Bet. 2004/05:JUU21

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU21

Hemlig teleavlyssning, m.m.

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse 2004/05:36

Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning

vid förundersökning i brottmål under år 2003 och tre motioner som väckts

med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna och avstyrker

motionerna.

I ärendet finns en reservation (m, fp, kd, c, mp) och två särskilda

yttranden (s respektive v).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:36 till handlingarna.

2.

Redovisningens innehåll

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju27 yrkande 1, 2004/05:Ju28 och

2004/05:Ju29 yrkande 3.

Reservation (m, fp, kd, c, mp)

Stockholm den 22 mars 2005

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask

(m), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Göran

Norlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Joe Frans

(s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp),

Christer Erlandsson (s) och Christer Engelhardt (s).

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

I regeringens skrivelse redogörs för tillämpningen av bestämmelserna i

rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning

samt för tillämpningen av bestämmelserna i lagen (1995:1506) om hemlig

kameraövervakning under år 2003. Utskottet föreslår att riksdagen lägger

skrivelsen till handlingarna. Utskottet föreslår vidare att riksdagen

avslår tre motionsyrkanden rörande redovisningens innehåll. Jämför

reservationen.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisar regeringen antalet meddelade tillstånd till hemlig

teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning,

den genomsnittliga avlyssnings- respektive övervakningstiden samt andelen

fall där åtgärden har haft betydelse för förundersökningen. Skrivelsen

bygger i huvudsak på uppgifter som Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen

gemensamt har lämnat i en skrivelse till regeringen den 31 augusti 2004

(Ju2004/7717/Å).

Av redovisningen framgår att det under år 2003 lämnades tillstånd till

hemlig teleavlyssning i 631 fall. Tillstånd till hemlig teleövervakning

lämnades i 645 fall under samma år. Antalet meddelade tillstånd är för

båda dessa tvångsmedel de högsta under den senaste tioårsperioden.

Tillstånd till hemlig kameraövervakning lämnades i 23 fall år 2003, vilket

är en minskning i jämförelse med föregående år. Tvångsmedlen användes,

i likhet med tidigare år, främst vid förundersökningar där det fanns

misstanke om organiserad eller annars omfattande narkotikabrottslighet.

Huvudsyftet var att avslöja den mera omfattande narkotikasmugglingen

till Sverige och försäljningen av narkotika inom landet. Hemlig

teleavlyssning och hemlig teleövervakning användes också i ett relativt

stort antal fall av misstankar om annan grov brottslighet, bl.a. mord

och grovt rån.

Avlyssnings- respektive övervakningstiden vid hemlig teleavlyssning och

hemlig teleövervakning varierar kraftigt. Under år 2003 var den kortaste

tiden en dag och den längsta nästan åtta månader för båda tvångsmedlen.

Den genomsnittliga avlyssnings- respektive övervakningstiden uppgick

till 37 dagar, vilket ligger i nivå med senare års tidsåtgång per

tillstånd. Övervakningstiden vid hemlig kameraövervakning varierade även

den relativt kraftigt i de enskilda fallen från en dag till drygt fem

månader år 2003. Den genomsnittliga tiden för hemlig kameraövervakning

var drygt 26 dagar.

Andelen fall där hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning var

av betydelse för den aktuella förundersökningen var för respektive

tvångsmedel ca 46 % år 2003, och den var därmed oförändrad i jämförelse

med föregående år. Andelen fall där de båda tvångsmedlen var av betydelse

för förundersökningen har under senare år varit relativt konstant.

Andelen fall där hemlig kameraövervakning var av betydelse för

förundersökningen minskade under år 2003 i förhållande till år 2002 till drygt

39 %. Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att de angivna tvångsmedlen

har visat sig vara värdefulla hjälpmedel i kampen mot den grova, många

gånger organiserade, brottsligheten.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som framkommit genom

redovisningen utan föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Redovisningens innehåll

I motionerna Ju27 (kd), Ju28 (fp) och Ju29 (c) begärs att regeringen

skall tillse att redovisningen i den årliga skrivelsen förbättras.

Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden om redovisningen i

regeringens skrivelse om hemlig teleavlyssning m.m., senast i samband

med föregående års skrivelse (skr. 2003/04:36, bet. JuU12, rskr. 141).

Utskottet framhöll då vikten av att redovisningen i den årliga skrivelsen

på ett utförligt och kvalitativt sätt kan utgöra underlag för den

parlamentariska kontrollen. Utskottet konstaterade vidare att arbete med

att förbättra redovisningens innehåll pågick och att detta arbete inte

borde föregripas.

I årets skrivelse framhåller regeringen att den årliga redovisningen

från Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen är ett viktigt underlag för

att kunna bedöma hur reglerna tillämpas och vilka förändringar som skett

i förhållande till tidigare år. Vidare sägs i skrivelsen att det alltjämt

pågår en dialog med dessa myndigheter i syfte att försöka förbättra den

årliga redovisningen till riksdagen. Syftet med arbetet är att åstadkomma

en tydligare redovisning av hur tvångsmedlen används och resultatet av

användningen. Vissa förändringar har skett i år när det gäller redovisningen

av de internationella åtgärderna. Regeringen menar därtill att det är

viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna så långt som möjligt kan

redovisa effekterna av de olika åtgärderna.

Utskottet kan konstatera att det alltjämt pågår ett arbete med att

förbättra redovisningens innehåll. Detta arbete bör inte föregripas.

Utskottet föreslår att motion Ju28 och motionerna Ju27 och Ju29 i nu

behandlade delar avslås.

Övrigt

Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att överlämna en proposition

till riksdagen som rör överskottsinformation vid användning av hemliga

tvångsmedel. Övriga yrkanden i de följdmotioner som ingivits med anledning

av den aktuella skrivelsen kommer utskottet att behandla i samband med

det ärendet.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Redovisningens innehåll, punkt 2 (m, fp, kd, c, mp)

av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe

Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson

(m) och Leif Björnlod (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om redovisningens innehåll. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:Ju27 yrkande 1, 2004/05:Ju28 och 2004/05:Ju29

yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringens årliga redovisning syftar till att ge riksdagen ett underlag

för fullgörandet av den parlamentariska kontrollen av tillämpningen av

de aktuella tvångsmedlen. Redovisningen bör även ha en sådan utförlighet

och kvalitet att den kan ligga till grund för framtida överväganden av

riksdagen.

Mot bakgrund av de mycket stränga rekvisit som måste vara uppfyllda för

att domstol skall tillåta att respektive tvångsmedel används bör en

fylligare redovisning av åtgärdernas resultat kunna erhållas. Viktiga

upplysningar som i hur många fall berörda förundersökningar leder till

fällande dom och i vilken mån brottsrubriceringen vid tillståndsgivning

och dom överensstämmer måste framgå av regeringens redovisning. Även

vad som avses med antalet fall där "åtgärden har haft betydelse för

förundersökningen" måste preciseras. Därtill bör en analys presenteras

av den låga andelen avslag på ansökningar om tillstånd till hemlig

teleavlyssning och hemlig teleövervakning.

Det är i och för sig positivt att regeringen arbetar med att förbättra

redovisningen. Detta arbete har dock pågått i flera år utan att någon

nämnvärd förbättring av redovisningen skett. En tydlig och snar förändring

av redovisningens innehåll är nödvändig för att riksdagen skall kunna

utföra sin granskningsuppgift. Regeringen bör därför ges i uppdrag att

utforma den årliga redovisningen i enlighet med vad vi här har anfört.

Särskilda yttranden

1. Redovisningens innehåll, punkt 2 (s)

Britta Lejon (s), Margareta Sandgren (s), Helena Frisk (s), Göran

Norlander (s), Joe Frans (s), Kerstin Andersson (s), Christer Erlandsson

(s) och Christer Engelhardt (s) anför:

Den parlamentariska kontrollen av myndigheters och domstolars tillämpning

av bestämmelserna rörande hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning

och hemlig kameraövervakning är mot bakgrund av tvångsmedlens ingrepp

i den personliga integriteten av central betydelse. Det är därför viktigt

att riksdagens möjligheter till insyn i tillämpningen av tvångsmedlen

genom regeringens årliga skrivelse vidmaktshålls och om möjligt förbättras.

Ett arbete pågår också med att förbättra innehållet i skrivelsen. Det

pågår även en diskussion om att stärka den parlamentariska insynen i

tillämpningen av tvångsmedlen. I avvaktan på att detta arbete och dessa

diskussioner har vi valt att inte ställa oss bakom de förslag om att

förbättra redovisningens innehåll som presenterats i motionerna Ju27,

Ju28 och Ju29.

2. Redovisningens innehåll, punkt 2 (v)

Rolf Olsson (v) anför:

Vänsterpartiet förutsätter att den årliga skrivelsen om hemlig teleavlyssning

m.m. förbättras och utvecklas, så som utskottet redan tidigare uttalat.

Vi ser fram emot att analysen skärps och blir mer allsidig. Vi efterlyser

bl.a. en precisering av uttryck som används i redovisningen, exempelvis

av vad som avses med att tvångsmedlet var av betydelse för förundersökningen.

Analysen bör också omfatta en genomlysning av varför så relativt få

ansökningar om tvångsmedel avslås.

Det pågår en beredning av en rad arbeten som på olika sätt har koppling

till de hemliga tvångsmedlen, som t.ex. en kommande proposition om

överskottsinformation. Ett övergripande krav, som Vänsterpartiet driver

i alla dessa sammanhang, är nödvändigheten av att skärpa och förbättra

den parlamentariska kontrollen av och insynen i tillämpningen av de

hemliga tvångsmedlen. Vänsterpartiet anser således att det behövs ett

helhetsgrepp, utöver den nu aktuella skrivelsen, för att förstärka

tillsynen över de hemliga tvångsmedlen.

Eftersom det pågår arbete med att förbättra redovisningen har jag valt

att inte ställa mig bakom de i denna del aktuella motionsönskemålen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2004/05:36 Hemlig teleavlyssning, hemlig

teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål

under år 2003.

Följdmotioner

2004/05:Ju27 av Peter Althin m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utförligare och tydligare redovisning av tillämpningen

av de aktuella tvångsmedlen.

2004/05:Ju28 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en förbättrad redovisning av tillämpningen av de aktuella

tvångsmedlen.

2004/05:Ju29 av Johan Linander m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en förbättrad redovisning av de aktuella tvångsmedlen.