Förarbete

Beredningskedjan

behandlar Prop. 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005
riksdagens skrivelse Rskr. 2004/05:130 Riksdagsskrivelse

Bet. 2004/05:FÖU1
Utskottsbetänkanden · FÖU

Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2005

2004-11-23 · 61 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2004/05:FÖU1, Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2005

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Försvarsutskottets betänkande

2004/05:FÖU1

Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2005

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen till anslag,

bemyndiganden, investeringsplaner, avgiftsuttag, låneramar och krediter

inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för år 2005.

Sammanlagt föreslås anslag inom utgiftsområdet på 44,1 miljarder kronor,

varav drygt 40,6 miljarder kronor inom politikområdet Totalförsvar och

knappt 3,5 miljarder kronor inom politikområdet Skydd och beredskap mot

olyckor och svåra påfrestningar. I ett anslag till Försvarsmakten har beräk-

nats 1,4 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser, vilket är en ökning

med 200 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.

Ett förslag av m, fp, kd och c om att öka resurserna till Försvarsmakten

med 400 miljoner kronor jämfört med regeringens avstyrks av utskottet.

Ett särskilt yttrande av m, fp, kd och c bifogas betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret

2005

a) Riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt

bered-

skap mot sårbarhet för budgetåret 2005 i enlighet med vad utskottet

föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

(utg.omr. 6) punkt 15 och avslår motionerna 2004/05:Fö248 (m),

2004/05:Fö253 (c) och 2004/05:Fö254 (kd).

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 utnyttja en kredit på

högst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller

andra utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed bifaller riks-

dagen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 1.

c) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för

Försvarsmakten för perioden 2005-2007. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 2.

d) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för

Försvarets materielverk för perioden 2005-2007. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 4.

e) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Försvarets mate-

rielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst

25 000 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Där-

med bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 5.

f) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden 2005-2007. Därmed bifaller riksda-

gen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 6.

g) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för

Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor,

för perioden 2005-2007. Därmed bifaller riksdagen proposition

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 8.

h) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för

Krisberedskapen för perioden 2005-2007. Därmed bifaller riksda-

gen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 9.

i) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens rädd-

ningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskaps-

investeringar på högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 11.

j) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen

disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvester-

ingar på högst 200 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposi-

tion 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 12.

k) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot

allvarliga hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunika-

tion till högst 100 000 000 kr under 2005. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 13.

m) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till

högst 250 000 000 kr under 2005. Därmed bifaller riksdagen propo-

sition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 14.

2. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling besluta om

beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck-

ling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst

68 500 000 000 kr efter 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 3.

3. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande

åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 7:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 15 000 000 kr efter 2005. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 7.

4. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 7:5

Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning

och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera

svåra påfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare gjorda be-

ställningar medför utgifter på högst 403 750 000 kr efter 2005. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 (utg.omr. 6) punkt 10.

5. Försvarsmaktens kostnader för stöd till hovets aktiviteter

Riksdagen avslår motion 2004/05:Fö213 (s).

Stockholm den 23 november 2004

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson

(c), Tone Tingsgård (s), Ola Rask (s), Ola Sundell (m), Allan

Widman (fp), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s),

Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Britt-Marie

Lindkvist (s), Åsa Lindestam (s), Heli Berg (fp), Peter

Jonsson (s), Karin Enström (m), Marie Nordén (s) och Carl-

Axel Roslund (m).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005

- Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, samt motionerna

2004/05:Fö213 (s), 2004/05:Fö248 (m), 2004/05:Fö253 (c) och 2004/05:

Fö254 (kd).

2004/05

FöU1

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar

* politikområdet Totalförsvar

* politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrest-

ningar.

Politikområdet Totalförsvar består av

* verksamhetsområdet Det militära försvaret

* verksamhetsområdet Det civila försvaret.

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

omfattar

* verksamhetsområdet Svåra påfrestningar

* verksamhetsområdet Skydd mot olyckor.

UTGIFTSUTVECKLING INOM UTGIFTSOMRÅDET

Miljoner kronor

Utfall

2003

Budget

20041

Prognos

2004

Förslag

2005

Beräknat

2006

Beräknat

2007

Politikområde

Skydd och

beredskap mot

olyckor och

svåra påfrest-

ningar

2 933

3 143

2 933

3 492

3 458

3 414

Politikområde

Totalförsvar

42 196

41 204

39 593

40 654

40 461

39 787

Totalt för

utgiftsom-

råde 6

45 129

44 346

42 526

44 147

43 918

43 202

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (be

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Politikområde Totalförsvar

Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

definierat totalförsvar som verksamhet som behövs för att förbereda Sverige

för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som

då skall bedrivas. Totalförsvar avser således en verksamhet och inte en orga-

nisation. Med totalförsvarets resurser avses alla de resurser som finns för

totalförsvarets verksamhet. Politikområdet omfattar planering, förberedelser

och utnyttjande av totalförsvarets resurser för att uppnå de av riksdagen an-

givna målen samt att på andra sätt stödja svensk säkerhetspolitik.

Totalförsvaret omfattar verksamhetsområdena

* det militära försvaret

* det civila försvaret.

UTGIFTSUTVECKLING INOM POLITIKOMRÅDET TOTALFÖRSVAR

Miljoner kronor

Utfall

2003

Budget

20041

Prognos

2004

Förslag

2005

Beräknat

2006

Beräknat

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

2007

6:1 Förbands-

verksamhet,

beredskap och

fredsfrämjande

truppinsatser

m.m.

21 598,6

21 673,6

21 361,8

22 125,2

21 425,8

19 910,0

6:2 Materiel, an-

läggningar samt

forskning och

teknikutveckling

19 350,4

18 391,1

17 107,3

17 391,1

17 865,0

18 669,0

6:3 Krisbered-

skaps-

myndigheten

127,0

143,3

134,3

144,6

144,3

146,8

6:4 Styrelsen för

psykologiskt

försvar

15,0

17,3

16,4

17,5

17,7

18,0

6:5 Totalförsva-

rets pliktverk

233,3

245,1

234,6

248,0

250,4

254,6

6:6 Försvarshög-

skolan

31,7

30,4

27,8

30,6

30,9

31,5

6:7 Försvarets

radioanstalt

473,3

415,3

399,7

424,8

451,8

479,2

6:8 Totalförsva-

rets forsknings-

institut

188,8

192,2

181,6

189,8

192,1

195,5

6:9 Stöd till fri-

villiga försvars-

organisationer

inom totalför-

svaret

88,2

88,3

86,6

75,7

6:10 Nämnder

m.m.

6,6

7,1

5,8

7,1

Äldre anslag upp-

fört på statsbud-

geten 2002

83,1

37,1

Totalt för poli-

tikområde

Totalförsvar

42 196,2

41 203,6

39 592,9

40 654,4

40 460,8

39 787,4

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition (be

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen att den i propoposition 2004/05:5

Vårt framtida försvar föreslår riksdagen ett nytt mål för politikområdet. Re-

geringen föreslår att målet, i avvaktan på en översyn av mål inom utgiftsom-

rådet, skall vara att

* bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,

* hävda vår territoriella integritet,

* försvara Sverige mot väpnat angrepp och

* värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktio-

nerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Verksamhetsområde Det militära försvaret

Omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och

resultatbedömning

Utskottet redovisar här var regeringen i budgetpropositionen anfört om om-

fattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och resultat-

bedömning (s. 18-52).

Propositionen

Det militära försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av Försvarsmak-

ten och delar av den verksamhet som bedrivs av de totalförsvarsgemensamma

myndigheterna. Dessa utgörs av Försvarets materielverk, Totalförsvarets

forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk och Försva-

rets radioanstalt. Vidare finansieras viss verksamhet utförd av frivilliga för-

svarsorganisationer, Svenska Röda Korset, Centralförbundet Folk och Försvar

samt vissa mindre nämnder inom verksamhetsområdet.

Bedömning av operativ förmåga

Försvarsmaktens bedömning av förmågan till försvar mot väpnat angrepp är

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

att förmågan är godtagbar. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister

finnas inom områdena ledning, underrättelseinhämtning, logistik och heli-

kopterunderstöd.

Försvarsmaktens bedömning av förmågan att hävda vår territoriella integ-

ritet är att den är godtagbar. Avsaknad av ett gemensamt operativt lednings-

och övervakningssystem innebär vissa begränsningar.

Försvarsmakten bedömer att förmågan att bidra till fred och säkerhet i

omvärlden är godtagbar och i enlighet med regeringens krav och ambitioner

inom ramen för internationellt engagemang. Personalens och förbandens

ökade internationella erfarenheter från såväl internationella insatser som

internationell övningsverksamhet samt tillförsel av ny materiel har bidragit

till att successivt utveckla och höja denna förmåga. Inom områdena lednings-

metodik, ledningssystem, materiel och utbildning behövs alltjämt fortsatt

anpassning och utveckling.

Försvarsmaktens bedömning av förmågan att stärka det svenska samhället

är att den sammantaget sett är god.

