Bet. 2004/05:JUU23

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU23

Rättsintyg

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:64 Ny

ordning för utfärdande av rättsintyg jämte två med anledning av

propositionen väckta motioner.

I propositionen föreslås en ny lag som syftar till att höja kvaliteten

på de rättsintyg som utfärdas i anledning av brott. Innebörden av den

nya ordningen är att Rättsmedicinalverket skall få huvudansvaret för

verksamheten med utfärdande av rättsintyg. Utfärdande av rättsintyg ska

i huvudsak koncentreras till för uppgiften särskilt kvalificerade läkare.

Rättsintyg skall i regel inhämtas antingen från läkare vid rättsmedicinsk

avdelning inom Rättsmedicinalverket eller från läkare som enligt avtal

med verket åtagit sig att utfärda sådana intyg. Det kommer dock inte

att vara möjligt för dessa läkare att utfärda alla de rättsintyg som

fordras. Även fortsättningsvis kommer således en del rättsintyg att

utfärdas av läkare inom den offentligt bedrivna vården och av läkare i

enskild verksamhet.

Rättsmedicinalverket skall ta ut en avgift för rättsintyg som utfärdas

genom verkets försorg. Vidare ges landstingen rätt att ta ut avgift för

sådana rättsintyg som utfärdas av läkare inom den offentligt bedrivna

vården.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår

motionerna.

I ärendet finns fyra reservationer (m, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ny ordning för utfärdande av rättsintyg

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rättsintyg i anledning

av brott. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:64.

2. Skyldighet att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild

part

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju31.

Reservation 1 (kd)

3. Tidsplan för utbildning av läkare

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkande 1.

Reservation 2 (m)

4. Rättsmedicinsk undersökning av barn

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkande 3.

Reservation 3 (m, c)

5. Resurser till Rättsmedicinalverket

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju32 yrkandena 2 och 4.

Reservation 4 (m)

Stockholm den 8 mars 2005

På justitieutskottets vägnar

Britta Lejon

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britta Lejon (s), Rolf

Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson

(s), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild

Strandberg (fp), Joe Frans (s), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod

(mp), Christer Erlandsson (s), Hillevi Engström (m), Olle Sandahl (kd),

Viviann Gerdin (c) och Jan Ertsborn (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Inom Justitiedepartementet har promemorian Ny ordning för utfärdande av

rättsintyg (Ds 2003:3) utarbetats. Promemorian innehåller ett förslag

med innebörden att Rättsmedicinalverket anförtros huvudmannaskapet för

rättsintyg och därmed sammanhängande undersökningar. Promemorian har

remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig

i Justitiedepartementet (dnr Ju2003/1394/Å). Därutöver har ett utkast

till lagrådsremiss remissbehandlats. Detta utkast och de remissyttranden

som inkommit finns hos departementet i samma ärende. Lagrådet har

granskat lagförslagen och i allt väsentligt godtagit dessa men har haft

synpunkter på förslaget om informationsskyldighet. Regeringen har

justerat lagförslagen efter Lagrådets synpunkter.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny ordning och en rättslig reglering för

utfärdande av rättsintyg. Innebörden av den nya ordningen är att

Rättsmedicinalverket skall få huvudansvaret för verksamheten med utfärdande

av rättsintyg i anledning av brott. Rättsmedicinalverket är central

förvaltningsmyndighet för rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och

rättsgenetik med cirka 350 anställda. Verksamheten bedrivs vid tio

avdelningar runtom i landet.

Förslaget innehåller en ny lag om rättsintyg i anledning av brott. Lagen

innehåller de grundläggande bestämmelserna om sådana skriftliga medicinska

utlåtanden av läkare som inhämtas av polismyndighet eller åklagarmyndighet

i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång

i anledning av brott. Vad som sägs i lagen om läkare gäller även tandläkare.

Rättsintyg skall i regel inhämtas antingen från läkare vid rättsmedicinsk

avdelning inom Rättsmedicinalverket eller från läkare som enligt avtal

med verket åtagit sig att utfärda sådana intyg. Även fortsättningsvis

kommer dock en del rättsintyg att utfärdas av annan läkare med tillräcklig

kompetens.

Rättsmedicinalverket skall ta ut en avgift för rättsintyg som utfärdas

genom verkets försorg. Även landstingen ges rätt att ta ut avgift för

sådana rättsintyg som utfärdas av läkare inom den offentligt bedrivna

vården. Betalningsskyldig för avgiften är den myndighet som har beslutat

att inhämta intyget.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Utskottets överväganden

Ny ordning för utfärdande av rättsintyg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ny lag

om rättsintyg i anledning av brott. Jämför reservationer 1-4

Vid utredningar av brott kan det ofta vara av stor betydelse att fastställa

skador på målsägande eller misstänkt gärningsman. Ofta tar polisen

initiativ till att en läkarundersökning sker och att ett intyg över

skadorna på målsägande eller misstänkt gärningsman utfärdas. Sådana intyg

brukar benämnas rättsintyg.

Rättsintygen och de läkarundersökningar som föregår dem fyller en viktig

funktion när det gäller att upptäcka, utreda och lagföra brott men också

för att kunna utesluta att brott har blivit begångna. Genom läkares

undersökningar och rättsintyg kan polis och åklagare få kunskap om de

medicinska fynden talar för eller mot ett påstått händelseförlopp.

Resurskrävande förundersökningar kan i vissa fall läggas ned i ett

förhållandevis tidigt skede då det efter en rättsmedicinsk undersökning

står klart att skadorna är självförvållade. I andra fall ligger

rättsintyget delvis till grund för åklagarens beslut om att väcka åtal. I

rätten fyller rättsintyget en viktig funktion som bevismedel. Med stöd

av rättsintyget kan rätten få t.ex. frågan om omfattningen av och orsaken

till en skada hos målsäganden belyst. Rättsintyget kan således utgöra

en del av grunden för en fällande dom i ett brottmål, men det kan också

leda till en friande dom. Även vid rättens bedömning av brottsrubriceringen

och skadeståndsfrågan kan rättsintyget ha betydelse.

Med rättsintyg brukar avses ett av läkare avgivet skriftligt utlåtande

rörande en levande person.

I den promemoria som ligger till grund för propositionen redovisas en

översyn av ordningen för utfärdande av rättsintyg. Inom ramen för den

gjordes dels en inventering av tidigare studier om rättsintygens kvalitet,

dels en undersökning om synen på rättsintygens kvalitet bland representanter

för rättsväsendet. I promemorian konstateras att kvaliteten på de

rättsintyg som utfärdas inom hälso- och sjukvården inte alltid motsvarar

de krav som bör ställas på sådana intyg. Kritiken mot intygen var av

olika slag. Den avsåg såväl sakliga som språkliga brister, brister i

enhetlig struktur och även sådant som långa handläggningstider och höga

kostnader.

För närvarande finns ingen myndighet som särskilt ansvarar för och leder

verksamheten med utfärdande av rättsintyg. Det innebär att det inte

heller finns någon myndighet som har ett sammanhållet och övergripande

ansvar för frågor om utbildning, fortbildning och kvalitetssäkring. Den

situation som råder i dag är enligt regeringens mening inte tillfredsställande.

I propositionen föreslås därför en ny lag som reglerar bl.a. inhämtande

av rättsintyg och utlämnande av uppgifter som behövs för att utfärda

ett sådant intyg samt avgifter och ersättning för rättsintyg.

Utskottet anser att det är bra och naturligt att Rättsmedicinalverket

får det övergripande ansvaret för verksamheten med utfärdande av rättsintyg.

Med tanke på det starka intresse som rättsväsendet har av korrekta och

tydligt utformade rättsintyg ser utskottet med tillförsikt fram mot de

positiva effekter som denna nyordning kan förväntas få. Utskottet

välkomnar också att verksamheten med utfärdande av rättsintyg ges en

rättslig reglering. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller propositionen.

Skyldighet att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild part

I motion Ju31 (kd) föreslås att Rättsmedicinalverket skall åläggas en

skyldighet att tillhandahålla yttranden i rättsmedicinska frågor även

på begäran av enskild part. Enligt motionärerna kan nuvarande regler

angående den misstänktes eller hans försvarares möjligheter att på

begäran få kompletteringar utförda (23 kap. 18 § rättegångsbalken) inte

ersätta möjligheten att få svar direkt från Rättsmedicinalverket. Även

den i artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna

och de grundläggande friheterna fastslagna rätten till en rättvis

rättegång talar, enligt vad som anförs i motionen, för en sådan möjlighet.

Enligt förslaget - som utskottet nyss tillstyrkt - gäller lagen rättsintyg

som inhämtas av polismyndighet eller åklagarmyndighet i syfte att

användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning

av brott. Enligt rättegångsbalken finns möjlighet för rätten att självmant

föranstalta om bevisning (35 kap. 6 § rättegångsbalken). De intyg som

en domstol kan begära in med stöd av den regeln omfattas dock inte av

den föreslagna regleringen. Någon skyldighet att på begäran av en enskild

person utföra undersökningar och utfärda rättsintyg finns inte i den

nya lagen.

Frågan om Rättsmedicinalverket även skall tillhandahålla yttranden på

begäran av enskild har berörts under ärendets beredning (prop. s. 18).

Enligt vad utskottet inhämtat från Justitiedepartementet har det inte

bedömts som möjligt att ta upp denna fråga redan i detta sammanhang.

Frågan är dock alltjämt aktuell och föremål för beredningsarbete inom

departementet.

Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet inte bör föregripas.

Motion Ju31 bör därför avslås av riksdagen.

Tidsplan för utbildning

I motion Ju32 (m) anförs att Rättsmedicinalverket bör åläggas att

upprätta en tidsplan för utbildning av rättsläkare och konsultläkare.

Rättsmedicinalverket skall enligt 2 § förordningen (1996:613) med

instruktion för Rättsmedicinalverket särskilt svara för bl.a. rättsmedicinska

obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar samt rättsmedicinsk

medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare

eller polismyndighet. Det ligger således inom ramen för en inom

Rättsmedicinalverket anställd rättsläkares arbetsuppgifter att utföra

undersökningar och utfärda rättsintyg. Rättsintyg utfärdas dels av dessa

rättsläkare, dels av andra läkare som antingen är anställda inom den

offentligt bedrivna hälso- och sjukvården eller är privatpraktiserande.

Endast ca 20 % av alla utfärdade rättsintyg utfärdas av rättsläkare,

som har särskild kompetens och erfarenhet för uppgiften. De brister som

har kunnat konstateras i fråga om de rättsintyg som utfärdas i dag är

enligt propositionen huvudsakligen hänförliga till att de läkare som

utfärdar majoriteten av intygen saknar tillräcklig utbildning och

erfarenhet för uppgiften.

Utskottet har inhämtat att Rättsmedicinalverket för närvarande har 23

rättsläkare anställda som specialister. Vidare har man 11 underläkare

som är under utbildning. Enligt den bemanningsnorm som tagits fram i

ärendet är verkets bedömning att den rättsmedicinska verksamheten med

nuvarande uppdrag behöver 30-35 specialister i rättsmedicin.

Enligt den promemoria som ligger till grund för propositionen beräknas

Rättsmedicinalverket därutöver ha behov av att kontraktera 110-120 läkare

för att utfärda rättsintyg.

Från Rättsmedicinalverket har vidare inhämtats att ett projekt för

rekrytering av läkare som verket avser att kontraktera för att utfärda

rättsintyg har satts igång. De beräknas genomgå utbildning under hösten

2005. Av propositionen (s. 54) framgår att det bedömts som angeläget

att den nya ordningen för utfärdande av rättsintyg skall träda i kraft

så snart som möjligt. Med hänsyn till att det erfordras viss tid för

att rekrytera läkare och att genomföra utbildning har det dock inte

bedömts som möjligt att låta lagen träda i kraft tidigare än den 1

januari 2006.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att det

utbildas tillräckligt många läkare som kan utfärda rättsintyg. Utskottet

kan också konstatera att ikraftträdandet av den nya lagen anpassats

efter behovet av att hinna utbilda och rekrytera läkare. Utskottet anser

att detta får anses vara en tillräcklig tidsplan. Motion Ju32 bör avslås

i denna del.

Rättsmedicinsk undersökning av barn

I motion Ju32 (m) anförs att alla barn som utsatts för våldsbrott skall

genomgå rättsmedicinsk undersökning.

Om ett barn som utsatts för våldsbrott skall genomgå en rättsmedicinsk

undersökning eller om annan utredning är tillräcklig är i dag en fråga

för förundersökningsledaren att avgöra. För att få undersöka ett barn

krävs därtill, om barnet inte nått en sådan mognad att det kan avgöra

saken själv, samtycke av vårdnadshavaren eller av en särskilt förordnad

företrädare för barnet. Någon ändring i denna ordning föreslås inte i

propositionen.

Utskottet utgår från att beslut om rättsmedicinsk undersökning av barn

fattas när det är befogat. Utskottet har inget underlag för att föreslå

en ordning som innebär att det skulle vara obligatoriskt med en sådan

undersökning i dessa fall. Motion Ju32 bör i denna del avslås.

Kostnaden för genomförandet m.m.

I motion Ju32 (m) anförs att Rättsmedicinalverket skall åläggas tydliga

mål för att öka antalet rättsmedicinska undersökningar och att

Rättsmedicinalverket måste tillföras resurser för att genomföra reformen.

Det är i allmänhet polismyndigheterna som beslutar om att rättsintyg

skall inhämtas. På grundval bl.a. av enkätsvar från landets polismyndigheter

uppskattas att antalet utfärdade rättsintyg uppgår till ca 9 000 per år.

Av dessa beräknas i den nya ordningen rättsläkare svara för 2 000, de

av Rättsmedicinalverket kontrakterade läkarna för 5 600 och sjukhusens

akutmottagningar m.fl. för resterande 1 400. Enligt den nya ordningen

beräknas därmed antalet rättsintyg som utfärdas genom Rättsmedicinalverkets

försorg öka till omkring 7 600.

Verkets kostnad för ett rättsintyg grundat på en undersökning uppgår i

genomsnitt till ca 3 000 kr, medan kostnaden för rättsintyg som utgörs

av yttrande över patientjournal eller annan dokumentation uppgår till

ungefär hälften. Kostnaderna för verkets verksamhet med utfärdande av

rättsintyg efter genomförandet av förslagen uppskattas till totalt 15,

6 miljoner kronor. I beloppet ingår bl.a. fortbildning och IT-stöd.

Verksamheten föreslås blir avgiftsfinansierad.

Utskottet noterar att antalet rättsintyg som Rättsmedicinalverket

utfärdar beräknas öka. Hur många som vid varje tillfälle bör utfärdas är

emellertid en fråga som måste besvaras med utgångspunkt i vilket behov

som finns. Rättsintygen är ett medel i det brottsbekämpande arbetet,

inte ett självständigt mål. Utskottet utgår från att regeringen i sin

styrning av Rättsmedicinalverket formulerar verksamhetsmål som bidrar

till att minska brottsligheten och öka tryggheten. Motion Ju32 i denna

del bör avslås av riksdagen.

När det gäller frågan om att Rättsmedicinalverket bör tillföras ytterligare

resurser vill utskottet påpeka att tanken med den nya ordningen är att

verksamheten skall avgiftsfinansieras. Det är således beställaren av

intygen som kommer att påverkas i kostnadshänseende. I sammanhanget

vill utskottet erinra om att Rättsmedicinalverket för år 2005 ges ett

engångstillskott om 10 miljoner kronor för att möta den ökade efterfrågan

på Rättsmedicinalverkets tjänster med bibehållen kvalitet (bet.

2004/05:JuU1 s. 146).

Utskottet vill dock uppehålla sig ytterligare något kring de kostnader

som lagförslaget beräknas medföra. Förslaget innebär att polisens årliga

sammanlagda kostnader för rättsintyg kommer att uppgå till knappt 17

miljoner kronor, en ökning med 8 miljoner kronor jämfört med kostnaderna

år 2001. Det anförs i propositionen att 4 miljoner kronor avses bli

förda från Rättsmedicinalverkets anslag till anslaget för polisorganisationen.

Nettokostnadsökningen för polisen beräknas årligen uppgå till fyra

miljoner kronor. Ett antal remissinstanser har dock bedömt att de totala

kostnaderna för reformen har underskattats. Regeringen anför att de å

andra sidan synes ha bortsett från de vinster för rättskedjans myndigheter

som den nya ordningen medför. Regeringen gör bedömningen att kostnadsökningarna

är tämligen begränsade och skall finansieras med tilldelade medel inom

utgiftsområdet.

Utskottet konstaterade i budgetbetänkandet att det kan förutsättas att

polisen i framtiden i större utsträckning än i dag kommer att begära

att rättsintyg utfärdas. Utskottet ansåg då att de bedömningar som

dittills gjorts rörande polisens merkostnader kunde diskuteras. Bedömningarna

gick ut på att merkostnaderna kunde finansieras genom omfördelningar

inom utgiftsområdet. Utskottet känner sig fortfarande tveksamt till

detta. Utskottets tveksamhet hänger samman med att det framstår som

osäkert om reformen medför några effektivitetsvinster på andra håll än

inom polisen och åklagarorganisationen. Utskottet vill här inskärpa

vikten av att polismyndigheterna inte av ekonomiska skäl underlåter att

inhämta den bästa bevisningen. Ekonomiska överväganden bör inte avgöra

om rättsintyg skall inhämtas eller ej. Det är enligt utskottets mening

inte heller försvarligt att välja att endast inhämta journaluppgifter

i fall då ett rättsintyg skulle ge ett bättre och mer fullständigt

underlag. Utskottet utgår från att det anförda beaktas i det kommande

budgetarbetet. Med det anförda föreslår utskottet att motion Ju32 i

denna del avslås av riksdagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Skyldighet att tillhandahålla yttrande på begäran av enskild part,

punkt 2 (kd)

av Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om skyldighet att tillhandahålla yttranden på

begäran av enskild part. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju31.

Ställningstagande

Vi befarar att rättssäkerheten kan komma att sättas ur spel om det inte

införs en skyldighet för Rättsmedicinalverket att tillhandhålla yttranden

i rättsmedicinska ärenden även på begäran av enskild part. För närvarande

kan den misstänkte eller hans försvarare på begäran få kompletteringar

utförda (23 kap. 18 § rättegångsbalken). Detta kan enligt vår mening

inte ersätta möjligheten att få svar direkt från Rättsmedicinalverket.

Även den i artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna fastslagna rätten till en

rättvis rättegång talar för en sådan möjlighet. Då beredningsunderlag

för närvarande saknas bör regeringen återkomma till riksdagen med ett

förslag till en sådan ordning. Detta innebär att vi ställer oss bakom

motion Ju31.

2. Tidsplan för utbildning av läkare, punkt 3 (m)

av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Hillevi Engström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en tidsplan för utbildning av läkare som skall

utfärda rättsintyg. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju32 yrkande

1.

Ställningstagande

Vi anser att det, för att lagstiftningen skall få ett tydligt genomslag,

krävs att en plan upprättas för att öka tillgången på rättsläkare och

utbildade kontrakterade läkare inom Rättsmedicinalverket. Regeringen

bör därför uppdra åt Rättsmedicinalverket att presentera en sådan. Planen

bör innehålla uppgifter om i vilken utsträckning verket anser att det

behövs en ökad utbildning av rättsläkare för att säkra framtida behov.

Vi ställer oss alltså bakom motion Ju32 i denna del.

3. Rättsmedicinsk undersökning av barn, punkt 4 (m, c)

av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Hillevi Engström (m) och

Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att barn som utsatts för våldsbrott alltid

skall genomgå rättsmedicinsk undersökning. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Ju32 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att när det gäller våldsbrott mot barn skall rättsmedicinsk

undersökning som regel genomföras. Det är nödvändigt dels därför att

bevisläget är så svårt, dels därför att barns skador kan se annorlunda

ut än skadorna hos en vuxen. Högre krav vad det gäller barn leder till

bättre underlag för domstolarna, som ofta ställs inför mycket svåra

överväganden när det gäller brott mot barn. Regeringen bör ges i uppdrag

att utreda vilka författningsändringar som kan behövas för att tillgodose

vad vi nu anfört. Vi ställer oss därmed bakom motion Ju32 i denna del.

4. Resurser till Rättsmedicinalverket, punkt 5 (m)

av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Hillevi Engström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att Rättsmedicinalverket måste tillföras

resurser bl.a. för att utföra fler rättsmedicinska undersökningar. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju32 yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Vi känner stark oro för att de resurser som Rättsmedicinalverket förfogar

över inte kommer att räcka för att klara de nya uppgifter som åläggs

myndigheten. Vi anser att ett ökat antal rättsmedicinska levandeundersökningar

har en påtaglig effekt på riksdagens och regeringens mål att öka

lagföringen. Om rättsintygen i praktiken skall kunna få en ökad tyngd i

bevishänseende bör målet även vara att få fler rättsläkare. Rättsläkarna

skall nu också tas i anspråk för att utbilda de läkare som Rättsmedicinalverket

åläggs att kontraktera. Rättsmedicinalverket måste således tillföras

resurser. Detta bör regeringen ges i uppdrag att beakta i det fortsatta

budgetarbetet. Vi ställer oss bakom motion Ju32 i denna del.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:64 Ny ordning för utfärdande av rättsintyg :

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

rättsintyg i anledning av brott.

Följdmotioner

2004/05:Ju31 av Peter Althin m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en skyldighet för Rättsmedicinalverket att tillhandahålla

yttranden i rättsmedicinska ärenden även på begäran av enskild part.

2004/05:Ju32 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Rättsmedicinalverket skall åläggas att upprätta

en tidsplan för utbildning av rättsläkare och konsultläkare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Rättsmedicinalverket skall åläggas tydliga mål

avseende ökning av antalet rättsmedicinska undersökningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att barn som utsatts för våldsbrott alltid skall

genomgå en rättsmedicinsk undersökning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Rättsmedicinalverket måste tillföras resurser.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag