Bet. 2004/05:JUU29

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU29

En modernare rättegång

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2004/05:131 En

modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol jämte två

motioner som väckts med anledning av propositionen samt tre motioner

från den allmänna motionstiden år 2004.

I propositionen lämnar regeringen förslag till förändringar av det

processuella regelverket. Det övergripande syftet med förslagen är att

skapa en modernare rättegång i allmän domstol som uppfyller kraven på

en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden.

Som ett led i moderniseringsarbetet föreslås ett bättre utnyttjande av

modern teknik genom att försöksverksamheten med videokonferens permanentas

och utvecklas. Vidare föreslås att berättelser som vittnen och andra

lämnar i bevissyfte dokumenteras med videoteknik.

För att åstadkomma en ökad flexibilitet och därmed i större omfattning

kunna anpassa handläggningen av ett mål till vad som behövs i det

enskilda fallet föreslås uppmjukningar av kravet på muntlighet samt

enhetligare regler för sammanträden. Ett antal förslag syftar till att

betona parternas ansvar för att målet drivs framåt.

I propositionen lämnas vidare förslag som syftar till en mer ändamålsenlig

hovrättsprocess. Bland annat föreslås att systemet med prövningstillstånd

utvidgas till att omfatta flertalet typer av tvistemål och domstolsärenden

som överklagas från tingsrätt till hovrätt. Vidare föreslås att hovrätten

i större utsträckning än i dag skall grunda sin prövning på samma

material som legat till grund för tingsrättens avgörande. Därmed tydliggörs

att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans.

I en av följdmotionerna (kd) yrkas avslag på propositionen i vissa delar,

bl.a. rörande förslaget till utvidgning av systemet med prövningstillstånd

till hovrätt. I den andra följdmotionen (m) påtalas bl.a. behovet av

ytterligare budgetmedel till domstolsväsendet som en följd av reformen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Företrädarna för (m, fp, kd, c) har i ärendet yrkat att riksdagen i

stället skall besluta att lagändringarna skall träda i kraft den 1

januari 2007.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionsyrkandena.

I ärendet finns nio reservationer (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avvisning av bevisning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,

såvitt avser 35 kap. 7 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:131

i denna del och avslår motion 2004/05:Ju43 yrkande 1.

Reservation 1 (kd)

2. Närvaro per telefon i brottmål

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,

såvitt avser 5 kap. 10 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:131

i denna del och avslår motion 2004/05:Ju43 yrkande 2.

Reservation 2 (kd)

3. Utvidgad användning av systemet med prövningstillstånd till

hovrätt

Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i rättegångsbalken,

såvitt avser 49 kap. 12 § och 13 §,2. lag om ändring i äktenskapsbalken,

såvitt avser 18 kap. 3 a §,3. lag om ändring i föräldrabalken, såvitt

avser 20 kap. 11 § och 12 §,4. lag om ändring i miljöbalken, såvitt

avser 23 kap. 1 § och 2 §,5. lag om ändring i brottsbalken, såvitt avser

37 kap. 8 §,6. lag om ändring i utsökningsbalken, såvitt avser upphävande

av 18 kap. 16 a §,7. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med

Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.

m., såvitt avser 27 §,8. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången

i arbetstvister, såvitt avser 4 kap. 12 §,9. lag om ändring i lagen

(1976:206) om felparkeringsavgift, såvitt avser 10 a §,10. lag om ändring

i lagen (1976:839) om Statens va-nämnd, såvitt avser 21 §,11. lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 15 kap. 7 §,12. lag

om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,

såvitt avser 58 §,13. lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20), såvitt

avser 64 §,14. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334), såvitt

avser upphävande av 31 §,15. lag om ändring i lagen (1994:831) om

rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt, såvitt avser 2 §,16. lag om

ändring i marknadsföringslagen (1995:450), såvitt avser 51 §,17. lag om

ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden, såvitt avser 38 § och 39

§ andra stycket.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:131 i

denna del och avslår motion 2004/05:Ju43 yrkande 4.

Reservation 3 (kd)

4. Upptagning av muntlig bevisning i hovrätt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

såvitt avser 35 kap. 13 § andra stycket, 50 kap. 23 § och 51 kap. 23 §.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:131 i denna del och avslår

motion 2004/05:Ju43 yrkande 5.

Reservation 4 (kd)

5. Ikraftträdande av reformen

Riksdagen antar regeringens förslag till ikraftträdandebestämmelser i

de i propositionen framlagda lagförslagen.Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:131 i denna del.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i rättegångsbalken,

med den ändringen att i 55 kap. 8 § andra stycket första meningen ordet

"upphävt" skall föras in mellan orden "eller" och "ett",2. lag om ändring

i äktenskapsbalken,3. lag om ändring i föräldrabalken,4. lag om ändring

i jordabalken,5. lag om ändring i miljöbalken,6. lag om ändring i

brottsbalken,7. lag om ändring i utsökningsbalken,8. lag om ändring i

lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge

angående verkställighet av straff m.m.,9. lag om ändring i lagen (1964:167)

med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,10. lag om ändring i

patentlagen (1967:837),11. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar

i fastighetsmål,12. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol

m.m.,13. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),14. lag

om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,15. lag om

ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,16. lag om ändring i

lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,17. lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),18. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande

och handräckning,19. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter

på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,20.

lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20),21. lag om ändring i

skuldsaneringslagen (1994:334),22. lag om ändring i lagen (1994:831) om

rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,23. lag om ändring i sjölagen

(1994:1009),24. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),25.

lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,26. lag om ändring

i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,allt i

den mån det inte omfattas av beslutet i det föregående.Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2004/05:131 i denna del.

7. Ökad användning av videokonferens i domstol

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju339 yrkande 11.

8. Resurser till domstolsväsendet

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju44 yrkande 2.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

9. Utvärdering av reformen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju44 yrkande 1.

Reservation 7 (m)

10. Översyn av reglerna om prövningstillstånd i brottmål m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju43 yrkande 3, 2004/05:Ju339

yrkande 6 och 2004/05:Ju471 yrkande 5.

Reservation 8 (kd)

11. Fotograferingsförbudet i samband med domstols sammanträde

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju402.

Reservation 9 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 31 maj 2005

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Helena Frisk

(s), Peter Althin (kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m),

Göran Norlander (s), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson

(m), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Christer Erlandsson (s),

Christer Engelhardt (s) och Jan Ertsborn (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

År 1999 tillkallade regeringen en särskild utredare för att undersöka

hur rättegången i tvistemål och brottmål med bibehållen rättssäkerhet

kunde förbättras. Utredaren skulle särskilt uppmärksamma frågor om

muntlighet och omedelbarhet i förfarandet samt frågor om bevisning. I

utredningsuppdraget ingick inte att behandla frågor som enbart rörde

processen i högre domstol eftersom de frågorna var föremål för överväganden

i annan ordning. Utredningen antog namnet 1999 års rättegångsutredning.

I december 2001 lämnade utredningen sitt slutbetänkande En modernare

rättegång (SOU 2001:103). Betänkandet har remissbehandlats. En

sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet

(dnr Ju2001/8661/DOM).

I promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) lämnas förslag

som syftar till en effektivare och mer ändamålsenlig hovrättsprocess.

Vissa av förslagen har sin grund i Hovrättsprocessutredningens betänkande

Ett reformerat hovrättsförfarande (SOU 1995:124) och en promemoria som

har utarbetats av en av hovrätterna sammansatt processgrupp och som

lämnats in till Justitiedepartementet av hovrättspresidenterna (Effektivare

hovrättsförfarande, dnr Ju1999/4445/DOM). Det gäller bl.a. förslagen om

en utvidgning av systemet med prövningstillstånd, dokumentation av

domstolsförhör genom videoupptagningar och ändringar av de s.k.

tilltrosparagraferna i 50 kap. 23 § och 51 kap. 23 § rättegångsbalken.

Därutöver föreslås en uppmjukning av kravet på muntlighet vid huvudförhandling

i hovrätten. Promemorian har remissbehandlats, och en sammanställning

av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr

Ju1995/4888/DOM).

Regeringen behandlar i propositionen förslagen i betänkandet och i

promemorian. Mot bakgrund av de överväganden som görs i lagstiftningsärendet

anför regeringen att det saknas skäl att genomföra utestående förslag

från Hovrättsprocessutredningen (jfr prop. 1998/99:37 Ändringar i

rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.).

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen och har i allt väsentligt

godtagit dessa men har haft synpunkter på några förslag. Regeringen har

i propositionen i några avseenden gjort en annan bedömning än Lagrådet

men har godtagit Lagrådets övriga ändringsförslag. Lagrådets synpunkter

har föranlett vissa mindre ändringar och tillägg i propositionen. Det

kan noteras att det förslag till lagstiftning som remitterades till

Lagrådet innehöll förslag till ett specifikt datum för ikraftträdande

av lagstiftningen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag till förändringar av det

processuella regelverket. Det övergripande syftet med förslagen är att

skapa en modernare rättegång i allmän domstol som uppfyller kraven på

en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden.

Som ett led i moderniseringsarbetet föreslås ett bättre utnyttjande av

modern teknik genom att försöksverksamheten med videokonferens permanentas

och utvecklas. Vidare föreslås att berättelser som vittnen och andra

lämnar i bevissyfte dokumenteras med videoteknik.

För att åstadkomma en ökad flexibilitet och därmed i större omfattning

kunna anpassa handläggningen av ett mål till vad som behövs i det

enskilda fallet föreslås uppmjukningar av kravet på muntlighet samt

enhetligare regler för sammanträden. Ett antal förslag syftar till att

betona parternas ansvar för att målet drivs framåt.

I propositionen lämnas vidare förslag som syftar till en mer ändamålsenlig

hovrättsprocess. Bland annat föreslås att systemet med prövningstillstånd

utvidgas till att omfatta flertalet slag tvistemål och domstolsärenden

som överklagas från tingsrätt till hovrätt. Vidare föreslås att hovrätten

i större utsträckning än i dag skall grunda sin prövning på samma

material som legat till grund för tingsrättens avgörande. Därmed tydliggörs

att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottets överväganden

Reformering av processen i allmän domstol

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas lagförslagen i propositionen samt två motioner

som väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslår att

riksdagen antar propositionen och avslår motionerna. Jämför reservationerna

1-7 (m, fp, kd, c).

Allmänna utgångspunkter för reformen

Utskottet vill inledningsvis peka på några grundläggande utgångspunkter

för en reformering av processen i allmän domstol.

Det övergripande målet för förändringsarbetet inom domstolsväsendet är

att domstolarna även i fortsättningen skall kunna leva upp till de krav

som medborgarna har rätt att ställa på rättssäkra avgöranden inom rimlig

tid. Verksamheten måste göras mer flexibel och mindre sårbar, och

domstolarna måste kontinuerligt anpassas till den tekniska utvecklingen.

Utgångspunkten bör även i fortsättningen vara att handläggningen i

domstolarna skall kunna anpassas till behoven i de enskilda fallen.

Samtidigt får kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet inte sättas åt

sidan. Det är också viktigt att reglerna skapar så goda förutsättningar

som möjligt för den som vänder sig till domstol med ett anspråk att få

sin sak prövad inom skälig tid och för den som utsätts för ett oberättigat

krav att så snabbt som möjligt komma ifrån den press som en rättegång

innebär.

I arbetet med att göra processen i allmän domstol så effektiv och

ändamålsenlig som möjligt ligger också att ta till vara den tekniska

utveckling som skett i samhället. Användning av videokonferensteknik i

allmän domstol skulle kunna bidra till att öka tillgängligheten till

domstolarna för såväl parter som andra som deltar i sammanträden och

att åstadkomma en mer flexibel och effektiv handläggning. Teknikutvecklingen

har också givit goda förutsättningar att dokumentera förhörsutsagor med

videoteknik. Med användning av denna teknik skulle t.ex. hovrätterna

ges ett väsentligt bättre underlag än vad ljudupptagningar ger när det

gäller att bedöma bevisvärdet av ett i tingsrätten hållet förhör. Jämfört

med en ljudinspelning kan en videoupptagning förmedla åtskilligt som

kan ha betydelse vid förståelsen och bedömningen av en persons utsaga,

såsom gester, ansiktsuttryck m.m. Denna teknikutveckling bör tas till

vara i processen i allmän domstol.

Dagens samhälle ställer andra krav på handläggningen i domstol än de

krav som ställdes när rättegångsbalken infördes, särskilt i fråga om

muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna. Målen har generellt sett

ökat i komplexitet och omfattning. I en del fall kan det vara så att

ett strikt fasthållande vid framför allt kravet på muntlighet kan leda

till att förfarandet blir tungrott, tidsödande och kostnadskrävande

utan att man därigenom når några rättssäkerhetsvinster. Även den ökade

internationaliseringen ställer nya krav på domstolarna. Mot denna

bakgrund finns det behov av ändringar i uppmjukande riktning av de regler

som bl.a. knyter an till muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna.

Ett effektivt domstolsväsende förutsätter att varje instans ägnar sig

åt det som den är avsedd för. Att tvistefrågorna så långt möjligt kan

lösas redan i första instans av en resursstark och kompetent tingsrätt

bidrar till att stärka rättssäkerheten och öka tillgängligheten till

domstolsprocessen. Det skapar också förutsättningar för en smidig och

rättssäker hovrättsprocess i de fall tingsrättens avgörande överklagas.

