Bet. 2004/05:KRU7

Kulturutskottets betänkande

2004/05:KRU7

Museer och utställningar

Sammanfattning

Kulturutskottet behandlar i betänkandet drygt 70 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2003 och 2004 med förslag som rör museer och

museernas verksamhet. Utskottet avstyrker samtliga dessa förslag.

I de avstyrkta motionerna återfinns förslag som avser de statliga

museernas struktur, vården av samlingarna inklusive vården av den svenska

fotoskatten, fri entré och andra statliga satsningar för ökad tillgänglighet,

museipedagogik, de regionala museernas ekonomiska situation, krav på

att Etnografiska museet ska återlämna en totempåle till en indianstam

i Kanada samt förbättrade möjligheter för museer ute i landet att kunna

visa fornfynd och andra föremål med anknytning till det egna närområdet.

Andra frågor som tas upp i motionerna berör Naturhistoriska riksmuseet,

olika försvarsmuseifrågor samt frågor med anknytning till maritima

museer. Krav framförs också på att ett nytt Nobelcenter ska uppföras

och att staten ska satsa på kvinnomuseer, matkultur och stiftelsen

Måltidsmuseum i Grythyttan, Dag Hammarskjölds Backåkra, liksom på Julita

gård, Skogsmuseet i Lycksele, Norrköpings konstmuseum, Rundradiomuseet

i Motala, Synskadades museum, IT-ceum i Linköping, Historiska museet i

Lund, ett nytt världsarvsmuseum vid Höga kusten, Ekomuseet Bergslagen,

dokumentation av etnisk musik samt Fotbollsmuseet i Degerfors.

Flera motioner handlar om Forum för levande historia och dess verksamhet.

I en motion föreslås att myndigheten ska omvandlas till en stiftelse

medan övriga främst innebär krav på olika typer av kampanjer för att

sprida information om romer, rasism, antisemitism, nazism, kommunism,

islamofobi och folkmord.

I betänkandet finns 15 reservationer och 6 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Museisektorns struktur

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 3 och 2004/05:Kr233

yrkande 4.

Reservation 1 (m)

2. Plan för vård av museernas samlingar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr368 yrkande 18.

Reservation 2 (m, fp, kd)

3. Fri entré och andra statliga satsningar för ökad tillgänglighet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr389 yrkande 3.

4. Visning av kulturskatter nära fyndplatsen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 12 och 2004/05:Kr316.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

5. Lån av museiföremål

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr265 och 2003/04:Kr295.

Reservation 4 (fp)

6. Återlämning av haislaindianernas totempåle

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr281.

7. Regionala museers ekonomiska situation

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr279 yrkande 2, 2003/04:Kr326

yrkande 11 och 2004/05:Kr369 yrkandena 3 och 10.

Reservation 5 (c)

8. Museipedagogik

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr390 yrkande 9.

9. Vården av den svenska fotoskatten

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 31.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

10. Nationell mötesplats för foto

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr339 och 2004/05:Kr376.

Reservation 7 (fp)

11. Naturhistoriska riksmuseet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr303 yrkandena 1-3, 2003/04:Kr387

yrkande 12 och 2004/05:Kr362 yrkande 15.

Reservation 8 (kd)

12. Försvarsmuseifrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr259, 2003/04:Kr374, 2004/05:Kr203,

2004/05:Kr266 och 2004/05:Kr312.

13. Maritima museer

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr261, 2003/04:Kr387 yrkande 13

och 2004/05:Kr258.

14. Nobelcenter

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr334.

15. Kvinnomuseer

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr387 yrkande 14.

Reservation 9 (kd)

16. Matkultur - Grythyttan

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr364, 2003/04:Kr373 och 2004/05:Kr368

yrkande 38.

Reservation 10 (fp)

17. Backåkra

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr253 yrkande 3 och 2004/05:T335

yrkande 6.

18. Dokumentation av etnisk musik

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr224.

Reservation 11 (c)

19. Statligt stöd till vissa museer

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr216, 2003/04:Kr246, 2003/04:Kr258,

2003/04:Kr260, 2003/04:Kr351, 2003/04:Kr352, 2003/04:Kr372, 2003/04:Ub384

yrkande 2, 2004/05:Kr226, 2004/05:Kr250, 2004/05:Kr259, 2004/05:Kr271,

2004/05:Kr319, 2004/05:Kr331 yrkande 2 och 2004/05:Kr383.

20. Omvandla Forum för levande historia till en stiftelse

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr368 yrkande 40.

Reservation 12 (fp)

21. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U316 yrkande 4, 2004/05:Kr227,

2004/05:Kr261 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Kr268 yrkande 1, 2004/05:Kr273

yrkandena 1-4, 2004/05:Kr284 yrkandena 1-3, 2004/05:Kr325 yrkandena 1

och 2, 2004/05:Kr336 och 2004/05:Ub480 yrkande 9.

Reservation 13 (m)

Reservation 14 (kd)

Reservation 15 (v)

Stockholm den 22 mars 2005

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),

Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Gunilla

Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda Ernkrans (s), Cecilia

Wikström (fp), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla

Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Inger Nordlander

(s), Siv Holma (v), Lars-Ivar Ericson (c), Henrik Westman (m) och Johan

Andersson (s).

Utskottets överväganden

Museisektorns struktur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om att museisektorn bör få en tydligare

struktur med bl.a. samordnade myndighetsfunktioner och en ny typ av

ansvarsmuseer.

Jämför reservation 1 (m).

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i två likalydande förslag i kommittémotionerna

2003/04:Kr209 yrkande 3 och Kr233 yrkande 4 att den statliga museisektorn

bör få en tydligare struktur. Myndighetsfunktioner kan samordnas,

samtidigt som man låter den utåtriktade verksamheten präglas av

decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av stödfunktioner, som

administration

och lönehantering men också magasinering och konservering, kan lösas

genom upphandling. Gemensamma magasin skulle kunna erbjuda rationella

förvaringsmöjligheter för känsliga föremål.

Motionärerna anser vidare att begreppet nationella uppdrag behöver

utvecklas på museiområdet. De nuvarande ansvarsmuseerna bör ersättas med

en ordning där olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade

nationella ansvarsuppdrag och där den statliga finansieringen regleras

i ett flerårigt avtal. Stor flexibilitet måste finnas när detta system

utvecklas, det kan gälla ansvar för allt från samordningen av en hel

museisektor till att vårda och visa ett enskilt föremål av stort nationellt

värde. En liknande metod bör kunna användas när det gäller det regionala

och lokala ansvaret.

Det är, framhåller motionärerna, också viktigt att museerna inte ges

nya uppgifter och nytt ansvar utan att statsmakten samtidigt tillförsäkrar

dem extra medel för att täcka en tillkommande utgift. Så t.ex. har man

på landets statliga museer lagt nya krav på ökat brand- och inbrottsskydd

utan att dessa fått extra medel för att klara av denna viktiga uppgift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har flera gånger tidigare behandlat motionsförslag av samma

innebörd och då genomgående avstyrkt förslagen genom att hänvisa till

de olika översyner som regeringen under årens lopp har tagit initiativ

till inom museisektorn1Förslag av detta slag har utskottet senast

behandlat i motionsbetänkandena 2002/03: KrU3 och 2001/02:KrU14 samt i

budgetbetänkandet 2001/02:KrU1.. Översynerna har bl.a. resulterat i att

de centrala museernas struktur förändrats, inte minst genom tillkomsten

av myndigheten Statens museer för världskultur med en gemensam central

administration för Världskulturmuseet, Etnografiska museet, Medelhavsmuseet

och Östasiatiska museet. Även Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och

Marinmuseum i Karlskrona har förts samman under en gemensam ledning i

Statens maritima museer. På motsvarande sätt bildar i organisatoriskt

hänseende Armémuseum och Flygvapenmuseum en museigrupp, liksom

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet samt Statens historiska

museum och Kungl. Myntkabinettet var sin grupp. Organisationer av det

slaget underlättar möjligheterna till samordning inom respektive museigrupp.

Utskottet har tidigare inte heller haft något att erinra mot det

uttalande som gjordes i budgetpropositionen för 2002 där regeringen

framhöll att några ytterligare strukturella omvandlingar inte borde ske

inom museiområdet.

Tilläggas kan i detta sammanhang att Kulturrådet i sitt regleringsbrev

för 2005 har fått i uppdrag att i samråd med de sex ansvarsmuseerna2Statens

historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,

Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Moderna museet

och Nordiska museet. utvärdera den nuvarande ansvarsmuseirollen. Utifrån

resultatet av denna översyn ska Kulturrådet komma med förslag på hur

ansvarsmuseirollen kan utvecklas. En gemensam redovisning ska lämnas av

Statens kulturråd till regeringen senast den 1 november 2005.

Mot bakgrund av det utvecklingsarbete som pågår inom detta område finns

det enligt utskottets mening inte anledning att begära att regeringen

ska lägga fram förslag till ytterligare strukturella omvandlingar på

museiområdet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr209 (m)

yrkande 3 och Kr233 (m) yrkande 4.

Plan för vård av museernas samlingar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att regeringen ska åläggas att utarbeta en plan

för hur staten i framtiden ska stödja museernas vård av samlingar och

avstyrker därför ett motionsförslag av denna innebörd.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd).

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i sin partimotion Kr368 att regeringen

ska lägga fram förslag till en plan för hur staten ska stödja museernas

vård av samlingar i framtiden. Dessutom måste säkerheten på museerna

kunna garanteras. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

ett förslag till sådan plan (yrkande 18).

Utskottets ställningstagande

Även denna fråga har utskottet tidigare behandlat, senast i betänkande

2002/03:KrU3. Utskottet avstyrkte då motionärernas förslag.

Såsom också framgår av budgetpropositionen för 2005 pågår inom museisektorn

ett kontinuerligt arbete med att säkerställa att byggnader och samlingar

bevaras. Statens maritima museer bedriver ett omfattande arbete för att

komma till rätta med de svavelsyreangrepp som drabbat regalskeppet Vasa.

Stiftelsen Nordiska museet har flyttat över 40 000 föremål från omoderna

magasin i huvudbyggnaden till en säkrare depå i Tumba. En lösning på

problemen med ett säkert förvar för Naturhistoriska riksmuseets botaniska

samlingar har tagits fram. Stiftelsen Skansen har under året inriktat

sig på att bevara bl.a. sina kulturhistoriska byggnader. Under ett antal

år har regeringen satsat betydande resurser på verksamheten inom Stiftelsen

Föremålsvård i Kiruna, en stiftelse som arbetar med vård och konservering

i samarbete med de nationella kulturarvsinstitutionerna. Inom ramen för

verksamheten Kulturarvs-IT bedriver man även digitalisering. Även de

mindre museerna satsar i varierande grad på att förbättra sina magasin.

Så t.ex. har Stiftelsen Strindbergsmuseet fått en anslagshöjning för

att på ett säkrare sätt kunna magasinera museets föremål.

Riksantikvarieämbetet ska som en av sina uppgifter vidareutveckla

metoderna för vården av det materiella kulturarvet med särskild inriktning

på en långsiktigt hållbar utveckling. I sitt regleringsbrev för 2005

har regeringen begärt att Riksantikvarieämbetet ska redovisa vad som

gjorts på detta område och vilka resultat som uppnåtts.

Regeringen har också gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att göra en

översyn av den vård och konservering av inventarier och föremål som

förekommer inom kultursektorn. Resultatet ska redovisas i en rapport

som också ska innehålla en kartläggning av vilka resurser som i dag

finns i form av lokaler och kompetens och vilka behov som föreligger.

Redovisningen ska lämnas till regeringen i anslutning till årsredovisningen

för 2005.

Tillsammans med de centrala museerna har Kulturrådet för några år sedan

utarbetat en strategi för att förbättra museernas säkerhet och brandskydd.

I det arbetet har Kulturrådet en samordnande uppgift men ska också ge

råd och stöd åt museerna i deras arbete med att förbättra

säkerheten.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning att kräva att regeringen

utarbetar en plan för hur staten ska stödja vården av museernas samlingar

i framtiden. Utskottet avstyrker därför motion Kr368 (fp) yrkande

18.

Fri entré och andra statliga satsningar för ökad tillgänglighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att riksdagen ska uttala att

likvärdiga villkor ska gälla för museerna i hela landet när staten satsar

på åtgärder som ökar tillgängligheten till museer.

Motionen

I motion 2003/04:Kr389 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) föreslås att riksdagen

ska uttala sig för att likvärdiga villkor ska gälla för museiverksamhet

(yrkande 3). I Västsverige finns få museer med staten som huvudman. Det

innebär att man där inte får del av de statliga museernas fria entré.

Om man gör en satsning för att öka tillgängligheten till museer är det

viktigt att statliga, regionala och kommunala museer ges samma

förutsättningar, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har i samband med behandlingen av budgetpropositionen för

2005 biträtt regeringens förslag att införa fri entré vid ytterligare

16 centrala museer. När utskottet i det sammanhanget beredde förslaget

prövades också alternativa lösningar som förts fram av oppositionspartierna,

däribland ett förslag om att den fria entrén skulle begränsas till

barn och ungdomar men att satsningen å andra sidan då också skulle

omfatta de regionala museerna. Utskottet ansåg emellertid att det var

angeläget att alla oavsett ålder fick del av satsningen på de aktuella

museerna och avvisade därför dessa förslag. Att som motionärerna tycks

mena låta en statlig satsning på ett begränsat antal centrala museer

omfatta samtliga statliga, regionala och kommunala museer skulle leda

till väsentligt ökade utgifter för reformen.

Utskottet avstyrker motion 2003/04:Kr389 (s) yrkande 3.

Visning av kulturskatter nära fyndplatsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner med krav på att fornfynd i större utsträckning

än för närvarande ska kunna visas nära den plats de påträffats. Även

förslag om en besvärsordning för lån av museiföremål avstyrks av utskottet.

Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd, c) och 4 (fp).

Motionerna

Centerpartiet vill att fornfynd ska kunna visas nära fyndplatsen. För

att säkerställa detta föreslås i kommittémotion 2003/04:Kr326 att

riksdagen ska gör ett tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 12).

När fornfynd av stort värde hittas placeras de i Stockholm, ofta på

Historiska museet, skriver motionärerna. Enligt lag kan fornfynd dock

överlåtas eller lånas ut till ett museum som åtar sig att vårda fornfyndet

på ett tillfredsställande sätt. Ett skäl för Historiska museet att

avstyrka en ansökan om att få "låna" ett fornfynd kan exempelvis vara

att fyndet har nationellt intresse och bör var tillgängligt för forskare

eller att föremålstypen från regionen saknas i de nationella samlingarna.

Ett annat skäl kan vara att det nya fyndet hör ihop med föremål från

samma fyndplats som redan finns på Historiska museet och att samtliga

fynd från en fyndplats bör hållas ihop. Centerpartiet anser emellertid

att det inte är tillräckligt att konstatera att föremålen kan lånas ut.

De ska också kunna visas i närheten av fyndplatsen.

Birgitta Carlsson (c) föreslår i motion Kr316 att man ska låta mer av

gamla antika föremål finnas kvar ute i landet på våra läns-, stads- och

hembygdsmuseer. Ambitionen borde vara att föremålen ska behållas där de

har sitt ursprung. I stället för att förvara dem i stora centrala förråd

där de sällan eller aldrig kommer under allmänhetens ögon borde museer

ute i landet erbjudas att få tillbaka de föremål som kommer från den

egna regionen.

Linnéa Darell (fp) föreslår i motion 2003/04:Kr265 att man ska införa

en ny beslutsordning för disposition av det nationella kulturarvet. Det

har nämligen visat sig att när ett museum ute i landet har fått avslag

på en begäran om att få låna föremål från något centralt museum kan

inte detta beslut överklagas. Med en sådan beslutsordning löper man

risk att få onödiga motsättningar mellan centrala och regionala intressen.

Man bör därför införa en instans, fristående från parterna, som kan

göra en lämplighets- och intresseavvägning. Motionären föreslår mot

denna bakgrund att en översyn ska göras av beslutsordningen i dessa

frågor.

I motion 2003/04:Kr295 framför Sonia Karlsson (s) och Anna Ludvigsson

(s) ett snarlikt förslag. De anser att det är starkt önskvärt att få

fram en beslutsordning som innebär att en fristående instans kan bedöma

parternas intressen från lämplighetssynpunkt. Ansvaret för denna uppgift

vill motionärerna lägga på Riksantikvarieämbetet som i andra frågor har

en liknande övergripande beslutsfunktion.

Utskottets ställningstagande

Fornfynd ska med vissa undantag tillfalla staten. Riksantikvarieämbetet

(RAÄ) kan emellertid överlåta statens rätt till ett fornfynd på ett

museum som åtar sig att vårda det i framtiden på ett tillfredsställande

sätt. Statens historiska museer ska förvalta och vårda de fornfynd som

RAÄ tillför myndigheten.

RAÄ:s praxis på området innebär följande. Om det från lokalt eller

regionalt håll inte har framförts några önskemål om att fyndet ska

placeras på ett museum nära fyndplatsen, överlämnas det till Historiska

museet. Vill ett regionalt museum eller något av stadsmuseerna i Stockholm,

Göteborg och Malmö ta hand om fyndet ska museet ansöka om detta hos

RAÄ. Ansökan remitteras till Historiska museet som tillstyrker eller

avstyrker den. Ett skäl för Historiska museet att avstyrka en ansökan

kan exempelvis vara att fyndet har nationellt intresse och bör vara

tillgängligt för forskare eller att föremålstypen från regionen saknas

i de nationella samlingarna. Ett annat skäl kan vara att det nya fyndet

hör ihop med föremål från samma fyndplats som redan finns på Historiska

museet och att samtliga fynd från en fyndplats bör hållas ihop. För att

en ansökan ska tillstyrkas krävs att säkerheten på museet är betryggande.

Med tanke på att kulturarvet speglar en bygds historia och bidrar till

att ge invånare en hemhörighet och en identitet har utskottet förståelse

för de önskemål som framförs i motionerna 2003/04:Kr326 (c) och Kr316

(c) om att fynden ska placeras i närheten av den plats där de grävts

fram. Av avgörande betydelse är då att kraven på säkerhet kan tillgodoses.

På de regionala museernas begäran placeras hos dem för närvarande mellan

70 och 80 % av de fynd som grävs fram. Övriga fynd tas om hand av Statens

historiska museum som är arkeologiskt ansvarsmuseum. RAÄ:s beslut i

dessa frågor kan överklagas hos regeringen enligt 2 kap. 24 § lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m. För dessa fall finns alltså redan en

besvärsordning.

Eftersom fornfynd i betydande utsträckning finns placerade runtom i

landet, och då regeringen kan ompröva RAÄ:s beslut anser utskottet att

det inte finns anledning för riksdagen att ta något initiativ i denna

fråga.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr326 (c) yrkande 12 och

Kr316 (c).

Statens historiska museum kan dessutom under en tidsbegränsad period

låna ut eller på lång sikt deponera föremål i andra museer. Detta är en

linje som har slagits fast av regeringen. I de centrala museernas

regleringsbrev anges sedan flera år att respektive museums samlingar ska

göras tillgängliga i hela landet, t.ex. genom presentationer på Internet,

vandringsutställningar, depositioner och utlån. Av de centrala museernas

årsredovisningar framgår att denna uppgift tas på stort allvar. Den

tidigare kulturministern Marita Ulvskog har som svar på en skriftlig

fråga av Kent Olsson (m) i februari 2004 framhållit vikten av att de

centrala museernas generösa grundhållning i dessa frågor vidareutvecklas.

Kulturutskottet delar Marita Ulvskogs uppfattning och anser liksom

tidigare att de centrala museerna bör ha en generös inställning till att

låna ut museiföremål när så är möjligt och säkerheten för föremålen kan

garanteras.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr265 (fp) och 2003/04:Kr295

(s).

Återlämning av haislaindianernas totempåle

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att regeringen ska presentera

ett förslag till lösning på hur haislaindianerna ska återfå sin totempåle

från Etnografiska museet. Enligt utskottets mening är frågan redan på

väg att lösas.

Motionen

Gustav Fridolin och Yvonne Ruwaida (mp) föreslår i motion Kr281 att

regeringen presenterar ett förslag till lösning på hur haislaindianernas

totempåle snarast ska kunna återlämnas. Av motionen framgår att totempålen

har funnits i Sverige på Etnografiska museet sedan 1929. Att få tillbaka

den är viktigt för haislaindianerna. Regeringen beslöt redan 1994 att

totempålen fick återföras, men detta beslut har inte förverkligats.

Haislaindianerna har under det gångna decenniet hunnit med att ta fram

ritningar till ett kulturhus där totempålen ska inta en central plats

samt även utsett platsen för kulturhuset. Finansieringsfrågan är

fortfarande olöst både vad gäller byggnaden och hemtransporten av totempålen.

Utskottets ställningstagande

Folkens museum - etnografiska har tidigare begärt att få återlämna en

åtta meter hög totempåle till haislaindianerna i Kanada vilken en svensk

konsul verksam i landet donerade till museet på 1920-talet. I februari

1994 ställde sig regeringen positiv till denna framställning och beslutade

att totempålen fick överlämnas som en gåva. Eftersom det var osäkert om

pålen skulle få en lämplig placering och om mottagarna kunde sörja för

att den bevarades bestämde regeringen samtidigt att pålen skulle återlämnas

först när garantier om detta förelåg.

År 2000 sköt regeringen till 150 000 kr för att två repliker av totempålen

skulle kunna göras av totempålehuggare från Haisla. Den ena repliken

förvaras i ett magasin på Etnografiska museet och är avsedd att placeras

utanför museientrén. Den andra är placerad på totempålens ursprungliga

plats i British Columbia i Kanada.

En viktig anledning till att totempålen ännu efter elva år inte har

återlämnats har enligt Etnografiska museets ledning varit svårigheten

att finna en lösning på de villkor som regeringen angett för gåvan.

Haislaindianerna är en liten stam med begränsade ekonomiska resurser.

Deras möjligheter att tillgodose regeringens bevarandekrav har därigenom

varit en hämsko.

Efter flera års kontakter med företrädare för haislaindianerna har

emellertid Etnografiska museet kommit fram till en lösning som tillgodoser

såväl den svenska regeringens krav på att totempålen efter överlämnandet

kommer att kunna bevaras som haislaindianernas syn på hur transporten

ska ordnas och hur den replik som haislaindianerna har överlämnat till

museet ska sättas upp. Vad som i princip återstår att lösa är finansieringen

av kostnaderna för transport m.m. Dessa kostnader beräknas till omkring

0,5 miljoner kronor.

Susanne Eberstein (s) har i en skriftlig fråga till utbildnings- och

kulturminister Leif Pagrotsky den 20 januari 2005 tagit upp frågan om

totempålen. I sin fråga erinrar hon om att Etnografiska museet nu har

fått sådana försäkringar att totempålen bedömts kunna återlämnas. Ännu

har emellertid detta inte kunnat genomföras då återförandet kostar pengar

som inte ryms inom Etnografiska museets årliga anslag. Hon undrade därför

vad ministern avsåg att göra för att totempålen skulle kunna återlämnas

i enlighet med regeringsbeslutet 1994.

I sitt svar delade statsrådet Pagrotsky Susanne Ebersteins uppfattning

att totempålen kommer att kunna spela en viktig roll för att stärka

haislaindianernas kulturella identitet. Han ansåg också att det var

viktigt och självklart att den skulle återföras till Haisla.

Statsrådet framhöll vidare att Statens museer för världskultur, tidigare

Folkens museum - etnografiska, har ansvaret för att beslutet om

återlämnande verkställs samt att Utbildnings- och Kulturdepartementet har

en löpande dialog med denna myndighet om hur regeringsbeslutet ska

fullföljas.

Enligt utskottets mening har återlämnandet av haislaindianernas totempåle

dragit ut på tiden på ett olyckligt sätt. Det är därför angeläget att

frågan skyndsamt får en lösning, i synnerhet som man nu är överens om

de praktiska detaljerna kring själva återlämnandet och i princip endast

har kvar att lösa hur transporter m.m. ska finansieras. Av statsrådet

Pagrotskys svar på den skriftliga frågan framgår att Utbildnings- och

Kulturdepartementet har en löpande dialog med Statens museer för

världskultur om hur det tidigare regeringsbeslutet ska fullföljas. Utskottet

förutsätter att detta snabbt ger resultat och anser därför att det inte

är påkallat med något initiativ från riksdagen i denna fråga.

Utskottet avstyrker därför motion Kr281 (mp).

Regionala museers ekonomiska situation

Utskottets förslag i korthet

Kulturrådet har nyligen kartlagt de regionala museernas ekonomiska

situation och det finns därför inte någon anledning att nu utreda

länsmuseernas ekonomi. En motion med ett sådant krav avstyrks av utskottet.

Utskottet avstyrker också motionsförslag med krav på ett väsentligt

ökat statsbidrag till de museer i Västsverige som omfattas av en mer

genomgripande omstrukturering.

Jämför reservation 5 (c).

Motionerna

Centerpartiet föreslår i sin kommittémotion 2003/04:Kr326 att man ska

utreda länsmuseernas ekonomiska situation (yrkande 11). En viktig del

av den regionala kulturen är länsmuseerna. På flera håll i landet har

länsmuseerna ekonomiska bekymmer. Det finns, anser motionärerna, därför

anledning att utreda länsmuseernas ekonomiska situation och deras villkor

i förhållande till de nationella museerna. Detta bör ges regeringen

till känna.

Anita Brodén m.fl. (fp) har två likalydande förslag i motionerna

2003/04:Kr279 yrkande 2 och Kr369 yrkande 3 som innebär att riksdagen ska

uttala sig för en höjning av statsbidragen för omstrukturering av

museiverksamheten i Västsverige. Där pågår ett unikt omstruktureringsarbete

av de befintliga länsmuseerna och andra museer i regionen. Genom att

skapa en gemensam förvaltning för museerna kommer det västsvenska

kulturarvet att bli mycket starkare och än mer utåtriktat. Omstruktureringen

behöver få ett ökat statligt stöd med en väsentlig höjning av statsbidragen.

Detta bör ges regeringen till känna.

I den senare motionen - Kr369 (fp) yrkande 10 - föreslås dessutom att

omstruktureringsprocessen bör följas av forskare för att resultaten ska

kunna spridas i nationen men också vara inspiration för internationella

kulturaktörer. Medel för detta bör finansieras av staten. Detta bör ges

regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

Kulturrådet har på eget initiativ gjort en översyn av de regionala

museernas kostnader. Av undersökningen, som ännu inte finns redovisad,

kan man bl.a. utläsa hur kostnaderna för respektive museum fördelar sig

på olika ändamål. Enligt Kulturrådet visar undersökningen också att de

regionala museerna med få undantag har en god ekonomi och kan bedriva

sin verksamhet utan underskott.

Centerpartiets krav på en sådan utredning är således redan tillgodosett.

Kulturrådet ska också följa vilka effekter omstruktureringen av

museiverksamheten i Västsverige ger. De institutionsbidrag som lämnas till

de berörda museerna har enligt uppgift en nivå som är i paritet med

eller högre än vad andra regionala museer får. Av motionen framgår inte

varför dessa museer skulle vara i behov av ett väsentligt högre statsbidrag.

Utskottet ser därför ingen anledning att förorda en sådan ökning. Det

får också förutsättas att erfarenheterna av omstruktureringen kommer

att dokumenteras inte bara av Kulturrådet utan också av de berörda

institutionerna själva och att denna information kan användas för andra

liknande insatser utan att riksdagen fattar beslut om ett särskilt

forskningsprojekt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr279 (fp) yrkande

2, 2003/04:Kr326 (c) yrkande 11 och Kr369 (fp) yrkandena 3 och 10.

Museipedagogik

Utskottets förslag i korthet

Med tanke på att riksdagen redan godkänt en av regeringen föreslagen

satsning på museipedagogik ser utskottet ingen anledning att biträda

ett motionsförslag med krav på en sådan satsning.

Motionen

Kristdemokraterna begär i kommittémotion 2003/04:Kr390 att regeringen

ska lägga fram en åtgärdsplan för en konst- och museipedagogisk satsning

(yrkande 9). En förutsättning för att samtidskonst ska kunna visas,

förstås och diskuteras är enligt motionärerna att utställningsarrangörer

har tillgång till konstpedagoger. Vid Riksutställningar har man förklarat

sig beredd att ta ansvar för utbildningar inom sina specialområden,

under förutsättning att man får ekonomisk kompensation. Motionärerna

erinrar också om att Kulturrådet har föreslagit att Moderna museet ska

få spela en mer aktiv roll. Sammantaget finns enligt deras mening

tillräckligt med underlag för att regeringen inom kort ska kunna återkomma

till riksdagen med en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning.

Utskottets ställningstagande

Det pedagogiska arbetet inom museiområdet har länge varit en prioriterad

fråga. Under 2001-2003 genomförde regeringen med stöd av riksdagen en

särskild satsning på museipedagogik på såväl regionala som statliga

museer. Enligt en preliminär utvärdering av Statens kulturråd har

satsningen fallit väl ut. Regeringen har därför i budgetpropositionen för

2005 föreslagit att den museipedagogiska satsningen för de regionala

museerna ska permanentas med en årlig ram på 15 miljoner kronor. För

2005 har riksdagen anvisat halva detta belopp, eller 7,5 miljoner kronor,

avsett som stöd under andra hälften av året.

Motionärerna förde fram sitt förslag under allmänna motionstiden 2003.

Med den därefter beslutade satsningen har deras önskemål i allt väsentligt

blivit tillgodosedda.

Utskottet avstyrker därför motion 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 9.

Vården av den svenska fotoskatten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avvisar ett motionsförslag om ett nationellt Foto-Sesam med

hänvisning till den satsning som gjorts på Kulturarvs-IT, vilken innebär

att främst museer får hjälp med att digitalisera sina dokument- och

fotosamlingar.

Även motioner om en nationell mötesplats för att utveckla fotografin

avstyrks av utskottet.

Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c) och 7 (fp).

Motionerna

Centerpartiet framhåller i kommittémotion 2003/04:Kr326 att det behövs

en kraftfull satsning på att bevara och göra den fotografiska bilden

tillgänglig, både vad gäller stillbildsfotografi och film. Erfarenheterna

av Sesamprojektet är enligt motionärerna mycket goda. De anser att det

är dags att följa upp detta med ett nytt liknande projekt inom fotoområdet.

En satsning på bevarande, vård och förmedling av den fotografiska bilden

ska inte bara omfatta stillbildsfotografi utan även film. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag om hur ett nationellt Foto-Sesam

bör utformas. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 31), anser

motionärerna.

Torkild Strandberg m.fl. (fp) framhåller i två likalydande förslag i

motionerna 2003/04:Kr339 och Kr376 att Sverige behöver en nationell

mötesplats för att utveckla fotografin för framtiden och för att ta ett

samlat ansvar för bevarandet av den svenska fotoskatten. Motionärerna

vill att riksdagen gör ett uttalande med denna innebörd.

Nordiska museet är ansvarsmuseum för svensk kulturhistorisk fotografi.

Moderna museet har inte längre någon avdelning för samtida konstfotografi.

Länsmuseerna har det regionala ansvaret för den kulturhistoriska

fotografin. Alla har stora samlingar och alla saknar personella och

ekonomiska resurser för att tillfredsställande kunna utföra sina uppdrag,

påpekar motionärerna. De föreslår att riksdagen ska ge detta till känna

för regeringen.

Utskottets ställningstagande

De senaste årens satsningar på Kulturarvs-IT kan delvis ses som ett

alternativ till det Foto-Sesam som föreslås i motion 2003/04:Kr326.

Kulturarvs-IT är ett nationellt digitaliseringsprojekt som Riksantikvarieämbetet

och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna driver tillsammans med landets

museer. Projektet påbörjades 1999 som en försöksverksamhet för att öka

tillgängligheten till kulturarvet samtidigt som personer med svåra

arbetshandikapp kunde erbjudas arbete. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna

bedriver verksamhet i Kiruna, Grängesberg samt i Ulriksfors i Strömsunds

kommun. På regional nivå medverkar dessutom 26 museer i Kulturarvs-IT.

Verksamhetens syfte är dubbelt. Dels ska kulturarvet göras tillgängligt,

dels ska meningsfullt arbete erbjudas åt personer med mycket omfattande

arbetshandikapp.

Arbetsförmedlingen förfogar över platserna vid Kulturarvs-IT och anvisar

lämpliga arbetstagare. Riksantikvarieämbetet finansierar med ett anslag

på 9,3 miljoner kronor kostnaderna för lönerna till arbetsledarna vid

museerna och Stiftelsen Föremålsvård.

På regional nivå är grovt räknat 200 personer med arbetshandikapp

engagerade i projektet. Till detta kommer ca 45 personer på de tre orter

där Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna bedriver verksamhet. Därtill kommer

ett antal arbetsledare på varje arbetsplats.

Enligt uppgift till utskottet föreligger en osäkerhet för verksamheten

för kommande år. Utskottet är medvetet om den ekonomiska situationen

för Stiftelsen Föremålsvård och förutsätter att regeringen finner en

långsiktigt hållbar lösning för verksamheten.

Det arbete som hittills utförts inom ramen för Kulturarvs-IT har främst

rört digitalisering av fotografier, kartor och andra dokument. Uppdragsgivare

har varit centrala och regionala institutioner inom musei- och

arkivsektorerna, vilka genom satsningen fått arbete utfört som tidigare inte

alltid har kunnat ges tillräcklig prioritet. Den tidigare försöksverksamheten

permanentades 2003.

Av intresse i detta sammanhang är också att riksdagen för några år sedan

beslöt att inrätta en filmvårdscentral i Grängesberg för s.k. icke-fiktiv

film. Filmvårdscentralen ska ta hand om, bevara och tillgängliggöra

film och videoband.

Som framgått har alltså särskilda insatser gjorts för att bistå främst

olika museer i deras arbete med att bevara gamla foton och rörliga bilder.

Till detta kommer museernas eget ansvar. De ska inom ramen för tilldelade

medel göra sådana prioriteringar att vården och bevarandet av de egna

samlingarna kan upprätthållas.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 31.

Som också framhålls i några motioner finns mycket omfattande fotografiska

samlingar i våra museer, inte minst på Nordiska museet samt Stockholms

stadsmuseum och Jämtlands läns museum. Det är angeläget att dessa

fotoskatter tas till vara. Nordiska museet är nationellt ansvarsmuseum

för svensk kulturhistoria och har som mål inom det fotografiska området

att utveckla, samordna och stödja den kulturhistoriska bilden inom

museivärlden.

Något initiativ i fråga om en nationell mötesplats för foto är enligt

utskottets mening inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna

2003/04:Kr339 (fp) och Kr376 (fp).

Naturhistoriska riksmuseet

Utskottets förslag i korthet

En lösning på Naturhistoriska museets problem med magasineringen av de

botaniska samlingarna har tagits fram och utskottet anser därför att

det inte finns anledning att biträda ett motionsförslag med krav på en

sådan åtgärd.

Utskottet avstyrker också motionsförslag om Naturhistoriska riksmuseets

departementstillhörighet samt krav på långsiktigt tryggad finansiering

av Naturhistoriska riksmuseets miljögiftsgrupp. I det senare fallet har

särskilda medel tillskjutits i budgetpropositionen för 2005.

Jämför reservation 8 (kd).

Motionerna

I fem motionsförslag tas olika sidor av Naturhistoriska riksmuseets

verksamhet upp.

Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem

Kristdemokraterna kräver i två likalydande förslag i kommittémotionerna

2003/04:Kr387 yrkande 12 och Kr362 yrkande 15 att regeringen ska återkomma

med ett konkret förslag på en lösning av Naturhistoriska riksmuseets

magasinsproblem.

Naturhistoriska riksmuseets samlingar omfattar i dag cirka nio miljoner

djur, växter och mineral. Motionärerna framhåller att de vid flera

tillfällen har tagit upp frågan om situationen på Naturhistoriska museet.

Stora delar av museets samlingar är förvarade i ett så dåligt klimat

och under så dåliga förhållanden i övrigt att deras fortsatta existens

är äventyrad. Nya magasin måste till både för samlingarnas säkerhet och

för att öka tillgängligheten för forskare. Statens fastighetsverk har

föreslagit ett bergrum i anslutning till museet, vilket på ett mycket

bra sätt skulle lösa problemen. År 2001 krävde kulturutskottet för första

gången att regeringen skulle återkomma med ett förslag till lösning som

byggde på de förslag som fanns. Detta krav har därefter upprepats flera

gånger, men kulturministern har fortfarande inte presenterat någon

långsiktig lösning. I stället har museet tvingats till andra tillfälliga

lösningar genom en ut- och ombyggnad av det s.k. Botanhuset. Det kommer

att lösa de mest akuta problemen men inte museets behov för framtiden.

Regeringen bör därför nu återkomma med ett konkret förslag till långsiktig

lösning för Naturhistoriska riksmuseet, anser motionärerna.

Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet

Åsa Domeij och Leif Björnlod (mp) föreslår i motion 2003/04:Kr303 att

riksdagen ska påtala för regeringen att det för Naturhistoriska riksmuseets

räkning finns behov av att bygga upp ett strukturerat departementssamarbete

mellan Kultur-, Miljö- och Utbildningsdepartementen (yrkande 1). Medan

andra svenska museer mer självklart ägnar sig åt kulturområdet spänner

Naturhistoriska riksmuseet med sin omfattande naturvetenskapliga forskning

över flera politikområden. Under Miljödepartementets ledning bedrivs

mycket av den forskning och verksamhet som även Naturhistoriska riksmuseet

ägnar sig åt. Kommer inget sådant samarbete till stånd bör ansvaret för

Naturhistoriska riksmuseet i stället föras över till Miljödepartementet

(yrkande 2).

Naturhistoriska riksmuseets miljögiftsgrupp

I samma motion föreslås också att riksdagen ska göra ett tillkännagivande

om behovet av en långsiktig finansiering av Naturhistoriska riksmuseets

miljögiftsgrupp (yrkande 3). Gruppen bedriver miljögiftsforskning på

uppdrag av Naturvårdsverket. Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank

var den första i sitt slag i världen och är världsledande. Museet saknar

emellertid laboratorielokaler med stabilt klimat, vilket krävs för

avancerade miljögiftsanalyser. Från hälsosynpunkt är det inte heller

acceptabelt att handha miljögiftsmaterial när det saknas t.ex. tillräcklig

ventilation.

Utskottets ställningstagande

Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem har återkommande behandlats

av utskottet, och utskottet har också för två år sedan på plats studerat

problemen. Utskottet har sett det som angeläget att de akuta problemen

med museets arbetsmiljö och med samlingarnas vård, säkerhet och

tillgänglighet får en lösning.

Långt framskridna planer på att rusta upp och bygga ut Botanhuset

föreligger nu. Den lösning som diskuteras är dels en mindre utbyggnad i

vilken de botaniska samlingarna ska förvaras, dels en renovering av

själva byggnaden för att få fram ändamålsenliga arbetslokaler. Byggnaden

ligger i nationalstadsparken, och ärendet prövas för närvarande av

Stockholms stadsbyggnadskontor.

Utskottet noterar med stor tillfredsställelse att det segdragna problemet

med förvaringen av de botaniska samlingarna i och med detta tycks stå

inför sin lösning. De båda kristdemokratiska motionerna bör därför avslås

av riksdagen.

Förslaget om Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet är

inte en fråga för riksdagen. Enligt regeringsformen (RF 7:1) är det

regeringen som ensam fördelar ärendena mellan departementen. I sammanhanget

kan dock noteras att motionärernas förslag åtminstone delvis har

tillgodosetts genom att Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet

vid ingången av detta år slagits ihop till ett departement.

Kravet på en långsiktig finansiering av Naturhistoriska riksmuseets

miljögiftsgrupp har enligt utskottets mening fått en lösning genom att

Naturhistoriska riksmuseet i budgetpropositionen för 2005 tillförts

ytterligare 5 miljoner kronor fr.o.m. 2005 för sin miljögiftsforskning

och sitt miljöövervakningsprojekt. Enligt museets ledning tillgodoser

medelstillskottet de långsiktiga behov som Naturhistoriska riksmuseets

miljögiftsgrupp har. Förslaget i motion 2003/04:Kr303 är som en följd

av detta tillgodosett och bör inte föranleda någon åtgärd.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr303 (mp)

yrkandena 1-3, 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 12 samt Kr362 (kd) yrkande 15.

Försvarsmuseifrågor

Utskottets förslag i korthet

Lokalproblemen för Flygvapenmuseum i Linköping samt omhändertagandet av

den bärgade DC-3:an har av regeringen tagits upp i budgetpropositionen

för 2005. Även frågan om vården av militärhistoriska anläggningar och

föremål är på väg att lösas.

Utskottet avstyrker därför motionsförslag där dessa frågor tas upp.

Likaså avstyrker utskottet ett förslag om att inrätta ett militärhistoriskt

museum i Kristianstad.

Motionerna

I fem motioner finns förslag om Flygvapenmuseum i Linköping, hur den

nedskjutna DC-3:an ska tas om hand, hur gamla anläggningar och föremål

inom försvaret ska vårdas samt om ett nytt försvarshistoriskt

museum.

Flygvapenmuseum i Linköping och den nedskjutna DC-3:an

Linnéa Darell (fp) begär i motion 2003/04:Kr259 att man ska finna en

framtida permanent lösning för Flygvapenmuseum i Linköping. Flygvapenmuseum

är unikt. Det är landets enda statliga flygmuseum. Den mest efterfrågade

föremålskategorin vid Flygvapenmuseum är flygplan och helikoptrar. De

kräver stort utrymme oavsett om de visas i en utställning eller om de

förvaras i magasin. I magasin finns flera unika flygplan som väntar på

att visas upp för allmänheten.

Det är, anser motionären, viktigt att Flygvapenmuseum i Linköping får

en framtida permanent lösning och att staten tar sin del av ansvaret

för att åstadkomma detta.

Berndt Sköldestig m.fl. (s) framför i motion 2003/04:Kr374 ett snarlikt

förslag. Den nuvarande utställningshallen är överbelastad. Därför är

ett 15-tal plan placerade utomhus och ett stort antal inhysta i lokaler

på Malmens flygplats. En utbyggnad är alldeles nödvändig, inte bara för

att skydda planen utan också för att kunna visa dem på ett pedagogiskt

och bra sätt.

Christer Skoog (s) föreslår i motion Kr312 att den DC-3:a som 1952 sköts

ned öster om Gotska Sandön ska placeras i ett museum, förslagsvis i

Flygvapenmuseum i Linköping. Regeringen bör ta initiativ till ett sådant

projekt. Motionären anser att förslaget bör kombineras med det pågående

arbetet med att finna en långsiktig lösning för museets lokalförsörjning.

Vård av militärhistoriska anläggningar och föremål

Anna Lindgren (m) föreslår i motion Kr266 att riksdagen genom ett

tillkännagivande ska begära tydliga politiska direktiv för att långsiktigt

klara förvaring, visning och vård av föremål och anläggningar inom

försvaret. Det innebär bl.a. att man i kommande försvarsbeslut bör ge

hög prioritet åt bevarandeaspekten och vinnlägga sig om att inte sälja

eller förstöra överskottsmateriel innan de museala kraven blivit

tillgodosedda. Man bör också i en långsiktig plan lägga fast vad som ska

bevaras musealt. Vidare bör man utreda hur stora resurser som kan behövas

för dokumentation samt för framtida förvaring, vård och underhåll och

hur kostnaderna för detta ska kunna överföras från försvarsanslaget

till museibudgeten. Slutligen bör man enligt motionären förverkliga

planerna på att ställa ut den nedskjutna DC-3:an vid Flygvapenmuseum i

Linköping.

Militärhistoriskt museum i Kristianstad

Lars-Ivar Ericson (c) föreslår i motion Kr203 att ett militärhistoriskt

museum ska lokaliseras till Kristianstad. Museet skulle kunna fokusera

mera på folkets historia och visa det civila livet i en av Sveriges

bäst bevarade befästningsstäder samtidigt som vi får en redovisning av

den krigshistoria som inte berör enbart Skåne utan hela Sverige. Därför

bör det vara av riksintresse att ett militärhistoriskt museum lokaliseras

till Kristianstad.

Utskottets ställningstagande

Av budgetpropositionen för 2005 framgår att regeringen anser att det är

viktigt att bevara det militära flygplan av modell DC-3 som sköts ned

1952 och som bärgades i mars 2004. Enligt regeringen är planet en

betydelsefull del av vårt kulturhistoriska arv och ett tidsdokument för

det kalla kriget och efterkrigstidens Sverige.

Av samma budgetproposition framgår också att Statens försvarshistoriska

museer (SFHM) har tagit fram en plan för utbyggnaden av Flygvapenmuseum

i Linköping som långsiktigt löser museets lokalförsörjning.

Regeringen har i december 2004 beviljat SFHM 1 miljon kronor i engångsbidrag

för dokumentation, seminarier och utredningsinsatser i samband med

bevarandet av DC-3:an. I detta regeringsbeslut föreskrivs dessutom att

DC-3:an ska förvaras av Försvarsmakten till dess att en permanent

placering kan ordnas, dock längst t.o.m. utgången av 2007. För konserveringen

av planet ska SFHM ansvara.

SFHM gör i sitt budgetunderlag för 2006-2008 bedömningen att den angivna

tidsgränsen innebär att den planerade museibyggnaden måste stå

inflyttningsklar senast vid halvårsskiftet 2007.

Av redovisningen framgår att de problem som lyfts fram i motionerna

2003/04:Kr259 (fp), 2003/04:Kr374 (s) och Kr312 (s) är på väg att lösas.

Motionärernas önskemål är alltså i allt väsentligt tillgodosedda, och

förslagen bör därför inte ge anledning till någon ytterligare åtgärd.

Vad

beträffar förslaget om vård av militärhistoriska anläggningar och föremål

vill utskottet framhålla följande. SFHM och Statens maritima museer har

haft i uppdrag att överväga frågor av det slag som motionären tar upp.

I september 2004 presenterade de båda myndigheterna sina förslag i en

gemensam rapport kallad Försvarsväsendets bevarandefrågor.

Regeringen har därefter återkommit till frågan och begärt att SFHM och

Statens maritima museer gemensamt med Försvarsmakten och Fortifikationsverket

ska redovisa konkreta förslag till hur valda delar av det svenska

försvarets kulturarv ska bevaras. De fyra myndigheterna ska kostnads- och

konsekvensberäkna olika alternativa lösningar och även föreslå lämplig

finansiering. En gemensam redovisning ska lämnas till regeringen senast

den 1 oktober 2005.

Förslagen i motion Kr266 (m) är alltså redan åtgärdade, och motionärens

krav får enligt utskottets mening anses vara tillgodosedda.

I motion Kr203 (c) föreslås att ett militärhistoriskt museum ska

lokaliseras till Kristianstad. Utskottet biträder inte detta förslag.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de i detta sammanhang behandlade

motionerna 2003/04:Kr259 (fp), 2003/04:Kr374 (s), Kr203 (c), Kr266 (m)

och Kr312 (s).

Maritima museer

Utskottets förslag i korthet

Frågan om sätet för Statens maritima museer samt svavelutfällningarna

på regalskeppet Vasa tas upp i två motioner som avstyrks av utskottet.

Den första avstyrks därför att ledningen för Statens maritima museer

redan har sitt säte i Karlskrona, och den andra på grund av att Vasamuseet

redan fått ett betydande resurstillskott för att komma till rätta med

angreppen på Vasas skrov. Utskottet avstyrker också ett motionsförslag

om ett nytt varvsmuseum.

Motionerna

I tre motioner finns förslag som berör Statens maritima museer.

Statens maritima museers säte

Kerstin Andersson m.fl. (s) föreslår i motion Kr258 att ledningen för

Statens maritima museer ska lokaliseras till Karlskrona där Marinmuseum

är beläget.

Riksdagen har tidigare uttalat att museiledningen bör lokaliseras till

Karlskrona, påpekar motionärerna. Med hänsyn till stadens centrala roll

ser de det som en naturlig organisationsförändring. Men trots att det

har gått ett antal år sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande om

en omlokalisering har fortfarande ingenting hänt. Motionärerna finner

det uppseendeväckande. Riksdagen bör därför återigen ge regeringen till

känna att ledningen för Statens maritima museer ska lokaliseras till

Karlskrona.

Regalskeppet Vasa

Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Kr387 att regeringen ska

återkomma med information om situationen för regalskeppet Vasa (yrkande

13). Förslaget är väckt mot bakgrund av att man konstaterat att skrovet

är angripet av svavelsyra I motionen konstateras att Statens maritima

museer har gjort upp en åtgärdsplan samt en finansieringsplan som

sträcker sig fram till 2008. Hittills har det saknats ekonomiska resurser

till detta projekt som är avgörande för skeppets framtid. Av motionen

framgår vidare att regeringen har gått Statens maritima museer till

mötes och beviljat ett anslag på 4,1 miljoner kronor för 2004. Motionärerna

förväntar sig att regeringen fullföljer den åtgärds- och finansieringsplan

som finns och fortsätter satsningen på Vasamuseet de kommande åren.

Ett nytt varvshistoriskt museum

Rolf Olsson (v) föreslår i motion 2003/04:Kr261 att regeringen ska låta

utreda förutsättningarna för ett statligt stöd till ett nytt varvshistoriskt

museum. Varv har funnits på många orter i Sverige, och ett varvshistoriskt

museum är därför en fråga av nationellt intresse, anser motionären. Ska

ett sådant museum kunna etableras är det helt nödvändigt att det sker

i ett mycket nära samarbete mellan stat, regioner och kommuner. Det

torde krävas inte minst när det gäller finansiering och för att samordna

olika delar. Var ett framtida varvsmuseum ska förläggas måste diskuteras

i ett större sammanhang, påpekar motionären som dock anser att det torde

vara svårt att bortse från Göteborg som ett mycket tungt alternativ i

det sammanhanget.

Utskottets ställningstagande

Frågan om Statens maritima museers säte har återkommande behandlats av

utskottet. Våren 1998 förordade kulturutskottet att myndigheten Statens

sjöhistoriska museer (SSHM) skulle ha sitt säte i Karlskrona. I

budgetpropositionen för 2000 angav emellertid regeringen att förutsättningarna

för en lokalisering till Karlskrona därefter ändrats. Kulturutskottet

kunde i motsats till regeringen dock inte se att förutsättningarna

ändrats utan vidhöll sin tidigare uppfattning och föreslog att riksdagen

skulle göra ett tillkännagivande i frågan. Riksdagen beslutade också i

enlighet med utskottets förslag.

I budgetpropositionen för 2001 anmälde regeringen att den hade för avsikt

att vidta åtgärder så att den organisationsförändring inom Statens

sjöhistoriska museer som riksdagen föreslagit kommer att genomföras.

