Bet. 2004/05:FIU32

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU32

Redovisning av insatser för barn och unga i statsbudgeten (skr. 2004/05:93)

Sammanfattning

I skrivelse 2004/05:93 Regeringens insatser för barn och unga i

statsbudgeten för år 2005 lämnar regeringen en samlad översikt av de olika

insatser som utförs för barn och unga inom ramen för statsbudgetens

olika politikområden. Redovisningen sker med utgångspunkt i de olika

rättigheter som flickor och pojkar har enligt FN:s konvention om barnets

rättigheter.

Utskottet framhåller att skrivelsen får ses som ett steg i det inledande

arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. En djupare

analys av statsbudgeten utifrån ett barnperspektiv behöver emellertid

utvecklas inför kommande budgetprocesser. Detta arbete bör intensifieras

så att innehållet i regeringens redovisning av insatser för barn och

unga i statsbudgeten kontinuerligt fördjupas och kompletteras med allt

större inslag av analys. Utskottet vidhåller samtidigt sin uppfattning

att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande

barnbilaga i budgetpropositionen eller barnskrivelse måste anses

underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad

som möjligt.

Med hänvisning till det arbete som pågår inom Regeringskansliet kring

redovisningen av barnfrågorna samt strategierna för att tydliggöra

barnperspektivet i statsbudgeten föreslår utskottet att riksdagen lägger

skrivelsen till handlingarna.

Utskottet behandlar också fyra motioner som har väckts med anledning av

skrivelsen. Samtliga motioner avstyrks.

I betänkandet finns en reservation och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redovisning av insatser för barn och unga

Riksdagen avslår motionerna

2004/05:Fi8 av Ingrid Burman m.fl. (v),

2004/05:Fi9 av Cecilia Magnusson (m) yrkandena 1-8 och 10-12,

2004/05:Fi10 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1-3 och

2004/05:Fi11 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1-5 och 7-22 samt

lägger skrivelse 2004/05:93 till handlingarna.

Reservation (v, c, mp)

Stockholm den 12 maj 2005

På finansutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael

Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson

(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s), Gunnar

Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee

(c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida

(mp) och Siv Holma (v)

Redogörelse för ärendet

I skrivelsen 2004/05:93 Regeringens insatser för barn och unga i

statsbudgeten för år 2005 lämnar regeringen en samlad översikt av insatser

för barn och unga i statsbudgeten för 2005. Redovisningen sker med

utgångspunkt i de olika rättigheter som flickor och pojkar har enligt

FN:s konvention om barnets rättigheter, såsom barnets rätt till hälsa,

utbildning och skydd. Inom ramen för skrivelsen anges de insatser som

berör barn och unga och, om så är möjligt, kostnaderna för dessa insatser

inom ramen för statsbudgeten.

Med anledning av skrivelsen har 4 motioner väckts. Förslagen i motionerna

återges i bilaga 1.

Ett yttrande över skrivelsen samt över motionerna i de delar som berör

utskottets beredningsområde har inkommit från socialutskottet (2004/05:SoU3y).

Yttrandet återfinns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Redovisning av insatser för barn och unga

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är angeläget att en djupare analys av statsbudgeten

utifrån ett barnperspektiv utvecklas inför kommande budgetprocesser.

Detta arbete behöver intensifieras så att innehållet i regeringens

redovisning av insatser för barn och unga i statsbudgeten kontinuerligt

fördjupas och kompletteras med allt större inslag av analys. Utskottet

vidhåller samtidigt sin uppfattning att kravet på att barnfrågorna ska

redovisas i en regelbundet återkommande barnbilaga i budgetpropositionen

eller barnskrivelse måste anses underordnat kravet på att redovisningen

blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Med hänvisning till det

arbete som pågår inom Regeringskansliet kring redovisningen av barnfrågorna

samt strategierna för att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten

föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:93

till handlingarna. Förslagen i motionerna avstyrks.

Jämför reservation (v, c, mp).

Skrivelsen

I regeringens skrivelse lämnas en samlad översikt av regeringens insatser

för barn och unga i statsbudgeten för 2005. Redovisningen sker med

utgångspunkt i de olika rättigheter som flickor och pojkar har enligt

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det är andra

gången som regeringen sammanställer motsvarande barnskrivelse. Den första

barnskrivelsen (skr. 2003/04:143) överlämnades till riksdagen i maj

2004.

Skrivelsen utgör en del i regeringens arbete med att integrera ett

barnperspektiv i de politikområden där barn och unga berörs. Detta arbete

är en långsiktig och ständigt pågående process. Regeringen framhåller

att det krävs en rad satsningar inom olika verksamheter och på skilda

nivåer i samhället för att få genomslag för barnperspektivet. Att lyfta

fram insatserna för barn och unga i statsbudgeten är endast ett steg.

Utöver detta handlar det bl.a. om kunskaps- och metodutveckling, mål-

och resultatstyrning liksom åtgärder för att synliggöra barns och ungas

situation inom olika områden. Det måste alltså finnas en medvetenhet

och kunskap om vad barnperspektivet innebär inom de relevanta verksamheterna

och områdena för att barnperspektivet ska få verkligt genomslag. I detta

sammanhang är barnkonventionen ett viktigt verktyg för att synliggöra

barns och ungas rättigheter och behov.

Regeringen understryker att användningen av barnkonsekvensanalyser är

ett utvecklingsarbete där ambitionen på sikt är att göra konsekvensbeskrivningar

utifrån ett barnperspektiv inom ramen för olika satsningar i statsbudgeten.

Att synliggöra insatser för barn och unga på det sätt som presenteras

i skrivelsen är en viktig del i detta utvecklingsarbete.

De olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen av statsbudgetens

olika politikområden indelas i skrivelsen i 10 huvudområden:

Åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige - en nationell

strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter1Proposition

1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171., inklusive indirekta

insatser inom ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg, politikområde Barnpolitik;

Barn och deras familjer - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn, 15 Studiestöd samt 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande;

Barn med funktionshinder - direkta insatser huvudsakligen inom

utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt 16 Utbildning

och universitetsforskning;

Barnets rätt till hälsa - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsliv, 16 Utbildning

och universitetsforskning samt 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid;

Barnets rätt till utbildning - direkta insatser inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning;

Barnets rätt till skydd - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena

4 Rättsväsendet samt 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg,

Asylsökande barns rätt till skydd - direkta insatser inom utgiftsområde

8 Invandrare och flyktingar;

Barnets rätt till kultur och fritid - direkta insatser huvudsakligen

inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid;

Barnets rätt till delaktighet och inflytande m.m. - direkta insatser

huvudsakligen inom utgiftsområdena 8 Invandrare och flyktingar, 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg, 16 Utbildning och universitetsforskning

samt 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid;

Barnets rättigheter i det internationella utvecklingssamarbetet - direkta

insatser huvudsakligen inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Regeringens redogörelse för insatserna för barn och unga innehåller

framför allt redovisning av regeringens mål, insatser och resultatbedömningar

inom respektive utgiftsområde i enlighet med skrivningarna i

budgetpropositionen för 2005. I några fall kompletteras budgetpropositionens

beskrivningar med något mer detaljerade uppgifter om insatsernas karaktär

samt deras kostnader. Redovisningen utökas i vissa fall med information

om ytterligare insatser eller nya uppdrag som regeringen beslutat om

efter hösten 2004. Även resultat av nyligen avslutade utredningar eller

pågående arbeten inom Regeringskansliet omnämns i skrivelsen.

Vidare informerar regeringen att samtliga departement inför framtagandet

av budgetpropositionen för 2005 uppmärksammades på betydelsen av att i

redovisningarna i budgetpropositionen beakta barnperspektivet och lyfta

fram de insatser som berör barn och unga inom respektive politikområde.

I beredningen av budgetpropositionen har också vikten av att anlägga

ett barnperspektiv lyfts fram. Regeringen konstaterar emellertid att

det fortfarande finns brister i statistiken med avseende på insatser

som rör barn och unga samt kostnaderna för dessa insatser. Därför har

man påbörjat ett arbete med att närmare identifiera vilka brister som

finns i statistiken och hur statistiken kan utvecklas och

förbättras.

Motionerna

Vänsterpartiet välkomnar i motion Fi8 regeringens ambition att utveckla

arbetet med att ge statsbudgeten ett barnperspektiv. Motionärerna

konstaterar att regeringen har förståelse för att barnperspektivet handlar

om analys av vilka följder ett beslut eller en åtgärd har för barn.

Trots det väljer regeringen att referera i skrivelsen till de beslut

som direkt berör barn utan hänsyn till andra budgetförslag som har

indirekta konsekvenser för barn. Det ger enligt motionärerna intrycket

att statsbudgeten för 2005 uteslutande innehåller neutrala eller positiva

beslut för barn och unga. Man påpekar dessutom att redovisningen även

saknar ett konsekvensperspektiv. Mot denna bakgrund anser motionärerna

att regeringen inför sammanställningen av statsbudgeten för 2006 bör

förbereda en redovisning av konsekvenserna för barn av de beslut och

åtgärder som föreslås i statsbudgeten. Denna redovisning bör presenteras

i en särskild bilaga i den kommande budgetpropositionen.

I motion Fi9 av Cecilia Magnusson (m) konstateras att det finns mycket

att göra för att leva upp till barnkonventionen. Motionären presenterar

därför sin alternativa syn på insatser för barn och unga i statsbudgeten

för 2005 inom följande områden:

Barn och deras familjer (yrkande 1),

Barnets rätt till skydd (yrkandena 2-8 och 10-12).

Moderata samlingspartiet konstaterar i motion Fi10 att regeringens

barnskrivelse återigen saknar helhetsperspektiv. Motionärerna anser att

det inte föreligger något motsatsförhållande mellan ambitionen att

betrakta verkligheten ur barnens perspektiv och möjligheten att synliggöra

insatser för barn och unga i statsbudgeten. Därför bör de båda aspekterna

på barnperspektivet finnas i barnskrivelsen. Trots detta utgör årets

skrivelse, enligt motionärernas uppfattning, i huvudsak en upprepning

av föregående års skrivelse. För att inte upprepa sina tidigare - och

fortfarande aktuella - synpunkter på området (i enlighet med Moderata

samlingspartiets motion 2003/04:Fi38) väljer motionärerna att endast

aktualisera några specifika krav dels på satsningar på välfärdens kärna

(yrkande 1), dels på insatser inom följande områden:

Barn och deras familjer (yrkande 2),

Asylsökande barns rätt till skydd (yrkande 3).

Kristdemokraterna anser i motion Fi11 att den svenska barn- och

ungdomspolitiken till stora delar är ett misslyckande. Detta trots att

Sverige var ett av de allra första länderna som erkände barns och ungdomars

särskilda rättigheter. Man framhåller som särskilt allvarliga problemen

med ungdomsbrottslighet, urholkad kunskapsnivå och försämrad hälsa hos

barn och ungdomar samt ökade ekonomiska klyftor mellan rika och fattiga

familjer. Därför krävs det enligt motionärerna ett flertal åtgärder för

att lägga om politiken så att situationen för barn och unga förbättras.

De alternativa åtgärder som presenteras i motionen ingår i följande

områden:

Åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige (yrkande 1),

Barn och deras familjer (yrkandena 2-5),

Barnets rätt till hälsa (yrkandena 8-9),

Barnets rätt till utbildning (yrkandena 7 och 10-14),

Barnets rätt till skydd (yrkandena 15-19),

Asylsökande barns rätt till skydd (yrkande 20),

Barnets rätt till kultur och fritid (yrkandena 21-22).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till skrivelsens allmänna

inriktning och uppläggning samt motionerna Fi8 (v), Fi9 (m) yrkandena 1-4

och 10 samt Fi11 (kd) yrkandena 1, 8 och 17.

Socialutskottet erinrar att riksdagen vid behandlingen av den första

barnskrivelsen underströk att skrivelsen var ett betydelsefullt steg i

arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. Den utgjorde

också en viktig utgångspunkt för fortsatt utveckling av regeringens

arbete kring redovisningen av barnfrågorna samt strategierna för utformning,

uppföljning och utvärdering av barnpolitiken såväl i budgetpropositionen

för 2005 som i framtida budgetpropositioner.

Enligt socialutskottet får även den andra barnskrivelsen ses som ett

steg i det inledande arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i

statsbudgeten. Samtidigt är det viktigt att skrivelsen på sikt fördjupas

och att redovisningen kompletteras med mer av analys. Denna ståndpunkt

sammanfaller delvis med vad som tas upp i motion Fi8 (v). Socialutskottet

anser dock inte att det behövs något tillkännagivande till regeringen

av det slag som efterfrågas i motionen eftersom regeringen själv anför

i skrivelsen att anläggandet av ett barnperspektiv bl.a. innebär att

analysera vilka följder beslut och åtgärder kan få för ett enskilt barn

eller barn och unga som grupp. Motionen bör därmed avstyrkas.

Vad gäller de olika frågeställningar som tas upp i de övriga motionerna

erinrar man att liknande motionsyrkanden har behandlats av socialutskottet

och avstyrkts av riksdagen under innevarande eller föregående riksmöte.

Socialutskottet framhåller att man inte ändrat inställning i dessa

frågor och anser att finansutskottet bör avstyrka motionerna Fi8 (v),

Fi9 (m) yrkandena 1-4 och 10 samt Fi11 (kd) yrkandena 1, 8 och 17.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och

Vänsterpartiet biträder i var sin avvikande mening sina partiers respektive

ställningstagande. Därutöver biträder företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet

i en gemensam avvikande mening förslaget i motion Fi9 (m) yrkande

10.

Finansutskottets ställningstagande

Målsättningen med det nationella strategiarbetet med att förverkliga

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är att

barnkonventionens anda och intentioner ska återspeglas i allt beslutsfattande

och alla verksamheter som rör barn och unga. Grundförutsättningen för

att förverkliga barnkonventionen är att det finns väl utvecklade

basverksamheter och ekonomiska trygghetssystem som når alla barn oavsett

härkomst, kön, religion, funktionshinder, föräldrarnas ekonomi eller

bostadsort. Men barnkonventionen kräver mer än så - den kräver att det

ska finnas ett barnperspektiv i alla beslut och verksamheter som rör

barn och unga.

Finansutskottet delar regeringens uppfattning att det krävs en rad

insatser inom olika verksamheter och på skilda nivåer i samhället för

att få genomslag för barnperspektivet. Det handlar bl.a. om kunskaps-

och metodutveckling för att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten

samt relevant mål- och resultatstyrning för att integrera detta perspektiv

i myndigheternas verksamheter. Redovisning av insatser för barn och

unga i statsbudgeten är ett första steg i denna process.

I likhet med socialutskottet finner finansutskottet att även den aktuella

skrivelsen - den andra av sitt slag - får ses som ett steg i det inledande

arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. Skrivelsen

ger en samlad översikt av regeringens mål, insatser och resultat vad

gäller barn och ungdomar, vilka återfinns i budgetpropositionen för

2005 (prop. 2004/05:1). På motsvarande sätt som i den första barnskrivelsen

saknar skrivelsen emellertid en mer analytisk vidareutveckling av den

för riksdagen redan tillgängliga informationen. Skrivelsen inskränker

sig dessutom till endast de insatser som direkt riktas till barn och

unga, utan att presentera ett perspektiv över samtliga verksamheter och

områden där denna grupp berörs. Målsättningen att den andra barnskrivelsen

i större grad skulle fokusera på att tydliggöra och analysera de relevanta

insatserna har enligt finansutskottets bedömning inte uppnåtts.

Mot denna bakgrund vill finansutskottet erinra om att man vid flera

tidigare tillfällen, senast hösten 2004, har framhållit att det är

angeläget att regeringen utvecklar arbetet med att integrera ett

barnperspektiv i statsbudgeten.2Betänkande 2004/05:FiU13 s. 11-13. En djupare

analys måste enligt utskottets mening vidareutvecklas inför kommande

budgetprocesser. Den aktuella skrivelsens innehåll visar tydligt att

detta arbete behöver intensifieras så att regeringens redovisning av

insatser för barn och unga i statsbudgeten kontinuerligt fördjupas och

kompletteras med allt större inslag av analys. Mycket återstår att göra

innan fullständig analys av konsekvenser för barn och unga av olika

satsningar och även nedskärningar i statsbudgeten kan presenteras för

riksdagen.

Enligt vad finansutskottet kunnat konstatera pågår det ett fortsatt

arbete med att genomföra de barnpolitiska målen både i Regeringskansliet

och i övriga delar av statsförvaltningen. Detta arbete involverar

tydliggörandet av barnperspektivet i statsbudgeten bl.a. genom att utveckla

och förbättra statistiken samt ta fram indikatorer för att mäta effekterna

av gjorda insatser. Dessutom avser regeringen att vidta åtgärder för

att utveckla riktlinjer för barnkonsekvensanalyser i kommittéarbetet

samt fortsätta att följa upp arbetet med att integrera ett barnperspektiv

i verksamheterna. Utskottet förutsätter att arbetets resultat kommer

att redovisas för riksdagen regelbundet och i lämplig form.

I detta sammanhang vill finansutskottet återigen framhålla att kravet

på en regelbunden redovisning av barnfrågorna måste anses underordnat

kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt.

På så sätt kan man undvika att samma information överlämnas till

riksdagen för behandling flera gånger under ett riksmöte eller en

mandatperiod. Denna ståndpunkt gäller redovisning såväl i en budgetproposition

som i en skrivelse till riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser finansutskottet, i likhet med

socialutskottet, att det inte finns anledning att lämna något tillkännagivande

till regeringen av det slag som efterfrågas i motion Fi8 (v). Det arbete

som pågår inom Regeringskansliet kring redovisningen av barnfrågorna

samt strategierna för att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten

föranleder vidare, enligt finansutskottets mening, inget behov för

riksdagen att nu ta initiativ på området.

Därutöver konstaterar finansutskottet att merparten av de övriga förslag

som presenteras i de aktuella motionerna är identiska eller i hög grad

överensstämmer med yrkanden som riksdagen avstyrkt minst en gång under

innevarande eller föregående riksmöten denna mandatperiod. Dessa yrkanden

sammanställs i efterföljande tabell.

Samtliga yrkanden som tas upp i ovanstående tabell avstyrks av

finansutskottet med hänvisning till att likalydande eller i hög grad

överensstämmande yrkanden har avslagits av riksdagen minst en gång under

den innevarande mandatperioden. Motiven till avslagen anges i den

tidigare behandlingen av respektive förslag och upprepas därför inte i

detta betänkande. Det har heller inte tillkommit några omständigheter

som enligt utskottets bedömning ger anledning att ändra riksdagens

tidigare beslut. Utskottet anser således att riksdagen inte bör ompröva

tidigare beslut.

Beträffande motionärernas ställningstagande i motion Fi11 (kd) yrkande

14 i fråga om skollagspropositionen kan finansutskottet hänvisa till

information från Regeringskansliet som aviserar att regeringen avser

att överlämna ett förslag till en ny skollag under vintern 2005/06.

Något tillkännagivande till regeringen i denna fråga är därmed enligt

utskottets mening inte påkallat.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker finansutskottet motionerna

Fi8 (v), Fi9 (m) yrkandena 1-8 och 10-12, Fi10 (m) yrkandena 1-3 samt

Fi11 (kd) yrkandena 1-5 och 7-22. Utskottet föreslår samtidigt att

regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Redovisning av insatser för barn och unga (v, c, mp)

av Roger Tiefensee (c), Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om redovisningen av insatser för barn och unga i statsbudgeten.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2004/05:Fi8 av Ingrid Burman m.fl. (v),

avslår motionerna

2004/05:Fi9 av Cecilia Magnusson (m) yrkandena 1-8 och 10-12,

2004/05:Fi10 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1-3 och

2004/05:Fi11 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1-5 och 7-22 samt

lägger skrivelse 2004/05:93 till handlingarna.

Ställningstagande

Vi anser att en skrivelse som har till uppgift att gå igenom statsbudgeten

ur ett barnperspektiv inte bör vara en skrivelse om vad regeringen gör

för barn och unga, utan en konsekvensanalys av budgetens innehåll utifrån

ett barnperspektiv. Därför välkomnar vi regeringens ambition att utveckla

arbetet med att ge statsbudgeten ett barnperspektiv.

Vi kan konstatera att regeringen i den aktuella barnskrivelsen visar

förståelse för att ett barnperspektiv på budgetfrågor ytterst handlar

om analys av vilka följder ett beslut eller en åtgärd har för barn.

Trots det väljer man att återigen redovisa barnperspektivet på statsbudgeten

för 2005 genom att referera till de beslut som direkt berör barn. I

skrivelsen redovisas däremot inga andra budgetförslag som har indirekta

konsekvenser för denna grupp. Det ger intrycket att årets statsbudget

uteslutande har neutrala eller positiva beslut för barn och unga.

Redovisningen saknar även ett konsekvensperspektiv genom sin raka redogörelse

för olika insatser utan någon koppling till effekter eller behov.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringen inför statsbudgeten för 2006

bör förbereda en redovisning av konsekvenserna för barn av de beslut

och åtgärder som kommer att ingå i budgetförslaget. Denna redovisning

bör utgöra en del av budgetpropositionen i form av en bilaga.

Vad vi anfört om redovisning av insatser för barn och unga i statsbudgeten

ska riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär

att riksdagen delvis bifaller motion Fi8 (v) och avslår motionerna Fi9

(m) yrkandena 1-8 och 10-12, Fi10 (m) yrkandena 1-3 och Fi11 (kd)

yrkandena 1-5 och 7-22.

Särskilt yttrande

Redovisning av insatser för barn och unga i statsbudgeten (m, fp, kd,

c)

Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén

(m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c) och Tomas Högström (m)

anför:

Det är nu 15 år sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets

rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Barnkonventionen är historiskt

unik och slår fast att varje enskilt barn har vissa bestämda rättigheter

som ingen stat, ingen regering och inget politiskt parti har rätt att

sätta sig över.

Trots att Sverige var ett av de första länderna att tillerkänna barn

och ungdomar särskilda rättigheter är den svenska barn- och ungdomspolitiken,

enligt vår mening, fortfarande till stora delar ett misslyckande.

Brottsligheten är hög och stigande, kunskaperna bland barn och unga

urholkas av en allt lägre standard på utbildningen och hälsan försämras

årligen till följd av ändrade levnadsvanor och rörelsemönster. Därtill

har de ekonomiska klyftorna mellan barn i fattiga och rika familjer

vuxit påtagligt på senare tid. Samtidigt har situationen för många

asylsökande barn blivit ohållbar, för att inte säga omänsklig.

Mot denna bakgrund anser vi att de insatser för barn och unga som

regeringen redovisar i den aktuella skrivelsen på flera områden är

otillräckliga. Det finns också områden där regeringens insatser helt lyser

med sin frånvaro. Regeringens sätt att betrakta verkligheten ur statens

och myndigheternas perspektiv gör det ofta omöjligt att utforma åtgärder

som kan bli framgångsrika ur barnens perspektiv.

Vi är övertygade om att de flesta problem som drabbar barn inte kan

lösas genom att göra barn till ett särskilt politikområde. I de allra

flesta fall måste problemen ses i sitt sammanhang för att kunna lösas

till barnens fördel. Det är därför vår uppfattning att den politik som

förespråkas av våra respektive partier sätter barn i fokus och stärker

barnens ställning i samhället. De förslag till omfattande åtgärder för

att förbättra insatserna för barn och unga vilka ingår i våra partiers

respektive budgetalternativ stärker barnens rättigheter på alla plan.

Med dessa åtgärder kan den svenska barn- och ungdomspolitiken verkligen

sätta barnen i fokus.

Respektive parti står naturligtvis bakom sina egna parti- och

kommittémotioner. De av partiernas motionsyrkanden som upptagits i detta

betänkande är emellertid inte föremål för någon realbehandling, varför

vi har avstått från att nu anteckna några formella reservationer i

ärendet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2004/05:93 Redovisning av regeringens insatser

för barn och unga i statsbudgeten för år 2005.

Följdmotioner

2004/05:Fi8 av Ingrid Burman m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en barnbilaga till statsbudgeten.

2004/05:Fi9 av Cecilia Magnusson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om familjens betydelse för ett barns uppväxtvillkor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en utvärdering av anmälningsskyldigheten snarast bör göras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om

väntetider för barn som omhändertagits av LVU.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om barn dömda enligt LSU.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om det brottsförebyggande arbetet bland barn och unga.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskning kring barn som utsätts för våld.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införandet av dödsorsaksutredningar.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen

inom varje polismyndighet bör inrätta en enhet där samverkan i utredningar

om barn som drabbats av brott kan ske i enlighet med vad som anförs i

motionen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om bristerna i barn- och ungdomspsykiatrin.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införande av behandlingsprogram för dem som dömts till misshandel

av barn.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om bekämpning av pedofiler på Internet.

2004/05:Fi10 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sänkta skatter på arbete, stramare bidrag och satsningar på

välfärdens kärna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om föräldraförsäkringen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om asylsökande barn.

2004/05:Fi11 av Mats Odell m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om nödvändiga åtgärder för att leva upp till FN:s barnkonvention.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om målen för familjepolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om höjt golv och tak i föräldraförsäkringen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa 300 barndagar à 200 kr för barn som fyllt ett år.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ålägga kommunerna att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda särskilda insatser för barn med problem i det

sociala samspelet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om insatser för att främja barns och ungas hälsa och levnadsvanor.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för att främja barns och ungas psykiska hälsa.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om bristande mångfald inom barnomsorgen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om familjedaghem och öppna förskolor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om regeringens statsbidrag för personalförstärkning i förskolan.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om grundskolans bristande kvalitet i internationella jämförelser.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skollagspropositionen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stävjandet av barns och ungas narkotikamissbruk.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införandet av särskilda ungdomsrotlar för snabbutredningar av

ungas brott.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om reformering av socialtjänsten.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om särskilda ungdoms- och jourdomstolar.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utveckla regelverket för medling mellan brottsoffer och

förövare.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om mottagandet och handläggningen av asylärenden för asylsökande

barn.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fri-entré-reformen på de statliga museerna.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stödet till de fria dans- och teatergrupperna.

Bilaga 2

Socialutskottets yttrande 2004/05:SoU3y