Bet. 2004/05:FIU2

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2004/05:1)

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker regeringens och Riksrevisionens styrelses

förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområde 2.

Utskottet avstyrker motionsförslag angående ett antal olika frågor som

berör utgiftsområdet.

Med hänvisning till den förändring av regeringens stabsorganisation som

aviseras avstyrker utskottet motionsförslag om en översyn av myndigheternas

ansvarsfördelning.

Utskottet avstyrker också motionsförslag om SCB:s uppdragsverksamhet

och konstaterar att det pågår arbete både inom Regeringskansliet och

SCB med anledning av Riksrevisionens rapport, Uppdrag statistik.

Vidare avstyrker utskottet två motionsyrkanden om att tillsätta en

utredning för att beräkna samhällets kostnader för mäns våld mot kvinnor.

Utskottet gör bedömningen att värdet av en sådan kostnadsberäkning -

till följd av de stora osäkerheterna - sannolikt är begränsat och att

resurserna för att bekämpa våld mot kvinnor i första hand bör användas

på det sociala området.

Utskottet avstyrker även motionsförslag om bl.a. Riksrevisionens regionala

organisation, försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska

Spel.

Utskottet tillstyrker samtliga propositionens yrkanden och avstyrker

samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns 7 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2

a) Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2

Riksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning i enlighet med specifikationen i bilaga 2. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 9

och 13 samt avslår motionerna2004/05:Fi253 av Mikael Odenberg m.fl. (m),

2004/05:Fi257 av Roger Tiefensee m.fl. (c),2004/05:Fi266 av Lars Lindén

m.fl. (kd) yrkandena 2, 4 och 5 samt2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.

fl. (fp) yrkandena 2 och 8.

b) Låneram för Riksrevisionen

Riksdagen bemyndigar Riksrevsionen att för 2005 ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i

verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 10.

c) Anslagskredit för Riksrevisionen

Riksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen ska 2005 finnas

en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 11.

d) Räntekontokredit för Riksrevisionen

Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit på

sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt

12.

2. Översyn av myndigheternas uppdrag

Riksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 1.

Reservation 1 (fp)

3. Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn

Riksdagen avslår motion2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena

1 och 3.

Reservation 2 (kd)

4. Statens personadressregisternämnd

Riksdagen tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämndens

organisatoriska anknytning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 2 punkt 2.

5. Fortifikationsverket

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt

bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Fortifikationsverket

får ta upp lån inom en ram av högst 6 525 miljoner kronor i Riksgäldskontoret

för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 4 och 6.

6. Statens fastighetsverk

Riksdagen godkänner regeringens investeringsplan för Statens fastighetsverk

samt bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Statens fastighetsverk

får ta upp lån inom en ram av högst 10 miljarder kronor i Riksgäldskontoret

för investeringar i fastigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 3 och 5.

7. Premiepensionsmyndigheten

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig kredit

i Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose

Premipensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt

7.

8. Premiepensionens efterlevandeskydd

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675)

om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 1.

9. Försök med trängselskatt i Stockholm

Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning för

försöket med trängselskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 2 punkt 8.

10. Riksrevisionens regionala organisation

Riksdagen avslår motion2004/05:Fi243 av Lars Lilja och Karl Gustav

Abramsson (båda s).

11. SCB:s uppdragsverksamhet

Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

yrkandena 1 och 2 samt2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg

(båda fp) yrkandena 1-3.

Reservation 3 (m, fp)

12. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel

Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

yrkandena 1 och 2,2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3

och2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m) yrkande 2.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (fp, kd, c)

13. Könsuppdelad statistik

Riksdagen avslår motion2004/05:Fi250 av Inger Nordlander m.fl. (s).

14.

Generationsräkenskaper

Riksdagen avslår motion2004/05:Fi238 av Tobias Krantz (fp).

15. Genderbudgetering inom EU

Riksdagen avslår motion2004/05:Fi205 av Carina Hägg (s).

16. Delpension för statsanställda

Riksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 5.

Reservation 6 (fp)

17. Kostnaden för mäns våld mot kvinnor

Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande

1 och2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1.

Reservation 7 (v, mp)

Stockholm den 2 december 2004

På finansutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carin

Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman

(s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp)*,

Roger Tiefensee (c)*, Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille

(s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m)*, Gunnar Nordmark (fp)*,

Siv Holma (v) och Stefan Attefall (kd)*.

* Avstår från ställningstagande under punkt 1.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har på förslag av finansutskottet den 24 november 2004 fastställt

ramar för vart och ett av statsbudgetens 27 utgiftsområden. I detta

betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområde

2 ska fördelas inom den ram som fastställts för utgiftsområdet.

Utskottet behandlar också ett antal andra frågor inom utgiftsområdet

som rests dels av regeringen, dels i motioner.

Protokoll från finansutskottets offentliga utfrågning av riksrevisorerna

den 27 april bifogas i bilaga 4.

Utskottets överväganden

Inledning

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning består av 20 anslag

fördelade på två politikområden, Effektiv statsförvaltning och Finansiella

system och tillsyn. Därutöver innehåller utgiftsområdet vissa anslag

som inte ingår i något politikområde, dels anslaget för Riksrevisionen,

dels anslaget för försöket med trängselskatt i Stockholm. Regeringen

föreslår att de sammanlagda anslagen inom utgiftsområdet 2005 uppgår

till ca 11,4 miljarder kronor och fördelas enligt tabellen nedan.

Tabell 1 Utgifterna 2005 inom utgiftsområde 2

Miljoner kronor

2005 2006 2007

Politikområdet Effektiv statsförvaltning 8 945,9 9 280,3 9 762,4

Politikområdet Finansiella system och tillsyn 518,0 463,4 471,8

Anslag som inte ingår i något politikområde:

90:1 Riksrevisionen 278,1 276,1 280,7

90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690,0 860,0 770,0

Totalt för utgiftsområde 2 11 432,1 10 879,8 11 284,9

Ekonomisk styrning

Hösten 2003 gjorde riksdagen ett tillkännagivande med anledning av den

ekonomiska styrningen (2003/04:FiU2, rskr 2003/04:125). Utskottet ansåg

bl.a. att uppställda mål bör vara tydliga och lätta att följa upp samt

att olika typer av resultatindikatorer bör användas i ökad utsträckning.

Som en reaktion på detta tillkännagivande lämnade regeringen en relativt

detaljerad beskrivning av hur resultatredovisningen till riksdagen kan

utvecklas. Utskottet svarade på detta i budgetbetänkandet (2004/05:FiU1

avsnitt 8.2) och ansåg att regeringens redovisning låg i linje med vad

utskottet framhållit tidigare. Det grundläggande problemet med bristande

överensstämmelse mellan utgiftsområden och politikområden kvarstår. Sju

politikområden finansieras av anslag som ligger inom två eller flera

utgiftsområden och berör därmed flera olika utskott.

Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens och Riksrevisionens

styrelses förslag till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2.

Utskottet tillstyrker därutöver förslag från Riksrevisionens styrelse

att dels bemyndiga Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån på högst 50

miljoner kronor i RGK för investeringar i anläggningstillgångar som

används i verksamheten, dels att det ska finnas en anslagskredit på

högst 3 % för anslag 90:1 Riksrevisionen, dels att Riksrevisionen får

ha en räntekontokredit i RGK på högst 32 miljoner kronor.

Därmed tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses

yrkanden 9-13.

Alla här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Propositionen

I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda

politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och

tillsyn. Vidare ingår ett anslag som avser Riksrevisionen, som har

riksdagen som huvudman och som regeringen därför inte knutit till ett

visst politikområde. Förslagen till medelsanvisning för hela utgiftsområdet

uppgår till 11 432 140 000 kr. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda

ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag enligt nedanstående

tabell. Regeringen föreslår att utgifterna inom utgiftsområde 2 fördelas

enligt nedanstående tabell (yrkande 9).

Tabell 2 Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning 2005

Tusental kronor

Motionerna

I motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp) yrkande 8, Fi266 (kd) yrkande 5 och

Fi257 (c) lämnar oppositionspartierna förslag till alternativa anslagsnivåer.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet behandlar på följande sidor regeringens och i förekommande

fall partiernas förslag till anslag inom utgiftsområdet.

Utskottet tillstyrker i samtliga fall regeringens förslag. Därmed

tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag

till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2.

Utskottet tillstyrker vidare förslagen från Riksrevisionens styrelse

att dels bemyndiga Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån på högst 50

miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar

som används i verksamheten, dels att det på anslaget 90:1 Riksrevisionen

ska finnas en anslagskredit på högst 3 procent, dels att Riksrevisionens

räntekontokredit i Riksgäldskontoret får uppgå till högst 32 miljoner

kronor. Därmed tillstyrker utskottet Riksrevisionens styrelses yrkanden

10-12.

Utskottet avstyrker motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp) yrkandena 2 och 8,

Fi266 (kd) yrkandena 2, 4 och 5 samt Fi257 (c).

Politikområdet Effektiv statsförvaltning

Verksamheten ska bidra till att hela statsförvaltningen bedrivs effektivt

samt till att främja att statsförvaltningen uppfyller höga krav på

rättssäkerhet, effektivitet och demokrati. Politikområdet omfattar frågor

om ekonomisk styrning, förvaltningsutveckling, statliga arbetsgivarfrågor,

statistik, prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning.

I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras

med både anslag och andra intäkter. Det är Ekonomistyrningsverket,

Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling,

Statistiska centralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd samt

Konjunkturinstitutet. Dessutom ingår de helt avgiftsfinansierade myndigheterna

Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och

Statens pensionsverk (SPV). Vidare ingår Ekonomiska rådet samt vissa

nämnder vars verksamhet är anslagsfinansierad.

Målet för politikområdet

Målet för politikområdet fastställdes i samband med behandlingen av

budgetpropositionen för 2001. Det övergripande målet för hela politikområdet

är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas

av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för

beslutsfattare, medborgare och näringsliv. Politikområdet är indelat i

sex delområden och för varje delområde anges i propositionen hur

verksamheten inom delområdet ska bidra till att politikområdets mål uppnås.

Delområdet Ekonomisk styrning och kontroll omfattar verksamhet vid

Ekonomistyrningsverket. Aktiviteter inom delområdet syftar till att

säkerställa en effektiv statligt finansierad verksamhet. Ett väsentligt

led i detta arbete är att skapa förutsättningar för en väl fungerande

ekonomisk styrning i staten. Det innebär bl.a. att tillhandahålla ett

efterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till

Regeringskansliet och statliga myndigheter.

Delområdet Styrning, ledning och verksamhetsutveckling omfattar

Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling samt

Statens kvalitets- och kompetensråd. Verksamheten inom delområdet ska

främja att de tre grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och

effektivitet får genomslag i hela statsförvaltningen.

Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens

pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.

Målet för delområdet är att få till stånd en samordnad statlig

arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att

åstadkomma efterfrågat resultat.

Delområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet på delområdet

är att tillhandahålla lättillgänglig statistik av god kvalitet. Detta

mål ska nås samtidigt som produktiviteten i statistikproduktionen

förbättras, kostnaderna för uppgiftslämnandet minskas och lämnade uppgifter

skyddas. För att bedöma i vilken utsträckning målen uppnås använder man

sig av kvantitativa mått på statistikens kvalitet, produktivitetsutvecklingen

och uppgiftslämnarnas kostnader.

Delområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar Ekonomistyrningsverket,

Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet för delområdet är

tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser över den

samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. För att bedöma i

vilken utsträckning målen uppnås använder man sig av dels kvantitativa

mått på prognosernas tillförlitlighet, dels användarnas synpunkter på

analyser och prognoser.

Delområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk,

Fortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet uppnås

genom en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning.

Det ska ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och

service i jämförelse med andra alternativ.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har bedömt att samtliga årsredovisningar inom politikområdet

i allt väsentligt är rättvisande. Området berörs också av fyra rapporter

från effektivitetsrevisionen.

Uppdrag statistik - insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR

2004:8)

Höga statstjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:14)

Rätt avgifter? - Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17)

Vem styr den elektroniska förvaltningen? (RiR 2004:19)

Politikens inriktning

Regeringens stabsstöd

Regeringen anser att det är motiverat att stabsorganisationen får delvis

nya uppgifter och en ny struktur. Därför avser regeringen att renodla

viss verksamhet som ingår i regeringens stabsstöd samt skapa en mer

slagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska området. Som

underlag för detta avser regeringen ta fram ett detaljerat förslag till

framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när det gäller verksamhet som

i dag bedrivs inom Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Statens

kvalitets- och kompetensråd.

En utgångspunkt för förändringarna är att stabsresurserna bör koncentreras

till ett fåtal myndigheter med tydliga ansvarsområden. Vidare är det

angeläget att skapa en myndighet som på regeringens uppdrag har ett

renodlat ansvar för utredning, uppföljning och utvärdering. Detta är

motiverat bl.a. av att regeringen sedan halvårsskiftet 2003 inte har

möjlighet att lägga ut uppdrag på Riksrevisionen, vilket dessförinnan

var möjligt i förhållande till Riksrevisionsverket. Regeringen har för

avsikt att renodla Statskontorets verksamhet i denna riktning.

Det behövs också en samordnad ledning av den statliga internrevisionen,

och regeringen anser att Ekonomistyrningsverket är mest lämpat för

denna uppgift.

Regeringen avser även att skapa en mer slagkraftig myndighet inom det

förvaltningspolitiska området. En sådan myndighets uppdrag avses att

omfatta verksamhet som i dag till en del bedrivs av Statens kvalitets-

och kompentensråd, till en del av Statskontoret.

De samlade resurserna för en ny stabsorganisation ska rymmas inom

befintliga ramar, dvs. inom nuvarande ramar för Statskontoret,

Ekonomistyrningsverket, Statens kvalitets- och kompentensråd samt

Riksrevisionsverkets

tidigare uppdragsverksamhet.

Regeringen avser att ta fram ett detaljerat förslag utifrån ovanstående

utgångspunkter så att förändringarna kan träda i kraft senast den 1

januari 2006.

1:1 Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser

över den ekonomiska utvecklingen, bidra till att den ekonomiska statistiken

håller god kvalitet samt bedriva visst miljöekonomiskt analys- och

metodutvecklingsarbete.

Konjunkturinstitutets verksamhet finansieras med anslag samt till en

mindre del med avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 1:1 Konjunkturinstitutet förs upp med

47,3 miljoner kronor för 2005. Jämfört med vad som anvisades för 2004

har anslaget räknats upp med 0,6 miljoner kronor.

Anslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs 0,6 miljoner

kronor i pris- och löneomräkning, dvs. hela anslagshöjningen förklaras

av detta.

Intäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda verksamhet beräknas

nästa år uppgå till 1,3 miljoner kronor.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Konjunkturinstitutets anslag

ska minskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.

Finansutskottets ställningstagande

Centerpartiets förslag om minskade anslag för Konjunkturinstitutet

motiveras inte närmare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsberäkning för myndigheten. Förslaget i motion Fi257 (c) i denna

del avstyrks.

1:2 Ekonomistyrningsverket

Ekonomistyrningsverket (ESV) är central förvaltningsmyndighet för

ekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndigheters

ekonomi- och personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet

som stöder såväl regeringen som myndigheterna.

ESV:s verksamhet finansieras till drygt 40 % med anslag och i övrigt

med avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 1:2 Ekonomistyrningsverket ska föras

upp med 95,8 miljoner kronor för 2005. Jämfört med anvisade medel för

2004 har anslaget räknats upp med 9,5 miljoner kronor. Vid beräkningen

har en pris- och löneomräkning gjorts med 1,4 miljoner kronor. Anslaget

har därutöver ökats med 8,1 miljoner kronor för att finansiera investeringar

och planerat utvecklingsarbete av informationssystemet Hermes. Intäkterna

från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 131,6 miljoner

kronor. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar information om statlig

ekonomi, resultatstyrning och finansiell styrning, ekonomi- och

personaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport. Det

samlade balanserade resultatet i den avgiftsfinansierade verksamheten

uppgick till -8,3 miljoner kronor vid utgången av 2003.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Ekonomistyrningsverkets anslag

ska minskas med 10 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte

närmare.

Finansutskottets ställningstagande

Centerpartiets förslag om minskade anslag för Ekonomistyrningsverket

motiveras inte närmare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsberäkning för myndigheten. Förslaget i motion Fi257 (c) i denna

del avstyrks.

1:3 Statskontoret

Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utrednings- och

utvärderingsverksamhet samt ett stabsorgan till regeringen. Dess uppgift

är främst att utreda och utvärdera på regeringens uppdrag samt att bistå

med förnyelse av statsförvaltningen och den elektroniska infrastrukturen

inom offentlig sektor.

Statskontorets verksamhet finansieras till ungefär 60 % med anslag och

i övrigt med avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 1:3 Statskontoret ska föras upp med

89,7 miljoner kronor för 2005. Jämfört med årets medelsanvisning är det

en i det närmaste oförändrad anslagsnivå.

Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med

0,9 miljoner kronor. Övriga anslag har samtidigt minskat med 0,9 miljoner

kronor. Orsaken till anslagsminskningen är att Statens personadressregisternämnd

(SPAR) förs från Statskontoret den 1 januari 2005. Intäkterna från

Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas nästa år uppgå

till 53,4 miljoner kronor, varav 45,5 miljoner kronor är intäkter från

uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att Statskontorets verksamhet

med inriktning på inköpssamordning inom IT- och teleområdet ska föras

till Kammarkollegiet, att verksamhet med inriktning på statistik om

offentlig sektor ska föras till SCB, att verksamhet med inriktning på

lokalförsörjning ska övertas av Statens fastighetsverk och att Statskontoret

bör kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med t.ex. Kammarkollegiet.

Motionärerna föreslår därför att anslaget för nästa år minskas med 18

miljoner kronor (yrkande 5).

Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Statskontorets anslag ska

minskas med 25 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.

Finansutskottets ställningstagande

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets anslag

för nästa år ska minskas med 18 respektive 25 miljoner kronor, dvs. med

en femtedel eller mer. Centerpartiet motiverar inte sitt förslag närmare.

Kristdemokraterna anser att delar av Statskontorets verksamhet ska

föras till Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet, två myndigheter

som i Kristdemokraternas budgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna

med 40 respektive 8 miljoner kronor.

Utskottet vill med anledning av detta erinra om att Statskontoret liksom

Ekonomistyrningsverket fungerar som regeringens stabsmyndigheter.

Statskontoret svarar i den egenskapen främst för utrednings- och

utvärderingsverksamhet, ett arbete som bedrivs på uppdrag av regeringen och

andra statliga myndigheter. Utskottet har svårt att se att den lösning

som motionärerna förespråkar har några förutsättningar att bidra till

ökad effektivitet i statsförvaltningen, i synnerhet som anslagen till

de berörda myndigheterna föreslås bli kraftigt beskurna. Utskottet ser

ingen anledning att frångå regeringens förslag till anslagsberäkning

för Statskontoret. Förslagen i motion Fi266 (kd) i denna del och Fi257

(c) i denna del avstyrks.

1:4 Täckning av merkostnader för lokaler

Propositionen

Anslaget, som disponeras av Statskontoret, belastas av utgifter för

hyror av tomma lokaler för vilka staten har ett betalningsansvar till

dess avtalen går att avveckla. Utgifterna styrs huvudsakligen av

avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra

hand.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 425 000 kr för 2005.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

1:5 Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för den sektorsövergripande

officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet

med verksamheten är lättillgänglig statistik av god kvalitet. Verksamheten

omsluter ca 885 miljoner kronor, varav drygt hälften finansieras med

avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 1:5 Statistiska centralbyrån ska uppgå

till 437,4 miljoner kronor för 2005. Det är 7,9 miljoner kronor mer än

vad som anvisats för innevarande år.

Vid beräkning av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 5,

9 miljoner kronor. Anslaget har dessutom tillfälligt utökats med 2

miljoner kronor för genomförande av delar av åtgärdsplanen för att

förbättra den ekonomiska statistiken (2 miljoner kronor tillförs tillfälligt

även 2006).

Intäkterna från SCB:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till

450 miljoner kronor, samma nivå som det förväntade resultatet för 2004.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att SCB:s uppgifter bör

begränsas. För att säkerställa en efterfrågan på statistikproduktionen

bör graden av avgiftsfinansiering öka. Anslaget bör mot denna bakgrund

minskas med 65 miljoner kronor nästa år.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att ett effektiviseringskrav

på knappt 5 % av den totala omslutningen införs. Det innebär att anslaget

för 2005 bör minskas med 40 miljoner kronor (yrkande 5).

Centerpartiet anser i motion Fi257 att offentliga myndigheters verksamhet

behöver åläggas generella besparingskrav som bygger på effektivisering.

Därför bör SCB:s anslag minskas med 65 miljoner kronor 2005.

Finansutskottets ställningstagande

I motionerna föreslås relativt omfattande minskningar av SCB:s anslag.

Utskottet anser emellertid att regeringens föreslagna medelstillskott

till SCB är väl avvägt mot bakgrund av de krav som ställs på SCB som

producent av viktig och tillförlitlig statistik. Utskottet ser också

positivt på SCB:s plan för att förbättra den ekonomiska statistiken.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för SCB

2005. Förslagen i motionerna Fi253 (m), Fi266 (kd) yrkande 5 samt

Fi257(c) avstyrks.

1:6 Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgifter som

tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens

rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet fungerar också som ett

statligt egenregi-alternativ i frågor som rör administrativ service,

kapitalförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning.

Kammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 70 % med avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 1:6 Kammarkollegiet förs upp med 29,

7 miljoner kronor för 2005. Det är 0,5 miljoner kronor mer än vad som

anvisats för i år. Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten

beräknas nästa år uppgå till 260,8 miljoner kronor.

Motionerna

Kristdemokraterna förordar i motion Fi266 en ökad avgiftsfinansiering

av Kammarkollegiets verksamhet. Motionärerna vill se över huruvida

verksamheter som Kammarkollegiets, som konkurrerar med privata alternativ,

också drar nytta av det statliga anslaget. Vidare vill man undersöka

om kollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över

till Riksskatteverket och om en samordning med t.ex. Statskontoret kan

ge ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör enligt motionärerna

minskas med 8,0 miljoner kronor 2005 (yrkande 5).

Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Kammarkollegiets anslag ska

minskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.

Finansutskottets ställningstagande

Vilka överväganden som bär upp Centerpartiets förslag om minskade anslag

för Kammarkollegiet framgår inte av motionen. Kristdemokraterna vill

att man undersöker dels huruvida Kammarkollegiets hantering av arvs-,

gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket, dels om en

samordning med Statskontoret kan ge ytterligare effektivitetsvinster.

Uppenbarligen anser sig Kristdemokraterna inte behöva avvakta resultatet

av den i sammanhanget föreslagna undersökningen, eftersom partiet

föreslår att Kammarkollegiets anslag ska minskas med en fjärdedel redan

nästa år. Kristdemokraternas förslag till anslagsminskning kan även

ifrågasättas mot bakgrund av att upphandlingsverksamhet inom IT- och

teleområdet av motionärerna föreslås föras över till Kammarkollegiet

från Statskontoret.

Finansutskottet avstyrker motionärernas förslag och biträder regeringens

förslag till anslagsberäkning. Förslagen i motion Fi266 (kd) i denna

del och Fi257 (c) i denna del avstyrks.

1:7 Nämnden för offentlig upphandling

Nämnden för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig

upphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och lagenligt. NOU:s

verksamhet finansieras i huvudsak med anslag.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:7 Nämnden för offentlig upphandling

förs upp med 8,4 miljoner kronor för 2005. Anslaget ökas engångsvis med

350 000 kr för att bl.a. finansiera informationsinsatser avseende

antidiskrimineringsklausuler m.m.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi270 att NOU och Konkurrensverket

ska slås samman (yrkande 2). Motionärerna påpekar att en sammanslagning

skapar en effektivare tillsyn när det gäller kommuners och landstingens

sätt att sköta konkurrensen.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att NOU ska samordnas med och

ombildas till en självständig del av Konkurrensverket fr.o.m. andra

halvåret 2005 (yrkande 4). De föreslår därför att anslaget halveras på

utgiftsområde 2 år 2005. Resterande del, 4 miljoner kronor, förs i

stället till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. Motionärerna

föreslår vidare att NOU:s anslag förstärks med 3 miljoner kronor. De

föreslår således att under Konkurrensverkets anslag ska för NOU:s

verksamhet reserveras totalt 11 miljoner kronor per år.

Finansutskottets ställningstagande

Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna anser att Nämnden för

offentlig upphandling (NOU) bör gå samman med Konkurrensverket.

Kristdemokraterna föreslår att NOU:s anslag förstärks med 3 miljoner kronor.

Upphandlingskommittén föreslog 2001 att NOU skulle slås samman med

Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet. Regeringen behandlade

kommitténs förslag i proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om

offentlig upphandling och framhöll att det måste finnas en effektiv och

ändamålsenlig tillsynsorganisation. Det primära syftet för organisationen

ska vara att upphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens principer

följs.

Finansutskottet (2001/02:FiU12) delade inte regeringens uppfattning

utan förordade att en förnyad prövning av NOU:s ställning borde göras

med inriktning bl.a. på att ta vara på de fördelar som kan finnas med

en kontroll- och tillsynsfunktion via en förvaltningsmyndighet och

utvecklingsfunktioner i eventuellt andra former. Riksdagen ställde sig

bakom ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd (rskr.

2001/02:324).

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2003 att den avsåg att

återkomma till frågan om NOU:s organisation i samband med att regeringen

tar ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen

ska vara utformat.

I 2004 års ekonomiska vårpropositions finansplan anförde regeringen bl.

a. följande: Ett problem inom offentlig upphandling är hur man ska

hantera de offentliga aktörer som inte genomför en upphandling på rätt

sätt. Upphandlingskommittén föreslog att det skulle införas en

marknadsskadeavgift för att kunna beivra brott mot upphandlingsregler. Syftet

med sanktionen är enligt Upphandlingskommittén att komma till rätta med

att en upphandlande enhet över huvud taget inte tillämpat LOU och därmed

gjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Regeringen ställer

sig positiv till en sanktionsavgift som ett sätt att förbättra upphandlingen.

Inom EU pågår ett arbete som syftar till att göra EU-sanktionerna

beträffande upphandlingar mer effektiva. Sverige kommer i EU-arbetet att

stödja ett förslag om att effektiva rättsmedel införs. Enligt kommissionen

beräknas ett förslag kunna tas fram under 2005 med syfte att det ska

införas inom EU något år senare. Regeringen kommer i början av 2005 att

göra en bedömning av om EU:s arbete kommer att tillgodose de svenska

kraven. I väntan på denna bedömning avvaktar regeringen med att lägga

förslag om en marknadsskadeavgift.

Utskottet delar regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2003

om att frågan om NOU:s organisation bör avgöras när regeringen tar

ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen

ska vara utformat. Utskottet uttalade dock i betänkande 2003/04:FiU2

att det är viktigt att regeringen snarast tar ställning till bl.a. NOU:s

organisation och återkommer till riksdagen i denna fråga. Utskottet har

alltjämt samma uppfattning. Någon särskild åtgärd från riksdagen är med

hänsyn till det arbete som nu pågår inom EU inte nödvändig, varför

motionerna avstyrks. Nämndens anslag bör således beräknas i enlighet med

förslaget i budgetpropositionen.

Förslagen i motionerna Fi270 (fp) yrkandena 2 och 8 i denna del och

Fi266 (kd) yrkandena 4 och 5 i denna del avstyrks av utskottet.

1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd

Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) ska stödja och stimulera

arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga

förvaltningen. KKR inrättades i början av 1999.

Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men till viss del

även med avgiftsintäkter. Verksamheten finansierades 2003 till drygt

20 % med avgifter. Utöver det ramanslag som myndigheten disponerar under

utgiftsområde 2, disponerar myndigheten även ett äldreanslag: (1998) D3

Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området under

utgiftsområde 14 Arbetsliv. Vid utgången av 2003 var 21,6 miljoner kronor

oförbrukade på detta anslag.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd

förs upp med 12,7 miljoner kronor för 2005. Det är 192 000 kr mindre än

vad som anvisats för innevarande år. Detta är en konsekvens av den

slutgiltiga pris- och löneomräkningen som genomförts av anslagen för

förvaltningsändamål för 2005 och som redovisades i 2004 års ekonomiska

vårproposition (avsnitt 6.2.1).

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att rådet bör avvecklas

och föreslår således att anslaget för 2005 minskas med 6,5 miljoner

kronor.

Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 att en avveckling av Statens

kvalitets- och kompetensråd inleds under 2005 och föreslår således att

anslaget för 2005 minskas med 6 miljoner kronor (yrkande 8).

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 en avveckling av myndigheten

och att anslaget minskas med 12,8 miljoner kronor (yrkande 5).

Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att myndigheten avvecklas och att

anslaget minskas med 13 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna

och Centerpartiet vill alla avveckla KKR. Moderata samlingspartiet och

Folkpartiet föreslår därför att anslaget för nästa år halveras. De båda

övriga partierna vill däremot helt avskaffa detta anslag.

Mot bakgrund av bl.a. att en stor del av KKR:s verksamhet finansierats

med anslagssparandet från äldreanslaget, som förväntas vara förbrukat

efter 2005, beslutade regeringen i juli 2003 att en fördjupad prövning

skulle göras av KKR. Som ett resultat av denna fördjupade prövning, en

fördjupad prövning av Ekonomistyrningsverket (ESV) och förslagen i

Internrevisionsutredningen (SOU 2003:93) redovisar regeringen i årets

budgetproposition (volym 2, utgiftsområde 2, avsnitt 4.4) bedömningen

att man avser att renodla viss verksamhet som ingår i regeringens

stabsstöd samt skapa en mer slagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska

området. Som ett underlag för slutligt ställningstagande ifråga om

utformningen av regeringens stabsstöd avser regeringen att ta fram ett

detaljerat förslag till en framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när

det gäller verksamhet som i dag bedrivs inom ESV, Statskontoret och KKR.

Regeringen aviserar att förändringarna avses träda i kraft senast den

1 januari 2006.

Enligt utskottets mening bör man avvakta regeringens förslag innan

riksdagen tar ställning till KKR:s framtida uppgifter och organisation.

Utskottet är därför inte berett att ändra på regeringens förslag till

medelsberäkning för KKR.

Motionerna Fi253 (m) i denna del, Fi270 (fp) yrkande 8 i denna del,

Fi266 (kd) yrkande 5 i denna del samt Fi257 (c) i denna del avstyrks av

utskottet.

1:9 Ekonomiska rådet

Ekonomiska rådet, som är knutet till Finansdepartementet, består av sex

nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör

som adjungerad medlem. Verksamheten är anslagsfinansierad till sin helhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 1:9 Ekonomiska rådet förs upp med 2,

1 miljoner kronor för 2005, vilket är 0,3 miljoner kronor lägre än

anslagsnivån 2004. I anslagsberäkningen ingår en pris- och löneomräkning

med 33 000 kr. Övriga anslag har minskat med 350 000 kr jämfört med

föregående år.

Motionerna

Kristdemokraterna bedömer i motion Fi266 att den typ av insatser som

rådet bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår

därför att anslaget avvecklas (yrkande 5).

Centerpartiet uppger i motion Fi257 att partiet tidigare motsatt sig

att rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.

Finansutskottets ställningstagande

Både Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Ekonomiska rådet

avvecklas och att något anslag för detta ändamål inte förs upp i budgeten.

Utskottet vill med anledning av detta påminna om att Ekonomiska rådet

fungerar som initiativtagare till forskning och som en länk mellan å

ena sidan Finansdepartementet och å andra sidan Konjunkturinstitutet

och den nationalekonomiska forskningen. Ekonomiska rådet ordnar möten

och seminarier samt tar initiativ till olika forskningsinsatser. Regeringen

anser att dessa insatser har varit betydelsefulla och ändamålsenliga

och bidragit till att underlaget för den ekonomiska politiken förbättrats.

Rådet har också en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet

i vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena makroekonomi, modellbyggande

och miljöekonomi. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening

inte anledning att föreslå att Ekonomiska rådet ska avvecklas. Utskottet

ställer sig således bakom regeringens förslag till anslagsberäkning och

avstyrker de i motionerna Fi266 (kd) och Fi257 (c) framförda kraven på

avveckling av rådet.

1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor

Anslaget används bl.a. till medlemsavgifter för de samnordiska

institutionerna, kostnader för utgivning av Arbetsgivarverkets

författningssamling

och uppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i

rikets tjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens

behov inom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och

utredningsuppdrag, samt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom

det arbetsgivarpolitiska området.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor

förs upp oförändrat med knappt 2,5 miljoner kronor för 2005. Vid ingången

av 2004 fanns på anslaget 3,4 miljoner kronor i form av anslagssparande.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

1:11 Statliga tjänstepensioner

Anslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner, särskild

löneskatt på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av

kollektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt

beräknade premier som statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 1998

skall betala och som redovisas under inkomsttiteln 5211 Statliga

pensionsavgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln motsvarar inte utgifterna

på anslaget beroende på att de försäkringsmässigt beräknade premier som

redovisas på inkomsttiteln avser beräknade pensionskostnader för aktiv

personal för ett visst år medan anslaget belastas med de pensioner som

utbetalas samma år.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner förs

upp med 8 220 miljoner kronor för 2005. Medelsbehovet för anslaget styrs

främst av antalet förmånstagare, medelvärdet av den statliga

kompletteringspensionen samt av basbeloppsförändringar. Med anledning av att

personalen hos de allmänna försäkringskassorna fr.o.m. den 1 januari

2005 inordnas i det statliga tjänstepensionssystemet tillförs anslaget

367 miljoner kronor genom en överföring från anslaget 19:6 Försäkringskassan

på utgiftsområde 10.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsberäkning

(punkt 9).

Politikområdet Finansiella system och tillsyn

Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av det finansiella systemet,

statsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in-

och utlåning samt kassahållning, premiepensionssystemet, internationellt

finansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden.

I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras

med både anslag och andra intäkter. Dit hör Finansinspektionen,

Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden. Dessutom

ingår den helt avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten. Vidare

ingår den på utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen, vars anslag

alltså bereds av kulturutskottet.

Målet för politikområdet

Det övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med

beslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast

att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl

samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott

skydd,

att tillsynen ska bedrivas effektivt,

att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt

som risker beaktas samt

att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges

i propositionen särskilda mål.

Delområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar

den verksamhet som främst Finansinspektionen och Bokföringsnämnden (BFN)

bedriver. Finansinspektionen har som mål för sin verksamhet att bidra

till stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella

företag samt genom regel- och tillståndsgivning. Inspektionen ska också

tillgodose konsumentskyddet i det finansiella systemet genom tillsyn av

stabiliteten hos enskilda finansiella institut.

Delområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets upplåning

och förvaltning av statsskulden. Målet för delområdet har lagts fast i

lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet för

Riksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att långsiktigt

minimera kostnaderna för statsskulden samtidigt som risker beaktas. De

krav som penningpolitiken ställer ska också beaktas.

Delområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden har som mål att

verksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt och att garantier ska

hanteras inom ramen för garantimodellen. Delområdet omfattar dels de

garantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas av

Riksgäldskontoret, dels en särskild garanti till Venantius AB samt garantier

som följer av Sveriges medlemskap i vissa internationella finansieringsinstitut.

Delområdet Övrig finansiell förvaltning omfattar Riksgäldskontorets

uppgift som statens internbank, Insättningsgarantinämnden (IGN) och

Premiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för Riksgäldskontorets verksamhet

inom detta område är att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och

finansförvaltning i staten. Insättningsgarantinämnden har som mål för

sin verksamhet att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar

och främja stabiliteten inom det finansiella systemet.

Premiepensionsmyndighetens

mål är att dess verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och till nytta

för pensionsspararna.

Delområdet Internationella finansiella institutioner omfattar åtaganden

gentemot ett antal internationella kreditinstitut. Dessa institutioners

verksamhet har som syfte att stabilisera det finansiella systemet och

att främja en ekonomisk utveckling i låntagarländerna. Institutionerna

bidrar också med råd och analys på olika beslutsnivåer.

Delområdet Tillsyn av spelmarknader omfattar Lotteriinspektionens

verksamhet. Målet är att i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen

verka för en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och

efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet

från spel ska värnas och vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga

ändamål, dvs. staten, föreningslivet och hästsporten.

Revisionens iakttagelser

Den årliga revisionen har riktat en anmärkning mot Riksgäldskontoret

dels avseende redovisningsbrister, dels avseende ett mindre

anslagsöverskridande (Cassa Nova). Övriga årsredovisningar inom politikområdet

har bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.

Området berörs av två rapporter från effektivitetsrevisionen:

Premiepensionens första år (RiR 2004:16)

Den statliga garantimodellen (RiR 2004:4).

2:1 Finansinspektionen

Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn av

finansiella företag och marknader. Finansinspektionen anvisas årligen

ett ramanslag för täckning av verksamhetens utgifter. Baserat på

kostnaderna tar Finansinspektionen ut en obligatorisk årlig avgift från

företagen under tillsyn (SFS 2002:1042). Finansinspektionen tar i

anslutning till sin marknadsövervakning också ut olika typer av

sanktionsavgifter (SFS 2000:1087). Varken inkomster från tillsynsavgifter

eller inkomster från sanktionsavgifter disponeras av myndigheten, utan

redovisas mot inkomsttitel 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet.

Avgifter tas också ut för ansökningar om tillstånd och anmälningar

(SFS 2001:911). Från och med 2004 disponerar Finansinspektionen inkomster

från dessa avgifter. Därutöver disponerar myndigheten även inkomster

till följd av vissa administrativa avgifter från Bokföringsnämnden och

Insättningsgarantinämnden.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1 Finansinspektionen förs upp med

178,4 miljoner kronor för 2005. Det är ca 3,2 miljoner kronor mer än

vad som anvisats för innevarande år. Av dessa utgör 2,3 miljoner kronor

sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget.

Motionerna

Kristdemokraterna begär i motion Fi266 att regeringen återkommer till

riksdagen om en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen,

vilket skulle innebära en utvidgning av myndighetens rätt att disponera

avgiftsintäkter (yrkande 2).

Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Finansinspektionens anslag

ska minskas med 20 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte

närmare.

Finansutskottets ställningstagande

Förra året biföll riksdagen regeringens förslag om att Finansinspektionen

skulle få tillgodogöra sig inkomsterna från de avgifter inspektionen

tar ut vid sin prövning av vissa ansökningar och tillstånd. Kristdemokraternas

motionsyrkande om att utvidga myndighetens rätt att disponera avgiftsintäkter

avstyrktes. De skäl som då anfördes är fortfarande giltiga, och utskottet

finner ingen anledning att för tillfället ompröva Finansinspektionens

finansiering och avstyrker därmed motion Fi266 (kd) yrkande 2.

När finansutskottet förra året biträdde regeringens förslag om att

Finansinspektionen direkt skulle få tillgodogöra sig inkomsterna från

avgifter för ansökningar om tillstånd och anmälningar, var utskottet

mycket tydligt med att redovisningen av inkomster och utgifter för denna

verksamhet skulle ske vid sidan av statsbudgeten så som regleras i 18

§ budgetlagen för verksamheter som har full kostnadstäckning. Utfallet

för 2003 visar på ett underskott på 8,2 miljoner kronor, vilket indikerar

att åtminstone för 2003 har prövningsverksamhetens kostnader belastat

Finansinspektionens förvaltningsanslag. Finansutskottet vill med anledning

av detta återigen framhålla att prövningsverksamhetens kostnader inte

får belasta Finansinspektionens förvaltningsanslag utan helt bestridas

med de avgifter som tas ut enligt förordningen (SFS 2001:911).

Finansutskottet har vid flera tillfällen (bl.a. i bet. 1998/99:FiU20,

bet. 1999/2000:FiU20 och bet. 2000/01:FiU20) uttalat sin syn på regeringens

resultatredovisning. I detta sammanhang har utskottet framhållit att

anslagsberäkningarna bör göras tydligare och redovisas för riksdagen.

När det gäller Finansinspektionens anslag redogör regeringen för ett

antal tillskott, justeringar och överföringar över åren som inte går

att följa i den tabell där härledningen av anslagsnivån görs. För att

tillgodose riksdagens behov av relevant beslutsunderlag, vill utskottet

med anledning av detta återigen understryka vikten av tydlighet i

anslagsberäkningar vilket också kräver att motiven för regeringens bedömning

och slutsatser framgår tydligt. Med detta är utskottet berett att ställa

sig bakom regeringens förslag till medelsberäkning och avvisar Centerpartiets

förslag om en minskning av anslaget.

2:2 Insättningsgarantinämnden

Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga

insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs

upp med 7,5 miljoner kronor för 2005. De institut som omfattas av

insättningsgarantisystemet och investerarskyddet ska också svara för

finansieringen av dessa båda system. Ett belopp motsvarande anslaget

till IGN avräknas från avgiftsinkomsterna och redovisas mot inkomsttitel.

Under 2004 uppgår anslaget till 5 557 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- och övriga

förvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka omkostnader

i upplåningen och låneförvaltningen samt kostnader för statens internbank.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

förs upp med 265,6 miljoner kronor för 2005. Detta är 4,2 miljoner kronor

mer än vad som anvisats för innevarande år. Av dessa utgör knappt 3

miljoner kronor sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget och resten

medel som tidigare tillfälligt omfördelats under 2004.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att anslaget ska minska med

13 miljoner kronor mot bakgrund av ett relativt högt anslagssparande

och en av motionärerna bedömd effektiviseringspotential (yrkande 5).

Centerpartiet framhåller i motion Fi265 att partiets budgetalternativ

leder till att statsskulden amorteras snabbare, vilket enligt motionärerna

torde minska belastningen på förvaltningskostnaderna. De räknar därför

med att kunna minska anslaget med 76 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Anslagssparandet vid utgången av 2003 uppgick till 30,3 miljoner kronor,

vilket var betydligt mindre än året innan då anslagssparandet uppgick

till 65,9 miljoner kronor. Detta var resultatet av att regeringen våren

2003 beslutade om en indragning av en stor del av anslagssparandet. Det

återstående anslagssparandet skulle bl.a. finansiera en större IT-investering

avsedd som stöd till sparformen Riksgäldsspar. Enligt vad utskottet

erfarit kommer systemförbättringsprojektet att vara klart under 2005.

Anslagssparandet förväntas minska till ca 13 miljoner kronor vid utgången

av 2004 och till ca 1 miljon kronor vid utgången av 2005. Utskottet

avvisar mot denna bakgrund Kristdemokraternas förslag till minskning av

anslaget.

Finansutskottet vill i sammanhanget framhålla att utgifter för utveckling

som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande

år ska tas upp som immateriell anläggningstillgång enligt förordningen

om årsredovisning och budgetunderlag (2 §) och att finansieringen ska

ske på samma sätt som för materiella anläggningstillgångar. Enligt

kapitalförsörjningsförordningen (5 § )så ska anläggningstillgångar som

används i verksamheten finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Vad

utskottet här framhållit innebär således att utskottet biträder regeringens

förslag och förutsätter att Riksgäldskontorets låneram även omfattar

det systemförbättringsprojekt som förväntas vara klart under 2005.

Vad beträffar Centerpartiets besparingsförslag vill utskottet hänvisa

till vad som anfördes när motsvarande besparingsförslag framfördes förra

året. Det är inte i första hand Riksgäldskontorets förvaltningsanslag

som påverkas av en eventuell ökning eller minskning av statsskulden,

utan detta slår främst mot de provisionskostnader Riksgäldskontoret har

för upplåningen och skuldförvaltningen. Dessa kostnader redovisas

emellertid inte i detta sammanhang utan finns uppförda på utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker således regeringens

förslag till medelsanvisning och avvisar Centerpartiets förslag till

minskning av Riksgäldskontorets anslag.

2:4 Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med

8,2 miljoner kronor för 2005. Nivån är - förutom en mindre pris- och

löneomräkning - densamma som i år.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5 Insatser i internationella

finansiella institutioner förs upp med 56 miljoner kronor för 2005. På

anslaget fanns vid ingången av 2004 ett anslagssparande på 4,7 miljoner

kronor. Sverige ska enligt tidigare beslut medverka i en höjning av

grundkapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och teckna andelar

motsvarande 228 miljoner euro. Av detta belopp ska sammanlagt 22,5 %

betalas in i åtta lika stora poster fördelade på lika många år. Varje

sådan årlig post uppgår således till 6,4 miljoner euro, eller ca 59

miljoner kronor. Från anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift

i Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget kan också belastas om

garantier till internationella finansieringsinstitut behöver

infrias.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

2:6 Avsättning för garantiverksamhet

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Avsättning för garantiverksamhet

förs upp med 1,4 miljoner kronor för 2005. Anslaget avser garantiavgift

för Sveriges Hus i Sankt Petersburg, där subventionsinslaget beräknas

uppgå till 1,4 miljoner kronor per år.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

2:7 Finansmarknadsrådet

Propositionen

Regeringen föreslår att ett finansmarknadsråd bör inrättas. Rådets

interna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten. Under 2005 bör en

finansiering om 1 miljon kronor anvisas på statsbudgeten. Medel som

tillförs Finansmarknadsrådet (FMR) på statsbudgeten möjliggörs via en

omfördelning inom utgiftsområdet.

En väl fungerande finansiell sektor spelar en central roll i ekonomin

och är en förutsättning för en god tillväxt. För den samlade ekonomin

och tillväxten är det viktigt att denna verksamhet fungerar väl och ett

viktigt led i detta är att utveckla kunskapsutbytet mellan akademi,

näringsliv och offentlig sektor.

Ett forum för en diskussion kring finansmarknadsfrågor mellan regeringen,

myndigheter, marknadsaktörer och forskare utgör en viktig del av

kunskapsutbytet inom området. Motsvarigheter finns i dag på det ekonomiska

området (Ekonomiska rådet) och skatteekonomiska området (Nordiskt

skattevetenskapligt forskningsråd).

Ett finansmarknadsråd bör, utifrån både samhällets grundläggande

skyddsbehov av stabilitet och konsumentskydd samt behovet av en

konkurrenskraftig

och tillväxtskapande finansiell sektor,

identifiera utvecklingstendenser och kritiska faktorer av betydelse för

den finansiella sektorns funktion och utveckling,

analysera och utvärdera den nationella och internationella politiken på

finansmarknadsområdet samt

ge råd åt regeringen och andra myndigheter, särskilt kring långsiktiga

strategiska frågor.

FMR bör årligen lämna en rapport som kartlägger utvecklingstendenser

och kritiska faktorer, analyserar och utvärderar nationellt och

internationellt förd politik samt föreslår en strategisk färdriktning för

framtida politik på finansmarknadsområdet. Rådet bör också kunna knyta

till sig externa skribenter samt arrangera möten, seminarier och

konferenser.

FMR bör bestå av ett antal ledamöter som aktivt ska stödja det löpande

arbetet och några adjungerade medlemmar från relevanta myndigheter.

Till rådet bör också knytas ett sekretariat, och ledamöterna bör utses

av regeringen. De adjungerande medlemmarna bör utses av respektive

myndighet. Andra offentliga instanser som har intresse av den verksamhet

som FMR ska bedriva bör ges möjlighet att på olika sätt bistå verksamheten

genom stöd till den externt inriktade verksamheten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder regeringens förslag till medelsberäkning för

ett finansmarknadsråd.

90:1 Riksrevisionen

Budgetpropositionen

Riksrevisionen inrättades den 1 juli 2003. Myndigheten är en del av

riksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av den statliga

verksamheten. Verksamheten finansieras med två anslag, dels det nu

aktuella anslag 90:1 Riksrevisionen, dels anslag 8:6 Riksrevisionen:

Internationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

(behandlas av utrikesutskottet i bet. 2004/05:UU2).

Riksrevisionens styrelse föreslår att anslaget 90:1 Riksrevisionen för

2005 ska uppgå till 278 149 000 kr (punkt 13 i propositionen). Styrelsen

föreslår också att Riksrevisionen 2005 bemyndigas ta upp lån i

Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar som används i verksamheten inom

en ram av högst 50 miljoner kronor (punkt 10). För 2005 bör vidare

Riksrevisionen enligt styrelsen beviljas en anslagskredit på 3 % av

anslagsbeloppet (punkt 11) och en räntekontokredit som uppgår till högst

32 miljoner kronor (punkt 12).

All årlig revision som Riksrevisionen utför är avgiftsfinansierad och

avgifterna tillförs statsbudgeten på inkomsttitel 2558. För 2005 anger

Riksrevisionen att intäkterna budgeteras till 122 miljoner kronor.

Riksrevisionens styrelse tar upp ett par frågor i budgetpropositionen.

Styrelsen erinrar om att finansutskottet i samband med behandlingen av

anslagen för 2004 framhöll att det får anses som självklart att

Riksrevisionen bör lägga fram förslag till tydliga och lätt avläsbara mål

för den egna verksamheten samt hur dessa bör kunna följas upp så att

riksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda

mål har uppnåtts (bet. 2003/04:FiU2 s. 43). Styrelsen noterar med

tillfredsställelse att det inom Riksrevisionen under våren 2004 inletts

ett arbete med att utveckla mål- och resultatindikatorer för verksamheten

med utgångspunkt i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. I verksamhetsplanen

har således vissa operativa mål lagts fast för revisionsgrenarna.

Styrelsen anser det viktigt att utvecklingsarbetet inom Riksrevisionen

fortsätter så att kostnader, prestationer och resultat för de olika

verksamhetsgrenarna kan redovisas på ett lättillgängligt sätt redan i

årsredovisningen för 2004. Styrelsen bedömer att Riksrevisionen 2005

bör ges samma finansiella förutsättningar att bedriva sin verksamhet

som under 2004.

Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det

finansutskottet som svarar för att revision sker av Riksrevisionen. Av

utskottets betänkande hösten 2003 (bet. 2003/04:FiU2) framgår att

kostnaderna ska belasta Riksrevisionen som därvid ska kompenseras med

anslagsmedel motsvarande kostnaderna för den externa revisionen. Styrelsen

anser att denna kompensation bör avse kostnaderna för den externa

revisionen fr.o.m. räkenskapsåret 2003. Eftersom kostnaden för närvarande

inte är känd förutsätter styrelsen att finansutskottet i sin beredning

av anslaget tar hänsyn till denna tillkommande kostnad.

Riksrevisionens styrelse har inhämtat riksdagsförvaltningens yttrande

över Riksrevisionens budgetunderlag. Riksdagsstyrelsen konstaterar i

sitt yttrande att budgetunderlaget i allt väsentligt upprättats i

enlighet med de av styrelsen utfärdade planeringsanvisningarna.

Motionen

Kristdemokraterna anför i motion Fi266 att till Riksdagens revisorer

och Riksrevisionsverket anslogs år 2002 184,4 miljoner kronor. Det

innebär att, även om man tar hänsyn till pris- och löneomräkningar från

år 2002 till 2004, kostnaden för Riksrevisionen är ca 70 miljoner kronor

högre än för de två tidigare myndigheterna tillsammans. Motionärerna

bedömer att Riksrevisionen, som bl.a. har ansvar för att granska

effektiviteten i statsförvaltningen, själv bör ha möjlighet att klara ett

effektiviseringskrav på ca 3,7 % år 2005, eller 10 miljoner kronor.

Anslaget bör således minska med 10 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att Riksrevisionen är helt anslagsfinansierad

till skillnad från Riksrevisionsverket som erhöll medel också genom

avgifter för den årliga revisionen. Avgifterna för den årliga revisionen

redovisas fr.o.m. 2004 mot statsbudgetens inkomstsida. Vidare har

Riksrevisionen ett utvidgat revisionsmandat. I beräkningen av anslaget

ingick dessutom en resursförstärkning på drygt 10 miljoner kronor för

effektivitetsrevisionen utöver det effektiviseringsutrymme som

sammanslagningen av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket förväntades

skapa.

Riksrevisionens styrelse tar upp frågan om kostnaden för den externa

revisionen av Riksrevisionen. Kostnaden kan beräknas uppgå till 170 000

kr för räkenskapsåret 2003 och 240 000 kr per år för räkenskapsåren

2004 och 2005. För år 2005 motsvarar det 0,09 % av Riksrevisionens anslag

om 278 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att denna kostnad kan

rymmas inom det föreslagna anslaget.

Utskottet välkomnar att det inom Riksrevisionen inletts ett arbete med

att utveckla mål- och resultatindikatorer för verksamheten med utgångspunkt

i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. Utskottet förutsätter att

Riksrevisionen för riksdagen kommer att redovisa i vilken utsträckning

målen nåtts.

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om anslag (punkt 13).

Motionen om annat anslagsbelopp avstyrks således. Vidare tillstyrks

propositionens övriga förslag rörande Riksrevisionen (punkterna 10-12).

I april 2004 höll finansutskottet en offentlig utfrågning med de tre

riksrevisorerna med anledning av uppgifter som förekommit i medierna om

Riksrevisionen om brister i den interna kontrollen och i

ekonomiadministrationen.

En utskrift av utfrågningen bifogas detta betänkande (bilaga 4).

Riksrevisionens årsredovisning för andra halvåret 2003 (redog. 2003/04:RRS2)

behandlas i utskottets betänkande 2004/05:FiU14.

90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm

I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt

(prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265). Försöket

med trängselskatt är planerat att genomföras i Stockholms kommun under

det andra halvåret av 2005 och de första sju månaderna 2006.

Propositionen

Som aviserades redan i proposition (prop. 2003/04:145) om förslag till

lag om trängselskatt föreslår regeringen att ett nytt ramanslag 90:2

Försök med trängselskatt i Stockholm förs upp på statsbudgeten för att

täcka såväl statens som Stockholms kommuns och AB Storstockholms

Lokaltrafiks kostnader för försöket. Anslaget får användas för att finansiera

t.ex. den extra satsning på kollektivtrafik som genomförs i samband med

försöket, ökade kostnader inom vissa av de myndigheter som blir berörda

samt kostnaderna för de portaler som ska sättas upp vid skattebelagda

passager och för att löpande utvärdera försöket utifrån en rad olika

aspekter.

Regeringen föreslår att ramanslaget 90:2 Försök med trängselskatt i

Stockholm förs upp med 1,69 miljarder kronor för 2005. För 2006 har

anslaget beräknats till 860 miljoner kronor och för 2007 till 770

miljoner kronor.

Motionerna

De fyra borgerliga partierna avvisar regeringens förslag och föreslår

att inte några medel ska anvisas för försöket med trängselskatt i

Stockholm i konsekvens med att partierna tidigare motsatt sig införandet

av trängselskatt. Förslagen framförs av Moderata samlingspartiet i motion

Fi253, Folkpartiet liberalerna i motion Fi270, Kristdemokraterna i motion

Fi266 och Centerpartiet i motion Fi257.

Finansutskottets ställningstagande

I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag om att trängselskatten

ska införas. Det utskottet nu ska ta ställning till handlar om fördelningen

av utgifterna på anslag inom utgiftsområde 2.

I enlighet med vad finansutskottet förutsatte i sitt yttrande FiU4y

till skatteutskottet med anledning av behandlingen av regeringens

proposition om trängselskatter har regeringen i budgetpropositionen fört

upp ett särskilt anslag för försöket med trängselskatt i Stockholm.

Utskottet förutsatte även att regeringen i budgetpropositionen skulle

återkomma med en beräkning av den kommande budgetbelastningen till följd

av ersättning för kostnader i samband med försöket. Regeringen har

föreslagit att anslaget för 2005 skall uppgå till 1,69 miljarder kronor

men preciserar inte närmare hur kostnaderna fördelar sig på de ändamål

man avser använda anslaget till. För 2006 och 2007 anges att i beloppen

även ingår den återföring som ska göras till regionen av

kollektivtrafiksatsningar.

Regeringen bedömer att det belopp som ska ersättas inte överstiger 1,

63 miljarder kronor för de två åren, men kan i dagsläget inte exakt

bedöma hur stora belopp som ska ersättas. Med detta ställer sig utskottet

bakom regeringens förslag till medelsberäkning och avstyrker de framförda

kraven i motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp), Fi266 (kd) och Fi257 (c) på

att avveckla anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm.

Översyn av myndigheternas uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Mot bakgrund av de förändringar av regeringens stabsorganisation som

aviseras i propositionen avstyrker finansutskottet ett motionsyrkande

om en översyn av ansvarsfördelningen mellan utgiftsområdets myndigheter.

Jämför reservation 1 (fp).

Motionen

I motion Fi270 (fp) anförs att det finns flera myndigheter inom

utgiftsområde 2 vars arbetsuppgifter överlappar varandra och att det vore

möjligt att nå betydande effektivitetsvinster genom ökad samordning.

Motionärerna anser därför att en översyn måste göras för att åstadkomma

en bättre samordning och ge tydligare uppdrag till myndigheterna (yrkande

1).

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen anser i propositionen att man anser att det är motiverat att

stabsorganisationen får delvis nya uppgifter och en ny struktur.

Stabsresurserna bör koncentreras till ett fåtal myndigheter med tydliga

ansvarsområden. Regeringen anser också att det är angeläget att skapa

en myndighet som på regeringens uppdrag har ett renodlat utrednings,

uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Regeringen avser att ta fram ett

detaljerat förslag till framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när

det gäller verksamhet som i dag bedrivs av Statskontoret, ESV och KKR

med sikte på att förändringarna ska vara i kraft den 1 januari 2006.

Utskottet välkomnar detta arbete och anser inte att någon ytterligare

översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar är motiverad. Yrkandet

i motion Fi270 (fp) avstyrks.

Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att god etik måste genomsyra den finansiella sektorn.

Mot bakgrund av att det pågår ett omfattande arbete med sådana frågor

avstyrker utskottet motionärernas yrkanden.

Jämför reservation 2 (kd).

Propositionen

Det övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med

beslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast:

att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl

samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott

skydd,

att tillsynen ska bedrivas effektivt,

att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt

som risker beaktas samt

att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges

i propositionen särskilda mål.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att målet för politikområdet

Finansiella system och tillsyn ska kompletteras (yrkande 1). Affärsetik

samt allmänhetens och de finansiella aktörernas förtroende bör betonas

mer i de övergripande målformuleringarna. Motionärerna vill därför bygga

ut målformuleringarna för två av politikområdets delmål på följande

sätt (med motionärernas tillägg kursiverat):

att det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad

affärsetik, och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som

konsumenternas intresse av ett gott skydd,

att tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och stärka

allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella

sektorn,

Motionärerna anser vidare att förtroendet för finansmarknaden måste

stärkas. Utan förtroende från investerare, småsparare och andra

intressenter blir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Förtroende

kan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via

normer och självreglering i branschen. Motionärerna anser att det i

Sverige brister på alla områden (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

Hösten 2003 behandlade finansutskottet ett motsvarande yrkande om

förändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn (bet.

2003/04:FiU2). Utskottet skrev då:

En god etik och en väl utvecklad moral är självklart något som måste

genomsyra såväl den finansiella sektorn som övrigt privat och offentligt

näringsliv. Att svenska folket har förtroende för aktörerna i det privata

och offentliga näringslivet är en avgörande faktor för en hög tillväxt

och en stabil ekonomisk utveckling. Utskottet har emellertid svårt att

se att de tillägg som Kristdemokraterna föreslår på ett avgörande sätt

skulle bidra till att förtydliga den politiska ambition som finns inom

området

Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Finansutskottet har även tidigare behandlat motsvarande motionsyrkande

om förtroendet för finansmarkanden i betänkande 2003/04:FiU15.

Finansutskottet avstyrkte då yrkandet med motiveringen att det pågick ett

arbete inom bl.a. utredningsväsendet som syftade till att värna om

stabiliteten i det finansiella systemet, trygga ett gott konsumentskydd

och lägga grunden för en sund konkurrens.

I budgetpropositionen för 2005 redovisar regeringen att detta arbete

fortsätter. Betänkandet från Marknadsmissbruksutredningen (SOU 2004:69)

har överlämnats till regeringen. Utredningen behandlar frågor om

insiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och otillbörlig

marknadspåverkan. Förslagen innebär bl.a. att det straffbara området

utvidgas samt att möjligheterna att upptäcka och beivra marknadsmissbruk

förbättras. Regeringen planerar att lämna förslag till nya bestämmelser

i en proposition under 2005.

Vidare har Förtroendekommissionen lämnat sitt slutbetänkande, vars

förslag för närvarande remissbehandlas. Kommissionen föreslår bl.a. att

Finansinspektionen ges huvudansvaret för konsumentfrågorna inom det

finansiella området.

Förslag till nya bestämmelser för försäkringsförmedling har utarbetats

(Ds 2004:10), och de planeras att genomföras under 2005. Förslagen

innebär bl.a. att försäkringsförmedling bara får bedrivas efter tillstånd

och registrering.

En utredning ser för närvarande över frågor som rör värdepappersprospekt

(dir. 2004:41). Arbetet avser de prospekt som ska offentliggöras när

värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en

börs eller marknadsplats. En genomgripande översyn pågår också av de

associationsrättsliga reglerna för försäkringsföretag (dir. 2003:125)

i syfte att ta fram förslag till en modern, tydlig och enhetlig reglering

för de olika associationsformerna som finns i dag. Förslagen skall

överlämnas senast i augusti 2005.

Därutöver har även en ny fondlagstiftning trätt i kraft om investeringsfonder,

vars syfte är att säkerställa ett gott konsumentskydd för fondspararna.

Det pågår således omfattande arbete med frågor kring den finansiella

marknaden, inte minst ur förtroende- och konsumentskyddsperspektiv.

Utskottet avstyrker därmed motion Fi266 (kd) yrkandena 1 och 3.

Statens personadressregisternämnd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämnden, som

innebär att riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens

personregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig

myndighet (yrkande 2, avsnitt 11.3).

Till och med utgången av 2004 svarar Statskontoret för kanslifunktionen

för SPAR. I samband med att myndigheten Statens personadressregisternämnd

(SPAR) inrättades, beslutade riksdagen (prop. 1984/85:225, bet.

1984/85:FiU4, rskr. 1985/86:215) att nämnden skulle vara administrativt

knuten till Statskontoret. En utredare har prövat förutsättningarna för

att samordna SPAR med annan behandling av personuppgifter i staten och

föreslagit att nämnden inte längre bör vara administrativt knuten till

Statskontoret. Regeringen föreslår att regeringen i framtiden får besluta

om till vilken myndighet SPAR-nämnden ska vara administrativt knuten.

Regeringen avser att, i enlighet med utredarens förslag, låta nämnden

samordnas med liknande statlig behandling av personuppgifter inom

folkbokföringsverksamheten på Skatteverket.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen får besluta

om Statens personregisternämnds organisatoriska anknytning till annan

statlig myndighet (yrkande 2, avsnitt 11.3).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ställer sig bakom regeringens förslag angående SPAR-nämndens

organisatoriska anknytning och tillstyrker därmed propositionens yrkande

2 inom utgiftsområde 2.

Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för

Fortifikationsverket samt förslaget att verkets låneram för investeringar

i mark, anläggningar och lokaler under 2005 ska vara 6 525 miljoner

kronor.

Propositionen

Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift

att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.

försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för

Fortifikationsverket som redovisas i avsnitt 11.13 i propositionen (punkt

6). Vidare föreslås att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret

för investeringar i mark, anläggningar och lokaler 2005 ska vara 6 525

miljoner kronor (yrkande 4).

I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för

Fortifikationsverket.

Tabell 3 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2003-2007

Miljoner kronor

Utfall2003 Prognos2004 Budget2005 Beräknat2006 Beräknat2007

Nybyggnad 315 195 450 550 550

Ombyggnad 568 500 450 450 450

Anskaffning 5

Summa 883 700 900 1 000 1 000

Betalplan 151 95 130 100 130

Lån 732 587 770 900 870

Förskottshyra 18

Summa finansiering 883 700 900 1 000 1 000

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och

låneram för Fortifikationsverket. Därmed tillstyrker utskottet propositionens

yrkanden 4 och 6.

Statens fastighetsverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för

Statens fastighetsverk samt förslaget att verkets låneram för investeringar

i fastigheter 2005 ska vara 10 miljarder kronor.

Propositionen

Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift

att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten

finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att

riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Statens fastighetsverk

som redovisas i avsnitt 11.12 i propositionen (punkt 5). Vidare föreslås

att Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för investeringar

i fastigheter ska vara 10 miljarder kronor (yrkande 3).

I budgetpropositionen (utg.omr. 2, tabell 11.29) redovisas följande

investeringsplan för Fastighetsverket.

Tabell 4 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2003-2007

Miljoner kronor

Utfall2003 Prognos2004 Budget2005 Beräknat2006 Beräknat2007

Inrikes 487 1 357 2 313 562 530

Utrikes 19 52 187 548 57

Mark 13 13 18 19 13

Summa 519 1 422 2 518 1 129 600

Finansiering med lån 519 1 422 2 518 1 129 600

Pågående projekt 519 1 422 587 212 160

Blåmannen 21 999 172 133

Nya större projekt för prövning 1 931 917 440

Försäkringskassans fastigheter 1 580

Regeringsbyggnader 6 7 22 70 180

Färingsö och Svartsjö 38 6

Botanhuset 2 1 5 31

Tekniska museet 22

Ambassad i Hanoi 1 15 50

I regeringens förslag till omorganisation av socialförsäkringens

administration (prop. 2003/04:152) ingår att staten från den 1 januari

2005 föreslås överta de fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som

försäkringskassorna äger. Inför övertagandet ska fastigheterna inventeras

och värderas. Beloppet på 1 580 miljoner kronor som anges i tabellen är

en mycket preliminär uppskattning av dessa fastigheters värde.

Projektet avseende fastigheten Blåmannen 21 avser Postens f.d. huvudkontor

på Vasagatan i Stockholm, som kommer att iordningställas för Regeringskansliets

behov. Vidare kommer den sedan länge planerade renoveringen och ombyggnaden

av regeringsbyggnader att påbörjas under 2004 och 2005.

Vad gäller utrikes fastigheter pågår en utredning om en gemensam

ambassadanläggning för Sverige och Norge i Hanoi, Vietnam.

Finansutskottets ställningstagande

Vid behandlingen av investeringsplanen för Statens fastighetsverk som

lämnades i budgetpropositionen hösten 2003 riktade utskottet kritik mot

redovisningen. Utskottet ansåg att om riksdagens godkännande av

Fastighetsverkets investeringsplan ska fylla ett meningsfullt syfte måste

bakgrundsbeskrivningen till beslutet vara så utformad att det tydligt

framgår hur investeringskostnaderna varje år fördelar sig på olika större

projekt samt vilka omständigheter som förklarar eventuella avvikelser

från tidigare redovisade planer. Avsikten var inte att riksdagen skulle

ta ställning till varje enskilt projekt, utan att den fördjupade

redovisningen skulle vara att förse riksdagen med ett bredare beslutsunderlag.

Utskottet förutsatte att regeringen i kommande års budgetpropositioner

skulle fördjupa presentationen av Fastighetsverkets investeringar i

fastigheter.

Utskottet kan nu konstatera att redovisningen av investeringsplanen har

förbättrats så att den ger ett fylligare underlag för riksdagens

ställningstagande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och

låneram för Statens fastighetsverk. Därmed tillstyrker utskottet

propositionen, yrkandena 3 och 5.

Premiepensionsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i

Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor för att tillgodose PPM:s

behov av likviditet i handeln med fondandelar.

Därmed tillstyrker utskottet propositionens yrkande 7.

Propositionen

Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess

verksamhet är inte anslagsfinansierad. Utgifterna för PPM:s administration

täcks dels med avgifter från pensionsspararna, dels med lån i

Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i

anläggningstillgångar. Avgiften får högst uppgå till 0,3 % per år av de

sammanlagda

tillgodohavandena på pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas

uppgå till 331 och 336 miljoner kronor för 2004 respektive 2005.

I propositionen (avsnitt 19.8) föreslås att regeringen för 2005, i likhet

med 2004, ska bemyndigas att tilldela Premiepensionsmyndigheten (PPM)

en särskild, rörlig kredit i Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner

kronor för att tillgodose PPM:s behov av likviditet i handeln med

fondandelar (yrkande 7). Krediten ska användas för att täcka ojämna

likviditetsflöden i denna handel.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i

Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor. Därmed tillstyrker utskottet

propositionens yrkande 7.

Premiepensionens efterlevandeskydd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till senareläggning av

premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (punkt 1).

Enligt lag ska Premiepensionsmyndigheten (PPM) inom ramen för

premiepensionssystemet erbjuda pensionssparare möjlighet att under tiden före

pension teckna ett efterlevandeskydd för sin familj. PPM har gjort en

bedömning av den ekonomiska risken i detta efterlevandeskydd och funnit

att riskerna för ett betydande ekonomiskt underskott för skyddet är så

stora att det finns anledning att, innan reglerna börjar tillämpas,

utreda om och i så fall på vilka villkor ett sådant efterlevandeskydd

bör erbjudas inom premiepensionssystemet. Riksdagen har därför beslutat

att skjuta på införandet av ett efterlevandeskydd. Det senaste beslutet

om senareläggning innebär att skyddet ska träda i kraft den 1 januari

2005. Regeringen delar alltjämt bedömningen att det råder stor osäkerhet

om de ekonomiska konsekvenserna av efterlevandeskyddet i dess nuvarande

utformning. Det fordras således ytterligare tid för att arbeta fram

förslag till nya bestämmelser för ett modifierat skydd och starten för

premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid bör därför ytterligare

senareläggas två år (punkt 1). Som en följd av detta bör också den

"extra" möjlighet för pensionssparare som fyllt 50 år att gå in i

efterlevandeskyddet när systemet startar flyttas fram till början av 2007.

Förslaget har beretts med Genomförandegruppen (arbetsgruppen med

representanter för de riksdagspartier - s, m, fp, kd och c - som står

bakom pensionsöverenskommelsen från 1994).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till senareläggning av

premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (utg.omr. 2, punkt

1).

Försök med trängselskatt i Stockholm

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker ett bemyndigande för regeringen att ingå avtal om

ersättning för försöket med trängselskatt i Stockholm t.o.m. utgången

av mars 2007.

Jämför särskilt yttrande 5 (m, fp, kd, c).

I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag att få ingå avtal med

Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten

för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med

trängselskatt i Stockholm. Försöket med trängselskatt är planerat att

genomföras i Stockholms kommun under det andra halvåret av 2005 och de

första sju månaderna 2006.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att regeringen får ingå avtal

med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting eller AB Storstockholms

Lokaltrafik om ersättning från staten för eventuella kostnader som dessa

har för försöket med trängselskatt liksom för den extra

kollektivtrafiksatsningen

under försöket samt för en eventuell avveckling av verksamheten m.m.

(punkt 8). Regeringen föreslår att avtalen får avse tiden t.o.m. den 31

mars 2007. Visserligen kommer försöket med trängselskatt i Stockholms

kommun att avslutas den 31 juli 2006, men den extra kollektivtrafiksatsningen

kommer att fortsätta t.o.m. den 31 december 2006. Vidare kan

avvecklingskostnader uppstå. Vilka kostnader som ska ersättas och med vilka

belopp ersättningen ska utgå bör regleras i avtal mellan staten och

Stockholms kommun och Stockholms läns landsting eller SL. Regeringen

bör därför få rätt att ingå sådana avtal. För att täcka eventuella

avvecklingskostnader m.m. bör bemyndigandet avse tiden fr.o.m. den 1

augusti 2006 t.o.m. den 31 mars 2007.

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen föreslår att det bemyndigande som tidigare tidsbegränsats t.

o.m. utgången av juli 2006 ska förlängas t.o.m. utgången av mars 2007.

Anledningen är bl.a. att täcka eventuella avvecklingskostnader för

försöket. Anslagskonsekvenserna av försöket med trängselskatt i Stockholm

har behandlats tidigare i detta betänkande, men utskottet vill förtydliga

att eventuella avvecklingskostnader för försöket inte är utöver de medel

som beräknats för 2006 och 2007. Finansutskottet bifaller därmed

regeringens förslag om att ingå avtal om ersättning för Stockholms kommuns

och Stockholms läns landstings eller AB Storstockholms Lokaltrafiks

kostnader t.o.m. utgången av mars 2007.

Riksrevisionens regionala organisation

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om den regionala organisationen av

Riksrevisionen.

Lars Lilja och Karl Gustav Abrahamsson (s) erinrar i motion Fi243 om

principerna för lokalisering av statlig verksamhet. Enligt principerna

är bl.a. omlokalisering, men kanske framför allt decentralisering,

viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional

utveckling.

Riksrevisionen, som bildades den 1 juli 2003, är i huvudsak lokaliserad

till Stockholm. Drygt en fjärdedel av personalen eller ca 70 personer

finns dock i Jönköping, Karlstad och Uppsala.

Motionärerna anför att Riksrevisionen själv beslutar om sin regionala

indelning. Men de principer för lokalisering av statlig verksamhet som

riksdagen sedan lång tid tillbaka uttalat sig för gäller givetvis även

för denna myndighet. Riksrevisionen bör genomföra en analys av den

regionala strukturen. Det finns därvid anledning att särskilt överväga

om någon avdelning eller del av avdelning i Stockholm bör lokaliseras

till t.ex. Umeå. Från såväl effektivitetssynpunkt som från regionalpolitisk

synpunkt vore en flyttning av någon avdelning eller del av avdelning i

Stockholm till Umeå motiverad.

Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om vad som

i motionen anförs om vikten av en översyn av den regionala organisationen.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om sitt uttalande att regeringen vid lokalisering

av såväl nya som redan befintliga myndigheter, i större utsträckning än

vad som tidigare varit fallet, på ett mer principiellt plan bör överväga

att lägga myndigheter utanför Stockholmsområdet (bet. 2003/04:FiU2, s.

53). Det är också en uppfattning som såväl riksdagen som företrädare

för regeringen gett uttryck för vid flera tillfällen. I årets

budgetproposition upprepar regeringen ställningstagandet att det är viktigt

att myndigheternas lokalisering får en större spridning över landet

(prop. 2004/05:1, utg.omr. 19, s. 18).

Enligt 5 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det

riksrevisorerna som gemensamt beslutar om verksamhetens inriktning och

organisation, arbetsordning och de ekonomi- och personaladministrativa

föreskrifter som ska gälla för den egna verksamheten och som inte ska

beslutas av riksdagsförvaltningen. Riksrevisionen har sex avdelningar

som är delade mellan Stockholm å ena sidan och Karlstad, Jönköping eller

Uppsala å den andra sidan.

Även om det är riksrevisorerna som beslutar om Riksrevisionens organisation

vill utskottet framhålla att också Riksrevisionen bör följa de riktlinjer

om lokalisering av statliga myndigheter som riksdag och regering ställt

sig bakom. Utskottet förutsätter således att Riksrevisionen vid

överväganden om den regionala organisationen följer dessa riktlinjer.

Något tillkännagivande är inte påkallat och motion Fi243 (s) avstyrks

därmed.

SCB:s uppdragsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionerna med motiveringen att det till följd av

Riksrevisionens rapport om SCB:s uppdragsverksamhet påbörjats ett arbete

med att förbättra informationen om och redovisningen av SCB:s

avgiftsfinansierade verksamhet.

Jämför reservation 3 (m, fp).

Motionerna

I motion Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) anförs att Statistiska

centralbyråns (SCB) myndighetsuppgifter bör begränsas och avgiftsfinansieringen

öka. Vidare föreslår motionärerna att SCB ges i uppdrag att göra en

klar uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den intäktsfinansierade

verksamheten, i linje med de förslag som presenteras i Riksrevisionens

(RiR) rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) (yrkandena 1 och 2).

I motion Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (fp) konstateras att

RiR i sin rapport om SCB:s uppdragsverksamhet rekommenderar regeringen

att förtydliga SCB:s uppdrag, att skapa bättre förutsättningar för insyn

i uppdragsverksamheten, att klargöra vilka principer som ska gälla för

SCB:s prissättning samt att följa upp och kontrollera avgiftssättningen

och att verksamheten bedrivs med full kostnadstäckning. Motionärerna

menar vidare att regeringen i budgetpropositionen underlåtit att efterkomma

RiR:s rekommendationer. Att inte underrätta riksdagen om vilka åtgärder

regeringen avser att vidta med anledning av RiR:s rapport är klandervärt,

enligt motionärerna (yrkande 1-3).

Finansutskottets ställningstagande

RiR granskar i sin rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) SCB:s

avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet. Rapporten överlämnades till regeringen

och RiR:s styrelse den 22 april 2004. Styrelsen beslutade i augusti

2004 att lägga rapporten till handlingarna.

Kortfattat är slutsatserna i RiR:s rapport att insynen i SCB:s

uppdragsverksamhet är begränsad vad gäller t.ex. verksamhetens innehåll,

vilka kostnader som belastar den, hur verksamheten prissätts samt vilket

ekonomiskt resultat olika typer av uppdragstjänster visar. I rapporten

uppmanas regeringen att bl.a. definiera det statliga åtagandet i SCB,

förtydliga SCB:s uppdrag, se över och förtydliga kraven på information

om uppdragsverksamheten samt klargöra vilka principer som ska gälla för

myndighetens prissättning.

I slutet av maj 2004 överlämnade SCB ett yttrande över rapporten till

Finansdepartementet. I yttrandet uppger SCB att den med anledning av

rapporten avser att öka informationen om uppdragsverksamheten i

årsredovisningen. Bland annat ska intäkter och kostnader avseende SCB:s

produktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter

särredovisas. SCB ska också bli tydligare i redovisningen av satsningarna

på marknadsföring och produktutveckling. Vidare anger SCB att det pågår

en översyn av rutinerna för diarieföringen av uppdrag. När det gäller

prissättningen uppger SCB att myndigheten ska uppmärksamma de eventuella

risker för avvikelser från centrala riktlinjer för prissättning av

uppdrag som kan finnas i SCB:s decentraliserade organisation.

I budgetpropositionen för 2005 volym 2 anger regeringen att den med

anledning av RiR:s rapport kommer att överväga att förtydliga uppdraget

till SCB, både vad gäller de uppgifter eller tjänster som ska finansieras

med anslag och de uppgifter eller tjänster som ska finansieras med

avgifter. Regeringen ska också överväga att förtydliga kraven på information

om uppdragsverksamheten, genom t.ex. mer precisa återrapporteringskrav

i regleringsbrevet.

Utifrån redovisningen ovan konstaterar utskottet att det med anledning

av RiR:s rapport påbörjats ett arbete i såväl Regeringskansliet som i

SCB. Utskottet finner därför ingen anledning att föreslå någon åtgärd

från riksdagens sida med anledning av förslagen i motionerna. Utskottet

avstyrker därmed motionerna Fi221 (m) och Fi267 (fp).

Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om försäljning av SBAB och Vasakronan AB

bl.a. med motiveringen att bolagen bidrar till konkurrens och mångfald

på sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar god avkastning.

Utskottet avstyrker även en motion om försäljning av AB Svenska Spel

med motiveringen att spelpolitiken ligger fast, dvs. en sund och säker

spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses

under kontrollerade former och att överskottet från spel bör värnas och

alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål.

Jämför reservationerna 4 (m) och 5 (fp, kd, c).

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi264 att regeringen ska

privatisera Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och Vasakronan

(yrkande 1 och 2). Motionärerna framhåller att båda bolagen till största

delen har lämnat sina tidigare respektive huvudverksamheter och agerar

numera som vanliga aktörer i konkurrens med privata aktörer. SBAB

bedriver i dag utlåning mot säkerheter i såväl flerbostadshus som småhus

och bostadsrätter. Vasakronan sålde för några år sedan det sista innehavet

av offentliga specialfastigheter av s.k. ändamålskaraktär och endast en

tredjedel av hyresgästerna utgörs numera av statliga myndigheter. Enligt

motionärerna ska inte staten vara ägare av företag som bedriver

affärsmässig verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Dels skapar detta

osunda konkurrensvillkor, vilket skadar marknaden som helhet, dels är

det ofta skadligt för det berörda bolaget då exemplen är många på att

staten är mindre lämpad som företagsägare. SBAB och Vasakronan utgör,

enligt motionärerna, inga undantag från detta och därför ska både SBAB

och Vasakronan privatiseras.

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi270 en försäljning av SBAB

och Vasakronan (yrkande 3). Motionärerna för fram att staten inte ska

bedriva affärsverksamhet på väl fungerande marknader och att båda bolagen

bedriver affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög

effektivitet och god konkurrens mellan privata aktörer. Genom att staten

bedriver sådan affärsverksamhet i både SBAB och Vasakronan skapas osunda

konkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen oftast lider skada

eftersom det finns många tydliga exempel på att staten inte är en lämplig

ägare av företag. Dessutom menar motionärerna att den vars verksamhet

är beroende av gällande regler inte själv direkt eller indirekt ska

vara med och bestämma vilka regler som ska gälla. Därför föreslås en

försäljning av både SBAB och Vasakronan.

I motion Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (m) anförs att det

inte ska förekomma monopol på den svenska spelmarknaden och att staten

inte ska äga företag som bedriver spelverksamhet och föreslår att

regeringen därför ska sälja AB Svenska Spel (yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

Liksom förra året, när ett motionsyrkande från Moderata samlingspartiet

med samma innebörd avstyrktes, är utskottets uppfattning att såväl

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) som Vasakronan väl fyller

sina platser i kretsen av statliga bolag. De bidrar till konkurrens och

mångfald på sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar

god avkastning. Enligt utskottets mening finns det därför ingen anledning

att för tillfället ompröva ägarförhållandena i SBAB och Vasakronan och

därmed avvisas motion Fi264 (m) yrkandena 1 och 2 och motion Fi270 (fp)

yrkande 3.

Regeringen har formulerat att målet för spelpolitiken är en sund och

säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel

tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas

och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål,

dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Riksdagen har inte funnit

någon anledning att på eget initiativ besluta om en ändring av målet

för spelpolitiken. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet ingen

anledning att för tillfället ompröva ägarförhållandena i AB Svenska

Spel och därmed avvisas motion Kr288 (m) yrkande 2.

Könsuppdelad statistik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker förslaget i motion Fi250 (s) om att den offentliga

statistiken ska könsuppdelas för åldersgruppen 0-18 år. Motivet till

avstyrkandet är bl.a. att arbetet med att ta fram könsuppdelad officiell

statistik redan pågår på bred front och att detta regleras av

Statistikförordningen.

I motion Fi250 (s) av Inger Nordlander m.fl. framhålls att mer könsuppdelad

offentlig statistik borde tas fram för åldersgruppen 0-18 år. Motionärerna

påpekar att när det gäller statistik avseende vuxna kvinnor och män ses

det numera som en självklarhet att den är uppdelad på kön. När det gäller

ungdomar i liknande redovisningar förekommer enligt motionärerna inte

samma könsuppdelning utan framställningen baseras ofta endast på

åldersgrupper. Detta kan enligt motionärernas uppfattning leda till en

vilseledande uppfattning om att det könsuppdelade samhället uppstår när

medborgarna nått vuxen ålder samt bidra till att tolkningen av

redovisningarna leder till felaktiga förslag till åtgärder. Med anledning av

detta föreslår motionärerna att den offentliga statistiken blir

könsuppdelad för flickor och pojkar (0-18 år) i alla slags redovisningar på

motsvarande sätt som all statistik för vuxna är uppdelad på kvinnor och

män.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill i sammanhanget påminna om att enligt Statistikförordningen

§ 14 ska individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om

det inte finns särskilda skäl mot detta. Ett sådan skäl kan vara att

antalet individer i ett visst underlag är för litet för att en uppdelning

på kön ska ge en statistiskt rättvisande bild. Även om mycket arbete

återstår när det gäller att få fram mer heltäckande könsuppdelad statistik,

anser utskottet att regeringen arbetar aktivt och konstruktivt med

frågan. Exempelvis har Statistiska centralbyrån, som har ett särskilt

samordningsansvar när det gäller den officiella statistiken, fått i

uppdrag att ta fram råd och riktlinjer för arbetet med könsuppdelad

statistik. Sådana riktlinjer publicerades i mars 2004 under rubriken

Könsuppdelad statistik - Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys.

Ett annat initiativ från regeringens sida är boken Upp till 18 - fakta

om barn och ungdom, som nu för fjärde året är framtagen av Statistiska

centralbyrån på uppdrag av Barnombudsmannen. Denna bok innehåller en

hel del könsuppdelad statistik för barn och ungdom.

Mot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi250 (s).

Generationsräkenskaper

Utskottets förslag i korthet

Finansutskottet avstyrker motion Fi238 (fp) om obligatoriska analyser

utifrån ett generationsperspektiv av större ekonomisk-politiska beslut.

Utskottet anser att generationsperspektivet i hög grad redan finns med

i regeringens politik.

I motion Fi238 (fp) av Tobias Krantz yrkas att obligatoriska analyser

från ett generationsperspektiv bör ingå i större ekonomisk-politiska

beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Motionären

framhåller att generationsperspektivet är påfallande frånvarande i den

politiska debatten. På vilket sätt personer födda och uppvuxna under

skiftande tidsskeden påverkas av olika beslut uppmärksammas sällan. En

generationsanalys borde enligt motionären göras på vad följderna blir

av att regeringen nu låter statens budget gå med stora underskott. Den

ökande statsskulden är en ekonomisk börda som drabbar yngre generationer

betydligt hårdare än äldre generationer. Kommande generationer får betala

dryga räntor och amorteringar på skulden, vilket minskar deras utrymme

att konsumera skola, sjukvård, omsorg m.m. Detta är enligt motionären

ett uttryck för ett generationssvek. Analyser från ett generationsperspektiv

borde enligt motionären göras obligatoriska inför större ekonomisk-politiska

beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Regeringen

borde enligt motionären tvingas redovisa beräkningar över vilka följderna

blir för kommande generationer av en utgiftspolitik som leder till att

statens budget visar stora underskott.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar motionärens syn att generationsperspektivet är

viktigt i centrala politiska beslut. Till skillnad från motionären anser

dock utskottet att detta perspektiv i hög grad redan finns med i

regeringens politik. Generationsperspektivet är t.ex. en viktig grund till

det sedan år 2000 gällande överskottsmålet för de offentliga finanserna

på 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett överskott på 2

% innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som

tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet.

Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska

påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. På kort sikt påverkas

de offentliga finanserna av konjunkturläget. Om man justerar för detta

får man fram det strukturella överskottet som är en indikator på läget

i förhållande till målet. Detta mått bör normalt ligga nära 2 % av BNP

men kan understiga 2 % om aktiva finanspolitiska stimulanser sätts in

i en lågkonjunktur som stöd för penningpolitiken. Årets strukturella

överskott hamnar på 1,7 % av BNP och genomsnittet sedan år 2000 är 1,8

% av BNP. Nästa år beräknas det strukturella överskottet hamna på 1 %

av BNP.

Ett annat exempel på regeringens arbete med att säkra välfärden för

kommande generationer är Samordningskansliet för hållbar utveckling vid

Statsrådsberedningen. Sedan våren 2004 arbetar detta kansli med att

koordinera Regeringskansliets arbete med hållbar utveckling, bl.a. med

utgångspunkt i framtida befolkningsförändringar. En prioriterad fråga

är ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i åldrande samhällen. Detta

för att på sikt och för framtida generationer kunna värna den svenska

modellen med generell välfärd, hög sysselsättning och en stark demokrati.

Därmed avstyrker finansutskottet motion Fi238 (fp).

Genderbudgetering inom EU

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion Fi205 (s) rörande tidtabell och innehåll för

genderbudgetering i EU, detta då utskottet anser att regeringen arbetar

aktivt med frågan om genderbudgetering inom EU utifrån de förutsättningar

som för närvarande är möjliga.

I motion Fi205 (s) av Carina Hägg föreslås att genderbudgetering snarast

införs inom EU. Motionären påminner om att Europeiska kommissionens

rådgivande kommitté för jämställdhet i maj 2003 publicerade en rapport

om genderbudgetering. I denna rapport uppges att arbetet med genderbudgetering

pågår inom ansträngningarna för gender mainstreaming (jämställdhetsintegrering).

Motionären menar att det dock saknas en tidtabell för införande samt

förslag till utformning och innehåll. Motionären uttrycker en förhoppning

om att regeringen arbetar aktivt med att ta fram en tidtabell samt

förslag till utformning och innehåll och att regeringens agerande ska

leda fram till ett snabbt beslut så att genderbudgetering kan införas

inom EU snarast.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar motionärens uppfattning i den meningen att

jämställdhetsintegrering av budgeten är viktigt. I april 2004 fastställde

regeringen en handlingsplan för genomförande av jämställdhetsintegrering

i Regeringskansliet. Denna plan tar sikte på beslutsprocesserna inom

Regeringskansliet, däribland på arbetet med statsbudgeten.

Den svenska regeringen deltar vidare i ett nordiskt projekt om

genderbudgetering som leds av en projektkoordinator anställd av Nordiska

ministerrådets sekretariat.

Den rapport som Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för

jämställdhet publicerade i maj 2003 om genderbudgetering, som motionären

refererar till, är överlämnad till kommissionen. Kommissionen har dock

inte fört rapporten vidare till vare sig finans- eller jämställdhetsministrarna.

Arbetet med att införa genderbudgetering bedrivs således i detta skede

i första hand internt inom EU-kommissionen. För närvarande undersöker

kommissionen frågan om genderbudgetering i förhållande till EU:s budget.

I ett första steg sker en insamling och genomgång av befintlig information

på området. Dessutom görs försök att identifiera bra exempel som skulle

kunna bidra konstruktivt i det fortsatta arbetet. Därmed anser utskottet

att regeringen arbetar aktivt med frågan om genderbudgetering inom EU

utifrån de förutsättningar som för närvarande är möjliga.

Mot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi205 (s).

Delpension för statsanställda

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget avseende omförhandling av det

statliga avtalet om delpension.

Jämför reservation 6 (fp).

Motionen

Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 (yrkande 5) att Arbetsgivarverkets

avtal om återinförd delpension för statsanställda måste omförhandlas

eftersom det strider mot riksdagens beslut om avskaffande av den starkt

subventionerade delpensionen. Motionärerna befarar att effekten, tvärtemot

det syfte som anges för det nya avtalet, blir att de förmånliga villkoren

lockar till minskad arbetstid och ökar hindren för äldre arbetskraft på

den statliga arbetsmarknaden. Staten som arbetsgivare måste enligt

motionärerna i fortsättningen uppträda i linje med den övergripande

ekonomiska politiken och riksdagens beslut om arbetsmarknad och välfärdssystem.

Motionärerna förutsätter att de avtal som inte fyller detta krav

omförhandlas.

Finansutskottets ställningstagande

Avtalet om delpension för statligt anställda som trädde i kraft 2003

innebär att anställda över 61 år kan minska sin arbetstid till som mest

hälften av ordinarie heltidsarbete.

Enligt vad utskottet tidigare erfarit i samband med behandlingen av ett

liknande motionsyrkande från Folkpartiet liberalerna, är syftet med det

nya avtalet att arbetsgivaren ska kunna öka möjligheterna för äldre att

arbeta kvar till ordinarie pensionsålder. Genom detta vill man minska

tidiga pensionsavgångar och underlätta bl.a. kompetensförsörjning i

samband med generationsväxling. Beslutet om delpension fattas ensidigt

av arbetsgivaren som därvid har att beakta verksamhetens krav, dess

ekonomiska förutsättningar samt den anställdes situation. Det sker alltså

en individuell prövning för varje beslut om delpension. Följaktligen

kan tillämpningen skilja sig åt hos myndigheterna.

Utskottet har tagit del av statistik som redovisas i bilaga 1 till

budgetpropositionen, utgiftsområde 2, avseende delpension och kan inte

hitta belägg för att den nya delpensionen skulle överutnyttjas. Drygt

2 000 statsanställda har beviljats delpension under 2003, vilket motsvarar

drygt 14 % av det totala antal som kan komma i fråga för delpension.

Eftersom ett stort antal av de berörda endast har beviljats delpension

för en veckodag utgör uttaget av delpension i tid räknat en än mindre

andel av det totalt möjliga uttaget. Utskottet konstaterar att SPV av

regeringen dessutom har fått i uppdrag att årligen inkomma med statistik

på bl.a. omfattningen av ålderspension, delpension och sjukpension,

vilket kommer att underlätta uppföljningen av pensionsavgångarnas

utveckling i staten.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det ur ekonomisk och

välfärdspolitisk synvinkel är särskilt angeläget att prioritera insatser

som bidrar till att den faktiska pensionsåldern i samhället ökar. Det

nya delpensionsavtalet för statsanställda är enligt utskottets mening

en sådan insats som också ger ökade möjligheter till flexibilitet i

kompetensförsörjningen i statsförvaltningen, både för anställda och

arbetsgivare.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi270 (fp)

yrkande 5.

Kostnaden för mäns våld mot kvinnor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionerna med motiveringen att värdet av en sådan

utredning som motionärerna begär sannolikt är begränsat på grund av

osäkerheter i beräkningen.

Jämför reservation 7 (v, mp).

Motionerna

I motion Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att mäns våld mot kvinnor

inte är en marginell företeelse utan att det är ett allvarligt

samhällsproblem som berör många människors liv och vardag. Både officiell

statistik och den omfångsundersökning som gjordes 2001 (Slagen Dam 2001)

visar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och omfattande. För att få

en heltäckande bild av mäns våld mot kvinnor bör man enligt motionärerna

även se på vad våldet kostar samhället. En utredning bör därför tillsättas

med uppgift att utveckla en vetenskaplig metod för och genomföra en

nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor (yrkande 1). När

sedan kostnaderna är beräknade kommer det att tydligt framgå vad männens

våld kostar samhället - pengar som i stället skulle kunna satsas på en

höjning av kvinnors löner, bättre sjuk- och hälsovård, bättre arbetsmiljö

etc. I det läge blir det också naturligt att fråga sig på vilket sätt

män kollektivt ska ta det ekonomiska ansvaret för mäns våld mot kvinnor,

enligt motionärerna.

I motion So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framförs samma yrkande

(yrkande 1) som i motion Fi260.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att vissa mäns våld mot kvinnor

är ett allvarligt brott som påverkar såväl enskilda människor som

samhället i stort.

Motionärerna vill att en utredning tillsätts med uppgift att bl.a.

genomföra en nationell beräkning av samhällets kostnader för våldet mot

kvinnor. En genomgång som utskottet gjort visar att det endast finns

ett fåtal studier gjorda på området. Samtliga är utländska och studierna

har karaktären av försök till beräkning av kostnaderna. De eventuella

resultat som redovisas är mycket osäkra och täcker endast delar av

våldets totala samhällsekonomiska kostnader och konsekvenser.

Svårigheterna med att genomföra den här typen av studier och osäkerheten

i beräkningarna talar enligt utskottets mening för att värdet av en

sådan utredning som motionärerna begär är relativt begränsat. Samhällets

resurser bör i stället i första hand användas för åtgärder inom framför

allt det sociala området för att på olika sätt bekämpa våldet mot

kvinnorna.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi260 (v) yrkande 1 och So616 (v)

yrkande 1.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Översyn av myndigheternas uppdrag, punkt 2 (fp)

av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en översyn av myndigheternas uppdrag. Därmed

bifaller riksdagen motion

2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.

Ställningstagande

Statens verksamhet ska bedrivas effektivt. Varje ineffektivt använd

skattekrona är en stöld från skattebetalarna. Inom utgiftsområde 2 finns

flera myndigheter vars arbetsuppgifter delvis överlappar varandra. Vi

anser att det måste göras en översyn i syfte att nå bättre samordning

och ge tydligare uppdrag till de olika myndigheterna. Översynen bör

också innebära att verksamheternas innehåll prövas mot vilket behov de

anses tillgodose. Ökad samordning skulle enligt vår mening kunna ge

betydande effektivitetsvinster för statsförvaltningen.

Med detta tillstyrker vi motion Fi270 (fp) yrkande 1.

2. Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn, punkt

3 (kd)

av Stefan Attefall (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att ändra målet för politikområdet Finansiella

system och tillsyn. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagens mål för politikområdet Finansiella system och

tillsyn är vagt formulerat i vissa delar. Det är särskilt affärsetikens

betydelse och förtroendet hos allmänheten och finansiella aktörer som

behöver betonas mer i de övergripande målformuleringarna. Såväl

affärsetiken som allmänhetens förtroende går att mäta med ett flertal metoder.

Affärsetiken kan, förutsatt en effektiv tillsyn, t.ex. anses speglas av

antalet anmälningar eller fällningar gällande insiderbrott. Den kan på

längre sikt även mätas i form av hur mycket resurser som anses behöva

läggas på kontroll, tillsyn och beivrande av brott.

Allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för finansmarknadens

funktion mäts redan i form av s.k. förtroende- eller kvalitetsindex.

Sådana mätningar bör enligt min mening utvecklas för att bidra till en

relevant utvärdering av måluppfyllelsen på detta politikområde. En

utvecklad form av sådana mätningar skulle troligen även i sig kunna bidra

till en ökad måluppfyllelse.

Jag anser därför att målet för politikområdet Finansiella system och

tillsyn bör förändras i enlighet med Kristdemokraternas förslag i motion

Fi266 på följande sätt (våra tillägg anges nedan kursiverade):

Målet för politikområdet är:

att det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad

affärsetik och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som

konsumenternas intresse av ett gott skydd,

att tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och säkra

allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella

sektorn,

att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som

risken beaktas samt

att statens finansförvaltning bedrivs effektivt.

Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter

blir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Detta förtroende

kan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via

normer och självreglering i branschen. I de flesta länder, liksom i

Sverige, finns alla dessa tre "ben" för att skapa det önskvärda

funktionssättet och förtroendet. Jag menar dock att det i Sverige brister

på alla områden: Vår lagstiftning på framför allt insiderområdet är

alldeles för mild och tandlös, den tillsyn som framför allt Finansinspektionen

ska stå för är långt ifrån tillräcklig och de i och för sig ambitiösa

regler och normer som branschen själv har satt upp följs dåligt.

Jag anser att det är mycket angeläget att vända den utveckling som nu

går åt fel håll. Därför förordar jag flera viktiga förändringar för att

upprätta finansmarknadens förtroende och funktionssätt, såsom skärpt

insiderlagstiftning, ökade resurser och verkningsfulla påföljdsmöjligheter

för Finansinspektionen, skärpta regler för mäklarkörkort m.m. Verkningsfulla

påföljder måste skapas inom ramen för börsens egen övervakning.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad jag har framfört om förändringen av målformuleringen för politikområdet

Finansiella system och tillsyn och om åtgärder för att skapa ordning

och reda på finansmarknaden. Detta innebär att riksdagen bifaller motion

Fi266 yrkandena 1 och 3.

3. SCB:s uppdragsverksamhet, punkt 11 (m, fp)

av Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas Högström (m), Cecilia

Widegren (m) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om SCB. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2

samt

2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp)

yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Vi anser att Statistiska centralbyråns (SCB) myndighetsuppgifter bör

begränsas för att bl.a. minska de administrativa bördor som läggs på

företagen i samband med statistikinsamlingar. För att säkerställa att

det finns efterfrågan på producerad statistik bör också SCB:s

avgiftsfinansiering eller uppdragsverksamhet öka.

Riksrevisionens (RiR) rapport om SCB:s uppdragsverksamhet (RiR 2004:8)

visar emellertid med önskvärd tydlighet att SCB:s organisation behöver

förändras. Uppdragsverksamheten är i dag organisatoriskt integrerad med

den anslagsfinansierade verksamheten. Flertalet avdelningar på SCB har

en blandfinansiering. Enligt RiR är möjligheterna till insyn i

uppdragsverksamheten mycket begränsade. Det beror enligt RiR på bl.a.

regeringens bristfälliga styrning och uppföljning samt på hur SCB organiserar

verksamheten. Till exempel är prissättningen svår att genomskåda, full

kostnadstäckning och ekonomisk åtskillnad vid uppdragsverksamhet är

inte säkerställda, det är oklart om olika tjänster eller kundgrupper

ger full kostnadstäckning och regeringens krav på information om

verksamheten är för begränsat.

Vi anser därför också att SCB bör ges i uppdrag att genomföra en klar

uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade

verksamheten. RiR:s rapport kan enligt vår mening ligga till grund för

en sådan förändring av SCB och SCB:s organisation.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi anfört om SCB. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna Fi221

(m) yrkandena 1 och 2 samt Fi267 (fp) yrkandena 1-3.

4. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel, punkt 12

(m)

av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om försäljning av statliga företag. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,

2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och

2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m)

yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

(SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver

affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet

och god konkurrens mellan privata aktörer.

Staten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig

verksamhet, speciellt inte på konkurrensutsatta marknader. Ett sådant

agerande från statens sida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt

som de aktuella bolagen oftast lider skada eftersom det finns många

tydliga exempel på att staten inte är en lämplig ägare av företag.

Vi anser även att det är hög tid att avskaffa monopolet på spelmarknaden

och öppna för privata entreprenörer. På den svenska spelmarknaden har

i dag AB Svenska Spel tillsammans med ATG en dominerande ställning, och

konkurrensen på spelmarknaden är i stort sett obefintlig. Spelföretag

och ideella organisationer har mycket begränsade möjligheter att utveckla

sin spel- och lotteriverksamhet i syfte att skapa intäkter och nya jobb

inom landet. I synnerhet är detta allvarligt för de folk- och idrottsrörelser

som skulle kunna få ett viktigt tillskott till sin verksamhet denna väg.

För spelkonsumenterna leder den begränsade konkurrensen till sämre

vinstmöjligheter.

AB Svenska Spel lämpar sig utmärkt för en privatisering. Det är dock

viktigt att framhålla att det inte får bildas nya privatägda monopol.

Därför bör det övervägas att dela upp Svenska Spel i mindre enheter som

sedan säljs till ett antal olika aktörer, t.ex. inom folk- och

idrottsrörelsen.

Enligt vår mening ska statens resurser användas på områden där andra

aktörer inte kan sköta verksamheten lika bra eller bättre. Inte heller

är statliga företag på spelmarknaden någon garanti för att verksamheten

bedrivs med särskild hänsyn till spelandets baksidor.

En försäljning av dessa bolag kan också bidra till att minska statsskulden

genom att inkomsterna från försäljningarna kan användas för att amortera

skulden.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi anfört om en försäljning av SBAB och Vasakronan samt AB Svenska

Spel. Detta innebär att riksdagen bifaller motionerna Fi264 (m) yrkandena

1 och 2, Fi270 (fp) yrkande 3 och Kr288 (m) yrkande 2.

5. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel, punkt 12 (fp,

kd, c)

av Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Gunnar Nordmark (fp)

och Stefan Attefall (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om försäljning av statliga företag. Därmed

bifaller riksdagen motion

2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och

avslår motionerna

2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2

samt

2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m)

yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

(SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver

affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet

och god konkurrens mellan privata aktörer.

Staten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig

verksamhet på väl fungerande marknader. Ett sådant agerande från statens

sida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen

oftast lider skada eftersom det finns många tydliga exempel på att staten

inte är en lämplig ägare av företag.

I en väl fungerande marknadsekonomi fyller staten en oundgänglig funktion

som stiftare av de lagar och regler som ska följas, beslutsfattare om

de skatter som ska betalas och som myndighetsutövare i form av de

rättsvårdande och marknadsvårdande instanser som ska se till att reglerna

efterföljs. Att på samma gång vara aktör på marknaden blir en orimlig

sammanblandning av rollerna. Den vars verksamhet är beroende av gällande

regler ska inte själv direkt eller indirekt vara med och bestämma vilka

regler som ska råda.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi anfört om utförsäljning av SBAB och Vasakronan och tillstyrker

därmed motion Fi270 (fp) yrkande 3 samt avstyrker motionerna Fi264 (m)

yrkandena 1 och 2 och Kr288 (m) yrkande 2.

6. Delpension för statsanställda, punkt 16 (fp)

av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om delpension för statsanställda. Därmed bifaller

riksdagen motion

2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.

Ställningstagande

Riksdagen har tidigare beslutat att fr.o.m. 2001 avskaffa subventionerad

delpension i det allmänna pensionssystemet. Trots detta har Arbetsgivarverket

slutit ett delpensionsavtal för statligt anställda. Arbetsgivarverket

gör gällande att syftet med avtalet varit att möjliggöra för äldre att

arbeta till ordinarie pensionsålder. Det är dock enligt vår mening

troligt att effekten i stället blir att de förmånliga villkoren lockar

till minskad arbetstid och därmed får en sammantaget negativ inverkan

på arbetsutbudet.

Vidare vill vi påpeka att i den statliga sektorn finns fortfarande

liknande slag av tjänstepensionsvillkor för inkomster "över taket" som

i den privata sektorns ITP-plan. Detta gör det mycket dyrt att anställa

den som är äldre, samtidigt som tidig pensionsavgång i vissa situationer

kan stimuleras.

Vi ser allvarligt på att statens egen arbetsgivarmyndighet verkat i

rakt motsatt riktning mot vad riksdagen har angivit med pensionsreformen,

inklusive beslutet om avskaffande av den starkt subventionerade

delpensionen. Dessutom har Arbetsgivarverket slutit avtal som enligt vår

mening ökar och inte minskar hindren för äldre arbetskraft.

Vi anser att staten som arbetsgivare i fortsättningen måste uppträda i

linje med den övergripande ekonomiska politiken och riksdagens beslut

om arbetsmarknad och välfärdssystem. Att myndigheter sluter avtal som

går emot detta kan inte accepteras. De avtal som inte fyller ovannämnda

krav måste därför omförhandlas.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi här framfört om omförhandling av det nya tjänstepensionsavtalet

inom statlig sektor. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi270

yrkande 5.

7. Kostnaden för mäns våld mot kvinnor, punkt 17 (v, mp)

av Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna

för mäns våld mot kvinnor. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och

2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1.

Ställningstagande

Både officiell statistik och den omfångsundersökning som gjordes 2001

(Slagen Dam 2001) visar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och omfattande.

Dessutom är mörkertalet stort. Polisen, kvinnojourerna och Brottsförebyggande

rådet beräknar att endast vart fjärde misshandelsbrott polisanmäls.

Vid sidan av de sociala konsekvenserna för enskilda individer orsakar

våldet stora samhällsekonomiska kostnader i form av t.ex. kostnader för

vård för utsatta kvinnor och barn, kostnader för sjukskrivningar,

uteblivna arbetsinkomster, kostnader för rättsväsende och kriminalvård

samt kostnader för jour och skyddsverksamhet, pengar som i stället skulle

kunna användas för att t.ex. höja kvinnornas löner, förbättra sjuk- och

hälsovården och arbetsmiljön.

I flera länder har beräkningar gjorts över samhällets direkta kostnader

för kvinnovåldet, men för Sveriges del finns inga liknande undersökningar

gjorda. Vi anser därför att det är hög tid att Sverige börjar agera

även på detta område för att bibehålla sin position som ett av världens

mest jämställda länder. För att vi ska få en heltäckande bild av svenska

mäns våld mot kvinnor bör samhällets kostnader för våldet kartläggas

och beräknas.

Vi anser därför att en utredning bör tillsättas med uppgift att utveckla

vetenskapliga metoder för beräkningar av de samhällsekonomiska effekterna

samt genomföra en nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi anfört om beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för

mäns våld mot kvinnor. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna Fi260

(v) yrkande 1 och So616 (v) yrkande 1.

Särskilda yttranden

1. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (m)

Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m)

anför:

Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för

utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens

fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi

från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet

paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde

2 borde ha begränsats med 1 766 miljoner kronor på det sätt som framgår

av Moderata samlingspartiets motion Fi253. Där föreslår vi att Statistiska

centralbyråns uppgifter bör begränsas och att myndigheten bör eftersträva

en ökad grad av avgiftsfinansiering, vilket innebär att anslaget kan

minskas. Vi anser att Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras

med Konkurrensverket, vilket möjliggör besparingar genom samordningsfördelar.

Statens kvalitets- och kompetensråd bör avvecklas, varför vi inledningsvis

halverar anslaget. Eftersom vi motsatt oss införandet av en trängselskatt

anslår vi i enlighet med detta inga medel för detta ändamål.

I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.

2. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (fp)

Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:

Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för

utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens

fortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi

från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet

paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat.

Vi vidhåller vår uppfattning att det finns utrymme att göra besparingar

inom myndigheternas administration och anser att anslagen inom utgiftsområde

2 borde ha begränsats med 1 696 miljoner kronor på det sätt som framgår

av Folkpartiet liberalernas motion Fi270. Vårt budgetalternativ innebär

på detta område att Statens kvalitets- och kompetensråd ska avvecklas.

Avvecklingen bör inledas under 2005 varför vi halverar anslaget.

Folkpartiet har genomgående och konsekvent sagt nej till regeringens

förslag avseende statliga trängselskatter och anslår i enlighet med detta

inga medel för detta ändamål.

I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.

3. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (kd)

Stefan Attefall (kd) anför:

Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för

utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens

fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi

från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet

paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde

2 borde ha begränsats med 1 766 miljoner kronor på det sätt som framgår

av Kristdemokraternas motion Fi266 yrkande 5.

I motionen föreslås att såväl Ekonomiska rådet som Statens kvalitets-

och kompetensråd avvecklas, då deras uppgifter kan ombesörjas på annat

sätt.

Kristdemokraterna vill se en koncentration och effektivisering av

statsförvaltningen genom att många av Statskontorets uppgifter överförs

på andra myndigheter, vilket ger utrymme för en besparing på 18 miljoner

kronor. Ett mindre och vassare statskontor borde också kunna samordnas

med Kammarkollegiet. Effektiviseringsvinster från detta, liksom ökad

avgiftsfinansiering, gör att även Kammarkollegiets anslag kan minskas

med 8 miljoner kronor.

Kristdemokraterna anser att det finns betydande rollkonflikter för

Statistiska centralbyrån och föreslår därför att en omorganisering av

myndigheten utreds. Anslaget sänks med 40 miljoner kronor. Kristdemokraterna

anser vidare att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) bör tillföras

3 miljoner kronor på helår och övergå till att vara en självständig del

av Konkurrensverket. Resurstillskottet ges i vårt budgetalternativ till

Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. NOU:s anslag på utgiftsområde

2 minskas med 4 miljoner kronor vilket täcker halva årets

verksamhet.

Riksgäldskontoret har ett högt anslagssparande. Kristdemokraterna bedömer

att det i verksamheten också finns en effektiviseringspotential och

minskar därför anslaget med 13 miljoner kronor.

De resurser som Riksrevisionen disponerar är något större än de båda

föregångarnas (Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer) sammanlagda

resurser. Riksrevisionen bör därmed klara ett effektiviseringskrav på

ca 3,6 %, eller 10 miljoner kronor.

Vidare anser vi att regeringen bör återkomma med förslag om en mer

ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen genom att utvidga

myndighetens rätt att själv disponera sina avgiftsintäkter utan att gå

omvägen via statsbudgeten.

Kristdemokraterna har tidigare redogjort för sitt principiella

ställningstagande i frågan om trängselskatter. Kristdemokraterna har inte

ändrat uppfattning sedan dess utan anser alltjämt att trängselskatter,

på försök eller permanent, inte ska införas i Stockholm. I enlighet

med detta anslås inga medel för detta ändamål i motionen.

I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.

4. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (c)

Roger Tiefensee (c) anför:

Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2

inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna

nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi

från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet

paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde

2 borde ha begränsats med 1 918 miljoner kronor på det sätt som framgår

av Centerpartiets motion Fi257. Centerpartiet anser att försöket med

trängselskatt i Stockholm är en kommunal angelägenhet och tar i motionen

bort anslaget 90:2 i sin helhet.

I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.

5. Försök med trängselskatt i Stockholm, punkt 9 (m, fp, kd, c)

Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas

Högström (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Stefan

Attefall (kd) anför:

Vi i Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna

och Centerpartiet motsatte oss redan i våras införandet av en trängselskatt.

Vi har alltjämt samma uppfattning och anser att regeringens bemyndigande

om att ingå avtal om ersättning för Stockholms kommuns och Stockholms

läns landstings eller AB Storstockholms lokaltrafiks kostnader för

försöket inte behöver förlängas fram t.o.m. utgången av mars 2007.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 2:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

(avsnitt 2.1 och 16.5.2).

2. Riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens

personadressregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig

myndighet (avsnitt 11.3).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att Statens

fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor

i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad

regeringen förordar (avsnitt 11.12).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att

Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 525 000 000 kronor

i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler

i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.13).

5. Riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk

i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.12).

6. Riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket

i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.13).

7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig

kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar

(avsnitt 19.8).

8. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning

för försöket med trängselskatt m.m. i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 21.3).

9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står

till regeringens disposition, enligt följande uppställning:

10. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används

i verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kronor (avsnitt 20.1).

11. Riksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen skall

2005 finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag

(avsnitt 20.1).

12. Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit

på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000

kronor (avsnitt 20.1).

13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är

avsett för Riksrevisionen, enligt följande uppställning:

Tusental kronor

Anslag Anslagstyp Regeringensförslag

1:1 Konjunkturinstitutet ramanslag 47 325

1:2 Ekonomistyrningsverket ramanslag 95 849

1:3 Statskontoret ramanslag 89 652

1:4 Täckning av merkostnader för lokaler ramanslag 425

1:5 Statistiska centralbyrån ramanslag 437 433

1:6 Kammarkollegiet ramanslag 29 667

1:7 Nämnden för offentlig upphandling ramanslag 8 375

1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd ramanslag 12 661

1:9 Ekonomiska rådet ramanslag 2 098

1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor ramanslag 2 458

1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ramanslag 8 220 000

2:1 Finansinspektionen ramanslag 178 401

2:2 Insättningsgarantinämnden ramanslag 7 518

2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader ramanslag 265 576

2:4 Bokföringsnämnden ramanslag 8 153

2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner ramanslag

56

000

2:6 Avsättning för garantiverksamhet ramanslag 1 400

2:7 Finansmarknadsrådet ramanslag 1 000

90:1 Riksrevisionen ramanslag 278 149

90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm ramanslag 1 690 000

Summa 11 432 140

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Fi205 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om genderbudgetering inom EU.

2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att i

enlighet med vad som Riksrevisionen anfört åstadkomma en klar uppdelning

mellan anslags- och intäktsfinansierad verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Statistiska centralbyrån skall ha en ökad grad av

avgiftsfinansiering.

2004/05:Fi238 av Tobias Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om obligatoriska analyser från ett generationsperspektiv av större

ekonomisk-politiska beslut och förändringar som rör människors sociala

trygghet.

2004/05:Fi243 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av en översyn av den regionala organisationen av

Riksrevisionsverket.

2004/05:Fi250 av Inger Nordlander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om könsuppdelad statistik av ungdomar.

2004/05:Fi253 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 2 enligt uppställning:

Tusental kronor

Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring

1:5 Statistiska centralbyrån 437 433 -65 000

1:7 Nämnden för offentlig upphandling 8 375 -4 500

1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 661 -6 500

90:2 Trängselskatt 1 690 000 -1 690 000

Summa -1 766 000

2004/05:Fi257 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

enligt följande uppställning:

Tusental kronor

Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring

1:1 Konjunkturinstitutet 47 000 -5 000

1:2 Ekonomistyrningsverket 95 000 -10 000

1:3 Statskontoret 90 000 -25 000

1:5 Statistiska centralbyrån 437 000 -65 000

1:6 Kammarkollegiet 30 000 -5 000

1:7 Nämnden för offentlig upphandling 8 000 -8 000

1:9 Statens kvalitets- och kompetensråd 13 000 -13 000

1:10 Ekonomiska rådet 2 000 -2 000

2:1 Finansinspektionen 178 000 -20 000

2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 266 000 -75 000

90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000

Summa för utgiftsområdet 11 430 000 -1 918 000

2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att

utveckla och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot

kvinnor.

2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen privatiserar Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag

(SBAB).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen privatiserar Vasakronan.

2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar om mål för politikområdet Finansiella system

och tillsyn i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.4).

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av

sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för bättre ordning och reda på finansmarknaden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas

med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005.

5. Riksdagen beslutar att med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag för budgetåret 2005 anvisa anslagen under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:

Tusental kronor

Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring

1:3 Statskontoret 89 652 -18 000

1:5 Statistiska centralbyrån 437 433 -40 000

1:6 Kammarkollegiet 29 667 -8 000

1:7 Nämnden för offentlig upphandling1 8 375 -4 000

1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 661 -12 853

1:9 Ekonomiska rådet 2 485 -2 415

2:3 Riksgäldskontorets förvaltningskostnader 265 576 -13 000

90:1 Riksrevisionen 278 149 -10 000

90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000

Summa för utgiftsområdet 11 432 140 -1 798 268

1NOU:s verksamhet föreslås få en resursförstärkning på ca 3 miljoner

kronor och samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005.

Tillskottet redovisas under utgiftsområde 24.

2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Statistiska centralbyråns allmänna inriktning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kostnads- och intäktsfördelningen inom Statistiska

centralbyrån.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om underlåtenhet att för riksdagen klargöra vilka åtgärder

den avser att vidta med anledning av Riksrevisionens rekommendationer

i rapporten RiR 2004:8.

2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om översyn och samordning av utskottsområdets myndigheters

uppdrag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sammanslagning av NOU och Konkurrensverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om försäljning av SBAB och Vasakronan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om omförhandling av det statliga avtalet om delpension.

8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning enligt uppställning:

Tusental kronor

Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring

90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000

1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 700 -6 000

Summa för utgiftsområdet 11 432 100 -1 696 000

2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att

utveckla och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot

kvinnor.

2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det inte skall förekomma monopol på den svenska

spelmarknaden samt att staten inte skall äga företag som bedriver

spelverksamhet och därmed sälja Svenska Spel.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Tusental kronor

Bilaga 3

Regeringens lagförslag

Bilaga 4

Finansutskottets offentliga utfrågning