I budgetpropositionen för 2002 föreslog regeringen på tilläggsbudget

att Statens sjöhistoriska museer skulle tillföras 1,5 miljoner kronor

för att täcka vissa engångskostnader med anledning av ledningens

lokalisering till Karlskrona. Av propositionen framgick också att denna

organisationsförändring skulle genomföras senast den 1 oktober 2001.

Som svar på en skriftlig fråga från Jeppe Johnsson (m) uppgav dåvarande

kulturministern Marita Ulvskog den 10 februari 2004 följande i denna

fråga.

Jeppe Johnsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för

att uppfylla riksdagens beslut om en omlokalisering av ledningen för

Statens sjöhistoriska museer till Karlskrona.

Regeringen har vidtagit åtgärder så att den organisationsförändring

inom Statens sjöhistoriska museer, numera Statens maritima museer, som

riksdagen föreslagit har genomförts. Frågan har behandlats utförligt i

budgetpropositionerna för 2000, 2001 och 2002. I den senare kan man

bland annat läsa att myndigheten på tilläggsbudget för 2001 tilldelades

1,5 miljoner kronor engångsvis för att täcka kostnader för flytt av

ledning och kansli till Karlskrona. Två av myndighetens tre museer ligger

dock i Stockholm. Det innebär att myndighetschefen tillbringar tid på

båda orterna.

Riksdagens beslut är således tillgodosett, och utskottet förutsätter

att dess tillämpning också innebär att myndighetens ledning i praktiken

har sitt säte i Karlskrona. Eftersom två av museerna finns i Stockholm

måste myndighetschefen tillbringa tid på båda orterna. Någon särskild

åtgärd med anledning av motion Kr258 (s) är inte påkallad.

Vad beträffar Kristdemokraternas förslag till åtgärder för att komma

till rätta med svavelutfällningarna på regalskeppet Vasa vill utskottet

erinra om att Statens maritima museer genom förslag i budgetpropositionen

för 2005 tillförts 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2005 "för att möjliggöra

ett fortsatt bevarandearbete av regalskeppet Vasa".

Av propositionen framgår också att arbetet med att bevara skeppet Vasa

fortskrider. Under 2004 har bl.a. en ny klimatanläggning installerats

i museibyggnaden. Samtidigt fortsätter konserveringsarbetet och

förberedelserna för att ge skeppet en ny vagga. Vidare pågår en omfattande

forskning kring utfällningarna i skrovet. Regeringen har under en

tvåårsperiod betalat ut ca 9 miljoner kronor till projektet.

Enligt utskottets mening bör forskargruppens utlåtanden styra de fortsatta

insatserna för att komma till rätta med utfällningarna. Något initiativ

från riksdagens sida i denna fråga är inte påkallat.

I motion 2003/04:Kr261 (v) föreslås att regeringen ska låta utreda

förutsättningarna för ett statligt stöd till ett nytt varvshistoriskt

museum. Utskottet biträder inte detta förslag.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr261 (v),

2003/04:Kr387 (kd) yrkande 13 och Kr258 (s).

Nobelcenter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett förslag om att uppföra ett Nobelcenter i Västra

Klara-området eftersom Nobelstiftelsen med Kulturdepartementet diskuterar

en helt annan lösning för sina lokalbehov.

Motionen

Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (m) föreslår i motion Kr334 att

ett Nobelcenter ska uppföras i Stockholm. Staten bör enligt motionärerna

ta initiativ till en internationell mötesplats - ett Nobelcenter - som

kan finansieras av olika intressenter. Västra Klara-området är en av de

få platser i Stockholm som utrymmesmässigt och kommunikationsmässigt

skulle kunna möta de högt ställda kraven på en sådan anläggning. Beslut

är också taget om etablering i samma område av en kombinerad kongress-

och hotellanläggning. Lämplig mark för ett Nobelcenter finns i direkt

anslutning till kongressanläggningen genom överdäckning av intilliggande

trafikkarusell. Kombinationen blir enligt motionärerna en megaattraktion

med sjöläge i anslutning till Stockholms stadshus, Rosenbad, Riksdagshuset

och Gamla stan.

Att omgående utlysa en prestigeladdad internationell arkitekttävling

skapar internationell massmedial uppmärksamhet på Stockholm och Sverige.

Motionärerna räknar med att centret ska få status som en av de stora

arkitektoniska sevärdheterna i Europa och världen. Målet bör vara att

inviga ett Nobelcenter i Stockholm på Alfred Nobels 175-årsdag i oktober

2008.

Utskottets ställningstagande

Den särskilde utredaren, förre statsrådet Bengt Göransson, redovisade

i september 1997 ett förslag till lokalisering och finansiering av ett

Nobelcenter i Stockholm (SOU 1997:117). Av de alternativ som övervägdes

förordade Bengt Göransson en nybyggnad vid f.d. Järnvägsparken vid

Tegelbacken mitt emot Sheraton hotell. Han hade också övervägt en nybyggnad

i samband med en spåröverbyggnad vid Centralen men alltså inte stannat

för den lösningen.

Utredningsmannens förslag fördes inte vidare av regeringen. I

budgetpropositionen för 2003 föreslog regeringen att 10 miljoner kronor skulle

anvisas till ett Nobelmuseum. Som en följd av detta är Nobelmuseet tills

vidare inrymt i Börshuset i Gamla stan. Nobelstiftelsen har för egen

del tidigare önskat ta i anspråk tomten bakom Nationalmuseum. Detta

alternativ är dock inte längre aktuellt. Nobelstiftelsen ser detta område

som ett framtida expansionsutrymme för Nationalmuseum.

Hösten 2004 tog emellertid Nobelstiftelsen upp en diskussion med

Kulturdepartementet för att komma fram till en permanent lösning. Det

alternativ som diskuteras motsvarar inte motionärernas förslag.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte anledning

för riksdagen att lyfta fram den lösning som motionärerna förordar.

Utskottet avstyrker därför motion Kr334 (m).

Kvinnomuseer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om de särskilda kvinnomuseerna

och hur de kan bidra till att belysa genusperspektivet eftersom ett

utredningsbetänkande som berör dessa frågor för närvarande bereds i

Regeringskansliet.

Jämför reservation 9 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2003/04:Kr387 att regeringen

ska uppmärksammas på de särskilda kvinnomuseerna och hur dessa kan bidra

till att belysa genusperspektivet (yrkande 14). Bakgrunden till förslaget

är att man ansett att kontakterna mellan museerna och forskarsamhället

behöver stärkas och att regeringen därför tillsatt en arbetsgrupp med

uppgift att ta fram förslag till hur genusperspektivet kan få större

genomslag i museernas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

I juni 2001 tillsatte regeringen en särskild arbetsgrupp med uppgift

att ta fram förslag till hur genusperspektivet ska kunna ges ett större

genomslag i museernas verksamhet. Arbetsgruppen Genus på museer lämnade

sin slutrapport i januari 2004 (Ds 2003:61). I den har arbetsgruppen

föreslagit att man ska satsa på vidareutbildning för museiverksamma, på

museiforskning med genusperspektiv samt på att gestalta genus i

utställningar och pedagogisk verksamhet. Arbetsgruppen har också föreslagit

att man ska inrätta ett intellektuellt forum för museerna där en dialog

kring genus och museiverksamhet kan föras.

Arbetsgruppens förslag ligger i linje med motionärernas förslag. Utskottet

är inte berett att föregripa regeringens beredning av arbetsgruppens

betänkande och avstyrker därför motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande

14.

Matkultur - Grythyttan

Utskottets förslag i korthet

Mat- och måltidskultur samt förslag om att göra Måltidens hus i Grythyttan

till ett nationellt centrum och att pröva förutsättningarna för ett

statligt engagemang i Måltidsmuseum i Grythyttan tas upp i några motioner

som avstyrks av utskottet.

Jämför reservation 10 (fp).

Motionerna

Marianne Carlström (s) och Christina Nenes (s) anser i motion 2003/04:Kr364

att mat- och måltidskulturen är en viktig del av vår kulturpolitik och

därför måste ha en given plats i kulturpolitiken. Måltiden ingår i alla

människors liv, den utgör en faktor som påverkar livskvaliteten och den

är något som vi verkligen kan relatera till. Motionärerna vill att

riksdagen ska göra ett tillkännagivande av denna innebörd.

Folkpartiet föreslår i sin partimotion Kr368 en utredning om att göra

Måltidens hus i Grythyttan till ett nationellt centrum för måltiden med

både bakåtblickande och framåtblickande verksamhet (yrkande 38). Måltiden

har utvecklats från att vara en nödvändighet för överlevnad till att

ibland vara en helhetsupplevelse där alla sinnen finns med: syn, hörsel,

smak, lukt och känsel. Det behövs en motvikt till snabbmatskulturen.

En sådan har byggts upp i Grythyttan genom den högskoleutbildning för

restaurangnäringen som utvecklats vid Örebro universitet. Måltidens hus

har etablerats i Grythyttan, vilket har blivit av stor betydelse för

tillväxten i Hällefors kommun.

Lennart Axelsson m.fl. (s, mp, c, fp, kd, m) föreslår i motion 2003/04:Kr373

ett tillkännagivande om behovet av att pröva förutsättningarna för ett

statligt engagemang för ett måltidsmuseum i Grythyttan. Av motionen

framgår att stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan bildades i december

2002 genom Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Hotell- och

Restaurangfacket (HRF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Måltidsakademien

och Hällefors kommun. Museet har tre huvudmål: det första är att utveckla

en identitet kring det nationella måltidsbegreppet; det andra är att

låta omvärlden fokusera på Sverige som en unik arena för måltidsupplevelse;

det tredje är att vara ett öppet och generöst forum för världens alla

måltidskulturer. Huvudman för projektet är stiftelsen Måltidsmuseum i

Grythyttan som erhållit stöd bl.a. från Stiftelsen Framtidens kultur

och Länsstyrelsen i Örebro län. Enligt motionärerna är museiverksamheten

av så stort nationellt intresse att det är angeläget att regeringen

prövar förutsättningarna för ett statligt engagemang för Måltidsmuseum

i Grythyttan.

Utskottets ställningstagande

Mat och matlagning har fått en mer framträdande plats i vår kultur. Det

stora utbudet av kokböcker och tv:s matlagningsprogram vittnar om detta.

Förutom att det svenska köket med traditionella inhemska råvaror har

fått ett ökat intresse har svenskarna under de senaste decennierna sökt

sig allt längre ut i världen och i takt med ett ökat resande har intresset

för nya, exotiska maträtter vuxit. Sedan länge finns i landet också

restauranger med kök som återspeglar mathållningen i olika delar av

världen.

Med den nya matkulturen har också snabbmaten och färdigfabrikaten kommit.

Skräpmat och dålig mathållning har bidragit till att vi svenskar blir

alltmer överviktiga.

Liksom motionärerna anser utskottet att måltiden är en viktig del av

vår vardag och vår kultur. Den påverkar vår livskvalitet och är grunden

för mycket av vårt sociala umgänge. Även om utskottet anser att

matkulturens betydelse vuxit starkt är utskottet dock inte berett att gå så

långt som att förorda att matkultur ska ingå som en beståndsdel i en

statligt styrd kulturpolitik.

Utskottet har tidigare behandlat förslag om ett statligt engagemang för

måltidsmuseet i Grythyttan. Utskottet har bl.a. ansett att ansvaret för

hur investeringar och drift av ett nytt museum kan finansieras har legat

på initiativtagarna. I den nu aktuella motionen - 2003/04:Kr373 (s, mp,

c, fp, kd, m) - redovisas inga nya motiv som får utskottet att ompröva

sin tidigare uppfattning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr364 (s),

2003/04:Kr373 (s, mp, c, fp, kd, m) samt Kr368 (fp) yrkande 38.

Backåkra

Utskottets förslag i korthet

Förslag om att staten ska ta ett ansvar för Dag Hammarskjölds Backåkra

avvisas av utskottet eftersom STF redan fått ett statligt bidrag för

detta ändamål.

Motionerna

Johan Linander (c) och Lars-Ivar Ericson (c) föreslår i de båda likalydande

motionerna 2003/04:Kr253 yrkande 3 och T335 yrkande 6 att staten ska ta

ett större ansvar för drift och underhåll av Dag Hammarskjölds Backåkra

i södra Skåne som Svenska Turistföreningen genom testamente har fått ta

emot. Eftersom STF har ekonomiska problem riskerar Backåkra att förfalla,

påpekar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Svenska Turistföreningen uppbär inga statsbidrag för sin verksamhet.

Inför 100-årsjubileet av Dag Hammarskjölds födelse har emellertid STF

hösten 2004 beviljats ett bidrag på 1 miljon kronor av regeringen (UD)

avsett för upprustning av Backåkra. Motionärernas önskemål är således

redan tillgodosett.

Utskottet avstyrker motionerna 2003/04:Kr253 (c) yrkande 3 och T335 (c)

yrkande 6.

Dokumentation av etnisk musik

Utskottets förslag i korthet

Statens musiksamlingar har i sitt budgetunderlag föreslagit regeringen

att Svenskt visarkiv ska få ett resurstillskott för att kunna samla in

och arkivera nya etniska musikformer i Sverige. Ett motionsförslag med

ett sådant krav avstyrks därför av utskottet.

Jämför reservation 11 (c).

Motionen

Lars-Ivar Ericson (c) föreslår i motion Kr224 att man ska börja arkivera

sång och musik som skapats av nya svenskar. Motionären erinrar om att

vi lever i ett mångkulturellt Sverige och att våra nya svenskars kultur

berikar det svenska samhället. Ett exempel på detta är nya svenskars

sånger och musik. Därför är det enligt hans mening viktigt att se över

vilka instanser som ska svara för att denna sång- och musikproduktion

blir bevarad till kommande generationer genom arkivering. Riksdagen bör

göra ett tillkännagivande av denna innebörd, anser motionären.

Utskottets ställningstagande

Liksom motionären anser utskottet att det svenska samhället har berikats

av de nya svenskarnas kultur. Inte minst gäller det deras sång och musik.

Många gånger finns denna sång och musik bevarad, antingen i form av

kommersiellt utgivna fonogram eller som radio- och tv-program som

arkiveras av Statens arkiv för ljud och bild.

En annan form av dokumentation har Musikmuseet svarat för. Detta museum

började 1989 dokumentera olika invandrargruppers musik. Bland annat

kopierade man ett stort antal band från radions invandrarspråksredaktioner

och samlade in andra inspelningar. Projektet blev upptakten till

programserien Mix Musikcafé som startade 1991. Denna programserie, som

också sändes i radio, var under de kommande tio åren basen för

dokumentationen av invandrargruppers etniska musik. Demoband och andra

inspelningar som sändes in av grupper som ville medverka i Mix Musikcafé

arkiverades tillsammans med de inspelningar som gjordes av själva

framträdandena. I brist på fortsatt ekonomiskt stöd fick programserien

läggas ned 2001.

Svenskt visarkiv ingår liksom Musikmuseet i myndigheten Statens

musiksamlingar. Ansvaret för insamling och arkivering av folkmusik inom

myndigheten ligger numera på Visarkivet. I sitt budgetunderlag för 2006

har Statens musiksamlingar begärt medel för att åter kunna samla in och

arkivera nya etniska musikformer i Sverige.

Något initiativ i denna fråga från riksdagens sida är mot denna bakgrund

inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motion Kr224 (c).

Statligt stöd till vissa museer

Utskottets förslag i korthet

I ett antal motioner krävs att tio utpekade museer ska ges en annan, ur

bidragssynpunkt mer gynnad ställning som regionalt museum, nationellt

ansvarsmuseum, riksmuseum eller bli tilldelat ett nationellt uppdrag

eller att staten ska ta på sig ett större ekonomiskt ansvar för

verksamheten. Utskottet avstyrker dessa förslag med hänvisning till sitt

tidigare uttalande att inga fler centrala museer eller andra typer av

statligt finansierade museer bör inrättas. De museer det är frågan om

är:

- Julita gård,

- Skogsmuseet i Lycksele,

- Norrköpings konstmuseum,

- Sveriges rundradiomuseum i Motala,

- Synskadades museum,

- IT-ceum i Linköping,

- Historiska museet i Lund,

- Världsarvsmuseum vid Höga kusten,

- Ekomuseum Bergslagen,

- Fotbollsmuseet i Degerfors.

Motionerna

I sammanlagt 15 motionsyrkanden föreslås att vissa utpekade museer

antingen direkt eller indirekt ska ges ett ökat statligt stöd.

Julita gård

Fredrik Olovsson (s) och Michael Hagberg (s) föreslår i motion 2003/04:Kr372

att Nordiska museet ska ges möjlighet att låta Julita gård bygga upp en

tidigare planerad agrarhistorisk utställning avsedd att belysa Sveriges

odlingshistoria under 6 000 år. Motionärerna ser det som angeläget att

museet får denna möjlighet för att framstå som ett mer komplett

lantbruksmuseum med kraft att föra viktig kunskap om vår historia vidare

samt för att kunna bidra till en positiv utveckling i regionen. Detta

bör riksdagen ge regeringen till känna.

Skogsmuseet i Lycksele

I fyra motioner föreslås att Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele ska

omvandlas till ett nationellt ansvarsmuseum. Stiftelsen bildades 1983

med Lycksele kommun och Västerbottens läns landsting som huvudmän.

Likalydande förslag av denna innebörd framförs av Yvonne Ångström (fp)

i de båda motionerna 2003/04:Kr216 och Kr226.

Även Ingegerd Saarinen (mp) föreslår i de likalydande motionerna

2003/04:Kr260 och Kr250 att Skogsmuseet i Lycksele ska bli ett nationellt

ansvarsmuseum.

Norrköpings konstmuseum

Louise Malmström (s) och Billy Gustafsson (s) föreslår i motion

2003/04:Kr246 att riksdagen ska uttala sig för att Norrköpings konstmuseum

bör få ställning som regionalt museum. Motionärerna framhåller att

Norrköpings konstmuseum kvalitetsmässigt ligger i klass med andra

renommerade konstmuseer i Sverige som exempelvis de i Göteborg och Malmö.

Till skillnad från dessa båda museer får Norrköpings konstmuseum dock

inget statligt stöd. Det statliga museistöd som utdelas till regionen

förfogar Länsmuseet i Linköping över, och det kommer därför inte

Norrköpings konstmuseum till del.

I motion Kr383 begär Louise Malmström (s) dessutom att en översyn ska

göras av vilka museer som ska betraktas som regionala och hur deras

verksamhet därefter med jämna mellanrum ska följas upp. Är listan över

statsbidragsberättigade museer alltför statisk år efter år läggs en

hämsko över de svenska museernas utveckling, anser motionären. Drivkraften

att utvecklas och pröva något nytt finns inte om man vet att man ändå

kommer att vara berättigad till bidrag, och för dem som vill starta nya

museer eller utveckla lokala sådana är det i princip omöjligt att slå

sig in på listan och få del av statsbidragen.

Radiohistoria

Sonia Karlsson (s) föreslår i motionerna 2003/04:Kr258 och Kr319 att

man i ägardirektiven för Teracom AB ska skriva in vikten av att bolaget

vårdar och värnar rundradions historia genom Sveriges rundradiomuseum

i Motala. Av motionen framgår att Rundradiostationen i Bondebacka i

Motala var vår första rikssändare och på sin tid en av de kraftigaste

i Europa. År 1977 öppnades ett rundradiomuseum i den ursprungliga

sändarstationsbyggnaden. Museet ägs sedan 1992 av det helstatliga bolaget

Teracom AB. Museet upprustades 1997 och fick vid återinvigningen namnet

Sveriges rundradiomuseum. Motala kommun och Teracom AB har de senaste

åren delat på kostnaderna för museiverksamheten, men Teracom AB har

därefter meddelat att bolaget inte har möjlighet att vara med och

finansiera den fortsatta verksamheten vid Rundradiomuseet.

Motionären anser att Sveriges rundradiomuseum är en nationell angelägenhet.

Motala kommun är beredd att till viss del stödja verksamheten vid museet,

men staten har det övergripande ansvaret för att Rundradiomuseet och

rundradions historia på bästa sätt vårdas och värnas för kommande

generationer.

Synskadades museum

Kaj Nordquist (s) föreslår i motion Kr259 att riksdagen ska göra ett

tillkännagivande om framtiden för Synskadades museum. Synskadades

Riksförbund (SRF) har för sin del konstaterat att man inte har pengar att

fortsätta driften av museet. Förbundet har därför beslutat att lägga

ned museet och avveckla verksamheten från den 1 juli 2005 om inte

ekonomiskt stöd kan erhållas tidigare. Följden blir att det enda museum

som finns med specialinriktning på funktionshinder upphör och att man

också förlorar en resurs som kan ge andra museer stöd i arbetet med att

göra museer tillgängliga för funktionshindrade.

IT-ceum i Linköping

Yvonne Andersson och Sven Brus (kd) vill i motion Kr271 att datamuseet

IT-ceum i Linköping ska ses som en del av det svenska kulturella arv

som bör bevaras.

Bakgrunden till förslaget är att Linköpings universitet i samarbete med

ett privat företag driver ett projekt med avsikt att skapa ett svenskt

datamuseum i Linköping. Projektet finansieras med medel från Westman-Wernerska

stiftelsen och har även stötts av Saab. Det har dock på grund av sin

svaga ekonomi inte möjlighet att expandera i den utsträckning som det

borde. Det är därför synnerligen viktigt att museet ses som en del av

bevarandet av vårt svenska kulturella arv, anser motionärerna.

Kulturdepartementets ansvar för museer

I motion 2003/04:Ub384 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) föreslås att

Kulturdepartementet ska göra en översyn av vilka museer, oavsett huvudman,

som Kulturdepartementet bör ta ett ansvar för (yrkande 2). Motionärerna

anser att Kulturdepartementet bör ha ett övergripande engagemang även

för kulturverksamhet som finansieras av annan huvudman. Detta engagemang

kan sedan manifestera sig på olika sätt, skriver motionärerna. Det kan

ha formen av ekonomiskt stöd, hjälp att hitta samverkanslösningar eller

att överföra ansvaret för verksamheten på Kulturdepartementet.

Motionärerna tar som utgångspunkt för sitt resonemang Historiska museet

i Lund. Det är, anser de, på lång sikt orimligt att lägga allt ansvar

för ett museum av detta slag på ett enskilt universitet. Historiska

museet i Lund har för södra Sverige ungefär samma typ av uppgifter, som

Statens historiska museum i Stockholm har för Sverige. Om museet i

fortsättningen ska kunna leva upp till sitt uppdrag, måste därför ansvaret

för verksamheten vidgas utanför universitetet.

Världsarv - Höga kusten

Birgitta Sellén m.fl. (c, fp, kd) föreslår i motion 2003/04:Kr351 att

Länsstyrelsen i Västernorrlands län i samarbete med de statliga verken,

ska få i uppdrag att konkretisera idéerna kring ett världsarvsmuseum

vid Höga kusten med ett nationellt uppdrag att redovisa de delar av

Sveriges geologiska utveckling som är kopplade till landhöjning. I

motionen erinras om att Höga kusten har blivit inskriven på Unescos

världsarvslista som ett område med världsunik landhöjningsgeologi. Många

olika parter har på initiativ av länsstyrelsen i Västernorrland tillsammans

påbörjat arbetet med att förbättra besöksanläggningar och information

i och kring världsarvet. I dessa diskussioner har frågan väckts om att

ett världsarvsmuseum för Höga kusten även skulle kunna ha ett nationellt

uppdrag att redovisa de delar av Sveriges geologiska utveckling som är

kopplade till landhöjning. Detta ingår ej i något befintligt museum i

landet.

Ekomuseum Bergslagen

Per Erik Granström och Sven-Erik Österberg (s) föreslår i motion

2003/04:Kr352 att Ekomuseum Bergslagen ska ges en långsiktig statlig

finansiering som grund. Ekomuseum har skapat sig en stark ställning i

svensk kultur- och museivärld, men behöver en tryggare finansiering för

att kunna utvecklas på ett för Bergslagen gynnsamt sätt.

Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen har alltsedan 1986 varit verksam i södra

Dalarna och Västmanland. Ekomuseum Bergslagen började som ett nyskapande

museiexperiment, men har utvecklat en stark samarbetsorganisation mellan

sju kommuner och två län: Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg,

Fagersta och Norberg i Västmanlands län samt Smedjebacken och Ludvika

i Dalarnas län.

Ekomuseum är ingen byggnad med samlingar av föremål utan består av 49

autentiska besöksmål av stort industrihistoriskt och kulturhistoriskt

intresse fördelade i de sju kommunerna. Miljöerna uppvisar olika teman

såsom hyttor, smedjor, gruvor och bostäder av skilda slag, vilka synliggör

Bergslagens unika historia. Detta pärlband av historiska originalmiljöer

binder samman nutidens människor i hela regionen.

Ekonomin baseras dels på stiftarnas årliga fasta bidrag, dels på bidrag

från de båda länsmuseerna som årligen skjuter till 116 000 kronor vardera.

För en bredare verksamhet och särskilda projekt söks medel ur statliga

fonder och från EU.

Fotbollsmuseum

Peter Pedersen (v) föreslår i motion Kr331 att Fotbollsmuseet i Degerfors

ska ges möjlighet att utvecklas till ett riksmuseum för fotboll i Sverige

(yrkande 2). Museet, som till att börja med främst speglade Degerfors

IF:s historia, tillkom i början av 1990-talet. Det har flyttat till nya

lokaler och där utvecklats till ett "Fotbollens Hus", bl.a. till följd

av den bildade Fotbollsakademin. Utställningarna har nu breddats och

omfattar även allsvenskans historia, svensk landslagsfotboll, VM-fotbollens

historia, samt dam- och flickfotbollens utveckling. I motionen föreslås

att riksdagen ska göra ett tillkännagivande av denna innebörd.

Utskottets ställningstagande

I de motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang föreslås att

tio utpekade museer ska ges en annan, ur bidragssynpunkt mer gynnad

ställning som regionalt museum, nationellt ansvarsmuseum, riksmuseum

eller bli tilldelat ett nationellt uppdrag eller att staten ska ta på

sig ett större ekonomiskt ansvar för verksamheten. Bland förslagen finns

flera goda exempel på hur kulturen sprids över landet och engagerar de

lokala intressena.

Förslag av detta slag har utskottet vid tidigare tillfällen regelmässigt

avvisat genom att hänvisa till ett principuttalande som kulturutskottet

gjorde 19873Betänkande 1986/87:KrU21 s. 7-9.. På förslag av utskottet

avslog riksdagen då ett antal motioner med argumentet att man "för

närvarande" inte borde inrätta fler centrala museer eller andra typer av

statligt finansierade museer. Utskottet har tidigare också slagit fast

att de som tar initiativ till nya museer bör se till att investeringar

och drift kan finansieras. Oavsett hur välmotiverad en stödinsats än

kan te sig är det inte självklart att ett statligt engagemang alltid är

den bästa lösningen. Det är inte heller rimligt att räkna med att staten

generellt ska gå in som finansiär bara för att andra alternativ saknas.

Med varje nytt bidragsberättigat museum följer krav på ökade statsbidrag

som måste finansieras antingen med ökade anslag eller genom att andra

bidragsberättigade museer får sina bidrag beskurna i motsvarande mån.

Prioriteringar av detta slag måste göras insatta i ett större sammanhang

och grundas på ett fullgott beslutsunderlag som belyser vilka ekonomiska

konsekvenser varje sådant åtagande ger upphov till.

När det gäller de nu aktuella motionerna ser utskottet ingen anledning

att frångå sin tidigare principiella uppfattning. De bör avslås av

riksdagen.

I anslutning till några av dessa motioner vill utskottet även framhålla

följande.

I motion 2003/04:Kr372 (s) föreslås att Nordiska museet ska ges möjlighet

att låta Julita gård bygga upp en agrarhistorisk utställning avsedd att

belysa Sveriges odlingshistoria under 6 000 år. Julita gård är en del

av Nordiska museet, och det är i första hand upp till museet att inom

sina givna ekonomiska ramar avgöra hur tilldelade medel ska fördelas

mellan de olika enheterna.

I motion 2003/04:Kr246 (s) föreslås att Norrköpings konstmuseum bör få

ställning som regionalt museum. Museet får i dag inget statligt stöd

eftersom Länsmuseet i Linköping förfogar över det statliga museistöd

som utdelas till regionen. Utskottet vill därför erinra om att regionala

museer som får statsbidrag enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag

till regional kulturverksamhet har möjlighet att låta en del av bidraget

gå till ett annat regionalt eller lokalt museum som kan komplettera det

statligt stödda museets verksamhet inom något område.

I motionerna 2003/04:Kr258 (s) och Kr319 (s) föreslås att man i

ägardirektiven för Teracom AB ska skriva in vikten av att bolaget vårdar

och värnar rundradions historia genom Sveriges rundradiomuseum i Motala.

Teracom AB är ett statligt helägt aktiebolag som enligt sin bolagsordning

ska bedriva utsändning och överföring av radio- och tv-program. Bolaget

svarar bl.a. för utbyggnaden av det digitala marksända tv-nätet. De

omfattande investeringar som bolaget gjorde i detta nät mot slutet av

1990-talet, liksom stora underskott i ett dotterbolag, medförde att

Teracom AB hamnade i ekonomisk kris. År 2001 begärde bolaget ett

kapitaltillskott av ägaren staten. Vid en extra bolagsstämma i november

samma år fick styrelsen i uppdrag att omstrukturera verksamheten och

koncentrera sig på sina kärnuppgifter så att bolaget på ett kostnadseffektivt

sätt kunde bedriva utsändning av radio och tv över ett rikstäckande

marknät.

Utskottet har mot denna bakgrund förståelse för att Teracom AB i princip

frånsagt sig det ekonomiska ansvaret för Rundradiomuseum i Motala. Värt

att notera är också att bolaget fortfarande äger museibyggnaden och på

det sättet indirekt stöder verksamheten vid museet. Teracom AB tar

således inte ut någon egentlig hyra men debiterar kommunen ett

schablonberäknat belopp som inkluderar kostnader för el, värme och vatten och

avlopp. Avgiften är så beräknad att den enligt uppgift från bolaget

inrymmer en inte obetydlig subvention.

I motion Kr259 (s) föreslås att ekonomiskt stöd ska utgå till Synskadades

museum. Om inget stöd kan uppbringas till mitten av sommaren kommer

museet att läggas ned. Man förlorar då en resurs som kan ge andra museer

stöd i arbetet med att göra dem tillgängliga för funktionshindrade.

Utskottet ser detta stöd som viktigt men utgår från att även Synskadades

Riksförbund (SRF) besitter denna kompetens.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr216 (fp),

2003/04:Kr246 (s), 2003/04:Kr258 (s), 2003/04:Kr260 (mp), 2003/04:Kr351

(c, fp, kd), 2003/04:Kr352 (s), 2003/04:Kr372 (s), 2003/04:Ub384 (fp)

yrkande 2, Kr226 (fp), Kr250 (mp), Kr259 (s), Kr271 (kd), Kr319 (s),

Kr331 (v) yrkande 2 och Kr383 (s).

Omvandla Forum för levande historia till en stiftelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att ombilda Forum för levande

historia från myndighet till stiftelse, bl.a. med hänvisning till att

stiftelseformen ger en mer begränsad insyn i verksamheten.

Jämför reservation 12 (fp).

Motionen

Folkpartiet föreslår i partimotion Kr368 att Forum för levande historia

ska omvandlas till en stiftelse i vilken även andra än svenska staten

är huvudmän (yrkande 40). Enligt Folkpartiet är det av flera skäl

olyckligt att det är en statlig myndighet som sköter information och

opinionsbildning kring dessa frågor och särskilt kring dokumentation och

kunskapsöverföring som rör Förintelsen. I motionen föreslås att riksdagen

ska göra ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga.

Utskottets ställningstagande

Organisationsformen för Forum för levande historia prövades inför

bildandet av myndigheten. Den kommitté som hade till uppgift att utreda

etablerandet diskuterade frågan i sitt slutbetänkande4Forum för levande

historia (SOU 2001:5), s. 147-153.. För myndighetsformen talade generellt

möjligheten till öppenhet och insyn, ansåg kommittén. I betänkandet

hänvisades också till riksdagens beslut med anledning av propositionen

Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst5Proposition 1997/98:136,

betänkande 1997/98:KU31, riksdagsskrivelse 1997/98:294.. I det sammanhanget

hade som en allmän rekommendation uttalats att anslagsberoende statlig

verksamhet, som inte är utsatt för konkurrens, i huvudsak bör bedrivas

i myndighetsform. Mot denna bakgrund blev myndighetsformen den

organisationsform som kommittén kom att förorda.

Utskottet ser för egen del ingen anledning att ompröva denna organisationsform.

Bland de alternativ som kommittén prövade fanns visserligen inte

stiftelseformen, men mot ett sådant val talar inte minst den mer begränsade

insyn som är förknippad med denna organisationsform.

Utskottet avstyrker därför motion Kr368 (fp) yrkande 40.

Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om forskningsinsatser och olika typer

av informationskampanjer mot intolerans, folkmord och andra typer av

illdåd mot folkgrupper. Många av de frågor som har tagits upp i motionerna

har redan beaktats av Forum för levande historia och är därför i betydande

utsträckning redan tillgodosedda.

Jämför reservationerna 13 (m), 14 (kd) och 15 (v).

Motionerna

I flera motioner krävs att man ska satsa på forskning och olika typer

av kampanjer för att sprida information om bl.a. romer, rasism,

antisemitism, nazism, kommunism, islamofobi och folkmord; frågor som nära

knyter an till Forum för levande historias verksamhet.

Torsten Lindström m.fl. (kd) begär i motion Kr273 att staten ska göra

nya insatser för att nazismens offer ska hedras och Förintelsen aldrig

glömmas eller upprepas (yrkande 1). En bok har getts ut, forskning har

understötts och en särskild myndighet, Forum för levande historia, har

inrättats. Nu finns emellertid farhågor för att det svenska engagemanget

håller på att mattas av. Det är illavarslande i synnerhet i en tid då

nynazistiska krafter då och då sticker fram. I de svenska kommunalvalen

2002 hade extrema grupper vissa framgångar.

I samma motion krävs också en upplysningskampanj om och mot kommunism

som motionärerna ser som en annan ideologi som skördat många offer

(yrkande 2).

Ett gemensamt drag mellan nazism och kommunism är enligt motionärerna

inslaget av antisemitism. Under det gångna året har rapporter om en

tilltagande antisemitism i världen och i all synnerhet västra Europa

kommit. Motionärerna begär därför också en upplysningskampanj om och

mot antisemitism (yrkande 3).

I motionen avkrävs regeringen slutligen också en redogörelse för vilka

åtgärder den vidtagit för att motverka antisemitism, nazism och kommunism

och vilket resultat detta givit (yrkande 4).

Birgitta Ohlsson (fp) vill i motion Kr268 att man ska uppmärksamma och

aktivt agera mot antisemitism i Sverige (yrkande 1). Upplysning är A

och O och därför krävs att lärarkåren, polisen, rättsväsendet, journalister

och andra viktiga yrkesgrupper i större utsträckning ges möjlighet till

utbildning, kunskap och resurser att uppmärksamma frågan.

Snarlika krav framförs av Erik Ullenhag (fp) som i motion Kr261 vill

att regeringen bekämpar antisemitismen (yrkande 1) och islamofobin

(yrkande 2) samt genomför en större utbildningssatsning mot antisemitism

och islamofobi (yrkande 4) riktad till strategiska grupper såsom lärare,

personal inom rättsväsendet, journalister och opinionsbildare.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion Ub480 att man i skolundervisningen

genomför en kampanj om kommunismens brott mot mänskligheten (yrkande 9).

I motionen erinras om att kunskapen om nazisternas brott under andra

världskriget har stärkts i och med kampanjen Om detta må ni berätta som

genomfördes för några år sedan. Betydligt färre ungdomar känner enligt

motionärerna till de brott mot mänskligheten som genomförts av kommunistiska

regimer över världen. Forum för levande historia bör få i uppdrag att

genomföra en liknande kampanj om kommunismens illdåd.

Erling Bager och Karin Pilsäter (fp) föreslår i motion U316 att Sverige

ska verka för ett centrum för forskning om assyrierna/syrianerna/kaldéernas

öde och framför allt om seyfo, folkmordet, samt att det inbegrips i

Forum för levande historia (yrkande 4). I motionen begärs att den svenska

riksdagen agerar för att tillräckligt med material grävs fram och stängda

arkiv öppnas i Turkiet och Tyskland för att skapa klarhet i vad som

hände under första världskriget. Sverige bör erkänna folkmordet på

assyrierna/syrianerna/kaldéerna under första världskriget i Turkiet.

Sten Tolgfors (m) vill med sitt förslag i motion Kr227 stödja forskning

och information om folkmord, etnisk rensning och brott mot mänskligheten.

En sådan satsning skulle enligt motionären främja och utveckla

diskussionen om demokrati och mänskliga rättigheter. Den skulle också bidra

till att många invandrare skulle känna sig bättre hemma i Sverige.

Motionären föreslår att regeringen ska utforma denna satsning.

Elina Linna m.fl. (v) föreslår i motion Kr284 att regeringen ska få i

uppdrag att överväga vilken myndighet som kan ges ett samlat ansvar för

information om romernas historia, språk och kultur samt hur en sådan

satsning ska finansieras (yrkande 1). Regeringen ska också återkomma

med förslag till stöd för romernas språk (yrkande 2). Motionärerna begär

dessutom att Sverige ska lyfta fram den romska frågan inom såväl Nordiska

rådet som EU (yrkande 3).

Gunnar Andrén och Anna Grönlund Krantz (fp) vill i motion Kr325 att

Kirunasvenskarna och deras öde i Sovjetunionen klarläggs genom historisk

forskning (yrkande 1). Särskilt angeläget är det att få klarlagt vad

som hände de Kirunasvenskar som under dessa år, förgäves, sökte stöd

hos Sveriges ambassad i Moskva (yrkande 2).

Joe Frans (s) föreslår i motion Kr336 en undersökning som klargör i

vilken utsträckning Sverige bedrivit slavhandel över Atlanten. Resultatet

av undersökningen ska användas för att förbättra våra skolböcker och

undervisningen på området. Enligt motionen gick kung Gustav III i slutet

av 1700-talet in för att organisera svensk slavhandel i Västindien.

Utskottets ställningstagande

De frågor som motionärerna tar upp är ständigt aktuella. Den 27 januari

2005 antog Europaparlamentet en resolution om Förintelsen, antisemitism

och rasism.6Europaparlamentets resolution om minnet av Förintelsen,

antisemitism och rasism, antagen den 27 januari 2005, P6_TA-PROV (2005)0018.

Det skedde på dagen 60 år efter befrielsen av Nazi-Tysklands dödsläger

Auschwitz-Birkenau, där uppemot 1,5 miljoner judar, romer, polacker,

ryssar och fångar av olika nationaliteter, liksom homosexuella, mördades.

I resolutionen slås fast att Europa inte får glömma bort sin historia.

De koncentrations- och förintelseläger som byggdes av nazisterna hör

till de skamligaste och smärtsammaste inslagen i vår kontinents historia.

De brott som begicks i Auschwitz måste leva kvar i minnet hos kommande

generationer som en varning om denna typ av folkmord som bottnar i

människoförakt, hat, antisemitism, rasism och totalitarism. Medlemsstaterna

uppmanas att fördöma intolerans, rashat och rasistiskt våld samt samordna

insatserna för att bekämpa antisemitism och övergrepp på minoritetsgrupper

som romer. Kampen mot antisemitism och rasism bör också förstärkas genom

att särskilt ungdomar görs medvetna om Förintelsen och de lärdomar som

kan dras av den.

Forum för levande historia har tillkommit i detta syfte. Myndigheten

inrättades som ett kunskapscentrum med det övergripande målet att stärka

människors vilja att aktivt verka för allas lika värde. Verksamheten

utgår från Förintelsen och ska mana till diskussion och reflektion över

frågor om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Men myndigheten

ska också behandla andra brott mot mänskligheten ur såväl ett historiskt

som ett samtida perspektiv. Forum för levande historia är inte någon

forskningsinstitution, däremot arbetar man med att sprida kunskap om

historisk forskning på olika sätt.

Ett drygt 15-tal motionsyrkanden lyfter fram frågor med anknytning till

den verksamhet som Forum för levande historia bedriver.

I några motioner krävs upplysningskampanjer om nazismens och kommunismens

brott. Det görs i bl.a. motionerna Kr273 (kd) och Ub480 (kd). Andra

motionärer vill att informationen om antisemitism och islamofobi utökas.

Sådana förslag framförs i motionerna Kr261 (fp), Kr268 (fp) och Kr273

(kd). Särskilda utbildningskampanjer bör också genomföras. Enligt en

motion - Ub480 (kd) - bör man i skolundervisningen genomföra en kampanj

om kommunismens brott mot mänskligheten. Särskilda utbildningsinsatser

bör också riktas till strategiska grupper såsom lärare, personal inom

rättsväsendet, journalister och opinionsbildare. Förslag av detta slag

finns i motionerna Kr261 (fp) och Kr268 (fp). En motionär - Kr227 (m)

- vill stödja forskning och information om folkmord, etnisk rensning

och brott mot mänskligheten. I motion U316 (fp) begärs att klarhet ska

skapas om förföljelsen under första världskriget av kristna grupper som

assyrier, syrianer och kaldéer. Romernas historia, språk och kultur tas

upp i motion Kr284 (v). I motion Kr325 (fp) lyfts Kirunasvenskarnas

öden fram. En motionär - Kr336 (s) - vill få klarlagt i vilken utsträckning

Sverige tidigare medverkat i handeln med slavar.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner framhålla följande.

Utgångspunkten för Forum för levande historia är nazisternas förintelse

av ca 6 miljoner europeiska judar. Enligt vad utskottet inhämtat vill

myndigheten med sitt arbete stimulera en bredare diskussion om våra

värderingar om demokratins roll.

I det syftet informerar myndigheten om folkmord, etnisk rensning och

brott mot mänskligheten. Man ordnar även seminarier i dessa frågor och

har i denna form behandlat bl.a. terrorn under sovjetregimen, förföljelsen

av romer förr och nu, folkmordet i Rwanda och förföljelserna i Sudan,

folkmordet på armenier och andra kristna grupper samt hur man analytiskt,

moraliskt och vetenskapligt kan jämföra olika typer av folkmord.

Under 2004 och 2005 kommer romerna och deras situation att vara ett

prioriterat verksamhetsområde. Bland annat kommer Forum för levande

historia att ta fram en antologi och en serietidning på svenska och

romani. Tidigare i år anordnade myndigheten en konferens i Malmö

tillsammans med romska organisationer, Diskrimineringsombudsmannen (DO)

och andra aktörer. Man överväger också att tillsammans med DO göra en

gemensam enkätundersökning om romer.

Till detta kommer att romerna med språket romani chib räknas som en av

landets fem nationella minoriteter. Som sådan omfattas romerna av det

särskilda stöd på 7 miljoner kronor per år som tillkom 2002 i syfte att

främja de nationella minoriteternas språk och kultur.

Frågan om Turkiets folkmord på armenier och andra kristna grupper som

assyrier, syrianer och kaldéer har som nämnts tidigare tagits upp i

Forum för levande historias seminarieverksamhet. Under 2005 kommer

myndigheten dessutom att uppmärksamma 90-årsminnet av folkmordet 1915 på

bl.a. armenier, assyrier, syrianer och kaldéer.

I sin verksamhetsplan för 2005 har Forum för levande historia särskilt

inriktat sig på frågor som rör intolerans, antisemitism och islamofobi.

Myndigheten presenterade i oktober 2004 en rapport - Intoleransrapporten

- som grundade sig på enkätsvar från 10 600 högstadie- och gymnasieelever.

På grundval av denna kartläggning håller man nu på att ta fram ett

fördjupat studiematerial om antisemitism och islamofobi riktat till

lärare. Rapporten ska sammanfattas på flera språk och kommer att

presenteras på internationella konferenser och på seminarier runt om i

landet. I de egna lokalerna kommer myndigheten under sommaren och hösten

2005 att ordna en interaktiv utställning grundad på Intoleransrapporten.

Forum för levande historia arbetar även på annat sätt gentemot skolorna.

För lärare och andra berörda yrkeskategorier arrangeras seminarier om

islamofobi och antisemitism samt hur man kan arbeta med Förintelsen och

andra folkmord. Hos myndigheten kan man beställa särskilt skolmaterial

och få tips. Dit kan också elever och lärare komma för att se utställningar,

ta del av myndighetens bibliotek och även söka efter fakta på datorer.

Förra året ordnade myndigheten också en manifestation tio år efter

folkmordet i Rwanda med lärarseminarier och debatter.

Även om Forum för levande historia inte själv bedriver någon historieforskning

arbetar myndigheten i nära kontakt med olika forskningsprojekt. Det

gäller bl.a. Vetenskapsrådets program om Sveriges förhållande till

nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Det är ett större projekt som

kommer att dras i gång under 2005 och som särskilt ska belysa vilket

ansvar Sverige hade för Förintelsen.

Forum för levande historia kan i enstaka fall också tänka sig ta initiativ

till olika forskningsprojekt. Ett sådant projekt är Kirunasvenskarna,

och skulle ett sådant projekt komma till stånd är man från myndighetens

sida intresserad av att informera och sprida kunskap om de forskningsresultat

som då kommer fram.

Vad slutligen gäller frågan om Sveriges tidigare delaktighet i slavhandeln

är detta ett ämne som enligt Forum för levande historia faller utanför

myndighetens sakområde. Ämnet som sådant är enligt utskottets mening av

intresse att få belyst, och utskottet utgår från att det kan komma att

tas upp som ett forskningsprojekt vid någon av landets historiska

institutioner utan något särskilt initiativ från riksdagen.

Som denna genomgång visat har Forum för levande historia ett vidsträckt

ansvarsområde, och många av de frågor som tagits upp i motionerna har

redan beaktats av myndigheten. Motionärernas förslag är i och med detta

i betydande utsträckning tillgodosedda och bör därför inte föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida. Även de motionsyrkanden som inte kan

anses vara tillgodosedda i detta sammanhang bör enligt utskottets mening

avslås av riksdagen.

Utskottet avstyrker således motionerna Kr227 (m), Kr261 (fp) yrkandena

1, 2 och 4, Kr268 (fp) yrkande 1, Kr273 (kd) yrkandena 1-4, Kr284 (v)

yrkandena 1-3, Kr325 (fp) yrkandena 1 och 2, Kr336 (s), U316 (fp) yrkande

4 och Ub480 (kd) yrkande 9.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Museisektorns struktur, punkt 1 (m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om museisektorns struktur. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 3 och 2004/05:Kr233 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att den statliga museisektorn bör få en tydligare struktur.

Myndighetsfunktioner kan samordnas, samtidigt som man låter den utåtriktade

verksamheten präglas av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet

av stödfunktioner, som administration och lönehantering men också

magasinering och konservering, kan lösas genom upphandling. Gemensamma

magasin skulle kunna erbjuda rationella förvaringsmöjligheter för

känsliga föremål.

Vi anser också att begreppet nationella uppdrag behöver utvecklas på

museiområdet. De nuvarande ansvarsmuseerna bör ersättas med en ordning

där olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade

nationella ansvarsuppdrag och där den statliga finansieringen regleras i

fleråriga avtal. Stor flexibilitet måste finnas när detta system utvecklas,

det kan gälla ansvar för allt från samordningen av en hel museisektor

till att vårda och visa ett enskilt föremål av stort nationellt värde.

En liknande metod bör kunna användas när det gäller det regionala och

lokala ansvaret.

Det är enligt vår mening också viktigt att museerna inte ges nya uppgifter

och nytt ansvar utan att statsmakten samtidigt tillförsäkrar dem extra

medel för att täcka de tillkommande utgifterna. Så t.ex. har man på

landets statliga museer lagt nya krav på ökat brand- och inbrottsskydd

utan att dessa fått extra medel för att klara av denna viktiga uppgift.

Museerna har stor betydelse för forskningen och bör därför ges goda

förutsättningar att kunna bedriva forskning av hög klass.

Vi föreslår mot denna bakgrund att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad vi här har sagt om museisektorns struktur. Det innebär

att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande 3 och

Kr233 (m) yrkande 4.

2. Plan för vård av museernas samlingar, punkt 2 (m, fp, kd)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om plan för vård av museernas samlingar. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr368 yrkande 18.

Ställningstagande

Sverige har länge brustit i vården av det kulturarv som i form av kunskap,

idéer, föremål och miljöer speglar äldre tiders livs- och samhällsformer.

Det finns enligt vår mening ett stort behov av kompetent personal för

att inventera, vårda och göra samlingarna på museer tillgängliga.

Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram en plan för hur

staten ska stödja museerna i deras arbete med att vårda samlingarna i

framtiden. Detta bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr368 (fp) yrkande 18.

3. Visning av kulturskatter nära fyndplatsen, punkt 4 (m, fp, kd,

c)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m), Lars-Ivar Ericson (c)

och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om visning av kulturskatter nära fyndplatsen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 12 och bifaller

delvis motion 2004/05:Kr316.

Ställningstagande

När fornfynd av stort värde hittas placeras de i Stockholm, ofta på

Historiska museet. Enligt lag kan fornfynd dock överlåtas eller lånas

ut till ett museum som åtar sig att vårda fornfyndet på ett tillfredsställande

sätt. Ett skäl för Historiska museet att avstyrka en ansökan om att få

"låna" ett fornfynd kan exempelvis vara att fyndet har nationellt

intresse och bör vara tillgängligt för forskare eller att föremålstypen

från regionen saknas i de nationella samlingarna. Ett annat skäl kan

vara att det nya fyndet hör ihop med föremål från samma fyndplats som

redan finns på Historiska museet och att samtliga fynd från en fyndplats

bör hållas ihop. Vi anser emellertid att det inte är tillräckligt att

konstatera att föremålen kan lånas ut. De ska också kunna visas i

närheten av fyndplatsen.

Detta bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det

innebär att riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 12.

Motion Kr316 (c) blir därigenom i huvudsak tillgodosedd.

4. Lån av museiföremål, punkt 5 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lån av museiföremål. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Kr265 och bifaller delvis motion 2003/04:Kr295.

Ställningstagande

När museer ute i landet vill låna föremål från de centrala museerna har

det visat sig att eventuella avslag på sådana förfrågningar inte kan

överklagas till högre instans på samma sätt som gäller vid s.k.

fyndfördelning av fornfynd. Om exempelvis ett länsmuseum önskar behålla ett

påträffat fornfynd men fått avslag på en sådan framställning kan nämligen

Riksantikvarieämbetets beslut omprövas av regeringen. En liknande

besvärsordning bör finnas även när de regionala museerna vill låna föremål

från något centralt museum.

Den nuvarande beslutsordningen riskerar nämligen att leda till onödiga

motsättningar mellan centrala och regionala intressen. Enligt vår mening

är det därför mycket önskvärt att finna en beslutsordning som innebär

att en från parterna fristående instans svarar för lämplighets- och

intresseavvägningen.

Vi anser således att en översyn bör göras av beslutsordningen i frågor

som rör dispositionen av det nationella kulturarvet för att finna nya

och mer ändamålsenliga former. Vad vi här har framhållit bör riksdagen

som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen

bör bifalla motion 2003/04:Kr265 (fp). Motion 2003/04:Kr295 (s) blir

därigenom delvis tillgodosedd.

5. Regionala museers ekonomiska situation, punkt 7 (c)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om regionala museers ekonomiska situation. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 11 och avslår motionerna

2003/04:Kr279 yrkande 2 och 2004/05:Kr369 yrkandena 3 och 10.

Ställningstagande

Som anges i motion 2003/04:Kr326 (c) har några länsmuseer en bekymmersam

ekonomisk situation. Kulturrådet har nyligen kartlagt deras ekonomi.

Enligt min mening bör denna studie kompletteras med en mer brett upplagd

undersökning i vilken länsmuseernas ekonomi och villkor ställs i relation

till de nationella museernas förhållanden.

Jag föreslår därför att riksdagen som sin mening ska ge regeringen till

känna vad jag här har sagt om behovet av en mer brett upplagd undersökning

av länsmuseernas ekonomi. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion

2003/04:Kr326 (c) yrkande 11 samt avslå motionerna 2003/04:Kr279 (fp)

yrkande 2 och Kr369 (fp) yrkandena 3 och 10.

6. Vården av den svenska fotoskatten, punkt 9 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m), Lars-Ivar Ericson (c)

och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om vården av den svenska fotoskatten. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 31.

Ställningstagande

Enligt vår mening behövs det en kraftfull satsning för att bevara och

göra den fotografiska bilden tillgänglig, både vad gäller stillbildsfotografi

och film. Erfarenheterna från det tidsbegränsade Sesamprojektet för att

registrera och vårda museers och arkivs samlingar är mycket goda. Mot

denna bakgrund bör regeringen lägga fram ett förslag för riksdagen om

utformning, organisation och finansiering av ett särskilt, nationellt

Foto-Sesam. Riksdagen bör som sin mening ge till känna för regeringen

vad vi här har framhållit. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion

2003/04:Kr326 (c) yrkande 31.

7. Nationell mötesplats för foto, punkt 10 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om nationell mötesplats för foto. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Kr339 och 2004/05:Kr376.

Ställningstagande

Foto har en ojämförlig genomslagskraft. Den fotografiska bilden påverkar

hela vår kultur och förändrar ständigt vår världsbild. Att analysera,

utveckla och bevara detta kräver ett nationellt ansvarstagande.

Flera förebilder för hur detta kan organiseras finns, t.ex. Nederlands

Foto-Instituut i Rotterdam, La Maison de la Photographie i Paris och

Finlands Fotografiska Museum i Helsingfors. Sverige behöver en nationell

mötesplats för att utveckla fotografin för framtiden och för att ta ett

samlat ansvar för bevarandet av den svenska fotoskatten.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, vilket

innebär att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr339 (fp) och

Kr376 (fp).

8. Naturhistoriska riksmuseet, punkt 11 (kd)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om Naturhistoriska riksmuseet. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Kr387 yrkande 12 och 2004/05:Kr362 yrkande

15 och avslår motion 2003/04:Kr303 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Naturhistoriska riksmuseets samlingar förvaras under så bristfälliga

förhållanden att deras fortsatta existens är hotad. Nya magasin måste

till både för samlingarnas säkerhet och för att forskare ska kunna få

tillgång till dem på ett smidigare sätt. Riksdagen har på förslag av

kulturutskottet vid upprepade tillfällen stött på regeringen i denna

fråga utan att den fått en lösning. Ett förslag till om- och utbyggnad

av det s.k. Botanhuset har tagits fram men har ännu inte kommit till

stånd. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen och

redovisa vilka åtgärder den avser att vidta för att Naturhistoriska

riksmuseets magasinsproblem ska lösas.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 12

och Kr362 (kd) yrkande 15 samt med avslag på motion 2003/04:Kr303 (mp)

yrkandena 1-3 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har

framhållit.

9. Kvinnomuseer, punkt 15 (kd)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kvinnomuseer. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Kr387 yrkande 14.

Ställningstagande

Museerna redovisade för några år sedan hur kvinnofrågorna behandlas i

utställningsverksamheten. Rapporterna visar att det finns behov av

ytterligare utvecklingsarbete inom området. Kontakterna mellan museerna

och forskarsamhället behöver stärkas. Regeringen har låtit en arbetsgrupp

utreda hur genusfrågorna hanteras av museerna, och arbetsgruppens förslag

bereds för närvarande i Regeringskansliet. Jag anser att regeringen i

detta arbete bör uppmärksamma de särskilda kvinnomuseerna och hur de

kan bidra till att belysa genusperspektivet. Jag vill i detta sammanhang

särskilt lyfta fram Museum Anna Nordlander i Skellefteå som innehar

stor kunskap på detta område.

Jag föreslår således att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad jag här har framhållit om att ta till vara den kompetens som

de särskilda kvinnomuseerna har i genusfrågan. Det innebär att riksdagen

bör bifalla motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 14.

10. Matkultur - Grythyttan, punkt 16 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om matkultur - Grythyttan. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr368 yrkande 38, bifaller delvis motion

2003/04:Kr373 och avslår motion 2003/04:Kr364.

Ställningstagande

Måltiden har utvecklats från att vara en nödvändighet för överlevnad

till att ibland vara en helhetsupplevelse där alla sinnen finns med:

syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Enligt vår mening behövs det en

motvikt till snabbmatskulturen. En sådan har byggts upp i Grythyttan

genom den högskoleutbildning för restaurangnäringen som utvecklats vid

Örebro universitet. Det har medfört att Måltidens hus i Grythyttan har

etablerats, vilket har blivit av stor betydelse för Hällefors kommun i

tillväxthänseende.

Måltidens hus har alla förutsättningar att kunna utvecklas vidare genom

att vara ett måltidscentrum för forskning och utveckling, men också för

att spegla måltidens historia genom tiderna. Vi anser att regeringen

bör pröva förutsättningarna för att göra Måltidens hus i Grythyttan

till ett nationellt centrum för måltiden med både bakåt- och framåtblickande

verksamheter.

Vad vi här har föreslagit om Måltidens hus bör riksdagen som sin mening

ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla

motion Kr368 (fp) yrkande 38. I och med det blir också motion 2003/04:Kr373

(s, mp, c, v, fp, kd, m) i huvudsak tillgodosedd.

11. Dokumentation av etnisk musik, punkt 18 (c)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om dokumentation av etnisk musik. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Kr224.

Ställningstagande

Vi lever i ett mångkulturellt Sverige och våra nya svenskars kultur

berikar det svenska samhället. Ett exempel på detta är nya svenskars

sånger och musik.

Sång och musik från nya svenskar blir en viktig del av vårt kulturarv

och bör bevaras i de svenska arkiven. Musikmuseet har tidigare dokumenterat

och arkiverat etnisk musik, men denna verksamhet tvingades upphöra i

brist på pengar.

Därför är det viktigt att se över vilka instanser som ska svara för att

denna sång- och musikproduktion blir bevarad till kommande generationer

genom arkivering. Regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta en handlingsplan

för hur en sådan satsning ska läggas upp.

Jag föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

jag här har framhållit om en handlingsplan för arkivering av etnisk

musik. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr224 (c).

12. Omvandla Forum för levande historia till en stiftelse, punkt 20

(fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att omvandla Forum för levande historia till

en stiftelse. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr368 yrkande 40.

Ställningstagande

Forum för levande historia fyller en viktig funktion i den svenska

samhällsdebatten. Vi i Folkpartiet stödde därför tillkomsten av denna

viktiga myndighet och hade i samband med bildandet egentligen endast en

invändning, nämligen valet av just myndighetsformen.

Det är av flera skäl olyckligt att det är en statlig myndighet som sköter

information och opinionsbildning kring dessa frågor och särskilt kring

dokumentation och kunskapsöverföring som rör Förintelsen. Vi anser att

det vore lämpligt om verksamheten i stället bedrevs i form av en stiftelse,

där även andra än svenska staten är huvudmän. Enligt vår mening bör

därför regeringen låta utreda de praktiska detaljerna kring en sådan

ombildning av Forum för levande historia.

Vi föreslår således att riksdagen som sin mening ska ge regeringen till

känna vad vi här har förordat om att ombilda Forum för levande historia

till en stiftelse. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr368

(fp) yrkande 40.

13. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper, punkt 21

(m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om information och forskning om illdåd mot olika

folkgrupper. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr227 och

2004/05:Kr273 yrkandena 1-4 och avslår motionerna 2004/05:U316 yrkande

4, 2004/05:Kr261 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Kr268 yrkande 1,

2004/05:Kr284 yrkandena 1-3, 2004/05:Kr325 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Kr336

och 2004/05:Ub480 yrkande 9.

Ställningstagande

Det är angeläget att Sverige stöder forskning och information om folkmord,

etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Moderata samlingspartiet

har länge drivit dessa frågor. Riksdagen biföll visserligen inte vårt

budgetförslag för 2005, men i det hade vi till Forum för levande historia

satt av 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag för en upplysningskampanj

om nazismens, kommunismens och fascismens brott mot mänskligheten.

Forskning om de mekanismer som ligger bakom dessa brott kan främja

diskussionen om demokrati och mänskliga rättigheter. Den kunskap som

forskningen ger kan också bidra till att många invandrare lättare skulle

känna sig hemma i Sverige.

Oavsett vilken organisationsform som väljs för att stödja forskning och

information bör det uppdrag som ska utföras vara brett formulerat och

inbegripa, förutom Förintelsen, även andra brott mot mänskligheten,

såsom folkmord.

Nazismen och Förintelsen står i särklass. Det nazistiska hatet mot

människor vars blod inte passade i de ariska och rasbiologiska illärorna

gjorde att miljontals människor kallblodigt mördades. Hatet riktade sig

framför allt mot det judiska folket som nästintill utplånades på den

europeiska kontinenten och i världen.

Kommunismen är en annan ideologi som skördat många offer. Under

kommunistiska diktaturer har, enligt försiktiga uppskattningar, 100 miljoner

människor offrats.

En avgörande skillnad mellan det nazistiska och det kommunistiska

förtrycket är att informationen om det senare fortfarande inte spritts i

samma grad. Därför är det viktigt att informera om och klart ta avstånd

från kommunismen i samhället, i skolan och i alla sammanhang. En kampanj

motsvarande den om och mot nazism bör ske också om och mot kommunism.

Ett

gemensamt drag mellan nazism och kommunism är inslaget av antisemitism.

Under det gångna året har rapporterna om en tilltagande antisemitism

i världen och i all synnerhet västra Europa kommit. För att komma till

rätta med detta behövs därför en opinionsbildning och kampanj emot

antisemitismens fula tryne. Det är tydligt att det inte räcker med att

upplysa om Förintelsen. Det behövs också information för att kunna

avslöja när antisemitismen gör nya försök att få genomslag i den moderna

debatten.

Regeringen bör få i uppdrag att finna lämpliga former för att stödja

forskning och information om folkmord, etnisk rensning och brott mot

mänskligheten samt att i brett upplagda kampanjer informera om nazism,

kommunism och antisemitism samt att återkomma till riksdagen med en

redogörelse för dessa insatser och utfallet av dem.

Vad vi här har föreslagit om forskning om folkmord och kampanjer mot

nazism, kommunism och antisemitism bör riksdagen som sin mening ge till

känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna

Kr227 (m) Kr273 (kd).

14. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper, punkt 21

(kd)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om information och forskning om illdåd mot olika

folkgrupper. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr273 yrkandena

1-4 och 2004/05:Ub480 yrkande 9 och avslår motionerna 2004/05:U316

yrkande 4, 2004/05:Kr227, 2004/05:Kr261 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Kr268

yrkande 1, 2004/05:Kr284 yrkandena 1-3, 2004/05:Kr325 yrkandena 1 och

2 samt 2004/05:Kr336.

Ställningstagande

Såsom Kristdemokraterna framhåller i kommittémotionen Ub480 yrkande 9

är det viktigt att historieämnet får tillräcklig tid och plats i

undervisningen så att alla barn och ungdomar når de uppställda kunskapsmålen.

Eftersom det är väl känt att det finns brister i de historiska kunskaperna

är det motiverat att som ett komplement till den ordinarie undervisningen

genomföra kunskapskampanjer för att förbättra elevernas kunskaper i

1900-talets historia. Kunskapen om nazisternas brott under andra

världskriget har stärkts i och med kampanjen Om detta må ni berätta som

genomfördes för några år sedan.

Nazismen och Förintelsen står i särklass. Det nazistiska hatet mot

människor vars blod inte passade i de ariska och rasbiologiska illärorna

gjorde att miljontals människor kallblodigt mördades. Hatet riktade sig

framför allt mot det judiska folket som nästintill utplånades på den

europeiska kontinenten och i världen.

Kommunismen är en annan ideologi som skördat många offer. Under

kommunistiska diktaturer har, enligt försiktiga uppskattningar, 100 miljoner

människor offrats. Betydligt färre ungdomar känner till de brott mot

mänskligheten som genomförts av kommunistiska regimer över världen.

En avgörande skillnad mellan det nazistiska och det kommunistiska

förtrycket är måhända att informationen om det senare fortfarande inte

spritts i samma grad. Därför är det viktigt att informera om och klart

ta avstånd från kommunismen i samhället, i skolan och i alla sammanhang.

En kampanj motsvarande den om nazismen bör genomföras också om kommunismen.

Forum för levande historia bör få i uppdrag att genomföra en sådan

kampanj.

Ett gemensamt drag mellan nazism och kommunism är inslaget av antisemitism.

Under det gångna året har rapporterna om en tilltagande antisemitism

i världen och i all synnerhet västra Europa kommit. För att komma till

rätta med detta behövs därför en opinionsbildning och kampanj emot

antisemitismens fula tryne. Det är tydligt att det inte räcker med att

upplysa om Förintelsen. Det behövs också information för att kunna

avslöja när antisemitismen gör nya försök att få genomslag i den moderna

debatten.

Vad vi här har föreslagit om forskning om folkmord och kampanjer mot

nazism, kommunism och antisemitism bör riksdagen som sin mening ge till

känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna

Kr273 (kd) och Ub480 (kd) yrkande 9.

15. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper, punkt 21

(v)

av Rossana Dinamarca (v) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om information och forskning om illdåd mot olika

folkgrupper. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr284 yrkandena

1-3 och avslår motionerna 2004/05:U316 yrkande 4, 2004/05:Kr227,

2004/05:Kr261 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Kr268 yrkande 1, 2004/05:Kr273

yrkandena 1-4, 2004/05:Kr325 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Kr336 och

2004/05:Ub480 yrkande 9.

Ställningstagande

Att romer diskrimineras i dagens Sverige är uppenbart för de flesta. I

Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) uppgifter ingår att motverka denna

diskriminering. Dessutom finns Forum för levande historia som har till

uppgift att informera om bl.a. romernas historia, språk och kultur.

Dock finns ingen instans som har ett övergripande ansvar för att

information når ut till socialtjänstens anställda, vård- och omsorgspersonal,

chefer av alla de slag, polis och kriminalvård liksom till lärare och

lärarhögskolor.

Regeringen bör återkomma med förslag till var ett sådant ansvar ska

läggas och hur det ska organiseras och finansieras.

Romerna, som är ett resande folk, har inte haft något skriftspråk. När

man nu ska försöka skapa ett sådant stöter det på problem eftersom romani

chib i praktiken är många olika språk. Det finns i dag inga ordböcker

på romani chib i Sverige, men inom Myndigheten för skolutveckling pågår

ett arbete med att ta fram en datorbaserad romsk ordbok Detta är ett

omfattande arbete som knappast ryms inom Myndigheten för skolutvecklings

uppdrag eller dess ekonomiska ramar.

För sverigefinnar finns Sverigefinska språknämnden, och samerna har ett

språkråd som sorterar under Sametinget. Ett motsvarande språkvårdande

organ saknas för romerna.

Regeringen bör återkomma med förslag till hur man på nationell nivå ska

stödja romernas ansträngningar att vidmakthålla sitt språk och utveckla

ett fungerande skriftspråk.

I Europa blir romernas situation alltmer besvärlig. Arbetslösheten bland

romer är i genomsnitt mellan 70 % och 90 %. Utbildningsnivån är låg,

majoriteten av de romska barnen placeras rutinmässigt i särskola eller

specialklasser och får sällan någon utbildning utöver grundskolan.

Bostadssituationen för många romer i Öst- och Centraleuropa är akut. I

många bostadsområden förekommer det kampanjer för att förhindra romsk

bosättning.

Vänsterpartiet efterlyser ett starkare samarbete mellan de olika länderna

i syfte att komma till rätta med den orättfärdiga behandlingen av romer.

Denna diskriminering är en skam för våra demokratier. Sverige bör lyfta

fram den romska frågan inom såväl Nordiska rådet som EU, rikta uppmärksamhet

på den diskriminering och de förföljelser som pågår och söka gemensamma

vägar för att komma till rätta med detta.

Vad vi här har framhållit om ett samlat ansvar för informationen om

romernas historia, språk och kultur, om behovet av stöd för romernas

språk samt om att den romska frågan bör lyftas upp inom såväl Nordiska

rådet som EU bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr284 (v) yrkandena 1-3.

Särskilda yttranden

1. Naturhistoriska riksmuseet, punkt 11 (c)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

Jag vill påminna om att Centerpartiet i sitt budgetalternativ för 2005

hade avdelat en miljon kronor för att snabbt få ordning på Naturhistoriska

riksmuseets magasinsproblem. Tyvärr avslog riksdagen detta förslag.

2. Statligt stöd till vissa museer, punkt 19 (kd)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Skogen och skogsbruket har under hela vår svenska historia varit basen

för överlevnad, utveckling och tillväxt. Runt om i landet finns flera

lokala och regionala skogsmuseer och samlingar som stöds av entusiaster

och intressenter i området. Skogsmuseet i Lycksele intar i det sammanhanget

en särställning och har goda förutsättningar att bli ett nationellt

ansvarsmuseum på det skogliga området. Skogens historia skulle behöva

bevaras i ett mer heltäckande skogshistoriskt museum. Det har länder

som Finland, Norge och Danmark insett, vilket lett till att man där

skapat välbesökta nationella skogsmuseer av mycket hög kvalitet. Det är

min förhoppning att denna insikt också skall växa i Sverige.

3. Statligt stöd till vissa museer, punkt 19 (c)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

År 2000 fördes Höga kusten upp på Unescos världsarvslista på grund av

områdets världsunika landhöjning, den mest omfattande i världen sedan

istiden. Jag har avstått från att yrka bifall på motion 2003/04:Kr351

(c, fp, kd) som tar upp frågan om ett Världsarvsmuseum vid Höga kusten

men vill ända säga följande.

På initiativ av länsstyrelsen i Västernorrland har flera institutioner

gemensamt börjat förbättra besöksanläggningar och information i anslutning

till världsarvet. Det är bl.a. SGU, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet,

Naturhistoriska riksmuseet, Landstinget i Västernorrland och Kramfors

och Örnsköldsviks kommuner som medverkat i detta arbete. En besöksplats

finns numera på Skulebergets topp där landhöjningen är som störst. I

den mystiska Skuleskogen har stigar rustats upp liksom på de stora

klapperstensfälten i området.

Planer finns på ett nytt världsarvsmuseum för Höga kusten och Länsstyrelsen

håller för närvarande på med en arkitekttävling om detta museum. I

diskussionerna mellan olika statliga verk och länet har frågan väckts om

detta museum även skulle kunna ha ett nationellt uppdrag att redovisa

de delar av Sveriges geologiska utveckling som är kopplade till

landhöjningen. Det ingår inte i uppdraget för något befintligt museum i

landet. Det finns i dag inget nationellt geologiskt museum. Höga kusten

blev världsarv på grund av sin världsunika landhöjningsgeologi. Höga

kusten är därför en bra plats för att skapa ett nationellt geologiskt

museum.

4. Statligt stöd till vissa museer, punkt 19 (v)

Rossana Dinamarca (v) och Siv Holma (v) anför:

Vi anser att det är viktigt att befintliga centrala museer utvecklas,

men också att nya centrala museer och nya samlingsområden tillåts växa

fram. Kulturutskottet har sedan lång tid tillbaka ansett att vi "för

närvarande" inte bör inrätta fler centrala museer eller andra typer av

statligt finansierade museer. Utskottet har tidigare också slagit fast

att de som tar initiativ till nya museer bör se till att investeringar

och drift kan finansieras utan statlig medverkan. Med hänvisning till

detta, numera snart 20 år gamla, principuttalande har utskottet

regelmässigt avstyrkt även välmotiverade motionsförslag om statligt stöd

till olika typer av museer.

Enligt vår mening måste det finnas en gräns för hur länge man kan åberopa

ett principuttalande av detta slag. En sådan princip konserverar den

befintliga museistrukturen eftersom den gynnar redan befintliga museer

och traditionella samlingsområden, medan nya samlingsområden av nationellt

intresse konsekvent missgynnas. Den lägger en hämsko över de svenska

museernas utveckling och förtar deras drivkraft att utvecklas och pröva

på något nytt.

En sådan konserverande funktion, som alltid gynnar det befintliga och

traditionella, är till gagn varken för utvecklingen inom museiverksamheten

eller för en kunskapstörstande allmänhet.

Vi vill erinra om att vi tidigare i en reservation krävt att regeringen

ska låta en utredning analysera vilka konsekvenser detta principuttalande

fört med sig.

5. Statligt stöd till vissa museer, punkt 19 (v)

Siv Holma (v) anför:

Jag har avstått från att yrka bifall till Peter Pedersens förslag i

motion Kr331 (v) om Fotbollsmuseet i Degerfors men vill ändå framhålla

följande.

I Degerfors finns sedan början av 1990-talet ett fotbollsmuseum, som

inledningsvis främst speglade Degerfors IF:s historia. Sedermera har

museet flyttat till nya lokaler i anslutning till den klassiska

fotbollsarenan Stora Valla. Där har det utvecklats till ett "Fotbollens

Hus", bl.a. till följd av den Fotbollsakademi som bildats. Utställningarna

har också breddats och omfattar även allsvenskans historia, svensk

landslagsfotboll, VM-fotbollens historia samt dam- och flickfotbollens

utveckling.

Det är enligt min mening viktigt att detta museum kan utvecklas till

ett riksmuseum för fotboll i Sverige.

6. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper, punkt 21

(fp)

Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:

Vi har avstått från att reservera oss till förmån för motionerna 261

(fp) om antisemitism och islamofobi, Kr268 (fp) om kamp mot antisemitism

samt Kr325 (fp) om Kirunasvenskarnas okända öde men vill med anledning

av dessa motioner framhålla följande.

Antisemitism och islamofobi

Antisemitismen är en av de äldsta plågor vår värld skådat. Genom åren

har fördomar, vanföreställningar och hat gentemot judar ändrat karaktär

och uttryckssätt. Nu sköljer en ny våg av antisemitism över världen.

Den legitimeras, hämtar inspiration från och har som sitt centrala tema

hatet mot staten Israel. Naturligtvis bör staten Israel kunna kritiseras

som vilken annan nation som helst, men det är viktigt att denna kritik

aldrig får sammanblandas med antisemitiska schabloner. Här har den

svenska regeringen ett oerhört stort ansvar att aldrig själv falla i

denna fälla, men också att våga uppmärksamma övertramp av andra nationer

på denna front.

Islamofobin, dvs. fördomar och hat gentemot muslimer, är ett nyare

fenomen. Den tar sig uttryck i allmänna fördomar om islam och muslimer,

där bilden av den skäggige, fundamentalistiske terroristen projiceras

på alla muslimer oavsett vilka de är. Den växer också inom invandrarfientliga

grupper.

Inom utbildningsväsendet måste lärarkåren ha kunskap och mod att våga

diskutera frågor som rör till exempel hat, rasism och extremism. Upplysning

är A och O. En större utbildningssatsning bör genomföras, där strategiska

grupper såsom lärare, personal inom rättsväsendet, journalister och

opinionsbildare får tillfälle att fördjupa sig i hur antisemitism och

islamofobi ska kunna motverkas.

Kirunasvenskarna

Under 1920- och 1930-talen reste ett betydande antal svenskar till

dåvarande Sovjetunionen, både från Stockholm och från andra orter i södra

Sverige men framför allt från Norrbotten. De har därför ofta kommit att

benämnas Kirunasvenskarna.

De reste i huvudsak av ideologiska skäl. Sovjetunionen framställdes i

de kretsar där arbetskraft värvades till Sovjetunionen som ett socialistiskt

lyckorike där socialismen skulle byggas och kommunismen förverkligas.

Praktiskt taget alla de som reste var övertygade svenska kommunister.

De fick ideologiskt stöd av dåtidens svenska kommunister.

Verkligheten de mötte blev svart. Många kom att möta döden i Sovjetunionen,

ytterst få kom någonsin åter till Sverige. De flesta mötte döden genom

sjukdomar och dåliga levnadsförhållanden, andra genom skenrättegångar

och exekutioner.

Den tidigare journalisten på Dagens Nyheter Kaa Eneberg har i boken

Tvingade till tystnad tagit upp Kirunasvenskarnas öden. Hon har med

stöd av NKVD:s arkiv funnit att 33 svenskar avrättats i 1930-talets

Sovjetunionen anklagade för att vara "sovjetfiender" medan minst 45

fortfarande är "bara försvunna".

Enligt vår mening är det angeläget att det arbete som Kaa Eneberg inlett

kan kompletteras med professionella forskningsinsatser och att UD öppnar

sina arkiv för dessa forskare så att det klarläggs vad som hände de

Kirunasvenskar som på 1930-talet sökte hjälp på Sveriges ambassad i

Moskva. Vi noterar att Forum för levande historia har förklarat sig

beredd att informera och sprida kunskap om de forskningsresultat som då

kommer fram.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om museipolitiken.

2003/04:Kr216 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt

skogsmuseum med lokalisering till Lycksele.

2003/04:Kr246 av Louise Malmström och Billy Gustafsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att göra Norrköpings konstmuseum till ett regionalt

museum.

2003/04:Kr253 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Backåkras framtid.

2003/04:Kr258 av Sonia Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i ägardirektiven för Teracom AB skriva in vikten av att

vårda och värna rundradions historia för kommande generationer.

2003/04:Kr259 av Linnéa Darell (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att Flygvapenmuseum i Linköping får en framtida

permanent lösning.

2003/04:Kr260 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en utredning för att klargöra möjligheten att göra

Stiftelsen Skogsmuseet i Lyckelse till ett nationellt ansvarsmuseum.

2003/04:Kr261 av Rolf Olsson (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning av statligt stöd till inrättande av ett varvsmuseum.

2003/04:Kr265 av Linnéa Darell (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en ny beslutsordning rörande disposition av det

nationella kulturarvet.

2003/04:Kr279 av Anita Brodén m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om höjning av statsbidragen för omstrukturering av

museiverksamheten i Västsverige.

2003/04:Kr295 av Sonia Karlsson och Anne Ludvigsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Riksantikvarieämbetet på en övergripande nivå får avgöra

frågor rörande disposition av det nationella kulturarvet.

2003/04:Kr303 av Åsa Domeij och Leif Björnlod (båda mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Naturhistoriska riksmuseets behov av att bygga upp

ett strukturerat departementssamarbete mellan Kultur-, Miljö- och

Utbildningsdepartementen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att överväga en långsiktig finansiering av

Naturhistoriska riksmuseets miljögiftsgrupp.

2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om en utredning om länsmuseernas ekonomiska situation.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att säkerställa att fornfynd skall kunna visas

nära fyndplatsen.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag om hur ett nationellt Foto-Sesam bör utformas.

2003/04:Kr339 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ansvarstagande för den svenska fotoskatten.

2003/04:Kr351 av Birgitta Sellén m.fl. (c, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Länsstyrelsen i Västernorrland, i samarbete med de statliga

verken, får i uppdrag att konkretisera idéerna kring ett världsarvsmuseum.

2003/04:Kr352 av Per Erik Granström och Sven-Erik Österberg (båda

s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Ekomuseum Bergslagen.

2003/04:Kr364 av Marianne Carlström och Christina Nenes (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om matkulturens plats i kulturpolitiken.

2003/04:Kr372 av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Julita gård - Sveriges lantbruksmuseum.

2003/04:Kr373 av Lennart Axelsson m.fl. (s, mp, c, v, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av att pröva förutsättningarna för ett statligt

engagemang för ett måltidsmuseum i Grythyttan.

2003/04:Kr374 av Berndt Sköldestig m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utbyggnad av Flygvapenmuseum.

2003/04:Kr387 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

12. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett konkret

förslag på en lösning av Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem.

13. Riksdagen begär att regeringen återkommer med information om

situationen för regalskeppet Vasa.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kvinnomuseer.

2003/04:Kr389 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om likvärdiga villkor när det gäller museiverksamheten.

2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning.

2003/04:Ub384 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Kulturdepartementet skall göra en översyn över

vilka museer, oavsett huvudman, som Kulturdepartementet borde ta ett

ansvar för.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:U316 av Erling Bager och Karin Pilsäter (båda fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige bör verka för ett centrum för forskning

om assyrierna/syrianerna/kaldéernas öde och framför allt om seyfo,

folkmordet, samt att det inbegrips i Forum för levande historia.

2004/05:Kr203 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ett militärhistoriskt museum lokaliseras till Kristianstad.

2004/05:Kr224 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en process att arkivera sång och musik skapad av nya

svenskar snarast bör initieras.

2004/05:Kr226 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt

skogsmuseum med lokalisering till Lycksele.

2004/05:Kr227 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskning och information kring folkmord, etnisk rensning och

brott mot mänskligheten.

2004/05:Kr233 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om museipolitiken.

2004/05:Kr250 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en utredning för att klargöra möjligheten att göra

Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele till ett nationellt ansvarsmuseum.

2004/05:Kr258 av Kerstin Andersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om lokalisering av ledningen för Statens maritima museer till

Karlskrona.

2004/05:Kr259 av Kaj Nordquist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om framtiden för Synskadades museum.

2004/05:Kr261 av Erik Ullenhag (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kamp mot antisemitism.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kamp mot islamofobi.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att genomföra en större utbildningssatsning mot

antisemitism och islamofobi.

2004/05:Kr266 av Anna Lindgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tydliga politiska direktiv för att långsiktigt klara förvaring,

visning och vård av föremål och anläggningar inom försvaret.

2004/05:Kr268 av Birgitta Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att uppmärksamma och aktivt agera mot antisemitism i

Sverige.

2004/05:Kr271 av Yvonne Andersson och Sven Brus (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att uppmärksamma IT-ceum som en del av bevarandet av det

svenska kulturella arvet.

2004/05:Kr273 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fortsatt information om och mot nazism.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot kommunism.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot antisemitism.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse

för vidtagna åtgärder mot nazism, kommunism och antisemitism.

2004/05:Kr281 av Gustav Fridolin och Yvonne Ruwaida (båda mp):

Riksdagen begär att regeringen utreder hur haislaindianernas totempåle

skall kunna återlämnas snarast.

2004/05:Kr284 av Elina Linna m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett samlat ansvar för information om romernas historia,

språk och kultur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av stöd för romernas språk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige bör lyfta den romska frågan inom såväl

Nordiska rådet som EU.

2004/05:Kr312 av Christer Skoog (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett museum för den bärgade DC 3:an.

2004/05:Kr316 av Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att låta mer av gamla och antika föremål finnas kvar ute i

landet på våra läns-, stads- och hembygdsmuseer.

2004/05:Kr319 av Sonia Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i ägardirektiven för Teracom AB skriva in att genom

Sveriges rundradiomuseum vårda och värna rundradions historia för kommande

generationer.

2004/05:Kr325 av Gunnar Andrén och Anna Grönlund Krantz (båda fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om "Kirunasvenskarna" och deras öde i Sovjetunionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av granskning av vad som hände på Sveriges

ambassad i Moskva i samband med att svenskarna och deras anhöriga sökte

hjälp under slutet av 1930-talet.

2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att i samarbete med berörda parter ge förutsättningar

för att tillskapa ett riksmuseum för fotboll i Degerfors.

2004/05:Kr334 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Stockholm och Sverige behöver ett Nobelcenter.

2004/05:Kr336 av Joe Frans (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en undersökning av i vilken utsträckning Sverige bedrev eller

deltog i slavhandeln över Atlanten och att man på grundval av resultatet

av en sådan undersökning ser till att våra skolböcker, och undervisningen,

på området förbättras.

2004/05:Kr362 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

15. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett konkret

förslag till en lösning av Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem.

2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en

plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i

framtiden.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning om att göra Måltidens hus i Grythyttan

till ett nationellt centrum.

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning om omvandling av myndigheten Levande

historia till en stiftelse.

2004/05:Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om höjning av statsbidragen för omstrukturering av

museiverksamheten i Västsverige.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att omstruktureringsprocessen bör följas av forskare

för att resultaten skall kunna spridas i nationen men också vara

inspiration för internationella kulturaktörer.

2004/05:Kr376 av Torkild Strandberg och Ulf Nilsson (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ansvarstagande för den svenska fotoskatten.

2004/05:Kr383 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över vilka museer som skall betraktas som regionala

och hur resurserna till dem fördelas.

2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en kampanj liknande Om detta må ni berätta om

kommunismens brott mot mänskligheten.

2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Backåkras framtid.