Beträffande förmåga till anpassning bedöms enligt Försvarsmakten möj-

ligheten att på kort sikt (högst ett år efter regeringsbeslut) kunna utveckla

förmågan att möta insatser av fjärrstridsmedel och begränsade luftrörliga

insatsstyrkor som godtagbar. Förmågan att på medellång sikt (inom fem år

efter regeringsbeslut) efter beslut om anpassningsåtgärder kunna möta mer

omfattande militära operationer anges vara godtagbar.

Regeringens analys och slutsats är att försvarsreformen inte i alla delar har

kunnat genomföras i den takt och i den utsträckning som ursprungligen an-

togs. Regeringen vill dock understryka vikten av att riksdagens tidigare fatta-

de beslut om det militära försvarets inriktning mot ett flexibelt insatsförsvar

fullföljs. De brister som redovisats är i flera fall desamma som redovisades

efter verksamhetsåret 2002. Dessa begränsningar finns bl.a. inom förmågan

till ledning på operativ nivå, operativ logistik, underrättelseinhämtning samt

uthållighet vid genomförande av operationer. Trots bristerna i genomförandet

gör regeringen bedömningen att den operativa förmågan är godtagbar mot

bakgrund av att omvärldsläget förbättrats ytterligare i Sveriges närområde.

När det gäller förmåga till väpnad strid på högre nivåer, har under 2003

denna till vissa delar kunnat höjas bl.a. genom en samlad slutövning med

markstridskrafter och stabs- och ledningsövningar. Regeringen vill särskilt

betona vikten av att förmågan att leda förband på högre nivåer kontinuerligt

utvecklas då detta är en viktig och efterfrågad kompetens vid internationella

insatser såväl på förbandsnivå som vid placering av stabsofficerare i multina-

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

tionella staber.

Regeringen bedömer att förmågan till internationella insatser har fortsatt

att utvecklas i en positiv riktning. Genom deltagande i bl.a. EU:s insats i

Demokratiska Republiken Kongo, erhölls värdefulla kunskaper och erfaren-

heter avseende snabbinsatser. Utöver detta har Försvarsmaktens deltagande i

internationell övningsverksamhet bidragit till utveckling av såväl insatsorga-

nisationen som den operativa förmågan.

Förmågan att stärka samhället vid svåra påfrestningar är precis som förra

verksamhetsåret god. Under 2003 har en omfattande samverkan med andra

myndigheter genomförts. Genom denna samverkan samt med erfarenheter

från genomförda insatser har förmågan vidmakthållits på en god nivå.

Stridskrafternas utveckling

Operativ ledning och logistik består av Högkvarteret med stabsförband, Ope-

rativa insatsledningen (OPIL) med stabsförband samt operativ transport-

bataljon m.m. Vid förbanden har grundutbildning genomförts med goda resul-

tat, och utbildningsmålen har i huvudsak nåtts.

Markstridskrafterna består av divisionsförband, armébrigadförband samt

nationella skyddsstyrkor inklusive hemvärn.

Under 2003 har bl.a. följande förband utbildats:

* en reducerad artilleribataljon,

* delar av en divisionsluftvärnsbataljon,

* en reducerad jägarbataljon,

* tre reducerade mekaniserade bataljoner,

* delar av en underhållsbataljon och

* delar av en pionjärbataljon.

Under 2003 var utvecklingen av förband anmälda till internationella styrkere-

gister inklusive genomförandet av internationella insatser och utveckling av

förband med hög beredskap i insatsorganisationen prioriterad.

Regeringen bedömer att de brister som Försvarsmakten har redovisat avse-

ende markstridsförbandens förmåga till största delen beror på brister i perso-

nalens antal eller utbildningsnivå. I huvudsak är båda dessa faktorer beroende

av den omfattande omstrukturering som berör flertalet av förbanden.

Tidigare år har Försvarsmakten redovisat påtagliga brister i förmågan att

leda förband i högre nivåer. Regeringen bedömer att denna förmåga har ökat

något och att den i dag i allt väsentligt är godtagbar. För att inte dessa bris

ledningen av förband i högre nivåer skall återkomma är det nu av stor bety-

delse att förmågan vidmakthålls och utvecklas genom flera övningar.

Sjöstridskrafterna har bestått av sex grundorganisationsförband samt 13 för-

band i insatsorganisationen. Under 2003 har bl.a. följande förband vidmakt-

hållits:

* signalspaningsfartyget Orion,

* en marin underhållsbataljon,

* två ytstridsflottiljer,

* en minkrigsflottilj,

* en ubåtsflottilj och

* tre amfibiebataljoner.

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Försvarsmakten bedömer att förmågan hos de marina förbanden överlag är

god. Den inriktning och de mål som sattes upp av regeringen för 2003 har i

huvudsak uppnåtts. Såväl ytstridsförbanden, amfibieförbanden som ubåts-

förbanden har deltagit i internationell övningsverksamhet och i systemverifie-

ring.

Enligt regeringens bedömning är tillståndet inom sjöstridskrafternas för-

band överlag gott och de flesta förband har en god utvecklingsprognos. Öv-

ningar har genomförts med gott resultat och inriktningen av sjöstridskrafterna

i stort har följts och genomförts under verksamhetsåret. Sjöstridskrafternas

materiella förnyelse har fortskridit som planerat.

I luftstridskrafterna har under 2003 bl.a. ingått tre stridsledningsbataljoner,

radarflyggrupp FSR 890, åtta flygbasbataljoner, fem divisioner JAS 39 Gri-

pen, två divisioner JA 37 Viggen, en division AJS 37 Viggen, fyra centrala

transport-flygdivisioner och två helikopterbataljoner.

Vid flygvapnets lednings- och underhållsförband har de uppsatta utbild-

ningsmålen för basbataljon 04 och strilbataljon 04 i allt väsentligt nåtts.

Inom JAS 39-förbanden har utbildning av sex flygförare pågått under året.

Utbildningen skulle ha avslutats under 2003 men har försenats i cirka ett

halvår på grund av de ekonomiska neddragningarna. Mot bakgrund av de

ekonomiska neddragningarna har omskolningsverksamheten under senare

delen av året nedprioriterats till förmån för uppbyggnaden av SwAFRAP JAS

39 som rekryterats, bemannats och utbildats. Uppbyggnaden av SwAFRAP

har krävt kraftfulla prioriteringar inte bara mot Gripenförbanden utan även

gentemot övriga flygsystem.

Regeringen anser att det är positivt att uppbyggnaden av SwAFRAP JAS 39

skett och att den internationella övning som telekrigsförbandet SK 37 deltog i

visade att förbandet kunde mäta sig internationellt. Det är dock oroväckande

att uppbyggnad av SwAFRAP JAS 39 i kombination med exportstödsats-

ningar och förseningar i leveransen av flygplan synes ha krävt prioriteringar

gentemot såväl Gripenförband som andra flygsystem.

Enligt regeringen har 2003 varit ett år med flera tragiska olyckor inom he-

likopterförbandet. Regeringen kommer att nogsamt följa det fortsatta säker-

hetsarbetet inom helikopterverksamheten.

Det går inte att göra en sammantagen bedömning av förmågan för helikop-

terbataljonerna då de är under fortsatt utveckling och inte skall vara operativ

förrän 2008.

När det gäller utvecklingen mot det nätverksbaserade försvaret anser reger-

ingen att det är väsentligt att denna utveckling sker tillsammans med andra

myndigheter, kommuner och landsting. Genom detta kan förutsättningar

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

skapas för att aktörer som verkar inom krishanteringsområdet höjer samhäl-

lets förmåga att samordnat hantera svåra kriser eller påfrestningar på samhäl-

let i fred, kris eller krig. Försvarsmaktens arbete inför detta har inletts.

Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis successivt pröva Försvars-

maktens hemställningar om ytterligare steg i utvecklingen av utvecklingspro-

cesserna fram till systemdemonstratorerna 2005 och 2006. I detta arbete stöds

Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) av Statskontoret.

Under 2003 skedde en nyrekrytering till hemvärnet med omkring 2 700 per-

soner. Av dessa var ca 70 % under 35 år. Andelen kvinnor i hemvärnsförban-

den har ökat till ca 15 %. Trots nyrekryteringen har hemvärnspersonalen i

förbanden minskat från ca 54 900 till ca 52 500. Vidmakthållande och utveck-

ling av hemvärnsförbanden har inte kunnat ske på planerat sätt. Kontrakts-

uppfyllanden inom hemvärnsförbanden har minskat under 2003.

Hemvärnets framtida numerär och uppgifter behandlas inom ramen för

proposition 2004/05:5. Under 2003 har en minskning av hemvärnets personal

skett. Detta kan ses som en anpassning till en framtida numerär. Enligt reger-

ingen torde bemanningsgraden av de enskilda hemvärnsförbanden, och de

regionala skillnaderna dem emellan, ha större betydelse. Regeringen ser det

som positivt att medelåldern inom hemvärnet fortsätter att sjunka. Detsamma

gäller ökningen av andelen kvinnor.

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Under 2003 har Försvarsmakten bl.a. fått leverans av följande materielsy-

stem:

* en första leverans av JAS 39 C ur delserie 3,

* splitterskyddade stridsbåtar 90 HS,

* långvågsradio för ubåtskommunikation,

* helikopter 15 (i provisorisk utformning),

* kulspruta 90 B och

200 personterrängbilar.

Flera viktiga materielsystem är dessutom under leverans till Försvarsmakten:

* ledningssystem för logistikbataljon som skall ingå i nordisk brigad, me-

kaniserad bataljon och pansarterrängbilsbataljon,

* skyddspaket till stridsfordon 90 avsedda för internationell tjänst,

* splitterskyddat trupptransportfordon, delserie 2,

* hårdmålsgranat Bonus till artilleriet och

Luftvärnsrobotsystem 97 och underrättelseenhet 23.

Under året har implementeringen av Försvarsmaktens strategi för forskning

och teknikutveckling, den s.k. FoT-strategin, inriktats mot att stödja utveck-

lingen av det nätverksbaserade försvaret.

Regeringen bedömer att sambandet mellan Försvarsmaktens forskning och

teknikutveckling och dess operativa behov bör göras tydligare, där så är möj-

ligt. Regeringen finner det positivt att Försvarsmakten har ökat samverkan

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

med den civila forskningen för att på så sätt ta till vara den civila tekniska

vetenskapliga utvecklingen och som har betydelse för Försvarsmaktens forsk-

ning och teknikutveckling.

Det övergripande målet för Sveriges internationella försvarsmaterielsamar-

bete är att på ett resurseffektivt sätt säkerställa att Försvarsmaktens behov a

materiel kan tillgodoses, så att Försvarsmakten skall kunna lösa sina uppgifter

såväl nationellt som internationellt.

Som sista land ratificerade Italien under 2004 det s.k. sexnationersinitiati-

vets ramavtal om åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den

europeiska försvarsindustrin genom Framework Agreemant/Letter of Intent

(FA/LOI), vilket därmed kom att träda i kraft för samtliga deltagande natio-

ner. Ett flertal förslag till underavtal (genomförandebestämmelser) har för-

handlats fram. Regeringen har beslutat att underteckna samtliga dessa under-

avtal.

Enligt regeringen är det ett viktigt framsteg för samarbetet inom ramen för

FA/LOI att avtalen för harmonisering av militära krav respektive forskning

och utveckling har börjat implementeras. Regeringen bedömer att samtliga

underavtal inom FA/LOI kommer att vara undertecknade under 2004 och att

implementeringen av dessa därmed kan påbörjas.

Såväl det gemensamma multilaterala materielsamarbetet mellan Danmark,

Finland, Norge och Sverige - benämnt NORDAC - som Sveriges bilaterala

samarbete med dessa länder har fortsatt varit omfattande. Ett flertal projekt

och arbetsgrupper har varit verksamma.

Det nordiska försvarsmaterielsamarbetet har fortsatt att utvecklas positivt

och har varit värdefullt för länderna. Det är enligt regeringens mening av vikt

att samarbetet med de nordiska länderna, såväl det gemensamma som det

bilaterala samarbetet, ytterligare fördjupas och effektiviseras.

Sverige skall enligt regeringens mening fortsätta att utveckla sina bilatera-

la samarbetsrelationer inom försvarsmaterielområdet med betoning på våra

viktigaste samarbetsländer. Särskilt betydelsefulla är våra relationer med

USA och Storbritannien - inte minst med avseende på utvecklingen mot ett

nätverksbaserat försvar. Inom det bilaterala materielsamarbetet med Storbri-

tannien finns potential att samarbeta såväl inom materielcykelns tidigaste

faser som i senare utvecklingsskeden.

Behovet av export och internationellt materielsamarbete har blivit allt tydliga

re som ett medel att säkerställa försörjning av materiel och kompetens till det

svenska försvaret, vilket motiverar ett ökande engagemang från Regerings-

kansliet och myndigheterna. Även möjligheter till civil s.k. spin-off och civil

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

synergieffekter motiverar exportstödet. Stödet har bedrivits samordnat och

aktivt från såväl Regeringskansliet som myndigheterna.

Regeringskansliet och myndigheterna skall fortsätta att utveckla formerna

för exportstödet till försvarsindustrin. Med Försvarsmaktens operativa förmå-

gebehov som grund bör exportmöjligheterna tidigt vägas in som en faktor i

materielförsörjningen. Exportmöjligheterna bör också beaktas och lyftas fram

vid deltagande i olika internationella forum, exempelvis inom ramen för EU:s

försvarsbyrå (EDA) och inom FA/LOI.

Insatser

Beträffande grundberedskapen har Försvarsmakten under 2003 såväl med

grundorganisationens resurser som med insatsorganisationen upprätthållit av

regeringen beslutad beredskap. Särskilda beredskapskontroller och övningar

har genomförts. Effekter av genomförd verksamhet har uppnåtts främst avse-

ende förmåga att möta begränsade insatser, vidta skyddsåtgärder vid insatser

mot civila och militära mål, möta intrång på vårt territorium, ingripa mot

kränkningar samt avvisa säkerhetshot.

Incidentberedskapen har upprätthållits med resurser ur grundorganisationen i

enlighet med av regeringen ställda krav. Luft- och sjöbevakning samt strids-

ledning enligt IKFN har genomförts. Den begränsade tillgängligheten på bl.a.

radarsystemet PS 870 har medfört att kraven på radartäckning för sjöövervak-

ning tidvis inte kunnat uppfyllas.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten med tillgängliga resurser upprätt-

hållit beredskap för att upptäcka och ingripa mot kränkningar i enlighet med

ställda krav.

Följande förband med beredskap för internationella insatser har under 2003

varit anmälda till internationella styrkeregister:

* två mekaniserade bataljoner,

* ett militärpoliskompani,

* ett ingenjörkompani med ammunitions- och minröjningsförmåga,

* en underhållsenhet,

* en underrättelsepluton,

* en televapentropp,

* en sjöminröjningsstyrka,

* ett korvettförband,

* ett ubåtsförband,

* ett transportflygförband samt

* ett spaningsflygförband.

Regeringen bedömer att beredskapen för internationella insatser har upprätt-

hållits på en godtagbar nivå. I samband med att delar av ett förband har satts

in i internationella insatser under 2003 och 2004 har det inte varit möjligt at

inom de givna ekonomiska ramarna, upprätthålla beredskap med återstående

delar av förbanden. Tillgängligheten, uthålligheten och flexibiliteten bör ses

över i dessa delar.

Inom samtliga samarbetsområden inom IPP där Försvarsmakten deltagit

har utbytet till största delen varit gott och bidragit till att öka Försvarsmak

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

internationella förmåga. I de flesta fall får detta effekt på utvecklingen och

produktionen av nya förband, men i vissa fall kan erfarenheterna implemente-

ras direkt i befintliga förband.

När det gäller resultatet av genomförda internationella insatser anför reger-

ingen bl.a. följande.

En internationell fredsstyrka har funnits i Kosovo sedan juni 1999 och leds

av Nato. Sverige har sedan hösten 1999 bidragit med trupp. Den svenska

styrkan har under huvuddelen av året uppgått till ca 740 personer. Verksam-

heten i den svenska bataljonen i Kosovo har under året till stor del fokuserat

på övertagandet av brigadledningsansvaret efter Finland. Den 1 november

2003 övertog Sverige ledningen av den multinationella brigaden, MNB (C).

Insatsen i Makedonien påbörjades den 31 mars 2003 och var den första

EU-ledda militära krishanteringsinsatsen. Sverige deltog med stabsofficerare

på olika nivåer och två övervakningsteam om ca 10 personer. Den totala

operativa styrkan uppgick till 350 personer. Insatsen avslutades som planerat

den 15 december 2003.

Sverige har sedan början av 2002 deltagit med trupp i den multinationella

fredsstyrkan i Afghanistan. Det svenska bidraget har under året bestått av

ungefär 40 personer med till största delen uppgifter inom civil-militär-

samverkan.

Sverige har fr.o.m. mars 2002 haft två samverkansofficerare vid United

States Central Command, (US Centcom) i Tampa, Florida. Regeringen be-

dömer att säkerheten för det svenska bidraget till Isaf förbättrats genom den

insyn Sverige erhållit vid US Centcom.

Sverige har sedan juni 2003 deltagit i FN:s fredsbevarande mission (Mo-

nuc) DR Kongo. Sverige var det första västlandet att bidra med trupp till

insatsen, och det svenska bidraget har varit en flygplatsenhet med ansvar för

flygplatsen i Kindu i nord-östra DR Kongo. Insatsen i Monuc i DR Kongo var

planerad till 12 månader. Flygfältsenheten kunde därför enligt plan avvecklas

med mycket gott resultat i juni 2004.

Under våren 2003 beslutade EU att delta med en snabbinsatsstyrka i nord-

östra DR Kongo med målet att stoppa övergrepp på civilbefolkningen, att

förbättra den humanitära situationen och att ge stöd till FN:s ansträngningar

samt till fredsprocessen i DR Kongo. Insatsen (Operation Artemis) var EU:s

första snabbinsats och leddes av Frankrike. I enlighet med riksdagsbeslutet

bestod det svenska bidraget av högst 100 personer ur specialförbandet som

tjänstgjorde under drygt två månader. Insatsen rönte stor uppmärksamhet

internationellt och ansågs som mycket lyckad. Vidare gav insatsen viktig

erfarenhet av snabbinsatser och en förstärkt roll för Sverige inom EU/ESDP.

Försvarsunderrättelseverksamhet

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

Förmågan att följa, utnyttja och inrikta underrättelseproduktionen i vid me-

ning har ytterligare stärkts.

Vid Försvarets radioanstalt (FRA) hade underrättelseproduktionen under

våren 2003 en stark fokusering mot Irak för att sedan övergå till normal verk-

samhet inom etablerade rapporteringsområden. Sveriges internationella enga-

gemang har dock höjt kraven på snabb anpassning till förändringar i upp-

dragsgivarnas prioriteringar. Tonviktsförskjutningen mot nya hot fortsätter.

Svårigheten att inhämta relevant kommunikation försvårar alltjämt bevak-

ningen av vissa prioriterade frågor. Ett problem som under 2003 alltmer ac-

centuerats är bristen på råmaterial, dvs. inhämtade signaler.

För att öka produktionen till stöd för Försvarsmaktens internationella in-

satser har den flygburna signalspaningen (S 102 B) även under 2003 i ökande

omfattning inriktats mot Balkan.

Inom Försvarsmakten leds underrättelsefunktionen av den militära underrät-

telse- och säkerhetstjänsten (MUST). Under 2003 har MUST tagit fram un-

derlag för Försvarsmaktens beredskap, operativa verksamhet och förbandsut-

veckling samt för insatsorganisationens utveckling och materiell förnyelse.

Arbete med förberedelser för internationella insatser har utförts liksom

stöd till svenska förband i utlandsstyrkan. Bedömningar kring säkerhetshotet

och utbildning för att förbättra säkerhetsskyddet har varit en del av detta.

Underlag inför nya möjliga insatser har tagits fram.

Regeringen konstaterar att Sveriges deltagande i internationella insatser

medför ett ökat behov av underrättelser avseende såväl militära som politiska,

socioekonomiska, säkerhets- och terrorismrelaterade förhållanden.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är mycket snabb. Det

breda kommersiella utbudet av olika produkter innebär utmaningar för signal-

spaningen. Bristen på råmaterial beror till mycket stor del på att endast eter-

buren kommunikation får inhämtas av FRA.

Försvarsmaktens ökade deltagande i internationella insatser medför ett

ökat behov av deltagande från FRA på flera områden.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen redovisat beträffande omfatt-

ning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och resultatbedömning

av det miltära försvaret.

Inriktning av det militära försvaret under 2005

Utskottet behandlar/redovisar här vad regeringen har redovisat om inriktning-

en av verksamheten under år 2005 av det militära försvaret (s. 52-59).

Propositionen

I proposition 2004/05:5 föreslår regeringen vilka krav på operativ förmåga

som skall gälla för Försvarsmakten och bedömer där också att det militära

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

försvaret inom ramen för sin huvuduppgift, förmågan att kunna föra väpnad

strid, skall uppnå denna förmåga och genomföra de insatser som även krävs.

Nedan följer regeringens bedömning av vilken inriktning för 2005 som i

övrigt bör gälla för Försvarsmaktens verksamhetsgrenar.

Stridskrafternas utveckling

Under 2005 bör utbildnings- och övningsverksamheten inriktas mot att öka

förmågan att verka med behovssammansatta styrkor inom ramen för samord-

nade insatser. Härvid bör särskilt uppmärksammas arbetet med att bidra till

och utveckla EU:s snabbinsatsförmåga.

Förmågan att samverka med civila myndigheter bör vara fortsatt hög. Ut-

vecklingen av förband, kompetens och förmåga bör ske samordnat och inom

ramen för utvecklingen mot ett försvar på nätverksbaserad grund och en ökad

internationell förmåga såväl kvalitativt som kvantitativt.

Avveckling av förband och personal bör fullföljas snarast och genomföras

skyndsamt.

Det svenska bidraget till internationella styrkeregister bör successivt ut-

vecklas mot en högre ambitionsnivå avseende förband, beredskapstider och

uthållighet. Utgångspunkt bör vara de kapacitetsmål som är fastställda i EU

Headline Goal 2010.

Särskilda åtgärder bör vidtas för att säkerställa rekryteringen av totalför-

svarspliktiga till internationella insatser.

Inriktningen för operativ ledning och logistik under 2005 bör vara att inleda

de av riksdagen beslutade reduktionerna inom grund- och insatsorganisa-

tionen.

Under 2005 kommer påbörjandet av omstruktureringen att vara en viktig

uppgift för Försvarsmaktens centrala ledning. Den Operativa insatsledningens

(OPIL) samlokalisering till Uppsala och kommande reduceringar av den

centrala ledningen är andra förutsättningar i arbetet.

Inriktningen för markstridskrafterna under 2005 bör vara att inleda de av

riksdagen beslutade reduktionerna inom grund- och insatsorganisationen.

Organisationen av snabbinsatsstyrkan skall påbörjas.

Utbildningen bör inriktas mot att öka förmågan till väpnad strid i samman-

satta och integrerade förband. Enligt vad som redovisats tidigare har förmåga

att leda högre förband förstärkts genom övningsverksamhetens goda resultat.

Regeringen anser att det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter denna utveck-

ling för att stärka förmågan att leda högre förband. Det är inte minst viktigt

ett internationellt perspektiv. Övningar med inslag av gemensamma operatio-

ner, dvs. övningar med flera stridskrafter, är även fortsättningsvis av stor vi

Den viktigare materieltillförseln för arméstridskrafterna under 2005 består

av leveranser av pansarterrängbil 202/203 och måldetekterande artillerigranat

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

(Bonus). Under 2005 planeras att utvecklingen av den moderniserade och

dumperiserade versionen av haubits 77 påbörjas. Anskaffning är dock inte

planerad förrän tidigast 2008.

Inriktningen för sjöstridskrafterna under 2005 bör vara att inleda de av riks-

dagen beslutade reduktionerna inom grund- och insatsorganisationerna samt

prioritera utbildnings- och övningsverksamheten. Planeringen inför utveck-

landet av förband med snabbinsatsförmåga är i detta avseende av särskild

vikt.

Regeringen anser att det är av vikt att det fortsatt bedrivs tillämpade öv-

ningar med behovssammansatta styrkor. Vidare bör förbanden ha en god

incidentberedskap. På motsvarande sätt anser regeringen att internationella

övningar med förband anmälda till internationella styrkeregister bör ges stor

vikt.

Den materiella förnyelsen i insatsorganisationen kommer fortsatt att om-

fatta bl.a. halvtidsmoderniseringen av minröjningsfartyg typ Landsort. Arbe-

tet med att utveckla ett nytt torped-, min- och sensorsystem (TMS) fortsätter.

Inriktningen för luftstridskrafterna under 2005 bör vara att inleda de av riks-

dagen beslutade reduktionerna inom grund- och insatsorganisationen. Plane-

ringen inför utvecklandet av förband med snabbinsatsförmåga är av särskild

vikt. Inriktningen för luftstridskrafterna i övrigt innebär i huvudsak följand

Vidareutvecklingen av Gripensystemet bör fortsätta, liksom den materiella

utvecklingen med bl.a. tillförandet av JAS 39 C/D-plan. Utvecklingen av

förmågan att genomföra precisionsbekämpning bör fortsätta. SwAFRAP bör

prioriteras avseende materiel, utbildnings- och övningsverksamhet. Luft-

stridskrafterna bör fortsätta att delta i såväl multinationell som bilateral öv

ningsverksamhet i syfte att förbättra Försvarsmaktens samlade förmåga,

främst på högre konfliktnivåer. Övningar på högre taktisk nivå bör genomfö-

ras. I ordinarie utbildning bör grundläggande förmåga att delta i internationel

la insatser skapas, dels genom nationell utbildning, dels genom medverkan i

internationella övningar.

Som regeringen tidigare har anmält till riksdagen är helikopterförbanden inne

i en period med stora förändringar. Detta präglar förbanden, deras utveckling

och förmåga i det korta perspektivet. Inriktningen av helikopterförbanden

under 2005 bör fortsatt vara att utveckla helikopterbataljonen, med mark- och

sjöoperativinriktning. Helikopterbataljonen fortsätter införandet av helikopter

14 och helikopter 15. Mot bakgrund av det begränsade antalet helikoptrar

måste en prioritering ske mellan helikopterbataljonens uppgifter.

Parallellt med anskaffningen kommer merparten av de befintliga helikop-

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

tersystemen och helikoptrarna att avvecklas.

När det gäller olika frågor som rör Försvarsmaktens personalförsörjning

anför regeringen bl.a. följande.

Regeringen anser att det är av vikt att volymen totalförsvarspliktiga redan

under 2005 anpassas till den insatsorganisation som regeringen föreslår i

proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar. Den föreslagna totalförsvars-

pliktsvolymen, som bedöms uppgå till ca 10 000 inryckande, förutsätter att de

mest motiverade uttas till tjänstgöring.

Regeringen avser att ge Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten i

uppdrag att redogöra för hur uppgifterna för de frivilliga försvarsorganisatio-

nerna och behovet av frivillig personal bör se ut i framtiden.

Totalförsvarets pliktverk är i högre utsträckning än övriga myndigheter to-

talförsvarets ansikte mot det övriga samhället då kontakterna med allmänhe-

ten är omfattande under mönstrings- och inskrivningsprocessen. Myndigheten

skall därför intensifiera sitt arbete tillsammans med Försvarsmakten för att

motverka ogynnsamma attityder och säkerställa att alla ungdomar, oaktat kön,

etnisk tillhörighet och sexuell läggning m.m., känner sig välkomna och re-

spekterade.

Både Försvarshögskolan och Försvarsmaktens skolor har en speciell roll i

det att de utbildar och formar officerare och chefer inom totalförsvaret. Re-

geringen bedömer att ledarskapet är avgörande för att skapa en arbetsmiljö

som främjar jämställdhet och ökad mångfald och där alla ges samma utveck-

lingsmöjligheter. Det är viktigt att chefer inom det militära försvaret får til

räckliga kunskaper om jämställdhets- och diskrimineringsfrågor för att kunna

bli goda ledare i arbetslivet. Det är därför nödvändigt att Försvarsmakten och

Försvarshögskolan verkar för att bidra till detta.

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Under 2005 bör materielförsörjningen inriktas mot en förbättrad handlingsfri-

het, en utvecklad styrning, en påbörjad framtagning av ett fördjupat underlag

avseende nischer, en fördjupning av inriktningen för internationella samarbe-

ten, en fortsatt utveckling av vissa materielprojekt, en vidareutveckling av

samarbetsformer som ger ytterligare möjligheter till synergieffekter med civil

teknik samt en utveckling av formerna för exportstöd.

Vidare bör frågan om ett eventuellt utnyttjande av industrin som s.k. sy-

stemhus, liksom industrins framtida roll avseende drift, underhåll och avveck-

ling beredas under 2005.

För att stärka styrningen av materielförsörjningen och kunna tillhandahålla

kompetens inom områdena internationella samarbeten, export och försvarsin-

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

dustriella analyser bör under 2005 en analys- och ledningsstödsresurs organi-

seras vid Försvarets materielverk. Denna resurs bör anslagsfinansieras.

Inriktningen för avvecklingen av överskottsmateriel är att denna bör ske på

det mest ekonomiskt fördelaktiga sättet. Anläggningar som inte behövs i

insatsorganisationen bör avvecklas.

Regeringen menar att materielförsörjningen, inkluderande Försvarsmaktens

anslag för forskning och teknikutveckling, bör inriktas i enlighet med den

samlade materielförsörjningsstrategi som redovisas i proposition 2004/05:5.

För 2005 innebär detta beslut bl.a. att ett eventuellt ökat utnyttjande av den

inhemska industrin i materielförsörjningen bör studeras närmare. Det gäller

såväl möjligheterna att låta industrin ta en större roll avseende systemintegra

tion, bilda s.k. systemhus, som att låta industrin ta ett mer omfattande ansvar

för underhåll, drift och avveckling.

Materiel som inte behövs för att uppfylla de långsiktiga kraven på operativ

förmåga och kompetenser skall avvecklas. Avvecklingen bör ske på det sätt

som är mest ekonomiskt fördelaktigt.

Försvarsmaktens anläggningsförsörjning bör anpassas efter beredskapsbeho-

ven. Anläggningar som inte behövs i insatsorganisationen bör avyttras. Enligt

regeringens uppfattning är det viktigt att avvecklingen sker kostnadseffektivt.

Insatser

Försvarsmakten bör ingripa mot kränkningar av svenskt territorium.

Sverige bör under 2005 kunna delta i fredsfrämjande insatser, i första hand

med resurser och förband som har anmälts eller kan komma att anmälas till

internationella styrkeregister. Förmågan att delta i fredsfrämjande insatser

över hela skalan bör öka både kvalitativt och kvantitativt.

I enlighet med regeringens förslag i proposition 2004/05:5 skall Försvars-

makten ha förmåga att upptäcka och avvisa alla former av kränkningar av

svenskt territorium. Förmågan att snabbt kunna öka denna förmåga bör finnas

i anslutning till akuta kriser. Därutöver bör förmågan att upptäcka och avvisa

säkerhetshot samt att tidigt kunna upptäcka NBC-insatser i närområdet vid-

makthållas.

För att få ett starkare genomslag för de förändrade krav som ställs kommer

regeringen inte längre att ställa krav i termer av anpassningsförmåga, utan i

stället styra i termer av beredskap och krav på flexibilitet och utveckling. Mo

bakgrund av de delvis förändrade kraven på operativ förmåga i proposi-

tion 2004/05:5 har regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att se över bered-

skapssystemet.

Beträffande grundberedskapen anser regeringen att resurser ur grundorgani-

sationen jämte delar ur insatsorganisationen bör ha beredskap för att möta de

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

hot som kortsiktigt kan uppstå i rådande omvärldsläge. Beredskap för ingri-

pande mot kränkningar av svenskt territorium bör finnas med kraftsamling till

tider och områden där risken för kränkningar är som störst.

Försvarsmaktens förmåga till internationella insatser är i flera avseenden

styrande för insatsorganisationen och myndighetens framtida utformning i

övrigt. Den ställer krav på interoperabilitet, personell tillgänglighet, förmåg

till väpnad strid, uthållighet och tillgång till strategisk transportförmåga.

Försvarsmakten skall bidra till att förebygga och hantera kriser i Europa och

globalt. Förmågan skall även medge svensk ledning av multinationella för-

band. Försvarsmakten skall kunna verka i hela skalan av fredsfrämjande

uppgifter från förtroendeskapande, konfliktförebyggande och fredsbevarande

uppgifter till fredsframtvingande operationer, och i vissa fall även stöd till

humanitära insatser.

Regeringens ambition att kvantitativt och kvalitativt höja Sveriges förmåga

att delta i fredsfrämjande insatser över hela skalan bör ses i detta ljus.

Svenskt deltagande i nya insatser kan därför komma att bli aktuella under

budgetåret.

Kostnaderna för de internationella insatserna har under året varit fortsatt

höga i relation till t.ex. mängden personal i bidragen. Med anledning av detta

vill regeringen understryka vikten av att de ytterligare resurser som 2005

tillförs för internationella insatser kan omsättas i ökade bidrag till operatio

nernas genomförande.

Det svenska bidraget till Kfor i Kosovo omfattar ett skyttekompani, under-

rättelsefunktioner och stabsofficerare, motsvarande ca 330 personer. Nato har

beslutat om att under året återuppta utredningen av ett s.k. stridsgruppskon-

cept för styrkan Kfor i Kosovo. Det svenska bidraget är i sin nuvarande ut-

formning väl anpassat för denna organisationsförändring. Sammantaget inne-

bär det ett för svensk del oförändrat bidrag under 2005.

Insatsen Althea i Bosnien-Hercegovina beräknas pågå i två år, vilket med-

för att 2005 blir det första helår som den hittills största EU-gemensamma

insatsen med både civila och militära verksamheter sätts på prov.

Inriktningen är att det svenska bidraget till Isaf i Afghanistan skall vara av

långsiktig karaktär, och det planeras därför att finnas på plats under hela

2005.

Inriktningen är att det svenska bidraget till Unimil i Liberia på ett förstärkt

mekaniserat skyttekompani på ca 240 man skall fortsätta även under 2005.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med en proposition om svenskt

deltagande i Liberia.

Försvarsunderrättelseverksamhet

Ominriktningen av underrättelseverksamheten mot strategiska underrättelser

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

av relevans för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken bör under 2005

fortsätta. Försvarsunderrättelseverksamheten bör också vidareutvecklas för att

stärka förmågan att bidra till det internationella samarbetet, särskilt avseend

det stöd som kan lämnas till EU. Ytterligare ansträngningar att stödja svensk

trupp och personal i fredsfrämjande och andra internationella insatser bör

göras. Mot bakgrund av de säkerhetspolitiska förändringarna under de senaste

åren bör formerna för underrättelsetjänsten ytterligare genomlysas.

Den tyngdpunktsförskjutning som skett från traditionell militär förvarning

och heltäckande operativ och taktisk förvarning mot strategiska och icke-

militära underrättelser och den vidgade hotbilden bör fortsätta.

Regeringen gör också bedömningen att de djupgående förändringar som

skett under de senaste åren avseende både den säkerhetspolitiska miljön och

den tekniska utvecklingen motiverar en anpassning av den lagstiftning som

reglerar förutsättningarna för försvarsunderrättelsemyndigheterna. Ny lag-

stiftning avseende underrättelseinhämtning och andra aspekter av under-

rättelseverksamheten är under beredning.

Mot bakgrund av de ovan angivna förändringarna och de krav som de stäl-

ler på en väl fungerande underrättelsetjänst bör också formerna för den

svenska underrättelsetjänsten genomlysas. Därutöver ställer det intensifierade

internationella underrättelsesamarbetet nya krav på försvarsunderrättelse-

verksamheten. Inte minst innebär stödet till EU:s framväxande förmåga inom

ramen för GUSP och ESFP att försvarsunderrättelseverksamheten måste

utvecklas för att bättre svara mot dessa nya och föränderliga behov.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen redovisat beträffande inrikt-

ningen av verksamheten under 2005 av det miltära försvaret.

Verksamhetsområdet Det civila försvaret

Utskottet behandlar/redovisar här vad regeringen har redovisat om Det civila

försvaret.

Omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och

resultatbedömning

Propositionen

Målet för verksamhetsområdet 2003 mot vilket resultatbedömningen har

gjorts är att värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning,

säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens

förmåga vid ett väpnat angrepp, att bidra till fred och säkerhet i omvärlden

samt att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrest-

ningar på samhället i fred.

Personalresurserna för elförsörjning vid höjd beredskap har förstärkts genom

att civilpliktiga har utbildats för reparation av ställverk och kraftledningar

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

samt till kraftverksoperatörer. Genom utbildning och övning har kompetensen

hos den särskilda beredskapspolisen bibehållits och den kommunala rädd-

ningstjänstens förmåga vid höjd beredskap har stärkts, bl.a. genom utbildning

av räddningsmän och ammunitionsröjare. De frivilliga försvarsorganisatio-

nernas verksamhet har bl.a. inneburit att ytterligare kompetens tillförts sam-

hället.

Investeringar och underhåll av befintlig materiel och anläggningar har stärkt

samhällets förmåga inom el-, tele- och transportsektorerna vid höjd bered-

skap. Möjligheterna att kunna starta produktion och distribution av el i öar,

s.k. ö-drift, till dess att det nationella nätet åter är i funktion efter ett l

rigt elavbrott har förbättrats. Därtill har reparationsberedskapen förbättrats

och driftscentraler säkrats.

Den samlade förmågan inom det civila försvaret bedöms av Krisberedskaps-

myndigheten som godtagbar. På samverkansområdesnivå bedöms förmågan

inom det civila försvaret som godtagbar i samtliga fall. En förutsättning för

att kunna hantera ett väpnat angrepp är att ansvariga myndigheter, vid ett

förändrat omvärldsläge, vidtar åtgärder som stärker förmågan. Majoriteten av

aktörerna inom det civila försvaret bedöms ha tillfredsställande möjligheter

att under en anpassningsperiod hinna bygga upp den kompetens och den

infrastruktur som behövs för att möta ett militärt angrepp. Bedömningen

förutsätter att medel tillförs verksamheten under anpassningsperioden.

Regeringen anser att förmågan inom det civila försvaret som helhet var

tillfredsställande vid utgången av 2003. Av särskild betydelse är att det här ä

fråga om en förmåga som behövs först efter en anpassningsperiod.

Krisberedskapsmyndigheten har varit verksam under två år. I slutet av 2003

fick myndigheten uppgiften att ansvara för utbyggnad, drift och förvaltning

av det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet

(RAKEL). Detta innebär att en delvis ny etableringsfas påbörjades under

andra halvåret 2003.

Regeringen bedömer att Krisberedskapsmyndigheten har uppfyllt ställda

mål för verksamheten. Genom de aktiviteter som genomförts har förutsätt-

ningar skapats för att successivt kunna höja förmågan både hos myndigheten

och hos andra aktörer inom krishanteringssystemet.

Styrelsen för psykologiskt försvar har deltagit i arbetet i två samverkansområ-

den, Teknisk infrastruktur respektive Områdesvis samordning, samverkan och

information. Styrelsen har administrerat Medierådets verksamhet. Medierådet

är ett samarbetsorgan som skall verka för att den privata och offentliga sek-

torn har en gemensam syn på behovet av säkerhet, beredskap, krishanterings-

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

förmåga och samverkan. Styrelsen har under året publicerat den årliga opini-

onsstudien "Opinion 2003". En sådan studie har genomförts regelbundet

sedan 1952. Opinionsstudierna är ett viktigt komplement till bilden av be-

folkningens syn på samhället, säkerhetspolitiken, totalförsvaret, försvarsvilja

samt upplevelse av hot mot bakgrund av förändringar i omvärlden. En studie

om hur några större svenska tidningar rapporterade krigsskeendet i Irak under

några veckor våren 2003, "Ett gott krig eller en ond opinion", har publicerats.

Styrelsen har vidare administrerat verksamheten i Totalförsvarets informa-

tionsråd. Under 2003 har arbetet med regeringens uppdrag att skapa en in-

formationsbank på Internet om M/S Estonias haveri varit omfattande. En

första version publicerades på Internet den 1 september 2004.

Regeringen framhåller att Styrelsen för psykologiskt försvars tidigare in-

satser inom området massmedieberedskap var inriktade på att följa, och vid

behov stödja, public service-företagens beredskapsplanläggning. Från och

med 2003 har styrelsens arbete delvis en ny inriktning. Myndighetens an-

grepps- och synsätt har såväl koncentrerats som breddats. Koncentrationen i

sig innebär att ett antal mer inriktade studier har planlagts under året för at

genomföras under 2004. Syftet med arbetet är att kartlägga medieföretagens

roll och förutsättningar i det nya krishanteringssystemet.

Regeringen bedömer att styrelsen har uppfyllt ställda mål för verksamhe-

ten.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen redovisat beträffande omfatt-

ning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och resultatbedömning

av det civila försvaret.

Det civila försvarets inriktning under 2005

Utskottet behandlar i detta avsnitt vad regeringen redovisat om det civila

försvarets inriktning under 2005.

Propositionen

Åtgärder som genomförs för att stärka samhällets förmåga att hantera svåra

påfrestningar i fred förbättrar också förmågan för det civila försvaret. Inrikt

ningen av den verksamhet som i huvudsak stärker samhällets förmåga att

hantera svåra påfrestningar på samhället i fred redovisas under verksam-

hetsområdet Svåra påfrestningar.

Områden av stor betydelse är el-, tele- och informationssäkerhet samt skydd

mot CBRN-händelser (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hän-

delser). Krisberedskapsmyndigheten har en viktig roll att prioritera och sam-

ordna den verksamhet som genomförs inom verksamhetsområdena Det civila

försvaret respektive Svåra påfrestningar för att få ut största totala effekt på

samhällets samlade förmåga.

Regeringen anser att en utvecklad samverkan mellan offentlig sektor och

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

näringsliv är en viktig del av strukturen för krishantering. Regeringen ser

därför näringslivssamverkan som en viktig del i Krisberedskapsmyndighetens

arbete med att stärka samhällets krishanteringsförmåga.

Under perioden fram till 2010 kommer Krisberedskapsmyndigheten att ar-

beta för att skapa en tydligare koppling mellan forskning, utveckling och

övrig utbildningsverksamhet. Regeringen har uppdragit åt Krisberedskaps-

myndigheten i regleringsbrevet för år 2004 att redovisa hur forskning inom

myndighetens verksamhetsområde har initierats samt redovisa former för

planering, uppföljning och utvärdering. Denna redovisning skall utgöra grund

för fortsatt utveckling av myndighetens uppgifter inom forskningsområdet.

Syftet med massmedieföretagens beredskap är att förebygga och minska

sårbarheten i produktion och distribution samt skapa en sådan säkerhet och

förmåga till krishantering att samhällets behov av information och fri opini-

onsbildning kan tillgodoses i alla situationer. I december 2003 gav regeringen

Styrelsen för psykologiskt försvar i uppdrag att kartlägga hur medieföretagen

inom privata sektorn, främst de stora och medelstora företagen, och public

service-företagen ser på hot, risker och sårbarhet. Kartläggningen skall omfat-

ta såväl producerande som distribuerande företag och redovisas senast den 31

januari 2005.

Styrelsen skall slutföra arbetet med upprättandet av en informationsbank

avseende M/S Estonias haveri. Vidare skall en ny opinionsstudie genomföras

om befolkningens syn på samhället, säkerhetspolitiken, totalförsvaret, för-

svarsviljan samt upplevelse av hot mot bakgrund av förändringar i omvärlden.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen redovisat beträffande inrikt

ningen av verksamheten år 2005 för det civila försvaret.

Budgetförslag för politikområdet Totalförsvar

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i budgetproposi-

tionen har anfört om beredskapskredit för totalförsvaret och ansla-

gen m.m. för totalförsvarsändamål.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

* godkänner regeringens förslag om en beredskapskredit

(punkt 1),

* godkänner regeringens förslag till investeringsplan för För-

svarsmakten (punkt 2),

* godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Försva-

rets materielverk (punkt 4),

* bemyndigar regeringen att låta Försvarets materielverk

disponera en kredit om högst 25 miljarder kronor (punkt 5).

Beredskapskredit för totalförsvaret

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en kredit

i Riksgäldskontoret på högst 40 000 000 000 kr för 2004, om krig, krigsfara

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Regeringen anser att ett

motsvarande bemyndigande, avseende samma belopp, bör lämnas för 2005.

Beredskapskrediten skall säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte

förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar nödvändiga

betalningsmedel. Om beredskapskrediten utnyttjas avser regeringen att åter-

komma till riksdagen med redovisning av behovet av medel för den fortsatta

verksamheten.

Utskottet

Enligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §) skall riksdagen vid

budgetregleringen beakta behovet under krig, krigsfara och andra utomor-

dentliga förhållanden av medel för rikets försvar. Beredskapskrediten skall

säkerställa att en nödvändig beredskaphöjning - eller andra åtgärder som

behövs för att förstärka Sveriges försvarsberedskap - inte förhindras eller

fördröjs på grund av att regeringen inte disponerar erforderliga medel.

Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller regeringens förslag

till beredskapskredit för totalförsvaret.

Anslagen inom politikområdet Totalförsvar

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m.

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2003

Utfall

21 598 580

Anslagssparande

189 247

2004

Anslag

21 673 554

Utgiftsprognos

21 361 773

2005

Förslag

22 125 249

2006

Beräknat

21 425 756

2007

Beräknat

19 909 980

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till

2 Motsvarar 21 198 110 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 19 364 219 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget omfattar utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av

insatsorganisationen, planering m.m., insatser samt försvarsunderrättelseverk-

samhet. Under anslaget finansieras den fredsfrämjande verksamhet med trupp

utomlands som Försvarsmakten genomför efter beslut av regeringen. Vidare

finansierar anslaget Sveriges del av de gemensamma kostnader som kan

komma att uppstå i samband med EU-ledda internationella insatser. Under

anslaget beräknas belopp för de frivilliga försvarsorganisationernas utbild-

ningsverksamhet, liksom för deras verksamhet i Estland, Lettland, Litauen,

Polen och Ryssland. Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den

svenska försvarsindustrins exportverksamhet, Försvarsmaktens säkerhets-

främjande samarbete med Estland, Lettland och Litauen samt avveckling av

materiel. Anslaget är till sin helhet hänförligt till verksamhetsområdet Det

militära försvaret. Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår.

Detta beror i huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar.

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:1 Förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Tusental kronor

2005

2006

2007

Anvisat 20041

21 673 554

Förändring till följd av:

Pris & löneomräkning2

239 795

475 122

857 401

Beslut

-1 025 0963

-3 128 3664

Överföring till/från

andra anslag

211 900

302 176

507 391

Förslag/beräknat anslag

22 125 249

21 425 756

19 909 980

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2003 (bet. 2003/04:FiU10). Be

tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2004 års statsbudget. Ö

löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

3 Motsvarar 1 miljard kronor i 2004 års prisnivå.

4 Motsvarar 3 miljarder kronor i 2004 års prisnivå.

Regeringen har i förhållande till 2004 beräknat anslaget enligt följande.

I enlighet med inriktningen om förslaget om sänkningen av ramen för ut-

giftsområdet i prop. 2004/05:5 har anslaget genom beslut minskats med

1 miljard kronor 2006 och 3 miljarder kronor 2007.

Innevarande år uppgår anslagsposten för de fredsfrämjande truppinsatser-

na till drygt 1 200 miljoner kronor. I enlighet med vad regeringen i

prop. 2004/05:5 framhållit om ambitionsnivån för de fredsfrämjande truppin-

satserna har anslaget ökats med 200 miljoner kronor 2005, 300 miljoner kro-

nor 2006 och 500 miljoner kronor 2007. Beloppen har tidigare beräknats

under anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveck-

ling. Anslaget har fr.o.m. 2005 ökats med 12,6 miljoner kronor som tidigare

beräknats under anslaget 6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer.

Anslaget har fr.o.m. 2005 minskats med 0,7 miljoner kronor för att delvis

finansiera Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO)

som beräknas under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor.

Till sist har anslaget minskats med 12 miljoner kronor fr.o.m. 2006 som i

stället beräknas under anslaget 7:1 Kustbevakningen.

Motionerna

I motionerna 2004/05:Fö248 - delvis (m kommitté), 2004/05:Fö253 - delvis

(c kommitté) samt 2004/05:Fö254 - delvis (kd kommitté) anser motionärerna

att Sverige bör öka sin förmåga att medverka i internationella operationer och

aktivt delta i uppbyggnaden av EU:s nya snabbinsatsstyrkor. Sverige skall på

sikt kunna bidra med en egen stridsgrupp i enlighet med EU:s rekommenda-

tioner.

Risken att omställningskostnaderna är underskattade liksom att den önska-

de utvecklingen inte ryms inom angiven ram innebär att motionärerna föror-

dar en väsentligt mindre besparing på det militära försvarets anslag (6.1 och

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

6.2) än regeringen. Det militära försvaret bör således utvecklas på en högre

nivå än vad regeringen föreslår. Anslagen 6.1 Förbandsverksamhet, bered-

skap och internationella insatser m.m. och 6.2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling bör därför tillsammans ökas med 400 000 000

kr utöver regeringens förslag. Någon fördelning mellan de två anslagen görs

ej av motionärerna.

I motion 2004/05:Fö213 av Christin Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s)

erinrar motionärerna om att riksdagen våren 2004 beslutade ge regeringen i

uppdrag att se över hur öppenhet kring hovets ekonomiska förehavande skall

öka. Detta uppdrag bör enligt motionärerna utökas med att också se över

frågan om att öppet redovisa de resurser som Försvarsmakten använder vid

hovets olika aktiviteter. Det handlar bl.a. om högvakten, firande av olika

högtider, kungafamiljens födelsedagar, medverkan vid nationaldagsfirande

och liknande. I dag betraktar Försvarsmakten dessa verksamheter som en del

av dess informations- och PR-verksamhet och redovisar inte kostnaderna för

detta separat.

Utskottet

Utskottet bedömer (bl.a. i yttrande 2004/05:FöU1y) att den ekonomiska ra-

men för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet successivt kan

minskas med 3 miljarder kronor. Reduceringen av ramen bör ske stegvis

under perioden 2005-2007. Utskottets ställningstagande till regeringens för-

slag till successiv reducering av försvarsutgifterna för treårsperioden behand-

las även i utskottets betänkande 2004/05:FöU4 Sveriges försvarspolitik 2005-

2007. Utskottet konstaterar att regeringens budgetförslag för år 2005 ligger i

linje med de föreslagna ekonomiska riktlinjerna för treårsperioden.

I de tre motioner som föreslår en ökning av de två anslagen 6:1 och 6:2

med sammanlagt 400 miljoner kronor förutsätts en uppräkning av utgiftsom-

rådet med samma belopp, dvs. en högre utgiftsram än den regeringen har

förslagit för år 2005. Förslagen bygger inte på en omfördelning från andra

anslag inom utgiftsområdet och inom den av riksdagen beslutade ekonomiska

ramen.

Utskottet avstyrker sålunda motionerna 2004/05:Fö248 - delvis (m kom-

mitté), 2004/05:Fö253 - delvis (c kommitté) samt 2004/05: Fö254 - delvis

(kd kommitté) såvitt avser en uppräkning av anslaget 6.1 Förbandsverksam-

het, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Utskottet föreslår att

riksdagen bifaller regeringens förslag till anslag.

I motion 2004/05:Fö213 av Christin Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s)

förslås att Försvarsmakten redovisar sina kostnader i samband med hovets

olika aktiviteter. Utskottet erinrar om att Försvarsmakten - utöver ett stöd ti

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

hovet - även medverkar i övrig statsceremoniell verksamhet. Högvaktstjäns-

ten är även en del i Försvarsmaktens insatsberedskap. Försvarsmakten lämnar

även i övrigt stöd till statliga myndigheter, kommuner, landsting och enskilda.

Någon särskild kostnadsredovisning för dessa aktiviteter lämnas inte till riks-

dagen. Utskottet finner inte att något behov av en särskild redovisning av

stödet till hovet är påkallat. Motionen avstyrks därför.

Anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2003

Utfall

19 350 439

Anslagssparande

2 050 603

2004

Anslag

18 391 147

Utgiftsprognos

17 107 311

2005

Förslag

17 391 059

2006

Beräknat

17 864 976

2007

Beräknat

18 669 005

1 Inklusive av riksdagen beslutade anslag på tilläggsbudget och förslag på till

2 Motsvarar 17 392 626 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 17 697 652 tkr i 2005 års prisnivå.

Anslaget omfattar utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling

av materiel och anskaffning, vidmakthållande och avveckling av anslagsfi-

nansierade anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Anslaget fi-

nansierar fr.o.m. 2005 Försvarets materielverks arbete med analys och led-

ningsstöd inom materielförsörjningsområdet. Anslaget används också för

finansiering av Försvarets materielverks och Totalförsvarets forskningsinsti-

tuts deltagande i internationell verksamhet inom försvarsmateriel- och forsk-

ningsområdet. Vidare används anslaget för kostnader för det nationella flyg-

tekniska forskningsprogrammet (NFFP), den europeiska försvarsbyrån (EDA)

samt för det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litau-

en. Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska försvarsin-

dustrins exportverksamhet.

Anslaget är till sin helhet hänförligt till verksamhetsområdet Det militära

försvaret.

