Bet. 2004/05:FIU6

Finansutskottets betänkande

2004/05:FIU6

Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2003 (skr. 2003/04:130)

Sammanfattning

I skrivelse 2003/04:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2003

lämnar regeringen en redovisning av AP-fondernas utveckling under förra

året - det tredje verksamhetsåret med den nya organisationen och de nya

placeringsreglerna.

Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av fondernas

årsredovisningar och en utvärdering av fondernas förvaltningsresultat och

mål. Vidare redovisas utvärderingar av fondernas kostnader, fondernas

riskbenägenhet och förvaltningsaktivitet, riskspridningen mellan

buffertfonderna samt fondernas förvaltningsstruktur.

AP-fondernas resultat uppgick under 2003 till 80,8 miljarder kronor.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav

under året ett överskott på 9,7 miljarder kronor. Kostnaden för

administrationen uppgick till avrundat 1,1 miljard kronor. Sammantaget

innebär detta att AP-fondernas samlade kapital under förra året ökade

med avrundat 89,5 miljarder kronor, från 487,5 miljarder kronor i slutet

av 2002 till 577 miljarder kronor i slutet av 2003. I skrivelsen

konstaterar regeringen vidare att fondernas förvaltningskostnader inte

står i proportion till graden av förvaltningsaktivitet i fonderna.

Utskottet har granskat skrivelsen och föreslår att den läggs till

handlingarna.

Vid en kontroll våren 2004 beslutade den s.k. genomförandegruppen,

bestående av representanter från de fem partier som står bakom det nya

pensionssystemet, att inga nya medel ska överföras från AP-fonderna

till statsbudgeten den 1 januari 2005, men att frågan om en eventuell

ytterligare överföring får tas upp på nytt vid ett senare tillfälle.

I betänkandet skriver utskottet att det är viktigt att det finns en

tidsplan för när den slutliga bedömningen ska genomgöras. Utskottet

föreslår därför att riksdagen gör ett tillkännagivande med innebörden

att regeringen i vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under

våren 2005 - efter överenskommelse i genomförandegruppen - bör återkomma

till riksdagen med en tidsplan om när den slutliga kontrollen av

överföringsbeloppet ska vidtas och när eventuella ytterligare medel ska

överföras från AP-fonderna till staten.

Utskottet behandlar också fem motioner med anknytning till frågorna om

överföring av medel från AP-fonderna till statsbudgeten, buffertfondernas

kostnader och aktivitet, fondernas placeringsregler och riktlinjerna

för miljö och etik i placeringsverksamheten samt Sjätte AP-fonden.

Utskottet föreslår att motionerna avstyrks. I betänkandet finns fyra

reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. AP-fondernas verksamhet 2003

Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:130 till handlingarna.

2. Överföring av medel från AP-fonderna till statsbudgeten

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet

anfört om att regeringen i vårpropositionen för 2005 eller på annat

sätt under våren 2005 - efter överenskommelse i genomförandegruppen -

bör återkomma till riksdagen med en tidsplan om när den slutliga kontrollen

av överföringsbeloppet ska vidtas och när eventuella ytterligare medel

ska överföras från AP-fonderna till staten.

3. Överskott i pensionssystemet

Riksdagen avslår motion2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7.

Reservation 1 (v)

4. Buffertfondernas kostnader och aktivitet

Riksdagen avslår motion2003/04:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

1.

5. Nya riktlinjer för AP-fondernas placeringar

Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi236 av Ingegerd Saarinen (mp)

och2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 9.

Reservation 2 (v, mp)

6. Etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas placeringsverksamhet

Riksdagen avslår motionerna2003/04:Fi49 av Mona Jönsson m.fl. (mp)

yrkandena 1 och 2 samt2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp) yrkande

6.

Reservation 3 (mp)

7. Avveckling av Sjätte AP-fonden

Riksdagen avslår motion2003/04:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande

2.

Reservation 4 (fp)

Stockholm den 28 oktober 2004

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg

(s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Mats

Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo

Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans

Hoff (s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m),

Gunnar Nordmark (fp) och Siv Holma (v).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I skrivelse 2003/04:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2003

lämnar regeringen en redovisning av AP-fondernas utveckling under förra

året - det tredje verksamhetsåret med den nya organisationen och de nya

placeringsreglerna.

Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av fondernas

årsredovisningar och en utvärdering av fondernas förvaltningsresultat och

mål. Vidare redovisas utvärderingar av fondernas kostnader, fondernas

riskbenägenhet och förvaltningsaktivitet, riskspridningen mellan

buffertfonderna samt fondernas förvaltningsstruktur. Med anledningen av

skrivelsen har två motioner väckts. Under allmänna motionstiden 2004

väcktes ytterligare tre motioner som behandlas i betänkandet. Förslagen

i motionerna återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

AP-fondernas verksamhet 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse 130 Redovisning av

AP-fondernas verksamhet 2003 läggs till handlingarna.

AP-fondernas resultat 2003

AP-fondernas (exkl. Sjunde AP-fonden) sammanlagda resultat uppgick under

2003 till 80,8 miljarder kronor, visar sammanställningen av fondernas

årsredovisningar.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav

under året ett överskott på 9,7 miljarder kronor. Kostnaden för

administrationen uppgick till avrundat 1,1 miljard kronor. Sammantaget

innebär detta att AP-fondernas samlade kapital under förra året ökade

med avrundat 89,5 miljarder kronor, från 487,5 miljarder kronor i slutet

av 2002 till 577 miljarder kronor i slutet av 2003. Resultatet motsvarar

en nominell avkastning på 16,4 %, vilket kan jämföras med en avkastning

under 2002 på -15 %. Räknas inflationen bort blev den reala avkastningen

14,8 %. Under 2002 var den reala avkastningen -16,9 %.

Under de senaste fem åren har avkastningen legat på i genomsnitt 1,7 %

per år. Den reala avkastningen var under samma tidsperiod -0,1 %.

Resultatet för 2003 har till en del kompenserat för de stora förluster

som fonderna redovisade under 2001 och 2002, efter börsfallen och den

snabba ökningen av portföljernas aktieandelar i anslutning till införandet

av de nya placeringsreglerna i början av 2001. Under åren 2001 till

2003 har buffertfonderna gett ett resultat på -30,8 miljarder kronor

medan det samlade kapitalet har minskat med 1,9 miljarder kronor.

Tabell 1. Buffertfondernas tillgångar

mdkr 1

Tillgångar 31/12 2001 31/12 2002 31/12 2003

Svenska och utländska aktier 325 (57,5 %) 278,2 (57,1 %) 341,7 (59,2

%)

Svenska och utländska räntebärande värdepapper 182 (32,2 %) 162,5 (33,

3 %) 188,4 (32,7 %)

Realränteobligationer 39,8 (7 %) 29,7 (6,1 %) 31,9 (5,5 %)

Fastigheter 18,4 (3,3 %) 17,1 (3,5 %) 15 (2,6 %)

Totalt 565,2 487,5 577

varav utomlands 287,8 (49,3 %) 279,0 (57,2 %) 333,5 (57,8 %)

varav valutaexponering 54,3 55,0 69,9

1 Siffrorna inom parentes anger andel av totala kapitalet.

Som framgår av tabell 1 bestod fondernas tillgångar vid utgången av

2003 till nästan 59 % av svenska och utländska aktier, vilket motsvarar

knappt 342 miljarder kronor. Av dessa var 233,5 miljarder kronor placerade

i utländska aktier och 108 miljarder i svenska aktier. Placeringarna i

utländska aktier ökade under året med 42 miljarder kronor och placeringarna

i svenska aktier steg med knappt 22 miljarder kronor.

Drygt 188 miljarder kronor var placerade i svenska och utländska

räntebärande värdepapper, varav drygt 88 miljarder kronor i svenska och

100 miljarder kronor i utländska. Placeringarna i realränteobligationer

svarade för 5,5 % av det totala kapitalet medan fastigheternas andel

uppgick till 2,6 %.

Första AP-fonden

Resultatet för Första AP-fonden blev under 2003 19,6 miljarder kronor,

vilket motsvarar en avkastning på 16,5 %. Det var 0,2 procentenheter

sämre än fondens jämförelseindex (exklusive fastigheter).

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens resultat uppgick till 20,7 miljarder kronor. Det

motsvarar en avkastning på 17,7 %, vilket är 0,8 procentenheter sämre än

jämförelseindex, enligt fondens beräkningar.

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fonden visade under 2003 ett resultat på 19,8 miljarder kronor.

Det ger en avkastning på totalt 17,2 %, vilket enligt fonden är 0,1

procentenhet sämre än jämförelseindex (avkastningen för fastigheter

exkluderad).

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens resultat blev 19,3 miljarder kronor. Det motsvarar en

avkastning på 17 %, vilket för helåret är 1 procentenhet lägre än

jämförelseindex.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fondens totala resultat uppgick till knappt 1,2 miljarder

kronor, vilket motsvarar en avkastning på omkring 10,7 %. Det är drygt

3 procentenheter bättre än fondens uppsatta avkastningsmål på 7,4 %.

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är det statliga fondalternativet inom premiereservsystemet.

Den s.k. Premiesparfonden, vilken är den fond som de s.k. icke-väljarna

i premiereservsystemet placeras i, gav under 2003 en avkastning på 18,

7 %. Det är 2,5 procentenheter högre än genomsnittet av samtliga

premiepensionsfonders avkastning. Den s.k. Premievalsfonden, som är den

valbara statliga fonden, gav under samma period en avkastning på 19,6

%, vilket är 3,5 procentenheter högre än genomsnittet för

premiepensionsfonderna.

Regeringens utvärdering av fondernas förvaltning

Årets utvärdering omfattar perioden halvårsskiftet 2001 t.o.m. 2003 för

Första-Fjärde AP-fonderna, hösten 2000 t.o.m. 2003 för Sjunde AP-fonden

samt de senaste fem åren för Sjätte AP-fonden.

Utvärderingen av buffertfondernas sammantagna förvaltning

Fonderna har under det senaste året återhämtat en stor del av de mycket

omfattande förluster som fonderna orsakade pensionssystemet under 2001

och 2002. En anledning till förbättringen är enligt regeringen att

fonderna under perioden behållit sin placeringsstrategi, dvs. den höga

andel aktier i portföljerna som under 2001 och 2002 gav stora förluster

vändes till vinster när börskurserna återigen började stiga i början av

2003.

Samtidigt konstaterar regeringen att fondernas avkastning skiljer sig

mycket lite från fondernas jämförelseindex. Det beror enligt regeringen

bl.a. på att fonderna har en låg riskprofil. Undersökningar och jämförelser

tyder enligt regeringen på att buffertfondernas aktiva förvaltning av

tillgångarna är relativt begränsad samt att risktagandet är lågt.

I detta sammanhang konstaterar regeringen vidare att fondernas kostnader

för förvaltningen ökat. Som framgår av tabell 2 steg förvaltningskostnaderna

med drygt 200 miljoner under 2003, till totalt drygt 1,2 miljarder kronor.

Det motsvarar ca 0,23 % av fondkapitalet. Att Sjätte AP-fondens kostnader

är högre än de övrigas beror bl.a. på att fonden till största delen

placerar i onoterade aktier, vilket kräver en större förvaltningsapparat.

Tabell 2. Fondernas förvaltningskostnader

mnkr

Fond 2001 2002 2003

Första AP-fonden 182 166 190

Andra AP-fonden 187 197 234

Tredje AP-fonden 110 177 235

Fjärde AP-fonden 175 165 216

Sjätte AP-fonden 272 302 340

Totalt (inkl. avvecklingsfonderna) 952 1030 1234

Andel av fondkapitalet 0,17 % 0,20 % 0,23 %

I förra årets skrivelse (2002/2003:130) menade regeringen att Första-Fjärde

AP-fonderna bedrev en rimligt kostnadseffektiv förvaltning under

förutsättning att fonderna bedrev en påtagligt aktiv förvaltning.

Nu konstaterar regeringen, utifrån den låga aktiviteten i fonderna och

de stigande kostnaderna, att fondernas förvaltningskostnader inte står

i proportion till graden av förvaltningsaktivitet. Regeringen anger i

skrivelsen att den avser att hålla kostnads- och aktivitetsutvecklingen

under uppsikt även framöver.

Fondernas aktivitet runt frågor som rör bolagsstyrning har däremot ökat

under det senaste året, konstaterar regeringen. Samtliga fonder har

vidareutvecklat sin ägarpolicy samtidigt som resurser avsatts för detta

arbete. Fondernas deltagande i och förberedelser inför företagens

bolagsstämmor har blivit allt viktigare. Enligt utvärderingen deltog

fonderna i mellan 30 och 60 bolagsstämmor under 2003. Dessutom har flera

av fonderna deltagit i ett antal kommittéer för nomineringar av

styrelseledamöter, i vissa fall har fonderna agerat ordförande i kommittéerna.

Fonderna har också medverkat i bildandet av Institutionella ägares

förening för regleringsfrågor på aktiemarknaden. Föreningen är ett

formaliserat samarbete mellan elva stora institutionella investerare på

Stockholmsbörsen. Enligt regeringen bidrar fondernas arbete med ägar-

och företagsstyrning positivt till fondernas mål om långsiktigt hög

avkastning.

Utvärderingen av de enskilda fondernas förvaltning

I tabell 3 sammanfattas kortfattat regeringens synpunkter på de enskilda

fondernas förvaltningsresultat och styrelsernas mål.

Tabell 3. Sammanfattning av regeringens bedömning

Fond Regeringens bedömning

Första AP-fonden Fondens resultat sedan halvårsskiftet 2001 är negativt

och sämre än jämförelseindex. Avvikelsen från index är liten. Om fonden

ska nå styrelsens mål om en avkastning över jämförelseindex på 0,5

procentenheter per år i rullande femårsperioder måste avkastningen utöver

jämförelseindex öka betydligt framöver.

Andra AP-fonden Fondens resultat sedan halvårsskiftet 2001 är negativt

men högre än jämförelseindex. Resultatet har överstigit jämförelseindex

med 0,4 procentenheter per år, vilket är nära styrelsens långsiktiga

mål på 0,5 procentenheter. Resultatet beror dock till stor på utvecklingen

tredje kvartalet 2001. Styrelsens begränsningar av fondens risktagande

är i vissa fall onödigt snäva.

Tredje AP-fonden Fondens resultat sedan halvårsskiftet 2001 har varit

positivt, både i absoluta tal och i förhållande till index. Avvikelserna

från index är dock i allmänhet små. Om fonden ska nå styrelsens mål om

en avkastning över jämförelseindex på 0,4 procentenheter per år i

rullande femårsperioder måste avkastningen öka påtagligt framöver.

Fjärde AP-fonden Fondens resultat sedan halvårsskiftet 2001 är negativt

samt 0,6 procentenheter per år sämre än jämförelseindex. Styrelsens mål

är att avkastningen ska överstiga jämförelseindex med 0,7 procentenheter

per år mätt över rullande tvåårsperioder. Om målet ska nås krävs en

betydande avkastning över index under de kommande åren.

Sjätte AP-fonden Fonden har under den senaste femårsperioden uppnått

styrelsens avkastningsmål. Anledningen är den långsiktigt höga avkastningen

på onoterade aktier. Styrelsens absoluta avkastningsmål för de onoterade

aktierna har dock inte nåtts. En jämförelse mot börsindex visar dock

att de onoterade aktierna gett en avkastning som mer än väl kompenserar

för den ökade risken i onoterade aktier. Detta gör att fondens resultat

kan betecknas som goda, enligt regeringen.

Sjunde AP-fonden Både Premiesparfonden och Premievalsfonden har sedan

starten hösten 2000 gett en negativ avkastning. Premiesparfonden har

dock under perioden uppfyllt styrelsens långsiktiga mål om att fonden

ska ge en högre avkastning än genomsnittet av premiepensionsfonderna

men med en lägre risk. Varken Premiesparfonden eller Premievalsfonden

har uppnått styrelsens operativa mål om att fonderna med viss marginal

ska överträffa sina respektive jämförelseindex.

Utvärderingen av riskspridningen mellan buffertfonderna

Ett av syftena med att skapa fyra av varandra oberoende buffertfonder

var att sprida riskerna i förvaltningen av pensionskapitalet. Enligt

regeringen tyder emellertid jämförelserna mellan fondernas avkastning

på att riskspridningen varit mindre än vad man kunnat förvänta sig.

Fondernas placeringsstrategier eller s.k. normalportföljer uppvisar

stora likheter och samvariationen mellan fondernas resultat, både vad

gäller normalportföljen och den faktiska portföljen, är mycket hög. De

små skillnaderna mellan fonderna beror, enligt regeringen, bl.a. på att

fonderna i begränsad omfattning utnyttjat möjligheterna att aktivt

förvalta sina portföljer.

Regeringen anger i skrivelsen att den i samband med kommande utvärderingar

tänker återkomma till frågan om riskspridning mellan fonderna och

fondernas oberoende sinsemellan.

Utvärderingen av fondernas förvaltningsstruktur

Regeringen anger i skrivelsen att fonderna bör göra en kritisk bedömning

över på vilka placeringsområden fonden har förutsättningar att bedriva

en aktiv förvaltning. Fonderna bör också kunna redogöra för varför de

på de enskilda områdena räknar med att kunna uppnå en högre avkastning

än marknaden i genomsnitt. Om de inte kan det bör de överväga att

upphandla extern förvaltning. Enligt lagen ska fonderna lägga ut minst 10

% av fondkapitalet på externa förvaltare.

Tabell 4. Förvaltningsstruktur i fonderna 2003 (exkl. Sjätte

AP-fonden)

AP1 AP2 AP3 AP4 AP7

Andel intern förvaltning 78 % 55 % 71 % 87 % 20 %

Andel extern förvaltning 22 % 45 % 29 % 13 % 80 %

Som framgår av tabell 4 förvaltas en stor del av buffertfondernas kapital

internt. Sammantaget förvaltas ca 73 % av kapitalet internt av fonderna

själva, medan 27 % lagts ut på externa förvaltare. Detta kan jämföras

med Sjunde AP-fonden, där endast 20 % förvaltas internt och 80 % externt.

Enligt regeringen kan Sjunde AP-fondens förvaltningsstruktur bero på

att fonden har ett något annorlunda regelverk och att fonden därför

inte betraktat buffertfondernas struktur som normbildande när de valt

sin egen.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse 2003/04:130 Redovisning av

AP-fondernas verksamhet 2003.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att AP-fondernas resultat

steg kraftigt under 2003, efter de stora förlusterna 2001 och 2002. En

genomgång av halvårsrapporterna visar dessutom att fondernas resultat

fortsatt att stiga under första halvåret 2004, med sammantaget omkring

30 miljarder kronor.

I skrivelsen framgår att fondernas förvaltningskostnader ökat under de

senaste tre åren, från omkring 0,17 % av fondkapitalet 2001 till omkring

0,23 % av fondkapitalet 2003. Kostnadsökningen motsvaras inte av en

ökad aktivitet i fondernas förvaltning, konstaterar regeringen.

Det kan finnas många skäl till varför kostnaderna stiger men enligt

utskottets mening är det viktigt att AP-fonderna agerar kostnadseffektivt

utifrån verksamhetens övergripande mål. Inte minst är detta viktigt för

att upprätthålla allmänhetens förtroende för förvaltningen av

pensionskapitalet.

Utskottet anser därför att det är angeläget att kostnaderna hålls under

uppsikt samt att det vidtas ytterligare utvärderingar och analyser av

fondernas kostnader.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Överföring av medel från AP-fonderna till statsbudgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ställer sig bakom den s.k. genomförandegruppens beslut i juni

2004 om att inga medel ska överföras den 1 januari 2005. Enligt utskottets

mening bör regeringen i vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt

under våren 2005 - efter överenskommelse i genomförandegruppen - återkomma

till riksdagen med en tidsplan om när den slutliga kontrollen av

överföringsbeloppet ska vidtas och när eventuella ytterligare medel ska

överföras från AP-fonderna till staten.

Finansutskottets ställningstagande

I och med pensionsreformen försvagades statsbudgeten, bl.a. genom att

staten från AP-fonderna övertog finansieringen av förtids- och

efterlevandepensioner. För att kompensera försvagningen överfördes under

perioden 1999 till 2001 sammanlagt drygt 250 miljarder kronor i 1999

års penningvärde från AP-fonderna till statsbudgeten. I förarbetena

inför pensionsbeslutet bedömdes att det behövdes överföringar motsvarande

300-350 miljarder kronor i 1999 års penningvärde för att långsiktigt

kompensera de större åtagandena i statsbudgeten (Överföringspromemorian

Ds 1998:7).

Våren 2000 beslutade riksdagen att en kontroll av buffertfondernas styrka

och den slutliga storleken på överföringen från AP-fonderna till staten

skulle genomföras 2004. Om kontrollen resulterade i att ytterligare

medel skulle överföras skulle detta ske den 1 januari 2005 (bet.

1999/2000:FiU19).

Vid en kontroll i juni 2004 bestämde den s.k. genomförandegruppen,

bestående av representanter från de fem partier som står bakom det nya

pensionssystemet, att inga medel ska överföras den 1 januari 2005, men

att frågan om en eventuell ytterligare överföring får tas upp på nytt

vid ett senare tillfälle. Gruppen var överens om att pensionssystemet

fortfarande har en skuld gentemot staten men gjorde samtidigt bedömningen

att den nuvarande relationen mellan fördelningssystemets tillgångar och

dess pensionsskuld uttryckt i det s.k. balanstalet inte medger en

överföring utan att risken för en aktivering av den automatiska balanseringen

blir för stor.

Utskottet ställer sig bakom genomförandegruppens beslut. Enligt utskottets

mening är det emellertid viktigt att det finns en tidsplan för när den

slutliga bedömningen ska göras. Regeringen bör därför enligt utskottets

mening i vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under våren 2005

- efter överenskommelse i genomförandegruppen - återkomma till riksdagen.

Vad utskottet anfört om överföring av medel från AP-fonderna till staten

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Överskott i pensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion om överföringar från AP-fonderna till

statsbudgeten och eventuella överskott i pensionssystemet. Jämför reservation

1 (v).

Motionen

I motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) konstateras att det sedan 1999

överförts 245 miljarder kronor från AP-fonderna till statsbudgeten och

att ett slutligt överföringsbelopp ska fastställas vid en kontrollstation

2004. I juni bestämde den s.k. genomförandegruppen att avvakta med

resterande överföring men att man senare skulle ta ställning till framtida

överföringar från AP-fonderna. Enligt motionärerna bör inte mer medel

överföras från AP-fonderna till statsbudgeten eftersom det finns stora

frågetecken om pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Det sparande

som sker i fonderna bör stanna där. Om det skulle visa sig att det finns

betydande överskott, bör pengarna återföras till pensionärerna i form

av ett återställande av pensionerna. Enligt motionärerna bryter

genomförandegruppens överenskommelse i juni mot finansutskottets uttalande

i samband med behandlingen av överföringen av medel från AP-fonderna

till statsbudgeten (1999/2000:FiU19). Då menade utskottet att "enligt

fempartiöverenskommelsen om pensionssystemet skall varaktiga överskott

efter den 1 januari 2005 tillfalla de försäkrade" (yrkande 7).

Finansutskottets ställningstagande

När det gäller frågan om överföring av medel från AP-fonderna till

statsbudgeten redogör utskottet för ärendet i avsnittet ovan, Överföring

av medel från AP-fonderna till statsbudgeten. I samband därmed föreslår

utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om att

regeringen i vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under våren

2005 - efter överenskommelse i den s.k. genomförandegruppen - bör

återkomma till riksdagen med en tidsplan för den slutliga bedömningen av

om en överföring ska genomföras och när eventuella ytterligare medel i

så fall ska överföras från AP-fonderna till staten.

Vad gäller frågan om framtida varaktiga och utdelningsbara överskott i

pensionssystemet (det som brukar kallas för "gasen") vill utskottet

erinra om att frågan för närvarande utreds i den s.k. UTÖ-utredningen

(Utredningen om överskott i ålderspensionssystemet). Utredningen ska

överlämna sitt betänkande till regeringen senast den 1 november 2004.

Utskottet vill avvakta utredningen och beredningen i Regeringskansliet

innan det tar närmare ställning till frågan om överskott i pensionssystemet.

Med det som anförts avstyrker utskottet motion Sf362 (v) yrkande 7.

Buffertfondernas kostnader och aktivitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att kostnadsutvecklingen i AP-fonderna ytterligare bör

studeras och analyseras. Utskottet utgår ifrån att regeringen i det

arbetet tar hjälp av erforderlig expertis på området. Motionen avstyrks.

Motionen

I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) konstateras att regeringen

i skrivelsen för en diskussion om fondernas aktiva risktagande samt den

förhållandevis begränsade skillnaden fonder emellan. Mot denna bakgrund

finner regeringen att fondernas kostnader inte står i proportion till

graden av förvaltningsaktivitet. Enligt motionärerna är detta komplicerade

frågor där försök till detaljstyrning från statens sida inte är acceptabel.

Därför bör ytterligare synpunkter, utvärderingar och bedömningar

inhämtas. Regeringen bör låta utanförstående expertis analysera frågan,

enligt motionärerna (yrkande 1).

Finansutskottets ställningstagande

I skrivelsen konstaterar regeringen att AP-fondernas kostnader för

förvaltningen inte står i proportion till graden av aktivitet i förvaltningen.

Som utskottet påpekat tidigare i betänkandet är det angeläget att

kostnadsutvecklingen i fonderna ytterligare utvärderas och analyseras.

Regeringen anger i skrivelsen att den avser att hålla fondernas kostnader

och förvaltningsaktivitet under fortsatt uppsikt samt att den i kommande

utvärderingar återkommer till frågan om riskspridningen mellan fonderna

och fondernas inbördes oberoende.

Utskottet utgår ifrån att regeringen i det arbetet tar hjälp av den

expertis på området som är nödvändig för att frågorna kring fondernas

kostnader, aktivitet och oberoende ska få en allsidig belysning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi48 (fp) yrkande 1.

Nya riktlinjer för AP-fondernas placeringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om att pensionssystemets tillgångar bör

användas i närings- eller regionalpolitiskt syfte. Jämför reservation

2 (v, mp).

Motionerna

I motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att AP-fondens medel enligt

placeringsreglerna inte får användas för att tillgodose närings- eller

sysselsättningspolitiska mål. Motionärerna delar inte den ideologiska

och principiella uppfattning som ligger bakom utformningen av dagens

placeringsregler. För att klara framtidens pensionskostnader måste en

hög sysselsättning och en låg arbetslöshet upprätthållas. För att nå

detta mål krävs bl.a. en aktiv och målmedveten näringspolitik. Medlen

i AP-fonderna bör därför i större utsträckning än i dag kunna utnyttjas

för näringspolitik (yrkande 9).

I motion Fi236 av Ingegerd Saarinen (mp) anförs att samhället bör

uppmuntra att pensionspengar i ökad utsträckning investeras i växande

företag på regional nivå. Staten bör ge ökade möjligheter att placera

en del av pensionsavsättningarna i regionala pensionsfonder, bl.a. inom

ramen för PPM.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om att tillgångarna

i pensionssystemet borde kunna användas för näringspolitiska ändamål,

senast i betänkandet om AP-fondernas verksamhet 2002 (bet. 2003/04:FiU6).

Utskottet har avstyrkt motionerna med motiveringen att det är viktigt

att tillgångarna förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet

samt att avkastningen långsiktigt maximeras i förhållande till risken

i placeringarna. Givet detta är det naturligt att fonderna inte har

några närings-, regional- eller ekonomisk-politiska mål i sin verksamhet.

Utskottet anser att det inte finns någon anledning att omvärdera detta

ställningstagande. Motionerna Sf362 (v) yrkande 9 och Fi236 (mp) avstyrks.

Etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas placeringsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet utgår ifrån att regeringen i kommande utvärderingar av

AP-fondernas verksamhet även utvärderar resultatet av AP-fondernas riktlinjer

för etik och miljö. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med

riktlinjer för etik och miljö i företag med statligt ägande. Det arbetet

har stora likheter med AP-fondernas riktlinjearbete. Utskottet avstyrker

motionerna. Jämför reservation 3 (mp).

Motionerna

I motion Fi49 av Mona Jönsson m.fl. (mp) konstateras att AP-fonderna i

sin förvaltningsverksamhet ska ta hänsyn till miljö och etik, dock utan

att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning. I regeringens

skrivelse finns däremot ingen belysning av fondernas miljö- och etikhänsyn.

Enligt motionärerna bör därför regeringen göra en analys och beskrivning

av hur AP-fonderna hanterat kravet på miljö och etik i placeringsverksamheten

och återkomma till riksdagen i en särskild skrivelse. En analys av miljö-

och etikhänsynen bör därefter ingå i regeringens årliga redovisning av

AP-fondernas verksamhet (yrkandena 1 och 2).

I motion U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp) föreslås att pengar som

förvaltas av staten eller till staten knutna organisationer bör anta en

policy för etiska investeringar med Sjunde AP-fondens etiska investeringsregler

som förebild (yrkande 6).

Finansutskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att statens ägande och statens

placeringar på olika marknader styrs av högt ställda krav på etik och

miljöhänsyn. Staten är en stor aktör i näringslivet, inte minst genom

AP-fondernas placeringar, och det innebär att staten genom sitt agerande

är en viktig normgivare för etiken och miljömedvetenheten i resten av

samhället.

I samband med beslutet våren 2000 att organisera om Allmänna pensionsfonden

beslutades att buffertfonderna och Sjunde AP-fonden årligen skulle

fastställa en verksamhetsplan, i vilken bl.a. en beskrivning av vilka

miljö- och etikhänsyn fonden skulle ta i placeringsverksamheten skulle

ingå.

En genomgång som utskottet gjort visar att samtliga AP-fonder (även i

viss mån Sjätte AP-fonden som enligt lagen inte är tvungen att utforma

regler över etik- och moralfrågor) utformat riktlinjer för vilka etik-

och miljöhänsyn fonderna ska ta i förvaltningen av pensionskapitalet.

Fondernas riktlinjer är i stort sett uppbyggda enligt samma mönster.

Grovt beskrivet anges i riktlinjerna vilka krav företagen måste uppfylla

för att fonden ska investera i dem, vilka metoder som ska användas för

att avgöra om företagen uppfyller kraven samt vilka åtgärder som ska

vidtas om kraven inte uppfylls.

Kraven som ställs på företagen är bl.a. att de ska följa lagarna i de

länder de verkar och att de ska respektera olika internationella avtal

och konventioner som Sverige undertecknat, som t.ex. konventioner om de

mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, de s.k. ILO-konventionerna,

internationella miljökonventioner samt konventioner mot mutor och

korruption.

I de fall företag misstänks bryta mot kraven och reglerna ska fonden ta

kontakt med bolaget för att få bolaget att vidta åtgärder och förbättringar.

Om det inte hjälper avyttras ägandet i bolaget. I Sjunde AP-fonden

anges att aktierna i ett specifikt bolag ska säljas och sättas upp på

den svarta listan under fem år om dom avkunnats i domstol, publicerade

dokument av offentlig övervakare av internationella konventioner pekar

ut bolaget eller om företagsledningen erkänt brott.

Flera av fonderna anger att de också som ägare ska verka för att företagen

har en genomarbetad strategi för etik- och miljöfrågor. Till exempel

Tredje AP-fonden har formulerat en strategi för aktiv ägarstyrning i

vilken ingår att fonden ska arbeta för att de företag fonden investerar

i ska ha eller utarbeta en s.k. uppförandekod. Uppförandekoden ska

innehålla koncernövergripande regelverk och ledningssystem för hantering

av miljö- och etikhänsyn.

Enligt utskottets mening ska regeringen vid sidan av den sedvanliga

årliga utvärderingen av fondernas förvaltningsresultat även utvärdera

fondernas riktlinjer för etik och miljö. Enligt utskottets uppfattning

bör dock riktlinjerna ha varit i kraft under ett antal år för att det

ska vara meningsfullt att analysera och utvärdera dem. Utskottet utgår

därför från att regeringen i kommande utvärderingar av AP-fondernas

verksamhet även utvärderar effekterna av fondernas etik- och miljöriktlinjer.

Sedan ett par år tillbaka arbetar regeringen med att formulera etiska

och miljömässiga riktlinjer för det övriga statliga ägandet. I 2004 års

redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2003/04:120) redovisas

en del av resultatet. I skrivelsen anges att styrelserna i företag med

statligt ägande bör besluta om en etikpolicy och en miljöpolicy för

företaget. Handlingsprogrammen ska innehålla en väl förankrad etisk

värdegrund som ska kommuniceras såväl internt som externt. Företaget

ska också aktivt följa företagets insatser i frågor som rör en ekologiskt

hållbar utveckling. Företagen med statligt ägande bör, enligt skrivelsen,

också ansluta sig till Globalt Ansvar (ett initiativ som regeringen

tagit för att stärka företagens sociala och miljömässiga ansvar). Genom

att ansluta sig till Globalt Ansvar anger företagen att de avser att

följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt principerna i

FN:s The Global Compact, vilken bl.a. innehåller principer kring mänskliga

rättigheter, grundläggande arbetsvillkor och miljö. Företag som ansluter

sig till Globalt Ansvar får bl.a. sitt namn publicerat på Globalt Ansvars

hemsida.

Enligt utskottets mening är det glädjande att regeringen påbörjat ett

arbete med att lyfta fram frågorna om etik och miljö i den statliga

ägarpolitiken. Arbetet har stora likheter med det som genomförs i

AP-fonderna. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter arbetet med

att formulera och implementera riktlinjer för etik och miljö i företagen

med statligt ägande.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi49 (mp) yrkandena 1

och 2 samt U280 (mp) yrkande 6.

Avveckling av Sjätte AP-fonden

Utskottets förslag i korthet

I juni presenterade regeringen en promemoria med förslag om att bl.a.

fullt ut infoga fonder i det reformerade pensionssystemet och anpassa

fondens regelverk till det som gäller för buffertfonderna. Promemorian

har varit ute på remiss och frågan bereds nu i Finansdepartementet. I

avvaktan på regeringens beredning avstyrker utskottet motionens förslag

om Sjätte AP-fonden. Jämför reservation 4 (fp).

Motionen

I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att regeringen räknar

Sjätte AP-fonden som en buffertfond men att fonden inte ingår i

fempartiuppgörelsen om pensionssystemet. Därför bör, enligt motionärerna,

Sjätte AP-fonden helt och fullt inordnas i buffertsystemet genom att

dess nuvarande direktiv ersätts med direktiven och placeringsreglerna

för Första-Fjärde AP-fonderna. Det bör också övervägas i vilken form en

samordning med Andra AP-fonden kan ske (yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

Sjätte AP-fonden (dåvarande sjätte fondstyrelsen) bildades 1996 genom

att den s.k. avvecklingsstyrelsen, dvs. den styrelse som skulle avveckla

löntagarfonderna, bytte namn till sjätte fondstyrelsen (prop. 1995/96:171).

Fondstyrelsen fick samma år i uppdrag att placera omkring 10 miljarder

kronor i aktier för att öka tillgången på riskvilligt kapital för

onoterade företag (prop. 1995/96:25).

Sjätte AP-fonden är en del av pensionssystemets buffert men ingick inte

i fempartiöverenskommelsen om det nya pensionssystemet och omorganiseringen

av AP-fondssystemet våren 2000. Därför skiljer sig fondens mål och

placeringsbestämmelser från de övriga buffertfondernas regelverk. Det

finns heller inga bestämmelser som reglerar överföringar av medel från

Sjätte AP-fonden till pensionssystemet.

I början av juni 2004 presenterade Finansdepartementet en promemoria om

Sjätte AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (Ds 2004:25). I

promemorian föreslås bl.a. att Sjätte AP-fondens regelverk så långt det

är möjligt ska anpassas till det regelverk som gäller för Första-Fjärde

AP-fonderna samt att regelverket moderniseras för att mer passa dagens

marknader för onoterade aktier.

Vidare föreslås att Sjätte AP-fonden fullt ut infogas i det reformerade

pensionssystemet, bl.a. genom att tillvägagångssättet för leverans av

kapital från Sjätte AP-fonden till pensionssystemet regleras samt att

fonden får samma övergripande mål som Första-Fjärde AP-fonderna - att

kapitalet ska förvaltas så att det blir till största möjliga nytta för

inkomstpensionen. I promemorian föreslås också att Sjätte AP-fonden får

möjlighet att placera kapital i utländska tillgångar. I enlighet med

reglerna för övriga buffertfonder ska dock högst 40 % av fondens kapital

få vara exponerat för valutarisk.

Promemorian har gått på remiss och remisstiden gick ut den 30 september

2004. Frågan bereds för närvarande i Finansdepartementet.

Utskottet vill därför avvakta resultatet av regeringens beredning innan

den tar ställning till förändringar i Sjätte AP-fondens regelverk. Därför

avstyrker utskottet motion Fi48 yrkande 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Överskott i pensionssystemet, punkt 3 (v)

av Lars Bäckström (v) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om överföringar från AP-fonderna till staten och

överskott i pensionssystemet. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7.

Ställningstagande

Hittills har 245 miljarder kronor förts över från AP-fonderna till

statsbudgeten för att täcka statens kostnader för förtids- och

efterlevandepensioner. Vid vad man tidigare kallade för en slutlig

kontrollstation

bestämde den s.k. genomförandegruppen i juni 2004 att inga nya medel

skulle överföras den 1 januari 2005 men att man senare skulle ta ställning

till framtida överföringar från AP-fonderna.

Enligt Vänsterpartiets mening bör inga ytterligare medel överföras från

AP-fonderna till statsbudgeten, bl.a. eftersom det finns stora frågetecken

om pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Det sparande som sker i

fonderna bör stanna där. Om det skulle visa sig att det finns betydande

överskott så bör pengarna återföras till pensionärerna i form att ett

återställande av pensionerna.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi anfört om överföringar från AP-fonderna till staten och överskott

i pensionssystemet. Vi tillstyrker därmed motion Sf362 (v) yrkande

7.

2. Nya riktlinjer för AP-fondernas placeringar, punkt 5 (v, mp)

av Lars Bäckström (v), Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om reglerna för placeringar av pensionskapitalet.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2004/05:Fi236 av Ingegerd Saarinen (mp) och

2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att den viktigaste metoden för att klara framtidens pensionskostnader

är att upprätthålla en uthållig hög sysselsättning och en låg arbetslöshet

i den svenska ekonomin. Det förutsätter bl.a. ett aktivt och differentierat

näringsliv. För att nå det målet krävs en aktiv och målmedveten

näringspolitik. Reglerna för placeringar av pensionskapitalet bör därför

förändras för att möjliggöra och befrämja en mer aktiv näringspolitik.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi anfört om reglerna för placeringar av pensionskapitalet. Vi

tillstyrker därmed delvis motionerna Fi236 (mp) och Sf362 (v) yrkande 9.

3. Etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas placeringsverksamhet, punkt 6

(mp)

av Yvonne Ruwaida (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas

placeringsverksamhet och i övriga statliga företags verksamheter. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi49 av Mona Jönsson m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2

samt

2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp) yrkande 6.

Ställningstagande

När beslutet togs om att organisera om Allmänna pensionsfonden beslutades

samtidigt att AP-fonderna årligen skulle fastställa en verksamhetsplan,

i vilken bl.a. en beskrivning av vilka miljö- och etikhänsyn fonderna

skulle ta i placeringsverksamheten skulle ingå (Sjätte AP-fonden undantogs

dock från kravet om regler i etik och moralfrågor). Sedan dess har

fonderna utarbetat riktlinjer för etik- och miljöhänsyn i förvaltningen.

Däremot har inte regeringen i någon av de tre årliga utvärderingarna av

AP-fondernas verksamhet som gjorts sedan omorganisationen trädde i kraft

utvärderat fondernas arbete med etik och miljöfrågor.

I samband med behandlingen av propositionen om Gemensamt Ansvar -

Sveriges politik för global utveckling beslutade riksdagen att målet på

detta område skulle vara att ".bidra till en rättvis och hållbar global

utveckling." Målet skulle genomsyra samtliga politikområden, inklusive

förvaltningen av pensionskapitalet.

För att bl.a. visa allvaret med globaliseringsmålet, anser jag att

regeringen i en särskild skrivelse till riksdagen bör utföra en analys

och en beskrivning av hur AP-fonderna hanterat kravet på miljö och etik

i placeringsverksamheten. Därefter bör en sådan utvärdering regelmässigt

ingå i regeringens årliga redovisning av AP-fondernas verksamhet.

Jag anser också att regeringen i betydligt högre grad än vad som redan

gjorts bör utarbeta etiska riktlinjer för övriga företag med statligt

ägande. En förebild i det arbetet kan vara de etiska investeringsregler

som t.ex. Sjunde AP-fonden utarbetat.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad jag anfört om etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas placeringsverksamhet

och i övriga statliga företags verksamheter. Jag tillstyrker därmed

motionerna Fi49 (mp) och U280 (mp) yrkande 6.

4. Avveckling av Sjätte AP-fonden, punkt 7 (fp)

av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om Sjätte AP-fonden. Därmed bifaller riksdagen

motion

2003/04:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2.

Ställningstagande

Sjätte AP-fonden är inte en del av fempartiuppgörelsen om pensionssystemet,

men fondens kapital ingår i pensionssystemets totala buffertfondering.

Fonden är en främmande fågel i systemet. Fondens uppgift är att agera

riskkapitalfond med bl.a. inriktning mot små och medelstora företag.

Vi anser att staten inte ska kunna bedriva näringspolitik på det sätt

som riktlinjerna för Sjätte AP-fonden ger möjlighet till. Hittills har

dock inte fonden utnyttjat denna möjlighet utan kapitalet har förvaltats

på ett sätt som stämmer väl överens med de riktlinjer som fastställts

för Första-Fjärde AP-fonderna.

Vår uppfattning är därför att Sjätte AP-fonden ska inordnas i buffertsystemet

genom att dess nuvarande direktiv ersätts med de direktiv och

placeringsregler som gäller för Första-Fjärde AP-fonderna. Möjligtvis bör

denna förändring ske genom att Sjätte AP-fonden inordnas i Andra AP-fonden.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi anfört om Sjätte AP-fonden. Vi tillstyrker därmed motion Fi48

yrkande 2 (fp).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2003/04:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet

2003.

Följdmotioner

2003/04:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om ytterligare oberoende analys av fondernas risktagande

och kostnader.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att Sjätte AP-fondens nuvarande direktiv och

placeringsregler bör upphöra och att fonden fullt ut bör inordnas i

buffertfondssystemet med samma direktiv och placeringsregler och att detta

bör ske genom en samordning med Andra AP-fonden.

2003/04:Fi49 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en

kompletterande skrivelse om hur AP-fonderna tolkar och lever upp till

kravet på miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en analys av hur kravet på miljö- och etikhänsyn

i placeringsverksamheten tillgodoses regelmässigt skall ingå i regeringens

årliga redovisning av AP-fondernas verksamhet.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Fi236 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen begär att regeringen låter tillsätta en utredning som analyserar

hur samhället kan uppmuntra att pensionspengar i ökad utsträckning

investeras i små och växande företag på regional nivå.

2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att pengar som förvaltas av staten eller till staten

knutna organisationer bör anta en policy för etiska investeringar med

Sjunde AP-fondens etiska investeringsregler som förebild.

2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om överföring av ytterligare medel från AP-fonden.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förändrade placeringsregler för AP-fonderna.