Bet. 2004/05:FIU13

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU13

Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 (skr.2003/04:143)

Sammanfattning

I skrivelse 2003/04:143 Regeringens insatser för barn och unga i

statsbudgeten för år 2004 lämnar regeringen en samlad översikt av de olika

insatser som utförs för barn och unga inom ramen för statsbudgetens

olika politikområden. Redovisningen sker tematiskt utifrån olika områden

i barns och ungas liv.

Utskottet framhåller att skrivelsen - som är den första av sitt slag -

är ett betydelsefullt steg i arbetet med att tydliggöra barnperspektivet

i statsbudgeten. Skrivelsen utgör en viktig utgångspunkt för fortsatt

utveckling av regeringens arbete kring redovisningen av barnfrågorna

samt strategierna för utformning, uppföljning och utvärdering av

barnpolitiken såväl i budgetpropositionen för 2005 som i framtida

budgetpropositioner. En fortsatt utveckling av metoderna för mål- och

resultatstyrning är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för

integrering av barnperspektivet i samtliga delar av det offentliga

beslutsfattandet.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen, som en del av utvecklingen

på området, har initierat arbetet med en ny skrivelse avseende insatser

för barn och unga i statsbudgeten för 2005. Utskottet vidhåller samtidigt

sin uppfattning att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en

regelbundet återkommande barnbilaga till budgetpropositionen måste anses

underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad

som möjligt.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Utskottet

behandlar också 3 motioner som har väckts med anledning av skrivelsen.

Samtliga motioner avstyrks.

I betänkandet finns 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Insatser för barn och unga i statsbudgeten

Riksdagen avslår motion2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

yrkandena 1-7 ochlägger skrivelse 2003/04:143 till handlingarna.

Reservation 1 (m)

2. Barnbilaga i budgetpropositionen

Riksdagen avslår motionerna2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v)

och2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp).

Reservation 2 (v, mp)

Stockholm den 28 oktober 2004

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg

(s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Mats

Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo

Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans

Hoff (s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m),

Gunnar Nordmark (fp) och Siv Holma (v).

Redogörelse för ärendet

I skrivelsen 2003/04:143 Regeringens insatser för barn och unga i

statsbudgeten för år 2004 lämnar regeringen en samlad översikt av insatser

för barn och unga i statsbudgeten för 2004. Redovisningen sker inte

politikområdesvis, utan är tematisk utifrån olika områden i barns och

ungas liv, såsom familj, hälsa, utbildning etc. Inom ramen för skrivelsen

anges de olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen för

statsbudgetens olika politikområden.

Med anledning av skrivelsen har 3 motioner väckts. Förslagen i motionerna

återges i bilaga 1.

Ett yttrande över skrivelsen samt över motionerna i de delar som berör

utskottets beredningsområde har inkommit från socialutskottet (2004/05:SoU2y).

Yttrandet återfinns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Insatser för barn och unga i statsbudgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2003/04:143

Regeringens insatser för barn och unga i statsbudgeten för år 2004 till

handlingarna. Förslagen i motionen avstyrks.

Jämför reservation 1 (m).

Skrivelsen

I regeringens skrivelse lämnas en samlad översikt av regeringens insatser

för barn och unga i statsbudgeten för 2004. Redovisningen sker utifrån

formuleringen av barnens rättigheter i FN:s barnkonvention och med

utgångspunkt från barns och ungas liv. Den innehåller en tematisk genomgång

av insatser på olika områden, såsom familj, hälsa, utbildning etc.

Skrivelsen är avsedd att utgöra ett komplement till andra skrivelser

som regeringen tidigare lämnade utifrån målsättningen att ett barnperspektiv,

med utgångspunkt i barnkonventionens anda och intentioner, ska genomsyra

alla de beslut och andra åtgärder som rör flickor och pojkar upp till

18 år. Dessa skrivelser innehåller beskrivningar och bedömningar inom

varje relevant område för att få en helhetsbild av hur barnkonventionen

och dess intentioner kommer till utryck inom olika politikområden.1Skrivelserna

1999/2000:137 Barn - här och nu. Redogörelse för barnpolitiken i Sverige

med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, 2001/02:166

Barnpolitiken - arbetet med strategin för att förverkliga FN:s konvention

om barnets rättigheter och 2003/04:47 Utveckling av den nationella

strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter.

Regeringen ser dessutom skrivelsen som ett första steg i den utvecklingsprocess

som syftar till att tydliggöra barnperspektivet i det statliga budgetarbetet.

Denna process ingår som en prioriterad fråga i ett kontinuerligt

utvecklingsarbete av den statliga budgetprocessen och dess olika dokument

för att ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag.

Att tydliggöra barnperspektivet i statens olika verksamheter medför

enligt regeringen ett omfattande arbete. Barnpolitikens sektorsövergripande

karaktär innebär att huvuddelen av de insatser som rör barn och unga

utförs och redovisas inom flera politikområden på statsbudgeten. Under

vissa politikområden är det uteslutande barn och unga som berörs, under

andra är denna del mer begränsad. Därför anser regeringen att ett första

steg i arbetet med att lyfta fram barnperspektivet i statsbudgeten är

att göra en sammanställning av vilka insatser för barn och unga som

återfinns i statsbudgeten för 2004 (prop. 2003/04:1). På så sätt vill

regeringen tydliggöra situationen för barn och unga inom de politikområden

där de berörs.

De olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen av statsbudgetens

olika politikområden indelas i skrivelsen i nio huvudområden:

åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige - en nationell

strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter2Proposition

1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171. inklusive indirekta

insatser via Barnombudsmannens, Statistiska centralbyråns samt övriga

myndigheters arbete;

barn och deras familjer - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande,

15 Studiestöd samt 16 Utbildning och universitetsforskning;

barn med funktionshinder - direkta insatser inom utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg;

barnets rätt till hälsa - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsliv, 16 Utbildning

och universitetsforskning, 22 Kommunikationer samt 24 Näringsliv;

barnets rätt till utbildning - direkta insatser inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning;

barnets rätt till skydd - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena

4 Rättsväsendet, 8 Invandrare och flyktingar samt 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg;

barnets rätt till kultur och fritid - direkta insatser inom utgiftsområde

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid;

barnets rätt till delaktighet och inflytande m.m. - direkta insatser

huvudsakligen inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 16 Utbildning och

universitetsforskning samt 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid;

barnets rättigheter i det internationella utvecklingssamarbetet - direkta

insatser huvudsakligen inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Regeringens redogörelse av insatserna för barn och unga innehåller

framför allt redovisning av regeringens mål, insatser och resultatbedömningar

inom respektive utgiftsområde i enlighet med skrivningarna i

budgetpropositionen för 2004. I flera fall kompletteras budgetpropositionens

beskrivningar med mer detaljerad information om ytterligare insatser

eller nya uppdrag som regeringen beslutat om efter hösten 2003. Även

resultat av nyligen avslutade utredningar eller pågående arbeten inom

Regeringskansliet omnämns i skrivelsen.

Vidare framhålls i skrivelsen att kommunsektorn ansvarar för en stor

del av de verksamheter som riktar sig till barn och unga. För dessa

verksamheter får kommunerna ekonomiska bidrag från staten dels inom

ramen för Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25), dels i form

av specialdestinerade bidrag inom andra utgiftsområden. En översiktlig

redovisning av utvecklingen inom de kommunala verksamheterna lämnas

årligen till riksdagen i en särskild skrivelse om utvecklingen inom den

kommunala sektorn.

Regeringen poängterar att ett anläggande av ett barnperspektiv i

statsbudgeten kräver mycket mer än att bara lyfta ut och särredovisa

enskilda belopp ur budgeten. Därför har man för avsikt att utveckla arbetet

vidare med att göra barn och unga synliga i statsbudgeten. Samtidigt

ser regeringen det som en angelägen uppgift att utveckla barnperspektivet

i de fakta- och statistikunderlag som bildar underlag till uppföljningar

och redovisningar av barns och ungas situation på olika nivåer i samhället.

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi38 att regeringens skrivelse

saknar helhetsperspektiv. Enligt motionärerna efterlever regeringen i

skrivelsen inte intentionerna att betrakta verkligheten ur barnens

perspektiv. Det perspektiv som i stället används är statens och myndigheternas.

Vidare presenterar motionärerna sitt partis alternativa syn på insatser

för barn och unga i statsbudgeten för 2004 utifrån en tematisk översikt

i enlighet med uppdelningen i skrivelsen. De områden som berörs i

motionen är:

barnkonventionen i Sverige (yrkande 1),

barn och deras familjer (yrkande 2),

barn med funktionshinder (yrkande 3),

barns rätt till hälsa (yrkande 4),

barns rätt till utbildning (yrkande 5),

barns rätt till skydd (yrkande 6),

barns rätt till kultur och fritid (yrkande 7).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till fem av skrivelsens avsnitt

- avsnitten 3 Åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige,

4 Barn och deras familjer, 5 Barn med funktionshinder, 6 Barnets rätt

till hälsa och 8 Barnets rätt till skydd. Vad gäller motsvarande

motionsyrkanden (yrkandena 1-4 och 6) erinrar socialutskottet att

motionsyrkanden med likartad inriktning nyligen har behandlats och avstyrkts

av utskottet. Socialutskottet framhåller att man inte har ändrat

inställning i dessa frågor.

Vidare nämner socialutskottet att riksdagen våren 2003 gjorde ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av en parlamentarisk utredning

med uppgift att göra en bred översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning

(bet. 2002/03:SoU19, rskr. 2002/03:193). Avslutningsvis bör nämnas att

regeringen den 15 juli 2004 (dir. 2004:107) beslutat att tillkalla en

parlamentarisk kommitté för att göra en bred översyn av personlig

assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS).

Mot den bakgrunden anser socialutskottet att finansutskottet bör avstyrka

motion Fi38 (m) yrkandena 1-4 och 6.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet biträder i avvikande mening

sitt partis ställningstagande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar att förverkligandet av barnkonventionen i

Sverige är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. En stor del av

detta arbete handlar om ökad kunskap och medvetenhet om barns behov och

rättigheter samt om attitydförändringar. Utskottet delar regeringens

bedömning att barnkonventionen ännu inte blivit ett självklart redskap

i planering och vid beslut inom olika samhällsområden, trots att den

allmänna medvetenheten om barnkonventionen har ökat i samhället. Det

finns därför fortfarande ett stort behov av vägledning och stöd i det

praktiska barnkonventionsarbetet.

Mot denna bakgrund anser finansutskottet att den aktuella skrivelsen -

som är den första av sitt slag - är ett betydelsefullt steg i arbetet

med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. Skrivelsen ger en

samlad översikt av regeringens mål, insatser och resultat vad gäller

barn och ungdomar, vilka återfinns i statsbudgeten för 2004. I och med

detta utgör den en viktig utgångspunkt för fortsatt utveckling av

regeringens arbete kring redovisningen av barnfrågorna samt strategierna

för utformning, uppföljning och utvärdering av barnpolitiken såväl i

årets budgetproposition som i framtida budgetpropositioner.

En fortsatt utveckling av metoderna för mål- och resultatstyrning i

budgetprocessen är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för

integrering av barnperspektivet i samtliga delar av det offentliga

beslutsfattandet. Därmed delar inte utskottet motionärernas uppfattning

att regeringens skrivelse saknar helhetsperspektiv. Det bör samtidigt

understrykas att regeringens intention med skrivelsen inte har varit

att betrakta verkligheten ur barnens perspektiv, utan att presentera

ett första steg i en omfattande utvecklingsprocess som ska leda till

att barn och unga synliggörs i statsbudgeten.

I detta sammanhang vill finansutskottet erinra om att motionärerna

presenterar förslag som är identiska eller i hög grad överensstämmer med

yrkanden som riksdagen avstyrkt minst en gång under det föregående

riksmötet. Dessa yrkanden återfinns i nedanstående tabell. Flera av dessa

yrkanden kommenteras i det yttrande som överlämnats till finansutskottet

av socialutskottet.

Samtliga yrkanden som tas upp i ovanstående tabell avstyrks av

finansutskottet med hänvisning till att likalydande eller i hög grad

överensstämmande yrkanden har avslagits av riksdagen minst en gång under

det föregående riksmötet. Motiven till avslagen anges i den tidigare

behandlingen av respektive yrkande och upprepas därför inte i detta

betänkande. Det har heller inte tillkommit nya omständigheter som enligt

utskottets bedömning ger anledning att ändra riksdagens tidigare beslut.

Utskottet anser således att riksdagen inte bör ompröva tidigare beslut.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker finansutskottet motion

Fi38 (m). Utskottet föreslår samtidigt att regeringens skrivelse läggs

till handlingarna.

Barnbilaga i budgetpropositionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att tillföra ett

barnperspektiv i den statliga budgetprocessen fortsätter. Som en del av

utvecklingen på området har regeringen initierat arbetet med en ny

skrivelse avseende insatser för barn och unga i statsbudgeten för 2005.

Utskottet vidhåller samtidigt sin uppfattning att kravet på att

barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande barnbilaga till

budgetpropositionen måste anses underordnat kravet på att redovisningen

blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet förslagen i motionerna.

Jämför reservation 2 (v, mp).

Motionerna

Vänsterpartiet konstaterar i motion Fi37 att många förslag i

budgetproposition direkt eller indirekt påverkar barnens situation och

förutsättningar. En skrivelse som har till uppgift att gå igenom statsbudgeten

ur ett barnperspektiv är därför, enligt motionärerna, inte en skrivelse

om vad regeringen gör för barn och unga utan ska vara en konsekvensanalys

av budgetens innehåll utifrån ett barnperspektiv. Motionärerna anser

därför att regeringen bör få i uppdrag att utforma kommande skrivelse

som en barnbilaga till statsbudgeten som läggs tillsammans med

budgetpropositionerna och som innehåller en konsekvensanalys av statsbudgeten

ur ett barnperspektiv.

I motion Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp) framhålls

att skrivelsens innehåll inte motsvarar de mål för utveckling av

barnperspektivet i beslutsfattandet som regeringen beskriver. I stället

omfattar skrivelsen endast en uppräkning av olika insatser för barn och

unga. Motionärerna anser att budgetförslagen i stället ska följas av en

beskrivning hur de kan förväntas påverka barn och unga. Därför föreslår

man att statsbudgeten kompletteras med en barnbilaga där samtliga

departement tydligt markerar vilka effekter olika budgetförslag kan

förväntas ha på barn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner

och prioriteringar tydligt framgår.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet framhåller i sitt yttrande att förverkligandet av

barnkonventionen i Sverige är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete.

Det är angeläget att regeringen ger riksdagen en både omfattande och

djupgående redovisning av hur barnens situation utvecklas. Socialutskottet

delar bedömningen att en sådan information bör vara baserad på ett

fylligt statistiskt underlag.

Vidare konstaterar socialutskottet att finansutskottet vid flera tillfällen

noterat det omfattande utvecklingsarbete som pågår när det gäller

statsbudgetens utformning i syfte att ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag.

Detta arbete omfattar också målet att lyfta fram barnperspektivet i

statens olika verksamheter. Såväl finansutskottet som socialutskottet

har redovisat uppfattningen att kravet på att barnfrågorna ska redovisas

i en särskild regelbundet återkommande barnbilaga till budgetpropositionen

måste anses underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och

genomarbetad som möjligt.

Med hänsyn till det anförda anser socialutskottet att det inte behövs

något tillkännagivande till regeringen av det slag som efterfrågas i

motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp). Motionerna bör avslås.

Företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna biträder i en

gemensam avvikande mening sina partiers ställningstagande.

Finansutskottets ställningstagande

Kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov är en viktig

förutsättning för att öka barnperspektivet i samhällets verksamheter

och föra en politik som är bra för barn och ungdomar. Barns och ungdomars

verklighet förändras hela tiden i takt med de förändringar som sker i

omvärlden. Samhällets barnpolitik måste därför i så stor utsträckning

som möjligt anpassas till dessa nya förhållanden i syfte att ge barn så

bra uppväxtförhållanden som möjligt. I detta arbete är FN:s konvention

om barnets rättigheter en viktig utgångspunkt.

Finansutskottet vill erinra om att en av målsättningarna i regeringens

nationella strategi för att förverkliga barnkonventionen är att

konventionen ska vara ett aktivt instrument och genomsyra allt beslutsfattande

inom Regeringskansliet som rör barn. Denna målsättning har vidareutvecklats

i regeringens senaste bedömning av den nationella strategin.3Skrivelse

2003/04:47, s. 20-23. I enlighet med efterföljande redovisning i

budgetpropositionen för 20054Proposition 2004/05:1, volym 6, utg.omr. 9,

s. 101-108. kan utskottet konstatera att det strategiska arbetet med

att förverkliga barnkonventionen fortgår med förnyad intensitet. Bland

de främsta målen för barnpolitikens inriktning finner utskottet

tydliggörandet av barnperspektivet i statsbudgeten. Dessutom avser regeringen

att vidta åtgärder för att utveckla riktlinjer för barnkonsekvensanalyser

i kommittéarbetet samt fortsätta att följa upp myndigheternas arbete

med att integrera ett barnperspektiv i verksamheterna. En arbetsgrupp

med uppgift att utveckla indikatorer för att mäta effekterna av gjorda

insatser ska samtidigt tillsättas.

Finansutskottet anser att det är angeläget att regeringen utvecklar

arbetet med att integrera ett barnperspektiv i statsbudgeten. De i

budgetpropositionen aviserade fortsatta utbildningsinsatserna och

metodutvecklingen är viktiga inte bara för att driva på den positiva

utvecklingen inom Regeringskansliet. De har också avgörande betydelse för

att få in ett barnperspektiv som en naturlig del av det offentliga

beslutsfattandet på samtliga nivåer såväl inom olika myndighetssektorer

som i kommunsektorn. I det sammanhanget ser utskottet regeringens strävan

att utveckla och driva på barnkonventionsarbetet på nationell nivå dels

genom förbättrad mål- och resultatstyrning av myndigheterna, dels genom

utökat stöd till myndigheterna som ett viktigt inslag.

Att ge statsbudgeten ett barnperspektiv är ett omfattande arbete som

innefattar flera steg. Den nu föreliggande skrivelsen har till syfte

att göra en sammanställning av insatser för barn och unga som återfinns

i budgetpropositionen för 2004. Därmed utgör skrivelsen enligt

finansutskottets mening ett viktigt första steg i processen att lyfta fram

barnperspektivet i statens olika verksamheter. Med tanke på processens

komplexitet är det rimligt att den första skrivelsen inte innehåller en

fullständig analys av statsbudgeten utifrån ett barnperspektiv. Utskottet

anser emellertid att en djupare analys måste vidareutvecklas inför

kommande budgetprocesser. Ett andra steg bör därför innefatta att tydliggöra

barn och unga inom de politikområden där de berörs. En vidareutveckling

bör därefter ta sikte på att göra konsekvensbeskrivningar för barn och

unga av olika satsningar och även nedskärningar i statsbudgeten. Utskottet

förutsätter att regeringen inom ramen för denna utvecklingsprocess

regelbundet kommer att redovisa för riksdagen resultaten av arbetet med

att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten.

I enlighet med information som finansutskottet inhämtat från Regeringskansliet

har regeringen redan inför sammanställningen av årets budgetproposition

initierat arbetet med att framställa en ny barnskrivelse. Den kommande

skrivelsen ska i större grad fokusera på att tydliggöra och analysera

de relevanta insatserna inom de politikområden där barn och unga berörs.

Skrivelsen kan enligt planerna överlämnas till riksdagen som ett

komplement till den aktuella budgetpropositionen redan under de första

månaderna 2005.

Mot bakgrund av det omfattande utvecklingsarbete kring redovisningen av

barnfrågorna samt strategierna för utformning, uppföljning och utvärdering

av barnpolitiken som pågår inom Regeringskansliet finner finansutskottet,

i likhet med socialutskottet, ingen anledning att frångå sina tidigare

ställningstaganden. Finansutskottet vidhåller därmed sin uppfattning

att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande

bilaga till budgetpropositionerna måste anses underordnat kravet på att

redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt.

Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker finansutskottet förslagen i

motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Insatser för barn och unga i statsbudgeten, punkt 1 (m)

av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Cecilia Widegren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om insatser för barn och unga i statsbudgeten.

Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1-7 och

lägger skrivelse 2003/04:143 till handlingarna.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens barnskrivelse saknar helhetsperspektiv.

Intentionerna att betrakta verkligheten ur barnens perspektiv efterlevs

inte av regeringen, utan det perspektiv som används är statens och

myndigheternas. Enligt vår uppfattning ska relationen mellan offentliga

myndigheter och barn aldrig vara viktigare än relationen mellan barn

och föräldrar.

Vi är övertygade om att de många problem som drabbar barn och ungdomar

inte kan lösas om de inte ses i sitt sammanhang. Barn som lever i

fattigdom och utanförskap har i själva verket drabbats av arbetsmarknads-,

bidrags- och integrationspolitikens misslyckanden. Missbruk bland barn

och ungdomar är resultatet av en misslyckad narkotikapolitik. Barn som

får vänta i vårdköer är ett uttryck för att tillgängligheten till vården

är bristfällig överlag. Barn som av olika anledningar far illa i skolan

och barnomsorgen ser sina möjligheter försvinna när valfrihet och

alternativ motarbetas. De flesta problem som drabbar barn kan inte lösas

genom att göra barn till ett särskilt politikområde. I de allra flesta

fall måste de problem som drabbar barn ses i sitt sammanhang för att

kunna lösas till barnens fördel.

Det är därför vår uppfattning att den politik som förespråkas av Moderata

samlingspartiet sätter barn i fokus och stärker barnens ställning i

samhället. Våra förslag till omfattande åtgärder för att förbättra

insatserna för barn och unga, vilka vi har presenterat i samband med den

allmänna motionstiden 2003 och sammanfattat i vår motion Fi38 (m),

stärker barnens rättigheter på alla plan. Av dessa angelägna förslag

vill vi här nämna en reformerad assistansersättning, ett individualiserat

stöd till funktionshindrade, en nationell vårdgaranti, kvalitetscertifierade

åtgärdsprogram mot mobbning samt likställda villkor för kulturföreningar

och idrottsföreningar.

Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen

vad vi har framfört om insatser för barn och unga i statsbudgeten. Detta

innebär att riksdagen bifaller motion Fi38 (m) yrkandena 1-7.

2. Barnbilaga i budgetpropositionen, punkt 2 (v, mp)

av Lars Bäckström (v), Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om barnbilagan till budgetpropositionen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v) och

2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda

mp).

Ställningstagande

Vi anser att en barnbilaga baserad på konsekvensanalyser skulle underlätta

regeringens redovisning av sin politik och hjälpa medborgarna att följa

upp och värdera politiken ur barnperspektiv. I den föreliggande

barnskrivelsen stannar dock regeringen upp vid "ett första steg" till att

närma sig barnbilagan på riktigt. Skrivelsen motsvarar därmed inte de

målsättningar för barnpolitiken som regeringen beskriver. I stället

innehåller den en uppräkning av olika insatser för barn och unga.

Regeringen anför att skrivelsen är föremål för en utveckling där bilagan

är underordnad kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad

som möjligt. Vår erfarenhet är att denna utveckling dels tenderar att

ta alltför lång tid, dels att barnskrivelsen i huvudsak är fokuserad på

områden som specifikt berör flickor och pojkar. Vad vi också har erfarit

är att regeringen väljer att låta vissa barnfrågor stå utanför den s.k.

barnpolitiken - exempelvis asylsökande barn. Detta med hänvisning till

att dessa barn tillhör ett annat politiskt område.

Enligt vår mening ska budgetförslagen alltid följas av en beskrivning

hur de kan förväntas påverka barn och unga. Förslag som kan bedömas ha

påtagligt negativa effekter bör förkastas. Därför bör statsbudgeten

snarast kompletteras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt

markerar vilka effekter olika budgetförslag kan förväntas ha på barn

och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner tydligt framgår.

Med en sådan bilaga går det inte att dröja med att fullständigt införliva

barnkonventionen i svensk lag och prioritera annat i stället för att

satsa på barn och unga.

Vad vi anfört om barnbilagan i budgetpropositionen ska riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att riksdagen bifaller

motionerna Fi37 (v) och Fi39 (mp).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2003/04:143 Redovisning av regeringens insatser

för barn och unga i statsbudgeten för år 2004.

Följdmotioner

2003/04:Fi37 av Ingrid Burman m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kommande skrivelser avseende en genomgång av statsbudgeten

ur ett barnperspektiv ska utformas som en barnbilaga med konsekvensanalys

av statsbudgeten.

2003/04:Fi38 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om barnkonventionen i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om barn och deras familjer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om barn med funktionshinder.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om barns rätt till hälsa.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om barns rätt till utbildning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om barns rätt till skydd.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om barns rätt till kultur och fritid.

2003/04:Fi39 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (båda mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att statsbudgeten samtidigt kompletteras med en barnbilaga

där samtliga departement tydligt markerar vilka effekter olika budgetförslag

kan förväntas ha på barn och unga och där regeringens barnpolitiska

ambitioner och prioriteringar tydligt framgår.

Bilaga 2

Socialutskottets yttrande 2004/05:SoU2y