Bet. 2004/05:FIU33

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU33

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop.2004/05:153)

Sammanfattning

År 2007 förväntas nya kapitaltäckningsregler (EG-direktiv) för kreditinstitut

och värdepappersbolag (institut) bli införda i svensk rätt. Regeringen

gör bedömningen att de nya reglerna kommer att innebära att Finansinspektionen

behöver göra en omfattande prövning av de metoder för att beräkna

kapitalkrav för kreditrisker och operativa risker som instituten kan komma

att vilja använda. Regeringen föreslår därför att ett institut får begära

att inspektionen granskar de metoder som institutet vill använda samt

att inspektionen får ta ut avgifter för granskningen. Regeringen föreslår

att riksdagen ska anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen

om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag.

För att Finansinspektionen ska hinna med att granska metoderna så att

instituten kan börja använda dem i anslutning till att de nya

kapitaltäckningsreglerna träder i kraft 2007, behöver inspektionen påbörja

granskningen av metoderna redan under hösten 2005. Regeringen föreslår

därför att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2005.

Ingen motion har väckts i ärendet.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och föreslår att riksdagen

antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Granskning av metoder för att mäta risk

Riksdagen antar det av regeringen framlagda förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:153.

Stockholm den 24 maj 2005

På finansutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),

Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia

Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v),

Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer

Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),

Agneta Gille (s) och Yvonne Ruwaida (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2004/05:153 Granskning av metoder för att mäta kreditrisk

och operativ risk föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen om kapitaltäckning och stora

exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Regeringens förslag

återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Ingen motion har väckts i ärendet.

Bakgrund

Svensk rätt

I lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut

och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen) finns särskilda krav på

att institut ska ha ett buffertkapital av en viss storlek till skydd

mot förluster i verksamheten. Lagen införlivar de två EG-direktiven om

rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och om kapitalkrav

för värdepappersföretag och kreditinstitut.

Bestämmelserna om kapitalkrav för kreditrisker gäller för banker,

kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och Svenska skeppshypotekskassan.

Enligt kapitaltäckningslagen ska ett institut vid varje tidpunkt ha en

kapitalbas som åtminstone motsvarar summan av kapitalbaserna för

kreditrisker och marknadsrisker.

Kommissionens direktivförslag

EG-kommissionen lade i juli 2004 fram ett förslag till direktiv om nya

kapitaltäckningsregler. Förslaget är en omarbetning av de två ovan nämnda

direktiven. Syftet med förslaget är att skapa ett nytt regelverk som i

högre grad än det nuvarande tar hänsyn till faktiska risker och därigenom

stöder stabiliteten i det finansiella systemet. Genom de nya reglerna

införs ett mer riskkänsligt system. Det innebär att instituten ska

beräkna kapitalkrav på ett sätt som bättre avspeglar riskerna i deras

verksamheter och att instituten ges incitament att förbättra sin

riskhantering. Förslaget förväntas bli antaget av Europaparlamentet och

rådet under 2005 och ska i vissa delar börja tillämpas den 1 januari

2007.

Direktivförslaget innebär bl.a.

nya metoder för beräkning av kapitalkrav för kreditrisker,

metoder för beräkning av kapitalkrav för operativa risker,

utökade möjligheter för tillsynsmyndigheterna att använda sig av olika

tillsynsåtgärder och

krav på bättre genomlysning som innebär att instituten ska offentliggöra

information om de risker de är utsatta för.

Kapitalkrav för kreditrisker får beräknas antingen enligt en

schablonmetod eller

metod som bygger på intern riskklassificering (den s.k.

IRK-metoden).

Schablonmetoden har likheter med de regler som gäller i dag. Utgångspunkt

är att riskvikten ska bestämmas med stöd av den rating som exponeringarna

har enligt externa ratingföretag.

IRK-metoden innebär ett nytt sätt att beräkna kapitalkravet för

kreditrisker, och det finns två olika metoder. Enligt den mindre avancerade

metoden ska institutet bestämma värdena för en parameter. För de övriga

riskparametrarna föreskrivs värdena i regelverket. Enligt den mer

avancerade metoden får institutet bestämma alla parametervärden. För att

få tillämpa metoden måste institutet ha tillstånd av tillsynsmyndigheten.

För att ett sådant tillstånd ska kunna ges måste bl.a. följande minimikrav

vara uppfyllda.

Institutets interna system för riskklassificering ska leda till en

meningsfull värdering och differentiering samt en träffsäker och konsekvent

kvantifiering av kreditrisk.

Institutet ska kunna hantera information som är relevant för att stödja

sitt interna riskklassificeringssystem samt dokumentera, stresstesta

och utvärdera det interna systemet.

Institutet ska ha en oberoende kreditriskkontroll.

Kapitalkrav för operativa risker

Förslaget innehåller särskilda regler om kapitalkrav för operativa

risker1Administrativa risker t.ex. risken för att medarbetare inte följer

regler eller att tekniska system fallerar.. Några sådana regler finns

inte i dag. Tre sätt kan användas för att beräkna kapitalkravet:

en basmetod,

en schablonmetod eller

avancerade metoder.

Utgångspunkten i direktivförslaget är att basmetoden ska användas. De

institut som har uppfyllt vissa fastställda kriterier får dock använda

schablonmetoden. För att använda de avancerade metoderna krävs

tillsynsmyndighetens tillstånd. Tillsynsmyndigheten får också tillåta att

instituten använder sig av en kombination av metoderna.

Enligt basmetoden ska kapitalkravet uppgå till 15 % av en intäktsindikator

(de genomsnittliga rörelseintäkterna), och hur den ska beräknas framgår

av direktivet.

För att få använda schablonmetoden ska institutet uppfylla vissa kriterier

t.ex. att

institutet ska ha en dokumenterad riskhantering avseende operativa risker

med en tydlig ansvarsfördelning. Riskhanteringen ska vara föremål för

en regelbunden och oberoende granskning,

utvärderingssystemet för operativ risk måste vara nära integrerat med

institutets riskhanteringsprocess.

Slutligen får instituten beräkna kapitalkravet med hjälp av de avancerade

metoderna (AMA) om tillsynsmyndigheten ger tillstånd till det. För att

få ett sådant tillstånd ska instituten - förutom att ha riskhanteringssystem

som uppfyller vissa allmänna krav - uppfylla vissa kvantitativa och

kvalitativa kriterier. Bland annat ska institutets system för att mäta

operativ risk vara nära integrerat med den dagliga riskhanteringsprocessen.

Institutet ska vidare ha en fristående riskhanteringsfunktion för

operativ risk och dess riskhanterings- och mätningssystem ska utvärderas

regelbundet.

Utskottets överväganden

Granskning av metoder för att mäta risk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i kapitaltäckningslagen.

Det innebär att ett kreditinstitut får begära att Finansinspektionen

granskar tillförlitligheten i den riskmätningsmetod som institutet vill

använda för att mäta kreditrisk samt att inspektionen får ta ut avgifter

för granskningen. Utskottet tillstyrker att lagförslaget ska träda i

kraft den 1 juli 2005.

Propositionen

Regeringen föreslår att på begäran av ett institut ska Finansinspektionen

granska tillförlitligheten i den metod som institutet valt för att

1. mäta kreditrisk med hjälp av intern riskklassificering, eller

2. mäta eller hantera operativ risk.

Regeringen föreslår att Finansinspektionen får ta ut avgifter för

granskningen och att inspektionens beslut om metodernas tillförlitlighet

inte får överklagas.

Regeringen anför att den prövning som ska göras av en ansökan om att få

använda IRK-metoden (den bygger på intern riskklassificering) är omfattande.

Omkring tio institut kommer enligt regeringen att ansöka om att få

använda den metoden. Att instituten kan börja använda metoden så snart

det är möjligt, torde enligt regeringen bidra till att deras konkurrenskraft

gentemot utländska institut upprätthålls eller rent av stärks. För

instituten är det därför enligt regeringen angeläget att i ett så tidigt

skede som möjligt få del av Finansinspektionens uppfattning om deras

riskklassificeringssystem uppfyller de krav som kommer att ställas när

de nya kapitaltäckningsreglerna införs.

Enligt Finansinspektionen har tjugo institut meddelat att de vill få

möjlighet att tillämpa schablonmetoden för hantering av operativ risk

fr.o.m. år 2007. Även för dessa är det av intresse att så snart som

möjligt få besked om deras metoder uppfyller de krav som ställs.

Granskningen av dessa metoder kommer också att ta Finansinspektionens

resurser i anspråk även om den inte är lika resurskrävande som granskningen

av IRK-metoden.

Regeringen anser att Finansinspektionens granskning bör avse alla delar

av metoderna t.ex. klassificering och kvantifiering av risker och

styrsystem. Metoderna bör enligt regeringen anses vara tillförlitliga om

de åtminstone uppfyller de krav som kommer att ingå i det förväntade

direktivet om omarbetningar av kreditinstitutsdirektivet och

kapitalkravsdirektivet. Inspektionens granskning av metoderna bör enligt

regeringen ses som en service för de institut som vill ha sina metoder

granskade innan de nya bestämmelserna träder i kraft. Regeringen anför

vidare att avsikten med de bestämmelser som nu föreslås är att granskningen

av institutens riskmätningsmetoder ska kunna påbörjas innan de nya

kapitaltäckningsreglerna träder i kraft 2007. Det slutliga beslutet -

dvs. det faktiska tillståndet för ett institut att använda sig av de

nya riskmätningsmetoderna - kan ges först när de nya reglerna har införts.

Finansinspektionens granskning som nu föreslås bör enligt regeringen

vara ett uttalande om institutets riskmätningsmetoder kan anses

tillförlitliga eller inte. Även om ett sådant uttalande är negativt för

institutet innebär det inte att institutet bryter mot några regler som

gäller för verksamheten och riskerar sanktioner.

Regeringen anför att Finansinspektionens granskning inte kommer att

leda till något beslut som har rättsverkan för institutet. Regeringen

föreslår därför att ett uttalande inte ska kunna överklagas. Även om

Finansinspektionens uttalande inte har någon rättsverkan bör institutet

dock kunna utgå från att den bedömning som inspektionen gör står fast

när de nya kapitaltäckningsreglerna träder i kraft, om inte dessa ändrar

förutsättningarna i något avseende.

Regeringen föreslår således att Finansinspektionen bör ges möjlighet

att påbörja granskningen av metoderna redan under hösten 2005, vilket

i sin tur gör det möjligt att godkänna institutens riskklassificeringssystem

så att dessa kan börja användas i anslutning till att den nya lagstiftningen

träder i kraft i början av år 2007. Regeringen föreslår därför att en

ny bestämmelse tas in i kapitaltäckningslagen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser i likhet med regeringen att de nya bestämmelserna

i kapitaltäckningslagen kan bidra till att de svenska institutens

konkurrenskraft gentemot utländska institut upprätthålls eller rent av

stärks. Det är för instituten angeläget att i ett så tidigt skede som

möjligt få del av Finansinspektionens uppfattning om deras

riskklassificeringssystem uppfyller de krav som kommer att ställas när de nya

kapitaltäckningsreglerna införs. Utskottet tillstyrker därför regeringens

förslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:153 Granskning av metoder för att mäta kreditrisk

och operativ risk:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004)

om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag