Bet. 2004/05:JUU6

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU6

Reformeringen av tingsrättsorganisationen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2003/04:153

Reformeringen av tingsrättsorganisationen fortsätter. Skrivelsen innehåller

en redogörelse för det pågående och planerade arbetet med att förändra

tingsrätternas yttre organisation.

I betänkandet behandlar utskottet även de planerade förändringarna i

den yttre tingsrättsorganisationen som regeringen redogör för i årets

budgetproposition, proposition 2004/05:1.

Utskottet behandlar också ett antal motioner som väckts med anledning

av skrivelsen samt motioner som väckts under den allmänna motionstiden

i år och som rör tingsrättsorganisationen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna,

lämnar propositionen i denna del utan erinran och avslår samtliga

motioner.

I ärendet finns fyra reservationer (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Domkretsindelningen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju4 yrkande 4, 2004/05:Ju328 yrkande

2 och 2004/05:Ju471 yrkande 2.

Reservation 1 (kd, c)

2. Det fortsatta reformarbetet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju4 yrkandena 1-3, 2004/05:Ju7

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju339 yrkandena 1-3 och 2004/05:Ju471 yrkande

3.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Regionala projekt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju5 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju6

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju227, 2004/05:Ju265, 2004/05:Ju266,

2004/05:Ju268 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju288, 2004/05:Ju306, 2004/05:Ju328

yrkande 1, 2004/05:Ju345, 2004/05:Ju394, 2004/05:Ju401 yrkandena 1 och

2, 2004/05:Ju436, 2004/05:Ju450, 2004/05:Ju474 yrkandena 5-7, 2004/05:Ju479,

2004/05:Ju489 yrkande 14 och 2004/05:Ju503.

4. Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju471 yrkande 1 och 2004/05:Ju489

yrkande 16.

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

5. Regeringens skrivelse m.m.

Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:153 till handlingarna samt lämnar

vad regeringen anfört i proposition 2004/05:1, utgiftsområde 4 avsnitt

4.7 Domstolarnas yttre organisation utan erinran.

Stockholm den 28 oktober 2004

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice

Ask (m), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Elisebeht Markström (s),

Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Johan

Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Leif Björnlod

(mp), Kerstin Andersson (s) och Catharina Bråkenhielm (s).

Inledning

Regeringen inledde för några år sedan en omfattande reformering av

domstolsväsendet. När det gäller den yttre tingsrättsorganisationen rör

dessa reformer i stor utsträckning frågor som regeringen själv kan

besluta om.

I april 2000 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen,

Reformeringen av domstolsväsendet - en handlingsplan (skr. 1999/2000:106).

I handlingsplanen beskrevs de allmänna principer som enligt regeringen

borde bilda utgångspunkt vid reformeringen av domstolsväsendet. Regeringen

anförde att den avsåg att återkommande lämna redogörelser till riksdagen

om hur förändringsarbetet utvecklades. Riksdagen ställde sig i princip

bakom de redovisade utgångspunkterna liksom regeringens tankar i fråga

om de organisatoriska lösningarna (bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 255).

Ett knappt år senare, i mars 2001, överlämnade regeringen till riksdagen

en skrivelse om hur reformarbetet i domstolarna hade utvecklats (skr.

2000/01:112). I skrivelsen redogjordes bl.a. för genomförda och planerade

förändringar av tingsrättsorganisationen. En utvärdering av gjorda

reformer aviserades. Utskottet underströk i samband med behandlingen av

skrivelsen vikten av att de organisationsförändringar som genomförts

också följs upp och utvärderas. Riksdagen ställde sig bakom även den

skrivelsen (bet. 2000/01:JuU29, rskr. 283).

Därefter överlämnade regeringen till riksdagen i maj 2003 skrivelsen

Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen (skr. 2002/03:126). I

den skrivelsen redogjorde regeringen för den utvärdering som genomförts

samt för planerade förändringar av tingsrättsorganisationen. Regeringen

gjorde bedömningen att målen med reformeringen av tingsrättsorganisationen

i allt väsentligt uppnåtts genom sammanläggningarna av tingsrätter och

att arbetet därför borde fortsätta. I budgetpropositionen för år 2004

redogjorde regeringen för ytterligare planerade förändringar i den yttre

tingsrättsorganisationen (prop. 2003/04:1, utg.omr. 4 avsnitt 4.5

Domstolarnas yttre organisation). Vid behandlingen av skrivelsen samt

propositionen i den del som rör förändringar i den yttre

tingsrättsorganisationen

underströk utskottet ånyo vikten av att de organisationsförändringar

som genomförts också följs upp och utvärderas. Utskottet utgick ifrån

att så skulle ske även i fortsättningen. Riksdagen ställde sig bakom

skrivelsen samt propositionen i aktuell del (bet. 2003/04:JuU4, rskr.

21).

I den nu överlämnade skrivelsen (skr. 2003/04:153) redogör regeringen

för det pågående och planerade arbetet med att förändra tingsrätternas

yttre organisation. Regeringen har vidare redovisat ytterligare planerade

förändringar av tingsrättsorganisationen i budgetpropositionen för år

2005 (prop. 2004/05:1, utg.omr. 4 avsnitt 4:7 Domstolarnas yttre

organisation).

I det följande behandlar utskottet ett antal frågor rörande den yttre

tingsrättsorganisationen i vilka det väckts motioner med anledning av

regeringens skrivelse. I betänkandet behandlas även de delar av

budgetpropositionen som rör planerade förändringar av den yttre

tingsrättsorganisationen samt ett antal motioner som väckts under den allmänna

motionstiden.

Utskottets överväganden

Reformarbetets inriktning

I enlighet med den handlingsplan som regeringen presenterade våren 2000

bildar följande allmänna principer utgångspunkt vid reformeringen av

domstolsväsendet (bet. 1999/2000:JuU22 s. 6).

Domstolarna bör finnas på sådana platser i landet att de allra flesta

har ett rimligt avstånd till en tingsrätt (senare förtydligat till

bibehållen tillgänglighet). För att även i framtiden klara en snabb och

kompetent handläggning fordras en stärkt beredningsorganisation, som

kan renodla domarens arbete till verksamhet som kräver domarens kompetens.

Målunderlaget bör vara tillräckligt stort för att möjliggöra specialisering.

För att säkerställa ett brett rekryteringsunderlag måste man se till

att domstolarna är attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och

goda möjligheter till personlig utveckling för de anställda. Behovet av

kompetensutveckling måste kunna tillgodoses. Starka praktiska skäl

talar för en bättre geografisk samordning med rättsväsendets övriga

myndigheter.

Den organisatoriska lösningen bör enligt handlingsplanen vara att större

domkretsar skapas.

Riksdagen har ställt sig bakom dessa allmänna principer för reformarbetet

samt de planerade förändringar som redovisats i tidigare skrivelser

(bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 255, bet. 2000/01:JuU29, rskr. 283 och bet.

2003/04:JuU4, rskr. 21).

Domkretsindelningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om att det skall

vara riksdagen - i stället för som nu regeringen - som beslutar om

indelningen i domsagor.

Jämför reservation 1 (kd, c).

I motionerna Ju4 och Ju328 (båda c) samt Ju471 (kd) begärs att

tingsrättsorganisationen skall beslutas av riksdagen.

Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen gäller bl.a. att föreskrifter om

huvuddragen av domstolarnas organisation meddelas i lag. I 1 kap. 1 §

rättegångsbalken stadgas inledningsvis att tingsrätt är allmän underrätt

och, om ej annat är föreskrivet, första domstol. Av paragrafens andra

stycke framgår att domsaga är tingsrättens domkrets och att regeringen

förordnar om indelningen i domsagor.

Tingsrätternas domkretsar bestäms genom förordningen (1982:996) om rikets

indelning i domsagor. Även om det sålunda är regeringen som bestämmer

om indelningen i domsagor och därmed om antalet tingsrätter får, med

hänsyn till de ändringar i anslagsbehov och personaluppsättning som en

domsagoreglering kan föranleda, riksdagen ofta ett avgörande inflytande

på frågan (se betänkandet Ny domkretsindelning för underrätterna, SOU

1967:4 s. 32).

Utskottet har under de senaste åren återkommande behandlat den här

aktuella frågan. Senast skedde detta hösten 2003 (se bet. 2003/04:JuU4

s. 8). Utskottet hänvisade då till tidigare ställningstaganden, som

sammanfattningsvis innebär att det inte finns anledning att lagreglera

domkretsindelningen eller på annat sätt överföra beslutanderätten till

riksdagen. Utskottet förordade - och förordar alltjämt - den nuvarande

ordningen där regeringen informerar riksdagen om kommande förändringar.

Att regeringen i sina överväganden beaktar vad riksdagen uttalat om

principerna för domstolsorganisationen ansåg utskottet vara en självklarhet.

Utskottet avstyrker motionerna Ju4, Ju328 och Ju471 i här behandlade

delar.

Det fortsatta reformarbetet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om att det

fortsatta reformarbetet med sammanläggningar av tingsrätter skall avbrytas

till dess att en utredning gjorts av konsekvenserna för rättsväsendet

och för de orter som drabbats av nedläggningar respektive till dess

regeringen presenterat en helhetssyn och en heltäckande plan för hela

landet. Detsamma gäller yrkanden om att en parlamentarisk utredning om

domstolsorganisationen skall genomföras innan ytterligare nedläggning

av tingsrätter sker.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

I flera motioner yrkas att det fortsatta reformarbetet med sammanläggningar

av tingsrätter skall avbrytas. I motionerna Ju4 (c) och Ju471 (kd) begär

motionärerna att inga nya sammanläggningar av tingsrätter skall ske

till dess en utredning med uppdrag att belysa konsekvenserna för

rättsväsendet och för de orter som drabbats av nedläggningar av tingsrätter

har genomförts. I motionerna Ju7 och Ju339 (båda fp) krävs en parlamentariskt

sammansatt utredning av hela den framtida domstolsorganisationen innan

ytterligare förändringar av tingsrättsorganisationen sker. Motionärerna

anför bl.a. att det saknas en heltäckande analys av hur reformerna

påverkar medborgarna i de orter som berörs.

Vid behandlingen av regeringens skrivelse med uppföljning av handlingsplanen

för reformeringen av domstolsväsendet framhöll utskottet vikten av en

snar utvärdering av genomförda förändringar (bet. 2000/01:JuU29 s. 9).

Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att genomföra en utvärdering

av de förändringar av tingsrättsorganisationen som genomförts under

åren 1999-2001 (Ju 2002:11). Utredningen biträddes, förutom av ett antal

experter, av en referensgrupp bestående av representanter för

riksdagspartierna.

För att ge utredningen ett underlag när det gällde att bedöma effekterna

av reformarbetet gav regeringen i december 2001 Riksrevisionsverket i

uppdrag att granska bl.a. om de förändringar av tingsrättsorganisationen

som genomförts under den aktuella tidsperioden skapat större förutsättningar

för att uppnå de mål som regeringen ställt upp för reformeringen av

tingsrättsorganisationen. Riksrevisionsverket redovisade sitt uppdrag

till regeringen i maj 2002 i rapporten Tingsrätter i förändring -

granskning av tolv sammanlagda tingsrätter 1999-2001 (RRV 2002:9).

Utredningen redovisade sitt uppdrag i början av år 2003 genom överlämnandet

av betänkandet Förändringar i tingsrättsorganisationen - en utvärdering

av sammanläggningar av tingsrätter 1999-2001 (SOU 2003:5). Sammanfattningsvis

konstaterade utredningen följande.

Målet att bibehålla tingsrätternas tillgänglighet har i allt väsentligt

uppnåtts, samtidigt som den geografiska samordningen med rättsväsendets

övriga myndigheter generellt har förbättrats. Vidare har tingsrätterna

fått bättre förutsättningar att skapa stärkta beredningsorganisationer

och låta personalen delta i olika former av kompetensutveckling, även

om möjligheterna inte fullt ut tagits till vara. Däremot kunde utredningen

inte konstatera några nämnvärda effekter på rekryteringen och

förutsättningarna för specialisering. De granskade sammanläggningarna har

dock genomförts relativt nyligen. Enligt utredningen är det därför inte

möjligt att göra några säkra bedömningar, och utredningens överväganden

måste ses mot den bakgrunden. Vad gäller konsekvenser för andra än

tingsrätterna upplever berörda kommuner bl.a. att kommunen har förlorat

en kvalificerad arbetsplats med ett stort symbolvärde. Det är vidare

utredningens uppfattning att arbetet med att skapa större och mindre

sårbara tingsrätter bör fortsätta, även om de mål som regeringen har

ställt upp för de berörda sammanläggningarna hittills endast delvis har

uppnåtts. Slutligen anser utredningen att den s.k. flerortsmodellen

inte bör användas vid det fortsatta reformarbetet. Om det rör sig om

större geografiska avstånd är inrättandet av tingsställen (där verksamhet

bedrivs vid behov) att föredra.

I skrivelsen Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen (skr.

2002/03:126) redovisade regeringen sina slutsatser med anledning av

utvärderingen. Enligt regeringens bedömning uppnåddes målen med

reformeringen av tingsrättsorganisationen i allt väsentligt genom

sammanläggningarna. Reformarbetet borde därför gå vidare. De fastställda målen

för reformeringen borde även i framtiden vara utgångspunkt för arbetet.

Sammanläggningarna borde även fortsättningsvis ske region för region

men inte avse alltför begränsade geografiska områden. Mot bakgrund av

vad utredningen uttalat om den s.k. flerortsmodellen, där en tingsrätt

har kansliort på flera orter, gjorde regeringen bedömningen att den i

framtiden bör användas endast om det är särskilt påkallat av omständigheterna

i det enskilda fallet eller om det föreligger regionalpolitiska,

arbetsmarknadspolitiska eller andra liknande skäl.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare understrukit vikten av att

de förändringar i tingsrättsorganisationen som genomförs följs upp och

utvärderas. Så har också skett såvitt avser perioden 1999-2001. Utskottet

utgår ifrån att de förändringar som sker och har skett i

tingsrättsorganisationen

även i fortsättningen noggrant kommer att följas upp och utvärderas.

Det finns mot denna bakgrund inte anledning att avbryta reformarbetet

i avvaktan på ytterligare utvärderingar. Utskottet anser att reformarbetet

bör fortsätta och även i fortsättningen ske stegvis region för region.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

Ju4, Ju7, Ju339 och Ju471 i här behandlade delar.

Regionala projekt

Utskottets förslag i korthet

I regeringens skrivelse samt i budgetpropositionen redovisas vissa

planerade förändringar i tingsrättsorganisationen. Utskottet anser att

de föreslagna förändringarna inte innebär några avsteg från de riktlinjer

som gäller för reformeringen av tingsrättsorganisationen och avstyrker

bifall till motionsyrkanden om att planerade förändringar inte skall

genomföras. Vidare avstyrker utskottet bifall till motionsyrkanden om

att bevara vissa domstolar som inte omfattas av de i skrivelsen och

budgetpropositionen redovisade planerade förändringarna samt motionsyrkanden

som rör uppföljning av vissa planerade förändringar. Slutligen avstyrker

utskottet ett motionsyrkande som rör lokaliseringen av Solna tingsrätt.

I skrivelsen redogör regeringen för följande planerade förändringar av

tingsrättsorganisationen.

Lindesbergs och Örebro tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt

med kansliort i Örebro.

Bollnäs och Hudiksvalls tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt

med kansliort i Hudiksvall och tingsställe i Söderhamn.

En ny tingsrätt bör inrättas i Göteborg genom sammanläggning av Mölndals

och Stenungsunds tingsrätter. Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och

Orust kommun bör föras till Uddevalla tingsrätt och Öckerö kommun bör

föras till den nya tingsrätten i Göteborg.

I budgetpropositionen för år 2005 redogörs för vissa ytterligare planerade

förändringar i den yttre tingsrättsorganisationen.

Jönköpings och Värnamo tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt

med kansliort i Jönköping.

Ljungby och Växjö tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt med

kansliort i Växjö.

Trelleborgs och Ystads tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt

med kansliort i Ystad. Lomma kommun bör föras till Lunds tingsrätt och

Vellinge kommun bör föras till Malmö tingsrätt.

Enköpings, Tierps och Uppsala tingsrätter bör läggas samman till en

tingsrätt med kansliort i Uppsala.

Flera motionsyrkanden som väckts med anledningen av skrivelsen eller

under den allmänna motionstiden går ut på att en viss eller vissa av de

tingsrätter som omfattas av de redovisade planerade förändringarna skall

bevaras. I motionerna Ju5 och Ju436 (båda kd) gäller det Stenungsunds

tingsrätt. I Ju5 begärs även att Mölndals tingsrätt skall bevaras. I

motion Ju6 (m) begärs att de föreslagna ändringarna av tingsrättsorganisationen

i Göteborgsregionen inte skall genomföras utan i stället skall ett nytt

genomarbetat förslag tas fram. I motionerna Ju227 (m) och Ju401 (fp)

begärs att Ljungby och Värnamo tingsrätter skall bevaras. Även i motionerna

Ju328 (c) och Ju394 (kd) begärs att Ljungby tingsrätt inte skall läggas

ned, och i motion Ju474 (fp, m, kd, c) begärs att Värnamo tingsrätt

inte skall läggas ned. I motion Ju268 (c) gäller det Enköpings och Tierps

tingsrätter. I motion Ju266 (fp) begär motionären att ett tingsställe

skall inrättas i Bollnäs. Slutligen begärs i motion Ju489 (c) att

Trelleborgs, Ljungby, Värnamo, Enköpings och Tierps tingsrätter skall

bevaras.

I två motioner begärs att regeringen noga skall analysera effekterna av

förändringarna av tingsrättsorganisationen och vid behov ompröva besluten.

I motion Ju288 (s) gäller det Värnamo tingsrätt och i motion Ju503 (s)

gäller det tingsrättsorganisationen i Skåne.

Utskottet kan inte finna att de nu angivna förändringarna i

tingsrättsorganisationen skulle innebära något avsteg från de riktlinjer som

gäller för reformeringen av tingsrättsorganisationen och som riksdagen

ställt sig bakom. Såväl behovet av lokal förankring som de geografiska

förhållandena på varje ort har beaktats av regeringen. Vidare utgår

utskottet från att de planerade förändringarna, liksom även tidigare

genomförda förändringar, noga kommer att följas upp och utvärderas.

Något särskilt uttalande härom synes inte motiverat. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Ju5, Ju6, Ju227,

Ju266, Ju268, Ju288, Ju328, Ju394, Ju401, Ju436, Ju474, Ju489 och Ju503

i nu behandlade delar.

Flera andra motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden

rör domstolar som inte omfattas av de planerade förändringarna som

redovisas i skrivelsen eller i budgetpropositionen. I motionerna Ju306

(kd) och Ju345 (s) begärs att Lycksele och Skellefteå tingsrätter skall

bevaras. Även i motion Ju265 (fp) begär motionären att Lycksele tingsrätt

skall bevaras. I motion Ju474 (fp, m, kd, c) begärs att Eksjö tingsrätt

inte skall läggas ned. Slutligen begärs i motionerna Ju474 (fp, m, kd,

c) och Ju479 (fp) att Göta hovrätt skall bevaras.

Utskottet har tidigare ansett att det följer av den principiella

inställningen till reformarbetet inom domstolsväsendet som riksdagen intagit

att den inte bör ta ställning till motionsyrkanden rörande enskilda

tingsrätter för vilka regeringen för närvarande inte planerar någon

förändring. I den mån de aktuella tingsrätterna skulle komma att beröras

av nedläggningar eller sammanläggningar kommer riksdagen att få tillfälle

att ta ställning därtill när regeringen anmäler sådana organisationsförändringar

(se bet. 2003/04:JuU4 s. 13).

När det gäller Göta hovrätt kan tilläggas att frågan om vilka hovrätter

som skall finnas regleras i 2 kap. 6 § rättegångsbalken. Till skillnad

mot den yttre tingsrättsorganisationen är detta således inte en fråga

som regeringen själv kan besluta om.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, och utskottet föreslår

att riksdagen avslår motionerna Ju265, Ju306, Ju345, Ju474 och Ju479 i

nu behandlade delar.

I motion Ju450 (fp) begär motionären att Solna tingsrätt skall lokaliseras

i anslutning till polisens och åklagarnas lokaler i Solna.

Regeringen presenterade hösten 2003 ett förslag till en ny organisation

för tingsrätterna i Stockholms län. Regeringen avsåg att ge Domstolsverket

i uppdrag att utifrån en angiven inriktning lämna förslag till närmare

lokalisering och domkretsindelning. Riksdagen ställde sig bakom förslaget

(bet. 2003/04:JuU4 s. 14 f.). En av de allmänna principer som bildar

utgångspunkt vid reformeringen av tingsrättsorganisationen är att

tingsrätterna skall samordnas geografiskt med rättsväsendets övriga

myndigheter. Hänsyn måste dock självfallet tas t.ex. till var det finns

lämpliga lokaler. Utskottet utgår från att regeringen kommer att beakta

möjligheterna till samordning vid lokaliseringen av Solna tingsrätt.

Något särskilt uttalande härom synes inte motiverat. Utskottet föreslår

att riksdagen avslår motion Ju450.

Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår dels ett motionsyrkande om att

tingsrätter och länsrätter på sikt skall läggas samman, dels ett

motionsyrkande om bättre samordning mellan de allmänna domstolarna och

förvaltningsdomstolarna.

Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (c).

I motion Ju471 (kd) anförs att tingsrätter och länsrätter på sikt bör

läggas samman. I motion Ju489 (c) anförs att en bättre samordning borde

kunna ske mellan allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar.

Utskottet har vid flera tillfällen haft att ta ställning till liknande

motionsyrkanden. I den principiella frågan om sammanläggning har utskottet

anfört att det för sin del inte vill bestrida att det kan finnas vissa

fördelar med en sammanläggning av de båda domstolsorganisationerna. En

sådan ordning skulle enligt utskottet antagligen framstå som lättare

att överblicka för enskilda. Medborgarperspektivet skulle alltså tjäna

på det. Mot en sådan ordning har utskottet dock ansett att man måste

ställa nackdelar som också de har sitt samband med just medborgarperspektivet.

En viktig fråga i det sammanhanget har enligt utskottet varit att

allmänhetens berättigade krav på en kompetent rättskipning kräver

specialisering. En förändring mot en sammanläggning av domstolsslagen skulle

kunna leda till att specialiseringen tunnas ut. Utskottet har vidare

konstaterat att de övriga fördelar som en sammanläggning skulle kunna

erbjuda också kan tas till vara inom ramen för en sådan inriktning av

reformarbetet som regeringen tagit upp i sin handlingsplan för reformeringen

av domstolsväsendet, dvs. mot gemensam ledning och administrativ samverkan

(bet. 2003/04:JuU4 s. 15 f.).

En sådan samverkan är möjlig i enlighet med de ändringar av rättegångsbalken

respektive lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar som trädde

i kraft den 1 januari 2003 (SFS 2002:996 och 997). I samband med

lagändringen tog regeringen också upp frågan om en integrerad

domstolsorganisation.

Bedömningen som gjordes i den delen var att de två domstolsslagen inom

överskådlig tid kommer att bestå (prop. 2002/03:4 s. 12 f., bet.

2002/03:JuU2, rskr. 21).

I budgetpropositionen anför regeringen att ett sätt att stärka

domstolsorganisationen som visat sig fungera väl är att mindre tingsrätter

och länsrätter samverkar. Den samverkan som bedrivs i ett antal domstolar

innebär att domstolarna har gemensam chef och i övrigt samverkar i

administrativa frågor. Det är regeringens avsikt att fler tingsrätter

och länsrätter där det bedöms lämpligt skall samverka på detta sätt

(prop 2004/05:1, utg.omr. 4 s. 43).

Senast utskottet behandlade frågan om sammanläggning av de allmänna

domstolarna och förvaltningsdomstolarna var hösten 2003. Utskottet gjorde

då samma bedömning som regeringen rörande en integrerad domstolsorganisation.

Reformarbetet borde därför, i varje fall för närvarande, inriktas på

administrativ samverkan. Utskottet kunde mot denna bakgrund inte ställa

sig bakom ett önskemål om sammanläggning motsvarande det nu aktuella

(bet. 2003/04:JuU4 s. 15 f.). Utskottet har inte någon annan uppfattning

i dag och föreslår att utskottet avslår motion Ju471 i denna del.

När det gäller bättre samverkan mellan de allmänna domstolarna och

förvaltningsdomstolarna har regeringen anfört att avsikten är att fler

tingsrätter och länsrätter där det bedöms lämpligt skall samverka i

administrativa frågor. Motion Ju489 får därmed anses tillgodosedd i nu

aktuell del.

Regeringens skrivelse m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar vad regeringen anfört i

budgetpropositionen i här behandlad del utan erinran samt lägger skrivelsen

till handlingarna.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av propositionen

eller skrivelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar vad regeringen anfört i

budgetpropositionen i här behandlad del utan erinran samt lägger skrivelsen

till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Domkretsindelningen, punkt 1 (kd, c)

av Peter Althin (kd) och Johan Linander (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om domkretsindelningen. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2004/05:Ju4 yrkande 4, 2004/05:Ju328 yrkande 2 och

2004/05:Ju471 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationen bör ha en bred

politisk förankring. Det är därför lämpligt att dessa beslutas av

riksdagen, som därigenom ges en direkt möjlighet att påverka reformarbetet.

Domkretsindelningen bör därför göras i lag. En sådan ordning skulle

också ligga mer i linje med regeringsformens krav på att huvuddragen i

domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav som Europakonventionen

ställer på att domstolar skall vara upprättade enligt lag. Över huvud

taget skulle en lagreglering bidra till ett ökat skydd för de enskilda

domstolarnas självständighet.

Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett

lagförslag.

2. Det fortsatta reformarbetet, punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe

Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c) och Cecilia

Magnusson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om det fortsatta reformarbetet. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:Ju4 yrkandena 1-3, 2004/05:Ju7

yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju339 yrkandena 1-3 och 2004/05:Ju471 yrkande

3.

Ställningstagande

Innan ytterligare förändringar av tingsrättsorganisationen genomförs

måste ett samlat grepp tas. Det behövs en helhetssyn och en långsiktig

plan för den framtida tingsrättsorganisationen. Den pågående reformeringen

av domstolsväsendet får heller inte göras till ett kostnadsbesparingsprojekt.

Medborgarperspektivet, med tyngdpunkt på tillgänglighet och lokal

förankring, bör värderas högre än vad det hittills har gjort. Redan i

dag är det förenat med stora svårigheter att få vittnen att inställa

sig till domstol. Med längre avstånd kommer detta att bli ännu mer

bekymmersamt. Till grund för det fortsatta arbetet bör ligga en omfattande

utvärdering och konsekvensanalys av de förändringar som hittills genomförts.

Regeringen bör få i uppdrag att tillsätta en utredning med uppdrag att

belysa inte bara konsekvenserna för rättsväsendet utan också konsekvenserna

för de orter som drabbas av nedläggningarna. Även kostnaderna för de

planerade förändringarna i form av t.ex. nya domstolsbyggnader bör

granskas. Innan dessa åtgärder har vidtagits skall inga ytterligare

sammanläggningar eller nedläggningar av tingsrätter genomföras.

3. Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, punkt 4 (kd)

av Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju471 yrkande 1 och bifaller

delvis motion 2004/05:Ju489 yrkande 16.

Ställningstagande

På längre sikt bör de allmänna domstolarna och de allmänna

förvaltningsdomstolarna läggas samman. Härigenom skapas möjlighet att behålla

dömande verksamhet på fler orter. Som jag ser det skulle en sådan ordning

medverka till att domstolsväsendet uppfattas som mer enhetligt. Även

från personalsynpunkt finns det skäl att överväga en sådan förändring.

Det bör ankomma på regeringen att beakta det anförda inom ramen för

det fortsatta reformarbetet.

4. Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, punkt 4 (c)

av Johan Linander (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju489 yrkande 16 och avslår

motion 2004/05:Ju471 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är bra att regeringen avser att fler allmänna domstolar och

förvaltningsdomstolar skall samverka i administrativa frågor. Denna samverkan

bör dock kunna vara mer omfattande och bättre än vad som är fallet i

dag. På orter där det finns såväl länsrätt som tingsrätt borde man i

större utsträckning ha gemensamma lokaler och gemensamma administrativa

funktioner. Regeringen bör åläggas att vidta åtgärder med den angivna

inriktningen.

Jag ställer mig således bakom motion 2004/05:Ju489. Motion 2004/05:Ju471

bör däremot, på de skäl majoriteten anför, inte föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2004/05:1 utgiftsområde 4 avsnitt 4.7, Domstolarnas yttre

organisation redovisas planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2003/04:153 Reformeringen av tingsrättsorganisationen

fortsätter.

Följdmotioner

2004/05:Ju4 av Johan Linander m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med

uppdrag att belysa konsekvenserna för rättsväsendet och för drabbade

orter av den senaste tidens nedläggningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inga fler sammanslagningar av tingsrätter skall

äga rum innan utredningen har setts över och de gjorda förändringarna

utvärderats.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att den nya utredningen om följderna av sammanslagningar

av tingsrätter bör ses över, särskilt huruvida specialisering alltid är

positiv.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ändring av 1 kap. 1 § rättegångsbalken så att

riksdagen får beslutanderätten över indelningen i domsagor.

2004/05:Ju5 av Ingemar Vänerlöv och Rosita Runegrund (båda kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Stenungsund tingsrätt bör vara kvar som en

självständig domstol.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Mölndal tingsrätt bör vara kvar som en självständig

domstol.

2004/05:Ju6 av Anders G Högmark m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avvisa regeringens förslag i berörda delar.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett nytt genomarbetat

förslag i berörda delar som bättre tillgodoser kraven på en modern

framtidsinriktad tingsrättsorganisation i Storgöteborgsregionen.

2004/05:Ju7 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skrivelsen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en parlamentariskt tillsatt domstolsutredning.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Ju227 av Anders G Högmark och Bengt-Anders Johansson (båda

m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om nedläggningen av tingsrätterna i Ljungby och Värnamo.

2004/05:Ju265 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att bibehålla ett fungerande rättsväsende i hela

Västerbottens län.

2004/05:Ju266 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inrätta ett tingsställe i Bollnäs.

2004/05:Ju268 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Enköpings och Tierps tingsrätter i Uppsala län

skall bestå.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn för en jämnare arbetsbelastning mellan

tingsrätterna.

2004/05:Ju288 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tingsrätten i Värnamo.

2004/05:Ju306 av Gunilla Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Lycksele tingsrätt och Skellefteå tingsrätt.

2004/05:Ju328 av Eskil Erlandsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tingsrätten i Ljungby skall vara kvar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att rättsväsendets organisation skall vara föremål

för riksdagsbehandling även vad avser lokaliseringar.

2004/05:Ju339 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avvakta med vidare förändringar i

tingsrättsorganisationen

och övriga domstolsväsendet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av hittills

gjorda och eventuella kommande förändringar i tingsrättsorganisationen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillsätta en parlamentariskt tillsatt utredning

av hela den framtida domstolsorganisationen.

2004/05:Ju345 av Carin Lundberg och Britta Rådström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tingsrätterna i Västerbotten.

2004/05:Ju394 av Olle Sandahl (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Ljungby tingsrätt bör vara kvar som en självständig domstol.

2004/05:Ju401 av Gunnar Nordmark och Tobias Krantz (båda fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bevara Ljungby tingsrätt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bevara Värnamo tingsrätt.

2004/05:Ju436 av Ingemar Vänerlöv och Rosita Runegrund (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Stenungsunds tingsrätt bör vara kvar som en självständig

domstol.

2004/05:Ju450 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en lokalisering av en ny tingsrätt och ett nytt

häkte till Solna.

2004/05:Ju471 av Peter Althin m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att sammanlägga tingsrätter och länsrätter.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder huvudmannaskapet för

domstolarna i syfte att ge riksdagen rätt att fastställa domstolsorganisationen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inga beslut om nedläggning av tingsrätter skall

fattas innan ytterligare konsekvensanalyser genomförts av hittills

genomförda nedläggningar.

2004/05:Ju474 av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd, c):

5. Riksdagen beslutar om att bevara Värnamo tingsrätt i enlighet

med vad som anförs i denna motion.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om domstolsväsendets organisation och framtiden för Eksjö

tingsrätt.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om domstolsväsendets organisation och framtiden för Göta

hovrätt.

2004/05:Ju479 av Tobias Krantz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om domstolsväsendets organisation och framtiden för Göta hovrätt.

2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tingsrätterna i Trelleborg, Ljungby, Värnamo,

Enköping och Tierp inte bör läggas ned.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bättre samordning bör ske mellan allmänna domstolar

och förvaltningsdomstolar.

2004/05:Ju503 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tingsrättsorganisationen i Skåne.