Bet. 2004/05:KRU8

Kulturutskottets betänkande

2004/05:KRU8

Radio- och TV-frågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten

2003 och hösten 2004.

En rad yrkanden om inriktningen på den framtida public service-verksamheten,

sponsringsregler, prissättning på Sveriges Televisions arkivmaterial

samt framtida riktlinjer för public service-företagen avstyrks med

hänvisning till att regeringens beredning av de förslag som framförts av

Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst bör avvaktas. I

sammanhanget understryker utskottet vikten av att det klart ska framgå av

kommande sändningstillstånd att programföretagens verksamhet ska präglas

av tillgänglighetsaspekten och funktionshindrades behov.

Förslag om finansieringen av programföretagens verksamhet, public

service-företagens redovisningsmetod och TV-avgiftens rättsliga ställning

avstyrks med hänvisning till att regeringens beredning av de förslag

som framförts av Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i

allmänhetens tjänst bör avvaktas.

Slutligen avstyrker utskottet förslag om statens roll i mediepolitiken,

utförsäljning av programkanaler, renodling av Utbildningsradion,

Sveriges Televisions regionala sändningar, täckningen för Sveriges Radios

sändningar samt utvärdering av Sveriges Televisions nyhetsutbud.

I betänkandet finns elva reservationer och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Statens roll i mediepolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 7 och 2004/05:K227

yrkande 6.

Reservation 1 (m)

2. Inriktningen på den framtida public service-verksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 5, 2003/04:Kr359

yrkande 1, 2004/05:K227 yrkande 4 och 2004/05:Kr366 yrkande 2.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (fp)

3. Utförsäljning av programkanaler

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 2 och 2004/05:K227

yrkande 1.

4. Renodling av Utbildningsradion

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 8 och 2004/05:Kr366

yrkande 10.

Reservation 4 (fp)

5. Riktlinjer för programverksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 9, 2003/04:Kr224,

2003/04:Kr225, 2003/04:Kr266, 2003/04:Kr281 yrkande 3, 2003/04:Kr286

yrkande 2, 2003/04:Kr310, 2003/04:Kr313, 2003/04:Kr326 yrkandena 33-36,

2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343, 2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353 yrkande 2,

2003/04:Kr359 yrkande 4, 2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378, 2003/04:Kr386

yrkandena 4-6, 2003/04:Ub517 yrkande 5, 2004/05:K227 yrkande 8,

2004/05:Kr204, 2004/05:Kr225, 2004/05:Kr240, 2004/05:Kr241, 2004/05:Kr251,

2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292, 2004/05:Kr323, 2004/05:Kr344,

2004/05:Kr366 yrkande 6, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398, 2004/05:Kr406

och 2004/05:MJ510 yrkande 5.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (c)

6. Sveriges Televisions regionala sändningar

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr312.

7. Täckningen för Sveriges Radios sändningar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr223 och 2004/05:Kr260.

Reservation 9 (m)

8. Finansieringen av programföretagens verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 2, 2004/05:K227

yrkande 2 och 2004/05:Kr366 yrkande 3.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (fp)

9. Sponsringsregler

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr400.

10. Prissättningen på Sveriges Televisions arkivmaterial

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr311 yrkandena 1 och 2.

11. Public service-företagens redovisningsmetod

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr399.

12. TV-avgiftens rättsliga ställning

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr345.

13. Utvärdering av SVT:s nyhetsutbud

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr401.

Stockholm den 8 mars 2005

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),

Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Peter Pedersen

(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda

Ernkrans (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Göran Persson

i Simrishamn (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca

(v), Margareta Pålsson (m), Henrik Westman (m), Dan Kihlström (kd) och

Johan Andersson (s).

Utskottets överväganden

Statens roll i mediepolitiken

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om statens roll i mediepolitiken avslås av riksdagen.

Jämför reservation 1 (m).

Bakgrund

Politikområde 27 Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television

samt skydd av barn och ungdom mot skadligt innehåll i massmedierna.

Till området hör myndigheterna Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden,

Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV, vilka

inom statsbudgeten samtliga återfinns inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse. Frågor som rör dessa myndigheter bereds inom riksdagen av

konstitutionsutskottet.

Till politikområde 27 hör vidare myndigheten Statens biografbyrå och

kommittén Rådet mot skadliga våldsskildringar (tidigare benämnt

Våldsskildringsrådet, numera Medierådet), vilka inom statsbudgeten hör till

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Till politikområdet

hör slutligen de tre public service-företagen Sveriges Radio AB (SR),

Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR).

Medelsanvisningen för de tre programföretagen SR, SVT och UR ligger

utanför statsbudgeten. Programföretagen kan således inte i formell mening

sägas ingå i utgiftsområde 17. Frågor som rör Biografbyrån, Medierådet

och de tre public service-företagen bereds inom riksdagen av kulturutskottet.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen hösten 2000 att målet

för mediepolitiken ska vara att stödja yttrandefrihet, mångfald,

massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag

i massmedierna1Prop. 2000/01:KrU1 utg.omr. 17 s. 98, bet. 2000/01:KrU1

s. 95 f., rskr. 2000/01:59..

Motionerna

I två motioner, nämligen 2003/04:K444 (m) yrkande 7 och K227 (m) yrkande

6, föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen

om att statens överordnade uppgift i mediepolitiken ska vara att se

till att det finns en lagstiftning som slår vakt om respekten för tryck-

och yttrandefriheten. Detta förutsätter att staten verkar för att

garantera största möjliga utrymme för det fria ordet inom alla typer av

medier. För att garantera största möjliga yttrandefrihet, tryckfrihet

och etableringsfrihet i medierna ska staten se till att det finns ett

regelverk med tydliga spelregler som är likvärdiga för alla. Härigenom

säkerställs mediernas självständighet gentemot både staten och andra,

men också en kontroll av den politiska makten på medborgarnas villkor.

Utskottets ställningstagande

För den statliga mediepolitiken är yttrandefriheten av grundläggande

betydelse. Likaså är mediernas mångfald och oberoende av fundamental

betydelse. Det befintliga regelverket i tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen anger de rättsliga ramarna för mediernas

yttrandefrihet. En viss grad av överensstämmelse finns således mellan

den statliga mediepolitiken och det synsätt som motionärerna ger uttryck

för. Någon anledning för riksdagen att bifalla här aktuella motionsförslag

finns emellertid inte. Motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 7 och K227

(m) yrkande 6 avstyrks därmed.

I sammanhanget bör nämnas att frågor om tryckfrihet och yttrandefrihet

liksom frågor som rör ägandeförhållanden i medieföretag, s.k.

ägarkoncentrationsfrågor, ligger inom ramen för konstitutionsutskottets

beredningsområde.

Radio- och TV-frågor

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 2001 om public service-verksamheten för tiden

2002-20052Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.. I

enlighet med riksdagsbeslutet har regeringen utfärdat sändningstillstånd

för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR). Tillstånden var ursprungligen fyraåriga och

gällde fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31 december 2005. I enlighet

med riksdagens beslut hösten 2004 har tillståndsperioden förlängts till

utgången av 20063Prop. 2004/05:1 utg.omr. 17, bet. 2004/05:KrU1 s. 92,

rskr. 2004/05:97..

Enligt tillstånden ska programverksamheten inom SR, SVT och UR bedrivas

självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska,

politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Bland tillståndsvillkoren för innehållet i sändningarna kan bl.a.

följande nämnas.

Programföretagens sändningsrätt ska utövas opartiskt och sakligt.

Programföretagen har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess

ställning i samhället. SR och SVT ska erbjuda ett mångsidigt utbud av

program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska

kulturen i dess vidaste bemärkelse. Nyhetsverksamheten i SR och SVT ska

bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer

kommer till uttryck i olika program. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning

ska ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska,

sociala och andra utgångspunkter. SR och SVT ska i sina roller som

kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar. De tre

programföretagen ska ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn

och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga

upplevelser. SR och SVT ska även förmedla nyheter och information för

barn.

De tre programföretagen ska ta hänsyn till ljudradions och televisionens

särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning

samt tiden för sändning av programmen.

Funktionshindrades behov ska beaktas av programföretagen. För SVT gäller

att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt

ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden. Vidare ska

det vara ett mål för SVT att under tillståndsperioden erbjuda uppläst

textremsa.

Programföretagen ska beakta språkliga och etniska minoriteters intressen.

Insatserna på detta område ska öka under tillståndsperioden jämfört

med 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib

ska inta en särställning.

UR ska koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet.

Riksdagsbeslutet våren 2001 innebar i övrigt bl.a. att SR och SVT ska

ha en decentraliserad organisation. Den andel av allmänproduktionen i

SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska under

tillståndsperioden uppgå till minst 55 %. Vidare ska den andel av

resurserna som förbrukas av enheterna utanför Stockholm behållas på minst

den nivå som gällde för 2001.

Programföretagen ska under tillståndsperioden finansieras med TV-avgiftsmedel,

vilket även gäller s.k. kompletterande verksamhet såsom t.ex.

Internetverksamhet. Sidoverksamheter till programverksamheten ska bära sina

egna kostnader. Då det gäller möjligheterna till finansiering genom

sponsring hänvisas till betänkande 2000/01:KrU8 (s. 53-60).

Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelning till programföretagen

och regeringen fastställer årligen anslagsvillkor för företagen beträffande

ekonomiska förutsättningar, organisation samt uppföljning och utvärdering.

Beslut om anslagsvillkor för 2005 fattades av regeringen i december

2004.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SR, SVT och UR, ansvarar

för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal mellan staten

och RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel placeras på det

s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Från och med den 1 januari

1998 ansvarar RIKAB för förvaltningen av rundradiomedlen, vilket tidigare

SVT gjorde4Prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2, rskr. 1997/98:26..

Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital som

rundradiorörelsen, dvs. SR, SVT, UR och Granskningsnämnden, behöver när

avgiftsmedlen inte räcker till.

Ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för

TV-distribution har inrättats i Riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 januari

2002. Anledningen härtill är att medelsbehovet för SVT:s sändningar

kommer att vara högt på grund av att de analoga marksändningarna måste

pågå i full omfattning samtidigt som den digitala sändningsverksamheten

byggs upp med högre kostnader som följd. På längre sikt, när de analoga

marksändningarna har upphört, beräknas medelsbehovet komma att minska

eftersom den digitala distributionen är mindre kostsam än den analoga.

En beskrivning av distributionskontots konstruktion finns i proposition

2000/01:94 (s. 72). Här kan nämnas att medel som förs till distributionskontot

härrör dels från rundradiokontot, dels från lån i Riksgäldskontoret.

Medel från rundradiokontot och distributionskontot betalas ut till

programföretagen.

Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom ska ge sändningsberättigade

programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor.

Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och public service-företagen.

Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag om att TV-sändningar

med digital teknik skulle få införas i marknätet med möjlighet för staten

att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten ska

fortsätta5Prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17,

rskr. 1996/97:178..

Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle få byggas

ut till att gälla hela landet6Prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet.

2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59.. Våren 2003 beslutade riksdagen att de

analoga markbundna TV-sändningarna skulle upphöra den 1 februari 20087Prop.

2002/03:72, yttr. 2002/03:KrU1y, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196.

.

Våren 2004 beslutade riksdagen att de digitala marksändningarna av SVT:s

och UR:s TV-program skulle byggas ut så att de får samma räckvidd som

företagens analoga marksändningar, vilket innebär att 99,8 % av

befolkningen kommer att kunna ta emot programmen i sina fasta bostäder8Prop.

2003/04:118, yttr. 2003/04:KrU3y, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231.

.

De program som SVT och UR ska sända över det digitala marknätet får de

även sända över satellit så att programmen blir möjliga att ta emot i

hela Sverige (regeringsbeslut från december 2001).

År 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och privata programföretag,

efter särskilda beslut av regeringen, påbörja försök med digitala

radiosändningar9Prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369.

. En särskild utredare har på regeringens uppdrag i ett första steg

kartlagt och analyserat situationen för den digitala distributionen av

radio i Sverige och i utlandet (SOU 2002:38). Därefter har en parlamentarisk

kommitté i ett andra steg gjort en samlad analys av den digitala radions

framtidsförutsättningar. Kommittén bedömer att digitaliseringen av

ljudradion bör fortsätta, eftersom det finns en rad fördelar med att

distribution av ljudradio även sker med digital teknik (SOU 2004:16).

En

särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av radio- och

TV-lagen (1996:844). I uppdraget ingår bl.a. att utredaren ska överväga

olika sätt att förbättra möjligheten att skydda barn mot olämpligt

programinnehåll. I november 2003 överlämnade utredningen delbetänkandet

Must carry (SOU 2003:109). En proposition om vidarebefordran av TV-program

väntas under våren 2005. I mars 2004 överlämnade utredaren delbetänkandet

Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39).

Frågor om finansieringen av verksamheten inom radio och TV i allmänhetens

tjänst har utretts av en särskild utredare som i början av 2005 överlämnade

betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - Finansiering och skatter

(SOU 2005:2) till regeringen. I utredarens uppdrag ingick att se över

samtliga frågor om TV-avgiften.

Slutligen har en parlamentarisk kommitté, Kommittén om radio och TV i

allmänhetens tjänst, tagit fram ett underlag om de villkor som ska gälla

för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod.

Förslagen finns i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst -

Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1).

Inriktningen på den framtida public service-verksamheten

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om inriktningen på den framtida public service-verksamheten

avslås av riksdagen.

Jämför reservationerna 2 (m) och 3 (fp).

Motionerna

I motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5 och K227 (m) yrkande 4 behandlas

inriktningen på den framtida public service-verksamheten. Motionärerna

anför att de eftersträvar ett modernt public service-tänkande, där public

service ska betraktas som en del av programutbudet och inte ses som en

konkurrerande verksamhet. Utgångspunkterna för den programverksamhet

som ska finansieras med offentliga medel bör enligt motionärerna formuleras

på följande sätt.

Public service-uppdragets kärna är att underlätta demokratins arbete

genom att bidra till goda förutsättningar för en allsidig samhällsdebatt.

Offentlig finansiering ska användas för program och verksamheter som

kompletterar och bidrar till att utveckla programutbudet i dess helhet,

både innehållsmässigt och kvalitetsmässigt.

Public service-programmen ska komma alla till del. Offentligt finansierade

program måste präglas av god kvalitet. Nyhets- och samhällsprogrammen

ska präglas av saklighet och opartiskhet.

Den redaktionella självständigheten och mångfalden är grundläggande.

Motionärerna anser bl.a. att radio och TV i allmänhetens tjänst ska

koncentrera sig på att erbjuda ett programutbud inriktat på hög kvalitet

som avgränsas mot vad andra aktörer erbjuder. På det viset uppnås största

möjliga sammantagna mångfald och utbud för publiken. Programmen ska

komma alla till del, vilket inte betyder att de måste nå så många tittare

som möjligt vid varje givet tillfälle. Utbudet ska bidra till att

vitalisera svenskt kulturliv och ge fler aktörer en möjlighet att nå en

publik. Staten har att ange vilka uppgifter som ska anses nödvändiga,

även om de inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana uppgifter kan

höra dramatiseringar ur det svenska kulturarvet eller det moderna

kulturlivet, program för minoriteter, nyhetsrapportering som annars inte

kommer till stånd samt andra högkvalitativa program gentemot olika

målgrupper.

Motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 1 och Kr366

(fp) yrkande 2 framhåller bl.a. att radion och televisionen är medier

med stor genomslagskraft. Vidare anför de att radions och televisionens

betydelse som förmedlare av kultur- och samhällsliv, inte minst för

unga människor, är mycket stor samt att utbudet i public service-kanalerna

bör präglas av kvalitet och bildning. Med tanke på det enorma utbudet

av lättare underhållning i de kommersiella kanalerna bör public service

mer fokuseras på kvalitetsproduktion än vad som är fallet i dag. Breda

underhållningsprogram och viss sportbevakning kräver enligt motionärerna

inte offentlig finansiering för att produceras och distribueras. I

motionerna framhålls slutligen att utbudet av kvalificerade kommenterande

program, svenska filmer och pjäser, barnprogram av hög kvalitet bör öka

samt att SVT bör ha två rikstäckande, fullbemannade nyhetsredaktioner.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om inriktningen på den framtida

public sevice-verksamheten av denna innebörd.

Utskottets ställningstagande

Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst har som nämnts i det

föregående nyligen lämnat förslag till regeringen om vilka riktlinjer

som bör gälla för public service-verksamheten efter utgången av nuvarande

tillståndsperiod. Kommittén anser bl.a. att utvecklingen inom området

inte på något avgörande sätt har ökat mångfalden i det svenska radio-

och TV-utbudet. Kommersiell radio och TV har bidragit till ett större

utbud inom vissa genrer men utbudets omfattning har ökat mer än mångfalden.

Kommittén anser därför att det även i fortsättningen finns ett stort

behov av en oberoende radio- och TV-verksamhet som genom sitt särskilda

uppdrag kan fokusera på hela publikens skiftande behov utan att ta

kommersiella hänsyn (bet. s. 140 f.).

Utskottet konstaterar att det på flera punkter finns en överensstämmelse

mellan kommitténs och motionärernas synsätt. Som exempel kan nämnas att

kommittén i sitt betänkande betonar

att public service-företagens verksamhet ska bedrivas självständigt,

att en mångfald av program ska erbjudas,

att all programverksamhet ska präglas av en ambition om hög kvalitet,

att

uppdraget innebär ett särskilt ansvar för den svenska kulturen och

att programutbudet ska vara tillgängligt för hela publiken.

I andra avseenden råder det emellertid en motsättning mellan kommitténs

och motionärernas synsätt. Det gäller t.ex. förslaget i Moderaternas

motioner att public service-företagen ska koncentrera sitt programutbud

och avgränsa det mot vad andra aktörer erbjuder. Det gäller också

Folkpartiets förslag som syftar till att breda underhållningsprogram och

viss sportbevakning inte behöver produceras och distribueras inom public

service-företagen. Slutligen gäller det Moderaternas förslag att SVT

och SR ska sälja ut programkanaler och att UR i sin helhet ska avyttras,

frågor som behandlas i ett senare avsnitt i detta betänkande.

Här begränsar sig utskottet till att uttala sin sympati för det synsätt

på radio och TV i allmänhetens tjänst som majoriteten i den parlamentariska

kommittén kommit fram till och som redovisats i stark förkortning ovan.

Regeringen avser att - efter sedvanligt remissförfarande - lämna förslag

till riksdagen om den framtida public service-verksamheten. Riksdagen

bör inte föregripa regeringens ställningstagande.

Motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5, 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 1,

K227 (m) yrkande 4 och Kr366 (fp) yrkande 2 avstyrks därmed.

Utförsäljning av programkanaler

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om utförsäljning av en av SVT:s och två av SR:s programkanaler

samt UR avslås av riksdagen.

Motionerna

I motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 2 och K227 (m) yrkande 1 föreslås

att en av SVT:s och två av SR:s kanaler ska privatiseras. Genom att

koncentrera uppdraget på det sättet förbättras möjligheterna för företagen

att göra kvalitetsprogram. Vidare bör UR privatiseras.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit yrkanden som syftar till

utförsäljning av delar av public service-företagen. Nu liksom tidigare

anser utskottet att public service-verksamheten har ett stort värde.

Enligt uppgift har ungefär en tredjedel av den svenska TV-publiken enbart

tillgång till SVT:s och TV 4:s sändningar, medan ungefär en fjärdedel

av publiken har enbart tillgång till SR:s sändningar10Radio och TV i

allmänhetens tjänst (SOU 2005:1) s. 96.. Ett förverkligande av motionärernas

förslag skulle således innebära en väsentlig minskning av mångfalden i

utbudet för en stor del av befolkningen. Motionerna 2003/04:K444 (m)

yrkande 2 och K227 (m) yrkande 1 bör avslås av riksdagen.

Renodling av Utbildningsradion

Utskottets förslag i korthet

Två motionsförslag om att UR:s verksamhet ska renodlas och att dess

förlagsverksamhet ska läggas ut på andra förlag avstyrks.

Jämför reservation 4 (fp) och särskilt yttrande 1 (m).

Bakgrund

Vid tillkomsten av UR fick bolaget i uppdrag att producera ljud- och

bildprogram för olika delar av utbildningsväsendet. I uppdraget ingick

även att företaget skulle kunna framställa studiematerial i anslutning

till programproduktionen11Prop. 1975/76:110 s. 123 f., bet. UbU 1976/77:8,

rskr. 1976/77:46..

I proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005

lade regeringen fram förslag rörande public service-företagens kärnverksamhet,

kompletterande verksamhet och sidoverksamhet som riksdagen därefter

godkände12Prop. 2000/01:94 s. 65 f., bet. 2000/01:KrU8. rskr. 2000/01:268.

.

Ett exempel på kompletterande verksamhet är att företagen använder sig

av andra medier såsom Internet. Principerna för opartiskhet, saklighet,

omsorg om demokratiska värden och frihet från kommersiell finansiering

ska även tillämpas på kompletterande verksamhet. TV-avgiftsmedel ska i

första hand finansiera programföretagens kärnverksamhet, men även

kompletterande verksamhet bör ha denna finansiering.

Exempel på sidoverksamhet som programföretagen bör kunna bedriva är

försäljning av program, uthyrning av lokaler, personal och utrustning.

Sidoverksamheter ska bära sina kostnader utan att TV-avgiftsmedel

riskeras och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande

till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Programföretagen

bör inte bedriva sidoverksamheter som kan skada kärnverksamheten eller

som kan uppfattas strida mot de principer som kärnverksamheten ska

uppfylla. Av detta skäl bör programföretagen inte bedriva publicistisk

verksamhet annat än inom ramen för kärnverksamheten eller som kompletterande

verksamhet.

Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst har inte föreslagit

några förändringar på denna punkt (SOU 2005:1 s. 162-163).

Motionerna

I två motioner, 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 8 och Kr366 (fp) yrkande 10

föreslås att UR:s uppdrag ska renodlas och enbart gälla produktion av

program med tydligt utbildningssyfte och att företaget således inte ska

ägna sig åt förlagsverksamhet. Produktionen av läromedel bör i stället

läggas ut på andra förlag efter upphandling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att UR:s förlag, som fick en ny inriktning 2002,

hanterar olika typer av texter, t.ex. lärarhandledningar som är nödvändiga

komplement till programmen. Förlaget inordnades i programverksamheten

som en kompletterande verksamhet och ingår organisatoriskt i UR:s

marknadsavdelning. UR ger ut ett antal produkter i anslutning till

programprojekt. I projekten ingår tryckt text, radio- och TV-program och

webbsidor som integrerade delar av en pedagogisk helhet. UR:s språkhäften

är nödvändiga komplement till radio- och TV-programmen. De etersända

programmen, det tryckta materialet och webbsidorna har således ett nära

samband sinsemellan. Vid behov samarbetar UR med kommersiella

läromedelsförlag.

Utskottet konstaterar att den publicistiska verksamhet som UR bedriver

är av kompletterande art. Det finns inte något skäl för riksdagen att

vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna

2003/04:Kr359 (fp) yrkande 8 och Kr366 (fp) yrkande 10 avstyrks.

Riktlinjer för programverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Samtliga motionsförslag om riktlinjer för public service-företagens

programverksamhet bör avslås av riksdagen med hänvisning till att

regeringens fortsatta beredning av frågan bör avvaktas. Utskottet

understryker att de tre public service-företagen har ett särskilt ansvar

för att deras programutbud är tillgängligt även för funktionshindrade.

Utskottet anser därför att stora krav kan och bör ställas på SR, SVT

och UR på förbättringar för denna publikgrupp. Eftersom funktionshindren

varierar är det nödvändigt att företagen även fortsättningsvis arbetar

på bred front för att t.ex. syn- och hörselskadade och döva i ökad

utsträckning ska kunna ta del av programmen på bästa möjliga sätt.

Jämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c) samt särskilt

yttrande 2 (c).

Gällande riktlinjer för programverksamheten

Riksdagens beslut våren 2001 om sändningstillstånden för SR, SVT och UR

innebar bl.a. att förslag till riktlinjer för programverksamheten

godkändes. Till de tillstånd som regeringen därefter utfärdade för de tre

programföretagen har fogats en rad villkor som rör innehållet i

sändningarna. Regeringen utfärdar årligen även särskilda anslagsvillkor.

Följande exempel på anslagsvillkor och villkor för sändningstillstånden

är av betydelse för de motionsförslag som är aktuella i detta sammanhang.

Företagen ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av

hög kvalitet i alla programgenrer. Sändningsrätten ska utövas opartiskt

och sakligt. Företagen ska ta hänsyn till ljudradions och televisionens

särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning

samt tiden för sändning av programmen.

Det ska finnas en mångfald i nyhetsutbudet och samhällsbevakningen,

vilket bl.a. innebär att SVT:s nyhetsverksamhet ska bedrivas så att de

olika självständiga nyhetsredaktionerna inom företaget oberoende av

varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.

Public service-företagens kulturansvar ska vara ett prioriterat område.

Funktionshindrades behov ska beaktas och företagens insatser för att

göra programmen tillgängliga ska öka. Minst 50 % av SVT:s sändningstid

för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid

utgången av tillståndsperioden. Det ska vara ett mål för SVT att under

tillståndsperioden erbjuda uppläst textremsa. Inriktningen på SVT:s

programverksamhet för döva ska vara att sända främst nyheter, information

och kulturprogram på teckenspråk. Barn och ungdomar ska särskilt

prioriteras. SVT:s produktionsanläggningar för programverksamhet för döva

i Leksand ska användas i minst samma utsträckning som under 2001 också

i den fortsatta verksamheten.

Programföretagen ska beakta språkliga och etniska minoriteters intressen.

Insatserna på detta område ska öka. Minoritetsspråken samiska, finska,

meänkieli och romani chib ska inta en särställning.

Hela landet ska speglas i programverksamheten. SR och SVT ska ha en

decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för mångfald

och självständigt beslutsfattande även på regional och lokal nivå. Den

regionala och lokala organisationen ska utformas och ges tillräckliga

resurser så att förhållanden i hela landet kan speglas. Den andel av

allmänproduktionen i SR:s och SVT:s rikssändningar som produceras utanför

Stockholm ska under tillståndsperioden uppgå till minst 55 %. Den andel

av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför

Stockholm ska behållas på minst 2001 års nivå. Omfattningen av utomståendes

medverkan och frilansmedverkan av olika slag i programproduktionen ska

för alla tre programföretagen fortsatt hållas på en hög och jämn nivå.

Utläggningar av produktion ska för SVT:s del uppgå till högst 2001 års

nivå. SR ska under tillståndsperioden sträva efter att öka antalet

produktionsutläggningar.

Förslag till nya riktlinjer för programverksamheten

Här återges ett antal citat från betänkandet Radio och TV i allmänhetens

tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1). Citaten

speglar kommitténs förslag till riktlinjer för public service-företagens

programverksamhet under nästa tillståndsperiod.

Styrningen av public service-verksamheten (s. 147-148)

De villkor som formuleras bör enligt vår uppfattning fokusera på vad

som ska åstadkommas, inte på hur det ska genomföras.

Våra förslag innebär att programföretagen ges ett stort ansvar att själva

driva verksamheten så att målsättningarna i public service-uppdraget

kan uppfyllas.

Kulturansvar (s. 189)

Vi anser att de riktlinjer som nu gäller bör vara vägledande för

programföretagen också i fortsättningen. De bör dock kunna formuleras

tydligare. I grunden bör uppdraget på kulturområdet omfatta tre

perspektiv:

- Programföretagen ska bevaka, spegla och kritiskt granska händelser på

kulturlivets olika områden i Sverige och i andra länder.

- Programföretagen ska själva och i samarbete med utomstående producenter

och utövare i det svenska kulturlivet svara för en omfattande produktion

av kulturprogram i vid mening på det svenska språket.

- Programföretagen ska göra föreställningar, konserter och andra

kulturhändelser tillgängliga för hela publiken genom samarbeten med

kulturinstitutioner och fria kulturproducenter inom skilda områden i hela

Sverige.

Vi utgår från att programföretagen liksom i dag kommer att fortsätta ge

kulturområdet en betydande plats i det samlade programutbudet. Några

kvantitativa krav bör dock inte formuleras. SVT bör under kommande

tillståndsperiod liksom hittills ta ett särskilt ansvar för och bidra

till utvecklingen av svensk filmproduktion.

Barn och unga (s. 198)

Kommittén anser att det är av stor betydelse att public service-företagen

fortsätter att vara en förebild vad gäller program riktade till barn

och unga och även fortsätter att låta barn och ungdomar själva medverka

i programmen.

Nyheter i SVT (s. 204)

Kommittén anser att redaktionell självständighet är en förutsättning

för att motverka en likriktning av nyhetsverksamheten. Det är av stor

vikt att förändringar i nyhetsorganisationen inte leder till att de

redaktionella bedömningarna centraliseras. Vår bedömning är att nuvarande

riktlinjer på området är ändamålsenliga och bör gälla också i fortsättningen.

De journalistiska beslut som fattas på de olika redaktionerna ska ske

självständigt och syfta till att ge den allsidiga information medborgarna

behöver för att orientera sig och ta ställning i samhälleliga frågor.

Det ska finnas stort utrymme för fördjupning, analys och förklaringar

av sammanhang. I de fall redaktionerna rapporterar om samma nyhet bör

de sträva efter att belysa händelsen ur olika perspektiv och låta olika

röster komma till tals.

Spegling av hela landet (s. 221)

Vi utgår från att programföretagen i fortsättningen kommer att klara

att upprätthålla en hög andel allmänproduktion, men föreslår att kravet

att 55 procent av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm kvarstår.

Vi anser emellertid inte att man i regelverket på förhand bör avgöra

resursfördelningen mellan Stockholm och övriga landet. Det skulle kunna

uppfattas som ett hinder för produktivitetsökningar, något som bör gälla

alla delar i företaget.

Vi föreslår vidare att en allmän målsättning för programverksamheten i

alla tre programföretag formuleras. Ett övergripande mål bör enligt vår

mening vara att all programverksamhet ska präglas av ett perspektiv där

förhållanden i hela Sverige kan speglas så att programutbudet därmed

kan upplevas som relevant av människor i alla miljöer. Programföretagen

ska säkerställa att organisationen utformas med syfte att möjliggöra en

hög närvaro ute i landet av medarbetare med kunskap om de olika regionerna,

vilket är en förutsättning för att det övergripande målet om spegling

av hela Sverige ska uppfyllas.

Programföretagen bör ges i uppdrag att, i linje med vad kommittén

föreslår i kapitel 6, vid inledningen av den kommande tillståndsperioden

formulera konkreta riktlinjer för verksamheten som syftar till att

uppfylla kravet att i all programverksamhet spegla hela landet.

Utomståendes medverkan, produktionsutläggningar, samarbeten och inköp

(s. 222)

Vi anser att riktlinjerna på detta område bör förtydligas. Sedan en

längre tid har kraven enbart riktats mot produktionsvolymen, antingen

att företagen ska öka andelen utomstående, produktionsutläggningar och

inköp eller att omfattningen ska ligga på samma nivå som tidigare. Vi

tror att en målformulering som tar sikte på vad som bör känneteckna

programverksamheten är mer ändamålsenlig.

För det första bör enligt vår mening en generell målsättning på området

vara att programföretagen ska främja mångfald i all programverksamhet

genom en stor variation när det gäller programproduktion utanför den

egna verksamheten. Det är också viktigt att programföretagen generellt

sett har en omfattande medverkan av personer utanför företagen. Regelverket

bör dock inte peka ut exakt hur stor denna andel ska vara. Omfattningen

bör kunna variera över tid, men inte i sådan omfattning att mångfalden

eller programföretagens egen kompetens riskerar att urholkas.

För det andra är det viktigt att det märks att också produktion som

görs av utomstående, av enskilda producenter eller av produktionsbolag,

håller public service-klass när det gäller variation i innehållet och

hög kvalitet.

Tillgänglighet för personer med funktionshinder (s. 241)

Funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig public service-företagens

utbud bör fortsatt vara en prioriterad fråga och ambitionsnivån bör

höjas. Målet bör på längre sikt vara att hela utbudet i möjligaste mån

görs tillgängligt för alla medborgare och på kort och medellång sikt

att tillgängligheten fortsätter att förbättras. Med denna målsättning

klargjord vill kommittén överlåta åt programföretagen att närmare avgöra

hur arbetet ska bedrivas i praktiken. Detsamma gäller det konkreta

arbetet med att integrera funktionshindersperspektivet i verksamheten.

Kommittén förutsätter att arbetet redovisas tydligt.

Språkliga och etniska minoriteter (s. 255)

I den proposition som föregick nuvarande public service-uppdrag anför

regeringen att programföretagen bör ta hänsyn till det faktum att även

jiddisch har status som minoritetsspråk i Sverige. Kommittén delar den

uppfattningen.

- - -

Kommittén anser att språkliga och etniska minoriteters tillgänglighet

till public service även fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område

och att målsättningen bör vara att tillgängligheten ska fortsätta att

förbättras. Detta kan göras på många olika sätt, exempelvis genom

förändrade sändningstider, bättre utnyttjande av den digitala tekniken

eller företagens webbplatser. Det bör vara programföretagen som bestämmer

den närmare inriktningen på hur detta kan ske. Programföretagen bör

även kontinuerligt följa utvecklingen i andra länder för att kunna ta

till sig goda exempel.

Skrivelse från SVT

SVT har överlämnat en skrivelse till utskottet om kravet på textning av

förstagångssändningar. Skrivelsen återfinns i bilaga 2 i detta betänkande.

Av skrivelsen framgår bl.a. att 40 % av förstagångssändningarna med

svenskt ursprung textades under 2004. I slutet av året uppgick andelen

textade program till 50 %. SVT har i planeringen av insatserna för

textning utgått från att denna nivå ska kunna upprätthållas för 2005 på

årsbasis med den omfattning av sändningstiden i SVT 1 och SVT 2 som

gällde under 2004.

Från årsskiftet sänder den digitala programkanalen SVT 24 under vardagarna

från olika arrangemang, seminarier m.m. parallellt även i den analoga

programkanalen SVT 2. Vidare sänds SVT 24:s digitala nattsändningar

parallellt i den analoga programkanalen SVT 1.

SVT beräknar att de utökade sändningarna i SVT 1 och SVT 2 kommer att

uppgå till ca 2 000 timmar på årsbasis. Denna ökning av utbudet kommer

att leda till att den nivå för textning av svenska program i förstasändning

som anges i sändningstillståndet inte kommer att kunna uppnås under

2005, även om insatserna för att öka textningen ökar ytterligare.

När en utvärdering ska göras av hur SVT uppfyllt angivna mål i

sändningstillståndet är det enligt programföretaget rimligt att

parallellsändningarna

av SVT 24 i SVT 1 och SVT 2 nattetid resp. dagtid exkluderas från det

totala antalet sända timmar. Skulle så inte kunna ske ser SVT som enda

lösning att upphöra med parallellsändningarna för att säkerställa att

nivån 50 % kan uppnås under 2005 och 2006.

Motionerna

En rad motionsyrkanden har väckts rörande riktlinjerna för programverksamheten

hos de tre programföretagen. Följande uppställning anger vilka områden

som berörs. För ett närmare studium av innehållet i yrkandena hänvisas

till de aktuella motionerna.

Motion Yrkandets syfte Gällande bestämmelser

Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet

Demokratiska värden

2003/04:Kr281 (fp) yrk. 32004/05:Kr261 (fp) yrk. 3 Reglerna för public

service-företagen bör ses över så att de inte bidrar till antisemitism

och islamofobi. Programverksamheten ska enligt 6 kap. 1 § radio- och

TV-lagen (1996:844) präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer

samt principen om alla människors lika värde.

Mediets genomslagskraft

2003/04:Ub517 (kd) yrk. 5 En ljudsignal bör föregå SVT:s program med

våldsinslag. SVT ska ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft

när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning

av programmen. SVT bör ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra

våld i nyhetsprogram och andra program som informerar publiken om det

faktiska våld som förekommer (SVT:s sändningstillstånd).

Mångfald i nyhetsutbud och

samhällsbevakning

2003/04:K444 (m) yrk. 92004/05:K227 (m) yrk. 8 SVT bör ha två självständiga

nyhetsredaktioner så länge företaget förfogar över dagens

kanaler. Nyhetsverksamheten i SVT ska bedrivas så att en mångfald i

nyhetsurval,

analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program.Nyhetsförmedling

och samhällsbevakning ska ha olika perspektiv, så att händelser speglas

utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter (SVT:s

sändningstillstånd).SVT:s nyhetsverksamhet ska bedrivas så att de olika

självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan

fatta beslut med skilda perspektiv (SVT:s anslagsvillkor).

2003/04:Kr344 (s) Rapportering av EU-frågor bör ökas. Se kommentar

ovan!

2004/05:Kr251 (c) Sändningar från Sveriges riksdag bör gå i repris

kvällstid. Se kommentar ovan!

Kulturansvar

TV-teater

2003/04:Kr313 (m) Förutsättningar bör skapas för att SVT åter ska kunna

visa TV-teater. SVT ska i sin roll som kulturbärare fortsatt vidga och

fördjupa sitt kulturansvar (SVT:s sändningstillstånd).

SVT:s musikutbud

2003/04:Kr377 (s) SR:s musikutbud i allmänhet bör anpassas till äldre

lyssnarkategoriers behov och breddas. Se kommentar ovan!

2004/05:Kr397 (s) SR:s ansvar för ett varierat musikutbud för hela

svenska folket bör förtydligas. Se kommentar ovan!

TV-gudstjänster

2003/04:Kr386 (kd) yrk. 42003/04:Kr326 (c) yrk. 332004/05:Kr225

(c) TV-gudstjänsterna bör sändas från kyrkor. Förkunnelseprogram med

utsändningar från olika samfund redovisas i SVT:s public service-redovisning

under rubriken Kulturlivet i hela landet.

Andakter i radio och TV

2004/05:Kr241 (c) Utbudet av andakter bör öka.

Tillgänglighet för funktionshindrade

SVT:s programtextning

2003/04:Kr310 (fp) 2004/05:Kr323 (fp) Det är angeläget att snabbt nå

upp till nivån 50 % textade program och att på sikt även höja ambitionsnivån.

Minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt

ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden (SVT:s

sändningstillstånd).

2003/04:Kr326 (c) yrk. 35 Textningen bör förbättras och mer än 50 % bör

textas.

2003/04:Kr386 (kd) yrk. 6 Det är viktigt att nyhets- och samhällsprogram

textas. Utvecklingen av programtextningen bör säkerställas.

Störande bakgrundsljud

2002/03:Kr326 (c) yrk. 34 SVT och SR bör minska störande bakgrundsljud

i sina sändningar. SR och SVT ska beakta funktionshindrades behov (SR:s

och SVT:s sändningstillstånd).

Sändningar på teckenspråk

2003/04:Kr342 (s) Program på teckenspråk och program som teckentolkas

bör prioriteras när SVT övergår till digitala sändningar. Inriktningen

på programverksamheten för döva ska vara att sända främst nyheter,

information och kulturprogram på teckenspråk. Barn och ungdomar ska

särskilt prioriteras (SVT:s sändningstillstånd).

Uppläst textremsa m.m.

2003/04:Kr326 (c) yrk. 36 Regeringen bör säkerställa uppläsning av

textremsa. Ett mål för SVT ska vara att uppläst textremsa kan erbjudas

under tillståndsperioden (SVT:s sändningstillstånd).

Bättre tillgänglighet för funktionshindrade

2003/04:Kr359 (fp) yrk. 42004/05:Kr366 (fp) yrk. 6 Försök bör göras med

syntolkning. Störande bakgrundsljud bör undvikas. Utbudet av program på

teckenspråk bör minst fördubblas under kommande avtalsperiod. Se

kommentarer ovan!

2003/04:Kr225 (m) SVT:s sändningar bör göras tillgängliga genom uppläst

textremsa, teckentolkning och program på teckenspråk. Se kommentarer

ovan!

Program för språkliga och etniska minoriteter

2003/04:Kr224 (kd) En uppföljning bör göras av public service-företagens

fördelning av resurser och sändningstider för erkända etniska

minoritetsgrupper i landet. SR, SVT och UR ska beakta språkliga och etniska

minoriteters intressen. Företagens insatser på detta område ska öka

under tillståndsperioden jämfört med år 2001. Minoritetsspråken samiska,

finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning (SR:s, SVT:s

och UR:s sändningstillstånd).

Spegling av hela landet

2003/04:Kr378 (s) SVT:s regionala bevakningsuppdrag bör förtydligas och

fördjupas, vilket kräver bättre regional organisation. SVT ska ha en

decentraliserad organisation med en sådan uppbyggnad att goda förutsättningar

skapas för mångfald och självständigt beslutsfattande även på regional

nivå och att förhållanden i olika delar av landet kan speglas och

representeras i programutbudet (SVT:s anslagsvillkor).

2003/04:Kr343 (s) SR:s och SVT:s organisationer bör decentraliseras för

att garantera mångfald och för att spegla förhållandena i hela landet.

Se kommentar ovan!

2004/05:Kr398 (s) Minst 55 % av SVT:s och SR:s sändningar ska produceras

utanför Stockholm och distriktsverksamheten ska ha erforderliga

produktionsresurser. Om målet inte uppfylls bör en av SVT:s kanaler placeras

utanför Stockholm. Den andel av allmänproduktionen inom SR:s och SVT:s

rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska under tillståndsperioden

uppgå till minst 55 %. Den andel av resurserna för allmänproduktion som

förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska behållas på minst 2001 års

nivå (SR:s och SVT:s anslagsvillkor).

2003/04:Kr386 (kd) yrk. 5 Public service-företagen måste leva upp till

kraven på produktion och sändning av lokala program. Se kommentarerna

ovan!

2004/05:Kr292 (c) SVT bör ha en nationell nyhetsredaktion utanför

Mälardalsområdet. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning ska ha olika

perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala

och andra utgångspunkter (SVT:s sändningstillstånd).SVT:s nyhetsverksamhet

ska bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget

oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv (SVT:s

anslagsvillkor).

2004/05:Kr406 (s) Programverksamheten för och med döva bör ligga kvar

vid Västanviks folkhögskola i Leksand. Produktionsanläggningarna för

programverksamhet för döva i Leksand ska användas i minst samma

utsträckning som under år 2001 också i den fortsatta verksamheten (SVT:s

anslagsvillkor).

2003/04:Kr266 (c) En av SVT:s kanaler bör regionaliseras.

2004/05:Kr344 (fp) En av SVT:s kanaler bör flyttas till Göteborg.

2004/05:Kr240 (m) Omfattningen av utomståendes medverkan och

frilansmedverkan

i SVT:s programproduktion bör öka. Omfattningen av utomståendes medverkan

och frilansmedverkan av olika slag i programproduktionen ska hållas på

en hög och jämn nivå (SVT:s sändningstillstånd).

Förslag till nya riktlinjer

Idrott

2004/05:Kr204 (c) SVT bör visa all sorts idrott. Damidrott,

handikappidrott

etc. har kommit i skymundan för de stora idrotterna.

Hållbarhet

2004/05:MJ510 (fp, c, kd, mp) yrk. 5 SVT:s sändningstillstånd bör

inbegripa ett hållbarhetsmål.

Program för särskilda grupper

2003/04:Kr286 (s) yrk. 2, 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) Public

service-företagen bör utveckla program för HBT-gruppen.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i det föregående har Kommittén om radio och TV i

allmänhetens tjänst uppehållit sig vid hur den anser att public

service-företagens

framtida riktlinjer ska utformas samt lämnat en rad förslag i detta

hänseende. En bärande tanke i kommitténs arbete har varit att

programföretagen ska få ett stort ansvar att själva driva verksamheten så att

målsättningarna i deras uppdrag kan uppfyllas. Denna utgångspunkt innebär

en lägre detaljeringsgrad av riktlinjerna i framtiden. Utskottets

generella uppfattning är att remissorganens synpunkter och regeringens

fortsatta beredning av frågan bör avvaktas och att riksdagen således

inte bör bifalla här aktuella motionsförslag om kommande riktlinjer.

Trots denna inställning från utskottets sida finns det skäl att dröja

vid de motionsförslag som rör funktionshindrades behov och möjlighet

att ta del av programutbudet. Av motionsbeskrivningarna i tabellen ovan

framgår att en rad yrkanden gäller förbättringar i olika avseenden för

denna publikgrupp. SR, SVT och UR har självklart ett särskilt ansvar

för att deras programutbud ska vara tillgängligt även för den del av

publiken som har olika former av funktionsnedsättning. Enligt utskottets

uppfattning bör stora krav ställas på de tre programföretagen. Eftersom

funktionshindren varierar är det nödvändigt att företagen även

fortsättningsvis arbetar på bred front för att t.ex. syn- och hörselskadade

och döva i ökad utsträckning ska kunna ta del av programmen på bästa

möjliga sätt.

SR, SVT och UR har i sina public service-redovisningar belyst de insatser

som gjorts hittills under innevarande tillståndsperiod. Enligt Kommittén

om radio och TV i allmänhetens tjänst tyder mycket på att de uppsatta

mål som anges i sändningstillstånden och anslagsvillkoren kommer att

uppnås under den tid som återstår av tillståndsperioden. Programföretagens

arbete för ökad tillgänglighet för funktionshindrade sägs gå i rätt

riktning. Exempelvis kommer SVT enligt uppgift att nå det uppsatta målet

att texta 50 % av de svenskspråkiga sändningarna före tillståndsperiodens

slut. Vidare kommer enligt SVT tjänsten "uppläst textremsa", som riktar

sig främst till synskadade, att introduceras. SR arbetar kontinuerligt

med att förbättra hörbarheten i sina sändningar på olika sätt. Alla

programföretagen använder sig av ny teknik för att förbättra tillgängligheten,

exempelvis genom att lägga ut material och information om utbudet på

sina webbplatser13SOU 2005:1 s. 240..

Utskottet, som under en lång följd av år engagerat sig i dessa frågor,

noterar att väsentliga framsteg har gjorts vid de tre programföretagen

för att funktionshindrade ska kunna tillgodogöra sig public service-utbudet.

Samtidigt både kan och bör mer göras för att ytterligare förbättra

tillgängligheten. Utskottet är emellertid inte berett att föregripa

resultatet av regeringens beredning av public service-frågorna genom

att precisera några krav då det gäller funktionshindrades tillgång till

programutbudet. I stället begränsar sig utskottet till att understryka

vikten av att det klart ska framgå av kommande sändningstillstånd att

de tre programföretagens verksamhet ska präglas av tillgänglighetsaspekten

och funktionshindrades behov. Det finns flera olika vägar att gå för

att ytterligare höja ambitionsnivån inom de tre företagen. Ett sätt

skulle kunna vara att de anställda inom företagen i interna och externa

utbildningar i ökad grad uppmärksammas på de problem som finns och de

önskemål som handikappförbunden för fram. Ett annat sätt att få såväl

publik som anställda vid programföretag och produktionsbolag medvetna

om problemen är att funktionshindrade i högre utsträckning än nu medverkar

i programmen. Givetvis bör företagen dessutom även i fortsättningen

satsa på att producera program om och för funktionshindrade.

Med stor sannolikhet kommer den tekniska utvecklingen, bl.a. den digitala

sändningstekniken, att innebära att förbättringar kan göras och att nya

mål kan sättas upp när de hittillsvarande har uppnåtts. Sändningstekniken

kan exempelvis komma att få betydelse för ljudkvaliteten i både radio

och TV, vilket skulle vara positivt även för många normalhörande. Även

syntolkning är en sådan tjänst som skulle kunna utvecklas. Slutligen

skulle webbaserade tjänster som vänder sig speciellt till olika

handikappgrupper kunna utvecklas ytterligare.

Utskottet anser sig kunna utgå från att regeringen i sitt fortsatta

beredningsarbete inför den väntade public service-propositionen beaktar

vad utskottet här har anfört.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr224

(kd), 2003/04:Kr225 (m), 2003/04:Kr266 (c), 2003/04:Kr281 (fp) yrkande

3, 2003/04:Kr286 (s) yrkande 2, 2003/04:Kr310 (fp), 2003/04:Kr313 (m),

2003/04:Kr326 (c) yrkandena 33-36, 2003/04:Kr342 (s), 2003/04:Kr343

(s), 2003/04:Kr344 (s), 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) yrkande 2,

2003/04:Kr359 (fp) yrkande 4, 2003/04:Kr377 (s), 2003/04:Kr378 (s),

2003/04:Kr386 (kd) yrkandena 4-6, 2003/04:K444 (m) yrkande 9, 2003/04:Ub517

(kd) yrkande 5, Kr204 (c), Kr225 (c), Kr240 (m), Kr241 (c), Kr251 (c),

Kr261 (fp) yrkande 3, Kr292 (c), Kr323 (fp), Kr344 (fp), Kr366 (fp)

yrkande 6, Kr397 (s), Kr398 (s), Kr406 (s), K227 (m) yrkande 8 och MJ510

(fp, c, kd, mp) yrkande 5.

Med anledning av den skrivelse från SVT som inkommit till utskottet och

som rör kravet på textning i förstagångssändningarna vill utskottet

anföra följande.

SVT 24 är en digital temakanal inriktad på nyheter, samhällsprogram och

sport. Programkanalen sänder dygnet runt alla årets dagar. För att

TV-publiken ska kunna följa SVT 24:s digitala sändningar krävs en avkodare,

även kallad digitalbox. Sedan årsskiftet parallellsänds delar av SVT

24:s utbud i programkanalerna SVT 1 och SVT 2. Det framgår av SVT:s

skrivelse att företaget inte avser att texta de parallellsända programmen.

Därmed kommer SVT inte att leva upp till kravet i sändningstillståndet,

som innebär att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar

med svenskt ursprung bör vara textad år 2006 (regeringsbeslut 2005-02-10).

Utskottet vill understryka att SVT är ett självständigt företag som

självt beslutar om sin verksamhet inom de ramar som fastlagts av riksdag

och regering. De riktlinjer som gäller för företaget finns angivna i

sändningstillståndet som gäller t.o.m. 2006. Denna utgångspunkt är

principiellt viktig vid bedömningen av public service-företagens verksamhet.

Likväl anser sig utskottet vara oförhindrat att med anledning av SVT:s

skrivelse anföra följande.

Enligt utskottets uppfattning ligger det ett betydande värde i att även

den del av TV-publiken som endast kan ta emot sändningarna i SVT 1 och

SVT 2 nu har fått möjlighet att under vardagar och nattetid även ta del

av SVT 24:s utbud som i hög grad inriktas på politik, samhälle och kultur.

Hela TV-publiken har därmed fått tillgång till en ny TV-tjänst och kan

följa direktsändningar från debatter, frågestunder i riksdagen,

utskottsutfrågningar, föreläsningar, principiellt intressanta rättegångar

m.m. i programkanalerna SVT 1 och SVT 2.

Det totala utbudet av program med svenskt ursprung som sändes 2004

uppgick till 3 780 timmar, varav 1 497 timmar eller 40 % textades.

Omfattningen av parallellsändningarna beräknas 2005 uppgå till 2 000 timmar,

vilket innebär en kraftig ökning av SVT:s svenskspråkiga utbud. Utskottet

har mot denna bakgrund förståelse för att SVT anser att denna tillkommande

del av programutbudet inte ska ingå i underlaget när andelen textade

programtimmar ska beräknas. Det kan tilläggas att denna extratjänst som

tittarna nu fått tillgång till inte var aktuell när riksdagen våren

2001 tog ställning till kravet på 50 % textning.

Sammantaget har utskottet funnit att det är rimligt att för innevarande

tillståndsperiod undanta parallellsändningarna av SVT 24:s program från

textningskravet. Det bör dock understrykas att det är Granskningsnämnden

för radio och TV som har i uppdrag att granska programföretagens public

service-redovisningar med avseende på om de ger statsmakterna och

allmänheten ett tillräckligt underlag för bedömning av hur uppdraget

fullföljts.

Sveriges Televisions regionala sändningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om SVT:s regionala sändningar.

Motionen

I motion 2003/04:Kr312 (s) begärs att staten tydliggör SVT:s ansvar för

att hela Sverige ska få tillgång till regionala TV-sändningar. Bakgrunden

till motionen är att ett antal hushåll i östra Blekinge inte har möjlighet

att ta emot SVT:s regionala sändningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden med

samma krav som det nu aktuella. Utskottet har förståelse för att det i

utbyggnadsskedet av det digitala marknätet inte är aktuellt för SVT med

ytterligare utbyggnad av det analoga marknätet. Vid föregående riksmöte

noterade utskottet med tillfredsställelse att ett avtal hade ingåtts

mellan SVT, UR och Teracom. Avtalet innebär att täckningen för regionala

sändningar i det digitala nätet kommer att justeras så att hushållen i

fortsättningen kommer att kunna se "rätt" regionalt program14Yttr.

2003/04:KrU3y s. 6.. Utskottet förutsätter att det problem som motionären

tagit upp kommer att lösas inom överskådlig framtid. Motion 2003/04:Kr312

(s) avstyrks därmed.

Täckningen för Sveriges Radios sändningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att motioner om täckningen för SR:s sändningar i

nordvästra Skåne och Södermanland ska avslås av riksdagen. Utskottet

konstaterar att slavsändare har installerats i de aktuella områdena

samt att det ankommer på SR att bedöma om sändarnätet ska byggas ut

ytterligare.

Jämför reservation 9 (m).

Motionerna

I motion 2003/04:Kr223 (m) sägs att boende i Åstorps kommun i den del

av Skåne som förr var Kristianstads län inte kan ta emot sändningar

från Radio Kristianstad. I stället tvingas de lyssna på Radio Malmöhus

och missar därmed nyheter som gäller den egna kommunen. Yrkandet syftar

till att bristerna i lokalradions täckning ska avhjälpas.

Av motion Kr260 (fp) framgår att det i vissa delar av Södermanlands län

är omöjligt för invånarna att lyssna på radio, trots att de har adekvat

mottagarutrusning. Yrkandet syftar till att hela länet ska få möjlighet

att ta emot SR:s sändningar.

Utskottets ställningstagande

Enligt tillståndsvillkoren ska SR sända fyra rikstäckande ljudradioprogram,

varav ett ska ha regionalt uppdelat innehåll. 99,8 % av den bofasta

befolkningen ska kunna ta emot sändningarna. Vissa områden ligger

ofrånkomligen i s.k. radioskugga, där radiomottagningen är dålig. Det

ankommer på SR att tillsammans med Teracom besluta vilken omfattning

sändarnätet ska ha och att bedöma om det är ekonomiskt rimligt att bygga

ut det ytterligare.

Utskottet har inhämtat att Åstorp är en av de orter där radiomottagning

tidigt visat sig vara problematisk. Därför startades en slavsändare i

Vegeholm (10 km från Åstorp) i mitten av 80-talet. Sändaren betjänar bl.

a. Åstorps kommun, där invånarna uppges kunna lyssna på lokalradiosändningarna

från Sveriges Radio Kristianstad. I Södermanlands län har motsvarande

problem enligt SR gällt Gnesta kommun, där invånarna inte har kunnat

lyssna på "rätt" lokalradiostation, dvs. Sveriges Radio Sörmland. Detta

problem har nyligen avhjälpts genom att en ny slavsändare har installerats

som betjänar Gnesta kommun.

Motionerna 2003/04:Kr223 (m) och Kr260 (fp) bör inte föranleda något

uttalande från riksdagens sida. De avstyrks.

Finansieringen av programföretagens verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om den framtida finansieringen av

programföretagens verksamhet. Remissorganens synpunkter på de

utredningsförslag som nyligen lagts fram och regeringens beredning av frågan

bör avvaktas.

Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (fp).

Utredningsförslag

I betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - Finansiering och

skatter (SOU 2005:2) har en särskild utredare lagt fram förslag beträffande

vissa frågor om finansieringen och om TV-avgiften m.m.

Här återges några av utredningens förslag i korthet (bet. s. 15-16).

En medieavgift införs som ska utgöra betalning för rätten att ta del av

utsändningar från SVT, SR och UR. Avgiften ska betalas av hushåll,

företag, myndigheter m.fl. som innehar en TV-mottagare som kan ta emot

utsändningarna från SVT och UR. Den som endast innehar en

radiomottagningsapparat

ska inte erlägga någon avgift.

Medieavgiftens storlek beslutas av riksdagen för den period som de tre

programföretagen tilldelas sändningstillstånd av regeringen. Avgiften

debiteras och uppbärs av RIKAB som även ansvarar för avgiftskontroll.

Avgifterna

ska gå via RIKAB till programföretagen enligt en av riksdagen beslutad

fördelningsnyckel (direktfinansiering). Nuvarande system med budgetunderlag

till regeringen, förslag av regeringen till riksdagen om tilldelning av

medel och därpå följande riksdagsbeslut samt anslagsvillkor slopas.

Vissa av anslagsvillkoren infogas i bolagsordningarna. En lag om

finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst införs och ersätter bl.

a. lagen (1989:41) om TV-avgift.

Motionerna

I motion K227 (m) föreslås att avgiftsfinansieringen av public

service-företagen ska avskaffas. I stället ska verksamheten finansieras med

skattemedel på samma sätt som annan verksamhet vilken befinns omistlig

för allmänheten (yrkande 2).

I två motioner, 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 2 och Kr366 (fp) yrkande 3,

föreslås att ett nytt finansieringssystem av public service-verksamheten

ska införas. Det nya systemet får inte bygga på skatter eller reklamintäkter,

vilket skulle riskera mediernas oberoende ställning. I stället föreslår

motionärerna att flera fristående fonder ska bildas för att stödja

produktion av kvalitativa public service-program inom radio, TV och nya

medier. Företagen ska ansöka om medel från fonderna för att producera

och distribuera kvalitetsprogram. Public service-fonderna ska ge stöd

till programproduktion och säkra sådana distributionskanaler att public

service-utbudet kan nå publiken. Även kommersiella radio- och TV-stationer,

liksom webbplatser, ska kunna få stöd från fonderna. I motion Kr366

(fp) föreslås att fonderna ska finansieras dels genom att staten bygger

upp ett grundkapital, dels genom årliga tillskott. Grundkapitalet kan

byggas upp genom överföringar av medel från försäljning av statligt

ägda företag. Det årliga tillskottet ska komma från intäkter från

nätavgifter, intäkter från auktionering av radiofrekvenser och årliga

koncessionsavgifter från TV-sändningar.

Utskottets ställningstagande

Utredningen om finansiering av public service-verksamheten har remitterats.

Enligt utskottets uppfattning bör remissorganens synpunkter och

regeringens fortsatta beredning av frågan avvaktas. Riksdagen bör således

inte nu ta ställning till vilken finansieringsprincip som ska gälla i

framtiden för public service-verksamheten. Motionerna 2003/04:Kr359

(fp) yrkande 2, Kr366 (fp) yrkande 3 och K227 (m) yrkande 2 bör avslås

av riksdagen.

Sponsringsregler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med förslag om sponsringsregler. Riksdagen

bör inte föregripa regeringens ställningstagande med anledning av

utredningsförslag i frågan.

Utredningsförslag

I betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny

tillståndsperiod (SOU 2005:1) finns en utförlig beskrivning av nuvarande

sponsringsregler, som föreslås fortsätta att gälla (bet. s. 172 f.).

Bland annat sägs att programföretagen bör visa restriktivitet när det

gäller omfattningen av den direkta sponsringen. När det gäller den s.k.

indirekta sponsringen anser kommittén att det är naturligt att

programföretagen ska ha möjlighet att kunna delta i samproduktioner, t.ex.

med public service-företag i andra länder och med fristående filmare,

där medproducenten fått ett bidrag från någon utomstående. Företagen

bör också kunna köpa visningsrätter till program som fått bidrag från

utomstående. Innebörden i de uttalanden som kulturutskottet gjorde 1996

bör skrivas in i sändningstillstånden och förtydligas något.

Vidare anser kommittén att programföretagen ska vara skyldiga att

redovisa för Granskningsnämnden innehållet i de kontrakt och avtal som

används i samband med samarbetsprojekt och köp av visningsrätter.

Granskningsnämnden har för regeringen påtalat att den haft problem med

att få tillgång till de dokument som reglerar förhållandet mellan

programföretagen och utomstående producenter. Principen ska enligt kommitténs

uppfattning vara att det är Granskningsnämnden som avgör vilket material

som behövs för att nämnden ska kunna utföra sitt uppdrag att pröva

bestämmelser i sändningstillståndet. I den mån sådant material anses

utgöra affärshemligheter får programföretagen ansöka om att Granskningsnämnden

sekretessbelägger materialet.

Motionen

I motion Kr400 (s) sägs att så länge omfattningen av SVT:s sponsringsintäkter

är relativt blygsam kan sponsringen få fortleva. Villkoret för att

företaget ska få tillgodogöra sig sponsringsintäkter bör enligt motionären

vara att sponsringsverksamheten utsätts för ingående kontroll och

granskning. Alla papper måste finnas på bordet för den granskande instansen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att de synpunkter som motionären framfört i hög

grad står i överensstämmelse med de slutsatser och förslag som Kommittén

om radio och TV i allmänhetens tjänst har framfört. Kommitténs förslag

och remissinstansernas syn på dem kommer att beredas inom Utbildnings-

och kulturdepartementet. Riksdagen bör inte föregripa regeringens

ställningstagande i denna fråga. Motion Kr400 (s) avstyrks därför.

Prissättningen på Sveriges Televisions arkivmaterial

Utskottets förslag i korthet

En motion om prissättningen på SVT:s arkivmaterial avstyrks. Frågor om

SVT:s arkiv har uppmärksammats av en aktuell utredning och torde komma

att beaktas av regeringen i beredningsarbetet inför den kommande public

service-propositionen.

Bakgrund

Av SVT:s anslagsvillkor framgår att SVT ska använda TV-avgiftsmedlen

för företagets kärnverksamhet, dvs. TV-verksamhet i allmänhetens tjänst.

Medlen ska också användas till verksamhet som syftar till att komplettera

och stärka kärnverksamheten, exempelvis verksamhet på Internet. Vidare

ska sidoverksamheter till SVT:s sändningsverksamhet bära sina kostnader

och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till

andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter

ska redovisas som egna resultatområden15Jämför prop. 2000/01:94 s. 63

f..

Utredningsförslag

Av betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en

ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) framgår att SVT i en skrivelse till

kommittén föreslagit att företaget ska ges rätt att ta ut avgifter för

vissa elektroniska tjänster, t.ex. i samband med att SVT:s programarkiv

digitaliseras. SVT:s ambition är att starta en särskild tjänst, SVT

Öppet Arkiv, som ska vara möjlig för publiken att ta del av på begäran.

Arkivtjänsten skulle innehålla både äldre program och redaktionellt

sammanställda paket med inslag från viktiga händelser. SVT nämner

Internet och bredband som möjliga distributionsvägar (bet. s. 163).

Kommittén anser att det är av stor betydelse att public service-företagens

rika arkiv kan göras tillgängliga för allmänheten men att det samtidigt

inte är oproblematiskt hur man utformar ett system för att ta betalt

för att göra det tillgängligt. Mot bakgrund av att SR och UR ännu inte

har väckt frågan är det kommitténs uppfattning att programföretagen bör

återkomma till regeringen med en samlad bedömning av hur arkivfrågan

bör hanteras och vilka konsekvenser det skulle få (bet. s. 23).

Motionen

I motion 2003/04:Kr311 (s) sägs att höga kostnader drabbar de kommuner,

föreningar m.fl. som beställer kopior ur SVT:s arkiv. Av motionen

framgår att en hembygdsförening fått betala ett förhållandevis högt pris

för ett 10 minuter långt filmat avsnitt på en videokassett. Hembygdsrörelsen

liksom andra folkrörelser och ideella organisationer har därmed i

praktiken inte tillgång till SVT:s arkiv, hävdar motionärerna. De föreslår

att regeringen ska verka för att principerna för tillgänglighet till

och kopiering av material ur SVT:s arkiv för icke-kommersiell användning

ska ses över (yrkande 1). Vidare föreslår de att SVT ska tillämpa en

icke-kommersiell prissättning för ideella organisationer, kommuner och

utbildningsanordnare (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

De kostnader som SVT har för att tillhandahålla material ur arkivet

utgörs i huvudsak av upphovsrättliga ersättningar samt hanterings- och

materialkostnader. Som redovisats ovan anger företagets anslagsvillkor

att verksamhet av detta slag, s.k. sidoverksamhet, ska bära sina egna

kostnader och bedrivas konkurrensneutralt.

Utskottet har inhämtat att SVT inom kort avser att starta den nya

tjänsten SVT Öppet Arkiv, som ska innehålla material som är upphovsrättligt

klarerat och som ska vara fritt tillgängligt på samma sätt som gäller

för annat material på webben. För närvarande är SVT förhindrat att lägga

ut material som ej är upphovsrättsklarerat på webben utan att ta betalt

för det.

Utskottet noterar att frågor som rör publikens tillgång till public

service-företagens arkiv har uppmärksammats av Kommittén om radio och

TV i allmänhetens tjänst. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar

denna fråga i sitt beredningsarbete inför den kommande public

service-propositionen. Motion 2003/04:Kr311 (s) avstyrks därmed.

Public service-företagens redovisningsmetod

Utskottets förslag i korthet

Ett motionsförslag om att public service-företagen ska få rätt att

redovisningsmässigt behandlas som andra aktiebolag i samhällssfären

avstyrks med hänvisning till att frågan inom kort kommer att prövas av

regeringen.

Utredningsförslag

Som redovisats i det föregående föreslår Utredningen om finansiering m.

m. av radio och TV i allmänhetens tjänst en ny metod, s.k. direktfinansiering,

för finansiering av public service-företagens verksamhet. Av utredningens

betänkande16Radio och TV i allmänhetens tjänst - Finansiering och skatter

(SOU 2005:2). framgår bl.a. att samtliga företag inom public service-koncernen

behandlar tilldelade medel som näringsbidrag i inkomstskattehänseende.

Bland annat anförs följande (bet. s. 248).

Ett näringsbidrag är enligt 29 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229,

IL) ett stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare

för näringsverksamheten av bl.a. staten eller Europeiska gemenskaperna.

Följande gäller enligt inkomstskattelagen vid mottagande av näringsbidrag.

Näringsbidrag skall enligt 29 kap. 5 § IL tas upp som (skattepliktig)

inkomst om bidraget används för en utgift som skall dras av omedelbart.

Sådana utgifter kan exempelvis vara utgifter för material, energikostnader,

lönekostnader och lokalhyror. Om näringsbidraget används för att

anskaffa en tillgång som skall dras av genom värdeminskningsavdrag, t.ex.

teknisk utrustning, skall enligt 29 kap. 6 § IL anskaffningsvärdet

minskas med bidraget.

Enligt utredningens bedömning skulle en övergång till direktfinansiering

få betydelse för vilka skatteregler som ska tillämpas. Reglerna om

näringsbidrag kommer inte längre att vara tillämpliga på de medel som

inflyter i verksamheterna.

Vid en övergång till direktfinansiering, som innebär att uppburna

medieavgifter betalas direkt till företagen och likställs på så vis med

en betalning från kund till företag, kommer företagens avgiftsintäkter

inte längre att redovisningsmässigt behandlas som statsbidrag och

skattemässigt som näringsbidrag utan som "vanliga" intäkter. Detta innebär

att direktavskrivning av anläggningstillgångar samt löpande kostnadsredovisning

av programproduktioner som tillämpas i dag med stöd av reglerna i 29

kap. inkomstskattelagen om näringsbidrag inte längre blir möjlig. De

tillgångar som anskaffas när det nya finansieringssystemet har införts

måste aktiveras och får skrivas av i enlighet med skattelagstiftningens

regler om värdeminskningsavdrag (bet. s. 249).

Motionen

I motion Kr399 (s) framhålls att public service-företagen tvingas

tillämpa kontant- och direktavskrivningsmetoder vid all teknikinvestering.

Motionären föreslår att public service-företagen ska få samma rätt som

andra aktiebolag i samhällssfären att hantera investeringar med

balansposter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den fråga som tas upp i motionen har behandlats

ingående av Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens

tjänst. Inom överskådlig tid kommer frågan att bli föremål för regeringens

prövning. Riksdagen bör inte föregripa resultatet av denna prövning.

Motion Kr399 (s) bör således avstyrkas.

TV-avgiftens rättsliga ställning

Utskottets förslag i korthet

Ett motionsförslag om att TV-avgiften ska handläggas som enskilt mål av

kronofogdemyndigheten avstyrks. Regeringen kommer inom det närmaste

året att pröva utredningsförslag om att ändra syftet med TV-avgiften

och om att införa en medieavgift.

Gällande bestämmelser

Begreppen allmänt mål och enskilt mål återfinns i utsökningsbalkens

(1981:774) första kapitel och definieras där på följande sätt.

6 § Utsökningsmål handläggs som enskilt mål eller allmänt mål.

Allmänt mål är mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och

andra medel som staten har rätt till och som får utsökas utan föregående

dom samt, enligt vad regeringen närmare föreskriver, annan liknande

fordran som staten eller en kommun har rätt till. I annan lag kan

föreskrivas att även mål om uttagande av någon annan fordran är allmänt

mål.

Annat mål än som avses i andra stycket är enskilt mål.

Bestämmelser om TV-avgiften finns i lagen (1989:41) om TV-avgift. Av

1 § framgår att den som innehar en TV-mottagare ska betala TV-avgift

för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag (RIKAB). I 17 §

finns bestämmelser om verkställighet som innebär att RIKAB:s beslut om

påförande av avgifter ska anses som beslut av förvaltningsmyndighet och

får verkställas omedelbart. I 17 § andra stycket sägs att uttagande av

avgift handläggs hos kronofogdemyndigheten som allmänt mål.

Tidigare riksdagsbehandling

I proposition 1988/89:18 om TV-avgiften förelades riksdagen ett förslag

till lag om TV-avgift. Förslaget innebar bl.a. att TV-avgiften skulle

betalas till RIKAB. Som skäl för sitt förslag då det gällde utformningen

av det nya uppbördssystemet anförde föredragande statsråd följande (s.

63 f.).

Med hänsyn till att obetalda mottagaravgifter enligt gällande regler

inte kan drivas in utan föregående prövning av domstol bör mot den

bakgrunden vissa förändringar göras i juridiskt hänseende. I linje med

vad som uttalades i 1987 års budgetproposition bör TV-avgifterna med

den nya ordningen normalt sett kunna drivas in omedelbart, dvs. utan

mellankommande domstolsprövning. Detta innebär bl.a. att domstolsväsendet

inte behöver belastas med en rad beslut om obetalda avgiftsräkningar.

Riksdagen har inte haft något att erinra mot en sådan ordning (KrU1987/88:11,

rskr. 220). En möjlighet till sådan s.k. omedelbar exigibilitet i

avgiftsärenden bidrar naturligtvis till att skapa en rationell administration

av verksamheten med debitering och inkassering av avgifter.

I sin specialmotivering till lagens 17 § andra stycket om att uttagandet

av avgift hos kronofogdemyndigheten ska handläggas som allmänt mål

anförde regeringen följande.

Av paragrafens andra stycke framgår att uttagande av en avgift hos

kronofogdemyndigheten skall handläggas som allmänt mål. Enligt 64 §

uppbördslagen (1953:272) skall en sådan statens fordran som får utmätas

utan föregående dom drivas in i samma ordning som skatt och dessutom

skall restavgift utgå.

Kulturutskottet tillstyrkte lagförslaget, som därefter antogs av

riksdagen17Bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97..

Bestämmelserna beträffande avgiftsärendenas handläggning behandlades

senare även i prop. 1996/97:165 Vissa förändringar i TV-avgiftssystemet.

Enligt regeringens bedömning borde gällande ordning bestå (prop. s.

27). Kulturutskottet fann inte anledning att beröra frågan i sitt

betänkande 1997/98:KrU2.

Utredningsförslag

Som redovisats i det föregående föreslår Utredningen om finansiering m.

m. av radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2005:2) att en medieavgift

ska införas för rätten att ta del av sändningarna från SR, SVT och UR.

Vid sidan av medieavgiften ska enligt utredningen en reducerad TV-avgift

betalas under några övergångsår fr.o.m. 2008 för att täcka underskottet

på distributionskontot. Utredningen bedömer att medieavgiften bör

betraktas som en offentligrättslig fordran och handläggas som allmänt mål

hos kronofogdemyndigheten (bet. s. 279). I 19 § i utredningens förslag

till lag om finansiering av radio och TV sägs att "uttagande av avgift

handläggs hos kronofogdemyndigheten som allmänt mål" (bet. s. 35).

Motionen

I motion 2003/04:Kr345 (fp) behandlas frågan om TV-avgiftens rättsliga

status. Motionären föreslår att en ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift

ska göras så att en obetald TV-avgift i fortsättningen handläggs som

enskilt mål i stället för - som sker i dag - som allmänt mål. För den

betalningsskyldige innebär en sådan ändring väsentliga skillnader t.ex.

då det gäller preskriptionstidens längd och frågan om avräkning mot

överskjutande skatt kan göras eller ej.

Utskottets ställningstagande

Förslag från Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i

allmänhetens tjänst om införande av en medieavgift kommer inom det närmaste

året att bli föremål för regeringens prövning. Även förslag om ändring

av TV-avgiftens syfte kommer att prövas. Riksdagen bör inte föregripa

resultatet av regeringens prövning. I sammanhanget vill utskottet

emellertid framhålla att motionärens förslag skulle innebära en ökad

belastning på domstolsväsendet. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2003/04:Kr345 (fp).

Utvärdering av SVT:s nyhetsutbud

Utskottets förslag i korthet

En motion om utvärdering av SVT:s nyhetsutbud bör avslås av riksdagen.

Regeringen får bedöma om en särskild utvärdering av nyhetsrapporteringen

behöver göras.

Bakgrund

SVT:s styrelse beslutade hösten 1999 att förändra företagets nyhetsorganisation.

Omorganisationen innebar bl.a. att en central nyhetsdesk inrättades

som fungerar som en samordnings- och bokningscentral för olika funktioner.

Redaktionerna inom SVT hämtar de resurser som behövs för att utföra

olika nyhetsuppdrag. Till nyhetsdesken har knutits produktionspersonal,

reportrar, översättare m.fl. Varje nyhetsredaktion, t.ex. Rapport och

Aktuellt, har behållit ett antal nyckelmedarbetare. I proposition

2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 framhöll regeringen

att det var av stor vikt att SVT:s organisation med en central nyhetsdesk

inte skulle leda till en centralisering av de redaktionella bedömningarna.

Regeringen föreslog att SVT:s nyhetsverksamhet skulle bedrivas så att

de olika självständiga nyhetsredaktionerna inom företaget oberoende av

varandra skulle kunna fatta beslut med skilda perspektiv (prop. s. 35

f.). Riksdagen godkände regeringens förslag18Bet. 2000/01:KrU8, rskr.

2000/01:268..

Granskningsnämnden för radio och TV har fått regeringens uppdrag att

under åren 2002-2004 utvärdera mångfalden i SVT:s nyhetsutbud.

Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst har i sitt betänkande

redovisat resultatet av Granskningsnämndens studie. Kommittén anser att

programbolagens trovärdighet inom områden som nyheter, fakta och samhälle

har stor betydelse för allmänhetens förtroende för public service.

Kvalificerad nyhetsverksamhet och samhällsbevakning hör till de mest

centrala uppgifterna för en radio och TV i allmänhetens tjänst.

Redaktionell självständighet är en förutsättning för att motverka en

likriktning av nyhetsverksamheten. Förändringar i SVT:s nyhetsorganisation

får inte leda till att de redaktionella bedömningarna centraliseras.

Kommittén bedömer att nuvarande riktlinjer på området är ändamålsenliga

och bör gälla också i fortsättningen. Kommittén anser emellertid att

det är viktigt att SVT fortlöpande följer och redovisar hur nyhetsverksamhetens

organisation påverkar mångfalden. Det kan också - menar kommittén -

finnas anledning att ge Granskningsnämnden fortsatt uppdrag att studera

nyhetsmångfalden i SVT19SOU 2005:1 s. 26 och 199 f..

Motionen

I motion Kr401 (s) erinras om att det nu gått fem år sedan SVT omorganiserade

sin nyhetsverksamhet genom att slå samman två nyhetsredaktioner. Motionären

anser att det finns starka skäl för att en utvärdering ska göras skyndsamt,

vilket också föreslås.

Utskottets ställningstagande

Även utskottet anser att nyhetsrapporteringen hör till de mest centrala

uppgifterna för public service-företagen. Utgångspunkter som mångfald

och skilda perspektiv i rapporteringen bör vara självklara även framgent.

Utskottet förutsätter att sådana aspekter kommer att beaktas i regeringens

arbete med den aviserade public service-propositionen. Det får ankomma

på regeringen att bedöma om en särskild utvärdering av nyhetsrapporteringen

behöver göras.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr401 (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Statens roll i mediepolitiken, punkt 1 (m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om statens roll i mediepolitiken. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:K444 yrkande 7 och 2004/05:K227 yrkande 6.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 7

och K227 (m) yrkande 6 anser vi att statens överordnade uppgift i

mediepolitiken ska vara att se till att det finns en lagstiftning som

slår vakt om respekten för tryck- och yttrandefriheten. Detta förutsätter

att staten verkar för att garantera största möjliga utrymme för det

fria ordet inom alla typer av medier. För att garantera största möjliga

yttrandefrihet, tryckfrihet och etableringsfrihet i medierna ska staten

se till att det finns ett regelverk med tydliga spelregler som är

likvärdiga för alla. Härigenom säkerställs mediernas självständighet

gentemot både staten och andra, men också en kontroll av den politiska

makten på medborgarnas villkor.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 7 och K227 (m) yrkande 6.

2. Inriktningen på den framtida public service-verksamheten, punkt 2

(m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inriktningen på den framtida public

service-verksamheten. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K444 yrkande

5 och 2004/05:K227 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Kr359 yrkande

1 och 2004/05:Kr366 yrkande 2.

Ställningstagande

Liksom motionärerna bakom motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5 och

K227 (m) yrkande 4 eftersträvar vi ett modernt public service-tänkande.

Public service bör enligt vår mening betraktas som en del av programutbudet

och inte ses som en konkurrerande verksamhet. Den programverksamhet som

ska finansieras med offentliga medel bör ha följande utgångspunkter.

Public service-uppdragets kärna är att underlätta demokratins arbete

genom att bidra till goda förutsättningar för en allsidig samhällsdebatt.

Offentlig finansiering ska användas för program och verksamheter som

kompletterar och bidrar till att utveckla programutbudet i dess helhet,

både innehållsmässigt och kvalitetsmässigt.

Public service-programmen ska komma alla till del. Offentligt finansierade

program måste präglas av god kvalitet. Nyhets- och samhällsprogrammen

ska präglas av saklighet och opartiskhet.

Den redaktionella självständigheten och mångfalden är grundläggande.

En radio och TV i allmänhetens tjänst ska - menar vi - koncentrera sig

på att erbjuda ett programutbud inriktat på hög kvalitet som avgränsas

mot vad andra aktörer erbjuder. På det viset uppnås största möjliga

sammantagna mångfald och utbud för publiken. Programmen ska komma alla

till del, vilket inte betyder att de måste nå så många tittare som

möjligt vid varje givet tillfälle, utan snarare att "rätt" tittare tittar

på "rätt" program.

Public service-utbudet ska enligt vår mening bidra till att vitalisera

svenskt kulturliv och ge fler aktörer en möjlighet att nå en publik.

Staten ska ange vilka uppgifter som ska anses nödvändiga, även om de

inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana uppgifter hör dramatiseringar

ur det svenska kulturarvet eller det moderna kulturlivet, program för

minoriteter, nyhetsrapportering som annars inte kommer till stånd samt

andra högkvalitativa program som riktar sig till olika målgrupper.

Värnandet av språket ska vara en huvuduppgift.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5 och K227 (m) yrkande 4 samt avslå

motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 1 och Kr366 (fp) yrkande 2.

3. Inriktningen på den framtida public service-verksamheten, punkt 2

(fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inriktningen på den framtida public

service-verksamheten. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr359

yrkande 1 och 2004/05:Kr366 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:K444

yrkande 5 och 2004/05:K227 yrkande 4.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande

1 och Kr366 (fp) yrkande 2 konstaterar vi att radio och TV är medier

som har stor genomslagskraft och att deras betydelse som förmedlare av

kultur- och samhällsliv, inte minst för unga människor, är mycket stor.

När det gäller inriktningen på den framtida public sevice-verksamheten

bör SR:s, SVT:s och UR:s utbud främst präglas av kvalitet och bildning.

Med tanke på det enorma utbudet av lättare underhållning i de kommersiella

kanalerna bör public service-kanalerna mer fokuseras på kvalitetsproduktion

än vad som är fallet i dag. Breda underhållningsprogram och viss

sportbevakning kräver enligt vår mening inte offentlig finansiering för

att produceras och distribueras. Vi vill också understryka att utbudet

av kvalificerade kommenterande program, svenska filmer och pjäser samt

barnprogram av hög kvalitet bör öka. Slutligen anser vi att SVT bör ha

två rikstäckande, fullbemannade nyhetsredaktioner.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 1 och Kr366 (fp) yrkande 2 samt

avslå motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 5 och K227 (m) yrkande 4.

4. Renodling av Utbildningsradion, punkt 4 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om renodling av Utbildningsradion. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 8 och 2004/05:Kr366 yrkande

10.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med motionärerna bakom motionerna 2003/04:Kr359

(fp) yrkande 8 och Kr366 (fp) yrkande 10 att UR:s uppdrag ska renodlas

och enbart gälla produktion av program med tydligt utbildningssyfte.

Företaget bör således enligt vår mening inte ägna sig åt förlagsverksamhet.

Produktionen av läromedel bör i stället läggas ut på andra förlag efter

upphandling.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 8 och Kr366 (fp) yrkande 10.

5. Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om riktlinjer för programverksamheten. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K444 yrkande 9, 2003/04:Kr313 och

2004/05:K227 yrkande 8 och avslår motionerna 2003/04:Kr224, 2003/04:Kr225,

2003/04:Kr266, 2003/04:Kr281 yrkande 3, 2003/04:Kr286 yrkande 2,

2003/04:Kr310, 2003/04:Kr326 yrkandena 33-36, 2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343,

2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353 yrkande 2, 2003/04:Kr359 yrkande 4,

2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378, 2003/04:Kr386 yrkandena 4-6, 2003/04:Ub517

yrkande 5, 2004/05:Kr204, 2004/05:Kr225, 2004/05:Kr240, 2004/05:Kr241,

2004/05:Kr251, 2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292, 2004/05:Kr323,

2004/05:Kr344, 2004/05:Kr366 yrkande 6, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398,

2004/05:Kr406 och 2004/05:MJ510 yrkande 5.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motionerna 2003/04:K444 (m) yrkande 9

och K227 (m) yrkande 8 anser vi att public service ska präglas av

mångfald och att det ska finnas två självständiga nyhetskanaler så länge

SVT förfogar över dagens kanaler. Dessa båda nyhetsredaktioner ska vara

självständiga inom företaget. Vidare anser vi liksom motionären bakom

motion 2003/04:Kr313 (m) att SVT åter ska förmedla TV-teater. Denna

fråga bör aktualiseras av regeringen inför nästa tillståndsperiod.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla dessa

moderata motionsyrkanden. Övriga motioner som behandlas i detta sammanhang

bör avslås.

6. Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om riktlinjer för programverksamheten. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 33, 2003/04:Kr359

yrkande 4, 2003/04:Kr386 yrkande 4, 2004/05:Kr225 och 2004/05:Kr366

yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande 9, 2003/04:Kr224,

2003/04:Kr225, 2003/04:Kr266, 2003/04:Kr281 yrkande 3, 2003/04:Kr286

yrkande 2, 2003/04:Kr310, 2003/04:Kr313, 2003/04:Kr326 yrkandena 34-36,

2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343, 2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353 yrkande 2,

2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378, 2003/04:Kr386 yrkandena 5 och 6,

2003/04:Ub517 yrkande 5, 2004/05:K227 yrkande 8, 2004/05:Kr204, 2004/05:Kr240,

2004/05:Kr241, 2004/05:Kr251, 2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292,

2004/05:Kr323, 2004/05:Kr344, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398, 2004/05:Kr406

och 2004/05:MJ510 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att en rad åtgärder bör vidtas för att förbättra funktionshindrades

tillgång till public service-företagens programutbud. Som framgår av

motionerna 2003/04:Kr359 (fp) och Kr366 (fp) bör Sveriges Radio och

Sveriges Television i möjligaste mån undvika bakgrundsljud och bakgrundsmusik

som kan försvåra för hörselskadade att ta del av programutbudet. Vi

vill också framhålla dövas rätt till information på teckenspråk och att

SVT har ett ansvar för både dövas och hörselskadades tillgång till kultur

på teckenspråk.

Vidare delar vi den uppfattning som förts fram i motionerna 2003/04:Kr386

(kd) yrkande 4, 2003/04:Kr326 (c) yrkande 33 och Kr225 (c) att det är

oroande att SVT i allt högre utsträckning väljer att sända gudstjänster

från studio. Enligt vår mening bör inriktningen vara att gudstjänsterna

ska sändas från kyrkor.

Vad vi här har anfört bör framgå av kommande sändningstillstånd. Motionerna

2003/04:Kr326 (c) yrkande 33, 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 4, 2003/04:Kr386

(kd) yrkande 4, Kr225 (c) och Kr366 (fp) yrkande 6 tillstyrks således.

Övriga i sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks.

7. Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (kd)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om riktlinjer för programverksamheten. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 33, 2003/04:Kr386

yrkande 4, 2003/04:Ub517 yrkande 5 och 2004/05:Kr225 samt avslår motionerna

2003/04:K444 yrkande 9, 2003/04:Kr224, 2003/04:Kr225, 2003/04:Kr266,

2003/04:Kr281 yrkande 3, 2003/04:Kr286 yrkande 2, 2003/04:Kr310,

2003/04:Kr313, 2003/04:Kr326 yrkandena 34-36, 2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343,

2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353 yrkande 2, 2003/04:Kr359 yrkande 4,

2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378, 2003/04:Kr386 yrkandena 5 och 6, 2004/05:K227

yrkande 8, 2004/05:Kr204, 2004/05:Kr240, 2004/05:Kr241, 2004/05:Kr251,

2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292, 2004/05:Kr323, 2004/05:Kr344,

2004/05:Kr366 yrkande 6, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398, 2004/05:Kr406

och 2004/05:MJ510 yrkande 5.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion 2003/04:Kr386 (kd) vill jag framhålla

att SVT har ett ansvar att spegla och förmedla olika former av kultur

i hela landet. En del av denna kultur utgörs av gudstjänster i olika

kyrkor. Minst lika många människor besöker gudstjänster och arrangemang

i kyrkor som idrottsevenemang. Studiogudstjänster fyller sin roll och

behövs men det är oroande att SVT sänder allt färre TV-gudstjänster

från kyrkor. Dessa gudstjänster ses av många äldre, sjuka, funktionshindrade

och andra som av olika orsaker är förhindrade att besöka en kyrka.

TV-publiken får en kulturell upplevelse genom att kyrkobyggnader från

olika tidsepoker visas. För att tittarna ska få en riktig upplevelse

bör inriktningen hos SVT vara att TV-gudstjänsterna ska sändas från

kyrkor. Detta bör framgå av kommande sändningstillstånd.

Vidare vill jag - med anledning av vad som framförs i motion 2003/04:Ub517

(kd) - påminna om den bestämmelse i radio- och TV-lagen som säger att

program med våldsskildringar ska föregås av en varning i ljud. Denna

bestämmelse syftar till att hjälpa föräldrar att styra barns TV-tittande.

SVT har valt att framföra varningen i tal vid påannonseringen av

programmen. Jag anser att en ljudsignal skulle vara bättre, eftersom den

kan dra uppmärksamheten till sig även om föräldern inte befinner sig

alldeles i närheten. Enligt min uppfattning bör det därför vara ett

krav i kommande sändningstillstånd för SVT att en ljudsignal ska föregå

program med våldsskildringar.

Vad jag här har anfört bör framgå av kommande sändningstillstånd.

Motionerna 2003/04:Kr326 (c) yrkande 33, 2003/04:Kr386 (kd) yrkande 4,

2003/04:Ub517 (kd) yrkande 5 och Kr225 (c) tillstyrks således. Övriga

i sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks.

8. Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (c)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om riktlinjer för programverksamheten. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr326 yrkandena 33-35, 2003/04:Kr386

yrkande 4 och 2004/05:Kr225 samt avslår motionerna 2003/04:K444 yrkande

9, 2003/04:Kr224, 2003/04:Kr225, 2003/04:Kr266, 2003/04:Kr281 yrkande

3, 2003/04:Kr286 yrkande 2, 2003/04:Kr310, 2003/04:Kr313, 2003/04:Kr326

yrkande 36, 2003/04:Kr342, 2003/04:Kr343, 2003/04:Kr344, 2003/04:Kr353

yrkande 2, 2003/04:Kr359 yrkande 4, 2003/04:Kr377, 2003/04:Kr378,

2003/04:Kr386 yrkandena 5 och 6, 2003/04:Ub517 yrkande 5, 2004/05:K227

yrkande 8, 2004/05:Kr204, 2004/05:Kr240, 2004/05:Kr241, 2004/05:Kr251,

2004/05:Kr261 yrkande 3, 2004/05:Kr292, 2004/05:Kr323, 2004/05:Kr344,

2004/05:Kr366 yrkande 6, 2004/05:Kr397, 2004/05:Kr398, 2004/05:Kr406

och 2004/05:MJ510 yrkande 5.

Ställningstagande

Av motion 2003/04:Kr326 (c) framgår att antalet gudstjänster som Svenska

kyrkan erbjöd under 2003 minskades väsentligt på grund av att många

församlingar slagits samman. Detta drabbar framför allt människor som

bor på landsbygden. För dessa kan TV-gudstjänsten vara ett alternativ.

Därför är det oroande att SVT i allt större utsträckning väljer att

sända gudstjänster från studio i stället för att som tidigare skett

genomföra sändningar på plats i en kyrka. TV-gudstjänsterna ses även av

många äldre, sjuka och funktionshindrade som av olika anledningar inte

kan besöka hembygdens kyrka. För människors andliga upplevelser spelar

kyrkorummet stor roll och en studio kan inte ge samma atmosfär. I

kommande sändningstillstånd bör det därför vara ett krav att SVT fortsätter

att sända från kyrkor i hela landet. Vidare bör SVT - i enlighet med

vad som anförs i motion Kr225 (c) - undvika att sända TV-gudstjänster

i repris. Gudstjänsterna bör nämligen vara aktuella och kopplade till

det som sker i vår omvärld just nu.

I likhet med vad som anförs i motion 2003/04:Kr326 (c) vill jag understryka

att det finns ungefär 500 0000 människor i landet som är mer eller mindre

hörselskadade. För denna del av radio- och TV-publiken vållar bakgrundsljuden

i programmen problem. SR och SVT bör i kommande sändningstillstånd

åläggas att minska bakgrundsljuden i sina sändningar.

SVT ska vid utgången av innevarande tillståndsperiod texta minst 50 %

av förstagångssändningar med svenskspråkigt ursprung. Jag anser att

detta krav bör höjas i kommande sändningstillstånd så att en ännu högre

andel av programmen textas.

Vad jag här har anfört bör framgå av kommande sändningstillstånd.

Motionerna 2003/04:Kr326 (c) yrkandena 33-35, 2003/04:Kr386 (kd) yrkande

4 och 2004/05:Kr225 (c) tillstyrks således. Övriga i sammanhanget

behandlade motionsyrkanden avstyrks.

9. Täckningen för Sveriges Radios sändningar, punkt 7 (m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om täckningen för Sveriges Radios sändningar.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr223 och avslår motion

2004/05:Kr260.

Ställningstagande

I likhet med motionären bakom motion 2003/04:Kr223 (m) anser vi att de

brister som finns i lokalradions täckning t.ex. då det gäller Åstorps

kommun bör avhjälpas så att boende i kommunen kan få ta del av nyheter

m.m. från Radio Kristianstad. Detta bör vara ett krav i det sändningstillstånd

som nu förbereds. Riksdagen bör således bifalla motion 2003/04:Kr223

(m) och avslå motion Kr260 (fp).

10. Finansieringen av programföretagens verksamhet, punkt 8 (m)

av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om finansieringen av programföretagens verksamhet.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K227 yrkande 2 och avslår

motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 2 och 2004/05:Kr366 yrkande 3.

Ställningstagande

Med en modern definition av public service-begreppet upphör motiven för

att behålla en särskild mottagaravgift. Vi anser därför - i likhet med

motionärerna bakom motion K227 (m) - att avgiftsfinansieringen av public

service-företagen ska avskaffas. I stället anser vi att verksamheten

ska finansieras med skattemedel på samma sätt som annan verksamhet som

befinns vara omistlig för allmänheten.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion

K227 (m) yrkande 2 och avslå motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 2

och Kr366 (fp) yrkande 3.

11. Finansieringen av programföretagens verksamhet, punkt 8 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om finansieringen av programföretagens verksamhet.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Kr359 yrkande 2 och

2004/05:Kr366 yrkande 3 och avslår motion 2004/05:K227 yrkande 2.

Ställningstagande

Som framhålls i motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 2 och Kr366 (fp)

yrkande 3 bör ett nytt system införas för att finansiera public

service-verksamheten. Det nya systemet bör inte bygga på skatter eller

reklamintäkter, vilket skulle riskera mediernas oberoende ställning. I

stället föreslår vi att flera fristående fonder ska bildas för att stödja

produktion av public service-program med hög kvalitet inom radio, TV

och nya medier. De olika programföretagen ska enligt vår modell ansöka

om medel från fonderna för att producera och distribuera kvalitetsprogram.

Public service-fonderna ska ge stöd till programproduktion och säkra

sådana distributionskanaler att public service-utbudet kan nå publiken.

Även kommersiella radio- och TV-stationer, liksom webbplatser, ska

kunna få stöd från fonderna.

Vi föreslår att fonderna ska finansieras dels genom att staten bygger

upp ett grundkapital, dels genom årliga tillskott. Grundkapitalet kan

byggas upp genom överföringar av medel från försäljning av statligt

ägda företag. Det årliga tillskottet ska komma från intäkter från

nätavgifter, intäkter från auktionering av radiofrekvenser och årliga

koncessionsavgifter för TV-sändningar.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2003/04:Kr359 (fp) yrkande 2 och Kr366 (fp) yrkande 3 och

avslå motion K227 (m) yrkande 2.

Särskilda yttranden

1. Renodling av Utbildningsradion, punkt 4 (m)

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m) anför:

I en reservation till betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst -

Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1 s. 290) har Moderata

samlingspartiets syn på Utbildningsradion (UR) framförts. Där framhålls

att UR har en alldeles för låg kostnadseffektivitet. Med ett samutnyttjande

av teknik och produktionsresurser med Sveriges Radio och Sveriges

Television AB (SVT) skulle programverksamheten bli betydligt billigare

utan att kvaliteten försämrades. UR:s program borde sändas i en särskild

distributionskanal för utbildning under SR och SVT. Vidare borde en

stor del av utbildningsproduktionen kunna köpas in från andra

utbildningsproducenter än SVT. På så sätt skulle UR bli effektivare och bättre.

2. Riktlinjer för programverksamheten, punkt 5 (c)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag vill påminna om att Centerpartiet i motion 2003/04:Kr326 har betonat

att det är angeläget att TV-programmen även görs tillgängliga för

synskadade genom uppläsning av textremsan. Uppläst textremsa kan också

vara till hjälp för andra publikgrupper som av olika skäl har svårt att

hinna läsa texten.

Vidare vill jag påminna om vad som föreslås i motion Kr204 (c) om att

SVT bör visa flera olika idrottsgrenar. Det är nämligen mångfalden som

utgör idrottens själ. Damidrott, handikappidrott, orientering m.m. är

exempel på sporter som nu kommer i skymundan för stora idrotter som

fotboll och ishockey.

3. Sponsringsregler, punkt 9 (m)

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman

(m) anför:

I en reservation till betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst -

Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1 s. 290) har Moderata

samlingspartiets syn på sponsringen av public service framförts. I

reservationen sägs att den sponsringsverksamhet som förekommer måste

vara begränsad och reglerad. Utgångspunkter bör vara att sponsring inte

uppenbart får skada andra icke-licensierade konkurrenters marknad.

Sponsringen får inte vara dold eller okänd för lyssnare och tittare. Den

får inte stå i strid med vare sig publicistiska krav eller kvalitetskrav

eller kravet på opartiskhet eller förbudet mot kommersiellt gynnande.

När

det gäller indirekt sponsring ska public service-företagen ha rätt att

införskaffa och producera program och ha visningsrättigheter även om

produktionen är sponsrad. Produktionen kan göras både tillsammans med

andra och av public service-företagen själva.

Detta kan ibland vara en förutsättning för angelägen produktion, såväl

inom kultur som utbildning och faktaprogram. Den indirekta sponsringen

ska dock vara begränsad i sin förekomst och frekvens, för att inte bli

styrande eller skapa oklara konkurrensförutsättningar.

All indirekt sponsring ska redovisas för tittarna och allmänheten och

underordnas kraven på opartiskhet, kommersiell neutralitet och kvalitet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

2. Riksdagen beslutar att delar av Sveriges Television, Sveriges

Radio och Utbildningsradion privatiseras i enlighet med vad som i

motionen anförs.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om public services framtida roll.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om statens roll i mediepolitiken.

9. Riksdagen beslutar att det skall finnas två självständiga

nyhetsredaktioner inom SVT så länge SVT förfogar över dagens kanaler.

2003/04:Kr223 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om brister i lokalradions täckning.

2003/04:Kr224 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en uppföljning av hur public service-företagens resursfördelning

och sändningstider för erkända etniska minoritetsgrupper i landet

tillgodoses.

2003/04:Kr225 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sveriges Televisions sändningar skall göras tillgängliga

för syn- och hörselskadade.

2003/04:Kr266 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om regionalisering av en av SVT:s två kanaler.

2003/04:Kr281 av Erik Ullenhag (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att se över reglerna för public service-företagen så

att dessa inte bidrar till antisemitism och islamofobi.

2003/04:Kr286 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om HBT-frågor i public service-företagen.

2003/04:Kr310 av Anita Brodén och Karin Granbom (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utökning av textade program i SVT.

2003/04:Kr311 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att principerna för tillgänglighet till och kopiering

av material ur Sveriges Televisions arkiv för icke-kommersiell användning

ses över.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att verka för att SVT tillämpar en icke-kommersiell

prissättning för ideella organisationer, kommuner och utbildningsanordnare.

2003/04:Kr312 av Jan Björkman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om regionala TV-sändningar.

2003/04:Kr313 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vid nästa avtal med Sveriges Television skapa förutsättningar

för att åter kunna visa TV-teater.

2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att TV fortsätter att sända TV-gudstjänster från

kyrkor och inte från en studio.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att SVT och SR bör minska bakgrundsljud i sina

sändningar.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att SVT och SR förbättrar textningarna av sina

program.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att regeringen bör se över möjligheten till uppläsning

av textremsa.

2003/04:Kr342 av Helena Zakariasén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om teckenspråkiga sändningar i public service.

2003/04:Kr343 av Agneta Ringman och Håkan Juholt (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en radio och TV i allmänhetens tjänst.

2003/04:Kr344 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om public service-företagens ansvar för rapportering av EU-politiken.

2003/04:Kr345 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att förändra lagstiftningen så att fordran på

obetald TV-avgift fortsättningsvis blir en konsumentfordran.

2003/04:Kr353 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om HBT-frågor i public service-företagen.

2003/04:Kr359 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inriktningen av public service-politiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att fonder skall finansiera public service-produktioner.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för bättre tillgänglighet för funktionshindrade.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om renodling av Utbildningsradion.

2003/04:Kr377 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den inför

Sveriges Radios nästa tillståndsperiod bör överväga vad som i motionen

anförs om radions musikutbud i allmänhet och de äldre lyssnarkategoriernas

behov i synnerhet.

2003/04:Kr378 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den inför SVT:s

nästa tillståndsperiod bör överväga vad som i motionen anförs om SVT:s

regionala bevakningsuppdrag och därmed tillhörande regionala organisation.

2003/04:Kr386 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om TV-gudstjänsterna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om public services regionala ansvar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om programtextning.

2003/04:Ub517 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ljudsignal före program med våldsinslag.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:K227 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att delar av Sveriges Television, Sveriges

Radio och Utbildningsradion privatiseras i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2. Riksdagen beslutar att mottagaravgiften avskaffas i enlighet

med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om public services framtida roll.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om statens roll i mediepolitiken.

8. Riksdagen beslutar att det skall finnas två självständiga

nyhetsredaktioner inom SVT så länge SVT förfogar över dagens kanaler.

2004/05:Kr204 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om allsidig idrott på TV.

2004/05:Kr225 av Lars-Ivar Ericson och Håkan Larsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om TV-gudstjänster.

2004/05:Kr240 av Krister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (båda

m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av

sändningstillståndet för Sveriges Television vad gäller utläggning av

produktion i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Kr241 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utbudet av andakter i radio och TV ökar.

2004/05:Kr251 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att riksdagens frågestund och viktiga debatter sänds i repris

på kvällstid.

2004/05:Kr260 av Liselott Hagberg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att hela Södermanlands län skall ges möjlighet att ta emot

radiosändningar.

2004/05:Kr261 av Erik Ullenhag (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att se över regelverket för public service-företagen

så att dessa inte bidrar till antisemitism och islamofobi.

2004/05:Kr292 av Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det i kommande public service-avtal bör slås fast att en

central, nationell nyhetsredaktion skall lokaliseras utanför Mälardalsområdet.

2004/05:Kr323 av Anita Brodén och Karin Granbom (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utökning av textade program i SVT.

2004/05:Kr344 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att flytta kanal 1 till Göteborg.

2004/05:Kr366 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inriktningen av public service-politiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att fonder skall finansiera public service-produktioner.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för bättre tillgänglighet för funktionshindrade.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om renodling av Utbildningsradion.

2004/05:Kr397 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förtydliga Sveriges Radios ansvar för ett varierat musikutbud

till hela svenska folket, inkluderande generationer, intressen, smak

och målgrupper.

2004/05:Kr398 av Kenth Högström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att allmänproduktionen inom Sveriges Televisions och Sveriges

Radios sändningar till minst 55 % skall produceras utanför Stockholm

samt att distriktsverksamheten skall vara rustad med erforderliga

produktionsresurser och reell beslutskapacitet.

2004/05:Kr399 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att ge public service-företagen samma rätt att hantera

investeringar med balansposter som andra aktiebolag i samhällssfären.

2004/05:Kr400 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om restriktivitet och transparens för sponsring av program i

public service-TV.

2004/05:Kr401 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om utvärdering av SVT:s nyhetsverksamhet fem år efter det att

SVT slagit samman sina två nyhetsredaktioner.

2004/05:Kr406 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att Dövas TV även fortsättningsvis skall bedrivas vid Västanviks

folkhögskola i Leksand och i nära samarbete med Sveriges Dövas Riksförbund.

2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att hållbarhetsaspekten skall inbegripas i kriterierna

för SVT:s nya sändningstillstånd.

Bilaga 2

Skrivelse från Sveriges Television AB