Bet. 2004/05:KRU1

Kulturutskottets betänkande

2004/05:KRU1

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund ochfritid (prop. 2004/05:1)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker samtliga förslag som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen för 2005

på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid. Dessutom föreslår utskottet att riksdagen

ska göra ett tillkännagivande om pris- och

löneomräkningen av statsbudgetens anslag inom

kultursektorn.

Mål- och resultatstyrning (avsnitt 2.1)

Inledningsvis tar utskottet upp vissa frågor med

anknytning till regeringens mål- och

resultatstyrning. Utskottet understryker vikten av

att målen görs mätbara och att man till dem knyter

olika typer av resultatindikatorer som belyser

utvecklingen under en längre tidsperiod. Det är

också angeläget att regeringens

politikområdesindelade redovisning bättre anpassas

till statsbudgetens indelning i utgiftsområden

eftersom det är utgiftsområdena som ligger till

grund för riksdagens budgetbehandling. En tydligare

koppling bör också finnas mellan regeringens

resultatuppföljning och regeringens förslag till

medelstilldelningen.

Tillkännagivande om pris- och löneomräkningen

(avsnitt 2.2)

Utskottet föreslår att riksdagen ska göra ett

tillkännagivande om pris- och löneomräkningen av

anslagen på utgiftsområdet. Riksdagen ska därvid

begära att regeringen dels lämnar en tydlig

redovisning i budgetpropositionen av gjorda pris-

och löneomräkningar på utgiftsområde 17, dels

utvärderar effekterna av det nuvarande pris- och

löneomräkningssystemet för anslagen inom

kultursektorn, dels förbättrar följsamheten i den

metod som används för att fastställa myndigheternas

lokalkompensation.

Scenkonstinstitutionernas pensionsproblem

(avsnitt 2.3)

Utskottet redovisar i betänkandet vilka åtgärder

regeringen vidtagit för att komma till rätta med

pensionsproblemen vid de statsunderstödda teater-,

dans- och musikinstitutionerna. Med de lösningar som

regeringen aviserat den 28 oktober 2004 har som

utskottet ser det regeringen kommit fram till en

långsiktigt hållbar lösning som ger berörda

institutioner möjlighet att ta ett eget ansvar för

pensionskostnadernas fortsatta utveckling.

Budgetförslaget för 2005 (avsnitt 3)

Riksdagen har tidigare på förslag av regeringen

fastställt ramen för utgiftsområde 17 till 8 957

miljoner kronor för 2005. Jämfört med innevarande år

är det en höjning med närmare 300 miljoner kronor,

varav 92 miljoner kronor förklaras av att anslagen

på utgiftsområdet har inflationsanpassats genom

olika pris- och löneomräkningar medan närmare 200

miljoner kronor har sin grund i förslag till olika

reformer.

Bland regeringens större satsningar på

kulturpolitikens område finns förslag om att vid

årsskiftet låta ytterligare 16 museer införa fri

entré, att ge särskild kompensation till 63

institutioner på teater-, dans- och musikområdena

för att lindra övergången till ett nytt

pensionssystem samt att i enlighet med riksdagens

tidigare beslut göra en ny årlig uppräkning av

stödet till underhåll av kyrkliga kulturminnen.

Dessa förslag liksom regeringens övriga förslag

till medelsanvisning på utgiftsområde 17 för 2005

tillstyrks av utskottets socialdemokratiska och

vänsterpartistiska majoritet.

I och med att de fyra borgerliga partiernas

budgetalternativ har fallit redan i första steget av

budgetprocessen har dessa partiers företrädare i

utskottet avstått från att ta ställning när frågan

om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet nu

behandlats i budgetprocessens andra steg.

Utskottsmajoritetens bedömning av regeringens och

oppositionspartiernas budgetförslag redovisas i

avsnitt 3 i betänkandet. Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet, som alltså avstått från att föra fram

sina budgetalternativ till omröstning, har i var

sitt särskilt yttrande redovisat vilken politik de

skulle ha fört på utgiftsområdet om deras förslag

fått riksdagens stöd i första steget av

budgetprocessen.

Finansieringen av SR, SVT och UR (avsnitt 4.1)

Utskottet behandlar också frågor som rör

finansieringen av de tre public service-företagens

verksamhet och tillstyrker i det sammanhanget att

TV-avgiften nästa år höjs med 48 kronor till 1 920

kronor per år.

Vidare tillstyrker utskottet att Sveriges Radio

AB, Sveriges Television AB samt Sveriges

Utbildningsradio AB för 2005 tilldelas sammanlagt

6 021,2 miljoner kronor från rundradiokontot.

Utskottet ansluter sig också till regeringens

förslag att Sveriges Television AB samt Sveriges

Utbildningsradio AB för nästa år dessutom ska

tilldelas sammanlagt 591,8 miljoner kronor från det

s.k. distributionskontot för att finansiera

merkostnaderna för distribution med såväl analog som

digital sändningsteknik. Utskottet har inte något

att erinra mot att tillståndsperioden för de tre

public service-företagens analoga sändningstillstånd

förlängs med ett år till utgången av 2006.

Stödet till idrotten (avsnitt 4.2)

Statens stöd till idrotten utgörs av medel från dels

statsbudgeten, dels AB Svenska Spels överskott. Med

det av utskottet tillstyrkta budgetförslaget kommer

idrottsstödet över statsbudgeten nästa år att uppgå

till 448,2 miljoner kronor. Utskottet föreslår att

riksdagen därutöver ska godkänna att regeringen på

AB Svenska Spels bolagsstämma 2005 verkar för att

stämman beslutar om stöd till idrotten i form av ett

bidrag på 360 miljoner kronor, varav 300 miljoner

kronor avser en särskild satsning på

idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet, det

s.k. Handslaget mellan staten, kommunerna och

idrottsrörelsen.

Bemyndiganden (avsnitt 5)

Genom budgetpropositionen inhämtar regeringen vissa

bemyndiganden för några av anslagen på

utgiftsområdet. De går alla ut på att regeringen ska

ges rätt att nästa år fatta långsiktigt bindande

ekonomiska beslut som kommer att belasta

statsbudgeten även efter 2005. Utskottet tillstyrker

att regeringen ges de begärda bemyndigandena.

Författningsändringar m.m. (avsnitt 6)

Utskottet tillstyrker en av regeringen föreslagen

ändring i sekretesslagen (1980:100). Lagändringen

innebär att handlingar som rör Nordiska museets

prövning av ansökningar om utförsel av äldre

kulturföremål i fortsättningen ska omfattas av

offentlighetsprincipen.

Utskottet tillstyrker också ett förslag till

ändring i bibliotekslagen (1996:1596). Ändringen

innebär att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom

det allmänna biblioteksväsendet ska samverka. Den

innebär dessutom att kommuner och landsting blir

skyldiga att anta planer för

biblioteksverksamheterna.

Slutligen föreslår utskottet i detta sammanhang

att riksdagen godkänner att riktlinjerna för stöd

till produktion och utgivning av fonogram ändras och

att det i fortsättningen ska ankomma på regeringen

att besluta om dessa riktlinjer. Utskottet

förutsätter dock att riksdagen återkommande

informeras om de ändringar som vidtagits.

Motionsförslag med anknytning till

statsbudgeten (avsnitt 7)

Utskottet tar i betänkandet också upp ett drygt

fyrtiotal motionsyrkanden med anknytning till

statsbudgeten utan att ha effekt på nästa års

medelstilldelning. Samtliga dessa motionsyrkanden

avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns 22 reservationer och 14

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen har den 24 november 2004 på förslag av

finansutskottet (bet. 2004/05:FiU1) fastställt

regeringens förslag att ramen för utgiftsområde 17

ska vara 8 956 525 000 kronor.

Övergripande frågor

1. Mål- och resultatstyrning på

utgiftsområde 17

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr368 yrkande

1.

Reservation 1 (fp)

2. Pris- och löneomräkning

Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad utskottet anfört om en tydlig

redovisning i budgetpropositionen av gjorda pris-

och löneomräkningar på utgiftsområde 17, om en

utvärdering av effekterna av det nuvarande pris-

och löneomräkningssystemet för anslagen inom

kultursektorn och om förbättrad följsamhet i den

metod som används för att fastställa myndigheters

lokalkompensation samt avslår motionerna

2004/05:Kr311, 2004/05:Kr357 yrkande 3 och

2004/05:Kr361 yrkande 1.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Pensionsvillkor vid teater-, dans- och

musikinstitutioner

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr233

yrkande 23, 2004/05:Kr239 yrkandena 8 och 12,

2004/05:Kr290 yrkande 13, 2004/05:Kr302,

2004/05:Kr309 yrkandena 1-5, 2004/05:Kr341,

2004/05:Kr361 yrkande 2 samt 2004/05:Kr368

yrkande 10.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

Budgetförslag

4. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde

17

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslag

inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid enligt specifikation i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 17 punkterna 5 och 17 samt avslår

de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.

Radio- och TV-frågor

5. Ändring i lagen om TV-avgift

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 2 och avslår motionerna

2004/05:Kr349 yrkande 2 och 2004/05:Kr366 yrkande

1.

Reservation 4 (m, fp)

Programföretagens och Granskningsnämndens

finansiering från rundradiokontot

6. Medelsberäkning för 2005 för den

avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs

av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB

och Sveriges Utbildningsradio AB

Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 10.

7. Medelstilldelning för 2005 från

rundradiokontot till statsbud-getens

inkomstsida avseende Granskningsnämnden för

radio och TV

Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 11.

Distributionskonto för finansiering av ökade

kostnader för TV-distribution

8. Överföring av medel till

distributionskontot från rundradio-kontot

och överföring av medel från

distributionskontot till Sveriges Television

AB och Sveriges Utbildningsradio AB

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

överföring av medel till distributionskontot från

rundradiokontot och förslag om överföring av

medel från distributionskontot till Sveriges

Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 13.

9. Bemyndigande för regeringen att besluta

om lån i Riksgälds-kontoret för att täcka

underskott på distributionskontot för

finansiering av kostnader för TV-

distribution

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005

besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka

underskott på distributionskontot för finansi-

ering av kostnader för TV-distribution intill ett

belopp av 1 285 000 000 kronor. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17

punkt 12.

Övriga förslag rörande radio och TV

10. Förlängning av tillståndsperioden

Riksdagen godkänner regeringens förslag att

tillståndsperioden för de nuvarande analoga

sändningstillstånden för Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB förlängs med ett år till utgången av 2006.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 14.

11. Ändrad eller avskaffad TV-avgift

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr208,

2003/04:K444 yrkande 3, 2004/05:Kr339 och

2004/05:Kr390.

Reservation 5 (m)

Idrottsstöd

12. Svenska Spels stöd till idrotten

Riksdagen godkänner att regeringen på AB

Svenska Spels bolagsstämma 2005 dels verkar för

att bolagsstämman beslutar om ett stöd till

idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000

kronor, dels verkar för att stämman beslutar om

ett bidrag på 300 000 000 kronor att fördelas

till idrotten enligt de närmare anvisningar för

bidraget som kan komma att beslutas av

regeringen, dels verkar för att stämman beslutar

om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets

överskott för 2004 från Nya Penninglotten avsett

för konst, teater och andra kulturella ändamål

att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de

närmare anvisningar som beslutas av regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 15.

Bemyndiganden

13. Bemyndigande för regeringen att besluta

om bidrag inom Svenska institutets område

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag inom

Svenska institutets område som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

1 500 000 kronor under 2006-2008. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17

punkt 4.

14. Bemyndigande för regeringen att

beställa talböcker, punkt-skriftsböcker och

informationsmaterial

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslaget 28:11 Talboks- och

punktskriftsbiblioteket beställa talböcker,

punktskriftsböcker och informationsmaterial som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 4 000 000 kronor under 2006.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 7.

15. Bemyndigande för regeringen att

beställa konstverk

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av

den gemensamma miljön beställa konstverk som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 7 000 000 kronor under

2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 utgiftsområde 17 punkt 8 och avslår

motion 2004/05:

Kr368 yrkande 26.

Reservation 6 (fp)

16. Bemyndigande för regeringen att besluta

om bidrag till kul-turmiljövård

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

för ramanslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000

kronor under 2006-2008. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17 punkt 9.

17. Bemyndigande för regeringen att besluta

om stöd till funk-tionshindrade vid

folkhögskolor

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005

i fråga om det obetecknade anslaget 25:2 Bidrag

till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

besluta om stöd för studerande med

funktionshinder vid folkhögskolor som medför

utgifter på högst 11 500 000 kronor 2006. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 16.

Författningsförslag m.m.

18. Ändring i sekretesslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100) med den

ändringen att i första stycket i bilagan orden

"allmänna handlingar" skall bytas ut mot

"handlingar". Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17 punkt 1.

19. Ändring i bibliotekslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i bibliotekslagen (1996:1596). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 17 punkt 3 och avslår motionerna

2004/05:Kr233 yrkande 9 och 2004/05:Kr368

yrkandena 15 och 16.

Reservation 7 (m, fp, c)

20. Kompletteringar av bibliotekslagen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr248 yrkandena

2 och 3.

21. Utvärdering av bibliotekslagen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr362 yrkande

7.

Reservation 8 (kd)

22. Riktlinjer för fonogram

Riksdagen godkänner regeringens förslag att

riktlinjerna för stöd till produktion och

utgivning av fonogram ändras och att det i

fortsättningen skall ankomma på regeringen att

besluta om riktlinjerna. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17

punkt 6 och avslår motionerna 2004/05:Kr361

yrkande 9 och 2004/05:Kr368 yrkande 41.

Reservation 9 (fp, kd)

MOTIONSYRKANDEN MED BUDGETEFFEKT 2006 ELLER

SENARE

Folkbildning

23. Folkbildningens framtida resursbehov

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr211,

2004/05:Kr252 yrkandena 1 och 3 och 2004/05:Kr287

yrkande 3.

Reservation 10 (c)

Allmän kulturverksamhet

24. Bevarande av Kulturnät Sverige

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr256.

Reservation 11 (m)

25. Finansiering av sydsamiskt

kulturcentrum i Östersund

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr218.

26. Finansiering av ett thailändskt kultur-

och utvecklingscentrum i Ragunda kommun

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr242.

27. Uppgifter för samordnaren av

Mångkulturåret 2006

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr274 yrkande

3.

28. Ett nationellt uppdrag till

Textilmuseet i Borås

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr208 och

2004/05:Kr348.

29. Ett nationellt uppdrag till Säters

film- och biografmuseum

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr237 och

2004/05:Kr337.

30. Finansiering av Malmö Opera och

Musikteater

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr202 yrkande

1.

31. Ägarskifte för kulturinstitutioner i

Malmö

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr202 yrkande

2.

Teater, dans och musik

32. Statens framtida bidrag till

Göteborgsoperan

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr346.

33. Den framtida resurstilldelningen till

länsmusiken i Kalmar län

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr278 och

2004/05:N238 yrkande 4.

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

34. Proposition om ett handlingsprogram för

svenska språket

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr210.

Reservation 12 (m)

Bild och form samt konsthantverk

35. Vikten av form och design

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr233 yrkande

19 och 2004/05:Kr254 yrkande 1.

Reservation 13 (m)

36. Två regionala mötesplatser för form och

design i västra Sverige

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr206.

37. Mötesplatser för form och design

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr233

yrkande 20 och 2004/05:

Kr254 yrkande 4

Reservation 14 (m)

Arkivfrågor

38. Finansiering av Svensk

arkivinformations verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr303 och

2004/05:Kr362 yrkande 6.

Reservation 15 (kd, c)

39. Finansiering av utgivningen av Ordbok

över Sveriges dialekter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr242 och

2004/05:Kr307.

Reservation 16 (c)

Museer och utställningar

40. Stöd till Museum Anna Nordlander och

Children''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''s museum

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr216 och

2004/05:Kr222.

41. Stöd till Nordiska Akvarellmuseet

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr244.

Reservation 17 (m, fp)

42. Upphovsrättsliga konsekvenser vid

visning av museiföremål på Internet

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr354 yrkande

8.

Reservation 18 (c)

Film

43. Frågan om ett nytt filmavtal

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr233 yrkande

17.

44. Parlamentarisk referensgrupp inför

kommande filmavtal

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr361 yrkande

15.

Reservation 19 (kd)

45. Regionala resurscentrum för film och

video

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr361 yrkande

14.

Reservation 20 (kd)

Trossamfund

46. Stödet till sjukhuskyrkan

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr230,

2004/05:Kr231 och 2004/05: Kr232.

Reservation 21 (kd, c)

Ungdomsorganisationer

47. Stöd till förebyggande insatser mot

alkohol och narkotika

Riksdagen avslår motion 2004/05:So602 yrkande

5.

Allmänna samlingslokaler

48. Handikappanpassning av allmänna

samlingslokaler

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr238

yrkande 1 och 2004/05:

Kr263.

Reservation 22 (kd)

Friluftsorganisationer samt

kvinnoorganisationer

49. Ökat statligt stöd till

kvinnoorganisationer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr291.

50. Ökat stöd till friluftsfrämjande

organisationer

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr338 och

2004/05:Kr355 yrkande 15.

Stockholm den 25 november 2004

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart

Kollmats (fp)*, Annika Nilsson (s), Lars Wegendal

(s), Kent Olsson (m)*, Eva Arvidsson (s), Paavo

Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd)*, Peter Pedersen

(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth

(m)*, Matilda Ernkrans (s), Cecilia Wikström (fp)*,

Birgitta Sellén (c)*, Göran Persson i Simrishamn

(s), Anna Lindgren (m)*, Gunilla Carlsson i Hisings

Backa (s) och Rossana Dinamarca (v).

*Ledamoten har avstått från att ta ställning under

punkt 4.

2004/05

KrU1

Utskottets överväganden

1 Inledning

1.1 Behandlade ärenden

Kulturutskottet behandlar i betänkandet regeringens

samtliga förslag i budgetpropositionen för 2005 på

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid samt motioner från allmänna motionstiden 2003

och 2004 med anknytning till dessa frågor.

1.2 Inhämtande av information

Under ärendets beredning har på begäran av

kulturutskottet statssekreteraren i

Kulturdepartementet Gunilla Thorgren informerat om

förslagen i budgetpropositionen på utgiftsområde 17.

Företrädare för Nordiska museet, Tekniska museet

och Livrustkammaren har uppvaktat utskottet om de

tre museernas lokalkostnader.

Företrädare för Teaterförbundet har uppvaktat

utskottet och informerat om sin syn på

pensionsfrågorna vid scenkonstinstitutionerna,

anslagen till de fria grupperna och Teateralliansen.

Vidare har till utskottet överlämnats en namnlista

med 2 819 namn till stöd för att bevara Kulturnät

Sverige.

Slutligen har utskottet tagit emot ett antal

skrivelser med anledning av budgetpropositionen,

vilka har anmälts i utskottet.

1.3 Uppföljning och utvärdering

I anslutning till behandlingen av detta ärende har

på kulturutskottets begäran riksdagens

utredningstjänst (RUT) i två promemorior klargjort

vilka principer som styr regeringens pris- och

löneomräkning av myndigheters och vissa

institutioners lokalkostnader. RUT har också med

Nordiska museet, Tekniska museet och Livrustkammaren

som tre konkreta exempel belyst hur dessa principer

fungerar rent praktiskt.

1.4 Betänkandets disposition

Betänkandet är indelat i sju huvudavsnitt. I avsnitt

2 behandlar utskottet vissa övergripande frågor. Det

gäller hur mål- och resultatstyrningen inom

utgiftsområde 17 bör vara utformad, pris- och

löneomräkningen av utgiftsområdets anslag med

särskild tonvikt på lokalkostnaderna samt vissa

pensionsfrågor främst avseende scenkonstnärerna vid

institutionsteatrarna.

I avsnitt 3 behandlas regeringens budgetförslag

för 2005 inom utgiftsområde 17 och de motionsförslag

som står mot detta. Utskottet gör där först en

samlad bedömning av de olika budgetalternativen och

tar därefter upp förslagen på anslagsnivå i samma

ordning som de finns redovisade i

budgetpropositionen.

I avsnitt 4 behandlar utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning vid sidan av

statsbudgeten till dels Sveriges Radio AB, Sveriges

Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, dels

idrotten samt de motionsförslag som tar upp dessa

frågor.

I avsnitt 5 behandlas vissa bemyndiganden som

regeringen vill inhämta.

I avsnitt 6 tar utskottet upp de övriga förslag

som regeringen för fram i budgetpropositionen under

utgiftsområde 17. Bland annat gäller det förslag om

ändringar i sekretesslagen och bibliotekslagen.

I avsnitt 7 slutligen behandlar utskottet ett antal

motioner väckta under allmänna motionstiden 2003 och

2004 som tar upp frågor med anknytning till

statsbudgeten dock utan att de har någon omedelbar

budgeteffekt.

2 Övergripande frågor

2.1 Mål- och resultatstyrning på utgiftsområde

17

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om krav på

förändrade mål för kulturpolitiken.

I detta sammanhang redovisar också utskottet

sin syn på hur mål- och resultatstyrningen

inom utgiftsområde 17 bör utformas.

Jämför reservation 1 (fp).

Propositionen

I kapitel 11 Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten

i budgetpropositionens volym 1 redovisar regeringen

sin syn på hur mål- och resultatredovisning till

riksdagen kan förändras. Inledningsvis sägs i

kapitlet att syftet med den ekonomiska styrningen i

staten är att tillgodose statsmakternas krav på och

behov av beslutsunderlag med god kvalitet som bidrar

till god kontroll av statens finanser,

resursfördelning enligt politiska prioriteringar

samt hög effektivitet och produktivitet i

resursanvändningen. Förutsättningar ska åstadkommas

för att ta fram ett fullödigt beslutsunderlag, som

ytterst kan ligga till grund för riksdagens

ställningstagande.

Regeringen lämnar en beskrivning av hur

regeringens resultatredovisning till riksdagen kan

utvecklas för att tillgodose de krav på

beslutsunderlag som riksdagens utskott ställt.

Regeringen sammanfattar dessa krav i tre punkter,

nämligen

· målen bör formuleras på ett sådant sätt att de är

möjliga att följa upp,

·

· resultatredovisningen bör ge riksdagen

förutsättningar att bedöma måluppfyllelsen, bl.a.

med hjälp av resultatindikatorer och nyckeltal samt

·

måluppfyllelsen bör kopplas till förslagen om

anslag för kommande år, vilket kräver att motiven

för regeringens förslag framgår tydligare.

Därutöver nämns att några utskott tagit upp frågan

om politikområden som inte följer riksdagens

indelning av statsbudgeten i utgiftsområden.

Dessa krav kan, enligt regeringen, tillgodoses

genom att uppställda mål görs tydliga och

uppföljningsbara, att olika typer av

resultatindikatorer anges för att bedöma om

verksamheten utvecklas i rätt riktning och att

redovisade förslag till anslag tydligare kopplas

till de resultat som kommer fram i

uppföljningsarbetet. En påtaglig förändring jämfört

med årets budgetproposition är att regeringen avser

att redovisa totala intäkter och kostnader per

politikområde. Detta avser att ge en bättre grund

för riksdagen att bedöma resursåtgången inom ett

politikområde än vad som är fallet då endast

anslagsförbrukning redovisas. Resultatredovisningen

i budgetpropositionen bör enligt regeringens

bedömning dock främst avse att ge riksdagen underlag

för att ta ställning till regeringens budgetförslag.

En mer fördjupad analys av mål, resultat och

förbrukade resurser inom utvalda områden med

möjligheter till jämförelser över tiden bör

redovisas för riksdagen i resultatskrivelser.

Redovisningarna i propositionerna respektive

skrivelserna ska inte överlappa utan komplettera

varandra.

När det gäller frågan om att indelningen i

utgiftsområden inte överensstämmer med indelningen i

politikområden skriver regeringen att de problem som

uppkommer av den anledningen kan mildras genom att

regeringen för respektive myndighet redovisar såväl

finansiering som bidrag till måluppfyllelse på

politikområdesnivå. Därmed tydliggörs länken mellan

anslagsstrukturen och verksamhetsstrukturen.

Redovisningen av resultaten avses även

fortsättningsvis följa en verksamhetsstruktur

(politik- och verksamhetsområden) medan riksdagens

ställningstagande och beslut följer nuvarande

anslagsstruktur (utgiftsområden och anslag).

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368 att de

nuvarande kulturpolitiska målen görs tydligare och

att de kompletteras med uttryckliga, mätbara mål för

de enskilda kulturpolitiska insatserna (yrkande 1).

Det är enligt motionen viktigt att kulturpolitiken

struktureras av tydliga mål. De nuvarande nationella

målen har enligt partiet snarare karaktären av medel

än mål för kulturpolitiken.

Kulturutskottets tidigare uttalanden

Kulturutskottet har vid flera tillfällen pekat på problem och

brister i den resultatredovisning som ges i

budgetpropositionerna.

Hösten 1999 framhöll utskottet att

resultatredovisningarna i budgetpropositionerna

också borde kunna utgöra en av utgångspunkterna för

arbetet inom utskottet med uppföljning och

utvärdering (bet. 1999/2000:KrU1 s. 21-22).

Utskottet önskade att resultatbedömningar,

prioriteringar och medelsbehov skulle sättas i än

tydligare relation till uppsatta mål och

bidragssyften. Utskottet konstaterade att

kulturområdet ingick i en kategori områden där det

krävs möda och uppfinningsrikedom, både inom

institutioner, myndigheter och departement, när det

gäller att utveckla metoder för att spegla

utvecklingen inom olika områden och för att få fram

material som kan utgöra grund för bedömningar,

uppföljning och utvärdering.

Hösten 2000 kommenterade utskottet den nya

indelningen av budgeten i politikområden och

regeringens förslag till mål för dessa (bet.

2000/01:KrU12 s. 19-20). Utskottet skrev att

indelningen av budgeten i politikområden om möjligt

borde anpassas till den av riksdagen beslutade

utgiftsområdesindelningen av budgeten, eftersom

denna enligt riksdagsordningen följer

utskottsindelningen i riksdagen. Utskottet

underströk att mål måste utformas och få ett sådant

innehåll att de är uppföljningsbara. Alltför

övergripande och allmänt hållna mål är inte till

någon större nytta i uppföljnings- och

utvärderingssammanhang, särskilt inte för en sådan

verksamhet som den inom kulturområdet som till sin

karaktär i många stycken redan kan vara svår att

uttrycka i mätbara termer. Utskottet framhöll ändå

att allmänna och övergripande mål för större områden

dock har sitt värde som uttryck för riksdagens och

regeringens vilja när det gäller inriktningen av

t.ex. kulturpolitiken och som bas för utarbetande av

mål inom delområden. De kan också bidra till att den

önskade inriktningen av kulturpolitiken får

genomslagskraft även inom andra samhällssektorer och

utanför det statliga ansvarsområdet.

Hösten 2002 framförde utskottet i samband med

behandlingen av skrivelse 2001/02:176 Kultur och

delaktighet att resultatredovisningarna i

budgetpropositionerna i möjligaste mån borde gälla

utvecklingen under en treårsperiod (bet.

2002/03:KrU1 s. 37-43). Utskottet upprepade även

krav och synpunkter från tidigare år vad gäller

målformuleringar och resultatredovisning.

Hösten 2003 återkom utskottet återigen till frågan

om målformuleringar (bet. 2003/04:KrU1 s. 20-22).

Utskottet skrev där att det vore värdefullt om

regeringen anger mot vilka övergripande mål och

verksamhetsmål som resultatbedömningarna i

budgetpropositionen görs. I anslutning härtill

skulle regeringen även tydligare än vad som sker i

dag kunna koppla resultatbedömningarna till

förslagen om anslagstilldelning.

Utskottets ställningstagande

Utskottets ställningstagande från tidigare år kan

sammanfattningsvis sägas gälla dels målformuleringar

i sig, dels mätmetoder för resultaten, dels den

bristande överensstämmelsen mellan indelningen i

politikområden respektive utgiftsområden samt

slutligen kopplingen mellan resultatredovisningen

och förslagen om anslagstilldelning.

Utskottet anser att arbetet med målformuleringar

bör inriktas på att målen blir mätbara på ett eller

annat sätt. Som ovan redovisats är det utskottets

uppfattning att övergripande mål för större områden

har sitt värde genom att de ger uttryck för

riksdagens och regeringens vilja med den förda

politiken. På en lägre nivå måste dock dessa

övergripande mål konkretiseras i delmål som är

mätbara. Det är då viktigt att kopplingen mellan de

lägre delmålen och de övergripande målen görs

tydliga. Utskottets uppfattning är att ett effektivt

hushållande med statliga medel förutsätter att

resultaten av de satsningar som görs kan följas upp

och utvärderas. De utgifter som inte fullt ut kan

följas upp årligen i budgetpropositionen med

resultatindikatorer eller andra metoder bör

regelbundet utvärderas i resultatskrivelser där

möjligheten till en mer djuplodande analys finns.

Utskottet välkomnar att regeringen nu deklarerar att

den avser att arbeta med att utveckla

målformuleringar så att de blir tydliga och

uppföljningsbara.

Utskottet är vidare av den uppfattningen att det

är angeläget att resultatindikatorer utvecklas.

Resultatindikatorerna bör ha en tydlig koppling till

målformuleringarna och bör redovisas över en period

på åtminstone tre år. För de anslag där resultaten

svårligen låter sig kvantifieras är det viktigt att

utarbeta andra former av relevanta mätmetoder. Även

regeringen gör bedömningen att utvecklingen av

resultatindikatorer bör ta fart. Utskottet saknar

dock en diskussion om hur uppföljningen bör gå till

när målen snarare handlar om kvalitet än kvantitet.

När det gäller överensstämmelsen mellan

indelningen i utgiftsområden respektive

politikområden är det utskottets mening att full

överensstämmelse bör eftersträvas. Utskottet anser

dock att den kompromiss som regeringen presenterar

där såväl finansiering som bidrag till

måluppfyllelse på politikområdesnivå för respektive

myndighet redovisas är värd att prövas. Syftet med

denna nya redovisning är att länken mellan

anslagsstrukturen och verksamhetsstrukturen ska

tydliggöras.

Regeringen redovisar sin avsikt att tydligare

koppla förslagen till anslagstilldelning till de

resultat som kommer fram i uppföljningsarbetet. Det

är enligt utskottets mening glädjande att regeringen

uppmärksammat den tidigare bristande kopplingen och

nu avser att rätta till detta.

Utskottet anser i likhet med tidigare uttalanden

(senast bet. 2003/04:KrU1) att det är angeläget att

1996 års nationella kulturpolitiska mål får gälla

under en längre tid. Som utskottet redogör för ovan

så anser utskottet att det är angeläget med

uppföljningsbara delmål inom kulturpolitiken. Vidare

framgår av budgetpropositionen att regeringen är av

samma uppfattning. Utskottet anser därför att något

särskilt uttalande i denna fråga inte är påkallat

och avstyrker därför motion Kr368 (fp) yrkande 1.

2.2 Pris- och löneomräkning

Utskottets förslag i korthet:

Utskottet föreslår att riksdagen ska göra ett

tillkännagivande i vilket man begär

- dels att gjorda pris- och löneomräkningar

på utgiftsområde 17 redovisas på ett tydligt

sätt i budgetpropositionen,

- dels att regeringen utvärderar effekterna

av det nuvarande pris- och

löneomräkningssystemet för anslagen inom

kultursektorn,

- dels att regeringen i samband med denna

översyn också ser över den nu använda

metoden för nivåanpassning av myndigheternas

hyreskompensation i syfte att uppnå bättre

följsamhet.

De i detta sammanhang behandlade motionerna

avstyrks.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

För att säkerställa att anslagen på statsbudgeten inte urholkas

av inflation och löneökningar görs varje år en

teknisk pris- och löneomräkning av ett stort antal

anslag på statsbudgeten. Av de 54 anslag som finns

på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid är det drygt 2/3 som återkommande räknas om

på detta sätt.

När anslagen inom politikområdet Kulturpolitik

räknas om använder sig regeringen av någon av

följande tre metoder.

- Förvaltningsanslagsomräkning: Vid omräkningen

anpassas anslaget till hur löner, lokalkostnader och

övriga förvaltningskostnader har utvecklats var för

sig. För lönekostnadsdelen görs också ett

produktivitetsavdrag motsvarande den genomsnittliga

produktivitetsutvecklingen i den privata

tjänstesektorn under de senaste tio åren. Denna

omräkningsmetod tillämpas på myndigheter samt på

vissa institutioner inom kulturområdet som Operan,

Dramaten, Riksteatern, Svenska Rikskonserter och

Dansens Hus. Dessa institutioner ska, liksom

statliga myndigheter, lämna årsredovisningar till

regeringen. De omfattas även av den mål- och

resultatdialog som regeringen för med myndighets-

och institutionschefer inom kulturområdet.

- Löneindex: Metoden används för omräkning av vissa

bidrag, däribland bidrag till regionala samt lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner. Någon

prisomräkning av lokalkostnaderna görs inte på dessa

anslag. Huvudansvaret för de regionala och lokala

kulturinstitutionerna vilar på huvudmännen, dvs.

landsting och kommuner.

- Bidragsomräkning: Metoden tillämpas på vissa

bidrag, t.ex. litteraturstödet, och innebär

vanligtvis att någon pris- och löneomräkning inte

görs.

Statsbidraget till de fria grupperna ingår i anslag

28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och

musikändamål, av vilket endast en mindre del pris-

och löneomräknas. Omräkningen gäller dock inte de

fria gruppernas bidrag.

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i motion Kr311 att pris- och

löneomräkningen ska utformas på ett mer rättvisande

sätt än i dag för att anslagen inom kultursektorn

inte ska urholkas. Regeringen bör låta utreda denna

fråga, anser motionärerna som är kritiska till att

vissa anslag inte automatiskt får någon pris- och

löneomräkning, såsom anslagen till den fria

scenkonsten, Teateralliansen och amatörkulturen.

Motionärerna är också kritiska till att de

kulturinstitutioner som får sina anslag pris- och

löneomräknade får vidkännas ett avdrag som ska

kompenseras med ökad produktivitet. När en

institution inte längre mäktar med detta måste den

skära ned verksamhetsvolymen. Än värre blir det

alltså för dem som över huvud taget inte får någon

ersättning för konjunkturbundna kostnadsökningar,

påpekar motionärerna.

Kristdemokraterna kräver i motion Kr361 att

anslagen till de fria grupperna och Teateralliansen

ska pris- och löneomräknas (yrkande 1). Motionärerna

är kritiska till att vissa anslag inom kultursektorn

inte omfattas av någon pris- och löneuppräkning

trots att större delen av dem går till löner. Det

gäller t.ex. anslaget till de fria grupperna och

till Teateralliansen. Det finns all anledning att

kritisera regeringen för dess sätt att handskas med

denna fråga, framhåller motionärerna som också

påpekar att problemet har varit väl känt sedan länge

och är i stort behov av att åtgärdas.

Behovet av en pris- och löneomräkning av anslaget

till de fria grupperna tas också upp i

fyrpartimotionen Kr357 (kd, m, fp, c). Motionärerna

anser att det borde vara en självklarhet att även

detta anslag ska omfattas av pris- och löneomräkning

(yrkande 3).

Utskottet

Tydlig redovisning av pris- och löneomräkningar

Utskottet vill inledningsvis ta upp frågan om det

sätt på vilket regeringen redovisar gjorda pris- och

löneomräkningar av olika anslag.

Sedan ett antal år tillbaka anges i

budgetpropositionen hur stora pris- och

löneomräkningar som gjorts. Det framgår av särskilda

tabeller i vilka man för respektive anslag kan

utläsa med vilket samlat belopp pris- och

löneomräkningen har påverkat den föreslagna

anslagsnivån, liksom hur stort nettobelopp som förts

till eller från anslaget genom direkta politiska

beslut. Det senare är inte minst viktigt eftersom

läsaren därigenom snabbt får en bild av vilka

politiska prioriteringar som bär upp regeringens

budgetalternativ på mer detaljerad nivå. Av

betydelse är emellertid också att kommentarerna i

anslutning till dessa uppgifter är tydliga, och så

är oftast också fallet när det gäller de politiska

prioriteringarna.

Däremot kan man av budgetpropositionen inte direkt

utläsa hur pris- och löneomräkningen är gjord,

vilket enligt utskottets mening framstår som

önskvärt mot bakgrund av de diskussioner som har

förevarit i denna fråga under senare år. Särskilt

påtagligt blir behovet av en sådan redovisning när

pris- och löneomräkningen är negativ, som fallet är

i årets budgetproposition för fem av anslagen på

utgiftsområde 17[1]. Inte i något av dessa fall

kommenteras denna omständighet. För ett av anslagen

- Statens ljud- och bildarkivs förvaltningsanslag -

leder pris- och löneomräkningen till att anslaget

för 2005 minskas med motsvarande 2,7 %.

En ledstjärna för budgetarbetet bör enligt

utskottets mening vara tydlighet. Budgetförslaget

bör vara lätt att förstå, och i de fall uppgifter

framstår som anmärkningsvärda bör de kommenteras och

förklaras. Utskottet ser det som önskvärt att

regeringen på utgiftsområde 17 utformar sitt

budgetförslag i enlighet med dessa principer.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Pris- och löneomräkning av de fria gruppernas anslag

Som ett led i utskottens uppföljnings- och

utvärderingsarbete har kulturutskottet med hjälp av

riksdagens utredningstjänst (RUT) under det gångna

året börjat undersöka hur principerna för pris- och

löneomräkningen av anslagen inom utgiftsområde 17

fungerar i praktiken. Som också Vänsterpartiet

framhåller i sin motion har utskottet så sent som i

våras behandlat frågor av detta slag[2]. RUT hade då

förberedande undersökt om det var möjligt att

jämföra gjorda pris- och löneomräkningar med den

faktiska lönekostnadsutvecklingen för teater- och

dansinstitutioner samt fria teatergrupper. Något

entydigt resultat kunde dock inte utläsas ur det

framtagna materialet bl.a. eftersom statistiken i

vissa delar inte var helt jämförbar. Materialet

tydde dock enligt RUT på att pris- och

löneomräkningarna har varit mindre än de faktiska

lönekostnadsökningarna.

Mot denna bakgrund ansåg utskottet att det

behövdes en grundlig genomgång och analys innan

några närmare slutsatser kunde dras. Utskottet

uttalade också att det därför avsåg att fördjupa

sina kunskaper i frågan.

RUT har därefter fått i uppdrag att fullfölja sin

studie genom att i några fallstudier undersöka vilka

konsekvenser pris- och löneomräkningen har för ett

antal enskilda teatrar bland institutionsteatrarna

och de fria grupperna inom teater- och dansområdet.

Resultatet av denna undersökning kommer att delges

utskottet under loppet av 2005.

Vad beträffar de fria grupperna vill utskottet

också erinra om att riksdagen våren 2004 gjorde ett

tillkännagivande (bet. 2003/04:KrU7, rskr. 2003/04:

202) och då gav regeringen i uppdrag att se över

relationen mellan verksamhets- och projektbidrag för

de fria grupperna i syfte att åstadkomma en

långsiktigt hållbar utveckling. I dagsläget tvingas

nämligen ofta de fria grupperna att genomföra sin

ordinarie verksamhet som projekt, eftersom

verksamhetsbidragen är otillräckliga.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen har

för avsikt att göra en sådan översyn av stödformerna

för de fria grupperna. Enligt regeringens mening är

det också viktigt att Kulturrådet fortsätter att

följa upp hur kommuner, landsting och regioner

medverkar till att förbättra de fria gruppernas

villkor.

Till detta kommer frågan om pris- och

löneomräkningen av bidragen till de fria grupperna.

Liksom motionärerna anser utskottet att det är en

viktig fråga. Som framgått av den tidigare

redovisningen görs ingen pris- och löneomräkning av

dessa bidrag. Det finns enligt utskottets mening

anledning att utvärdera effekterna av detta. Det bör

göras i ett större sammanhang som omfattar anslagen

inom hela kultursektorn. Utskottet föreslår således

att regeringen ska ges i uppdrag att utvärdera

effekterna av det nuvarande pris- och

löneomräkningssystemet och dess tillämpning på

anslagen inom politikområde 28 Kulturpolitik.

Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen och

redovisa resultatet av denna utvärdering.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

De i motionerna framförda förslagen är i och med

det i huvudsak tillgodosedda och bör enligt

utskottets mening inte föranleda någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionerna Kr311 (v), Kr361 (kd) yrkande 1 och Kr357

(kd, m, fp, c) yrkande 3.

Omräkningen av anslagens lokalkostnadsdel

Som utskottet nyss berört är pris- och

löneomräkningen negativ för fem av anslagen på

utgiftsområde 17. Enligt vad utskottet inhämtat

beror detta framför allt på två omständigheter.

Delvis har det samband med att kompensationen för

löneökningar har minskats i förhållande till

tidigare beräkningar. Denna fråga har regeringen

anmält i 2004 års vårproposition[3]. Delvis beror

det på fallande marknadshyror, vilket medfört att

kompensationen för lokalkostnaderna blir negativ för

vissa myndigheter som kommer att få sina

hyreskontrakt omförhandlade inför 2005.

Det senare förhållandet har utskottet också blivit

uppmärksammat på när företrädare för Nordiska

museet, Tekniska museet och Livrustkammaren den 14

oktober 2004 uppvaktade utskottet för att informera

om att de tre museerna nästa år väntas få ökade

hyreskostnader samtidigt som prisomräkningen sänker

den kompensation de får för att möta dessa

kostnader.

För att få en klarare bild av vilka principer som

styr prisomräkningen av myndigheters och vissa

institutioners kompensation för lokalkostnader har

utskottet även i detta fall tagit hjälp av RUT, som

redovisat resultatet av sin undersökning i två

promemorior som överlämnats till utskottet[4]. I

sammandrag och starkt förenklat visar de följande.

Kompensationen för lokalkostnader grundas på

beräkningar som Statskontoret svarar för. Dessa

beräkningar återspeglar inte nödvändigtvis hur

lokalkostnaderna för en enskild myndighet utvecklas,

utan är i stället avsedda att fånga upp förändringar

i den allmänna hyresnivån för likvärdiga lokaler i

områden som motsvarar myndighetens läge. Det innebär

att en myndighet mycket väl kan ha oförändrad hyra,

men trots det få ökad kompensation för sina

hyreskostnader.

För myndigheter med fleråriga hyresavtal

fastställs kompensationen vanligtvis enligt två

metoder. Under löpande avtalsperiod räknas

kompensationen i regel upp enligt en schablon som

varje år motsvarar 70 % av konsumentprisindex.

Skulle konsumentpriserna ett år öka med 1,5 % kommer

alltså även myndigheternas hyreskompensation att

öka, men endast med 1,05 %.

De år hyresavtalen ska förhandlas om gör

Statskontoret en fördjupad beräkning av hur den

allmänna hyresnivån för likvärdiga lokaler i

regionen faktiskt har utvecklats under hela

avtalsperioden. Detta ger ingångsvärdet för

ersättningen under efterföljande avtalsperiod.

Under senare år har marknadshyrorna i

Stockholmsområdet fallit. Samtidigt har den allmänna

prisnivån fortsatt att stiga. Trots en sänkning av

den allmänna hyresnivån har myndigheter under

löpande avtalsperiod erhållit en stigande

hyreskompensation. När avtalsperioden är slut och

Statskontoret gör sin fördjupade beräkning av hur

hyreskostnaderna utvecklats under hela

avtalsperioden bli avvikelsen därför desto större.

Dessa avstämningar är ett tämligen nytt inslag.

Fram till 2003 gjordes inga nivåanpassningar när

hyresavtalen förhandlades om. Enligt utskottets

mening framstår det som rimligt att

hyreskompensationen i någon form följer

hyreskostnadernas utveckling så länge marknadshyror

används som jämförelsenorm. Det är också rimligt att

en årligen återkommande nivåanpassning görs av

kompensationen.

Det nuvarande systemet är utformat enligt dessa

principer. Likväl ger det inte önskat resultat.

Särskilt påtagligt blir detta i tider med fallande

hyresnivåer, då de båda använda omräkningsmetoderna

ger rakt motsatt resultat. Vid

omförhandlingstillfällena anpassas kompensationen

till de fallande hyresnivåerna, under mellanåren

till de stigande prisnivåerna. Myndigheter och

berörda institutioner bör kunna ställa rimliga krav

på en långsiktig och förutsägbar finansiering även i

detta avseende. De tvära kast som följer med

nuvarande lösning motverkar detta syfte.

Enligt utskottets mening bör omräkningsmetodens

följsamhet förbättras både i förhållande till

myndigheternas och institutionernas faktiska

lokalkostnader och i förhållande till hur

marknadshyrorna utvecklats. Ett sätt att uppnå detta

kan vara att använda sig av någon form av omräkning

under mellanåren som tar hänsyn till dessa båda

komponenter. Även andra lösningar är emellertid

möjliga. Regeringen bereder för närvarande

Ändamålsfastighetskommitténs betänkande (SOU

2004:28) och en modifierad metod kan också behöva

anpassas till de förslag som kommer fram i detta

sammanhang. Det bör ankomma på regeringen att i

samband med den av utskottet nyss föreslagna

utvärderingen närmare överväga hur följsamheten i

systemet med prisomräkning av lokalkostnader ska

kunna förbättras.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

2.3 Pensionsvillkor vid teater-, dans- och

musikinstitutioner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet redovisar de åtgärder regeringen

vidtagit för att komma till rätta med

pensionsproblemen vid de statsunderstödda

teater-, dans- och musikinstitutionerna samt

avstyrker ett antal motioner som tar upp

motsvarande frågor inklusive de fria

gruppernas pensioner.

Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).

Propositionen

I budgetpropositionen - utg.omr. 17, s. 25, 26 och 68 -

redovisar regeringen vilka åtgärder som vidtagits

för att komma till rätta med de problem som

uppkommit vid de statligt stödda teater-, dans- och

musikinstitutionerna med anledning av dels de

pensionspremiehöjningar som dessa institutioner

blivit aviserade, dels några nya pensionsregler som

tillkommit i samband med omläggningen av det

allmänna pensionssystemet och senare.

Åtgärderna som regeringen vidtagit i samarbete med

arbetsmarknadens parter innebär att sammanlagt 40

miljoner kronor tillförs sektorn 2005 för olika

pensionslösningar, varav 20 miljoner kronor avser en

engångsvis insats.

Flertalet anställda inom teater-, dans- och

musikområdet har en lägre pensionsålder än den

gängse. En kompletterande ålderspension är ett sätt

att skapa tryggare pensionsförhållanden på området.

Av de medel som fr.o.m. 2005 tillförs sektorn är

enligt regeringen 15 miljoner kronor avsedda att

göra det möjligt att införa en sådan ordning på

teater-, dans- och musikområdet. En förutsättning är

dock att parterna reglerar detta genom ett

kollektivavtal.

Den kompletterande ålderspensionen bör enligt

regeringen kombineras med åtgärder som främjar

fortsatt yrkesverksamhet för yrkesgrupper med tidig

pensionsålder som sångare och dansare. Regeringen

avser därför att i fortsatt dialog med

arbetsmarknadens parter göra en översyn av den s.k.

PISA-förordningen[5]. I översynen ingår bl.a. att

pröva frågan om karriärväxling i samband med tidig

pensionsavgång och att utarbeta förslag som innebär

att karriärväxlingen leder till nytt förvärvsarbete.

Regeringens översyn av scenkonstnärernas

pensionsvillkor har även kommit att omfatta

premiekostnaderna för nuvarande pensionsåtaganden

vid de statligt stödda teater-, dans- och

musikinstitutionerna. Som ett led i det arbetet har

Statens pensionsverk (SPV) fått i uppdrag att

beräkna vilka kostnadsökningar införandet av

försäkringstekniska premier fick under 2001, vilket

var första året med detta nya premiesystem. Enligt

SPV var de faktiska kostnaderna 5 miljoner kronor

högre än de preliminärt fastställda avgifterna för

2001. Av de medel som enligt förslagen i

budgetpropositionen tillförs sektorn för olika

pensionslösningar fr.o.m. 2005, avser 5 miljoner

kronor kompensation för dessa kostnader. Av samma

skäl tillförs sektorn 20 miljoner kronor engångsvis

som retroaktiv kompensation för 2001-2004.

Motionerna

Kostnaderna för teater-, dans- och musikinstitutionernas

pensionsåtaganden samt kulturskaparnas

pensionsvillkor tas upp i flera motioner.

Moderata samlingspartiet anser i motion Kr233 att

det belopp som satts av i budgetpropositionen för

scenkonstnärernas pensioner inte är en permanent

lösning. Motionärerna vill därför återigen

understryka att pensionsfrågorna för kulturskaparna

måste lösas (yrkande 23).

I motion Kr239 (m) återkommer partiet till samma

ämne och föreslår där att riksdagen ska göra

uttalanden om dels konstnärerna och pensionssystemet

(yrkande 8), dels pensioner för kulturskapare

(yrkande 12). Motionärerna erinrar om att de

samhällsägda scenkonstinstitutionerna har drabbats

av kraftigt höjda pensionspremier på 70 miljoner

kronor per år som institutionerna inte kunnat

påverka än mindre förutse. I budgeten anvisas nu en,

enligt motionärernas mening, närmast symbolisk

kompensation på fem miljoner kronor per år, förutom

ett engångsbelopp på 20 miljoner kronor.

Pensionsfrågorna bidrar till de höga

kostnadsökningarna för sceninstitutionerna och måste

snarast lösas. Här har regeringen ett stort ansvar

slår motionärerna fast.

Samma motionärer ställer sig dock positiva till

att regeringen har öronmärkt 15 miljoner kronor för

att scenkonstnärerna ska få en kompletterande

tjänstepension som motsvarar vad som gäller för

andra anställda. Beloppet täcker visserligen endast

halva kostnaden för att få bort denna orättvisa men

motionärerna ser det som ett viktigt steg framåt.

Detsamma gäller regeringens löfte att äntligen ta

tag i och lösa de särskilda pensionsproblemen för

dansare och sångare.

Folkpartiet liberalerna begär i motion Kr368 att

regeringen ska återkomma med en tydlig ekonomisk

redovisning av hur pensionsåtagandena har påverkat

institutionsteatrarna (yrkande 10). Motionärerna ser

förslaget i propositionen om en extra tilldelning på

5 miljoner kronor per år och 20 miljoner kronor

retroaktivt som klart otillräckligt och föreslår för

egen del i sitt budgetalternativ att ytterligare 10

miljoner kronor per år ska anvisas för detta

ändamål.

I motion Kr302 föreslår Runar Patriksson (fp) att

staten ska kompensera scenkonsten vid

kulturinstitutionerna inom teater, musik och dans

för de ökade pensionskostnaderna och

socialavgifterna vid svenska artisters resor och

frilansarbete. Motionären är bl.a. kritisk till att

staten tar ut högre pensionspremier redan från 2004

utan att erbjuda någon kompensation.

Kristdemokraterna ser i motion Kr361 de höjda

pensionspremierna som kanske det mest akuta

problemet för teater-, dans- och musikinstitutioner.

Denna ofinansierade kostnadsökning var omöjlig att

förutse för institutionerna och kan komma att få

dramatiska konsekvenser. Motionärerna förväntar sig

att regeringen finner en lösning som innebär att

verksamheten vid institutionerna inte blir lidande

(yrkande 2).

I motion Kr341 pekar också Sven Brus och Yvonne

Andersson (båda kd) på de ofinansierade

kostnadsökningar som institutionerna drabbats av

till följd av höjda pensionspremier. Om inte denna

fråga får en lösning hotas många kulturarbetare med

uppsägning. Motionärerna ser det som särskilt

angeläget att lösa pensionsförhållandena för dansare

och sångare som av fysiska och konstnärliga skäl har

en lägre pensionsålder än övriga arbetstagare.

Vänsterpartiet begär i motion Kr309 att regeringen

i särskild ordning ska utreda och redovisa hur man

långsiktigt ska lösa:

- frågan om scenkonstsinstitutionernas

premiepensionsavgifter (yrkande 1),

- frågan om finansiering av den kompletterande

tjänstepensionen (KÅPAN) för de anställda vid

scenkonstens institutioner (yrkande 2),

- problemet med sångarnas och dansarnas pensioner

(yrkande 3),

- frågan om finansieringen av pensioner för den fria

scenkonstens anställda (yrkande 4).

Motionärerna kräver slutligen också att regeringen

noggrant ska följa utvecklingen vid

scenkonstinstitutionerna för att vid behov kunna

ingripa med akuta åtgärder (yrkande 5).

Av motionen framgår att Vänsterpartiet hyser

mycket stor förståelse för det krav som

Teaterförbundet och Svensk Scenkonst ställt efter

det att budgetpropositionen lagts fram. De båda

organisationerna krävde då att regeringen under 2005

skulle frysa höjningen av premiepensionsavgiften på

den nivå som institutionerna föreslås få

kompensation för i budgetpropositionen. De krävde

också att hotet om retroaktiva inbetalningar skulle

undanröjas.

Den fria scenkonstens pensioner tas av

Vänsterpartiet också upp i motion Kr290 yrkande 13.

Motionärerna framhåller där att det är av stor vikt

att den fria scenkonsten inte glöms bort när nu

teater-, dans- och musikinstitutionernas pensioner

ses över. Regeringen måste ta ansvar för att

pensionsproblemen löses även för den fria

scenkonsten, anser motionärerna.

Centerpartiet framhåller i sin budgetmotion,

Kr389, att de fria grupperna ofta har en besvärlig

ekonomisk situation. Partiet föreslår därför att den

fria scenkonstens anslag ska höjas med totalt 25

miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor ska gå

till dansares och sångares pensionsavgångar.

Regeringsbeslutet den 28 oktober 2004

I Regeringskansliet har även efter det att budgetpropositionen

presenterades arbetet fortsatt för att finna en

lösning på problemet med de ökade

pensionskostnaderna för landets statligt stödda

teater-, dans- och musikinstitutioner. Det har

resulterat i att regeringen vid sitt sammanträde

torsdagen den 28 oktober 2004 fattat beslut om att

de pensionspremienivåer som gäller under 2004 för

vissa statsunderstödda teater-, dans- och

musikinstitutioner ska gälla även för 2005.

Regeringen beslutade i december 2003 att tillfälligt

stoppa en tilltänkt höjning för 2004 av de

preliminärt fastställda pensionsavgifterna för dessa

institutioner. Det nya beslutet innebär att även den

preliminära avgiften för 2005 kommer att ligga kvar

på oförändrad nivå under hela det året. Av beslutet

framgår att regeringen avser att återkomma med ett

nytt förslag om hur skillnaden mellan slutliga och

preliminära avgifter för 2004 och 2005 ska

finansieras.

I ett pressmeddelande från Kulturdepartementet

samma dag ges följande bakgrund till beslutet.

Regeringen vidtar nu, i samråd med Miljöpartiet

och Vänsterpartiet, ytterligare åtgärder för att

lösa problemen med ökade pensionskostnader för

landets statligt stödda teater-, dans- och

musikinstitutioner.

Utöver de medel som redan tillförts sektorn för

olika pensionslösningar i höstens

budgetproposition räknar regeringen nu med att

kunna tillföra ytterligare särskilda medel under

våren 2005 för att täcka merparten av

scenkonstens ökade pensionspremiekostnader. Ett

förslag om detta kommer att presenteras av

regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i den

kommande vårpropositionen.

I avvaktan på vårpropositionens förslag kommer

pensionspremierna att tillfälligt låsas på den

nuvarande nivån för teater-, dans- och

musikinstitutionerna.

Regeringen kommer också att inbjuda

arbetsmarknadens parter till fortsatta

överläggningar i den särskilda arbetsgrupp som

tillsattes i början av 2004 om pensionsfrågorna.

En översyn kommer bl.a. att göras av den s.k.

PISA-förordningen som reglerar pensionsvillkoren

för personalen vid scenkonstens institutioner. I

översynen skall bl.a. ingå att pröva frågan om

karriärväxling i samband med tidig

pensionsavgång.

- Med de förstärkningar som nu aviseras räknar

regeringen med att övergången till

försäkringstekniska pensionspremier, som

påbörjades 2001, är slutligt reglerad och att de

berörda institutionerna därefter själva ska bära

premiekostnaderna för sin personal, säger

kulturminister Pär Nuder.

- Därmed skapas också bättre förutsättningar

för teater-, dans- och musikinstitutionerna att

fullfölja sitt kulturpolitiska uppdrag.

Utskottet

På senare år har olika pensionsfrågor kommit att bli ett

alltmer påtagligt problem för de 63 statsunderstödda

institutionerna på teater-, dans- och musikområdet

som omfattas av den s.k. PISA-förordningen.

Två frågor har dominerat, nämligen kostnaderna för

de pensionspremier som de 63 institutionerna betalar

till Statens pensionsverk (SPV) samt arbetstagarnas

pensionsvillkor.

De statsunderstödda scenkonstinstitutionernas

pensionspremier

På det statliga området infördes 1998 en ny

försäkringsmodell för myndigheternas

avtalsförsäkringar. Genom den fick myndigheterna det

fulla kostnadsansvaret för förändringar i

anställningsvillkoren. En grundläggande princip var

att finansieringen av avtalsförsäkringarna så långt

möjligt skulle ske på samma villkor som på övriga

arbetsmarknaden.

År 2001 infördes en motsvarande försäkringslösning

för de 63 scenkonstinstitutionerna inom PISA-

området. Tidigare hade dessa institutioner betalat

låga schabloniserade pensionspremier, men genom

omläggningen anpassades premierna till de faktiska

kostnaderna. Avsikten var att övergången skulle vara

kostnadsneutral. För ändamålet tillfördes

institutionerna därför närmare 100 miljoner kronor

för fördelning via Kulturrådet.

Vid införandet beslutades också med stöd av

arbetsgivarorganisationen Teatrarnas riksförbund

(nuvarande Svensk Scenkonst) att premiekostnaderna

skulle fördelas solidariskt mellan samtliga

institutioner på området. Tagna var för sig finns

det skillnader mellan de 63 institutionernas

premienivåer, men för gruppen som helhet har alltså

en enhetlig avgift fastställts. Samtidigt beslutades

att nivån på de preliminärt beräknade avgifterna

skulle låsas under treårsperioden 2001-2003.

I december 2003 aviserade SPV att premienivån för

2004 skulle höjas från 9,59 till 13,99 % av

lönesumman. För de 63 institutionerna sammantagna

motsvarade det en årlig kostnadsökning på 60-70

miljoner kronor. För att skapa rådrum att hantera

den uppkomna situationen beslutade regeringen den 18

december 2003 att de 63 institutionernas premienivå

skulle vara oförändrat 9,59 % under 2004.

Frysningen avsåg den preliminärt fastställda

premienivån för 2004. Det innebär att höjningen i

stället skulle komma att slå igenom med fördröjning

när avgiften slutligt skulle regleras i maj 2005, då

ett engångsbelopp motsvarande skillnaden mellan

slutligt fastställda pensionsavgifter och

preliminärt inbetalade belopp skulle betalas in,

dvs. i princip 60-70 miljoner kronor.

Eftersom frysningen endast avsåg 2004 års avgifter

skulle de 63 scenkonstinstitutionerna, om inga andra

åtgärder vidtogs, nästa år därutöver komma att

påföras en i princip lika stor höjning av de

preliminära avgifterna för 2005. De ökade

premiekostnaderna skulle således detta år uppgå till

uppskattningsvis 120-140 miljoner kronor.

I årets budgetproposition har regeringen satt av

40 miljoner kronor för olika pensionslösningar på

scenkonstens område under 2005. Härav är 25 miljoner

kronor kompensation för en slutreglering som SPV

gjort av ingångsvärdet för 2001 års premier då de

faktiska kostnaderna översteg de preliminärt

beräknade avgifterna med 5 miljoner kronor. Därför

föreslås i propositionen att institutionerna ska

tillföras dels ett lika stort årligt belopp fr.o.m.

2005, dels en engångsvis retroaktiv kompensation på

20 miljoner kronor för fyraårsperioden 2001-2004.

Eftersom premienivån varit låst under perioden

2001-2003 betraktas därmed hela treårsperioden som

slutreglerad.

Regeringen har dessutom den 28 oktober 2004

beslutat att frysa de 63 institutionernas

preliminära pensionsavgifter under 2005 på

oförändrad nivå. I beslutet sägs också att

regeringen avser att återkomma med besked om hur

skillnaden mellan slutlig och preliminär premie för

såväl 2004 som 2005 ska finansieras. Ett förslag i

frågan kommer, enligt vad t.f. kulturminister Pär

Nuder meddelade vid en presskonferens samma dag, att

redovisas på tilläggsbudget i 2005 års

vårproposition. Statsrådet Nuder uppgav samtidigt

att regeringen har för avsikt att i

budgetpropositionen för 2006 lägga förslag som höjer

anslagsnivån för de 63 institutionerna med ett

belopp motsvarande ca 90 % av

premiekostnadshöjningen. Med dessa åtgärder

betraktar regeringen frågan om

scenkonstinstitutionernas pensionspremier som löst.

Utskottet noterar med stor tillfredsställelse

regeringens beslut i denna fråga. Det innebär att

regeringen i samråd med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet har kommit fram till en, enligt

utskottets mening, långsiktigt hållbar lösning som

ger de berörda institutionerna möjlighet att ta ett

eget ansvar för pensionskostnaders fortsatta

utveckling.

Förutsättningarna för detta underlättas dessutom

av att uppbörden av myndigheters pensionsavgifter

kommer att läggas om. För de 63 institutionerna sker

det 2006. Då frångår man nuvarande system med

preliminära och slutliga avgifter eftersom det på

annat håll visat sig kunna skapa osäkerhet hos

myndigheter om de faktiska pensionskostnadernas

omfattning. Dessutom har det kunnat leda till stora

justeringsbelopp vid avstämningen av premierna. I

stället inför man en definitiv uppbörd grundad på

månatliga rapporter till SPV om respektive

institutions anställningsuppgifter. Avgifterna

kommer då att baseras på ett aktuellt underlag och

någon avstämning mellan preliminära och slutliga

avgifter behövs i det läget inte.

Kulturarbetarnas pensionsvillkor

Reformeringen av det allmänna pensionssystemet har

medfört att ålderspensionen numera grundas på

livsinkomsten, och inte längre på de 15 bästa

inkomståren. Nyordningen missgynnar arbetstagare som

har ett relativt kort arbetsliv med ojämna

inkomster. Det gäller bl.a. dansare vid de

statsunderstödda teater-, dans- och

musikinstitutionerna med avgångsrätt vid 41 års

ålder samt korister och sångsolister med avgångsrätt

vid 52 års ålder.

Väljer en dansare eller sångare att gå i pension

vid dessa åldrar får de enligt PISA-förordningen en

pension motsvarande 65-70 % av lönen fram till

ordinarie ålderspension. Pensionen samordnas inte

med andra inkomster, vilket innebär att den som

övergår i annan anställning vid den tidiga

pensionsåldern kan uppbära både pension och lön.

Lönen berättigar då dessutom till ytterligare

pensionspoäng vilket förbättrar den allmänna

pensionen.

Till bilden hör att en arbetstagare sedan

september 2001 har rätt att arbeta till 67 års

ålder. Denna rätt är ovillkorlig och kan enligt

lagen (1982:80) om anställningsskydd inte avtalas

bort genom kollektivavtal. Den konstnärliga

personalens tidigare skyldighet att på anmaning av

arbetsgivaren sluta sin anställning vid de tidiga

pensionsåldrarna gäller därför inte längre. En

enskild dansare eller sångare avgör själv om han

eller hon vill fortsätta att arbeta fram till 67 års

ålder.

För kulturarbetare med tidig pensionsavgång har

övergången till ett nytt allmänt pensionssystem

inneburit att pensionen efter 65 års ålder

försämrats. Osäkerheten om den framtida pensionen

har lett till att dansare och sångare fortsätter sin

anställning i stället för att gå i pension vid de

åldrar som tidigare varit vanliga. Konsekvenserna

vid t.ex. Operan är att unga dansare inte får någon

anställning.

Ytterligare en faktor av betydelse i detta

sammanhang är frågan om en kompletterande

ålderspension - Kåpa - för kulturarbetarna vid

scenkonstinstitutionerna.

Arbetstagarorganisationerna har krävt att de

anställda vid dessa institutioner ska ges en

kompletterande tjänstepension som är likvärdig med

den som gäller för statsanställda.

Av det resurstillskott som i årets

budgetproposition tillförs scenkonstens område är 15

miljoner kronor avsedda att ge möjlighet till en

sådan lösning. Det ankommer emellertid på parterna

att sluta kollektivavtal i frågan.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen har

för avsikt att kombinera denna satsning med åtgärder

som främjar fortsatt yrkesverksamhet för

yrkesgrupper med tidig pensionsålder, såsom sångare

och dansare. Regeringen kommer därför att fortsätta

diskussionen med arbetsmarknadens parter och göra en

översyn av PISA-förordningen. I översynen ska man

bl.a. undersöka möjligheterna till karriärväxling

vid tidig pensionsavgång och försöka finna lösningar

som innebär att karriärväxlingen leder till ett nytt

förvärvsarbete.

Utskottet ställer sig positivt även till detta

initiativ eftersom det kan lösa problemet med den

dåliga personalrörligheten bland dansare och sångare

vid de statsunderstödda scenkonstinstitutionerna.

Det föreslagna resurstillskottet ser utskottet som

ett första viktigt steg för att komma till rätta med

detta problem. Resurstillskottet motsvarar

emellertid endast ungefär halva det belopp som krävs

för att berörda arbetstagare ska erhålla en

kompletterande ålderspension likvärdig den som

gäller för statligt anställda. Utskottet utgår

emellertid ifrån att regeringen vid sin fortsatta

översyn av PISA-förordningen beaktar även denna

fråga i syfte att finna en snar lösning.

Fria gruppers pensionsförhållanden

De fria teater-, dans- och musikgrupperna svarar för

en betydande del av utbudet av teater, dans och

musik. Vänsterpartiet tar i två motioner upp frågan

om finansieringen av de fria gruppernas pensioner

och kräver att regeringen tar sitt ansvar för att

pensionsproblemen löses även för den fria

scenkonsten.

Frågan om de fria gruppernas pensioner har

nyligen tagits upp i en interpellationsdebatt.

Som svar på en fråga av Gunilla Tjernberg (kd)

framhöll utbildnings- och kulturminister Leif

Pagrotsky (s) den 15 november 2004 följande:

Vad gäller de fria grupperna delar jag Gunilla

Tjernbergs uppfattning att de såväl konstnärligt

som kulturpolitiskt är en värdefull del av

svenskt kulturliv. Mot den bakgrunden har

regeringen medvetet arbetat för att förbättra

teater- och dansgruppernas situation, genom att

kraftigt förstärka de statliga stöden på området.

I höstens budgetproposition har regeringen även

aviserat att stödformerna för de fria grupperna

ska ses över, i syfte att förbättra utformningen

av stöden. För de fria teater- och dansgruppernas

pensioner gäller dock andra förutsättningar än

för personalen vid de statligt stödda

institutionerna. Ett avtal har träffats mellan

Teaterförbundet och Svensk Scenkonst,

Teatercentrum och Danscentrum, som innebär att en

grupp frilansande konstnärer numera omfattas av

kompletterande avtalspensioner av annat slag än

den så kallade PISA-förordningen och det statliga

pensionsavtalet PA03. Enligt uppgifter från

Statens kulturråd tillämpar de fria

teatergrupperna i mycket stor utsträckning det

nya kollektivavtalet. Regeringen har också

understrukit vikten av att Statens kulturråd i

dialog med de fria grupperna analyserar

möjligheterna till förbättringar av villkor som

avtalsenliga löner, pensionsåtaganden med mera.

I en efterföljande replik påpekade statsrådet

Pagrotsky vidare:

Diskussionen nu har handlat om svårigheterna för

grupperna att betala de pengar som de behöver

komma ut med för att klara sina

pensionsåtaganden. Om det skulle jag egentligen

bara vilja säga två saker. Det ena är att de fria

grupperna får ju pengar i klump som de själva har

f har de pengar som de får, som de

disponerar, fördubblats. Jag tycker att det är beklagligt om

dessa pengar har spenderats på ett sätt som gör

att grupperna inte har råd att fullgöra de

skyldigheter de har enligt de avtal de själva har

valt att skriva på med sina motparter, de

fackliga organisationerna, på det här området. En

fördubbling av pengarna borde räcka för att man

som arbetsgivare ska göra rätt för sig när man

betalar löner och uppfyller andra villkor.

Liksom motionärerna ser även utskottet det som

viktigt att också de fria gruppernas pensionsproblem

får en lösning. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att riksdagen så sent som i våras gav

regeringen till känna att relationen mellan

verksamhets- och projektbidragen för de fria

grupperna skulle ses över[6] I det sammanhanget

uttalade riksdagen också att det behövs en snar

lösning på frågan om hur pensionerna för de fria

grupperna ska säkerställas. Enligt utskottets mening

är det därför inte påkallat att riksdagen nu på nytt

gör ett uttalande i denna fråga.

I efterföljande avsnitt om medelsanvisningen för

2005 tar utskottet ställning till regeringens,

Folkpartiet liberalernas och Centerpartiets förslag

om att nästa år avdela ytterligare resurser till

scenkonstinstitutionernas och de fria gruppernas

pensionskostnader.

Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta

sammanhang är enligt utskottets mening tillgodosedda

med de uttalanden som utskottet har gjort.

Utskottet avstyrker därför motionerna Kr233 (m)

yrkande 23, Kr239 (m) yrkandena 8 och 12, Kr290 (v)

yrkande 13, Kr302 (fp), Kr309 (v) yrkandena 1-5,

Kr341 (kd), Kr361 (kd) yrkande 2 och Kr368 (fp)

yrkande 10.

**FOOTNOTES**

[1]:ntz m.fl. (kd)

10, 12, 13, 15 och 16

Kr361

Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)

4 och 13

Kr362

Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)

1, 5, 9-12 och 14

Kr363

Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)

8

Kr364

Lennart Kollmats m.fl. (fp)

5

Kr368

Lars Leijonborg m.fl. (fp)

5-9, 11, 13, 14, 17, 19-25, 30, 32, 33,

35, 37, 39 och 42

[2]:

Kr369

Anita Brodén m.fl. (fp)

5 och 7

Kr389

Birgitta Sellén m.fl. (c)

[3]:

Ub275

Sofia Larsen m.fl. (c)

10

N407

Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)

8

N409

Martin Andreasson m.fl. (fp)

7

Elanders Gotab, Stockholm 2004

För följan

[4]:de anslag är pris- och löneomräkningen negativ i

regeringens budgetförslag för 2005 på utgiftsområde 17,

nämligen 26:1 Statens ljud- och bildarkiv, 28:7 Bidrag

till vissa teater-, dans- och

[5]: musikändamål, 28:14 Statens konstråd, 28:19

Konstnärsnämnden och 28:29 Centrala museer: Stiftelser.

Betänkande 2003/04:KrU6 om övergripande frågor på

kulturområdet, s. 37-40.

Proposition 2003/04:100 - 2004 års ekonomiska

[6]:vårproposition, avsnitt 6.2.1. De takbegränsade

utgifternas förändrin

3 Anslagen för 2005 inom

utgiftsområde 17

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag till fördelning av anslag

inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros-

samfund och fritid liksom förslaget att

avveckla det nationella uppdraget inom

området formgivning och design.

De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.

Jämför de särskilda yttrandena 3 (m), 4 (fp),

5 (kd) och 6 (c).

3.1 Utskottets samlade bedömning av

budgetalternativen

I utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid ingår sammanlagt sju politikområden av vilka

tre också finns uppförda på andra utgiftsområden.

De tre politikområden som odelat ligger inom

utgiftsområdet är politikområdena 28 Kulturpolitik,

29 Ungdomspolitik och 30 Folkrörelsepolitik.

De fyra politikområden som spänner över flera

utgiftsområden är politikområdena 25

Utbildningspolitik, där kulturutskottet svarar för

bl.a. folkbildningen, liksom 26 Forskningspolitik

med anslaget för Statens ljud- och bildarkiv, 27

Mediepolitik med bl.a. anslaget till Biografbyrån

samt 2 Finansiella system och tillsyn med

Lotteriinspektionens anslag.

Regeringens förslag till medelsanvisning för hela

utgiftsområdet uppgår till 8 956,5 miljoner kronor.

Nivån motsvarar den ram som riksdagen den 24

november fastställt för utgiftsområdet och fördelar

sig på politikområden och grupper av anslag på det

sätt som framgår av efterföljande tabell. Av

tabellen framgår också vilka alternativa

prioriteringar som förordas av oppositionspartierna.

Den för 2005 fastställda utgiftsramen är närmare

300 miljoner kronor högre än motsvarande ramnivå som

riksdagen för ett år sedan lade fast för budgetåret

2004. Av uppräkningen förklaras 92 miljoner kronor

av pris- och löneomräkningar av olika anslag, medan

närmare 200 miljoner kronor har sin grund i förslag

om mer direkta anslagstillskott. Bland regeringens

större satsningar på kulturpolitikens område kan

nämnas förslag om att vid årsskiftet låta

ytterligare 16 museer införa fri entré, att ge

särskild kompensation till 63 institutioner på

teater-, dans- och musikområdena för att lindra

övergången till ett nytt pensionssystem samt att i

enlighet med riksdagens tidigare beslut göra en ny

årlig uppräkning av stödet till underhåll av

kyrkliga kulturminnen.

I tabellen redovisas förslagen avrundade till

miljoner kronor i den ordning politikområdena

behandlas i budgetpropositionen på utgiftsområdet.

Regeringens förslag redovisas i absoluta värden.

Oppositionspartiernas förslag återges som avvikelser

i förhållande till regeringens förslag. En mer

detaljerad sammanställning av regeringens och

oppositionspartiernas förslag återfinns i bilaga 3.

Tabell. Förslag till fördelning av utgifter på

utgiftsområde 17 kultur, medier, trossamfund och fritid

för 2005.

Miljoner kronor

I första steget av budgetprocessen har alltså

riksdagen på förslag av finansutskottet (bet.

2004/05:FiU1) beslutat att ramen för utgiftsområde

17 ska vara 8 956,5 miljoner kronor för 2005. Det

innebär att kulturutskottet i sin fortsatta

beredning av anslagsfördelningen inom utgiftsområdet

är förhindrat att föreslår lösningar som medför att

anslagen summerar sig till högre belopp. Inget

hindrar emellertid att utskottets förslag

understiger denna nivå.

Förslag till alternativa anslagsnivåer har

framförts av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Av

förslagen är det bara det moderata alternativet som

utan jämkningar kan tas upp till fortsatt beredning.

Moderata samlingspartiets budgetalternativ

understiger ramnivån med 1 310 miljoner kronor,

bl.a. beroende på att partiet vill omfördela 900

miljoner kronor till ett annat utgiftsområde. Övriga

partiers förslag överskrider den fastställda ramen

med mellan 7 och 100 miljoner kronor.

Redan av denna anledning bortfaller Folkpartiet

liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets

budgetalternativ som de finns redovisade i motioner

väckta under allmänna motionstiden. Utskottet har

emellertid även vid en mer detaljerad prövning av

dessa förslag funnit att de bärs upp av olika

lösningar som utskottet inte kan ställa sig bakom.

Detsamma gäller Moderata samlingspartiets förslag på

anslagsnivå.

Mot dessa förslag står regeringens och

samarbetspartiernas förslag till anslagsfördelning,

vilket enligt utskottets mening framstår som väl

avvägt.

I det följande går utskottet igenom

budgetförslagen på utgiftsområde 17 och prövar

anslag för anslag de alternativa lösningar som

regeringen och respektive oppositionsparti förordar.

Liksom den tidigare återgivna tabellen följer

genomgången samma ordning som den som används i

budgetpropositionen vid redovisningen av anslagen.

Genomgången utmynnar i att utskottet i avsnitt 3.3

redovisar sitt samlade ställningstagande till de

förslagspunkter i propositionen och de yrkanden i

motionerna som har direkt inverkan på statsbudgeten

för 2005 på utgiftsområde 17.

Övriga motionsförslag som berör frågor med

anknytning till statsbudgeten men som väntas få

budgeteffekt först 2006 eller senare behandlar

utskottet längre fram i betänkandet i avsnitt 7.

3.2 Utskottets genomgång av förslagen på

anslagsnivå

3.2.1 Politikområde 28 Kulturpolitik

Statens kulturråd (28:1)

Statens kulturråd ska som central

förvaltningsmyndighet inom kulturområdet följa

utvecklingen och ge ett samlat underlag för den

statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med

genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en

skyldighet att verka för samordning av och

effektivitet i de statliga åtgärderna.

Propositionen

Mot bakgrund av att det i dag finns ett stort utbud av aktörer

som tillhandahåller Internetbaserade söktjänster för

allmänheten gör regeringen bedömningen att Kulturnät

Sverige, vars drift Statens kulturråd ansvarar för,

bör upphöra den 31 december 2004.

Regeringen föreslår att riksdagen ska anvisa 46,14

miljoner kronor under ramanslaget för budgetåret

2005.

Motionerna

Moderata samlingspartiet förelår i motion Kr349 att anslaget

minskas med 5 miljoner kronor (yrkande 1). Enligt

motionen kan en minskning av kulturbyråkratin och

Kulturrådets dominans skapa möjligheter för

förnyelse av kulturen.

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368

att anslaget minskas med 5,65 miljoner kronor

(yrkande 42). Minskningen av anslaget består av dels

en generell besparing på 6 miljoner kronor, dels en

besparing på 2 miljoner kronor till följd av att

motionärerna vill behålla Kulturnät Sverige men

finansiera det på annat sätt än med statliga medel

(yrkande 6) samt dels en ökning av anslaget med 2,35

miljoner kronor. Den sistnämnda förändringen är en

följd av att partiet motsätter sig att Kulturrådet

för närvarande får använda en del av medlen på

anslagen 28:6, 28:7 och 28:9 till administration

(yrkande 7).

Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att

anslaget minskas med

1 miljon kronor (yrkande 8).

Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att anslaget

ökas med 120,5 miljoner kronor. Av dessa medel ska

120 miljoner användas till en satsning på unga

människors kultur och 0,5 miljoner kronor på

Kulturnät Sverige som enligt partiet inte bör

upphöra.

Utskottet

Utskottet gör samma bedömning som tidigare år vad gäller

omfattningen av Kulturrådets uppdrag (senast i

betänkandet 2003/04:KrU1) och motsätter sig de i

motionerna föreslagna neddragningarna på anslaget.

Under anslagen 28:6, 28:7 och 28:9 kan Kulturrådet

använda delar av de anslagna medlen till kostnader

som har samband med administrationen av

bidragsgivningen och utvärderingen av den. Utskottet

ser för närvarande inte någon anledning att i

enlighet med Folkpartiets förslag omfördela dessa

medel till detta anslag. Slutligen gör utskottet

samma bedömning som regeringen vad gäller Kulturnät

Sverige. Det har enligt utskottets mening varit

motiverat att staten tagit ett fullt finansiellt

ansvar för en Internetportal inom kulturområdet.

Motivet för att staten även i fortsättningen ska ta

det fulla ansvaret har dock försvagats i och med det

ökande utbudet av sådana tjänster med andra

finansiärer.

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte och samarbete

(28:2)

Under detta anslag beräknas medel för bidrag till en

rad skilda ändamål på kulturområdet. Medel beräknas

bl.a. för bidrag till länskonstnärer, bidrag till

organisationer med mångkulturell inriktning, bidrag

för att främja funktionshindrades deltagande i

kulturlivet samt bidrag till nationella minoriteters

språk och kultur. Inom anslaget beräknas också medel

för kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till

länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och

föreläsningsverksamhet, bidrag till samisk kultur,

bidrag till Svenska institutet, bidrag till centrala

amatörorganisationer, centrumbildningar och

lokalhållande organisationer för kulturverksamhet.

Dessutom beräknas medel till Statens kulturråds

disposition för tillfälliga insatser av

utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt

är kulturpolitiskt angelägna.

Propositionen

Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 44 miljoner

kronor. För olika pensionslösningar för personalen

vid de statligt stödda teater-, dans- och

musikinstitutionerna tillförs anslaget 40 miljoner

kronor varav 5 miljoner kronor är en årlig

kompensation för höjda försäkringspremier, 20

miljoner kronor avsedda för engångsvisa åtgärder och

15 miljoner kronor för att göra det möjligt att

införa en kompletterande ålderspension för dem med

en lägre pensionsålder än den gängse.

Därutöver föreslår regeringen en satsning med 1

miljon kronor vardera till Tornedalsteatern och

Baltic Sea Festival 2005 med utgångspunkten att

festivalen ska bli en årlig plattform för

kulturutbyte mellan länderna runt Östersjön.

Dessutom föreslår regeringen att anslaget tillförs 1

miljon kronor ytterligare till mångkulturella

organisationer samt 1 miljon kronor för vissa

inledande insatser inför Mångkulturåret 2006.

Regeringen föreslår att riksdagen ska anvisa

197,99 miljoner kronor under ramanslaget för

budgetåret 2005.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368 att anslaget

ökas med 33 miljoner kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 42). Partiet anser att de statligt

finansierade institutionsteatrarna inte kompenserats

för ökade pensionskostnader i tillräcklig

omfattning. Av den anledningen ökas anslaget med 10

miljoner kronor för att täcka pensionskostnader för

2005 och ytterligare 20 miljoner som kompensation

för kostnader under åren 2001-2004. Anslagsökningen

består därutöver av 3 miljoner kronor för

förberedelser inför Mångkulturåret 2006 (yrkande

33). Partiet anser att invandrare och

minoritetsgrupper behöver få ett större utrymme i

svenskt kulturliv och ges ett ökat stöd för att

värna sina språkliga och kulturella identiteter

(yrkande 32). I samma motion föreslår partiet även

att den av regeringen föreslagna satsningen på

Baltic sea festival 2005 bör vara ettårig och

därefter utvärderas (yrkande 37). Slutligen föreslås

i motionen som en ny insats att 4 miljoner kronor

avsätts för arbetet med en nationell bevarandeplan

för kulturföremål och arkivalier på mindre institu-

tioner och i privata samlingar (yrkande 22).

Ansvaret för detta bör enligt motionen delas mellan

Kungliga biblioteket, Riksantikvarieämbetet och

Statens kulturråd.

Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att

anslaget minskas med

1 miljon kronor (yrkande 8). I förslaget ryms dels

ökade resurser till amatörkulturens

centralorganisationer om 1 miljon kronor, dels en

minskning av medel till regeringens disposition om 2

miljoner kronor. I motion Kr358 föreslår partiet att

Amatörkulturens samrådsgrupp -Ax och dess medlems-

organisationer ska få ökat stöd med 1 miljon kronor

(yrkande 10).

Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att anslaget

minskas med 43 miljoner kronor i jämförelse med

regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet har i ett tidigare avsnitt i betänkandet redogjort

för det sätt på vilket regeringen avser att lösa

pensionsfrågorna vid de statligt stödda teater-,

dans- och musikinstitutionerna. Lösningen innebär

att de i sammanhanget väckta motionsyrkandena är

tillgodosedda. Det gäller även Folkpartiet

liberalernas här behandlade förslag om ett

resurstillskott för att täcka pensionskostnaderna.

Vad gäller Baltic Sea Festival vill utskottet

påpeka att ställningstagandet nu gäller anslaget för

budgetåret 2005. Frågan om eventuella medel för

senare år kommer utskottet att ta ställning till i

samband med beredningen av budgetpropositionen för

respektive år. Utskottet är inte heller berett att

förorda en omprioritering inom utgiftsområdet till

förmån för en satsning på en nationell bevarandeplan

för kulturföremål och arkivalier.

I likhet med utskottets ställningstagande i

betänkande 2003/04:KrU1 anser utskottet att det är

viktigt att vissa medel finns till regeringens

disposition att använda för t.ex. oförutsedda

medelsbehov som inte kan tillgodoses på annat sätt.

Utskottet kan därmed inte ställa sig bakom den

begränsning av dessa medel som Kristdemokraterna

föreslår och därmed inte heller en ökad satsning på

amatörkulturens centralorganisationer.

Nationella uppdrag (28:3)

Nationella uppdrag ges till institutioner eller

verksamheter som står för utveckling och förnyelse

inom en konstriktning eller verksamhetsform. Syftet

är att ta till vara kunnande och idéer från hela

landet för att bidra till en utveckling och

förnyelse inom olika delar av kulturområdet. Under

anslaget beräknas medel för tidsbegränsade

(treåriga) nationella uppdrag inom de nio områdena

barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet,

ungdomskultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet,

formgivning och design, barnkulturforskning samt

samtida dans. Riksdagen beslutar om ämnesområdena,

medan regeringen utser innehavarna. Innehavarna av

uppdragen disponerar årligen vardera 1 miljon

kronor.

nuvarande Innehavare av de NIO ämnesområdena för nationella

uppdrag

---------------------------------------------------------

Ämnesområde Innehavare Treårs-

(beslutas av (utses av regeringen) period

riksdagen)

---------------------------------------------------------

Barn- och Dalateatern 2003-2005

ungdomsteater

---------------------------------------------------------

Regional Film i Värmland 2003-2005

filmverksamhet

---------------------------------------------------------

Ungdomskultur Drömmarnas Hus i Malmö 2003-2005

---------------------------------------------------------

Musik Erik Ericsons Kammarkör 2003-2005

---------------------------------------------------------

Samtidskonst Baltic Art Center, Visby 2003-2005

---------------------------------------------------------

Museiverksamhet Jämtlands läns museum 2003-2005

---------------------------------------------------------

Formgivning och Föreningen Svensk Form

2002-2004*

design

---------------------------------------------------------

Barnkulturforskning Slöjdcirkus 2004-2006

---------------------------------------------------------

Samtida dans Dansnät Sverige 2003-2005

---------------------------------------------------------

*Föreningen Svensk Form har haft uppdraget även under

perioden 1999-2001.

Propositionen

Regeringen föreslår att det tidsbegränsade

nationella uppdraget inom området

formgivning och design upphör den 31

december 2004 (punkt 5). Regeringen

bedömer att Svensk Form har fullgjort

sitt uppdrag under perioden 1999 till

2004. De tillfälliga medel som

föreningen disponerat under detta

anslag bör enligt regeringens förslag

tillföras anslag 28:31 Bidrag till

vissa museer och där användas för

föreningens uppdrag att vara en

mötesplats för form och design.

Regeringen föreslår att 8 miljoner

kronor ska anslås under ramanslaget

för de 8 kvarvarande nationella

uppdragen för 2005.

Motionen

Kristdemokraterna avvisar i motion Kr361

regeringens förslag att det nationella

uppdraget inom området formgivning och

design ska upphöra (yrkande 13).

Förslaget innebär en ökning av detta

anslag med 1 miljon kronor och

samtidigt en motsvarande minskning av

anslaget 28:31.

Utskottet

Utskottet gör samma bedömning som regeringen

att det är rimligt att tydliggöra

föreningen Svensk Forms ekonomiska

förutsättningar genom att samla

bidragen till föreningen på ett och

samma anslag. Designåret 2005 kommer

att öka förväntningarna på föreningens

uppdrag som mötesplats för form och

design. Utskottet kan därför inte

ställa sig bakom motionsförslaget.

Försöksverksamhet med ändrad

regional fördelning av

kulturpolitiska medel (28:4)

En försöksverksamhet med ändrad

regional ansvarsfördelning genomförs i

Skåne län under tiden den 1 juli

1997-den 31 december 2006. Det

regionala självstyrelseorganet i Skåne

län har fr.o.m. den 1 juli 1998 från

Statens kulturråd övertagit

befogenheten att besluta om

fördelningen av statsbidrag till

regional kulturverksamhet. Regeringen

beslutar om vilka institutioner som

ska vara bidragsberättigade.

Regeringen har i propositionen

2004/05:8 Förlängd försöksverksamhet

med ändrad regional ansvarsfördelning

i Skåne län och Västra Götalands län

föreslagit att försöksverksamhet ska

förlängas t.o.m. utgången av 2010.

Propositionen

Regeringen föreslår att den överföring av medel

från anslagen 28:6 Bidrag till

regional musikverksamhet samt

regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner och 28:30

Bidrag till regionala museer som

genomfördes fr.o.m. 2004 fullföljs

2005 genom att ytterligare 0,1 miljon

kronor förs över till anslag 28:4.

Regeringen föreslår att riksdagen

ska anvisa 148,37 miljoner kronor

under det obetecknade anslaget för

budgetåret 2005.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslaget.

Bidrag till Operan, Dramaten,

Riksteatern, Svenska Rikskonserter

och Dansens Hus (28:5)

Från anslaget beräknas medel för

bidrag till fem riksinstitutioner på

teater-, dans- och musikområdet,

nämligen till de två nationalscenerna

Operan och Dramaten samt till

Riksteatern, Svenska rikskonserter och

Dansens Hus.

Propositionen

Under anslaget redovisas att

publiktillströmningen till Operan har

varit god under 2003. Beläggningen vid

föreställningar på Operans stora scen

har minskat för opera från 80 % 2002

till 73 % 2003 men har ökat för balett

från 78 % 2002 till 83 % 2003.

Dramatens publiktillströmning minskade

under 2003. Totalt spelades 924

föreställningar på teaterns sex scener

för 247 498 besökare. Den genomsnitt-

liga beläggningen vid årets

föreställningar var 80 %. Ungefär 22 %

av publiken var besökare från övriga

delar av landet.

Riksteatern redovisar en fortsatt

positiv utveckling både beträffande

teaterproduktion och publiksiffror.

Publiksiffrorna för Stockholms kommun

har sjunkit, men en betydande ökning

har skett för Stockholms län i övrigt.

Svenska Rikskonserter fortsätter att

arbeta för bredd och mångfald i sitt

utbud. Den svenska publiken har

minskat från 176 437 för 2002 till 110

337 för 2003. Minskningen förklaras

delvis av den publikdragande

körsatsning som ägde rum 2002.

Publiken i utlandet ökade från 29 706

för 2002 till 58 790 för 2003.

Dansens Hus lämnar ytterligare ett

innehållsmässigt rikt år bakom sig med

ökat antal föreställningar och

fortsatt höga publiksiffror. Den

genomsnittliga beläggningen på Dansens

Hus stora scen motsvarade 91 % under

2003 mot

77 % för 2002.

Regeringen föreslår att det under

anslaget för 2005 ska anvisas 861,7

miljoner kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

Kr349 att anslaget ska minskas med 20

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Minskningen avser

stödet till Rikskonserter. I motionen

föreslås att åtta miljoner kronor av

beloppet i stället ska fördelas till

länsmusikorganisationen och således

anvisas under anslaget 28:6 Bidrag

till regional musikverksamhet samt

regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner (yrkande 1).

I motion Kr368 föreslår Folkpartiet

liberalerna en minskning av anslaget

med 3 miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag. Förslaget

innebär att bidraget till

Rikskonserter minskas med 10 miljoner

kronor, medan Operans och Dramatens

anslag ökas med 3 miljoner kronor

vardera. Vidare räknas anslaget till

Dansens Hus upp med 1 miljon kronor

(yrkande 42).

Som skäl för förslaget anger

Folkpartiet att både Operan och

Dramaten har otillräckliga resurser.

Det konstnärliga utvecklingsarbetet på

teaterns, dansens och operans område

vilar i stor utsträckning på

nationalscenerna. Det är viktigt att

de har reella möjligheter att

genomföra gästspel och turnéer både i

Sverige och i andra länder. Då det

gäller Dansens Hus anför motionärerna

att verksamheten där har tillfört

danskonsten i Sverige mycket. Redan

från början har Dansens Hus medverkat

i flera projekt för att utveckla och

sprida dansen som konstart i Sverige

(yrkande 8).

I motion N409 (fp) understryker

motionärerna att Folkpartiet

liberalerna slår vakt om

nationalscenerna Operan och Dramaten

(yrkande 7).

Utskottet

Vid flera tillfällen under senare år har

utskottet tagit ställning till

motionsförslag om neddragningar av det

statliga bidraget till Rikskonserter

(senast i bet. 2003/04:KrU1 s. 30 f.).

Liksom tidigare anser utskottet

alltjämt att förslagen till

anslagsminskningar skulle medföra

stora förändringar av Rikskonserters

uppdrag, vilket skulle vara olyckligt.

Som redovisats i ett tidigare

avsnitt i detta betänkande har

regeringen aviserat sin avsikt att i

2005 års vårproposition föreslå en

förstärkning av bidragen till ett

antal scenkonstinstitutioner,

däribland Operan och Dramaten. Således

torde dessa institutioner få täckning

för merparten av de ökade

pensionskostnader som faller på de

båda institutionerna. Enligt

utskottets uppfattning torde de därmed

komma att få goda förutsättningar att

fullfölja sina uppdrag.

Då det gäller Folkpartiets förslag

om ökningar av bidragen till Operan

och Dramaten hänvisar utskottet till

det statsfinansiella läget och kan

således inte förorda någon ytterligare

uppräkning av anslaget som Folkpartiet

föreslagit.

Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och

lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (28:6)

Under anslaget anvisas medel för

statsbidrag till länsmusikverksamhet

samt regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner.

Propositionen

Enligt regeringen har Cirkus Cirkör i Botkyrka

varit banbrytande för att etablera

nycirkusen i Sverige. Verksamheten är

att betrakta som en institution inom

sitt område, med en stark lokal och

regional förankring. Regeringen anser

att verksamhetsstödet till Cirkus

Cirkör i fortsättningen bör beräknas

under detta anslag, varför 2 miljoner

kronor bör överföras från anslag 28:7

Bidrag till vissa teater-, dans- och

musikändamål. Regeringen föreslår

vidare att ytterligare 2 miljoner

kronor ska beräknas för Cirkus Cirkörs

verksamhet. Sammantaget innebär detta

att det inom anslaget kommer att

finnas utrymme för ett bidrag till

Cirkus Cirkör på minst 4 miljoner

kronor. Regeringen erinrar i

sammanhanget om den allmänna

förutsättning som gäller för statliga

bidrag till regional kulturverksamhet

och som innebär att statsbidraget till

Cirkus Cirkör är förenat med villkor

på ekonomisk motprestation från ett

landsting, en kommun eller någon annan

huvudman. Det är - framhåller

regeringen - en uppgift för Statens

kulturråd att ta upp diskussioner med

berörda landsting och kommuner om

detta.

Vidare föreslår regeringen att 92

000 kronor ska föras över från detta

anslag till anslag 28:4

Försöksverksamhet med ändrad regional

fördelning av kulturpolitiska medel.

Sammantaget innebär regeringens

förslag att det under anslaget 28:6

Bidrag till regional musikverksamhet

samt regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner ska

anvisas 742,2 miljoner kronor.

Motionerna

I flera motionsyrkanden föreslås en ökning av

anslaget utöver regeringens förslag.

I motion Kr349 föreslår Moderata

samlingspartiet att anslaget ska ökas

med 28 miljoner kronor i förhållande

till regeringens förslag. Enligt

motionärerna har det under det senaste

året blivit alltmer uppenbart att

såväl Göteborgsoperan som Malmöoperan

inte klarar sig ekonomiskt. Särskilt

akut har situationen varit för den

sistnämnda scenen. Det är väsentligt

att de båda scenerna får goda

ekonomiska förutsättningar redan nu.

Stödet till Göteborgsoperan bör därför

ökas med 12 miljoner kronor, medan

stödet till Malmöoperan bör ökas med 8

miljoner kronor. Vidare bör stödet

till länsmusikorganisationen ökas med

8 miljoner kronor (yrkande 1).

I motion Kr233 utvecklar Moderaterna

skälen bakom de föreslagna

satsningarna. Bland annat erinrar

motionärerna om att

länsmusikinstitutionerna är

organiserade på olika sätt i olika

delar av landet. Förutsättningarna har

varit mycket skiftande vid deras

tillkomst och medelsfördelningen

haltar. Camerata Roman i Kalmar län är

exempel på en kammarorkester, som just

drabbats av den här konstruktionen

(yrkande 13).

Folkpartiet liberalerna motsätter sig

att anslaget delvis används för att

finansiera Kulturrådets administration

av anslaget. Anslaget 28:1 Statens

kulturråd tillförs därför medel för

kostnader som är förknippade med

administration av detta anslag. Därmed

åstadkommer Folkpartiet ett vidgat

utrymme för bidragsgivning under detta

anslag. Dessutom föreslår partiet i

motion Kr368 att anslaget ska ökas med

30 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Av ökningen som

syftar till att stärka den regionala

kulturverksamheten ska 5 miljoner

kronor avsättas för Göteborgsoperan.

Resterande medel ska fördelas mellan

länsmusikinstitutionerna och de

regionala teatrarna (yrkandena 5 och

42).

Även förslaget i en enskild motion,

Kr369 (fp), syftar till att bidraget

till Göteborgsoperan ska höjas. Något

belopp anges dock inte i motionen

(yrkande 5).

Kristdemokraterna föreslår i motion

Kr363 en satsning på den regionala

teatern, dansen och musiken med 5

miljoner kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 8). Av motion Kr361

(kd) framgår att ökningen är avsedd

för bl.a. Göteborgsoperan, som sedan

invigningen 1994 uppnått mycket goda

resultat och nått ut till en bred

publik. Vidare föreslås att även

Dalhalla ska få ett ökat statligt stöd

inom ramen för den regionala teater-,

musik- och dansverksamheten. Dalhalla

är enligt motionärerna av nationellt

intresse och motsvarar mycket väl de

krav som kan ställas på en

musikteaterinstitution (yrkande 4).

I motion Kr389 föreslår Centerpartiet

att anslaget ska ökas med 28 miljoner

kronor utöver regeringens förslag. Av

motionen framgår att ökningen är

avsedd att förbättra länsteatrarnas

möjligheter att göra produktioner som

är anpassade för mindre spelplatser

och för att de ska kunna genomföra

turnéer runt om i länen.

Anslagshöjningen innebär att bidragen

till samtliga länsteatrar kan höjas

med 1 miljon kronor.

Utskottet

Utskottet anser att det är av största betydelse

att de statligt stödda regionala och

lokala teater-, dans- och

musikinstitutionerna har en

finansiering som möjliggör ett rikt

utbud av produktioner och att de når

en stor publik. Ansvaret härför delas

av beslutsfattare på central, regional

och lokal nivå. Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att riksdagen

tidigare beslutat om nivåhöjningar av

detta anslag för åren 2002 och 2003.

Som redovisats i ett tidigare avsnitt

i detta betänkande har regeringen

aviserat att den på tilläggsbudget i

2005 års vårproposition kommer att

föreslå riksdagen att besluta att

tillföra de statligt stödda teater-,

dans- och musikinstitutionerna

särskilda medel för att täcka

merparten av scenkonstens ökade

pensionspremiekostnader (jfr avsnitt

12.3). Utskottet välkomnar en sådan

satsning men är inte berett att i

detta sammanhang förorda att

ytterligare medel tillförs anslaget.

Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikändamål (28:7)

Under detta anslag beräknas medel för

bidrag till fria teater-, dans- och

musikgrupper samt arrangerande

musikföreningar, stöd till produktion

och distribution av fonogram, bidrag

till viss teaterverksamhet av

nationellt intresse såsom

Drottningholms slottsteater,

Ulriksdals slottsteater (Confidencen),

Internationella Vadstena-akademien,

Dalhalla och Orionteatern, bidrag till

Musikaliska Akademien för lokalhyra

och viss administration, bidrag till

skådebaneverksamhet samt bidrag till

verksamheten vid Eric Sahlström-

institutet. Från anslaget lämnas även

särskilda bidrag till Musikaliska

Akademien och Svenska tonsättares

internationella musikbyrå (STIM -

Svensk Musik) för notutgivning,

information m.m.

Propositionen

Som redovisats under anslaget 28:6 Bidrag till

regional musikverksamhet samt

regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner föreslår

regeringen att 2 miljoner kronor i

verksamhetsbidrag till Cirkus Cirkör

fr.o.m. 2005 ska beräknas under

anslaget 28:6 i stället för under

detta anslag. Som en följd därav

föreslås att detta anslag ska minskas

med motsvarande belopp. Regeringens

förslag innebär att 138,8 miljoner

kronor ska anvisas under anslaget. Av

propositionen framgår att den pris-

och löneomräkning som gjorts av

anslaget är negativ och innebär att

anslaget minskas med nära 0,3 miljoner

kronor. Någon förklaring till

minskningen ges inte i propositionen.

Motionerna

I tre av de nu aktuella motionerna föreslås att

anslaget ska ökas västentligt.

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion Kr349 att anslaget ska ökas med

15 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Som skäl för förslaget anförs

bl.a. att de fria teatergrupperna

lever under mycket knappa villkor med

låga löner och hög idealitet. Deras

arbete för att sprida teaterkultur är

oerhört viktigt, dels för att de ofta

står för en förnyelse av scenkonsten,

dels för att de når personer som

annars kanske inte skulle besöka en

teater (yrkande 1).

Även i motion Kr233 framhåller

Moderaterna att mycket av

förnyelsearbetet inom teatern sker

genom oberoende fria grupper. De

svarar också för en mycket stor del av

det utbud som riktas till skolor och

ungdomsgrupper. Det bör därför vara en

självklarhet att dessa gruppers

innovativa verksamheter underlättas.

Enligt motionärerna bör anslaget till

de fria teatergrupperna ökas betydligt

(yrkande 10). Vidare framgår det av

samma motion, Kr233 (m), att

Moderaterna anser att stödet till de

fria dansgrupperna bör höjas. I

motionen sägs att de fria

dansgrupperna i Sverige har ökat sin

publik kraftigt och att de står -

jämfört med dansinstitutionerna - för

50 % av publiken och 70 % av

föreställningarna. Däremot får de bara

en bråkdel av det offentliga stödet

(yrkande 12)

Folkpartiet liberalerna motsätter

sig att anslaget delvis används för

att finansiera Kulturrådets

administration av anslaget. Anslaget

28:1 Statens kulturråd föreslås därför

tillföras medel för kostnader som är

förknippade med administration av

detta anslag. Därmed åstadkommer

Folkpartiet ett vidgat utrymme för

bidragsgivning under anslaget.

Dessutom föreslår partiet i motion

Kr368 att anslaget ska ökas med 23

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 42). Av

ökningen avser 20 miljoner kronor de

fria grupperna, vilka enligt

motionärerna utgör ett viktigt

komplement till institutionsteatrarna

och är konstnärligt berikande för hela

teatersektorn. Liksom

institutionsteatrarna har de fria

grupperna påverkats av förändrade

pensionsvillkor. Staten bör därför ta

ansvar för att de får kompensation för

ökade kostnader inom det nya

pensionssystemet (yrkande 11). Vidare

föreslås i yrkande 9 att 2 miljoner

kronor av ökningen ska tillföras

Drottningholms slottsteater för

teaterns föreställningsverksamhet och

1 miljon kronor ska tillföras Sveriges

Teatermuseum (som får bidrag under

anslaget 28:31 Bidrag till vissa

museer).

Kristdemokraterna föreslår i motion

Kr363 en uppräkning av anslaget med 10

miljoner kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 8).

Kristdemokraterna föreslår också att

anslaget till de fria grupperna ska

pris- och löneomräknas i två

motionsyrkanden, nämligen i motion

Kr357 yrkande 3 och Kr361 yrkande 1,

som utskottet redan har tagit

ställning till tidigare i detta

betänkande i avsnittet om pris- och

löneomräkning.

Centerpartiet föreslår i motion

Kr389 en höjning av anslaget med 25

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Av ökningen är 10

miljoner kronor avsedda för dansares

och sångares pensionsavgångar. Av

motionen framgår bl.a. att de fria

teatergrupperna ofta har en besvärlig

ekonomisk situation och att de får

avsevärt mindre anslag från stat och

kommun och landsting än vad

institutionsteatrarna får. Vidare sägs

att de fria teatergrupperna är viktiga

ur flera aspekter och att de bidrar

till en mångfald i teaterutbudet. En

liknande motivering framförs i motion

Kr354 (c) yrkande 7.

Utskottet

Utskottet noterar att syftet med några av de nu

aktuella motionsyrkandena är att de

fria teatergrupperna ska kompenseras

för höga pensionskostnader. Utskottet

har i ett tidigare avsnitt i detta

betänkande behandlat frågan om

scenkonstnärernas pensioner. I det

sammanhanget har även pensionsfrågor

som rör de fria grupperna berörts.

Enligt utskottets uppfattning bör

regeringen utarbeta ett förslag som

innebär en långsiktig lösning på

frågan hur pensionerna för de fria

grupperna skall säkerställas.

Utskottet vill i anslutning härtill

erinra om det tillkännagivande som

riksdagen gjorde våren 2004 om en

översyn av relationen mellan

verksamhets- och projektbidrag för de

fria grupperna, då en reservation av

Moderaterna, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet

bifölls (bet. 2003/04:KrU7, rskr.

2003/04:202). Tillkännagivandet

syftade även till att en snar lösning

ska komma till stånd då det gäller

frågan om hur pensionerna för de fria

grupperna skall säkerställas (se bet.

s. 22-23).

Utskottet som i övrigt hänvisar till

det statsfinansiella läget ställer sig

bakom regeringens förslag till

medelsanvisning.

I ett senare avsnitt i detta

betänkande kommer utskottet att

behandla ett förslag i propositionen

om riktlinjerna för stöd till

produktion och utgivning av fonogram.

Bidrag till biblioteksverksamhet

(28:8)

Från anslaget utgår statsbidrag till

länsbibliotek, tre lånecentraler, en

invandrarlånecentral samt ett

depåbibliotek. Den statliga

invandrarlånecentralen utgör även bas

för Internationella biblioteket som

bildades i Stockholm under 2000 och

som inrymmer böcker på mer än 100

språk. Syftet med bidraget till den

regionala biblioteksverksamheten är

att fjärrlån ska kunna förmedlas och

att utvecklingsverksamhet ska kunna

stödjas. Stöd till folkbibliotek utgår

fr.o.m. 2002 för biblioteksservice för

vuxenstuderande.

Propositionen

Regeringen föreslår att det under anslaget för

2005 ska anvisas 46 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag

till medelsanvisning.

Utskottet kommer i ett senare avsnitt

i detta betänkande att behandla ett

förslag i propositionen om ändring av

bibliotekslagen.

Litteraturstöd (28:9)

Under detta anslag beräknas medel för

stöd till utgivning och distribution

av litteratur, stöd för inköp av

litteratur till folk- och

skolbibliotek, stöd till läsfrämjande

insatser, stöd till En bok för alla AB

för utgivning och spridning av

kvalitetslitteratur till lågpris, stöd

till Expertkommittén för översättning

av finsk facklitteratur till svenska

samt sortimentsstöd till bokhandeln.

Vidare anvisas medel för ett

internationellt litteraturpris till

Astrid Lindgrens minne. Inom ramen för

anslaget utgår även medel för

utgivning av klassisk litteratur för

skolans behov, utgivning av August

Strindbergs samlade verk och stöd till

författarverkstäder. Dessutom utgår

medel för utgivning av en

barnbokskatalog inom ramen för de

läsfrämjande insatserna. Under

anslaget får Statens kulturråd

disponera medel för administration.

Propositionen

Regeringen föreslår oförändrad nivå på

anslaget, vilket innebär att 101

miljoner kronor anvisas under anslaget

för 2005.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna motsätter sig att

anslaget delvis används för att

finansiera Kulturrådets administration

och tillför i stället anslaget 28:1

Statens kulturråd medel för kostnader

som är förknippade med administration

av detta anslag. Därmed åstadkommer

Folkpartiet ett vidgat utrymme för

bidragsgivning under detta anslag.

Dessutom föreslår partiet i motion

Kr368 att anslaget ska ökas med 9,5

miljoner kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 42). Förslaget

innebär att stödet för inköp av

litteratur till folkbiblioteken ökas

med 13 miljoner kronor. Satsningen

finansieras delvis genom en minskning

med 3,5 miljoner kronor av stödet till

utgivningen av En bok för alla.

Motionärerna anser att En bok för

allas utgivning ska koncentreras

enbart på utgivningen av barn- och

ungdomslitteratur och att utgivningen

av vuxenböcker ska upphöra. Det finns

- menar motionärerna - inte samma

behov av subventionerad

vuxenlitteratur efter det att

bokmomsen sänktes (yrkande 14).

Kristdemokraterna föreslår i motion

Kr363 en minskning av anslaget med 5

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 8). I

motion Kr362 (kd) anförs att det inte

längre är motiverat att staten

finansierar En bok för allas utgivning

av vuxenlitteratur till lågpris. Tack

vare den kraftigt expanderande

pocketbokmarknaden finns nu en stor

mängd kvalitetslitteratur för vuxna

tillgänglig till ett lågt pris

(yrkande 9).

Centerpartiet föreslår i motion

Kr389 en minskning av anslaget med 36

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet har vid ett flertal tillfällen

avstyrkt yrkanden som syftar till en

minskning av stödet till En bok för

alla (senast i bet. 2003/04:KrU1 s.

42). Liksom tidigare år anser

utskottet att den verksamhet som

bedrivs av En bok för alla med

spridning av kvalitetslitteratur till

lågpris och med lässtimulerande

insatser utgör en betydelsefull del av

satsningarna på litteratur, språk och

läsande. Utskottet anser därmed inte

att det finns godtagbara skäl för att

minska medelstilldelningen till En bok

för alla som föreslås motionsvägen.

Utskottet är inte heller berett att

förorda en ökning av anslaget utan

finner att den av regeringen

föreslagna nivån är rimlig. Utskottet

kan således inte biträda här aktuella

motionsförslag som innebär en ändring

av medelsnivån och medelsanvändningen.

Stöd till kulturtidskrifter (28:10)

Från anslaget utgår produktionsstöd och

utvecklingsstöd till

kulturtidskrifter. Inom

utvecklingsstödet utgår även

verksamhetsbidrag till

tidskriftsverkstäder. Vidare utgår ett

särskilt prenumerationsstöd till

biblioteken.

Propositionen

Regeringen anför i inledningsavsnittet till

utgiftsområdet att distribution och

marknadsföring i handeln är ett

problem för mindre tidskrifter. En

grundläggande orsak är att

tidskrifterna med sin låga lönsamhet

inte har möjlighet att anlita gängse

distributionskanaler. Statens

kulturråd har genom projektstöd inom

ramen för det statliga

utvecklingsstödet medverkat till att

Nätverkstan Ekonomitjänst (Nätek) har

kunnat påbörja en verksamhet med

försäljning av lösnummer av

kulturtidskrifter i kommission. Det

innebär att tidskrifter till ett lågt

pris genom Näteks tjänster getts

möjlighet till exponering och

försäljning på marknaden. Regeringen

beräknar en förstärkning av

utvecklingsstödet med 2 miljoner

kronor för att inrymma ett

distributionsstöd. Därmed kan insatser

göras i form av marknadsföring och

kommissionsförsäljning.

Sammantaget föreslår regeringen att

det under anslaget ska anvisas 22,7

miljoner kronor.

Motionerna

I motion Kr368 föreslår Folkpartiet liberalerna

att anslaget ska ökas med 4 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 42). Av ökningen avser 3

miljoner kronor produktionsstödet till

kulturtidskrifterna. Ökningen bör

kunna medge en uppräkning av bidragen

och en viss utökning av antalet

tidskrifter som beviljas stöd. Vidare

föreslår motionärerna att 1 miljon

kronor ska användas för att bygga upp

och starta en paraplyorganisation som

ska tillvarata kulturtidskrifternas

upphovsrättsliga intressen genom Bonus

Presskopia (yrkande 13).

Kristdemokraterna föreslår i motion

Kr363 en ökning av anslaget med 1,5

miljoner kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 8). Höjningen

motiveras i motion Kr362 (kd) med att

det statliga stödet till

kulturtidskrifterna har legat stilla i

många år vilket inneburit att

realvärdet sjunkit. Som en följd av

detta har Kulturrådet tvingats minska

antalet tidskrifter som ges statligt

stöd. Samtidigt har tidskrifternas

kostnader för tryckning och

distribution ökat. Motionärerna

framhåller vidare att Kulturrådet i

sitt budgetunderlag ansett att ett

ökat stöd till kuturtidskrifterna är

en av de nödvändigaste satsningarna på

kulturområdet (yrkande 11).

Utskottet

Utskottet välkomnar regeringens förslag till

utökning av kulturtidskriftsstödet. De

insatser som planeras för

marknadsföring och

kommissionsförsäljning av

tidskrifterna bör kunna medverka till

att tidskrifterna når en större publik

och därmed på ett självklart sätt kan

ingå som ett viktigt inslag i den

offentliga debatten. Utskottet kan

emellertid inte inom ramen för

utgiftsområdet biträda förslag som

innebär ytterligare utökning av

anslaget i enlighet med

motionsförslagen. Utskottet ansluter

sig således till regeringens förslag

till anslagsnivå för 2005.

Talboks- och

punktskriftsbiblioteket (28:11)

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är

en statlig myndighet som i samverkan

med andra bibliotek ska tillgodose

synskadades och andra läshandikappades

behov av litteratur. Biblioteket ska

särskilt framställa och låna ut

talböcker och punktskriftsböcker,

sälja punktskriftsböcker samt ge

upplysningar och råd till främst

folkbibliotek. Biblioteket har en

central utskrivningstjänst för

dövblinda och synskadade

punktskriftsläsare samt svarar för

framställning av studielitteratur för

högskolestuderande med synskador.

Propositionen

I propositionen redovisas att TPB under 2003

förvärvade talböcker motsvarande ca 32

% av den årliga bokutgivningen. Det

sammanlagda antalet förvärvade

talbokstitlar under 2003 var 3 196 och

TPB:s totala talboksbestånd uppgick

därmed till 77 815 titlar.

Produktionen och försäljningen av

punktskriftsböcker ligger på en

fortsatt hög nivå liksom

punktskriftsutlåning och

utskrivningstjänster.

Regeringen föreslår att 68,3

miljoner kronor ska anvisas under

anslaget för 2005.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag

till medelsanvisning.

Utskottet kommer i ett senare

avsnitt i detta betänkande att

behandla regeringens förslag om ett

bemyndigande avseende TPB:s

beställningar av talböcker,

punktskriftsböcker och

informationsmaterial som medför

utgifter under 2006.

Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur

(28:12)

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

litteratur (LL-stiftelsen/Centrum för

lättläst) har till ändamål att äga och

ge ut en nyhetstidning för

begåvningshandikappade samt att ge ut

lättlästa böcker (LL-böcker).

Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte

och inom ramen för ett avtal som

träffats mellan staten och stiftelsen.

Gällande avtal avser perioden den 1

januari 2003-den 31 december 2005.

Propositionen

Regeringen redovisar att försäljningen under

2003 av lättlästa böcker till

bokhandel och bibliotek har ökat. En

utgivning med lättlästa böcker för

unga läsare har också etablerats.

Vidare har upplagan för

nyhetstidningen 8 SIDOR ökat under

2003.

Regeringen föreslår att anslaget för

2005 ska uppgå till 15,4 miljoner

kronor.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att

anslaget ska tillföras 1 miljon kronor

utöver regeringens förslag (yrkande

8). En motivering till

ökningsförslaget framförs i motion

Kr362 (kd). Där anför motionärerna att

LL-stiftelsen för några år sedan

startade utgivning i begränsad skala

av lättläst barn- och

ungdomslitteratur. Uppräkningen av

anslaget behövs för att denna

verksamhet ska kunna utvecklas och för

att antalet utgivna titlar ska kunna

utökas utan att utgivningen av

vuxenlitteratur drabbas (yrkande 10).

Utskottet

Utskottet anser att regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget har en

väl avpassad nivå som gör det möjligt

för stiftelsen att klara sina

åligganden. Motionsförslagen kan

därför inte biträdas av utskottet.

Bidrag till Svenska språknämnden

och Sverigefinska språknämnden

(28:13)

Under anslaget anvisas medel för

bidrag till Svenska språknämndens och

Sverigefinska språknämndens

verksamheter.

Syftet med statens bidrag till

Svenska språknämnden är att nämnden

ska följa utvecklingen av det svenska

språket i tal och skrift och med denna

kunskap som utgångspunkt ge råd till

språkanvändarna för att främja gott

språkbruk. Sverigefinska språknämnden

ska vårda och utveckla finska språket

i Sverige.

Propositionen

Regeringen redovisar i inledningen till

utgiftsområdet att en arbetsgrupp

tillsatts inom Regeringskansliet med

uppgift att utveckla en samlad svensk

språkpolitik. Beredning av förslagen i

betänkandet Mål i mun (SOU 2002:27)

pågår. Regeringen avser att återkomma

till riksdagen i frågan under 2005.

Regeringen föreslår att 5,6 miljoner

kronor ska anvisas under anslaget för

2005.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag

rörande medelsanvisningen.

Statens konstråd (28:14)

Statens konstråd har till uppgift att

verka för att konsten blir ett

naturligt och framträdande inslag i

samhällsmiljön genom att förvärva god

samtidskonst till statens byggnader

och andra lokaler för statlig

verksamhet. Konstrådet ska också

medverka till att konst tillförs även

andra gemensamma miljöer än sådana som

brukas av staten och sprida kunskap om

konstens betydelse för en god

samhällsmiljö.

Propositionen

Regeringen föreslår att 7,27 miljoner kronor

anvisas under ramanslaget. Beloppet

inkluderar en negativ pris- och

löneomräkning på 0,1 miljon kronor.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslaget.

Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön (28:15)

Under anslaget beräknas medel för

konstförvärv beslutade av Statens

konstråd. Vidare beräknas medel som

fördelas av Statens kulturråd till

folkparkerna och vissa

samlingslokalhållande organisationer

för konstinköp.

Propositionen

Regeringen föreslår att 40,44 miljoner kronor

anvisas under ramanslaget.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

Kr349 att anslaget minskas med 11

miljoner kronor (yrkande 1). Partiet

anser att staten inte ska ta ansvar

för andra miljöer än de som kan

betraktas som statliga. I stället bör

kommuner och landsting ta ett ökat

ansvar för miljöer inom sina

ansvarområden.

Folkpartiet liberalerna föreslår i

motion Kr368 en minskning av anslaget

med 7 miljoner kronor (yrkande 42).

Partiet menar att ett ökat lokalt och

regionalt ansvar för utsmyckning av

gemensamma miljöer möjliggör en sådan

besparing på anslaget.

Utskottet

Utskottet har tidigare tagit ställning i frågan

om det statliga engagemanget i

utsmyckning av andra miljöer än de

statliga, senast i betänkandet

2003/04:KrU1. Utskottet anser nu

liksom tidigare att staten bör ta ett

visst ansvar även för den gemensamma

miljö som inte är statligt ägd eller

nyttjad och förutsätter att landsting

och kommuner fortsatt tar en betydande

del av kostnadsansvaret.

Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:16)

Nämnden för hemslöjdsfrågor ska ta

initiativ till, planera, samordna och

göra insatser för att främja hemslöjd

i den mån sådana uppgifter inte

ankommer på annan statlig myndighet.

Nämnden ska inom sitt

verksamhetsområde fördela statligt

stöd till hemslöjdsfrämjande

verksamhet. Nämnden står vidare som

samordnare för

hemslöjdskonsulentverksamheten och

prövar frågan om huvudmannaskap för

konsulenterna. Verket för

näringslivsutveckling Nutek svarar för

nämndens medelsförvaltning och

personaladministration.

Propositionen

Regeringen föreslår en medelstilldelning under

ramanslaget om 1,88 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslaget.

Främjande av hemslöjden (28:17)

Under anslaget beräknas medel för

bidrag till hemslöjdskonsulenternas

verksamhet, Svenska

Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och

projekt inom hemslöjdsområdet.

Anslaget disponeras av Nämnden för

hemslöjdsfrågor.

Propositionen

Regeringen föreslår att 20,38 miljoner kronor

anvisas under ramanslaget.

Motionerna

Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att

anslaget tillförs ytterligare 0,5

miljoner kronor utöver regeringens

förslag. I motion Kr300 av Birgitta

Carlsson och Sven Bergström (båda c)

sägs att Svenska hemslöjdsföreningars

riksförbund behöver ett utökat anslag

om 0,3 miljoner kronor för att kunna

bibehålla nuvarande verksamhetsnivå.

Utskottet

Utskottet ser med tillfredställelse på det

faktum att intresset för hemslöjd ökat

under de senaste åren. Särskilt

glädjande är det att intresset bland

barn och ungdomar ökar och att detta

tagits till vara och vidareutvecklats

genom insatser riktade mot dessa

grupper. Utskottet vill dock inte nu

inom ramen för utgiftsområdet förorda

omfördelningar av medel utan stöder

regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget.

Bidrag till bild- och formområdet

(28:18)

Under anslaget anvisas medel för

bidrag till organisationer m.m. på

bild- och formområdet, bl.a.

verksamhetsstöd till Sveriges

Konstföreningars Riksförbund,

Folkrörelsernas Konstfrämjande och

Föreningen Svensk Form. Under anslaget

anvisas också medel för bidrag till

Akademien för de fria konsterna.

Vidare lämnas ett särskilt

verksamhetsstöd till vissa utställare,

ett utrustningsbidrag till

konstnärliga kollektivverkstäder samt

utställningsersättning till konstnärer

i samband med utställningar.

Propositionen

För att förtydliga de ekonomiska

förutsättningarna för Svensk Form

föreslår regeringen att de statliga

bidragen till föreningen samlas under

ett anslag. Det innebär att 1,75

miljoner kronor motsvarande

verksamhetsbidraget under detta

anslag, överförs till anslaget 28:31

Bidrag till vissa museer.

Regeringen föreslår att på

ramanslaget anvisas 27,96 miljoner

kronor för 2005.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslaget.

Konstnärsnämnden (28:19)

Konstnärsnämnden har till uppgift att

besluta om statliga ersättningar till

bild-, form-, ton-, scen- och

filmkonstnärer samt att främja

internationellt konstnärsutbyte.

Nämnden skall hålla sig underrättad om

konstnärernas ekonomiska och sociala

förhållanden. Syftet med verksamheten

är att genom fördelning av

ersättningar och bidrag verka för att

förbättra konstnärernas villkor.

Propositionen

I inledningen till politikområdet hänvisar

regeringen till synpunkter och

slutsatser i betänkandet Konstnärerna

och trygghetssystemen (SOU 2003:21). I

betänkandet tydliggörs problem och

friktionspunkter som uppstår i mötet

mellan konstnärer och de generella

trygghetssystemen. Ett stort antal

problem påvisas i betänkandet bl.a.

avseende tillämpningen av regelverken

i förhållande till konstnärlig

verksamhet. Ett sätt att komma till

rätta med problemen är att öka

kunskapen bland de tillämpande

myndigheterna om konstnärernas

särskilda villkor, men även att öka

kunskapen bland konstnärerna om

trygghetssystemens utformning och

tillämpning. Som ett led i arbetet för

att förbättra konstnärers ekonomiska

och sociala situation anser

utredningen att Konstnärsnämnden bör

få ett vidgat uppdrag inom sitt

verksamhetsområde.

I propositionen föreslår regeringen

att Konstnärsnämndens

förvaltningsanslag ska förstärkas med

2 miljoner kronor. Syftet med

förstärkningen är att öka nämndens

kunskaper om trygghetssystemens

utformning och tillämpning samt att -

med utgångspunkt i denna

kunskapsuppbyggnad - möjliggöra en

stöd- och rådgivningsfunktion för

konstnärer i frågor som rör de

generella trygghetssystemen. För

ändamålet föreslås att 2 miljoner

kronor förs över från anslaget 28:20

Ersättningar och bidrag till

konstnärer till detta anslag.

Regeringen föreslår att anslaget för

2005 ska anvisas med 14 miljoner

kronor.

Den pris- och löneomräkning som

gjorts av anslaget medför att det

minskas med 83 000 kronor.

Utskottet

Utskottet som senast våren 2004 behandlade

motioner om konstnärsfrågor underströk

då att det är angeläget att

konstnärernas villkor inom olika

områden uppmärksammas av regeringen

och berörda myndigheter och att de

problem som inte beror på

lagstiftningen utan på tillämpningar

av denna snarast åtgärdas (bet.

2003/04:KrU8 s. 9 f.). Mot den

bakgrunden har utskottet anledning att

välkomna den föreslagna satsningen på

Konstnärsnämnden i fråga om

kunskapsuppbyggnad och rådgivning om

de generella trygghetssystemen.

Utskottet biträder regeringens

förslag att 14 miljoner kronor ska

anvisas under anslaget för 2005.

Utskottet vill tillägga följande. Av

budgetpropositionen framgår inte

varför omräkningen av

Konstnärsnämndens anslag är negativ

och uppgår till

-83 000 kronor. Utskottet hänvisar

till ett inledande avsnitt i detta

betänkande där de principer som styr

pris- och löneomräkningen behandlas.

Ersättningar och bidrag till

konstnärer (28:20)

Under anslaget anvisas bl.a. medel för

ersättning till bild- och

formkonstnärer för att deras verk i

offentliga institutioners ägo visas

för allmänheten eller används på annat

allmännyttigt sätt

(visningsersättning). Anvisade medel

fördelas efter beslut av styrelsen för

Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare

fördelas en del av

visningsersättningen individuellt. Den

individuella visningsersättningen

fördelas på basis av det offentliga

innehavet av konstnärens verk i

enlighet med kriterier vilka

fastställts av

upphovsrättsorganisationen Bildkonst

Upphovsrätt i Sverige (BUS). Dessutom

beräknas medel för bidrag till

konstnärer som fördelas av

Konstnärsnämnden respektive Sveriges

författarfond.

Propositionen

Som ett led i arbetet för att förbättra

konstnärers ekonomiska och sociala

situation föreslås att

Konstnärsnämnden ska få ett vidgat

uppdrag. För bl.a. detta ändamål

minskas anslaget med nära 3 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår att 290,1 miljon

kronor ska anvisas under anslaget för

2005.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

Kr349 att anslaget ska minskas med 50

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 1).

Minskningen föreslås mot bakgrund av

en lång rad förslag i motion 239 (m)

på andra områden, bl.a. på

skatteområdet. Dessa förslag syftar

till att göra den ekonomiska

situationen enklare, stabilare och mer

förutsägbar för konstnärerna.

Folkpartiet liberalerna föreslår i

motion Kr368 att anslaget ska öka med

3 miljoner kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 42). I motion Kr364

(fp) anför motionärerna att de

visserligen välkomnar att

Konstnärsnämnden ska få ett vidgat

uppdrag som bl.a. omfattar rådgivning

till konstnärer om hur de sociala

trygghetssystemen fungerar.

Motionärerna avvisar emellertid

regeringens förslag till finansiering

av uppdraget. Även om stipendierna

inte ger särskilt många konstnärer

ökad trygghet är det inte motiverat

att ytterligare minska utrymmet under

anslaget. I stället föreslås en

förstärkning av anslaget som motsvarar

regeringens sänkning, dvs. 3 miljoner

kronor (yrkande 5).

Utskottet

Utskottet har i det föregående under anslaget

28:19 Konstnärsnämnden välkomnat

förslaget att nämnden ska få ett

vidgat uppdrag i fråga om

kunskapsuppbyggnad och rådgivning

beträffande de sociala

trygghetssystemen. Utskottet har inte

något att invända när det gäller

förslaget till hur uppdraget ska

finansieras, nämligen genom att 2

miljoner kronor överförs från detta

anslag till Konstnärsnämndens

förvaltningsanslag (28:19).

Utskottet anser inte att anslaget

ska minskas i förhållande till

regeringens förslag som föreslås i

motion Kr349 (m), inte heller att det

ska förstärkas som föreslås i

motionerna Kr364 (fp) yrkande 5 och

Kr368 (fp) yrkande 42. Utskottet

ansluter sig således till regeringens

förslag till anslagsnivå, vilket

innebär att under detta anslag bör

anvisas 290,1 miljoner kronor för

2005.

Riksarkivet och landsarkiven

(28:21)

Riksarkivet och landsarkiven är

statliga arkivmyndigheter med särskilt

ansvar för den statliga

arkivverksamheten och för arkivvården

i landet. I Riksarkivet ingår bl.a.

Krigsarkivet och Svensk

arkivinformation (SVAR). Krigsarkivet

fullgör uppgiften som arkivmyndighet

för de myndigheter som lyder under

Försvarsdepartementet. SVAR är en

delvis avgiftsfinansierad verksamhet

som arbetar med att bearbeta och

sprida arkivinformation. SVAR riktar

sig framför allt till allmänheten, i

första hand släktforskarna.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 2

miljoner kronor för arbetet med

mottagande, bevarande och

tillhandahållande av

folkbokföringsmaterial. Medlen förs

från utgiftsområde 3. Vidare föreslår

regeringen att anslaget tillförs 8,6

miljoner kronor för leveranser av

arkivmaterial. Medlen förs från

berörda myndigheter.

Regeringen föreslår att på

ramanslaget anvisas 306,3 miljoner

kronor för 2005.

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368

att anslaget tillförs ytterligare 2

miljoner kronor (yrkande 42). Medlen

ska användas till en förstudie av hur

system och rutiner kan utvecklas för

att bygga upp en heltäckande

arkivstrategi som är anpassad till den

moderna digitala miljön (yrkande 21).

Utskottet

Regeringen avser att med anledning av

Arkivutredningens betänkande Arkiv för

alla - nu och i framtiden (SOU

2002:78) lämna en skrivelse om

arkivfrågor till riksdagen i början av

nästa år. Utskottet är av den

anledningen inte berett att nu öka

satsningen på frågan om den digitala

utvecklingens påverkan på arkiven. Det

förtjänar att nämnas att Riksarkivet

tillsammans med bl.a. Luleå tekniska

universitet fr.o.m. 2004 driver

projektet Långsiktigt digitalt

bevarande (LDB). Projektet ska

utveckla metoder och teknik för

digital arkivbildning i den offentliga

arkivverksamheten, hur digital

information kan beredas och överföras

till arkivmyndighet, hur

arkivmyndigheten långtidsarkiverar och

administrerar digital information,

samt hur den långtidsarkiverade

informationen ska göras tillgänglig

för medborgarna nu och i framtiden.

Bidrag till regional

arkivverksamhet (28:22)

Syftet med bidraget är att främja den

regionala arkivverksamheten och att

bättre integrera folkrörelsearkiven i

den regionala kulturpolitiken. Medlen

fördelas av Riksarkivet genom Nämnden

för enskilda arkiv.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 0,68

miljoner kronor med anledning av att

två ytterligare institutioner fr.o.m.

2002 är berättigade till bidrag från

anslaget.

Regeringen föreslår att 5,94

miljoner kronor anvisas på det

obetecknade anslaget för 2005.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att

anslaget ökas med 1 miljon kronor

utöver regeringens förslag (yrkande

8). I motion Kr362 för partiet fram

att verksamheten vid de regionala

arkiven inkl. folkrörelsearkiven

behöver få möjligheten att utvecklas

och att anslaget därför bör förstärkas

(yrkande 5).

Utskottet

Utskottet ser med tillfredställelse att

regeringen efter utskottets påpekande

i betänkande 2003/04:KrU1 föreslår en

ökning av anslaget och därmed

återställer den genomsnittliga

bidragsnivån per bidragsberättigad

institution. I nämnda betänkande

redovisade utskottet även sin syn på

de regionala arkiven. De fyller enligt

utskottets uppfattning en viktig

funktion och har en viktig

kulturpolitisk uppgift. Utskottet är

dock inte berett att förorda en

ytterligare ökning av anslaget genom

en omfördelning av medel inom ramen

för utgiftsområdet.

Språk- och folkminnesinstitutet

(28:23)

Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)

har till uppgift att samla in, bevara,

vetenskapligt bearbeta och ge ut

material om dialekter, folkminnen,

folkmusik, ortnamn och personnamn.

Vidare ska institutet avge yttranden i

ärenden om fastställande av ortnamn

och granska förslag till namn på all-

männa kartor samt yttra sig i fråga om

personnamn.

Propositionen

För att vidmakthålla kompetensen vid

bearbetning och bevarande av

dokumentationen i myndighetens

omfattande samlingar samt att

möjliggöra tolkning och förmedling av

innehållet föreslår regeringen att

anslaget förstärks med 1 miljon

kronor.

Regeringen föreslår att på

ramanslaget anvisas 29,8 miljoner

kronor för 2005.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368

att anslaget ökas med 2 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 42). Motionärerna anser att

medel behöver öronmärkas för arbetet

med en ordbok över Sveriges dialekter

(yrkande 23).

Centerpartiet föreslår även de ökade

medel för en ordbok över Sveriges

dialekter. Partiet föreslår i motion

Kr389 att anslaget ökas med 0,5

miljoner kronor i jämförelse med

regeringens förslag.

Utskottet

I ett svar på en skriftlig fråga från Lennart

Kollmats (fp) om Ordbok över Sveriges

dialekter skriver t.f. kulturminister

Pär Nuder följande.

Arbetet med redigeringen av Ordbok

över Sveriges dialekter pågår vid

Språk- och folkminnesinstitutet

(SOFI) och är inriktat i första

hand mot en version för Internet.

Huvudsyftet är att skapa en

lättillgänglig kunskapsbank för

forskning rörande svensk kultur och

för språkvetenskapen och

allmänheten tillgängliggöra den del

av kulturarvet som dialekternas

ordskatt utgör.

Uppbyggnaden av Internetversionen

fortsätter och i denna kommer de

hittills tryckta delarna av

ordboken att publiceras och nya

ordboksartiklar att läggas ut efter

hand som de blir färdigställda.

SOFI har genom sin verksamhet

bidragit till ett långsiktigt

bevarande av viktiga delar av

kulturarvet. För att vidmakthålla

kompetensen vid bearbetning och

bevarande av den värdefulla

dokumentationen i arkivens

omfattande samlingar samt att

möjliggöra tolkning och förmedling

av innehållen har regeringen

föreslagit i budgetpropositionen

(2004/05:1) att myndighetens anslag

förstärks med 1 miljon kronor

fr.o.m. 2005.

Med detta anser utskottet att

motionsyrkandena i allt väsentligt är

tillgodosedda.

Svenskt biografiskt lexikon (28:24)

Svenskt biografiskt lexikon har till

uppgift att fortsätta och slutföra

utgivandet av verket Svenskt

biografiskt lexikon. Med gällande

vetenskaplig kvalitet ska minst ett

band ges ut vartannat år, dvs. 2,5

häften per år. Slutmålet är att

lexikonet ska vara färdigt 2016.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas

4,29 miljoner kronor för 2005.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslaget.

Riksantikvarieämbetet (28:25)

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om

kulturmiljön och kulturarvet. RAÄ har

bl.a. till uppgift att värna om

kulturvärdena i bebyggelsen och i

landskapet, att bevaka

kulturmiljöintresset vid

samhällsplanering och byggande samt

att verka för att hoten mot

kulturmiljön möts. Dessutom ska RAÄ

utföra arkeologiska undersökningar

samt hålla ett specialbibliotek för

forskning och utveckling inom området.

RAÄ:s avgiftsinkomster uppgick under

2003 till ca 185 miljoner kronor, och

kom främst från arkeologisk

uppdragsverksamhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget, som är ett

ramanslag, anvisas med 192,7 miljoner

kronor för 2005. Det är 6,2 miljoner

kronor mer än för innevarande år. Av

ökningen är 2,3 miljoner kronor en

pris- och löneomräkning medan

resterande tillskott, som är ett

nettobelopp på 3,8 miljoner kronor,

främst förklaras av att regeringen för

innevarande år har gjort en besparing

på 5 miljoner kronor på RAÄ:s anslag

och att ämbetet nu återfår ett lika

stort belopp. Från anslaget överförs

emellertid samtidigt 1,2 miljoner

kronor som en förstärkning till

anslaget 28:28 Centrala museer:

Myndigheter.

Regeringen har därutöver beslutat

att dra in 3,1 miljoner kronor av

RAÄ:s anslagssparande.

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368

yrkande 42 att RAÄ:s myndighetsanslag

ska minskas med en miljoner kronor.

Enligt motionärerna bör ämbetets

arkeologiska uppdragsverksamhet

avskiljas från myndighetsuppgifterna.

Frågan prövas för närvarande av en

utredning, men motionärerna anser att

det är fullt rimligt att kräva att

uppdragsverksamheten redan nu blir

fullt ut självfinansierad (yrkande

39). Därför föreslår de en mindre

neddragning av anslaget.

Utskottet

Regeringen har i februari 2004 tillkallat en

särskild utredare för att se över

vissa frågor på det

uppdragsarkeologiska området (dir.

2004:22). En utgångspunkt för

översynen är att RAÄ:s avdelning för

arkeologiska undersökningar ska

skiljas från RAÄ och att verksamheten

även fortsättningsvis ska bedrivas i

statlig regi.

Enligt utskottets mening finns det

ingen anledning att föregripa

utredningsmannens arbete. Utskottet

kan därför inte ställa sig bakom

Folkpartiets förslag.

Bidrag till kulturmiljövård (28:26)

Bidrag till kulturmiljövård lämnas för

insatser som bidrar till att

kulturmiljön bevaras och görs

tillgänglig. Anslaget används också

för att täcka kostnaderna för vissa

arkeologiska undersökningar och för

arbetet med att ta till vara fornfynd.

Dessutom används det som bidrag till

ombyggnad, renovering och underhåll av

kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse.

Propositionen

Av budgetpropositionen framgår (UO17

s. 49) att RAÄ med stöd av anslaget

Bidrag till kulturmiljövård kunnat

medverka till finansieringen av drygt

500 projekt inom områdena

byggnadsvård, kulturlandskapsvård och

fornvård.

Regeringen föreslår att ramanslaget

för 2005 förs upp med 259,4 miljoner

kronor. Det är något mindre än

innevarande år. Nedskärningen, som

inskränker sig till 161 000 kr,

motiveras inte närmare i

propositionen.

Dessutom har regeringen beslutat att

dra in 3,2 miljoner kronor av

anslagssparande på anslaget.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

Kr349 yrkande 1 att anslaget för 2005

ska tillföras ytterligare 18 miljoner

kronor. Motionärerna hänvisar till det

omfattade arbete som bedrivs runt om i

landet för att bevara vårt kulturarv

och framhåller att behovet av resurser

är mycket stort. Därför ser de det som

anmärkningsvärt att regeringen t.o.m.

föreslår att anslaget ska minskas.

Kristdemokraterna avdelar i motion

Kr363 yrkande 8 ytterligare 5 miljoner

kronor till kulturmiljövården under

2005. Det görs bl.a. för att partiet

vill genomföra några av de förslag som

lagts fram av

Kulturbebyggelseutredningen. Samma

förslag framför partiet också i motion

Kr362 (kd) yrkande 1. Där anger

motionärerna dessutom att de vill

omfördela 1 miljon kronor inom

anslaget till förmån för landets

hembygds- och fornminnesföreningar.

Utskottet

Enligt utskottets mening är regeringens förslag

till medelsberäkning väl avvägd. Under

innevarande år väntas anslaget inte

bli fullt utnyttjat, och även

föregående år understeg belastningen

anvisade medel i sådan omfattning att

regeringen dragit in 3,2 miljoner

kronor av det anslagssparande som

byggts upp. Utskottet biträder därför

inte det moderata förslaget.

Kulturbebyggelseutredningen

tillkallades i juni 2002 för att

utreda skyddet för kulturhistoriskt

värdefull bebyggelse. För ett år sedan

överlämnade utredaren delbetänkandet

De norrländska kyrkstäderna (SOU

2003:81) till regeringen.

Delbetänkandet har remissbehandlats.

Ett slutbetänkande väntas under hösten

2004.

Utskottet ser ingen anledning att

föregripa regeringens behandling av

dessa förslag.

Kristdemokraterna vill dessutom

omfördela 1 miljon kronor av anslaget

till förmån för landets hembygds- och

fornminnesföreningar. Enligt

utskottets mening kan anslaget dock

inte användas för stöd till

föreningar. Det strider mot det av

riksdagen fastlagda ändamålet med

anslaget, vilket finns närmare

preciserat i förordningen (1993:379)

om bidrag till kulturmiljövård. Av den

framgår att anslaget är avsett för

stöd till bl.a. ombyggnad och vård av

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

samt vissa arkeologiska

undersökningar. Utskottet avvisar

därför även detta förslag.

Kyrkoantikvarisk ersättning (28:27)

Enligt tidigare riksdagsbeslut[7] får

Svenska kyrkan sedan 2002 en viss

ersättning av staten för

kulturhistoriskt motiverade kostnader

i samband med vård och underhåll av de

kyrkliga kulturminnena. Ersättningen

som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter,

kyrkliga inventarier och

begravningsplatser ska fördelas av

Svenska kyrkan efter samråd med

myndigheter inom kulturmiljöområdet.

Stödet ska enligt det tidigare

beslutet räknas upp enligt ett

fastställt schema med i princip 50

miljoner kronor per år fram till

slutåret 2009 då nivån ska ha nått 460

miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget som

är ett ramanslag förs upp med 200

miljoner kronor för 2005. Det är en

ökning med 50 miljoner kronor sedan

föregående år.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelsberäkning.

Centrala museer: Myndigheter

(28:28)

Av de statliga, centrala museerna är

det tio som har ställning som

myndighet. De är:

**FOOTNOTES**

[7]:g jämfört med

budgetpropositionen för 2004.

Riksdagens utredningstjänsts

promemorior Lokalkostnader inom

kulturområdet, daterad den 21 oktober

2004 samt Kompletter

-----------------------------------------------------

- Statens historiska museer bestående av Statens

historiska museum samt Kungl. myntkabinettet -

Sveriges ekonomiska museum,

-----------------------------------------------------

- Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,

-----------------------------------------------------

- Naturhistoriska riksmuseet,

-----------------------------------------------------

- Statens museer för världskultur bestående av

Världskulturmuseet i Göteborg samt Etnografiska

museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet,

-----------------------------------------------------

- Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet,

-----------------------------------------------------

- Statens maritima museer bestående av Sjöhistoriska

museet och Vasamuseet samt Marinmuseum i

Karlskrona,

-----------------------------------------------------

- Arkitekturmuseet,

-----------------------------------------------------

- Statens musiksamlingar,

-----------------------------------------------------

- Statens försvarshistoriska museer bestående av

Armémuseum samt Flygvapenmuseum i Linköping,

-----------------------------------------------------

- Moderna museet.

-----------------------------------------------------

Fem av museimyndigheterna är också

ansvarsmuseer inom sina respektive

verksamhetsområden. Det innebär att de

inom sina områden bl.a. ska främja

samordningen mellan museer och

utveckla kontakter med omvärlden.

Ansvarsmuseer är Statens historiska

museum, Nationalmuseum,

Naturhistoriska riksmuseet, Statens

museer för världskultur och Moderna

museet.

Förutom med anslag finansieras de

centrala museimyndigheternas

verksamhet med bl.a. avgifter. Under

2003 uppgick avgiftsintäkterna till

238 miljoner kronor. Av detta belopp

svarade Vasamuseet och Naturhistoriska

riksmuseets Cosmonova för 61,5

respektive 29,5 miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget Centrala

museer: Myndigheter förs upp med 865,6

miljoner kronor för 2005. Det är 76

miljoner kronor mer än för innevarande

år. Av ökningen är 7 miljoner kronor

en pris- och löneomräkning medan

resterande 69 miljoner kronor är ett

nettoresurstillskott främst föranlett

av att regeringen vill utöka antalet

museer med fri entré från nuvarande 3

till 19.

När Moderna museet och

Arkitekturmuseet åter öppnades i

februari 2004 började man där tillämpa

fri entré. I september samma år

öppnades Östasiatiska museet, även det

med fri entré.

I propositionen föreslås att fri

entré ska införas vid ytterligare 16

museer den 1 januari 2005. Dessa är

Historiska museet, Kungl.

Myntkabinettet - Sveriges ekonomiska

museum, Världskulturmuseet i Göteborg,

Medelhavsmuseet, Etnografiska museet,

Livrustkammaren, Skoklosters slott

(delvis), Hallwylska museet (delvis),

Marinmuseum i Karlskrona,

Sjöhistoriska museet, Musikmuseet,

Armémuseum, Flygvapenmuseum i

Linköping, Nationalmuseum,

Naturhistoriska riksmuseet samt

Stiftelsen Nordiska museet. För fri

entréverksamheten tillförs dessa

museer, exklusive Nordiska museet,

66,5 miljoner kronor för 2005.

Därutöver tillförs Naturhistoriska

riksmuseet 5 miljoner kronor för

miljöforskning och

miljöövervakningsprojekt samt Statens

maritima museer 2,5 miljoner kronor

för det fortsatta arbetet med att

bevara regalskeppet Vasa. Vidare

tillförs Statens musiksamlingar 2,2

miljoner kronor och Statens museer för

världskultur 1 miljon kronor utöver

vad som följer av en regelmässig

anslagsuppräkning.

Resurstillskottet till respektive

museum framgår av efterföljande

sammanställning.

Regeringens förslag till medelstilldelning till

Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet begär i motion Kr349

yrkande 1 att den föreslagna

anslagsnivån ska minskas med 84

miljoner kronor. Yrkandet föranleds av

att partiet helt avvisar satsningen på

fri entré, således även den redan

påbörjade vid bl.a. Moderna museet. I

motion Kr233 (m) framför partiet ett

snarlikt förslag (yrkande 5). I det

sammanhanget pekar motionärerna också

på den snedvridande effekt fri entré-

satsningen har gentemot övriga museer.

Likaså i motion 2003/04:MJ65 av

Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

kritiseras satsningen på fri entré

(yrkande 10). En fråga som

motionärerna anser bör klaras ut innan

man fortsätter utbyggnaden är om

museerna som har eller kommer att få

fri entré kompenseras fullt ut för

minskade intäkter och ett ökat

slitage.

Även Folkpartiet liberalerna

motsätter sig i motion Kr368 yrkande

42 regeringens satsning på fri entré.

Motionärerna finner det betydligt mer

angeläget att satsa på höjd kvalitet i

museerna och samlingsvård i stället

för fri entré (yrkande 17). Som ett

alternativ till regeringens förslag

till fri entré, som av motionärerna

ses som en påtvingad lösning, vill de

ge alla offentligt finansierade museer

möjlighet att införa fri entré för

barn och ungdomar och avdelar för

detta ändamål 24 miljoner kronor

(yrkande 25). Dessutom tillför de 3

miljoner kronor till Moderna museet

samt 11 miljoner kronor till ökat stöd

till vård av samlingar.

Kristdemokraterna avvisar i motion

Kr363 yrkande 8 regeringens generella

satsning på fri entré men godtar

förslaget om det begränsas till barn

och ungdom. Samma förslag framför

partiet i motion Kr362 yrkande 12.

Partiet vill därutöver satsa 7

miljoner kronor på vård av samlingarna

samt museernas säkerhet (yrkande 14).

Även Centerpartiet anser att fri

entré-verksamheten ska begränsas till

barn och ungdomar upp till 19 år.

Detta förslag framför partiet i motion

Kr389 och minskar av denna anledning

anslaget 28:28 med 72,5 miljoner

kronor. Dessutom satsar motionärerna 1

miljon kronor på projektering av

Naturhistoriska riksmuseets Botanhus.

Utskottet

De fyra oppositionspartierna går på

olika sätt emot regeringens förslag

att vid årsskiftet utöka antalet

museer med fri entré från 3 till 19.

Moderata samlingspartiet motsätter sig

helt detta förslag medan Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet godtar fri entré som en

lösning för barn och ungdomar.

Utskottet vill med anledning av

detta framhålla följande. Museerna är

en del av det offentliga rummet och en

del av vårt gemensamma kulturarv som

alla ska kunna ta del av. Genom

samlingarna och arbetet kring dessa

förmedlas djupa kunskaper om historien

och därmed också om vår samtid. Enligt

utskottets mening är det angeläget att

alla oavsett ålder får del av

satsningen på fri entré. Museerna kan

då också fungera som icke-kommersiella

mötesplatser, vilket utskottet ser som

en fördel eftersom vi i dagens

samhälle börjar lida brist på sådana.

Utskottet kan med hänsyn härtill inte

godta förslag som innebär att

satsningen begränsas till barn och

ungdomar, än mindre att den helt

avvisas.

Utskottet ställer sig alltså bakom

regeringens förslag till

medelsberäkning på anslaget och

avvisar motionärernas förslag till

alternativa satsningar inom anslaget.

Centrala museer: Stiftelser (28:29)

Det finns fyra centrala

stiftelsemuseer, nämligen Nordiska

museet, Skansen, Tekniska museet samt

Arbetets museum. För Arbetets museum,

som är beläget i Norrköping,

fastställs stadgarna av dess huvudmän.

För de tre övriga stiftelsemuseerna

gäller stadgar som har fastställts av

regeringen.

Nordiska museet är inom sitt

verksamhetsområde ansvarsmuseum.

Anslagen till de fyra museerna är

ungefär dubbelt så höga som deras

avgiftsintäkter. Under 2003 uppgick

intäkterna från avgifter till

sammanlagt 104 miljoner kronor. Härav

svarar Skansen för 71 miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget, som

är ett obetecknat anslag, förs upp med

219,4 miljoner kronor för 2005. Det är

13,1 miljoner kronor mer än

innevarande års anslag. Uppräkningen

förklaras av att 12 miljoner kronor

tillförs Nordiska museet, främst på

grund av att även detta museum ska

omfattas av fri entré. Dessutom

tillförs Skansen 1,5 miljoner kronor

för att skapa goda förutsättningar för

att bevara museets kulturhistoriska

byggnader.

Den pris- och löneomräkning som är

gjord av anslaget medför att anslaget

minskas med närmare 0,4 miljoner

kronor. Resurstillskottet till

respektive stiftelsemuseum framgår av

efterföljande sammanställning.

Regeringens förslag till medelstilldelning till

Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion Kr349 yrkande 1 att anslaget

minskas med 25 miljoner kronor.

Minskningen förklaras av att partiet

motsätter sig dels att fri entré

införs vid Nordiska museet, dels att

Arbetets museum får statligt stöd.

Folkpartiet liberalerna avvisar i

motion Kr368 yrkande 42 regeringens

förslag att låta Nordiska museet

omfattas av en generell fri entré.

Däremot är motionärerna öppna för att

stödja de museer som önskar införa fri

entré för barn och ungdom. Dessutom

satsar partiet 5 miljoner kronor på

ökat stöd till vård av

stiftelsemuseernas samlingar.

Kristdemokraterna är i motion Kr363

yrkande 8 av ungefär samma uppfattning

som Folkpartiet. Motionärerna

motsätter sig en generell fri entré

men godtar det för barn och ungdomar.

Detta krav framförs också i motion

Kr362 (kd) yrkande 12.

Kristdemokraterna vill även avdela 1

miljon kronor för att förbättra

stiftelsemuseernas vård av samlingarna

samt säkerhet.

Utskottet

Även beträffande detta anslag är det i

första hand synen på den fria entrén

som skiljer regeringens förslag från

oppositionspartiernas. Moderata

samlingspartiet vill därutöver helt

avveckla stödet till Arbetets museum.

Utskottet motsätter sig även dessa

förslag.

I samband med beredningen av detta

ärende har utskottet uppvaktats av

företrädare för Stiftelsen Nordiska

museet, Stiftelsen Tekniska museet och

Livrustkammaren som påtalat de problem

dessa museer möter när deras

hyreskompensation blir negativ på

grund av fallande marknadshyror

samtidigt som de från fastighetsägaren

får förhandlingsbud om höjda hyror för

nästa år. En viktig förklaring till

den negativa hyreskompensationen är

att hyresavtalen för några av de

lokaler som dessa museer disponerar

kommer att omförhandlas inför 2005,

vilket medfört att priskompensationen

för dessa lokaler anpassats till de på

senare år kraftigt sänkta

marknadshyrorna i Stockholmsområdet.

Den negativa hyreskompensationen har

också slagit igenom på pris- och

löneomräkningen av anslaget och

bidragit till att detta minskas med

närmare 0,4 miljoner kronor. Utskottet

har i ett tidigare avsnitt i detta

betänkande behandlat pris- och

löneomräkningsfrågor - avsnitt 2.2 -

och där tagit upp denna problematik

till diskussion.

Bidrag till regionala museer

(28:30)

Bidrag till regionala museer syftar

till att stödja museerna i deras

uppgift att samla in, bearbeta och

förmedla kunskaper om regionens

kulturarv, dess konstutveckling samt

om samhället och miljön i övrigt.

Statsbidraget ska ge museerna

möjlighet att ta ansvar för sin del av

det regionala kulturmiljöarbetet.

Under anslaget anvisas även medel

för kostnader för lönebidragsanställda

vid de regionala museerna.

Propositionen

Regeringen föreslår att 150 miljoner kronor

anvisas för 2005 på det obetecknade

anslaget. Jämfört med innevarande år

är det en ökning med 11 miljoner

kronor. Av ökningen är 3 miljoner

kronor föranledda av den pris- och

löneomräkning som gjorts. Resterande

tillskott förklaras framför allt av

att regeringen vill permanenta den

museipedagogiska satsning som gjorts

på senare år. Enligt regeringens

förslag ska det göras inom en årlig

ram på 15 miljoner kronor räknat från

den 1 juli 2005. För andra halvåret

2005 tillförs anslaget därför 7,5

miljoner kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

Kr349 yrkande 1 att ytterligare 15

miljoner kronor ska tillföras anslaget

för 2005 och där användas för att

förstärka länsmuseernas pedagogiska

arbete bland barn och ungdom.

Folkpartiet liberalerna anvisar i

motion Kr368 yrkande 42 ytterligare

16,5 miljoner kronor på anslaget för

2005. Av tillskottet är 14 miljoner

kronor avsedda för vård av samlingar,

2 miljoner kronor för stöd till

Nordiska Akvarellmuseet och 0,5

miljoner kronor för Marionettmuseet

(yrkandena 5 och 20). I motion Kr369

av Anita Brodén m.fl. (fp) förordas

också att statsbidraget till Nordiska

Akvarellmuseet höjs (yrkande 7). I

partimotionen Kr368 föreslår

Folkpartiet dessutom att det ska

öppnas möjlighet även för de regionala

museerna att införa fri entré för barn

och ungdom (yrkande 25).

Kristdemokraterna ökar i motion

Kr363 yrkande 8 anslaget med 23

miljoner kronor. Av detta belopp ska

15 miljoner kronor göra det möjligt

att införa fri entré för barn och

ungdomar på de regionala museerna.

Resterande 8 miljoner kronor är

avsedda för åtgärder som förbättrar

vården av samlingarna och säkerheten

vid dessa museer.

Utskottet

Utskottet delar regeringens

uppfattning att det är angeläget att

stärka det pedagogiska arbetet inom

museiområdet. Under 2001-2003 har en

särskild satsning på museipedagogik

genomförts på såväl regionala som

statliga museer. Satsningen har enligt

Kulturrådets preliminära bedömning

fallit väl ut. En slutlig utvärdering

kommer att redovisas för regeringen

under första halvåret 2005. Utskottet

instämmer i regeringens bedömning att

denna satsning bör permanentas för de

regionala museerna inom en årlig ram

på 15 miljoner kronor. Först bör dock

den slutliga utvärderingen avvaktas.

Det innebär att verksamheten kan komma

i gång först andra halvåret 2005 och

för detta ändamål bör ytterligare 7,5

miljoner kronor anvisas. Utskottet

finner det dock inte motiverat att gå

utöver vad regeringen förordat och kan

därför inte biträda det moderata

förslaget om ytterligare insatser på

detta område.

Liksom Folkpartiet liberalerna anser

utskottet att vården av museernas

samlingar är en angelägen uppgift.

Folkpartiet har för detta ändamål

avdelat 14 miljoner kronor på

anslaget. I Folkpartiets

budgetalternativ finns det emellertid

en direkt koppling mellan

finansieringen av dessa insatser och

partiets nej till regeringens förslag

om fri entré. Eftersom utskottet inte

godtar Folkpartiets förslag till

finansiering och för egen del inte

heller är berett att göra några andra

omprioriteringar inom den ram som

riksdagen lagt fast för

utgiftsområdet, kan utskottet inte

ställa sig bakom den föreslagna

satsningen på föremålsvård. Utskottet

kan inte heller tillstyrka något av de

övriga motionsförslag som rör

anslaget.

Bidrag till vissa museer (28:31)

Under anslaget beräknas medel för

bidrag till ett antal museer och andra

institutioner, de flesta med viss

formell anknytning till staten.

Regeringen har fastställt stadgar

för stiftelserna Dansmuseifonden

(Dansmuseet), Drottningholms

teatermuseum, Carl och Olga Milles

Lidingöhem (Millesgården), Thielska

galleriet och Föremålsvård i Kiruna.

Av de övriga står stiftelserna

Strindbergsmuseet och Rooseum delvis

under kommunalt huvudmannaskap, medan

stiftelserna Judiska museet, Röhsska

museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna

har bildats av organisationer och

andra intressenter.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget, som är ett

obetecknat anslag, ska föras upp med

51,7 miljoner kronor för 2005. Det är

1,7 miljoner kronor mer än innevarande

år. Ökningen, som är ett nettobelopp,

förklaras av att anslaget har

tillförts 1 miljon kronor i samband

med pris- och löneomräkningen. Vidare

föreslår regeringen att stödet till

Svensk Form i sin helhet ska utgå från

detta anslag. Av denna anledning

tillförs anslaget 1 miljon kronor från

anslaget 28:3 Nationella uppdrag samt

1,75 miljoner kronor från anslaget

28:18 Bidrag till bild och

formområdet, dvs. tillsammans 2,75

miljoner kronor. På anslaget har under

innevarande budgetår 2 miljoner kronor

anvisats som ett engångsbelopp till

Föremålsvård i Kiruna. Eftersom denna

tillfälliga satsning upphör nästa år

görs då en lika stor minskning av

anslaget.

Medelstilldelningen till de olika

museerna och institutionerna framgår

av efterföljande sammanställning.

Regeringens förslag till fördelning av anslaget

Bidrag till vissa museer

Tusental kronor

I propositionen kommenterar regeringen

särskilt medelsbehovet för Sveriges

Teatermuseums samlingar. Mot bakgrund

av den debatt som förts i frågan det

senaste året framhåller regeringen att

det är styrelsens ansvar att göra

nödvändiga prioriteringar. Regeringen

ser därför positivt på att styrelsen

inkommit med en plan för samlingarnas

vård i ett kortare perspektiv och

verksamhetens inriktning på längre

sikt.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368

yrkande 42 att ytterligare 4 miljoner

kronor ska anvisas på anslaget för

2005 för att där användas till framför

allt vård av samlingarna. Under annat

anslag (28:7) föreslås i samma motion

att ett årligt engångsbidrag på 1

miljon kronor till Teatermuseet görs

permanent och fördubblas. Teatermuseet

skulle därigenom tillföras ytterligare

2 miljoner kronor per år (yrkande 9).

Även Kristdemokraterna vill satsa på

Teatermuseet och sätter för detta

ändamål av ytterligare 1,5 miljoner

kronor för 2005 i sin motion Kr363

yrkande 8. Dessutom motsätter sig

partiet att det nationella uppdraget

för form och design ska upphöra.

Kristdemokraterna återför därför 1

miljon kronor från de medel som i

regeringens budgetförslag finns

avsatta på detta anslag för Svensk

Form och återför dem till anslaget

28:3 Nationella uppdrag.

I motion Kr343 av Eva Flyborg (fp)

föreslås att projektet

Ostindienfararen Götheborg ska lyftas

till nationell nivå. Motionären vill

att projektets framtid ska

säkerställas (yrkande 1), att all

dokumentation, kunskap och erfarenhet

som framkommit bevaras för att i

framtiden kunna förmedla ett svenskt

kulturarv (yrkande 2) samt att

Kulturdepartementet ges i uppdrag att

"inom ramen" omfördela resurser så att

projektet erhåller 20 miljoner kronor

(yrkande 3).

I motion Kr352 av Eva Flyborg och

Axel Darvik (fp) föreslås att

stiftelsen Emigranternas Hus ska

tilldelas 2 miljoner kronor.

Utskottet

Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna

föreslår att stödet till Teatermuseet

ska utökas, Folkpartiet med i princip

2 miljoner kronor och

Kristdemokraterna med 1,5 miljoner

kronor. Utskottet är i denna fråga

inte av någon annan åsikt än den

uppfattning som regeringen givit

uttryck för i budgetpropositionen och

som utskottet nyss har redovisat.

Svensk Form har i två omgångar varit

innehavare av det tidsbegränsade

nationella uppdraget inom området

formgivning och design. Regeringen

bedömer att Svensk Form har fullgjort

sitt uppdrag under perioden 1999-2004.

Inför designåret 2005 kan det enligt

utskottets mening finnas skäl att

tydligt ange vilka ekonomiska

förutsättningar som gäller för Svensk

Form under åren framöver. Det ter sig

då naturligt att under ett anslag

samla de olika statliga bidrag som

föreningen uppbär. Utskottet har

därför inget att erinra mot

regeringens förslag utan tillstyrker

detta och avstyrker Kristdemokraternas

förslag.

I motionerna Kr343 (fp) och Kr352

(fp) föreslås att staten ska stödja

projektet Ostindienfararen Götheborg

och stiftelsen Emigranternas Hus i

Göteborg. Båda förslagen saknar

finansiering och ryms inte utan

omprioriteringar inom den ekonomiska

ram som riksdagen lagt fast för

utgiftsområde 17. Utskottet kan därför

inte biträda motionerna.

Stöd till icke-statliga

kulturlokaler (28:32)

Anslaget används för att stödja ny-

eller ombyggnad inklusive

handikappanpassning av musei-, teater-

och konsertlokaler som tillhör någon

annan än staten. Beslut om bidrag

fattas av Boverkets

samlingslokalsdelegation efter samråd

med Statens kulturråd.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget förs upp

med oförändrade 10 miljoner kronor för

2005.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363

yrkande 8 att ytterligare 2 miljoner

kronor ska anvisas på anslaget. I

motion Kr358 framhåller motionärerna

att det är motiverat att se över nivån

på anslaget med tanke på de behov som

finns. I avvaktan på denna översyn

anser man att det av dem föreslagna

resurstillskottet på 2 miljoner kronor

ska användas till handikappanpassning

av lokaler (yrkande 12).

Utskottet

Vid utgången av 2003 fanns på anslaget ett

anslagssparande som till sin

omfattning var nästan lika stort som

själva anslaget. Anslagssparandet kan

under innevarande år komma att öka

ytterligare eftersom den väntade

medelsförbrukningen motsvarar knappt

70 % av anvisade medel.

Utskottet som anser att regeringens

medelsanvisning på anslaget är väl

avvägd avstyrker Kristdemokraternas

förslag.

Riksutställningar (28:33)

Riksutställningar har till uppgift att

främja utställnings- och

konstbildningsverksamheten genom att

förmedla och ordna utställningar samt

bistå med råd och annan service.

Myndigheten ska också utveckla och

förnya utställningen som medium för

kunskapsförmedling, debatt och

upplevelse.

Riksutställningars verksamhet

finansieras till viss del med

avgifter. Intäkterna från sådana

avgifter uppgick under 2003 till 8,1

miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att 45,2 miljoner kronor

anvisas för 2005 på ramanslaget. Det

är 0,6 miljoner kronor mer än

innevarande år. Ökningen förklaras

helt av den gjorda pris- och

löneomräkningen.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

Kr349 yrkande 1 att anslaget minskas

med 16 miljoner kronor och att hälften

av denna besparing används som ett

resurstillskott till länsmusiken.

Folkpartiet liberalerna minskar i

motion Kr368 yrkande 42 anslagsnivån

med 5 miljoner kronor. Enligt

motionärerna bör Riksutställningars

ansvar för att producera utställningar

kunna överföras på de större kommunala

och regionala museerna.

Riksutställningar bör enligt deras

mening i stället inrikta sig på att

förmedla andra museers produktioner

till övriga delar av landet. De vill

därför minska Riksutställningars

anslag för att i stället öka

tilldelningen till de regionala

museerna (yrkande 19).

Utskottet

Utskottet finner inte anledning att frångå

regeringens förslag till

medelsberäkning och avstyrker därför

förslagen i de båda motionerna.

Forum för levande historia (28:34)

Forum för levande historia har till

uppgift att främja arbetet med frågor

som rör demokrati, tolerans och

mänskliga rättigheter. Verksamheten

ska ta sin utgångspunkt i Förintelsen

och stärka människors vilja att aktivt

verka för alla människors lika värde.

Arbetet ska bedrivas i nära kontakt

med pågående forskning och andra

institutioner verksamma med liknande

frågor.

Propositionen

I propositionen föreslås att 42,2 miljoner

kronor anvisas på myndighetens

ramanslag för 2005. Det är 0,4

miljoner kronor mer än innevarande år.

Ökningen förklaras helt av den gjorda

pris- och löneomräkningen.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

Kr349 yrkande 1 att anslaget tillförs

ytterligare 20 miljoner kronor.

Tillskottet är avsett att användas

till en särskild upplysningskampanj om

nationalsocialismens, kommunismens och

fascismens brott mot mänskligheten.

Centerpartiet föreslår i motion

Kr389 att anslaget minskas med 22

miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet har flera gånger tidigare

framhållit[8] att det uppdrag som

Forum för levande historia tilldelats

är så vidsträckt att myndigheten

mycket väl - om den finner det

lämpligt - kan ägna sig åt frågor av

det slag som Moderata samlingspartiet

tar upp i sin motion. Utskottet har

ställt sig bakom regeringens förslag

till medelsanvisning på utgiftsområdet

och är inte berett att därutöver

anvisa särskilda medel för detta

ändamål. Utskottet avstyrker därför

detta förslag.

Centerpartiet föreslår utan någon

motivering att myndighetens anslag ska

halveras. Utskottet ser för egen del

inget skäl till att biträda detta

förslag.

Statliga utställningsgarantier och

inköp av vissa kulturföremål

(28:35)

Under anslaget beräknas medel för

inköp av kulturföremål som har sådant

konstnärligt, historiskt eller

vetenskapligt värde att det är av

synnerlig vikt att de införlivas med

offentliga samlingar.

Anslaget belastas också med

kostnaderna för eventuellt infriade

garantier enligt förordningen

(1998:200) om statliga

utställningsgarantier.

Regeringen har beslutat att dra in

30 000 kr av anslagssparandet.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget, som är ett

ramanslag, förs upp med oförändrade

80 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag.

Filmstöd (28:36)

Under anslaget beräknas medel för

statens stöd till svensk

filmproduktion m.m. enligt

förlängningen av 2000 års filmavtal.

Syftet med stödet är att främja

värdefull svensk filmproduktion, att

främja spridning och visning av

värdefull svensk film, att främja

bevarandet och tillgängliggörandet av

filmer och material av

kulturhistoriskt intresse liksom att

verka för internationellt samarbete i

dessa avseenden samt att förbättra

kvinnliga filmskapares villkor. Under

anslaget beräknas även medel för ett

filmarkiv för film på filmbas i

Grängesberg och för Konstnärsnämndens

filmstöd.

Propositionen

I inledningen till politikområdet informerar

regeringen om att parterna i 2000 års

filmavtal har träffat avtal om att

förlänga filmavtalet under ett år,

t.o.m. den 31 december 2005. En

särskild arbetsgrupp prövar

förutsättningarna för ett nytt

filmavtal från 2006.

Vidare sägs i inledningen att en

decentralisering av filmproduktionen

har ägt rum i Sverige under den

senaste tioårsperioden. I Norrbotten

kretsar en stor del av

filmutvecklingen kring Filmpool Nord,

som startade den första regionala

produktionsverksamheten i Sverige och

som var tidigt ute även i ett

europeiskt perspektiv. I dag

finansieras Filmpool Nord bl.a. av

medel från EU:s strukturfonder. Dessa

medel kommer dock successivt att

minska. Regeringen föreslår att detta

ekonomiska bortfall ska täckas genom

att Filmpool Nord fr.o.m. 2005 ska

tilldelas 1 miljon kronor.

Regeringen föreslår att under

anslaget för 2005 ska anvisas 235,7

miljoner kronor.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att

anslaget ska tillföras 3 miljoner

kronor utöver regeringens förslag.

Medlen är avsedda för utveckling av

verksamheten vid filmarkivet i

Grängesberg. Arkivet bör enligt

motionärerna få ansvar för att teknisk

och laboratorieteknisk kompetens byggs

upp och hålls vid liv.

Utskottet

Utskottet kan inte biträda förslag som innebär

att anslaget utökas utöver regeringens

förslag. Enligt utskottets uppfattning

bör således 235,7 miljoner kronor

anvisas under anslaget för 2005.

Forsknings- och utvecklingsinsatser

inom kulturområdet (28:37)

Under anslaget beräknas medel för

forsknings- och utvecklingsinsatser

inom kulturområdet. Medlen används för

projekt inom Statens kulturråds,

ansvarsmuseernas, Riksarkivets,

Riksantikvarieämbetets samt Språk- och

folkminnesinstitutets ansvarsområden.

Vidare beräknas under anslaget medel

för del av kostnaderna för

grundforskning inom naturvetenskap vid

Naturhistoriska riksmuseet.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 ska

uppgå till 35,4 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet biträder regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

Under rubriken Anslag inom

utgiftsområde 17 som hör till

politikområde 26 Forskning behandlar

utskottet anslaget 26:1 Statens ljud-

och bildarkiv.

Samarbetsnämnden för statsbidrag

till trossamfund (28:38)

Samarbetsnämnden för statsbidrag till

trossamfund har till uppgift att pröva

frågor om statsbidrag till

trossamfund.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas

3,64 miljoner kronor för 2005.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslaget.

Stöd till trossamfund (28:39)

Målet för det statliga stödet till

trossamfund är att bidra till att

skapa förutsättningar för

trossamfunden att bedriva en aktiv och

långsiktigt inriktad religiös

verksamhet i form av gudstjänst,

själavård, undervisning och omsorg.

Statligt stöd till trossamfund kan

lämnas i form av statsbidrag och

avgiftshjälp till registrerade

trossamfund.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas

50,75 miljoner kronor för 2005.

Av propositionen framgår att

regeringen avser att under hösten 2004

besluta om en översyn som bl.a.

omfattar formerna för stödet till

trossamfund och sammansättningen av

Samarbetsnämnden för statsbidrag till

trossamfund samt frågan om det

register över trossamfunden som förs

av Kammarkollegiet.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368

att anslaget ökas med 10 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 42). Anslagsökningen ska

bl.a. användas till utökat stöd till

sjukhuskyrkans verksamhet (yrkande

35).

Kristdemokraterna föreslår i motion

Kr363 att trossamfundens

verksamhetsbidrag ökas med 5 miljoner

kronor och att trossamfundens

lokalbidrag ökas med 3 miljoner kronor

(yrkande 8). Även i motion Kr358

förespråkar partiet en ökning av

verksamhetsbidragen med 5 miljoner

kronor (yrkande 15) och en ökning av

lokalbidragen med 3 miljoner kronor

(yrkande 12). En del av det ökade

stödet till trossamfunden ska enligt

motionen användas till sjukhuskyrkans

verksamhet (yrkande 16).

Centerpartiet föreslår i motion

Kr389 att stödet till sjukhuskyrkan

ökas med 1 miljon kronor utöver

regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet anser att den översyn av

statsbidragen till trossamfunden som

aviseras i budgetpropositionen bör

avvaktas och utskottet kan därför inte

nu förorda omfördelningar inom

utgiftsområdet till förmån för

trossamfunden.

3.2.2 Politikområde 27 Mediepolitik

Statens biografbyrå (27.1)

Statens biografbyrå ska granska filmer

och videogram som är avsedda att visas

vid allmän sammankomst eller offentlig

tillställning. På begäran

förhandsgranskas även filmer och

videogram för enskilt bruk.

Biografbyrån fastställer åldersgränser

för de filmer som granskats. Vidare

kan byrån besluta om att klipp ska

göras i filmer samt om visningsförbud.

Biografbyrån utövar tillsyn över

videogrammarknaden och efterlevnaden

av bestämmelserna i brottsbalken om

olaga våldsskildring och otillåten

utlämning av teknisk upptagning när

det gäller rörliga bilder.

Biografbyrån ska enligt brottsbalken

yttra sig till Justitiekanslern (JK) i

åtalsärenden som rör olaga

våldsskildring samt ge medgivande till

åtal som rör otillåten utlämning av

teknisk upptagning.

Propositionen

Biografbyrån har i sin årsredovisning för 2003

redovisat sitt resultat i enlighet med

nya verksamhetsmål och

återrapporteringskrav som regeringen

lagt fast. Regeringen gör bedömningen

att man därigenom fått bättre

möjlighet att följa upp målen för

byråns verksamhet. I mål- och

resultatdialogen med Biografbyrån har

framkommit att man även från byråns

sida anser att förändringarna gett

positivt resultat.

Regeringen föreslår att anslaget för

2005 ska uppgå till 10,1 miljoner

kronor.

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368

att anslaget ska minskas med 3,5

miljoner kronor. Besparingen

åstadkommes genom att vuxencensuren

avskaffas (yrkande 42).

Utskottet

Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat

frågan om förändring av Biografbyråns

verksamhetsmål och om den mål- och

resultatdialog som förts mellan

regeringen och byrån.

Utskottet fann vid föregående

riksmöte att det var intressant att

mål- och resultatdialogen mellan

regeringen och Biografbyrån resulterat

i förändrade verksamhetsmål i

regleringsbrevet. Utskottet uttryckte

en förhoppning om att dessa ändringar

skulle komma att leda till förbättrade

möjligheter att följa upp målen för

myndighetens verksamhet (bet.

2003/04:KrU1 s. 88-89). Utskottet kan

nu notera att såväl regeringen som

Biografbyrån anser att förändringarna

gett ett positivt resultat.

Utskottet är inte berett att

tillstyrka förslag som innebär att

förhandsgranskningen av vuxenfilm

avskaffas. Således kan utskottet inte

heller förorda en minskning av

anslaget med 3,5 miljoner kronor som

föreslås av Folkpartiet liberalerna.

Utskottet ansluter sig till

regeringens förslag till anslagsnivå,

vilket innebär att anslaget bör föras

upp med 10,1 miljoner kronor för 2005.

Utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland (27:2)

Under anslaget anvisas medel för de

kostnader Teracom AB har för

rundradiosändningar i

Storstockholmsområdet av finländska

TV-program, de kostnader Sveriges

Television AB har för

tillhandahållande och överföring av en

svensk programkanal till Finland, de

kostnader Comhem AB har för

tillhandahållande av den finska

programkanalen till kabelnät på ett

antal orter i Sverige samt

Sverigefinska Riksförbundets kostnader

i samband med utsändning av den finska

programkanalen i Sverige. De

sistnämnda kostnaderna baserar sig på

överenskommelser mellan riksförbundet

och förhandlingsorganisationen

Copyswede som företräder vissa

rättighetshavarorganisationer.

Det svensk-finska televisionsutbytet

bedrivs enligt en princip om

ömsesidighet. Finland ansvarar för

kostnaderna för utsändningen av en

svensk programkanal i Finland och för

överföringen av en finsk programkanal

till Sverige. På motsvarande sätt

ansvarar Sverige för kostnaderna för

utsändningen av en finsk programkanal

i Sverige och för överföringen av en

svensk programkanal till Finland.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2005 ska

uppgå till 20,6 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens

förslag.

Bidrag till dokumentation om den

mediepolitiska utvecklingen och

till europeiskt mediesamarbete

(27:3)

Under anslaget anvisas medel för

svensk medverkan i Europeiska

audiovisuella observatoriet, ett

forsknings- och statistikinstitut som

samlar in och distribuerar information

om den europeiska film-, TV- och

videoindustrin. Observatoriet driver

dessutom ett utvecklingsarbete i syfte

att skapa jämförbar europeisk

statistik på det audiovisuella

området.

Propositionen

Regeringen uttalade i budgetpropositionen för

2004 sin avsikt att använda

400 000 kronor årligen av anslaget

till att förstärka Granskningsnämnden

för radio och TV under perioden

2004-2006. Det är sannolikt att det

behovet kvarstår även för 2007.

Regeringen föreslår att 821 000

kronor ska anvisas under anslaget för

2005.

Utskottet

Utskottet biträder regeringens förslag till

medelsanvisning.

Forskning och dokumentation om

medieutvecklingen (27:4)

Under anslaget anvisas medel för stöd

till Nordiskt informationscenter för

medie- och kommunikationsforskning

(Nordicom) vid Göteborgs universitet

för information om forskningsresultat

och utarbetande av mediestatistik m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att 1,8 miljoner kronor ska

anvisas under anslaget för 2005.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag

till medelstilldelning.

3.2.3 Politikområde 29

Ungdomspolitik

Ungdomsstyrelsen (29:1)

Utskottet har nyligen i

betänkande 2004/05:KrU2

behandlat och tillstyrkt att

de av riksdagen 1999

fastställda övergripande

målen för den nationella

ungdomspolitiken ska ersättas

av två nya övergipande mål,

nämligen

- ****************

du*n*g*d*o*m*a*r* *s*k*a* *h*a*

*v*e*r*k*l*i*g* *t*i*l*l*g*å*n*g*

*t*i*l*l* *v*ä*l*f*ä*r*d* *o*c*h*

*a*t*t*

- *

- *u*n*g*d*o*m*a*r* *s*k*a*

*h*a* *v*e*r*k*l*i*g*

*t*i*l*l*g*å*n*g* *t*i*l*l*

*m*a*k*t*.*

- *

- *U*t*s*k*o*t*t*e*t* *h*a*r*

*v*i*d*a*r*e* *s*t*ä*l*l*t* *s*i*g*

*b*a*k*o*m* *r*e*g*e*r*i*n*g*e*n*s*

*b*e*d*ö*m*n*i*n*g* *a*t*t*

*f*ö*r*s*t*ä*r*k*a*

*U*n*g*d*o*m*s*s*t*y*r*e*l*s*e*n*s*

*r*o*l*l* *o*c*h* *a*t*t*

*U*n*g*d*o*m*s*s*t*y*r*e*l*s*e*n*s*

*h*u*v*u*d*u*p*p*g*i*f*t*e*r* *b*ö*r*

*v*a*r*a* *a*t*t*

*

* da*n*s*v*a*r*a* *f*ö*r* *a*t*t*

*d*e*t* *f*i*n*n*s*

*s*e*k*t*o*r*s*ö*v*e*r*g*r*i*p*a*n*d*e*

*o*c*h* *a*k*t*u*e*l*l*

*k*u*n*s*k*a*p* *o*m*

*u*t*v*e*c*k*l*i*n*g*e*n* *f*ö*r*

*u*n*g*d*o*m*a*r*s*

*l*e*v*n*a*d*s*v*i*l*l*k*o*r*

*l*o*k*a*l*t* *o*c*h*

*n*a*t*i*o*n*e*l*l*t*,*

- *

- * dö*k*a*

*n*a*t*i*o*n*e*l*l*a*

*a*k*t*ö*r*e*r*s*

*f*ö*r*u*t*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r*

*a*t*t* *b*i*d*r*a* *t*i*l*l*

*a*t*t* *d*e*n*

*n*a*t*i*o*n*e*l*l*a*

*u*n*g*d*o*m*s*p*o*l*i*t*i*k*e*n*s*

*m*å*l* *u*p*p*n*å*s*,*

- *

- * dö*k*a*

*k*o*m*m*u*n*e*r*n*a*s*

*förutsättningar att utveckla en

kunskapsbaserad sektorsövergripande

kommunal ungdomspolitik med en hög

grad av ungdomsinflytande samt att

-

- stärka ungdomars

interkulturella förståelse samt

delaktighet och deltagande i

samhället.

-

Propositionen

Regeringen föreslår att 19,2 miljoner

kronor anvisas för 2005 på

ramanslaget.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion Kr349 yrkande 1 i

denna del att anslaget

minskas med 5 miljoner

kronor. Motionärerna anser

att Ungdomsstyrelsen har en

för dominerande roll och vill

ha en ändring till stånd.

Utskottet

Som ovan angetts har utskottet i

betänkande 2004/05:KrU2

angett att Ungdomsstyrelsens

roll bör stärkas. Med hänsyn

härtill avstyrker utskottet

Moderata samlingspartiets

motion. Utskottet ställer sig

bakom regeringens förslag

till medelsberäkning på

anslaget.

Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet

(29:2)

Propositionen

Regeringen föreslår att 88,9 miljoner

kronor anvisas för 2005 på

ramanslaget.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens

förslag till medelsberäkning.

3.2.4 Politikområde 30

Folkrörelsepolitik

Stöd till idrotten (30:1)

Från anslaget utgår bidrag till

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) för

den verksamhet som bedrivs av

förbundet och till förbundet anslutna

organisationer. Under anslaget

disponerar regeringen även medel för

bl.a. bidrag till förberedelser av och

till svenskt deltagande vid olympiska

spel och Paralympics.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas

448,24 miljoner kronor för 2005.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

Kr349 att anslaget ökas med 10

miljoner kronor (yrkande 1).

Motionärerna motsätter sig den

minskning av anslaget som riksdagen

beslutat om för innevarande år.

Utskottet

Utskottet vill påminna om att statens samlade

stöd till idrotten har ökat under de

senaste åren. År 2003 uppgick stödet

till 1 221 miljoner kronor, varav 455

miljoner kronor över statsanslaget.

Under 2004 uppgår statens samlade stöd

till 1 315 miljoner kronor, varav 448

miljoner kronor över statsanslaget.

Ökningen har i första hand tillfallit

idrottens barn- och ungdomsverksamhet.

Utskottet är med hänsyn till detta

inte berett att förorda en

medelsanvisning som går utöver den som

regeringen har föreslagit.

Bidrag till allmänna

samlingslokaler (30:2)

Bidrag till allmänna samlingslokaler

lämnas för köp, ny- eller ombyggnad,

standardhöjande reparationer eller för

handikappanpassning som utförs utan

samband med andra bidragsberättigande

åtgärder. Boverkets samlingslokal-

delegation fördelar bidragen.

Vidare finns inom anslaget medel

till Ungdomsstyrelsen för fördelning

av bidrag till informationsinsatser

och utredningsarbete med inriktning på

ungdomars nyttjande av

samlingslokaler. Därtill finns medel

som regeringen disponerar för

utvecklingsarbete.

En särskild utredare har sett över

stödet och i betänkandet Allmänna

samlingslokaler - demokrati, kultur,

utveckling (SOU 2003:118) lämnat

förslag om förändringar av stödet.

Betänkandet har remissbehandlats och

bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas

29 miljoner kronor för 2005.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att

stödet till allmänna samlingslokaler

höjs med 5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag (yrkande 8).

Partiet anser att lokalerna har en

avgörande betydelse för ett levande

kulturliv och att stödet därför bör

ökas. I motion Kr358 föreslår partiet

att stödet ökas med 3 miljoner kronor

(yrkande 13). Även i motion N407

föreslår Kristdemokraterna att

anslaget ska höjas med 3 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 8).

Centerpartiet föreslår i motion

Kr389 att anslaget ska höjas med 21

miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Partiet anser att samhället

bör stödja en upprustning och

standardhöjning av allmänna

samlingslokaler. Partiets krav på

bredband i hela landet omfattar enligt

motionen även samlingslokalernas

Internetkommunikation. Även i en av

partiet väckt motion under förra

riksmötet, 2003/04:Kr326, framförs

krav på att allmänna samlingslokaler

utrustas med bredband (yrkande 16). I

motion Kr249 av Kenneth Johansson och

Birgitta Carlsson (båda c) föreslås

att anslaget ska höjas i enlighet med

förslaget som redovisas i den ovan

nämnda utredningen.

Utskottet

Med anledning av att betänkandet Allmänna

samlingslokaler - demokrati, kultur,

utveckling (SOU 2003:118) för

närvarande bereds inom

Regeringskansliet är utskottet inte nu

berett att förorda en medelsanvisning

som går utöver den som regeringen har

föreslagit.

Bidrag till kvinnoorganisationernas

centrala verksamhet (30:3)

Bidraget ska användas till kostnader

för kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet. Statsbidraget syftar till

att stärka kvinnornas ställning i

samhället i avsikt att uppnå

jämställdhet mellan kvinnor och män.

Bidraget har nyligen utvärderats och

analyserats av en särskild utredare

som i juni 2004 redovisade sitt

uppdrag genom betänkandet Kvinnors

organisering (SOU 2004:59). Utredaren

har bl.a. föreslagit att det nuvarande

statsbidraget till

kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet ska ersättas av ett nytt

statsbidrag för kvinnors organisering,

vilket innebär att fler organisationer

kommer att kunna ta del av bidraget.

Betänkandet remissbehandlas för

närvarande.

Propositionen

Regeringen föreslår att 3,43 miljoner kronor

anvisas på det obetecknade anslaget

för 2005.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslaget.

Stöd till friluftsorganisationer

(30:4)

Anslaget disponeras för statsbidrag

till friluftsorganisationer. Från och

med 2004 fördelas dessa medel av

Friluftsrådet som regeringen under

2003 inrättat vid Naturvårdsverket.

Propositionen

Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor

anvisas på det obetecknade anslaget

för 2005.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslaget.

3.2.5 Politikområde 25

Utbildningspolitik under

utgiftsområde 17

Bidrag till folkbildningen (25:1)

Statsbidrag utbetalas till

Folkbildningsrådet (FBR) som ett

samlat finansiellt stöd till

folkbildningen. Rådet beslutar vilka

studieförbund och folkhögskolor som

ska tilldelas statsbidrag samt

fördelar tillgängliga medel till dem.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

obetecknat anslag för 2005 om 2,6

miljarder kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet hävdar i motion Kr233

att det blir alltmer irrelevant att ha

ett gemensamt anslag för bidragen till

folkhögskolorna och studieförbunden.

Folkhögskolornas anslag bör samordnas

med övrig utbildningsverksamhet och

föras över till utbildningsutskottets

beredningsområde. Därmed skulle

folkhögskolorna på ett mer naturligt

sätt ingå i det svenska

utbildningssystemet (yrkande 6). I

motion Kr349 (m) föreslår de att denna

överföring från utgiftsområde 17 till

utgiftsområde 16 ska uppgå till 900

miljoner kronor. Samtidigt föreslås en

besparing på 300 miljoner kronor på

den återstående delen av anslaget, som

avser bidraget till studieförbunden.

Sammantaget föreslår således

motionärerna en minskning av anslag

25:1 Bidrag till folkbildningen med 1

200 miljoner kronor (yrkandena 1 och

3).

Folkpartiet liberalerna föreslår i

motion Kr368 en ökning av bidraget

till folkhögskolorna med 31 miljoner

kronor. Anslaget bör således räknas

upp med detta belopp i förhållande

till regeringens förslag. Motionärerna

motiverar förslaget med att

folkhögskolornas roll bör uppvärderas

och resurserna för undervisningen

förstärkas så att den fortsatta

utvecklingen av deras speciella

pedagogiska former inte blir

eftersatt. Under en rad år har mycket

litet hänt med anslagen till

folkhögskolorna. Fler och fler

signaler hörs om att resurserna inte

längre räcker till för att nå de högt

uppställda målen i de former som är

folkhögskolornas särskilda styrka

(yrkandena 30 och 42).

I motion Kr389 föreslår

Centerpartiet att anslaget ska öka med

totalt 70 miljoner kronor. Av beloppet

är 50 miljoner kronor avsedda för

folkbildningen och resterande 20

miljoner kronor för amatörkulturen,

som är i behov av ett eget

organisationsstöd. I motiveringen till

förslaget anför motionärerna att de

önskar behålla den starka

folkbildningstradition som vi har i

Sverige, vilket kräver att det finns

goda förutsättningar för att erbjuda

mötesplatser där människor kan mötas.

Förväntningarna på folkhögskolor och

studieförbund är höga och växer.

Samtidigt söker sig alltfler människor

till folkbildningens verksamhet. Det

blir - menar motionärerna - svårt att

upprätthålla kvaliteten i verksamheten

och att möta de nya behov som ständigt

uppstår. Ett liknande förslag framför

motionärerna även i yrkande 3 i motion

Kr354 (c). Även syftet bakom motion

Ub275 (c) är att folkbildningen ska

tillföras resurser för att klara

existerande behov (yrkande 10).

Utskottet

Utskottet erinrar om att flera olika

utvärderingar och rapporter om

folkbildningen överlämnats till

regeringen under det gångna året. Det

gäller den andra statliga

utvärderingen av folkbildningen,

benämnd SUFO 2, som under våren 2004

överlämnade sitt slutbetänkande

Folkbildning i brytningstid (SOU

2004:30). Vidare har

Folkbildningsrådet på regeringens

uppdrag redovisat folkbildningens egen

syn på sin framtida roll i rapporten

Folkbildningens framsyn. En särskild

utredare har undersökt vilka grupper

som inte deltar i folkbildningen i

betänkandet Vem får vara med? (SOU

2004:51). Slutligen har Riksrevisionen

till regeringen överlämnat rapporten

Offentlig förvaltning i privat regi -

statsbidrag till idrottsrörelsen och

folkbildningen. Enligt vad utskottet

har inhämtat väntas denna rapport

också ligga till grund för en

framställning som Riksrevisionens

styrelse har för avsikt att lämna till

riksdagen senare denna höst. De fyra

rapporterna bereds i

Regeringskansliet.

Utskottet kommer i ett senare

avsnitt i detta betänkande att ta

ställning till motionsförslag som rör

de framtida resursbehoven hos

folkhögskolor och studieförbund.

Utskottet har nu liksom vid flera

tidigare tillfällen uppfattningen att

medelsanvisningen till folkbildningen

inte bör delas upp mellan två

utgiftsområden (jfr senast bet.

2003/04:KrU1 s. 106). Utskottet

ställer sig således bakom regeringens

förslag till medelsanvisning under

detta anslag och avvisar

motionsförslagen.

Bidrag till vissa handikappåtgärder

inom folkbildningen (25:2)

Under anslaget anvisas medel till

Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (Sisus) för vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen.

De övergripande målen för Sisus

verksamhet är att förbättra

förutsättningarna för utbildning och

studier för personer med

funktionshinder.

Vidare anslås medel till Tolk- och

översättarinstitutet (TÖI) vid

Stockholms universitet, som ansvarar

för fördelningen av statsbidrag till

folkhögskoleförlagd

teckenspråksutbildning, utbildning av

tolkar för döva, dövblinda och

vuxendöva samt

teckenspråkslärarutbildning. Dessa

utbildningar ska planeras i samverkan

med berörda handikapporganisationer.

Även utgifter för bidrag till

Synskadades riksförbund för teknisk

anpassning av studiematerial för

synskadade och dövblinda finansieras

från anslaget.

Propositionen

I propositionen redovisas att 2,6 miljoner

kronor omfördelades från detta anslag

till anslag 25:3 Bidrag till

kontakttolkutbildning för 2004.

Regeringen föreslår att omfördelningen

återställs för 2005 i

anslagsberäkningen. Mot bakgrund av

ovanstående föreslår regeringen att

riksdagen anvisar ett obetecknat

anslag om 79 miljoner kronor för 2005.

Utskottet

Utskottet biträder förslaget i propositionen.

Bidrag till kontakttolkutbildning

(25:3)

Anslaget disponeras av Kammarkollegiet

som utbetalar medlen till

studieförbund och folkhögskolor enligt

särskilt beslut av Tolk- och över-

sättarinstitutet vid Stockholms

universitet (TÖI).

Propositionen

Regeringen, som bedömer att behovet av

kvalificerade tolkar är mycket stort,

beslutade under sommaren 2004 att

tillkalla en utredning om utbildning

av kontakttolkar (dir. 2004:101). I

avvaktan på utredningens förslag

beräknas anslaget ligga på en

oförändrad nivå. För 2004 omfördelades

från anslag 25:2 Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

2,6 miljoner kronor till detta anslag.

Denna omfördelning föreslås bli

återställd för 2005. Regeringen

föreslår att riksdagen ska anvisa ett

obetecknat anslag om 10,1 miljoner

kronor för 2005.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Kr389 en ökning

av anslaget för 2005 med

3 miljoner kronor utöver regeringens

förslag.

Utskottet

Utredningen om utbildning av kontakttolkar ska

redovisa sitt uppdrag senast den 3

januari 2005. I likhet med regeringen

anser utskottet att resultatet av

utredningens arbete inte ska

föregripas. Utskottet kan således inte

ställa sig bakom motionsförslaget som

syftar till en ökning av anslaget för

nästa budgetår. I likhet med

regeringen anser utskottet att

anslagsnivån för 2005 bör uppgå till

10,1 miljoner kronor.

3.2.6 Politikområde 26

Forskningspolitik under

utgiftsområde 17

Statens ljud- och bildarkiv (26:1)

Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har

till uppgift att samla in, bevara och

tillhandahålla den del av medieutbudet

i Sverige som offentliggörs i form av

ljud och rörliga bilder. Målet med

verksamheten är att förbättra

informationsförsörjningen inom

forskningen och öka tillgängligheten

till svenskt ljud och rörliga bilder.

Propositionen

Sedan SLBA inrättades 1979 har mycket stora

bestånd insamlats till myndigheten.

Därtill kommer en mycket snabb teknisk

utveckling på medieområdet som

förändrar förutsättningarna för

myndighetens verksamhet i grunden.

SLBA för ett aktivt utvecklingsarbete

för att möta utvecklingen. Bland annat

nämner regeringen projektet Journal

Digital, som innebär att journal- och

kortfilmer ur SF:s arkiv förts över

till digitala filer.

Regeringen ser positivt på

myndighetens strävanden att på ett

effektivt sätt omhänderta och

tillhandahålla material samt hitta

metoder för att använda ny teknik i

sin verksamhet. Av budgetpropositionen

framgår att regeringen vid sidan av

förvaltningsanslaget tillför

myndigheten 3,5 miljoner kronor för

2004 och avser tillföra myndigheten 2

miljoner kronor för 2005 för att SLBA

ska kunna möta ökade kostnader för det

nödvändiga utvecklingsarbetet.

Resursförstärkningen finansieras från

utgiftsområde 16 anslag 26:11

Särskilda utgifter för

forskningsändamål.

Av propositionen framgår vidare att

den pris- och löneomräkning som gjorts

av anslaget är negativ och innebär att

anslaget minskas med drygt 1,1

miljoner kronor. Någon förklaring till

minskningen ges inte i propositionen.

Sammantaget föreslår regeringen att

40,7 miljoner kronor ska anvisas under

anslaget för 2005.

Utskottet

Utskottet biträder regeringens förslag.

3.2.7 Politikområde 2 Finansiella

system och tillsyn under

utgiftsområde 17

Anslaget till Lotteriinspektionen

(2:1)

Lotteriinspektionen är

tillsynsmyndighet på spel- och

lotteriområdet. Myndighetens uppgifter

omfattar bl.a. tillståndsgivning och

typgodkännande samt övergripande

tillsyn och kontroll av spelmarknaden.

Verksamheten avser bl.a. åtgärder för

att motverka illegalt spel, utfärdande

av förelägganden samt yttranden till

domstol. Lotteriinspektionen ansvarar

även för utbildning och information

bl.a. till handläggare hos

länsstyrelser och kommuner.

Inspektionen ska också informera

regeringen om utvecklingen på

spelmarknaden såväl nationellt som

internationellt. Regeringens

redovisning av tillsynen av

spelmarknaden återfinns i

budgetpropositionen under

utgiftsområde 2 (s. 105-107).

Under 2004 finansieras inspektionens

verksamhet från anslaget 2:1 med 41,7

miljoner kronor. Samtidigt redovisas

intäkter för statsbudgeten genom

avgifter om drygt 31 miljoner kronor.

Målet för inspektionen är att det ska

råda balans mellan statens intäkter

och kostnader. Under 2004 täcks dock

kostnaderna såsom redovisats endast

delvis med avgifter.

Lotteriinspektionen har redovisat ett

förslag till författningsförändringar

i syfte att uppnå full

kostnadstäckning för myndighetens

verksamhet genom avgifter. Förslaget

bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Regeringen har

vidare tillsatt en utredning som bl.a.

ska se över Lotteriinspektionens

framtida roll.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget för 2005

anvisas 42,2 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslaget.

3.3 Utskottets samlade

ställningstagande till

budgetalternativen

Vad utskottet här har framhållit med

anledning av beräkningen av anslagen

för 2005 inom utgiftsområde 17 innebär

sammanfattningsvis att utskottet

tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning, dvs. punkt 17 i

propositionen. Utskottet tillstyrker

också regeringens förslag i punkt 5 i

propositionen som innebär att det

tidsbegränsade nationella uppdraget

inom området formgivning och design

ska upphöra.

De i detta sammanhang behandlade

motionsförslagen avstyrks. Det gäller

följande motioner:

Moderata samlingspartiets motioner

- Kr1 av Kent Olsson m.fl.

(m), yrkande 11,

-

- Kr233 av Kent Olsson m.fl.

(m), yrkandena 5, 6, 10, 12 och 13,

-

- Kr349 av Kent Olsson m.fl.

(m), yrkandena 1 och 3 samt

-

- 2003/04:MJ65 av Catharina

Elmsäter-Svärd m.fl. (m), yrkande 10.

-

Folkpartiet liberalernas motioner

· Kr364 av Lennart Kollmats m.fl.

(fp), yrkande 5 samt

·

· Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),

yrkandena 5-9, 11, 13, 14, 17,

19-25, 30, 32, 33, 35, 37, 39 och 42

·

liksom de båda enskilda motioner av

folkpartistiska ledamöter som föreslår

lösningar som också ingår i partiets

budgetalternativ, nämligen

- Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp),

yrkandena 5 och 7 samt

-

- N409 av Martin Andreasson m.fl.

(fp), yrkande 7.

-

Kristdemokraternas motioner

- Kr358 av Kenneth Lantz

m.fl. (kd), yrkandena 10, 12, 13, 15

och 16

-

- Kr361 av Gunilla Tjernberg

m.fl. (kd), yrkandena 4 och 13,

-

- Kr362 av Gunilla Tjernberg

m.fl. (kd), yrkandena 1, 5, 9-12 och

14,

-

- Kr363 av Gunilla Tjernberg

m.fl. (kd), yrkande 8 samt

-

- N407 av Sven Gunnar Persson

m.fl. (kd), yrkande 8.

-

Centerpartiets motioner

I. Kr249 av Kenneth Johansson och

Birgitta Carlsson (c),

II.

III. Kr300 av Birgitta Carlsson och

Sven Bergström (c),

IV.

V. Kr354 av Birgitta Sellén m.fl.

(c), yrkandena 3, 7 och 9,

VI.

VII. Kr389 av Birgitta Sellén m.fl.

(c)

VIII.

IX. Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c),

yrkande 10 samt

X.

XI. 2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén

m.fl. (c), yrkande 16.

XII.

Dessu[9]tom avstyrker utskottet de

enskilda motio[10]nerna

- Kr343 av Eva Flyborg (fp),

yrkandena 1-3 samt

-

- Kr352 av Eva Flyborg och Axel

Darvik (fp).

-

**FOOTNOTES**

[8]:ande frågor rörande tre

museers hyror, date

[9]:rad den 2 november 2004.

Förordning (2003:56) om tjänste

[10]:pension och tjänstegrupplivförsäkring

för vissa arbetstagare med icke-statlig an

4 Stöd vid sidan av

statsbudgeten för 2005

4.1 Radio- och TV-frågor

4.1.1 Bakgrund

Våren 2001 beslutade riksdagen att

godkänna regeringens förslag om

villkor[11] och riktlinjer för en ny

sändningstillståndsperiod för Sveriges

Radio AB (SR), Sveriges Television AB

(SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB

(UR). Tillståndsperioden avsåg tiden

den 1 januari 2002 t.o.m. den 31

december 2005.

Efter beslut av riksdagen våren 1997

meddelade regeringen de första

tillstånden till TV-s[12]ändningar med

digital teknik i juni 1998.

Sändningarna kom i gång successivt

under 1999 och i början av 2000.

Riksdagen beslutade våren 2003 att de

analoga sändningarna ska ha upphört

till den 1 februari 2008.

Vidare beslutade riksdagen våren

2004 i enlighet med regeringens

förslag att de digitala

marksändningarna av SVT:s och UR:s

program ska få samma räckvidd som

företagens analoga marksändningar. Det

innebär att 99,8 % av befolkningen

kommer att kunna ta emot programmen i

sina fasta bostäder från februari

månad 2008.

Övergången till digital marksänd

television medför särskilda krav på

televisionen i allmänhetens tjänst.

För att utjämna kostnaderna över tiden

för SVT och UR under en

övergångsperiod har ett särskilt

distributionskonto inrättats för

kostnader för TV-distribution.

Regeringen tillsatte hösten 2003 en

parlamentarisk kommitté (Ku 2003:01)

som fått i uppdrag att utifrån en bred

omvärldsanalys ta fram ett underlag om

de villkor som ska gälla för radio och

TV i allmänhetens tjänst efter

nuvarande tillståndsperiod, dvs.

fr.o.m. 2006 (dir. 2003:119).

Vidare har regeringen gett en

särskild utredare (Ku 2003:02) i

uppdrag att ta fram underlag

beträffande vissa frågor om

finansieringen av verksamheten inom

radio och TV i allmänhetens tjänst

(dir. 2003:120). Utredaren ska främst

behandla frågor om avgiftsskyldighet

och uppbörd av TV-avgiften,

medelstilldelning till

programföretagen samt skatteplikt

enligt mervärdesskattelagen

(1994:200).

**FOOTNOTES**

[11]:ställning. Denna

förordning ger vissa

arbetstagare med icke-statlig

anställning

[12]: rätt till bl.a. statlig

pension.

Betänkande 2003/04:KrU7 Teater,

dans och mus

4.1.2 Höjning av TV-avgiften

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att TV-avgiften ska höjas

med 48 kronor till 1 920 kronor

för helår fr.o.m. den 1 januari

2005. Två motionsförslag

avstyrks.

Jämför reservation 4 (m, fp).

Propositionen

I proposition 2000/01:94 Radio och TV i

allmänhetens tjänst 2002-2005 angav

regeringen att den räknade med att TV-

avgiften skulle komma att behöva höjas

även under de kommande åren för att

rundradiokontot skulle komma i balans

under tillståndsperioden. I

budgetpropositionen föreslår

regeringen att TV-avgiften ska höjas

med 48 kronor till 1 920 kronor per

helår fr.o.m. den 1 januari 2005.

Regeringen redovisar att det

ackumulerade resultatet för

rundradiokontot vid utgången av 2003

uppgick till ett underskott på 219

miljoner kronor. Den föreslagna

höjningen innebär en nödvändig

förstärkning av rundradiokontot för

att förbättra kontots resultat.

Regeringens förslag om TV-avgiften

förutsätter en ändring i lagen

(1989:41) om TV-avgift.

Motionerna

I två motioner yrkas att regeringens förslag

till ändring av TV-avgiften ska avslås

av riksdagen.

Moderata samlingspartiet avvisar i

motion Kr349 förslag till höjning av

TV-avgiften (yrkande 2).

Även Folkpartiet liberalerna anser

att förslaget ska avslås. I motion

Kr366 hävdar motionärerna att det är

otidsenligt att betala en avgift för

innehav av TV-mottagare, bl.a.

eftersom det numera går att se TV-

program på datorn (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser nu liksom tidigare att det är

angeläget att rundradiokontot är i

balans under tillståndsperioden. För

att uppnå denna balans är det

nödvändigt att förstärka

rundradiokontot genom den föreslagna

avgiftshöjningen. Utskottet

tillstyrker därför att en höjning i

enlighet med regeringens förslag

träder i kraft den 1 januari 2005.

Därmed anser utskottet att riksdagen

ska godkänna regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1989:41) om

TV-avgift. Regeringens lagförslag

finns i bilaga 2. Motionerna Kr349 (m)

yrkande 2 och Kr366 (fp) yrkande 1

avstyrks således.

4.1.3 Programföretagens och

Granskningsnämndens finansiering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att SR, SVT

och UR tillsammans tilldelas

6 021,2 miljoner kronor från

rundradiokontot som finansiering

av verksamheten för 2005. Likaså

tillstyrker utskottet att

statsbudgetens inkomstsida

tillförs 6,5 miljoner kronor från

rundradiokontot som

delfinansiering av

Granskningsnämndens verksamhet.

Propositionen

För 2005 föreslås att de tre public service-

företagen ska tilldelas

6 021, 2 miljoner kronor från

rundradiokontot. Av den samlade

medelsberäkningen utgör 200 miljoner

kronor reformmedel. I enlighet med

riksdagens beslut våren 2001 har den

ordinarie medelstilldelningen till

programföretagen räknats upp med 2 % i

förhållande till 2004.

Den s.k. fördelningsnyckeln bör,

menar regeringen, bibehållas

oförändrad, vilket innebär att av de

samlade medlen för 2005 fördelas 3 476

miljoner kronor (57,73 %) till SVT, 2

259,2 miljoner kronor (37,52 %) till

SR och 286 miljoner kronor (4,75 %)

till UR.

En förutsättning för att den årliga

prisuppräkningen ska betalas fullt ut

är enligt riksdagens beslut våren 2001

att TV-avgiftsskolket minskas med 25

miljoner kronor per år. Om skolket

minskar med ett lägre belopp ska

prisuppräkningen reduceras med

skillnaden mellan 25 miljoner kronor

och detta belopp. En eventuell

justering görs när avgiftsintäkterna

för 2003 är kända. Programföretagen

har till regeringen redovisat att

skolket har minskat med sammanlagt 85

miljoner kronor för 2002 och 2003,

vilket med god marginal överträffar de

krav som ställts. Ingen justering av

prisuppräkningen föreslås därför.

Vidare anför regeringen att anslaget

till Granskningsnämnden för radio och

TV enligt riksdagens beslut ska

finansieras delvis över statsbudgeten,

delvis med medel från rundradiokontot

som anvisas till statsbudgetens

inkomstsida. Regeringens förslag till

medelstilldelning till

Granskningsnämnden för radio och TV

lämnas under utgiftsområde 1 anslag

27:5 Granskningsnämnden för radio och

TV. Nämndens totala anslag för 2005

föreslås uppgå till 9,7 miljoner

kronor. Av beloppet ska enligt

regeringens förslag 6,5 miljoner

kronor anvisas från rundradiokontot

till statsbudgetens inkomstsida för

nämndens räkning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har då det gäller medelsberäkningen

till programföretagen inte något att

erinra mot förslagen i propositionen.

Riksdagen bör således godkänna vad

regeringen föreslår om medelsberäkning

för 2005 för SR, SVT och UR.

Utskottet tillstyrker också

regeringens förslag att riksdagen ska

godkänna medelstilldelningen för 2005

från rundradiokontot till

statsbudgetens inkomstsida avseende

Granskningsnämnden för radio och TV.

4.1.4 Distributionskonto för

finansiering av ökade kostnader

f[13]ör TV-distribution

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att 421,8

miljoner kronor överförs från

rundradiokontot till

distributionskontot. Vidare

tillstyrker utskottet att SVT och

UR tillsammans tillförs 591,8

miljoner kronor från

distributionskontot. För att

täcka underskottet på

distributionskontot ges

regeringen rätt att låna ett

motsvarande belopp i

Riksgäldskontoret.

Propositionen

Riksdagen har beslutat att ett särskilt

distributionskonto för finansiering av

kostnader för TV-distribution ska

inrättas. Bakgrunden är att

distributionskostnaderna för

televisionen i allmänhetens tjänst

under tillståndsperioden kommer att

vara höga på grund av att

distributionen sker parallellt med

både äldre analog och ny digital

sändningsteknik. Till

distributionskontot förs medel från

rundradiokontot som motsvarar

kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga

distribution. Från distributionskontot

förs medel till programföretagen som

motsvarar kostnaderna för TV-

distribution via både analoga och

digitala marksändningar för SVT och

UR. Det successivt ökande underskott

på distributionskontot som uppkommer

under uppbyggnadsskedet täcks genom

lån i Riksgäldskontoret. När TV-

sändningarna i det analoga marknätet

upphör ska betalningarna från

rundradiokontot till

distributionskontot fortsätta till

dess att underskottet är avvecklat.

Regeringen föreslår att 421,8

miljoner kronor ska föras från

rundradiokontot till

distributionskontot. Vidare föreslås

att SVT ska anvisas högst 567,4

miljoner kronor och UR högst 24,4

miljoner kronor från

distributionskontot för 2005.

Regeringen föreslår även att riksdagen

ska bemyndiga regeringen att besluta

om lån i Riksgäldskontoret för att

finansiera underskottet på

distributionskontot för 2005 intill

ett belopp av 1 285 miljoner kronor.

Regeringen bedömer nämligen att det

ackumulerade underskottet för 2005

kommer att uppgå till högst detta

belopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att för 2005 421,79

miljoner kronor ska föras från

rundradiokontot till

distributionskontot samt att SVT ska

anvisas högst 567,4 miljoner kronor

och UR högst 24,4 miljoner kronor från

distributionskontot för

distributionskostnader.

Vidare tillstyrker utskottet

regeringens förslag att riksdagen ska

bemyndiga regeringen att för 2005

besluta om lån i Riksgäldskontoret för

att täcka underskott på

distributionskontot för finansiering

av kostnader för TV-distribution

intill ett belopp av 1 285 miljoner

kronor.

4.1.5 Förlängning av

tillståndsperioden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att

tillståndsperioden för SR, SVT

och UR ska förlängas till

utgången av 2006.

Propositionen

Regeringen anför att nuvarande tillståndsperiod

för public service-företagen sträcker

sig från början av 2002 till slutet av

2005. Arbetet med att utarbeta

riktlinjer för nästa tillståndsperiod

har därför påbörjats. Som redovisats i

det föregående beslutade regeringen i

oktober 2003 att tillsätta två

utredningar, dels en särskild utredare

med uppdrag att analysera vissa

finansiella frågor (dir. 2003:120),

dels en parlamentarisk kommitté med

uppdrag att ta fram ett underlag om de

villkor som ska gälla för radio och TV

i allmänhetens tjänst (dir. 2003:119).

De två utredningarna har begärt

förlängd utredningstid till slutet av

december 2004 respektive slutet av

januari 2005, vilket regeringen

beviljade den 13 maj 2004. Som en

konsekvens av att utredningstiderna

förlängts föreslår regeringen att de

nuvarande sändningstillstånden för SR,

SVT och UR förlängs med oförändrade

tillståndsvillkor under ett år till

utgången av 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot

förslaget att tillståndsperioden för

de tre programföretagen SR, SVT och UR

förlängs med ett år till utgången av

2006. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner förslaget.

4.1.6 Motionsförslag om ändrad

eller avskaffad TV-avgift

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker

motionsförslag om att TV-avgiften

ska avskaffas eller göras

frivillig.

Jämför reservation 5 (m).

Motionerna

I fyra motioner lämnas förslag som syftar till

att systemet med TV-avgift ska ändras

eller avskaffas.

I den under föregående riksmöte

väckta motionen 2003/04:K444 anför

Moderata samlingspartiet att de

eftersträvar ett modernt public

service-tänkande, där public service -

i stället för att ses som något

konkurrerande - ska betraktas som en

del i det samlade programutbudet.

Offentlig finansiering ska användas

för program och verksamheter som

kompletterar och bidrar till

programutbudet i dess helhet. Vidare

bör delar av programföretagen

privatiseras. Med en modern definition

av public service upphör motiven för

en särskild TV-avgift, menar

motionärerna, som därmed föreslår att

avgiftsfinansieringen ska upphöra

(yrkande 3).

Motionärerna bakom motion Kr390 (fp)

menar att det finns många argument mot

TV-avgiften. Det viktigaste argumentet

är sannolikt att den som inte vill

utnyttja public service-kanalerna ändå

tvingas att betala en avgift, om han

innehar en TV-mottagare.

Motionsförslaget syftar till att

systemet med TV-avgift ska avskaffas.

Även motionärerna bakom motion Kr339

(fp) föreslår att TV-avgiften ska

avskaffas. I stället bör - menar

motionärerna - radio och TV

finansieras via skattsedeln.

Slutligen föreslås i motion

2003/04:Kr208 (m) från föregående

riksmöte att TV-avgiften ska vara

frivillig och att den som inte vill se

på SVT:s program ska slippa att betala

TV-avgift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår från att samtliga nu aktuella

yrkanden avser en kommande

tillståndsperiod. Utskottet erinrar i

sammanhanget om att en särskild

utredare (Ku 2003:02) har i uppdrag

att utreda vissa frågor avseende

finansiering m.m. av radio och TV i

allmänhetens tjänst. Enligt

regeringens direktiv ska utredaren

bl.a. se över reglerna för

avgiftsskyldighet i syfte att anpassa

dem till den tekniska utveckling som

har skett. Det sägs uttryckligen i

direktiven att det inte är aktuellt

att vidta åtgärder som exempelvis

skulle innebära att programföretagen

säljs eller finansieras genom

reklamintäkter. Inte heller finns det

enligt direktiven några skäl för att

införa ett system som skulle innebära

att public service-företagen övergår

till att finansieras över

statsbudgeten (dir. 2003:120).

Enligt utskottets uppfattning är det

av största betydelse att

finansieringsformen garanterar public

service-företagens oberoende, något

som också understryks i direktiven

till den särskilde utredaren. Mot den

bakgrunden kan utskottet konstatera

att systemet med TV-avgift har stora

fördelar. Utskottet förutsätter att

utredarens förslag på sedvanligt sätt

kommer att remitteras och därmed ges

en allsidig belysning som kan ligga

till grund för regeringens kommande

förslag till riksdagen om framtida

finansieringsform för de tre

programföretagen.

Motionerna 2003/04:Kr208 (m),

2003/04:K444 (m) yrkande 3, Kr339 (fp)

och Kr390 (fp) bör således avslås av

riksdagen.

4.2 Svenska Spels stöd till

idrotten

4.2.1 Överföringar från Svenska

Spels överskott

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att dels 360 miljoner

kronor av AB Svenska Spels

överskott för 2004 används som

stöd till idrotten, varav 300

miljoner kronor fördelas enligt

de närmare anvisningar som

regeringen beslutar, dels 1/26 av

bolagets överskott för 2004 från

Nya Penninglotten avsett för

konst, teater och andra

kulturella ändamål fördelas inom

dessa områden enligt de närmare

anvisningar som regeringen

beslutar.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att

regeringen på AB Svenska Spels

bolagsstämma 2005 dels verkar för att

bolagsstämman beslutar om ett stöd

till idrotten i form av ett bidrag på

60 miljoner kronor, dels verkar för

att stämman beslutar om ett bidrag på

300 miljoner kronor att fördelas till

idrottsrörelsen enligt de närmare

anvisningar för bidraget som kan komma

att beslutas av regeringen. En

förutsättning för att 300 miljoner

kronor tillförs idrotten är att

idrottsrörelsen fortsätter och

intensifierar sitt arbete med att nå

nya grupper av främst barn och

ungdomar, att hålla tillbaka

avgifterna, att förbättra

möjligheterna för flickors deltagande,

att motverka droger samt att

vidareutveckla samarbetet med

skolorna.

Regeringen föreslår vidare att

riksdagen godkänner att regeringen på

AB Svenska Spels ordinarie

bolagsstämma 2005 verkar för att

bolagsstämman beslutar om ett bidrag

som motsvarar 1/26 av bolagets

överskott för 2004 från Nya

Penninglotten avsett för konst, teater

och andra kulturella ändamål att

fördelas till ifrågavarande ändamål

enligt närmare anvisningar som

beslutas av regeringen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna

att regeringen på AB Svenska Spels

bolagsstämma 2005 dels verkar för att

stämman beslutar om ett bidrag på 60

miljoner kronor, dels verkar för att

stämman beslutar om ett bidrag på 300

miljoner kronor att fördelas till

idrotten under de förutsättningar som

angivits i propositionen. Slutligen

bör enligt utskottets mening riksdagen

godkänna att regeringen vid

bolagsstämman verkar för att stämman

beslutar om ett bidrag som motsvarar

1/26 av bolagets överskott från Nya

Penninglotten avsett för konst, teater

och andra kulturella ändamål.

**FOOTNOTES**

[13]:ik, rskr. 2003/04:202.

Prop. 1998/99:38 om Staten och tr

5 Bemyndiganden för 2006

och åren därefter

5.1 Bemyndigande för Svenska

institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att

regeringen under nästa år ska

kunna besluta om bidrag på

Svenska institutets område som

medför utgifter på högst 1,5

miljoner kronor under 2006-2008.

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen

avseende Svenska institutets

bidragsgivning. Bemyndigandet gäller

beslut om bidrag som fattas under 2005

för ramanslag 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och

samarbete anslagsposten 6 Svenska

institutet. Enligt förslaget ska

regeringen ges rätt att besluta om

bidrag som leder till utgifter

inklusive tidigare åtaganden på högst

1,5 miljoner kronor under åren

2006-2008 (punkt 4 i propositionen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

(punkt 4).

5.2 Beställningsbemyndigande för

talböcker och punktskriftsböcker

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att

regeringen under nästa år ska

kunna beställa talböcker,

punktskriftsböcker och

informationsmaterial som

inklusive tidigare åtaganden

medför utgifter på högst 4

miljoner kronor under 2006.

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen

för ramanslag 28:11 Talboks- och

punktskriftsbiblioteket gällande

beställningar av talböcker,

punktskriftsböcker och

informationsmaterial. Bemyndigandet

gäller utgifter inklusive tidigare

gjorda åtaganden på högst 4 miljoner

kronor (punkt 7 i propositionen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

(punkt 7).

5.3 Beställningsbemyndigande för

konstverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att

regeringen under nästa år ska

kunna beställa konstverk som

inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på

högst 7 miljoner kronor under

2006-2008.

Jämför reservation 6 (fp).

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen

för ramanslag 28:15 Konstnärlig

gestaltning av den gemensamma miljön

gällande beställningar av konstverk.

Bemyndigandet gäller utgifter på högst

7 miljoner kronor under åren 2006-2008

(punkt 8 i propositionen).

Motionen

Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion

Kr368 att det belopp som bemyndigandet

gäller minskas med 3 miljoner kronor

jämfört med bemyndigandet för 2004

(yrkande 26). Partiet anser att

regeringen gör en felaktig

prioritering genom att minska utrymmet

för större statliga konstbeställningar

i stället för att minska anvisningen

på anslaget för budgetåret 2005.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att

regeringen gör bedömningar av vilken

omfattning som krävs för ett

bemyndigande och inte begär

bemyndigande för större utgifter än

som är nödvändigt. Utskottet avstyrker

därmed Kr368 (fp) yrkande 26 och

tillstyrker regeringens förslag (punkt

8).

5.4 Bemyndigande att besluta om

bidrag till kulturmiljövård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att

regeringen under nästa år ska

kunna besluta om bidrag till

kulturmiljövård som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 100 miljoner

kronor under 2006-2008.

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen

för ramanslag 28:26 Bidrag till

kulturmiljövård gällande bidrag till

kulturmiljövård. Bemyndigandet gäller

utgifter på högst 100 miljoner kronor

under åren 2006-2008 (punkt 9 i

propositionen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

(punkt 9).

5.5 Bemyndigande att besluta om

stöd till funktionshindrade vid

folkhögskolor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att

regeringen under nästa år ska

kunna besluta om stöd för

studerande med funktionshinder

vid folkhögskolor som medför

utgifter på högst 11,5 miljoner

kronor 2006.

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen

i fråga om det obetecknade anslag 25:2

Bidrag till vissa handikappåtgärder

inom folkbildningen gällande stöd för

studerande med funktionshinder vid

folkhögskolor. Bemyndi[14]gandet

gäller utgifter på högst 11,5 miljoner

kronor 2006 (punkt 16 i

propositionen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

(punkt 16).

**FOOTNOTES**

[14]:ossamfunden -

begravningsverksamheten,

kulturminnena, personalen,

avgiftsbetalningen, m.m., bet.

1998/99:KU18,

6 Övriga förslag i

budgetpropositionen

avseende utgiftsområde 17

6.1 Ändring i sekretesslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att handlingar som rör

Nordiska museets prövning av

ansökningar om tillstånd att föra

ut äldre kulturföremål ska

omfattas av

offentlighetsprincipen.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att

offentlighetsprincipen också ska gälla

handlingar som rör Stiftelsen Nordiska

museets prövning av ansökningar om

tillstånd att föra ut vissa äldre

kulturföremål enligt 5 kap. lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m.

Dessutom föreslås att Stiftelsen

Riksutställningar inte längre ska

anges i bilagan till sekretesslagen

eftersom stiftelsen den 1 januari 1998

omvandlats till en myndighet och då

automatiskt omfattas av

offentlighetsprincipen.

I punkt 1 i propositionen föreslår

regeringen att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100).

Enligt 2 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen (TF) har

varje svensk medborgare rätt att ta

del av allmänna handlingar. En

handling är allmän om den förvaras hos

en myndighet och enligt särskilda

regler anses inkommen dit eller

upprättad där. Reglerna om allmänna

handlingars offentlighet gäller

däremot inte för enskilda rättssubjekt

såsom stiftelser.

I några fall har dock

offentlighetsprincipen gjorts

tillämplig också på handlingar hos

sådana subjekt. Dessa undantag finns

angivna i en bilaga till

sekretesslagen.

Enligt 5 kap. 7 § lagen (1988:950)

om kulturminnen m.m. ska frågor om

tillstånd till utförsel av vissa äldre

svenska och utländska kulturföremål

prövas av någon av

tillståndsmyndigheterna. Det finns fem

tillståndsmyndigheter. De är Kungl.

biblioteket, Riksantikvarieämbetet,

Riksarkivet, Nationalmuseum med Prins

Eugens Waldemarsudde och Stiftelsen

Nordiska museet.

Stiftelsen Nordiska museet är ett

privaträttsligt organ, medan övriga

tillståndsorgan är myndigheter. För

att likställa Nordiska museet med

övriga tillståndsmyndigheter föreslår

regeringen att museets hantering av

ärenden om utförseltillstånd enligt 5

kap. lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m. ska anges i bilagan till

sekretesslagen och därmed bli föremål

för handlingsoffentlighet.

Handlingsoffentligheten gäller hos

myndigheten Riksutställningar eftersom

en handling är allmän om den förvaras

hos en myndighet. Bilagan till

sekretesslagen är avsedd för enskilda

rättssubjekt. När Riksutställningar

fick myndighetsstatus den 1 januari

1998 upphörde Stiftelsen

Riksutställningar. Denna stiftelse bör

därför inte anges i bilagan till

sekretesslagen.

Regeringen föreslår att ändringarna

i sekretesslagen (1980:100) ska träda

i kraft den 1 januari 2005.

Regeringens lagförslag framgår av

bilaga 2 i detta betänkande.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen med viss

redaktionell ändring (se förslag till

riksdagsbeslut punkt 18) ska anta

förslaget till lag om ändring i

sekretesslagen.

6.2 Förslag rörande bibliotekslagen

6.2.1 Ändring i bibliotekslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till ändring i

bibliotekslagen, vilket innebär

att bibliotek och

bibliotekshuvudmän inom det

allmänna biblioteksväsendet ska

samverka och att kommuner och

landsting ska anta planer för

biblioteksverksamheterna.

Jämför reservation 7 (m, fp, c).

Propositionen

Bibliotekslagen (1996:1596) trädde i kraft den

1 januari 1997 och tillkom mot

bakgrund av att det ansågs angeläget

att vissa grundläggande principer inom

det allmänna biblioteksväsendet

lagfästes. Syftet var främst att

säkerställa avgiftsfria boklån och ett

över hela landet fungerande

biblioteksnätverk. I lagen föreskrivs

att alla medborgare ska ha tillgång

till folkbibliotek till främjande av

intresse för läsning och litteratur,

information, upplysning och utbildning

samt kulturell verksamhet i övrigt.

Varje kommun ska ha folkbibliotek.

Kulturdepartementet gav 2003 en

ämnessakkunnig i uppdrag att närmare

analysera de skillnader som finns

mellan olika kommuner vad gäller

utbudet av biblioteksverksamheter.

Arbetet redovisades i en promemoria,

Om biblioteksverksamheterna (Ds

2003:66). I promemorian, som har

remissbehandlats, föreslås att nya

bestämmelser införs i bibliotekslagen

som anger att bibliotek och

bibliotekshuvudmän inom det allmänna

biblioteksväsendet ska samverka, samt

att kommuner och landsting bör anta

planer för biblioteksverksamheterna.

Regeringen menar att mycket talar

för att samordnande insatser skulle

kunna bidra till en bättre tillgång

för medborgarna och en mer rationell

användning av det allmännas resurser.

En ökad planmässighet i dessa syften

bör innebära att även bibliotekens

traditionella läsfrämjande roll kan

preciseras och utvecklas. Den i

promemorian föreslagna lagändringen om

samverkan bör därför genomföras, anser

regeringen.

Samma argument talar också för att

frågan om samverkan på lokal och

regional nivå genom särskilda

biblioteksplaner ska regleras i lag.

Regeringen anser att det i

bibliotekslagen bör anges att kommuner

och landsting ska upprätta

biblioteksplaner. På denna punkt

skiljer sig regeringens förslag från

det som lämnades i promemorian. Enligt

regeringen har stadgandet, i enlighet

med vad riksdagen beslutade 1996,

getts en form som innebär att den

närmare utformningen av dessa planer

lämnas åt kommuner och landsting att

själva besluta om (jfr 1996/97:KrU1,

rskr. 1996/97:129). Samtidigt är det

av fundamental betydelse att alla

berörda instanser använder sig av

detta instrument för att främja en

rationell och rättvis fördelning av

biblioteksresurserna. De föreslagna

bestämmelserna bedöms inte medföra

några nämnvärda kostnadsökningar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft

den 1 januari 2005.

Regeringens lagförslag framgår av

bilaga 2 i detta betänkande.

Motionerna

Motionsvägen har förslag framförts om att

bibliotekslagen ska avskaffas och att

regeringens förslag till lagändring

ska avslås.

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion Kr233 att lagen ska upphävas.

Som skäl för förslaget anför partiet

att bibliotekslagen är onödig,

eftersom den de facto egentligen inte

garanterar någonting. I stället

riskerar lagen att skapa hinder för

förnyelse och mångfald. Risken finns

att det i längden kommer att uppstå

"idealbibliotek", som måhända

tillfredsställer beslutsfattare i stat

och kommun, men inte dem som

biblioteken är till för, nämligen de

enskilda låntagarna. Enligt

motionärerna skulle ett avskaffande av

bibliotekslagen befrämja tillkomsten

av andra former av

biblioteksverksamhet. Olika

driftsformer och olika profilering

skulle ges större utrymme. Samarbete

med frivilliga organisationer och

skapande av vänföreningar skulle kunna

locka nya läsare till biblioteken och

öka bibliotekens möjligheter att

profilera sig (yrkande 9).

I motion Kr368 föreslår även

Folkpartiet liberalerna att lagen ska

avskaffas (yrkande 16). Vidare

föreslår partiet att regeringens

förslag till lagändring ska avvisas av

riksdagen (yrkande 15). I motiveringen

till förslagen anför Folkpartiet att

regeringens förslag till lagändring

innebär att biblioteken och deras

huvudmän påläggs ytterligare

byråkratiska formaliteter rörande sam-

verkan och framtagande av planer för

verksamheten. Detta är ett utslag av

övertro på centraliserad politisk

detaljstyrning. Hela bibliotekslagen

är ett utslag av misstro mot den

kommunala självstyrelsen. Lagen

riskerar att få till effekt att

verksamheten fördyras och motverkar

kommunernas möjlighet att bedriva en

verklighetsanpassad verksamhet

fokuserad på bibliotekens egentliga

syfte.

Utskottet

Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i

bet. 2003/04:KrU4 s. 6) avstyrkt

motionsyrkanden om upphävande av

bibliotekslagen. Utskottet hänvisar nu

liksom tidigare till att lagen

infördes mot bakgrund av de kraftiga

besparingar som gjordes i kommunerna

under 1990-talet och som hotade

biblioteksbeståndet, bokinköpen och

övriga medieinköp samt öppethållandet.

Syftet med lagen är att ange vissa

grundläggande principer för det

svenska offentliga bibliotekssystemet

och att markera betydelsen av den

verksamhet som bedrivs inom

biblioteksväsendet samt att garantera

avgiftsfrihet. Utskottet har alltjämt

samma uppfattning om behovet av den

ramlagstiftning som bibliotekslagen

utgör.

Det aktuella lagförslaget innebär

att varje bibliotek inom det allmänna

biblioteksväsendet och dess huvudman

ska samverka. Likaledes ska

biblioteken och bibliotekshuvudmännen

samverka sinsemellan. Utskottet

konstaterar att samverkan kan ske inom

en rad områden, exempelvis då det

gäller informationsteknologin. Om

samverkan inom det allmänna

biblioteksväsendet utvecklas på såväl

central som regional och lokal nivå

bör - enligt utskottets uppfattning -

resursutnyttjandet kunna förbättras

väsentligt.

Lagförslaget innebär också att

kommunerna och landstingen ska anta

planer för biblioteksverksamheterna.

Utskottet har genom att ta del av

den allmänna biblioteksdebatten

uppfattat att biblioteksplaner

sedan några år utarbetats på många

platser i landet. Definitionen av

begreppet biblioteksplan kan

säkerligen variera mellan olika

kommuner och landsting. En god

grund för huvudmännen vid

utarbetandet av planerna skulle

kunna vara den definition som finns

i promemorian Om

biblioteksverksamheterna (Ds

2003:66) och som har följande

lydelse (s. 112).

Med biblioteksplan avses en av

kommunal eller landstingskommunal

instans antagen plan för viss

biblioteksverksamhet som ger

närmare besked om verksamhetens

inriktning och omfattning och om

samverkan och som är så utformad

att medborgarens förutsättningar

att påverka huvudmannens

överväganden gynnas liksom

möjligheterna till samverkan.

Utskottet delar den bedömning som

uppenbarligen ligger till grund för

regeringens förslag och som innebär

att lagstiftaren inte närmare bör

precisera innehållet i

biblioteksplanerna. Utskottet anser

emellertid att det finns skäl som

talar för att kommuner och landsting

reglerar samverkan på lokal och

regional nivå i särskilda

biblioteksplaner utifrån de

förutsättningar som gäller i varje

enskilt fall. Det är också naturligt

att planerna tar sikte på bibliotekens

olika verksamhetsområden, såsom

medieutbud, tillgänglighet,

öppethållande osv.

Som anförs i propositionen har den

nya bestämmelsen getts en form som

innebär att kommuner och landsting

själva beslutar om den närmare

utformningen av planerna. Detta är

helt i enlighet med kulturutskottets

ståndpunkt hösten 1996, då utskottet

uttalade att principen om den

kommunala självstyrelsen skulle

beaktas av regeringen när den

övervägde frågan om lagreglering i

detta hänseende (bet. 1996/97:KrU1 s.

74, rskr. 1996/97:129).

Sammantaget anser utskottet att det

förslag till ändring av

bibliotekslagen som riksdagen nu har

att ta ställning till är välkommet.

Riksdagen bör således anta regeringens

förslag och avslå motionerna Kr233 (m)

yrkande 9 och Kr368 (fp) yrkandena 15

och 16.

6.2.2. Förslag om komplettering av

bibliotekslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker

motionsförslag om att komplettera

bibliotekslagen då det gäller

antalet bibliotek i kommunerna

och genusperspektiv på

bibliotekens verksamhet.

Motionerna

Förslag som främst syftar till kompletteringar

av bibliotekslagen framförs av

Vänsterpartiet i motion Kr248. Partiet

föreslår att en analys ska genomföras

av bibliotekens betydelse för att

bredda läsandet. Analysen ska också

omfatta vilka förändringar av

bibliotekslagen som krävs för att fler

ska nås och kunna ta del av

bibliotekens verksamheter. Om den

nuvarande bibliotekslagen endast

förmår säkerställa att det finns ett

folkbibliotek i varje kommun bör -

menar motionärerna - riksdagen

överväga att skärpa och konkretisera

denna lag (yrkande 2).

Vidare anser Vänsterpartiet att de

biblioteksplaner som ska tas fram i

varje kommun och landsting enligt

regeringens förslag även bör innefatta

krav på ett genusperspektiv. Det är

enligt motionärerna viktigt att de

biblioteksanställda, inte minst på

barnbiblioteken, är medvetna om

genusperspektivet och tillämpar detta

vid urval och vid sagostunder och

bokprat (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att målet för Kulturrådets

verksamhet då det gäller bibliotek,

litteratur, kulturtidskrifter och

läsande är att utbudet av och

tillgången till biblioteksservice,

litteratur och kulturtidskrifter

förbättras i hela landet samt att

intresset för läsning och information

ökar. Det ankommer således på

Kulturrådet att fortlöpande följa och

analysera utvecklingen inom

folkbiblioteksväsendet och rapportera

om detta till regeringen. Det är

emellertid - som framskymtat i ett

tidigare avsnitt i detta betänkande -

viktigt att understryka att kommunerna

har frihet att själva bestämma om

omfattningen av och innehållet i den

biblioteksservice som de

tillhandahåller.

Det kan tilläggas att den föreslagna

ändringen av bibliotekslagen innebär

att bibliotek och huvudmän ska

samverka. Regeringen har valt att inte

precisera hur och inom vilka områden

som samverkan ska ske, ett

ställningstagande som utskottet

anslutit sig till. Enligt utskottets

uppfattning kan bibliotekens och

kommunernas resursutnyttjande komma

att förbättras genom samverkan. Det är

tänkbart att fler medborgare därigenom

kan ta del av biblioteksservicen i

olika avseenden och att bibliotekens

läsfrämjande insatser kan ökas.

Utskottet kan inte ställa sig bakom

motionärernas krav att bibliotekslagen

ska skärpas då det gäller antalet

bibliotek i kommunerna samt att den

ska kompletteras i fråga om

genusperspektiv. Enligt utskottets

mening bör bibliotekslagen inte

innehålla bestämmelser med sådan

detaljeringsgrad som motionsförslagen

syftar till. Frågor om hur många

kommunala bibliotek som ska finnas i

kommunerna bör avgöras på lokal nivå

med hänsyn tagen till de lokala

förutsättningar och behov som kan

finnas. Likaledes bör frågor som

gäller införande av ett

genusperspektiv i biblioteksplanerna

beslutas på lokal nivå.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion Kr248 (v)

yrkandena 2 och 3.

6.2.3 Utvärdering av

bibliotekslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker

motionsförslag om utvärdering av

bibliotekslagen.

Jämför reservation 8 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna stöder i motion Kr362

regeringens förslag till ändring av

bibliotekslagen men efterlyser dels en

utvärdering av lagen, dels mål för den

nationella bibliotekspolitiken.

Regeringen bör därför återkomma till

riksdagen och presentera sina

ambitioner för de svenska biblioteken

(yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget

att all statlig verksamhet

återkommande följs upp och utvärderas.

Det gäller även bibliotekslagen och

dess effekter. I så måtto är utskottet

enigt med motionärerna bakom motion

Kr362 (kd).

Genom sitt utredningsväsende har

regeringen möjlighet att åstadkomma

uppföljningar och utvärderingar. Detta

har också nyligen gjorts genom det

utredningsuppdrag som redovisats i

rapporten Om biblioteksverksamheterna

(Ds 2003:66). Resultatet av

utredningsuppdraget mynnade - som

visats i det föregående - ut i de

förslag som ligger till grund för den

nu aktuella ändringen av

bibliotekslagen. Det kan tilläggas att

Kulturrådet har i uppdrag att följa

utvecklingen i stort på

folkbiblioteksområdet. Rådet redovisar

fortlöpande statistik, utvärderingar,

utredningar och omvärldsanalyser som

avser folkbiblioteksområdet.

Då det gäller den del av motionen

som syftar till att mål ska sättas upp

för den nationella bibliotekspolitiken

vill utskottet påminna om att en

särskild utredare nyligen gjort en

översyn av verksamheten vid Kungl.

biblioteket. I betänkandet KB - ett

nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

vill utredaren se en ökad nationell

samordning och utveckling av hela det

offentliga bibliotekssystemet till

stöd för forskning och utbildning.

Utredaren föreslår att Kungl.

biblioteket ska ha ett nationellt

ansvar som ska omfatta alla offentliga

bibliotek (bet. s. 396). Betänkandet

har remissbehandlats och bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda

anser utskottet att det inte finns

något skäl för riksdagen att föreslå

att regeringen ska vidta några

åtgärder med anledning av

motionsförslaget. Riksdagen bör avslå

motion Kr362 (kd) yrkande 7.

6.3 Riktlinjer för fonogram

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att riktlinjerna för stöd

till fonogram ska ändras och att

det i fortsättningen ska ankomma

på regeringen att besluta om dem.

Utskottet förutsätter dock att

riksdagen återkommande

infor[15]meras om de förändringar

som vidtas. Två motionsyrkanden

avstyrks.

Jämför reservation 9 (fp, kd).

Propositionen

Riksdagen godkände 1982 riktlinjer [16]för

statens stöd till produktion och

utgivning av fonogram. Enligt dessa

ska stödet huvudsakligen tilldelas

fonogramföretag med regelbunden

utgivning, även om en mindre del av

stödet bör kunna avsättas för stöd

till tillfälliga producenter. Stöd får

endast avse enskilda produktioner

eller projekt och inte samlade

utgivningar. Beslut om produktionsstöd

ska meddelas i förhand.

Med stöd av riksdagens bemyndigande

har regeringen medgivit att Statens

kulturråd under en treårsperiod prövar

alternativa former av fonogramstöd.

Bakgrunden till försöksverksamheten

var bl.a. svårigheterna i

distributionen och marknadsföringen av

konstnärligt och kulturpolitiskt

värdefulla skivor. De nya stödformerna

var ett försök att tillgodose små och

medelstora bolags behov och ett sätt

att uppmuntra s.k. smala produktioner

i en tid av hård konkurrens. Utöver

det ordinarie produktionsbidraget

omfattade det differentierade

fonogramstödet ett artist- och

upphovsmannastöd, ett

marknadsföringsstöd och ett

verksamhetsstöd. Under försöksperioden

har kritik framförts mot

fonogramstödets nya utformning.

Kritiken har t.ex. gällt de ökade

möjligheterna för stora skivbolag att

erhålla stöd, liksom tillämpningen av

bidragsreglerna när det gäller artist-

och upphovsmannastödet.

Kulturrådet har på regeringens

uppdrag analyserat effekterna av

fonogramutgivningen inom olika genrer.

Rådet lämnade våren 2004 en

utvärdering av försöksperioden.

Utvärderingen omfattar även förslag

till stödets framtida utformning.

Kulturrådet förordar att ett antal

förändringar görs av stödet för att

tillgodose kraven på flexibilitet i

bidragsgivningen. Förslagen innebär

bl.a. att förordningen (1982:505) om

statsbidrag för framställning och

utgivning av fonogram ska ändras så

att inte endast svensk musik är

stödberättigad. I stället bör det i

förordningen anges att svenska och i

Sverige bosatta upphovsmän ska

omfattas av stödet. Vidare föreslås

att stödet till produktion och

utgivning av fonogram ska ändras till

att innefatta samtliga delar av

produktionsprocessen från inspelning

till försäljning och att artist- och

upphovsmannastödet ska slopas.

Kulturrådet föreslår också att det

införs ett distributionsstöd till

kommunbibliotek som därigenom

kostnadsfritt ska erbjudas tillgång

till alla utgåvor som får produktions-

och marknadsföringsstöd.

Regeringen, som i huvudsak instämmer

i Kulturrådets förslag, anser att

stödet till produktion och utgivning

av fonogram bör ändras så att det

innefattar samtliga delar av

produktionsprocessen från inspelning

till försäljning. Riktlinjerna för

stöd till produktion och utgivning av

fonogram bör därför ändras. Vidare

anför regeringen att stödet bör vara

flexibelt för att kunna möta en snabb

teknisk utveckling och en i övrigt

föränderlig bransch. Därför föreslås

att det i fortsättningen ska ankomma

på regeringen att besluta om

riktlinjerna.

Slutligen anser regeringen att det

är väsentligt att tillämpningen och

administrationen av de nya

stödformerna tar hänsyn till olika

genrers speciella förutsättningar.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Kr368

regeringens förslag att ansvaret för

riktlinjer för fonogramstödet ska

flyttas från riksdagen till

regeringen. Beslut om riktlinjerna bör

även i fortsättningen fattas av

riksdagen (yrkande 41).

Kristdemokraterna har i motion Kr361

inte något att invända mot de

synpunkter som Kulturrådet framför

rörande fonogramstödets utformning.

Emellertid anser partiet att det även

i fortsättningen ska ankomma på

riksdagen att godkänna förändringar av

riktlinjerna för fonogramstödet

(yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att fonogrammarknaden

under senare år har genomgått - och

alltjämt genomgår - en stark

förändring. Ett skäl till detta som är

värt att nämnas i sammanhanget är den

ägarkoncentration som resulterat i att

ett fåtal multinationella bolag numera

dominerar marknaden. Ett annat är den

omvälvande och snabba tekniska

utvecklingen som i hög grad påverkar

såväl produktion som distribution.

Utskottet noterar att regeringens

avsikt är att fonogramstödet i

fortsättningen ska omfatta samtliga

delar av produktionsprocessen från

inspelning till försäljning.

Regeringen har emellertid inte i

detalj preciserat vilka ändringar som

kommer att göras i riktlinjerna för

stödet. Utskottet har därför inte

någon möjlighet att bilda sig en

uppfattning om vilka delar av

Kulturrådets förslag som regeringen

avser att fullfölja och vilka som inte

kommer att genomföras. Med hänsyn till

framför allt den snabba tekniska

utvecklingen har utskottet förståelse

för regeringens önskan att stödet

fortsättningsvis ska vara flexibelt.

Likaledes har utskottet förståelse för

att flexibiliteten underlättas av att

regeringen får mandat att själv

besluta om riktlinjerna för stödet

framöver.

Enligt utskottets uppfattning är det

emellertid angeläget att understryka

att riksdagen kontinuerligt bör hållas

underrättad om de förändringar som

regeringen vidtar på detta område.

Utskottet förutsätter därför att

regeringen fortsättningsvis vid

lämpliga tillfällen redovisar för

riksdagen påtänkta eller redan

genomförda förändringar av

riktlinjerna för fonogramstödet.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet förslaget i

propositionen och avstyrker motionerna

Kr361 (kd) yrkande 9 och Kr368 (fp)

yrkande 41.

**FOOTNOTES**

[15]: rskr. 1998/99:176.

Senast i betänkande 2003/04:KrU1,

s. 7

[16]:7.

Prop. 2000/01:94, bet.

2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.

Prop. 1996

7 Motionsyrkanden med

budgeteffekt 2006 eller

senare

7.1 Folkbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker

motionsförslag om folkbildningens

framtida resursbehov.

Jämför reservation 10 (c).

Motionerna

Frågor som rör folkbildningens framtida

resursbehov behandlas i fyra

motionsyrkanden.

Motionärerna bakom motion Kr252 (c)

framhåller att statens anslag till

folkbildningen har reducerats kraftigt

sedan början av 1990-talet.

Folkbildningen bör - menar de - ges

rimliga förutsättningar för att kunna

genomföra sitt angelägna uppdrag.

Genom ett ökat resursutrymme förväntas

studieförbunden prioritera

studiecirklar och kulturarrangemang

bland ungdomar liksom för grupper med

särskilda behov, främst människor med

funktionshinder (yrkande 1). Vidare

föreslår motionärerna att den

neddragning av folkbildningsanslaget

som gjorts sedan början av 1990-talet

ska kompenseras genom att anslaget

höjs till den nivå som det hade vid

den tidpunkten (yrkande 3).

Likartade synpunkter förs fram i

motion Kr287 (c). Motionärernas

förslag syftar till att de statliga

resurserna till folkbildningen ska öka

(yrkande 3).

I motion Kr211 (kd) påtalas den

ansträngda ekonomiska situation som

studieförbunden befinner sig i.

Riksdagen bör mot den bakgrunden göra

ett uttalande om att studieförbundens

framtida ekonomi ska utredas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta

betänkande redovisat att fyra

utredningar överlämnats till

regeringen tidigare under året. I

betänkandet Folkbildning i

brytningstid (SOU 2004:30) som

överlämnades till regeringen i mars

2004 ges en utförlig redovisning av

statsbidragets utveckling sedan början

av 1990-talet. I

utredningsbetänkandets sammanfattning

sägs bl.a. följande (s. 14).

Statens stöd till folkbildningen

har lett till olika förutsättningar

för studieförbund och

folkhögskolor. Efter en viss

nedskärning i början av 1990-talet

ligger det allmänna statsbidraget

till folkbildningen 2003 något över

1991/92 års nivå. Om hänsyn tas

till den allmänna

kostnadsutvecklingen har emellertid

stödet minskat med omkring 20

procent. För studieförbunden har

denna utveckling fått fullt

genomslag vilket ställt förbunden

inför kravet att sänka sina

kostnader eller skaffa andra

intäkter.

Det kan tilläggas att även

Folkbildningsrådet i rapporten

Folkbildningens framsyn framhållit att

det allmänna statliga stödet till

folkbildningen har urholkats under det

senaste decenniet.

Utskottet behandlar i detta

sammanhang enbart motionsförslag som

rör det statliga bidraget till

folkbildningen. Utskottet kan likväl

konstatera att inte endast

statsbidraget utan även kommun- och

landstingsbidragen till folkbildningen

har minskat under den aktuella

perioden.

I det föregående har utskottet tagit

ställning till bidragsgivningen till

folkbildningen för 2005. Frågan om

folkbildningens framtida resursbehov

och utvecklingen av statsbidraget bör,

anser utskottet, ses tillsammans med

utvecklingen av bidragen från

kommunerna och landstingen. De

analyser av folkbildningens situation

som överlämnats till regeringen

tidigare i år bereds tillsammans med

avgivna remissyttranden för närvarande

inom Regeringskansliet. Enligt

utskottets mening bör riksdagen inte

föregripa regeringens

ställningstagande i denna fråga genom

att nu uttala sig om det framtida

resursbehovet hos folkhögskolor och

studieförbund. Någon ytterligare

utredning som belyser studieförbundens

ekonomiska situation, vilket föreslås

i motion Kr211 (kd), bör inte heller

aktualiseras av riksdagen.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna Kr211

(kd), Kr252 (c) yrkandena 1 och 3 samt

Kr287 (c) yrkande 3.

7.2 Allmän kulturverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om

Kulturnät Sverige, sydsamiska

kulturcentret Gaaltije,

thailändska kultur- och

informationscentrumet i Ragunda,

inriktningen av Mångkulturåret,

nationella uppdrag och

kulturinstitutioner i Malmö.

Jämför reservation 11 (m).

Motionerna

I motion Kr256 av Kent Olsson (m) föreslås att

Kulturnät Sverige ska bevaras. Enligt

motionen är Kulturnät Sverige av stor

betydelse för svenskt kulturliv.

Motionären föreslår ingen

medelsanvisning för verksamheten men

menar att det är av vikt att alla

aktörer inom kulturen och staten tar

ett gemensamt ansvar för detta.

I motion Kr218 av Håkan Larsson och

Birgitta Carlsson (båda c) föreslås

att det sydsamiska kulturcentret

Gaaltije ska få ett fast årligt

statligt anslag. Detta för att

möjliggöra en långsiktigt stabil

verksamhet. Gaaltije kan då

permanentas som samisk institution.

I motion Kr242 av Håkan Larsson (c)

förs fram att samarbetet mellan den

thailändska staten och Ragunda kommun

kring det thailändska kultur- och

informationscentrumet för norra Europa

i Bispgården i Ragunda kommun bör

stödjas på olika sätt av den svenska

staten.

Vänsterpartiet föreslår i motion

Kr274 att riksdagen gör ett tillkänna-

givande till regeringen angående

inriktning av Mångkulturåret (yrkande

3). Partiet menar att det är mycket

viktigt att såväl de nationella

minoriteterna som de invandrade får

ett avgörande inflytande på och ansvar

för innehållet i Mångkulturåret.

Vidare sägs i motionen att det är

viktigt att en del av satsningarna ger

något bestående resultat med fortsatt

inverkan på samhällslivet även efter

det att Mångkulturåret avslutats.

I fyra motioner förs förslag fram på

nya innehavare av nationella uppdrag.

Textilmuseet i Borås föreslås få ett

nationellt uppdrag i motion Kr348 av

Arne Kjörnsberg m.fl. (s) och i motion

Kr208 av Ulf Sjösten (m). Säters film-

och biografmuseum föreslås få ett

nationellt uppdrag i motionerna Kr237

av Kenneth Johansson (c) och Kr337 av

Ulrik Lindgren (kd).

I motion Kr202 av Tobias Billström

(m) förs fram att staten måste

medverka till en långsiktigt hållbar

finansiering av Malmö opera och

musikteater (yrkande 1). I motionen

sägs vidare att riksdagen ska avvisa

ett planerat ägarbyte av Malmö opera

och musikteater, Malmö dramatiska

teater och Skånes dansteater (yrkande

2). Enligt motionen planeras

ägarskapet föras över från Malmö stad

till Region Skåne.

Utskottet

Det är viktigt att kulturinformation är

tillgänglig även på Internet och, som

utskottet redogjort för tidigare i

betänkandet (avsnitt 3, anslag 28:2),

anser utskottet att det varit

motiverat att staten tagit ett fullt

finansiellt ansvar för en

Internetportal såsom Kulturnät Sverige

inom kulturområdet. Motivet har dock

försvagats i och med det ökande

utbudet av sådana tjänster med andra

finansiärer. Motion Kr256 (m) avstyrks

därmed.

Utskottet tog i betänkande

2003/04:KrU6 om övergripande frågor på

kulturområdet ställning till

motionsförslag om finansiering av

stiftelsen Sydsamiskt kulturcentrum

Gaaltije. Utskottet redogjorde då för

hur stiftelsen finansieras bl.a. via

Statens kulturråd och Länsstyrelsen i

Jämtlands län. Vidare redogjordes för

det uppdrag som regeringen givit

Sametinget att utveckla och etablera

ett permanent nationellt

informationscentrum om samisk kultur.

I budgetpropositionen föreslås att

under utgiftsområde 1 anslag 45:1

Sametinget ökas med 3 miljoner kronor

för detta ändamål. Med hänvisning till

detta pågående utvecklingsarbete anser

utskottet inte att riksdagen bör göra

något uttalande om Sydsamiskt

kulturcentrum Gaaltije och avstyrker

motion Kr218 (c).

Vad gäller Kultur- och

utvecklingscentrum i Ragunda vill

utskottet anföra att när det är fråga

om ett sådant lokalt eller regionalt

kulturcentrum som beskrivs i motionen

anser utskottet att ansvaret för

finansieringen främst ligger på lokala

och regionala intressenter. I den mån

statliga insatser behövs, bör sådana

sökas hos berörda instanser, t.ex.

länsstyrelser om det rör regionala

medel. Vidare har utskottet inhämtat

att Ragunda kommun fått bidrag från

Kulturrådet för uppbyggnaden av ett

thailändskt bibliotek i kommunen med

bokdonationer av den thailändska

staten. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Kr242 (c).

Utskottet har uppfattningen att

satsningen på Mångkulturåret är mycket

värdefull. Syftet med satsningen är

att nå en bredare publik, att

permanent involvera nya aktörer på de

kulturella arenorna samt att öka

utrymmet för konstnärliga och

kulturella yttringar som i dag sällan

syns.

Mångkulturellt centrum i Botkyrka

har haft regeringens uppdrag att

kartlägga och analysera hur de

statliga kulturmyndigheterna och

institutionerna lever upp till målet

att etnisk, kulturell, språklig och

religiös mångfald ska tillvaratas som

en positiv kraft samt bidra till

minskad diskriminering,

främlingsfientlighet och rasism. Den

rapport som Mångkulturellt centrum

lämnat till regeringen ligger till

grund för arbetet med direktiven till

samordnaren för Mångkulturåret 2006.

Enligt utskottets mening är det

självklart att såväl nationella

minoriteter som invandrade får ett

inflytande över innehållet i

Mångkulturåret. Av syftet framgår

dessutom att satsningen ska vara

framåtblickande. Utskottet menar

därför att något tillkännagivande från

riksdagen till regeringen inte är

nödvändigt och motion Kr274 (v)

yrkande 3 avstyrks.

Utskottet har tidigare (senast i

betänkande 2003/04:KrU1) tydligt tagit

ställning för den nuvarande

beslutsordningen när det gäller

nationella uppdrag. Ordningen innebär

att riksdagen beslutar om ämnesområden

men att regeringen beslutar om

innehavare av de olika uppdragen.

Motionerna Kr348 (s), Kr208 (m), Kr237

(c) och Kr337 (kd) med förslag till

nya innehavare av nationella uppdrag

avstyrks därmed.

Vad gäller kulturinstitutionerna i

Malmö anser utskottet i likhet med vad

som framgår av betänkande 2003/04:KrU1

att finansieringen av dessa bör lösas

inom ramen för försöksverksamheten med

ändrad regional fördelning av

kulturpolitiska medel där det

regionala självstyrelseorganet i Skåne

län tagit över befogenheten att

fördela statsbidrag till regional

kulturverksamhet. Utskottet anser

vidare att riksdagen inte bör ha

synpunkter på ägarskapsförhållandena

av kulturinstitutioner i Skåne län.

Motion Kr202 (m) avstyrks därmed.

7.3 Teater, dans och musik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker

motionsförslag om framtida ökade

statsbidrag till Göteborgsoperan

och länsmusiken i Kalmar län.

Motionerna

I tre motionsyrkanden tas frågor upp som rör

enskilda musikinstitutioner, nämligen

dels Göteborgsoperan, dels

länsmusikverksamheten i Kalmar län.

Förslaget i motion Kr346 (s) syftar

till att statens framtida bidrag till

Göteborgsoperan ska öka.

Göteborgsoperans finansiering har

enligt motionärerna redan från starten

varit ett problem. För institutionens

framtid är det mycket

otillfredsställande att den inte har

en ekonomi som är i långsiktig balans.

Det omöjliggör rationell planering och

effektiv användning av befintliga

resurser.

Två motionsyrkanden rör den framtida

resurstilldelningen till länsmusiken i

Kalmar län. Förslaget i motion Kr278

(s) syftar till att

länsmusikorganisationen i Kalmar län

ska ha samma ekonomiska

förutsättningar som övriga län när det

gäller statligt stöd.

Även motionären bakom motion N238

(kd) påtalar att medelstilldelningen

till länsmusiken i Kalmar län varit

betydligt mindre än i andra län. I

motionen yrkas att en omfördelning ska

göras så att Kalmar län kan tilldelas

mer pengar för länsmusiken (yrkande

4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar inledningsvis förslaget i

motion Kr346 (s) om statens framtida

bidrag till Göteborgsoperan.

Utskottet är väl medvetet om den

betydelse som Göteborgsoperan har för

Västsverige och för musikteaterns

utveckling i hela landet. Utskottet

kan - liksom tidigare - konstatera att

Göteborgsoperan väl motsvarar de

förväntningar som fanns när riksdagen

hösten 1990 beslutade stödja byggandet

av et[17]t operahus med 347 miljoner

kronor (jfr bet. 2000/01:KrU1 s. 57).

Utskottet påminner om att det

ankommer på Kulturrådet att göra

avvägningar mellan de olika regionala

och lokala institutioner som

regeringen har förklarat vara

stödberättigade och att därefter

besluta om bidragsfördelningen i

enlighet med förordningen (1996:1598)

om statsbidrag till regional

kulturverksamhet. Vidare bör nämnas

att riksdagen 2001 gjorde ett

tillkännagivande om att

Göteborgsoperan skulle få del av den

då aktuella ökningen av anslaget för

2002. Det kan tilläggas att

Göteborgsoperan för 2004 tilldelats

86,7 miljoner kronor i

verksamhetsbidrag. Därutöver har

operan erhållit 2 miljoner kronor för

vart och ett av åren 2002, 2003 och

2004 för samgåendet med Skaraborgs

länsteater. För 2004 har operan även

fått ett utvecklingsbidrag om 400 000

kronor för att skapa ett arrangörsnät

i Västra Götalandsregionen.

Utskottet är med hänvisning till det

anförda inte berett att föreslå att

riksdagen ska göra ett uttalande om

ökade framtida resurser till

Göteborgsoperan. Motion Kr346 (s)

avstyrks.

Utskottet övergår nu till att behandla

motionsförslagen om den framtida

resurstilldelningen till länsmusiken i

Kalmar län.

Enligt regleringsbrevet för 2004

utbetalas medlen för länsmusik-

respektive orkesterverksamhet till

landstingen eller regionförbunden. Av

Kulturrådets bidragsredovisning för

2004 framgår att Regionförbundet i

Kalmar län tilldelats 6 315 000 kronor

för länsmusiken i verksamhetsbidrag

och 500 000 kronor i

utvecklingsbidrag. Vidare tilldelades

regionförbundet 3 914 000 kronor för

kammarorkestern Camerata Roman.

Orkestern är en egen resultatenhet

inom Kalmar läns musikstiftelse för

att markera en ekonomisk gränsdragning

mellan orkestern och

länsmusikverksamheten.

Utskottet vill understryka att det

ankommer på Kulturrådet att inom den

medelsram som avsatts för ändamålet

väga olika länsmusikorganisationers

behov mot varandra och vid behov göra

omprioriteringar som anses nödvändiga.

Enligt vad utskottet har inhämtat har

Kulturrådet för både 2003 och 2004

gjort en viss uppräkning av

verksamhetsbidraget till stiftelsen

utöver pris- och löneomräknin[18]g (ca

500 000 kronor för 2003 och ca 300 000

kronor för 2004).

Utskottet är inte berett att - som

begärs i motion N238 (kd) - föreslå

att riksdagen ska besluta att

omfördela medlen inom anslaget för

regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner (anslag 28:6).

Utskottet anser inte heller att det är

motiverat att föreslå någon annan

omfördelning inom utgiftsområdet.

Slutligen vill utskottet tillägga

att riksdagen våren 2002 i ett

tillkännagivande för regeringen

begärde att en orkesteröversyn skulle

genomföras. Regeringen har nyligen

uppdragit åt en särskild utredare att

göra en översyn av de professionella

orkestrarna i landet. I uppdraget

ingår att utredaren ska analysera

orkestrarnas regionala verksamhet

liksom den övriga regionala

musikverksamheten (dir. 2004:116).

Därmed kan utskottet konstatera att

även länsmusikverksamheten i sin

helhet kommer att belysas relativt

snart.

Sammanfattningsvis avstyrker

utskottet motionerna Kr278 (s) och

N238 (kd) yrkande 4.

7.4 Bibliotek, litteratur och

kulturtidskrifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker

motionsförslag med begäran om att

regeringen ska utarbeta en

proposition om ett

handlingsprogram för svenska

språket.

Jämför reservation 12 (m).

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr210 (m) föreslår

att riksdagen ska göra ett

tillkännagivande om att regeringen ska

utarbeta en proposition om ett

handlingsprogram för svenska språket,

baserad på språkutredningens

betänkande Mål i mun. Betänkandet

överlämnades till regeringen i april

2002.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av ett tillkännagivande från

riksdagen hösten 1999 tillkallade

regeringen hösten 2000 en

parlamentarisk kommitté med uppdrag

att lägga fram ett förslag till

handlingsprogram för det svenska

språket. Kommittén redovisade i mars

2002 sitt uppdrag i betänkandet Mål i

mun (SOU 2002:27). Betänkandet har

därefter remitterats.

Utskottet noterar att regeringen i

budgetpropositionen (utg.omr. 17 s.

28) meddelat att flera departement och

politikområden har en viktig roll i

det språkpolitiska arbetet. Av den

anledningen tillsatte regeringen under

hösten 2003 en arbetsgrupp i

Regeringskansliet med uppgift att

utveckla en samlad svensk

språkpolitik. Beredning av förslagen i

betänkandet pågår. Regeringen avser

att återkomma till riksdagen i frågan

under 2005.

Enligt utskottets mening bör

regeringens beredningsarbete avvaktas.

Motion Kr210 (m) bör således avslås av

riksdagen.

7.5 Bild och form samt

konsthantverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om

ett uttalande om mötesplatser för

form och design samt vikten av

form och design.

Jämför reservationerna 13 (m) och

14 (m).

Motionerna

I motionerna Kr233 och Kr254 framhåller

Moderata samlingspartiet att form och

design får en ökad betydelse när

utbudet av produkter är stort och i

viss mån likartat. Form och design är

ett viktigt konkurrensmedel som kan

vara ett strategiskt verktyg för ett

företags framgång på marknaden.

Forskningen kring designområdet

behöver få bättre möjligheter, och

konsthantverkets, formgivningens och

industridesignens historia liksom den

samtida designen behöver både

dokumenteras och analyseras. Vidare

sägs i motionen att hemslöjden,

hantverksarvet och designen bör ges

ökad betydelse, arkitektur- och

designutbildningar behöver reformeras

samt aktiva inom hantverksyrken

behöver erbjudas vidareutbildning om

nya material m.m. (mot. Kr233 yrkande

19, Kr254 yrkande 1).

Partiet anser vidare att vid

bildande av mötesplatser för form och

design är det viktigt att ta till vara

den kompetens som redan finns på flera

håll i landet. Som exempel nämns

Röhsska museet i Göteborg,

Arkitekturmuseet, Nationalmuseum och

Föreningen Svensk Form som kan få

ansvar för olika områden (mot. Kr233

yrkande 20, Kr254 yrkande 4).

I motion Kr206 av Ulf Sjösten (m)

föreslås att resurser tillförs så att

man kan bygga upp två regionala

mötesplatser för form och design i

västra Sverige med bas hos Röhsska

museet i Göteborg och Textilmuseet i

Borås.

Utskottet

Utskottet har i betänkande 2003/04:KrU3 med

anledning av regeringens skrivelse

2002/03:129 Arkitektur, form och

design tagit ställning till

motionsyrkanden med motsvarande

innehåll som nu behandlas. Utskottet

skrev då att det med hänvisning till

de mål för den statliga arkitektur-,

form- och designpolitiken som

riksdagen enhälligt beslutade om 1998

och på grundval av regeringens

redovisning av insatser inom området

som redovisades i skrivelsen inte

förelåg något behov av ett uttalande

med anledning av motionsyrkandena.

Utskottet ser ingen anledning att

redan nu ompröva den bedömningen och

avstyrker således motionerna Kr233 (m)

yrkande 19 och Kr254 (m) yrkande 1.

I nämnda betänkande tog utskottet

även upp yrkanden om nya stöd till

mötesplatser för form och design.

Utskottet redovisade där de olika stöd

som anvisas inom utgiftsområde 17 till

verksamheter inom form och design.

Särskilt nämndes det nätverksansvar

för konsthantverk och formgivning som

tilldelats Röhsska museet i Göteborg.

Mot bakgrund av detta avstyrkte

utskottet de då aktuella

motionsyrkandena. Utskottet ser inte

någon anledning till att ompröva denna

bedömning utan avstyrker motionerna

Kr206 (m), Kr233 (m) yrkande 20 och

Kr254 (m) yrkande 4.

7.6 Arkivfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om

Svensk arkivinformation och

Ordbok över Sveriges dialekter.

Jämför reservationerna 15 (kd, c)

och 16 (c).

Motionerna

I motionerna Kr362 (yrkande 6) av Gunilla

Tjernberg m.fl. (kd) och Kr303 av Lars

Lindén (kd) lyfts frågan om långsiktig

finansiering av svensk arkivin-

formation (SVAR) fram. Motionärerna

menar att verksamheten hotas på grund

av bristfällig finansiering. Det är

enligt motionerna mycket viktigt att

regeringen skyndsamt återkommer till

riksdagen med ett förslag om hur

finansieringen av verksamheten ska

lösas.

I motion Kr307 av Eskil Erlandsson

och Birgitta Carlsson (båda c) och i

en under förra riksmötet väckt motion

2003/04:Kr242 av samma motionärer

begärs att finansieringen av Ordbok

över Sveriges dialekter skyndsamt

löses. Motionärerna menar att

verksamheten är hotad och att ett

omistligt kulturarv därmed kan

förskingras.

Utskottet

Som utskottet tidigare redovisat planerar

regeringen att till riksdagen lämna en

skrivelse med anledning av

Arkivutredningens betänkande Arkiv för

alla - nu och i framtiden (SOU

2002:78). Utskottet anser att

regeringens ställningstagande bör

avvaktas innan rikdagen tar ställning

till frågan om finansieringen av

Svensk arkivinformations verksamhet.

Motionerna Kr362 (kd) yrkande 6 och

Kr303 (kd) avstyrks därmed.

Vad gäller Ordbok över Sveriges

dialekter vill utskottet påminna om

att anslaget till Språk- och

folkminnesinstitutet som ansvarar för

projektet föreslås ökas med 1 miljon

kronor för 2005. Anslaget har även de

senaste åren haft förstärkningar av

engångskaraktär. I avsnitt 3 (anslag

28:3) i betänkandet återger utskottet

även ett svar från t.f. kulturminister

Pär Nuder på en skriftlig fråga från

Lennart Kollmats (fp) om Ordbok över

Sveriges dialekter. Utskottet

avstyrker därmed motionerna Kr307 (c)

och 2003/04:Kr242 (c).

7.7 Museer och utställningar

7.7.1 Stöd till Museum Anna

Nordlander och Children''''''''''''''''s museum

Utskottets förslag i korthet