Instansordningen bör bygga på en funktionsfördelning mellan de olika

nivåerna i domstolsorganisationen, och tyngdpunkten i rättskipningen

bör ligga i första instans. Hovrättens roll bör i första hand vara att

kontrollera att de tingsrättsavgöranden som överklagas är riktiga och

att rätta till de eventuella felaktigheter som kan konstateras.

Hovrättsprocessen som den ser ut i dag innebär att det stora flertalet mål

som överklagas avgörs efter en ny och fullständig prövning; en omprövning

som ofta inte är motiverad i det enskilda fallet. Processordningen bör

därför reformeras och hovrättsprocessen renodlas för att ge hovrätterna

möjligheter att koncentrera sitt arbete till det som är deras egentliga

uppgift, nämligen just att granska de tingsrättsavgöranden som överklagas.

Om hovrätterna härigenom kan koncentrera verksamheten och resurserna

till sådant som direkt motiveras av hovrättens funktion, kan hovrätterna

bli effektivare och därmed få bättre förutsättningar att hantera sina

uppgifter. I detta ligger bl.a. en utvidgning av systemet med

prövningstillstånd och en reformering av reglerna om framläggande av bevisning

i hovrätt.

De nu redovisade utgångspunkterna bör enligt utskottet ligga till grund

för den reformering av processen i allmän domstol som föreslås i

propositionen och som utskottet har att ta ställning till.

Utskottet anser att lagförslagen i propositionen i allt väsentligt svarar

mot dessa krav, och utskottet välkomnar dessa. Genom lagändringarna

moderniseras och effektiviseras processen i allmän domstol. Det görs en

nödvändig fokusering på prövningen i första instans samtidigt som

hovrättens roll som överprövningsinstans blir tydligare.

Utskottet redovisar i det följande ett antal enskildheter i lagförslagen.

Avvisning av bevisning

I propositionen föreslås att bestämmelsen i 35 kap. 7 § rättegångsbalken

om möjligheter för rätten att avvisa bevisning skall kompletteras med

en ny avvisningsgrund, nämligen att rätten får avvisa bevisning om

beviset trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet

inte bör fördröjas ytterligare.

I motion Ju43 (kd) yrkas avslag på propositionen såvitt avser förslaget

om utökade möjligheter att avvisa bevisning.

Utskottet gör följande överväganden.

En grundläggande förutsättning för en väl fungerande rättsprocess är

att parterna får lägga fram de bevis som har betydelse i saken. Samtidigt

har parterna rätt att få sin sak prövad inom skälig tid. Dessa två

grundläggande rättssäkerhetsprinciper, vilka även kommer till uttryck i

Europakonventionen, kan i vissa fall komma i konflikt med varandra.

Att mål i allmän domstol inte avgörs så skyndsamt som är önskvärt beror

inte sällan på att det är svårt att lägga fram bevisningen på utsatt

tid. Vittnen och andra bevispersoner kan t.ex. vara svåra att delge

kallelse till förhandlingen, och delgivna personer kan vägra inställa

sig till förhandling. När det, trots rättens ansträngningar, visar sig

omöjligt att ta upp viss bevisning, och parten i den situationen inte

återkallar beviset, saknas egentliga möjligheter för rätten att komma

till rätta med problemet, och målet kan i princip inte avgöras.

Det framstår enligt utskottet som rimligt att för dessa situationer

införa en möjlighet att avvisa bevisningen. Att på denna grund avvisa

bevisning bör dock inte komma i fråga annat än i undantagsfall, då alla

andra rimliga försök att göra bevisningen tillgänglig visat sig fruktlösa.

De möjligheter som redan i dag står till buds för att få till stånd en

bevisupptagning, t.ex. editionsföreläggande, vite, hämtning samt

bevisupptagning utom huvudförhandling bör normalt även fortsättningsvis

övervägas och tillämpas innan det blir aktuellt att avvisa bevisning på

denna grund.

Utskottet tillstyrker propositionen i nu behandlad del och föreslår att

riksdagen avslår motion Ju43 i nu behandlad del.

Närvaro per telefon vid sammanträde

I propositionen föreslås att olika bestämmelser om formerna för närvaro

vid domstols sammanträden samlas i en ny 10 § i 5 kap. rättegångsbalken.

I första stycket i den nämnda bestämmelsen anges huvudregeln att parter

och andra som skall delta i ett sammanträde inför rätten skall infinna

sig i rättssalen eller där sammanträdet annars hålls. I andra stycket

anges att rätten får besluta att dessa personer i stället skall delta

genom ljudöverföring (i dagsläget i huvudsak närvaro per telefon) eller

ljud- och bildöverföring (i dagsläget i huvudsak närvaro genom

videokonferens). Vid bedömning av om det finns skäl för ett sådant deltagande

skall rätten särskilt beakta de kostnader eller olägenheter som skulle

uppkomma vid personens inställelse i rättssalen och om den som skall

delta i sammanträdet känner påtaglig rädsla för att vara närvarande i

rättssalen. I tredje stycket anges att deltagande genom ljudöverföring

eller ljud- och bildöverföring inte får ske om det är olämpligt med

hänsyn till ändamålet med personens inställelse och övriga omständigheter.

Det kan noteras att samma bedömningsgrunder anges beträffande deltagande

genom ljudöverföring som för deltagande genom ljud- och bildöverföring.

Bestämmelsen i 5 kap. 10 § rättegångsbalken är generell och är således

tillämplig i brottmål och tvistemål samt - genom en ändring i 21 §

ärendelagen - i domstolsärenden. Bestämmelsen är vidare tillämplig i

alla instanser.

I motion Ju43 (kd) yrkas delvis avslag på propositionen såvitt avser

förslaget om att parter och andra skall kunna närvara per telefon vid

domstols sammanträde. Motionärerna anför att misstänkta, tilltalade,

åklagare och offentliga försvararen inte bör kunna närvara vid sammanträde

per telefon.

Utskottet gör följande överväganden.

Det finns ett värde i att regleringen för närvaro genom telefon och

genom videokonferens är enhetlig. Det bör vidare överlåtas till rätten

att i det enskilda fallet bedöma lämpligheten i att part eller annan

deltar i förhandlingen på annat sätt än genom närvaro i rättssalen. Mot

bakgrund av den lämplighetsbedömning som rätten skall göra enligt tredje

stycket i bestämmelsen torde utrymmet för att låta en tilltalad delta

vid sammanträdet endast per telefon vara litet. Det torde nämligen i

allmänhet vara olämpligt att låta parter och offentliga försvarare delta

per telefon vid sammanträden i brottmål. Det kan dock finnas undantagsvisa

situationer då sådan inställelse borde kunna vara möjlig. I propositionen

(s. 99) nämns som exempel åklagares eller offentliga försvarares deltagande

vid en häktningsförhandling som hålls i den misstänktes frånvaro eller

en tilltalads deltagande i mål som annars kan komma att avgöras i hans

eller hennes utevaro. En annan situation som nämns i propositionen är

då t.ex. en tilltalad deltar i ett sammanträde genom videokonferens och

den tekniken av någon anledning slutar att fungera. Utskottet kan ansluta

sig till regeringens bedömning i denna del. Mot den bakgrunden är det

inte lämpligt att uppställa något generellt hinder mot att parter och

offentliga försvarare deltar per telefon vid sammanträden i

brottmål.

Utskottet tillstyrker propositionen i nu behandlad del och avstyrker

motion Ju43 i denna del.

Utvidgad användning av systemet med prövningstillstånd till hovrätt

I propositionen föreslås lagändringar som innebär att systemet med

prövningstillstånd till hovrätt blir generellt tillämpligt men att

undantag från kravet görs för vissa måltyper. I sak innebär förslagen att

systemet med prövningstillstånd utvidgas till att omfatta tvistemål,

med undantag för vissa familjemål, och domstolsärenden. Några ändringar

i kraven på prövningstillstånd i brottmål föreslås inte.

I motion Ju43 (kd) yrkas avslag på propositionen i denna del.

Utskottet gör följande överväganden.

Som konstaterats ovan i avsnittet med allmänna utgångspunkter för

reformen bör tyngdpunkten i rättskipningen ligga i första instans. Hovrättens

roll bör i första hand vara att kontrollera att de tingsrättsavgöranden

som överklagas är riktiga och att rätta till de eventuella felaktigheter

som kan konstateras. Om hovrätterna kan koncentrera verksamheten och

resurserna till sådant som direkt motiveras av hovrättens funktion, kan

hovrätterna bli effektivare och därmed få bättre förutsättningar att

hantera sina uppgifter.

En utvidgning av systemet med prövningstillstånd till hovrätt till att

omfatta fler mål- och ärendetyper är förenad med en rad fördelar som

går i denna riktning. Förutom den redan nämnda koncentrationen av

prövningen till första instans och tydliggörandet av hovrättens i första

hand kontrollerande funktion åstadkommer man härigenom ett snabbare

förfarande och en handläggning utan onödiga resursinsatser.

För att så långt möjligt motverka risken för bestående rättsäkerhetsbrister

och materiellt felaktiga avgöranden är det viktigt att dispensgrunderna

är sådana att felaktiga tingsrättsavgöranden så långt möjligt kan

identifieras och ändras. Samtidigt med att tillämpningsområdet för

prövningstillstånd till hovrätt nu föreslås utvidgat, föreslås att det

införs en ny dispensgrund för s.k. granskningsfall. Det innebär att

möjligheterna att bevilja prövningstillstånd till hovrätt blir större

eftersom det i fall då det inte utan beviljande av prövningstillstånd

går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till skall

meddelas prövningstillstånd. Härtill kommer att den nya ordningen med

ljud- och bildupptagning av den muntliga bevisningen i tingsrätt möjliggör

för hovrätten att i tveksamma fall ta del av den muntliga bevisningen

från tingsrätten på ett kvalitativt bättre sätt än tidigare.

Utskottet tillstyrker lagförslagen i denna del och avstyrker motion

Ju43 i nu behandlad del.

Upptagning av muntlig bevisning i hovrätten

I propositionen föreslås att det i 35 kap. 13 § andra stycket

rättegångsbalken förs in en bestämmelse om att för det fall ett muntligt bevis

kan läggas fram i hovrätten genom en ljud- och bildupptagning av förhöret

från tingsrätten så får beviset tas upp på nytt i hovrätten endast om

ytterligare frågor behöver ställas. Vidare föreslås en ändring i 36 kap.

16 § andra stycket rättegångsbalken som bl.a. innebär att om en ljud-

och bildupptagning gjorts av ett vittnesförhör i tingsrätten skall förhör

i högre rätt inledas med en uppspelning av den upptagningen om det inte

är olämpligt. Genom en hänvisning i 37 kap. rättegångsbalken gäller

bestämmelserna även vid förhör med part eller målsägande som inte för

talan. Det föreslås dessutom ändringar i de s.k. tilltrosbestämmelserna

i 50 kap. 23 § respektive 51 kap. 23 § rättegångsbalken. Enligt dessa

paragrafer får, när det vid huvudförhandlingen i tingsrätten upptagits

muntlig bevisning eller hållits syn, tingsrättens dom i princip inte

ändras utan att beviset tagits upp på nytt vid huvudförhandlingen i

hovrätten, om avgörandet även i hovrätten är beroende av tilltron till

det beviset. Undantag gäller dock ändringar i brottmål som är till den

tilltalades förmån. I propositionen föreslås att dessa bestämmelser

skall kompletteras med en regel som innebär att sådan tilltrosbevisning,

när det rör sig om ett förhör, även kan förebringas i hovrätten genom

en ljud- och bildupptagning från tingsrätten utan att det hindrar

hovrätten från att ändra tingsrättens avgörande.

I motion Ju43 (kd) yrkas avslag på propositionen såvitt avser förslaget

om utvidgade begränsningar i möjligheterna till omhörande i hovrätt av

bevispersoner.

Utskottet gör följande överväganden.

Utskottet vill även i denna del peka på ambitionen att tyngdpunkten i

rättskipningen skall ligga i första instans och återigen betona hovrättens

överprövande funktion. Det är därför en fördel om bevisvärderingen i

hovrätt i större grad kan ske på i stort sett samma material som

tingsrätten grundat sin bedömning. Härtill kommer att kvaliteten på muntlig

bevisning typiskt sett försämras ju längre tid som förflyter från det

att iakttagelser görs till dess att bevispersonen hörs. Det kan i många

fall vara en fördel om tingsrättsförhöret kan läggas fram i hovrätten

genom en videoupptagning i stället för att förhörspersonen hörs på nytt.

Den berättelse som lämnas i tingsrätten avges ju i närmare anslutning

till den aktuella händelsen än den berättelse som lämnas i hovrätten

och kan därför ge ett bättre underlag för bedömningen. Härtill kommer

att tekniken numera ger goda förutsättningar för kvalitetsmässigt bra

ljud- och bildupptagningar av muntlig bevisning. Dessutom kan eventuella

oklarheter som kvarstår efter uppspelning av upptagningen från förhöret

i tingsrätten rätas ut genom ett kompletterande förhör i hovrätten.

Färre omförhör i hovrätten innebär också att hovrättsprocessen kan bli

effektivare. Huvudförhandlingen kan härigenom genomföras under smidigare

former och vissa mål som enligt dagens regler kräver en huvudförhandling

kommer att kunna avgöras på handlingarna. Antalet huvudförhandlingar

som måste ställas in till följd av att vittnen eller andra bevispersoner

uteblir kan antas minska. Härtill kommer att vittnen och andra slipper

inställa sig i flera instanser och att parternas rättegångskostnader i

hovrätten kan begränsas.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avslår motion Ju43

i nu behandlad del.

Ikraftträdande

Regeringen har i propositionen föreslagit att lagändringarna skall träda

i kraft den dag regeringen bestämmer.

Regeringen anför till stöd för att riksdagen bör ge bemyndigande till

regeringen rörande ikraftträdande i huvudsak följande. Reformen bör

träda i kraft snarast möjligt. Införandet av de nya bestämmelserna om

ljud- och bildupptagning förutsätter emellertid att teknisk utrustning

för inspelning av bild och ljud är på plats. Installationen av denna

utrustning måste föregås av ett omfattande inventeringsarbete av frågor

som rör bl.a. behov och val av utrustning, hur lagring skall ske och

hur bild och ljud skall kunna separeras. Även en installation av utrustning

för videokonferens måste föregås av ett på flera sätt liknande

förberedelsearbete. Vidare måste ett upphandlingsförfarande genomföras. Det

är även viktigt att tid reserveras för utbildning och information. Det

är nödvändigt att utrustning för inspelning och uppspelning av bild

finns på plats i domstolarna innan de nya bestämmelserna om dokumentation

av förhörsutsagor börjar gälla. Med hänsyn till att det är osäkert när

tekniken kan vara installerad och klar att användas bör enligt regeringens

uppfattning tidpunkten för ikraftträdandet av lagändringarna överlåtas

på regeringen att bestämma. Regeringen avser att ge Domstolsverket i

uppdrag att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att lagförslagen

skall kunna träda i kraft (prop. s. 219).

Under utskottets handläggning av ärendet har en minoritet av utskottets

ledamöter, bestående av företrädarna för Moderaterna, Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centern, väckt ett yrkande om att utskottet skall

föreslå att riksdagen, med ändring av regeringens förslag i denna del,

skall besluta att lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari

2007.

Det anses i konstitutionell praxis vara möjligt att ge regeringen ett

bemyndigande rörande ikraftträdandet även om de frågor som lagstiftningen

avser omfattas av det s.k. obligatoriska lagområdet. Konstitutionsutskottet

anförde år 1977 att en till innehållet så obestämd ikraftträdandebestämmelse

som att frågan överlämnas till regeringens avgörande inte är tillfredsställande

från informationssynpunkt. Det var därför enligt konstitutionsutskottet

angeläget att en sådan ordning inte användes annat än i undantagsfall

när det av alldeles speciella skäl var motiverat (bet. 1976/77:KU44 s.

21). Detta uttalande har konstitutionsutskottet hållit fast vid även

vid senare ställningstaganden. I ett yttrande år 2002 till skatteutskottet

(yttr. 2001/02:KU4y) anförde konstitutionsutskottet vidare att när

allmänheten informeras om att en lag beslutats bör det endast i undantagsfall

få förekomma att det fortfarande kvarstår en osäkerhet om när lagstiftningen

skall börja gälla. Det är därför enligt konstitutionsutskottet - som

tidigare anförts - angeläget att en sådan ordning inte används annat än

i undantagsfall och endast när det av alldeles speciella skäl är motiverat.

Dessa skäl skall noga anges i förarbetena. En utveckling mot en vanligare

förekommande användning av sådana bemyndiganden bör enligt

konstitutionsutskottet

undvikas.

När konstitutionsutskottet på senare år har yttrat sig i denna fråga

har utskottet överlämnat till respektive fackutskott att utifrån de av

konstitutionsutskottet angivna utgångspunkterna närmare bedöma om de

skäl som åberopas för ett bemyndigande i det enskilda fallet är så starka

att de motiverar en sådan ordning.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt att utrustning

för inspelning och uppspelning av ljud- och bildupptagningar finns på

plats i domstolarna innan de nya bestämmelserna om dokumentation av

förhörsutsagor träder i kraft. Det är även i övrigt önskvärt att reformen

ses i ett sammanhang och att samtliga föreslagna lagändringar träder i

kraft samtidigt. En möjlig väg att tillse detta är att riksdagen sätter

ikraftträdandedatumet så långt fram i tiden att alla förberedelser hinner

slutföras innan ikraftträdandet. I det lagförslag som remitterades till

Lagrådet föreslogs ändringarna träda i kraft den 1 januari 2007. Den

osäkerhet som råder om när tekniken kan vara installerad och klar att

använda talar emellertid mot att ange ett bestämt datum för ikraftträdandet.

Om utrustningen kommer på plats tidigare skulle lagstiftningen, med

ett bemyndigande om ikraftträdandet, kunna börja tillämpas tidigare än

den 1 januari 2007. Om det däremot tar längre tid måste regeringen,

utan ett sådant bemyndigande, återkomma till riksdagen med ett förslag

till lagändring såvitt avser ikraftträndedatumet.

Utskottet kan godta att regeringen ges ett bemyndigande att förordna om

ikraftträdandet. Utskottet ser det dock som angeläget att endast de

skäl som i propositionen angetts motivera ett bemyndigande om ikraftträdandet

läggs till grund för avgörandet när lagstiftningen bör träda i kraft.

Det kan noteras att det i propositionen inte angetts att ikraftträdandet

är beroende av att ytterligare budgetmedel anslås.

Utskottet föreslår således att riksdagen, i fråga om ikraftträdande av

lagförslagen, beslutar i enlighet med förslagen i propositionen.

Lagförslagen i övrigt, m.m.

Utskottet har inget ytterligare att anföra med anledning av lagförslagen

i propositionen. Utskottet finner - utifrån de inledningsvis redovisade

utgångspunkterna - lagförslagen ändamålsenliga och lämpligt utformade.

Utskottet tillstyrker lagförslagen i de delar det inte redan berörts

ovan. Utskottet föreslår dock en smärre språklig rättelse i 55 kap. 8

§ andra stycket rättegångsbalken.

Sammantaget tillstyrker således utskottet propositionen och föreslår

att riksdagen antar samtliga lagförslag, med nyss nämnda språkliga

justering.

I motion Ju339 (fp) förespråkas en utökad användning av videokonferens

i domstol. Motionen får anses i huvudsak tillgodosedd genom förslagen

i propositionen, varför motionen bör avslås av riksdagen.

Kostnader med anledning av reformen m.m.

I motion Ju44 (m) anförs att domstolsväsendet måste tillföras nödvändiga

resurser, bl.a. för att i tid kunna införskaffa för reformen nödvändig

utrustning till domstolarna. I samma motion begärs att reformen enligt

förslagen i propositionen skall utvärderas och att en återrapportering

bör ske till riksdagen senast år 2008.

I propositionen (s. 220 f.) anför regeringen att de presenterade förslagen

kan antas leda till en rad positiva konsekvenser. Domstolarnas verksamhet

kan bedrivas mer effektivt, bl.a. genom att handläggningstiderna kan

förkortas och att risken för inställda förhandlingar minskar. Kortare

handläggningstider innebär tids- och arbetsvinster för såväl parter,

ombud och andra som deltar i en domstolsprocess liksom för domstolarna.

Vidare torde förslagen innebära att parternas rättegångskostnader och

kostnaderna för det allmänna kan minska. Det är dock svårt att göra

några beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna eftersom det är svårt

att bedöma hur stort genomslag förslagen kommer att ha. Beträffande

investeringsbehovet med anledning av den nya tekniken anför regeringen

att det är nödvändigt att utrustning för dokumentation av förhörsutsagor

genom ljud- och bildupptagning vid ikraftträdandet finns tillgänglig i

samtliga domstolar för att bestämmelserna om såväl denna teknikanvändning

som handläggningen i överrätt skall kunna tillämpas. Kostnaderna för

införskaffandet av sådan utrustning skall finansieras inom befintliga

ramar. När det gäller användning av videokonferens har Domstolsverket,

Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens

kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket

i en redovisning till regeringen pekat på de positiva effekter ett

utnyttjande av tekniken enligt deras bedömning kan ge och även kommit

överens om att på ett antal sätt verka för att en användning av

videokonferenstekniken kommer till stånd i framtiden. Det är enligt regeringen

inte nödvändigt att utrustning för videokonferens finns installerad vid

samtliga domstolar vid ikraftträdandet av de bestämmelser som möjliggör

användning av videokonferens. För att uppnå de fördelar som tekniken

kan ge är det dock viktigt att sådan utrustning successivt installeras

i domstolarna.

Vidare anför regeringen i propositionen (s. 220) att reformen bör

utvärderas när den har varit i kraft en tid. En sådan utvärdering bör

omfatta såväl vilka ekonomiska konsekvenser reformen har fått som vilka

övriga effekter förslagen har fått för såväl enskilda som för det

allmänna.

Utskottet har inhämtat från Justitiedepartementet att investeringarna

i ny teknik i de allmänna domstolarna torde komma att ske genom s.k.

lånefinansiering. Det innebär att kostnaden för investeringarna kommer

att slås ut över ett antal budgetår och att den årliga bruttobelastningen

på domstolsväsendets anslag med anledning av dessa investeringar blir

begränsad.

Utskottet kan konstatera att investeringskostnaderna med anledning av

reformen torde bli hanterbara. Samtidigt innebär bl.a. det förhållandet

att omhörande i hovrätt av bevispersoner skall ske endast när det finns

anledning att ställa ytterligare frågor, att det allmännas kostnader

för processen i hovrätt kan antas komma att minska, bl.a. minskar

kostnaderna för inställelse. De budgetära konsekvenserna av reformen torde

mot bakgrund härav inte bli större än att de kan täckas med befintliga

budgetmedel. Utskottet delar således regeringens bedömning att kostnaderna

för införskaffande av utrustning för inspelning och uppspelning av ljud-

och bildupptagningar torde kunna finansieras inom befintliga budgetramar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att reformen bör utvärderas

när den har varit i kraft en tid, något som regeringen också förutskickar.

Mot bakgrund av att riksdagen bör överlåta till regeringen att bestämma

tidpunkten för ikraftträdandet och då det kan antas att lagändringarna

inte kommer att träda i kraft förrän tidigast någon gång nästa år är

det vanskligt att i nuläget bestämma en tidpunkt för när denna utvärdering

bör slutföras.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju44.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett antal motioner rörande bl.

a. utvärdering av prövningstillståndsreglerna i brottmål samt

fotograferingsförbudet i samband med domstolsförhandlingar. Jämför

reservationerna

8 (kd) och 9 (m, fp, kd, c).

Översyn av reglerna om prövningstillstånd i brottmål m.m.

I motionerna Ju43 och Ju471 (båda kd) anförs att prövningstillståndsreglerna

bör ses över i syfte att helt avskaffa kravet på prövningstillstånd i

brottmål. I motion Ju339 (fp) anförs att möjligheten till överprövning

av domstolsavgöranden i allmänhet bör utökas.

Utskottet har i detta ärende tillstyrkt lagförslag om en utökad tillämpning

av reglerna om prövningstillstånd till hovrätt. Genom lagändringarna

förändras emellertid inte bestämmelserna om prövningstillstånd i brottmål.

I brottmål krävs således även fortsättningsvis prövningstillstånd till

hovrätt när påföljden i tingsrätten stannat vid böter eller då den

tilltalade frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet

svårare straff än fängelse i sex månader.

Utskottet anser att de gällande reglerna om prövningstillstånd i brottmål

är lämpligt avvägda och är inte berett att förespråka att en översyn

med den föreslagna inriktningen görs av dessa. Riksdagen bör avslå

motionerna Ju43, Ju471 och Ju339 i nu behandlade delar.

Fotograferingsförbudet i samband med domstols sammanträde

I motion Ju402 (fp) begärs en översyn av reglerna om fotograferingsförbud

i domstol. Motionären anför bl.a. att det bör klargöras hur långt

förbudet sträcker sig vid fotografering i anslutning till, men inte inne

i, rättssalen, och att en utvidgning av förbudet till att även gälla i

samband med att rätten företar syn i enskilds bostad bör övervägas.

Enligt 5 kap. 9 § rättegångsbalken, i den i propositionen föreslagna

lydelsen, vilken i sak i huvudsak överensstämmer med den äldre lydelsen,

får bildupptagning i eller bildöverföring från rättssalen ske endast

om det följer av lag. Någon sådan lagstiftning till förmån för t.ex.

nyhetsmediernas rapportering eller för enskilda åhörare finns inte. Av

bestämmelsens ordalydelse följer att något fotograferingsförbud enligt

bestämmelsen inte kan uppställas utanför rättssalen.

Justitieombudsmannen (JO) har i ett granskningsärende uttalat att regeln

om fotograferingsförbud rimligen måste tolkas så att den träffar även

situationer då någon, sedan en förhandling har inletts, fotograferar in

genom dörren till rättssalen (JO:s ämbetsberättelse 2001/02 s. 46 f.).

Utskottet kan beträffande fotografering i samband med att syn företas

i enskilds bostad i och för sig instämma i vad motionären anför. Det är

med hänsyn till den enskildes personliga integritet inte helt

tillfredställande att det i dessa fall inte finns några begränsningar i rätten

att fotografera. Redan det förhållandet att en del av en offentlig

förhandling vid sådan syn förläggs till en enskilds bostad innebär ett

stort intrång i den privata sfären. Att den enskilde därtill skulle

behöva acceptera att åhörare fotograferar och möjligen senare publicerar

fotografierna i medierna framstår inte som en rimlig ordning. Syn i

enskildas bostad torde emellertid vara mycket ovanligt förekommande och

fotografering i samband med sådan syn än mer ovanligt. Mot bakgrund

härav är utskottet inte berett att nu ta något initiativ i denna fråga.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju402.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avvisning av bevisning, punkt 1 (kd)

av Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

rättegångsbalken, såvitt avser 35 kap. 7 §. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Ju43 yrkande 1 och avslår proposition 2004/05:131 i denna

del.

Ställningstagande

Enligt min mening talar starka rättssäkerhetsskäl för att bevis som har

betydelse för bedömningen av målet alltid bör få läggas fram. Att t.ex.

domstolen har svårigheter att delge en förhörsperson kallelse till ett

sammanträde är inte en relevant anledning att vägra en part att få

åberopa denne som vittne. Det är inte acceptabelt att en part kan tappa

sin talan för att domstolen anser att målet måste handläggas snabbare

och därför avvisar svårtillgänglig bevisning. De redan gällande reglerna

i rättegångsbalken är tillräckliga för att komma till rätta med problem

med att handläggningen av målet fördröjs.

Regeringens förslag till ändring i 35 kap. 7 § rättegångsbalken bör

därför avslås av riksdagen.

2. Närvaro per telefon i brottmål, punkt 2 (kd)

av Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

rättegångsbalken, såvitt avser 5 kap. 10 §, med den ändringen att det

mellan andra och tredje styckena skjuts in ett nytt stycke med följande

lydelse: "I brottmål får dock inte åklagaren, den misstänkte, den

tilltalade eller den offentlige försvararen delta i sammanträdet endast

genom ljudöverföring." Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju43

yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2004/05:131 i denna del.

Ställningstagande

Det bör enligt min mening inte införas en möjlighet för misstänkta,

tilltalade, åklagare och offentliga försvarare att närvara vid sammanträde

i brottmål endast genom ljudöverföring. I brottmål är det t.ex. särskilt

viktigt att rätten kan förvissa sig om att det inte är någon annan än

den misstänkte alternativt den tilltalade som deltar i förhandlingen.

Detta går inte att med tillräcklig grad av säkerhet fastställa vid

närvaro vid sammanträde endast per telefon. Att låta åklagaren och den

offentliga försvararen närvara endast per telefon skulle vara ägnat att

undergräva tilltron till den rättsliga prövningen.

Regeringens förslag till lydelse av 5 kap. 10 § rättegångsbalken bör

ändras i enlighet härmed.

3. Utvidgad användning av systemet med prövningstillstånd till hovrätt,

punkt 3 (kd)

av Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken, såvitt avser 49 kap. 12

§ och 13 §,

2. lag om ändring i äktenskapsbalken, såvitt avser 18 kap. 3

a §,

3. lag om ändring i föräldrabalken, såvitt avser 20 kap. 11

§ och 12 §,

4. lag om ändring i miljöbalken, såvitt avser 23 kap. 1 § och

2 §,

5. lag om ändring i brottsbalken, såvitt avser 37 kap. 8 §,

6. lag om ändring i utsökningsbalken, såvitt avser upphävande

av 18 kap. 16 a §,

7. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark,

Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., såvitt

avser 27 §,

8. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i

arbetstvister, såvitt avser 4 kap. 12 §,

9. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

såvitt avser 10 a §,

10. lag om ändring i lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,

såvitt avser 21 §,

11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser

15 kap. 7 §,

12. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande

och handräckning, såvitt avser 58 §,

13. lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20), såvitt avser

64 §,

14. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334), såvitt

avser upphävande av 31 §,

15. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa

hyresmål i Svea hovrätt, såvitt avser 2 §,

16. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450), såvitt

avser 51 §,

17. lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,

såvitt avser 38 § och 39 § andra stycket.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju43 yrkande 4 och

avslår proposition 2004/05:131 i denna del.

Ställningstagande

Med hänsyn till grundläggande rättssäkerhetsskäl anser jag att systemet

med prövningstillstånd till hovrätt bör begränsas till endast mer

bagatellartade mål och ärenden. Det finns enligt min mening inte något

utrymme att med bibehållen rättssäkerhet utvidga detta system vare sig

i tvistemål eller i domstolsärenden.

En utvidgning av systemet med prövningstillstånd till hovrätt ökar också

risken för att i sak felaktiga avgöranden står fast. Härtill kommer att

en ökad koncentration till första instans kräver att tillräckliga

resurser tillförs domstolarna. Några sådana budgetmedel kommer emellertid

enligt regeringen inte att tillföras med anledning av reformen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att regeringens förslag till

lagändringar som innebär utökade krav på prövningstillstånd bör avslås

av riksdagen.

4. Upptagning av muntlig bevisning i hovrätt, punkt 4 (kd)

av Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

rättegångsbalken såvitt avser 35 kap. 13 § andra stycket, 50 kap. 23 §

och 51 kap. 23 §. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju43 yrkande

5 och avslår proposition 2004/05:131 i denna del.

Ställningstagande

Om förslagen i propositionen till ändringar i 35 kap. 13 §, 50 kap. 23

§ och 51 kap. 23 § rättegångsbalken skulle antas av riksdagen, skulle

det medföra att möjligheten till omhörande i hovrätten av vittnen och

andra bevispersoner blir starkt begränsad och att det i princip endast

blir möjligt när ytterligare frågor behöver ställas. Enligt min mening

är det tveksamt om en sådan ordning är förenlig med bestämmelserna om

rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen.

Härtill kommer att bestämmelserna är otydligt utformade på så sätt att

det inte ges någon ledning till när det kan anses vara nödvändigt att

hålla ett förnyat förhör i hovrätten.

Regeringens förslag till ändringar i de nyss nämnda bestämmelserna i

rättegångsbalken bör därför avslås av riksdagen.

5. Ikraftträdande av reformen, punkt 5 (m, fp, kd, c)

av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe

Johnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Jan Ertsborn

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till ikraftträdandebestämmelser

i de i propositionen framlagda lagförslagen med de ändringarna att

respektive lag skall träda i kraft den 1 januari 2007.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:131 i

denna del.

Ställningstagande

Vi anser att lagändringarna i propositionen bör träda i kraft ett bestämt

datum och att riksdagen således inte bör ge regeringen ett bemyndigande

att förordna om ikraftträdandet.

Som konstitutionsutskottet har anfört är en så obestämd

ikraftträdandebestämmelse

inte tillfredsställande från informationssynpunkt och bör inte användas

annat än i undantagsfall när det av alldeles speciella skäl är motiverat.

I detta fall är det naturligtvis så att lagändringarna inte bör träda

i kraft förrän den tekniska utrustningen för inspelning av förhör med

ljud och bild har installerats och kan användas. Att det råder en viss

osäkerhet kring när detta arbete kan vara genomfört utgör enligt vår

mening inte ett tillräckligt starkt skäl för att överlämna till regeringen

att besluta om ikraftträdandet. Det är samtidigt sannolikt frestande

att i ett besvärligt budgetläge skjuta på sådana investeringar när inte

lagstiftningen kommer att träda i kraft förrän utrustningen är klar att

använda.

Vi anser att datumet för ikraftträdande lämpligen kan bestämmas till

den 1 januari 2007, vilket var vad regeringen föreslog när ärendet

remitterades till Lagrådet.

Förslagen i propositionen rörande ikraftträdandebestämmelser bör i

enlighet härmed ändras av riksdagen.

6. Resurser till domstolsväsendet, punkt 8 (m, fp, kd, c)

av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe

Johnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Jan Ertsborn

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att domstolsväsendet måste tillföras tillräckliga

resurser. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju44 yrkande 2.

Ställningstagande

Till följd av reformerna som föreslås i propositionen måste det inom

domstolsväsendet göras stora investeringar i bl.a. utrustning för ljud-

och bildupptagning av förhör. I propositionen anges att investeringarna

skall finansieras inom befintliga budgetramar. Det är enligt vår mening

inte rimligt.

Genom reformförslagen betonas att tyngdpunkten i rättskipningen i ännu

högre grad än i dag bör ligga i första instans. För att en sådan reform

skall bli godtagbar utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv krävs att

tingsrätterna ges tillräckliga resurser för sin verksamhet. Några

ytterligare budgetmedel har emellertid inte anvisats eller utlovats.

Med hänsyn till domstolsväsendets mycket ansträngda ekonomi måste enligt

vår mening ytterligare budgetmedel tillföras för att finansiera reformen.

Det får ankomma på regeringen att beakta vad vi nu anfört i det fortsatta

budgetarbetet inför år 2006.

7. Utvärdering av reformen, punkt 9 (m)

av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en utvärdering av reformen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Ju44 yrkande 1.

Ställningstagande

Reformförslagen i propositionen är mycket genomgripande för processen

i allmän domstol. Utvidgningen av systemet med prövningstillstånd till

hovrätt är t.ex. långtgående. Det är därför angeläget att reformen

utvärderas grundligt när den varit i kraft en tid.

I lagförslagen och i propositionen ges endast vaga tillämpningsanvisningar

rörande bl.a. sådant som när det är olämpligt att använda videokonferens

i rättegång. Det är möjligt att det är riktigt att överlämna dessa frågor

till rättstillämpningen. När så nu blir fallet är det dock särskilt

angeläget att en utvärdering sker.

Regeringen bör därför ges i uppdrag att låta utvärdera effekterna av

lagändringarna som föreslås i propositionen. I utvärderingen bör såväl

rättssäkerhetsaspekterna som de praktiska konsekvenserna av reformen

analyseras. Resultatet bör återrapporteras till riksdagen senast år

2008.

8. Översyn av reglerna om prövningstillstånd i brottmål m.m., punkt 10

(kd)

av Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en översyn av reglerna om prövningstillstånd

i brottmål. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju43 yrkande

3 och 2004/05:Ju471 yrkande 5 och bifaller delvis motion 2004/05:Ju339

yrkande 6.

Ställningstagande

Som jag anfört under reservation 3 talar grundläggande rättssäkerhetsskäl

för att systemet med prövningstillstånd till hovrätt bör begränsas till

endast mer bagatellartade mål och ärenden. Jag anser att man i brottmål

över huvud taget inte bör uppställa krav på prövningstillstånd till

hovrätt. Den som är åtalad för brott bör alltid, även då domen bara

innehåller påföljden böter, ha rätt till en fullständig prövning i två

instanser.

Det får ankomma på regeringen att tillse att en allsidig översyn av

systemet med prövningstillstånd genomförs, bl.a. i syfte att avskaffa

kravet på prövningstillstånd till hovrätt i brottmål.

9. Fotograferingsförbudet i samband med domstols sammanträde, punkt 11

(m, fp, kd, c)

av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe

Johnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Jan Ertsborn

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en översyn av reglerna om fotograferingsförbud

i samband med domstols sammanträde. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ju402.

Ställningstagande

Offentligheten i våra domstolar är grundläggande och mycket viktig.

Mediernas insyn i processen utgör en garant för rättssäkerhet och

effektivitet.

Ett viktigt och välmotiverat undantag från denna offentlighet är enligt

vår uppfattning förbudet för åhörarna att fotografera i rättssalen.

Enligt vår mening finns det dock brister och inkonsekvenser i dessa

bestämmelser. Som exempel kan nämnas att bestämmelsen om fotoförbud

endast är tillämplig i rättssalen, och t.ex. inte när rätten håller syn

på annan plats. När syn hålls i en enskilds bostad får det orimliga

konsekvenser eftersom media då på ett integritetskränkande sätt kan

publicera fotografier från den enskildes hem. Det är dessutom något

oklart var gränsen går för detta förbud när fotografering sker in genom

dörren till rättssalen eller genom ett fönster.

Det får ankomma på regeringen att låta utreda hur bestämmelserna om

fotoförbud i rättegång bör utformas i framtiden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:131 En modernare rättegång - reformering av processen

i allmän domstol:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i rättegångsbalken,

lag om ändring i äktenskapsbalken,

lag om ändring i föräldrabalken,

lag om ändring i jordabalken,

lag om ändring i miljöbalken,

lag om ändring i brottsbalken,

lag om ändring i utsökningsbalken,

lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland,

Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,

lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga

lagöverträdare,

lag om ändring i patentlagen (1967:837),

lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,

lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,

lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

lag om ändring i lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och

handräckning,

lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens

och yttrandefrihetsgrundlagens områden,

lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20),

lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),

lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i

Svea hovrätt,

lag om ändring i sjölagen (1994:1009),

lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),

lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,

lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i

brottmål.

Följdmotioner

2004/05:Ju43 av Peter Althin m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att domstolen skall äga

rätt att avvisa bevis om beviset trots rimliga ansträngningar inte kan

tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligare.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att låta parter och

ombud delta per telefon vid sammanträden i brottmål.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av reglerna om prövningstillstånd så att

kravet på särskilt prövningstillstånd avskaffas när påföljden bestäms

till böter.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om en utvidgning av systemet

med prövningstillstånd till att omfatta tingsrättens avgöranden i

flertalet slag av tvistemål och i domstolsärenden som överklagas till

hovrätt.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att muntlig bevisning

som upptagits i ett mål som överklagas från tingsrätt till hovrätt endast

skall få tas upp på nytt om ytterligare frågor behöver ställas.

2004/05:Ju44 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att reformen av processen i allmän domstol skall

utvärderas med återrapportering till riksdagen senast år 2008.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att domstolsväsendet skall tillföras nödvändiga

resurser.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Ju339 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rätten till prövning i två instanser.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ökad användning av videokonferens i

domstolar.

2004/05:Ju402 av Allan Widman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av rättegångsbalken.

2004/05:Ju471 av Peter Althin m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om

att lagen om prövningstillstånd ändras så att kravet på särskilt

prövningstillstånd avskaffas vid bötesdomar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag