Bet. 2004/05:FIU15

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU15

Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken (prop.2004/05:162)

Sammanfattning

Den 11 februari 2004 träffades en överenskommelse mellan de nordiska

och de baltiska länderna som innebär att Estland, Lettland och Litauen

blir medlemmar i Nordiska investeringsbanken (NIB) den 1 januari 2005

under förutsättning att överenskommelsen godkänns av parlamenten i

samtliga berörda länder.

I detta betänkande föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen

samt att riksdagen antar en följdändring av lagen (1976:661) om immunitet

och privilegier i vissa fall.

Inga motioner har väckts i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken

Riksdagen

godkänner överenskommelsen mellan de nordiska och de baltiska länderna

från den 11 februari 2004 som innebär att Estland, Lettland och Litauen

blir medlemmar i Nordiska investeringsbanken (NIB) den 1 januari 2005.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:162 punkt 1.

2. Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa

fall

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen 1976:661

om immunitet och privilegier i vissa fall. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:162 punkt 2.

Stockholm den 12 oktober 2004

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg

(s), Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell

Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s),

Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff

(s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Cecilia

Widegren (m) och Gunnar Nordmark (fp).

Utskottets överväganden

Bakgrund

I juni 2003 ställde sig de fem nordiska regeringscheferna principiellt

positiva till att erbjuda Estland, Lettland och Litauen medlemskap i

Nordiska investeringsbanken (NIB). De nordiska finansministrarna fick

i uppdrag att föreslå villkor för en sådan anslutning. I oktober 2003

presenterade de ett förslag till generella anslutningsvillkor och

statsministrarna beslutade samma månad att erbjuda de baltiska staterna

medlemskap i NIB enligt dessa generella villkor. Finansministrarna fick

i uppdrag att genomföra förhandlingar med de baltiska staterna om

anslutningsvillkor och vid årsskiftet 2003/04 presenterades ett förslag

till överenskommelse om NIB som innebär att de baltiska staterna blir

medlemmar den 1 januari 2005. För att överenskommelsen ska träda i kraft

från den 1 januari 2005 krävs att den ratificeras av samtliga medlemsländer,

både nya och gamla, före den 1 december 2004.

NIB grundades genom en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island,

Norge och Sverige som undertecknades 1975 och ratificerades året därpå.

År 1998 ingick de nordiska länderna en ny överenskommelse om banken

som tydliggjorde NIB som en internationell finansieringsinstitution.

Banken beviljades också immunitet och privilegier i enlighet med vad

som gäller för andra internationella finansieringsinstitutioner.

Överenskommelsen från 1998 innehöll inga bestämmelser om intagande av nya

medlemmar varför en ny överenskommelse är nödvändig för att öka bankens

medlemskrets. När den nya överenskommelsen träder i kraft upphör 1998

års överenskommelse att gälla.

Utvidgningen av medlemskretsen innebär inte några ändringar av bankens

verksamhet eller dess rättigheter och skyldigheter. Principen bakom den

nya överenskommelsen har varit att endast göra nödvändiga förändringar

för att utvidga medlemskretsen och därför har endast några få ändringar

gjorts i förhållande till 1998 års överenskommelse. De viktigaste

förändringarna i överenskommelsen, och vad gäller förhållanden för banken

i övrigt, gäller medlemsländernas försörjning av kapital till banken,

strukturen på bankens ledande och kontrollerande organ samt frågan om

bankens officiella språk, som ska vara svenska och engelska.

Förslagen i propositionen innebär enligt regeringens bedömning inte

några kostnader.

Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner överenskommelsen från den 11 februari 2004 mellan

Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige

om Nordiska investeringsbanken.

Propositionen

NIB har sedan länge täta relationer med de baltiska länderna och frågan

om deras medlemskap har varit föremål för överväganden under flera år.

NIB:s utlåning till de baltiska länderna utgör i dag ca en fjärdedel

av bankens totala internationella lånestock. Banken har i dag ett

engagemang i Baltikum i samma storleksordning som Europeiska banken för

återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken

(EIB) och Världsbanken. NIB har stor betydelse för de baltiska länderna

och utlåningen till dessa länder har en avsevärd vikt i bankens verksamhet.

Det är därför naturligt att de baltiska länderna blir medlemmar i NIB.

Detta förstärker NIB och öppnar möjligheter för näringslivet och

exportindustrin både i Baltikum och de nordiska länderna.

Ett medlemskap för de baltiska länderna innebär också en viktig

förstärkning av det nordisk-baltiska samarbetet i stort. Det är första gången

de baltiska staterna får möjlighet att bli medlemmar i en nordisk

mellanstatlig institution.

Medlemskapet bör också ses i ljuset av de baltiska staternas medlemskap

i EU den 1 maj 2004. Utökningen av medlemskretsen i NIB öppnar både

möjligheter till bättre tillväxt och utveckling i Östersjöregionen, och

ger regionen ökad politisk styrka inom EU.

De baltiska staternas medlemskap i NIB stärker också NIB:s ställning i

Östersjöregionen och skapar ökade affärsmöjligheter. Det är ett led i

utvecklingen mot en mer integrerad nordisk-baltisk ekonomi och ger

dessutom förbättrade förutsättningar för samarbete i närområdet österut.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ställer sig bakom regeringens förslag att godkänna

överenskommelsen som innebär att de baltiska staterna blir medlemmar i

Nordiska investeringsbanken. Därmed tillstyrker finansutskottet proposition

2003/04:162 yrkande 1.

Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillstyrker den föreslagna ändringen av lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall.

Propositionen

Förslaget till ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier

i vissa fall innebär att lagen omfattar den nya överenskommelsen om NIB.

Överenskommelsen innebär inte någon ändring vad gäller immunitet och

privilegier i förhållande till vad som gäller i dag.

Överenskommelsen om NIB träder i kraft trettio dagar efter den dag då

samtliga medlemsländer har deponerat sina ratifikationsinstrument hos

det norska utrikesdepartementet, dock tidigast den 1 januari 2005. Med

hänsyn till att det inte säkert kan anges när överenskommelsen blir

bindande för Sverige bör lagändringen träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i lagen (1976:661)

om immunitet och privilegier i vissa fall. Därmed tillstyrker finansutskottet

proposition 2003/04:162 yrkande 2.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:162 Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska

investeringsbanken:

1. Riksdagen godkänner överenskommelsen den 11 februari 2004 mellan

Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige

om Nordiska investeringsbanken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Överenskommelse om Nordiska investeringsbanken

Bilaga 4

Stadgar för Nordiska investeringsbanken