Bet. 2004/05:KRU5

Kulturutskottets betänkande

2004/05:KRU5

Idrottsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas närmare nittio motionsyrkanden om idrottsfrågor

väckta under allmänna motionstiden 2003 och 2004.

Motionerna gäller frågor om idrottens självständiga ställning,

rekreationsområden, breddidrott, folkhälsa, elitidrott, tolerans - och

etikfrågor, handikappidrott, idrottsforskning, integration, jämställdhet,

dopning, idrottsledare och funktionärer, föreningsägda idrottslokaler,

föreningslivets ekonomiska förutsättningar, läktarvåld, resekostnader,

ätstörningar, bolagisering inom idrotten, OS, Paralympics och Dövas

världsspel, professionell boxning och andra kampsporter, Nationellt

fotbollscentrum i Degerfors samt internationella frågor. Sistnämnda

frågor gäller Sveriges samarbete med de baltiska grannländerna och

värdskapet för fler stora internationella idrottsevenemang.

Samtliga dessa motioner avstyrks.

I betänkandet finns tolv reservationer och nio särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Idrottens självständiga ställning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 1, 2004/05:Kr269

yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr365 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp)

2. De statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr365 yrkande 2.

Reservation 2 (fp)

3. Gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So406 yrkande 5, 2003/04:Kr282

yrkande 7, 2003/04:Kr385 yrkande 3, 2003/04:Bo295 yrkande 1, 2004/05:Kr269

yrkande 10, 2004/05:Kr355 yrkandena 3 och 9 samt 2004/05:Kr365 yrkande

5.

4. Elitidrott

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 9 i denna del och

2004/05:Kr269 yrkande 11 i denna del.

Reservation 3 (m)

5. Tolerans- och etikfrågor m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr285 yrkande 3, 2003/04:Kr286

yrkande 3, 2003/04:Kr353 yrkande 3, 2003/04:Kr385 yrkande 7, 2004/05:Kr355

yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkandena 7, 8 och 12.

6. Handikappidrottens villkor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So642 yrkande 8, 2003/04:Kr327

yrkande 24, 2003/04:Kr385 yrkande 4, 2004/05:Kr355 yrkande 6 och

2004/05:Kr365 yrkande 9.

7. Handikappidrottens del av medlen från spel och lotterier

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkande 7.

Reservation 4 (m)

8. Idrottsforskning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 6, 2003/04:Kr385

yrkande 16 och 2004/05:Kr355 yrkande 17.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (kd)

9. Integration

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr285 yrkande 1, 2004/05:Kr355

yrkandena 4 och 5 samt 2004/05:Kr365 yrkande 11.

10. Jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr285 yrkande 2, 2003/04:Kr385

yrkandena 5 och 6, 2003/04:MJ475 yrkande 2, 2003/04:A371 yrkande 18,

2004/05:Kr355 yrkandena 7 och 8, 2004/05:Kr365 yrkande 6, 2004/05:MJ505

yrkande 4 och 2004/05:A352 yrkande 16.

11. Dopning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 10, 2003/04:Kr285

yrkande 4, 2003/04:Kr385 yrkande 8, 2004/05:Kr269 yrkande 12 och

2004/05:Kr355 yrkande 10.

12. Idrottsledare och funktionärer

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 2 och 2004/05:Kr355

yrkande 11.

Reservation 7 (m, kd)

13. Tillgång till ridinstruktörer

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande 3.

Reservation 8 (kd)

14. Bidrag till föreningsägda idrottslokaler

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr285 yrkande 14.

15. Föreningslivets ekonomiska förutsättningar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr255 och 2004/05:Kr282.

16. Läktarvåld

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr285 yrkande 10.

17. Resekostnader

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr322.

18. Ätstörningar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkande 6.

19. Bolagisering inom idrottsrörelsen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr365 yrkande 13.

Reservation 9 (m, fp)

20. OS, Paralympics och Dövas världsspel

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr229, 2003/04:Kr282 yrkande 9 i

denna del, 2003/04:Kr285 yrkande 15, 2003/04:Kr317, 2004/05:Kr269 yrkande

11 i denna del och 2004/05:Kr301.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

21. Professionell boxning och andra kampsporter

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr226, 2003/04:Kr227, 2003/04:Kr228,

2003/04:Kr237, 2003/04:Kr277, 2003/04:Kr285 yrkande 12, 2003/04:Kr315

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr316, 2003/04:Kr379, 2004/05:Kr207,

2004/05:Kr212, 2004/05:Kr264, 2004/05:Kr272, 2004/05:Kr295, 2004/05:Kr310

yrkandena 1-3, 2004/05:Kr317 och 2004/05:Kr365 yrkande 15.

Reservation 11 (m)

Reservation 12 (fp, c)

22. Nationellt fotbollscentrum i Degerfors

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr331 yrkande 4.

23. Internationella frågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 14, 2004/05:Kr293

och 2004/05:Kr355 yrkande 16.

Stockholm den 8 mars 2005

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),

Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Peter Pedersen

(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda

Ernkrans (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Göran Persson

i Simrishamn (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca

(v), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m), Henrik Westman (m) och

Johan Andersson (s).

Utskottets överväganden

Idrottens självständiga ställning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om idrottens självständiga ställning.

Jämför reservation 1 (m, fp).

Motionerna

I motion 2003/04:Kr282 (m) yrkande 1 och Kr269 (m) yrkande 1 kritiserar

motionärerna att regeringen i budgetpropositionerna för 2004 och 2005

ger anvisningar om hur idrottsrörelsen ska använda de medel de tilldelas.

Motionärerna anser att det minskar idrottens självständighet.

I motion Kr269 (m) påpekar motionärerna att regeringen ställer upp mål

som rör idrottens verksamhetsgrenar. De anser att idrottsrörelsen i

framtiden ska ges möjlighet att agera självständigt och ha friheten att

själv bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion Kr365 (fp) framhåller att regeringen på senare

år har blivit alltmer styrande i förhållande till Riksidrottsförbundet

(RF), genom att ge alltmer detaljerade anvisningar i regleringsbrevet

(yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Beträffande yrkandena rörande idrottens självständiga ställning vill

utskottet erinra om att liknande yrkanden behandlades våren 2003 (bet.

2002/03:KrU4). Utskottet avstyrkte då motionerna med hänvisning till

riksdagens idrottspolitiska beslut hösten 1999 (prop. 1998/99:107), i

vilket det slogs fast att idrottens självständiga ställning utgör en av

de tre grundstenar som den nationella idrottspolitiken skall bygga på.

Utskottet konstaterade att idrottsrörelsen behåller sin självständiga

ställning genom att den själv lägger fast målen för sin verksamhet och

att staten i sin bidragsgivning endast anger de syften som den har med

bidragen. Utskottet är inte av någon annan uppfattning nu.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om idrottsrörelsens självständiga

ställning i betänkandet Riksrevisionens granskning av stödet till

idrottsrörelsen och folkbildningen (bet. 2004/05:KrU6). I betänkandet

uttalade utskottet bl.a. att de allmänt formulerade mål eller syften

som styr den statliga bidragsgivningen har stora likheter med den typ

av mål som riksdagen fastställer för olika politikområden. De mer

preciserade mål som regeringen normalt ställer upp för

förvaltningsmyndigheternas

verksamhet motsvarar i detta fall närmast de mål som överlåtits åt

Riksidrottsförbundet att formulera. Detta är ett medvetet val som

statsmakterna har gjort, och utskottet var inte berett att föreslå några

förändringar i det avseendet. Utskottet avstyrkte Riksrevisionens förslag

om behovet av att förbättra styrningen av statsbidraget till idrottsrörelsen.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att de mål som i

regleringsbrevet satts upp angående idrottens verksamhetsgrenar eller i

övrigt inskränker på idrottsrörelsens självständiga ställning på det

sätt som motionärerna framhåller.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna 2003/04:Kr282

(m) yrkandena 1, Kr269 (m) yrkande 1 och 2 och Kr365 (fp) yrkande 1.

De statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om ändrad ordning vad gäller

fördelningen av de statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté.

Jämför reservation 2 (fp).

Motionen

I motion Kr365 (fp) yrkande 2 anför motionärerna att RF som företräder

den samlade svenska idrottsrörelsen och som har ansvar för fördelningen

av de statliga medlen till idrott också bör ansvara för fördelningen av

medlen till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).

Utskottets ställningstagande

Regeringen gjorde i december 2001 bedömningen att bidrag till en

talangsatsning inom svensk idrott ska sökas och rekvireras direkt av SOK,

medan organisationsbidraget till SOK och bidragen för deltagande vid

olympiska spel även fortsättningsvis skall förmedlas via RF.

Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra denna ordning och

avstyrker motion Kr365 (fp) yrkande 2.

Gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om tillgång till gemensamma

rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa.

Jämför särskilda yttranden 1 (v) och 2 (c).

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 7 och Kr269 (m) yrkande 10

konstaterar motionärerna att det är en mindre del av befolkningen som

kontinuerligt ägnar sig åt fysisk aktivitet. Därför är det, enligt

motionärerna, av stor betydelse att det finns tillgång till gemensamma

rekreationsområden med olika inriktningar såsom grönområden,

idrottsanläggningar och motionsspår.

Motionärerna bakom motion Kr365 (fp) anför att samhället bör främja

förutsättningarna för äldre att tryggt kunna motionera regelbundet, bl.

a. genom att anlägga promenadstråk (yrkande 5).

Enligt motionären bakom motion 2003/04:Bo295 (v) bör regeringen ytterligare

och långsiktigt stimulera åtgärder som främjar spontanidrott, bl.a.

genom att uppföra näridrottsplatser (yrkande 1).

I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 3 och Kr355 (kd) yrkande 3

framhålls vikten av breddidrotten och möjligheterna för alla människor

att kunna delta i idrottsaktiviteter.

Motionärerna bakom motion 2003/04:So406 (v) framhåller vikten av

regelbunden fysisk aktivitet och av att idrottsklubbar tar sitt ansvar för

breddidrotten, så att alla som vill idrotta ges denna möjlighet (yrkande

5).

I motion Kr355 (kd) anför motionärerna att en allvarlig ansträngning

bör göras för att ta ett samlat grepp om folkhälsofrågorna och att

idrottsrörelsen bör engageras i dessa strävanden (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Vikten av en bra samhällsplanering som beaktar människors behov av

tillgång till rekreationsområden lyftes fram i den idrottspolitiska

propositionen våren 1999.

RF har i sin verksamhetsinriktning för 2004-2005 som mål att i dialog

med kommunerna garantera en fortsatt god och kostnadsbegränsad tillgång

till idrottsanläggningar, även i människors närmiljö, samt att värna om

idrottens fria tillgång till mark, vatten och luft genom allemansrätten.

Att skapa näridrottsplatser, dvs. små flexibla anläggningar i bostadsområden,

är ett sätt att förbättra inte minst barns och ungdomars möjlighet

till spontant idrottande som enligt RF vunnit alltmer gehör hos såväl

kommunala beslutsfattare som bostadsföretag. Frågan om näridrottsplatser

har drivits av RF och distriktsidrottsförbund (DF) under några år som

ett sätt att stimulera till spontan idrott och fysisk aktivitet.

Av intresse är att Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Livsmedelsverket

till regeringen i februari i år har överlämnat ett underlag till en

handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Enligt

handlingsplanen bör en kommun sträva efter att ge alla som bor i tätort

tillgång till en näridrottsplats inom 2,5 km från bostaden och enklare

anläggningar inom 1 km från bostaden. Vidare betonas i handlingsplanen

betydelsen av att det tryggt går att ta sig fram till fots eller med

cykel.

Utskottet vill i likhet med vad som angetts av motionärerna understryka

vikten av att det skapas näridrottsplatser och grönområden som kan

stimulera till spontanidrott. Grönområden, parker, motionsspår och

liknande platser i anslutning till bostadsområden är också viktiga för

att få människor att röra på sig regelbundet. De kan även locka till

sig barn och ungdomar som annars inte motionerar samt underlätta för

äldre att röra på sig.

Vidare kan nämnas att RF i sin verksamhetsinriktning för 2004-2005 även

angett att RF avser att understödja samverkan med andra organisationer

för att stimulera till ökad fysisk aktivitet hos den äldre befolkningen.

Enligt utskottets mening tillgodoser RF:s insatser i allt väsentligt de

krav som motionärerna för fram. Något initiativ från riksdagens sida är

därför inte nödvändigt. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna 2003/04:Kr282

(m) yrkande 7, 2003/04:Bo295 (v) yrkande 1, Kr269 (m) yrkande 10, Kr365

(fp) yrkande 5.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden om breddidrott

och folkhälsa (senast i bet. 2002/03:KrU4). Breddidrotten svarar för

den kvantitativt helt övervägande delen av idrottsrörelsens verksamhet.

I den ryms såväl den omfattande barn- och ungdomsverksamheten som den

breda motionsidrotten, men också den stora del av tävlingsidrotten som

inte är elitidrott. Riksdagen har tidigare slagit fast att ett av syftena

med statens stöd till idrotten är att statsbidraget ska stödja verksamhet

som gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion.

Nämnas kan att antalet medlemmar inom idrottsrörelsen i åldern 7-70 år

uppskattas till 3,4 miljoner varav kvinnorna utgör 44 % och männen 56

%.

Den av riksdagen beslutade pågående satsningen "Handslaget" innebär att

idrottsrörelsen under mandatperioden tillförs sammanlagt en miljard

kronor från AB Svenska Spel. Satsningen omfattar idrottsrörelsens barn-

och ungdomsverksamhet. Pengarna används bl.a. för att stödja och uppmuntra

idrottsföreningar och förbund att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka

avgifterna samt satsa mer på flickors idrottande.

I sammanhanget kan också lyftas fram att RF i dag samarbetar med FHI

för att ytterligare utveckla idrottsrörelsens arbete inom folkhälsoområdet.

I det ovan nämnda underlaget till handlingsplan för goda matvanor och

fysisk aktivitet anges att idrottsrörelsen är en viktig aktör för att

nå de mål som anges i handlingsplanen.

I folkhälsoarbetet ligger bl.a. att se över problemen med övervikt bland

barn och ungdomar. I detta arbete spelar idrottsrörelsen en viktig roll.

RF har också i sin verksamhetsinriktning för 2004-2005 angett att RF:s

arbete under den kommande perioden bl.a. kommer att inriktas på att

idrottsrörelsen aktivt ska främja intentionerna i folkhälsopropositionen.

Vidare kan nämnas att SISU Idrottsutbildarna i december 2004 gav ut ett

studiematerial, "Det löser sig", som handlar om livsstilsförändring i

grupp, och som syftar till hälsa, motion och kost.

Då motionsyrkandena ligger väl i linje med de intentioner som finns och

det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr385 (kd)

yrkande 3, 2003/04:So406 (v) yrkande 5 samt Kr355 (kd) yrkandena 3 och

9.

Elitidrott

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om elitidrott.

Jämför reservation 3 (m).

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del

och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del lyfter fram betydelsen av elitidrott

i och med att den dels skapar förebilder och större intresse för

breddidrott, dels inspirerar till motionsidrott.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att elitidrotten är en

viktig inspirationskälla och bidrar till en trevlig avkoppling och

underhållning. Det gäller därför enligt utskottet att ge elitidrottarna

ett fungerande elitidrottsstöd och goda förutsättningar att utvecklas

i sin sport.

I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla att elitidrotten

är beroende av den stora mängden idrottsutövare; det är i den stora

gruppen som talangerna framträder och utvecklas.

RF har det övergripande ansvaret för elitidrottsstödet. Det operativa

arbetet är förlagt till RF:s nationella elitidrottscentrum (RF-EIC) på

Bosön, som vänder sig till aktiva och ledare inom olika landslag,

utvecklingslag och riksidrottsgymnasier samt till elitidrottsstipendiater.

För stöd till aktiva inom de olympiska grenarna sker en samordning

mellan RF och SOK. Specialidrottsförbundet (SF) erbjuder för sin

elitverksamhet tester, rådgivning och rehabilitering samt utveckling av

utrustning och metoder. Av stor betydelse för elitidrottsutvecklingen

är att det finns en fungerande länk mellan SF:s och föreningarnas

verksamhet. För detta ändamål har RF byggt upp nio regionala elitidrottscentrum

(Reg-EIC). Deras huvuduppgift är att stödja elitidrottsföreningar,

idrottsgymnasier och elitaktiva i de olika regionerna.

Enligt RF är en fortsatt satsning på att strukturera och förbättra

elittränarutbildningen i Sverige en prioriterad uppgift.

Med hänvisning till det stöd i olika former som elitidrotten sålunda

erhåller avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i

denna del och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del.

Tolerans- och etikfrågor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om etik, mobbning, diskriminering

på grund av sexuell läggning och sexuella trakasserier.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 7 och Kr355 (kd) yrkande 1

betonas vikten av etik inom idrotten. Bland annat understryks betydelsen

av att idrottsrörelsen tar tydlig ställning för rent spel och mot fusk,

våld, mobbning, rasism och droger.

Även i motion Kr365 (fp) framhålls vikten av satsningar på etik inom

idrotten (yrkande 12).

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr285 (c) anför att våld och mobbning

inom idrotten måste förhindras. Särskilt inom barn- och ungdomsidrotten

är det enligt motionärerna viktigt att alla får vara med och att ingen

mobbas på grund av sämre fysisk förmåga eller av någon annan orsak

(yrkande 3).

Flera motioner rör åtgärder mot sexuell diskriminering m.m. inom idrotten.

Motionärerna bakom motion Kr365 (fp) yrkandena 7 och 8 anför att

regeringen bör följa hur arbetet med att motverka sexuella trakasserier

och homofobi inom idrotten fortskrider. Regeringen bör också om så behövs

ta erforderliga initiativ för att fortsätta detta arbete. Motionärerna

framhåller också att RF har ett viktigt ansvar - att förtydliga

idrottsverksamhetens demokratiska värdegrund och alla människors lika värde.

I motionerna 2003/04:Kr286 (s) yrkande 3 och 2003/04:Kr353 (mp, fp, v,

c) yrkande 3 anförs att HBT-frågorna (homosexuella, bisexuella och

transpersoner) bör uppmärksammas betydligt mer än vad som har varit

fallet hittills.

Utskottets ställningstagande

Idrottsrörelsen har alltid tagit avstånd mot fusk, våld och alla former

av diskriminering. Detta har varit en hörnsten i den svenska idrotten.

Enligt inhämtad uppgift kommer dessa frågor att ytterligare förstärkas

i den nya reviderade "Idrotten vill", idrottens idéprogram, som föreläggs

RF-stämman i maj 2005.

Utskottet har i tidigare betänkanden redogjort för den satsning på etik

inom idrotten, "Starta Vågen", som RF och SISU Idrottsutbildarna genomfört

under några år och som utvärderades under 1999 (bet. 2002/03:KrU4).

Arbetet har därefter varit inriktat på att finna former för hur frågorna

ska integreras i den ordinarie verksamheten, bl.a. ute i föreningarna.

Utskottet vill understryka vikten av att aktiva, föräldrar och idrottsledare

arbetar med attityder och värderingar och hjälper till att öka förståelsen

och respekten för skrivna och oskrivna regler inom idrotten.

Vad utskottet här anfört tillgodoser i allt väsentligt motionärernas

önskemål. Utskottet avstyrker motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 7,

Kr355 (kd) yrkande 1, och Kr365 (fp) yrkande 12.

När det gäller motionsyrkandet om mobbning och trakasserier måste

konstateras att det förekommer även inom idrotten. I idrottens idéprogram

"Idrotten vill" betonas att idrottsrörelsen på alla nivåer har ambition

att bedriva verksamheten så att den utvecklar människor positivt såväl

fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. RF anger att dess

ambition är att genom information och utbildning medverka till kunskaper

och metoder för att idrotten på ett så bra sätt som möjligt ska kunna

förebygga och åtgärda förekomsten av mobbning. Just nu pågår en satsning

i samverkan mellan RF, SISU Idrottsutbildarna och BRIS för att ta fram

ett utbildningsmaterial avsett att utveckla det sociala ledarskapet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att mobbning inom idrotten

liksom i samhället i övrigt måste förhindras. Ett stort ansvar inom

idrotten ligger enligt utskottets uppfattning på idrottsledarna. Det

gäller att förse dem med information och kunskap om hur mobbning kan

motverkas och göra dem lyhörda för tendenser till mobbning. I idrotten

ligger inbyggt att visa respekt för och att kunna umgås med människor

i alla åldrar och över kulturella och etniska gränser. Det gäller för

idrottsrörelsen att starkt betona värdet i detta.

Med det anförda är motionärernas önskemål i allt väsentligt tillgodosedda.

Motion 2003/04:Kr285 (c) yrkande 3 avstyrks.

När det gäller åtgärder mot sexuell diskriminering m.m. inom idrotten

vill utskottet erinra om att RF i slutet av 2002 antog en policy och

handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering inom

idrotten. I policyn uttalas att det är oacceptabelt att sådana trakasserier

förekommer inom idrotten. Idrottsrörelsen ska med en genomtänkt verksamhet

påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Material och

metoder ska utvecklas för att aktiva och ledare ska utbildas i dessa

frågor. I planen finns också en konkret vägledning när det gäller

åtgärder för den som utsatts för trakasserier och för den organisation

inom vilket detta ägt rum.

I sin verksamhetsinriktning för 2004-2005 har RF när det gäller sexuella

trakasserier angett att man utifrån en antagen policy ska sprida kunskap

och information om dessa frågor samt ta fram utbildningsmaterial om

sexuella trakasserier för ledare, tränare, aktiva, anställda och

förtroendevalda. När det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning

ska man sprida kunskap och information om HBT-frågor och om de berördas

situation inom idrotten. Man ska också ta fram utbildningsmaterial om

HBT och om riskerna för diskriminering på grund av sexuell läggning

inom idrotten.

Utskottet har inhämtat att skrivningarna mot sexuella trakasserier har

förstärkts ytterligare i den reviderade versionen av "Idrotten vill",

idrottens idéprogram, som föreläggs RF-stämman i maj 2005.

Dessa strävanden ligger i linje med motionärernas önskemål. Utskottet

avstyrker motionerna 2003/04:Kr286 (s) yrkande 3, 2003/04:Kr353 (mp, fp,

v, c) yrkande 3 och Kr365 (fp) yrkandena 7 och 8.

Handikappidrottens villkor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om ökade statliga satsningar på

handikappidrotten, om funktionshindrades villkor bl.a. vad gäller

tillgång till anläggningar och träningstider samt om handikappidrottens

betydelse för rehabilitering.

Jämför särskilda yttrandet 3 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 4 och Kr355 (kd) yrkande 6 krävs

ökade statliga satsningar på handikappidrotten, bl.a. vad gäller

internationella handikapptävlingar. I förstnämnda motion anför motionärerna

också att det är viktigt att inom ramen för "Handslaget" särskilt beakta

funktionshindrades situation utifrån resultaten av RF:s treårsprojekt

"Idrottsresurser på lika villkor".

Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 24 och Kr365

(fp) yrkande 9 lyfter fram frågan om funktionshindrades villkor inom

idrotten och framhåller att det inte ska vara dyrare eller krångligare

för den som är funktionshindrad att utöva sin idrott än det är för andra.

För att detta ska vara möjligt måste enligt motionärerna funktionshindrades

behov tillgodoses, bl.a. när det gäller tillgång till anläggningar och

fördelning av tränings- och tävlingstider.

Handikappidrottens betydelse för rehabilitering och habilitering lyfts

fram i motion 2003/04:So642 (kd). Motionärerna påpekar att idrotten kan

skapa större kroppskännedom, ökat självförtroende och gemenskap och

därigenom bidra till en snabbare och effektivare rehabilitering (yrkande

8).

Utskottets ställningstagande

När det gäller den viktiga frågan om funktionshindrades villkor inom

idrotten vill utskottet erinra om att regeringen i propositionen En

idrottspolitik för 2000-talet (prop. 1998/99:107) underströk vikten av

att personer med funktionshinder ges bästa möjliga förutsättningar till

idrott, motion och social samvaro.

RF genomförde med början 2001 ett treårsprojekt kallat "Idrottsresurser

på lika villkor". Syftet med projektet var bl.a. att kartlägga hur

människor med funktionshinder kan ta del av idrottens resurser. Inom

projektet genomfördes en pilotstudie i vilken konstateras att personer

med funktionsnedsättningar inte kan idrotta och motionera på samma

villkor som den övriga befolkningen. Det innebär dock inte enligt studien

att personer med funktionsnedsättningar inte motionerar eller idrottar;

deras aktivitet i detta avseende ligger i nivå med befolkningens som

helhet. Många gångar har de enligt studien hittat egna vägar för att

idrotta, och dessa vägar fungerar relativt bra, även om de kan förbättras.

Av studien framgår vidare att en mycket stor del av de medverkande i

undersökningen själva betalar för sin specialutrustning, att tillgängligheten

kan förbättras inom vissa områden, att personliga assistenter och

personal vid särskilt boende har stor betydelse för att de ska kunna delta

i motion, och att det många gånger kan vara svårt att få ihop tillräckligt

antal personer som vill syssla med samma tävlingsform.

Regeringen har angett att verksamhet för funktionshindrade är ett

prioriterat område inom den ovan nämnda satsningen "Handslaget". Det första

året av satsningen är avslutat. En fullständig redovisning av verksamheten

hittills ska lämnas av RF i mars 2005.

Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla handikappidrottens

betydelse och dess vikt för rehabilitering. Att hitta idrotter som passar

och som kan stimulera och utmana är viktigt, och idrottsliga aktiviteter

kan ge värdefull gemenskap mellan personer med samma handikapp.

Det bör nämnas att ansvaret för tillträde till lokaler och fördelningen

av tävlings- och träningstider vilar på kommuner och föreningar som

äger och driver anläggningar. Dessutom gäller som förutsättning för

stöd från RF till anläggningskostnader att anläggningarna är tillgängliga

för alla. I övrigt är det idrottsrörelsens uppgift att fördela statsmedlen,

och det ankommer inte på riksdagen att styra fördelningen mellan olika

idrottsförbund.

Motionärernas önskemål är väl förenliga med vad idrotten eftersträvar

och vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker mot bakgrund härav motionerna

2003/04:Kr327 (fp) yrkande 24, 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 4, 2003/04:So642

(kd) yrkande 8, Kr355 (kd) yrkande 6 och Kr365 (fp) yrkande 9.

Handikappidrottens del av medlen från spel och lotterier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om ökad del av medlen från spel och

lotterier till handikappidrotten.

Jämför reservation 4 (m).

Motionen

I motion Kr269 (m) föreslår motionärerna att handikappidrotten ska få

en ökad del av medlen från spel och lotterier (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Här kan nämnas att i stort sett hela det överskott från AB Svenska Spel

som går till idrotten förs vidare till idrottsföreningars barn- och

ungdomsverksamhet (LOK-stödet). Bidragsberättigade till LOK-stödet är

barn och ungdomar i åldern 7-20 år. För handikappade gäller dock ingen

övre åldersgräns. Detta innebär att i stort sett alla handikappade,

till skillnad från icke handikappade, kan ingå i underlaget för ansökningar

om bidrag från LOK-stödet.

Som ovan nämnts är verksamhet för funktionshindrade ett prioriterat

område inom satsningen "Handslaget", vars medel kommer från AB Svenska

Spel.

Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motion Kr269 (m) yrkande

7.

Idrottsforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om ökad forskning på idrott ur

folkrörelse-, jämställdhets- och integrationsperspektiv samt motionsförslag

om en översyn av idrottsforskningen.

Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (kd).

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 16 och Kr355 (kd) yrkande 17

framhåller motionärerna vikten av ökad forskning på idrott ur folkrörelse-,

jämställdhets- och integrationsperspektiv.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr282 (m) anser att samordningen av

idrottsforskningen har fungerat dåligt och begär att en översyn av

idrottsforskningen ska göras (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2005 att idrottsforskningen

är på tillväxt vid svenska universitet och högskolor. Detta visar sig

enligt propositionen dels i att en ökande skara forskare inom alltfler

ämnesdiscipliner intresserar sig för frågor med idrottslig anknytning,

dels i en ökning av idrottsrelaterade utbildningar och kurser.

Från och med den 1 januari 2002 är Idrottshögskolan (IH) huvudman för

Centrum för idrottsforskning (CIF). CIF har till uppgift att initiera,

samordna och stödja forskning inom idrottens område. CIF skall också

skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid olika universitet

och högskolor samt andra engagerade inom området. RF utser två ledamöter

i CIF:s styrelse. De övriga ledamöterna utses av olika universitet och

högskolor i landet.

Av regleringsbrevet för 2005 framgår att statens stöd till idrottsforskning

under anslaget Stöd till idrotten uppgår till 20 miljoner kronor. RF

lämnar enligt inhämtad uppgift ca 13 miljoner kronor vidare till CIF

och använder av det återstående beloppet 5 miljoner kronor för forskning

och utveckling av den elitidrott som faller utanför SOK:s åtaganden,

och 2 miljoner kronor för egen idrottsforskning, främst ur samhällsvetenskaplig

synvinkel. Utöver medlen via RF erhåller CIF ca 6,1 miljoner kronor via

Idrottshögskolans i Stockholm anslag 25:76 (UO 16).

Största delen av CIF:s statsbidrag går till olika forskningsprojekt.

För 2005 uppgår summan till 9,8 miljoner kronor. Forskningsprojekten är

uppdelade i tre grupper fysiologi/medicin, humaniora/samhällsvetenskap

samt traumatologi/rehabilitering. Hur mycket medel som tilldelas varje

grupp beror i stora drag på hur stort sammanlagt belopp som söks inom

respektive grupp. För 2005 inkom 226 ansökningar. Fördelningen av

beviljade medel mellan de tre ämnesområdena är i år 42 % till fysiologi/medicin,

34 % till humaniora/samhällsvetenskap och 24 % till

traumatologi/rehabilitering.

Med början 2002 har RF ökat sina egna insatser inom området forskning

och utveckling (FoU). Under 2003 har fem forskningsrapporter redovisats

och under 2004 åtta. Under 2003 berör några rapporter ämnena jämställdhet

och integration. Det gäller rapporterna

FoU 2003:5 Kvinnor och män i idrotten 2003,

FoU 2003:3 Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen?

samt

FoU 2003:1 Idrott, kön och genus - en kunskapsöversikt.

Av intresse är också att CIF i september 2000 sammanställt en rapport

om icke statligt finansierad, idrottsrelevant forskning. CIF:s styrelse

konstaterade att kartläggningen varit svår att genomföra. Sammanfattningsvis

konstaterade emellertid CIF att direkta, icke statliga medel till

idrottsforskning är av liten omfattning. Däremot är indirekta medel via

näringslivets forskning och utveckling av t.ex. material, utrustning,

skydd, kostprodukter, medicinsk utrustning och behandling betydande.

Näringslivets forskningsresultat och informationsinsatser bedömdes som

betydande och ansågs vara till stor hjälp för idrottande människor. Det

konstaterades vidare att det är en mycket omfattande uppgift att bedöma

den samlade satsningen på forsknings- och utvecklingskostnader, kostnader

för informationsinsatser samt sponsorstöd till idrotten.

Utskottet ser positivt på den utveckling som skett inom idrottsforskningen

under senare år, även om utskottet inser att mycket återstår att göra.

Idrottsforskningen spänner över ett stort spektrum av ämnesområden.

Utskottet anser inte att riksdagen bör gå in och styra inriktningen på

denna forskning. Det får enligt utskottet ankomma på forskare och övriga

berörda parter att välja ut de områden som de finner lämliga för

forskningsprojekt.

Utskottet anser inte att det är påkallat att göra någon översyn av

idrottsforskningen i enlighet med vad motionärerna efterlyser.

Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionerna 2003/04:Kr282

(m) yrkande 6, 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 16 och Kr355 (kd) yrkande 17.

Integration

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om integration, bl.a. rörande

integrationen av flickor med invandrarbakgrund.

Motionerna

I motion Kr365 (fp) framhåller motionärerna vikten av att idrotten

används som ett medel för att underlätta integration i samhället.

Motionärerna anser att idrotten med sin mångfald och lättillgänglighet har

unika möjligheter att överbrygga motsättningar och öka förståelsen mellan

olika grupper i samhället (yrkande 11).

Motionärerna bakom motion Kr355 (kd) anser att den låga fysiska aktiviteten

hos flickor med invandrarbakgrund och deras sena och låga engagemang i

idrottsföreningar är ett område som särskilt bör uppmärksammas både ur

ett jämställdhets- och ett integrationsperspektiv (yrkande 4). Detsamma

gäller enligt motionärerna deras val av idrott och de socioekonomiska

faktorernas betydelse för sådana val (yrkande 5).

I motion 2003/04:Kr285 (c) anser motionärerna att idrottsrörelsen bör

förstärka sitt integrationsarbete inom alla idrotter. De lyfter särskilt

fram betydelsen av att flickor med invandrarbakgrund integreras i

idrotten och av att goda exempel sprids i idrottsrörelsen (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

I idrottsrörelsens idéprogram, Idrotten vill, antaget av RF-stämman

1995, betonas idrottens betydelse för integrationen i det svenska

samhället. År 2001 antogs "Handlingsplan för ökad mångfald inom idrotten".

Den ligger till grund för RF:s fortsatta insatser för att använda

idrotten som medel för att minska segregationen i det svenska samhället.

Våren 2002 genomförde RF en enkätundersökning tillsammans med Statistiska

centralbyrån (SCB) om invandrarungdomars idrotts- och motionsvanor.

Resultaten presenterades i november samma år i rapporten Idrott och

integration. Av rapporten går att utläsa att ungdomar med invandrarbakgrund

tränar och tävlar i idrottsföreningar i nästan samma utsträckning som

ungdomar i allmänhet, pojkar t.o.m. något mer. Invandrarflickornas

representation var 39 %, att jämföras med 45 % hos ungdomar i allmänhet.

Stora skillnader framkommer när det gäller flickors deltagande i

idrottslivet beroende på om de är födda i Sverige, i Europa eller utanför

Europa. För flickor födda utanför Europa var motsvarande andel 27 %.

RF och SISU Idrottsutbildarna har som ovan nämns tillsammans utarbetat

en handlingsplan för ökad mångfald inom idrottsrörelsen. Handlingsplanens

förslag överensstämmer med vad RF har angett i sin verksamhetsinriktning

för 2004-2005, nämligen att integrationsarbetet bl.a. ska inriktas på

att bygga upp en idé- och kunskapsbank med syfte att underlätta ett

långsiktigt integrations- och mångfaldsarbete. Man ska också ta fram

kunskaps- och utbildningsmaterial om idrott och etnisk och kulturell

mångfald för ledare, tränare anställda och förtroendevalda.

Det är också av intresse att RF under 2002-2004 i samverkan med SISU

Idrottsutbildarna har satsat på att utveckla barn- och ungdomsidrotten.

Avsikten har varit att framför allt utbilda och utveckla ledare varvid

man bl.a. haft förhoppningen att göra invandrarflickor mer delaktiga i

idrottslivet. Denna satsning fortsätter även under 2005, då enligt RF

en viktig uppgift blir att följa upp genomförda projekt.

Utskottet vill även i detta sammanhang erinra om "Handslaget" där

anslagna medel bl.a. ska användas för att stötta och uppmuntra förbund

att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna och satsa mer på

flickors idrottande. Åtgärder ska bl.a. vidtas för att erbjuda barn och

ungdomar, som i dag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och

hälsofrämjande aktiviteter. Vidare ska förutsättningar skapas för att

flickor ska kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar.

I likhet med motionärerna vill utskottet framhålla vikten av att idrotten

används som ett medel för att underlätta integrationen i samhället och

för att få till stånd attitydförändringar samt att särskilt flickor med

invandrarbakgrund uppmärksammas.

Mot bakgrund av det arbete som pågår och vad utskottet anfört anser

utskottet att det inte är påkallat att riksdagen gör ett uttalande i

frågan, varför motionerna 2003/04:Kr285 (c) yrkande 1, Kr355 (kd)

yrkandena 4 och 5 samt Kr365 (fp) yrkande 11 avstyrks.

Jämställdhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om lika villkor för idrottande män

och kvinnor.

Motionerna

Flera motioner rör frågor om jämställdhet inom idrottsrörelsen.

I motion Kr365 (fp) framhålls betydelsen av lika villkor för idrottande

män och kvinnor, bl.a. vad gäller träningstider och tillgång till

anläggningar (yrkande 6).

Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 5 och Kr355

(kd) yrkande 7 betonar vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten

drivs vidare på regional och lokal nivå, både vad gäller antalet platser

i styrelser och i fråga om deltagande i olika idrottsaktiviteter.

I samma motioner, 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 6 och Kr355 (kd) yrkande

8, anför motionärerna att det i dag på många platser råder snedfördelning

i de lokala satsningarna på idrottsverksamhet. Man satsar betydligt mer

på idrotter som kan betraktas som typiskt manliga än de idrotter som

domineras av flickor och kvinnor. På grund av detta bör idrottsrörelsen

enligt motionärerna särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid

fördelningen av det statliga stödet till idrotten på olika nivåer.

I motionerna 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 2, 2003/04:A371 (kd) yrkande 18,

MJ505 (kd) yrkande 4 och A352 (kd) yrkande 16 efterlyses en oberoende

utredning i syfte att få till stånd en jämställd bidragsfördelning till

kvinno- respektive mansdominerade idrottsgrenar.

I motion 2003/04:Kr285 (c) framhåller motionärerna att jämställdhetsarbetet

måste pågå kontinuerligt och införlivas i all idrottsverksamhet samt få

en högre prioritet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Frågor om jämställdhet och jämställd bidragsfördelning har på senare år

fått stor uppmärksamhet såväl inom RF som i samband med den statliga

bidragsgivningen till idrotten.

Trots att utvecklingen under senare år gått åt rätt håll när det gäller

jämställdheten inom idrotten finns det mycket kvar att göra, t.ex. vad

gäller andelen kvinnor på ledande befattningar samt prioriteringen av

flickor och kvinnors träning och tävlande, såväl gällande tider som

fördelning av resurser.

Även här bör den ovan nämnda satsningen "Handslaget" uppmärksammas. De

tillgängliga medlen ska användas bl.a. till större satsningar på flickors

idrottande och för att förutsättningar ska skapas för att flickor ska

kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. Handslagets första år

redovisade totalt 4 130 projekt av specialidrottsförbuden (SF),

distriktsidrottsförbunden (DF) och av Korpen. Av dessa utgjorde 34 % "öppna

dörrarna-projekt", 28 % "fler flickor-projekt", 24 % "skolsamverkan-projekt",

9 % "minska avgifterna-projekt" och 5 % "drog-projekt". I pengar räknat

har 26 308 157 kronor betalats till 2 192 föreningar, vilket ger ett

snittbelopp på 12 000 kronor per förening. Till dessa belopp ska läggas

Svenska Motionsförbundet Korpens 15 regionala projekt som fått vardera

106 000 kronor till satsningar på fler flickor.

Vidare kan nämnas att RF inom projektet "Förbundsutveckling genom 3R"

tagit fram och inom idrotten introducerat en s.k. 3R-metod. Projektet

var ett jämställdhetsprojekt för att undersöka hur makt och resurser

fördelas mellan tjejer och killar samt mellan kvinnor och män, inom

idrotten. Projektet ingick som ett led i det fortsatta arbetet med att

nå en jämställd idrott. Dess syfte var att finna lämpliga metoder för

att värdera jämställdhetsarbetets effekter på idrotten samt att kartlägga

hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män. Projektet utvärderades

och resultatet redovisades våren 2004 i en rapport som ligger som grund

för det fortsatta jämställdhetsarbetet.

RF har i sin verksamhetsberättelse för 2004-2005 angett att förbundet

har för avsikt att utbilda förtroendevalda, ledare, tränare och anställd

personal så att de beaktar jämställdhetsperspektivet i sin dagliga

verksamhet. Man ska då använda sig av den kunskap som kommit fram under

arbetet med 3R-projektet om hur makt och resurser fördelas mellan kvinnor

och män inom idrottsrörelsen.

Västerbottens idrottsförbund har startat ett jämställdhetsprojekt som

bygger på den s.k. 3R-metoden. Projektet har namnet "Självklart samma

möjligheter". Förbundet ska fram t.o.m. 2006 arbeta mot bl.a.

idrottsföreningar, specialdistriktsförbund (SDF) och fritidsförvaltningar i

Västerbotten för att öka andelen kvinnliga ledare och förtroendevalda

inom idrotten.

Av intresse är också att RF har för avsikt att lägga fram en ny

jämställdhetsplan på RF-stämman 2005. Enligt RF bygger planen på de kunskaper

som RF erhållit bl.a. genom sina ovan nämna projekt "Resurser på lika

villkor" och "3R".

Utskottet förutsätter att arbetet med att uppnå en jämställd idrott

kommer att intensifieras inom idrottsrörelsen i och med behandlingen av

en ny jämställdhetsplan. I samband därmed kan man räkna med att

jämställdhetsfrågorna kommer att få större genomslag på alla nivåer inom

idrotten.

Mot bakgrund av det arbete som pågår och den kommande nya jämställdhetsplanen

avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr285 (c) yrkande 2, 2003/04:Kr385

(kd) yrkandena 5 och 6, 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 2, 2003/04:A371 (kd)

yrkande 18, Kr355 (kd) yrkandena 7 och 8, Kr365 (fp) yrkande 6, , MJ505

(kd) yrkande 4 samt A352 (kd) yrkande 16.

Dopning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om stöd till WADA, om en kraftsamling

i kampen mot dopning samt om sanktioner mot dopning.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 10 och Kr269 (m) yrkande 12

framhåller motionärerna betydelsen av att staten och idrottsrörelsen

stöder Världsantidopningsbyrån, WADA.

I motion 2003/04:Kr285 (c) understryker motionärerna att en kraftsamling

måste göras i kampen mot dopning och att flera olika medel måste användas

(yrkande 4).

Enligt motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 8 och

Kr355 (kd) yrkande 10 bör svensk idrottsrörelse nationellt och

internationellt verka för kraftfulla sanktioner mot dopning.

Utskottets ställningstagande

Sedan 1999 leds och samordnas det internationella antidopningsarbetet

av Word Anti-Doping Agency (WADA), en organisation som till lika delar

består av företrädare för idrottsrörelsen och världens regeringar. Vid

RF-stämman 2003 anslöt sig den svenska idrottsrörelsen till den s.k.

världsantidopningskoden och ställde sig bakom uppbyggnaden av WADA.

Genom WADA har man bl.a. utvecklat ett nytt globalt regelverk, anpassat

efter antidopningskoden, som fr.o.m. 2004 gäller i alla idrotter och

länder. WADA ansvarar även för dopningslistan, laboratoriernas utveckling

och satsar mycket på forskning. Man arbetar därutöver med dopningskontroller,

information och utbildning. Sverige har en representant i WADA:s

styrelse och i dess exekutivkommitté.

Sverige lämnar ett årligt bidrag till WADA om ca 1 miljon kronor av

medel som står till regeringens disposition under anslaget Stöd till

idrotten.

Med hänsyn till det breda stöd som WADA redan har från staten och

idrottsrörelsen avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande

10 och Kr269 (m) yrkande 12.

Sverige har under många år arbetat aktivt i kampen mot dopning. Detta

har enligt utskottet lett till att det i dag finns en stor opinion mot

dopning inom idrotten, bland såväl ledare som utövare. Under 2004 har

antalet dopningsprov ökat och avses öka även under 2005. Statistiken

visar att antalet dopningsfall i förhållande till antalet prov sjunkit

över tid, från över 4 % till under 0,5 %.

Av RF:s regleringsbrev för 2005 framgår att anslagsposten Insatser mot

dopning tillförts ytterligare 2,1 miljoner kronor i förhållande till

2004 och uppgår till 23 miljoner kronor.

Med tanke på att dopning inte är ett isolerat idrottsproblem utan också

ett samhällsproblem är det som motionärerna framhåller viktigt att

idrotten samverkar med andra organisationer och myndigheter för att öka

effektiviteten i antidopningsarbetet. En sådan samverkan lyfts också

fram i RF:s verksamhetsinriktning för 2004-2005.

Vidare kan anföras att den opinionsbildande kampanjen "Rena Vinnare"

som RF bedrev 2002-2003 följs upp under 2004-2005 med en bred

utbildningssatsning i syfte att förnya och fördjupa det opinionsbildande

arbetet i föreningarna.

Med hänsyn till att det arbete som redan pågår i kampen mot dopning

ligger i linje med motionärernas önskemål avstyrks motion 2003/04:Kr285

(c) yrkande 4.

När det gäller motionsyrkandet rörande kraftfulla sanktioner mot dopning

kan anföras att man numera i RF:s stadgar (kap. 14) hänvisar till

Idrottens dopingreglemente då det rör sig om brott mot RF:s regler mot

dopning.

Detta dopingreglemente fastställdes vid en extra RF-stämma i maj 2004

med ikraftträdande den 1 juni samma år.

I reglementet har införts helt nya regler för bestraffning av dopning.

Det största förändringen är att strafftiderna skärpts kraftigt. När

förbjudna substanser och metoder används är normalpåföljden vid den

första överträdelsen två års avstängning och vid den andra överträdelsen

avstängning på livstid. Tidigare var det strängaste straffet avstängning

i två år.

De nya reglerna som införts tillgodoser motionärernas önskemål om

kraftfulla sanktioner mot dopning. Motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande

8 och Kr355 (kd) yrkande 10 avstyrks.

Idrottsledare och funktionärer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om en enkel administration för och

ekonomisk reglering av föreningar samt motionsyrkande om tillgång till

ridinstruktörer.

Jämför reservationerna 7 (m, kd) och 8 (kd) och särskilda yttrandet 4

(fp, c).

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 2 och Kr355

(kd) yrkande 11 framhåller vikten av att den ideella sektorn fortsättningsvis

kan ha en enkel administration och en enkel ekonomisk reglering som

inte innebär att ökade krav ställs på specialkunskaper för att kunna

driva en förening.

I motion MJ505 (kd) understryker motionärerna vikten av att det finns

tillgång till ridinstruktörer (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att

administrationen och den ekonomiska regleringen gällande ideella föreningar

inte är för krånglig. Av RF gjorda undersökningar, bl.a. våren 2003,

framgår att problemet är speciellt akut när det gäller förtroendevalda

på administrativa poster. Enligt RF spelar det skattemässiga regelverket

stor roll.

Regeringen beslutade i juni 2003 att tillsätta en utredning som ska se

över idrottens skattefrågor (dir. 2004:92). Utredningen ska granska

inkomstbeskattningen av ideella föreningar som bedriver idrottsverksamhet

samt vissa inkomstskattefrågor som berör idrottare, domare och andra

idrottsfunktionärer. I direktiven anges bl.a. när det gäller de allmänna

villkoren för skattefrihet att förändringarna i första hand ska syfta

till att göra systemet för beskattning av ideella föreningar mer

överskådligt och förutsebart samt lättare att tillämpa. Senast den 1

december 2005 ska uppdraget redovisas.

Dessutom pågår en utredning som ska kartlägga ideella föreningars

rättsliga villkor, exklusive skatterättsliga villkor. Syftet med kartläggningen

är att den ska ge en samlad bild samt underlag för bedömning av de

rättsliga villkoren för ideella föreningar. Uppdraget ska redovisas senast

den 15 augusti 2005.

Vidare kan upplysas att RF i samarbete med SISU Idrottsutbildarna

prioriterat utbildning kring föreningskunskap samt att RF ger juridiskt

stöd och information bl.a. i skattefrågor till idrottens olika organisationer.

Med hänsyn främst till det utredningsarbete som pågår avstyrker utskottet

motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 2 och Kr355 (kd) yrkande 11.

När det gäller motionsyrkandet rörande tillgången till ridinstruktörer

kan nämnas att rekryteringen av ledare enligt RF är en av idrottsrörelsens

ständigt högprioriterade frågor. Som ovan nämns har två treåriga projekt

pågått rörande insatser för idrottsledare. Projektet "Unga ledare"

avslutades vid årsskiftet 2003/04. Projektmedlen har bl.a. gått till att

utveckla metoder att rekrytera fler unga ledare. Totalt har 11 593

ungdomar medverkat i projektet. Det andra projektet "Ledarfokus" var en

satsning på idrottsutveckling genom utbildning av ledare för barn- och

ungdomsidrott. Samtliga distrikt inom SISU Idrottsutbildarna har utarbetat

egna utvecklingsplaner för regionala och lokala insatser inom ramen för

satsningen. Under 2003 utbildades 129 000 idrottsledare inom projektet.

Dessa strävanden är enligt utskottet ägnade att ge effekt också inom

ridsporten. Det specifika önskemålet om bättre tillgång till ridinstruktörer

är en fråga för idrottsrörelsen och Ridsportsförbundet. Med hänsyn

härtill avstyrks motion MJ505 (kd) yrkande 3.

Bidrag till föreningsägda idrottslokaler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om att införa ett bidrag till

föreningsägda idrottslokaler liknande det bidrag som finns för allmänna

samlingslokaler.

Motionen

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr285 (c) föreslår att en utredning

ska tillsättas för att se över möjligheterna att införa ett bidrag till

föreningsägda idrottslokaler, liknade det bidrag som i dag finns för

allmänna samlingslokaler (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Efter AB Svenska Spels bolagsstämma i juni 2004 beslutade regeringen

att av bolagets överskott som går till idrotten får 11,5 miljoner kronor

användas för stöd till lokala anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet.

Under 2003 har 178 föreningar fått bidrag för investeringar i föreningsägda

anläggningar.

Dessutom har RF fördelat ca 8 miljoner kronor i bidrag till anläggningar

och projekt som verkar för bättre tillgänglighet när det gäller

idrottsutövning. Bidragen är en del av den av riksdagen beslutade satsningen

"Handslaget". Vid fördelningen av pengarna har RF prioriterat anläggningar

och investeringar som stimulerar idrott i närmiljön i likhet med

Handslagets intentioner.

Med hänvisning till det bidrag till föreningsägda anläggningar som kan

ges och till de ytterligare medel som satsningen "Handslaget" gett

avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr285 (c) yrkande 14.

Föreningslivets ekonomiska förutsättningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om en översyn av föreningslivets

ekonomiska förutsättningar samt motionsyrkande om en utredning rörande

idrottsstödets påverkan av en avreglering av spelmarknaden.

Motionerna

Motionären bakom motion Kr255 (s) anser att föreningslivets ekonomiska

förutsättningar bör ses över mot bakgrund av att försäljningen av

bingolotter har minskat och kan befaras minska ännu mer vilket får till

följd att intäkterna till föreningslivet därmed också försämras.

I motion Kr282 (mp) anför motionären att en avreglerad spelmarknad inte

är önskvärd men oundviklig. Med anledning härav vill motionären att en

utredning tillsätts som lägger fram förslag om hur idrottens stöd

påverkas vid en avreglering av spelmarknaden.

Utskottets ställningstagande

När det gäller idrottsrörelsens intäkter från spel kan konstateras att

intäkterna från Bingolotto har minskat under senare år. Däremot har de

medel som tillfallit idrottsrörelsen från AB Svenska Spel kraftigt ökat

under samma tid.

År 2004 erhöll Idrottsrörelsen 607 miljoner kronor av AB Svenska Spels

överskott. Prognosen för 2005 är att idrottsrörelsen tillförs

ytterligare 40-50 miljoner kronor. Denna summa fastställs på AB Svenska Spels

bolagsstämma vid halvårsskiftet 2005. Härtill kommer för 2005 ytterligare

360 miljoner kronor från AB Svenska Spel, varav 300 miljoner kronor

avser satsningen "Handslaget". Även dessa medel beslutas slutligt på

bolagsstämman senare i år.

Med hänsyn till det anförda och till att någon avreglering av spelmarknaden

inte är aktuell avstyrker utskottet motionerna Kr255 (s) och Kr282 (mp).

Läktarvåld

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om läktarvåld.

Jämför särskilda yttrandet 5 (c).

Motionen

I motion 2003/04:Kr285 (c) understryker motionärerna vikten av att

utvecklingen av det s.k. läktarvåldet följs noga och inriktas på att

våldet ska upphöra helt (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

En ny folkrörelse har vuxit fram i Sverige de senaste 10-15 åren.

Supporterklubbarnas antal har ökat snabbt. Utvecklingen presenteras i en

rapport från RF som bygger på en enkät där totalt 82 elitföreningar i

bandy, fotboll och ishockey svarat på frågor kring sina supporterklubbar.

Bland dessa 82 föreningar finns i dag 76 supporterklubbar av klackkaraktär

med tillsammans ca 40 000 medlemmar. Supporterklubbarna bedriver enligt

RF en omfattande och seriös föreningsverksamhet som många gånger kommer

i skymundan för svarta rubriker kring våld och huliganer.

RF har sedan 1997 ett övergripande ansvar för kartläggning och samordning

av säkerhets- och supporterfrågor. RF ska också informera i dessa frågor.

För samordningen finns en grupp under RF:s ledning bestående av berörda

SF, Rikspolisstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Regeringskansliet samt

näringslivet. RF vill verka för att öka trivseln och tryggheten vid

idrottsevenemang. De senaste fem-tio åren har stora ansträngningar gjorts

inom de mest berörda idrotterna.

Som exempel kan nämnas att Svenska Fotbollförbundet satsar 1 miljon

kronor årligen på publikvärdsutbildning. Publikvärdarna samarbetar med

ordningsvakter och polis. Vidare anordnar Fotbollförbundet fem-sex möten

per år för att diskutera säkerheten. Fotbollförbundet, polisen och

Föreningen Svensk Elitfotboll har dessutom inför den kommande säsongen

tagit fram en handlingsplan där de angett sina olika ansvarsområden i

ett åtgärdsprogram. Fotbollförbundet samarbetar också med elitföreningarnas

supporterklubbar.

Antalet allvarliga ordningsstörningar halverades enligt RF under åren

1995-2001. Som ett resultat av detta har enligt RF polisen generellt

kunnat minska sina kommenderingar på senare år.

Samtidigt med denna positiva utveckling har man enligt RF kunnat notera

en negativ trend där kriminella och våldsbenägna gängbildningar, s.k.

huliganer, rekryterat nya ungdomar. Dessa gängbildningar är enligt RF

ett orosmoment som tar stora idrottsliga och samhälleliga resurser i

anspråk.

Av intresse i detta sammanhang är att regeringen i februari i år har

överlämnat en proposition till riksdagen (prop. 2004/05:77) med förslag

till ny lag som ska göra det möjligt att förbjuda en person tillträde

till idrottsarrangemang, om det på grund av särskilda omständigheter

finns risk för att personen kommer att begå brott under arrangemanget.

Propositionen ska behandlas av riksdagen under våren 2005.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att utvecklingen av det s.k.

läktarvåldet måste följas noga och inriktas på att upphöra helt. En

del av ansvaret ligger på idrottsrörelsen, men stora delar av problemet

ligger utanför den sfär som idrottsrörelsen har möjlighet att påverka

och här måste andra åtgärder vidtas. Mot bakgrund av det anförda och

det arbete som bedrivs avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr285 (c)

yrkande 10.

Resekostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om att begränsa resekostnaderna i

samband med barns och ungdomars idrottsutövande.

Jämför särskilda yttrandet 6 (v).

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr322 (v) framhåller att det är viktigt att

alla oavsett social bakgrund, kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning,

storstads- respektive landsbygdsbor, funktionshinder m.m. ska ha goda

möjligeter att idrotta utan att ekonomiska krav sätter hinder i vägen.

I motionen påpekar motionärerna att resekostnadernas betydelse inte

får glömmas bort och anser att regeringen tillsammans med idrottsrörelsen

bör föreslå åtgärder för att begränsa resekostnaderna i samband med

barn och ungdomars idrottsutövande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att

kostnaderna för att idrotta hålls nere. RF har 2003 låtit genomföra en

studie om kostnaderna för barns idrottande. Av studien framgår att

kostnader för resor inom vissa idrotter är en av de tyngsta utgiftsposterna

vid barns och ungdomars idrottsutövande. Studien ligger till grund för

diskussioner inom RF för hur kostnaderna kan minska, bl.a. som en del

i den ovan nämnda satsningen "Handslaget". Enligt inhämtad uppgift har

Ishockeyförbundet startat ett arbete kring dessa frågor.

Med hänsyn till vad som upplysts om det arbete och de diskussioner som

pågår för att komma tillrätta med det problem som motionärerna tagit

upp avstyrker utskottet motion Kr322 (v).

Ätstörningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om mer forskning, utbildning och

information rörande anorexi och bulimi.

Motionen

I motion Kr269 (m) anger motionärerna att många av de ungdomar som har

ätstörningar - i form av anorexi och bulimi - är aktiva idrottare.

Motionärerna anför att det är svårt att få kunskap om dessa problem och

professionell hjälp med att komma till rätta med dem. De understyrker

att det krävs mer forskning, utbildning och information såväl till

idrottsledare och lärare som vårdpersonal (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att det finns en stor medvetenhet inom idrottsrörelsen

om problemen med ätstörningar. Studier visar enligt RF att tävlingsidrottare

är överrepresenterade bland dem som drabbas. Den enligt RF effektivaste

insatsen som görs på detta område är att problematiken ingår som en

viktig del i all utbildning av tränare och ledare. Det är enligt RF

viktigt att hos ledare, tränare och aktiva öka medvetenheten om problemen,

dels för att undvika att okunniga ledare och tränare genom obetänksamhet

medverkar till att utlösa ätstörningar, dels för att på ett tidigt

stadium kunna upptäcka aktiva som har problem. RF har i en rapport,

Ätstörningar - en kunskapsöversikt, gjort en kartläggning av forskning

och resultat beträffande ätstörningar inom idrotten. I rapporten

presenteras också behandlingsformer och ges anvisningar om hur specialförbund

kan hantera problematiken. Vidare finns en förteckning över

ätstörningsmottagningar, vårdenheter och patientföreningar.

De synpunkter som motionärerna anför ligger i allt väsentligt i linje

med RF:s syn på problemet med ätstörningar. Med hänsyn till det anförda

avstyrks motion Kr269 (m) yrkande 6.

Bolagisering inom idrottsrörelsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om att införa tydliga regler för

idrottsaktiebolag.

Jämför reservation 9 (m, fp).

Motionen

I motion Kr365 (fp) anför motionärerna att tydliga regler bör införas

angående organisering av idrott i bolagsform. Motionärerna framhåller

att om en förening väljer att bedriva idrottsverksamhet i bolagsform är

det viktigt att den bedrivs på kommersiell grund och bär sina egna

kostnader. Vidare understryker motionärerna vikten av att den ideella

föreningen behåller röstmajoriteten i bolaget (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare uttalat att utskottet inte har någon invändning

mot förekomsten av idrottsaktiebolag inom den idrottsliga verksamheten

(se bl.a. bet. 2002/03:KrU4). Utskottet vill dock som tidigare erinra

om att den verksamhet som bedrivs i bolagsform ska fungera på marknadsmässiga

villkor och inte subventioneras med offentliga bidrag eller andra

subventioner. Denna inställning underströks också i proposition 1998/99:107

En idrottspolitik för 2000-talet.

Regler om idrottsaktiebolag beslutades på RF-stämman 1997 och infördes

i RF:s stadgar. Av dessa framgår bl.a. att föreningen ska ha röstmajoritet

på bolagsstämman i idrottsaktiebolag.

Utskottet, som anser att motionärernas önskemål till stora delar är

tillgodosedda, avstyrker motion Kr365 (fp) yrkande 13.

OS, Paralympics och Dövas världsspel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om

- en samling kring en svensk ansökan rörande vinter-OS

- avsättande av medel till Dövas världsspel och

- Paralympicsdeltagarnas andel av satsningarna på elitidrotten.

Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I fyra motionsyrkanden tas frågan om olympiska vinterspel upp.

I motionerna 2003/04:Kr229 (c) och 2003/04:Kr285 (c) yrkande 15 manar

motionärerna till samling för en svensk ansökan om att få arrangera

olympiska vinterspel i Östersund/Åre 2014. Motionärerna anför att en

kandidatur förutsätter gemensamma ansträngningar från riksdag, regering,

Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), idrottsrörelsen, näringslivet och

de lokala myndigheterna.

Motionären bakom motionerna 2003/04:Kr317 (fp) och Kr301 (fp) anser att

det bör tillsättas en svensk delegation med uppgift att undersöka och

stödja förutsättningarna för en ansökan om ett svenskt vinter-OS med

Östersund som huvudort. Motionären anför att en samverkan med Norge

borde vara möjlig.

Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del

och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del anför att statliga medel bör

avsättas för att möjliggöra deltagande i Dövas världsspel samt att deltagarna

i Paralympics bör få sin rättmätiga del av satsningarna på elitidrotten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill beträffande yrkandena om olympiska vinterspel erinra om

att proceduren för att ansöka om ett OS har ändrats och blivit mer

formaliserad. Förfarandet sker i olika steg. Det första steget är att

landets olympiska kommitté tillsammans med en stad (kommun) lämnar in

en intresseanmälan. Detta steg följs av att en ansökan lämnas in. Inget

av dessa steg har ännu tagits, men SOK:s styrelse har fattat beslut om

att gå vidare med arbetet med en ansökan om att få arrangera vinter-OS

i Åre/Östersund 2014. En sådan ansökan avses lämnas in i början av 2006.

Även Riksidrottsstyrelsen har ställt sig positiv till att gå vidare

med arbetet kring en ansökan. Till grund för SOK:s och Riksidrottsstyrelsens

beslut ligger en förstudie som genomförts under medverkan av, förutom

SOK och RF, berörda specialidrottsförbund (SF) och de två berörda

kommunerna. Förstudien pekar på en rad faktorer som talar för att en svensk

ansökan skulle kunna bli framgångsrik.

Inom ramen för Åre Östersunds OS-ansökan finns för närvarande två

nationella referensgrupper. Den ena är rent idrottslig och består av

representanter för de sju vinterolympiska specialförbunden. I den andra

finns representanter för regionen (länsstyrelsen), kommunerna Östersund

och Åre, Regeringskansliet, RF samt SOK. Dessutom finns referensgrupper

på regional nivå där bl.a. näringslivet är representerat. Enligt inhämtad

uppgift kan det finnas anledning att se över organisationen vid en senare

tidpunkt.

Med hänsyn till det arbete som påbörjats för en ansökan om ett vinter-OS

avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr229 (c), 2003/04:Kr285 (c)

yrkande 15, 2003/04:Kr317 (fp) och Kr301 (fp).

När det gäller motionsyrkandena rörande Paralympics kan nämnas att ett

speciellt stöd ges till deltagande i Paralympics, motsvarande det som

ges till deltagande i OS.

Av regleringsbrevet för 2005 framgår att av de 14 miljoner kronor som

RF erhåller för bidrag för förberedelser och deltagande i olympiska

spel och Paralympics ska 2 miljoner kronor gå till Paralympics.

Vidare kan nämnas att RF, Sveriges Dövas Idrottsförbund (SDI) och

Näringsdepartementet vid ett möte i februari 2001 enats om att medel för

deltagande i Dövas världsspel är en idrottsintern angelägenhet. I

anslaget till SDI har enligt vad utskottet inhämtat hänsyn tagits till

kostnader för deltagande i Världsspelen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr282

(m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande 11 i denna del.

Professionell boxning och andra kampsporter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om professionell boxning och andra

kampsporter.

Jämför reservationerna 11 (m) och 12 (fp, c) och särskilda yttrandet 7

(v).

Motionerna

I en rad motioner tas frågan om förbudet mot professionell boxning upp.

Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr226 (m), 2003/04:Kr228 (kd),

2003/04:Kr237 (c), 2003/04:Kr277 (m), 2003/04:Kr316 (s), 2003/04:Kr379

(m), Kr207 (m), Kr212 (kd), Kr272 (m), Kr295 (m), Kr310 (v) yrkande 2

i denna del och Kr317 (c) anser att förbudet mot professionell boxning

i Sverige bör upphävas.

I motion 2003/04:Kr315 (c) yrkande 1 anför motionärerna att förbudet

mot professionell boxning i Sverige bör kvarstå.

Ett antal motioner berör frågan om kampsporter.

I motion Kr365 (fp) anför motionärerna att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till ett mer generellt regelverk som är

tillämpbart även på andra former av kampidrott än professionell boxning

(yrkande 15).

Motionären bakom motion Kr310 (v) begär att regeringen återkommer med

förslag till åtgärder som gör att olika kampsporter kan utövas på lika

villkor (yrkande 1).

I samma motion yrkande 2 i denna del anför motionären att det bör krävas

tillstånd för den som vill anordna en offentlig tillställning med tävling

och uppvisning i kampidrotter där det ingår slag eller sparkar riktade

mot huvud och att en sådan reglering bör finnas i ordningslagen.

Vidare begär motionären i yrkande 3 att regeringen återkommer med förslag

på vilken myndighet som är mest lämplig som tillståndsgivare för

kampsporter.

Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr227 (c), 2003/04:Kr285 (c)

yrkande 12 och 2003/04:Kr315 (c) yrkande 2 framhåller att i stället för

att legalisera proffsboxning bör de kampsporter med likartat syfte och

brutalitet jämställas med proffsboxning och inte vara tillåtna i Sverige.

I motion Kr264 (s) anför motionären att det är angeläget att regleringen

av kampsporter sker på ett sätt som bygger på humanistiska värden.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslöt våren 2001 att begära att regeringen skulle tillsätta

en expertutredning för att förutsättningslöst analysera de frågor som

hänger samman med professionell boxning och andra kampsporter. Regeringen

beslutade samma år att tillsätta en utredare. Utredaren lämnade sitt

betänkande "Kampidrott i fokus" (SOU 2003:24) i mars 2003. Betänkandet

har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill inte föregripa de ställningstaganden som kan förväntas

med anledning av det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet

varför motionerna 2003/04:Kr226 (m), 2003/04:Kr228 (kd), 2003/04:Kr237

(c), 2003/04:Kr277 (m), 2003/04:Kr315 (c) yrkande 1, 2003/04:Kr316 (s),

2003/04:Kr379 (m), Kr207 (m), Kr212 (kd), Kr272 (m), Kr295 (m), Kr310

(v) yrkande 2 i denna del och Kr317 (c) rörande ett förbud mot professionell

boxning samt motionerna 2003/04:Kr227 (c), 2003/04:Kr285 (c) yrkande 12,

2003/04:Kr315 (c) yrkande 2, Kr264 (s), Kr310 (v) yrkandena 1, 2 i

denna del och 3 samt Kr365 (fp) yrkande 15 rörande kampsporter avstyrks.

Nationellt fotbollscentrum i Degerfors

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om att bygga upp ett nationellt

fotbollscentrum i Degerfors.

Jämför särskilda yttrandet 8 (v).

Motionen

Motionären bakom motion Kr331 (v) anför att regeringen bör ges i uppdrag

att i samverkan med berörda parter verka för att aktiviteter, anläggningar

och liknande kommer till stånd som underlättar uppbyggandet och tillkomsten

av ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att den fråga som motionären väckt är en fråga för

idrottsrörelsen att ta ställning till varför motion Kr331 (v) yrkande 4

avstyrks.

Internationella frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om

- samarbete med bl.a. våra baltiska grannländer

- en modell för hur Sverige ska få värdskapet för fler stora

internationella idrottsevenemang.

Jämför särskilda yttrandet 9 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 14 och Kr355 (kd) yrkande 16

anför motionärerna att särskild uppmärksamhet i det internationella

samarbetet bör riktas mot bl.a. våra baltiska grannländer och att ett

sådant samarbete indirekt även kan syfta till demokratifostran genom

uppbyggnad av idrottsförbund med demokratiska strukturer.

I motion Kr293 (c) anser motionärerna att regeringen bör ta initiativ

till en diskussion och ett samråd med idrottsrörelsen för att utveckla

en modell för hur Sverige ska få värdskapet för fler stora internationella

idrottsevenemang.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt med

internationellt idrottsutbyte. Sådana utbyten kan på alla nivåer inom

idrottsrörelsen ge stimulans och utveckling såväl idrottsligt som personligt

samt skapa ökad internationell förståelse. Sverige kan också genom

internationella idrottsutbyten lyfta fram vår svenska idrottsmodell och

dess grundläggande principer om demokrati och människors lika värde.

En av RF:s arbetsuppgifter är att samordna idrottens internationella

arbete, bl.a. genom att samordna planerade och pågående projekt, bistå

i ansökningsförfaranden och tillsammans med SISU Idrottsutbildarna

erbjuda information och utbildning.

Enligt RF:s policy för internationellt idrottsligt utvecklingssamarbete

ska RF vidare stimulera specialidrottsförbund (SF) och distriktsidrottsförbund

(DF) att engagera sig i frågor rörande utvecklingssamarbete och bistånd.

Dessa har således det primära operativa ansvaret.

Flera SF och DF har enligt vad utskottet inhämtat ett utvecklat samarbete

med de baltiska staternas idrottsrörelser. Dessutom bedriver också ett

antal idrottsföreningar fadderverksamhet i Baltikum.

Med hänsyn till att det anförda ligger i linje med motionärernas önskemål

avstyrks motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 14 och Kr355 (kd) yrkande

16.

När det gäller motionsyrkandet om värdskapet för fler stora internationella

idrottsevenemang vill utskottet erinra om att regeringen i den nyligen

lämnade propositionen En politik för en långsiktig konkurrenskraftig

svensk turistnäring (prop. 2004/05:56) framhåller bl.a. följande. I en

hård internationell konkurrens om att få stå som värd för betydelsefulla

internationella idrottsevenemang stöder staten på olika sätt

idrottsorganisationer som önskar arrangera sådana evenemang, främst genom stödet

till specialidrottsförbund som fördelas av Riksidrottsförbundet. Regeringen

följer idrottsrörelsens intresse för samt dess förmåga och ambition att

ta på sig ansvaret för att arrangera sådana evenemang och noterar att

RF aktivt arbetar i frågan, vilket bl.a. framgår av förbundets skrift

Fler internationella idrottsevenemang till Sverige. Regeringen avser

att i dialog med idrottsrörelsen identifiera hinder och möjligheter för

idrottsorganisationerna att erhålla och arrangera internationella

idrottsevenemang.

Vidare kan nämnas att RF ser som sin uppgift att skapa bättre förutsättningar

för svenska idrottsledare att åta sig internationella ledaruppdrag. Det

gör RF genom det s.k. internationella stimulansbidraget och genom riktade

utbildnings- och informationsinsatser. Genom välutbildade idrottsambassadörer

förbättras enligt RF möjligheterna att få värdskapet för internationella

stortävlingar, kongresser och konferenser.

Med hänsyn till det anförda får motionen anses tillgodosedd. Motion

Kr293 (c) avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Idrottens självständiga ställning, punkt 1 (m, fp)

av Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström

(fp), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om idrottens självständiga ställning. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 1, 2004/05:Kr269

yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr365 yrkande 1.

Ställningstagande

Idrotten är en folkrörelse, vilket bör innebära att dess medlemmar ska

besluta om och ta ansvar för verksamheten samt ta konsekvenserna av

sina beslut. Vi är kritiska till hur regeringen ger alltför detaljerade

anvisningar om hur idrotten ska använda de pengar den tilldelas. Detta

minskar idrottens självständighet. Naturligtvis ska staten formulera

sin avsikt med de medel som ställs till idrottens förfogande, men det

är väsentligt att inte alltför långtgående synpunkter lämnas. Vi anser

att idrotten även i framtiden ska ges möjlighet att agera självständigt

och ha frihet att själv bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och

mål.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen delvis bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 1, Kr269 (m) yrkandena 1 och 2

samt Kr365 (fp) yrkande 1.

2. De statliga medlen till Sveriges Olympiska Kommitté, punkt 2 (fp)

av

Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om de statliga medlen till Sveriges Olympiska

Kommitté. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr365 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att idrottsrörelsens självständighet markeras genom att RF har

ansvaret för fördelningen av de statliga medlen till idrotten. RF bör

enligt vår uppfattning fördela samtliga medel till idrotten och därmed

också anslagsposten Bidrag till en talangsatsning inom svensk idrott

som i dag lämnas direkt till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). RF:s

budget bör öka med ett belopp som motsvarar vad som nu går direkt till

SOK.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion

Kr365 (fp) yrkande 2.

3. Elitidrott, punkt 4 (m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om elitidrott. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Kr282 yrkande 9 i denna del och 2004/05:Kr269 yrkande 11 i denna

del.

Ställningstagande

Elitidrotten är betydelsefull för många människor. Den skapar förebilder,

den ökar intresset för breddidrotten, den är ett fritidsintresse samt

inspirerar till motionsidrott. Många idrotter har dock stora svårigheter

att finansiera sin elitverksamhet. Vi anser att betydligt bättre

förutsättningar bör ges våra elitidrottare att utöva sin idrott.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande

11 i denna del.

4. Handikappidrottens del av medlen från spel och lotterier, punkt 7

(m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om handikappidrottens del av medlen från spel

och lotterier. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr269 yrkande

7.

Ställningstagande

Handikappidrotten är synnerligen värdefull och har sin givna plats inom

den samlade idrottsrörelsen. Stat och kommun har ett särskilt ansvar

för att tillse att än fler människor med funktionshinder bereds möjlighet

till fysisk rekreation genom idrott. Svenska Handikappidrottsförbundet

(SHIF) erhåller medel för sin verksamhet genom RF. Att handikappidrotten

på detta sätt får sin del av statens anslag till idrott är naturligt.

RF har att tillse att den del av anslaget som SHIF erhåller är rimlig

och rättvis.

Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för handikappidrotten ska

förbättras genom att ytterligare medel av intäkterna från spel- och

lotterimarknaden ska tillfalla handikappidrotten.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion

Kr269 (m) yrkande 7.

5. Idrottsforskning, punkt 8 (m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om idrottsforskning. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Kr282 yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:Kr385

yrkande 16 och 2004/05:Kr355 yrkande 17.

Ställningstagande

Skapandet av Centrum för idrottsforskning (CIF) och inrättandet av en

självständig idrottshögskola lade grunden till en förstärkning av svensk

idrottsforskning. Tyvärr har samordningen fungerat dåligt, och därför

bör enligt vår uppfattning en översyn av idrottsforskningen göras.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion

2003/04:Kr282 (m) yrkande 6 samt avslå motionerna 2003/04:Kr385 (kd)

yrkande 16 och 2004/05:Kr355 (kd) yrkande 17.

6. Idrottsforskning, punkt 8 (kd)

av Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om idrottsforskning. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 16 och 2004/05:Kr355 yrkande 17 och

avslår motion 2003/04:Kr282 yrkande 6.

Ställningstagande

Högre utbildning och forskning inom idrotten spänner över en lång rad

områden, från fysiologi, medicin och teknik till beteende- och

samhällsvetenskapliga ämnen. Utbildningen och forskningen är en förutsättning

för idrottens utveckling vad gäller såväl barn- och ungdomsidrott som

bredd- och elitidrott. Utökad kunskap behövs kring idrotten som folkrörelse.

En fråga som bör ges särskild uppmärksamhet är idrottens betydelse för

integration. Idrottsrörelsen har också pekat på behovet av forskning

kring kvinno- och jämställdhetsfrågor. Inte minst viktig är denna

kunskapsutveckling som bas för idrottens ledarutbildning.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 16 och Kr355 (kd) yrkande 17.

Motion 2003/04:Kr282 (m) yrkande 6 bör avslås.

7. Idrottsledare och funktionärer, punkt 12 (m, kd)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson

(m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om idrottsledare och funktionärer. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Kr385 yrkande 2 och 2004/05:Kr355 yrkande

11.

Ställningstagande

De ideellt arbetande ledarna gör ett viktigt arbete och en stor insats

för samhället som helhet. En lite mer anonym men icke desto mindre viktig

ledarkategori är föreningsledarna, dvs. ordförande, kassörer, sekreterare

och andra föreningsfunktionärer som tillsammans får föreningens hjul

att snurra och därmed skapar förutsättningarna för aktivitetsledarnas

verksamhet. Under senare tid har det till RF kommit alltfler signaler

om att det börjar bli svårt att rekrytera föreningsledare. RF framhåller

tre orsaker: att uppdragen tar för mycket tid, att det är svårt att få

övriga medlemmar att engagera sig samt svårigheter att hantera ekonomin.

Vi anser att det är mycket viktigt att den ideella sektorn fortsättningsvis

kan ha en enkel administration och en enkel ekonomisk reglering som

inte innebär att långtgående krav ställs på specialkunskaper för att

kunna driva en förening. Vad vi här har anfört bör beaktas i den utredning

som ska se över idrottens skattefrågor.

Vi vill vidare framhålla vikten av att staten och skattereglerna inte

försvårar engagemang och tillgång till ledare och instruktörer.

Slutligen vill vi påminna om en motion som ska behandlas i skatteutskottet,

2004/05:Sk330 (m, fp, kd, c), i vilken motionärerna begär att regeringen

tillsätter en utredning med uppdrag att lägga fram förslag om hur

skattelagstiftningen för ideell verksamhet kan förenklas och hur man bör

ta hänsyn till den ideella sektorns speciella situation med ideellt

engagerade människor i små föreningar med liten administrativ förmåga.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 2 och Kr355 (kd) yrkande 11.

8. Tillgång till ridinstruktörer, punkt 13 (kd)

av Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tillgång till ridinstruktörer. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:MJ505 yrkande 3.

Ställningstagande

Ridsporten är en stor folkrörelse, och det är ofta kö till lektionsridningen

på flera av landets ridskolor. Jag vill därför understryka vikten av

att det finns tillgång till ledare och instruktörer så att alla som

vill och har möjlighet kan få rida.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla

motion 2004/04:MJ505 (kd) yrkande 3.

9. Bolagisering inom idrottsrörelsen, punkt 19 (m, fp)

av Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström

(fp), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om bolagisering inom idrottsrörelsen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr365 yrkande 13.

Ställningstagande

Det måste enligt vår uppfattning finnas tydliga regler för organisering

av idrotten i bolagsform. Om en förening väljer att ombilda sig i

bolagsform måste idrottsverksamheten bedrivas på kommersiell grund och

bära sina egna kostnader. Idrottsbolag kan inte förvänta sig att få

bidrag från det offentliga Sverige. Nu när ett antal klubbar har bildat

aktiebolag bör enligt vår uppfattning en uppföljning och översyn av

regelverket göras.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion

Kr365 (fp) yrkande 13.

10. OS, Paralympics och Dövas världsspel, punkt 20 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström

(fp), Birgitta Sellén (c), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m)

och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om OS, Paralympics och Dövas världsspel. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr282 yrkande 9 i denna del och

2004/05:Kr269 yrkande 11 i denna del och bifaller delvis motionerna

2003/04:Kr229, 2003/04:Kr285 yrkande 15, 2003/04:Kr317 och 2004/05:Kr301.

Ställningstagande

Vi ställer oss alla bakom en ansökan om att få arrangera olympiska

vinterspel i Åre och Östersund 2014. Vi är därför positiva till att SOK

beslutat att gå vidare med en sådan ansökan. Enligt vår uppfattning

förutsätter en kandidatur gemensamma ansträngningar från riksdag,

regering, SOK, idrottsrörelsen, näringslivet och de lokala myndigheterna.

En delegation med företrädare för dessa bör tillsättas för att bl.a.

stödja en ansökan.

Vi anser vidare att det är viktigt att handikappidrotten inte särbehandlas

utan att den får sin rättmätiga del av stödet när det gäller deltagande

i Paralympics. Vi anser också att de dövas världsspel ska jämställas

med denna tävling. Särskilda medel bör därför avsättas för att möjliggöra

deltagande i Döv-OS.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr282 (m) yrkande 9 i denna del och Kr269 (m) yrkande

11 i denna del och delvis bifalla motionerna 2003/04:Kr229 (c),

2003/04:Kr285 (c) yrkande 15, 2003/04:Kr317 (fp) och Kr301 (fp).

11. Professionell boxning och andra kampsporter, punkt 21 (m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om professionell boxning och andra kampsporter.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr226, 2003/04:Kr228,

2003/04:Kr237, 2003/04:Kr277, 2003/04:Kr316, 2003/04:Kr379, 2004/05:Kr207,

2004/05:Kr212, 2004/05:Kr272, 2004/05:Kr295 och 2004/05:Kr317, bifaller

delvis motion 2004/05:Kr310 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Kr227,

2003/04:Kr285 yrkande 12, 2003/04:Kr315 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Kr264,

2004/05:Kr310 yrkandena 1 och 3 samt 2004/05:Kr365 yrkande 15.

Ställningstagande

Förbudet mot professionell boxning är nu drygt 30 år gammalt. Svensk

boxning har fina och långvariga traditioner som inte minst visar sig på

klubb- och ledarnivå. Boxningen har fungerat utmärkt som norm- och

regelgivare för många svenska ungdomar. Sverige har också en lång tradition

när det gäller tillämpning av regelsystem och medicinska kontroller som

kan komma proffsboxningen till del. En statlig utredning har visat en

positiv inställning till att häva förbudet. Jag anser att det är hög

tid att återigen tillåta professionell boxning i Sverige.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr226 (m), 2003/04:Kr228 (kd), 2003/04:Kr237 (c),

2003/04:Kr277 (m), 2003/04:Kr316 (s), 2003/04:Kr379 (m), Kr207 (m),

Kr212 (kd), Kr272 (m), Kr295 (m) och Kr317 (c) och bifalla delvis motion

Kr310 (v) yrkande 2 samt avslå motionerna 2003/04:Kr227 (m), 2003/04:Kr285

(c) yrkande 12, 2003/04:Kr315 (c) yrkanden 1 och 2, Kr264 (s), Kr310

(v) yrkandena 1 och 3 samt Kr365 (fp) yrkande 15.

12. Professionell boxning och andra kampsporter, punkt 21 (fp, c)

av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp) och Birgitta Sellén

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om professionell boxning och andra kampsporter.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr227, 2003/04:Kr285

yrkande 12, 2003/04:Kr315 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr365 yrkande

15 och avslår motionerna 2003/04:Kr226, 2003/04:Kr228, 2003/04:Kr237,

2003/04:Kr277, 2003/04:Kr316, 2003/04:Kr379, 2004/05:Kr207, 2004/05:Kr212,

2004/05:Kr264, 2004/05:Kr272, 2004/05:Kr295, 2004/05:Kr310 yrkandena

1-3 och 2004/05:Kr317.

Ställningstagande

I betänkandet om proffsboxning och kampsporter (SOU 2003:24) har

enmansutredaren kommit till slutsatsen att proffsboxning bör tillåtas i

Sverige. Utredaren menar att det enda starka kvarstående argument som

kan användas för ett fortsatt förbud är de medicinska skadeverkningarna.

Utredaren slår fast att det finns allvarliga sådana men påpekar att

det finns risker av olika slag även inom andra idrotter.

Flera sakkunniga i utredningen hävdar att de allvarliga hjärnskador som

ofta blir följden för proffsboxare gör det motiverat att behålla förbudet.

Vi delar denna uppfattning och menar att det vore ett allvarligt steg

tillbaka att nu bortse från de allvarliga risker för liv och hälsa som

främst följer av slag mot huvudet.

I ett samhälle med starkt behov av att främja folkhälsa och humanistiska

värden vore det en felaktig signal att nu legalisera proffsboxning. I

stället bör de kampsporter med likartat syfte och brutalitet som gjort

intåg på senare år jämställas med proffsboxning och inte heller vara

tillåtna i Sverige.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr227 (m), 2003/04:Kr285 (c) yrkande 12, 2003/04:Kr315

(c) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr365 (fp) yrkande 15 och avslå

motionerna 2003/04:Kr226 (m), 2003/04:Kr228 (kd), 2003/04:Kr237 (c),

2003/04:Kr277 (m), 2003/04:Kr316 (s), 2003/04:Kr379 (m), Kr207 (m),

Kr212 (kd), Kr264 (s), Kr272 (m), Kr295 (m), Kr310 (v) yrkandena 1-3

och Kr317 (c).

Särskilda yttranden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa, punkt 3

(v)

Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:

Vi har avstått från att yrka bifall till motionerna 2003/04:Bo295 (v)

yrkande 1 och 2003/04:So406 (v) yrkande 5 mot bakgrund av den av riksdagen

beslutade och pågående satsningen "Handslaget" men vill ändå anföra

följande.

Människor mår bra av fysisk aktivitet, men många, även barn och ungdomar,

rör sig alldeles för lite. Vi ser det som väldigt angeläget att barn

och unga ges möjlighet att i skolan och på fritiden få tillfälle till

regelbunden fysisk aktivitet. Det är också särskilt viktigt att föreningar

och idrottsklubbar tar sitt ansvar för breddidrott för att inte stöta

bort barn och unga genom alltför ensidiga elitistiska satsningar. Det

finns vidare en rad förhållanden som motverkar ambitionen att få fler

människor fysiskt aktiva. En sådan negativ faktor är bristen på

tillgänglighet till idrottsanläggningar och brist på naturliga eller skapade

aktivitetsytor för lek, rörelse och spontan idrott. Med idéer hämtade

från Norge har RF uppmuntrat till att anlägga s.k. näridrottsplatser.

Dessa ska vara mindre och flexibla anläggningar som bl.a. kan placeras

i närheten av barnens hem. Här ska man kunna pröva på och ägna sig åt

olika spontana fysiska aktiviteter utan krav på prestation eller

tävlingsmoment. Vi ser mycket positivt på sådana näridrottsplatser.

2. Gemensamma rekreationsområden, breddidrott och folkhälsa, punkt 3

(c)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag vill påminna om att bostadsutskottet i mars 2004 behandlade ett

motionsyrkande, 2003/04:Kr285 yrkande 5, från Centerpartiet om att det

bör byggas fler platser för spontanidrott än vad det görs i dag.

Motionsyrkandet avslogs av riksdagen.

3. Handikappidrottens villkor, punkt 6 (m, fp, kd, c)

Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström

(fp), Birgitta Sellén (c), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m)

och Henrik Westman (m) anför:

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motioner om

handikappidrottens villkor men vill ändå framföra följande.

Handikappidrotten i Sverige är mycket framgångsrik vid en internationell

jämförelse. Dessa internationella framgångar har ökat intresset för

handikappidrottens bredd och har bidragit till att attityderna till

människor med handikapp har förbättrats. Detta ser vi som mycket positivt.

Handikappidrotten måste ges samma förutsättningar som idrotten i övrigt.

För detta krävs insatser av även andra aktörer än idrottsrörelsen.

Det bör inte vara dyrare eller krångligare för den som är funktionshindrad

att utöva sin idrott än det är för andra. Idrottsarenorna bör därför

handikappanpassas så att de möjliggör för funktionshindrade att både

utöva idrott och vara åskådare. Vidare är det viktigt att kostnaderna

inte är för höga för den som behöver särskilda hjälpmedel för sin

idrottsverksamhet. Fördelningen av tränings- och tävlingstider bör även

bli mer rättvis till förmån för funktionshindrade.

Vi ser positivt på att verksamhet för funktionshindrade är ett prioriterat

område inom den av riksdagen beslutade satsningen "Handslaget", och har

förhoppningen att man i det sammanhanget beaktar resultaten av bl.a.

RF:s treårsprojekt "Idrottsresurser på lika villkor".

4. Idrottsledare och funktionärer, punkt 12 (fp, c)

Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp) och Birgitta Sellén (c)

anför:

Vi är medvetna om att regeringen tillsatt en utredning som ska se över

idrottens skattefrågor. Vi vill ändå påminna om att vi har en motion

som ska behandlas i skatteutskottet, Sk330 (m, fp, kd, c), i vilken

motionärerna begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag

att lägga fram förslag till hur skattelagstiftningen för ideell verksamhet

kan förenklas och hur man bör ta hänsyn till den ideella sektorns

speciella situation med ideellt engagerade människor i små föreningar med

liten administrativ förmåga.

5. Läktarvåld, punkt 16 (c)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag har avstått från att yrka bifall till motion Kr285 (c) yrkande 10

eftersom idrottsrörelsen själv aktivt arbetar för att komma till rätta

med läktarvåldet. Jag vill ändå understryka vikten av att utvecklingen

av läktarvåldet följs noga och att ansträngningar inriktas på att helt

få bort det.

6. Resekostnader, punkt 17 (v)

Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:

Vi har avstått från att yrka bifall till motion Kr322 (v) mot bakgrund

av de diskussioner som förs inom RF om hur kostnaderna för att idrotta

ska kunna hållas nere, bl.a. som en del i satsningen "Handslaget". Vi

vill ändå påminna om att resekostnaderna för många är en stor utgiftspost

som inte får glömmas bort när man talar om kostnader för barns idrottande.

7. Professionell boxning och andra kampsporter, punkt 21 (v)

Peter Pedersen (v) anför:

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion Kr310 (v)

men vill ändå anföra följande.

Inom Regeringskansliet bereds frågan om lagen mot förbud av proffsboxning

ska upphävas eller kvarstå och kanske utökas med andra kampidrotter.

Även frågan om lämplig tillståndsgivare i ett system med tillståndsgivning

analyseras. Under tiden har vi en situation där olika kampidrotter utövas

på helt olika villkor i landet, utom proffsboxning som inte utövas alls,

åtminstone inte på svensk mark. Jag anser att detta är olyckligt och

har en förhoppning att beredningstakten ökar. Utgångspunkten bör i

enlighet med den s.k. Kampsportsutredningens förslag innebära att

kampsporter ska utövas på lika villkor utifrån en tillståndsgivning och

att den lag som förbjuder proffsboxning upphävs.

8. Nationellt fotbollscentrum i Degerfors, punkt 22 (v)

Peter Pedersen (v) anför:

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för motion Kr331 (v)

yrkande 4 men vill ändå anföra följande:

I Degerfors är fotboll en kulturyttring. Degerfors IF har nått stora

framgångar och är en av landets mest folkkära föreningar. Lagets

hemmamatcher är välbesökta, och matcherna är en angelägenhet för de flesta,

oavsett kön, ålder och yrke. Orten riktigt andas fotboll. Jag ser många

fördelar med att tillskapa ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors.

I detta centrum bör ingå bl.a. ett campus med fullgoda träningsmöjligheter,

lokaler för fysiologiska tester, restauranger, lokaler för övernattning

m.m. Skapandet av ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors skulle

innebära en kraftfull satsning för att bredda näringslivet på orten och

därmed ge förutsättningar för fler arbetstillfällen, en bättre tillväxt,

en ökad besöksnäring osv. men framförallt skulle fotbollssporten i

Sverige kunna dra mycket stor nytta av en sådan satsning.

9. Internationella frågor, punkt 23 (m, fp, kd, c)

Lennart Kollmats (fp), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström

(fp), Birgitta Sellén (c), Kenneth Lantz (kd), Margareta Pålsson (m)

och Henrik Westman (m) anför:

Vi har avstått från att yrka bifall till motionerna rörande internationella

frågor men vill ändå anföra följande:

Idrott kan som få andra företeelser skapa broar mellan människor från

olika kulturer och lösa knutar mellan nationer som går långt tillbaka

i tiden. Ett ökat internationellt idrottssamarbete kan också öka

förståelsen för olika kulturer.

Sverige bör sträva efter ett väl utbyggt internationellt idrottsutbyte

för både ledare och aktiva såväl inom breddidrotten som på elitnivå.

Genom kulturella och idrottsliga kontakter kan förståelse för och kunskap

om andra folk och kulturer öka, till gagn för avspänning och samförstånd.

Idrottsrörelsens egna prioriteringar i det internationella arbetet är

mycket positiva. Flera satsningar har gjorts från t.ex. Riksidrottsförbundets

sida för att utveckla samarbetet med andra länder framför allt inom EU.

Vi anser att ett särskilt fokus i det internationella samarbetet bör

riktas mot det nordiska samarbetet och samarbetet med våra baltiska

grannländer. Vi är medvetna om att ett sådant samarbete också pågår.

Vi vill även framhålla vikten av att Sverige får arrangera internationella

idrottsevenemang. Vi är positiva till att regeringen avser att i dialog

med idrottsrörelsen identifiera hinder och möjligheter för idrottsorganisationer

att erhålla och arrangera internationella idrottsevenemang. Vår förhoppning

är att det utvecklas en modell för detta arbete.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fysisk aktivitet och barn och unga.

2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om handikappidrottens betydelse för rehabilitering och

habilitering.

2003/04:Kr226 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m):

Riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot professionell boxning i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Kr227 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förbud mot boxning och vissa kampsporter.

2003/04:Kr228 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om legalisering av professionell boxning.

2003/04:Kr229 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillsammans med idrottsrörelsen, näringslivet, berörda

kommuner och andra aktörer börja arbeta för att samla nationen bakom en

ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige.

2003/04:Kr237 av Johan Linander och Claes Västerteg (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillåta proffsboxning i Sverige.

2003/04:Kr277 av Gunnar Axén och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om förbud mot professionell

boxning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottens självständiga ställning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottsforskningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om motionsidrott.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om elitidrott, Paralympics och döv-OS.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om antidopningsverksamheten.

2003/04:Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att idrottsrörelsen bör förstärka sitt integrationsarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om vikten av att ett kontinuerligt jämställdhetsarbete

bedrivs inom idrottsrörelsen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att det finns ett behov av attitydförändringar mot

mobbning inom idrotten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att användningen av dopning måste motverkas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att läktarvåldets utveckling följs upp och åtgärdas.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att kampsporter med likartat syfte och brutalitet

som proffsboxning inte skall vara tillåtna i Sverige.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om en utredning för att se över möjligheten att införa

ett bidrag till föreningsägda idrottslokaler liknande det för allmänna

samlingslokaler.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att Sverige skall ansöka om att arrangera vinter-OS

i Östersund/Åre år 2014.

2003/04:Kr286 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i idrottsrörelsen.

2003/04:Kr315 av Sven Bergström och Kenneth Johansson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att hålla fast vid förbudet mot proffsboxning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att behandla kampsporter med likartat syfte och

brutalitet som proffsboxning på samma sätt.

2003/04:Kr316 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag som innebär att

professionell boxning i Sverige legaliseras.

2003/04:Kr317 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en svensk delegation som undersöker förutsättningarna för ett

svenskt OS med Östersund som huvudort.

2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om handikappidrott.

2003/04:Kr353 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation i idrottsrörelsen.

2003/04:Kr379 av Ola Sundell och Bengt-Anders Johansson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om professionell boxning i Sverige.

2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skapa förutsättningar för att fler skall kunna

engagera sig som ledare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av breddidrott för barn och ungdomar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om handikappidrottens möjligheter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs

vidare på regional och lokal nivå.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om jämställd bidragsfördelning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottens etik.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sanktioner mot dopning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om internationellt idrottssamarbetes betydelse för

demokratiutveckling.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottsforskning.

2003/04:MJ475 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att utreda fördelningen av medel till pojk-

respektive flickidrotter.

2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur en jämnare

fördelning av bidragen till kvinno- respektive mansdominerade idrottsgrenar

skulle kunna uppnås.

2003/04:Bo295 av Peter Pedersen (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ytterligare och långsiktigt stimulera åtgärder

som ger möjlighet till ökad fysisk aktivitet.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Kr207 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m):

Riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot professionell boxning i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Kr212 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om legalisering av professionell boxning.

2004/05:Kr255 av Christer Adelsbo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att se över förutsättningarna för

föreningslivet.

2004/05:Kr264 av Catharina Bråkenhielm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vidga lagen som förbjuder proffsboxning i Sverige.

2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottens självständiga ställning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att idrotten skall ha friheten att själv bestämma

verksamhetens innehåll, inriktning och mål.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ätstörningar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fördelning till handikappidrotten.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om motionsidrott.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om elitidrott, stora mästerskap, Paralympics och döv-OS.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om antidopningsverksamheten.

2004/05:Kr272 av Ola Sundell och Bengt-Anders Johansson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om professionell boxning i Sverige.

2004/05:Kr282 av Leif Björnlod (mp):

Riksdagen begär att regeringen utreder hur idrottens stöd påverkas vid

en avreglering av spelmarknaden.

2004/05:Kr293 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om betydelsen av internationella idrottsevenemang i Sverige.

2004/05:Kr295 av Gunnar Axén och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om förbud mot professionell

boxning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Kr301 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en svensk delegation som undersöker och stöder förutsättningarna

för ansökan om ett svenskt vinter-OS med Östersund som huvudort.

2004/05:Kr310 av Peter Pedersen (v):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

åtgärder som gör att olika kampsporter kan utövas på lika villkor.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som

upphäver förbudet mot proffsboxning. I stället bör alla kampsporter utgå

från en tillståndsgivning i enlighet med vad som anförs i Kampsportsutredningen.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på vilken

myndighet som är mest lämplig som tillståndsgivare.

2004/05:Kr317 av Johan Linander och Claes Västerteg (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillåta proffsboxning i Sverige.

2004/05:Kr322 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen i samarbete med idrottsrörelsen skall föreslå

åtgärder i syfte att begränsa resekostnaderna i samband med barns/ungdomars

idrottsutövande.

2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att i samverkan med berörda parter i övrigt verka för

aktiviteter, anläggningar och liknande som underlättar uppbyggandet och

tillkomsten av ett nationellt fotbollscentrum i Degerfors.

2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottens etik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av breddidrott för barn och ungdomar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att särskilt uppmärksamma invandrarflickors engagemang

i idrott och idrottsföreningar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om integrations- och socio-ekonomiska perspektiv på

ungdomars val.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om handikappidrottens möjligheter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs

vidare på regional och lokal nivå.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om jämställd bidragsfördelning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottsrörelsen och folkhälsan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sanktioner mot dopning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skapa förutsättningar för att fler skall kunna

engagera sig som ledare.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om internationellt idrottssamarbetes betydelse för

demokratiutveckling.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökad forskning på idrott ur folkrörelse-, jämställdhets-

och integrationsperspektiv.

2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en självständig idrottsrörelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Riksidrottsförbundet skall ha ansvar för fördelning

av de statliga medlen till idrott.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om främjande av trygg motion för äldre.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lika villkor för idrottande kvinnor och män.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att motverka sexuella trakasserier inom idrotten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sexuella trakasserier och homofobi inom idrotten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att personer med funktionshinder skall få bättre

villkor för sitt idrottsutövande.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrotten som ett medel för att underlätta integration

i samhället.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om satsningar på etik inom idrotten.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa tydliga regler för organisering av idrotten

i bolagsform.

15. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ett

generellt tillämpbart regelverk för olika former av kampidrott.

2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tillgången på ridinstruktörer.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att utreda fördelningen av medel till pojk-

respektive flickidrotter.

2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

16. Riksdagen begär att regeringen utreder hur en jämnare fördelning

av bidragen till kvinno- respektive mansdominerade idrottsgrenar skulle

kunna uppnås.