Prognosen för 2004 innebär att ett anslagssparande uppstår. Detta beror i

huvudsak på regeringens beslut om utgiftsbegränsningar.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till invester-

ingsplan för Försvarsmakten för perioden 2005-2007.

Miljoner kronor

Utfall

2003

Prognos

2004

Budget

2005

Beräknat

2006

Beräknat

2007

Materiel och anläggningar

18 322

16 417

16 361

16 915

17 769

Forskning och teknikut-

veckling

1 028

1 029

1 030

950

900

Summa investeringar

19 350

17 446

17 391

17 865

18 669

Anslag

19 350

17 446

17 391

17 865

18 669

Summa finansiering

19 350

17 446

17 391

17 865

18 669

Investeringsplanen är regeringens förslag till inriktning av materielanskaff-

ningen 2005-2007.

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

Investeringarna i Materiel och anläggningar omfattar bl.a. de objekt som

regeringen styr genom objektsramar, dvs. splitterskyddad granatkastare

(Amos), måldetekterande artillerigranat (Bonus), stridsfordon 90, stridsvagn

121/122 Leopard, korvett av Visbyklass, torpeder, flygburet radarsystem FRS

890, JAS 39 Gripen, helikopter 14 samt helikopter 15. Investeringsplanen

omfattar också regeringsobjekt samt objekt som Försvarsmakten fattar beslut

om. Planen innefattar även beställningar rörande vidmakthållande av befintli-

ga system.

Materiel

I investeringsplanen ingår bl.a. följande materielobjekt, utöver objektsramar-

na, som redan har beställts:

* delbeställningar av ledningssystemets tekniska grund för det

nätverksba-

serade försvaret (Ledsyst T),

* anskaffning av luftvärnsrobotsystem RBS 23 Bamse,

* anskaffning av nytt igenkänningssystem (IK NY),

* anskaffning av eldlednings- och observationsinstrument (EOI) till mark-

stridskrafterna,

* utveckling av nytt pansarskott (NLAW),

* utveckling av radarjaktroboten Meteor för JAS 39 Gripen,

* utveckling av nästa generations artillerigranat (Excalibur),

* vidareutveckling av luftspaningsradar PS 860,

* forskning och teknikutveckling avseende luftfarkoster,

* renovering och modifiering av haubits 77 B - steg 1 och

demonstrator för nytt gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS).

Bland annat följande återstår att beställa under 2004:

* delbeställning av ledningssystemets tekniska grund för det

nätverksbase-

rade försvaret (Ledsyst T),

* anskaffning av försvarsmaktsgemensamt högfrekvensradiosystem och

* utveckling av materiel för IT-försvarsförband,

beställning av planerings-, utbildnings- och utvärderingsutrustning till JAS 39

C/D (Petra).

Bland annat följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2005:

* anskaffning av materiel till IT-försvarsförband,

* beställning (fas 2) inom det internationella flygtekniksamarbetet ETAP

och

utveckling av s.k. AESA multifunktionssensor.

Bland annat följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2006 och

2007:

* renovering och modifiering av haubits 77 B - steg 2 och 3,

* anskaffning av nytt pansarskott (NLAW),

* anskaffning av splitterskyddad enhetsplattform (SEP),

* anskaffning av torped, mina, sensor (TMS),

* viss modifiering av JAS 39 för internationella insatser

(interoperabilitet),

* anskaffning av materiel för IT-försvarsförband och

* delbeställning av ledningssystemets tekniska grund för det

nätverksbase-

rade försvaret (Ledsyst T).

Anläggningar

Investeringar i anläggningar omfattar bl.a. ombyggnad av vissa ledningsplat-

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

ser med planerade beställningsbeslut 2005.

Forskning och teknikutveckling

Investeringarna i Forskning och teknikutveckling omfattar bl.a. ett antal tek-

niska demonstratorprojekt, t.ex. utveckling av simuleringsdemonstrator för

informations- och ledningskrigföring, utveckling av demonstrator för NBC-

ledningssystem och demonstrator för höghastighetsraket. Vidare ingår forsk-

ning och teknikutveckling rörande främst ledningsförmåga i det nätverksbase-

rade insatsförsvaret, tekniker för samband och kommunikation, informa-

tionskrigföring, vapen- och sensorteknik, forskning inom det nationella flyg-

tekniska forskningsprogrammet samt verksamhet i övrigt för Försvarsmaktens

kompetensuppbyggnad.

Bland annat följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2005:

* demonstrator för ett integrerat navigeringssystem fas 2,

* demonstrator för simulator för undervattensstrid fas 2,

* demonstrator för luftmålsraketen Abraham fas 3,

* demonstrator för syntetisk aperturradar (SAR) fas 2,

* demonstrator för vapeneffekt med graderad verkan, High Power Micro-

wave (HPM/RF-stridsdel) fas 2,

* demonstrator för NBC-ledningssystem fas 2,

* undersökning av nanoteknikens möjligheter i framtida försvarsapplika-

tioner fas 2 och

nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) fas 4.

Bland annat följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2006 och

2007:

* demonstrator för vapeneffekt med graderad verkan, High Power Micro-

wave (HPM/RF-stridsdel) fas 3,

* demonstrator för ökad ledningsförmåga inom informationskrigsområdet,

ledningskrigssimulator fas 2 och

nya demonstratorer ur demonstratorprogram 2.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för

ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och tek-

nikutveckling som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på

högst 68 500 000 000 kr efter 2005.

Tusental kronor

Utfall

2003

Prognos

2004

Förslag

2005

Beräknat

2006

Beräknat

2007-

Utestående

åtaganden

vid årets

början

68 163 300

67 727 2372

66 517 933

Nya åta-

ganden

18 564 3761

14 535 8933

19 373 126

Infriade

åtaganden

19 350 439

15 745 1974

17 391 0594

17 392 627

51 107 373

Utestående

åtaganden

vid årets

slut

67 377 237

66 517 933

68 500 000

Erhållet/

föreslaget

bemyn-

digande

71 600 000

68 500 000

1 Bemyndigandet skall enbart avse de åtaganden som kräver anslag som ännu inte

motsvarande det utgående anslagssparandet på 2 050 603 tkr.

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

2 Korrigerat med indraget anslagssparande på 350 000 tkr. Ett indraget anslags

måste höjas med motsvarande belopp.

3 Efter avdrag för ett prognostiserat anslagssparande från 2004 på 2 645 950 tk

4 Endast åtaganden som inte finansieras med ingående anslagssparande.

Behovet av bemyndiganden omfattar bl.a. de objekt som regeringen styr

genom objektsramar, dvs. splitterskyddad granatkastare (Amos), målde-

tekterande artillerigranat (Bonus), stridsfordon 90, stridsvagn 121/122 Leo-

pard, korvett av Visbyklass, torpeder, flygburet radarsystem FSR 890, JAS 39

Gripen, helikopter 14 samt helikopter 15.

Inom objektsramarna är verksamheten i huvudsak beställd.

Bemyndigandebehovet omfattar också regeringsobjekt samt objekt som För-

svarsmakten fattar beslut om. Bemyndigandet innefattar även beställningar

rörande vidmakthållande av befintliga system.

Utöver objektsramarna ingår i förslaget till bemyndiganderam materielobjekt

som redan har beställts och materielobjekt med planerade beställningsbeslut

under 2005 och som redovisas i regeringens förslag till investeringsplan.

Bemyndiganden för Försvarsmaktens materielförsörjning m.m. avser således

gjorda och kommande åtaganden i form av beställningar inom anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling med ekonomiskt

utfall fr.o.m. 2006.

Regeringen pekar på att försvarsutskottet i bet. 2003/04:FöU6 har påtalat att

informationen till riksdagen om bemyndiganden behöver utvecklas. Reger-

ingen har tillsatt en utredning som bl.a. har till uppgift att analysera och ut

värdera tillämpningen av systemet med beställningsbemyndiganden inom

försvaret samt formerna för redovisning av bemyndiganden till riksdag och

regering. I avvaktan på utredningsresultatet har regeringen endast i begränsad

omfattning ändrat redovisningen i budgetpropositionen.

Regeringen har i förhållande till 2004 beräknat anslaget enligt följande.

I enlighet med inriktningen på en sänkning av ramen för utgiftsområdet i

prop. 2004/05:5 och vad som ovan sagts i avsnitt 3.10 har anslaget genom

beslut minskats med 600 miljoner kronor 2005 och 500 miljoner kronor 2006.

I statsbudgeten för 2004 minskades anslaget engångsvis med drygt 6 mil-

joner kronor. Anslaget har ökats med motsvarande belopp från 2005.

För att finansiera den ökade ambitionsnivån för de fredsfrämjande truppin-

satserna har anslaget minskats med 200 miljoner kronor 2005, 300 miljoner

kronor 2006 och 500 miljoner kronor 2007.

Härledning av anslagsnivån 2005-2007 för 6:2 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling

Tusental kronor

2005

2006

2007

Anvisat 20041

18 376 147

avsnitt 29 Kontrollera mot PDF

Förändring till följd av:

Pris & löneomräkning2

-197 756

295 933

799 983

Beslut

-593 543

-508 052

Överföring till/från andra

anslag

-193 789

-299 052

-507 125