Bet. 2004/05:KRU3

Kulturutskottets betänkande

2004/05:KRU3

Vissa ändringar på spel- och lotteriområdet

Sammanfattning

Kulturutskottet tillstyrker de ändringar i automatspelslagen och

lotterilagen som regeringen föreslår i proposition 2004/05:3.

Ändringen i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel innebär

att Lotteriinspektionen tar över socialnämndernas ansvar för

tillståndsgivningen för och tillsynen av förströelseautomater, dvs. sådana

spelautomater som inte ger vinst eller endast vinst i form av frispel

på automaten. Dit hör bl.a. flipperspel, skjutare, målspel och TV-spel.

För att få tillstånd att anordna bingospel krävs i dag att bingospelet

kan väntas ge sammanslutningen en skälig avkastning. Regeringen föreslår

att det i lotterilagen (1994:1000) tas in en föreskrift om att även

avkastningen från spel på eventuella värdeautomater i samma lokal ska

beaktas vid tillståndsgivningen. Det ger fler bingoanordnare möjlighet

att få behålla sina tillstånd.

Lotterilagen ändras också på så sätt att Lotteriinspektionen ges möjlighet

att medge undantag från förbudet att ge kredit för insatser i lotteriet

när det finns synnerliga skäl.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. För förströelseautomater

för vilka tillstånd har meddelats tidigare föreslås särskilda

övergångsbestämmelser.

Såväl Kristdemokraterna som Vänsterpartiet reserverar sig mot de föreslagna

ändringarna i lotterilagen. Vänsterpartiet begär dock att regeringen

ska återkomma med ett nytt förslag där undantag från kreditförbudet

endast görs för näringsidkare. I en reservation motsätter sig Vänsterpartiet

också den föreslagna ändringen i automatspelslagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ändringar i automatspelslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:636)

om anordnande av visst automatspel. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:3 punkt 1 och avslår motion 2004/05:Kr6 yrkande 1.

Reservation 1 (v)

2. Avkastningskravet för anordnare av bingospel

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) såvitt avser 22 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:3 punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2004/05:Kr5 yrkande

1 och 2004/05:Kr6 yrkande 3.

Reservation 2 (kd, v)

3. Undantag från lotterilagens kreditförbud

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) såvitt avser 37 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:3 punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2004/05:Kr5 yrkande

2 och 2004/05:Kr6 yrkande 2.

Reservation 3 (v)

Reservation 4 (kd)

Stockholm den 9 november 2004

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),

Annika Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius

(s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s),

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda Ernkrans (s), Göran Persson i

Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),

Rossana Dinamarca (v), Hans Backman (fp), Lars-Ivar Ericson (c) och

Henrik Westman (m).

Redogörelse för ärendet

Regeringen beslutade den 19 maj 2004 att tillkalla en särskild utredare

för att göra en översyn av lotterilagen (dir. 2004:76). Översynen anses

nödvändig med hänsyn till att den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen

fört med sig stora förändringar på spel- och lotteriområdet. Utredningsmannen

ska även beakta utvecklingen inom EG-rätten, särskilt EG-domstolens

rättspraxis på området. Enligt direktiven ska utredaren ha slutfört

sitt uppdrag senast den 15 december 2005. Det står honom dock fritt att

dessförinnan redovisa delar av sitt arbete i ett eller flera delbetänkanden.

I proposition 2004/05:3 föreslås att tillståndsgivningen för spel och

lotterier ändras i tre avseenden. Lotteriinspektionen ska ta över

ansvaret som tillstånds- och tillsynsmyndighet för s.k. förströelseautomater

från socialnämnderna. Vidare ska tillståndsmyndigheterna ta hänsyn till

inte bara den framtida avkastningen från bingospel utan också avkastningen

från eventuella värdeautomater i samma lokal när tillstånd för att få

anordna bingospel prövas. En förutsättning för att tillstånd ska kunna

beviljas är att bingospelet kan väntas ge sammanslutningen en skälig

avkastning. Slutligen ska Lotteriinspektionen få möjlighet att medge

undantag från lotterilagens förbud att ge kredit för insatser i lotterier

när det finns synnerliga skäl.

Förslagen föranleder ändringar i dels lagen (1982:636) om anordnande av

visst automatspel, dels lotterilagen (1994:1000). De senare ändringarna

har granskats av Lagrådet som lämnat dem utan erinran. Däremot har

ändringarna i lagen om anordnande av visst automatspel inte prövats av

Lagrådet. Enligt regeringen rör det sig om författningstekniskt

okomplicerade ändringar och så enkla frågor att Lagrådets hörande saknar

betydelse.

Utskottet har valt att i detta sammanhang behandla endast propositionens

förslag och de båda motioner som väckts med anledning av propositionen.

Spel- och lotterifrågor tas också upp i ett stort antal motioner som

väckts under allmänna motionstiden 2003 och 2004 och som hänvisats till

utskottet. Dessa motioner kommer utskottet att behandla i ett särskilt

betänkande vid ett senare tillfälle.

Utskottets överväganden

Ändringar i automatspelslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Lotteriinspektionen ska

överta socialnämndernas uppgifter enligt lagen (1982:636) om anordnande

av visst automatspel.

Jämför reservation 1 (v).

Propositionen

Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen ska ta över socialnämndernas

uppgifter enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.

Det gäller tillståndsgivning för och tillsyn av spel med förströelseautomater,

dvs. sådana spelautomater som inte ger vinst eller endast vinst i form

av frispel på automaten. Dit hör bl.a. flipperspel, skjutare, målspel

och TV-spel. Förslaget motiveras i propositionen med att den kommunala

tillståndsgivningen i många fall inte fungerar tillfredsställande. Stora

samordningsvinster kan också göras om Lotteriinspektionen får ta över

dessa uppgifter, eftersom inspektionen redan i dag är tillståndsmyndighet

enligt lotterilagen för bl.a. varuspelsautomater och restaurangkasinospel,

vilket är spelformer som ofta förekommer ihop med förströelseautomater.

Enligt lagförslaget får Lotteriinspektionen inte bevilja tillstånd för

spel med förströelseautomater utan att polismyndigheten och berörd kommun

hörts i ärendet. Kommunerna har värdefull kunskap om de tilltänkta

spelplatserna och andra lokala förhållanden av betydelse för

tillståndsgivningen,

framhåller regeringen.

För sitt arbete med tillståndgivningen och tillsynen ska Lotteriinspektionen

få ta ut avgifter enligt föreskrifter som regeringen fastställer.

Lotteriinspektionens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

De nya bestämmelserna i lagen om anordnande av visst automatspel föreslås

träda i kraft den 1 januari 2005. Tillstånd som har meddelats med stöd

av äldre bestämmelser och vars giltighet löper ut före den 1 april 2006

ska fortsätta att gälla till dess giltighetstiden löper ut. Övriga

tillstånd med längre giltighetstid löper ut den 1 april 2006. Har beslut

meddelats före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla för

överklagande och vid handläggningen av överklagandet.

Propositionen bygger i denna del på förslag som lagts fram av

Lotterilagsutredningen i det slutbetänkande utredningen överlämnade i juli

2000, Från tombola till Internet - översyn av lotterilagstiftningen

(SOU 2000:50). I propositionen tar regeringen också upp Lotterilagsutredningens

övriga förslag om förströelseautomater men avstår från att föra dem

vidare till riksdagen som lagändringar.

Det gäller utredningens förslag om att man ska kräva typgodkännande av

spelautomater, något regeringen varken finner möjligt eller önskvärt

med tanke på att det numera i snart sagt varje hem finns apparater som,

beroende på hur de används, skulle kunna klassificeras som spelautomater.

Det gäller vidare utredningens förslag om att upphäva automatspelslagen

och i stället föra in bestämmelserna om förströelseautomater i lotterilagen,

något som regeringen finner principiellt betänkligt eftersom en verksamhet

som inte utgör lotteri då skulle komma att regleras i lotterilagen.

Det gäller slutligen också utredningens förslag att i lagen föreskriva

att tillstånd för automatspel ska vara tidsbegränsade, något regeringen

inte finner nödvändigt eftersom de nuvarande bestämmelserna inte hindrar

beslutsmyndigheten från att begränsa tillståndens giltighet.

Motionen

Vänsterpartiet avvisar i motion Kr6 den föreslagna ändringen i lagen

(1982:636) om anordnande av visst automatspel (yrkande 1).

Motionärerna anser att det är socialnämnderna som har den lokala kunskapen

och som har möjlighet att agera på individnivå och som kan ingripa i

förebyggande syfte när problem kring spelandet uppstår eller hotar att

uppstå. De motsätter sig därför att ansvaret för tillstånd och tillsyn

av förströelseautomater förs över på Lotteriinspektionen. De brister

som i dag finns i den kommunala tillsynen och tillståndsgivningen bör

i stället åtgärdas genom utbildning och riktlinjer för hur dessa

verksamheter ska bedrivas.

Utskottet

Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen ska överta de kommunala

socialnämndernas ansvar för tillståndsgivningen och tillsynen av spel

med förströelseautomater. Detta motsätter sig Vänsterpartiet som anser

att socialnämnderna har den lokala kunskapen och är bäst skickade att

ingripa i förebyggande syfte när problem uppstår.

Utskottet vill med anledning av detta framhålla följande. Lotteriinspektionen

har under 2003 undersökt hur den kommunala tillståndsgivningen enligt

automatspelslagen fungerar. Kartläggningen visar på stora brister och

på att stora skillnader föreligger mellan kommunerna. Tillståndsgivningen

är enligt Kommunförbundet i många kommuner en marginell arbetsuppgift,

vilket gör att det kan vara svårt att upprätthålla en tillräcklig

kompetens i sådana ärenden. De brister som uppdagats är enligt utskottets

mening av sådan art att enbart utbildningsinsatser och riktlinjer för

hur verksamheten ska bedrivas framstår som otillräckliga för att komma

till rätta med problemen.

Regeringens förslag till lösning innebär att ansvaret för tillståndsgivningen

enligt automatspelslagen förs över på Lotteriinspektionen, en myndighet

med stor kompetens på spelområdet. Vid tillståndsprövningen kommer

kunskapen om de lokala förhållandena att säkerställas genom att

polismyndigheten och berörd kommun alltid ska höras innan tillstånd meddelas.

Eftersom Lotteriinspektionen redan i dag är tillståndsmyndighet enligt

lotterilagen för bl.a. varuspelsautomater och restaurangkasinospel kan

dessutom samordningsvinster göras. I många fall är det nämligen samma

företag som arrangerar sådana spel och spel på förströelseautomater.

Dessutom får man med regeringens förslag en enhetlig tillämpning över

hela landet. Regeringens förslag framstår mot denna bakgrund som

ändamålsenligt.

Enligt utskottets mening bör riksdagen således anta det i propositionen

redovisade förslaget till lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande

av visst automatspel (punkt 1) samt avslå motion Kr6 (v) yrkande 1.

Avkastningskravet för anordnare av bingospel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att även avkastningen från

spel på värdeautomater ska beaktas när tillståndsmyndigheten prövar

tillstånd för att få anordna bingospel.

Jämför reservation 2 (kd, v).

Propositionen

Ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte att främja ett

allmännyttigt ändamål inom landet kan enligt 22 § lotterilagen (1994:1000)

få tillstånd att anordna bingospel. Då krävs emellertid att bingospelet

kan väntas ge sammanslutningen skälig avkastning.

Bingospelandet har på senare år minskat i omfattning, vilket medfört

att alltfler tillståndsinnehavare fått svårt att uppfylla detta

avkastningskrav.

Samtidigt gäller att AB Svenska Spel har placerat ut värdeautomater -

s.k. Miss Vegas-automater - i flera av landets bingohallar. Totalt fanns

405 sådana automater utplacerade vid det senaste årsskiftet. Dessa gav

under 2003 ett överskott på 213 miljoner kronor. En del av detta överskott

tillfaller bingospelsanordnarna.

När tillståndsmyndigheten vid prövningen enligt 22 § första stycket 4

lotterilagen bedömer avkastningskravet medger inte de nuvarande

bestämmelserna att hänsyn tas till avkastningen från eventuella värdeautomater

i samma lokal. I några fall leder det till att ansökningar avslås trots

att den samlade spelverksamheten i lokalen kan antas ge skälig avkastning.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det är rimligt att man vid

bedömningen av avkastningskravet beaktar all spelverksamhet som bedrivs

i spellokalen. Hänsyn bör således tas även till den avkastning som

värdeautomatspelet väntas ge. För att undvika att värdeautomatspelandet

tar över i bingohallar har regeringen för avsikt att verka för en

begränsning av avkastningen på värdeautomater så att denna inte överstiger

avkastningen på bingospelet.

Förslaget föranleder en ändring av 22 § lotterilagen. Ändringen föreslås

träda i kraft den 1 januari 2005.

Motionerna

Förslaget till ändrad beräkningsgrund avvisas av Vänsterpartiet och

Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna begär i motion Kr5 att riksdagen avslår den föreslagna

ändringen av avkastningskravet för anordnare av bingospel (yrkande 1).

Motionärerna motsätter sig bestämt att den negativa utvecklingen på

bingomarknaden tas till intäkt för att låta avkastningen från spel på

värdeautomater få ingå i underlaget för tillståndsprövningen. Liksom

Spelberoendes riksförbund anser motionärerna att man med propositionens

förslag riskerar att få en ökning av en, ur spelberoendehänsyn, mycket

negativ spelform.

Vänsterpartiet föreslår i motion Kr6 att riksdagen avslår förslaget

till lag om ändring i 22 § lotterilagen (yrkande 3). Om även avkastningen

från automatspel får beaktas när tillstånd för bingospel prövas anser

motionärerna att en i spelberoendehänseende mycket negativ spelform kan

komma att öka. Trots regeringens uttalade avsikt att verka för en

begränsning av avkastningen på värdeautomater anser motionärerna att risken

är överhängande för att förslaget kommer att leda till ett ökat spelande

på de starkt beroendeframkallande värdeautomaterna.

Utskottet

För att en förening ska få ordna bingospel krävs normalt att bingospelet

kommer att ge föreningen en skälig avkastning. I takt med att intresset

för denna spelform avtagit har alltfler tillståndsinnehavare fått svårt

att uppfylla detta avkastningskrav. Regeringen föreslår därför att även

överskottet från eventuella värdeautomater i samma lokal ska få räknas

in i bedömningsunderlaget.

Utskottet anser i likhet med regeringen och motionärerna att det är

viktigt att man uppmärksammar förslagets inverkan på spelberoendet. Det

kan då konstateras att den ändrade beräkningsgrunden i sig inte har

någon omedelbar effekt på spelberoendet. Den innebär ju endast att

förutsättningarna för att starta eller bedriva bingoverksamhet förbättras

för de föreningar som också har värdeautomater i samma lokal. Indirekt

kan dock följden bli den att bingoarrangörer önskar få fler värdeautomater

utplacerade i sina lokaler för att på så sätt uppnå en högre avkastning

och säkerställa en fortsatt bingoverksamhet. Möjligheterna att göra det

är dock begränsade. Totalt finns för närvarande ca 410 Miss Vegas-automater

utplacerade i bingohallar. Detta är den enda typ av värdeautomat som

förekommer i bingohallar. I landet finns ca 95 bingohallar med sådana

värdeautomater. Eftersom AB Svenska Spel har rätt att placera ut högst

500 Miss Vegas-automater i bingohallar kan antalet värdeautomater i

sådana anläggningar öka med högst 90. Till detta kommer att regeringen

har för avsikt att verka för en begränsning som säkerställer att

avkastningen från värdeautomater inte kommer att överstiga avkastningen

från bingospelet. Med hänsyn härtill delar utskottet regeringens

uppfattning att någon risk för ett ökat spelberoende inte kan anses föreligga.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändring

i 22 § lotterilagen (1994:1000) och avstyrker motionerna Kr5 (kd) yrkande

1 och Kr6 (v) yrkande 3.

Undantag från lotterilagens kreditförbud

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Lotteriinspektionen i

enskilda fall ska kunna medge undantag från kreditförbudet i lotterilagen

om det finns synnerliga skäl.

Jämför reservationerna 3 (v) och 4 (kd).

Propositionen

Den som anordnar ett lotteri eller som är ombud för anordnaren får enligt

37 § lotterilagen inte lämna kredit för insatser i lotteriet. Bestämmelsen

har tillkommit för att minimera riskerna för spelmissbruk och de sociala

skadeverkningar detta kan ge upphov till. I förarbetena till

lotterilagen1Proposition 1993/94:182 s. 37. framhålls att spel på kredit i

enskilda fall kan få förödande konsekvenser eftersom deltagarna då

frestas att spela långt över sin ekonomiska förmåga. Ett i det sammanhanget

redovisat exempel är de då förekommande spelen och lotterierna på

071-linjer, som kunde leda till att spelare drog på sig stora skulder

vilka senare skulle betalas över telefonräkningen.

Kreditförbudet har också kommit att omfatta försäljningsformer som inte

användes när den nu aktuella bestämmelsen tillkom för ca 10 år sedan.

Ett exempel som lyfts fram i den nu aktuella propositionen är de

förmedlingsformer som tillämpats av vissa s.k. rikslotterier, dvs. lotterier

som anordnas i flera län. Dessa har under en längre tid förmedlat sina

lottsedlar via postförsändelser mot postförskott. Under senare år har

dessa lotterianordnare övergått till att anlita ombud och - efter en

lagändring som innebar att kreditförbudet kom att omfatta även ombuden

- s.k. servicebolag som skickar lotterna med post till köparen tillsammans

med en faktura. Även om fakturan inte betalas i tid deltar lotterna i

dragningen. Den som inte betalar fakturan blir däremot avstängd från

möjligheten att framöver köpa lotter på detta sätt.

Lottköparna får alltså i detta fall sina lottsedlar innan de betalas,

vilket är en form av kredit. Regeringen anser dock att det snarare rör

sig om ett alternativt betalningssätt än om ett sätt att göra det möjligt

för den som inte har råd att ändå spela. Någon risk för spelmissbruk av

det slag som en gång motiverade införandet av kreditförbudet ger

försäljningsmetoden inte upphov till, framhåller regeringen. I stället rör

det sig om en lösning som är praktisk och ekonomisk för både anordnaren

och lottköparen. Regeringen anser därför att det bör finnas möjlighet

för lotterianordnare att använda sig av ett sådant system vid försäljning

av lotter. I lotterilagen bör därför ges möjlighet till undantag från

förbudet att lämna kredit för insatserna i lotteriet, föreslår regeringen.

Denna möjlighet bör emellertid tillämpas restriktivt, anser regeringen.

För att markera detta föreslår regeringen att man i lagtexten anger

att "synnerliga skäl" ska föreligga för att undantag ska kunna medges.

Synnerliga skäl kan enligt regeringen aldrig föreligga om det rör sig

om en kreditform som innebär risk för spelmissbruk. För att säkerställa

en enhetlig tillämpning ska enligt förslaget Lotteriinspektionen vara

ensam behörig att pröva ansökningar om undantag, oavsett vilken myndighet

som gett tillstånd till lotteriet.

Förslaget föranleder ändring i 37 § lotterilagen.

Den föreslagna ändringen ska enligt propositionen träda i kraft den 1

januari 2005.

Motionerna

Även den föreslagna uppmjukningen av kreditförbudet i lotterilagen

avvisas av Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna begär således i motion Kr5 att riksdagen avslår

propositionens förslag om undantag från förbudet att lämna kredit för

deltagande i lotteri (yrkande 2). Något skäl till att medge ett sådant

undantag finns inte eftersom de uppkomna problemen redan kan lösas på

annat sätt. Motionärerna pekar på möjligheten till förskottsbetalning,

Internetbetalning och autogiro. Den föreslagna lagändringen riskerar

enligt deras mening att skapa otydlighet. Spelberoendeaspekterna har

heller inte genomlysts tillräckligt i förslaget, anser motionärerna.

Vänsterpartiets yrkande i motion Kr6 innebär att riksdagen ska avslå

den föreslagna ändringen i 37 § lotterilagen men samtidigt begära att

regeringen återkommer med ett nytt förslag där möjlighet till undantag

från förbudet mot kredit endast omfattar näringsidkare (yrkande 2).

Regeringens förslag är enligt Vänsterpartiet olyckligt eftersom det kan

bidra till att spelare köper fler lotter än vad deras ekonomi tillåter.

Motionärerna inser att spelombud kan ha behov av att köpa lotter på

kredit. De föreslår därför att kreditmöjligheten ska begränsas till

näringsidkare.

Utskottet

Enligt regeringens förslag ska Lotteriinspektionen kunna medge undantag

från kreditförbudet i lotterilagen om det finns synnerliga skäl. Rekvisitet

synnerliga skäl är ett starkt krav och innebär att denna regel ska

tillämpas restriktivt. Utskottet noterar också att den restriktiva

tillämpningen förutsätter att undantagsregeln bara kan användas i situationer

då det inte finns risk för spelberoende. Att endast Lotteriinspektionen

får medge undantag säkerställer samtidigt att tillämpningen blir enhetlig

över hela landet.

Mot denna bakgrund ser utskottet den föreslagna lösningen som både

praktisk och ändamålsenlig till nytta för såväl anordnare som ombud och

lottköpare. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till ändring

av 37 § lotterilagen och avstyrker motionerna Kr5 (kd) yrkande 2 och

Kr6 (v) yrkande 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ändringar i automatspelslagen, punkt 1 (v)

av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr6 yrkande 1 och avslår proposition 2004/05:3

punkt 1.

Ställningstagande

Regeringens motiv för att lägga över ansvaret för tillstånd för och

tillsyn av förströelseautomatspel på Lotteriinspektionen är att många

socialnämnder saknar erforderlig kompetens, bl.a. för att frekvensen av

ärenden kan vara låg i vissa delar av landet. Regeringen framhåller att

Lotteriinspektionen har hög kompetens inom området samt att berörd kommun

kommer att ges tillfälle att yttra sig, vilket anses eliminera risken

för brist på socialt hänsynstagande vid tillståndsgivning.

Vi anser att det är socialnämnderna som har bäst kännedom om de lokala

förhållandena och som också har bäst förutsättningar att kunna agera

såväl på individnivå som i förebyggande syfte när problem uppstår. De

brister som i dag utmärker tillsynen och tillståndsgivningen bör i

stället åtgärdas genom utbildning och tydliga riktlinjer för hur

verksamheten ska bedrivas.

Den avgift som Lotteriinspektionen föreslås få ta ut bör i stället

kommunerna kunna ta ut. Riksdagen bör bifalla motion Kr6 (v) yrkande 1

och avslå regeringens förslag till ändring i lagen (1982:636) om anordnande

av visst automatspel.

2. Avkastningskravet för anordnare av bingospel, punkt 2 (kd, v)

av Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000) såvitt avser 22 §. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:Kr5 yrkande 1 och 2004/05:Kr6 yrkande 3 och avslår

proposition 2004/05:3 punkt 2 i denna del.

Ställningstagande

Vi instämmer i den kritik som Spelberoendes riksförbund riktat mot

förslaget och avstyrker regeringens förslag till ändring i 22 § lotterilagen.

Med den föreslagna ändringen av beräkningsgrunden för att få anordna

bingospel riskerar man att få en ökning av en i spelberoendehänseende

mycket negativ spelform. Det är inte rimligt att nya tillstånd ska vara

avhängiga av att fler värdeautomater kan placeras ut i bingohallar. Vi

avstyrker därför regeringens förslag till ändring i 22 § lotterilagen

och tillstyrker motionerna Kr5 (kd) yrkande 1 och Kr6 (v) yrkande 3.

3. Undantag från lotterilagens kreditförbud, punkt 3 (v)

av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000) såvitt avser 37 § samt tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförs i reservation 3 om undantag från

kreditförbudet för näringsidkare. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr6

yrkande 2, bifaller delvis motion 2004/05:Kr5 yrkande 2 och avslår

proposition 2004/05:3 punkt 2 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen ska ges möjlighet att vid

synnerliga skäl medge undantag från förbudet att lämna kredit för

deltagande i lotteri. Vi anser att detta är direkt olämpligt eftersom det

kan bidra till att spelare köper fler lotter än vad deras ekonomi

tillåter. Även om lotterianordnaren sätter stopp för fortsatta köp om

betalning inte erhålls, har det då redan hunnit gå för långt. Spelaren

är satt i skuld.

Vi förstår att det kan finnas behov för spelombud att kunna köpa lotter

på kredit. Vi föreslår därför att den föreslagna möjligheten till

undantag endast ska gälla näringsidkare.

Riksdagen bör således bifalla motion Kr6 (v) yrkande 2 och avslå

regeringens förslag till ändring i 37 § lotterilagen (1994:1000). Vidare

bör regeringen återkomma till riksdagen med ett nytt förslag där undantag

från förbud mot kredit endast omfattar näringsidkare. Därmed tillgodoses

i huvudsak förslagen i motion Kr5 (kd) yrkande 2.

4. Undantag från lotterilagens kreditförbud, punkt 3 (kd)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000) såvitt avser 37 §. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr5 yrkande 2, bifaller delvis motion 2004/05:Kr6 yrkande

2 och avslår proposition 2004/05:3 punkt 2 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen ges möjlighet att i enskilda

fall medge undantag från lotterilagens förbud att ge kredit för insatser

i lotterier om det finns synnerliga skäl. Bakgrunden till förslaget är

att vissa s.k. rikslotterier, dvs. lotterier som anordnas i flera län

under en längre tid, har förmedlat sina lottsedlar via postförsändelser

mot postförskott.

Kristdemokraterna avstyrker förslaget. För dessa lotterier finns redan

i dag alternativa distributionsformer som inte förutsätter att kredit

lämnas. Man kan t.ex. använda sig av förskottsbetalning, Internetbetalning

eller autogiro. Det är därför inte rimligt att som i detta fall i en

lag införa undantag från en etablerad ordning. Lagändringen riskerar

att skapa otydlighet. Spelberoendeaspekterna har heller inte genomlysts

tillräckligt i förslaget.

Jag anser därför att riksdagen ska bifalla motion Kr5 (kd) yrkande 2

och avslå regeringens förslag till ändring i 37 § lotterilagen (1994:1000).

Därmed tillgodoses i huvudsak förslagen i motion Kr6 (v) yrkande 2.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:3 Vissa ändringar på spel- och lotteriområdet:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1982:636) om anordnande av visst automatspel.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000).

Följdmotioner

2004/05:Kr5 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår propositionens förslag om att förväntad avkastning

på värdeautomatspel skall räknas med vid prövning av tillstånd att

anordna bingospel, vid bedömningen av om bingospelet kan antas komma att

ge skälig avkastning.

2. Riksdagen avslår propositionens förslag om undantag i förbudet

att lämna kredit för deltagande i lotteri.

2004/05:Kr6 av Siv Holma m.fl. (v):

1. Riksdagen avslår förslag till lag om ändring i lagen (1982:636)

om anordnande av visst automatspel.

2. Riksdagen avslår förslag till lag om ändring i lotterilagen 37

§ (1994:1000) och begär att regeringen återkommer till riksdagen med

ett nytt förslag där möjlighet till undantag från förbudet mot kredit

endast omfattar näringsidkare.

3. Riksdagen avslår förslag till lag om ändring i lotterilagen 22

§ (1994:1000).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag