Bet. 2004/05:JUU8

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU8

Immunitet och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:171.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal om immunitet

och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen samt att riksdagen

antar en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa

fall.

Utskottet tillstyrker i huvudsak propositionen, dock med en smärre

justering i regeringens lagförslag.

Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Godkännande av avtal

Riksdagen godkänner det i bilaga 3 intagna avtalet om immunitet och

privilegier för Internationella brottmålsdomstolen. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:171 punkt 1.

2. Ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661)

om immunitet och privilegier i vissa fall, dock med den ändringen att

i punkt 66 ordet "säte" ersätts med ordet "förfaranden". Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2003/04:171 punkt 2.

Stockholm den 14 oktober 2004

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice

Ask (m), Lennart Nilsson (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd),

Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild

Strandberg (fp), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia

Magnusson (m) och Joe Frans (s).

Utskottets överväganden

Den 1 juli 2002 trädde Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen

(Romstadgan) i kraft. Därmed inrättades den första permanenta internationella

brottmålsdomstolen. Domstolen utgör en permanent institution för lagföring

av enskilda personer, vilka står anklagade för de grövsta brotten som

angår hela det internationella samfundet. Dessa brott innefattar folkmord,

brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser samt, när väl en definition

fastslagits, aggressionsbrott (prop. 2000/01:122, bet. 2000/01:JuU30,

rskr. 2000/01:284). Romstadgan jämte en svensk översättning återfinns

i ett särtryck, bilaga 1, till proposition 2000/01:122.

Eftersom domstolen är en självständig internationell institution omfattas

den inte av befintliga överenskommelser om immunitet och privilegier

för exempelvis FN-organ utan behöver egna motsvarande bestämmelser.

Artikel 48 i Romstadgan ställer upp grundprinciperna för domstolens

immunitet och privilegier. Bestämmelsen har införlivats med svensk rätt

genom inkorporering i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall (prop. 2001/02:88, bet. 2001/02:JuU17, rskr.

2001/02:224).

Romstadgans artikel 48 uttrycker behov av en ytterligare överenskommelse

för att utveckla innebörden och ge en mer detaljerad reglering av den

generellt formulerade artikeln, framför allt för personal med lägre

befattningar. Genom ett avtal som antogs av domstolens stadgepartsförsamling

den 9 september 2002 har de grundläggande reglerna i artikel 48

kompletterats med ett separat och mer detaljerat avtal om domstolens immunitet

och privilegier. Efter beslut av regeringen den 12 februari 2004

undertecknades avtalet den 19 februari 2004. Avtalstexten bifogas på

engelska och i svensk översättning, se bilagorna 3 och 4.

Enligt artikel 48 i Romstadgan och artikel 3 i avtalet om immunitet och

privilegier skall domstolen inom varje parts territorium åtnjuta den

immunitet och de privilegier som är nödvändiga för att förverkliga

domstolens syften. Avtalet om immunitet och privilegier för Internationella

brottmålsdomstolen kan delas in i tre delar. Den första delen behandlar

immunitet och privilegier relaterade till domstolen som sådan, artiklarna

2-12. Den andra delen behandlar immunitet och privilegier för personer

med anknytning till domstolen, såsom domare, åklagare, registrator,

personalen i åklagarkammaren och registratorskontoret, personal lokalt

anställd av domstolen, försvarare, personer som biträder försvarare,

vittnen, brottsoffer, sakkunniga och statspartsombud. Dessa artiklar

behandlar i detalj vilken personkrets som omfattas av bestämmelserna

och omfånget av deras respektive immunitet och privilegier, artiklarna

13-30. Avtalets sista del innehåller regler om tvistlösning och

slutbestämmelser, artiklarna 31-39.

I propositionen framhålls att Sverige deltagit mycket aktivt i det arbete

som ledde fram till att Internationella brottmålsdomstolen inrättades

och nu börjar bli aktiv. Internationella brottmålsdomstolen innebär ett

stort steg framåt för att bl.a. förstärka folkrätten. Avtalet om immunitet

och privilegier är nödvändigt för att domstolen skall kunna arbeta

effektivt. Inte minst gäller detta brottsutredningar och annat arbete

utanför Nederländerna, som ofta sker i farliga miljöer. Mot den bakgrunden

anser regeringen att Sverige bör tillträda avtalet.

För att avtalets bestämmelser om immunitet och privilegier skall bli

gällande inför svenska domstolar och myndigheter måste de införlivas i

svensk rätt. Enligt 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier

i vissa fall åtnjuter de organ och personer med anknytning till sådana

organ som anges i bilagan till lagen immunitet och privilegier enligt

vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till

Sverige. Denna bilaga föreslås kompletteras så att den omfattar immunitet

och privilegier som följer av det aktuella avtalet. Regeringens lagförslag

finns i bilaga 2.

Avtalet träder i kraft 30 dagar efter det att det tionde instrumentet

för ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning deponerats

hos FN:s generalsekreterare. Med hänsyn till att det nu inte säkert går

att ange när avtalet träder i kraft föreslås att den aktuella lagändringen

träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Internationella

brottmålsdomstolen kan välja att förlägga sitt arbete utanför högkvarteret

i Haag, Nederländerna, se artikel 3 i Romstadgan. För att avtalets regler

om immunitet och privilegier för vittnen m.fl. skall kunna tillämpas

även i sådana situationer anser utskottet att det bör göras en ändring

i regeringens lagförslag. Ändringen framgår av utskottets förslag till

riksdagsbeslut.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:171 Sveriges tillträde till avtalet om immunitet

och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen:

1. Riksdagen godkänner avtalet den 9 september 2002 om immunitet

och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Avtalet

Bilaga 4

Avtalet (svensk översättning)