om hur verksamheten

utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt och om riktlinjerna för

personalpolitiken. Dessa rättigheter till förhandling och information

har tilldelats de fackliga organisationerna och deras företrädare.

Rättigheterna förbehålls med några undantag sådana arbetstagarorganisationer

som har kollektivavtal med arbetsgivaren.

Undantagen, då arbetsgivaren alltså är skyldig att förhandla med en

icke kollektivavtalsbärande organisation, gäller dels sådana beslut av

arbetsgivaren om arbets- och anställningsförhållandena som särskilt rör

en medlem i organisationen (13 § första stycket), dels beslut som gäller

uppsägning på grund av arbetsbrist eller företagsövergång (13 § andra

stycket). I det senare fallet är arbetsgivaren skyldig att förhandla

enligt 11 § med alla berörda arbetstagarorganisationer förutsatt att

arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls. Bakgrunden

till den sistnämnda regeln är EG-direktiven om arbetstagares skydd vid

verksamhetsövergångar och om kollektiva uppsägningar.

På arbetsplatser utan kollektivavtal är fackföreningar - utom i de fall

som avses i 13 § - hänvisade till att utnyttja den allmänna förhandlingsrätten

enligt 10 §. Enligt denna regel har arbetstagarorganisationen rätt till

förhandling med arbetsgivaren i frågor som gäller förhållandet mellan

arbetsgivaren och en anställd medlem. Omvänt har arbetsgivaren och

arbetsgivarens organisation rätt till förhandling med arbetstagarorganisationen.

Även denna rätt till förhandling tillkommer alltså på arbetstagarsidan

den fackliga organisationen. Det kan uttryckas så att arbetstagarsidans

förhandlingsrätt kanaliseras genom fackföreningen och dess företrädare.

I en parts allmänna förhandlingsskyldighet ligger en viss

informationsskyldighet.

Parten ska vara verksam för att förhandlingsfrågan förs framåt genom

information, motivering av egna ståndpunkter m.m. En skyldighet att

träffa uppgörelse finns inte.

Någon rätt för icke kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationer

till fortlöpande information av det slag som avses i 19 § finns inte i

dag.

Proposition 2004/05:148 Utvidgad rätt till information för

arbetstagarorganisationer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet godtar regeringens förslag till ändring i MBL som innebär att

en arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls fortlöpande

ska hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar på arbetsplatsen

underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och

ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Utskottet ställer

sig inte bakom ett motionsyrkande om att företag som har färre än 50

arbetstagare ska undantas från de nya reglernas tillämpningsområde.

Jämför reservationen.

Direktivet om information och samråd

Diskussioner om att inrätta ett informations- och samrådsförfarande i

företag inom EU har pågått länge. I direktivets ingress anges att de

rättsliga ramar som finns på nationell nivå och på gemenskapsnivå för

att säkerställa arbetstagarnas deltagande i företagets angelägenheter

och i de beslut som berör dem inte alltid har kunnat förhindra att

ingripande beslut som påverkar arbetstagarna har fattats och offentliggjorts

utan att lämpliga förfaranden för information och samråd ägt rum i förväg.

Direktivets övergripande syfte är att säkerställa att arbetstagarna

kommer i åtnjutande av information och ges möjlighet till samråd med

arbetsgivarna om skeenden som kan komma att påverka deras anställningssituation.

Detta ska bidra till att etablera ett ömsesidigt förtroende inom

företagen, att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter, att göra

det lättare att förutse risker för sysselsättningen och att göra

arbetsorganisationen mer flexibel.

Direktivet är ett ram- och ett minimidirektiv, vilket innebär att

medlemsstaterna vid genomförandet av direktivet kan utnyttja befintliga

nationella system för information och samråd och anpassa dessa till den

ram som anges i direktivet. Vissa minimiföreskrifter måste emellertid

uppfyllas.

I anslutning till direktivet har Europaparlamentet, rådet och kommissionen

gjort ett gemensamt uttalande om arbetstagarrepresentation där de erinrat

om EG-domstolens domar den 8 juni 1994 i mål C-382/92 (Bibehållande av

anställdas rättigheter vid företagsöverlåtelse) och C-383/92 (Kollektiva

uppsägningar).

Direktivet om information och samråd ska vara genomfört senast den 23

mars 2005.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att direktivet genomförs genom lagstiftning. Begreppen

information och samråd som används i direktivet motsvaras enligt

propositionen av de nationella instituten information respektive förhandling

i MBL. Lagen ändras för att anpassas till direktivet. Det sker genom en

ny tvingande bestämmelse, 19 a §. En arbetsgivare som inte är bunden av

något kollektivavtal alls ska fortlöpande hålla sådana arbetstagarorganisationer

som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om

hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om

riktlinjerna för personalpolitiken. Omfattningen av informationsskyldigheten

ska vara densamma som den som redan i dag enligt 19 § första stycket

första meningen gäller i förhållande till kollektivavtalsbärande

organisationer. Informationsskyldigheten ska fullgöras mot lokal

arbetstagarorganisation om det finns en sådan. Skyldigheten att informera ska

gälla för alla arbetsgivare som omfattas av MBL och oavsett antalet

sysselsatta arbetstagare. En arbetstagare som har utsetts att företräda

sin organisation för att ta emot information enligt den nya bestämmelsen

ska enligt en ny 19 b § ha rätt till skälig ledighet för detta ändamål.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Lagrådets synpunkter

Som framgått ovan har Lagrådet yttrat sig. I anslutning till remissyttrandena

från Arbetsdomstolen och Arbetslivsinstitutet anser Lagrådet att den

föreslagna 19 a § inte ens i förening med andra lagrum i MBL fullständigt

genomför direktivet. I korthet gäller frågan vilken innebörd direktivet

har när det gäller tidpunkten för det samråd som ska ske. Lagrådet pekar

på att direktivet innebär att samråd ska ske i syfte att söka nå en

överenskommelse i frågor som kan medföra väsentliga förändringar i

arbetsorganisationen eller anställningsavtalen (direktivets art. 4.2 c

och 4.4 e), vilket enligt Lagrådet betyder att samrådet måste äga rum

innan arbetsgivaren fattar sitt beslut. Ordet "fortlöpande" i den nya

19 a § garanterar inte detta enligt Lagrådet. Den primära förhandlingsskyldighet

som finns för icke kollektivavtalsbärande organisationer enligt 13 §

när ett beslut särskilt rör en medlem i organisationen täcker inte

situationen att ett beslut medför sådana väsentliga förändringar utan

att förändringarna särskilt angår en viss arbetstagare.

Regeringen gör för sin del bedömningen att den nya regeln i förening

med 10 och 13 §§ är tillräcklig för att uppfylla direktivets krav vad

avser information och samråd, och detta även när det är fråga om en

sådan situation som Lagrådet anger. Om arbetstagarorganisationerna får

information fortlöpande, dvs. så snart det kan ske, får de tillräcklig

insyn för att kunna begära förhandling enligt 10 § innan de berörda

besluten fattas. Därmed får direktivets syfte att en överenskommelse

ska nås anses uppfyllt även om det inte uttryckligen framgår av lagtexten

att samråd ska ske innan beslut fattas. Regeringen framhåller att

direktivet är ett ramdirektiv, vilket innebär att det finns ett stort

utrymme för medlemsstaterna att genomföra direktivet med nationella

lösningar.

Motionen

I motion 2004/05:A5 (kd, m, fp och c) anförs att det är av största vikt

att arbetstagare, organiserade eller oorganiserade, får information och

bereds möjlighet till samråd med arbetsgivaren. Utformningen av dessa

regler måste dock ställas mot den ökade administration för företagen

som regleringen innebär. För små företag kan regeringens förslag få

stora negativa konsekvenser. Småföretagen står för drygt hälften av

sysselsättningen i den privata sektorn och för mer än två tredjedelar

av nettoökningen av sysselsättningen. Varje lagförslag med nya regler

måste granskas ur detta perspektiv, och att då införa regler som innebär

kostnader i storleksordningen 75-150 miljoner kronor är inte sund

näringspolitik. Sverige bör därför utnyttja direktivets möjlighet att

inskränka bestämmelserna om utvidgad informationsskyldighet till att

endast avse företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet godtar den teknik att genomföra direktivet som regeringen

föreslår. Utskottet vill särskilt framhålla det som sägs i propositionen

om att den nationella rätten ger redan kollektivavtalsslutande organisationer

och icke kollektivavtalsslutna organisationer olika nivåer av medinflytande.

Som sägs i propositionen kan det inte anses nödvändigt att utsträcka

den primära förhandlingsskyldigheten enligt MBL till att omfatta

kollektivavtalslösa organisationer på arbetsplatsen.

Som framgått utnyttjas inte möjligheten enligt direktivet att undanta

företag eller driftsställen som sysselsätter färre än 50 respektive 20

arbetstagare från reglernas tillämpningsområde. I skäl 19 i direktivet

anges det att den allmänna ram som direktivet har till syfte att genomföra

också bör syfta till att undvika administrativa, ekonomiska och rättsliga

förpliktelser som kan motverka etablering och utveckling av små och

medelstora företag och att det därför förefaller rimligt att enligt

medlemsstaternas val begränsa tillämpningsområdet för direktivet.

Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centern anser att

direktivets möjlighet till begränsning bör utnyttjas. I denna fråga vill

utskottet hänvisa till att MBL har en generell utformning och inte är

begränsad till företag med viss ekonomisk aktivitet. Utskottet ser en

stor fördel med att även den nya regeln om informationsskyldighet är

generell till sin karaktär. Genom att göra informationsskyldigheten

lika oavsett om mottagaren av informationen är medlem i en

kollektivavtalsslutande organisation eller inte blir reglerna enhetligare och

därmed enklare. Utskottet ansluter sig även i övrigt till de motiveringar

som finns i propositionen för att inte utnyttja begränsningsmöjligheten.

Majoriteten av arbetsplatserna omfattas redan av kollektivavtal, vilket

innebär att endast ett begränsat antal arbetsplatser kommer att omfattas.

Dagens informationsteknik bör göra det enkelt att få fram informationen,

som dessutom är begränsad till vad som är nödvändigt för att uppfylla

direktivets krav. Till detta kommer den allmänna tveksamheten till att

införa regler som leder till tröskeleffekter. Något bärande skäl för

att inskränka lagens tillämpningsområde på det sätt som yrkas i motion

A5 finns därför inte enligt utskottets uppfattning. Utskottet avstyrker

därför motionen.

Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen bör bifallas och

motion A5 (kd, m, fp, c) avslås. Det i propositionen framlagda föreslaget

till ändring i MBL bör således antas av riksdagen. Ikraftträdande bör

ske den 1 juli 2005.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Inskränkning av tillämpningsområdet, punkt 1 (m, fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Tina Acketoft (fp),

Stefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Henrik Westman (m) och

Mauricio Rojas (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs under Ställningstagande i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:A5.

Ställningstagande

Att arbetstagare, organiserade eller oorganiserade, får information och

bereds möjlighet till samråd med arbetsgivaren är av största vikt.

Utformningen och regleringen av detta måste dock ställas mot den ökade

administration för företagen som information och samråd innebär.

Direktivet som lagförslaget bygger på ger medlemsstaterna möjligheten

att tillämpa reglerna på företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare

eller på driftsställen som sysselsätter minst 20 arbetstagare. Regeringen

har valt att föreslå att direktivet ska tillämpas på alla företag -

oavsett antal sysselsatta - där det saknas kollektivavtal men finns

organiserad personal. Vi anser att detta kan få stora negativa konsekvenser

för små företag.

Flera remissinstanser har kritiserat regeringens förslag. LO och TCO

anser att gällande ordning är tillräcklig för att uppfylla direktivet.

Andra vänder sig emot att informationsskyldigheten ska gälla alla

företag, oavsett antalet sysselsatta arbetstagare. Arbetsgivarverket

anser att man bör undvika "överimplementering". Svenskt Näringsliv och

Företagarna menar att regeringens förslag leder till ökade kostnader

och mer administration för små och medelstora företag. Enligt beräkningar

från Näringslivets regelnämnd skulle den totala kostnaden för företagen

bli 75-150 miljoner kronor och arbetsbördan för en småföretagare öka

med upp till tio timmar per år.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet instämmer

i kritiken. Framtiden vilar alltmer i händerna på de små företagen. Av

Sveriges 676 000 privata företag har drygt 99 % färre än 50 anställda.

Småföretagen står för drygt hälften av sysselsättningen inom den privata

sektorn, men för mer än två tredjedelar av nettoökningen av sysselsättningen.

Vi anser att det är ur detta perspektiv som varje lagförslag med nya

regler måste granskas. Den totala administrativa bördan - som orsakas

av offentlig förvaltning - för svenska företag uppgår årligen till mellan

60 och 70 miljarder kronor. Att då införa nya kostnader för företagen

i storleksordningen 75-150 miljoner kronor är inte sund näringspolitik.

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att

riksdagen ska begära att regeringen skyndsamt återkommer med ett lagförslag

som innebär att regler om information och samråd inte behöver tillämpas

på företag med mindre än 50 anställda.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:148 Utvidgad rätt till information för

arbetstagarorganisationer:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Följdmotion

2004/05:A5 av Stefan Attefall m.fl. (kd, m, fp, c):

Riksdagen beslutar att informationsskyldigheten skall gälla alla

arbetsgivare som omfattas av medbestämmandelagen och som sysselsätter minst

50 personer.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag