Bet. 2004/05:FIU27

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU27

Marknadsmissbruk

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2004/05:142

Marknadsmissbruk. Regeringen föreslår en ny lag om straff för

marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Lagen genomför bl.a.

EG-direktivet om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan

(marknadsmissbruksdirektivet). Syftet med marknadsmissbruksdirektivet är

att säkerställa finansmarknadernas integritet i EU och höja investerarnas

förtroende för dessa marknader.

Marknadsmissbruk omfattar

insiderhandel,

obehörigt röjande av insiderinformation och

otillbörlig marknadspåverkan.

Regeringen föreslår att förbuden mot insiderhandel och röjande av

insiderinformation ska gälla för alla som har tillgång till insiderinformation,

oavsett hur och i vilken egenskap personen har fått tillgång till

informationen. Det straffbara området utvidgas också genom att redan

försök till insiderhandel blir straffbart, liksom oaktsamt röjande av

insiderinformation. Det nya brottet otillbörlig marknadspåverkan täcker

flera fall än det nuvarande otillbörlig kurspåverkan genom att brottet

inte behöver begås i själva handeln utan också kan begås t.ex. genom

spridande av falska rykten. En annan viktig skillnad är att det nya

brottet inte kräver att gärningsmannen har haft s.k. direkt uppsåt, dvs.

handlat i avsikt att otillbörligt påverka kursen. Det kravet har ofta

gett upphov till bevissvårigheter för åklagarna.

Vidare föreslås att företag som ger ut analyser och investeringsförslag

som är riktade till allmänheten och som gäller finansiella instrument

måste se till att presentationen är saklig och rättvisande och att

företaget redovisar alla eventuella intressen eller intressekonflikter

som företaget kan ha med avseenden på de finansiella instrument som

behandlas. Syftet med dessa regler är bl.a. att hindra att denna typ av

information till allmänheten används för otillbörlig marknadspåverkan.

Regeringen föreslår vissa ändringar i lagen om anmälningsskyldighet för

vissa innehav av finansiella instrument. Förbudet mot korttidshandel

ersätts med ett generellt förbud för vissa personer med insynsställning

att handla med bolagets aktier under trettio dagar före varje delårsrapport.

Möjligheterna att upptäcka och beivra marknadsmissbruk föreslås ökas bl.

a. på följande sätt. Alla börsbolag ska fortlöpande föra förteckningar

över alla personer som arbetar för dem och som har tillgång till

insiderinformation. Förteckningarna ska uppdateras så snart förhållandena

ändras. Det införs också en skyldighet att rapportera misstänkta fall

av marknadsmissbruk till Finansinspektionen. När en person som arbetar

för ett bolag har handlat med bolagets aktier ska det alltså framgå av

förteckningen om personen vid den tidpunkten hade tillgång till

insiderinformation.

Den nya lagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli

2005.

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och föreslår att riksdagen

antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

En ny lag om marknadsmissbruk

Riksdagen antar de av regeringen framlagda förslagen till

1. lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

3. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

4. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

5. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,

6.

lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella

instrument,

7. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa

innehav av finansiella instrument.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:142 i denna del.

Stockholm den 19 maj 2005

På finansutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia

Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v),

Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer

Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),

Agneta Gille (s) och Yvonne Ruwaida (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2004/05:142 Marknadsmissbruk föreslår regeringen att

riksdagen antar regeringens förslag till bl.a. lag om straff för

marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Regeringens förslag

återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Ingen motion har väckts i ärendet.

För att uppnå en lagteknisk samordning mellan förslagen i den här

aktuella propositionen 2004/05:142 och i proposition 2004/05:144 har

finansutskottet till justitieutskottet överlämnat ett lagförslag i

proposition 2004/05:142, nämligen punkt 2 avseende ändring i sekretesslagen

(1980:100). Denna lag är också föremål för ändringsförslag i proposition

2004/05:144 Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till

2000 års EU-konvention m.m, som riksdagen ska besluta om senare under

våren 2005 (bet. 2004/05:JuU33).

Bakgrund

Gällande regler

I dag finns reglerna om marknadsmissbruk samlade i insiderstrafflagen

och lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella

instrument (anmälningsskyldighetslagen). Lagarna trädde i kraft den 1

januari 2001. Den första lagstiftningen i Sverige som syftade till att

motverka insiderhandel kom till i början av 1970-talet genom lagen om

registrering av aktieinnehav. Den innebar en skyldighet för vissa

personer att anmäla innehav av vissa aktier m.m. till Värdepapperscentralen.

Ett direkt förbud mot insiderhandel infördes först år 1985. Lagstiftningen

har därefter stegvis utvecklats för att motverka marknadsmissbruk.

Förbudet mot insiderhandel motiveras i allmänhet med att det är viktigt

med ett stort förtroende för värdepappersmarknadens funktionssätt för

att kunna behålla en gynnsam utveckling av marknaden (se t.ex. prop.

1990/91:42 s. 38).

Personer med insynsställning i marknadsnoterade bolag är skyldiga att

anmäla sina innehav av aktier m.m. i bolaget till ett register som är

offentligt. Syftet med anmälningsskyldigheten är dels dess betydelse

för kontrollen av handelsförbudets efterlevnad, dels dess avhållande

effekt.

Övervakningen av att reglerna i insiderstrafflagen följs sker genom ett

samarbete mellan Finansinspektionen, marknadsplatserna, värdepappersinstituten

och Ekobrottsmyndigheten.

Marknadsmissbruksdirektivet

EG-direktivet om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan

(marknadsmissbruksdirektivet) ersätter 1989 års insiderdirektiv.

Finansmarknaderna

har utvecklats och förändrats mycket sedan insiderdirektivet antogs. EU

antog därför i december 2002 ett nytt direktiv om insiderhandel och

marknadsmissbruk. Direktivet innebär att harmoniseringen ökar av

insiderlagstiftningen inom EU och medför i flera avseenden en mer omfattande

reglering än den som finns i dag. Medlemsstaternas lagstiftning visar

betydande olikheter. Direktivet innebär i huvudsak en utvidgning av

bestämmelserna i insiderdirektivet samt en reglering på europeisk nivå

av otillbörlig marknadspåverkan. Med otillbörlig marknadspåverkan avses

att en aktör bl.a. genom transaktioner, handelsorder eller informationsspridning

ger falska eller vilseledande signaler till värdepappersmarknaden om

tillgång, efterfrågan eller pris på finansiella instrument. Otillbörlig

marknadspåverkan är således ett vidare begrepp än otillbörlig kurspåverkan

enligt insiderstrafflagen och påminner närmast om brottsbalkens

bestämmelser om svindleri. En annan nyhet är att direktivets räckvidd inte

är begränsad till transaktioner som genomförs på en marknadsplats eller

genom en yrkesmässigt verksam mellanhand, utan även omfattar direkta

transaktioner mellan två parter. Däremot är direktivets räckvidd på det

sättet begränsad i jämförelse med insiderstrafflagen, att direktivets

bestämmelser i stort sett bara gäller aktier som är godkända för handel

på en reglerad marknad och instrument som är relaterade till sådana

aktier. Förbuden i direktivet gäller såväl fysiska som juridiska personer.

Utöver definitioner och förbud innehåller direktivet även bestämmelser

som syftar till att förebygga marknadsmissbruk samt att underlätta

upptäckt och utredning av sådant missbruk. Bland dessa bestämmelser kan

nämnas en skyldighet för emittenter av finansiella instrument att så

snabbt som möjligt offentliggöra insiderinformation, liksom en skyldighet

för personer som yrkesmässigt utför transaktioner med finansiella

instrument att anmäla misstankar om insiderhandel och otillbörlig

marknadspåverkan till den behöriga myndigheten. Direktivet innehåller vidare

bestämmelser om skyldighet för personer i ledande ställning att anmäla

vissa innehav av finansiella instrument och om offentliggörande av anmäld

information.

Varje medlemsstat ska utse en central behörig administrativ myndighet

som är ansvarig för att se till att bestämmelser som antas enligt

direktivet efterlevs.

Utskottets överväganden

En ny lag om marknadsmissbruk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bl.a. en ny lag om straff

för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Det innebär

bl.a. att förbuden mot insiderhandel och röjande av insiderinformation

ska gälla för alla som har tillgång till insiderinformation, oavsett

hur och i vilken egenskap personen har fått tillgång till informationen.

Det straffbara området utvidgas också genom att redan försök till

insiderhandel blir straffbart.

Finansutskottet tillstyrker också att företag som ger investeringsförslag

till allmänheten och som gäller finansiella instrument måste se till

att presentationen är saklig och rättvisande. Utskottet tillstyrker

vidare förslaget att förbudet mot korttidshandel ersätts med ett generellt

förbud för vissa personer med insynsställning att handla med bolagets

aktier under trettio dagar före varje delårsrapport. Utskottet tillstyrker

att lagförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2005. Förslaget innebär

att EG-direktivet om marknadsmissbruk införlivas i svensk lagstiftning.

Propositionen

En ny lag om marknadsmissbruk

Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna om straff för marknadsmissbruk

tas in i en ny lag som ersätter gällande insiderstrafflag.

Regeringen anför bl.a. att de nya reglerna om insiderbrotten och

otillbörlig marknadspåverkan inte innebär några radikala förändringar. Den

uppläggning av lagtexten som regeringen har funnit lämpligast innebär

att de flesta av paragraferna i insiderstrafflagen ändras och att alla

ändrade paragrafer får ny beteckning. Regeringen föreslår därför mer av

praktiska skäl, i stället för ändringar i insiderstrafflagen, en ny lag

om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella

instrument.

Personkretsar

Regeringen föreslår att nuvarande reglering som innebär att insiderstrafflagens

uppdelning i personkretsar tas bort. Förbudet att handla själv eller

råda andra föreslår regeringen i stället ska omfatta alla som förfogar

över insiderinformation, oavsett i vilken egenskap och på vilket sätt

de har fått del av informationen

Regeringen anför att de personer som kan fällas till ansvar för

insiderbrott i dag är uppdelade i tre olika personkretsar i insiderstrafflagen.

Enligt marknadsmissbruksdirektivet ska den som förfogar över

insiderinformation som t.ex. ledande befattningshavare och anställd förbjudas

att utnyttja insiderinformationen vid handel med finansiella instrument.

Denna grupp brukar i Sverige kallas den första personkretsen och finns

tillsammans med den andra personkretsen, aktieägare som förfogar över

insiderinformation, reglerad i insiderstrafflagen. Av

marknadsmissbruksdirektivet

framgår att samma förbud ska tillämpas på andra personer som har

insiderinformation när dessa insett eller bort inse att det var fråga om

insiderinformation. I Sverige finns motsvarande bestämmelse i 3 §

insiderstrafflagen, och denna grupp brukar kallas den tredje personkretsen.

Regeringen anför vidare att kretsen av personer som omfattas av de

olika förbuden i insiderlagstiftningen successivt har utvidgats. Tiden

är nu enligt regeringen mogen att slå fast som en generell princip att

ingen får handla på insiderinformation. Regeringen föreslår därför att

uppdelningen i personkretsar avskaffas och att reglerna omfattar var

och en som har insiderinformation.

Att utnyttja insiderinformation

Regeringen föreslår att nuvarande formulering av förbudet mot insiderhandel

behålls med det tillägget att den som har insiderinformation som består

i vetskap om egen brottslig verksamhet ska omfattas av bestämmelserna.

Regeringen anser således att dagens utformning av förbudet mot insiderhandel

bör behållas och att den som "får" insiderinformation ska omfattas av

bestämmelsen. Regeringen anför att avsikten med marknadsmissbruksdirektivet

är att även vetskap om egen brottslig verksamhet ska omfattas av förbudet

att utnyttja insiderinformation för att handla med finansiella instrument.

Det bör därför enligt regeringen göras ett tillägg i lagen med innebörden

att bestämmelserna även ska omfatta den som har insiderinformation som

består i vetskap om egen brottslig verksamhet.

Vårdslöst insiderförfarande

Regeringen föreslår att ansvar för vårdslöst insiderförfarande ska

inträda redan vid oaktsamhet. Regeringen anför att enligt gällande

insiderdirektiv skulle medlemsstaterna föreskriva bl.a. förbud att handla

och råda för den som "med full insikt i förhållandena" förfogade över

insiderinformation. Utgångspunkten i marknadsmissbruksdirektivet är

enligt regeringen att förbudet ska gälla den som "insett eller borde ha

insett" att den information som innehas är insiderinformation. Det

innebär enligt regeringens tolkning att vid bedömningen av vad någon

insett eller borde ha insett ska hänsyn tas till vad en normal och

förnuftig person skulle ha insett eller borde ha insett med hänsyn till

omständigheterna.

Regeringen föreslår - således för att bestämmelserna ska vara förenliga

med direktivet och dess skärpning av synen på insiderhandel - att

reglerna ändras så att straffbarhet inträder redan vid oaktsamhet med

avseende på att det varit fråga om insiderinformation. Regeringen anför

att samhällets attityd mot förfaranden som har inslag av marknadsmissbruk

har skärpts.

Försöksbrott

Regeringen föreslår att straffansvar införs för försök till insiderbrott

och grovt insiderbrott. Regeringen anför som skäl att enligt

marknadsmissbruksdirektivet ska även försök att förvärva och avyttra finansiella

instrument med utnyttjande av insiderinformation förbjudas. Försök till

insiderbrott har hittills inte varit straffbart i Sverige.

Röjandeförbudet

Regeringen föreslår att röjandeförbudet ska omfatta alla som uppsåtligen

röjer information som han eller hon inser eller borde inse är

insiderinformation utom i de fall då röjandet sker som ett normalt led i

fullgörande av tjänst, verksamhet eller åliggande.

När bestämmelsen om röjandeförbudet infördes ansågs det vara för omfattande

att införa ett generellt förbud (se prop. 1999/2000:109 s. 56). Regeringen

föreslår nu för att den svenska bestämmelsen om obehörigt röjande av

insiderinformation ska vara förenlig med direktivet att den kompletteras

så att dels alla som har tillgång till insiderinformation omfattas,

dels straffbarhet inträder redan när en person insett eller bort inse

att det är fråga om insiderinformation.

Förbudet mot otillbörlig marknadspåverkan

Regeringen föreslår att ett nytt brott, otillbörlig marknadspåverkan,

ersätter brottet otillbörlig kurspåverkan och kan begås genom vilseledande

order och transaktioner eller på andra sätt, t.ex. genom spridande av

falsk eller vilseledande information.

Regeringen föreslår vidare att för otillbörlig marknadspåverkan ska

också den dömas som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars

förfar på ett sätt som han eller hon borde inse är ägnat att påverka

marknadspris m.m.

Regeringen anför som skäl att det straffbara området enligt nuvarande

bestämmelse om otillbörlig kurspåverkan behöver utvidgas till att omfatta

även åtgärder som vidtas utanför värdepappersmarknaden men som får

inverkan där - t.ex. spridande av medvetet missvisande

investeringsrekommendationer

- för att bestämmelsen ska överensstämma med marknadsmissbruksdirektivet.

Regeringen anför vidare att det nuvarande kravet på avsikt bör tas

bort eftersom marknadsmissbruksdirektivet kräver ingripande vid oaktsamhet

i viss utsträckning. Den som påverkar kursen fast han eller hon inser

eller borde inse att agerandet sänder vilseledande signaler till marknaden,

kan dömas för otillbörlig marknadspåverkan även om det yttersta syftet

med hans eller hennes agerande är ett annat. Med otillbörlighet får

enligt regeringen förstås sådana förfaranden som inte har något legitimt

syfte och som är vilseledande eller kursmanipulativa.

Offentliggörande av insiderinformation

Regeringen föreslår att emittenternas löpande informationsplikt inträder

redan då en ansökan om inregistrering eller notering lämnats in till en

börs eller auktoriserad marknadsplats. En skyldighet för börser och

auktoriserade marknadsplatser att vägra inregistrering eller notering

vid allvarliga överträdelser införs till följd av detta.

Regeringen föreslår vidare att röjande av kursrelevant information till

utomstående medför skyldighet att offentliggöra informationen, om inte

mottagaren har tystnadsplikt.

Rapporteringsskyldighet

Regeringen föreslår att värdepappersinstitut, börser och auktoriserade

marknadsplatser snarast ska rapportera till Finansinspektionen om det

kan antas att en transaktion utgör eller har samband med insiderbrott

eller otillbörlig marknadspåverkan. Regeringen föreslår vidare att

Finansinspektionen snarast ska överlämna informationen till åklagare.

Ett företag som har lämnat sådan information får inte röja för kunden

eller någon utomstående att så har skett. Regeringen föreslår också att

den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter

rapporteringsskyldigheten

eller bryter mot meddelarförbudet döms till böter.

Regeringen anför att förslagen överensstämmer med bestämmelser i

marknadsmissbruksdirektivet. Medlemsstaterna ska t.ex. föreskriva att varje

person som yrkesmässigt utför transaktioner med finansiella instrument

utan dröjsmål ska meddela den behöriga myndigheten om personen har skäl

att misstänka att en transaktion utgör insiderhandel eller otillbörlig

marknadspåverkan. Rapportering ska göras utan dröjsmål när uppgiftslämnaren

har blivit medveten om att det finns rimliga skäl för misstanke om

insiderhandel eller otillbörlig marknadspåverkan.

I likhet med penningtvättsbestämmelserna bör enligt regeringen ansvaret

för rapporteringsskyldigheten åvila företaget (se prop. 1998/99:19 s.

62 f.). Skyldigheten enligt penningtvättsbestämmelserna är straffsanktionerad,

och straffansvaret är begränsat så att det i enlighet med principerna

om företagaransvar träffar personer i ledande ställning och personer

som ansvaret delegerats till. Regeringen bedömer att detsamma bör gälla

rapporteringsskyldigheten avseende insiderbrott och otillbörlig

marknadspåverkan.

Bestämmelser om investeringsrekommendationer

Regeringen föreslår att den som yrkesmässigt utarbetar

investeringsrekommendationer

avsedda för spridning till allmänheten ska ange vem som står bakom en

rekommendation, presentera informationen sakligt samt uppge intressen

och intressekonflikter som är ägnade att påverka förtroendet för

rekommendationen. Den som yrkesmässigt sprider sådana rekommendationer som

utarbetats av någon annan ska uppge sig som spridare av en rekommendation,

redovisa gjorda ändringar samt se till att kraven som primärt ställs

på den som utarbetar rekommendationen är uppfyllda.

Bestämmelser om detta föreslår regeringen ska införas i lagen om handel

med finansiella instrument.

Förteckning över personer med tillgång till insiderinformation

Regeringen föreslår att i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav

av finansiella instrument ska införas bestämmelser om att svenska

aktiebolag som gett ut fondpapper

som noterats vid en börs eller auktoriserad marknadsplats eller

som är föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller

för vilka en ansökan om sådan notering eller upptagande till handel har

lämnats in,

fortlöpande ska föra förteckning över fysiska personer som på grund av

anställning eller uppdrag arbetar för bolaget och som har tillgång till

insiderinformation som rör bolaget.

Regeringen anför att bestämmelsen är ny, och enligt marknadsmissbruksdirektivet

ska det finnas en bestämmelse som bl.a. innebär att det ska upprättas

förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation.

Förteckningen ska ange vem som har tillgång till insiderinformation,

vilken information det är fråga om och när personen fick tillgång till

informationen. Det ska vara fråga om insiderinformation avseende av

bolaget utgivna finansiella instrument. I många fall kan insiderinformation

om ett annat bolags instrument också vara insiderinformation om det

egna bolagets instrument. En större affär mellan två bolag kan vara

insiderinformation avseende båda bolagens aktier, och detsamma gäller

planer på ett offentligt erbjudande om uppköp som är känt hos både det

uppköpande bolaget och målbolaget.

En annan typisk situation där skyldigheten att föra förteckning blir

aktuell är inför bokslutskommunikéer och delårsrapporter där chefer för

ett företags olika avdelningar eller lokala anläggningar har information

om sin egen enhets del i den kommande rapporten, andra ledande

befattningshavare, informationsavdelningen och redovisningspersonal har kanske

kunskap om rapporten i dess helhet. Samtliga dessa ska då tas med i

förteckningen.

Förteckningen ska uppdateras så snart förhållandena ändras. Personer

som förs in i förteckningen ska underrättas om vad detta innebär. De

ska t.ex. informeras om förbudet mot att handla med de finansiella

instrument som informationen avser samt förbudet mot att röja informationen.

Skyldigheten att informera de berörda personerna är sanktionerad med

en avgift.

Regeringen gör den bedömningen att bestämmelsen får både en preventiv

verkan, åtminstone för dem som upptagits i förteckningen, och underlättar

utredningen av misstänkt insiderhandel.

Bolag som omfattas

Regeringen föreslår att det som föreskrivs om aktiemarknadsbolag i lagen

om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

också ska tillämpas på svenska aktiebolag som gett ut aktier som är

föremål för handel på en reglerad marknad i en annan stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det som föreskrivs om fysiska personer

som har insynsställning i aktiemarknadsbolag ska också tillämpas på

fysiska personer som har insynsställning i sådana bolag som ska jämställas

med aktiemarknadsbolag

Korttidshandelsförbudet

Regeringen föreslår att vissa personer som har insynsställning i ett

aktiemarknadsbolag inför en ordinarie delårsrapport inte får handla med

aktier i bolaget under trettio dagar innan rapporten offentliggörs,

dagen för offentliggörandet inkluderad.

Regeringen anför att nuvarande bestämmelser om korttidshandelsförbudet

allmänt har uppfattats som svårtolkat och relativt lätt att kringgå. I

marknadsmissbruksdirektivet finns inte någon motsvarande bestämmelse.

Regeringen anser dock att nuvarande reglering som innebär en inskränkning

i ledande befattningshavares möjligheter att handla med bolagets aktier

bör behållas. En ny regel bör enligt regeringen utformas på det sättet

att den är effektivare och lättare att tillämpa. Ett alternativ till

dagens korttidshandelsförbud är ett mer generellt förbud att handla med

bolagets aktier under vissa perioder. En naturlig utgångspunkt för en

sådan regel är bolagens rapporteringstillfällen. Det innebär att ledande

befattningshavare kommer att vara förhindrade att göra affärer med aktier

i bolaget under de perioder då dessa typiskt sett kan ha tillgång till

insiderinformation.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att den nya lagen om marknadsmissbruk och övriga

lagförslag ska träda i kraft den 1 juli 2005.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att EG-direktivet om marknadsmissbruk

bör införlivas i svensk rätt och tillstyrker därför regeringens förslag

om bl.a. en ny lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med

finansiella instrument. Utskottet konstaterar att marknadsmissbruksdirektivet

enligt direktivets bestämmelser skulle ha införlivats senast den 12

oktober 2004. Utskottet tillstyrker att lagförslagen i enlighet med

regeringens förslag ska träda i kraft den 1 juli 2005.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:142 Marknadsmissbruk:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,

lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,

lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,

lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa

innehav av finansiella instrument.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag