Bet. 2004/05:KRU2

Kulturutskottets betänkande

2004/05:KRU2

Makt att bestämma - rätt till välfärd

Sammanfattning

Kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag i

proposition 2004/05:2 avseende dels nya övergripande

mål och huvudområden för samordning och redovisning

av den nationella ungdomspolitiken, dels ändringar i

skollagen (1985:1100).

De två nya övergripande mål som ska ersätta

nuvarande mål för den nationella ungdomspolitiken är

ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd,

ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.

Analys, samordning och redovisning för att uppnå de

övergripande målen ska ske inom följande fem

huvudområden:

1. lärande och personlig utveckling

2. hälsa och utsatthet

3. inflytande och representation

4. egen försörjning

5. kultur och fritid.

I propositionen anges också att regeringen årligen

ska prioritera en eller flera frågor där behovet av

insatser är särskilt viktiga för att förbättra

ungdomars levnadsvillkor. Dessa prioriteringar

kommer normalt att aviseras i budgetpropositionen.

Den nu lagda propositionen innehåller de

prioriteringar som regeringen föreslår skall gälla

för kommande år. Därutöver redovisas regeringens

ambitioner avseende utvecklingen av ungdomspolitik i

kommunerna samt i det internationella

ungdomspolitiska arbetet. Vidare innehåller

propositionen regeringens bedömningar i frågor om

kunskapsinhämtning om ungdomars levnadsvillkor samt

om ungdomsforskning.

Skollagen ändras på så sätt att det införs ett

uttryckligt kommunalt ansvar att hålla sig

informerad om hur icke skolpliktiga ungdomar som

inte fyllt 20 år är sysselsatta. Skyldigheten

omfattar inte de ungdomar som genomför eller har

fullföljt utbildning på nationella eller

specialutformade program i gymnasieskola,

gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli

2005.

Det mest framträdande i propositionen är att

ungdomspolitiska insatser tydligt ska integreras i

verksamheten hos alla politikområden som är

relevanta för ungdomars levnadsvillkor och därmed

utgå från befintliga mål inom dessa. Den nationella

ungdomspolitiken ska också verka för att minska

skillnaderna i levnadsvillkoren inom ungdomsgruppen

och på så sätt tydligare belysa och hantera

levnadsvillkoren för de ungdomar som av olika

anledningar har svårare än andra att få verklig

tillgång till välfärd och makt. Slutligen innehåller

propositionen också en redovisning av hur den

nationella ungdomspolitiken och ungdomars

levnadsvillkor har utvecklats sedan 2000.

I betänkandet finns 67 reservationer och 4

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande

1 och 2004/05:Kr4 yrkandena 2 och 6.

Reservation 1 (fp)

Reservation 2 (c)

Den framtida ungdomspolitiken

2. Övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

övergripande mål och huvudområden för samordning

och redovisning av den nationella

ungdomspolitiken. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:2 punkt 2 och avslår

motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 1, 2003/04:Kr361

yrkande 11, 2004/05:Kr1 yrkande 1, 2004/05:Kr2

yrkandena 3 och 4, 2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5 och

6 samt 2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (c)

3. Övergripande frågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande

21 och 2004/05:Kr3 yrkandena 1, 3, 4 och 25.

Reservation 7 (fp)

Reservation 8 (kd)

Uppföljning, analys och kunskapsinhämtning

4. Levnadsvillkoren för ungdomar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 6.

Reservation 9 (fp)

Ungdomspolitik i kommunerna

5. Högre prioritering av ungdomars kultur

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande

2.

Reservation 10 (c)

Ungdomsstyrelsens bidragsgivning

6. Generationsövergripande verksamheter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr284

yrkande 5, 2003/04:Kr288 yrkande 3, 2003/04:Kr329

yrkande 6, 2003/04:Kr361 yrkande 1, 2004/05:Kr3

yrkande 24, 2004/05:Kr297 yrkande 3 och

2004/05:Kr358 yrkande 4.

Reservation 11 (m, kd, c)

7. Statsbidrag till politiska

ungdomsförbund

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr314

yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr351 yrkandena 1

och 2.

Reservation 12 (fp)

8. Översyn av Ungdomsstyrelsens och

Allmänna arvsfondens bidragssystem för ung

kultur

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande

4.

Reservation 13 (c)

9. Stöd till ungdomsorganisationers

reguljära internationella verksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr361 yrkande

3.

Reservation 14 (kd)

Övergripande strategi för det internationella

samarbetet

10. Internationellt samarbete

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr232

yrkande 2 och 2003/04:

Kr361 yrkande 2.

Reservation 15 (m)

Reservation 16 (fp, kd)

Insatser för att ge fler ungdomar möjlighet

till en bra utbildning

11. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte

att stärka skolor i segregerade områden

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 4.

Reservation 17 (m)

12. Friskolor och segregation

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 6.

Reservation 18 (m, fp)

13. Elevinflytande i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande

7 och 2004/05:Kr3 yrkande 18.

Reservation 19 (m)

Reservation 20 (kd, c)

Kvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan

14. Individuella program på

gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande

5 och 2004/05:Kr2 yrkande 5.

Reservation 21 (m, fp, c)

15. Kärnämnen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 17.

Reservation 22 (fp, kd, c)

16. Särskilt stöd av specialpedagoger

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 13.

Reservation 23 (fp, c)

17. Nationella prov och betyg

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 14.

Reservation 24 (m, fp, kd)

18. Tvåårigt gymnasieprogram

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 16.

Reservation 25 (fp)

19. Nationell skolpeng

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 15.

Reservation 26 (m, fp)

20. Lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr4 yrkande 4.

Reservation 27 (m, fp, kd, c)

21. Flexibel skolgång

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 17.

Reservation 28 (m, fp, kd, c)

Kommunalt ansvar

22. Kommunernas ansvar för ungdomar som

inte fyllt 20 år

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100). Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:2 punkt 1 och

avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 2.

Reservation 29 (m, fp, kd, c)

Insatser för att förenkla ungdomars inträde på

arbetsmarknaden

23. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 8.

Reservation 30 (m)

24. Arbetsförmedlingarna

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkandena

10 och 11.

Reservation 31 (fp)

25. Ungdomars etablering på

arbetsmarknaden

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande

8, 2004/05:Kr3 yrkande 7 och 2004/05:Kr4 yrkande

5.

Reservation 32 (fp)

Reservation 33 (kd)

Reservation 34 (c)

26. Instegsjobb

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 9.

Reservation 35 (fp, c)

27. Arbetslöshet för ungdomar med utländsk

bakgrund

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 26.

Reservation 36 (kd)

28. Entreprenörskap och företagande

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 12.

Reservation 37 (m, fp, kd, c)

Insatser för bostadsförsörjning för ungdomar

29. Uthyrning av del i stadigvarande

bostad

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande

10 och 2004/05:Kr2 yrkande 18.

Reservation 38 (m)

Reservation 39 (fp, c)

30. Bostäder för unga

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande

9, 2004/05:Kr2 yrkande 19 och 2004/05:Kr3 yrkande

19.

Reservation 40 (m)

Reservation 41 (fp)

Reservation 42 (kd)

31. Förenklade regelverk kring byggande

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 20.

Reservation 43 (fp, c)

Insatser för hälsa och trygghet för alla

ungdomar

32. Psykisk ohälsa

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 8.

Reservation 44 (kd)

33. Nationell narkotikahandlingsplan

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 12.

Reservation 45 (fp, kd)

34. Skolans ansvar för att förebygga

alkohol- och drogmissbruk

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr361

yrkande 4 och 2004/05:Kr3 yrkande 10.

Reservation 46 (kd, c)

35. Olovlig försäljning av folköl

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 11.

Reservation 47 (fp, kd)

36. Nya vägar bort från kriminalitet

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 28.

Reservation 48 (m, fp)

37. Tydliga gränser och normer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 26.

Reservation 49 (m, fp, kd)

38. Snabb handläggning av ärenden där unga

är inblandade

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkandena

25 och 27.

Reservation 50 (fp)

39. Stödcentrum för unga brottsoffer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 3.

Reservation 51 (m)

Insatser för att öka ungdomars inflytande och

delaktighet i samhället

40. Ungdomars delaktighet i demokratiska

processer

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr361 yrkande

9.

41. Vikten av ungdomars politiska

engagemang

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr232 yrkande

3.

Reservation 52 (m)

42. Speciella inflytandeformer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 7.

Reservation 53 (fp)

43. Kommunalt självstyre

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr4 yrkande 7.

Reservation 54 (c)

Ungdomars inflytande över ungdomspolitiken

44. Nationell ledningsgrupp för

ungdomsfrågor

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande

6.

Reservation 55 (c)

Ett växande internationellt engagemang

45. Forum för levande och aktiv dialog om

global utveckling

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 2.

Reservation 56 (m)

Insatser för kultur och fritid för alla

ungdomar

46. Förebyggande verksamheter i syfte att

minska risken för ungdomar att hamna i

kriminalitet, missbruk och socialt

utanförskap

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkandena

12 och 13, båda i denna del.

Reservation 57 (m)

47. Stöd till drogfria ungdomslokaler

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1

yrkandena 12 och 13, båda i denna del samt

2004/05:Kr285.

Reservation 58 (m)

48. Användning av fritids- och skollokaler

på kvällar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr361

yrkande 12 och 2004/05:

Kr3 yrkande 23.

Reservation 59 (kd)

49. Ideellt engagemang

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 22.

Reservation 60 (kd)

50. Rätt kompetens på personer som arbetar

med ungdomar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 21.

Reservation 61 (kd)

Övriga motionsyrkanden

51. Idrott

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkandena

23 och 24.

52. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 13.

Reservation 62 (kd, c)

53. Ungdomsmottagningar och

abortförebyggande arbete

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkandena

14-16.

Reservation 63 (kd)

54. Rösträttsålder

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 20.

Reservation 64 (kd)

55. Rasistiska och nazistiska

organisationer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 27.

Reservation 65 (kd)

56. Övervikt bland ungdomar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 9.

Reservation 66 (kd, c)

57. Kulturella aktiviteter i skolan

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 22.

58. Ungdomars delaktighet i

kulturverksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande

3.

Reservation 67 (c)

59. Hiphopkulturen

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr238.

Stockholm den 16 november 2004

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart

Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars Wegendal

(s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo

Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen

(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn

(s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings

Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Inger Nordlander

(s) och Hans Backman (fp).

2004/05

KrU2

Ungdomspolitiska frågor

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar kulturutskottet

dels proposition 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt

till välfärd,

dels de motioner som väckts med anledning av ärendet

och under allmänna motionstiden 2003 och 2004 enligt

förteckning i bilaga 1.

Utfrågning

Företrädare för Ungdomsstyrelsen, Landsrådet för

Sveriges Ungdoms-organisationer (LSU) och Fryshuset

har inför kulturutskottet redovisat sin syn på

förslagen i propositionen.

Inkomna skrivelser

Ett antal skrivelser med anledning av propositionen

har inkommit och anmälts i kulturutskottet, bl.a.

från Svenska Kommunförbundet och Landstingförbundet.

Yttranden från andra utskott

Kulturutskottet har berett justitieutskottet,

socialutskottet, utbildnings-utskottet,

arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet

tillfälle att yttra sig över propositionen jämte

motionerna 2004/05:Kr1 (m) yrk. 1-10, 12-13,

2004/05:Kr2 (fp), yrk. 1-28, 2004/05:Kr3 (kd) yrk.

1-27 och 2004/05:Kr4 (c) yrk. 1-7.

Yttranden har avgivits av utbildningsutskottet

(2004/05:UbU1y) och bostadsutskottet

(2004/05:BoU2y).

Yttrandena bifogas betänkandet som bilagorna 3 och

4.

Kulturutskottets överväganden

Avslag på propositionen

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet avstyrker två motioner med

förslag om att propositionen ska avslås.

Jämför reservationerna 1 (fp) och 2 (c).

Motionerna

I två motioner föreslås att riksdagen ska avslå

propositionen.

I motion Kr2 (fp) framhåller motionärerna att

Socialdemokraternas resultat av ungdomspolitiken de

senaste 10 åren är under all kritik.

Ungdomsstyrelsens senaste uppföljning av regeringen

ungdomspolitik visar att regeringen misslyckats med

merparten av delmålen för ungdomspolitiken. Den nu

lagda propositionen för de kommande åren är enligt

motionärerna mycket mager på konkreta åtgärder för

att förbättra ungdomars situation. De begär därför

att propositionen ska avslås (yrkande 1).

I motionen presenteras ett brett åtgärdsbatteri

för att förbättra ungdomars förutsättningar.

Motionärerna vill att alla ungdomar ska få lika goda

möjligheter i livet oavsett bakgrund och att alla

ungdomar ska ges makt att själva bestämma hur de

vill leva sina liv.

Motionärerna bakom motion Kr4 (c) anför att

propositionen kännetecknas av ett utpräglat

uppifrånperspektiv, där statliga myndigheter och

ytterst regeringen förbehåller sig rätten att lägga

livet till rätta för ungdomar. Propositionen är

enligt motionärerna alltför allmänt hållen,

övergripande och intetsägande, något som öppnar för

ytterligare byråkratisering. Den bör därför enligt

deras mening avslås (yrkande 2).

I samma motion, yrkande 6, anser motionärerna att

propositionen bör avvisas i de delar som medför ökat

ansvar för kommunerna och ökad reglering av

kommunernas verksamhet.

Kulturutskottets ställningstagande

Den nationella ungdomspolitiken omfattar ett

sektorsövergripande politikområde. Insatser för

ungdomar görs av många olika aktörer inom ett stort

antal samhällssektorer. I den nu aktuella

propositionen lägger regeringen på två punkter fram

förslag dels om nya övergripande mål och

huvudområden för samordning och redovisning av den

nationella ungdomspolitiken (avsnitt 6.1), dels om

vissa ändringar i skollagen för att förtydliga

kommunernas ansvar för att hålla sig informerade om

hur ungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta

(avsnitt 12.2.5). Utöver dessa förslag tar

propositionen upp ett brett spektrum av områden som

berör ungdomar, bl.a. ungdomsforskning,

ungdomspolitik i kommunerna, Ungdomsstyrelsens

verksamhet, internationella frågor. Dessutom anges

de prioriteringar som regeringen anser ska gälla för

kommande år för att förbättra ungdomars tillgång

till makt och välfärd.

Kulturutskottet ser med tillfredsställelse att

regeringen tar ett samlat grepp på ungdomspolitiken

samt lyfter fram och belyser frågor som är av stor

vikt för ungdomar. Genom propositionen höjer

regeringen ambitionsnivån och presenterar en rad

kvalitetsförbättrande åtgärder. Värdet av dessa har

bekräftats av Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för

Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), som i samband

med uppvaktningar i kulturutskottet ställt sig

positiva till propositionen.

Mot bakgrund av det anförda finner kulturutskottet

att det inte finns skäl att avslå propositionen och

avstyrker motionerna Kr2 (fp) yrkande 1 och Kr4 (c)

yrkandena 2 och 6.

Kulturutskottet tar senare i betänkandet ställning

till de två förslag till riksdagsbeslut som

propositionen innehåller.

Den nationella ungdomspolitikens

målgrupp (prop. avsnitt 5)

Den nationella ungdomspolitikens målgrupp (5.2)

Propositionen

Regeringen gör den bedömningen att den nationella

ungdomspolitikens målgrupp bör vara ungdomar mellan

13 och 25 år.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning och

konstaterar att den undre gränsen stämmer väl

överens med ungdomars egna upplevelser av när

ungdomstiden börjar. Den övre åldersgränsen borde

som regeringen anför innebära att åldersgruppen

täcker flertalet av de sammanhang där det kan finnas

behov av specifika ungdomsinriktade insatser från

samhällets sida.

Den framtida ungdomspolitiken (prop.

avsnitt 6)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet tillstyrker regeringens

förslag om nya övergripande mål och

huvudområden för ungdomspolitiken och

avstyrker motioner som tar upp dessa frågor.

Vidare avstyrker kulturutskottet

motionsförslag om övergripande frågor.

Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd),

6 (c), 7 (fp) och 8 (kd).

Två övergripande mål och en sektorsövergripande

målstruktur (6.1)

Propositionen

Regeringen förslår att nuvarande mål för den

nationella ungdomspolitiken ersätts med följande två

övergripande mål:

ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd,

ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.

Som underlag för prövningen av i vilken utsträckning

de övergripande målen uppnås bör enligt regeringen

analyser, samordning och redovisning inriktas på

följande fem huvudområden:

lärande och personlig utveckling,

hälsa och utsatthet,

inflytande och representation,

egen försörjning och

kultur och fritid.

Regeringen gör vidare följande bedömning:

Ungdomspolitikens mål bör genomsyra samtliga

berörda politikområden. Den nationella

ungdomspolitiken bör utformas på ett sådant sätt

att åtgärder vidtas i syfte att förbättra alla

ungdomars verkliga tillgång till välfärd och

makt.

Uppföljning och samordning av den nationella

ungdomspolitiken bör ske i en struktur som

innefattar övergripande mål, grundläggande

perspektiv och huvudområden för samordning och

redovisning.

Såväl ungdomspolitik som övrig offentlig

verksamhet för ungdomar bör präglas av fyra

grundläggande perspektiv: resursperspektivet,

rättighetsperspektivet,

självständighetsperspektivet och

mångfaldsperspektivet.

Den nationella ungdomspolitiken bör dels generera

och förmedla sådan kunskap om ungdomars

livssituation som inte kommer fram i

sektorsspecifika uppföljningar, dels samordna

insatserna mellan berörda politikområden så att

verksamheter i dessa bidrar till att målen för

den nationella ungdomspolitiken uppnås.

Utgångspunkten för uppföljningen av den

nationella ungdomspolitiken bör vara den

ordinarie resultatstrukturen i staten. De

politikområden som bidrar till genomförandet av

den nationella ungdomspolitiken bör förses med

indikatorer som mäter politikområdets utveckling

ur ett ungdomsperspektiv.

Regeringen avser att årligen prioritera en eller

flera frågor som kräver särskild uppmärksamhet när

det gäller åtgärder, uppföljning och analys.

Prioriteringarna bör normalt redovisas till

riksdagen i samband med budgetpropositionen.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna Kr1 (m) yrkande 1 och

Kr232 (m) yrkande 1 anser att en bra ungdomspolitik

bör handla om att röja hinder som är unika för unga.

Enligt motionärernas utgångspunkt bör man dock så

långt det är möjligt undvika att dela in politiken

utifrån olika gruppers intressen.

De övergripande mål som motionärerna bakom motion

Kr2 (fp) yrkande 3 vill sätta upp är

alla ungdomar ska garanteras lika möjligheter

från start i livet,

alla ungdomar ska ges förutsättningar att själva

välja sin framtid.

De huvudområden som ungdomspolitiken enligt

motionärerna bör fokusera på är de viktiga

vardagsfrågorna som berör det stora flertalet

ungdomar. Huvudområdena är

1. arbete,

2.

3. utbildning,

4.

5. bostäder,

6.

7. brottsbekämpning och trygghet samt

8.

9. fritid och kultur.

10.

I samma motion yrkande 4 anser motionärerna att de

delmål för ungdomspolitiken som finns i dag bör

finnas kvar.

Vidare anför motionärerna att den segregation av

kulturella mönster, som skilda ekonomiska och

sociala förutsättningar kan skapa, bör brytas genom

ett offentligt stöd till ungdomars kulturella

aktiviteter och fritidssysselsättningar (yrkande

21).

Motionärerna bakom motion Kr3 (kd) föreslår att

riksdagen avslår regeringens förslag till nationella

mål för ungdomspolitiken (yrkande 5) och begär att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag på

nya mål. De nya målen bör enligt motionärerna

utformas med utgångspunkt i sex riktlinjer, närmare

bestämt: stödjande insatser, helhetssyn, goda

uppväxtvillkor, etablering i vuxensamhället,

främjande av ansvarstagande och ökad samverkan

(yrkande 6).

I samma motion yrkande 2 anför motionärerna att de

vill se ett bredare perspektiv på ungdomsfrågorna

där ungdomarna ses som självständiga individer i ett

socialt sammanhang.

Motionärerna framhåller vidare att den statliga

ungdomspolitiken måste medverka till att

grundvärderingar som demokrati, solidaritet och

människovärde överförs till kommande generationer

samtidigt som den medger att ungdomar själva formar

sin framtid (yrkande 3).

Motionärerna bakom motion Kr361 (kd) anser att det

bör vara riksdagen och inte regeringen som ska

besluta om delmålen på politikområdet. Önskemålet

grundas på att riksdagen bättre ska kunna bedöma den

politiska inriktningen på ungdomspolitiken (yrkande

11).

Dessutom understryks i motionen familjens

betydelse, betydelsen av trygga uppväxtmiljöer

(yrkande 25) samt behovet av immateriell välfärd,

innefattande bl.a. råd och stöd från vuxenvärlden

(yrkande 1).

I motionen påpekas också att den ideella sektorn

är av helt avgörande betydelse för

ungdomsverksamheten. Det är enligt motionärerna via

föreningar som samhället har en möjlighet att nå ut

till ungdomar. Motionärerna efterlyser en helhetssyn

på de ideella insatsernas betydelse för ungdomar

(yrkande 4).

I motion Kr4 (c) framhåller motionärerna att

eftersom ungdomar är olika och förutsättningarna

skiftar i olika delar av landet bör makten över

ungdomspolitiken ligga så nära den enskilda

individen som möjligt (yrkande 1).

I samma motion yrkande 3 anser motionärerna att

delmålen för ungdomspolitiken bör vara kvar eftersom

de kan fylla en funktion. De bör dock enligt

motionärerna diskuteras och fastställas av

ungdomarna och kommunen på lokal nivå.

Kulturutskottets ställningstagande

Den nuvarande ungdomspolitiken har spelat en viktig

roll för att uppmärksamma och belysa ungdomars

levnadsförhållanden. Som även regeringen konstaterar

har dock de nuvarande tre övergripande målen för

ungdomspolitiken varit svåra både att särskilja och

att omsätta i konkreta delmål. Kulturutskottet

välkomnar därför att regeringen lägger fram förslag

till nya övergripande mål.

Kulturutskottet tillstyrker att de av riksdagen

1999 fastställda övergripande målen för den

nationella ungdomspolitiken ersätts av de i

propositionen föreslagna två övergripande målen,

nämligen

ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och

ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.

Dessa två övergripande mål bör således ligga till

grund för styrningen av åtgärder och uppföljningen

av ungdomars levnadsvillkor.

Regeringen har vidare föreslagit att fem

huvudområden ska inrättas för analys, samordning och

redovisning av de övergripande målen. De fem

huvudområdena är

- lärande och personlig utveckling,

-

- hälsa och utsatthet,

-

- inflytande och representation,

-

- egen försörjning samt

-

- kultur och fritid.

-

I propositionen anger regeringen att vid valet av de

fem huvudområdena har hänsyn tagits till vad

ungdomar generellt själva anser är viktiga områden

för deras levnadsvillkor. Kulturutskottet ser

positivt på att regeringen vid bestämmande av

huvudområden utgått från ungdomars egna val.

Kulturutskottet tillstyrker även här regeringens

förslag.

Kulturutskottet delar vidare regeringens

uppfattning att faktorer som inte kan mätas inte

heller bör formuleras som mål. Inte desto mindre kan

sådana faktorer vara viktiga utgångspunkter för hur

offentliga verksamheter utformas och

avstämningspunkter när verksamheterna ska följas

upp. I likhet med regeringen kan kulturutskottet

urskilja fyra perspektiv som, trots att de inte på

något enkelt sätt kan formuleras i mätbara mål, bör

utgöra viktiga utgångspunkter för utformningen av

all offentlig verksamhet för ungdomar, nämligen

resursperspektivet, rättighetsperspektivet,

självständighetsperspektivet samt

mångfaldsperspektivet.

Som regeringen anför i propositionen bör den

nationella ungdomspolitiken dels generera och

förmedla sådan kunskap om ungdomars livssituation

som inte kommer fram genom sektorsspecifika

uppföljningar, dels samordna insatserna mellan

berörda politikområden.

Kulturutskottet tillstyrker således de av

regeringen föreslagna övergripande målen och

huvudområden för ungdomspolitiken (punkt 2 i

propositionen) och avstyrker motionerna

2003/04:Kr232 (m) yrkande 1, 2003/04:Kr361 (kd)

yrkande 11, Kr1 (m) yrkande 1, Kr2 (fp) yrkandena 3

och 4, Kr3 (kd) yrkandena 2, 5 och 6 samt Kr4 (c)

yrkandena 1 och 3.

I övriga här behandlade motionsyrkanden om

övergripande frågor framhålls familjens betydelse

och betydelsen av trygga uppväxtmiljöer, behovet av

immateriell välfärd, vikten av att den ideella

sektorn och den statliga ungdomspolitiken medverkar

till att grundvärderingar som demokrati, solidaritet

och människovärde överförs till kommande

generationer samt vikten av offentligt stöd till

ungdomars kulturella aktiviteter och

fritidssysselsättningar. Enligt kulturutskottets

mening är dessa påpekanden väl förenliga med vad som

läggs fram i propositionen under de olika

huvudområdena.

Med hänsyn härtill anser kulturutskottet att något

uttalande från riksdagens sida inte är nödvändigt.

Motionerna Kr2 (fp) yrkande 21, Kr3 (kd) yrkandena

1, 3, 4 och 25 avstyrks därmed.

Uppföljning, analys och

kunskapsinhämtning (prop. avsnitt 7)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlat

motionsförslag.

Jämför reservation 9 (fp).

Uppföljning och analys av mål, huvudområden och

åtgärder (7.1)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att uppföljningen av

ungdomars levnadsvillkor främst bör ske inom

respektive politikområde. För varje

politikområdesmål av betydelse för ungdomars

verkliga tillgång till välfärd och makt bör det

finnas en eller flera mätbara indikatorer som följs

upp regelbundet.

En bred analys av utvecklingen av ungdomars

levnadsvillkor inom hela eller delar av ett

huvudområde bör vidare genomföras regelbundet.

Redovisningen av de åtgärder som staten vidtar för

att uppnå målen bör förbättras.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr2 (fp) framhåller att

det råder stora skillnader i förutsättningar för

ungdomar på grund av etnisk bakgrund, kön, sexuell

läggning och handikapp. Enligt motionärerna måste en

förändring ske (yrkande 6).

Kulturutskottets ställningstagande

Statskontoret har gjort bedömningen att det

nuvarande systemet för uppföljning av delmålen inte

på ett tillfredsställande sätt kunnat ge en

helhetsbild av ungdomars situation och att det har

varit svårt att identifiera vilka åtgärder som

målstyrningssystemet givit upphov till.

Med instämmande i denna bedömning ser

kulturutskottet positivt på regeringens förslag om

ändrade rutiner vad gäller uppföljning av mål,

huvudområden och åtgärder. Om uppföljningen kopplas

till respektive politikområde får man en bättre

helhetsbild av ungdomspolitiken. En sådan koppling

gör dessutom uppföljningen enklare och mer effektiv.

För att göra uppföljningar möjliga är det som

regeringen anför nödvändigt att mätbara indikatorer

kopplas till målen. Det blir därför viktigt att

hitta indikatorer som särskilt fångar upp och berör

ungdomar. Dessa bör enligt kulturutskottets mening

vara tydliga och lätt avläsbara samt redovisas som

tidsserier för att ge en bild av utvecklingen över

tiden.

Som anförs i motion Kr2 (fp) och i propositionen

kan levnadsvillkoren för ungdomar skilja sig åt

beroende på kön, etnicitet, kulturell eller

socioekonomisk bakgrund, ålder, bostadsort, sexuell

läggning och eventuella funktionshinder.

Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att

uppföljningssystemet bör syfta till att belysa

skillnader i utvecklingen av ungdomars

levnadsvillkor med utgångspunkt i sådana faktorer.

Härigenom skapas ett bra underlag för att bedöma

vilka åtgärder som behöver sättas in för att stötta

de olika grupperna.

Med hänsyn till det anförda anser kulturutskottet

att något uttalande från riksdagens sida inte är

nödvändigt. Motion Kr2 (fp) yrkande 6 avstyrks

därmed.

Regelbundna attityd- och värderingsstudier

(7.2)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det regelbundet bör

tas fram information om hur ungdomar upplever sin

tillgång till välfärd och makt. Även förändringar av

ungdomars uppfattning av vad som utgör viktiga

aspekter av välfärd och makt bör enligt regeringen

belysas.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet har samma uppfattning som regeringen

och anser att den angivna informationen är viktig

och kan bli ett värdefullt kunskapsunderlag för den

nationella ungdomspolitiken.

Förbättrad ungdomsstatistik (7.3)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att behovet av och

möjligheterna till att skapa en samlad statistik för

bättre uppföljningar och internationella jämförelser

av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor bör ses

över.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning och vill

framhålla vikten av att statistikinhämtningen

utvecklas ytterligare, bl.a. genom bättre

samordning.

Utvärdering av den nationella ungdomspolitiken

(7.4)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att sambandet mellan mål,

insatser och utfall inom den nationella

ungdomspolitiken bör utvärderas regelbundet och

redovisas till riksdagen.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning och

anser att vart fjärde år kan vara ett lagom

intervall. Kulturutskottet vill också understryka

att analysen och redovisningen av den nationella

ungdomspolitiken bör utformas med hänsyn till

ungdomars synpunkter på vad som utgör viktiga

frågeställningar.

Ungdomsforskning (prop. avsnitt 8)

Kunskapsutbyte mellan ungdomsforskare och

praktiker (8.2)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att kunskapsutbyte mellan

ungdomsforskare och praktiker bör ske mer

kontinuerligt. Behovet av och förutsättningarna för

att utveckla ett sådant kunskapsutbyte bör vidare

analyseras.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning och ser

positivt på ett kunskapsutbyte av angivet slag.

En referensgrupp med ungdomsforskare (8.3)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att en referensgrupp som

består av ungdomsforskare från olika områden och

discipliner bör knytas till Ungdomsstyrelsen. Dessa

forskare bör enligt regeringen bidra med kunskaper

när det gäller myndighetens arbete med fördjupad

analys av utvecklingen av ungdomars

levnadsförhållanden. Referensgruppen bör också

fungera som bas för ett nationellt nätverk i

kontakter med ungdomsforskningsnätverk från andra

länder.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet välkomnar att en referensgrupp knyts

till Ungdomsstyrelsen och ser det som ett steg mot

en mer kunskapsbaserad ungdomspolitik.

Ungdomspolitik i kommunerna (prop.

avsnitt 9)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlat

motionsförslag.

Jämför reservation 10 (c).

Sektorsövergripande ungdomspolitik i kommunerna

(9.1)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att kommunernas arbete

med en sektorsövergripande, kunskapsbaserad

ungdomspolitik med hög grad av ungdomsmedverkan bör

utvecklas ytterligare.

Motionen

I motion 2003/04:Kr284 (c) föreslås Ungdomsstyrelsen

få i uppdrag att påverka kommunerna till att

utarbeta konkreta planer för högre prioritering av

ungdomars kultur (yrkande 2).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet ser positivt på regeringens ambition

att bidra till att utveckla kommunernas arbete med

ungdomspolitiken ytterligare.

Ungdomsstyrelsen har tidigare haft särskilda

arvsfondspengar för att stödja ungas kultur.

Regeringen har nyligen avsatt 20 miljoner kronor ur

Allmänna arvsfonden för en ny satsning för

utveckling av barn- och ungdomskultur. Regeringens

ambition är att under en treårsperiod avsätta

sammanlagt 60 miljoner kronor för ändamålet.

Beloppet ska i sin helhet administreras av Allmänna

arvsfonden.

Med hänsyn till regeringens avsikter att utveckla

kommunernas arbete med ungdomspolitiken ytterligare

och ta i anspråk Allmänna arvsfondens pengar till

barn- och ungdomskultur får motionen anses

tillgodosedd. Kulturutskottet avstyrker därmed

motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 2.

Kommunerna och det ungdomspolitiska samarbetet

inom Europeiska unionen

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att informationen om de

gemensamma ungdomspolitiska mål som EU beslutat om

bör utvecklas. Målens inverkan på ungdomspolitiken

på kommunal nivå bör analyseras.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning.

Ungdomsstyrelsens verksamhet (prop.

avsnitt 10)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att Ungdomsstyrelsen bör

verka för att målen för den nationella

ungdomspolitiken uppfylls. Ungdomsstyrelsens

huvuduppgifter bör därmed vara att

ansvara för att det finns sektorsövergripande och

aktuell kunskap om utvecklingen för ungdomars

levnadsvillkor lokalt och nationellt,

öka nationella aktörers förutsättningar att bidra

till att den nationella ungdomspolitikens mål

uppnås,

öka kommunernas förutsättningar att utveckla en

kunskapsbaserad sektorsövergripande kommunal

ungdomspolitik med hög grad av ungdomsinflytande

samt att

stärka ungdomars interkulturella förståelse samt

delaktighet och deltagande i samhället.

Kulturutskottets ställningstagande

Genom regeringens bedömningar i propositionen

förstärks Ungdomsstyrelsens roll. Kulturutskottet

ställer sig bakom denna förstärkning och de

huvuduppgifter som regeringen presenterar för

Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsens bidragsgivning

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet avstyrker motionsförslag om

bidragsgivning till generationsövergripande

verksamhet, politiska ungdomsförbund m.m.

Jämför reservationerna 11 (m, kd, c), 12

(fp),13 (c) och 14 (kd).

Motionerna

Generationsövergripande verksamhet

Enligt motionärerna bakom motionerna Kr3 (kd)

yrkande 24, 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 6,

2003/04:Kr361 (kd) yrkande 1, Kr358 (kd) yrkande 4,

2003/04:Kr284 (c) yrkande 5, Kr297 (mp) yrkande 3

och 2003/04:Kr288 (mp) yrkande 3, bör formerna för

ekonomiskt stöd till generationsövergripande

ungdomsverksamhet ses över och omarbetas så att

denna verksamhet inte diskrimineras. Stödsystemet

bör enligt motionärerna inte förhindra verksamhet

med blandade åldrar.

Politiska ungdomsförbund

I motionerna 2003/04:Kr314 (fp) yrkande 1 och Kr351

(fp) yrkande 1 anser motionärerna att reglerna för

statsbidrag till de politiska ungdomsförbunden ska

ändras. Enligt yrkande 2 i samma motioner bör ett

nytt bidragssystem införas som baseras på partiernas

mandat i riksdagen jämte ett grundbidrag.

Övrigt

I motion 2003/04:Kr284 (c) påpekar motionärerna att

de två största bidragsgivarna till ung kultur i dag

är Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden.

Åtskilliga miljoner delas enligt motionärerna varje

år ut till olika ungdomsprojekt. Men ungdomarna får

inte själva vara med och bestämma över projektens

innehåll. Ungdomarnas egna önskemål och idéer tas

inte till vara. Enligt motionärerna bör regeringen

få i uppdrag att göra en översyn av Ungdomsstyrelsen

och Allmänna arvsfonden vad gäller bidragssystem för

ung kultur (yrkande 4).

Ungdomsstyrelsen bör enligt motion 2003/04:Kr361

(kd) stödja ungdomsorganisationers reguljära

internationella verksamhet, dvs. deras möjligheter

till globalt arbete genom kontakt med

systerorganisationer i andra länder och arbete inom

sina internationaler (yrkande 3).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet har tidigare behandlat

motionsyrkanden rörande stöd till

generationsövergripande verksamheter, senast i

betänkande 2002/03:KrU5. Kulturutskottet uttalade då

bl.a. följande. När riksdagen hösten 2001 beslöt om

de nya bidragsreglerna för ungdomsorganisationerna

behandlades också motionsyrkanden om regler som mera

generellt skulle göra stöd till

generationsövergripande verksamhet möjlig.

Kulturutskottet fann dock att ett sådant system

bl.a. skulle innebära många praktiska

avgränsningsproblem och även kräva ett ökat anslag.

Någon lösning på dessa problem fanns enligt

kulturutskottet inte i de då aktuella motionerna.

Kulturutskottet uttalade vidare att det är viktigt

att ungdomarna själva har ett ansvar för sina

organisationers verksamhet och att de inte blir

vuxenstyrda. Det skulle enligt kulturutskottet vara

ungdomarnas egna intressen och behov som skulle

styra verksamheten. Ungdomarna skulle inte erbjudas

verksamhet som har valts för dem av vuxna. I samband

med beslutet om de nya bidragsreglerna påminde

kulturutskottet också om att de

generationsövergripande organisationer som genom

dispens fått bidrag tidigare även fortsättningsvis

avsågs kunna söka dispens.

Kulturutskottet är inte av någon annan uppfattning

nu och avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr284 (c)

yrkande 5, 2003/04:Kr288 (mp) yrkande 3,

2003/04:Kr329 (kd) yrkande 6, 2003/04:Kr361 (kd)

yrkande 1, Kr3 (kd) yrkande 24, Kr297 (mp) yrkande 3

samt Kr358 (kd) yrkande 4.

När det gäller motionsyrkandena rörande statsbidrag

till politiska ungdomsförbud vill kulturutskottet

erinra om att även frågan härom tidigare behandlats

av kulturutskottet (bet. 2002/03:KrU5). I det

ärendet yttrade sig konstitutionsutskottet. Båda

utskotten ansåg då att en ordning där storleken på

bidraget skulle göras beroende av ett partis antal

riksdagsmandat skulle innebära att huvudtankarna i

gällande system frångicks. Det var enligt båda

utskotten omfattningen av organisationens egen

verksamhet som skulle avgöra bidragets storlek.

Kulturutskottet uttalade vidare att det i motionen

föreslagna systemet också skulle strida mot andan i

målen för ungdomspolitiken som innebär betoning av

ungdomars självständighet och möjlighet till

inflytande och delaktighet. Motionsyrkandena

avstyrktes och riksdagen godkände betänkandet.

Kulturutskottet står bakom dessa tankegångar även i

dag och avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr314

(fp) yrkandena 1 och 2 samt Kr351 (fp) yrkandena 1

och 2.

Beträffande motionsyrkandet rörande en översyn av

Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens

bidragssystem för ung kultur har kulturutskottet

inhämtat att Ungdomsstyrelsen tidigare haft

arvsfondspengar som gått till kulturprojekt för

ungdomar. Enligt Ungdomsstyrelsen har ungdomarna

själva stått för projekten och därmed bestämt över

innehållet. I den nu pågående satsningen för

utveckling av barn- och ungdomskultur med medel från

Allmänna arvsfonden anför arvsfonden att ett av

kraven för att erhålla medel från arvsfonden är att

ungdomar är delaktiga och anser att projektet är

angeläget och därför bör genomföras. Med beaktande

härav anser kulturutskottet att en översyn av det av

motionärerna angivna skälet inte är motiverad.

Kulturutskottet avstyrker därför motion

2003/04:Kr284 (c) yrkande 4.

Vad gäller motionsyrkandet om att stödja

ungdomsorganisationers reguljära internationella

verksamhet bör erinras om att kulturutskottet

behandlade liknande motionsyrkanden våren 2003 (bet.

2002/03:KrU5). Kulturutskottet angav då att

kulturutskottet inte ansåg att det fanns utrymme

inom det ordinarie bidraget till

ungdomsorganisationerna för att avsätta särskilda

medel för ungdomsorganisationernas samarbete med

systerorganisationer i andra länder. Riksdagen

godkände betänkandet. Kulturutskottet är av samma

uppfattning i dag och avstyrker motion 2003/04:Kr361

(kd) yrkande 3.

Internationellt samarbete (prop.

avsnitt 11)

Övergripande strategi för det internationella

samarbetet (11.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlade

motionsförslag.

Jämför reservationerna 15(m) och 16 (fp, kd).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det internationella

ungdomspolitiska samarbetet bör utgå från den

nationella ungdomspolitikens mål och synsätt.

Samordning och samverkan mellan olika

internationella organisationer bör främjas liksom

utbyte av erfarenheter och kunskapsutveckling.

Sverige bör enligt regeringen även i fortsättningen

verka för att

1. ungdomspolitikens sektorsövergripande karaktär

tydliggörs i det internationella arbetet,

2.

3. ungdomar tas till vara som en resurs i det

internationella samarbetet,

4.

5. ungdomars eget internationella samarbete stärks

och att

6.

7. särskild prioritet ges åt ungdomar som har

begränsade möjligheter att skaffa sig

internationell erfarenhet.

8.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr232 (m) anser

att politiska ungdoms- och kulturfrågor i första

hand är nationella och inte bör hanteras av EU. Det

är endast när ungdomsprogrammen syftar till att öka

rörligheten och underlätta för ungdomar att studera,

bo och arbeta i ett annat EU-land som enligt

motionärerna frågorna bör behandlas på EU-nivå

(yrkande 2).

I motion 2003/04:Kr361 (kd) framhåller motionärerna

att ungdomar är en viktig resurs i det

internationella utvecklingsarbetet och att deras

roll bör stärkas i det arbetet (yrkande 2).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser i likhet med regeringen och

motionärerna bakom motion 2003/04:Kr361 (kd) yrkande

2 att ungdomar är en viktig resurs i det

internationella utvecklingssamarbetet och att deras

roll bör stärkas. Något uttalande från riksdagens

sida härom är inte påkallat. Genom det

internationella samarbetet utbyter den svenska

regeringen erfarenheter och goda exempel med andra

länder. Detta ger ett bredare perspektiv och en

bättre helhetssyn i det ungdomspolitiska arbetet,

vilket bidrar till mer välgrundade beslut i den

nationella ungdomspolitiken. Den begränsning av det

internationella samarbetet som förordas i motion

2003/04:Kr232 (m) yrkande 2 kan kulturutskottet inte

ställa sig bakom. Med hänsyn till det anförda

avstyrker kulturutskottet motionerna 2003/04:Kr232

(m) yrkande 2 och 2003/04:Kr361 (kd) yrkande 2.

Ungdomspolitiskt handlingsprogram

(prop. avsnitt 12)

Insatser för att ge fler ungdomar möjlighet

till en bra utbildning (12.2)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen.

Jämför reservationerna 17 (m) och 18 (m, fp).

Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att

stärka skolor i segregerade områden (12.2.1)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att strategiska insatser

bör genomföras för att stärka utbildningsvillkoren i

de skolor i segregerade områden som har störst behov

av utvecklingsresurser och i skolor där behovet av

motsvarande strategiska insatser är särskilt stort.

Regeringen har givit Myndigheten för

skolutveckling i uppdrag att under de närmaste åren

arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation

i segregerade områden. Myndigheten har angivit att

man främst avser att arbeta med utvecklingsdialoger,

nätverksskapande och andra former för spridande av

kunskap. Utöver detta redovisar regeringen i

budgetpropositionen för 2005 sin avsikt att avsätta

särskilda medel, sammanlagt 225 miljoner kronor, för

detta ändamål under 2006 och 2007. Medlen ska i

första hand användas till strategiska insatser på

skol- och kommunnivå. Myndigheten för skolutveckling

kommer att få regeringens uppdrag att ta fram en

plan för hur strategiska överenskommelser om

användning av pengarna ska kunna träffas med

kommuner och andra aktörer.

Motionen

I motion Kr1 (m) framhåller motionärerna att det är

orimligt att tilldela Myndigheten för skolutveckling

225 miljoner kronor utan att närmare precisera vad

medlen ska användas till (yrkande 4).

I samma motion understryker motionärerna den

betydelse som friskolorna har haft för utvecklingen

av nya pedagogiker inom hela skolvärlden och för att

bryta upp segregation (yrkande 6).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet, som yttrat sig i detta

ärende (2004/05:UbU1y), föreslår att

Kulturutskottet avstyrker motion Kr1 (m) yrkande

4 och anför följande.

Utbildningsutskottet välkomnar regeringens

förslag om att stärka utbildningsvillkoren för

skolor i vissa segregerade områden. I detta

arbete är det viktigt att ha en väl genomtänkt

strategi för att sådana insatser skall vara

verkningsfulla och också att ekonomiska medel

finns för sådana strategiska insatser på skol-

och kommunnivå.

Utbildningsutskottet delar uppfattningen att de

medel som regeringen avser att föreslå för 2006

och 2007 bör administreras av Myndigheten för

skolutveckling som genom sitt generella uppdrag

att arbeta för en förbättrad förskole- och

skolsituation i segregerade områden är den

myndighet som är bäst lämpad för detta. Genom det

uppdrag till myndigheten att ta fram en plan för

strategiska överenskommelser som regeringen

aviserat kommer det att bli tydligt hur medlen

kommer att användas. Utskottet utgår från att

satsningarna kommer att utvärderas.

Kulturutskottets ställningstagande

I många kommuner finns boendeområden som är

ekonomiskt svaga och präglade av social eller etnisk

segregation. En sådan miljö kan medföra en ökad risk

för att barn och ungdomar hamnar i ett långvarigt

utanförskap i samhället. Skolan, såväl kommunala

skolor som friskolor, fyller i detta sammanhang en

viktig funktion och är en viktig mötesplats för att

dessa barn och ungdomar ska utvecklas i rätt

riktning. Kulturutskottet ser därför i likhet med

utbildningsutskottet positivt på att

utbildningsvillkoren stärks för skolor i vissa

segregerade områden.

Kulturutskottet delar vidare utbildningsutskottets

uppfattning att den plan för strategiska

överenskommelser som ska tas fram kommer att

tydliggöra hur Myndigheten för skolutveckling kommer

att använda medlen.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker

kulturutskottet motion Kr1 (m) yrkandena 4 rörande

strategiska utvecklingsinsatser i syfte att stärka

skolor i segregerade områden och yrkande 6 i samma

motion rörande friskolor och segregation.

Stärkt elevinflytande i skolan (12.2.2)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen.

Jämför reservationerna 19 (m) och 20 (kd, c).

Propositionen

Regeringen gör den bedömningen att elevernas

möjligheter till inflytande i skolan bör utvecklas

och förbättras. Följande åtgärder är enligt

regeringen angelägna i syfte att stärka elevernas

inflytande i skolan.

Rektorns ansvar för att främja och utveckla ett

aktivt elevinflytande bör förtydligas.

Rektor bör ansvara för att eleverna får

information om rätten till inflytande och om

huvuddragen i de bestämmelser som styr

utbildningen.

Statens skolverk bör få i uppdrag att se över

kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena i

grundskolan så att kunskaper om och ett aktivt

arbete med lokal demokrati både på skol- och

kommunnivå lyfts fram.

Myndigheten för skolutveckling bör få i uppdrag

att genomföra insatser för att stödja och

inspirera arbetet med att öka både det vardagliga

och det formaliserade inflytandet för elever och

föräldrar i skolorna.

I varje skola bör det finnas en organisation för

arbetet med inflytandefrågorna, där exempelvis

ett eller flera inflytanderåd kan ingå.

Elevers rätt till extra undervisning på grund av

uppdrag att företräda andra elever bör stärkas.

Möjligheten att tillsätta lokala styrelser, som

funnits i en försöksverksamhet, bör göras

permanent.

Regeringen avser att återkomma med förslag till

riksdagen om hur arbetet med elevinflytande bör

organiseras.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr1 (m) anser att

elevinflytandet i första hand ska vara direkt och

personligt, men i sammanhang där så är påkallat

också vara en del av en större elevdemokrati. Elever

ska delta i utformningen av den individuella

kunskapsplanen samt i största möjliga mån få välja

skola, lärare och kurser tillsammans med sina

föräldrar (yrkande 7).

Motionärerna bakom motion Kr3 (kd) anser att en

lagstadgad miniminivå för elevinflytande bör införas

både vad gäller omfattning och på vilket sätt

inflytande utövas. Vidare måste enligt motionärerna

skolledare, lärare och övrig personal mer än

hittills ge eleverna möjlighet att utöva sina

rättigheter och öva sig i demokratiskt

beslutsfattande. Motionärerna anser att regeringen

bör återkomma med konkreta förslag snarast (yrkande

18).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

avstyrker motionsyrkandena och anför följande.

Utbildningsutskottet har vid ett flertal

tillfällen uttalat sig till fördel för ökat

elevinflytande i skolan. Utskottet har senast

behandlat dessa frågor i betänkandena

2003/04:UbU12 (s. 34-36) och 2003/04:UbU13 (s.

32). De förslag till åtgärder som presenteras av

regeringen i den nu aktuella propositionen kommer

enligt utskottet att ge möjlighet att utveckla

och förbättra elevernas möjligheter att påverka

sin skolsituation och delta i den demokratiska

processen i skolan. Utskottet konstaterar också

att regeringen avser att återkomma med förslag

till riksdagen om hur arbetet med elevinflytande

bör organiseras.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser att elevers engagemang i

skolan bör uppmuntras på olika sätt. Det är enligt

kulturutskottet också viktigt att ungdomar,

allteftersom de blir äldre, får ökade möjligheter

att påverka skolan också som en förberedelse inför

vuxenlivet. Kulturutskottet välkomnar därför i

likhet med utbildningsutskottet regeringens förslag

till åtgärder för att stärka elevernas inflytande i

skolan. I likhet med utbildningsutskottet avstyrker

kulturutskottet motionerna Kr1 (m) yrkande 7 och Kr3

(kd) yrkande 18.

Stärkt skydd mot kränkningar av elever i skolan

(12.2.3)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att skyddet för elever

mot kränkande behandling bör stärkas. Regeringen

avser att återkomma till riksdagen med förslag till

lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan

kränkande behandling inom skolväsendet.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet välkomnar regeringens bedömning.

Kvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan

(12.2.4)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen.

Jämför reservationerna 21 (m, fp, c), 22 (fp,

kd, c), 23 (fp, c), 24 (m, fp, kd), 25 (fp),

26 (m, fp), 27 (m, fp, kd, c) och 28 (m, fp,

kd, c).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att åtgärder bör vidtas

som leder till kvalitetsförbättringar inom

gymnasieskolan, bl.a. genom att stärka individuella

program och genom en förstärkt lärlingsutbildning.

Ett centralt mål för regeringen är att höja

utbildningens kvalitet och skapa likvärdighet för

elever med individuella program så att fler kan

slutföra en gymnasieutbildning. Regeringen hänvisar

till gymnasiepropositionen (prop. 2003/04:140) där

man gjorde bedömningen att utbildningen på

individuella program bör bedrivas på heltid. I

budgetpropositionen för 2005 aviserar regeringen att

kommunerna inom ramen för det generella

statsbidraget kommer att tillföras 450 miljoner

kronor årligen från den 1 juli 2006 för att stärka

de individuella programmen.

En lärlingsutbildning kan enligt regeringen utgöra

en viktig alternativ utbildningsväg. Regeringen

meddelar att Skolverket har fått i uppdrag att

närmare utreda förslag till utformning och reglering

av en sådan gymnasial utbildning.

Motionerna

I två motioner ifrågasätts regeringens föreslagna

satsning på de individuella programmen inom

gymnasieskolan.

Motionärerna bakom motion Kr1 (m) anser att fokus

i stället ska riktas på att konfrontera den

allvarliga frågan om kunskapsbristerna i grundskolan

(yrkande 5).

I motion Kr2 (fp) anser motionärerna att

satsningarna i stället ska göras på grundskolan för

att tidigt fånga upp elever i behov av extra stöd

och hjälp (yrkande 5).

I samma motion framhåller motionärerna att det är

grundskolans ansvar att se till att alla elever når

målen i de viktiga kärnämnena svenska, engelska och

matematik (yrkande 17).

Vidare framförs i samma motion yrkande 13 att elever

med inlärningssvårigheter och annan problematik bör

få extra stöd tidigt i grundskolan och då av

utbildade speciallärare.

Motionärerna anser vidare att nationella prov och

betyg bör ges tidigare för att stödbehov ska

uppmärksammas vid ett tidigt stadium (yrkande 14).

I motion Kr2 (fp) anser motionärerna att tvååriga

gymnasieprogram som leder till en yrkesexamen ska

återinföras (yrkande 16).

De fristående skolornas villkor bör enligt

motionärerna i samma motion förbättras och en

nationell skolpeng införas. Genom skolpengen ökar

enligt motionärerna likvärdigheten mellan olika

kommuner (yrkande 15).

Motionärerna bakom motion Kr4 (c) anser att

uppläggningen av lärlingsutbildningen måste vara

flexibel och anpassas efter rådande förhållanden.

Kraven måste vidare enligt motionärerna utformas så

att många lärlingsplatser kan skapas i småföretag

(yrkande 4).

I motion Kr3 (kd) framhåller motionärerna att skolan

måste vara flexibel och ha en insikt om att varje

elev är unik och har specifika behov och

förutsättningar. Dagens skolpolitik bör ändras och

utformas så att större hänsyn tas till elever som är

praktiskt och yrkesorienterat lagda (yrkande 17).

Kulturutskottets ställningstagande

Utbildningsutskottet understryker i sitt yttrande

(bilaga 2) betydelsen av att elever som inte uppnått

behörighet att komma in på ett nationellt eller

specialutformat program ges möjligheten att följa

individuella program på gymnasieskolan. Förslaget

att införa studier inom det individuella programmet

på heltid och därmed få en mer strukturerad skolgång

är enligt utbildningsutskottet också ett steg mot

att underlätta för elever att övergå till ett

nationellt och specialutformat program.

Kulturutskottet har ingen annan uppfattning än

utbildningsutskottet och delar därmed också

regeringens bedömning om vikten av att stärka de

individuella programmen. Motionerna Kr1 (m) yrkande

5 och Kr2 (fp) yrkande 5 avstyrks därmed.

Att en elev skulle stanna kvar i grundskolan för att

uppnå Godkänt i kärnämnena är enligt

utbildningsutskottet ingen lämplig ordning utan

eleven bör i stället ges möjlighet att komplettera

sina kunskaper inom ramen för gymnasieskolan.

Kulturutskottet delar utbildningsutskottets

uppfattning och avstyrker därmed motion Kr2 (fp)

yrkande 17.

Som anförs i utbildningsutskottets yttrande har

frågan om särskilt stöd till elever behandlats av

Skollagskommittén i betänkandet Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121). Kommittén har

föreslagit att elevers rätt till särskilt stöd ska

stärkas. Kommitténs förslag bereds för närvarande

inom Regeringskansliet. Kulturutskottet delar

utbildningsutskottets uppfattning att den fortsatta

beredningen av kommitténs förslag bör avvaktas.

Utbildningsutskottet anför vidare att när det gäller

frågan om lärare med specialpedagogik har antalet

examinerade specialpedagoger ökat och kan förväntas

öka ytterligare. Dessutom får enligt

utbildningsutskottet alla blivande lärare sedan den

nya lärarutbildningen infördes vissa kunskaper i

specialpedagogik.

Mot denna bakgrund avstyrker kulturutskottet, i

likhet med utbildningsutskottet, motion Kr2 (fp)

yrkande 13.

Utbildningsutskottet uttalar i sitt yttrande att

utbildningsutskottet inte anser att nationella prov

och tidiga betyg är nödvändiga. Anledningen härtill

är enligt utbildningsutskottet att läraren enligt

grundskoleförordningen fortlöpande ska informera

eleven och elevens vårdnadshavare om elevens

skolgång och minst en gång varje termin tillsammans

med dessa ha utvecklingssamtal. Elever med stödbehov

kan enligt utbildningsutskottets uppfattning vid

sådana samtal på ett tillräckligt sätt

uppmärksammas. På begäran av vårdnadshavaren ska

läraren dessutom som ett komplement lämna skriftlig

information om elevens skolgång. Mot denna bakgrund

avstyrker kulturutskottet i likhet med

utbildningsutskottet motion Kr2 (fp) yrkande 14.

Motionsyrkandet om att återinföra ett tvåårigt

gymnasieprogram som leder till en yrkesexamen bör

enligt utbildningsutskottet avstyrkas.

Utbildningsutskottet anser att samtliga

gymnasieprogram även i fortsättningen ska vara

treåriga och att samtliga elever i gymnasieskolan

ska ha en minsta gemensam kunskapsbas för såväl

studie- som yrkesförberedande utbildningar.

Kulturutskottet är inte av någon annan åsikt och

avstyrker motion Kr2 (fp) yrkande 16.

Beträffande motionsyrkandet om en förbättring av

friskolornas villkor och en nationell skolpeng har

utbildningsutskottet anfört att man bör avvakta

Regeringskansliets beredning av Skollagskommitténs

förslag om att, så långt möjligt, skapa samma

bestämmelser för offentligt finansierade skolor

oavsett om huvudmannen är kommunal, statlig eller

enskild. Kulturutskottet delar denna uppfattning.

Kulturutskottet delar vidare utbildningsutskottets

uppfattning att en nationell skolpeng inte bör

införas, eftersom en sådan skolpeng inte ger de

grundläggande förutsättningarna för att kraven på en

likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever ska

kunna tillgodoses. Med hänsyn till det anförda

avstyrks motion Kr2 (fp) yrkande 15.

Kulturutskottet välkomnar i likhet med

utbildningsutskottet regeringens bedömning att en

lärlingsutbildning borde införas inom

gymnasieskolan. Statens skolverk har fått i uppdrag

att närmare utreda förslag till utformning och

reglering av en sådan gymnasial utbildning.

Kulturutskottet anser inte att ställningstagandena

till utredningens förslag bör föregripas.

Kulturutskottet avstyrker därför motion Kr4 (c)

yrkande 4.

Vad gäller skolans möjligheter att erbjuda eleverna

en flexibel skolgång har utbildningsutskottet anfört

att det i undervisningen, enligt läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94), ska tas hänsyn

till elevernas olika förutsättningar och behov.

Skolan har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för

de elever som av olika anledningar har svårigheter

att nå målen för utbildningen och undervisningen kan

därför aldrig utformas lika för alla. Med hänsyn

till det anförda avstyrker utbildningsutskottet

motion Kr3 (kd) yrkande 17. Kulturutskottet gör

samma bedömning.

Kommunalt ansvar att hålla sig informerad om

hur ungdomar som inte fyllt 20 år är

sysselsatta (12.2.5)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet tillstyrker regeringens

förslag om kommunernas ansvar för ungdomar

som inte fyllt 20 år och tillstyrker därmed

införande av en ny paragraf i skollagen.

Kulturutskottet avstyrker de i detta

sammanhang behandlade motionsförslagen.

Jämför reservation 29 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen föreslår att hemkommunen genom en ändring

i skollagen (1985:1100) ska åläggas en uttrycklig

skyldighet att fortlöpande hålla sig informerad om

hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin

skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta.

Syftet är att kommunen ska erbjuda dessa ungdomar

lämpliga individuella åtgärder för att minska

riskerna att de hamnar utanför studie- och

arbetslivet. Skyldigheten ska inte omfatta de

ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning

på nationella eller specialutformade program i

gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande

utbildning. Inom varje kommun bör det enligt

regeringen finnas beredskap att erbjuda vägledning

och stöd för de ungdomar som inte på egen hand

lyckas ta sig från grundskola till gymnasieskola

eller som avbryter sina gymnasiestudier. Regeringen

påpekar att den föreslagna bestämmelsen inte innebär

något utökat ansvar för kommunerna utan utgör ett

förtydligande av vad det befintliga ansvaret

innebär. Regeringen avser att följa utvecklingen för

att se om villkoren för målgruppen förbättras.

Regeringen avser vidare att vid behov närmare

analysera effekterna av en förändrad

ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna och

återkomma med förslag om förstärkta åtgärder.

Regeringen föreslår också att regeringen, eller

den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela

föreskrifter om den behandling av personuppgifter

som är nödvändig för att kommunen ska kunna

genomföra sina skyldigheter att hålla sig informerad

om icke skolpliktiga ungdomar. Sammantaget berör

förslaget omkring 430 000 personer. Regeringen

betonar att det av integritetsskäl är viktigt att

säkerställa att endast nödvändig information

behandlas. Syftet med förslaget är inte att öka

kontrollen av enskilda individer, utan att

säkerställa att berörda erbjuds individuella

åtgärder.

Förslagen innebär införande av en ny paragraf i

skollagen, 1 kap. 18 §.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr2 (fp) anser att

regeringens förslag att inrätta ett register med

personuppgifter för att hålla sig informerad om hur

ungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta är

alltför integritetskränkande. Kommunen bör i stället

enligt motionärerna koncentrera sina resurser till

att söka upp ungdomar som är på väg att hamna snett

och se till att det finns fungerande åtgärder för

att få dessa i arbete eller utbildning (yrkande 2).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

tillstyrker regeringens förslag om en ändring i

skollagen samt avstyrker motionsyrkandet.

Utbildningsutskottet delar regeringens

uppfattning att det är önskvärt med ett

förtydligande avseende kommunernas ansvar för

ungdomar som inte fyllt 20 år. Skollagen bör

därför ändras så att den föreskriver att varje

kommun fortlöpande håller sig informerad om

ungdomars sysselsättning i syfte att kunna

erbjuda lämpliga individuella åtgärder för det

fall att ungdomar inte går eller har gått i

gymnasieskolan eller motsvarande.

Utbildningsutskottet anser att det är viktigt

att vara restriktiv med upprättande av

personregister. Innehållet i och användningen av

sådana register måste av integritetsskäl vara väl

avvägda. Register kan dock behövas för att

underlätta för kommunen att fullgöra sitt

uppdrag. Utskottet understryker att det är

synnerligen angeläget att säkerställa att endast

nödvändig information behandlas i det nu aktuella

registret, inte minst för att registret rör unga

människor.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar utbildningsutskottets

ställningstaganden och tillstyrker därmed

regeringens förslag om ändring i skollagen (punkt 1

i propositionen). Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet har inkommit med en skrivelse

till kulturutskottet om kommunernas ansvar att hålla

sig informerad om hur ungdomar som inte fyllt 20 år

är sysselsatta. Med anledning härav vill

kulturutskottet i likhet med utbildningsutskottet

understryka vikten av att vara restriktiv med

upprättande av personregister. Innehållet i och

användningen av sådana register måste av

integritetsskäl vara väl avvägda. Kulturutskottet

delar också utbildningsutskottets bedömning att

register kan behövas för att underlätta för kommunen

att fullgöra sitt uppdrag. Kulturutskottet avstyrker

motion Kr2 (fp) yrkande 2.

Insatser för att förenkla ungdomars inträde

på arbetsmarknaden (12.3)

Insatser inom arbetsmarknadspolitiken (12.3.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen.

Jämför reservationerna 30 (m) och 31 (fp).

Propositionen

Regeringens bedömning är att det behövs ytterligare

kvalitetsförbättringar inom insatserna för

arbetslösa ungdomar. Åtgärder som förstärker de

arbetsmarknadspolitiska insatserna gentemot ungdomar

bör därför vidtas. Enligt regeringens mening är

följande åtgärder angelägna:

- en individuell handlingsplan bör upprättas med den

arbetssökande snarast möjligt, dock senast inom 14

dagar från det att den arbetssökande anmäler sig på

arbetsförmedlingen,

-

- det kommunala ungdomsprogrammet och

ungdomsgarantin bör inledas med

jobbsökaraktiviteter,

-

- den individuella handlingsplanen bör följas upp

regelbundet,

-

- aktiviteterna bör inriktas på individens aktiva

sökande av arbete,

-

- arbetsförmedlingen bör garantera samtliga

arbetslösa ungdomar jobbsökaraktiviteter inom 90

dagar,

-

- de kommunala ungdomsprogrammen bör ges ett

tydligare utbildningsinnehåll och ska leda till ett

intyg,

-

- aktiviteterna i det kommunala ungdomsprogrammet

och ungdomsgarantin bör ligga i linje med den

individuella handlingsplanen och öka

sökaktiviteten,

-

- kombinationen mellan praktik och utbildning bör

utvecklas,

-

- anställningsstöd bör under 2005 möjliggöras för

ungdomar mellan 20 och 25 år från sex månaders

inskrivningstid,

-

- det kommunala ungdomsprogrammet och

ungdomsgarantin bör utvärderas, och denna

utvärdering bör ligga till grund för förbättringar

av de arbetsmarknadspolitiska insatserna riktade

till ungdomar,

-

- Arbetsmarknadsstyrelsen bör kartlägga och

analysera långtidsinskrivna ungdomars deltagande i

aktivitetsgarantin.

-

I budgetpropositionen för 2005, utgiftsområde 13,

redovisar regeringen behovet av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samt behandlar

finansieringen av dessa åtgärder.

Motionerna

I motion Kr1 (m) anser motionärerna att

arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till

ungdomar har betydande undanträngningseffekter och

att åtgärderna inte i någon större utsträckning kan

påvisas öka sysselsättningen bland ungdomar (yrkande

8).

Motionärerna bakom motion Kr2 (fp) anser att det bör

inrättas speciella enheter på arbetsförmedlingarna

som bara arbetar för ungdomar (yrkande 10).

I samma motion yrkande 11 föreslår motionärerna

att arbetsförmedlingarna ska ha rätt att dra in a-

kasseersättningen för dem som inte följer kraven i

sin individuella handlingsplan, t.ex. att inte söka

ett visst antal arbeten per månad.

Kulturutskottets ställningstagande

Det finns olika former av arbetsmarknadspolitiska

åtgärder som är riktade till ungdomar, bl.a. det

kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och

ungdomsgarantin (UG). Inom såväl KUP som UG finns

det möjlighet att delta i utbildning eller praktik

hos offentlig arbetsgivare. För att förhindra s.k.

inlåsning måste arbetslösa ungdomar som deltar i KUP

och UG aktivt söka arbete eller utbildning.

Kulturutskottet välkomnar regeringens strävan att

höja kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska

ungdomsåtgärderna. Det ankommer på

arbetsmarknadsutskottet att i samband med

behandlingen av regeringens budgetförslag närmare

pröva dessa frågor. Kulturutskottet finner därför

inte anledning att i detta sammanhang gå in på dem.

Kulturutskottet kan dock mot bakgrund av det anförda

avstyrka motion Kr1 (m) yrkande 8.

Beträffande motionsyrkandet rörande speciella

ungdomsenheter på arbetsförmedlingarna vill

kulturutskottet understryka betydelsen av att

kontakten mellan den arbetssökande och

arbetsförmedlingen fungerar bra. Ungdomar kan i

vissa fall ha behov av en mer individualiserad och

nära kontakt med arbetsförmedlaren än vad en äldre

person har. Kulturutskottet vill därför betona att

det är viktigt att det är personer med särskilt

intresse för och kunskap om ungdomar som i första

hand avdelas att arbeta med denna grupp arbetslösa.

Detta har också uppmärksammats av regeringen i

budgetpropositionen för 2005, utgiftsområde 13.

Regeringen anger i budgetpropositionen att

arbetsförmedlingen vid behov ska erbjuda ungdomar

handledning av handläggare med kunskaper om

ungdomars särskilda behov eller jobbsökaraktivitet.

Med hänsyn till det anförda anser inte

kulturutskottet att det är påkallat med någon åtgärd

från riksdagens sida. Motion Kr2 (fp) yrkade 10

avstyrks därför.

I samma motion föreslås också att

arbetsförmedlingarna ska få rätt att dra in

ersättningen från a-kassan för dem som inte följer

kraven i den individuella handlingsplanen.

Kulturutskottet vill upplysa om att

arbetsförmedlingen gör en anmälan om ifrågasatt

ersättningsrätt, sedan är det a-kassan som fattar

beslut om ersättning ska utgå. Kulturutskottet vill

vidare erinra att om den arbetslöse inte följer den

individuella handlingsplanen såtillvida att han inte

är aktivt arbetssökande kan ersättningen från a-

kassan dras in. Kulturutskottet anser inte att

motionsyrkandet påkallar någon riksdagens åtgärd.

Motion Kr2 (fp) yrkande 11 avstyrks.

Nationell koordinator för snabbare etablering

på arbetsmarknaden (12.3.2)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen samt

motionsförslag om arbetslöshet för ungdomar

med utländsk bakgrund.

Jämför reservationerna 32 (fp), 33 (kd), 34

(c), 35 (fp, c) och 36 (kd).

Propositionen

Det är av stor vikt att ungdomars arbetsdeltagande

ökar för att bl.a. möta kommande års stora

pensionsavgångar.

Inom flera branscher, t.ex. byggbranschen, finns

introduktionsavtal som innebär att arbetstagaren får

utbildning och praktiska kunskaper på arbetsplatsen.

Flera branscher har också utvecklat traineeprogram.

En särskild koordinator bör enligt regeringens

bedömning tillsättas för att undersöka

förutsättningarna samt utarbeta metoder för

arbetsmarknadens parter att sluta avtal som gör det

möjligt för ungdomar att snabbare etablera sig på

arbetsmarknaden.

Motionerna

I motion Kr2 (fp) anser motionärerna att kommunen

ska ordna praktikgaranti för de ungdomar som är

sysslolösa och saknar arbetslivserfarenhet. Enligt

motionärerna bör det vara ett krav att ett antal

praktikplatser ska ingå vid kommunala upphandlingar

(yrkande 8).

I samma motion yrkande 9 anser motionärerna att

instegsjobb ska inrättas för ungdomar som har svårt

att få in en fot på arbetsmarknaden. Att inrätta ett

instegsjobb ska för arbetsgivaren vara billigare och

innebära en mindre bindning än en ordinarie

anställning. Den lägre kostnaden uppnås genom att

arbetsgivaravgiften halveras och den mindre

bindningen uppnås genom att arbetsrätten under hela

det år instegsjobbet pågår motsvarar den vid

provanställning.

Motionärerna bakom motion Kr4 (c) framhåller att man

på arbetsmarknadspolitikens område i större

utsträckning bör satsa på lokala lösningar.

Motionärerna understryker vikten av att

arbetsförmedlingarna har resurser för att på ett

lokalt plan erbjuda stöd till exempelvis trainee-

eller praktikplatser (yrkande 5).

I motion Kr3 (kd) framhålls att arbetsrätten måste

bli mer flexibel för att underlätta för ungdomar att

få in en fot på arbetsmarknaden. För ungdomar krävs

enligt motionärerna några riktade satsningar som

stärker ungdomars ställning på arbetsmarknaden.

Motionärerna pekar på att Sverige bör satsa på en

modern form av lärlingsutbildning på gymnasiet och

inrätta en yrkeshögskola. Vidare bör en översyn

göras av arbetsrätten så att ungdomars inträde på

arbetsmarknaden underlättas. Slutligen bör rätten

att undanta två personer från turordningsreglerna

vid uppsägning finnas kvar (yrkande 7).

I samma motion yrkande 26 anför motionärerna att

undersökningar visar att ungdomar med utländsk

bakgrund har högre arbetslöshet än andra ungdomar.

Även de som är födda i Sverige eller som har

invandrat till Sverige före sju års ålder har högre

arbetslöshet. Detta är enligt motionärerna mycket

oroväckande och tyder på stora brister i systemet.

Motionärerna anser att regeringen bör tillsätta en

utredning som ser över orsakerna till denna

utveckling och som föreslår lämpliga åtgärder för

att komma till rätta med problemen.

Kulturutskottets ställningstagande

Koordinatorn ska enligt propositionen tillsammans

med arbetsmarknadens parter kartlägga och analysera

nuvarande metoder för snabbare inträde på

arbetsmarknaden samt se över möjligheten att

utveckla nya metoder. Regeringen poängterar att

metoderna bör vara fördelaktiga för såväl

arbetsgivare som arbetstagare. Kulturutskottet anser

att tillsättandet av en koordinator är en åtgärd som

är värd att pröva och ser positivt på att regeringen

med olika medel försöker öka ungdomars

arbetsdeltagande, särskilt med tanke på kommande års

stora pensionsavgångar. Anledning saknas att nu göra

något närmare uttalande om koordinatorns val av

metoder för att underlätta ungdomars etablering på

arbetsmarknaden. Kulturutskottet avstyrker därmed

motionerna Kr2 (fp) yrkande 8, Kr3 (kd) yrkande 7

och Kr4 (c) yrkande 5 rörande ungdomars etablering

på arbetsmarknaden samt motion Kr2 (fp) yrkande 9

rörande instegsjobb.

Beträffande motionsyrkandet rörande arbetslöshet för

ungdomar med utländsk bakgrund har kulturutskottet

inhämtat att Integrationsverket har i uppdrag av

regeringen att lämna en årlig rapport om tillståndet

och utvecklingen inom olika samhällssektorer när det

gäller situationen för invånare med utländsk

bakgrund. I det sammanhanget har Integrationsverket

lämnat rapporten Integration 2002, där ett avsnitt

rör ungdomar på arbetsmarknaden. I rapporten anges

bl.a. följande. En del av förklaringen till att

ungdomar med utländsk bakgrund har större problem på

arbetsmarknaden ligger i att deras föräldrar är

arbetslösa eller har jobb långt under sin

kvalifikationsnivå. Det finns risk för att det

uppstått onda cirklar där föräldrarnas arbetslöshet

bidrar till att deras barn uppnår svaga skolresultat

och får svårigheter på arbetsmarknaden. De

skillnader som framkommer mellan ungdomar med och

utan utländsk bakgrund kvarstår trots att

jämförelserna tar hänsyn till ungdomars

utbildningsnivå, deras skolbetyg i svenska och deras

föräldrars ställning på arbetsmarknaden. Det är

därför sannolikt att ungdomar med utländsk bakgrund

- även de som är födda i Sverige - utsätts för

diskriminering på arbetsmarknaden. I rapportens

sammanfattning anges också vilka insatser som bör

göras för att motverka diskriminering.

Med hänsyn till det uppdrag som Integrationsverket

har och till den relativt nyligen lämnade rapporten

finner kulturutskottet inte att någon utredning som

motionärerna efterlyser är påkallad. Kulturutskottet

avstyrker därmed motion Kr3 (kd) yrkande 26.

Arbetsrätt (12.3.3)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det finns behov av

ökade kunskaper om arbetsrättsliga frågor bland

ungdomar och att skolans roll i sammanhanget är

viktig.

Arbetsrättslagstiftningen bör enligt regeringens

bedömning förändras i syfte att dels underlätta för

dem med tidsbegränsade anställningar att få ett fast

och tryggt arbete, dels stärka föräldraledigas

ställning på arbetsmarknaden.

Kulturutskottets ställningstagande

Som anges i propositionen är ungdomar ofta sårbara

på arbetsmarknaden. Att från skola eller högskola

komma ut på arbetsmarknaden innebär för ungdomarna

att de ställs inför en helt ny situation där de ofta

saknar kunskap om vilka rättigheter de har som

arbetstagare och vilka skyldigheter arbetsgivarna

har. Dessutom är ungdomar sällan fackligt anslutna.

Mot denna bakgrund välkomnar kulturutskottet att

regeringen har givit Statens skolverk i uppdrag att

i kursplaneöversynen för gymnasieskolan även

överväga hur kunskaper i arbetsrättsliga frågor kan

ges ökad betydelse. Kulturutskottet ser positivt på

att regeringen även har för avsikt att föreslå

ändringar i arbetsrättslagstiftningen på sätt som

angivits ovan.

Insatser för ökat entreprenörskap och

företagande bland ungdomar (12.3.4)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlat

motionsförslag.

Jämför reservation 37 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Skolan och föreningslivet har enligt regeringens

bedömning en viktig roll när det gäller att utveckla

ett företagsamt förhållningssätt hos ungdomar.

Regeringen avser därför att stödja insatser som

stärker ungdomars företagsamhet och som skapar

förutsättningar och möjligheter för fler ungdomar

att förverkliga sina idéer som företagare och

innovatörer.

I detta sammanhang avser regeringen att göra

följande:

satsa på ett utökat nationellt

entreprenörskapsprogram,

införa ett tydligare entreprenörskapsperspektiv i

gymnasieskolans programmål,

fortsätta att stödja organisationer som främjar

ungdomars entreprenörskap och stimulera samverkan

mellan skolan och dessa organisationer samt

arbeta för att underlätta rörligheten mellan

anställning och eget företagande.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr2 (fp) framhåller att

arbetet med entreprenörskap i skolan är ett sätt att

tidigt väcka intresset för att bli företagare.

Motionärerna anser att undervisningen om

entreprenörskap måste bli bättre och mer omfattande

(yrkande 12).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet föreslår att kulturutskottet

avstyrker motionsyrkandet och anför följande.

Utbildningsutskottet delar regeringens uppfattning att det är

viktigt att det läggs större vikt vid

entreprenörskap i gymnasieskolan.

Utbildningsutskottet menar vidare att

organisationer som verkar i skolan och som

främjar ungdomars entreprenörskap är ett viktigt

komplement till skolans undervisning och noterar

att regeringen även i fortsättningen kommer att

stödja sådana organisationer.

Kulturutskottets ställningstagande

Det är, som framhålls i propositionen, viktigt att

fler unga människor ser entreprenörskap och

företagande i olika former som ett realistiskt

alternativ till anställning för att realisera sina

idéer och försörja sig. Kulturutskottet stöder

därför, i likhet med utbildningsutskottet,

regeringens planerade satsningar i detta hänseende.

Kulturutskottet anser att motion Kr2 (fp) yrkande 12

är tillgodosedd genom regeringens aviserade

insatser. Motionen avstyrks därför.

Insatser för bostadsförsörjning för

ungdomar (12.4)

En nationell bostadssamordnare utses (12.4.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen samt

motionsförslag om uthyrning av del i bostad

m.m.

Jämför reservationerna 38 (m), 39 (fp, c), 40

(m), 41 (fp), 42 (kd) och 43 (fp, c).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att en nationell

ungdomsbostadssamordnare bör utses med uppgift att

under en treårsperiod arbeta för att ta fram förslag

på konkreta åtgärder som underlättar ungdomars

tillträde till bostadsmarknaden.

Samordnaren bör enligt regeringen ha till uppgift

att kartlägga hinder för ungdomar att skaffa sig ett

eget boende. Hinder kan enligt regeringen uppstå vad

avser utbudet av lämpliga bostäder, regler kring

rätten att teckna hyreskontrakt, tillgänglighet med

mera. Samordnaren bör enligt regeringen överlägga

med aktörerna på bostads-, bygg-, finans- och

kreditmarknaderna liksom med kommunerna. Vidare

ingår i samordnarens uppgift att kartlägga och

sprida kunskap om framgångsrika initiativ, privata

såväl som kommunala.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr1 (m) anser inte att en

bostadssamordnare skall tillsättas. I stället begär

motionärerna att regeringen återkommer med förslag

om åtgärder för att stimulera sparande och ägande på

bostadsmarknaden (yrkande 9).

I samma motion yrkande 10 samt i motion Kr2 (fp)

yrkande 18 begär motionärerna att riksdagen beslutar

att införa en skattereduktion för inkomster från

uthyrning av del i stadigvarande bostad. En sådan

skattelättnad skulle enligt motionärerna underlätta

för ungdomar och studenter att få tag på bostäder.

I motion Kr2 (fp) yrkande 19 framhåller motionärerna

att det är mycket mer effektivt att öka ungdomars

betalningsförmåga för att förbättra möjligheterna

att få en bostad än att ge subventioner till

byggherrarna.

För att öka det totala byggandet vill motionärerna

vidare att regelverket kring byggandet av bostäder

ska förenklas och att flexibiliteten vid byggandet

av nya bostäder ökar (yrkande 20).

I motion Kr3 (kd) radas upp ett antal åtgärder som

enligt motionärerna bör införas för att underlätta

för ungdomar att få någonstans att bo. Bland annat

anger motionärerna att goda erfarenheter av och nya

idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder bör

aktivt spridas, att byggmomsen bör halveras, att

fastighetsskatten bör avskaffas, att åtgärder för

bättre konkurrens i byggsektorn bör vidtas, att

planprocessen bör förenklas, att självförvaltningen

bör öka samt att skattebefrielse bör införas för

inkomster från uthyrning av en del av bostad

(yrkande 19).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet har i sitt yttrande bl.a. angett

följande.

Bostadsutskottet delar uppfattningen i

propositionen att åtgärder måste vidtas för att

underlätta för ungdomar att få en egen bostad.

Inte minst i våra tillväxtregioner är situationen

sådan att det erfordras särskilda insatser

riktade mot ungdomar. Samtidigt kan utskottet

konstatera att det inte är regeringens avsikt att

lösa alla de frågor som rör ungdomar genom den

ungdomspolitiska proposition som nu lagts fram.

Propositionen är snarare ett uttryck för de

ambitioner som regeringen har på en rad områden

när det gäller att vidta åtgärder som riktar sig

mot ungdomar. Det är också mot den bakgrunden som

riksdagen inte nu föreläggs några förslag när det

gäller bostadsförsörjningen för ungdomar. Även om

det finns anledning att vidta åtgärder som direkt

avser denna grupp måste naturligtvis

utgångspunkten vara att den generella

bostadspolitiken skall svara såväl mot ungdomars

som mot övriga gruppers behov. En avgörande roll

i dessa strävanden spelar tillgången på bostäder.

Vad som erfordras är alltså i första hand en

bostadspolitik som ger förutsättningar för ny-

och ombyggnad av bostäder i tillräcklig

omfattning. Som redovisas i propositionen har

också en rad åtgärder vidtagits för att öka

bostadsbyggandet i landet. Det gäller det

tillfälliga investeringsbidraget för nybyggnad av

hyresbostäder på orter med bostadsbrist samt den

särskilda investeringsstimulansen för att främja

byggande av vissa mindre bostäder. Även stödet

till byggande av studentbostäder har här spelat

en betydande roll.

Utan att föregå den kommande behandlingen av

förslag i budgetpropositionen och motioner om

bostadspolitiska insatser och om

bostadspolitikens utformning kan bostadsutskottet

inte finna att de av regeringen nu aviserade

insatserna skulle stå i något som helst

motsatsförhållande till de målsättningar som

vägleder bostadspolitiken. Det finns mot den

bakgrunden inte anledning att, som motionärerna

föreslår, avvisa de av regeringen aviserade

insatserna. På en punkt, tillsättandet av en

ungdomsbostadssamordnare, kommer dessutom

bostadsutskottet och riksdagen att redan senare i

höst ta ställning till ett sådant förslag i

budgetpropositionen. Inte heller när det gäller

förslagen om bostadspolitikens allmänna

utformning är bostadsutskottet berett att ställa

sig bakom förslagen i motionerna. De förslag som

där förs fram är utan undantag förslag som

bostadsutskottet och riksdagen tidigare tagit

ställning till, och som då avvisats.

Mot den ovan i korthet redovisade bakgrunden

bör enligt bostadsutskottets mening motionerna

Kr1 (m) yrkande 9, Kr2 (fp) yrkande 20 samt Kr3

(kd) yrkande 19 liksom de motivledes redovisade

förslagen i motion Kr4 (c) avvisas av riksdagen.

Motionerna avstyrks sålunda.

Kulturutskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandena rörande

skattereduktion för inkomster till följd av

uthyrning av del i stadigvarande bostad kan erinras

om att skatteutskottet behandlat och avstyrkt

liknande motionsyrkanden våren 2004 (bet.

2003/04:SkU20). Skatteutskottet uttalade bl.a. att

enligt skatteutskottets mening skulle en

skattebefrielse för uthyrning av del av bostad

medföra gränsdragnings- och kontrollproblem och

dessutom innebära ett inkomstbortfall.

Skatteutskottet var därför inte berett att ställa

sig bakom sådana förslag. Riksdagen godkände

betänkandet. Kulturutskottet avstyrker med samma

motivering motionerna Kr1 (m) yrkande 10 och Kr2

(fp) yrkande 18.

Som anges i bostadsutskottets yttrande kommer

bostadsutskottet senare i höst att ta ställning till

frågan om tillsättande av en

ungdomsbostadssamordnare. Kulturutskottet vill inte

föregripa den behandlingen men vill i likhet med

bostadsutskottet framhålla att regeringens avsikt

att tillsätta en bostadssamordnare och dess övriga

aviserade bostadspolitiska insatser inte står i

något som helst motsatsförhållande till de

målsättningar som vägleder bostadspolitiken.

Med hänvisning härtill och till bostadsutskottets

yttrande avstyrker kulturutskottet motionerna Kr1

(m) yrkande 9, Kr2 (fp) yrkande 19 och Kr3 (kd)

yrkande 19 rörande bostäder för unga samt avstyrker

motion Kr2 (fp) yrkande 20 rörande förenklade

regelverk kring byggande.

Pilotprojekt för bra och billiga bostäder

(12.4.2)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att Boverkets

Byggkostnadsforum inom ramen för sitt nuvarande

uppdrag när det gäller bidrag till pilotprojekt i

högre grad bör beakta behovet av att få fram bra och

billiga bostäder som är avsedda för och anpassade

till de behov och krav som ungdomar har.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet ser positivt på att Boverkets

Byggkostnadsforum dels i sin bidragsgivning i högre

utsträckning har att beakta projekt som syftar till

att få fram bra och billiga bostäder avsedda för

unga personer och som är anpassade till deras behov

och krav, dels i sitt arbete i övrigt uppmärksammar

denna målgrupp.

Förutsättningar för unga hushåll för att

förvärva eller hyra en egen bostad (12.4.3)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att särskilda åtgärder

bör vidtas för att underlätta ungdomars tillträde

till bostadsmarknaden. Som ett första steg bör

ungdomars förutsättningar att förvärva eller hyra en

egen bostad ses över.

Kulturutskottets ställningstagande

I vissa storstadsområden behövs ofta ett betydande

sparkapital för att kunna få fram den kontantinsats

som behövs vid köp av en bostad, även en mindre

sådan. En konsekvens av detta är som också anges i

propositionen att många ungdomar utestängs från

andra upplåtelseformer än hyresrätt. Det är också

svårt för många ungdomar att erhålla ett

hyreskontrakt, särskilt när det uppställs villkor om

fast anställning, en minsta årsinkomst och liknande.

Kulturutskottet ser därför positivt på den översyn

som regeringen aviserar.

Insatser för hälsa och trygghet för alla

ungdomar (12.5)

Insatser för förbättrad psykisk hälsa (12.5.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlat

motionsförslag.

Jämför reservation 44 (kd).

Propositionen

I arbetet med att förbättra ungdomars levnadsvillkor

bör enligt regeringens bedömning insatser som skapar

bättre förutsättningar för god psykisk hälsa och

välbefinnande hos ungdomar prioriteras. I detta

sammanhang avser regeringen att:

- låta analysera ungdomars livssituation utifrån

stress och dess konsekvenser för den psykiska

hälsan,

-

- initiera en översyn av möjligheterna att skapa ett

enhetligt nationellt system för att följa upp

ungdomars hälsa över tid, samt att

-

- verka för att behovet av fortsatta satsningar på

barn och ungdomar med psykisk ohälsa lyfts fram i

den överenskommelse om insatser för personer med

psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder som

regeringen avser att teckna med Landstingsförbundet

och Svenska Kommunförbundet, inom ramen för den

nationella handlingsplanen för hälso- och

sjukvården 2005-2007.

-

Motionen

I motion Kr3 (kd) påpekas att psykisk ohälsa ofta

har sin orsak i otrygghet. Därför måste enligt

motionärerna den ungdomspolitiska inriktningen vara

att skapa trygga miljöer för barn och ungdomar.

Dessutom är det viktigt enligt motionärerna att

förmågan att se när ett barn eller en ung människa

far illa utvecklas. Vidare framhålls i motionen

vikten av vuxenkontakter i och utanför skolan

(yrkande 8).

Kulturutskottets ställningstagande

Som konstateras i propositionen mår de flesta

ungdomar i Sverige bra och ser med tillförsikt på

livet. Även i internationella jämförelser har

svenska ungdomar en god fysisk och psykisk hälsa.

Andelen ungdomar som upplever olika former av

psykisk ohälsa eller psykosomatiska besvär har dock

ökat.

Kulturutskottet konstaterar att en god hälsa är

helt grundläggande för välfärd. Därför är

utvecklingen mot en ökad psykisk ohälsa ett

allvarligt hinder för ungdomars välfärd.

Kulturutskottet ser därför med stor

tillfredsställelse att regeringen lyft fram

ungdomars psykiska hälsa som ett prioriterat område.

I likhet med motionärerna vill kulturutskottet

understryka vikten av att det skapas trygga miljöer

såväl i hemmet som i skolan och på fritiden. Även

vuxenkontakter är viktiga och bör som motionärerna

påpekar eftersträvas i och utanför skolan. Inom ett

antal politikområden har åtgärder vidtagits för att

förbättra både den fysiska och psykiska ohälsan samt

för att minska ungdomars utsatthet. Kulturutskottet

vill särskilt erinra om att riksdagen 2002 antog

regeringens proposition Mål för folkhälsan (prop.

2002/03:35) i vilken ett av elva målområden handlar

om att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Vidare

har regeringen nyligen avsatt 10 miljoner kronor ur

Allmänna arvsfonden till stöd för föreningslivets

arbete med att motverka och förebygga psykisk ohälsa

samt utveckla metoder för att bearbeta problem när

de redan uppstått. Enligt regeringen bör denna

satsning inriktas på projekt i vilka engagerade

vuxna tillsammans med ungdomar utvecklar metoder för

att bearbeta och motverka problem när de redan

uppstått. Stöd bör också utgå till projekt som

utvecklar samverkan mellan olika sociala aktörer,

offentliga samhälsorgan och ideella organisationer.

Med hänvisning till det anförda och då

motionärernas hemställan ligger väl i linje med

regeringens arbete på området avstyrks motion Kr3

(kd) yrkande 8.

Insatser mot ungdomars bruk av alkohol och

narkotika (12.5.2)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlat

motionsförslag samt motionsförslag om skolans

ansvar att förebygga alkohol- och

drogmissbruk liksom motionsförslag om

indraget tillstånd vid olovlig försäljning av

folköl.

Jämför reservationerna 45 (fp, kd), 46 (kd,

c) och 47 (fp, kd).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det bör utarbetas

såväl en ny nationell handlingsplan för att

förebygga alkoholskador som en ny nationell

narkotikahandlingsplan.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr3 (kd) stöder

regeringens förslag till ny nationell

narkotikahandlingsplan. Motionärerna påpekar dock

att det är av yttersta vikt att en sådan

handlingsplan tar särskild hänsyn till ungdomars

situation. Dessutom måste enligt motionärerna

handlingsplanen bygga på ett samarbete mellan

ideella organisationer, föräldragrupper, skolor och

andra lokala aktörer som når ut till ungdomar som

har eller som riskerar att drabbas av ett

narkotikaberoende. Motionärerna påpekar vidare att

frågan inte kan lösas enbart på nationell nivå

(yrkande 12).

Enligt motionärerna bakom motion 2003/04:Kr361 (kd)

bör Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att organisera en

aktion mot droger, bl.a. genom att låta före detta

missbrukare och föräldrar till missbrukare föreläsa

på skolor (yrkande 4).

När det gäller alkoholen understryker motionärerna

bakom motion Kr3 (kd) att skolans ANT-undervisning

är viktig för att visa ungdomar vad en för tidig

alkoholdebut kan få för effekter (yrkande 10).

I samma motion yrkande 11 anser motionärerna att

butiker som säljer folköl till minderåriga ska få

sitt tillstånd indraget.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

avstyrker motion Kr3 (kd) yrkande 10.

Utbildningsutskottet anser att skolan kan och bör

spela en stor roll i det preventiva arbetet mot

användning av alkohol, tobak och narkotika. Det

är därför betydelsefullt att unga lyfts fram i de

nationella planerna mot alkohol och narkotika och

att myndigheterna samverkar på detta område. Det

samarbete mellan myndigheter som pågår är

värdefullt bl.a. för att ungdomar skall inse

konsekvenserna av en tidig alkoholdebut. Ansvaret

för undervisningens konkreta innehåll ligger dock

hos den enskilda skolan.

Kulturutskottets ställningstagande

Som anförs i motion Kr3 (kd) är det viktigt att de

nya handlingsplanerna tar särskild hänsyn till

ungdomars situation. I propositionen anförs att en

mängd viktiga insatser som rör ungdomar

identifierats under genomförandet av de nu gällande

handlingsplanerna. Insatserna har bl.a. gällt

utveckling av verksamheter för att tidigt upptäcka

och stödja utsatta ungdomar och för att förbättra

vården av unga missbrukare. Det har också gjorts

insatser för att stärka information och

opinionsbildning riktad till ungdomar samt för att

begränsa tillgången till och marknadsföringen av

alkoholdrycker. Vidare har det tagits initiativ för

att stärka alkoholforskningen i syfte att upptäcka

vilka dryckesmönster ungdomar uppvisar och stärka

det förebyggande arbetet i skolan. Kulturutskottet

förutsätter att dessa viktiga insatser kommer att

uppmärksammas även vid arbetet med de nya

handlingsplanerna.

Regeringen anger vidare att några av de viktigast

inslagen i skolans preventiva arbete är att dels

stärka samarbetet mellan skolan och föräldrarna och

mellan skolan och fritidsverksamheten, motverka

skolk samt utveckla elevhälsans arbete med

hälsosamtal, dels främja att skolan har en tydlig

policy i frågor som rör alkohol och narkotika.

Kulturutskottet som instämmer i de sistnämnda

bedömningarna avstyrker med hänsyn till det anförda

motion Kr3 (kd) yrkande 12.

Som utbildningsutskottet anför spelar skolan en

viktig roll i det preventiva arbetet mot

användningen av alkohol, tobak och narkotika och är

kanske den viktigaste arenan för att förebygga

alkohol- och drogmissbruk. Men som

utbildningsutskottet också påpekar ligger ansvaret

för undervisningens konkreta innehåll hos den

enskilda skolan. Att som föreslås i motion Kr361

(kd) yrkande 4 att ge ett särkilt uppdrag åt

Ungdomsstyrelsen att organisera en aktion mot droger

är enligt kulturutskottet inte motiverat.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker

kulturutskottet motionerna Kr3 (kd) yrkande 10 och

2003/04:Kr361 (kd) yrkande 4.

Beträffande motionsyrkandet om att butiker som

säljer folköl till minderåriga bör få sitt tillstånd

indraget noterar kulturutskottet att det redan i dag

finns möjlighet att förbjuda försäljning av folköl

när alkohollagens regler inte efterlevs. Vidare kan

noteras att det i stället för tillståndsplikt

föreligger anmälningsplikt för den som bedriver

detaljhandel med eller servering av folköl. På grund

härav och med hänvisning till att socialutskottet

tidigare avstyrkt liknande motionsyrkanden (bet.

2001/02:SoU6) och riksdagen godkänt betänkandet

avstyrker kulturutskottet motion Kr3 (kd) yrkande

11.

Unga lagöverträdare och brottsoffer (12.5.3)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker motionsförslag om stödcentrum

för unga brottsoffer, snabb handläggning av

ärenden där unga är inblandade m.m.

Jämför reservationerna 48 (m, fp), 49 (m, fp,

kd), 50 (fp) och 51 (m).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att påföljdssystemet för

unga lagöverträdare bör utvecklas så att det får ett

pedagogiskt och tydligt innehåll. Det bör utifrån

den unga personens behov skapas goda förutsättningar

för ett återförande till ett socialt välfungerande

liv. Stödet till barn och unga som på olika sätt

drabbas av brott bör också förbättras.

Motionerna

Unga personer som blir utsatta för brott måste

enligt motionärerna bakom motion Kr1 (m) bli tagna

på allvar och få den hjälp de behöver. Den

verksamhet med stödcentrum för unga brottsoffer som

bl.a. bedrivs i Stockholm är bra och angelägen och

bör uppmuntras på andra håll i landet (yrkande 3).

I motion Kr2 (fp) framhålls vikten av snabba

åtgärder från samhällets sida för unga

lagöverträdare (yrkande 25). För att snabba upp

processen föreslår motionärerna att det t.ex. bör

inrättas speciella ungdomsrotlar vid åklagarväsendet

samt ungdomsdomstolar med korta väntetider (yrkande

27).

I samma motion yrkande 26 påpekas att samhället

också måste visa tydliga gränser och normer för vad

som är tillåtet för att motverka

ungdomsbrottslighet.

Vidare anförs i motionen att det måste skapas nya

vägar bort från kriminalitet för unga personer där

brottslighet är eller är på väg att bli en livsstil

(yrkande 28).

Kulturutskottets ställningstagande

I motion Kr2 (fp) anges att det måste skapas nya

vägar bort från kriminalitet för unga personer.

Som anges i propositionen begår alltför många

ungdomar brott. För att motverka detta måste

orsakerna till brott bekämpas. Orsakerna kan vara

flera och spänna över många områden; orättvisa,

utanförskap, diskriminering, rasism, fördomar,

stereotypa könsroller och inte minst ekonomiska

klyftor. För att komma tillrätta med orsakerna måste

ett omfattande målinriktat arbete ske på framför

allt lokal nivå. Det är där man har möjlighet att

tidigt se problem och snabbt sätta in förebyggande

åtgärder. Även skolan har här ett viktigt ansvar.

Justitieutskottet har i ett betänkande våren 2004

uttalat följande. För att kunna hindra att unga

utvecklar en kriminell livsstil krävs en helhetssyn.

Det är inte tillräckligt att fokusera på de

brottsliga gärningarna som sådana. Hela den unges

situation måste beaktas, vilket kräver samarbete

mellan olika aktörer i samhället. Ett särskilt

ansvar vilar på socialtjänsten som har det

övergripande samhälleliga ansvaret för de ungas

sociala situation och som därmed, så långt det är

möjligt, också ansvarar för vården av unga som begår

brott (bet. 2003/04:JuU19). Kulturutskottet

instämmer i dessa uttalanden.

Kulturutskottet kan också erinra att det inom

Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram

förslag på olika åtgärder som syftar till att bl.a.

förebygga att barn och ungdomar dras in i

kriminalitet.

Med hänsyn till vad kulturutskottet anfört i linje

med motionärernas önskemål och till det pågående

arbetet i Regeringskansliet avstyrker

kulturutskottet motion Kr2 (fp) yrkande 28.

Ett annat sätt att motverka ungdomsbrottslighet och

som också lyfts fram i ett motionsyrkande är att

samhället visar tydliga gränser och normer för vad

som är tillåtet. Grundläggande värden måste tydligt

markeras och straffrättsliga regler upprätthållas.

Med hänsyn härtill och till det pågående arbetet

inom Regeringskansliet anser kulturutskottet att

något uttalande från riksdagens sida inte är

nödvändigt. Motion Kr2 (fp) yrkande 26 avstyrks

därför.

Justitieutskottet har tidigare i år behandlat

motionsyrkanden som berör behovet av en snabb

handläggning av ärenden där unga är inblandade.

Justitieutskottet uttalade att utskottet i princip

inte var av en annan uppfattning än motionärerna och

att en hörnsten i den nuvarande lagstiftningen är

just att processen skall ske snabbt. Vidare påminde

justitieutskottet om att regeringen nyligen lagt

fram ett förslag som just syftar till att åstadkomma

ett snabbare brottmålsförfarande. Justitieutskottet

avstyrkte yrkandena vilka nära överensstämde med

yrkandena 25 och 27 i Kr2 (fp) och riksdagen

godkände betänkandet. Kulturutskottet är inte av

någon annan uppfattning och avstyrker yrkandena.

När det gäller motionsyrkandet om stödcentrum för

unga brottsoffer kan kulturutskottet nämna att

justitieutskottet har prövat liknande

motionsyrkanden tidigare. Justitieutskottet har då

anfört bl.a. följande. Liknande verksamheter med

stödcentrum för unga brottsoffer som bedrivs bl.a. i

Stockholm har startats eller planeras i flera andra

städer, bl.a. i Malmö, Göteborg, Uppsala, Eskilstuna

och Örnsköldsvik. Regeringen har också gett

Socialstyrelsen i uppdrag att bedriva ett

utvecklingsarbete till stöd för socialtjänsten i

dess arbete med brottsoffer. I det arbetet kommer

man bl.a. att uppmärksamma och utvärdera

Stödcentrums verksamhet. Socialstyrelsens uppdrag

ska redovisas i samband med Socialstyrelsens

årsredovisning för 2004. Justitietutskottet har även

anfört att utskottet ser mycket positivt på den typ

av verksamhet som bedrivs för unga brottsoffer i

bl.a. Stockholm och att det är angeläget att det

runt om i Sverige finns en genomtänkt form av stöd

till brottsoffer, såväl unga som vuxna.

Justitieutskottet har avstyrkt motionsyrkandena med

hänvisning till att några vidare åtgärder av

riksdagen med anledning av yrkandena inte varit

påkallade. Riksdagen har godkänt betänkandet.

Kulturutskottet är av samma uppfattning och

avstyrker motion Kr1 (m) yrkande 3.

Insatser för att öka ungdomars inflytande

och delaktighet i samhället (12.6)

Ungdomar i beslutande organ (12.6.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen.

Jämför reservationerna 52 (m), 53 (fp) och 54

(c).

Propositionen

Regeringen gör följande bedömning. Behovet av

insatser för att åstadkomma en bredare

ålderssammansättning i kommunala beslutsorgan bör

ses över i samverkan med Svenska Kommunförbundet.

Kanaler bör skapas för kunskaps- och

erfarenhetsutbyte mellan unga förtroendevalda i

politiken. Ålderssammansättningen i statliga

myndighetsstyrelser och kommittéer bör breddas och

formerna för rekrytering av och stöd till unga

ledamöter utvecklas.

Tidigare åtgärder

Regeringen föreslog i den ekonomiska

vårpropositionen för 2004 en höjning med 25 miljoner

kronor av partistödet enligt lagen (1972:625) om

statligt stöd till politiska partier. Regeringens

avsikt med den ökade medelstilldelningen var bland

annat att tillgodose partiernas möjligheter att

stödja skolningen av nya förtroendevalda inom de

politiska ungdomsförbunden.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr361 (kd) anser

att det behövs åtgärder för att främja ungdomars

delaktighet i demokratiska processer. Alltför få

ungdomar har enligt motionärerna kommunala

förtroendeuppdrag, poster i myndighetsstyrelser

eller i statliga kommittéer (yrkande 9).

I motion 2003/04:Kr232 (m) understryker motionärerna

vikten av att unga engagerar sig i samhället och i

politiken. Motionärerna oroar sig över att ungdomars

samhällsengagemang har svalnat och påpekar att stora

utmaningar väntar de politiska partierna, liksom det

ideella föreningslivet, skolan och medierna (yrkande

3).

Enligt motionärerna bakom motion Kr4 (c) är den

bästa åtgärden för att motverka ungas flykt från

politiken att återställa kommunalt självstyre

(yrkande 7).

För att ge ungdomar verklig möjlighet att påverka

bör enligt motionärerna bakom motion Kr2 (fp)

befintliga strukturer förändras så att fler ungdomar

ska kunna inkluderas i beslutsfattandet. Detta

gäller både den offentliga och den ideella sektorn

samt de politiska partierna. Att skapa speciella

inflytandeformer för ungdomar som är äldre än 18 år

kan enligt motionärerna få effekten att ungdomar i

stället stängs ute från verkliga möjligheter att

påverka (yrkande 7).

Kulturutskottets ställningstagande

Av regeringens skrivelse Demokratipolitik (skr.

2003/04:110) framgår att det politiska deltagandet i

s.k. icke-traditionella former för inflytande

fortsätter att stiga i alla grupper. Däremot

fortsätter det politiska deltagandet i de

traditionella formerna att sjunka hos befolkningen i

stort. Särskilt oroväckande är enligt skrivelsen att

de ungas engagemang sjunker.

Som framhålls i propositionen och som

kulturutskottet vill understryka måste ungdomars

representation i partiväsendet och i beslutande

församlingar både lokalt och centralt förbättras. De

politiska partierna måste ta ett ansvar för att utse

och behålla unga medlemmar, både kvinnor och män,

till politiska förtroendeposter inom styrelser och

nämnder, liksom till folkvalda församlingar.

Partierna har enligt kulturutskottets uppfattning

ett ansvar att aktivt utveckla sina arbetsmetoder så

att de lockar till sig även unga medborgare. Även

skolan har här ett viktigt ansvar.

Behovet av åtgärder från samhällets sida är

angeläget och kulturutskottet välkomnar de initiativ

som presenteras i propositionen. Kulturutskottet ser

också positivt på de extra medel som i

vårpropositionen tillfördes partistödet och som

bl.a. ska stödja skolningen av nya förtroendevalda

inom de politiska ungdomsförbunden.

Motion 2003/04:Kr361 (kd) yrkande 9 om ungdomars

delaktighet i demokratiska processer och motion

2003/04:Kr232 (m) yrkande 3 om vikten av ungdomars

politiska engagemang väcktes båda hösten 2003. Båda

dessa motionsyrkanden ligger i linje med vad som

föreslås i propositionen och som kulturutskottet

stöder. Något uttalande från riksdagens sida är

därför inte nödvändigt och kulturutskottet avstyrker

motionerna.

Beträffande motionsyrkandet om speciella

inflytandeformer vill kulturutskottet erinra om vad

som sägs i propositionen rörande inflytandeforum.

Regeringen anför följande. Sedan den förra

ungdomspolitiska propositionen har antalet

inflytandeforum för ungdomar, såsom ungdomsråd,

ungdomsfullmäktige och ungdomsparlament på kommunal

nivå ökat, vilket regeringen ser positivt på.

Inflytandeforum utgör enligt regeringen en viktig

arena för delaktighet för de ungdomar som ännu inte

uppnått rösträttsåldern och har blivit en vanligare

plattform för ungdomars politiska deltagande. De kan

emellertid inte vara ett alternativ till, eller

kompensera för, ungdomars tillträde till och

delaktighet i de formella beslutsrummen.

Kulturutskottet delar motionärernas ståndpunkt att

det är viktigt att förekomsten av speciella

inflytandeformer inte bidrar till att ungdomar

stängs ute från verkliga möjligheter att påverka.

Ståndpunkten ligger också i linje med vad som anges

i propositionen. Med hänsyn härtill avstyrks motion

Kr2 (fp) yrkande 7.

Med hänsyn till vad kulturutskottet anfört ovan

avstyrks även motion Kr4 (c) yrkande 7 rörande

kommunalt självstyre.

Generationsanalyser (12.6.2)

Propositionen

Politiska reformer kan påverka fördelningen av

kostnader mellan generationer och olika

generationers betalningsförmåga. Omläggningen av

pensionssystemet är ett sådant exempel. I flera

länder finns kapacitet att analysera

generationsproblematik, bland annat genom s.k.

generationsanalyser. I en generationsanalys beskrivs

hur varje generation, via skatter och avgifter,

bidrar till den gemensamma sektorn samt hur stor del

av de gemensamma resurserna som varje generation

över livet tar del av. I Sverige saknas sådana mer

omfattande analyser. Ett skäl är att genomförandet

av generationsanalyser är resurskrävande.

Regeringen gör bedömningen att kapacitet för att

löpande kunna genomföra generationsanalyser bör

byggas upp.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet ställer sig bakom regeringens

bedömning.

Metodutveckling för ungdomsperspektiv i beslut

(12.6.3)

Propositionen

Det finns ett behov av ökad kunskap om hur ungdomar

påverkas av offentliga beslut och om hur deras

synpunkter kan tas till vara. Konkreta verktyg bör

tas fram som kan användas som stöd vid bedömningar

av huruvida ett beslut kommer att ha inverkan på

ungdomars livssituation.

Regeringen gör bedömningen att insatser bör

initieras i syfte att utveckla och sprida metoder

för att införliva ett ungdomsperspektiv i

beredningen av ärenden inom statsförvaltningen.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser i likhet med regeringen att

det är viktigt att ett ungdomsperspektiv införlivas

i beredningen av ärenden inom statsförvaltningen och

ser därför positivt på regeringens förslag att

arbeta fram metoder som främjar en sådan utveckling.

Ungdomars inflytande över ungdomspolitiken

(12.6.4)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlat

motionsförslag.

Jämför reservation 55 (c).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att regelbundna forum för

dialog med ungdomar och ungdomsorganisationer bör

anordnas. Dessa forum bör enligt regeringen kunna

fungera som rådgivande organ till regeringen i

frågor av särskild betydelse för ungdomars

levnadsvillkor och för den nationella

ungdomspolitiken.

Motionen

I motion 2003/04:Kr284 (c) hemställer motionärerna

att en nationell ledningsgrupp för ungdomsfrågor

inrättas under ungdomsministerns ledning (yrkande

6).

Kulturutskottets ställningstagande

Motionärernas förslag om att inrätta en nationell

ledningsgrupp för ungdomsfrågor överensstämmer med

vad Ungdomsstyrelsen ansett. Regeringen har i den nu

aktuella propositionen angett att den delar

Ungdomsstyrelsens bedömning att en bestående

nationell ledningsgrupp skulle kunna innebära

fördelar i samordningsarbetet men ansett att

fördelarna inte är tillräckligt stora för att

motivera de kostnader och den arbetsbörda som en

sådan grupp skulle innebära.

Kulturutskottet delar regeringens bedömning och

anser att det i stället bör anordnas regelbundna

forum för dialog med ungdomar och

ungdomsorganisationer. Med hänsyn härtill avstyrks

motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 6.

Ett växande internationellt engagemang (12.6.5)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlat

motionsförslag.

Jämför reservation 56 (m).

Propositionen

Möjligheterna för ungdomar att engagera sig i

internationellt samarbete bör enligt regeringens

bedömning förbättras. Ett ökat antal svenska

ungdomar bör därmed beredas möjlighet att arbeta i

internationella organisationer.

Ungdomar är engagerade i och vill påverka den

globala utvecklingen. Det finns enligt regeringens

bedömning behov av ett forum där ungdomars åsikter

och engagemang kan tas till vara. Regeringen avser

att skapa ett forum för en levande och aktiv dialog

om global utveckling där ungdomar och ungdomars

idéer och prioriteringar har en självklar plats.

Forumet för dialog om global utveckling avses

finansieras inom ramen för utgiftsområde 7

internationellt bistånd.

Motionen

I motion Kr1 (m) anser motionärerna att det inte

behövs något nytt forum. Det finns redan i dag

enligt motionärerna många mötesplatser och

organisationer som bidrar till internationellt

utbyte och/eller hjälpverksamhet, och dessa bör i

stället stödjas (yrkande 2).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning att det

bör skapas ett forum för en levande och aktiv dialog

om global utveckling, där ungdomars åsikter och

idéer kan föras fram. Kulturutskottet avstyrker

därmed motion Kr1 (m) yrkande 2.

Insatser för kultur och fritid för alla

ungdomar (12.7)

Förebyggande verksamheter i syfte att minska

risken för ungdomar att hamna i kriminalitet,

missbruk eller socialt utanförskap (12.7.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen.

Jämför reservation 57 (m).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning behövs det särskilda

stöd och förebyggande insatser för ungdomar som

riskerar att hamna i kriminalitet, missbruk eller

socialt utanförskap.

Regeringen avser därför att

möjliggöra en förstärkning och

kvalitetsutveckling av kommunernas öppna

fritidsverksamhet i särskilt utsatta områden,

samt att

bidra till att utveckla dokumenterat

framgångsrika verksamheter som bedrivs av ideella

aktörer.

Regeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen möjlighet

att tillsammans med kommuner och myndigheter erbjuda

de berörda kommunerna stöd till utvecklingsarbete av

och kunskap om väl fungerande metoder. Inom ramen

för insatserna bör enligt regeringen stöd kunna ges

till samordnad kompetensutveckling för personer som

arbetar med ungdomar i riskmiljöer på lokal nivå.

För att kommunernas egen erfarenhet och kompetens på

området skall tas till vara bör enligt regeringen

insatserna genomföras i nära samverkan med kommuner

och Svenska Kommunförbundet.

Det finns enligt regeringen ett stort antal

framgångsrika projekt på nationell och lokal nivå

som genomförs av ideella organisationer för ungdomar

i riskmiljöer. Dessa har enligt regeringen kunnat

bedriva en bra verksamhet med goda effekter. Det

finns enligt regeringen behov av att ytterligare

stödja dokumenterat framgångsrika verksamheter som

bedrivs av ideella aktörer.

Regeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen i uppgift

att under 2006 och 2007 genomföra riktade insatser

för sammanlagt 110 miljoner kronor till förebyggande

verksamhet för ungdomar i riskmiljöer.

Motionen

Beträffande de 110 miljoner kronor som regeringen

har för avsikt att anslå till Ungdomsstyrelsen 2006

och 2007 anför motionärerna bakom motion Kr1 (m) att

regeringen bör återkomma till riksdagen med en

detaljerad redovisning av problembilden, vad som

måste göras och av vem. Först därefter är det enligt

motionärerna aktuellt att diskutera insatser och vad

dessa kommer att kosta (yrkande 12 i denna del).

I samma motion uttalar motionärerna också sin

tveksamhet till att det är Ungdomsstyrelsen som

skall hantera de nya pengarna.

Frivilligorganisationer, såsom Fryshuset, har visat

väldigt goda resultat. Risken är enligt motionärerna

att kommunerna känner sig tvungna att uppfinna

hjulet på nytt (yrkande 13 i denna del).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser att den information som

presenteras i propositionen rörande förebyggande

verksamheter är tillräcklig och dessutom anges i

propositionen att regeringens avsikt är att den

kompetens och erfarenhet som finns beträffande

arbetet med ungdomar i riskmiljöer ska tas till

vara. Med hänsyn härtill delar inte kulturutskottet

motionärernas uppfattning att regeringen bör

återkomma till riksdagen med en mer detaljerad

redovisning av problembilden, vad som måste göras

och av vem.

Med anledning av vad som i övrigt anförs i

motionen vill kulturutskottet nämna att

Ungdomsstyrelsen tidigare har arbetat med unga i

riskzon, bl.a. genom ett samarbetsprojekt som pågick

1997-2001. I samverkansprojektet arbetade femton

kommuner för att genom samverkan mellan kommun och

föreningsliv förbättra situationen för ungdomar i

riskmiljöer. Ungdomsstyrelsen samordnade projektet.

Med hänsyn till det anförda avstyrker

kulturutskottet motion Kr1 (m) yrkandena 12 och 13,

båda i denna del.

Stöd till drogfria ungdomslokaler (12.7.2)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker de i detta sammanhang

behandlade motionsförslagen samt

motionsförslag om användning av fritids- och

skollokaler på kvällar m.m.

Jämför reservationerna 58 (m), 59 (kd) och 60

(kd).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det bör inrättas ett

särskilt stöd för utvecklingen av drogfria

ungdomslokaler. Stödet bör enligt regeringen i

första hand ges till lokaler där ungdomar själva är

aktiva i utformningen av verksamheten, främst i

socialt utsatta områden.

Regeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen i uppgift

att under 2006 och 2007 genomföra riktade insatser

för sammanlagt 15 miljoner kronor för stöd till

utvecklingen av dessa ungdomslokaler.

Motionerna

Liksom beträffande de förebyggande insatserna anser

motionärerna bakom motion Kr1 (m) att regeringen

även i denna fråga bör återkomma till riksdagen med

en detaljerad redovisning av problembilden, vad som

måste göras och av vem. Först därefter är det enligt

motionärerna aktuellt att diskutera insatser för

drogfria ungdomslokaler och vad dessa kommer att

kosta (yrkande 12 i denna del).

Likaså uttalar motionärerna också i denna fråga

sin tveksamhet till att det är Ungdomsstyrelsen som

skall hantera de nya pengarna.

Frivilligorganisationer, såsom Fryshuset, har visat

väldigt goda resultat (yrkande 13 i denna del).

Motionärerna bakom motion Kr3 (kd) anför att det

offentliga bör ge stöd till möteslokaler för unga,

men betonar samtidigt vikten av det ideella

engagemanget. Att fritidsgårdar tar hjälp av både

elever och föräldrar för att få verksamheten att gå

runt är enligt motionärerna fullt rimligt och kan i

sig ge positiva spin off-effekter i form av ökat

föräldraengagemang och ökat samarbete elever emellan

(yrkande 22).

I samma motion yrkande 23 samt i motion

2003/04:Kr361 (kd) yrkande 12 påpekar motionärerna

att skollokaler ofta är en outnyttjad resurs. Under

kvällar och helger står fritidsgårdar,

föreningslivets lokaler och merparten av alla

lektionssalar stängda trots att de skulle kunna

utnyttjas som replokaler för musik eller teater

eller som målar- och skrivarstugor.

I motion Kr285 (s) framhåller motionären att det är

viktigt att det skapas ett antal nationella

utvecklingscentrum och att Rinkeby Folkets Hus

skulle kunna bli ett sådant centrum. Motionären

anför vidare att de medel som anvisats till barns

och ungdomars träffpunkter bör kunna användas på ett

friare sätt.

Kulturutskottets ställningstagande

Tillgången till lokaler för öppna verksamheter är

som regeringen påpekar av central vikt för att skapa

en infrastruktur för ungdomars deltagande och

skapande på lokal nivå. Kulturutskottet välkomnar

därför regeringens bedömning att det behövs ett

särskilt stöd för utvecklingen av drogfria

ungdomslokaler. Kulturutskottet anser inte att de

aviserade medlen ska användas på ett friare sätt

såsom anförs i motion Kr285 (s), varför motionen

avstyrks.

I avsnittet 12.7.1 har kulturutskottet i fråga om

stöd till förebyggande verksamheter uttalat att

kulturutskottet inte delar motionärernas uppfattning

i motion Kr1 (m) att regeringen bör återkomma med en

mer detaljerad redovisning av problembilden, vad som

måste göras och av vem. Uttalandet har giltighet

även i fråga om stöd till drogfria ungdomslokaler.

Kulturutskottet anser att den information som

presenteras i propositionen är tillräcklig och vill

upprepa att Ungdomsstyrelsen tidigare har arbetat

med unga i riskzon, bl.a. genom ett samarbetsprojekt

som pågick 1997-2001.

Med hänsyn till det anförda avstyrker

kulturutskottet motion Kr1 (m) yrkandena 12 och 13,

båda i denna del.

När det gäller motionerna Kr3 (kd) yrkande 23 och

2003/04:Kr361 (kd) yrkande 12 om möjligheterna att

använda bl.a. fritidslokaler och skollokaler på

kvällarna och motion Kr3 (kd) yrkande 22 om vikten

av det ideella engagemanget delar kulturutskottet

motionärernas uppfattning; det ideella arbetet är

viktigt och kan som motionärerna påpekar få flera

positiva effekter, bl.a. ökat föräldraengagemang och

mer förståelse för varandra elever emellan. Det

skulle också vara värdefullt om tomma fritidslokaler

och skollokaler utnyttjades kvällstid. I vilken

utsträckning detta kan ske är emellertid, som

motionärerna påpekar, en fråga för de enskilda

skolorna och kommunerna. Mot bakgrund av det anförda

avstyrker kulturutskottet motionerna.

En utvecklad ungdomsledarroll (12.7.3)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar regeringens bedömning

och avstyrker i detta sammanhang behandlat

motionsförslag.

Jämför reservation 61 (kd).

Propositionen

Utbildningssystemets möjligheter att möta det

framtida kompetensbehovet när det gäller

fritidsledare och andra ungdomsledare inom

fritidsområdet bör enligt regeringens bedömning

analyseras i samverkan med de olika aktörerna på

området.

Motionen

I motion Kr3 (kd) framhålls vikten av att det är

personer med rätt kompetens som arbetar med ungdomar

(yrkande 21).

Kulturutskottets ställningstagande

Fritidsledare och andra ungdomsledare spelar enligt

kulturutskottets uppfattning en viktig roll eftersom

de verkar i olika ungdomsmiljöer bl.a. i skolan, på

fritidsgårdar och i föreningslivet. Som motionärerna

framhåller är det viktigt att alla som arbetar med

ungdomar har rätt kompetens för sin viktiga uppgift.

Kulturutskottet välkomnar därför regeringens avsikt

att låta analysera hur utbildningssystemet kan möta

det framtida kompetensbehovet av fritidsledare och

andra former av ungdomsledare inom fritidsområdet.

Med hänsyn till det anförda avstyrker

kulturutskottet motion Kr3 (kd) yrkande 21.

Övriga motioner

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet avstyrker ett antal

fristående motioner om bl.a. idrott, sex- och

samlevnadsfrågor samt rösträttsålder.

Jämför reservationerna 62 (kd, c), 63 (kd),

64 (kd), 65 (kd), 66

(kd, c) och 67 (c).

Idrott

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr2 (fp) påpekar att det

inom allför många idrottsföreningar finns tydliga

inslag av en elitisering av barnverksamheten.

Elitsatsningar inom idrotten ska enligt motionärerna

motverkas (yrkande 23).

I samma motion yrkande 24 lyfts fram att lika

förutsättningar för tjejer och killas ska gälla inom

idrotten, bl.a. vad gäller träningstider, bidrag och

utbildning.

Kulturutskottets ställningstagande

Beträffande motionsyrkandet om elitisering av

barnverksamhet vill kulturutskottet liksom

motionärerna nämna att frågan berörs i idrottens

idéprogram "Idrotten vill" med riktlinjer för

idrotten. I programmet sägs bl.a. att i barnidrott

upp till 12 år leker man och låter barnen lära sig

olika idrotter och att tävling ska vara en del av

leken och alltid ske på barnens villkor. Vidare

anges att de principer om lekfullhet och allsidig

träning som gäller inom barnidrott också ska gälla

under de första åren inom ungdomsidrotten.

Riksidrottsförbundet har nyligen, i oktober 2004,

presenterat en studie "Den goda barnidrotten -

föräldrar om barns idrott" gjord av Staffan Karp.

Studien bygger på 36 intervjuer med föräldrar till

barn i åldern 10-12 år inom två idrottsföreningar,

en fotbollsförening och en badmintonförening. I

studien har föräldrarna fått ta ställning till ett

antal påståenden om hur barnidrott ska bedrivas,

hämtade från Idrotten vill. Det visade sig i studien

att föräldrarna är tämligen överens med riktlinjerna

i Idrotten vill och önskar en lekfull barnidrott

utan alltför seriösa tävlingsinslag. De var också

nöjda med föreningarnas sätt att bedriva

verksamheten, även om dessa inte helt lyckats leva

upp till de ställda målen. Särskilt gällde det

alltför tidiga krav på prestation och resultat.

Som framgår av studien lyckades idrottsklubbarna

inte med att fullt ut leva upp till Idrottens

idéprogram, även om de var på rätt väg. Enligt

kulturutskottets mening finns det all anledning att

trycka på i dessa frågor och arbeta för mindre

elitisering i barn- och tidiga ungdomsidrotten.

Med detta ställningstagande från kulturutskottet

får motion Kr2 (fp) yrkande 23 anses tillgodosedd.

Den påkallar därför inte någon vidare åtgärd.

Motionen avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet rörande lika

förutsättningar för tjejer och killar, har

kulturutskottet senast i våras prövat ett liknande

motionsyrkande (yttr. 2003/04:KrU2y).

Kulturutskottet underströk då vikten av att

jämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet,

och kulturutskottet förutsatte att ansträngningarna

med att öka jämställdheten intensifieras.

Kulturutskottet hade vidare inhämtat att en

reviderad jämställdhetsplan för idrotten kommer att

behandlas på RF-stämman 2005. Kulturutskottet

avstyrkte motionsyrkandet. Kulturutskottet gör samma

bedömning och avstyrker därmed motion Kr2 (fp)

yrkande 24.

Sex- och samlevnadsfrågor

Motionen

I motion Kr3 (kd) anför motionärerna vikten av att

skolan tar sitt ansvar för sex- och

samlevnadsundervisningen. I detta arbete måste

skolan enligt motionärerna ta vara på den kompetens

på området som finns på ungdomsmottagningarna. Sex-

och samlevnadsundervisningen bör enligt

motionärerna, inte minst med tanke på att

tonåringars verklighetsbild i hög grad hämtas från

pornografi och sexspalter, bli mer inriktad på

relationer och hur man vårdar och hanterar en

relation och vad det innebär att vara tillsammans

med någon (yrkande 13).

I samma motion yrkande 14 anser motionärerna att

det i varje kommun ska finnas minst en

ungdomsmottagning och att det i kommunallagen ska

skrivas in att det är obligatoriskt för varje kommun

att erbjuda ungdomsmottagning i någon form.

Personalen på ungdomsmottagningar bör enligt

motionärerna bakom samma motion yrkande 15 utgöras

av fler män. Motionärerna påpekar att

96 % av personalen och 92 % av besökarna på

ungdomsmottagningar är kvinnor. Att killar i princip

inte har någon av samma kön att prata med är enligt

motionärerna oacceptabelt. Pojkar har samma behov av

att få samtala och ställa frågor som flickor.

Motionärerna bakom samma motion yrkande 16 anför

att samhället har ett ansvar för att se till att så

få kvinnor som möjligt tvingas genomgå abort.

Motionärerna anser att Folkhälsoinstitutet bör ges i

uppdrag att leda arbetet för att minska antalet

tonårsaborter med stöd av den handlingsplan för

prevention av oönskade graviditeter som myndigheten

tagit fram. God rådgivning och subvention eller

gratis preventivmedel lyfts också fram av

motionärerna som viktiga faktorer för att minska

antalet oönskade graviditeter.

Kulturutskottets ställningstagande

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande över motion

Kr3 (kd) yrkande 13 om skolans ansvar för sex- och

samlevnadsundervisningen anfört att skolan, enligt

läroplaner och kursplaner, ska bedriva sex- och

samlevnadsundervisning, men att det konkreta

innehållet i undervisningen är en fråga för den

enskilda skolan. Kulturutskottet delar denna

uppfattning och avstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, motionen.

Beträffande motionsyrkandena rörande

ungdomsmottagningarna har kulturutskottet inhämtat

att frågor rörande ungdomsmottagningar för

närvarande bereds inom Regeringskansliet. Med hänsyn

härtill avstyrker kulturutskottet motion Kr3 (kd)

yrkandena 14 och 15.

När det gäller motionärernas synpunkter rörande det

abortförebyggande arbetet har socialutskottet

tidigare behandlat liknande yrkanden (bet.

2002/03:SoU7). Socialutskottet angav i betänkandet

att ett förslag till handlingsplan för att förebygga

oönskade graviditeter bereddes inom

Regeringskansliet. Motionsyrkandena avstyrktes och

riksdagen godkände betänkandet. Det ankommer i

första hand på socialutskottet att bereda frågor av

detta slag. För egen del finner kulturutskottet inte

anledning att ompröva det tidigare riksdagsbeslutet.

Kulturutskottet avstyrker därför motion Kr3 (kd)

yrkande 16.

Rösträttsålder

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr3 (kd) anser att

rösträtten ska gälla från och med det år man fyller

18 år i stället för som i dag från den dag man

fyller 18 år (yrkande 20).

Kulturutskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet har under våren behandlat

liknande motionsyrkanden som avstyrkts (bet.

2003/04:Kr19). Betänkandet har godkänts av

riksdagen. Kulturutskottet gör inget annat

ställningstagande, motion Kr3 (kd) yrkande 20

avstyrks således.

Rasistiska och nazistiska organisationer

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr3 (kd) anser att

deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella

organisationer bör förbjudas (yrkande 27).

Kulturutskottets ställningstagande

Ett liknande motionsyrkande behandlades av

justitieutskottet våren 2003 (bet. 2002/03:JuU10).

Av betänkandet framgår att en statlig utredning sett

över frågan om straffansvar för aktivt deltagande i

en sammanslutning som har brottslighet som ett

väsentligt inslag i sin verksamhet. Utredningen

lämnade 2000 ett betänkande (SOU 2000:88).

Utredningens majoritet kom fram till att det fanns

flera skäl till att inte kriminalisera aktivt

deltagande i en sådan sammanslutning. Anledningen

härtill var bl.a. risken för en otillbörlig

inskränkning av möjligheterna till politisk

opinionsbildning och svårigheter att precisera det

straffbara området. Justitieutskottet ansåg att

dessa skäl fortfarande var bärande och avstyrkte

motionsyrkandet. Riksdagen godkände betänkandet.

Kulturutskottet är inte av någon annan åsikt och

avstyrker motion Kr3 (kd) yrkande 27.

Övervikt bland ungdomar

Motionen

I motion Kr3 (kd) framhåller motionärerna att

övervikt bland barn och unga är ett växande problem

som måste tas på största allvar (yrkande 9).

Kulturutskottets ställningstagande

Andelen överviktiga och fysiskt inaktiva barn och

ungdomar har ökat markant de senaste decennierna.

Som motionärerna anför krävs en rad olika åtgärder

inom ett flertal politikområden för att komma

tillrätta med problemen.

Skolan har här en viktig uppgift att under

skoldagen ge utrymme för fysisk aktivitet och

erbjuda bra skolmåltider, men också att ge elever

goda kunskaper om relationen mellan hälsa, mat och

fysisk aktivitet. Regeringen har inrättat ett

Nationellt centrum för främjande av fysik aktivitet

hos barn och ungdom vid Örebro universitet.

Centrumets främsta uppgift är att stödja skolor i

deras arbete med att stimulera till ökad fysisk

aktivitet och till andra hälsofrämjade åtgärder.

Även idrotten fyller här en självklar funktion.

Ett utvecklat samarbete mellan idrottsrörelsen och

skolan är ett viktigt område som lyfts fram i

regeringens "Handslag" med svensk idrott för

Sveriges barn och ungdomar. Denna satsning innebär

att idrottsrörelsen under mandatperioden tillförs

sammanlagt en miljard kronor från överskottet i AB

Svenska Spel. Pengarna används för att stödja och

uppmuntra idrottsföreningar och förbund att öppna

dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa

mer på flickors idrottande, delta i kampen mot

droger och intensifiera samarbetet med skolorna.

Också friluftslivet bör nämnas i sammanhanget.

Friluftsliv är en av de vanligaste formerna för

fysisk aktivitet och har en stor betydelse för

folkhälsan samt bidrar till livskvalitet för många

människor. Problemet med bristande fysisk aktivitet

och dåliga kostvanor är oftast relaterade till s.k.

livsstilsfaktorer. Vanor och livsstil grundläggs

ofta tidigt i en människas liv. I detta skede har

friluftslivet, och därmed friluftsorganisationerna,

en viktig roll att spela för att lägga grunden till

en sund livsstil hos de barn och ungdomar som är på

väg att bli nästa generation vuxna.

Här kan också nämnas att regeringen gett Statens

folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket i uppdrag att

ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda

matvanor och ökad fysisk aktivitet bland

befolkningen. Uppdraget skall redovisas den 30

december 2004.

Med hänsyn till det arbete på bred front som sker

för att motverka övervikt bland ungdomar avstyrker

kulturutskottet motion Kr3 (kd) yrkande 9.

Kulturella aktiviteter i skolan

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr2 (fp) påpekar att

elever bör få uppleva kulturella aktiviteter och få

utöva aktivt kulturskapande genom estetisk

verksamhet inom skolans ram. Även kultur- och

musikskolornas betydelse lyfts fram i motionen

(yrkande 22).

Kulturutskottets ställningstagande

I propositionen anges att regeringen avser att

stödja arbetet med kultur och estetik i skolan.

Vidare anförs att skolbiblioteken har en viktig roll

i att stimulera skolors arbete med språkutveckling,

läsning och litteratur. Regeringen anser att en

ökning av resurserna till personal i skolbiblioteken

skulle betyda mycket för att stimulera till läsning

och att det är möjligt för kommunerna att utnyttja

statens stöd till personalförstärkning i skola och

fritidshem för detta ändamål. Kulturutskottet har

inget att erinra mot dessa uttalanden och vill också

ställa sig bakom vad motionärerna anfört om kultur-

och musikskolornas betydelse. Dessa har en viktig

uppgift att fylla både med avseende på den breda

verksamheten och när det gäller att stimulera och ta

till vara talanger. Eftersom motionsyrkandet ligger

i linje med regeringens och kulturutskottets

bedömning är något initiativ från riksdagens sida

inte påkallat. Kulturutskottet avstyrker motion Kr2

(fp) yrkande 22.

Ungdomars delaktighet i kulturverksamhet

Motionen

I motion 2003/04:Kr284 (c) anser motionärerna att

Kulturrådet ska få i uppdrag att stimulera

kulturinstitutionerna så att ungdomars delaktighet i

kulturverksamhet vidgas (yrkande 3).

Kulturutskottets bedömning

De offentliga kulturinstitutionerna har redan i dag

ett ansvar för att främja ungdomars möjligheter att

utveckla sina kulturella uttryck.

Regeringen har nyligen avsatt 20 miljoner kronor

ur Allmänna arvsfonden till en satsning för

utveckling av barn- och ungdomskultur. Regeringens

ambition är att sammanlagt 60 miljoner kronor ska

avsättas för ändamålet. Medlen bör enligt regeringen

fördelas till projekt där ideella organisationer med

verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar ges

möjligeter att utveckla barns och ungdomars

kulturengagemang och eget skapande. Det kan göras

antingen av organisationerna själva eller

tillsammans med olika kulturinstitutioner - lokala

och centrala.

Regeringen har även tillsatt en aktionsgrupp för

barnkultur med uppdrag att ta initiativ till ett

modellsamarbete med ett antal kommuner som etablerat

föredömliga former för arbetet med barn och kultur

(dir. 2004:117). Gruppen ska ge förslag på framtida

insatser för att stärka barnkulturens ställning och

göra en kartläggning av barnkulturen i Sverige.

Aktionsgruppen ska redovisa sitt uppdrag i en

slutrapport i april 2006.

Med hänsyn till det arbete som sålunda sker för

att öka ungdomars delaktighet i kulturverksamhet

avstyrks motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 3.

Hiphopkulturen

Motionen

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr238 (s) anser

att regeringen bör ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att

utvärdera vilka konsekvenser hiphopkulturen och

därmed graffitin haft i Sverige som ett alternativ

till kriminella och destruktiva livsstilar.

Kulturutskottets ställningstagande

Det är självfallet att fritidsintressen som

förhindrar kriminella och destruktiva livsstilar är

förtjänta av samhällets stöd. Enligt

kulturutskottets mening saknas dock anledning att

initiera en utvärdering av det slag som motionärerna

förordar. Kulturutskottet avstyrker därmed motion

2003/04:Kr238 (s).

Reservationer

Kulturutskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i kulturutskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2004/05:2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande 1 samt

bifaller delvis motion 2004/05:Kr4 yrkandena 2 och

6.

Ställningstagande

Vi anser att resultatet av ungdomspolitiken efter

tio år med Socialdemokraterna vid regeringsmakten är

under all kritik. Ungdomar har i mycket hög grad

drabbats av de försämringar av ekonomi och välfärd

som skett under 90-talet. Den senaste uppföljningen

av regeringens ungdomspolitik som Ungdomsstyrelsen

gjort visar att regeringen misslyckats med merparten

av delmålen för ungdomspolitiken. Regeringens nu

lagda proposition för ungdomspolitik under de

kommande åren är enligt vår uppfattning mycket mager

på konkreta åtgärder för att förbättra ungdomars

situation.

Med hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen

bör avslå proposition 2004/05:2 och bifalla motion

Kr2 (fp) yrkande 1 samt bifalla delvis motion Kr4

(c) yrkandena 2 och 6.

2. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2004/05:2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr4 yrkandena 2

och 6 samt bifaller delvis motion 2004/05:Kr2

yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att den nu aktuella propositionen

kännetecknas av ett utpräglat uppifrånperspektiv,

där statliga myndigheter och ytterst regeringen

förbehåller sig rätten att lägga livet till rätta

för ungdomar, på samma sätt som man ser inom en rad

andra politikområden. Propositionen är vidare

alltför allmänt hållen, övergripande och

intetsägande, något som öppnar för ytterligare

byråkratisering.

Med hänsyn till det anförda anser jag att

riksdagen bör avslå proposition 2004/05:2 och

bifalla motion Kr4 (c) yrkandena 2 och 6 samt

bifalla delvis motion Kr2 (fp) yrkande 1.

3. Övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken (punkt 2)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2004/05:2 punkt 2 om

övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 1 och 2004/05:Kr1

yrkande 1 samt avslår motionerna 2003/04:Kr361

yrkande 11, 2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4,

2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5 och 6 samt 2004/05:Kr4

(c) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att en bra ungdomspolitik handlar om att

röja hinder som är unika för unga. Vår utgångspunkt

är dock att så långt det är möjligt undvika att dela

in politiken utifrån olika gruppers intressen.

Ungdomar är först och främst människor och den

politik som behövs för att ge unga människor en

trygg uppväxt, god utbildning, stimulerande fritid,

möjlighet till ett riktigt jobb och bra bostad

gynnar naturligtvis alla "grupper" i samhället. Vi

är samtidigt medvetna om att unga människors

verklighet ändå skiljer sig från de flesta vuxnas,

bl.a. därför att unga ofta har ont om pengar och

därmed inte har tillgång till samma fritids- och

kulturutbud som vuxna.

Med hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen

bör bifalla motionerna 2003/04:Kr232 (m) yrkande 1

och Kr1 (m) yrkande 1 samt avslår regeringens

förslag i proposition 2004/05:2 punkt 2 om

övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken liksom motionerna 2003/04:Kr361

(kd) yrkande 11, Kr2 (fp) yrkandena 3 och 4, Kr3

(kd) yrkandena 2, 5 och 6 samt Kr4 (c) yrkandena 1

och 3.

4. Övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken (punkt 2)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2004/05:2 punkt 2 om

övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna

2003/04:Kr232 yrkande 1, 2003/04:Kr361 yrkande 11,

2004/05:Kr1 yrkande 1, 2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5

och 6 samt 2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

De övergripande mål som vi vill sätta upp för den

nationella ungdomspolitiken är

alla ungdomar ska garanteras lika möjligheter

från start i livet,

alla ungdomar ska ges förutsättningar att själva

välja sin framtid.

De huvudområden som ungdomspolitiken enligt vår

uppfattning bör fokusera på är de viktiga

vardagsfrågorna som berör det stora flertalet

ungdomar. Ungdomspolitiken ska inte vara till för en

liten engagerad elit. De huvudområden som vi vill

koncentrera oss på är också de som under tio år med

den socialdemokratiska regeringen blivit mest

eftersatta. Våra huvudområden är:

arbete,

utbildning,

bostäder,

brottsbekämpning och trygghet samt

fritid och kultur.

Vi anser vidare att delmålen för ungdomspolitiken

bör finnas kvar.

Med hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen

bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkandena 3 och 4 samt

avslå regeringens förslag i proposition 2004/05:2

punkt 2 om övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken liksom motionerna 2003/04:Kr232 (m)

yrkande 1, 2003/04:Kr361 (kd) yrkande 11, Kr1 (m)

yrkande 1, Kr3 (kd) yrkandena 2, 5 och 6 samt Kr4

(c) yrkandena 1 och 3.

5. Övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken (punkt 2)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2004/05:2 punkt 2 om

övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Kr361 yrkande 11 och 2004/05:Kr3

yrkandena 2, 5 och 6 samt avslår motionerna

2003/04:Kr232 yrkande 1, 2004/05:Kr1 yrkande 1,

2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:Kr4

yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör avslå regeringens

förslag till nationella mål för ungdomspolitiken och

jag begär att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag på nya mål. De nya målen bör enligt min

mening utformas med utgångspunkt i sex riktlinjer,

närmare bestämt: stödjande insatser, helhetssyn,

goda uppväxtvillkor, etablering i vuxensamhället,

främja ansvarstagande och ökad samverkan.

Den kristdemokratiska ungdomspolitiken bygger på

en bredare helhetssyn än Socialdemokraternas.

Socialdemokraternas politik fokuserar alltför

ensidigt på ungdomars självständighet, deras rätt

till inflytande och deras rätt till makt.

Kristdemokraterna vill se ett bredare perspektiv på

ungdomsfrågorna där ungdomarna ses som självständiga

individer i ett socialt sammanhang. Ungdomsåren är i

hög grad den tid då individens identitet formas.

Identiteten utvecklas i samspel med föräldrar och

familj, andra små naturliga gemenskaper och det

omgivande samhället.

Jag anser vidare att det bör vara riksdagen och

inte regeringen som ska besluta om delmålen på

politikområdet. Bakgrunden härtill är att riksdagen

bättre ska kunna bedöma den politiska inriktningen

på ungdomspolitiken.

Med hänsyn till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motionerna Kr3 (kd) yrkandena

2, 5 och 6 och 2003/04:Kr361 (kd) yrkande 11 samt

avslå regeringens förslag i proposition 2004/05:2

punkt 2 om övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken liksom motionerna 2003/04:Kr232 (m)

yrkande 1, Kr1 (m) yrkande 1, Kr2 (fp) yrkandena 3

och 4 samt Kr4 (c) yrkandena 1 och 3.

6. Övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken (punkt 2)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2004/05:2 punkt 2 om

övergripande mål och huvudområden för

ungdomspolitiken. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3 samt avslår motionerna

2003/04:Kr232 yrkande 1, 2003/04:Kr361 yrkande 11,

2004/05:Kr1 yrkande 1, 2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4

samt 2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5 och 6.

Ställningstagande

Propositionen fullföljer enligt min uppfattning en

olycklig tradition genom att reglera hur kommunerna

ska arbeta med ungdomsfrågor. Huvudorsaken till den

kommunala demokratins brister är enligt min

uppfattning summan av statliga regleringar och

uppdrag som resulterar i byråkratisering och

kommunala handlingsplaner som inte svarar mot de

behov och den verklighet som finns lokalt. Politiken

blir svårbegriplig t.o.m. för de mest insatta och i

långt högre grad för ungdomar. En bättre lokal

ungdomspolitik och en demokratisk process där

ungdomar kan vara delaktiga och göra sig hörda

motverkas direkt av den typ av statlig styrning som

kännetecknar regeringens politik. Eftersom ungdomar

är olika och förutsättningarna skiftar i olika delar

av landet bör makten över ungdomspolitiken enligt

min mening ligga så nära den enskilda individen som

möjligt. Det är ett synsätt som ser ungdomar som

individer - inte som en problemtyngd grupp - och som

syftar till att riva hinder och ge dem makt.

Jag anser vidare att delmålen för ungdomspolitiken

bör vara kvar eftersom de fyller en funktion. De bör

dock enligt min mening diskuteras och fastställas av

ungdomarna och kommunen på lokal nivå.

Med hänsyn till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkandena 1 och

3 samt avslå regeringens förslag i proposition

2004/05:2 punkt 2 om övergripande mål och

huvudområden för ungdomspolitiken, liksom motionerna

2003/04:Kr232 (m) yrkande 1, 2003/04:Kr361 (kd)

yrkande 11, Kr1 (m) yrkande 1, Kr2 (fp) yrkandena 3

och 4 samt Kr3 (kd) yrkandena 2, 5 och 6.

7. Övergripande frågor (punkt 3)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om

övergripande frågor. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:Kr2 yrkande 21 och

2004/05:Kr3 yrkande 4 samt avslår motion

2004/05:Kr3 yrkandena 1, 3 och 25.

Ställningstagande

Vi vill anföra att ungdomar liksom alla människor

har behov av kulturell stimulans och meningsfulla

sysselsättningar även under sin fritid. Till

skillnad från de flesta vuxna har ungdomar ofta inte

de ekonomiska eller sociala resurserna att kunna

tillfredsställa dessa behov av egen kraft. Den

segregation av kulturella mönster som skilda

ekonomiska och sociala förutsättningar kan skapa bör

enligt vår uppfattning brytas genom ett offentligt

stöd till ungdomars kulturella aktiviteter och

fritidssysselsättningar. Genom ungdomarna läggs

grunden för framtidens nya kulturmönster. För många

ungdomar är kultur intimt förknippad med en

livsstil. Kultur blir därför en del av identiteten.

Vi vill understryka vikten av att stödja ungdomars

egen kultur.

Ett annat viktigt område är enligt vår uppfattning

den ideella sektorn. För ungdomsverksamheten är den

ideella sektorn av helt avgörande betydelse,

eftersom det är via föreningar som samhället har en

möjlighet att nå ut till ungdomar. Regeringens

politik är fokuserad på en statlig eller möjligtvis

kommunal nivå. Vi anser att regeringsbeslut som ska

genomfaras av statliga myndigheter riskerar att

aldrig nå ut till en vidare krets ungdomar. Via

föreningslivet och folkrörelserna finns en möjlighet

för politiken att nå ut till fler. Det behövs enligt

vår uppfattning en ökad tillit till folkrörelserna.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motionerna Kr2 (fp) yrkande 21

och Kr3 (kd) yrkande 4 samt avslå motion Kr3 (kd)

yrkandena 1, 3 och 25.

8. Övergripande frågor (punkt 3)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om övergripande

frågor. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3

yrkandena 1, 3, 4 och 25 samt avslår motion

2004/05:Kr2 yrkande 21.

Ställningstagande

För att vi ska utvecklas som människor med respekt

för oss själva och andra behöver vi en minsta

gemensam nämnare för handlandet människor emellan.

Den statliga ungdomspolitiken måste, anser jag,

samtidigt som den medger att ungdomar själva formar

sin framtid, medverka till att grundvärderingar som

demokrati, solidaritet och människovärde överförs

till kommande generationer.

Vidare anser jag att vi måste understryka

familjens betydelse och betydelsen av trygga

uppväxtmiljöer. Unga behöver också vuxna att samtala

med för att få stöd och råd, och det är viktigt att

dessa relationer är trygga.

Ett annat viktigt område är enligt min uppfattning

den ideella sektorn. För ungdomsverksamheten är den

ideella sektorn av helt avgörande betydelse,

eftersom det är via föreningar som samhället har en

möjlighet att nå ut till ungdomar. Regeringens

politik är fokuserad på en statlig eller möjligtvis

kommunal nivå. Jag anser att regeringsbeslut som ska

genomföras av statliga myndigheter riskerar att

aldrig nå ut till en vidare krets ungdomar. Via

föreningslivet och folkrörelserna finns en möjlighet

för politiken att nå ut till fler. Det behövs enligt

min uppfattning en ökad tillit till folkrörelserna.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkandena 1,

3, 4 och 25 och avslå motion Kr2 (fp) yrkande 21.

9. Levnadsvillkoren för ungdomar (punkt 4)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om levnadsvillkoren

för ungdomar. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att ge ungdomar friheten

att leva det liv som de önskar och att staten

hjälper till att skapa förutsättningarna härför.

Särskilt bör enligt vår uppfattning uppmärksammas

att det i dag råder stora skillnader i

förutsättningar beroende på etnisk bakgrund. Detta

måste förändras. Det gäller även skillnader som kön,

sexuell läggning och funktionshinder.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 6.

10. Högre prioritering av ungdomars kultur

(punkt 5)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om högre prioritering

av ungdomars kultur. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Kr284 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att det är viktigt att stödet till

ungdomars olika kulturprojekt utformas på ungdomars

egna villkor. Ungdomars egna initiativ till kultur

och fritidsverksamhet kräver ofta ganska låga belopp

för att komma i gång, men de har inte tid att vänta

ett år på att få dem. Norrköping är en kommun där

man arbetat framgångsrikt med kultur för unga. Där

har kommunen insett att det är viktigt att när

ungdomar vill genomföra någon form av

kulturaktiviteter ska kommunen vara flexibel och

obyråkratisk. Det är initiativen från de unga som

räknas och prioriteras. Att satsa på ungdomskultur

och ett rikt kulturutbud för unga ger samtidigt goda

förutsättningar för ett bra kulturliv för vuxna. Via

barn och ungdomar kan vi också få en breddning av

deltagandet i det offentligt finansierade

kulturlivet.

Jag anser att Ungdomsstyrelsen, i samarbete med

kommunerna, bör få regeringens uppdrag att utarbeta

konkreta planer i vilka en högre prioritet ges

ungdomars kultur.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen

bifalla motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 2.

11. Generationsövergripande verksamheter

(punkt 6)

av Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c) och

Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om

generationsövergripande verksamheter. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr284 yrkande

5, 2003/04:Kr329 yrkande 6, 2003/04:Kr361 yrkande 1,

2004/05:Kr3 yrkande 24 och 2004/05:Kr358 yrkande 4

samt avslår motionerna 2003/04:Kr288 yrkande 3 och

2004/05:

Kr297 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att det i samhället finns möjlighet

för människor att mötas över generationsgränserna.

Formen för ekonomiskt stöd till

generationsövergripande ungdomsverksamhet bör därför

enligt vår uppfattning omarbetas så att denna

verksamhet inte diskrimineras i förhållande till

övrig statligt stödd ungdomsverksamhet. Stödsystemet

till ungdomsverksamhet bör således inte förhindra

verksamhet som utövas av barn, unga och vuxna

tillsammans.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr284 (c)

yrkande 5, 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 6, 2003/04:

Kr361 (kd) yrkande 1, Kr3 (kd) yrkande 24 och Kr358

(kd) yrkande 4 samt avslå motionerna 2003/04:Kr288

(mp) yrkande 3 och Kr297 (mp) yrkande 3.

12. Statsbidrag till politiska ungdomsförbund

(punkt 7)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om statsbidrag till

politiska ungdomsförbund. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Kr314 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:Kr351 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt vår mening behövs det ändrade regler för

statsbidrag till de politiska ungdomsförbunden. Ett

nytt bidragssystem bör införas med ett grundbidrag

samt ett rörligt bidrag som baseras på partiernas

antal mandat i riksdagen. Ett sådant nytt

bidragssystem behövs för att underlätta flexibilitet

och frihet i verksamheten samt för att motverka fusk

med medlemssiffror för att tillskansa sig högre

bidrag.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr314 (fp)

yrkandena 1 och 2 samt Kr351 (kd) yrkandena 1 och 2.

13. Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna

arvsfondens bidragssystem för ung kultur

(punkt 8)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om översyn av

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfondens

bidragssystem för ung kultur. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:

Kr284 yrkande 4.

Ställningstagande

De två stora bidragsgivarna till ung kultur är i dag

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden. Åtskilliga

miljoner delas varje år ut till olika

ungdomsprojekt. Jag anser att verksamheter som

riktas till ungdomar ska i mycket högre grad

förvaltas och utformas av de berörda. Om inte

ungdomarna är med är risken stor att det endast är

en viss typ av kultur och idrott som premieras.

Pengar ska fördelas till ungdomskulturer och

fritidsverksamheter på ett sätt som tar hänsyn till

att ungdomar inte är en homogen massa. Det innebär

att politiker och tjänstemän måste vara beredda att

tänka i nya banor och inte säga nej till förslag som

kanske utmanar traditionella former. Regeringen bör

få i uppdrag att göra en översyn av

Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens

bidragsgivning vad gäller ung kultur.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr284 (c)

yrkande 4.

14. Stöd till ungdomsorganisationers reguljära

internationella verksamhet (punkt 9)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om stöd till

ungdomsorganisationers reguljära internationella

verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Kr361 yrkande 3.

Ställningstagande

I takt med att världen globaliseras ökar också

behoven av direkta kontakter mellan människor i

olika länder. Behovet för det civila samhället att

kunna bevaka och påverka det som händer i

internationella forum, som får alltmer att säga till

om, ökar. Det är därför min uppfattning att staten

genom Ungdomsstyrelsen bör stödja

ungdomsorganisationernas reguljära internationella

verksamhet, dvs. deras möjligheter att ha kontakt

med sina systerorganisationer i andra länder och

bedriva arbete inom sina internationaler.

Finansieringen för att träffas och utbyta tankar och

idéer med systerorganisationer får i dag till stor

del bekostas av organisationerna själva, i synnerhet

om kontakterna inkluderar länder utanför EU.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr361 (kd)

yrkande 3.

15. Internationellt samarbete (punkt 10)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om internationellt

samarbete. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Kr232 yrkande 2 och avslår motion

2003/04:Kr361 yrkande 2.

Ställningstagande

Alltfler ungdomar tar chansen att studera eller

arbeta utomlands. Det är oerhört positivt och

betyder mycket för ökad tolerans för andra

människors tankar och levnadsvillkor och flödet av

nya idéer. Vår inställning är emellertid att

politiska ungdoms- och kulturfrågor i första hand är

nationella och inte bör hanteras av EU. Det är

endast när ungdomsprogrammen syftar till att öka

rörligheten och underlätta för ungdomar att studera,

bo och arbeta i ett annat EU-land som frågorna bör

behandlas på EU-nivå.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr232 (m)

yrkande 2 samt avslå motion 2003/04:Kr361 (kd)

yrkande 2.

16. Internationellt samarbete (punkt 10)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd)

och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om internationellt

samarbete. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Kr361 yrkande 2 och avslår motion

2003/04:Kr232 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill lyfta fram att ungdomar är en viktig resurs

i det internationella utvecklingsarbetet. Deras roll

bör stärkas i det arbetet. Den största delen av

befolkningen i tredje världen består av barn och

ungdomar. Svenska ungdomar kan medverka till att

tillgodose också den unga befolkningens behov

samtidigt som de själva har mycket att lära.

Perspektiven blir annorlunda och behoven tolkas

troligen inte heller på samma sätt som när enbart

äldre personer planerar och analyserar

biståndsinsatser. Det finns dessutom ett klart

mervärde i om man kan öka kunskaperna om och

förståelsen för internationellt solidaritetsarbete

hos morgondagens beslutsfattare.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr361 (kd)

yrkande 2 samt avslå motion 2003/04:Kr232 (m)

yrkande 2.

17. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att

stärka skolor i segregerade områden

(punkt 11)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om strategiska

utvecklingsinsatser i syfte att stärka skolor i

segregerade områden. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr1 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det är en brist och att det är orimligt

att inte närmare kunna precisera hur de angivna 225

miljoner kronorna, vilka ska fördelas av Myndigheten

för skolutveckling, är avsedda att användas.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 4.

18. Friskolor och segregation (punkt 12)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om friskolor och

segregation. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr1 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi vill understryka den betydelse som friskolorna

har haft för utvecklingen av nya pedagogiker inom

hela skolvärlden och för att bryta upp

segregationen.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 6.

19. Elevinflytande i skolan (punkt 13)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om elevinflytande i

skolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1

yrkande 7 och avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 18.

Ställningstagande

Vi anser att det är en rättighet för varje elev att

i takt med stigande ålder vara delaktig i det som

berör henne eller honom själv. Eleven ska i största

möjliga mån få välja skola, lärare och kurser

tillsammans med sina föräldrar. Att eleven får

reella möjligheter till inflytande över det egna

lärandet, genom att tillsammans med läraren planera

undervisningens uppläggning, är därför av stor

betydelse. Elevinflytandet ska i första hand vara

direkt och personligt, men i sammanhang där så är

påkallat också vara del av en större elevdemokrati.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 7 och

avslå motion Kr3 (kd) yrkande 18.

20. Elevinflytande i skolan (punkt 13)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Birgitta Sellén

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om elevinflytande i

skolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3

yrkande 18 och avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att det är en rättighet för varje elev att

i takt med stigande ålder vara delaktig i det som

berör henne eller honom själv. Vi är positiva till

de förslag för ökat elevinflytande som regeringen

presenterar i propositionen. Det bör dock påpekas

att regeringen på detta område liksom många andra

inte kommer med några konkreta förslag. Vi menar att

en lagstadgad miniminivå av elevinflytande bör

införas. Elevernas formella inflytande gäller också

skolan som organisation där elevråden och

elevskyddsombuden spelar en mycket viktig roll. Att

möjliggöra inflytande och ansvar för eleverna är

enligt vår uppfattning det bästa sättet att utveckla

deras känsla för demokratiska beslutsformer och

skapa förmåga till ansvarstagande för gemensamma

samhällsangelägenheter. Eleven ska enligt vår

uppfattning i största möjliga mån få välja skola och

kurser tillsammans med sina föräldrar. Att eleverna

ges reella möjligheter till inflytande över det egna

lärandet genom att tillsammans med läraren planera

undervisningens uppläggning är därför av stor

betydelse. Dessutom ska elevernas potential som

resurs när det gäller att förbättra kvaliteten via

uppföljning och utvärdering tas till vara.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 18 och

avslå motion Kr1 (m) yrkande 7.

21. Individuella program på gymnasieskolan

(punkt 14)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna

Lindgren (m) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om individuella

program på gymnasieskolan. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:Kr1 yrkande 5 och 2004/05:Kr2

yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att det är fel att 450 miljoner kronor

satsas på de individuella programmen inom

gymnasieskolan. Satsningar bör i stället göras på

grundskolan för att där fånga upp elever med

kunskapsbrister och behov av extra stöd och hjälp.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (m) yrkande 5

och Kr2 (fp) yrkande 5.

22. Kärnämnen (punkt 15)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd),

Birgitta Sellén (c) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om kärnämnen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande 17.

Ställningstagande

Det är enligt vår uppfattning angeläget att alla

elever som går ut grundskolan har fått med sig goda

kunskaper för att klara fortsatta studier. Men det

allra viktigaste är att alla fått baskunskaperna -

att skriva, läsa och räkna - och når målen i

kärnämnena svenska, engelska och matematik.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 17.

23. Särskilt stöd av specialpedagoger

(punkt 16)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om särskilt stöd av

specialpedagoger. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 13.

Ställningstagande

Elever med inlärningssvårigheter och annan

problematik bör enligt vår uppfattning få extra stöd

tidigt i grundskolan. Dessutom bör utbildningen av

speciallärare återupptas.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 13.

24. Nationella prov och betyg (punkt 17)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Anna Lindgren (m) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om nationella prov

och betyg. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 14.

Ställningstagande

Vi anser att nationella prov och betyg bör ges

tidigare för att stödbehov ska uppmärksammas innan

problemen vuxit sig alltför stora.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 14.

25. Tvåårigt gymnasieprogram (punkt 18)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om tvåårigt

gymnasieprogram. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 16.

Ställningstagande

Enbart hälften av eleverna på de yrkesförberedande

programmen klarar de uppsatta målen, vilket enligt

vår uppfattning är helt oacceptabelt. Folkpartiet

vill återinföra de tvååriga yrkeslinjerna i stället

för att satsa på en utbyggnad av de individuella

programmen som är ett misslyckat projekt. Att satsa

på yrkesexamen och riktiga lärlingsutbildningar

skapar enligt vår uppfattning goda förutsättningar

för en gedigen yrkesutbildning samt minskar avhoppen

från gymnasiet eftersom det blir en kortare

utbildning som kan attrahera skoltrötta och

praktiskt intresserade ungdomar. Alla vill inte -

och bör inte - bli akademiker.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 16.

26. Nationell skolpeng (punkt 19)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om nationell

skolpeng. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi anser att de fristående skolornas villkor måste

förbättras och att en nationell skolpeng bör

införas. Genom en skolpeng ökar enligt vår

uppfattning likvärdigheten mellan olika kommuner.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 15.

27. Lärlingsutbildning (punkt 20)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om

lärlingsutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr4 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att uppläggningen av lärlingsutbildningen

måste vara flexibel och anpassas efter rådande

förhållanden. Kraven måste utformas så att många

lärlingsplatser kan skapas i småföretag. Vi vill

särskilt understryka vikten av att en stor del av

utbildningen förläggs ute på arbetsplatser och inte

sker inom skolans väggar.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 4.

28. Flexibel skolgång (punkt 21)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om flexibel skolgång.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande

17.

Ställningstagande

Den svenska skolan tar inte i tillräcklig

utsträckning hänsyn till varje enskild elevs behov

och intressen. Bristen på flexibilitet och arbetsro

är två av orsakerna till att andelen elever som

lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet

ökat för varje år den senaste tioårsperioden. Det

behövs en insikt om att varje elev är unik med

specifika behov och förutsättningar. Tar inte skolan

hänsyn till detta utan i stället stöper alla elever

i samma form i en felriktad strävan efter rättvisa

och jämlikhet slås elever ut och otrygghet och

sociala problem kommer ofrånkomligen att uppstå.

Skolpolitiken bör utformas så att större hänsyn tas

till elever som är mer praktiska och yrkesorienterat

lagda. För dessa elever har den alltmer

teoretiserade skolan blivit en belastning och tyvärr

tvingas många att hoppa av utbildningen eller lämna

skolan med underkända betyg.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 17.

29. Kommunernas ansvar för ungdomar som inte

fyllt 20 år (punkt 22)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2004/05:2 punkt 1 om

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100). Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen vill inrätta ett register för att

kontrollera vad alla ungdomar som är 16-19 år gamla

är sysselsatta med. Ett sådant register ser vi som

alltför integritetskränkande. Kommunen bör enligt

vår uppfattning i stället koncentrera sina resurser

på att söka upp ungdomar som är på väg att hamna

snett och se till att det finns fungerande åtgärder

för att få dessa i arbete eller utbildning.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 2 samt

avslå proposition 2004/05:2 punkt 1 om regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

30. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (punkt 23)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande 8.

Ställningstagande

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är 2,6 gånger så hög

som för samtliga ålderskategorier och därmed är

ungdomsarbetslösheten i Sverige också högre än i

flertalet (gamla) EU-länder. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder riktade till ungdomar har betydande

undanträngningseffekter och kan inte i någon större

utsträckning påvisas öka sysselsättningen bland

ungdomar. Detta visar också ett flertal studier från

Institutet för arbetsmarknadspolitiska värderingar.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 8.

31. Arbetsförmedlingarna (punkt 24)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om

arbetsförmedlingarna. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr2 yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Vi anser att de individuella handlingsplanerna som

arbetsförmedlingen tar fram ska ställa tydliga krav

på den arbetssökande. Det kan t.ex. vara krav på att

söka ett visst antal jobb per månad. Följs inte den

individuella handlingsplanen ska

arbetslöshetsersättningen enligt vår mening kunna

dras in. Vi anser vidare att det bör inrättas

speciella enheter på arbetsförmedlingarna som bara

arbetar med ungdomar.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkandena 10

och 11.

32. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden

(punkt 25)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om ungdomars

etablering på arbetsmarknaden. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande 8 samt avslår

motionerna 2004/05:

Kr3 yrkande 7 och 2004/05:Kr4 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att kommunen ska åläggas att ta fram

praktikplatser för de ungdomar som är sysslolösa och

saknar arbetslivserfarenhet. Det bör enligt vår

uppfattning vara ett krav att ett antal

praktikplatser ska ingå vid kommunala upphandlingar.

Att få en praktikplats och gå vid sidan om någon som

arbetar är enligt vår uppfattning ett bra sätt för

ungdomar att lära sig ett yrke på och dessutom få

arbetslivserfarenhet.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 8 samt

avslå motionerna Kr3 (kd) yrkande 7 och Kr4 (c)

yrkande 5.

33. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden

(punkt 25)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om ungdomars

etablering på arbetsmarknaden. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande 7 samt avslår

motionerna 2004/05:

Kr2 yrkande 8 och 2004/05:Kr4 yrkande 5.

Ställningstagande

All tillgänglig statistik visar att det är svårt att

komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ungdomar

stängs ofta ute. För att göra det lättare att få in

en fot på arbetsmarknaden måste enligt min

uppfattning arbetsrätten bli mer flexibel.

För ungdomar krävs några riktade satsningar som

stärker deras ställning på arbetsmarknaden. Jag

anser att Sverige bör satsa på en modern form av

lärlingsutbildning på gymnasiet och inrätta en

yrkeshögskola. Vidare bör enligt min uppfattning en

översyn göras av arbetsrätten så att ungdomars

inträde på arbetsmarknaden underlättas. Slutligen

bör rätten att undanta två personer från

turordningsreglerna vid uppsägning finnas kvar.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 7 samt

avslå motionerna Kr2 (fp) yrkande 8 och Kr4 (c)

yrkande 5.

34. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden

(punkt 25)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om ungdomars

etablering på arbetsmarknaden. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr4 yrkande 5 samt avslår

motionerna 2004/05:

Kr2 yrkande 8 och 2004/05:Kr3 yrkande 7.

Ställningstagande

Jag anser att arbetsmarknaden i större utsträckning

ska ha ett individperspektiv och att man ska satsa

på lokala lösningar. På det lokala planet har man

kännedom om vilka behov som finns hos arbetsgivarna

och kan på det sättet stötta ungdomar med matchning

och de kan få hjälp med praktikplatser som passar

deras intressen och utbildning. I dag har tyvärr

även välutbildade ungdomar svårt att få arbete efter

studierna. Därför är det enligt min uppfattning

oerhört viktigt att arbetsförmedlingarna har

resurser för att på ett lokalt plan erbjuda stöd

till exempelvis trainee- och praktikplatser.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 5 samt

avslå motionerna Kr2 (fp) yrkande 8 och Kr3 (kd)

yrkande 7.

35. Instegsjobb (punkt 26)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om instegsjobb.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande

9.

Ställningstagande

Vi anser att det ska inrättas instegsjobb för unga

som har svårt att få ett första arbete. Att inrätta

ett instegsjobb ska för arbetsgivaren vara billigare

och innebära en mindre bindning än en ordinarie

anställning. Den lägre kostnaden uppnås genom att

arbetsgivaravgiften halveras. Den mindre bindningen

uppnås genom att arbetsrätten under hela det år

instegsjobbet pågår motsvarar den vid

provanställning. Vi beräknar att omkring 25 000

ungdomar skulle kunna få instegsjobb.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 9.

36. Arbetslöshet för ungdomar med utländsk

bakgrund (punkt 27)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om arbetslöshet för

ungdomar med utländsk bakgrund. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande 26.

Ställningstagande

Undersökningar från Integrationsverket visar att

ungdomar med utländsk bakgrund har högre

arbetslöshet än andra ungdomar. Även de som är födda

i Sverige eller som har invandrat till Sverige före

sju års ålder har högre arbetslöshet. Skillnaden

består även om betyg, utbildning och språkkunskaper

räknas med i jämförelsen med andra ungdomar. Detta

är mycket oroväckande och tyder på stora brister i

systemet. Jag anser att regeringen bör tillsätta en

utredning som ser över orsakerna till denna

utveckling och föreslår lämpliga åtgärder för att

komma till rätta med problemen.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 26.

37. Entreprenörskap och företagande (punkt 28)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Birgitta Sellén (c), Anna Lindgren (m) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om entreprenörskap

och företagande. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att entreprenörskap i skolan är

ett sätt att tidigt väcka intresset för att bli

företagare. I Sverige startas i internationell

jämförelse alldeles för få nya företag.

Erfarenheterna från dem som har en utbildning där

kunskaper om entreprenörskap ingår är mycket

positiva. Sannolikheten att eleverna som under

gymnasietiden ingått i utbildningsprojektet Ung

företagsamhet" själva blir företagare är fyra gånger

större än för genomsnittet. Cirka 20 % av dessa

elever är själva företagare tio år efter

utbildningen, och i snitt har de sex anställda per

företag.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 12.

38. Uthyrning av del i stadigvarande bostad

(punkt 29)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om uthyrning av del i

stadigvarande bostad. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr1 yrkande 10 och avslår motion

2004/05:Kr2 yrkande 18.

Ställningstagande

För många ungdomar och studerande är det både svårt

och kostsamt att skaffa sig en egen bostad. I

frånvaro av förslag från regeringens sida vill vi

passa på att framföra ett förslag som tillämpats på

annat håll för att underlätta ungdomars inträde på

bostadsmarknaden. På flera tillväxt- och

utbildningsorter skulle bostäder kunna frigöras

genom enklare och mer generösa skatteregler. I Norge

kan en privatperson hyra ut mindre än 50 % av sin

bostad utan att behöva betala skatt för

hyresinkomsten. Systemet underlättar för ungdomar

och studerande att få tag på bostäder. Vi anser att

riksdagen bör besluta att införa skattereduktion för

inkomster till följd av uthyrning av del i

stadigvarande bostad.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 10 och

avslå motion Kr2 (fp) yrkande 18.

39. Uthyrning av del i stadigvarande bostad

(punkt 29)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om uthyrning av del i

stadigvarande bostad. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr2 yrkande 18 och avslår motion

2004/05:Kr1 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett sätt att snabbt lösa den akuta bostadskrisen i

många storstäder och på många studieorter som vi

vill lyfta fram är att införa skattefrihet för

uthyrning av del i stadigvarande bostad. För den som

väntar på en lägenhet eller vill hålla nere

bostadskostnaderna kan detta vara ett alternativ.

Förslaget skulle också direkt kunna ge tak över

huvudet för många ungdomar.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 18 och

avslå motion Kr1 (m) yrkande 10.

40. Bostäder för unga (punkt 30)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om bostäder för unga.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande

9 samt avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande 19 och

2004/05:Kr3 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi delar helhjärtat regeringens bedömning att

åtgärder behövs för att underlätta för ungdomar att

äga sin bostad. Vi anser därför att riksdagen bör

begära att regeringen återkommer med förslag om

åtgärder för att stimulera sparande och ägande på

bostadsmarknaden. Detta måste enligt vår mening

kunna ske utan att en bostadspolitisk samordnare

tillsätts.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 9 samt

avslå motionerna Kr2 (fp) yrkande 19 och Kr3 (kd)

yrkande 19.

41. Bostäder för unga (punkt 30)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om bostäder för unga.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande

19 samt avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande 9 och

2004/05:Kr3 yrkande 19.

Ställningstagande

I propositionen föreslås att man ska tillsätta en

bostadssamordnare med uppgift att ge uppmärksamhet

åt pilotprojekt. Detta förslag tror vi inte på något

sätt ändrar de grundläggande problem som finns på

den svenska bostadsmarknaden.

Ungdomars betalningsförmåga måste öka. I stället

för subventioner till byggherrarna är det mycket mer

effektivt att öka ungdomars betalningsförmåga.

Viktigast för de unga som inte studerar är att få

ett arbete. Vi vill höja fribeloppet för den som

extraknäcker vid sidan av studierna, och vi vill

även höja studiemedlen och då särskilt för studenter

med barn, som har en särskilt tuff ekonomi.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 19

samt avslå motionerna Kr1 (m) yrkande 9 och Kr3 (kd)

yrkande 19.

42. Bostäder för unga (punkt 30)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om bostäder för unga.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande

19 samt avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande 9 och

2004/05:Kr2 yrkande 19.

Ställningstagande

Jag anser att en rad åtgärder bör vidtas för att

underlätta för ungdomar att få någonstans att bo.

Bland annat anser jag att goda erfarenheter av och

nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder

aktivt bör spridas, att byggmomsen bör halveras, att

fastighetsskatten bör avskaffas, att åtgärder för

bättre konkurrens i byggsektorn bör vidtas, att

planprocessen bör förenklas, att självförvaltningen

bör öka samt att skattebefrielse bör införas för

inkomster från uthyrning av del av bostad.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 19

samt avslå motionerna Kr1 (m) yrkande 9 och Kr2 (fp)

yrkande 19.

43. Förenklade regelverk kring byggande

(punkt 31)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om förenklade

regelverk kring byggande. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr2 yrkande 20.

Ställningstagande

Vi anser att flera åtgärder måste vidtas för att

förbättra bostadssituationen för ungdomar.

Flexibiliteten vid byggandet av nya bostäder måste

enligt vår uppfattning öka. Det måste vara möjligt

att driva igenom kreativa lösningar. Vi anser vidare

att man bör förenkla regelverken kring byggande av

bostäder. I dag är regelverken krångliga, och vissa

krav är orimligt högt ställda, vilket leder till

högre kostnader som i slutändan drabbar

hyresgästerna.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 20.

44. Psykisk ohälsa (punkt 32)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om psykisk ohälsa.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:

Kr3 yrkande 8.

Ställningstagande

Det psykiska välbefinnandet är viktigt.

Kristdemokraterna har alltid hävdat och hävdar

fortfarande att trygga familjer är en bra

förutsättning för trygga och självständiga

individer. Utformar vi en familjepolitik som sätter

barnens behov och trygghet i främsta rummet där

föräldrarna får mer tid att förmedla normer och ge

omsorg till sina barn får vi tryggare barn, och det

leder i längden till bättre psykisk hälsa. Psykisk

ohälsa har ofta sin orsak i otrygghet. Det kan vara

otrygghet i hemmet, otrygghet i skolan, otrygghet i

umgängeskretsen eller ofta en blandning av dessa

fenomen. Därför måste inriktningen vara att skapa

trygga miljöer för barn och ungdomar och utveckla

förmågan att se när ett barn eller en ung människa

far illa.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 8.

45. Nationell narkotikahandlingsplan (punkt 33)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd)

och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 33 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om en nationell

narkotikahandlingsplan. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr3 yrkande 12.

Ställningstagande

De senaste 15 åren har narkotikamissbruket ökat

kraftigt bland ungdomar. Detta är enligt vår

uppfattning alarmerande, och narkotikan är kanske

det största och allvarligaste problemet inom

ungdomskulturen. Vi stöder arbetet med en ny

nationell narkotikahandlingsplan. Vi vill dock

framhålla att det är av yttersta vikt att en sådan

handlingsplan tar särskild hänsyn till situationen

bland ungdomar. Dessutom vill vi understryka att

handlingsplanen måste bygga på ett samarbete med

ideella organisationer, föräldragrupper, skolor och

andra lokala aktörer som når ut till ungdomar som

har eller riskerar att drabbas av ett

narkotikaberoende.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 12.

46. Skolans ansvar för att förebygga alkohol-

och drogmissbruk (punkt 34)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Birgitta Sellén

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 34 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om skolans ansvar för

att förebygga alkohol- och drogmissbruk. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr361 yrkande

4 och 2004/05:Kr3 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att Ungdomsstyrelsen bör ges i uppdrag att

organisera en aktion mot droger, bl.a. genom att

låta f.d. missbrukare och föräldrar till missbrukare

föreläsa på skolor. Vi vill också understryka att

skolornas ANT-undervisning är viktig för att visa

ungdomar vad en tidig alkoholdebut kan få för

effekter.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr361 (kd)

yrkande 4 och Kr3 (kd) yrkande 10.

47. Olovlig försäljning av folköl (punkt 35)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd)

och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 35 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om olovlig

försäljning av folköl. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr3 yrkande 11.

Ställningstagande

En mängd undersökningar visar att det är mycket lätt

för minderåriga att köpa ut folköl eftersom

kontrollen är bristfällig, vilket aldrig kan

accepteras. Butiker som säljer folköl till

minderåriga ska enligt vår uppfattning få sitt

tillstånd indraget.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 11.

48. Nya vägar bort från kriminalitet (punkt 36)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 36 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om nya vägar bort

från kriminalitet. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 28.

Ställningstagande

Vi anser att det måste skapas nya vägar bort från

kriminalitet för unga personer där brottslighet är

eller är på väg att bli en livsstil.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 28.

49. Tydliga gränser och normer (punkt 37)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Anna Lindgren (m) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 37 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om tydliga gränser

och normer. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 26.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att samhället måste visa tydliga

gränser och normer för vad som är tillåtet för att

motverka ungdomsbrottslighet.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 26.

50. Snabb handläggning av ärenden där unga är

inblandade (punkt 38)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 38 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om snabb handläggning

av ärenden där unga är inblandade. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkandena 25 och 27.

Ställningstagande

För att förändra unga brottslingars beteende är det

enligt vår uppfattning nödvändigt att samhället

reagerar snabbt. Det vi i dag ser i stället för

snabba reaktioner, tydliga gränser och möjligheter

att ta sig ur kriminalitet är ofta långsamma,

valhänt skötta och inkonsekventa åtgärder för de

unga som fastnat i kriminalitet. Det är enligt vår

uppfattning svårt att tänka sig ett större svek mot

dessa ungdomar än denna samhälleliga flathet.

Förändringar som kan snabba upp processerna för en

ung person som hamnat i kriminalitet ger enligt vår

uppfattning en möjlighet att bryta ett mönster medan

chanserna att lyckas fortfarande är betydande.

Exempel på förändringar som vi vill se är inrättande

av speciella ungdomsrotlar vid åklagarväsendet samt

ungdomsdomstolar med korta väntetider. Med

myndigheter som är speciellt inriktade på ungdomar

kan kvaliteten på arbetet med att bekämpa

ungdomsbrottsligheten stärkas.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkandena 25

och 27.

51. Stödcentrum för unga brottsoffer (punkt 39)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 39 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om stödcentrum för

unga brottsoffer. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr1 yrkande 3.

Ställningstagande

Unga personer som blir utsatta för brott måste

enligt vår uppfattning bli tagna på allvar och få

hjälp från de rättsvårdande myndigheterna, med såväl

att bearbeta det som hänt som att orka medverka i en

polisutredning och rättegång. Den verksamhet med

stödcentrum för unga brottsoffer som bl.a. bedrivs i

Stockholm framstår som bra och angelägen. En

utveckling av liknande verksamhet på andra håll i

landet bör enligt vår uppfattning uppmuntras.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 3.

52. Vikten av ungdomars politiska engagemang

(punkt 41)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 41 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om vikten av

ungdomars politiska engagemang. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Kr232 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi tror att det offentliga samhället ofta upplevs

som komplicerat. Mängder av regler, förordningar och

bestämmelser ligger i vägen för att förverkliga

projekt eller verksamheter. Det är enligt vår

uppfattning en förklaring till att många unga

tröttnar på politiken. På flera håll görs dock

obyråkratiska försök att lotsa ungdomar genom den

kommunala snårskogen. Ungdomsakuten i Jönköping är

ett exempel. Dagens ungdomar vill precis som de

flesta vuxna ha direkt makt över sina liv. De vill

ha rätt och möjlighet att välja och styra själva.

För att uppnå detta måste den representativa

politikens makt minska till förmån för människornas

makt över sina egna liv. Vi tror inte att unga

människors bristande engagemang i politiska

ungdomsförbund beror på att dessa haft för lite

pengar att marknadsföra sin verksamhet med, snarare

att samhällsintresset tar sig andra vägar. Även om

vi anser att det är önskvärt att fler unga engagerar

sig politiskt ska unga i politiken inte primärt ses

som representanter för andra unga, utan för de idéer

och ideal de bär på.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr232 (m)

yrkande 3.

53. Speciella inflytandeformer (punkt 42)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 42 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om speciella

inflytandeformer. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr2 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi menar att ökad frihet också medför ett ansvar.

Ska ungdomar kunna skaffa sig ett verkligt

inflytande så krävs det att man själv tar sitt

ansvar och är beredd att engagera sig. Att skapa

speciella inflytandeformer för ungdomar som är äldre

än 18 år kan enligt vår uppfattning få effekten att

ungdomar i stället stängs ute från verkliga

möjligheter att påverka. För att ge ungdomar en

möjlighet att påverka är det viktigaste målet att

förändra befintliga strukturer så att fler ungdomar

inkluderas i beslutsfattandet. Detta gäller både den

offentliga och den ideella sektorn samt de politiska

partierna.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 7.

54. Kommunalt självstyre (punkt 43)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 43

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om kommunalt

självstyre. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr4 yrkande 7.

Ställningstagande

Demokrati måste enligt min uppfattning växa

underifrån. Politiska partier har starka drivkrafter

och i allmänhet höga ambitioner när det gäller att

öka andelen ungdomar bland de förtroendevalda.

Dessvärre motverkar bristen på överskådlighet i

framför allt den kommunala politiken både ungas och

gamlas intresse och förmåga att förstå och känna

engagemang. En huvudorsak till den lokala politikens

komplexitet är enligt min uppfattning den

byråkratisering som drivs fram av statlig

klåfingrighet. Varje kommunalt handlingsprogram

eller strategi som påbjuds från den nationella nivån

minskar frihetsgraden och därmed glädjen och

engagemanget i den kommunala politiken. Ett

återställt kommunalt självstyre - som gör att

förtroendeuppdrag faktiskt motsvaras av makt och

påverkansmöjligheter - är enligt min mening den bäst

medicinen mot ungas flykt från politiken.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 7.

55. Nationell ledningsgrupp för ungdomsfrågor

(punkt 44)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 44 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om nationell

ledningsgrupp för ungdomsfrågor. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Kr284 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att det är oerhört viktigt att säkra

kunskapen om ungas välfärd och levnadsvillkor.

Därför bör enligt min uppfattning en nationell

ledningsgrupp för ungdomsfrågor inrättas under

ungdomsministerns ledning.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr284 (c)

yrkande 6.

56. Forum för levande och aktiv dialog om

global utveckling (punkt 45)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 45 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om forum för levande

och aktiv dialog om global utveckling. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi ser positivt på möjligheten för fler ungdomar att

engagera sig i internationellt samarbete. Men vi

anser inte att det behövs något nytt forum för

dialog om global utveckling. Vi anser att det redan

i dag finns många mötesplatser och organisationer

som bidrar till internationellt utbyte och/eller

hjälpverksamhet; Amnesty, Individuell Människohjälp,

Röda Korset, Rädda Barnen och kyrkorna är bara några

exempel. Vi anser att dessa bör stödjas i stället.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 2.

57. Förebyggande verksamheter i syfte att

minska risken för ungdomar att hamna i

kriminalitet, missbruk och socialt

utanförskap (punkt 46)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 46 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om förebyggande

verksamheter i syfta att minska risken för ungdomar

att hamna i kriminalitet, missbruk och socialt

utanförskap. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr1 yrkandena 12 och 13, båda i denna del.

Ställningstagande

De satsningar som regeringen tidigare gjort, t.ex.

storstadssatsningen, har enligt vår uppfattning inte

gett önskat resultat. Vi anser att risken är stor

att regeringens aviserade medeltillskott försvinner

i kortsiktiga projekt, som i många fall blir direkt

kontraproduktiva därför att det inte finns någon

uppföljning, analys eller fortsättning. Vi ställer

oss därför tveksamma till förslaget att tillföra

Ungdomsstyrelsen 110 miljoner kronor för 2006 och

2007. Vi anser inte att det i propositionen är

tydligt hur dessa medel ska användas. Regeringen

skriver att den ska återkomma till Ungdomsstyrelsen

med uppgifter om hur dessa medel ska användas för

bl.a. ungdomar i riskzonen. Vår uppfattning är klar:

Regeringen bör återkomma till riksdagen med en

detaljerad redovisning av problembilden, vad som

måste göras och av vem. Först då är det aktuellt att

diskutera insatsen och erforderligt resurstillskott.

Kanske behövs en betydligt större satsning. Vi

ifrågasätter också om det är just Ungdomsstyrelsen

som ska hantera resurstillskottet.

Frivilligorganisationerna har enligt vår uppfattning

visat betydligt bättre resultat - Fryshuset i

Stockholm är ett gott bevis på detta. Risken är,

enligt vår uppfattning, stor att kommunerna i

stället känner sig tvungna att uppfinna hjulet på

nytt.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkandena 12

och 13, båda i denna del.

58. Stöd till drogfria ungdomslokaler

(punkt 47)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 47 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om stöd till drogfria

ungdomslokaler. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr1 yrkandena 12 och 13, båda i denna del,

samt avslår motion 2004/05:Kr285.

Ställningstagande

I likhet med vad vi angett om förebyggande insatser

i syfte att minska risken för ungdomar att hamna i

kriminalitet, missbruk eller socialt utanförskap

anser vi att regeringen även när de gäller stöd till

drogfria ungdomslokaler bör återkomma till riksdagen

med en detaljerad redovisning av problembilden, vad

som måste göras och av vem. Först därefter är det

enligt vår uppfattning aktuellt att diskutera

insatserna för drogfria ungdomslokaler och vad dessa

kommer att kosta. Vi ifrågasätter också om det är

Ungdomsstyrelsen som ska hantera de nya medlen.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkandena 12

och 13, båda i denna del, samt avslå motion Kr285

(s).

59. Användning av fritids- och skollokaler på

kvällar (punkt 48)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 48 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om användning av

fritids- och skollokaler på kvällar. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Kr361 yrkande 12 och

2004/05:Kr3 yrkande 23.

Ställningstagande

Jag anser att skollokaler, fritidsgårdar och

föreningslivets lokaler bör utnyttjas i mycket

större omfattning än vad som görs i dag. Dessa

lokaler skulle kunna vara utmärkta replokaler för

musik och teater. De skulle också kunna fungera som

målarlokaler och skrivarstugor. Med stöd från

skolledning och kommun skulle ungas initiativkraft

kunna förvandla skolorna till platser som sjuder av

liv under både kvällar och helger.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr361 (kd)

yrkande 12 och Kr3 (kd) yrkande 23.

60. Ideellt engagemang (punkt 49)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 49 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om ideellt

engagemang. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr3 yrkande 22.

Ställningstagande

Jag anser att det är viktigt att samhället ger

ekonomiskt stöd till föreningslivet. Samtidigt vill

jag betona vikten av det ideella engagemanget. Att

fritidsgårdar tar hjälp av både elever och föräldrar

för att få verksamheten att gå runt anser jag fullt

rimligt och jag kan dessutom se att det kan ge

positiva spin off-effekter i form av ökat,

föräldraengagemang och ökat samarbete elever

emellan.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 22.

61. Rätt kompetens på personer som arbetar med

ungdomar (punkt 50)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 50 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om rätt kompetens på

personer som arbetar med ungdomar. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande 21.

Ställningstagande

Det har konstaterats att de vuxna som arbetar på

fritidsgårdar och liknande verksamheter ofta har en

låg utbildningsnivå. Jag anser att även om inte

utbildningsnivån är den enda faktorn som avgör

lämpligheten hos en fritidsledare är det viktigt att

det är personer med rätt kompetens som arbetar med

ungdomar.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 21.

62. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 52)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Birgitta Sellén

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 52 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om sex- och

samlevnadsundervisning. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr3 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi tycker att det är viktigt att sex- och

samlevnadsfrågorna lyfts fram i skolundervisningen.

Antalet könssjukdomar ökar för närvarande i Sverige.

Undersökningar visar att ungdomar är alltmer

oförsiktiga vad gäller att skydda sig.

Barnombudsmannen visar också att tonårspojkar

framför allt får sin "sexualundervisning" genom

pornografiskt material, medan tonårstjejer får sin

genom sexspalter i tidningar riktade till just

tonårstjejer. Detta visar enligt vår uppfattning på

behovet av sexualundervisning och vikten av att

skolan tar sitt ansvar för att möta detta behov. I

detta arbete måste skolan enligt vår uppfattning ta

vara på den kompetens på området som finns på

ungdomsmottagningarna. Vi anser att sex- och

samlevnadsundervisningen bör inriktas mer på

relationer och hur man vårdar och hanterar en

relation och vad det innebär att vara tillsammans

med någon.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 13.

63. Ungdomsmottagningar och abortförebyggande

arbete (punkt 53)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 53 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om

ungdomsmottagningar och abortförebyggande arbete.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3

yrkandena 14-16.

Ställningstagande

Jag anser att det i varje kommun bör finnas minst en

ungdomsmottagning och att det i kommunallagen ska

skrivas in att det är obligatoriskt för varje kommun

att erbjuda ungdomsmottagning i någon form. Jag vill

också lyfta fram att det är mycket oroande med

könsfördelningen på ungdomsmottagningarna, dels vad

gäller personalen, dels vad gäller besökarna. 96

procent av personalen och 92 procent av besökarna är

kvinnor. Att killar i princip inte har någon av

samma kön att prata med är oacceptabelt. Om

personalen utgjordes av fler män, kanske också fler

pojkar skulle uppsöka verksamheten.

Jag vill också lyfta fram att samhället har ett

ansvar för att se till att så få kvinnor som möjligt

tvingas genomgå en abort. Folkhälsoinstitutet bör

enligt min uppfattning ges i uppdrag att leda

arbetet för att minska antalet tonårsaborter med

stöd av den handlingsplan för prevention av oönskade

graviditeter som myndigheten tagit fram.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkandena

14-16.

64. Rösträttsålder (punkt 54)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 54 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om rösträttsålder.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande

20.

Ställningstagande

Rösträtten gäller från den dag man fyller 18 år.

Eftersom mandatperioderna är på fyra år kan det

innebära att en person får rösta första gången när

hon ska fylla 22 år. Det är enligt min uppfattning

en lång väntan för att få utnyttja sin rösträtt. Det

är också enligt min mening märkligt att t.ex. två

personer som gått i samma klass hela livet inte får

rösta samma år därför att den ena råkar fylla år

under första halvan av september och den andra

fyller år under den andra halvan. Av denna anledning

anser jag att rösträtten ska gälla fr.o.m. det år

man fyller 18 år.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 20.

65. Rasistiska och nazistiska organisationer

(punkt 55)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 55 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om rasistiska och

nazistiska organisationer. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr3 yrkande 27.

Ställningstagande

I dag opererar rasistiska och nazistiska

extremorganisationer på många skolor och försöker

värva medlemmar och sympatisörer. En av de

viktigaste förebyggande insatserna är enligt min

mening att förmedla kunskap om hur dessa

organisationer fungerar och arbetar. Skolan har en

nyckelroll i arbetet mot främlingsfientlighet och

rasism bland unga. Jag anser att de rasistiska

yttringarna och andra grova organiserade brott som

drabbat samhället under senare år också måste

bemötas med en effektiv lagstiftning. Därför anser

jag att det är angeläget att förbjuda deltagande i

och stöd till rasistiska och kriminella

organisationer. Det är en av åtgärderna för att

komma till rätta med den grova kriminaliteten och

för att bevara ett fritt demokratiskt samhälle.

Med hänvisning till det anförda anser jag att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 27.

66. Övervikt bland ungdomar (punkt 56)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Birgitta Sellén

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 56 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om övervikt bland

ungdomar. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr3 yrkande 9.

Ställningstagande

Övervikt bland barn och ungdomar är ett växande

problem som vi anser måste tas på största allvar.

Det krävs ett batteri av åtgärder inom ett flertal

politikområden för att komma till rätta med

problemen. Det behövs en hälso- och sjukvård som kan

förebygga ohälsa och effektivt bota sjukdom. Det

krävs en skola och skolhälsovård som uppmärksammar

och tar tag i barns ohälsosamma motions- och

kostvanor. Det är nödvändigt med en korrekt och

saklig hälsoinformation som når alla medborgare.

Vidare behöver livsmedelspolitiken förändras så att

produktion av nyttiga och billiga livsmedel

underlättas.

Idrottsrörelsen har vidare enligt vår uppfattning

en avgörande roll att spela för barn och ungdomars

fysiska hälsa. Genom ökat idrottande uppnås bättre

kondition och bättre fysisk hälsa. Även skolan har

ett mycket viktigt ansvar både för att erbjuda

fysiska aktiviteter och för att väcka intresse för

idrott och kondition samt att sporra till aktivitet

på fritiden. Att knyta till sig olika

idrottsföreningar i skolans verksamhet är enligt vår

uppfattning en viktig uppgift i sammanhanget.

Om inte insatser görs mot övervikt och fetma nu

riskerar detta enligt vår uppfattning att bli en

tickande bomb med bl.a. en kraftig ökning av hjärt-

kärlsjukdomar inom några år.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 9.

67. Ungdomars delaktighet i kulturverksamhet

(punkt 58)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 58 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om ungdomars

delaktighet i kulturverksamhet. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Kr284 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att Kulturrådet bör få i uppdrag att

stimulera kulturinstitutionerna att vidga

möjligheterna för ungdomar att både ta del av och

delta i verksamheten.

Riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr284 (c)

yrkande 3.

Särskilda yttranden

Kulturutskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i kulturutskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m) anför:

Regeringens proposition innehåller få konkreta

förslag. Snarare anser vi att propositionen

innehåller en lägesbeskrivning över bostadsbrist,

arbetslöshet, misslyckanden i skolan, ökande psykisk

ohälsa framför allt bland flickor, risker för

missbruk, sköra familjeband, lågt företagande o.s.v.

Ansvaret ligger enligt vår uppfattning på

Socialdemokraterna och dess förda politik. Inom

område efter område påpekas i propositionen att

"arbete pågår och åtgärder förbereds", men hur, vad

och när är inte lika klart.

2. Generationsövergripande verksamheter (punkt

6)

Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)

anför:

Vi har avstått från att yrka bifall till motioner om

statsbidrag till generationsövergripande verksamhet

då det inte framgår av motionerna hur omfattande ett

sådant bidrag är avsett att bli och vilka ekonomiska

konsekvenser införandet av det skulle få. Vi vill

dock påminna om att vi tidigare reserverat oss till

förmån för ett antal motioner med samma syfte. Vi

begärde då en undersökning av hur bidragsreglerna

skulle kunna göras om för att möten över

generationsgränserna inom kulturverksamhet skulle

kunna främjas.

3. Idrott (punkt 51)

Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp)

anför:

Vi vill peka på att det inom allför många

idrottsföreningar finns tydliga inslag av en

elitisering av barnverksamheten. Trots att

Riksidrottsförbundet är tydligt i sitt budskap och

menar att barnidrott ska vara roligt och ingenting

annat så än verkligheten likväl ibland en annan.

Vi vill också påpeka vikten av att det ges lika

förutsättningar för flickor och pojkar i idrotten,

bl.a. vad gäller träningstider, bidrag och

utbildning.

4. Rösträttsålder (punkt 54)

Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)

anför:

Det finns många undersökningar som pekar på att

ungdomar är mycket politiskt intresserade men att de

upplever ett utanförskap. Vi anser att införandet av

den fyraåriga mandatperioden motiverar att

rösträttsåldern sänks, eftersom det lett till att

ungdomar som fyller 18 år efter valdagen får vänta

fyra år innan de får rösta i riksdagsval. Enligt vår

mening riskerar detta att förstärka ungdomars

upplevelser av utanförskap. Det är därför viktigt

att vallagen ändras så att de som fyller 18 år under

år då allmänna val hålls blir röstberättigade.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100).

2. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

övergripande mål och huvudområden för samordning

och redovisning av den nationella ungdomspolitiken

(avsnitt 6.1).

Följdmotioner

2004/05:Kr1 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen av

ungdomspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forum för dialog

om global utveckling.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om unga brottsoffer.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om brist på

precisering av medel till Myndigheten för

skolutveckling.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förstärkning av

resurserna till IV-programmet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om friskolornas roll

för att förnya pedagogiken och bryta upp

segregationen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elevdemokrati.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

arbetsmarknadspolitiken.

9. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om åtgärder för att stimulera sparande och

ägande på bostadsmarknaden.

10. Riksdagen beslutar att införa skattereduktion

för inkomster till följd av uthyrning av del i

stadigvarande bostad i enlighet med vad som anförs

i motionen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de extra medlen

2006 och 2007 till Ungdomsstyrelsen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

frivilligorganisationernas arbete.

2004/05:Kr2 av Axel Darvik m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:2.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta ett

register över vad ungdomar i åldern 16-19 år är

sysselsatta med.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vilka övergripande

mål och huvudområden som skall gälla för den

nationella ungdomspolitiken.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att delmålen för

ungdomspolitiken bör finnas kvar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att satsningar bör

göras på grundskolan, för att tidigt fånga upp

elever i behov av extra stöd och hjälp, i stället

för att bygga ut det individuella programmet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skillnaderna i

förutsättningar för ungdomar på grund av etnisk

bakgrund, kön, sexuell läggning och handikapp

särskilt bör beaktas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om speciella

inflytandeformer för ungdomar över 18 år.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

praktikgaranti för ungdomar som saknar

sysselsättning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta

instegsjobb för ungdomar som har svårt att få in

en fot på arbetsmarknaden.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta

speciella enheter på arbetsförmedlingarna som bara

jobbar för ungdomar.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

arbetsförmedlingarna skall ha rätt att dra in a-

kassan för dem som inte följer kraven i sin

individuella handlingsplan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bättre

undervisning om entreprenörskap i skolan.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge svaga

elever mer kvalificerad hjälp av utbildade

speciallärare.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge betyg och

nationella prov tidigare för att uppmärksamma

stödbehov vid ett tidigt stadium.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

villkoren för fristående skolor och införa en

nationell skolpeng för ökad likvärdighet mellan

kommuner.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återinföra

tvååriga gymnasieprogram som leder till en

yrkesexamen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att grundskolan

skall ha ansvaret för att elever når målen i de

viktiga basämnena svenska, engelska och matematik.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra det

möjligt att hyra ut en del av sin bostad

skattefritt.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka ungdomars

betalningsförmåga för att förbättra möjligheterna

till att få en bostad.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förenkla

regelverket och öka flexibiliteten vid byggande av

nya bostäder för att på så sätt öka det totala

byggandet.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

stödja ungdomars egen kultur.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ungdomar måste

ges möjligheter att få tillgång till kultur och

den viktiga roll som skolan spelar för att

förmedla kultur.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att för tidiga

elitsatsningar inom idrotten skall motverkas.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge lika

förutsättningar för tjejer och killar i idrotten

bl.a. vad gäller träningstider, bidrag och

utbildning.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av snabba

åtgärder för unga lagöverträdare.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samhället

måste visa tydliga gränser och normer för vad som

är tillåtet som ett sätt att motverka

ungdomsbrottslighet.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta

speciella ungdomsdomstolar och ungdomsrotlar vid

åklagarväsendet.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det måste

skapas bättre vägar bort från kriminalitet för

unga personer där brottslighet är eller är på väg

att bli en livsstil.

2004/05:Kr3 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om immateriell

välfärd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se ungdomar

som självständiga individer i ett socialt

sammanhang.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värdegrundens

betydelse i ungdomspolitiken.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den ideella

sektorns betydelse för ungdomspolitiken.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag till

nationella mål för ungdomspolitiken.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med nya mål för den nationella

ungdomspolitiken utifrån de riktlinjer som

presenteras i motionen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ungdomar och

arbete.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ungdomars psykiska

hälsa.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbete mot

övervikt bland ungdomar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ANT-undervisningen

i skolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om indragna tillstånd

för de butiker som säljer folköl till minderåriga.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny

handlingsplan mot narkotika.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sex- och

samlevnadsundervisningen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra det

obligatoriskt för varje kommun att erbjuda

ungdomsmottagning i någon form.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av manlig

personal på ungdomsmottagningarna.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tonårsaborter.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en flexibel skola

som kan möta varje elevs behov och intressen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elevinflytande.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bostäder för unga.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rösträttsålder.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningsnivå

och kompetens bland fritidsledare.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det ideella

engagemanget på fritidsgårdar och ungdomskaféer.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka

möjligheterna att använda skolornas lokaler för

olika former av ungdomsaktiviteter.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om generationsklyftor

och bidrag till generationsövergripande

verksamhet.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om trygga

uppväxtmiljöer och familjens betydelse.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetslösheten

bland unga med invandrarbakgrund.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rasistiska och

nazistiska organisationer.

2004/05:Kr4 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

ungdomspolitiken skall bygga på synen att ungdomar

är individer och att makten över ungdomspolitiken

bör ligga så nära den enskilda individen som

möjligt.

2. Riksdagen avslår proposition 2004/05:2.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att delmål i

ungdomspolitiken skall diskuteras och fastställas

av ungdomar och politiska företrädare i kommunen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att många

lärlingsplatser skall skapas i småföretag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

arbetsförmedlingen har resurser att erbjuda stöd

till trainee- och praktikplatser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avvisa

propositionen i de delar som medför ökat ansvar

och ökad reglering av kommunernas verksamhet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett återställt

kommunalt självstyre som den bästa åtgärden för

att motverka ungas flykt från politiken.

Motioner från allmänna

motionstiderna 2003 och 2004

2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för

ungdomspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ungdomsfrågorna

och EU.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ungdomars

politiska engagemang.

2003/04:Kr238 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge Ungdomsstyrelsen i

uppdrag att utvärdera vilka konsekvenser hip-

hopkulturen, och därmed graffitin, haft i Sverige

som ett alternativ till kriminella och destruktiva

livsstilar.

2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Ungdomsstyrelsen, i samarbete med kommunerna, bör

få regeringens uppdrag att utarbeta konkreta

planer för en högre prioritet av ungdomars kultur.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Kulturrådet bör få i uppdrag att stimulera

kulturinstitutionerna så att ungdomars delaktighet

i kulturverksamhet vidgas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör få i uppdrag att göra en översyn av

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden vad

gäller bidragssystem för ung kultur.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

Ungdomsstyrelsens bidragssystem bör ses över så

att det gäller all ungdomsverksamhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en

nationell ledningsgrupp för ungdomsfrågor bör

inrättas under ungdomsministerns ledning.

2003/04:Kr288 av Ulf Holm och Leif Björnlod (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att formen för

ekonomiskt stöd till ungdomsverksamhet med

blandade åldrar bör omarbetas så att den

verksamheten inte diskrimineras.

2003/04:Kr314 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förändrade bidragsregler till de politiska

ungdomsförbunden.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till nytt bidragssystem för de politiska

ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i

riksdagen samt ett grundbidrag.

2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

regelverket för ekonomiskt stöd till barn- och

ungdomsverksamhet.

2003/04:Kr361 av Helena Höij m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ekonomiskt

stöd skall ges även till ungdomar i

generationsövergripande verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ungdomar är en

viktig resurs i det internationella

utvecklingssamarbetet och att deras roll bör

stärkas i det arbetet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en satsning på

ungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Ungdomsstyrelsens

roll i arbetet mot alkohol- och narkotikamissbruk.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ungdomars

delaktighet i demokratiska processer.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att riksdagen,

inte regeringen, skall besluta om delmål för

ungdomspolitiken.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mötesplatser.

2004/05:Kr285 av Joe Frans (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om möjligheten för en friare

användning av de medel som avsatts för utveckling av

barn och ungdomars träffpunkter samt att se över på

vilket sätt ett nationellt utvecklingscentrum kan

etableras i Rinkeby.

2004/05:Kr297 av Ulf Holm m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att formen för

ekonomiskt stöd till ungdomsverksamhet med

blandade åldrar bör omarbetas så att den

verksamheten inte diskrimineras.

2004/05:Kr351 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förändrade bidragsregler till de politiska

ungdomsförbunden.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till nytt bidragssystem för de politiska

ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i

riksdagen samt ett grundbidrag.

2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

regelverket för ekonomiskt stöd till generations-

övergripande verksamhet.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Härigenom föreskrivs att det i skollagen

(1985:1100)1 skall införas en ny paragraf, 1 kap. 18

§, samt närmast före 1 kap. 18 § en ny rubrik av

följande lydelse.

----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

----------------------------------------------------

1 kap.

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

Information om icke

skolpliktiga

ungdomar

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

18 §

----------------------------------------------------

En hemkommun skall

löpande

hålla sig informerad om

hur de ungdomar i

kommunen som full-

gjort sin skolplikt men

som inte

fyllt 20 år är

sysselsatta, i syfte att

kunna erbjuda dem

lämpliga indi-

viduella åtgärder.

Kommunens skyldighet

enligt första stycket

omfattar inte de

ungdomar som genomför

eller har fullföljt

utbildning på nationella

eller specialutformade

program i gymnasieskola,

gymnasiesärskola eller

motsvarande utbildning.

Regeringen, eller den

myndighet som regeringen

bestämmer, får

meddela föreskrifter om

den be-

handling av

personuppgifter som

är nödvändig för att

kommunen

skall kunna genomföra

sin skyl-dighet enligt

första stycket.

----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

1 Lagen omtryckt 1997:1212.

Bilaga 3

Utbildningsutskottets yttrande 2004/05:UbU1y

Makt att bestämma - rätt till

välfärd

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 28 september 2004 beslutat

att bereda utbildningsut-skottet tillfälle att avge

yttrande över proposition 2004/05:2 Makt att bestäm-

ma - rätt till välfärd jämte följdmotioner i de

delar som berör utbildningsut-skottets

beredningsområde.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

2004/05:Kr1 (m), 2004/05:Kr2 (fp), 2004/05:Kr3 (kd)

och 2004/05:Kr4 (c). Utbildningsutskot-tet avgränsar

yttrandet till att avse dels regeringens förslag

till ändring i skol-lagen och yrkanden som rör

förslaget, dels motionsyrkanden avseende insat-ser

för att stärka skolor i segregerade områden,

elevinflytande, individuella programmet,

lärlingsutbildning, ANT-undervisning,

entreprenörskap, fristå-ende skolor, nationell

skolpeng och sex- och samlevnadsundervisning i sko-

lan.

1. Kommunalt ansvar att hålla sig informerad om

hur ungdomar som inte fyllt 20 år är

sysselsatta

Propositionen

Regeringen föreslår att skollagen skall ändras så

att hemkommunen genom en ändring i skollagen

(1985:1100) åläggs en uttrycklig skyldighet att

fortlöpan-de hålla sig informerad om hur de ungdomar

i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte

fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att kommunen

skall erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella

åtgärder för att minska riskerna att de hamnar

utanför studie- och arbetslivet. Skyldigheten skall

inte omfatta de ungdomar som genomför eller har

fullföljt utbildning på nationella eller

specialutformade program i gymnasieskola,

gymnasiesärskola eller motsva-rande utbildning. Inom

varje kommun bör det enligt regeringen finnas bered-

skap att erbjuda vägledning och stöd för de ungdomar

som inte på egen hand lyckas ta sig från grundskola

till gymnasieskola eller som avbryter sina gym-

nasiestudier. Regeringen påpekar att den föreslagna

bestämmelsen inte inne-bär något utökat ansvar för

kommunerna utan utgör ett förtydligande av vad det

befintliga ansvaret innebär. Regeringen avser att

följa utvecklingen för att se om villkoren för

målgruppen förbättras. Regeringen avser vidare att

vid behov närmare analysera effekterna av en

förändrad ansvarsfördelning mellan staten och

kommunerna och återkomma med förslag om förstärkta

åtgärder.

Regeringen föreslår också att regeringen, eller

den myndighet som reger-ingen bestämmer, får meddela

föreskrifter om den behandling av personupp-gifter

som är nödvändig för att kommunen skall kunna

genomföra sina skyl-digheter att hålla sig

informerad om icke skolpliktiga ungdomar. Sammanta-

get berör förslaget omkring 430 000 personer.

Regeringen betonar att det av integritetsskäl är

viktigt att säkerställa att endast nödvändig

information be-handlas. Syftet med förslaget är inte

att öka kontrollen av enskilda individer, utan att

säkerställa att berörda erbjuds individuella

åtgärder.

Förslagen innebär införande av en ny paragraf i

skollagen, 1 kap. 18 §.

Motioner

Centerpartiet avvisar i motion 2004/05:Kr4 yrkande 6

regeringens förslag eftersom det innebär en

förstärkning av kommunernas uppföljningsuppdrag med

ett utökat ansvar och ökad reglering av kommunernas

verksamhet. Folk-partiet invänder i motion

2004/05:Kr2 yrkande 2 att det register som kommu-

nerna enligt regeringens förslag bör införa är

integritetskränkande. Kommu-nerna bör i stället

enligt Folkpartiet koncentrera sina resurser till

att söka upp ungdomar som är på väg att hamna snett

och se till att det finns fungerande åtgärder för

att få dessa i arbete eller utbildning.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

tillstyrker regeringens förslag om en ändring i

skollagen samt avstyrker motionsyrkandena.

Utbildningsutskottet delar regeringens uppfattning

att det är önskvärt med ett förtydligande avseende

kommunernas ansvar för ungdomar som inte fyllt 20

år. Skollagen bör därför ändras så att den

föreskriver att varje kommun fortlöpande håller sig

informerad om ungdomars sysselsättning i syfte att

kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder för det

fall att ungdomar inte går eller har gått i

gymnasieskolan eller motsvarande.

Utbildningsutskottet anser att det är viktigt att

vara restriktiv med upp-rättande av personregister.

Innehållet i och användningen av sådana register

måste av integritetsskäl vara väl avvägt. Register

kan dock behövas för att underlätta för kommunen att

fullgöra sitt uppdrag. Utskottet understyrker att

det är synnerligen angeläget att säkerställa att

endast nödvändig information behandlas i det nu

aktuella registret; inte minst för att registret rör

unga män-niskor.

2. Kvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att åtgärder bör vidtas

som leder till kvalitets-förbättringar inom

gymnasieskolan, bland annat genom att stärka

individuella program och genom en förstärkt

lärlingsutbildning.

Ett centralt mål för regeringen är att höja

utbildningens kvalitet och likvär-dighet för elever

med individuella program så att fler kan slutföra en

gymna-sieutbildning. Regeringen hänvisar till

gymnasiepropositionen (prop. 2003/04:140) där man

gjorde bedömningen att utbildningen på individuella

program bör bedrivas på heltid. I

budgetpropositionen för 2005 aviserar re-geringen

att kommunerna inom ramen för det generella

statsbidraget kommer att tillföras 450 miljoner

kronor årligen från den 1 juli 2006 för att stärka

de individuella programmen.

En lärlingsutbildning kan enligt regeringen utgöra

en viktig alternativ ut-bildningsväg. Regeringen

meddelar att Skolverket har fått i uppdrag att när-

mare utreda förslag till utformning och reglering av

en sådan gymnasial ut-bildning.

Motioner

Moderaterna och Folkpartiet menar att stöd till

elever framför allt skall sättas in i grundskolan. I

motion 2004/05:Kr1 yrkande 5 framhåller Moderaterna

att det är nödvändigt att lösa de problem som

uppstår i utbildningsväsendet långt innan eleverna

når gymnasiet. De resursförstärkningar regeringen

aviserat för det individuella programmet visar att

regeringen inte konfronterar den allvar-liga frågan

om kunskapsbristerna i grundskolan. Folkpartiet

menar i motion 2004/05:Kr2 yrkande 5 att satsningar

bör göras på grundskolan för att tidigt fånga upp

elever i behov av extra stöd och hjälp i stället för

att bygga ut det individuella programmet. I yrkande

17 framhåller Folkpartiet att det är ange-läget att

alla elever som går ut grundskolan har fått goda

kunskaper för att klara fortsatta studier.

Grundskolan skall ha ansvaret för att elever når

målen i basämnena svenska, engelska och matematik.

Elever med inlärningssvårig-heter och annan

problematik bör få extra stöd tidigt, och det bör

satsas betyd-ligt mer på utbildade speciallärare så

att dessa elever kan få kvalificerad hjälp (yrkande

13). Folkpartiet menar vidare i yrkande 14 att

nationella prov och betyg bör ges tidigare för att

uppmärksamma stödbehov på ett tidigt stadium.

Slutligen förespråkar Folkpartiet i yrkande 16 att

de tvååriga yrkeslinjerna skall återinföras i

stället för att en satsning görs på de individuella

program-men. Att satsa på yrkesexamen och riktiga

lärlingsutbildningar skapar goda förutsättningar för

en gedigen yrkesutbildning samt minskar avhoppen.

Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:Kr3

yrkande 17 att skolan inte i tillräcklig

utsträckning tar hänsyn till varje enskild elevs

behov och intres-sen. Bristen på flexibilitet och

arbetsro är två av orsakerna till att andelen elever

som lämnar grundskolan utan behörighet till

gymnasiet ökat för varje år den senaste

tioårsperioden. I yrkande 7 föreslår

Kristdemokraterna att det bör inrättas en modern

form av lärlingsutbildning och en yrkeshögskola. På

så sätt skulle de yrkesförberedande programmens

status höjas och fler elever skulle förmodligen

fullfölja gymnasiet.

Centerpartiet anser i motion 2004/05:Kr4 yrkande 4

att det är viktigt att öppna fler vägar fram till en

godkänd gymnasieutbildning. Lärlingsut-bildningen är

en form där det praktiska lärandet kommer till sin

rätt. Upplägg-ningen av lärlingsutbildningen måste

vara flexibel och anpassas efter rådande

förhållanden. Lärlingsutbildningen måste enligt

Centerpartiet utformas så att många lärlingsplaster

kan skapas i småföretag.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Utbildningsutskottet har nyligen behandlat

regeringens proposition 2003/04:140 Kunskap och

kvalitet - elva steg för utveckling av gymnasiesko-

lan som bland annat behandlar förslag om att elever

på individuella pro-grammet skall erhålla utbildning

på heltid och införandet av en lärlingsutbild-ning.

I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan (bet.

2003/04:UbU13 s. 55 f.) understryker

utbildningsutskottet den betydelse möjligheten att

följa indivi-duella program har för elever som inte

uppnått behörighet att komma in på ett nationellt

eller specialutformat program. Att en elev skulle

stanna kvar i grundskolan för att uppnå Godkänt i

kärnämnena är enligt utskottet ingen lämplig ordning

utan eleven bör i stället ges möjlighet att

komplettera sina kunskaper inom ramen för

gymnasieskolan. Utbildningsutskottet anförde också

att förslaget att införa studier på heltid och

därmed en mer strukturerad skolgång på det

individuella programmet är ett steg mot att

underlätta för elever att övergå till ett nationellt

eller specialutformat program. Utskottet menade

också att samtliga gymnasieprogram även i

fortsättningen skall vara treåriga och att samtliga

elever i gymnasieskolan skall ha en minsta gemen-sam

kunskapsbas för såväl studie- som yrkesförberedande

utbildningar. Ut-skottet har ingen annan uppfattning

nu men vill framhålla grundskolans själv-klara

betydelse för elevernas möjlighet att fullfölja

gymnasieskolan. Ett om-fattande kvalitetsarbete

pågår inom grundskolan, något som också till en del

redovisas i propositionen. Vad gäller skolans

möjligheter att erbjuda eleverna en flexibel

skolgång föreskriver läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) att det i

undervisningen skall tas hänsyn till elevernas olika

förut-sättningar och behov och pekar på att det

finns olika vägar att nå målen för undervisningen.

Skolan har enligt Lpo 94 ett särskilt ansvar för de

elever som av olika anledningar har svårigheter att

nå målen för utbildningen och under-visningen kan

aldrig utformas lika för alla.

I betänkandet välkomnade utbildningsutskottet

regeringens bedömning att en lärlingsutbildning

borde införas inom gymnasieskolan och att Skolverket

skulle ges i uppdrag att närmare utreda och lämna

förslag till utformning och reglering av en sådan

(s. 62). Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Ut-skottet behandlade i det sammanhanget också ett

yrkande om yrkeshögskola och framförde då att det

var olämpligt att använda termen högskola om ut-

bildning som inte är avsedd att omfattas av

högskolelagen. Utskottet har inte heller här någon

annan uppfattning nu.

Enligt grundskoleförordningen (7 kap. 2 §) skall

läraren fortlöpande in-formera eleven och elevens

vårdnadshavare om elevens skolgång och minst en gång

varje termin skall läraren, eleven och elevens

vårdnadshavare samtala om hur elevens

kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan

stödjas (utvecklingssamtal). På begäran av

vårdnadshavare skall läraren som ett komplement

lämna skriftlig information om elevens skolgång.

Elever med stödbehov kan enligt utskottets

uppfattning vid sådana samtal på ett tillräck-ligt

sätt uppmärksammas. Nationella prov och tidigare

betyg är därför inte nödvändiga.

I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen regleras

elevers rätt till särskilt stöd. Närmare regler om

särskilda stödinsatser finns i 5 kap.

grundskoleförordning-en. Utskottet har behandlat

frågor om särskilt stöd i betänkandet Allmänna

skolfrågor (bet. 2003/04:UbU12 s. 18 f.) och

hänvisade då till att frågan om sådant stöd har

behandlats av Skollagskommittén i betänkandet

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU

2002:121). Kommittén har föreslagit att ele-vers

rätt till särskilt stöd skall stärkas. Förslagen

innebär också enhetliga och tydligare regler.

Utskottet menar också nu att Regeringskansliets

beredning av kommitténs förslag bör avvaktas. I

betänkandet Lärarutbildning och lärare (bet.

2003/04:UbU7 s. 18 f.) behandlar utskottet frågan om

lärare med kun-skap i specialpedagogik. Utskottet

konstaterar att, förutom att alla blivande lärare

sedan den nya lärarutbildningen infördes får vissa

kunskaper i special-pedagogik, har antalet

examinerade specialpedagoger ökat och kan

ytterligare förväntas öka.

3. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att

stärka skolor i segregerade områden

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att strategiska insatser

bör genomföras för att stärka utbildningsvillkoren i

de skolor i segregerade områden som har störst behov

av utvecklingsresurser och i skolor där behovet av

motsvarande strate-giska insatser är särskilt stort.

Regeringen har givit Myndigheten för skolut-veckling

i uppdrag att under de närmaste åren arbeta för en

förbättrad försko-le- och skolsituation i

segregerade områden. Myndigheten har angivit att man

främst avser att arbeta med utvecklingsdialoger,

nätverksskapande och andra former för spridande av

kunskap. Utöver detta redovisar regeringen i budget-

propositionen för 2005 sin avsikt att avsätta

särskilda medel för detta ändamål under 2006 och

2007. Medlen skall i första hand användas till

strategiska insatser på skol- och kommunnivå.

Myndigheten för skolutveckling kommer att få

regeringens uppdrag att ta fram en plan för hur

strategiska överens-kommelser om användning av

pengarna skall kunna träffas med kommuner och andra

aktörer.

Motion

Moderaterna anser i motion 2004/05:Kr1 yrkande 4 att

det är orimligt att närma sig riksdagen med en

begäran på 225 miljoner kronor - som regeringen

aviserar i budgetpropositionen - utan att kunna

precisera vad dessa medel skall användas till.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Utbildningsutskottet välkomnar regeringens förslag

om att stärka utbild-ningsvillkoren för skolor i

vissa segregerade områden. I detta arbete är det

viktigt att ha en väl genomtänkt strategi för att

sådana insatser skall vara verkningsfulla och också

att ekonomiska medel finns för sådana strategiska

insatser på skol- och kommunnivå.

Utbildningsutskottet delar uppfattningen att de

medel som regeringen av-ser att föreslå för 2006 och

2007 bör administreras av Myndigheten för

skolutveckling som genom sitt generella uppdrag att

arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation

i segregerade områden är den myndighet som är bäst

lämpad för detta. Genom det uppdrag till myndigheten

att ta fram en plan för strategiska överenskommelser

som regeringen aviserat, kommer det att bli tydligt

hur medlen kommer att användas. Utskottet utgår från

att satsningarna kommer att utvärderas.

4. Stärkt elevinflytande i skolan

Propositionen

Regeringen bedömer att elevernas möjligheter till

inflytande i skolan bör utvecklas och förbättras.

Ansvaret för att främja och utveckla inflytandet

över det egna lärandet bör förtydligas i

läroplanerna. Personal och rektor måste enligt

regeringen stå för kontinuiteten och det är lämpligt

att ansvaret för att uppmuntra och stärka eleverna

läggs på rektor. Vidare anser regeringen att det

behövs förändringar i kursplanerna för de

samhällsorienterande ämnena i grundskolan i syfte

att ytterligare stärka skolans demokratiuppdrag.

Demo-kratiundervisning bör omfatta kunskap såväl om

hur systemen för demokrati fungerar som om hur man

som elev eller medborgare aktivt kan medverka i

praktiken. Regeringen avser därför att ge Skolverket

i uppdrag att se över kursplanerna i detta

hänseende. Vidare avser regeringen att ge

Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att

förstärka insatserna med att stödja utveck-lingen av

arbetet för att eleverna skall bli delaktiga i

skolans processer och medvetna om vilka

förutsättningar och kunskaper som krävs för att

kunna delta på ett aktivt sätt. Vid varje skola

måste finnas en organisation för att utveckla

informationen samt för delaktighet och påverkan.

Frågan hur elever-nas inflytande närmare skall

regleras är föremål för ytterligare beredning inom

Regeringskansliet.

Regeringen bedömer också att elevers rätt till

extra undervisning på grund av uppdrag att företräda

andra elever bör stärkas. Slutligen menar man att

möjligheten att tillsätta lokala styrelser som

funnits i en försöksverksamhet bör göras permanent.

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2004/05:Kr1 yrkande 7 att

elevinflytandet i första hand skall vara direkt och

personligt, men i sammanhang där så är påkallat

också vara del av en större elevdemokrati. Eleven

skall delta i ut-formningen av den individuella

kunskapsplanen samt i största möjliga mån få välja

skola, lärare och kurser tillsammans med sina

föräldrar. Kristdemokra-terna är i motion

2004/05:Kr3 yrkande 18 positiva till de förslag för

ökat elevinflytande som regeringen presenterar men

efterlyser konkreta förslag. Kristdemokraterna menar

att en lagstadgad miniminivå för elevinflytande bör

införas både vad gäller omfattning och på vilket

sätt inflytande utövas. Skol-ledare, lärare och

övrig personal måste också mer än hitintills ge

eleverna möjlighet att utöva sina rättigheter.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Utbildningsutskottet har vid ett flertal

tillfällen uttalat sig till fördel för ökat

elevinflytande i skolan. Utskottet har senast

behandlat dessa frågor i betänkandena 2003/04:UbU12

(s. 34-36) och 2003/04:UbU13 (s. 32). De förslag

till åtgärder som presenteras av regeringen i den nu

aktuella proposi-tionen kommer enligt utskottet att

ge möjlighet att utveckla och förbättra elevernas

möjligheter att påverka sin skolsituation och delta

i den demokra-tiska processen i skolan. Utskottet

konstaterar också att regeringen avser att återkomma

med förslag till riksdagen om hur arbetet med

elevinflytande bör organiseras.

5. Insater för entreprenörskap och företagande

bland ungdomar

Propositionen

Regeringen anser att entreprenörskap inte bara är

viktigt för egenföretagare utan också en drivkraft

för varje samhällsmedborgare i arbetet, i organisa-

tionslivet och på fritiden. Skolan och

föreningslivet spelar enligt regeringens bedömning

en viktig roll när det gäller att utveckla ett

företagsamt förhåll-ningssätt hos ungdomar, och

regeringen avser därför att satsa på ett utökat

nationellt entreprenörskapsprogram och införa ett

tydligare entreprenörskaps-perspektiv i

gymnasieskolans programmål. Regeringen framhåller

också betydelsen av organisationer som främjar

ungdomars entreprenörskap, såsom Ung Företagsamhet

och Snilleblixtarna. Organisationer som främjar

ungdom-ars entreprenörskap kommer också

fortsättningsvis att stödjas av regeringen och

samverkan mellan skolan och dessa organisationer

kommer att stimule-ras.

Motion

Folkpartiet menar i motion 2004/05:Kr2 yrkande 12

att entreprenörskap i skolan är ett sätt att tidigt

väcka intresset för att bli företagare och

framhåller att erfarenheterna från dem som har en

utbildning där kunskaper om entrepre-nörskap ingår

är positiva, bl.a. från utbildningsprojekt som drivs

av Ung Företagsamhet.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är

viktigt att det läggs större vikt vid

entreprenörskap i gymnasieskolan. Utskottet menar

vidare att organi-sationer som verkar i skolan och

som främjar ungdomars entreprenörskap är ett viktigt

komplement till skolans undervisning och noterar att

regeringen även i fortsättningen kommer att stödja

sådana organisationer.

6. Insatser mot ungdomars bruk av alkohol och

narkotika

Propositionen

Regeringen meddelar att man avser att utarbeta en ny

nationell handlingsplan för att förebygga

alkoholskador och en ny nationell

narkotikahandlingsplan. Skolan är enligt regeringen

den viktigaste arenan för att förebygga alkohol- och

drogmissbruk och andra riskbeteenden och den

alkohol- och narkotikafö-rebyggande verksamheten i

skolan måste sättas in i ett brett skolutvecklings-

perspektiv för att vara framgångsrik.

Folkhälsoinstitutet och Myndigheten för

skolutveckling har tillsammans med Alkoholkommittén,

Mobilisering mot narkotika och Svenska

Kommunförbundet utarbetat en plan för insatser som

stärker en hälsofrämjande skolutveckling och

förebygger alkoholskador och narkotikamissbruk. Att

stärka samarbetet mellan skolan och föräldrarna och

mellan skolan och fritidsverksamheten, motverka

skolk, utveckla elevhälsans arbete med hälsosamtal

och främja att skolan har en tydlig policy i frågor

som rör alkohol och narkotika är några av de

viktigaste inslagen i skolans preven-tiva arbete.

Regeringen meddelar också att ett förslag om att

förstärka inslag om prevention och missbruk i

grundutbildningen av lärare är under beredning i

Regeringskansliet.

Motion

Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:Kr3 yrkande

10 att ett av de vik-tigaste alkoholpolitiska målen

måste vara att skjuta upp alkoholdebuten. Skolans

ANT-undervisning har en viktig uppgift att visa

ungdomar vad en för tidig alkoholdebut kan få för

effekter.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

avstyrker motionsyrkandet.

Utbildningsutskottet anser att skolan kan och bör

spela en stor roll i det preventiva arbetet mot

användning av alkohol, tobak och narkotika. Det är

därför betydelsefullt att unga lyfts fram i de

nationella planerna mot alkohol och narkotika och

att myndigheterna samverkar på detta område. Det

samar-bete mellan myndigheter som pågår är

värdefullt bl.a. för att ungdomar skall inse

konsekvenserna av en tidig alkoholdebut. Ansvaret

för undervisningens konkreta innehåll ligger dock

hos den enskilda skolan.

7. Övriga yrkanden

Motionerna

Folkpartiet anser i motion 2004/05:Kr2 yrkande 15

att villkoren för friskolor bör förbättras och att

en nationell skolpeng bör införas. Kristdemokraterna

framhåller i motion 2004/05:Kr3 yrkande 13 att sex-

och samlevnadsunder-visning behövs i skolorna inte

minst med tanke på att tonåringars verklighets-bild

i hög grad hämtas från pornografi och sexspalter.

Skolan måste ta sitt ansvar för att möta detta

behov.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Förändrade regler i skollagen (1985:1100) för

fristående skolor antogs av riksdagen i mars 2002

(prop. 2001/02:35, bet. 2001/02:UbU7, rskr.

2001/02:184). Därefter har riksdagen vid två

tillfällen (bet. 2002/03:UbU15 och 2003/04:UbU4)

behandlat motionsyrkanden avseende fristående

skolor. I det senaste betänkandet, Fristående skolor

(bet. 2003/04:UbU4), förslog utskottet avslag på

samtliga motionsyrkanden bl.a. med hänvisning till

förslag som lagts fram av Skollagskommittén och som

bereds inom Regeringskansli-et. Riksdagen beslutade

i enlighet med utskottets förslag. Utskottet anser

även nu att det pågående beredningsarbetet bör

avvaktas. Skollagskommittén framhåller att man med

sina förslag strävar efter att skapa ett skolväsende

som omfattar offentligt finansierade skolor och där

samma bestämmelser så långt möjligt skall gälla för

skolorna oavsett om huvudmannen är kommunal, statlig

eller enskild.

Utbildningsutskottet har vid ett flertal

tillfällen behandlat frågan om infö-rande av

nationell skolpeng. I betänkandet Valfrihet i skolan

(bet. 2003/04:UbU6 s. 12-15) föreslår utskottet

avslag på ett antal sådana mo-tionsyrkanden eftersom

en nationell skolpeng inte ger de grundläggande

förutsättningarna för att kraven på en likvärdig

skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna

tillgodoses. Utskottet har ingen annan uppfattning

nu.

När det slutligen gäller frågan om

sexualundervisning har även sådana yr-kanden

behandlats under föregående riksmöte; vad gäller

grundskolan i be-tänkandet Grundskolans läroplan och

ämnen (bet. 2003/04:UbU11 s. 19 f.) och vad gäller

gymnasieskolan i betänkandet Utveckling av

gymnasieskolan (bet. 2003/04:UbU13 s. 71). Att sex-

och samlevnadsundervisning skall fin-nas i skolan

framgår av läroplaner och kursplaner. Det konkreta

innehållet i undervisningen i sex- och samlevnad är

dock en fråga för den enskilda sko-lan.

Stockholm den 26 oktober 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta

Pålsson (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen (c),

Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael Damberg

(s), Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s),

Axel Darvik (fp) och Lennart Gustavsson (v).

Avvikande meningar

1. Kommunalt ansvar att hålla sig informerad om hur

ungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Sofia Larsen (c)

och Tobi-as Billström (m).

Propositionens förslag bör avvisas i de delar som

medför ökat ansvar för och ökad reglering av

kommunernas verksamhet. Ett sådant förslag är det om

ett förstärkt kommunalt uppföljningsuppdrag.

Centerpartiet anser att kommuner-na redan tar sitt

ansvar för dessa ungdomar och är inte berett att

stödja reger-ingens förslag att berörda myndigheter,

såsom skola, arbetsförmedling och socialtjänst skall

vara skyldiga att göra en sammanställning som sedan

skall följas upp av en statlig myndighet. Skollagen

skall reglera skolan och inget annat.

2. Register över ungdomar 16-19 år gamla

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Regeringen vill inrätta ett register för att

kontrollera vad alla ungdomar som är 16-19 år gamla

sysslar med. Ett sådant register ser Folkpartiet som

alltför integritetskränkande. Kommunen bör i stället

koncentrera sina resurser på att söka upp ungdomar

som är på väg att hamna snett och se till att det

finns fungerande åtgärder för att få dessa i arbete

eller utbildning.

3. Förstärkning av resurserna till det individuella

programmet

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Tobias

Billström (m).

Det är nödvändigt att lösa de problem som uppstår i

utbildningsväsendet långt innan eleverna når

gymnasiet. De förstärkningar av resurserna till det

indivi-duella programmet om 450 miljoner kronor som

regeringen aviserat har där-för karaktär av

respirativa insatser. Det är tydligt att regeringen

valt att inte konfrontera den allvarliga frågan om

kunskapsbrist i grundskolan utan i stället

bibehåller modeller som inte visat sig ge resultat.

4. Införande av tvååriga gymnasieprogram

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Enbart hälften av eleverna på de yrkesförberedande

programmen klarar de uppsatta målen, vilket är helt

oacceptabelt. Folkpartiet vill återinföra de två-

åriga yrkeslinjerna i stället för att satsa på en

utbyggnad av de individuella programmen som är ett

misslyckat projekt. Att satsa på yrkesexamen och

riktiga lärlingsutbildningar skapar goda

förutsättningar för en gedigen yrkes-utbildning samt

minskar avhoppen från gymnasiet eftersom det blir en

kortare utbildning som kan attrahera skoltrötta och

praktiskt intresserade ungdomar. Alla vill inte -

och bör inte - bli akademiker.

5. Resurssatsningar i grundskolan

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Sofia Lar-sen (c), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

I regeringens proposition finns många fagra ord men

på listan över konkreta åtgärder är det mycket

magert. En av de större satsningarna som föreslås är

på det individuella programmet. Detta program var då

det infördes avsett för ett ytterst fåtal elever som

inte når upp till grundskolans mål och som på gymna-

siet behöver få lite extra stöd. Det individuella

programmet är nu det näst största programmet och av

dem som börjar där slutar endast 17,4 % med ett

fullständigt gymnasiebetyg. Att sätta in stödet för

svaga elever på gymnasiet är feltänkt från början.

Stöd skall sättas in tidigt på grundskolan innan

pro-blemen blir för stora. Det individuella

programmet skall på sikt avskaffas.

6. Flexibel skola

av Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd), Margareta Pålsson

(m) och Tobias Billström (m).

Den svenska skolan tar inte i tillräcklig

utsträckning hänsyn till varje enskild elevs behov

och intressen. Skolan brister också i

värdegrundsarbetet vilket skapar en otrygg

arbetsmiljö utan arbetsro. Bristen på flexibilitet

och arbetsro är två av orsakerna till att andelen

elever som lämnar grundskolan utan behö-righet till

gymnasiet ökat för varje år den senaste

tioårsperioden. Flexibilitet och arbetsro krävs för

att skolan skall kunna förmedla kunskap och erbjuda

eleverna trygghet och arbetsro. Dessutom behövs en

insikt om att varje elev är unik med specifika behov

och förutsättningar. Tar inte skolan hänsyn till

detta utan i stället stöper alla elever i samma form

i en felriktad strävan efter rättvisa och jämlikhet

slås elever ut och otrygghet och sociala problem

kom-mer ofrånkomligen att uppstå. Skolpolitiken bör

utformas så att större hänsyn tas till elever som är

mer praktiska och yrkesorienterat lagda. För dessa

elever har den alltmer teoretiserade skolan blivit

en belastning och tyvärr tvingas många att hoppa av

utbildningen eller lämna skolan med underkända

betyg.

7. Införande av lärlingsutbildning

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel Darvik (fp).

Sverige bör satsa på en modern form av

lärlingsutbildning på gymnasiet samt inrätta en

yrkeshögskola. På så sätt skulle de

yrkesförberedande programmens status höjas rejält

och fler elever skulle förmodligen fullfölja

gymnasiet.

8. Lärlingsutbildning och småföretag

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Sofia Larsen (c), Tobias

Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Vi anser att uppläggningen av lärlingsutbildningen

måste vara flexibel och anpassas efter rådande

förhållanden. Kraven måste utformas så att många

lärlingsplatser kan skapas i småföretag. Vi vill

särskilt understryka vikten av att en stor del av

utbildningen förläggs ute på en arbetsplats och inte

sker inom skolans väggar.

9. Stöd till elever i grundskolan

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Det är angeläget att alla elever som går ut

grundskolan har tillgodosetts med goda kunskaper för

att klara fortsatta studier. Men det allra

viktigaste är att alla fått baskunskaperna - att

skriva, läsa och räkna - och når målen i kärn-ämnena

svenska, engelska och matematik. Elever med

inlärningssvårigheter och annan problematik bör få

extra stöd tidigt i grundskolan. Det bör satsas

betydligt mer på speciallärare. Det är av stor vikt

att det finns en bra arbets-miljö, tidigare och

bättre utvärdering samt hårda krav på hög kvalitet

på ut-bildningen. Betyg och nationella prov behövs

tidigare för att uppmärksamma stödbehov vid ett

tidigt stadium.

10. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att

stärka skolor i segregerade områden

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Tobias

Billström (m).

Myndigheten för skolutveckling, som varit samordnare

av tidigare motsva-rande projekt, har angett att man

främst avser att arbeta med "utvecklingsdialoger,

nätverksskapande och andra former för spridande av

kunskap". Moderaterna anser att det är orimligt att

närma sig riksdagen med en begäran på 225 miljoner

kronor utan att kunna precisera vad dessa medel

skall användas till.

11. Stärkt elevinflytande i skolan

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Tobias

Billström (m).

Eleven skall delta i utformningen av den

individuella kunskapsplanen och faktiskt se till att

målen nås. Eleven skall i största möjliga mån få

välja skola, lärare och kurser tillsammans med sina

föräldrar. Elevernas potential som resurs när det

gäller att förbättra kvaliteten via uppföljning och

utvärdering skall tas till vara. Elevinflytandet

skall i första hand vara direkt och person-ligt, men

i sammanhang där så är påkallat också vara del av en

större elevdemokrati.

12. Stärkt elevinflytande i skolan

av Inger Davidson (kd).

Det är en rättighet för varje elev att i takt med

stigande ålder vara delaktig i det som berör henne

eller honom själv. Att eleverna ges reella

möjligheter till inflytande över det egna lärandet

genom att tillsammans med läraren planera

undervisningens uppläggning är därför av stor

betydelse. Kristdemokraterna är positiva till de

förslag för ökat elevinflytande som regeringen

presenterar i propositionen. Det bör dock påpekas

att regeringen på detta område liksom många andra

inte kommer med några konkreta förslag. Jag menar

att en lag-stadgad miniminivå av elevinflytande bör

införas. Elevernas formella infly-tande gäller också

skolan som organisation där elevråden och

elevskyddsom-buden spelar en mycket viktig roll. Att

möjliggöra inflytande och ansvar för eleverna är det

bästa sättet att utveckla deras känsla för

demokratiska besluts-former och skapa förmåga till

ansvarstagande för gemensamma samhällsan-

gelägenheter.

13. Insatser för ökat entreprenörskap och

företagande bland ungdomar

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),

Margareta Pålsson (m), Tobias Billström (m) och

Axel Darvik (fp).

Entreprenörskap i skolan är ett sätt att tidigt

väcka intresset för att bli företa-gare. I Sverige

startas i internationell jämförelse alldeles för få

nya företag. Erfarenheterna från dem som har en

utbildning där kunskaper om entrepre-nörskap ingår

är mycket positiva. Sannolikheten att eleverna som

under gym-nasietiden ingått i utbildningsprojektet

"Ung företagsamhet" själva blir före-tagare är fyra

gånger större än för genomsnittet. Cirka 20 % av

dessa elever är själva företagare tio år efter

utbildningen och i snitt har de sex anställda per

företag.

14. Insatser mot ungdomars bruk av alkohol och

narkotika

av Inger Davidson (kd).

Att skjuta upp alkoholdebuten måste vara ett av de

viktigaste alkoholpolitiska målen. Senare

alkoholdebut innebär mindre risk för alkoholskador

och alko-holism. Skolans ANT-undervisning är också

viktig för att visa ungdomar vad en för tidig

alkoholdebut kan få för effekter.

15. Nationell skolpeng och fristående skolor

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

De fristående skolornas villkor bör förbättras och

en nationell skolpeng infö-ras. Genom skolpengen

ökar likvärdigheten mellan olika kommuner.

16. Sex- och samlevnadsundervisning

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna menar att sexualundervisningen

behövs på skolorna med tanke på att tonåringars

verklighetsbild i hög grad hämtas från pornografi

och sexspalter. Enligt en undersökning från

Barnombudsmannen får tonårspojkar framför allt sin

"sexualundervisning" genom pornografiskt material

medan tonårstjejer får sin genom sexspalter i

tidningar.

Bilaga 4

Bostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU2y

Ungdomspolitiska frågor

______________________________________________________________

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett bl.a. bostadsutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 2004/05:2

Makt att bestämma - rätt till välfärd jämte följdmo-

tioner i de delar som berör utskottets

beredningsområde. Bostadsutskottet behandlar mot den

bakgrunden i sitt yttrande propositionen och

motioner-

na i de delar de avser bostadsfrågor i vid

bemärkelse. Det innebär att utskottets

ställningstagande främst avser propositionens

avsnitt 12.4 Bo-stadsförsörjning för ungdomar och

förslagen i motionerna 2004/05:Kr1 (m)

yrkande 9, 2004/05:Kr2 (fp) yrkande 20 samt

2004/05:Kr3 (kd) yrkande 19,

liksom de motivledes redovisade förslagen i motion

2004/05:Kr4 (c).

Sammanfattning

Utskottet understryker i yttrandet vikten av att

åtgärder riktade mot ungdo-mar eller andra grupper

på bostadsmarknaden inte står i strid med de

allmänna bostadspolitiska strävanden som bör prägla

en långsiktigt hållbar politik. Samtidigt uttalar

utskottet att de av regeringen aviserade insatserna

inte står i något som helst motsatsförhållande till

de målsättningar som vägleder bostadspolitiken.

Enligt utskottet finns det mot den bakgrunden inte

anledning att, som motionärerna föreslår, avvisa de

av regeringen avisera-

de insatserna. Inte heller när det gäller förslagen

om bostadspolitikens allmänna utformning är

utskottet berett att ställa sig bakom förslagen i

mo-tionerna. De förslag som där förs fram är utan

undantag förslag som bostadsutskottet och riksdagen

tidigare tagit ställning till, och som då avvisats.

Till yttrandet har fogats fyra avvikande meningar

(m), (fp), (kd) och (c).

Utskottets överväganden

Propositionen

Inledning

I den ungdomspolitiska propositionen förelägger regeringen

riksdagen två förslag. Det gäller dels ett förslag

till lag om ändring i skollagen

(1985:1100), dels ett förslag om övergripande mål

och huvudområden för samordning och redovisning av

den nationella ungdomspolitiken (proposi-tionens

avsnitt 6.1).

Förslaget till ändring i skollagen innebär att det

införs ett uttryckligt kommunalt ansvar att hålla

sig informerad om hur icke skolpliktiga ungdomar som

inte fyllt 20 år är sysselsatta. Skyldigheten

omfattar dock inte ungdomar i vissa utbildningar.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Förslaget beträffande ungdomspolitiken innebär i

korthet att de övergri-pande målen för den

nationella ungdomspolitiken skall vara att:

- ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd

och

- ungdomar skall ha verklig tillgång till makt.

Analys, samordning och redovisning för att uppnå de

övergripande målen skall enligt förslaget ske inom

följande fem huvudområden:

1. lärande och personlig utveckling,

2. hälsa och utsatthet,

3. inflytande och representation,

4. egen försörjning och

5. kultur och fritid.

Samtidigt uttalas bl.a. att ungdomspolitikens mål

bör genomsyra samtliga berörda politikområden.

Utan att något formellt förslag läggs fram anger

regeringen i propositio-nen också de frågor som

prioriteras av regeringen i arbetet att förbättra

ungdomars levnadsvillkor. Ett av dessa områden avser

insatser för bostads-försörjning för ungdomar. I ett

särskilt avsnitt (12.4) i propositionen redo-visar

regeringen sina bedömningar när det gäller insatser

för bostadsförsörj-ning för ungdomar.

Bostadsförsörjning för ungdomar

Regeringen redovisar inledningsvis de insatser som hittills

gjorts för att öka nyproduktionen av bostäder - det

tillfälliga investeringsbidraget för nybygg-nad av

hyresbostäder på orter med bostadsbrist samt den

särskilda investe-ringsstimulansen för att främja

byggande av vissa mindre bostäder. Antalet

lägenheter som byggs har också successivt ökat under

de senaste åren. En-

ligt regeringen fortsätter dock insatserna för att

öka nyproduktionen att vara ett av regeringens

prioriterade mål för att råda bot på bostadsbristen.

När det råder brist på bostäder drabbas framför

allt ungdomar som vill flytta från föräldrahemmet

eller från tillfälligt andrahandsboende. I syfte att

uppmärksamma och kartlägga ungdomars bostadsbehov

avser regeringen att tillsätta en nationell

bostadssamordnare. Samordnaren kommer att få till

uppgift att

- kartlägga hinder för ungdomar att skaffa

sig ett eget boende,

-

- överlägga med aktörerna på bostads-,

bygg-, finans- och kreditmarknaderna liksom med

kommunerna,

-

- kartlägga och sprida kunskap om

framgångsrika initiativ för att ge ungdomar

bostäder,

-

- se över behovet av nationell övergripande

information om lediga bostäder som ungdomar kan

efterfråga samt

-

- se över vilka insatser som behövs för att

stimulera omflyttning och därmed få igång

flyttkedjor.

-

Målgruppen för samordnarens arbete är enligt

regeringen i första hand unga personer.

Bostadssamordnaren skall samverka med bl.a.

ungdomars egna organisationer och nätverk, Svenska

Kommunförbundet, kommunerna, Bo-verkets

Byggkostnadsforum, Ungdomsstyrelsen och

Byggsamordnaren samt med Statens bostadskreditnämnd.

Enligt regeringen bör bostadssamordnaren bedriva

sin verksamhet under en treårsperiod fr.o.m. 2005

och till en årlig kostnad av 1,5 miljoner kro-

nor. I budgetpropositionen för 2005 lägger

regeringen också fram ett förslag med denna

innebörd.

Enligt regeringen kan Boverkets Byggkostnadsforum

i sin verksamhet fylla en mera direkt funktion i

regeringens strävanden att förbättra ungdo-mars

situation på bostadsmarknaden. Byggkostnadsforum bör

därför inom ramen för sitt nuvarande uppdrag när det

gäller bidrag till pilotprojekt i

högre grad beakta behovet att få fram bra och

billiga bostäder som är av-sedda för och anpassade

till de behov och krav som ungdomar har.

Inriktningen är att verka för att långsiktigt få ned

boendekostnaderna i de bostäder som byggs, utan att

kravet på tillgänglighet åsidosätts. Särskilt

betonas vikten av att beakta erfarenheterna från

tidigare verksamhet och pilotprojekt.

Samtidigt som insatser måste till för att få ett

ökat antal hyresrätter är det enligt regeringen

angeläget att även yngre hushåll kan efterfråga

bostä-

der bland övriga upplåtelseformer. Bristen på

hyreslägenheter medför att alternativet att köpa en

bostad ibland kan vara det enda som är tillgängligt

på marknaden. Även i andra fall kan det vara ett bra

alternativ att bo i en

ägd bostad. För många unga hushåll som inte är

etablerade på bostadsmark-naden är det i dag svårt

att förvärva en egen bostad främst därför att de

inte har det sparkapital som fordras för en

kontantinsats. Detta utestänger många ungdomar från

andra upplåtelseformer än hyresrätt. Regeringen

anser det därför angeläget att, som ett komplement

till de ansträngningar som redan görs för att öka

bostadsbyggandet, vidta åtgärder för att underlätta

ungdo-mars tillträde till denna del av

bostadsmarknaden. I ett första steg bör en översyn

göras av möjligheterna att i vissa fall förvärva

eller hyra en egen bostad, t.ex. genom direkta

statliga lån, bidrag eller statliga kreditgarantier.

Även andra insatser, som utbildningspaket för

bostadsköpare eller försäk-ringslösningar anpassade

till ungdomars situation, bör studeras. Regeringen

uttalar även att den har för avsikt att låta

undersöka förutsättningarna för

att inrätta någon form av hyresgaranti som skall

kunna uppväga att villko-

ren för att få ett hyreskontrakt inte uppfylls. Det

gäller i de fall det ställs

krav på fast anställning, en minsta årsinkomst eller

liknande. Uppdraget

skall utföras inom ramen för Statens

bostadskreditnämnds verksamhet och rapporteras under

våren 2005. Regeringen aviserar dessutom att den

åter-kommer till frågan om ungdomars tillträde till

bostadsmarknaden i budget-propositionen för 2006.

Sammanfattningsvis gör sålunda regeringen

bedömningen att

en nationell bostadssamordnare bör utses med

uppgift att under en treårsperiod arbeta för att

ta fram förslag på konkreta åtgärder för att

underlätta ungdomars tillträde till

bostadsmarknaden,

Boverkets Byggkostnadsforum inom ramen för sitt

nuvarande uppdrag när det gäller bidrag till

pilotprojekt i högre grad bör beakta behovet

att få fram bra och billiga bostäder som är

avsedda för och anpassade

till de behov och krav som unga har och

särskilda åtgärder för att underlätta ungdomars

tillträde till bostadsmark-naden bör vidtas. Som

ett första steg bör ungdomars förutsättningar att

förvärva eller hyra en egen bostad ses över.

Motionerna

Enligt motion Kr1 (m) yrkande 9 bör riksdagen begära

att regeringen åter-kommer med förslag om åtgärder

för att stimulera sparande och ägande på

bostadsmarknaden - detta utan att en bostadspolitisk

samordnare tillsätts. Med dagens bostadspolitik är

det inte möjligt att på kort sikt bygga bort

bostadsbristen. Det är enligt motionen därför bara

att beklaga att reger-

ingen inte tar tillfället i akt att ge riksdagen

konkreta förslag att ta ställning till. Samtidigt

uttalar motionärerna att de ger idén om att

underlätta för ungdomar att äga sin bostad sitt

helhjärtade stöd. I avsaknad av konkreta förslag

från regeringen bör en skattelättnad införas för den

som hyr ut en

del av sin stadigvarande bostad.

De grundläggande problemen på bostadsmarknaden

löses enligt motion Kr2 (fp) varken av

subventioner, prisregleringar eller en

bostadssamordna-

re. Vad som erfordras är enligt motionens yrkande

20 i stället en förenk-

ling av regelverket och ökad flexibilitet vid

byggande för att därigenom öka det totala

byggandet. Vid en sådan omläggning av

bostadspolitiken bör

- regelverket för byggande av bostäder förenklas,

skatten på byggande och boende sänkas,

konkurrensen på byggmarknaden stärkas,

skattefrihet för uthyrning av del av bostad

införas,

omvandling från lokaler till bostäder underlättas

och

staten driva en offensiv markpolitik.

Det är enligt motion Kr3 (kd) yrkande 19 angeläget

att skapa enklare bo-städer som en brygga mellan

föräldrahemmet och ett eget boende. Bostads-bristen,

som är som störst i storstadsområden och på

högskoleorter, måste byggas bort genom en kraftigt

ökad nyproduktion. Endast på detta sätt kan unga ges

tillträde till bostadsmarknaden. Ett ökat

bostadsbyggande bör en-

ligt motionen därför stimuleras genom

halverad byggmoms och slopad fastighetsskatt,

åtgärder för bättre konkurrens i byggsektorn,

förenklad planprocess,

införande av nytt investeringsbidrag för

studentbostäder samt

skattefrihet för uthyrning av del av egen bostad.

Utan något formellt yrkande uttalas i motion Kr4 (c)

att bostadspolitiken

inte håller måttet och att de bostadspolitiska målen

inte uppnås. Lösningen

på dessa problem ligger inte i att ständigt komma

med nya statliga inve-steringsbidrag. Enligt

motionen måste politiken i stället reformeras genom

att

regelverket förenklas,

skatterna sänks på både byggande och boende,

ett investeringsstöd för studentbostäder införs

samt

hyressättningssystemet reformeras.

Dessutom uttalas att det behövs en bostadsminister

med helhetsansvar i

stället för den bostadssamordnare som regeringen

förordar.

Utskottets ställningstagande

Bostadsförsörjning för ungdomar

Bostadsutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck

i proposi-tionen - att åtgärder måste vidtas för att

underlätta för ungdomar att få en egen bostad. Inte

minst i våra tillväxtregioner är situationen sådan

att det erfordras särskilda insatser riktade mot

ungdomar. Samtidigt kan utskottet konstatera att det

inte är regeringens avsikt att lösa alla de frågor

som rör ungdomar genom den ungdomspolitiska

proposition som nu lagts fram. Pro-positionen är

snarare ett uttryck för de ambitioner som regeringen

har på

en rad områden när det gäller att vidta åtgärder som

riktar sig mot ungdo-

mar. Det är också mot den bakgrunden som riksdagen

inte nu föreläggs

några förslag när det gäller bostadsförsörjningen

för ungdomar. Även om

det finns anledning att vidta åtgärder som direkt

avser denna grupp måste naturligtvis utgångspunkten

vara att den generella bostadspolitiken skall

svara såväl mot ungdomars som mot övriga gruppers

behov. En avgörande

roll i dessa strävanden spelar tillgången på

bostäder. Vad som erfordras är alltså i första hand

en bostadspolitik som ger förutsättningar för ny-

och ombyggnad av bostäder i tillräcklig omfattning.

Som redovisas i propositionen har också en rad

åtgärder vidtagits för att öka bostadsbyggandet i

landet. Det gäller det tillfälliga

investeringsbidraget för nybyggnad av hyresbostä-

der på orter med bostadsbrist samt den särskilda

investeringsstimulansen för att främja byggande av

vissa mindre bostäder. Även stödet till byggande av

studentbostäder har här spelat en betydande roll.

Regeringen uttalar i propositionen att

ungdomspolitiken inte i första hand skall vara ett

eget politikområde utan att ungdomspolitikens mål

skall ge-nomsyra alla politikområden. Utskottet

delar denna uppfattning. För att de ungdomspolitiska

målen skall få ett verkligt genomslag fordras att de

beak-

tas inte bara när ungdomsfrågor i snäv bemärkelse

diskuteras utan att det

tas hänsyn till dem i alla de sammanhang där

ungdomar och ungdomars förutsättningar påverkas. Med

denna utgångspunkt bör sålunda de för ung-domar

specifika kraven på och förutsättningarna för ett

eget boende i första hand komma till uttryck i de

allmänna bostadspolitiska insatserna. Det hindrar

dock inte att det från tid till annan kan finnas

behov av insatser som

riktar sig direkt till ungdomar. Ett exempel på

detta är de insatser som under senare år gjorts för

att öka tillgången på bostäder för studenter.

Samtidigt

är det viktigt att på detta sätt riktade åtgärder

inte står i strid med de all-männa bostadspolitiska

strävanden som bör prägla en långsiktigt hållbar

politik.

Utan att föregå den kommande behandlingen av

förslag i budgetproposi-tionen och motioner om

bostadspolitiska insatser och om bostadspolitikens

utformning kan utskottet inte finna att de av

regeringen nu aviserade insat-serna skulle stå i

något som helst motsatsförhållande till de

målsättningar

som vägleder bostadspolitiken. Det finns mot den

bakgrunden inte anled-ningatt, som motionärerna

föreslår, avvisa de av regeringen aviserade

insatserna. På en punkt, tillsättandet av en

ungdomsbostadssamordnare, kommer dessutom utskottet

och riksdagen att redan senare i höst ta ställ-

ning till ett sådant förslag i budgetpropositionen.

Inte heller när det gäller förslagen om

bostadspolitikens allmänna utformning är utskottet

berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna.

De förslag som där förs fram är

utan undantag förslag som bostadsutskottet och

riksdagen tidigare tagit ställ-ning till, och som då

avvisats.

Mot den ovan i korthet redovisade bakgrunden bör

enligt utskottets me-ning motionerna 2004/05:Kr1 (m)

yrkande 9, 2004/05:Kr2 (fp) yrkande 20 samt

2004/05:Kr3 (kd) yrkande 19 liksom de motivledes

redovisade försla-gen i motion 2004/05:Kr4 (c)

avvisas av riksdagen. Motionerna avstyrks sålunda.

Stockholm den 21 oktober 2004

På bostadsutskottets vägnar

Ragnwi Marcelind

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ragnwi

Marcelind (kd), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström

(fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Maria Öberg (s), Peter

Danielsson

(m), Mariam Osman Sherifay (s), Lars Tysklind (fp),

Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Ewa Thalén

Finné (m), Sten Lundström (v), Helena Hillar

Rosenqvist (mp), Leif Jakobsson (s) och Mariann

Ytterberg (s).

Avvikande meningar

1. Bostadsförsörjning för ungdomar (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Ewa

Thalén Finné (m) anför:

För många ungdomar och studerande är det både svårt

och kostsamt att

skaffa sig en egen bostad. I tillväxtområden och på

utbildningsorter kan det rentav vara näst intill

omöjligt. Det skulle dock inte behöva vara så. Med

bättre näringslivspolitik och högre tillväxt hade

fler ungdomar haft en bätt-

re ställning på arbetsmarknaden, och därmed mindre

problem att få teckna hyreskontrakt eller att kunna

köpa en bostadsrätt. Samtidigt har naturligt-

vis den socialdemokratiska bostadspolitiken en

avgörande del i den upp-komna situationen. Det går

helt enkelt inte att med dagens politik på kort

sikt bygga bort bostadsbristen.

Trots att behovet av bostäder är akut för unga och

studerande finns det

i regeringens ungdomspolitiska proposition inte

några som helst konkreta åtgärder för att avhjälpa

ungas problem på bostadsmarknaden. Det är natur-

ligtvis inte tillräckligt att, som regeringen gör,

redovisa allmänt hållna bedömningar som att det på

bygg- och bostadsområdet behövs ännu en samordnare

och att Boverkets Byggkostnadsforum bör beakta

behovet av

bra och billiga bostäder för unga samt att särskilda

åtgärder för att under-

lätta ungdomars tillträde till bostadsmarknaden bör

vidtas. Vi kan mot den bakgrunden bara beklaga att

regeringen inte tar tillfället i akt och ger riks-

dagen konkreta förslag att ta ställning till.

Även om vi ställer oss kritiska till mycket av vad

regeringen skriver i propositionen i nämnda del

måste vi icke desto mindre ge vårt helhjärtade stöd

till idén om att underlätta för ungdomar att äga sin

bostad. Vi anser därför att riksdagen bör begära att

regeringen återkommer med förslag om åtgärder för

att stimulera sparande och ägande på

bostadsmarknaden. Detta måste enligt vår mening

kunna ske utan att en bostadspolitisk samordnare

tillsätts.

I frånvaron av förslag från regeringens sida vill

vi dessutom föra fram

ett förslag för att underlätta ungdomars inträde på

bostadsmarknaden. På

flera tillväxt- och utbildningsorter skulle bostäder

kunna frigöras genom enklare och mer generösa

skatteregler. Vi anser mot den bakgrunden att en del

i stadigvarande bostad, efter norskt mönster, skall

kunna hyras ut med skattelättnad för uthyraren. Det

är enligt vår mening det absolut snabbaste sättet

att enkelt och billigt få fram bostäder på tillväxt-

och universitetsorter.

Vad vi nu med anslutning till förslagen i motion

2004/05:Kr1 (m) yrkan-

de 9 anfört om bostadsförsörjningen för ungdomar bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Bostadsförsörjning för ungdomar (fp)

Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:

När bostadsbristen nu kopplar ett allt hårdare

grepp om Sverige - sex av

tio bor i dag i en kommun med bostadsbrist - är det

de unga som drabbas värst. Undersökningar från bl.a.

Hyresgästföreningen visar att särskilt ung-domar har

fått det allt svårare att finna en egen bostad.

Ungdomarnas svårigheter på bostadsmarknaden har inte

bara sin grund i bristen på bostäder, till

svårigheterna har också bidragit den kraftiga

ökningen av ungdoms-arbetslösheten. Dessutom har

studenternas ekonomiska standard försämrats med

drygt 40 % de senaste 15 åren. Sammantaget innebär

detta att de ung-

as möjligheter att få en egen bostad drastiskt har

försämrats de senaste åren.

De åtgärder som regeringen hittills har vidtagit

för att komma till rätta

med bostadsbristen har visat sig inte ha någon

som helst effekt på byggan-

det. Vi ser det som ytterligare ett bevis på att

subventioner eller andra

ingrepp inte löser några problem. Inte heller de

åtgärder som regeringen nu aviserar skapar

förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Det

gäller så-

väl tillsättandet av en bostadssamordnare som att

uppmärksamhet ges åt pilotprojekt. Vi liberaler

vill i stället lägga om bostadspolitiken och sär-

skilt då i de delar som den riktar sig till

ungdomar. Sammanfattningsvis vill

vi vidta följande åtgärder.

Ett ökat bostadsbyggande måste ställas i fokus.

Flyttkedjor måste skapas, eftersom de är viktiga

för att frigöra småbilliga bostäder i det

befintliga beståndet.

Det ekonomiska stödet till studerande måste öka.

Bullernormerna måste ses över för att fortsatt

byggande av små bostäder skall bli möjligt .

Även unga bör ges möjlighet att äga sin bostad,

varför statens roll i detta avseende bör utredas.

Förenkling av regelverket: Dagens alltför

krångliga byggregler m.m.

leder till högre kostnader i byggandet och

boendet.

Införande av ägarlägenheter: Det måste bli

tillåtet att också äga sin lägenhet.

Sänkta skatter på byggande och boende:

Bostadskostnaderna måste sänkas genom sänkt

fastighetsskatt och sänkta skatter på arbete.

Ökad konkurrens på byggmarknaden: Konkurrensen på

byggmarknaden måste stärkas genom krafttag mot

karteller och prissamarbete.

Skattefri uthyrning av del av bostad:

Skattefrihet vid uthyrning skulle kunna ge tak

över huvudet för många ungdomar.

Ökad flexibilitet i användningen av byggnader:

Genom att göra det lättare att omvandla lokaler

till bostäder kan tillgången på bostäder öka.

En offensiv statlig markpolitik: Genom att bl.a.

upplåta statlig mark till studentbostäder går det

att på 15 veckor bygga färdiga lägenheter i

moduler.

Vad vi nu i korthet anfört om inriktningen av en ny

bygg- och bostadspo-

litik för att förbättra bostadsförsörjningen för

ungdomar bör riksdagen med anslutning till motion

2004/05:Kr2 (fp) yrkande 20 som sin mening ge re-

geringen till känna.

3. Bostadsförsörjning för ungdomar (kd)

Ragnwi Marcelind (kd) anför:

Under senare år har bostadsbristen ökat i framför

allt våra tillväxtområden. Det är en utveckling som

särskilt drabbar ungdomar. Enligt en undersök-

ning som genomförts av Hyresgästernas Riksförbund

bor nästan var femte person mellan 20 och 27 år kvar

hos sina föräldrar. Det är en högre andel jämfört

med tidigare undersökningar. För att inte

situationen skall förvär-

ras ytterligare utan i stället förbättras måste en

rad åtgärder vidtas.

Det är mot den bakgrunden angeläget att skapa

enklare bostäder som en brygga mellan föräldrahemmet

och ett mera stabilt eget boende. Nyproduk-tionen av

bostäder måste öka kraftigt, särskilt i

storstadsområden och på högskoleorter. Även om

nytillskottet mest består av dyrare hyresbostäder

och bostadsrätter, så bidrar naturligtvis även dessa

bostäder till att öka rör-ligheten på

bostadsmarknaden. För varje ny bostad bildas det

flyttkedjor

som i många fall leder till att också ungdomar kan

få en bostad. Samtidigt finns det ett behov av nya

bostäder som i första hand är avsedda för ung-domar.

Det är därför viktigt att de goda erfarenheterna av

och de nya idéerna kring billiga och bra

ungdomsbostäder som redan nu finns tas till vara ge-

nom att de sprids till dem som verkar i bygg- och

bostadssektorn.

Även om regeringen nu aviserar några bra förslag

när det gäller ungas boende - en nationell

bostadssamordnare och statliga lånegarantier - är

detta inte tillräckligt.

För att öka byggandet måste en rad åtgärder vidtas.

Det gäller bl.a.

1. halverad byggmoms och slopad fastighetsskatt,

2.

3. åtgärder för bättre konkurrens i byggsektorn,

4.

5. förenklad planprocess,

6.

7. införande av nytt investeringsbidrag för

studentbostäder samt

8.

9. skattefrihet för uthyrning av del av egen bostad.

10.

Genom dessa åtgärder kan byggkostnaderna och därmed

också boendekost-naderna sänkas. En ytterligare

möjlighet att få ned boendekostnaderna är att öka

självförvaltningen. Om ungdomar själva har möjlighet

att delta i sköt-

sel och underhåll kan hyrorna hållas lägre.

Bostadssituationen för studenter är särskilt

bekymmersam på många uni-versitets- och

högskoleorter. Situationen kräver att både staten

och kommu-nerna tar sitt ansvar för att lösa

problemen. Vi kristdemokrater har därför i vårt

budgetalternativ för 2005 föreslagit att det skall

införas ett nytt inve-steringsbidrag på 30 miljoner

kronor per år för byggande av studentbostäder.

Vad jag nu anfört om åtgärder för att förbättra

bostadsförsörjningen för ungdomar bör riksdagen med

anslutning till motion 2004/05:Kr3 (kd) yr-kande 19

som sin mening ge regeringen till känna.

4. Bostadsförsörjning för ungdomar (c)

Rigmor Stenmark (c) anför:

Tak över huvudet, mat för dagen och ett arbete är

grundläggande behov hos oss alla. I dag råder det

brist på bostäder. Inte minst för ungdomar är detta

ett problem som måste lösas. Den främsta orsaken

till detta är att den för-

da bostadspolitiken inte svarar mot de

bostadspolitiska målen "att alla skall ges

förutsättningar att leva i goda bostäder till

rimliga kostnader i en stimu-lerande och trygg miljö

inom långsiktigt hållbara ramar".

Lösningen på dagens problem är dock inte som

regeringen tycks tro, att ständigt införa nya

statliga investeringsbidrag. I stället måste hela

bostads-politiken reformeras. Utgångspunkten för den

omläggning av bostadspoliti-ken som jag och

Centerpartiet förordar är att åtgärderna skall leda

till ett

ökat bostadsbyggande. För att åstadkomma detta måste

- regelverket för byggande förenklas,

-

- skatterna sänkas på både byggande och

boende samt

-

- hyressättningssystemet reformeras.

-

Ett förenklat regelverk tillsammans med sänkta

skatter på byggande och boende leder till sänkta

byggkostnader och lägre boendekostnader, vilket i

sin tur ger förutsättningar för ett ökat

bostadsbyggande. I detta samman-

hang spelar också en reformering av

hyressättningssystemet en avgörande roll. Det är väl

känt att dagens system bidrar till en minskad

rörlighet och

ett ökat andrahandsboende liksom till förekomsten av

svarthandel med bo-städer.

Även om det finns principiella invändningar mot

olika former av inve-steringsstöd är

bostadssituationen för många studenter i dag sådan

att ett

stöd trots detta bör införas för denna grupp. Det

bör utformas som ett stat-

ligt bidrag som är direkt riktat till

studentbostäder. Stödet bör vara perma-

nent så länge dagens bostadssituation består.

Regeringens ställningstagande innebär att en

nationell bostadssamordna

re skall tillsättas för att under en treårsperiod

arbeta med frågor om ungdomars bostadsförsörjning.

Enligt min och Centerpartiets mening måste dessa

frågor hanteras på ett tydligare och mera påtagligt

sätt. Vad som erfordras är i stället en

bostadsminister med ett helhetsansvar för frågor om

byggande och boende. Inte minst de senaste årens

utveckling visar på följderna av ett delat och

oklart ansvar för den så viktiga bostadspolitiken.

Vad jag nu med anledning av motion 2004/05:Kr4 (c)

anfört om åtgär-

der för att förbättra bostadsförsörjningen för

ungdomar bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening.

Bilaga 5

EU-frågor, Meddelande från kommissionen till rådet

m.m.

Propositionen

Europeiska kommissionen antog den 21 november 2001

sin vitbok "Nya insatser för Europas ungdom" med

förslag om ett utökat samarbete på ungdomsområdet.

Som en del i uppföljningen av vitboken, beslutade

ungdomsministrarna vid rådsmötet den 30 maj 2002 att

anta ett nytt ramverk för det fördjupade europeiska

samarbetet på ungdomsområdet. Inom ramen för detta

arbete, och i enlighet med subsidiaritetsprincipen,

skall den öppna samordningsmetoden användas inom

fyra prioriterade områden: inflytande och

delaktighet, information, volontärverksamhet och

bättre kunskap om unga.

Ungdomsministrarna har vid rådsmötet den 24- 25

november 2003 enats om gemensamma mål för två av

områdena, nämligen inflytande och delaktighet samt

information. Ungdomars inflytande och delaktighet i

samhällslivet utgör själva kärnan i svensk

ungdomspolitik. Beträffande information till

ungdomar avser regeringen att ge Ungdomsstyrelsen i

uppdrag att undersöka ungdomars egen syn på

befintlig information som berör EU samt att

kartlägga behovet av särskilt riktad

ungdomsinformation i Sverige.

Ungdomsministrarna skall också enligt ramverket

från maj 2002 verka för att ungdomsperspektivet

beaktas på vissa områden som särskilt berör

ungdomar, nämligen utbildning, livslångt lärande,

rörlighet, arbetsmarknad och social integration,

rasism och främlingsfientlighet samt

självständighetsfrågor. Tidsplanen för detta arbete

följer processerna inom berörda politikområden.

Regeringen lägger stor vikt vid det

sektorsövergripande samarbetet och anser i detta

sammanhang att det även är viktigt att stödja

kommissionen i strävandena att anamma ett liknande

arbetssätt. Regeringen vill särskilt betona

betydelsen av att kommissionen fortsätter arbetet

med självständighetsfrågorna.

Kommissionen presenterade ett förslag till nästa

generations ungdomsprogram i juli 2004, som

förväntas träda i kraft den 1 januari 2007.

Rådet kommer att påbörja förhandlingar om förslaget

under hösten 2004.

Nationella konsultationer och utvärderingar visar

att det nuvarande programmet "Ungdom" i hög grad har

lyckats nå de uppsatta målen och prioriteringarna.

Till dessa hör bland annat att många ungdomar har

fått internationella erfarenheter som de troligtvis

inte hade fått annars, att erfarenheterna fått

betydelse för den personliga utvecklingen samt att

språkkunskaperna bland deltagarna ökat, liksom

förståelsen för Europas kulturella mångfald.

Effekterna kan avläsas tydligast hos ungdomar som

annars har begränsade möjligheter till

internationella erfarenheter. Regeringen avser att

verka för att de svagheter som har upptäckts

åtgärdas. Programmet skall i ännu större

utsträckning kunna nå ungdomar, lokala samhällen och

organisationer. Användarnas och framförallt

ungdomarnas behov skall tas till vara och förvaltas

bättre i framtiden.

Vidare betonar regeringen vikten av ett nära

samband mellan det framtida programmet och

prioriteringarna för det övriga samarbetet på

ungdomsområdet. Kunskapen om det icke-formella och

det informella lärandet bör förbättras i syfte att

höja statusen på dessa. Regeringen vill också

framhålla betydelsen av att det framtida programmet

utformas så användarvänligt som möjligt för

ungdomar. Det gäller såväl programmets innehåll och

utformning som information om det. Regeringen kommer

att aktivt sträva efter att gruppen ungdomar med

färre möjligheter prioriteras i det nya

ungdomsprogrammet. Regeringen kommer också att verka

för att det nya ungdomsprogrammet

jämställdhetsintegreras och utgår ifrån flickors och

pojkars olika behov, situation och livsvillkor.

Med anledning av utvidgningen av EU vill

regeringen understryka vikten av ett ökat

informationsutbyte och nätverksbyggande med de nya

medlemsstaterna, men även med de nya gränsstaterna

till EU.

Meddelande från Kommissionen till Rådet

Meddelandet redovisar uppföljning av vitboken "Nya

insatser för Europas ungdom"; åtgärder som vidtagits

inom ramen för det europeiska samarbetet på

ungdomsrådet.

I meddelandet redogörs för det europeiska

samarbetet på ungdomsområdet där kommissionens

vitboken, Nya insatser för Europas ungdom, och

ramarna som upprättades med utgångspunkt i vitboken

och som beslutades vid rådsmötet i maj 2002 utgör

basen.

Nedan redovisas delar ur meddelandet.

Kommissionen påpekar att ramarna består av två

delar som kompletterar varandra:

a) Tillämpning av den öppna samordningsmetoden på

de tematiska prioriteringar som är specifika för

ungdomsområdet. De fyra tematiska

prioriteringarna är: 1) delaktighet, 2)

information, 3) volontärtjänst för ungdomar och

4) bättre kunskaper om ungdomars situation.

Rådet antog de gemensamma målen för delaktighet

och för information till ungdomar i sin

resolution i november 2003. Förslagen om

gemensamma mål för volontärtjänst och för bättre

kunskaper om ungdomars situation antogs av

kommissionen i april 2004. De torde bli föremål

för rådsresolution i november 2004.

Medlemsstaternas arbete med att förverkliga de

gemensamma målen är avgörande för hur

framgångsrik den öppna samordningsmetoden blir.

Varje medlemsstat bör utifrån situationen i det

egna landet utforma en handlingsplan i syfte att

uppnå de mål man har kommit överens om.

b) Ökat hänsynstagande till ungdomsfrågor i övrig

politik. De politikområden och program som

behöver ges en förstärkt ungdomsdimension är:

utbildning och livslångt lärande, rörlighet,

sysselsättning och social integration samt kampen

mot rasism och främlingsfientlighet.

De olika politikområden som i vitboken angavs som

prioriterade har alla ägnats särskild

uppmärksamhet så att ungdomsfrågorna beaktas inom

dessa politikområden.

Genom de initiativ som tagits är det nu möjligt

att skapa förbindelser som kan underlätta det

nödvändiga samspelet mellan olika metoder,

handlingsplaner och program.

Resultaten är uppmuntrande, men de första

erfarenheterna visar på följande:

Om man ska kunna påverka ungdomar krävs en bättre

inblick i deras situation i förhållande till

dessa politikområden. Därför är det viktigt att

skaffa sig bättre kunskaper om ungdomsområdet.

Det är nödvändigt att mobilisera alla ansvariga

(politiker och ungdomsorganisationer) på alla

nivåer (lokalt, regionalt, nationellt och

europeisk) om verklig effektivitet ska kunna

uppnås.

Slutsatser

Kommissionen uppmanar rådet att notera de

resultat som uppnåtts vid genomförandet av det

europeiska samarbetet på ungdomsområdet.

Alla åtaganden som följer av kommissionens

vitbok har fullgjorts. Det har skapats enhetliga

ramar för samarbetet. Ungdomar,

ungdomsorganisationer, offentliga myndigheter,

ministrar och EU-institutioner har engagerats i

stor utsträckning.

EU står dock redan inför nya utmaningar på

ungdomsområdet. Man måste undvika att en

avmattning skapas i kölvattnet på den dynamik som

vitboken gav upphov till. När väl det nya

fördraget om konstitutionen har ratificerats

krävs det nya åtgärder, eftersom samhället i

allmänhet och ungdomar i synnerhet genomgår en

snabb utveckling.

Kommissionen anser därför att rådets

uppmärksamhet bör fästas på följande aspekter:

En diskussion behövs om de prioriteringar i

ramarna för det europeiska samarbetet på

ungdomsområdet som bör styra de ungdomspolitiska

insatserna under kommande år (en utveckling av de

nuvarande prioriteringarna såväl som nya

prioriteringar).

Balansen mellan flexibilitet i den öppna

samordningsmetoden på ungomsområdet bör ses över.

Den öppna samordningsmetoden bör leda till

effektiva insatser i medlemsstaterna, bland annat

för att ungdomarnas stöd och engagemang för denna

process ska förbli garanterad även i

fortsättningen.

Samrådet med ungdomar bör vara kontinuerligt,

strukturerat och effektivt såväl på nationell som

europeisk nivå.

Kommissionen kommer att överlämna dessa slutsatser

till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och

sociala kommittén och Regionkommittén.