Bet. 2004/05:FIU4

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU4

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2004/05:1)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning

av anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet

tillstyrker också att regeringen bemyndigas att överskrida dels anslaget

för Räntor på statsskulden, dels anslaget för Riksgäldskontorets

provisionskostnader om det är nödvändigt för att regeringen ska kunna

fullgöra statens betalningsåtaganden. I betänkandet finns fyra särskilda

yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005

Riksdagen anvisar för 2005 anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m. på det sätt som framgår av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 26 punkt 3 och avslår motionerna

2004/05:Fi254, 2004/05:Fi255 och 2004/05:Fi265.

2. Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att, om så erfordras för att kunna

fullgöra statens betalningsåtaganden under 2004, överskrida ramanslagen

Räntor på statsskulden och Riksgäldskontorets provisionskostnader i

samband med upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 26 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 2 december 2004

På finansutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carin

Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman

(s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp)*,

Roger Tiefensee (c)*, Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille

(s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m)*, Gunnar Nordmark (fp)*,

Siv Holma (v) och Stefan Attefall (kd)*.

* Avstår från ställningstagande under punkt 1.

Redogörelse för ärendet

I budgetpropositionen föreslår regeringen för utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. att riksdagen dels godkänner den föreslagna

medelsanvisningen för de tre ramanslag som finns uppförda på utgiftsområdet,

dels bemyndigar regeringen att överskrida två av dessa anslag i den

utsträckning som är nödvändig för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Propositionens förslag återges i bilaga 1. I tre motioner väckta under

allmänna motionstiden med anledning av regeringens förslag i

budgetpropositionen framförs yrkanden om att två av anslagen ska föras upp med

lägre belopp. Även motionernas förslag återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på

utgiftsområde 26 (punkt 3). Utskottet avstyrker därmed de alternativa

förslagen från Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Anslag 92:1 Räntor på statsskulden

Budgetpropositionen

I den prognos som redovisas i budgetpropositionen räknar regeringen med

att utgifterna för räntor på statsskulden t.o.m. 2007 ska utvecklas

enligt följande:

Tabell 1. Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2003-2007

Belopp i miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007

Räntor på lån i svenska kronor 38,0 40,7 42,5 47,0 51,0

Räntor på lån i utländsk valuta 16,4 11,6 11,5 11,0 11,0

Över/underkurser vid emission -14,5 -9,5 -3,0 -2,0 0,0

Summa räntor 39,9 42,8 51,0 56,0 62,0

Räntor på in- och utlåning -6,8 -6,9 -6,9 -7,5 -7,5

Valutaförluster/vinster 4,4 4,4 -8,0 1,0 0,0

Kursförluster/vinster 3,8 9,0 2,5 2,0 0,0

Övrigt 0,7 0,0 0,0 0,4 1,2

Summa ränteutgifter 42,0 49,3 38,6 51,9 55,7

Anm. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid med summorna.

Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den väntade belastningen

på statsbudgeten. När i stället kostnaderna för statsskulden analyseras

bör intresset riktas mot hur mycket räntekostnader som genereras under

en viss period.

Vid en kostnadsmässig redovisning periodiseras utgifter och inkomster

till den period resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger nollkupongobligationer

med nuvarande redovisningsprinciper inte någon belastning på statsbudgeten

förrän lånet förfaller till inlösen, då å andra sidan samtliga ränteutgifter

under lånets hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen inte har

förfallit till inlösen kommer därför den faktiska räntebelastningen att

underskattas. På motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband

med emissioner av s.k. benchmarklån - dvs. lån där kupongräntan avviker

från marknadsräntan - ge en skev bild av den verkliga räntebelastningen.

Vid en kostnadsmässig redovisning däremot anses räntan uppkomma under

lånets hela löptid och fördelas därför ut jämnt över denna.

Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med hänsyn till dels över-

och underkurser vid emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor

erhålls enligt propositionen följande beräknade kostnadsmässiga räntor

på statsskulden.

Tabell 2. Beräknade utgifts- och kostnadsmässiga räntor på statsskulden

2003-2007

Belopp i miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007

Summa räntor 39,9 42,8 51,0 56,0 62,0

Summa räntekostnader1 46,6 47,3 53,0 58,9 63,2

1. Innefattar inte någon periodisering av valutaförluster/vinster.

Motionerna

Moderata samlingspartiets förslag i motion Fi254 innebär 675 miljoner

kronor lägre statsskuldsräntor nästa år jämfört med regeringens förslag.

Detta uppnås främst till följd av att statsskulden reduceras med

inkomster från företagsförsäljningar, som för Moderaterna är 30 miljarder

kronor högre än i regeringens budgetalternativ.

Folkpartiet liberalerna föreslår i sin budgetmotion Fi232 (yrkande 14

i denna del) att statliga företag avyttras till ett värde av 50 miljarder

kronor utöver regeringens motsvarande förslag för 2005. Den saldoförbättring

som blir resultatet av denna företagsförsäljning minskar enligt Folkpartiet

räntorna på statsskulden med 1 200 miljoner kronor.

Centerpartiet förordar i motion Fi255 att anslaget till statsskuldsräntorna

sänks med 1 137 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Även hos Centerpartiet är detta främst en följd av försäljning av

statliga företag. Centerpartiets försäljning är 35 miljarder kronor högre

än vad regeringen räknar med för 2005.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi265 att samma anslag ska minskas

med 1 523 miljoner kronor. Även Kristdemokraterna har en omfattande

plan för försäljning av statliga företag, vilken beräknas inbringa 50

miljarder kronor mer i försäljningsinkomster nästa år jämfört med

regeringens alternativ. Kristdemokraterna antar att företagsförsäljningarna

2005 äger rum först vid halvårsskiftet.

Tabell 3. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för

år 2005

Belopp i tusental kr respektive avvikelser från regeringens förslag i

tusental kr

Anslag 92:2 Oförutsedda utgifter

Budgetpropositionen

På statsbudgeten finns ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter.

Anslaget får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt

fall för vissa närmare angivna ändamål. Utgifterna ska därvid i princip

vara av så brådskande art att ett förslag inte hinner underställas

riksdagen, och de ska inte heller kunna täckas av andra medel som står

till regeringens förfogande.

I propositionen redovisas till vilka ändamål anslaget Oförutsedda

utgifter bör få användas under nästa budgetår. Där föreslås också att

regeringen i efterhand ska anmäla till riksdagen vilka utgifter som har

belastat anslaget.

Under 2003 belastades anslaget med sammanlagt 6 281 244 kr. Av dessa

avsåg 5 581 742 kr ersättning för skadegörelse i samband med EU-toppmötet

i Göteborg 2001. 100 000 kr betalades ut som ersättning för

anställningsförhållanden som påverkats då uppgifter lämnats ut från

Säkerhetspolisens

register. Vidare har 275 000 kr betalats ut som ersättning efter förlikning

i mål mot Sverige inför Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

324 502 kr betalades ut gällande två ärenden i enlighet med domar av

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Till och med juli i år har 86 819 kr betalats ut från detta anslag. Av

denna summa avser 1 819 kr en dom av Europeiska domstolen för de mänskliga

rättigheterna. 85 000 kr avser förlikning i mål mot Sverige inför

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda utgifter förs upp oförändrat

med 10 miljoner kronor under 2005.

Anslag 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader

Budgetpropositionen

Anslaget avser provisionskostnader som har samband med upplåning och

förvaltning av statsskulden. Samtliga provisionskostnader i samband med

upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket

innebär att de behandlas på samma sätt som räntekostnaderna på statsskulden.

Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner

till de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av kontorets

lån. Dessa mellanhänder, som består av en eller flera banker, köper ett

lån av Riksgäldskontoret och säljer det vidare till investerare. De tar

därmed på sig en risk som de kompenseras för genom provisionerna. I

provisionskostnaderna ingår också utgifter för provisioner i samband

med inlösen av lån, förvaltningsprovisioner till externa förvaltare

samt kreditavgifter.

Belastningen på anslaget under 2005 beräknas till 160 miljoner kronor.

Under åren 2006-2007 beräknas belastningen på anslaget ligga kvar på

samma nivå.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi254 att anslaget för

provisionskostnader 2005 ska föras upp med 153 miljoner kronor, vilket är

7 miljoner kronor lägre jämfört med vad regeringen har föreslagit.

Utskottets syn på anslagsfördelningen inom utgiftsområde 26

På förslag av finansutskottet har riksdagen den 24 november 2004 ställt

sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2005 (bet. 2004/05:FiU1).

Riksdagen har därmed också beslutat att utgifterna på utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. inte får överstiga 38 770 miljoner kronor. Som

framgår av tabell 3 på föregående sida ligger alla de alternativa

förslagen till beräkning av statsskuldsräntorna under den av riksdagen

framställda ramen.

En förbättring av budgetsaldot med 20 miljarder kronor ett enskilt år

enligt känslighetsanalysen i regeringens budgetproposition skulle minska

statsskuldsräntorna med ca 0,8 miljarder kronor fr.o.m. året efter det

att förbättringen inträffar. Det år som förbättringen sker minskar

ränteutgifterna med hälften av detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor.

Omräknat per miljard i saldoförbättring ger detta en ränteeffekt på 20

miljoner kronor det år förbättringen sker, därefter 40 miljoner kronor

per år i ränteeffekt. En motsvarande känslighetsanalys genomförd av

Riksgäldskontoret bekräftar i huvudsak detta förhållande. I tabell 4

framgår i vilken mån oppositionspartiernas föreslagna räntenivåer

överensstämmer med ovanstående känslighetssamband. I tabellen visas bl.a.

skillnaden mellan av respektive parti antagen ränteeffekt och utifrån

känslighetssambanden beräknade ränteeffekt (här kallad potentiell

ränteeffekt).

Tabell 4. Ränteeffekter 2005 av oppositionspartiernas förslag

Förändringar i förhållande till regeringens förslag i miljoner kr

(m) (fp) (kd) (c)

I motionen antagen ränteeffekt -675 -1 200 -1 523 -1 137

Statsbudgetens saldo 36 544 63 711 59 068 41 685

Företagsförsäljning 30 000 50 000 50 000 35 000

Potentiell ränteeffekt utifrån saldo -731 -1 274 -1 181 -834

Potentiell ränteeffekt utifrån företagsförsäljning -600 -1 000 -1

000 -700

Differens antagen/pot. ränteeffekt utifrån saldo 56 74 -342

-303

Differens antagen/pot. ränteeffekt utifrån företags-försäljning -75 -200

-523 -437

Not.

Potentiell ränteeffekt är beräknad utifrån antagandet att 1 miljard

kronor i saldoförbättring sänker räntorna med 20 miljoner kronor samma

år som försäljningen sker.

Denna typ av känslighetsberäkningar är naturligtvis approximativa.

Utfallet för statsskuldsräntor påverkas av ändringar i ränteläget i

förhållande till de antaganden som används för att göra beräkningar,

liksom av eventuella beslut att introducera nya obligationslån. Men

trots dessa osäkerhetsfaktorer anser utskottet att dessa beräkningar

ger en rimlig indikation på storleksordningen på ränteeffekterna.

För Moderaterna och Folkpartiet stämmer de beräknade ränteeffekterna av

ökad försäljning av statliga företag förhållandevis väl med ovan antagna

känslighetssamband, vilket framgår av tabell 4.

I Kristdemokraternas motion antas en ränteeffekt på hela 1 523 miljoner

kronor, vilket är 342 miljoner kronor i överkant om man utgår från

känslighetssambanden ovan. Därutöver menar Kristdemokraterna att

försäljningarna ska äga rum först vid halvårsskiftet nästa år, vilket betyder

att motionärerna ytterligare överskattar ränteeffekten av den förväntade

saldoförbättringen.

Även Centerpartiet överskattar företagsförsäljningarnas ränteeffekt.

Jämfört med Moderaterna, som har en nästan lika kraftig saldoförbättring

till följd av företagsförsäljningar som Centerpartiet, räknar sistnämnda

med en nästan dubbelt så stor ränteeffekt.

När riksdagen den 24 november fastställde vilka utgiftsramar som ska

gälla för 2005 avvisades samtidigt de budgetförslag som lagts fram av

respektive oppositionsparti. Den i detta sammanhang föreslagna anpassningen

av nivån på statsskuldsräntorna och Riksgäldskontorets provisionskostnader

ingår som delar i dessa partiers budgetalternativ. Med hänsyn till detta

avvisar utskottet samtliga oppositionspartiers förslag avseende

statsskuldsräntor.

Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag (punkt 3) samt

avstyrker motionerna Fi254 (m), Fi255 (c), Fi265 (kd).

Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden att överskrida

ramanslagen för statsskuldsräntor respektive Riksgäldskontorets

provisionskostnader om så erfordras för att kunna fullgöra statens

betalningsåtaganden under 2005 (punkterna 1 och 2).

Regeringen får enligt ett nyligen lämnat bemyndigande (bet. 2004/05:FiU1,

avsnitt 7.1) överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för 2005,

förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Bland annat ska riksdagsbeslut

om anslag på tilläggsbudget inte hinna inväntas och överskridandet ska

rymmas inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för räntor på statsskulden,

ej heller anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka

båda ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som gäller fr.o.m.

1997 har i stället ett särskilt bemyndigande knutits till anslaget för

statsskuldsräntor. För att säkerställa att regeringen alltid kan fullgöra

sina åtaganden gentemot långivarna är rätten att överskrida detta anslag

beloppsmässigt obegränsad.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen föreslås att regeringen på motsvarande sätt ska

bemyndigas att överskrida anslaget Räntor på statsskulden även under

2005 (punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås också bli lämnat

för anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader (punkt 2).

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder regeringens förslag (punkterna 1 och 2).

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (m)

Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m)

anför:

Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för

utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens

fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi

från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet

paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde

26 bör vara 682 miljoner kronor lägre i enlighet med Moderata

samlingspartiets motion Fi254. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen

att statliga företag under 2005 ska säljas ut för netto 30 miljarder

kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge

en räntevinst på 675 miljoner kronor samma år.

Anslaget till Riksgäldskontorets provisionskostnader bör samtidigt

begränsas med 7 miljoner kronor, till följd av det lägre upplåningsbehovet

i vårt förslag.

2. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (fp)

Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:

Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för

utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens

fortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi

från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde

26 bör vara 1,2 miljarder kronor lägre i enlighet med Folkpartiets motion

Fi232. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag

under 2005 ska säljas ut för 50 miljarder kronor mer än vad regeringen

räknar med. Vi förutsätter att nettot från utebliven direktavkastning

från de sålda företagen och lägre räntor på statsskulden minskar statens

utgifter inom utgiftsområde 26 för samma år i angiven omfattning.

3. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (kd)

Stefan Attefall (kd) anför:

Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för

utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens

fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Kristdemokraterna önskat,

avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning

inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde

26 bör vara 1 523 miljoner kronor lägre i enlighet med Kristdemokraternas

motion Fi265. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga

företag under 2005 ska säljas ut för netto 50 miljarder kronor mer än

vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst

av angiven omfattning samma år.

4. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (c)

Roger Tiefensee (c) anför:

Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för

utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens

fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger

denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Centerpartiet önskat,

avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning

inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde

26 bör vara 1 137 miljoner kronor lägre i enlighet med Centerpartiets

motion Fi255. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga

företag under 2004 ska säljas ut för netto 35 miljarder kronor mer än

vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst

av angiven omfattning samma år.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 26:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att ramanslaget

92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för

att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 3.1),

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att ramanslaget

92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och

skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra

statens betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),

3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning:

Tusental kronor

Anslag Anslagstyp

92:1 Räntor på statsskulden Ramanslag 38 600 000

92:2 Oförutsedda utgifter Ramanslag 10 000

92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i sam-band med upplåning

och skuldförvaltning Ramanslag 160 000

Summa 38 770 000

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Fi254 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt

uppställning:

Tusental kronor

Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring

92:1 Räntor på statsskulden 38 600 000 -675 000

92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och

skuldförvaltning 160 000 -7 000

Summa för utgiftsområdet -682 000

2004/05:Fi255 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor enligt följande

uppställning:

Tusental kronor

Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring

92:1 Räntor på statsskulden 38 600 000 -1 137 000

92:2 Oförutsedda utgifter 10 000

92:3 Riksgäldskontoret 160 000

Totalt utgiftsområdet 38 770 000 -1 137 000

2004/05:Fi265 av Mats Odell m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 till utgiftsområde 26 anslag 92:1

Räntor på statsskulden 1 523 129 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit

eller således 37 246 871 000 kr.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m.

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning inom utgiftsområdet.

Tusental kronor

Anslag Utskottetsförslag

92 Statsskuldsräntor m.m.

1 Räntor på statsskulden (ram) 38 600 000

2 Oförutsedda utgifter (ram) 10 000

3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och

skuldförvaltning (ram) 160 000

Summa 38 770 000