Bet. 2004/05:FIU21

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU21

Tilläggsbudget 1 för 2005 (prop. 2004/05:100)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i 2005 års ekonomiska

vårproposition om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504 miljoner

kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227 miljoner kronor.

51 anslag inom 22 utgiftsområden berörs av dessa förändringar.

Anslagsförändringarna innebär att anvisade medel ökar med 277 miljoner kronor

netto. Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen i

statsbudgeten för 2005 till 1,1 miljard kronor.

Med anledning av en ny instans- och processordning i utlännings- och

medborgarskapsärenden där överprövningen ska ske i allmänna

förvaltningsdomstolar höjs vissa anslag, bl.a. avseende domstolsväsendet. Vidare

tillstyrker utskottet att regeringen bemyndigas att vidta förberedande

åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden för den nya instans- och

processordningen. Utskottet förutsätter samtidigt att de årliga utbetalningarna

med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom den beräknade

totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna på 900 miljoner

kronor per år från 2006.

I samband med behandlingen av förslagen inom ramen för utgiftsområde 5

Internationell samverkan tar utskottet upp frågan om ett anslag på 22

miljoner kronor för samarbete inom Östersjöregionen. Efter förslag i

budgetpropositionen för 2005 beslutade riksdagen att föra upp ett sådant

anslag för att finansiera fortsatt integration och samverkan kring

Östersjön. Regeringen redovisar i vårpropositionen ytterligare information

om anslagets användande. Utskottet föreslår på utrikesutskottets inrådan

att riksdagen godkänner det som regeringen anför.

Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om olika åtgärder

inom arbetsmarknadspolitiken. Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning

ökar med 2 000 under andra halvåret 2005. Reglerna för finansieringsbidrag

vid arbetspraktik ändras. Vidare ändras reglerna för tid i

arbetsmarknadspolitisk

aktivitet samt villkoren för anställningsstöd. Antalet platser i den

kvalificerade yrkesutbildningen bör utökas med ca 1 000 höstterminen

2005 som en del i satsningen för att minska arbetslösheten. Som en del

i satsningen för att minska arbetslösheten planeras också en ettårig,

kompletterande utbildning för invandrade akademiker med start hösten

2005. Vidare ska en ökad satsning göras på särskilda lärarutbildningar.

Anslaget till Jämställdhetsombudsmannen ökas med 2 miljoner kronor för

att bl.a. möjliggöra en utökad tillsyn av arbetsgivare för att motverka

lönediskriminering.

Utskottet delar också regeringens bedömning att särskilda insatser behövs

i de lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av försvarsomställningen,

dvs. Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland. För att

möjliggöra insatser i dessa regioner för ökad konkurrenskraft, hållbar

tillväxt och sysselsättning samt för att möjliggöra omlokalisering av

statliga arbetstillfällen föreslås ett nytt anslag om 200 miljoner kronor.

Bland övriga frågor som behandlas i betänkandet kan nämnas att utskottet

tillstyrker förslag om ökade medel för stöd för skogsbruket efter

stormkatastrofen i södra Sverige i januari 2005. Höjda anslag föranleds

också av flodvågskatastrofen i Asien, som inneburit ökade kostnader bl.

a. för att bistå nödställda svenskar.

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.

Till betänkandet har fogats sju reservationer och fyra särskilda yttranden

av företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna

och Kristdemokraterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1. Rörlig kredit för handel med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten

Riksdagen

bemyndigar regeringen att för 2005 besluta att den rörliga krediten i

Riksgäldskontoret för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov

av likviditet i handeln med fondandelar får uppgå till högst 750 000 000

kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 2.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

2. Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om ändrat ändamål för det

under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda ramanslaget

5:11 Samarbete inom Östersjöregionen.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

3. Låneram för beredskapsinvesteringar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Socialstyrelsen

disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på

högst 300 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100

punkt 3.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

4. Bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde

7 Internationellt bistånd uppförda ramanslaget 8:1 Biståndsverksamhet

göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 41 130 000 000 kr efter 2005. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:100 punkt 4.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

5. Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden med anledning av en ny

instans- och processordning i utlänningsärenden

Riksdagendels bemyndigar regeringen att vidta förberedande åtgärder

och ingå ekonomiska åtaganden så att en ny instans- och processordning

i utlänningsärenden kan införas den 31 mars 2006,dels godkänner vad

utskottet anfört om belastningen på statsbudgeten till följd av dessa

ekonomiska åtaganden. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2004/05:100 punkt 5.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

6. Finansieringsbidrag vid arbetspraktik

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om finansieringsbidrag vid

arbetspraktik. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt

6.

7. Tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om tid i arbetsmarknadspolitisk

aktivitet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 7.

8.

Villkor för anställningsstöd

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om villkor för anställningsstöd.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 8 och avslår

motion2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2.

Reservation 1 (m, fp, kd)

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

9. Bemyndigande för anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:19 Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 950 000 000 kr under 2006 och högst 700 000 000 kr under

perioden 2007-2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100

punkt 9.

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

10. Kostnad för utlokalisering av statliga verk

Riksdagen avslår motion2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Reservation 2 (m, fp, kd)

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

11. Bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 38 000 000 kr under perioden 2006-2008.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 10.

Utgiftsområde 21 Energi

12. Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för det under utgiftsområde

21 Energi uppförda ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta om åtgärder

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

546 000 000 kr under 2006 och högst 546 000 000 kr under perioden 2007-2009.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 11 och avslår

motion2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6.

Reservation 3 (fp)

13. Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid

avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde

21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid

avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:100 punkt 12 och avslår motion2004/05:Fi14 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7.

Reservation 4 (m, fp, kd)

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

14. Investeringsplan för Statens järnvägar

Riksdagen godkänner en investeringsplan för Statens järnvägar i enlighet

med vad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:100 punkt 13.

15. Avgifter på nya Svinesundsbron

Riksdagen godkänner att intäkterna från de avgifter som tas ut för

passage över nya Svinesundsbron får disponeras för att betala räntor

och amorteringar på de lån som tagits upp för att finansiera byggandet

av Svinesundsförbindelsen. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:100 punkt 14.

16. Omfinansiering av vissa vägprojekt i storstadsregionerna

Riksdagen godkänner att regeringen under 2005 får besluta om en låneram

i Riksgäldskontoret om högst 12 300 000 000 kr för att omfinansiera

vägprojekt som ingår i de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg

enligt vad regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:100 punkt 15.

17. Användning av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde

22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:100 punkt 16.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18. Ytterligare åtgärder med anledning av stormen

Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl.

(m, fp, kd, c) yrkandena 1-4,2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd)

yrkande 14,2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 5 i denna

del,2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) i denna del och2004/05:MJ9

av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 23.

Reservation 5 (m, fp, kd)

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting

19. Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting

Riksdagen avslår motionerna2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m),2004/05:So584

av Ingrid Burman m.fl. (v) och2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp,

v, c) yrkandena 1-3.

Reservation 6 (m, fp, kd)

Ramar för utgiftsområden samt anslag

20. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar

ändrade och nya anslag i enlighet med efterföljande specifikation i

utskottets förslag till riksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:100 punkt 17 och avslår motionerna2004/05:Fi14 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 och2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m.

fl. (m).

Reservation 7 (m)

Stockholm den 31 maj 2005

På finansutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael

Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson

(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Gunnar

Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s),

Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp) och Tommy

Ternemar (s).

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag 2005

Utskottets förslag överensstämmer med förslaget i propositionen.

Belopp i tusental kronor

UtgiftsområdeAnslag Belopp enligtstatsbudgeten2005 Förändring avram/anslag

Ny

ram/nyanslagsnivå

1 Rikets styrelse 7 840 222 -68 275 7 771 947

46:2 Justitiekanslern 18 311 1 425 19 736

90:5 Regeringskansliet m.m. 5 436 198 -69 700 5 366 498

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 432 140 -29 027 11 403

113

1:5 Statistiska

centralbyrån 437 433 -500 436 933

1:6 Kammarkollegiet 29 667 1 825 31 492

1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 8 220 000 -28 852 8 191 148

2:1 Finansinspektionen 178 401 -1 500 176 901

4 Rättsväsendet 27 296 871 175 075 27 471 946

4:4 Ekobrottsmyndigheten 342 198 1 500 343 698

4:5 Domstolsväsendet m.m. 4 046 980 175 000 4 221 980

4:12 Rättshjälpskostnader m.m. 1 027 957 -1 425 1 026 532

5 Internationell samverkan 1 239 582 150 000 1 389 582

5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader

för rättsväsendet 4 000 150 000 154 000

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44 146 606 -98 800 44 047

806

6:3 Krisberedskapsmyndigheten 144 649 -8 000 136 649

6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar 17 467 21 200 38 667

7:5 Krisberedskap 1 747 434 -112 000 1 635 434

7 Internationellt bistånd 22 417 678 -200 000 22 217 678

8:1 Biståndsverksamhet 21 732 194 -200 000 21 532 194

8 Invandrare och flyktingar 6 933 423 89 070 7 022 493

12:1 Migrationsverket 642 505 30 000 672 505

12:2 Mottagande av asylsökande 3 296 162 15 000 3 311 162

12:4 Utlänningsnämnden 149 792 25 000 174 792

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden 177 027 10 000 187 027

12:6 Utresor för avvisade och utvisade 225 556 9 070 234 626

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 39 817 525 67 500 39 885

025

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård 269 199 2 500 271 699

16:7 Bilstöd till handikappade 256 000 65 000 321 000

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 129 691 062 28 852

129

719 914

19:6 Försäkringskassan 7 159 398 28 852 7 188 250

13 Arbetsmarknad 69 313 416 150 000 69 463 416

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 4 540 191

150

000 4 690 191

14 Arbetsliv 1 193 970 0 1 193 970

23:1 Arbetsmiljöverket 648 862 -2 000 646 862

24:1 Jämställdhetsombudsmannen 21 907 2 000 23 907

15 Studiestöd 20 995 726 -199 750 20 795 976

25:2 Studiemedel m.m. 10 402 918 -199 750 10 203 168

16 Utbildning och universitetsforskning 43 867 639 19 750 43 887

389

25:19 Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning 793 181 30 000 823 181

25:39 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 245

045 7 000 252 045

25:41 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 147 188 5

000 152 188

25:47 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning 133 226 30

000 163 226

25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 287 228 19

750 306 978

25:76 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

347

644 8 000 355 644

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 2 522 807

20

000 2 542 807

26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål 211 470 -100 000

111

470

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 956 525 4 105 8 960

630

25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning 10 104 4 105 14 209

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 9 139 412

36 400 9

175 812

32:1 Länsstyrelserna m.m. 2 168 221 36 400 2 204 621

19 Regional utveckling 3 496 768 200 000 3 696 768

33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen (nytt ramanslag)

0 200

000 200 000

20 Allmän miljö- och naturvård 3 994 805 -10 000 3 984 805

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning 299 186 5 000 304 186

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald 1 691 197 -15 000 1 676 197

21 Energi 1 396 435 500 1 396 935

35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader 188 205 1 000 189

205

35:6 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser 20

000 -500 19 500

22 Kommunikationer 31 666 492 -188 000 31 478 492

36:2 Väghållning och statsbidrag 16 607 522 -66 000 16 541 522

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 11 196 512 -219 000

10

977 512

36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. 62 660 -3 000 59 660

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling 823 000 100 000 923 000

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 14 655 991

162

600 14 818 591

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning 231 759 5 000 236 759

41:2 Insatser för skogsbruket 221 200 148 000 369 200

43:1 Statens jordbruksverk 308 346 9 600 317 946

24 Näringsliv 3 891 377 20 000 3 911 377

26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 122 066

20

000 1 142 066

25 Allmänna bidrag till kommuner 57 468 750 -32 850 57 435 900

48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting 670

050 -200 000 470 050

48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 1 600 000 167 150

1

767 150

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget 277 150

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2004/05:100, avsnitt 3, punkterna

2-17) föreslår regeringen ändringar på tilläggsbudget. Regeringens

förslag avser ändringar av nivån på 50 anslag inom 21 utgiftsområden. 33

anslag höjs och 17 anslag sänks. Dessutom förs ett nytt anslag upp i

statsbudgeten. Vidare presenterar regeringen 14 förslag till ändringar

i redan beslutade bemyndiganden, ett nytt bemyndigande, ändringar i

anslagsanvändningen respektive andra förändringar med påverkan på

statsbudgeten.

Med anledning av regeringens förslag har 5 motioner väckts. Förslagen

i propositionen och motionerna återges i bilaga 1 till detta betänkande.

En sammanställning av regeringens och partiernas förslag till ändrade

och nya anslag finns i bilaga 2.

Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra sig över

de förslag i propositionen och motionerna som rör respektive utskotts

område. Yttranden har avlämnats från

utrikesutskottet (2004/05:UU3y),

socialutskottet (protokollsutdrag 2004/05:34),

trafikutskottet (2004/05:TU5y),

miljö- och jordbruksutskottet (2004/05:MJU2y),

näringsutskottet (2004/05:NU2y) och

arbetsmarknadsutskottet (2004/05:AU4y).

Konstitutionsutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet,

socialförsäkringsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet och

bostadsutskottet har beslutat att inte avge något yttrande över

tilläggsbudgeten.

Yttrandena återfinns i bilagorna 3-8.

Finansutskottet behandlar i detta sammanhang också 5 motionsyrkanden

från allmänna motionstiden hösten 2004 angående användningen av det

under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda anslaget

48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting,

vilka har överlämnats från socialutskottet. I betänkandet behandlas

även 4 motionsyrkanden väckta enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med

anledning av händelse av större vikt, vilka i berörda delar har överlämnats

till finansutskottet från näringsutskottet. Dessa motionsyrkanden avser

huvudsakligen statens roll i insatser för skogsbruket efter stormen i

södra Sverige i januari 2005.

Utskottets överväganden

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag

och anvisa nya anslag. I 2005 års ekonomiska vårproposition föreslår

regeringen ändrade och nya anslag för statsbudgeten för budgetåret 2005.

De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504 miljoner kronor

och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227 miljoner kronor. 51

anslag inom 22 utgiftsområden berörs av dessa förändringar.

Anslagsförändringarna i regeringens förslag till tilläggsbudget innebär att

anvisade medel ökar med 277 miljoner kronor netto. Efter de föreslagna

åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen i statsbudgeten för 2005 till

1,1 miljard kronor.

Utskottet behandlar punkterna 2-17 i vårpropositionen och motsvarande

förslag i motionerna utgiftsområdesvis.

Under utgiftsområde 5 Internationell samverkan behandlar utskottet, i

enlighet med utrikesutskottets yttrande 2004/05:UU3y, frågan om ändrat

ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen. I utskottets

förslag till riksdagsbeslut behandlas frågan i punkt 2.

Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket riksdagsordningen får beslut om anslag

för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas inte fattas

innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram fattas. I utskottets

förslag till riksdagsbeslut tas således förslagen i vårpropositionen

och motionerna om ändrade ramar och anslag upp i en punkt, punkt 20.

Övriga frågor behandlas som egna punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut, vilket markeras med en sammanfattningsruta vid respektive

rubrik i betänkandet.

Tilläggsbudget per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

46:2 Justitiekanslern

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 18 311 000 kr. Regeringen anser att anslaget 46:2 Justitiekanslern

behöver ökas med 1 425 000 kr eftersom Justitiekanslern fr.o.m. den 1

april 2005 övertar uppgiften från Domstolsverket att vid behov överklaga

beslut om rättshjälp och om ersättning av allmänna medel m.m. som fattas

av domstolar och andra myndigheter (den s.k. talerätten). Finansieringen

föreslås ske genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda

anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

90:5 Regeringskansliet m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 5 436 198 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet

m.m. minskas med 6,2 miljoner kronor för att bidra till att finansiera

ökningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

uppförda anslaget 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar. Förslaget

föranleds av att Styrelsen för psykologiskt försvar från den 1 juli

2005 avses ta över uppgiften att samordna det svenska samhällets insatser

samt hjälp och stöd till dem som bor och vistas i Sverige och som

drabbats av flodvågskatastrofen i Asien.

Vidare anser regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. bör

minskas med 18,5 miljoner kronor motsvarande en valutakursvinst för

Utrikesrepresentationen till följd av förändringen av den svenska kronan,

framför allt mot US-dollar. Dessutom föreslår man att anslaget minskas

med 45 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader med

anledning av flodvågskatastrofen i Asien.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.

m. minskas med 69,7 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:5 Statistiska centralbyrån

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 437 433 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Statistiska

centralbyrån minskas med 0,5 miljoner kronor för att bidra till att

finansiera ökningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda

anslaget 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

1:6 Kammarkollegiet

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 29 667 000 kr. Regeringen anser att ytterligare kontakttolkar bör

auktoriseras och att rättstolkar behöver examineras under året för att

det ska vara möjligt att tillgodose behovet av kontakttolkar i samband

med den aviserade reformen av instans- och processordningen i utlännings-

och medborgarskapsärenden. Anslaget 1:6 Kammarkollegiet föreslås därför

ökas med 1 825 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde

7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

1:11 Statliga tjänstepensioner m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 8,2 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att personalen hos de

allmänna försäkringskassorna den 1 januari 2005 inordnades i det statliga

tjänstepensionssystemet. Av denna anledning tillfördes anslaget 1:11

Statliga tjänstepensioner m.m. medel. Vid beräkningen av beloppet kom

av misstag även medel avseende pensionsersättningar att ingå. Sådana

ersättningar är emellertid en förmån som enligt avtalet om trygghetsförmåner

ska betalas av arbetsgivaren. Anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner

m.m. bör därför minskas med 28 852 000 kr. Regeringen föreslår att

motsvarande medel i stället anvisas på det under utgiftsområde 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:6 Försäkringskassan.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

2:1 Finansinspektionen

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 178 401 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 2:1 Finansinspektionen

minskas med 1,5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av det under

utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Rörlig kredit för handel med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om rörlig kredit för handel

med fondandelar inom Premiepensionsmyndigheten. Därmed tillstyrks punkt

2 i propositionen.

Propositionen

Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om en rörlig kredit i

Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.

Regeringen har erfarit att behovet av rörlig kredit för fondhandel har

ökat kraftigt under 2005, främst till följd av ett ökat antal fondbyten

och ökade värden på pensionsspararnas konton. Härtill kommer att

fondavvecklingar behöver kunna hanteras. Utnyttjandet av den rörliga

krediten varierar kraftigt över året. Behovet har visat sig vara särskilt

stort vid månadsskiften och under vinterhalvåret.

Mot denna bakgrund anser regeringen att krediten behöver höjas och att

den bör få uppgå till högst 750 miljoner kronor. Regeringen avser att

noga följa behovet av rörlig kredit för fondhandel.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 2).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:4 Ekobrottsmyndigheten

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 342 198 000 kr. Regeringen presenterar i propositionen Marknadsmissbruk

(prop. 2004/05:142) förslag till nya regler som ska tillämpas i samband

med handel med finansiella instrument. Bland annat föreslår man att

Ekobrottsmyndighetens ansvar för att utreda marknadsmissbruk ska inträda

tidigare samt att Finansinspektionens ansvar i motsvarande omfattning

ska minska. Förändringen avses träda i kraft den 1 juli 2005. För att

Ekobrottsmyndigheten ska kunna bedriva denna verksamhet effektivt

föreslår regeringen att anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 1,5

miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:1 Finansinspektionen

minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

4:5 Domstolsväsendet m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 4 046 980 000 kr. I samband med den aviserade reformen av instans-

och processordningen i utlänningsärenden ska Utlänningsnämnden läggas

ned och överprövningen av utlännings- och medborgarskapsärenden ska ske

i allmänna förvaltningsdomstolar. För att täcka kostnaderna för

förberedelserna inför de nya arbetsuppgifterna med den nya instans- och

processordningen bör domstolsväsendets resurser ökas med 120 miljoner

kronor.

Vidare anser regeringen att domstolarna behöver tillföras 55 miljoner

kronor för att täcka kostnader för ytterligare uppgifter i och med att

beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst nu kan överklagas genom

förvaltningsbesvär.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.

ökas med 175 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1

Biståndsverksamhet minskas samt genom att de under utgiftsområde 22

Kommunikationer

uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag och 36:4 Banverket:

Banhållning och sektorsuppgifter minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

4:12 Rättshjälpskostnader m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 1 027 957 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader

m.m. minskas med 1 425 000 kr för att finansiera ökningen av det under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:2 Justitiekanslern.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader

för rättsväsendet

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 4 miljoner kronor. Regeringen konstaterar att kraftigt ökade kostnader

till följd av flodvågskatastrofen i Asien har uppkommit bl.a. för att

bistå nödställda svenskar i regionen. Därför föreslår man att anslaget

5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader

för rättsväsendet ökas med 150 miljoner kronor. Finansiering sker genom

att anslag inom andra utgiftsområden, främst utgiftsområde 6 Försvar

samt beredskap mot sårbarhet, minskas.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del).

Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen

om ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen.

Jämför särskilt yttrande 1 (m, fp).

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2005 föreslog regeringen ett nytt anslag på

22 miljoner kronor under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, 5:11

Samarbete inom Östersjöregionen, avsett att finansiera fortsatt integration

och samverkan kring Östersjön (prop. 2004/05:1, utg.omr. 5 avsnitt 3.8.

11). Enligt budgetpropositionen skulle huvuddelen av verksamheten

förläggas till en ny Sidaenhet på Gotland. Regeringen beräknade att 20

permanenta tjänster - finansierade över Sidas förvaltningsanslag - skulle

behövas för att bedriva verksamheten.

Utrikesutskottet konstaterade i sin behandling av förslaget att det

inte var uppenbart vari verksamheten inom den nya enheten skulle bestå.

Utrikesutskottet föreslog att riksdagen som villkor för anslagets

utnyttjande skulle föreskriva att regeringen senast i den ekonomiska

vårpropositionen 2005 skulle återkomma till riksdagen med förslag till

mål för verksamheten. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag

(bet. 2004/05:UU1, rskr. 2004/05:91).

Propositionen

Regeringen återkommer i 2005 års ekonomiska vårproposition (avsnitt 6.

6 Sidas profilenhet) till frågan. Regeringen anför att målet för

Östersjöenhetens verksamhet är att skapa förutsättningar för att särskilt

statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda organisationer i

Sverige ska kunna vidmakthålla, komplettera och utveckla former för

samarbete med främst de nya EU-medlemsländerna i Östersjöområdet.

Verksamheten bör ha sin utgångspunkt i behov och initiativ hos de svenska

aktörerna. Särskild uppmärksamhet avses ges ämnesområden som är viktiga

ur ett bredare regionalt eller nationellt perspektiv och berör fler än

en aktörsgrupp på svensk sida. Det kan avse hanteringen av kollektiva

nyttigheter som vatten, luft, klimat, kustzoner, mark och natur men

också tvärsektoriella problemställningar som migration, brottsbekämpning,

sjösäkerhet, livsmedelssäkerhet, socialtjänst samt hälsoområdet och

smittskydd.

Enheten avses också kunna bidra med medel för mindre insatser (resor,

seminarier och studier) för att möjliggöra samverkan mellan svenska

aktörer och parter i de berörda länderna samt också bidra med initial

finansiering av projekt inom ovan angivna områden.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet anför i sitt yttrande (UU3y) att även om den av regeringen

i vårpropositionen framlagda målbeskrivningen inte helt uppfyller de

principiella krav riksdagen ställt på hur målen för en verksamhet bör

vara utformade bör den godtas för anslagets vidare utnyttjande under

innevarande budgetår. Sidas verksamhet på Gotland befinner sig i ett

initialskede, men med successivt vunna erfarenheter skapas förutsättningar

för regeringen att i kommande budgetproposition ytterligare tydliggöra

utnyttjandet av anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen samt att

också i övrigt formulera målen för verksamheten i enlighet med riksdagens

krav.

Utrikesutskottet redovisar vidare vissa överväganden av mera formell

natur. Om användning av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen

genom budgetreglering. Riksdagen anvisar, enligt 9 kap. 3 § regeringsformen,

anslag till angivna ändamål. Innebörden av detta är att det anvisade

beloppet inte kan ses fristående från det ändamål som riksdagen beslutat.

I föreliggande fall har riksdagen uttryckligen föreskrivit att medlens

vidare utnyttjande förutsätter ett riksdagens förnyade ställningstagande

till ändamålen.

I propositionen framförs emellertid inget yrkande om ställningstagande

till ändamålen med det aktuella anslaget. Det är dock uppenbart att det

är regeringens önskemål att verksamhet för fortsatt integration och

samverkan kring Östersjön bedrivs genom en Sidaenhet på Gotland.

Utrikesutskottet ställer sig i sak positivt till detta.

Utrikesutskottet anser att finansutskottet hos riksdagen bör hemställa

att beslut på tilläggsbudget fattas om ändrat ändamål, enligt vad som

anges i avsnitt 6.6 Sidas profilenhet i propositionen, för anslaget

5:11 Samarbete inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 5 Internationell

samverkan.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har inga invändningar mot utrikesutskottets förslag.

Finansutskottet föreslår således att riksdagen godkänner det som anförs

i vårpropositionen (avsnitt 6.6 Sidas profilenhet) om ändrat ändamål

för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen inom utgiftsområde 5

Internationell samverkan.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:3 Krisberedskapsmyndigheten

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 144 649 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 6:3

Krisberedskapsmyndigheten

minskas med 8 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader

med anledning av flodvågskatastrofen i Asien.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 17 467 000 kr. Regeringen tillkallade i januari en kommitté benämnd

Nationellt råd för stöd och samordning till drabbade med anledning av

naturkatastrofen i Asien (dir. 2005:1). Rådet har i uppdrag att verka

för samordning av samhällets insatser samt att hjälpa och stödja dem

som bor och vistas i Sverige och som drabbats av naturkatastrofen i

Asien. Utgifterna för rådet belastar för närvarande det under utgiftsområde

1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

Rådets nuvarande uppgifter och ansvar för framtida aktiviteter som

behöver genomföras för att stödja de som drabbats av naturkatastrofen

bör enligt regeringens uppfattning hanteras av en förvaltningsmyndighet.

Regeringen avser därför att under 2005 föra över rådets uppgifter till

Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Därigenom kan den erfarenhet

utnyttjas som SPF skaffat sig genom att bl.a. vara statens organ för

kontakter med anhöriga till offer för M/S Estonias förlisning och

överlevande.

Ett råd som ska ha motsvarande uppgifter som kommittén ska knytas till

SPF. Rådet avses ha samma sammansättning som nuvarande kommitté. Ordförande

och övriga ledamöter i rådet kommer att utses av regeringen.

Regeringen anser att rådets verksamhet ska finansieras från anslaget

6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar, varför anslaget behöver ökas

med 21 210 000 kr. Finansiering sker delvis genom att det under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.

m. minskas.

Vidare föreslår regeringen att anslaget 7:5 Krisberedskap minskas med

112 miljoner kronor för att bidra till att täcka kostnader med anledning

av flodvågskatastrofen i Asien, bl.a. kostnader för det nu nämnda

Nationella rådet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Låneram för beredskapsinvesteringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för

Socialstyrelsens låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar.

Därmed tillstyrks punkt 3 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har ett bemyndigande att låta Socialstyrelsen disponera en

låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200

miljoner kronor. Regeringen anser att åtgärder bör vidtas för att stärka

den nationella beredskapen mot en influensapandemi. Bland annat behövs

beredskapslagring av antivirala medel för förebyggande behandling av

personal inom samhällsviktig verksamhet samt för behandling av personer

med hög risk för komplikationer. För att möjliggöra detta behöver

Socialstyrelsens låneram för beredskapsinvesteringar utökas med 100 miljoner

kronor till 300 miljoner kronor. Därför föreslår regeringen att den

bemyndigas att för 2005 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 300 miljoner

kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 3).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 21 732 194 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

minskas med 200 miljoner kronor för att finansiera förberedelser för en

ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden.

2005 års biståndsram om 0,882 % av BNI påverkas enligt regeringen inte

av förslaget.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för

anslaget 8:1 Biståndsverksamhet. Därmed tillstyrks punkt 4 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har för detta ändamål ett bemyndigande att göra ekonomiska

åtaganden som efter 2005 medför utgifter om högst 36 235 miljoner kronor.

Regeringen anser att en ökad möjlighet att göra ekonomiska åtaganden

behövs för att uppnå en tillräcklig långsiktighet i det internationella

utvecklingssamarbetet. Ökade utfästelser behöver göras bl.a. till

Världsbankens internationella utvecklingsfond, Globala fonden mot hiv/aids,

malaria och tuberkulos och till Internationella jordbruksutvecklingsfonden.

Därför föreslår regeringen att bemyndigandet att göra ekonomiska

åtaganden som medför utgifter efter 2005 för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

ökas med 4 895 miljoner kronor till 41 130 miljoner kronor.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet tillstyrker i sitt yttrande (UU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utrikesutskottet, regeringens

förslag (punkt 4).

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden med anledning av en ny

instans- och processordning i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att vidta förberedande

åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden så att en ny instans- och

processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden kan införas den 31

mars 2006. Utskottet förutsätter samtidigt att de årliga utbetalningarna

med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom den beräknade

totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna på 900 miljoner

kronor per år från 2006. Därmed tillstyrks delvis punkt 5 i propositionen.

Propositionen

Riksdagen har givit regeringen som sin mening till känna att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag till en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden (bet. 2001/02:SfU2, rskr. 2001/02:69-70).

Regeringen har nyligen beslutat om en lagrådsremiss: Ny instans- och

processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. I denna föreslås

bl.a. att Utlänningsnämnden ska avvecklas och att överprövningen av

Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden i

stället ska ske i migrationsdomstolar och i en Migrationsöverdomstol.

Tre länsrätter ska vara Migrationsdomstolar medan Kammarrätten i Stockholm

ska vara Migrationsöverdomstol. Reformen ska genomföras den 1 januari

2006.

Regeringen aviserar att en proposition angående den nya instans- och

processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (NIPU) överlämnas

till riksdagen i maj 2005. Reformens ekonomiska konsekvenser kommer att

preciseras närmare i den propositionen och i budgetpropositionen för

2006.

Mot denna bakgrund anser regeringen att ett antal anslag behöver ökas

redan på denna tilläggsbudget. Härutöver behöver en del förberedelser

vidtas som innebär att ekonomiska åtaganden görs för kommande budgetår.

Åtagandena avser anställning av ett mindre antal nyckelpersoner vid de

nya domstolarna. Domare och föredragande i övrigt i migrationsdomstolarna

samt i Migrationsöverdomstolen kommer dock att anställas under förutsättning

att riksdagen beslutar att reformen ska genomföras. Åtagandena avser

också tecknandet av hyreskontrakt för domstolslokaler.

De åtaganden som nu nämnts är nödvändiga för att reformen ska kunna

träda i kraft enligt förslaget i den aviserade propositionen. Därför

föreslår regeringen att man under 2005 får vidta förberedelser och ingå

ekonomiska åtaganden så att NIPU kan införas den 1 januari 2006.

Kompletterande information

Regeringen har den 26 maj 2005 beslutat om propositionen Ny instans-

och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. I propositionen

föreslås att datum för reformens ikraftträdande senareläggs till den 31

mars 2006. Denna senareläggning påverkar dock endast marginellt det i

vårpropositionen angivna behovet att ingå ekonomiska åtaganden för att

reformen ska kunna träda i kraft enligt förslaget i den aviserade

propositionen. Därmed kvarstår regeringens avsikt, om riksdagen ger sitt

medgivande, att under 2005 ingå ekonomiska åtaganden för kommande

budgetår för att förbereda den aviserade reformen.

De åtaganden som gäller anställning av ett mindre antal nyckelpersoner

(ca 30 stycken) är av avgörande betydelse för att verksamheten vid de

nya domstolarna kan påbörjas direkt i samband med att reformen träder

i kraft. Därför behöver rekryteringsprocessen och anställningsförfarandet

inledas i god tid innan reformen genomförs.

Bemyndigandet omfattar vidare tecknande av hyreskontrakt för domstolslokaler

samt genomförande av ett antal nödvändiga investeringar. Ett antal

specialfastigheter ska hyras och byggas om för att uppnå en hög säkerhetsnivå.

Staten behöver därför teckna hyreskontrakt för en längre tid än vad

som är vanligt i statsförvaltningen (uppemot 20 år jämfört med 5-6 år

för vanliga lokaler).

Det aktuella bemyndigandet syftar till att klargöra vilka åtaganden som

regeringen får ingå fram till dess att riksdagen behandlat regeringens

proposition angående NIPU och beslutat om reformens organisatoriska

utformning samt genomförande. Utan ett bemyndigande av detta slag är

det inte möjligt att genomföra reformen från den 31 mars 2006 eftersom

riksdagsbeslutet om NIPU kan fattas först under hösten 2005. Så snart

riksdagen fattat ett positivt beslut kan kostnaden för de ekonomiska

åtagandena föras på relevanta anslagsposter i statsbudgeten.

Budgetbelastningen under de kommande åren till följd av de åtaganden

som bemyndigandet avser är dock i dagsläget svår att beräkna. Den totala

kostnaden för dessa åtaganden uppskattas för närvarande till drygt

2 miljarder kronor under en 20-årsperiod (eller ca 115 miljoner kronor

per år). Regeringen anger samtidigt i vårpropositionen (avsnitt 6, s.

136-137) att utgifterna för NIPU blir högre än vad som tidigare beräknats.

Utöver tidigare beslutade nivåökningar om 500 miljoner kronor beräknas

ytterligare utgifter på ca 400 miljoner kronor per år under 2006 och

2007 (se även tabell 6.8, s. 140). I beräkningarna ingår en initial

överdimensionering, dels för att hantera de ärenden som domstolarna

övertar från Utlänningsnämnden, dels för att domstolarna tillförs ett

nytt ärendeslag. Man kan anta att de årliga utbetalningarna med anledning

av de aktuella åtagandena kommer att rymmas inom den beräknade årliga

verksamhetskostnaden på ca 900 miljoner kronor från 2006.

Finansutskottets ställningstagande

Med anledning av att reformen av instans- och processordningen i

utlännings- och medborgarskapsärenden nu föreslås genomföras den 31 mars

2006 i stället för den 1 januari 2006 kan utgifterna för 2006 förväntas

bli lägre än vad som beräknats i vårpropositionen. Det är för närvarande

omöjligt att närmare bedöma storleken på denna utgiftsminskning. Regeringen

aviserar dock att man i samband med budgetpropositionen för 2006 avser

att återkomma med förslag till de anslagsförändringar som behövs för

reformens genomförande. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen

att samtidigt ta upp frågan om hur de medel som i och med reformens

senareläggning inte behövs för att dess finansiering ska återföras till

biståndet.

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att reformen är av sådan

vikt att den bör genomföras snarast möjligt. En proposition med förslag

till bl.a. en organisatorisk utformning av reformen förväntas emellertid

lämnas till riksdagen så sent att riksdagsbeslutet inte kan fattas förrän

under hösten 2005. Detta innebär att nödvändiga förberedelser för

reformens genomförande den 31 mars 2006 inte kan dröja till efter riksdagens

beslut i ärendet om den nya processordningen. Därför behöver vissa

ekonomiska åtaganden göras redan innan riksdagen fattar beslut med

anledning av den aviserade propositionen.

Syftet med det aktuella bemyndigandet är att säkerställa att den löpande

verksamheten vid de nya domstolarna ska fungera tillfredsställande från

reformens införandedatum. Regeringen har dock inte i vårpropositionen

angett hur stora belopp som kommer att belasta statsbudgeten till följd

av dessa åtaganden. Som framgår av föregående avsnitt med kompletterande

information har utskottet inhämtat vissa uppgifter om den förväntade

budgetbelastningen. Regeringen avser också att i den kommande

budgetpropositionen presentera nya överväganden om utgifts- och

anslagsförändringar

med anledning av eventuellt ändrade bedömningar som påverkar beräkningen

av reformens ekonomiska effekter.

Utskottet anser att regeringen bör bemyndigas att under 2005 vidta

förberedelser och ingå ekonomiska åtaganden så att NIPU kan införas den

31 mars 2006. Utskottet utgår i sitt ställningstagande från att de årliga

utbetalningarna med anledning av dessa åtaganden kommer att rymmas inom

den totala kostnaden för verksamheten i de nya domstolarna, vilken för

närvarande beräknas till 900 miljoner kronor per år från 2006. Samtidigt

förutsätter utskottet att regeringen senast i budgetpropositionen för

2006 återkommer till riksdagen med en detaljerad beräkning av de

anslagsförändringar som krävs för reformens genomförande.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker finansutskottet delvis

regeringens förslag (punkt 5).

12:1 Migrationsverket

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 642 505 000 kr. Regeringen aviserar att Migrationsverket kommer att

få ändrade arbetsuppgifter i samband med den aviserade reformen av

instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden.

För att kunna inleda omställningsarbetet behöver verket redan i år

utökade resurser motsvarande 55 miljoner kronor. Samtidigt minskar antalet

asylsökande i år jämfört med tidigare bedömning. Antalet avgjorda ärenden

kommer därmed att minska. Enligt regeringens bedömning minskar resursbehovet

av detta skäl med motsvarande 25 miljoner kronor.

Sammantaget föreslår regeringen att anslaget 12:1 Migrationsverket ökas

med 30 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde

7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

12:2 Mottagande av asylsökande

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 3 296 162 000 kr. Regeringen bedömer att utgifterna för ersättning

till landstingen för asylsökandes hälso- och sjukvård blir högre än

tidigare beräknat. Därför föreslår man att anslaget 12:2 Mottagande av

asylsökande ökas med 15 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

12:4 Utlänningsnämnden

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 149 792 000 kr. Regeringen anser att Utlänningsnämnden behöver ökade

resurser för att så långt möjligt kunna arbeta ned sina ärendebalanser

inför ikraftträdandet av den aviserade reformen av instans- och

processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden. Därför föreslår

man att anslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas med 25 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 177 027 000 kr. Regeringen konstaterar att utgifterna för offentligt

biträde i utlänningsärenden har ökat till följd av att beslutskapaciteten

vid Migrationsverket och Utlänningsnämnden har ökat. Därför föreslår

man att anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas med

10 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde

7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 225 556 000 kr. Regeringen konstaterar att antalet verkställda utresor

för personer som avvisats eller utvisats har ökat, vilket lett till

högre utgifter än tidigare beräknat. Därför föreslår man att anslaget

12:6 Utresor för avvisade och utvisade ökas med 9 070 000 kr. Finansiering

sker genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda

anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 269 199 000 kr. Regeringen anser att anslaget 13:3 Bidrag till hälso-

och sjukvård behöver ökas med 2,5 miljoner kronor för att Nätverket för

läkemedelsepidemiologi ska ha möjlighet att även i fortsättningen bedriva

en effektiv verksamhet.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del).

16:7 Bilstöd till handikappade

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 256 miljoner kronor. Regeringen anser att anslaget 16:7 Bilstöd till

handikappade bör ökas med 65 miljoner kronor för att förkorta väntetiderna

för bidrag.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrar sig i form av protokollsutdrag, tillstyrker

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

19:6 Försäkringskassan

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 7 159 398 000 kr. Personalen hos de allmänna försäkringskassorna

inordnades från den 1 januari 2005 i det statliga tjänstepensionssystemet.

Det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda

anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. tillfördes medel för

ändamålet. Vid beräkningen av beloppet kom av misstag även medel avseende

pensionsersättningar att ingå. Sådana ersättningar är en förmån enligt

avtalet om trygghetsförmåner och ska betalas av arbetsgivaren. Därför

föreslår regeringen att anslaget 19:6 Försäkringskassan ökas med 28 852 000

kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning uppförda anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner

m.m. minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 4 540 191 000 kr. Regeringen anser att behovet av arbetsmarknadsutbildning

har ökat. Antalet platser i sådan utbildning behöver öka med 2 000 under

andra halvåret 2005. Syftet är att motverka risken för arbetskraftsbrist

och inflationsdrivande flaskhalsar i konjunkturuppgången. Därför föreslår

regeringen att anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader ökas med 150 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det

under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.

m. minskas.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar i sitt yttrande (AU4y) förslaget om

ökning av anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader i syfte att öka volymen arbetsmarknadsutbildning och styra

över den från förberedande utbildning till sådan yrkesutbildning som

kan förhindra att det uppstår arbetskraftsbrist och flaskhalsar. Samtidigt

sätter arbetsmarknadsutskottet ifråga om den föreslagna volymökningen

är tillräcklig för att tillgodose de behov av personer med rätt

yrkeskompetens som kan uppstå senare i år. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar

dock att regeringen följer utvecklingen och kommer att föreslå ytterligare

åtgärder om det visar sig nödvändigt. Mot denna bakgrund tillstyrker

arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra en annan

bedömning än arbetsmarknadsutskottet. Därmed tillstyrker finansutskottet,

i likhet med arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 17 i

denna del).

Finansieringsbidrag vid arbetspraktik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för

finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Därmed tillstyrks punkt 6 i

propositionen.

Propositionen

Enligt nuvarande regler som förordades vid riksdagsbehandlingen (bet.

1998/99:AU1, rskr. 1998/99:105) ska arbetsgivare som i dag anordnar

arbetspraktik betala 3 000 kr per månad i finansieringsbidrag till staten.

Syftet med bidraget är att motverka att praktikplatserna tränger undan

ordinarie jobb. Undantag medges i vissa fall i enlighet med vad som

föreskrivs i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

Detta för att påverka arbetsgivarnas vilja att anordna praktik framför

allt för personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden.

Regeringen konstaterar att reglerna har inneburit att endast en mycket

begränsad del av arbetsgivarna betalar ett finansieringsbidrag. En

uppföljning från Arbetsmarknadsstyrelsen visar att 94 % av besluten under

perioden april 2003 till mars 2004 innebar undantag från huvudregeln.

Motiven till beslut om undantag har också varit bristfälligt dokumenterade.

För att i konjunkturuppgången motverka risken att praktikplatserna

tränger undan reguljära jobb vill regeringen begränsa undantagen. Därför

föreslår man att samtliga arbetsgivare ska betala ett finansieringsbidrag

om 3 000 kr per månad. Regeringen ser dock fortfarande ett behov av att

säkerställa att reglerna utformas så att även utsatta grupper i tillräcklig

utsträckning ska få praktikplatser. Därför föreslår man att regeringen

även fortsättningsvis ska få föreskriva om vissa undantag från kravet

på att betala finansieringsbidraget. Förslagen bör träda i kraft den 1

juli 2005 och gälla arbetspraktik som påbörjas den 1 juli 2005 eller

senare.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens

förslag. Samtidigt framhåller arbetsmarknadsutskottet vikten av att de

nya reglerna om finansieringsbidrag inte blir hinder för att inrätta

praktikplatser i kommunerna. Detta mot bakgrund av den ökade arbetslösheten

bland kvinnorna i samband med nedskärningar i kommuner. Arbetsmarknadsutskottet

ser därför det som angeläget att kommunsektorn kan tillföras ytterligare

resurser de närmaste åren.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning att det inte

är tillfredsställande att arbetslösheten ökar bland grupper som har en

svagare eller mer utsatt situation på arbetsmarknaden. Därför ser

finansutskottet positivt på propositionens förslag att regeringen även

fortsättningsvis ska få föreskriva om vissa undantag från kravet att

betala finansieringsbidrag vid arbetspraktik. Finansutskottet förutsätter

att regeringen särskilt bevakar situationen på arbetsmarknaden och vid

behov använder sin föreskrivningsrätt för att säkerställa att några

snedvridningar inte uppkommer till följd av de ändrade reglerna för

finansieringsbidraget.

Mot denna bakgrund tillstyrker finansutskottet, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, regeringens förslag (punkt 6).

Tid i arbetsmarknadspolitisk aktivitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för tid i

arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Därmed tillstyrks punkt 7 i propositionen.

Propositionen

Enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program ska

en arbetsmarknadspolitisk insats omfatta heltid och vara längst sex

månader. Endast om det finns särskilda skäl får tiden vara längre och

pågå på deltid. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för

2005 aviserat åtgärder för att begränsa och förtydliga undantagsmöjligheterna

i det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Som ett led i detta ska

särskilda skäl inte längre utgöra en bedömningsgrund för när en insats

kan pågå under längre tid än i normalfallet eller på deltid. Avsikten

är att uppnå en mer enhetlig tillämpning av reglerna och säkerställa

att så många som möjligt kan få del av insatserna. För vissa av insatserna

finns dock särregler, t.ex. aktivitetsgarantin, prova-på-platser och

ungdomsgarantin. För vissa arbetsmarknadsutbildningar är också kurstiden

längre än sex månader.

Regeringen konstaterar att stöd till start av näringsverksamhet i vissa

delar inte har visat sig användas på avsett sätt. Det minskar effektiviteten

i stödet och riskerar att snedvrida konkurrensen. Uppföljningsrapporter

visar också att en stor andel av dem som fått stöd har haft det under

långa perioder. Mot denna bakgrund anser regeringen att detta stöd endast

bör lämnas längre än sex månader om det är motiverat av sjukdom eller

av att myndighets tillstånd som behövs för verksamheten har blivit

försenat. Svårigheter att inom sex månader nå tillfredsställande lönsamhet

ska därför inte utgöra skäl för förlängning.

Regeringen framhåller även att förutsättningarna för deltagande i program

på deltid bör bestämmas till de fall då tiden motsvarar arbetsutbudet

eller att insatsen kombineras med arbete eller annat program. Förslagen

bör träda i kraft den 1 juli 2005 och gälla insatser som påbörjas den

1 juli 2005 eller senare.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

regeringens förslag (punkt 7).

Villkor för anställningsstöd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade villkor för

anställningsstöd. Därmed tillstyrks punkt 8 i propositionen. Förslaget i

motionen avstyrks. Jämför reservation 1 (m, fp, kd).

Propositionen

Regeringen konstaterar att anställningsstöd har varit framgångsrikt när

det gäller möjligheten för långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna att

kunna få ett jobb. Uppföljningar av reglernas tillämpning pekar emellertid

på att användningen av undantagen från tidsgränserna för anställningsstöden

är för vid och i vissa fall felaktig. Detta riskerar att medföra att de

som har de allra största svårigheterna att få ett jobb inte i tillräcklig

utsträckning får del av stöden. Mot denna bakgrund har regeringen i

samband med budgetpropositionen för 2005 aviserat förändringar och

förtydliganden av de undantagsmöjligheter från tidsgränserna som gäller

för att anställningsstöd ska kunna lämnas.

I den aktuella vårpropositionen föreslår regeringen att stödperioderna

förkortas för de stöd som för närvarande utgår under längst tid. Detta

för att stödet i större utsträckning verkligen ska tillfalla dem som är

i störst behov av det. För personer som fyllt 61 år ska dock särskilt

anställningsstöd även fortsättningsvis kunna lämnas under 24 månader.

Vidare

föreslår man att reglerna för det allmänna anställningsstödet ändras så

att villkoret om långtidsarbetslöshet tas bort. Motivet är att det inte

ska skapas felaktiga incitament som innebär att personer inte tar eller

erbjuds kortare jobb eller program eftersom detta bryter arbetslöshetstiden

och gör att de inte uppfyller villkoret för att kunna ta del av stödet.

Avsikten är främst att öka effektiviteten genom att de arbetssökande,

som är i störst behov av stöd för att få ett arbete, får del av insatserna.

Slutligen föreslås en ändring som innebär att undantag när det allmänna

och förstärkta anställningsstödet får utgå under längre tid än vad som

gäller enligt huvudreglerna för respektive stöd begränsas till att endast

avse sjukdom. Övriga nu gällande undantag blir inte längre nödvändiga

eftersom inskrivningstiden inte påverkas av t.ex. tillfällig föräldraledighet.

Regeringen föreslår att förändringarna ska träda i kraft den 1 juli

2005 och gälla anställningar med anställningsstöd som påbörjas den 1

juli 2005 eller senare. Anställningsstöd lämnas som en kreditering av

arbetsgivarnas skattekonto och belastar statsbudgetens inkomstsida.

Motionen

Centerpartiet avvisar i motion Fi16 (yrkande 2) regeringens förslag

beträffande anställningsstöd. Motionärerna kritiserar dagens anställningsstöd

eftersom det endast ges till de arbetslösa som anvisas till olika företag

av arbetsförmedlingen. Dessutom omfattar det en subvention på minst 50

% av lönekostnaden enbart upp till ett tak. Personer med särskilt

anställningsstöd undantas därutöver från lagen om anställningsstöd. Mot

denna bakgrund anser motionärerna att det behövs en större flexibilitet

inom arbetsmarknadspolitiken för att kunna anpassa individuella lösningar

för olika arbetslösa. Denna flexibilitet kan enligt motionärernas mening

uppnås med hjälp av nystartsjobb, ett förslag som stöds av de fyra

borgerliga partierna.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens

förslag och avstyrker förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

regeringens förslag (punkt 8) och avstyrker motion Fi16 (c) yrkande 2.

Finansutskottet vill i detta sammanhang också erinra om att frågan om

utformningen av arbetsmarknadspolitiken diskuteras närmare i betänkandet

om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (bet.

2004/05:FiU20, avsnitt 2.3).

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

24:1 Jämställdhetsombudsmannen

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 21 907 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 24:1

Jämställdhetsombudsmannen

ökas med 2 miljoner kronor för att bl.a. möjliggöra en utökad tillsyn

av arbetsgivare för att motverka lönediskriminering. Finansiering sker

genom att anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med motsvarande belopp.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med arbetsmarknadsutskottet,

regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:2 Studiemedel m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 10 402 918 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 25:2 Studiemedel

m.m. minskas med 199 750 000 kr för att finansiera ökningarna av det

under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av

arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader samt de under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslagen 25:19 Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning och 25:75 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 793 181 000 kr. Regeringen anser att antalet platser i den kvalificerade

yrkesutbildningen bör utökas med ca 1 000 höstterminen 2005 som en del

i satsningen för att minska arbetslösheten. Utgifterna för de nya

platserna beräknas till 30 miljoner kronor. Finansiering sker genom att

det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel

m.m. minskas. Bidrag utbetalas enligt avtal som statsbidrag eller som

särskilda medel till utbildningsanordnare av kvalificerad yrkesutbildning

enligt lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökat bemyndigande för

anslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning. Därmed tillstyrks

punkt 9 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har för detta ändamål ett bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 1 558 720 000 kr. Regeringen anser att

bemyndiganderamen behöver ökas och omfördelas mellan åren till följd av att

anslaget för och verksamheten inom den kvalificerade yrkesutbildningen

ökas. Därför föreslår man att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter som uppgår till högst 950 miljoner kronor under 2006

och högst 700 miljoner kronor under perioden 2007-2010.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 9).

Vissa anslag till forskning och forskarutbildning

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för de anslag som redovisas i tabell 1

nedan upptagna ramanslag på sammanlagt 3 425 910 000 kr. I enlighet med

sin bedömning i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop.

2004/05:80) anser regeringen att forskning och forskarutbildning vid vissa

lärosäten bör stärkas. Mot denna bakgrund föreslår man att anslagen

till Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet

samt Högskolan på Gotland (under anslaget 25:76 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor) ökas i den omfattning som anges

i tabell 1 nedan. Vidare föreslås att forskningen vid Vetenskapsrådet

stärks med 20 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor avser medicinsk

forskning och 10 miljoner kronor teknisk forskning.

Finansiering av dessa ökningar och höjningen av de under andra utgiftsområden

uppförda anslagen för Forskningsrådet för miljö och areella näringar

och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem sker genom att

anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas med

100 miljoner kronor.

Tabell 1. Ökningar av vissa anslag till forskning och

forskarutbildning

Kronor

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 287 228 000 kr. Som en del i regeringens satsning för att minska

arbetslösheten planeras en ettårig, kompletterande utbildning för

invandrade akademiker med start hösten 2005. Utbildningen ska omfatta 100

helårsstudenter vid Linköpings universitet och Malmö högskola. Vidare

ska en ökad satsning göras på särskilda lärarutbildningar (SÄL). Dessa

riktas mot obehöriga yrkeslärare som är anställda i en kommun och

beräknas totalt omfatta 1 000 platser. Mot denna bakgrund föreslår regeringen

att anslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.

m. ökas med 19 750 000 kr, vilket motsvarar kostnaden för dessa åtgärder.

Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 15 Studiestöd

uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett obetecknat

anslag på 10 104 000 kr. Regeringen anser att ytterligare resurser behövs

för utbildning av auktoriserade kontakttolkar och auktoriserade tolkar

med specialutbildning för att tillgodose ett ökat behov av kontakttolkar

i samband med den aviserade reformen av instans- och processordningen

i utlännings- och medborgarskapsärenden. Därför föreslår man att anslaget

25:3 Bidrag till kontakttolkar ökas med 4 105 000 kr. Finansiering sker

genom att det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda

anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Förlängd giltighet för kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad av

bostäder

Propositionen

Ett nytt system för statliga kreditgarantier för lån till ny- och

ombyggnad av bostäder infördes den 15 april 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr.

18, bet. 2003/04:BoU1, rskr. 2003/04:74). Av budgetpropositionen för

2004 framgår att kreditgarantier skulle kunna ställas ut t.o.m. 2006.

Syftet med denna tidsbegränsning var att reglerna skulle samordnas med

de övriga tidsbegränsade bostadspolitiska stöden, främst investeringsbidrag

för anordnande av hyresbostäder och investeringsstimulans för mindre

hyresbostäder och studentbostäder.

Regeringen bedömer nu att det är angeläget att undanröja den olägenhet

som uppstått genom att det inte är möjligt att efter utgången av 2006

samordna de tidsbegränsade investeringsstöden med kreditgarantier. För

att de tidsbegränsade bostadspolitiska instrumenten ska vara tidsmässigt

samordnade bör därför garantisystemet förlängas med två år. Detta betyder

att garantier ska kunna ställas ut till den 31 december 2008. De

tidsbegränsade investeringsstöden gäller nämligen för projekt som påbörjas

före den 31 december 2006 och färdigställs inom två år, medan avtal om

kreditgarantier får tecknas först när ett projekt har färdigställts.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning att

giltigheten för kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad av bostäder

bör förlängas.

32:1 Länsstyrelserna m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 2 168 221 000 kr. Regeringen konstaterar att den gemensamma

jordbrukspolitiken inom EU ger en medlemsstat möjlighet att genomföra reformer

under perioden 2005-2007. För att genomföra en reformering av

jordbrukspolitiken i Sverige krävs förberedande arbetsinsatser. Regeringen

anser att länsstyrelserna och Statens jordbruksverk behöver tillföras

ytterligare resurser för detta ändamål. Därför föreslår man att anslaget

32:2 Länsstyrelserna m.m. ökas med 36,4 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

33:6 Insatser med anledning av försvarsomställningen (nytt anslag)

Propositionen

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för

innevarande år. Regeringen anser att särskilda insatser behövs i de

lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av försvarsomställningen,

dvs. Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland. För att

möjliggöra insatser för ökad konkurrenskraft, hållbar tillväxt och

sysselsättning i dessa regioner samt för att möjliggöra omlokalisering

av statliga arbetstillfällen behövs enligt regeringen särskilda medel.

Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag för detta ändamål förs

upp på statsbudgeten. Anslaget 33:6 Insatser med anledning av

försvarsomställningen, som föreslås föras upp med 200 miljoner kronor, ska

användas för kostnader för tillväxtfrämjande insatser samt för kostnader

för omlokalisering av statliga arbetstillfällen i de mest berörda

kommunerna. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner uppförda anslaget 48:2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting minskas med motsvarande

belopp.

Motionen

Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi14 (yrkande 5) regeringens

förslag om att inrätta ett nytt ramanslag för insatser i samband med

försvarsomställningen och anslå 200 miljoner kronor till detta ändamål.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag

och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Folkpartiet liberalerna tillstyrker i en avvikande

mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande

5.

Kostnad för utlokalisering av statliga verk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionärens förslag med hänvisning till att det är

regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med redovisning av

arbetet med utlokalisering av statliga verk från Stockholm samt eventuella

finansieringsfrågor. Jämför reservation 2 (m, fp, kd).

Motionen

I motion Fi20 konstaterar Marietta de Pourbaix-Lundin (m) att regeringen

inte har utrett kostnaden för utlokaliseringen av de statliga verken

med anledning av försvarsomställningen. Samtidigt saknas det en

konsekvensbeskrivning av hur utlokaliseringen påverkar verksamheten i de

berörda verken. Detta innebär enligt motionären att vare sig regeringen

eller riksdagen har kunnat göra en avvägning om pengarna för utlokaliseringen

skulle ha kunnat användas på ett annat och eventuellt mer effektivt

sätt. Därför anser motionären att det är angeläget att regeringen senast

i budgetpropositionen hösten 2005 återkommer till riksdagen med en

fullständig kostnadsanalys av utlokaliseringen av statliga verk från

Stockholm.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande (NU2y) till en interpellationsdebatt

i början av april 2005 då ansvarigt statsråd, Ulrica Messing, svarade

på en fråga (fr. 2004/05:1365) från Marietta de Pourbaix-Lundin (m) om

totalkostnaden för utlokalisering av jobb från Stockholm. Enligt

statsrådets svar skiljer sig kostnaderna för omlokaliseringarna åt mellan

de olika myndigheterna, liksom deras ekonomiska situation. Därför kommer

varje myndighet att bedömas utifrån sina egna förutsättningar att

finansiera merkostnaden för omlokaliseringen. Den totala kostnaden för

myndigheterna, t.ex. lokal-, löne- och flyttkostnader, kan enligt

statsrådet bedömas först efter genomförda omlokaliseringar. Vidare

informerades om regeringens avsikt att - om behov uppkommer - återkomma

till riksdagen med redovisningar av arbetet med omlokalisering samt

eventuella finansieringsfrågor. Statsrådet framhöll också att

omlokaliseringarna ska ske på ett sådant sätt att verksamheterna långsiktigt

kan fungera med bibehållen kvalitet. Mot denna bakgrund avstyrker

näringsutskottet förslaget i motionen.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna respektive

Folkpartiet liberalerna har i denna del avgivit avvikande meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, i likhet med näringsutskottet, motion Fi20

(m).

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 299 186 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ökas med

5 miljoner kronor. Förstärkningen avser forskning om hållbar utveckling

i enlighet med regeringens syn på inriktningen av forskningspolitiken,

vilken presenteras i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop.

2004/05:80). Finansiering sker genom det under utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning uppförda anslaget 26:11 Särskilda utgifter

för forskningsändamål minskas.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,

regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 1 691 197 000 kr. Regeringen anser att anslaget 34:3 Åtgärder för

biologisk mångfald bör minskas med 15 miljoner kronor för att bidra

till att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2 Insatser

för skogsbruket.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,

regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett utökat och förlängt

bemyndigande för anslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning. Därmed tillstyrks punkt 10 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 72 728 000 kr. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 20 miljoner kronor under 2006 och högst 18 miljoner

kronor 2007.

För att underlätta genomförande av olika forskningsprojekt behöver

regeringen kunna ingå mer långsiktiga förpliktelser. Man föreslår därför

att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 34:11

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 38 miljoner kronor under perioden 2006-2008.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,

regeringens förslag (punkt 10).

Utgiftsområde 21 Energi

35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

om 188 205 000 kr. Statens energimyndighet är bl.a. ansvarig för

energistatistik. Den årliga statistiken över industrins energianvändning

ingår emellertid i dag som en del av den företagsstatistik som Statistiska

centralbyrån (SCB) ansvarar för. Energimyndigheten är därutöver en stor

användare av statistik om industrins energianvändning. Behovet av att

utveckla och förbättra denna statistik har ökat i och med de krav som

Kyotoprotokollet ställer.

Mot bakgrund av att statistiken om industrins energianvändning är nära

kopplad till Energimyndighetens ansvar för den officiella energistatistiken,

anser regeringen att ansvaret och därtill hörande anslag för denna

statistik bör övergå från SCB till Energimyndigheten. För att finansiera

dessa utökade uppgifter behöver anslaget 35:1 Statens energimyndighet:

Förvaltningskostnader ökas med 1 miljon kronor. De ökade utgifterna

finansieras genom att anslaget 35:6 Energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser minskas med 0,5 miljoner kronor och genom att

det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda

anslaget 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 0,5 miljoner kronor.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del).

Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrat bemyndigande för

anslaget 35:5 Energiforskning som innebär att åtagandena för energiforskning

höjs med 100 miljoner kronor för 2006 respektive för 2007-2009. Därmed

tillstyrks punkt 11 i propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.Jämför

reservation 3 (fp).

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 440 miljoner kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 446 miljoner kronor under 2006 och högst 446 miljoner

kronor under perioden 2007-2009.

Regeringen anser att ytterligare åtaganden på området behöver kunna

ingås redan under innevarande år för att nuvarande program inom

energiforskningen, inbegripet förnybara energikällor såsom solenergi,

bioenergi och vindkraft, ska kunna fullföljas. Därför föreslår man att

regeringen bemyndigas att under 2005 för ramanslaget 35:5 Energiforskning

besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 546 miljoner kronor under 2006 och högst 546 miljoner

kronor under perioden 2007-2009.

Motionen

Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi14 (yrkande 6) regeringens

förslag om ett bemyndigande att under 2005 göra åtaganden för energiforskning

som medför utgifter på ytterligare 100 miljoner kronor årligen under

2006 och framåt.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag

och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Folkpartiet liberalerna biträder i en avvikande mening

sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens

förslag (punkt 11) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 6.

Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling

av en reaktor vid Barsebäcksverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av

anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor

vid Barsebäcksverket. Därmed tillstyrks punkt 12 i propositionen.

Förslaget i motionen avstyrks. Jämför reservation 4 (m, fp, kd).

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

om 317 230 000 kr. Anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid

avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket har hittills varit avsett

för statens åtaganden om ersättning av vissa merkostnader som uppstår

till följd av att driften av den första reaktorn i Barsebäcksverket

upphörde i november 1999, enligt det avtal som träffats mellan staten,

Sydkraft AB och Vattenfall AB. Avtalet är utformat så att samma principer

som låg till grund för ersättningen för Barsebäck 1 även ska tillämpas

för Barsebäck 2 när den reaktorn ställs av med stöd av lagen (1997:1320)

om kärnkraftens avveckling.

I december 2004 beslutade regeringen att rätten att driva Barsebäck 2

för att utvinna kärnenergi ska upphöra att gälla vid utgången av maj

2005. Med anledning av regeringens beslut aktualiseras en tillämpning

av avtalet även för denna reaktor. Därför föreslår regeringen att

anslaget får användas för att finansiera vissa kostnader som följer härav.

I samband med stängningen av Barsebäck 2 ska ersättningen till Barsebäck

Kraft AB (BKAB) för de merkostnader i produktionen som orsakas av att

bara en av två reaktorer i Barsebäcksverket är i drift upphöra. Sedan

ersättningen till BKAB för s.k. avställnings- och servicedrift av

Barsebäck 2 har fastställts, avser regeringen att återkomma till riksdagen

med redovisning angående planer för utbetalning. Regeringen har för

avsikt att senare återkomma med förslag om lämplig

anslagsbeteckning.

Motionen

Folkpartiet liberalerna erinrar i motion Fi14 att partiet konsekvent

har motsatt sig den förtida avvecklingen av de båda reaktorerna i

Barsebäcksverket. Avvecklingen innebär enligt motionärerna en enorm

kapitalförstöring. Man anser att nedläggningen i praktiken innebär att

Sverige ökar sitt bidrag till växthuseffekten. Dessutom skapas osäkerhet

om den framtida tillgången på energi. Vidare förklarar man att Folkpartiet

i sitt budgetförslag för 2005 anslog pengar till avvecklingen av Barsebäck

1 eftersom avvecklingen då redan var ett faktum. Däremot är motionärerna

emot att anslaget 35:8 även tas i anspråk för den kommande avvecklingen

av Barsebäck 2 (yrkande 7).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag

och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna respektive

Folkpartiet liberalerna biträder i avvikande meningar motionärernas

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens

förslag (punkt 12) och avstyrker motion Fi14 (fp) yrkande 7.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Investeringsplan för Statens järnvägar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om godkännande av en

investeringsplan för Statens järnvägar. Därmed tillstyrks punkt 13 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den investeringsplan för

Statens järnvägar som framgår av tabell 2 nedan. Denna investeringsplan

baseras på bedömningen att de fordon som finns för den av staten

upphandlade interregionala persontrafiken behöver renoveras och utrustas

med ny teknik. Vidare är vissa av vagnarna som används i dagens upphandlade

trafik till Norrland så gamla och i sådant skick att det inte är ekonomiskt

effektivt att renovera dem. I stället är det bättre att anskaffa begagnade

vagnar av senare tillverkningsår. Statens järnvägar avser att finansiera

dessa investeringar med hyresintäkter. Investeringarna förväntas ge

positiv avkastning.

Tabell 2. Investeringsplan för Statens järnvägar 2005-2007

Miljoner kronor

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens

förslag (punkt 13).

Avgifter på nya Svinesundsbron

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om disposition av de avgifter

som tas ut för passage över nya Svinesundsbron. Därmed tillstyrks punkt

14 i propositionen.

Propositionen

Regeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska regeringen om

byggandet av Svinesundsförbindelsen. Förbindelsen kommer att färdigställas

och öppnas för trafik i mitten av 2005. Finansiering av den svenska

delen har skett genom att Vägverket under byggtiden har tagit upp lån

i Riksgäldskontoret. Lånen är avsedda att återbetalas inom 20 år med

intäkterna från avgifter som tas ut av trafikanterna. Regeringen föreslår

därför att intäkterna från de avgifter som tas ut för passage över nya

Svinesundsbron får disponeras för att betala räntor och amorteringar på

de upptagna lånen.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens

förslag (punkt 14).

36:2 Väghållning och statsbidrag

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 16 607 522 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 36:2 Väghållning

och statsbidrag minskas med 66 miljoner kronor för att bidra till att

finansiera ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda

anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. samt det under utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 41:2

Insatser för skogsbruket.

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi18 att regeringens förslag

till nedskärningar på kommunikationsområdet är olyckligt eftersom

utbyggnaden och utvecklingen av infrastrukturen i Sverige kräver omfattande

investeringar. Dessa investeringar behöver dessutom göras med större

urskillning och med hänsyn till de stora behoven av nybyggnad och

underhåll främst inom vägsektorn. Därför föreslår motionärerna att anslaget

36:2 Väghållning och statsbidrag inte minskas med 66 miljoner kronor,

vilket kan finansieras genom minskade anslag på det under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3 Åtgärder för

biologisk mångfald.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag

och avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet biträder i en avvikande mening

sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, propositionens

förslag (punkt 17 i denna del) och avstyrker motion Fi18 (m).

Omfinansiering av vissa vägprojekt i storstadsregionerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående omfinansiering av

vägprojekt som ingår i de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg.

Därmed tillstyrks punkt 15 i propositionen.

Propositionen

Sedan början av 1990-talet pågår infrastrukturinvesteringar inom de s.

k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg. Inom dessa paket ryms en

mängd investeringar, varav Södra länken i Stockholm och Götaleden i

Göteborg är de största. Ursprungligen var projekten i Stockholm delar

av den s.k. Dennisöverenskommelsen, och avsikten var att investeringarna

skulle finansieras med avgifter från trafikanterna. Storstadspaketen

hölls därför avskilda från de ordinarie investeringarna. Särskilda

statliga bolag fick också sköta upplåningen på den öppna kapitalmarknaden

i stället för att finansiering skedde på ordinarie sätt. Sedan

Dennisöverenskommelsen upphört att gälla genomförs projekten enligt gällande

beslut från riksdagen (bl.a. bet. 1997/98:TU5, rskr. 1997/98:213) och

regeringen, och finansiering sker genom det statliga aktiebolaget Statens

Väg- och Baninvest AB:s dotterbolag Stockholmsleder AB och Göteborgs

Trafikleder AB.

Vid utgången av 2005 beräknas upplåningen i Stockholmsleder AB och

Göteborgs Trafikleder AB sammantaget uppgå till drygt 12 miljarder kronor.

Dessa lån är fördelade på ett antal olika långivare och de är upptagna

med olika löptider. Räntor och amorteringar för färdigställda objekt

betalas från anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. Lånen beräknas

vara slutligt amorterade omkring 2027-2028. Av de totala lånen är det

en relativt stor del (knappt 6,8 miljarder kronor) som förfaller till

betalning under 2005. Därmed är det enligt regeringens bedömning en

lämplig tidpunkt att nu fatta ett beslut om den fortsatta skuldförvaltningen.

Regeringen konstaterar att de ursprungliga skälen för att sköta upplåningen

i separata bolag inte längre gäller. Eftersom skulderna redovisas i

Vägverkets balansräkning och eftersom räntor och amorteringar betalas

med anslagsmedel och inte med avgifter, föreligger enligt regeringen

inga skäl att fortsätta förvalta dessa lån vid sidan av statens ordinarie

upplåning. Regeringen bedömer också att de totala kapitalkostnaderna på

sikt blir lägre om upplåningen hanteras av Riksgäldskontoret. Således

talar såväl administrativa som ekonomiska skäl för att lånen bör införlivas

med Riksgäldskontorets ordinarie skuldförvaltning.

Mot denna bakgrund avser regeringen att lämna uppdrag till Vägverket

och Riksgäldskontoret med innebörden att de av Stockholmsleder AB och

Göteborgs Trafikleder AB upptagna lånen snarast i sin helhet tas över

av Riksgäldskontoret. Därför föreslår man att regeringen bemyndigas att

under 2005 få besluta om lån i Riksgäldskontoret för att omfinansiera

dessa projekt. En låneram om sammantaget högst 12,3 miljarder kronor

behövs för ändamålet.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens

förslag (punkt 15).

36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 11 196 512 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 36:4 Banverket:

Banhållning och sektorsuppgifter bör minskas med 219 miljoner kronor

för att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 36:12 Rikstrafiken:

Trafikupphandling och ökningen av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet

uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. samt det under utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget

41:2 Insatser för skogsbruket.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del).

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 823 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget 36:12 Rikstrafiken:

Trafikupphandling ökas med 100 miljoner kronor för att utöka möjligheterna

att upphandla kollektiv persontrafik. Finansiering sker genom att

anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas samt

genom att anslaget 36:7 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. minskas

med 3 miljoner kronor.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del).

Användning av anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna användningen av

anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling. Därmed tillstyrks punkt

16 i propositionen.

Propositionen

Regeringen framhåller att den kollektiva persontrafiken upphandlas i

ett antal olika avtal, varav vissa är omfattande och komplicerade till

sin karaktär. Det är viktigt att ingångna avtal analyseras och följs

upp på ett professionellt sätt. Erfarenheter av ingångna avtal behöver

tas till vara då nya avtal ska upprättas. Både vid analys av befintliga

avtal och utfallet av dessa samt vid tecknandet av nya avtal kan det

vara motiverat att tillfälligt ta hjälp av extern juridisk, ekonomisk

eller annan för uppgiften relevant expertis. Anslaget 36:12 Rikstrafiken:

Trafikupphandling bör därför, enligt regeringen, få användas för att

finansiera sådan expertis.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt yttrande (TU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet, regeringens

förslag (punkt 16).

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 231 759 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:1 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning ökas med 5 miljoner kronor. Förstärkningen avser

forskning om hållbar utveckling i enlighet med regeringens syn på

inriktningen av forskningspolitiken presenterad i propositionen Forskning

för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Finansiering sker genom att det

under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda

anslaget 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål minskas.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,

regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

41:2 Insatser för skogsbruket

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål ett ramanslag på

221 200 000 kr. Regeringen bedömer att det, efter stormen i södra Sverige

i januari 2005, behövs en ekonomisk stimulans för att skogsägarna ska

ta ut timret ur skogen, även om de inte omedelbart kan sälja det till

industrin. Regeringen anser därför att skogsbruket ska kunna få stöd

för merkostnader för lagring. Stödet bör kunna avse iordningställande

av nya lagringsplatser, bevattnings- och reningsanläggningar,

personalkostnader inklusive utbildning och kostnader för mätning av timret.

Kostnaderna för detta stöd får uppgå till högst 100 miljoner kronor

under 2005.

Regeringen erinrar om att skogsbilvägar, andra enskilda vägar utan

statligt stöd och skogsmark kommer att utsättas för hårdare slitage än

normalt när stormfällt timmer ska transporteras ut ur skogen. Ett bidrag

bör därför utgå för att kompensera vissa merkostnader för att återställa

sådana skador. Stödet bör utgå i förhållande till den mängd timmer som

transporteras ut, eftersom detta är kontrollerbart. Ett schablonstöd

med vissa begränsningar vad gäller minsta mängd stormskadad skog bedöms

vara mest effektivt. Kostnaderna för detta stöd får uppgå till högst

33 miljoner kronor under 2005.

Regeringen har dessutom gett Skogsstyrelsen i uppdrag att övervaka,

dokumentera och informera om utvecklingen av skadeinsekter med anledning

av stormen. Skogsstyrelsen ska löpande rapportera till berörda statliga

myndigheter och kommuner. I uppdraget ingår även att lämna information

och rådgivning till skogsägarna. Kostnaderna för detta uppdrag beräknas

uppgå till 15 miljoner kronor under 2005.

Sammanlagt föreslår regeringen att anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket

ökas med 148 miljoner kronor. Finansiering av de ökade utgifterna sker

genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda

anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och de under utgiftsområde

22 Kommunikationer uppförda anslagen 36:2 Väghållning och statsbidrag

och 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter minskas.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)

propositionens förslag om höjt anslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag om höjt anslag (punkt 17 i denna del).

Ytterligare åtgärder med anledning av stormen

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till vidtagna och aviserade åtgärder avstyrker utskottet

motioner om ytterligare åtgärder med anledning av stormen. Jämför

reservation 5 (m, fp, kd).

Propositionen

I andra avsnitt i vårpropositionen än tilläggsbudgeten redovisar regeringen

ytterligare åtgärder med anledning av stormen (avsnitten 1.6 och 5.2.2).

Dieselskatten för skogsmaskiner i det berörda området slopas temporärt

för att öka avverkningskapaciteten i Götaland. Drabbade skogsägare får

därutöver ett särskilt stöd för det virke som forslas ut ur den

stormskadade skogen. Stödet utformas som en skattereduktion. Regeringen

avser vidare att bedöma behovet av ytterligare stöd för återplantering

av skog.

Motionerna

I motion Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att

situationen efter stormen i södra Sverige i januari 2005 kräver

extraordinära insatser från statens sida. Motionärerna konstaterar att det

förslag till stöd för de drabbade skogsägarna som aviseras i vårpropositionen

inte preciserar om allt stormskadat virke omfattas av stödet. Därför

behövs enligt motionärernas mening ett förtydligande om att stödet ska

utgå oberoende av om timret klassas som sågtimmer, massaved eller

brännved (yrkande 1). För att undvika förseningar i återplanteringsarbetet

bör regeringen senast i budgetpropositionen för 2006 återkomma med

detaljer angående det aviserade stödet till återplantering. Det är

samtidigt viktigt att regeringens förslag till återplanteringsstöd blir

trädslagsneutralt (yrkande 2). Emellertid krävs det enligt motionärerna

redan nu ett klargörande från riksdagens sida att återplanteringsbidraget

måste gälla även de arealer som hinner planteras innevarande år (yrkande

3). Motionärerna framhåller dessutom att höstens budgetproposition bör

inkludera förslag till ökade anslag för underhåll av enskilda vägar och

skogsbilvägar (yrkande 4).

Enligt vad Kristdemokraterna framhåller i motion MJ6 (yrkande 14) är

det rimligt att särskilda krav ställs på Sveaskog i en katastrofsituation.

Därför bör en särskild bedömning göras av hur Sveaskogs ställning och

resurser kan användas för tillvaratagande, lagring och transport av

virke efter stormen i södra Sverige. Sveaskog bör också kunna utnyttjas

för att i vissa fall kunna byta mark med markägare som förlorat en stor

del av sitt skogsinnehav. Motionärerna finner det viktigt för ägarstrukturen,

det lokala näringslivet och landsbygdsutvecklingen att ett småskaligt

skogsbruk även fortsättningsvis bedrivs i de drabbade områdena.

Moderata samlingspartiet understryker i motion MJ7 (yrkande 5 i denna

del) att staten genom Sveaskog har ett särskilt ansvar efter stormkatastrofen

i södra Sverige. Det gäller både att hjälpa till med avverkning i de

berörda områdena och att anpassa avverkningen i andra delar av landet.

Centerpartiet föreslår i motion MJ8 (i denna del) bl.a. att Sveaskog

ska få ett ägardirektiv att stoppa planerad skogsavveckling, dels för

att utnyttja maskiner och arbetskraft i de stormdrabbade områdena, dels

för att om möjligt hindra ett prisfall.

Miljöpartiet de gröna anser i motion MJ9 (yrkande 23) att regeringen

skyndsamt bör se över behovet av statliga lånegarantier till skogsnäringen

till följd av de extraordinära utgifter som denna näring nu har. Dessa

lånegarantier är enligt motionärerna viktiga för att skogsnäringen ska

våga och kunna agera skyndsamt. Dessutom ska de kunna erbjuda skogsägarna

rimlig ersättning för det fallna virket.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet uppmärksammar i sitt yttrande (TU5y) att frågan om ökat

underhållsbehov av enskilda vägar med anledning av stormen i januari

2005 har behandlats av trafikutskottet tidigare i år (bet. 2004/05:TU17,

rskr. 2004/05:201). Trafikutskottet anförde vid detta tillfälle att

det är nödvändigt att medel tillförs för att tillgodose ökat underhållsbehov

av det drabbade vägnätet. Vidare påminner trafikutskottet om sitt

ställningstagande i samband med behandlingen av vägfrågor (bet. 2004/05:TU11,

prot. 2004/05:122) att utgångspunkten måste vara att bidragsprocenten

till de enskilda väghållarna åtminstone vidmakthålls i avvaktan på att

slutlig ställning tas till de förslag som varit föremål för övervägande

bl.a. inom BREV-utredningen. Trafikutskottet utgick ifrån att tillräckliga

medel avsätts för att klara ett tillfredsställande underhåll. Trafikutskottet

har inte ändrat inställning i frågan och avstyrker därmed motion Fi19

(m, fp, kd och c) yrkande 4 i denna del.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet biträder i en avvikande mening

motionen i berörd del.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Med anledning av de i motion Fi19 (m, fp, kd, c) framförda kraven

beträffande skattereduktion anför miljö- och jordbruksutskottet i sitt

yttrande (MJU2y) att enligt vad utskottet inhämtat omfattar det kommande

förslaget från regeringen sågtimmer, massaved och brännved.

När det gäller bidrag till återplantering efter stormen konstaterar

utskottet att det av propositionen framgår att regeringen avser att

bedöma behovet av ytterligare stöd för återplantering av skog. Vidare

har utskottet nyligen, i samband med beredningen av regeringens förslag

om ändringar i skogsvårdslagen, inhämtat att Skogsstyrelsen, på uppdrag

av Näringsdepartementet, har presenterat ett förslag till återplanteringsstöd.

I förslaget utgår Skogsstyrelsen från att föryngring av barrskog och

lövskog, produktionsinriktad eller mångfaldsinriktad, ska ges stöd på

den stödberättigade arealen.

Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker motionen.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet redovisar i sitt yttrande (NU2y) vissa kompletterande

uppgifter om bl.a. Sveaskog AB. Vidare erinrar näringsutskottet om att

miljö- och jordbruksutskottet nyligen har berört bl.a. stöd till

kreditgarantier respektive lagringskostnader (bet. 2004/05:MJU9).

Näringsutskottet konstaterar vidare att regeringen i den ekonomiska

vårpropositionen redovisar ett antal vidtagna och planerade åtgärder

för att minska skadeverkningarna av stormen i januari 2005. Dessa

åtgärder ligger i linje med önskemålen i de aktuella motionerna. Utöver

de åtgärder som regeringen föreslår eller informerar om i vårpropositionen

har Sveaskog dirigerat om resurser till södra Sverige. Vidare noterar

näringsutskottet att regeringen diskuterar frågor med anknytning till

stormen, bl.a. om eventuella behov av kreditgarantier, med företrädare

för branschen. Med hänvisning till inledda och planerade åtgärder för

att minska skadeverkningarna för skogsnäringen anser näringsutskottet

att finansutskottet bör avstyrka aktuella motioner.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet noterar att kompletterande information ges i yttrandena

från de berörda utskotten. Med anledning av de motionsledes framförda

kraven beträffande skattereduktion anför miljö- och jordbruksutskottet

att enligt vad utskottet inhämtat omfattar det kommande förslaget från

regeringen sågtimmer, massaved och brännved. Näringsutskottet påpekar

att utöver de åtgärder som regeringen föreslår eller informerar om i

vårpropositionen har Sveaskog dirigerat om resurser till södra Sverige.

Vidare noterar näringsutskottet att regeringen diskuterar frågor med

anknytning till stormen, bl.a. om eventuella behov av kreditgarantier,

med företrädare för branschen.

I likhet med ställningstagandena i utskottens yttranden avstyrker

finansutskottet motionerna Fi19 (m, fp, kd och c), MJ6 (kd) yrkande 14,

MJ7 (m) yrkande 5 i denna del, MJ8 (c) i denna del samt MJ9 (mp) yrkande

23.

43:1 Statens jordbruksverk

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 308 346 000 kr. Regeringen konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken

inom EU ger en medlemsstat möjlighet att genomföra reformer under

perioden 2005-2007. För att genomföra en reformering av jordbrukspolitiken

i Sverige krävs förberedande arbetsinsatser. Regeringen anser att Statens

jordbruksverk och länsstyrelserna behöver tillföras ytterligare resurser

för detta ändamål. Därför föreslår man att anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk ökas med 9,6 miljoner kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i sitt yttrande (MJU2y)

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och jordbruksutskottet,

regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 24 Näringsliv

26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 1 122 066 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling ökas med 20 miljoner kronor.

Förstärkningen avser 10 miljoner kronor för teknisk forskning och

10 miljoner kronor för samarbetsprogram med näringslivet inom produktionsteknik

och Fordon-IT, i enlighet med regeringens syn på inriktningen av

forskningspolitiken presenterad i propositionen Forskning för ett bättre

liv (prop. 2004/05:80). Finansiering sker genom att det under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 26:11 Särskilda

utgifter för forskningsändamål minskas.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (NU2y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet, regeringens

förslag (punkt 17 i denna del).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett ramanslag

på 670 050 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget 48:2 Bidrag till

särskilda insatser i vissa kommuner och landsting minskas med 200 miljoner

kronor för att finansiera ett nytt ramanslag, 33:6 Insatser med anledning

av försvarsomställningen, som förs upp i statsbudgeten under utgiftsområde

19 Regional utveckling.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionärernas förslag om särskilt bidrag till

insatser för hivprevention i storstäderna huvudsakligen med hänvisning

till att regeringen redan fattat beslut om att öronmärka medel till

hivpreventiva insatser under 2005. Jämför reservation 6 (m, fp, kd).

Motionerna

I motion So420 framhåller Maud Ekendahl (m) att det öronmärkta bidraget

till hivpreventiva insatser i storstadsregionerna är en förutsättning

för frivilligorganisationernas hivförebyggande arbete. Mot bakgrund av

de stora problemen med hiv i storstadsregionerna anser motionären att

regeringen även i fortsättningen bör öronmärka medel till hivpreventiva

insatser i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I motion So584 påpekar Ingrid Burman m.fl. (v) att frivilligorganisationernas

insatser för att stödja och hjälpa hivsmittade och deras anhöriga samt

hivpreventiva insatser har varit ett viktigt komplement till landstingens

insatser på detta område. Motionärerna anser att detta område bör

prioriteras, varför det specialdestinerade stödet om 90 miljoner kronor

som riktats till hivpreventivt arbete i storstäderna även bör utgå år

2005.

I motion So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) understryks att Sverige

måste fortsätta bedriva en aktiv hivprevention direkt riktad mot de

mest utsatta grupperna. Därför är det viktigt att regeringen i

budgetpropositionen även fortsättningsvis anvisar specialdestinerade statliga

anslag till hiv/aids-prevention i storstadsregionerna. Motionärerna

anser således att det specialdestinerade statliga bidraget på 90 miljoner

kronor till det hivpreventiva arbetet i storstäderna ska anges som ett

särskilt budgetanslag för att säkerställa den fortsatta verksamheten

(yrkande 1). För att undvika att bidragen fördelas av en institution

som själv bedriver egen preventionsverksamhet föreslår man att fördelningen

sker på central nivå på sådant sätt att frivilligorganisationernas

verksamhet prioriteras framför ordinarie verksamhet vid landstingen eller

regionerna och kommunerna (yrkande 2). Det är enligt motionärerna också

angeläget med en återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda

insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna används. Därför föreslår

man att riktlinjer för återrapportering och rutiner för utvärdering av

medelsanvändningen tas fram (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill erinra om att riksdagen i december 2004 tog initiativ

till att medel skulle öronmärkas för hivpreventivt arbete i storstadsregionerna

under 2005 (bet. 2004/05:FiU3, rskr. 2004/05:140). Riksdagens beslut

baserades på finansutskottets och socialutskottets ställningstaganden

att det hjälparbete som bedrivs i storstadsregionerna utgör ett viktigt

inslag i kampen mot hiv/aids. Därför ansåg finansutskottet att det

specialdestinerade stödet för hivprevention i storstäderna borde utgå

från anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting även 2005. Stödets omfattning föreslogs motsvara de anslagsmedel

som anvisades för 2004, dvs. 90 miljoner kronor.

Regeringen har den 19 maj 2005 beslutat i enlighet med riksdagens

tillkännagivande att inom anslaget 48:2 bevilja totalt 90 miljoner kronor

för förebyggande verksamhet mot hiv/aids under innevarande år. Bidraget

ska kunna användas för såväl kommuners och landstings egen verksamhet

som för verksamhet som bedrivs i samarbete med frivilliga organisationer

eller för stöd till dessa. Därmed kan förslagen i motionerna So420 (m)

i denna del och So584 (v) anses vara tillgodosedda.

I likhet med sitt tidigare ställningstagande förutsätter finansutskottet

att det särskilda bidraget fördelas på ett sådant sätt att bästa möjliga

effekt uppnås genom att frivilligorganisationer prioriteras. Det är

dock angeläget att insatserna mot hiv/aids ges fortsatt hög prioritet

på alla samhällsnivåer. Därför utgår utskottet från att den framtida

medelstilldelningen för stödet till hivprevention kommer att ta hänsyn

till samtliga aspekter på hiv/aids-problematiken. Utskottet är emellertid

inte övertygat om att en fortsatt specialdestinering av bidrag till

hivprevention, exempelvis via ett särskilt anslag på statsbudgeten, på

bästa sätt säkerställer kvaliteten i den preventiva verksamheten.

Finansutskottet förutsätter vidare att lämpliga rutiner för återrapportering

och utvärdering av medelsanvändningen tas fram när frågan om formen för

den framtida tilldelningen av medel till hivpreventiva insatser avgörs.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen redan ställt krav på

rapportering av medelsanvändningen i samband med besluten om det öronmärkta

bidraget för 2004 respektive 2005.

Mot denna bakgrund anser finansutskottet att något initiativ från

riksdagens sida med anledning av motionärernas förslag inte är påkallat.

Därmed avstyrker utskottet motionerna So420 (m), So584 (v) och So653

(mp, fp, v, c) yrkandena 1-3.

48:3 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Propositionen

I statsbudgeten för 2005 finns för detta ändamål upptaget ett obetecknat

anslag på 1,6 miljarder kronor. Utjämning av kostnadsskillnader mellan

kommuner avseende LSS-verksamhet sker enligt lagen (2003:886) om

utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen (2003:887) om

utjämningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade. De slutliga beräkningar

som gjorts av Statistiska centralbyrån visar att utjämningsbidraget

blir 167 150 000 kr högre än det belopp som riksdagen anvisat för 2005.

Därför föreslår regeringen att anslaget 48:3 Statligt utjämningsbidrag

för LSS-kostnader ökas med detta belopp.

Det utjämningsbidrag som staten betalar ut till vissa kommuner motsvaras

beloppsmässigt av den utjämningsavgift som andra kommuner betalar till

staten och som redovisas på inkomsttitel 1611 Utjämningsavgift för

LSS-kostnader.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 17 i denna del).

Finansutskottets sammanställning av ändrade ramar för utgiftsområden

samt ändrade och nya anslag

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade ramar för utgiftsområden

samt ändrade och nya anslag. Därmed tillstyrks punkt 17 i propositionen.

Motionerna avstyrks. Jämför reservation 7 (m) och särskilda yttrandena

2 (m), 3 (fp) och 4 (kd).

Propositionen

Regeringens förslag till ändrade anslag har ovan redovisats per

utgiftsområde. Förslagen innebär att anvisade medel ökar med 277 miljoner

kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 1 504

miljoner kronor, och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 227

miljoner kronor.

Motionerna

De alternativa förslagen om ändringar på tilläggsbudget har redovisats

i anslutning till de olika förslagen ovan.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag

och avstyrkt motionerna.

Utskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner regeringens förslag

om ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag

i enlighet med regeringens förslag.

Därmed tillstyrks propositionen (punkt 17) medan motionerna Fi14 (fp)

yrkande 5 och Fi18 (m) avstyrks.

Utskottets förslag framgår av punkt 20 i utskottets förslag till

riksdagsbeslut jämte den där efterföljande specifikationen över ändrade

ramar på utgiftsområden och ändrade och nya anslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Villkor för anställningsstöd, punkt 8 (m, fp, kd)

av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar

Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om anställningsstöd och avslår regeringens förslag

om villkor för anställningsstöd. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 2 och

avslår proposition 2004/05:100 punkt 8.

Ställningstagande

Trots den höga arbetslösheten och flera års misslyckad arbetsmarknadspolitik

fortsätter regeringen att satsa på åtgärder som inte ger några riktiga

jobb. I tilläggsbudget 1 för 2005 föreslår regeringen återigen mer

resurser till arbetsmarknadsutbildning. I stället för att renodla

arbetsmarknadspolitiken för att skapa fler arbetstillfällen koncentrerar

regeringen samtidigt sina satsningar på marginella förändringar i

regelverket för bl.a. anställningsstöd. Vi ser således alltfler Ams-åtgärder,

vid sidan om satsningar på friår och laborerande med statistik, för

att dölja hur många det är som inte arbetar.

På samma sätt som Centerpartiet vill vi inte dölja arbetslösheten - vi

vill göra något åt den. Den absolut viktigaste ingrediensen för att få

människor i riktiga arbeten är att det skapas nya jobb. Vi vill satsa

på att uppnå sysselsättningsmålet där 80 % av alla människor i arbetsför

ålder ska ha ett arbete. För att det målet ska kunna uppnås är det

särskilt viktigt att underlätta företagandet eftersom det är det som

leder till nya jobb.

Dagens arbetsmarknadspolitik präglas av ett grupptänkande som vi vill

komma bort ifrån. Människor har olika behov, bakgrund, utbildning,

intressen och förutsättningar. Det behövs en större flexibilitet för att

hänsyn ska kunna tas till vilka individuella lösningar som är bäst för

olika personer. För att få fler människor i arbete måste arbetsmarknadspolitiken

förändras, i kombination med en politik för ökad tillväxt. Vi vill lämna

den centraliserade arbetsmarknadspolitiken till förmån för mer lokal

makt. Besluten och resurserna ska ligga nära individen där kunskapen om

de lokala förhållandena finns.

Arbetsmarknaden måste reformeras så att fler människor kommer i arbete.

Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder för ungdomar, så att de

snabbt kommer in på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att underlätta

för människor som har en svag förankring i arbetslivet att komma tillbaka

till arbetsmarknaden. Inom ramen för vår Allians för Sverige vill vi

därför tillsammans satsa på nystartsjobb som riktar sig till människor

som varit borta länge från arbetsmarknaden. Vi anser att arbetsgivaravgifterna

bör tas bort helt för personer som varit beroende av arbetslöshetsersättning,

sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år och att

nedsättningen gäller under lika lång tid som vederbörande varit

bidragsberoende - dock högst i fem år. Skatterabatten kan förlängas i

särskilda fall men först efter individuell prövning. De ungdomar (20-24

år) som varit arbetslösa i sex månader ska också omfattas av nystartsjobben.

För dem gäller dock skatterabatten i högst ett år.

Till skillnad från dagens anställningsstöd, som är en arbetsmarknadspolitisk

åtgärd och där sökande anvisas till olika företag av arbetsförmedlingen,

ska vår skatterabatt vara en rättighet som gäller alla. Anställda och

arbetsgivare som kommer överens om en anställning och uppfyller kraven

kan ansöka hos skattemyndigheten om att arbetsgivaravgiften ska tas

bort. Det är dock viktigt att etablera en god kontroll av nystartsjobben

för att motverka missbruk.

Till skillnad från dagens anställningsstöd, som subventionerar lönekostnaden

med minst 50 % upp till ett tak, begränsas inte nystartsjobben av ett

tak samtidigt som sänkningen av arbetsgivaravgifterna varar under en

längre tid. I dagens system undantas personer med särskilt anställningsstöd

från LAS, medan förstärkt anställningsstöd gäller tillsvidare-, prov-

eller visstidsanställning. Vi anser det viktigt att nystartsjobben

omfattas av LAS.

Vad vi här anfört om anställningsstöd bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Därmed tillstyrker vi delvis motion Fi16 (c)

yrkande 2 och avstyrker propositionens förslag i punkt 8.

2. Kostnad för utlokalisering av statliga verk, punkt 10 (m, fp, kd)

av

Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén

(m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om de totala kostnaderna för utlokalisering av

statliga verk från Stockholm. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Ställningstagande

Vi konstaterar att regeringen inte har utrett kostnaden för utlokaliseringen

av statliga verk från Stockholm till regioner där regeringens

försvarsneddragning minskar antalet arbetstillfällen. Samtidigt saknas det en

konsekvensbeskrivning av hur utlokaliseringen påverkar verksamheten i

de berörda verken. Enligt statsrådet Ulrica Messings svar på en

interpellationsfråga (fr. 2004/05:1365) kan den totala kostnaden för

myndigheterna bedömas först efter genomförda omlokaliseringar. Detta innebär

att vare sig regeringen eller riksdagen har kunnat göra en avvägning om

pengarna för utlokaliseringen skulle ha kunnat användas på ett annat

och eventuellt mer effektivt sätt. Därför anser vi att det är angeläget

att regeringen senast i budgetpropositionen för 2006 återkommer till

riksdagen med beräkningen av de totala kostnaderna för omlokalisering

av statlig verksamhet.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det innebär att vi delvis tillstyrker motion Fi20 (m).

3. Bemyndigande för anslaget 35:5 Energiforskning, punkt 12 (fp)

av Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen bemyndigas att under

2005 för det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:5

Energiforskning besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 546 000 000 kr under 2006 och högst

546 000 000 kr under perioden 2007-2009. Därmed bifaller riksdagen

motion

2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6 och

avslår proposition 2004/05:100 punkt 11.

Ställningstagande

Vi avvisar det av regeringen föreslagna bemyndigandet att under 2005

göra åtaganden för energiforskning som medför utgifter på ytterligare

100 miljoner kronor under 2006 respektive under perioden 2007-2009.

Därmed tillstyrker vi motion Fi14 (fp) yrkande 6 och avstyrker propositionens

förslag i punkt 11.

4. Användning av anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid

avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket, punkt 13 (m, fp, kd)

av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar

Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om avveckling av de både reaktorerna i Barsebäcksverket

och avslår den av regeringen föreslagna användningen av det under

utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning för vissa

kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket. Därmed

bifaller riksdagen motion

2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7 och

avslår proposition 2004/05:100 punkt 12.

Ställningstagande

Vi anser att beslutet om en förtida avveckling av kärnkraften måste

omprövas. I konsekvens med detta motsätter vi oss regeringens strategi

för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften. Enligt vår mening innebär

avvecklingen en enorm kapitalförstöring och medför att Sverige i praktiken

ökar sitt bidrag till växthuseffekten. Man måste elda sex ton stenkol

i minuten i danska kolkraftverk för att fullt ut ersätta den el som

faller bort från två stängda reaktorer i Barsebäck. Dessutom skapar

avvecklingen en osäkerhet om den framtida tillgången på energi. I linje

med att vi är emot avvecklingen av Barsebäck 2 bör inte heller ett

befintligt anslag kunna tas i anspråk vid en sådan avveckling. Därmed

tillstyrker vi delvis motion Fi14 (fp) yrkande 7 och avstyrker propositionens

förslag i punkt 12.

5. Ytterligare åtgärder med anledning av stormen, punkt 18 (m, fp,

kd)

av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar

Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om ytterligare åtgärder med anledning av stormkatastrofen

i södra Sverige. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c) yrkandena

1-4,

bifaller delvis motionerna

2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 14,

2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 5 i denna del och

2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c) i denna del och

avslår motion

2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 23.

Ställningstagande

Stormen Gudrun, som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005,

var en naturkatastrof. En hel årsavverkning, ca 75 miljoner kubikmeter

skog, fälldes över en natt, och många enskilda drabbades mycket hårt av

el- och teleavbrott. Hushåll och företag tvingades vänta i veckor på

att kommunikationer och värme- och vattenförsörjning skulle fungera

igen. Utan de många enskilda och ideella arbetsinsatserna med röjning

och undsättning av drabbade människor hade situationen för många blivit

ännu värre än vad den faktiskt blev. De största och mest långsiktiga

konsekvenserna drabbade dock skogsägare och skogsnäring i stort. För

enskilda skogsägare är det i många fall fråga om en personlig katastrof

där livsverk har spolierats med stora ekonomiska förluster som följd.

Det

är inte möjligt att annat än i liten utsträckning försäkra sig mot de

skador som orsakades av stormen, som uppgick till orkanstyrka. När en

oväntad händelse med katastrofala följder inträffar är det ofta bara

staten som har tillräckliga resurser för att lindra skadeverkningarna.

Situationen efter stormen kräver extraordinära insatser, vilket regeringen

också har insett och gjort bedömningen att det finns behov av olika

ekonomiska stödåtgärder till de drabbade skogsägarna. Flera åtgärder

har redan vidtagits eller kommer att vidtas för att så mycket virke som

möjligt ska kunna räddas och nya katastrofer i form av brand och

insektsangrepp undvikas. Regeringen har valt att dela upp stödet i olika

delar. Bidrag för lagring kommer att betalas ut, och ett schablonbidrag

om 100 miljoner kronor ska utgå till drabbade skogsägare. Därtill kommer

skattebefrielse för diesel som används i skogsmaskiner i de drabbade

områdena samt en skattereduktion på 50 kr per fast kubikmeter uttaget

virke. Anledningen till att detta stöd utgår som en skattereduktion och

inte som direktstöd är, så vitt vi förstår, att den ursprungligen ganska

stora marginalen i statsbudgeten har tagits i anspråk för andra ändamål,

vilket har medfört att den ekonomiska beredskapen för oväntade händelser

nu är obefintlig. Stödet borde ha utformats som ett direktbidrag och

inte som en skattereduktion. På så sätt hade de drabbade fått stödet

fortare, och räntekostnader och avverkningskostnader hade kunnat betalas

i tid.

Det vore önskvärt att berörda enskilda, branschföreträdare, organisationer

och myndigheter i lämpligt sammanhang får möjlighet att föra fram sina

synpunkter på de insatser som har gjorts. Vidare kan det finnas anledning

att utforma en handlingsplan med bl.a. förebyggande insatser och insatser

som kan bedömas som mest effektiva vid en eventuell framtida naturkatastrof.

När det gäller det stormskadade virket är det enligt vår mening självklart

att stödet ska utgå oberoende av om timret klassas som sågtimmer,

massaved eller brännved. Vi förutsätter att detta även är regeringens

mening.

Vidare bör uppmärksammas att det finns en liten risk att det sista virket

som är stödberättigat inte hinner mätas upp förrän in på nyåret 2007.

Det måste därför finnas en beredskap att låta skattereduktionen löpa

också in i år 2007.

Det är ytterst viktigt att återplanteringen kommer i gång så fort som

möjligt, helst redan i år. Regeringen har aviserat att man ska komma

med ett stöd till återplantering men inte lämnat några detaljer i

vårpropositionen. Detta är olyckligt eftersom det leder till osäkerhet

hos skogsägarna som i värsta fall kan försena återplanteringen. Det är

viktigt att regeringen senast i budgetpropositionen återkommer med ett

förslag till riksdagen som är trädslagsneutralt vad avser återplanteringsstöden.

Redan nu måste klargöras att bidraget måste gälla även de arealer som

hinner planteras innevarande år.

Även i frågan om det ökade underhållsbehovet för enskilda vägar och

skogsbilvägar är det viktigt att regeringen återkommer med förslag om

ökade anslag i höstens budgetproposition.

Det är vidare rimligt att särskilda krav ställs på Sveaskog i en

katastrofsituation. Det gäller både att hjälpa till med avverkning i de

berörda områdena och att anpassa avverkningen i andra delar av landet.

Vad vi anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det innebär att motion Fi19 (m, fp, kd, c) yrkandena 1-4 tillstyrks

medan motionerna MJ6 (kd) yrkande 14, MJ7 (m) yrkande 5 i denna del och

MJ8 (c) i denna del delvis tillstyrks. Motion MJ9 (mp) yrkande 23

avstyrks.

6. Användning av anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting, punkt 19 (m, fp, kd)

av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar

Axén (m), Christer Nylander (fp) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om specialdestinerade anslag till hiv/aids-prevention

i storstäderna. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m),

2004/05:So584 av Ingrid Burman m.fl. (v) och

2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Vi anser att Sverige måste fortsätta bedriva en aktiv hivprevention

direkt riktad mot de mest utsatta grupperna. Därför är det viktigt att

regeringen även fortsättningsvis anvisar specialdestinerade statliga

bidrag till hiv/aids-prevention i storstadsregionerna. Jämfört med

tidigare år kan vi dock konstatera att varken regeringens senaste förslag

eller riksdagens senaste beslut om medel för hivprevention anger att

öronmärkningen av detta specialdestinerade bidrag även ska gälla för

kommande år. Vi anser således att det specialdestinerade statliga

bidraget på 90 miljoner kronor till den hiv/aids-preventiva verksamheten

i storstäderna ska anges som ett särskilt budgetanslag för att säkerställa

den fortsatta verksamheten.

Samtidigt vill vi framhålla att den effektiva hivprevention som har

bedrivits i Sverige till stor del beror på frivilligorganisationernas

arbete. De har en trovärdighet när det gäller att nå ut till målgrupperna

som ingen myndighet kan ersätta. Vi menar att det är orimligt att ha

ett system som lätt leder till konflikter i det viktiga hiv/aids-preventiva

arbetet. För att undvika att bidragen fördelas av en institution som

själv bedriver egen preventionsverksamhet anser vi att fördelningen bör

ske på central nivå. Frivilligorganisationerna bör prioriteras framför

ordinarie verksamhet vid landstingen/regionerna och kommunerna.

Det är enligt vår mening också angeläget med en återredovisning av hur

de statliga medlen till särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna

används. Riktlinjer för återrapportering och rutiner för utvärdering av

medelsanvändningen bör tas fram.

7. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt

20 (m)

av Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner nya ramar för utgiftsområden samt anvisar

ändrade och nya anslag i enlighet med vad som anförs i reservation 6

och i spalten "mFi18" i specifikationen i bilaga 2 till betänkandet.

Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),

bifaller delvis proposition 2004/05:100 punkt 17 och avslår

motion

2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5.

Ställningstagande

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Vi anser att regeringens förslag till neddragning av anslaget till vägar

med 66 miljoner kronor inte är något annat än en fortsättning på den

redan påbörjade nedmonteringen av en väginfrastruktur som byggts upp

under generationer. Mätt som andel av BNP satsar Sverige nu mindre på

infrastruktur än någon gång under efterkrigstiden. En svag tillväxt och

statsfinansiella problem bidrar återigen till att viktiga och lönsamma

investeringar i vägnätet senareläggs. Situationen är oroande, särskilt

i ljuset av att trafiken aldrig varit så omfattande som nu, och alla

prognoser pekar på en fortsatt stark ökning av både gods- och persontrafiken.

Vi motsätter oss därför regeringens förslag att anslag 36:2 Väghållning

och statsbidrag minskas med 66 miljoner kronor. I stället bör det under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:3

Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp.

Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag

Vi har i denna reservation ställt oss bakom Moderata samlingspartiets

förslag till ändring av vissa anslag i regeringens förslag till

tilläggsbudget. Därmed tillstyrker vi motion Fi18 (m). Motion Fi14 (fp)

yrkande 5 avstyrks.

Särskilda yttranden

1. Ändrat ändamål för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen,

punkt 2 (m, fp)

Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Christer

Nylander (fp) och Tomas Högström (m) anför:

I och med att de forna biståndsländerna Estland, Lettland, Litauen och

Polen trädde in som nya medlemmar i EU i maj 2004 skulle utvecklingssamarbetet

med länderna upphöra. I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1)

slog regeringen fast "att målet för det svenska utvecklingssamarbetet

med dessa länder uppnåtts". Dock meddelade regeringen i juni 2004 att

man har för avsikt att nysatsa på bistånd till de fyra EU-länderna. En

ny profilenhet inom Sida ska etableras på Gotland med 15-20 fasta

tjänster som ska stödja kommuner, organisationer och vänorter kring

Östersjön. Medlen för att finansiera det nya projektet ska tas från det

nuvarande östbiståndet, och det uppgår till 22 miljoner kronor per år.

Att använda biståndsmedel för att finansiera regionalt samarbete kring

Östersjön går stick i stäv med den av riksdagen beslutade politiken för

global utveckling, som har fattigdomsbekämpning som huvudmål. Det är

oacceptabelt att regionalpolitiska hänsyn på detta vis får styra

biståndspolitiken.

2. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt

20 (m)

Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför:

Moderata samlingspartiet tar inte ställning till tilläggsbudgeten som

helhet, eftersom vi i höstas hade ett annat budgetalternativ, som

avvisades av riksdagen. Det får ankomma på de tre partier som röstade

igenom riksdagens budgetbeslut att ta ansvar för de förändringar som nu

görs på marginalen. Enligt riksdagsordningen har vi heller inte utrymme

att föreslå förändringar på andra anslag än just de som regeringen väljer

att aktualisera. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att lägga

fram en egen, genomarbetad tilläggsbudget.

Mot denna bakgrund presenterar vi i vår partimotion Fi13 (m) endast

våra synpunkter på riktlinjer för tilläggsbudgeten. I motion Fi18 (m)

tar vi däremot ställning till vissa av regeringens förslag till ändrade

ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i statsbudgeten

för 2005. Vårt ställningstagande redovisas i en reservation till punkt

20 i utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Regeringens förslag innebär dock inte bara förändringar i statsbudgeten

för innevarande år, utan har på några punkter också implikationer för

kommande budgetår. Det gäller t.ex. vissa bemyndiganden. På sådana

förslag yrkar vi avslag, vilket vi redovisar i särskilda reservationer.

Vi vill dessutom understryka att nuvarande problem med skenande utgifter,

vid sidan av strukturella problem i den svenska ekonomin, är en konsekvens

av den politik som bedrivs av regeringen och dess samarbetspartier.

Särskilt tydligt blir det när regeringen i den aktuella tilläggsbudgeten

tillför nya medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Här visar sig

att regeringens förhoppningar att en förbättrad konjunktur skulle minska

arbetslösheten kommer på skam. Bristen på strategi för att öka antalet

arbetstillfällen i Sverige blir tydlig när man under löpande budgetår

ökar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna - och gör detta när konjunkturen

enligt regeringens egen bedömning är god.

3. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt

20 (fp)

Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna tar inte ställning till regeringens tilläggsbudget

som helhet, eftersom vi hösten 2004 hade ett annat budgetalternativ som

avslogs av riksdagen. Det är de partier som röstade igenom regeringens

budgetalternativ som nu har ansvar för att göra förändringar i denna.

Vi har enligt riksdagsordningen inte möjlighet att föreslå förändringar

på andra anslag än de av regeringen nu aktualiserade. Det är därför

inte praktiskt möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad

tilläggsbudget.

I vår motion Fi14 (fp) gör vi dock vissa markeringar beträffande förslag

som har vidare konsekvenser än årets budget. Vårt ställningstagande

redovisas i särskilda reservationer.

Vi kan dessutom konstatera att regeringen och dess stödpartier, genom

sitt systematiska missbruk av budgeteringsmarginalen, står tomhänta när

det oväntade ändå händer. Arbetslösheten sjunker inte som förväntat.

Därför utökas anställningsstöd och, för de kommande åren, sysselsättningsstöd

till kommunerna genom att statens inkomster minskas. Detta är naturligtvis,

precis som vid stödens införande, ett sätt att ge sken av att utgiftstaket

hålls.

4. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag, punkt

20 (kd)

Mats Odell (kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner för budgetåret 2005

förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

än den nu gällande. Kristdemokraternas ekonomiska politik och

budgetalternativ för budgetåret 2005 sammanfattas i motion Fi233 (kd). Detta

alternativ avslogs av riksdagen i den första beslutsomgången om

utgiftsområdesramar och skatteinkomster till förmån för den inriktning av

den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna

föreslog. Av detta skäl avstod vi från att ta ställning i den därpå

följande behandlingen av anslag inom respektive utgiftsområde.

Mot denna bakgrund har vi inget ansvar för den nu föreliggande

tilläggsbudgeten. En viktig orsak är att riksdagsordningen inte ger

oppositionspartierna någon möjlighet att yrka på förändringar på andra anslag

än de regeringen tar upp, eftersom den typen av förslag enligt gällande

praxis inte anses ligga inom ärendets ram. Den ekonomiska politik och

det budgetalternativ vi skulle vilja genomföra för 2005 går således

inte att lägga fram för riksdagen i detta skede, varav följer att det

inte är meningsfullt för oss att generellt sett ta ställning till

Socialdemokraternas olika felbudgeteringar.

Riksdagsmajoriteten - bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet de gröna - har för budgetåret 2005 ställt sig bakom en

inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Det

är nu majoritetens sak att ta ansvar för sin budget.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:100 2005 års ekonomiska vårproposition:

2. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005

besluta att den rörliga krediten i Riksgäldskontoret för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar

får uppgå till högst 750 000 000 kronor (avsnitt 3.2.2).

3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005

låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar på högst 300 000 000 kronor (avsnitt 3.2.5).

4. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda

ramanslaget 8:1 Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 41 130 000 000 kronor

efter 2005 (avsnitt 3.2.6).

5. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen får vidta

förberedande åtgärder och ingå ekonomiska åtaganden för att en ny

instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden skall

kunna införas den 1 januari 2006 i enlighet med vad regeringen föreslår

(avsnitt 3.2.7).

6. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

i fråga om finansieringsbidrag vid arbetspraktik (avsnitt 3.2.10).

7. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

i fråga om tid i aktivitet (avsnitt 3.2.10).

8. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

i fråga om anställningsstöd (avsnitt 3.2.10).

9. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

uppförda ramanslaget 25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 950 000 000 kronor

under 2006 och högst 700 000 000 kronor under perioden 2007-2010 (avsnitt

3.2.13).

10. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda

ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 38 000

000 kronor under perioden 2006-2008 (avsnitt 3.2.17).

11. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:5

Energiforskning besluta om åtgärder som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 546 000 000 kronor under 2006 och högst

546 000 000 kronor under perioden 2007-2009 (avsnitt 3.2.18).

12. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna användningen

av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget 35:8 Ersättning

för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket

(avsnitt 3.2.18).

13. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en investeringsplan för

Statens järnvägar i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 3.2.

19).

14. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att intäkterna från de

avgifter som tas ut för passage över nya Svinesundsbron får disponeras

för att betala räntor och amorteringar på de lån som tagits upp för att

finansiera byggandet av Svinesundsförbindelsen (avsnitt 3.2.19).

15. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under

2005 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 300 000

000 kronor för att omfinansiera vägprojekt som ingår i de s.k.

storstadspaketen i Stockholm och Göteborg enligt vad regeringen föreslår

(avsnitt 3.2.19).

16. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den föreslagna användningen

av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget 36:12

Rikstrafiken: Trafikupphandling (avsnitt 3.2.19).

17. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation

i tabell 2.1.

Följdmotioner

2004/05:Fi14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att ett nytt ramanslag 33:6

Insatser med anledning av försvarsomställningen om 200 miljoner kronor

skall föras upp i statsbudgeten.

6. Riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande att under

2005 under utgiftsområde 21 Energi, ramanslag 35:5 Energiforskning,

göra åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst

546 miljoner kronor under 2006 och högst 546 miljoner kronor under

2007-2009.

7. Riksdagen avslår regeringens förslag om att anslag 35:8 Ersättning

för vissa kostnader för avveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket

även får användas för kostnader i samband med avvecklingen av Barsebäck

2.

2004/05:Fi16 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om anställningsstöd

(avsnitt 3.2.10 i proposition 2004/05:100).

2004/05:Fi18 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att anslag 22:36:2 Väghållning och statsbidrag ej minskas med

66 000 000 kr år 2005, vilket kan finansieras genom minskade anslag på

anslag 20:34:3.

2004/05:Fi19 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att allt stormskadat virke som tas ut ur skogen omfattas av

skattereduktion.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om bidrag till återplantering efter stormen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att bidrag till återplantering även skall erhållas för de

arealer som planteras under 2005.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ökat behov av underhåll av enskilda vägar och skogsbilvägar.

2004/05:Fi20 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen senast i budgetpropositionen hösten 2005

återkommer till riksdagen med den totala prislappen för utlokaliseringen

av statliga verk från Stockholm.

Motioner väckta med anledning av händelse av större vikt

2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Sveaskog.

2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna av stormen den 8

och 9 januari 2005 i denna del.

2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om insatser för att minska skadeverkningarna för skogsnäringen

och enskilda skogsbrukare av stormen den 8-9 januari 2005 i denna del.

2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att pröva behovet av statliga lånegarantier till den

drabbade skogsnäringen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:So420 av Maud Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att fortsätta öronmärka medel till hivpreventiva insatser.

2004/05:So584 av Ingrid Burman m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det specialdestinerade stödet för hivprevention i

storstäderna även skall utgå för år 2005.

2004/05:So653 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att säkerställa öronmärkningen av det specialdestinerade

statliga anslaget till den preventiva verksamheten mot hiv/aids.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i fördelningen av de statliga medlen till särskilda

insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna frivilligorganisationernas

verksamheter skall prioriteras samt att anslagen inte skall fördelas

till landstingens/regionernas och kommunernas ordinarie verksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda

insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna har använts.

Bilaga 2

Sammanställning över regeringens och partiernas förslag till ändrade

och nya anslag

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Partiernas

förslag redovisas i jämförelse med propositionens förslag.

Bilaga 3

Utrikesutskottets yttrande 2004/05:UU3y

Bilaga 4

Socialutskottets protokollsutdrag 2004/05:34.4

Bilaga 5

Trafikutskottets yttrande 2004/05:TU5y

Bilaga 6

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2004/05:MJU2y

Bilaga 7

Näringsutskottets yttrande 2004/05:NU2y

Bilaga 8

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU4y