Bet. 2004/05:KRU9

Kulturutskottets betänkande

2004/05:KRU9

Arkivfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2004/05:124 Arkivfrågor med

följdmotioner samt motioner från allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att inrätta ett tidsbegränsat

nationellt uppdrag inom arkivområdet och välkomnar att uppdraget ska

inriktas på arkivpedagogik.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet. Dessa förslag rör vitt

skilda frågor på arkivområdet såsom

samverkan mellan de statliga arkiven och Svenska kyrkans arkiv respektive

handikapporganisationerna,

ökad delaktighet för medborgarna i kulturarvsinstitutionernas verksamhet,

ökad nationell samordning av ABM-arbetet,

översyn av principerna för fördelning av statsbidrag till enskilda arkiv,

åtgärder för att främja uppbyggnaden av idrottsarkiv,

ett samiskt centralarkiv i Jokkmokk,

Riksarkivets ansvar för nationella och andra språkliga minoriteter,

utökning av Riksarkivets tillsynsverksamhet,

kompetensförsörjningen vid arkivmyndigheterna,

lokaliseringen av ett migreringsprojekt vid Statens ljud- och bildarkiv

och

resursförstärkning på arkivområdet.

Med hänvisning till att regeringen nyligen gett Riksarkivet i uppdrag

att redovisa de åtgärder som är nödvändiga för att man på lång sikt ska

kunna bevara digitala handlingar avstyrker utskottet motionsförslag om

en långsiktig plan för att bevara digitalt material.

Motionsförslag om SVAR:s (Svensk arkivinformation) uppgifter och

finansiering avstyrks med hänvisning till att tillfälliga över- och underskott

kan uppkomma över åren i en avgiftsfinansierad verksamhet och att det

ankommer på Riksarkivet att kontinuerligt följa verksamheten vid SVAR.

Vidare avstyrks ett motionsförslag som syftar till att Riksarkivet

inte ska få lägga ut kyrkoböcker på Internet och därmed konkurrera med

ett privat företag. Utskottet påminner om att de statliga arkivens

uppgift är att tillgängliggöra och tillhandahålla material ur sina

samlingar.

Slutligen avstyrks motionsförslag som syftar till att regeringen ska

låta utreda förutsättningarna för att Sverige ska tillträda Unescokonventionen

för skydd av det immateriella kulturarvet. Utskottet hänvisar till att

ett sådant arbete redan pågår.

I betänkandet finns 13 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Begäran om arkivproposition

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr362 yrkande 4.

2. Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom arkivområdet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om att inrätta ett tidsbegränsat

nationellt uppdrag inom arkivområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:124.

3. Svenska kyrkans arkiv

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr7 yrkande 1, 2004/05:Kr9 yrkande

3 och 2004/05:Kr10 yrkande 2.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

4. Handikappades tillgång till arkiven

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr7 yrkande 2, 2004/05:Kr9 yrkande

5 och 2004/05:Kr10 yrkande 4.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

5. Ökad delaktighet för medborgarna i kulturarvsinstitutionernas

verksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr285.

6. ABM-samverkan

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr369 yrkande 1, 2003/04:Kr387

yrkande 1 och 2004/05:Kr8 yrkande 5.

Reservation 3 (kd)

7. Långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital

information

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr309, 2002/03:Kr353, 2004/05:Kr7

yrkande 3, 2004/05:Kr8 yrkande 3, 2004/05:Kr9 yrkande 1 och 2004/05:Kr327.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

8. Bevarande av e-post

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 9 och 2003/04:Kr327

yrkande 12.

9. Principerna för fördelning av statsbidrag till enskilda arkiv

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr9 yrkande 6.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

10. Idrottsarkiv

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr284, 2002/03:Kr327, 2004/05:Kr8

yrkande 2 och 2004/05:Kr365 yrkande 16.

Reservation 6 (fp, kd)

11. De nationella minoritetsspråken och arkiven

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr308, 2004/05:Kr9 yrkande 4 och

2004/05:Kr10 yrkande 3.

Reservation 7 (fp, c)

12. SVAR:s uppgifter och finansiering

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr348, 2002/03:Kr349, 2002/03:Kr351,

2002/03:Kr369 yrkande 7, 2003/04:Kr369 och 2004/05:Kr328.

13. Konkurrensfråga

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr7 yrkande 4.

Reservation 8 (m, fp)

14. Utökning av Riksarkivets tillsynsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr352.

15. Kompetensförsörjning vid arkivmyndigheterna

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 7, 2004/05:Kr8 yrkande

1 och 2004/05:Kr9 yrkande 2.

Reservation 9 (fp, kd)

16. Unescokonventionen för skydd av det immateriella kulturarvet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr340 yrkandena 1 och 2 samt

2004/05:Kr362 yrkande 3.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

17. Lokalisering av migreringsprojekt

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr220, 2004/05:Kr235, 2004/05:Kr253

och 2004/05:Kr313.

Reservation 11 (c)

18. Förslag om resursförstärkning av arkivområdet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr8 yrkande 4 och 2004/05:Kr10

yrkandena 1, 5 och 6.

Reservation 12 (kd)

Reservation 13 (c)

Stockholm den 26 april 2005

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),

Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius

(s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s),

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda Ernkrans (s), Göran Persson i

Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),

Rossana Dinamarca (v), Inger Nordlander (s), Hans Backman (fp) och

Lars-Ivar Ericson (c).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2004/05:124 Arkivfrågor,

dels motioner väckta med anledning av propositionen samt motioner väckta

under allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004.

Utskottets överväganden

Begäran om arkivproposition

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande med krav på att regeringen snarast

ska lägga fram en arkivproposition.

Motionen

I motion Kr362 (kd) erinrar motionärerna om att Arkivutredningen

överlämnade sina förslag till regeringen 2002. Betänkandet har därefter

remissbehandlats. Motionärerna bakom motionen föreslår att regeringen

snarast ska presentera en proposition i frågan (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Motionen väcktes under allmänna motionstiden 2004. En proposition om

arkivfrågor föreligger nu och är föremål för utskottets ställningstagande

i detta betänkande. Motionsyrkandet är således tillgodosett. Därmed bör

riksdagen avslå motion Kr362 (kd) yrkande 4.

Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom arkivområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ett nytt tidsbegränsat

nationellt uppdrag ska inrättas inom det arkivpedagogiska området.

Propositionen

I propositionen framhålls att arkiven utgör en viktig källa till kunskap

och information om vårt samhälle och dess utveckling. Genom att allmänna

handlingar finns i offentliga arkiv och omfattas av handlingsoffentlighet

skapas möjligheter till insyn i förvaltningen. Arkivmaterialet används

av forskare, myndigheter och institutioner likaväl som av en bred

allmänhet.

Mot bakgrund av den stora betydelse som arkiven har från såväl demokrati-

som forsknings- och kulturarvssynpunkt är det enligt regeringens bedömning

viktigt att arkivmyndigheterna fortsätter arbetet för att öka intresset

för och tillgängligheten till arkivmaterialet. Det är betydelsefullt

att arkivmyndigheterna definierar vilka skilda behov och förväntningar

som olika grupper av brukare har på arkiven. En aktiv kommunikation med

brukarna kan öka kunskapen om olika målgruppers önskemål och krav och

därmed göra det lättare att bedöma vilka olika åtgärder som erfordras.

För att motverka att grupper i samhället ställs utanför på grund av att

de t.ex. saknar tillräcklig teknikkunskap bör arkivmyndigheterna genom

bl.a. pedagogiska insatser utveckla lättillgängliga sökmedel m.m. Vidare

bör arkivmyndigheterna i ökad omfattning samarbeta med landets övriga

kulturarvsinstitutioner för att finna en gemensam strategi för

tillgängliggörande av digital information. Digitalisering bör enligt regeringens

uppfattning kombineras med förtecknings- och vårdinsatser samt med ett

ökat samarbete vad gäller registreringsprinciper och standardisering

inom kulturarvssektorn.

Regeringen understryker betydelsen av arkivpedagogiska insatser som ett

medel för att nå en bredare och yngre publik. Det arkivpedagogiska

arbetet syftar bl.a. till att lära barn och ungdomar att efterforska och

sammanställa information och därmed till att själva bygga upp kunskap

och ett källkritiskt förhållningssätt. Det arkivpedagogiska arbetet bör

även riktas mot olika grupper i samhället, t.ex. människor med annan

kulturell bakgrund än den svenska, personer med funktionshinder och

teknikovana.

Regeringen anser att det arkivpedagogiska arbetet inom arkivområdet bör

stärkas. Detta gäller hela arkivsektorn. Det finns i dag både statliga

och icke-statliga arkiv som har utarbetat metoder för arkivpedagogiskt

arbete. Som ett led i denna process föreslår regeringen att ett

tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas på arkivområdet med inriktning

mot arkivpedagogik fr.o.m. 2006. Genom ett nationellt uppdrag kan det

arkivpedagogiska arbetet stärkas och utvecklas. Kunskap och erfarenheter

från uppdraget ska spridas runtom i landet och bidra till att inspirera

olika arkivinstitutioner till insatser på området. Regeringen avser att

i budgetpropositionen för 2006 återkomma till riksdagen med förslag att

1 miljon kronor anvisas för uppdraget. Mot bakgrund av att regeringen

i propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) förordat att nationella

uppdrag ges till icke-statliga institutioner och verksamheter avser

regeringen att för perioden 2006-2008 ge detta uppdrag till ett enskilt

arkiv. Regeringen avser att återkomma när det gäller mottagare av

uppdraget.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen vill utskottet understryka vikten av att våra

arkiv är tillgängliga inte minst av demokratiska skäl - men även för

att underlätta medborgarnas och forskarnas möjligheter att komma i

kontakt med och känna samhörighet med kulturarvet. Denna inställning har

uttryckts i de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen. Jämlikhetsmålet

syftar till att alla ska kunna bli delaktiga i kulturlivet och i

kulturupplevelser, medan kulturarvsmålet syftar till att kulturarvet ska

bevaras och brukas. Det förslag som regeringen nu lagt fram om ett

tidsbegränsat nationellt uppdrag på arkivområdet ligger således väl i

linje med de kulturpolitiska målen och kompletterar raden av nationella

uppdrag som inrättats inom kulturområdet i övrigt. Med hänsyn till att

arkiven inte är lätt tillgängliga för alla och att vissa grupper därför

kan känna sig utestängda från dem välkomnar utskottet förslaget att det

nya nationella uppdraget kommer att inriktas på arkivpedagogik. Det är

utskottets förhoppning att den institution som regeringen väljer ut för

det nationella uppdraget ska kunna bidra till hela arkivväsendet med

sitt kunnande och sina idéer och därmed fullfölja grundtanken bakom

tillkomsten av de nationella uppdragen.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag.

Ökad tillgänglighet genom samverkan

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet anser i likhet med regeringen att arkivinstitutionerna bör

samverka sinsemellan och med andra kulturinstitutioner, folkbildningen

och skolan.

Propositionen

Regeringen anser att det är viktigt med samverkan inom arkivsektorn.

Statliga, kommunala och enskilda arkivinstitutioner bör samverka för

att på bästa sätt utnyttja tillgängliga resurser och ta vara på kunskap

och erfarenheter i strävan efter ökad tillgänglighet. Av samma skäl är

det viktigt att arkivinstitutionerna samverkar med andra kulturinstitutioner,

folkbildningen och skolan. Genom samverkan i den lokala och regionala

miljön i form av t.ex. nätverk eller centrumbildningar kan olika

verksamheter utveckla gemensamma projekt. I det sammanhanget ska också

landsarkivens roll som regional kulturinstitution och samverkanspart

för olika regionala och lokala aktörer lyftas fram.

Utskottets bedömning

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.

Svenska kyrkans arkiv

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om samverkan mellan de statliga arkiven och Svenska

kyrkans arkiv avstyrks av utskottet med hänvisning bl.a. till att parterna

redan samverkar.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Efter det att relationen mellan Svenska kyrkan och staten ändrades och

Svenska kyrkan från att ha varit en statskyrka fick en ny associationsform

som registrerat trossamfund gäller olika regelsystem för de handlingar

som förvaras hos Svenska kyrkan.

Offentligrättslig handlingsoffentlighet gäller handlingar som avser

områden där kyrkan utför viktiga samhällsuppgifter, nämligen verksamhet

som bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144) samt fördelning och

användning av den statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt

lagen (1988:950) om kulturminnen, dvs. den kyrkoantikvariska ersättningen.

Handlingsoffentligheten regleras i sekretesslagen (1980:100) och i

lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan (10 §).

Svenska kyrkans handlingar i övrigt omfattas av en inomkyrkligt reglerad

handlingsoffentlighet enligt lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan (11 §).

Enligt arkivlagen ska de statliga arkivmyndigheterna sköta tillsynen

över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina

skyldigheter då det gäller handlingar som förvaras med stöd av lagen

(1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan

eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. Riksarkivets

instruktion (1995:679) anger att Riksarkivet är arkivmyndighet för

Svenska kyrkan i detta avseende.

Här kan även nämnas att folkbokföringsreformen innebar att den svenska

folkbokföringen från den 1 juli 1991 fördes över från Svenska kyrkan

till en civil myndighet, nämligen Skatteverket. Äldre folkbokföringsmaterial

från åren 1895 till 1991 flyttas efterhand över från pastorsämbetena

till landsarkiven.

Motionerna

I tre motioner behandlas frågor om samverkan mellan de statliga arkiven

och Svenska kyrkans arkiv.

Moderaterna framhåller i motion Kr7 att de kyrkliga arkiven är av

nationellt intresse även efter det att kyrkan skilts från staten. Den

nationella arkivpolitiken bör därför även avse kyrkliga arkiv. Partiet

föreslår att Riksarkivets och landsarkivens uppdrag att göra arkivmaterial

tillgängligt också ska innefatta ett samarbete med de kyrkliga arkiven

(yrkande 1).

Folkpartiet nämner i sin motion Kr9 att de kyrkliga arkiven successivt

förs över till landsarkiven men att det kan dröja många år innan det

arbetet är slutfört. Partiet föreslår att de statliga arkiven ska

etablera ett samarbete med de kyrkliga arkiven (yrkande 3).

Även Centern föreslår i sin motion Kr10 att samarbetet mellan de statliga

arkiven och Svenska kyrkan ska stärkas (yrkande 2).

Motionärerna bakom samtliga tre motioner framhåller att den kompetens

som prästerna och personalen på pastorsexpeditionerna har då det gäller

arkivfrågor bör tas till vara.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i det föregående har de statliga arkiven enligt lag viss

samverkan med Svenska kyrkan även efter relationsförändringen mellan

kyrkan och staten. Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att de

statliga arkiven samverkar med alla typer av kommunala och enskilda

arkivinstitutioner, kulturinstitutioner etc., däribland även med Svenska

kyrkan. Det arkivmaterial som förvaras i Svenska kyrkans arkiv är och

kommer även framgent att vara av stort intresse för forskarna. Något

initiativ från riksdagens sida i fråga om de kyrkliga arkiven är enligt

utskottets mening inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna

Kr7 (m) yrkande 1, Kr9 (fp) yrkande 3 och Kr10 (c) yrkande 2.

Handikappades tillgång till arkiven

Utskottets förslag i korthet

Tre motionsyrkanden med begäran om handikappades tillgång till arkiven

avstyrks.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för

handikappolitiken.1Prop. 1999/2000:79, yttr. 1999/2000:KrU4y, bet.

1999/2000:SoU14,

rskr. 1999/2000:240. En av grundprinciperna för handikappolitiken är

att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer.

Myndigheternas skyldigheter på det handikappolitiska området har reglerats

i förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för

genomförandet av handikappolitiken. Förordningen, som började gälla den

1 september 2001, föreskriver att de statliga myndigheterna ska utforma

och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen

och särskilt verka för att deras lokaler liksom deras verksamhet och

information är tillgänglig. För att genomföra detta ska myndigheterna

inventera vilka hinder som skapar otillgänglighet och upprätta

handlingsplaner för att komma till rätta med dessa problem.

Regeringen avser att i en skrivelse till riksdagen i januari 2006

redogöra för hur arbetet med att genomföra den nationella handlingsplanen

för handikappolitiken framskrider. Regeringen har därför gett Kulturrådet

och Riksantikvarieämbetet i uppdrag att inom sina respektive områden

genomföra omvärldsanalyser i syfte att belysa de processer inom

kultursektorn som påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska

målen.

Bland de kulturpolitiska målen syftar det s.k. jämlikhetsmålet till att

alla ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet.

Motionerna

I tre motioner behandlas frågor som rör handikappades tillgång till

arkiv.

I motion Kr7 föreslår Moderaterna att Riksarkivet ska få i uppdrag att

tillsammans med handikapporganisationerna kartlägga hur landets arkiv

kan bli mer tillgängliga för funktionshindrade (yrkande 2).

Folkpartiet föreslår i motion Kr9 att Riksarkivet och landsarkiven ska

inleda ett samarbete med handikapporganisationerna för att ge

funktionshindrade bättre möjlighet att ta del av arkivens material (yrkande

5).

Även Centerpartiet föreslår i motion Kr10 ett närmare samarbete mellan

arkiv och handikapporganisationer för att utröna hur personer med

funktionshinder ska bli mer delaktiga av den information som finns i

arkiven (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill nu liksom vid flera tidigare tillfällen understryka vikten

av att funktionshindrade är delaktiga i kulturen. Detta synsätt gäller

givetvis även arkivområdet. I propositionen framhåller regeringen

betydelsen av att arkiven når ut till nya grupper och att tillgängligheten

till arkivmaterialet ökar. Regeringen menar att ett aktivt utbyte av

information med brukarna kan öka kunskapen om olika målgruppers önskemål

och krav och därmed göra det lättare att bedöma vilka åtgärder som

erfordras. Det kan handla om att handikappanpassa institutionerna, att

utforma användarvänliga söksystem etc. (prop. s. 7). Utskottet instämmer

i regeringens bedömning och konstaterar att den inte står i strid med

motionärernas syn på samverkan mellan de statliga arkiven och

handikapporganisationerna.

Här bör även nämnas att Riksarkivets skyldigheter på det handikappolitiska

området klart framgår av förordningen (2001:526) om de statliga

myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Myndigheterna

ska, när det finns anledning till det, samråda med Handikappombudsmannen

om hur insatserna ska utformas. Det kan tilläggas att det givetvis står

arkivmyndigheterna fritt att även inleda samarbete med handikapporganisationerna

om ett sådant behov skulle finnas.

Den skrivelse om genomförandet av den nationella handlingsplanen för

handikappolitiken som regeringen avser att överlämna till riksdagen i

början av 2006 torde kunna visa vad som uppnåtts inom kulturområdet i

stort och därmed även inom arkivområdet.

Enligt utskottets uppfattning är det inte befogat med ett särskilt

uttalande från riksdagens sida om handikappades tillgång till arkiven.

Motionerna Kr7 (m) yrkande 2, Kr9 (fp) yrkande 5 och Kr10 (c) yrkande

4 avstyrks därför.

Ökad delaktighet för medborgarna i kulturarvsinstitutionernas

verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Ett förslag om ökad delaktighet för medborgarna i kulturarvsinstitutionernas

verksamhet avstyrks med hänvisning till de åtgärder som de statliga

arkiven och Riksantikvarieämbetet vidtagit.

Bakgrund

Samarbetsrådet för Riksarkivet och landsarkiven, tidigare benämnt

Produktrådet, tillkom på initiativ av riksarkivarien 1996 och fick i

uppgift att vara ett forum för diskussion om mikrofilmnings-, skannings-

och registreringsarbeten inom arkivområdet. Målet för rådet är att hjälpa

arkivmyndigheterna att tillgodose forskningens krav på teknikval och

tillgång till arkivmaterial. Medlemmarna i rådet representerar breda

intressen inom arkiv, bibliotek, forskning och forskningsadministration.

I rådet finns representanter för bl.a. universiteten, Kungl. Biblioteket,

Sveriges hembygdsförbund, Svensk biblioteksförening, Sveriges

släktforskarförbund och Historielärarnas förening. Uppgifterna för rådet har

successivt vidgats till att gälla prioriteringar inom hela det digitala

fältet. Rådet ska även fungera som ett stöd för arkivmyndigheterna i

deras utåtriktade arbete och komma med synpunkter på den verksamhet som

riktar sig till arkivens många användare.

Motionen

Förslaget i motion 2002/03:Kr285 (s) syftar till att medborgarna ska

bli mer delaktiga i kulturarvsinstitutionernas verksamhet och att

samverkan mellan brukarna och kulturarvsinstitutionerna ska utvecklas. I

motionen nämns att Riksarkivet genom det s.k. Produktrådet visat att

nya former för samverkan mycket väl är förenliga med institutionernas

professionella krav. Arbetet med att finna, pröva och successivt utveckla

nya former för medborgarnas delaktighet och samverkan bör drivas på och

förstärkas, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående understrukit vikten av att våra arkiv är

tillgängliga för medborgarna av demokratiska skäl och för att underlätta

kontakten med kulturarvet.

Utskottet konstaterar att åtgärder för att vidga medborgarnas delaktighet

har vidtagits inom kulturarvsområdet. I motionen nämns Produktrådet,

numera benämnt Samarbetsrådet för Riksarkivet och landsarkiven, som

exempel på hur arbetet kan bedrivas för att göra medborgarna delaktiga

i kulturarvsinstitutionernas verksamhet. Ett annat exempel inom

kulturarvsområdet på strävan efter demokratisk förankring är Agenda kulturarv,

ett omfattande samverkansprojekt som pågick under drygt två års tid

och avslutades i maj 2004. I projektet deltog landets länsmuseer och

länsstyrelser samt Riksantikvarieämbetet. Syftet med projektet var att

i bred samverkan med omgivande samhälle förnya kulturmiljövårdens arbete,

inriktning, demokratiska förankring och därmed slagkraft.

Det anförda visar att de statliga arkiven och Riksantikvarieämbetet på

bred front arbetar med att göra medborgarna delaktiga i sin verksamhet.

Utskottet anser inte att det är motiverat att föreslå att riksdagen

ska göra något uttalande med anledning av motion 2002/03:Kr285 (s).

Motionen avstyrks.

ABM-samverkan

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkanden om en ny ABM-utredning och om ökad nationell samordning

av ABM-arbetet avstyrks av utskottet med hänvisning bl.a. till det

samarbete som redan sker på central, regional och lokal nivå.

Jämför reservation 3 (kd).

Bakgrund

På förslag av kulturutskottet gjorde riksdagen våren 2001 ett

tillkännagivande om utökad samverkan mellan de statligt stödda arkiv-,

biblioteks- och museiinstitutionerna, ABM.2Bet. 2000/01:KrU5 s. 31, rskr.

2000/01:176.

På uppdrag av regeringen utarbetade Kungl. biblioteket, Riksarkivet,

Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet en lägesrapport som överlämnades

till regeringen våren 2002. I rapporten föreslogs uppbyggnad av ett

nationellt ramverk med gällande riktlinjer, rekommendationer och standarder

inom ABM-området samt nationella planer för digitalisering, insamling

och långsiktigt bevarande av digitalt material. Vidare föreslogs en

successiv uppbyggnad av en samordnande ABM-funktion med vissa specifika

uppgifter. Slutligen framfördes förslag om en handlingsinriktad utredning

som tar fasta på det fortsatta arbetets ambitionsnivå, finansiering och

organisation.

Kulturrådet, Kungl. Biblioteket, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och

Nationalmuseum har därefter på eget initiativ påbörjat ett samarbete

genom att inrätta ett ABM-centrum vid Kungl. Biblioteket. Centrumet,

som finansieras av de medverkande myndigheterna, ska fungera som ett

gemensamt kansli för koordinering av samarbetet mellan arkiv, bibliotek

och museer med särskilt fokus på digitaliseringsarbete.

Propositionen

Regeringen bedömer att samverkan mellan statliga och icke-statliga arkiv,

men också mellan arkiv, bibliotek, museer (ABM) och andra myndigheter

och organisationer är av stor betydelse i arbetet för att öka intresset

för och tillgängligheten till arkivmaterialet.

Motionerna

I motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande 1 och 2003/04:Kr387 (kd) yrkande

1 föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om en ny

ABM-utredning. Motionärerna erinrar om den tidigare ABM-utredningen som i

deras tycke fick alltför små befogenheter och möjligheter att komma med

konkreta förslag. Utifrån det underlag som nu finns bör en ny utredning

få mandat att lägga fram konkreta förslag på ett utvecklat ABM-samarbete.

I motion Kr8 påminner Kristdemokraterna om att partiet länge har arbetat

för ett stärkt samarbete mellan ABM-institutionerna, som har ett särskilt

ansvar för att värna kulturarvet. Motionsyrkandet syftar till ökad

nationell samordning av ABM-arbetet (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Informationsteknologin har gett ABM-institutionerna goda förutsättningar

att göra samlingarna tillgängliga. I likhet med regeringen bedömer

utskottet att det är angeläget att ABM-institutionerna fortsätter att

samverka på lokal, regional och nationell nivå. Utskottet kan konstatera

att ett ABM-samarbete har vuxit fram på alla dessa nivåer. På central

nivå finns - som nämnts i det föregående - ABM-centrumet. På regional

nivå kan nämnas ABM Västra Götaland, ABM Skåneprojektet och ABM Resurs

i Västernorrland. På lokal nivå kan nämnas projektet Sundsvallminnen

som drivs av Sundsvalls kommun.

Utskottet finner att ett samarbete mellan ABM-institutionerna - bl.a.

på det informationsteknologiska området - är av mycket stort värde. Det

kommer med stor sannolikhet att utvecklas ytterligare och byggas ut i

olika avseenden. Som visats i det föregående har de stora kulturinstitutionerna

tagit ett lovvärt nationellt initiativ på ABM-området. För närvarande

görs insatser för att fler statliga museer och arkiv ska medverka i

ABM-centrums arbete.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är påkallat

att riksdagen gör uttalanden om en ny ABM-utredning eller om ökad

nationell samordning av ABM-arbetet.

Motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande 1, 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 1

och Kr8 (kd) yrkande 5 avstyrks.

Långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital information

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om en nationell strategi och en långsiktig plan för att

bevara digitalt material avstyrks av utskottet. Likaledes avstyrks

motionsförslag om att inrätta en forsknings- och utvecklingsenhet för

digitalt bevarande i Boden och ett förslag om att bevara digitalt

material i Boden. Utskottet hänvisar till de insatser som redan påbörjats

för att bevara digitalt material och till det uppdrag som regeringen

nyligen gett Riksarkivet om att redovisa de åtgärder som är nödvändiga

för att på lång sikt bevara digitala handlingar.

Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Riksarkivet startade 2003 ett forsknings- och utvecklingsprojekt för

långsiktigt digitalt bevarande (LDB-projektet). Av Riksarkivets

årsredovisning för 2004 framgår följande om projektet (s. 38).

Det treåriga projektets syfte är att finna former för så långt möjligt

automatiserade, effektiva och säkra former för digitala leveranser till

arkivmyndigheterna liksom för fortsatt förvaring och presentation där

på lång sikt. Samarbetet omfattar i första hand Bodens kommun och Luleå

tekniska universitet, vilka båda tillsammans med länsstyrelsen bidrar

till finansieringen, samt kommun- och landstingsförbunden. Kontakt

upprätthålls även med Mittuniversitetet, som engagerat sig i likartade

frågor. Försäkringskassan (tidigare Riksförsäkringsverket) fungerar som

pilotprojekt för en större leverans 2005.

Den aktuella planeringen går ut på att under 2005 påbörja uppbyggnaden

vid Luleå tekniska universitet av ett kompetenscentrum i dessa frågor,

som under 2006 avses ersätta projektet. Målet är att - med Riksarkivets

medverkan i någon form - skapa en kreativ miljö för att utveckla det

digitala långtidsbevarandet och på sikt skapa finansiering genom

efterfrågan från myndigheter och företag på tjänster och kompetenstillförsel

inom området.

Vidare kan nämnas att Riksarkivet har fått regeringens uppdrag att

redovisa de åtgärder som är nödvändiga för att på lång sikt säkra tillgången

till allmänna handlingar i digital form. Redovisningen ska fokusera på

vad som krävs för att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar,

skyddet för allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen

och förvaltningen samt forskningens behov.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör Riksarkivet och landsarkiven fortsätta

sitt aktiva arbete inom digitaliseringsområdet såväl nationellt som

internationellt. Arkivmyndigheterna bör på olika sätt delta i och

samarbeta med bl.a. andra arkiv- och arkivbildande myndigheter när det

gäller frågor om långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital

information (s. 9).

Regeringen anser att Riksarkivets forsknings- och utvecklingsprojekt i

Boden har stor betydelse för arkivmyndigheternas fortsatta arbete inom

området. Enligt regeringens uppfattning medför dock den snabba tekniska

utvecklingen att det sannolikt kommer att finnas behov av fortsatta och

mer långsiktiga utvecklingsinsatser när projektet är avslutat. Regeringen

anser att sådana insatser i första hand bör ske i samarbete mellan

arkivmyndigheterna, IT-forskningen och näringslivet. Därmed markeras att

den digitala arkivbildningen bör ses i ett bredare samhällsperspektiv

(s. 10-11).

Regeringens IT-politiska strategigrupp kommer också att belysa

förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande av det digitala kulturarvet

(s. 11).

Motionerna

Moderaterna menar i motion Kr7 att det finns en risk att vi kommer att

förlora stora delar av det digitala kulturarvet. Riksarkivet bör därför

få i uppdrag att utarbeta och genomföra en nationell strategi och en

långsiktig digitaliseringsplan för att bevara det digitala materialet

(yrkande 3).

Ett likartat förslag framförs av Folkpartiet i motion Kr9. Partiet anser

att det är hög tid att utveckla system och rutiner för att bygga upp en

heltäckande arkivstrategi som är anpassad till den digitala miljön.

Partiet föreslår därför att regeringen ska presentera en handlingsplan

för långsiktigt bevarande av digital information (yrkande 1).

Kristdemokraterna begär i sin motion Kr8 att regeringen tillsammans med

Riksarkivet och Kungl. biblioteket ska ta fram en nationell strategi

och en långsiktig digitaliseringsplan för att bevara digitalt material

(yrkande 3).

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr353 (s) föreslår att regeringen ska

få i uppdrag att ta fram en konkret och långsiktig handlingsplan för

att bevara och tillgängliggöra vårt kulturarv i digital form.

Motion 2002/03:Kr309 (s) väcktes hösten 2002. Förslaget i motionen syftar

till att en särskild forsknings- och utvecklingsenhet för att utveckla

metoder och rutiner för digital arkivbildning ska inrättas i Boden och

vara knuten till Riksarkivet.

Motionären bakom motion Kr327 (s) anför att en digital utvecklingsenhet

för långsiktigt digitalt bevarande (LDB) inrättats i Boden med EU-stöd.

I motionen föreslås att digitalt material som uppstår i framtiden ska

bevaras i Boden, där det från ekonomiska och säkerhetsmässiga utgångspunkter

finns ett stort antal lämpliga lokaler för ändamålet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att frågan om långsiktigt digitalt bevarande är

komplex. De problem som svenska arkivmyndigheter har finns även i andra

länder som en följd av digitaliseringen. En rad insatser för långsiktigt

digitalt bevarande har påbörjats, initierade av regeringen och av

Riksarkivet. Några av dem har redovisats i det föregående, t.ex. det

uppdrag som regeringen gett till Riksarkivet och som syftar till att

säkra tillgången till digitala handlingar.

Med hänvisning till dessa insatser anser utskottet att det inte är

motiverat att tillstyrka motionsförlagen om en nationell strategi för

långsiktigt bevarande av digital information. Utskottet är inte heller

berett att tillstyrka motionsförlag som syftar till att det digitala

materialet i framtiden ska lagras i Boden. Det ankommer i första hand

på Riksarkivet att avgöra var och hur sådant material bäst ska lagras

i framtiden.

Som redovisats i det föregående pågår ett s.k. LDB-projekt i Boden.

Riksarkivet anger i sin senaste omvärldsanalys (mars 2005) att man i

samband med att projektet avslutas avser att etablera ett kompetenscentrum

för LDB. Centrumet ska vara knutet till Luleå tekniska universitet och

vara öppet för olika former av intressenter. Förslaget i motion

2002/03:Kr309 (s) om att en särskild forsknings- och utvecklingsenhet, knuten

till Riksarkivet, ska inrättas i Boden synes därmed vara tillgodosett.

Motionerna 2002/03:Kr309 (s), 2002/03:Kr353 (s), Kr7 (m) yrkande 3, Kr8

(kd) yrkande 3, Kr9 (fp) yrkande 1 och Kr327 (s) avstyrks.

Bevarande av e-post

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att e-post ska bevaras med

hänvisning bl.a. till att det finns ett regelverk för att bevara e-post

som är allmänna handlingar.

Bakgrund

För e-post som inkommer som allmän handling till statlig eller kommunal

myndighet gäller reglerna om allmänna handlingar. I enlighet med

arkivförordningen (1991:446) får Riksarkivet meddela föreskrifter om

gallring (12 §). Enligt uppgift från Riksarkivet är det vanligt att

statliga myndigheter tar ut inkommen post på papper som sparas. Mycket

e-post gallras sannolikt med stöd av Riksarkivets föreskrift om gallring

av handlingar av ringa betydelse. Det är också vanligt att e-post noteras

i en logg, ett fullständigt register över all ut- och ingående e-post.

För annan e-post som inte är allmänna handlingar finns inte några

generella regler.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr372 (fp) hävdas att den allt snabbare datoriseringen

kan utgöra ett hot genom att skriftlig information försvinner. Den hamnar

i datorer via e-post och raderas sedan. Därmed uppstår ett tomrum i

kulturarvet. Motionärerna föreslår att ett handlingsprogram ska tas

fram för att minimera dessa risker (yrkande 9). Samma förslag finns i

motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 12.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det finns ett regelverk för hanteringen av

den e-post som är allmän handling. Som redovisats ovan finns det däremot

inte några bestämmelser som gäller för annan e-post.

Från utskottets utgångspunkt är det naturligt att utgå från att

arkivinstitutionerna är beredda att ta hand om digital skriftväxling av

privat karaktär som av olika anledningar kan vara av intresse för

eftervärlden på samma sätt som man hittills har tagit hand om motsvarande

dokument i pappersform. Förutsättningarna för att ta hand om och bevara

digitalt material torde emellertid variera mellan olika typer av arkiv,

oavsett om de är offentliga eller enskilda. Den statliga arkivpolitiken

syftar till samverkan och samordning mellan arkiven, något som borde

bidra till att metoder utvecklas för att samla in och bevara bl.a. e-brev

som inte är allmänna handlingar.

Motionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 9 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande

12 avstyrks.

Samverkan mellan statliga och kommunala arkiv

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet anser i likhet med regeringen att samsyn och enhetlighet inom

arkivverksamheten främjas genom samverkan mellan statliga och kommunala

arkiv.

Propositionen

Genom samverkan och samordning mellan statliga och kommunala arkiv

främjas enligt regeringens bedömning samsyn och enhetlighet inom

arkivverksamheten samtidigt som arkivmaterialet blir mer tillgängligt. Detta

gäller inte minst frågor som rör digitalt material. Samrådsgruppen för

kommunala arkivfrågor är ett lämpligt forum för en sådan samverkan (s.

11).

Utskottets bedömning

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.

Enskilda arkiv

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet anser i likhet med regeringen att de enskilda arkiven är en

del av kulturarvet och att det inte bör införas någon särskild bestämmelse

om enskilda arkiv i arkivlagen.

Propositionen

Enskilt arkivmaterial har många gånger ett stort kulturhistoriskt värde

och bidrar till att ge information om samhället och dess utveckling.

Materialet har stor betydelse för bl.a. forskningen, exempelvis historisk,

samhällsvetenskaplig, ekonomihistorisk, lokalhistorisk och industrihistorisk

forskning. Enskilt arkivmaterial är av stor betydelse för många olika

grupper av människor och det är därför angeläget att tillgängligheten

till de enskilda arkiven ökar (s. 12).

De enskilda arkiven är en viktig del av det nationella kulturarvet. Mot

bakgrund av att arkivlagen primärt riktar sig till de arkivbildande

myndigheterna inom den offentliga förvaltningen och i första hand

reglerar handhavandet av de allmänna handlingar som förvaras hos myndigheterna,

bedömer dock regeringen att det inte bör föras in en bestämmelse om

enskilda arkiv i arkivlagen, som Arkivutredningen föreslagit.

Utskottets bedömning

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.

Principerna för fördelning av statsbidrag till enskilda arkiv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att principerna för fördelning

av statsbidrag till enskilda arkiv ska ses över.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Riksarkivet disponerar två anslag som kan användas för stöd till enskilda

arkiv. Dessa medel fördelas av Riksarkivets nämnd för enskilda

arkiv.

Under anslaget Bidrag till regional arkivverksamhet har 5,9 miljoner

kronor anvisats för regionala arkivinstitutioner. Dessa medel fördelas

i enlighet med förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional

kulturverksamhet. Enligt regleringsbrevet ska Riksarkivet fördela

stödenheterna lika mellan de stödberättigade arkivinstitutionerna.

Under ramanslaget Riksarkivet och landsarkiven får Riksarkivets nämnd

för enskilda arkiv använda 10,3 miljoner kronor för bidrag till enskilda

arkiv enligt förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet

och landsarkiven. Av bidraget är 5,7 miljoner kronor avsedda för

verksamheten vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

På Riksarkivets hemsida redovisas de olika bidragstyperna som nämnden

fördelar:

Bidraget till regionala arkiv syftar till att främja regional arkivverksamhet

och att bättre integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken.

Regeringen anger vilka arkivinstitutioner som är berättigade till stödet

samt hur stort stödet ska vara.

Bidraget till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) syftar till

att stödja institutionen och dess verksamhet. Regeringen anger hur stort

detta stöd ska vara.

Bidraget till regionala näringslivsarkiv syftar till att bevara

företagsarkiv i samverkan med näringslivet och andra enskilda

arkivinstitutioner.

Stödet utgår i form av ett årligt driftsbidrag till regionala

näringslivsarkiv. Från och med den 1 januari 2006 kommer huvudprincipen vid

bidragsgivningen att ändras så att det årliga driftsbidragets storlek

till näringslivsarkiven blir lika för alla de institutioner som lever

upp till kriterierna. De generella bidragskriterier som Riksarkivet

fastställt för näringslivsarkiven går bl.a. ut på att arkivet ska vara

regionalt (minst ett län som upptagningsområde). Vidare ska det av

stadgarna framgå att organisationen är till för bl.a. näringslivsarkiv.

I arkivstyrelsen ska det finnas minst en representant från näringslivet.

Bidraget till vissa institutioner och organisationer syftar till att

stödja enskilda arkivinstitutioner och institutioner eller föreningar

med anknytning till arkivverksamhet. Stödet utgår i form av ett årligt

driftsbidrag. Institutioner och organisationer som erhåller driftsbidrag

ska till nämnden årligen lämna årsbokslut med revisionsberättelse.

Slutligen fördelar Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bidrag för

projekt av utvecklingskaraktär, t.ex. för utveckling av nya tekniker,

samarbete mellan olika lokala arkiv- och kulturinstitutioner och för

att tillgängliggöra arkiv för nya grupper av användare. Bidrag kan även

beviljas för andra ändamål, såsom projekt som syftar till att bredda de

enskilda arkivens verksamhet på områden som inte andra arkivinstitutioner

bevakar.

Motionen

Folkpartiet framhåller i sin motion Kr9 att de enskilda arkiven utgör

en viktig del av kulturarvet men att de har endast mycket blygsamma

statliga bidrag. Av de 10,3 miljoner kronor som anvisas på statsbudgeten

för enskilda arkiv går nästan 5,7 miljoner kronor till Arbetarrörelsens

arkiv. Resterande 4,6 miljoner kronor ska fördelas på övriga enskilda

arkiv. Mot denna bakgrund föreslår Folkpartiet att principerna för

fördelningen av statsbidragen ska ses över (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

En utförlig redovisning av bidragsformerna för enskilda arkiv har lämnats

ovan. De ekonomiska resurser som anvisats för ändamålet uppgår till

sammanlagt närmare 16 miljoner kronor och fördelas av Nämnden för

enskilda arkiv inom Riksarkivet.

All statlig verksamhet bör med vissa intervall ses över för att man ska

se om syftet med bidragsgivningen har uppnåtts och är ändamålsenligt.

Det får förutsättas att regeringen rutinmässigt följer upp resultatet

av bidragsgivningen till enskilda arkiv och bedömer om det svarar mot

uppsatta mål. I uppföljningsarbetet är det naturligt att regeringen

även bedömer om principerna för bidragsfördelningen är rimliga eller

bör ändras.

Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå riksdagen att göra

ett tillkännagivande med anledning av motionsförslaget. Motion Kr9 (fp)

yrkande 6 avstyrks.

Idrottsarkiv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om åtgärder för att främja

idrottsföreningars arkiv. Utskottet hänvisar bl.a. till att mycket gjorts i

samarbete mellan Riksarkivet och idrottsrörelsen. Utskottet är med

hänvisning till idrottens självständiga ställning inte berett att förorda

särskilda ekonomiska eller andra stimulanser till idrotten, inte heller

en lagreglering för att idrottsrörelsen ska ta hand om sitt eget

arkivmaterial.

Jämför reservation 6 (fp, kd).

Bakgrund

Följande uppgifter har inhämtats från Riksarkivet.

Den bristfälliga arkiveringen hos framför allt lokala idrottsföreningar

uppmärksammades redan på 1960-talet. Riksarkivet och Riksidrottsförbundet

(RF) inledde då ett samarbete om idrottsrörelsens arkivfrågor som bl.a.

ledde till att ett centralarkiv och en arkivfunktion inrättades i

Idrottens hus i slutet på 1970-talet. Samarbetet resulterade i en

arkivhandbok för idrottsföreningar och distrikt som spreds inom idrottsrörelsen

och som ute i landet användes i utbildningar, ofta i samverkan med

folkrörelsearkiven. En ny version av handboken framställdes 1999 av en

idrottshistorisk projektgrupp som tillsatts av RF. Handledningen finns

tillgänglig på RF:s hemsida. Sedan 1992 sköter Riksarkivet genom en

halvtidstjänst RF:s arkivfunktion som bl.a. ger viss service åt de lokala

idrottsföreningarna.

Vidare kan nämnas att ett betydande idrottshistoriskt arkivmaterial

från RF, Sveriges olympiska kommitté, Stockholms olympiska spel 1912

och de flesta specialförbunden finns i Riksarkivet. Dessutom har

folkrörelsearkiven i flera decennier systematiskt inventerat och tagit

hand om föreningsarkiv, däribland idrottsföreningars arkiv, inom sina

distrikt.

Lokala idrottsföreningars stadgar, inträdesansökningar m.m. som finns

i RF:s arkiv från 1930-talet till 1950-talet har digitaliserats av

Riksarkivet och kommer att bli tillgängliga digitalt. Ett stort antal

idrottshistoriska sällskap har under senare år bildats i landet. Dessa

sällskap, som numera har en riksorganisation, gör också insatser för

att bevara lokala idrottsarkiv.

Enligt Riksarkivet har RF:s arkivfunktion i samverkan med bl.a.

folkrörelsearkiven gett stöd i arkivfrågor till distriktsförbund och lokala

idrottsföreningar, vilket har fungerat bra.

Motionerna

I fyra motioner behandlas frågor som rör främst idrottsrörelsens arkiv.

Kristdemokraterna framhåller i motion Kr8 att många enskilda arkiv

förstörs på grund av okunnighet om materialets betydelse. Många

idrottsföreningar har t.ex. arkiv av kulturhistoriskt värde som riskerar att

förstöras eftersom de ansvariga inte förstår värdet i samlingarna.

Riksarkivet bör därför få i uppdrag att informera föreningar, folkrörelser,

organisationer och enskilda om arkivens betydelse och om möjligheterna

att bevara arkivmaterial för eftervärlden (yrkande 2).

I motion Kr365 (fp) sägs bl.a. att idrottens historia i högsta grad är

värd att bevara. RF, specialförbunden och distriktsorganisationerna bör

uppmana klubbarna att se till att handlingar inte förkommer. Idrottsrörelsen

måste även uppmärksammas på att det som arkiverades på diskett för fem

år sedan kanske inte längre är tillgängligt genom att tekniken snabbt

blir omodern och förändras radikalt (yrkande 16).

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr284 (s) hävdar att det finns stora

problem i samband med idrottsföreningars arkiv. Många föreningar lämnar

i dag inte regelbundet in material i någon större omfattning till något

arkiv. Detta innebär enligt motionärerna att ett kulturarv håller på

att gå förlorat för eftervärlden. På sikt bör en lag stiftas som tvingar

alla idrottsföreningar och idrottsklubbar att lämna sina arkivalier

till ett regionalt förenings- eller idrottsarkiv med utbildad arkivarie.

Som en mer akut lösning på problemet med utarmning av det idrottshistoriska

materialet föreslår motionärerna att något slags stimulanser ska införas

till de föreningar som tar ansvar för sina föreningshandlingar.

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr327 (s) anser - med hänvisning till

de ökade ekonomiska satsningarna på idrotten - att idrottsföreningarna

ska bli skyldiga att upprätta en handlingsplan för hur kulturhistoriskt

material från klubbarna/föreningarna ska arkiveras, innan kommun- eller

statsbidrag utgår till föreningen.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de idrottshistoriska

arkivalierna kan bevaras för framtida forskning. Intresset för

idrottsforskning har ökat under senare år. Det kan handla om idrotten som

folkrörelse, idrotten utifrån medicinska utgångspunkter, barns idrottande

osv.

Av redovisningen i det föregående framgår att Riksarkivet tillsammans

med idrottsrörelsen gjort betydande insatser på arkivområdet för att

bevara det idrottshistoriska arvet. Samtidigt återstår emellertid mycket

att göra.

Det befintliga regelverket medger att Riksarkivet och landsarkiven ger

råd åt enskilda arkiv. Enligt utskottets uppfattning är det därför inte

nödvändigt att - som föreslås i motion Kr8 (kd) - regeringen ska ge

Riksarkivet ett särskilt uppdrag på folkrörelse-, förenings- och

idrottsområdet.

Vidare vill utskottet påminna om idrottens självständiga ställning och

att regeringens möjligheter att styra bidragsgivningen till idrotten är

begränsade. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att förorda

särskilda ekonomiska eller andra stimulanser till idrotten eller

lagreglering för att idrottsrörelsen ska ta hand om sitt eget arkivmaterial.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2002/03:Kr284

(s), 2002/03:Kr327 (s), Kr8 (kd) yrkande 2 och Kr365 (fp) yrkande

16.

De nationella minoritetsspråken och arkiven

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är angeläget att dokument på de nationella

minoritetsspråken bevaras. Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att

ett samiskt centralarkiv ska inrättas i Jokkmokk. Utskottet avstyrker

också motionsförslag om att Riksarkivets uppdrag om nationella minoriteter

ska vidgas till att omfatta alla språkliga minoriteter i landet.

Jämför reservation 7 (fp, c).

Bakgrund

När det gäller samiska arkivalier kan följande nämnas.

Vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå - en enhet inom

Språk- och folkminnesinstitutet - finns en samisk arkivarietjänst, som

finansieras av Sametinget. Arkivariens uppgift är att samla in, bevara,

vetenskapligt bearbeta och publicera språkligt material om bl.a.

dialekter, ortnamn och folkminnen.

Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk har ett arkiv med samiskt

dokumentationsmaterial som har anknytning till fjällregionen. Arkivet ger

service åt besökare. Material ur museets bild-, klipp-, ljud- och

filmarkiv efterfrågas ofta av besökare.

Samiska arkivalier finns även inom många andra institutioner, exempelvis

en rad museer i landet.

Propositionen

Regeringen anser (prop. s. 14) att de nationella minoriteternas språk

och kultur bör värnas som en del av vårt gemensamma kulturarv. Regeringen

anser också att det är viktigt för det internationella samarbetet att

de nationella minoriteterna har en stark ställning. Mot denna bakgrund

avser regeringen att ge Riksarkivet i uppdrag att utveckla samarbetet

med andra institutioner och organisationer om frågor som rör dokument

på de nationella minoritetsspråken. Uppdraget ska genomföras i samverkan

med bl.a. berörda myndigheter och institutioner samt representanter för

de nationella minoriteterna.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr308 (s) föreslår att ett samiskt

centralarkiv ska inrättas i Jokkmokk med Ájttes arkiv som en naturlig

utgångspunkt. Enligt motionärerna är dokument om samernas historia

spridda på många olika håll. Den stora geografiska spridningen av materialet

gör det också svårt för samerna att studera sin egen historia. Därför

borde det finnas ett centralt samiskt arkiv. Det skulle kunna bidra

till att stärka den samiska kulturen.

I motion Kr9 har Folkpartiet uppmärksammat att Riksarkivet ska få i

uppdrag att utveckla samarbetet med andra institutioner och organisationer

om dokument på de nationella minoritetsspråken. Motionärerna anser att

uppdraget är angeläget men vill att det vidgas till att omfatta även

andra språk i Sverige än de nationella minoritetsspråken. Denna uppfattning

bör ges regeringen till känna (yrkande 4).

Ett liknande förslag framförs av Centerpartiet i motion Kr10, som anser

att uppdraget bör avse alla minoriteter i Sverige (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att säkra

att dokument på de nationella minoritetsspråken bevaras. Hanteringen av

de nationella minoriteternas arkivalier är ytterst en fråga om jämlikhet

och demokratiska rättigheter.

Med anledning av förslaget i motion 2002/03:Kr308 (s) att inrätta ett

samiskt centralarkiv i Jokkmokk konstaterar utskottet att arkivmaterial

som rör de samiska språken liksom de övriga minoritetsspråken finns

inom flera olika offentliga och enskilda arkiv liksom inom andra

institutioner. Utskottet anser inte att det är självklart att allt samiskt

material ska samlas på ett ställe. Däremot bör man eftersträva att i så

stor utsträckning som möjligt göra samiskt arkivmaterial liksom arkivalier

på de övriga nationella minoritetsspråken tillgängliga genom att de

blir digitalt registrerade och därmed lättare åtkomliga. En förutsättning

för att nå ett sådant mål är bl.a. att de olika institutionerna utvecklar

samarbetsformer när det gäller dokument på de nationella minoritetsspråken.

Det uppdrag som regeringen avser att ge Riksarkivet har som nämnts i

det föregående detta syfte. Utskottet hänvisar också i detta sammanhang

till det pågående ABM-samarbetet.

Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att - som föreslås

i motionerna Kr9 (fp) och Kr10 (c) - vidga Riksarkivets uppdrag till

att även omfatta arkivfrågor som gäller andra språkliga minoriteter i

Sverige. Det betyder inte att dessa grupper riskerar att glömmas bort.

Riksarkivet har nämligen bl.a. till uppgift att främja kulturell

mångfald. I årsredovisningen för 2004 uppger myndigheten att byrån för

enskilda arkiv sedan flera år bedriver uppsökande verksamhet gentemot

invandrare och deras organisationer. Som ett resultat av detta har flera

intressanta och för kulturarvets mångfald betydelsefulla arkiv förvärvats.

Vidare har Riksarkivet noterat ett ökat deltagande från dessa grupper

i den utbildningsverksamhet som bedrivs.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2002/03:Kr308

(s), Kr9 (fp) yrkande 4 och Kr10 (c) yrkande 3.

Det statliga arkivväsendet - arkivmyndigheternas organisation och

verksamhet

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet anser i likhet med regeringen att den nuvarande organisationen

av Riksarkivet och landsarkiven ska bibehållas.

Propositionen

Regeringen anser att den nuvarande organisationen av Riksarkivet och

landsarkiven ska bibehållas. Vidare anser regeringen att det inte ska

inrättas några nya landsarkiv. Riksarkivet bör tillsammans med landsarkiven

fortsätta sitt inre organisatoriska utvecklingsarbete, inklusive Svensk

arkivinformations (SVAR:s) verksamhet (s. 16).

Utskottets bedömning

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.

SVAR:s uppgifter och finansiering

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om SVAR:s uppgifter och finansiering avstyrks med hänvisning

till att tillfälliga över- och underskott kan uppkomma över åren i en

avgiftsfinansierad verksamhet och att det ankommer på Riksarkivet att

kontinuerligt följa verksamheten vid SVAR och årligen samråda med

Ekonomistyrningsverket om de avgifter som myndigheten tar ut eller avser

att ta ut.

Bakgrund

Svensk arkivinformation, SVAR, är en delvis avgiftsfinansierad enhet

inom Riksarkivet, som bl.a. har till uppgift att tillgängliggöra

arkivmaterial för forskning och undervisning. Detta sker genom mikrofilmning,

skanning, dataregistrering och distribution på olika medier. SVAR

distribuerar även Riksarkivets och landsarkivens böcker och publikationer.

SVAR riktar sig framför allt till allmänheten, i första hand släktforskarna.

Verksamheten finns i dag på fyra orter, nämligen Junsele, Näsåker,

Sollefteå och Ramsele och bygger till viss del på arbetsmarknadsprojekt.

Vid de olika arbetsplatserna sysselsätts för närvarande 79 personer,

varav 48 personer är anställda med lönebidrag.

SVAR mikrofilmar och digitaliserar efterfrågat material på beställning

och mot ersättning. Det görs också för att öka tillgången för forskningsbruk.

SVAR arbetar med att vidareutveckla webbportalen Digitala forskarsalen

med attraktiv och avgiftsbelagd information. SVAR:s uppdragsverksamhet

innebär att institutioner, myndigheter och företag får hjälp med att

överföra originalhandlingar till moderna medier.

Riksarkivet uppger i sin årsredovisning för 2004 att det är en entydig

tendens att mikrofilmning ersätts av digitalisering. Om arkivalier ska

göras tillgängliga med hjälp av ny teknik är de statliga arkiven beroende

av externa resurser i en eller annan form, exempelvis genom avgiftsbeläggning

eller i form av arbetsmarknadsstöd, såsom är fallet för SVAR (s.

30).

Vidare bör nämnas att arkivmyndigheternas behandling av folkbokföringsuppgifter

har undersökts av en statlig utredning. Den har i betänkandet

Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna (SOU 2004:106) bl.a. föreslagit

att arkivmyndigheterna ska få ta ut avgift för att lämna ut

folkbokföringsuppgifter på medium för automatiserad behandling.

Motionerna

Flera motioner rör SVAR:s uppgifter och finansiering.

I motion 2002/03:Kr351 (s) föreslås att en kraftig satsning ska göras

så att SVAR genom digitalisering kan tillgängliggöra äldre arkivmaterial

i stor skala och ge allmänheten tillgång till materialet via Internet.

Motion 2002/03:Kr348 (s) synes syfta till att Riksarkivets byrå SVAR i

Ramsele ska ges förutsättningar att rädda arkivhandlingar som är omistliga

för det nationella kulturarvet genom att använda digital teknik.

I motion 2002/03:Kr349 (s) föreslås att SVAR ska få ställning som en

nationell resurs inom Arkivverket med uppdrag att tillgängliggöra

arkivinformation med modern teknik. Yrkandet syftar även till att SVAR

ska få ett statligt fast anslag som inte är knutet till

lönebidragsanställningar.

Av två motioner, nämligen 2003/04:Kr369 (s) och 328 (s), framgår att

SVAR står inför stora förändringar de närmaste åren. Verksamheten ska

utvecklas från produktion och distribution av mikrokort/mikrofilm till

skanning och distribution av digitala bilder över Internet. SVAR har

mycket stora möjligheter att erbjuda nya arbetstillfällen inom den nya

tekniken under förutsättning att ekonomiska möjligheter erbjuds. Enligt

båda motionerna har SVAR ekonomiska svårigheter. Det är angeläget att

det tas ett helhetsgrepp om SVAR:s verksamhet så att en positiv och

stabil utveckling kan komma till stånd.

Även motionärerna bakom motion 2002/03:Kr369 (kd) tar upp frågan om

SVAR:s ekonomiska situation. Enligt motionärerna har SVAR tidigare fått

ekonomisk ersättning för kostnaden för forskarsalen. Denna ersättning

har nu upphört. Eftersom arkiven ska vara tillgängliga för allmänheten

har SVAR inte möjlighet att ta betalt av forskarna för att de utnyttjar

forskarsalen. Detta har medfört en besvärlig ekonomisk situation för

SVAR. Regeringen bör därför tillsammans med Riksarkivet ta ansvar för

att problemet löses (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Som nämnts i det föregående är SVAR till stor del avgiftsfinansierat.

Denna del av verksamheten bygger på intäkter från försäljning och

uthyrning av mikrokort samt från abonnemang på databaser. Därutöver

erhåller SVAR vissa medel från Riksarkivets ramanslag dels för den service

som SVAR tillhandahåller genom sin forskarsal, dels för att täcka

lönekostnader för anställda med lönebidrag.

Den avgiftsbelagda delen av SVAR:s verksamhet särredovisas fr.o.m. 2005,

vilket innebär en tydlig avgränsning i förhållande till Riksarkivets

övriga ekonomi. Verksamheten har gått med förlust under några år. För

2005 beräknas det ackumulerade underskottet uppgå till -4,7 miljoner

kronor enligt vad som anges i regleringsbrevet för Riksarkivet. Utskottet

konstaterar att tillfälliga över- och underskott kan uppkomma under

åren. Kravet på full kostnadstäckning för den avgiftsbelagda verksamheten

bör ses i ett längre tidsperspektiv. Utskottet noterar att Riksarkivet

i budgetunderlaget för 2006 räknar med att det ackumulerade underskottet

kommer att öka ytterligare för åren 2007 och 2008 men att det därefter

kommer att kunna reduceras genom en kombination av ökade intäkter och

sänkta kostnader.

Det ankommer på Riksarkivet att kontinuerligt följa verksamheten vid

SVAR och att årligen samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter

som myndigheten tar ut eller avser att ta ut.3Avgiftsförordningen

1992:191 7 §. Riksarkivet ska också återkommande redovisa till regeringen

hur verksamheten utvecklas ekonomiskt.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen för närvarande bereder förslagen

i betänkandet Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna (SOU

2004:106). Genomförs dessa kan de komma att påverka SVAR:s framtida

intäktsmöjligheter.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att det inte är motiverat

att riksdagen gör något uttalande om SVARS:s uppgifter och finansiering.

Motionerna 2002/03:Kr348 (s), 2002/03:Kr349 (s), 2002/03:Kr351 (s),

2002/03:Kr369 (kd) yrkande 7, 2003/04:Kr369 (s) och Kr328 (s) avstyrks.

Konkurrensfråga

Utskottets förslag i korthet

Ett motionsförslag som syftar till att Riksarkivet inte ska få lägga ut

kyrkoböcker på Internet och därmed konkurrera med ett privat företag

avstyrks. Utskottet påminner om att de statliga arkivens uppgift är att

tillgängliggöra och tillhandahålla material ur sina samlingar.

Jämför reservation 8 (m, fp).

Bakgrund

I Riksarkivets enhet Mediakonverteringscentrum, MKC, i Fränsta digitaliseras

folkbokföringsmaterial i original från 1895 till 1991.

SVAR i Ramsele digitaliserar i huvudsak material från mikrofilm, däribland

kyrkoböcker. Folkbokföringsmaterial som är äldre än 100 år får SVAR,

enligt beslut från Riksarkivet, lägga ut publikt i den s.k. Digitala

forskarsalen, där det blir tillgängligt för särskilda abonnenter mot

betalning.4SOU 2004:106 s. 57.

Ett privat företag, Genline AB, har som affärsidé att erbjuda släktforskning

via Internet. Genline har ett bildarkiv med bilder av kyrkoboksidor som

mikrofilmats och därefter skannats. Mikrofilmerna är nytillverkade filmer

kopierade från Riksarkivets arkivexemplar. När Genlines bildarkiv om

några år är fullt utbyggt med kyrkoböcker från samtliga församlingar i

Sveriges 24 län kommer det att innehålla mer än 34 miljoner sidor. Det

är originalsidorna ur kyrkoböckerna som fotograferats, indexerats för

släktforskning och digitaliserats för Internetanvändning.5Uppgifterna

har hämtats från Genline AB:s hemsida. Materialet sträcker sig fram

till 1860.

Enligt uppgift från SVAR förekommer viss överlappning av den digitalisering

som görs av Genline och SVAR.

Även andra intressenter, såsom några mindre företag och föreningar,

digitaliserar och saluför släktforskningsmaterial ur de statliga arkiven.

På en fråga från Lena Adelsohn Liljeroth (m) om statliga myndigheter

som konkurrerar ut privata företag hösten 2004 svarade statsrådet Marita

Ulvskog bl.a. följande.

I Riksarkivets och landsarkivens uppdrag ingår som viktiga delar att

bevara de arkivhandlingar som förvaras hos dem och att öka tillgängligheten

till handlingarna för bland andra forskare och allmänhet. För att

fullfölja detta uppdrag är det viktigt och riktigt att arkivmyndigheterna

använder de möjligheter som modern teknik medger. Det gäller inte minst

för att göra materialet lätt tillgängligt och därigenom minska slitaget

på originalhandlingarna.

Det är ännu inte klarlagt om arkivmyndigheterna kommer att lägga ut

folkbokföringsuppgifterna på Internet. För närvarande arbetar en särskild

utredare med att närmare se över de rättsliga förutsättningarna för

skanning av folkbokföringsuppgifter i förhållande till personuppgiftslagen.

Därefter är det i första hand en fråga för arkivmyndigheterna att inom

ramen för tillgängliga resurser och sitt uppdrag avgöra om materialet

ska göras tillgängligt på Internet.

Den av statsrådet Ulvskog åberopade utredningen har sedermera slutfört

sitt arbete och i betänkandet Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheter

(SOU 2004:106) redovisat sina förslag. Syftet med utredningens lagförslag

är att på ett för både forskning och integritet acceptabelt sätt reglera

hur de yngre folkbokföringsuppgifterna ska vara tillgängliga efter

teknikskiftet från mikrofilm till masskanning.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr7 (m) uppger att Riksarkivet planerar att

lägga ut kyrkoböcker på Internet, något som redan görs av ett privat

företag som säljer uppgifter från kyrkomaterialet till släktforskare.

Enligt motionärerna bör Riksarkivet ägna sig åt att bevara vårt kulturarv.

Statliga myndigheter bör emellertid inte konkurrera med privat verksamhet

(yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

En av Riksarkivets och landsarkivens grundläggande uppgifter är att

tillgängliggöra och tillhandahålla det material som förvaras i arkiven,

ett arbete som bör göras på ett effektivt och rationellt sätt. Den

digitala tekniken är ett viktigt hjälpmedel i detta hänseende. Enligt

utskottets mening är det positivt att inte bara arkivmyndigheterna utan

även andra intressenter tillgodoser forskarnas behov av arkivinformation.

Detta innebär emellertid inte att arkivmyndigheternas uppdrag att

tillgängliggöra och tillhandahålla arkivinformation bör ändras eller

inskränkas. Motion Kr7 (m) yrkande 4 bör därmed avslås av riksdagen.

Utökning av Riksarkivets tillsynsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om att Riksarkivet ska utöva tillsyn över bl.a. kommunernas

arkivverksamhet avstyrks. Inom ramen för Samrådsgruppen för kommunala

arkivfrågor har de statliga arkivmyndigheterna, Svenska Kommunförbundet

och Landstingsförbundet möjlighet att fördjupa sitt samarbete i olika

policyfrågor.

Bakgrund

Beträffande bestämmelserna för kommunala arkiv kan följande nämnas.

Av bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) framgår att kommunstyrelsen

och landstingsstyrelsen är arkivmyndigheter, om inte kommunfullmäktige

eller landstingsfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse

till arkivmyndighet (8 §). Kommunerna och landstingen styr själva sin

arkivverksamhet.

Enligt arkivförordningens 21 § ska Riksarkivet följa arkivutvecklingen

i kommunerna. Vidare ska Riksarkivet enligt sin instruktion (SFS 1995:679)

ge kommunerna allmänna råd i arkivfrågor (3 §).

Ett av verksamhetsmålen för Riksarkivet är att verka för ökad enhetlighet

och samordning mellan den statliga och den kommunala arkivhanteringen.

Ett samarbete mellan Riksarkivet, Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet pågår inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. Enligt

arbetsordningen för samrådsgruppen ska gruppen främja samverkan mellan

stat, kommuner och landsting inom arkivområdet, till gagn för utveckling

av de kommunala arkivfrågorna. Tonvikten ska ligga på de frågor som är

av gemensamt intresse för den offentliga sektorn. Till gruppens uppgifter

hör att utarbeta förslag till allmänna råd i kommunala arkivfrågor.

Beträffande arkiven vid universitet och högskolor kan följande nämnas.

Enligt sin instruktion (1995:679) har Riksarkivet det högsta överinseendet

över det offentliga arkivväsendet i landet, vilket betyder att Riksarkivet

ingriper på alla områden i de centrala statliga myndigheternas arkivvård

och verkar genom landsarkiven även på det lokala och regionala planet.

I instruktionen nämns särskilt att Riksarkivet är arkivmyndighet för

universitet och högskolor. Uppgiften som arkivmyndighet för de myndigheter

som lyder under Försvarsdepartementet fullgörs inom Riksarkivet av

Krigsarkivet.

Motionen

I motion 2002/03:Kr352 (s) föreslås att Riksarkivet ska bli nationell

tillsynsmyndighet över de kommunala och akademiska arkiven för att stärka

och stödja det regionala och lokala arkivansvaret. Riksarkivet har en

lång erfarenhet av god arkivvård och stor kompetens som skulle vara av

stor nytta för de övriga offentliga arkiven.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning finns det stor sakkunskap inom den kommunala

arkivverksamheten. Varje kommun och landsting bör även i fortsättningen

ansvara för sin egen arkivvård. Inom ramen för Samrådsgruppen för

kommunala arkivfrågor har de statliga arkivmyndigheterna, Kommunförbundet

och Landstingsförbundet möjlighet att fördjupa sitt samarbete i olika

policyfrågor. Riksarkivet har i samråd med dessa förbund utfärdat

allmänna råd för olika typer av kommunala förvaltningar och verksamheter.

Utskottet kan inte se att det finns anledning att ändra gällande

bestämmelser beträffande de kommunala arkiven.

Vidare konstaterar utskottet att Riksarkivet har överinseende över

universitetens och högskolornas arkiv. Motionen är således tillgodosedd

i det avseendet.

Motion 2002/03:Kr352 (s) avstyrks därmed.

Avgifter för tillhandahållande och tillsyn

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet har inte något att erinra mot att principerna för avgiftsbeläggning

förenklas.

Propositionen

Regeringen avser att ge Riksarkivet i uppdrag att i samråd med

Ekonomistyrningsverket analysera och lämna förslag om avgiftsbeläggning av

tjänster och artiklar, dvs. varor som Riksarkivet och landsarkiven

tillhandahåller. Avsikten är inte att införa nya avgifter utan att

tydliggöra och förenkla principerna för avgiftsbeläggningen, därmed också

för tillämpningen av avgiftsbestämmelserna (s. 18).

Utskottets bedömning

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.

Avgifter vid leveranser av arkivmaterial

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet har inte något att erinra mot att Riksarkivet bemyndigas att

fastställa avgifter för bevarande, vård och tillhandahållande av

arkivhandlingar som levereras till de statliga arkivmyndigheterna.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör Riksarkivet bemyndigas att fastställa

avgifter för framtida bevarande, vård och tillhandahållande av

arkivhandlingar som levereras till Riksarkivet och landsarkiven (s. 19).

Utskottets bedömning

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.

Kompetensförsörjning vid arkivmyndigheterna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om kompetensförsörjning vid

arkivmyndigheterna med hänvisning bl.a. till den kunskapsstrategi som

Riksarkivet har utarbetat och nu bör fullfölja.

Jämför reservation 9 (fp, kd).

Bakgrund

Enligt regleringsbrevet ska Riksarkivet verka för en långsiktig och god

personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Riksarkivet och landsarkiven har satt upp särskilda mål för

kompetensförsörjningen.

Myndigheten har slagit fast att IT-kompetensen i organisationen bör

höjas för såväl breddanvändning som normering, tillsyn, bevarande och

digitalisering i tillgänglighetssyfte. En effektiv förvaltningsverksamhet

förutsätter relevant kunskap då det gäller IT-baserade arbetsverktyg,

skanning i forskarservicen, kvalitetsfrågor i registreringsarbete m.m.

Det är angeläget att utveckla dessa typer av generella kompetenser för

hela personalen.6Uppgifterna har hämtats från Riksarkivets årsredovisning

för 2004 s. 58.

Riksarkivet har utarbetat en kunskapsstrategi för perioden 2005-2008.

I strategidokumentet som överlämnades till regeringen i slutet av 2003

framhålls bl.a. att myndigheten har behov av personal med vetenskaplig

erfarenhet. Vidare sägs att ytterligare rekrytering på IT-området måste

ske redan på kort sikt för att möta de krav som den generella IT-utvecklingen

och särskilt nya leverans- och bevarandetekniker ställer. Fortbildningsbehoven

för arkivariepersonalen inbegriper särskilt IT-området med tonvikt på

tillsynen men också andra teknikorienterade uppgifter, arkivpedagogisk

verksamhet och beståndskunskap.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion Kr8 att riksdagen ska göra ett

tillkännagivande om vikten av att Riksarkivet och landsarkiven har en

välutbildad och kompetent personal. Även större myndigheter och kommuner

bör ha högskoleutbildade arkivarier (yrkande 1).

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr372 (fp) framhåller att den nya

tekniken gör att invånare som är intresserade av arkivmaterial, som t.

ex. gäller släktforskning, på ett helt nytt sätt själva kan arbeta med

materialet. Mot den bakgrunden bör regeringen se över personalsammansättningen,

vad gäller både antal och kompetens, inom de statliga myndigheter som

ansvarar för olika arkiv (yrkande 7).

Folkpartiet pekar i sin motion Kr9 på att arkivalier på mindre institutioner

ofta blir utsatta för slitage till följd av resursbrist och dålig kunskap

om hur arkivalierna bör behandlas. Regeringen bör därför utarbeta en

nationell plan för att bevara arkivalier och för utbildning i hur man

ska hantera och tillhandahålla sådana arkivalier (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är det självfallet angeläget att

arkivmyndigheterna kan upprätthålla en hög och adekvat kompetens hos personalen.

De genomgripande förändringarna på teknikområdet utgör en stor utmaning

för arkiven och för hela statsförvaltningen. Ett första steg för att nå

fram till en ändamålsenlig kompetensförsörjning är att identifiera de

behov som finns och som inte är tillgodosedda. Som nämnts ovan har

Riksarkivet redovisat sin kunskapsstrategi för regeringen. Det ankommer

på myndigheten att söka fullfölja strategin och kontinuerligt anpassa

den till nya behov som kan uppstå.

Här bör nämnas att arkivmyndigheterna bl.a. ägnar sig åt informations-

och utbildningsinsatser och konferensverksamhet för att höja kvaliteten

på arkivhanteringen hos de arkivbildande myndigheterna. För att höja

kvaliteten på arkivvården ger de ut handböcker och broschyrer. Även

enskilda arkivbildare får information och rådgivning genom särskilt

organiserade utbildnings- och informationsinsatser.

Det anförda visar att betydande insatser görs både internt inom

arkivmyndigheterna och externt gentemot andra arkivbildare för att upprätthålla

kompetensen. Något tillkännagivande från riksdagen med anledning av

motionsyrkandena är inte påkallat.

Motionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 7, 2004/05:Kr8 (kd) yrkande 1 och

2004/05:Kr9 (fp) yrkande 2 avstyrks därmed.

Unescokonventionen för skydd av det immateriella kulturarvet

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag som främst syftar till att regeringen ska låta utreda

förutsättningarna för att Sverige ska tillträda Unescokonventionen för

skydd av det immateriella kulturarvet avstyrks med hänvisning till att

ett sådant arbete redan pågår.

Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Unescos 32:a generalkonferens antog hösten 2003 en konvention för skydd

av det immateriella kulturarvet. För att konventionen ska börja gälla

krävs att 30 av Unescos medlemsstater undertecknar den. Hittills har

fem länder gjort det. I en nyligen publicerad skrift från Unescorådet

sägs bl.a. att det av konventionstexten framgår att det immateriella

kulturarvet ska ha överförts mellan generationer. Företeelser som är

unika för respektive stat ska prioriteras. I första hand ska kulturarv

som är hotade säkerställas.7Unescos konvention om skydd för det

immateriella kulturarvet, Unescorådets skriftserie 1 2005.

I samma skrift från Unescorådet sägs att de folkliga kulturarven sång,

musik, dans och berättande har en svag, nästan obefintlig infrastruktur.

Infrastrukturen behövs för dokumentation, forskning och tillgängliggörande.

Motionerna

I motion Kr362 framhåller Kristdemokraterna att Unescokonventionen kan

utgöra startskottet för en uppgradering av det immateriella kulturarvet.

Motionärerna föreslår att regeringen ska ge Kulturrådet i uppdrag att

utreda vad som krävs för att Sverige ska ratificera konventionen (yrkande

3).

Motionärerna bakom motion Kr340 (c) föreslår att regeringen skyndsamt

ska utreda förutsättningarna för att Sverige ska ratificera Unescokonventionen.

Ratificeringen bör kunna ske före utgången av 2004 (yrkande 1). Vidare

föreslås att en sådan utredning också ska redovisa åtgärder för att

utveckla en infrastruktur för traditionsbaserade kulturarv i form av

musik, dans, sång och berättande. Motionärerna föreslår också att

utredningen ska belysa de behov som finns för att Sverige ska kunna leva

upp till en framtida konvention om kulturell mångfald (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Frågan om Sverige ska tillträda Unescokonventionen för skydd av det

immateriella kulturarvet bereds inom Utbildnings- och kulturdepartementet.

Departementet har tillsammans med Kulturrådet, Riksarkivet och

Riksantikvarieämbetet börjat inventera Sveriges immateriella kulturarv för

att bilda sig en uppfattning om vilka nationella åtaganden som krävs

för att Sverige ska kunna tillträda konventionen. Det får förutsättas

att det påbörjade utredningsarbetet även inrymmer frågor av

infrastrukturkaraktär, som nämns i motion Kr340 (c). Utskottet har uppfattat

att begreppet avser vilka uppgifter och vilket ansvar som inom detta

område kan läggas på olika typer av institutioner, bl.a. inom arkiv-

och museisektorn, då det gäller det materiella kulturarvet.

Beträffande förslaget om en framtida Unescokonvention om kulturell

mångfald som tas upp i samma motion, Kr340 (c), kan följande nämnas.

Unescos generalsekreterare fick 2003 i uppdrag att utarbeta förslag

till en sådan konvention. Sverige har varit pådrivande för att den ska

komma till stånd. Inom Utbildnings- och kulturdepartementet pågår ett

arbete i detta avseende.

Utskottet avstyrker därför motionerna Kr362 (kd) yrkande 3 och Kr340

(c) yrkandena 1 och 2.

Lokalisering av migreringsprojekt

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om att lokalisera Statens ljud- och bildarkivs

migreringsprojekt till Norrland och Småland avstyrks av utskottet.

Jämför reservation 11 (c).

Bakgrund

I betänkandet Bevara ljud och bild för eftervärlden (SOU 2004:53)

behandlas bl.a. frågor om förutsättningarna för det långsiktiga bevarandet

av Statens ljud- och bildarkivs (SLBA) analoga samlingar och vad som

krävs för att föra över materialet till digitala medier, s.k. migrering.

I SLBA:s samlingar finns ca 4,5 miljoner timmar analogt material (uppgiften

är från maj 2004). Materialet består av ca 3 miljoner timmar ljudupptagningar

och ca 1,5 miljoner timmar upptagningar av rörliga bilder. I båda fallen

lagras materialet i olika format och system. Hittills har 25 000 timmar

migrerats till digitala format genom ett projekt som pågått under tio

år och sammanlagt krävt ca 17,5 manår. Enligt kommittén är det viktigt

att påbörja migrering snarast, eftersom materialet försämras snabbt.

Kommittén föreslår därför att ett migreringsprojekt ska startas för att

under en tioårsperiod migrera det insamlade materialet. Arbetet ska

enligt förslaget bedrivas under SLBA:s huvudmannaskap.

SLBA-kommitténs förslag och remissorganens synpunkter på förslagen

behandlas i regeringens forskningsproposition.8Prop. 2004/05:80 Forskning

för ett bättre liv s. 108. Regeringen föreslår att SLBA ska ges bättre

förutsättningar i syfte att bl.a. säkra samlingarna. För att bl.a. möta

den tekniska utvecklingen föreslår regeringen att SLBA ska tillföras 5

miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen en tillfällig resursförstärkning

om 10 miljoner kronor för vart och ett av åren 2006 och 2007 för att

migrera material från public service-företagen.

Lokaliseringsutredningen har tidigare i år lämnat förslag till regeringen

som rör migreringsprojektet. I rapporten Omlokalisering av statlig

verksamhet föreslår utredaren att - under förutsättning att regeringen

fattar beslut i enlighet med SLBA-utredningens förslag - migreringsprojektet

ska lokaliseras till Östersund. På sikt bör regeringen även ompröva den

nuvarande lokaliseringen av myndigheten med Östersund som förstahandsval.

Regeringen har - efter remissbehandling - nyligen presenterat sina

planer på omlokalisering av statlig verksamhet. Frågan om migreringsprojektet

har inte aktualiserats i det sammanhanget.

Motionerna

I fyra motioner lämnas förslag till lokalisering av det migreringsprojekt

som föreslagits av en statlig kommitté, den s.k. SLBA-utredningen.

I motionerna Kr220 (kd), Kr235 (fp) och Kr253 (c, m) föreslås att

migreringsprojketet ska lokaliseras till Norrlands inland. I motion Kr253

(c, m) nämns Sollefteå kommun som en lämplig plats för denna verksamhet.

Motionärerna bakom motion Kr313 (s) föreslår att projektet ska lokaliseras

till Västervik och Hultsfred i norra Kalmar län.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen kommer före sommaruppehållet att ta ställning till de förslag

som regeringen lagt fram i forskningspropositionen och som bl.a. avser

en förstärkning av SLBA:s resurser för att möta den tekniska utvecklingen

och för att migrera material från public service-företagen. Några förslag

beträffande lokaliseringen av migreringsprojektet finns inte i propositionen.

Propositionen bereds inom riksdagen av utbildningsutskottet.

Kulturutskottet anser inte att det är motiverat att riksdagen gör ett

tillkännagivande om lokaliseringen av SLBA:s migreringsprojekt. Motionerna

Kr220 (kd), Kr235 (fp), Kr253 (c, m) och Kr313 (s) avstyrks därmed.

Förslag om resursförstärkning av arkivområdet

Utskottets förslag i korthet

Motionsförslag om resursökningar till arkivområdet avstyrks av utskottet

med hänvisning till att dessa frågor får prövas av regeringen i kommande

budgetarbete.

Jämför reservationerna 12 (kd) och 13 (c).

Motionerna

I fyra motionsyrkanden framförs förslag om resursförstärkning inom

arkivområdet.

Kristdemokraterna påpekar i motion Kr8 att många av de regionala arkiven

har stora ekonomiska problem. Arbetet med att samla in och säkerställa

information och att göra den tillgänglig kräver större resurser än de

har till sitt förfogande. Partiet föreslår därför att riksdagen ska

tillkännage för regeringen att de regionala arkiven behöver en permanent

förstärkning (yrkande 4).

Centerpartiet ser allvarligt på hot om minskade anslag till filmarkivet

i Grängesberg. I motion Kr10 föreslår partiet därför att arkivet ska få

ökade anslag för t.ex. teknisk apparatur (yrkande 5). Likaledes bör

medel anvisas så att t.ex. Riksarkivet i Fränsta ska kunna behålla

beståndet av äldre teknisk apparatur (yrkande 6). I samma motion föreslås

också att regeringen ska vidta åtgärder för att stärka arkivområdet när

det gäller arbetstillfällen. Det är - menar partiet - viktigt att behålla

uppdragen hos dem som har kompetens på små orter där arkiv nu försvinner

(yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör inte göra något uttalande med anledning av Kristdemokraternas

och Centerpartiets förslag om resursförstärkningar till arkivsektorn.

Det ankommer på regeringen att i anslutning till budgetarbetet för 2006

väga olika angelägna behov mot varandra och därefter lämna förslag till

riksdagen.

Motionerna Kr8 (kd) yrkande 4 och Kr10 (c) yrkandena 1, 5 och 6 bör

avslås av riksdagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Svenska kyrkans arkiv, punkt 3 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och

Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om svenska kyrkans arkiv. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:Kr7 yrkande 1, 2004/05:Kr9 yrkande 3 och 2004/05:Kr10

yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill understryka att Svenska kyrkans arkiv är av nationellt intresse

även efter det att kyrkan skildes från staten. Vi menar att det är

angeläget att den nationella arkivpolitiken omfattar de kyrkliga arkiven.

Folkbokföringsmaterialet förs successivt över till landsarkiven, en

procedur som kommer att pågå under förhållandevis lång tid. Mot den

bakgrunden är det viktigt att de statliga arkiven etablerar ett samarbete

med Svenska kyrkan och att den kompetens som finns hos präster och

pastorsexpeditioner tas till vara. Vi föreslår därför att samarbetet

mellan Svenska kyrkan och de statliga arkiven ska stärkas.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna Kr7 (m) yrkande 1, Kr9 (fp) yrkande 3 och Kr10 (c) yrkande 2.

2. Handikappades tillgång till arkiven, punkt 4 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och

Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om handikappades tillgång till arkiven. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr7 yrkande 2, 2004/05:Kr9 yrkande

5 och 2004/05:Kr10 yrkande 4.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motionerna Kr7 (m), Kr9 (fp) och Kr10 (c)

anser vi att det är angeläget att personer med funktionshinder blir mer

delaktiga av den information som finns i arkiven än vad som nu är fallet.

Vi menar därför att Riksarkivet och landsarkiven ska få i uppdrag att

tillsammans med handikapporganisationerna kartlägga hur tillgängligheten

för funktionshindrade till landets arkiv kan förbättras.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna Kr7 (m) yrkande 2, Kr9 (fp) yrkande 5 och Kr10 (c) yrkande 4.

3. ABM-samverkan, punkt 6 (kd)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ABM-samverkan. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Kr8 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:Kr369 yrkande 1 och

2003/04:Kr387 yrkande 1.

Ställningstagande

På initiativ av Kristdemokraterna kom en första utredning till stånd om

samarbete mellan arkiv, museer och bibliotek, dvs. de s.k. ABM-institutionerna.

Partiet har under några år föreslagit att en ny ABM-utredning ska

tillsättas, eftersom dessa institutioner har ett särskilt ansvar för att

värna kulturarvet. I enlighet med vad som framförs i motion Kr8 (kd)

vill jag nu särskilt framhålla betydelsen av att samarbetet mellan

ABM-institutionerna förstärks. Därför behöver nu en nationell samordning

komma till stånd för att vidareutveckla samarbetet mellan institutionerna.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla

motion Kr8 (kd) yrkande 5 och avslå motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande

1 och 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 1.

4. Långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital information,

punkt 7 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och

Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om långsiktigt bevarande och tillhandahållande

av digital information. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr7

yrkande 3, 2004/05:Kr8 yrkande 3 och 2004/05:Kr9 yrkande 1, bifaller

delvis motion 2002/03:Kr353 och avslår motionerna 2002/03:Kr309 och

2004/05:Kr327.

Ställningstagande

Övergången till den digitala tekniken utgör en mycket stor utmaning på

kulturarvsområdet. Det papperslösa samhället har medfört att en helt ny

typ av material ska bevaras för framtiden. Det finns en risk att Sverige

kommer att förlora stora delar av detta digitala kulturarv. Därför är

det nu hög tid att utveckla system och rutiner för en arkivstrategi som

är anpassad till den digitala miljön. Vi anser därför att regeringen

tillsammans med framför allt Riksarkivet bör utarbeta en nationell

strategi och en långsiktig handlingsplan för att bevara digitalt material.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna Kr7 (m) yrkande 3, Kr8 (kd) yrkande 3, Kr9 (fp) yrkande 1.

Förslaget i motion 2002/03:Kr353 (s) tillgodoses i och med detta och

denna motion bör därför delvis bifallas. Motionerna 2002/03:Kr309 (s)

och Kr327 (s) bör däremot avslås av riksdagen.

5. Principerna för fördelning av statsbidrag till enskilda arkiv, punkt

9 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och

Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om principerna för fördelning av statsbidrag

till enskilda arkiv. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr9 yrkande

6.

Ställningstagande

Som framgår av motion Kr9 (fp) utgör de enskilda arkiven en viktig del

av kulturarvet. De får emellertid endast mycket blygsamma statliga bidrag.

Av de 10,3 miljoner kronor som anvisas i statsbudgeten för Riksarkivets

ramanslag och som fördelas av Nämnden för enskilda arkiv går nästan 5,

7 miljoner kronor till Arbetarrörelsens arkiv. Resterande 4,6 miljoner

kronor fördelas på övriga enskilda arkiv. Mot denna bakgrund anser vi

att principerna för fördelningen av statsbidragen ska ses över.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion

Kr9 (fp) yrkande 6.

6. Idrottsarkiv, punkt 10 (fp, kd)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om idrottsarkiv. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:Kr8 yrkande 2 och 2004/05:Kr365 yrkande 16 och avslår

motionerna 2002/03:Kr284 och 2002/03:Kr327.

Ställningstagande

Jag kan konstatera att en rad enskilda arkiv förstörs på grund av

okunnighet. Exempelvis har många idrottsföreningar arkiv av kulturhistoriskt

värde som riskerar att förstöras eftersom de ansvariga inte förstår

värdet av samlingarna. Jag anser att idrottens historia i högsta grad

är värd att bevara. Riksidrottsförbundet, specialförbunden och

distriktsorganisationerna bör enligt min mening uppmana klubbarna att se

till att handlingar inte förkommer. Vidare bör Riksarkivet få i uppdrag

att informera föreningar, folkrörelser, organisationer och enskilda om

arkivens betydelse och om möjligheterna att bevara arkivmaterial för

eftervärlden.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla

motionerna Kr8 (kd) yrkande 2 och Kr365 (fp) yrkande 16 samt avslå

motionerna 2002/03:Kr284 (s) och 2002/03:Kr327 (s).

7. De nationella minoritetsspråken och arkiven, punkt 11 (fp, c)

av Lennart Kollmats (fp), Hans Backman (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om de nationella minoritetsspråken och arkiven.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr9 yrkande 4 och

2004/05:Kr10 yrkande 3 och avslår motion 2002/03:Kr308.

Ställningstagande

Regeringsuppdraget till Riksarkivet att utveckla arbetsformerna för

samarbete med andra institutioner och organisationer om frågor som rör

dokument på de nationella minoritetsspråken är ytterst angeläget.

Emellertid anser vi att uppdraget ska vidgas så att det innefattar alla

språkliga minoriteter som finns i vårt land.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna Kr9 (fp) yrkande 4 och Kr10 (c) yrkande 3 samt avslå motion

2002/03:Kr308 (s).

8. Konkurrensfråga, punkt 13 (m, fp)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m),

Anna Lindgren (m) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om konkurrensfråga. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Kr7 yrkande 4.

Ställningstagande

Som framgår av motion Kr7 (m) planerar Riksarkivet att lägga ut kyrkoböcker

på Internet, något som redan görs av ett privat företag som säljer

uppgifter från kyrkomaterialet till släktforskare. Enligt vår uppfattning

bör Riksarkivet ägna sig åt att bevara vårt kulturarv, ett oerhört

viktigt uppdrag. Statliga myndigheter bör emellertid inte konkurrera med

privat verksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion

Kr7 (m) yrkande 4.

9. Kompetensförsörjning vid arkivmyndigheterna, punkt 15 (fp, kd)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kompetensförsörjning vid arkivmyndigheterna.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 7, 2004/05:Kr8

yrkande 1 och 2004/05:Kr9 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill understryka vikten av att Riksarkivet och landsarkiven har en

välutbildad och kompetent personal. Även större myndigheter och kommuner

bör ha välutbildade arkivarier. Vidare anser vi att regeringen bör se

över personalsammansättningen inom de statliga myndigheter som ansvarar

för olika arkiv både då det gäller antalet anställda och deras kompetens.

Då det gäller mindre institutioner vill vi peka på risken att arkivalier

slits på grund av bristande kunskaper om hur de bör behandlas. Regeringen

bör därför utarbeta en nationell plan för utbildning i hantering av

arkivalier.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla

motionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 7, Kr8 (kd) yrkande 1 och Kr9 (fp)

yrkande 2.

10. Unescokonventionen för skydd av det immateriella kulturarvet, punkt

16 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och

Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om Unescokonventionen för skydd av det immateriella

kulturarvet. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr340 yrkandena

1 och 2 samt bifaller delvis motion 2004/05:Kr362 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att det immateriella kulturarvet har stor betydelse och därför

bör få en framskjuten plats i det kulturpolitiska samtalet. I likhet

med vad som anförs i motion Kr362 (kd) menar vi att Unescokonventionen

för skydd av det immateriella kulturarvet kan utgöra startskottet för

en uppgradering av denna svårgripbara del av vårt kulturarv. Vi delar

uppfattningen hos motionärerna bakom motionerna Kr340 (c) och Kr362 (c)

att regeringen skyndsamt ska låta utreda förutsättningarna för att

Sverige ska kunna tillträda konventionen. Vidare anser vi att en sådan

utredning också ska innehålla en redovisning av de åtgärder som krävs

för att utveckla en infrastruktur för traditionsbaserade kulturarv i

form av musik, dans, sång och berättande.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion

Kr340 (c) yrkandena 1 och 2 samt delvis bifalla motion Kr362 (kd) yrkande

3.

11. Lokalisering av migreringsprojekt, punkt 17 (c)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lokalisering av migrationsprojekt. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr253 och avslår motionerna 2004/05:Kr220,

2004/05:Kr235 och 2004/05:Kr313.

Ställningstagande

Det migreringsprojekt som föreslogs i betänkandet Bevara ljud och bild

för eftervärlden (SOU 2004:53) innebär att de analoga samlingarna vid

Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) förs över (migreras) till digitalt

medium. Regeringen har nu i forskningspropositionen lämnat ett förslag

som har betydligt mindre omfattning än det som fanns i den s.k.

SLBA-utredningen. Jag anser i likhet med vad som anförs i motion Kr253 (c,

m) att projektet ska lokaliseras till Västernorrlands län. Ett lämpligt

ställe för verksamheten är Sollefteå kommun.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla

motion 2004/05:Kr253 (c, m) och avslå motionerna Kr220 (kd), Kr235 (fp)

och Kr313 (s).

12. Förslag om resursförstärkning av arkivområdet, punkt 18 (kd)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om förslag om resursförstärkning av arkivområdet.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr8 yrkande 4 och avslår motion

2004/05:Kr10 yrkandena 1, 5 och 6.

Ställningstagande

Som framgår av motion Kr8 (kd) har många av de regionala arkiven stora

ekonomiska problem. Arbetet med att samla in och säkerställa information

och att göra den tillgänglig kräver betydligt större resurser än de har

till sitt förfogande. Trots att besöken vid de regionala arkiven ökar

och att de blivit en allt viktigare resurs för både privat och offentlig

sektor har det statliga anslaget under flera år varit oförändrat. Det

är visserligen välkommet att ett treårigt nationellt uppdrag nu ska

inrättas på arkivområdet, vilket innebär att en miljon kronor kommer

att anvisas under tre år till ett av arkiven. Det är emellertid inte

tillräckligt. Därutöver krävs att regeringen i kommande budgetproposition

lämnar förslag till en permanent ökning av anslaget till regional

arkivverksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla

motion Kr8 (kd) yrkande 4 och avslå motion Kr10 (c) yrkandena 1, 5 och

6.

13. Förslag om resursförstärkning av arkivområdet, punkt 18 (c)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om förslag om resursförstärkning av arkivområdet.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr10 yrkandena 1, 5 och 6

samt avslår motion 2004/05:Kr8 yrkande 4.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Kr10 (c) anser jag att arkivområdet

i framtiden borde kunna generera nya arbetstillfällen. Det är då viktigt

att arkiv på små orter inte läggs ned utan att de kan fortleva och

upprätthålla sin kompetens. Sverige besitter mycket kompetens inom

arkivområdet. Regeringen bör därför se till att arkivområdet stärks

framöver när det gäller arbetsillfällen. Även filmarkivet i Grängesberg

bör få en resursförstärkning för att bl.a. kunna införskaffa teknisk

apparatur. Likaledes bör medel anvisas så att t.ex. Riksarkivet i Fränsta

ska kunna behålla beståndet av äldre teknisk apparatur.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla

motion Kr10 (c) yrkandena 1, 5 och 6 och avslå motion Kr8 (kd) yrkande

4.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:124 Arkivfrågor:

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

att inrätta ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom arkivområdet

(avsnitt 4).

Följdmotioner

2004/05:Kr7 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om samarbete med de kyrkliga arkiven.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tillgängligheten för funktionshindrade till landets

arkiv.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en nationell strategi och en långsiktig digitaliseringsplan

för bevarande av digitalt material.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att statliga myndigheter inte skall konkurrera med

privat verksamhet.

2004/05:Kr8 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om betydelsen av välutbildade arkivarier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Riksarkivet bör få i uppdrag att utöka sitt arbete

med att informera och utbilda folkrörelser och organisationer om arkivens

betydelse.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en nationell strategi och en långsiktig digitaliseringsplan

för bevarande av digitalt material.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om de regionala folkrörelsearkiven.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ökad nationell samordning av ABM-samarbetet.

2004/05:Kr9 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en handlingsplan för långsiktigt bevarande av digital

information.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en nationell plan för bevarande av arkivalier och för

utbildning i hantering och tillhandahållande av sådana arkivalier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om samarbete med de kyrkliga arkiven.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att vidga Riksarkivets uppdrag till att omfatta även

andra språkliga minoriteters arkiv än de nationella minoriteternas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett närmare samarbete med handikapporganisationerna

för att öka tillgängligheten till arkiven.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet att göra en översyn av principerna för fördelning

av statliga bidrag till enskilda arkiv.

2004/05:Kr10 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att stärka framtiden för arkivområdet när det gäller

arbetstillfällen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att samarbetet mellan Svenska kyrkan och övrig

arkivverksamhet bör stärkas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skrivningen om arkivering av minoritetsspråk bör

vidgas så att den innefattar alla minoriteter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett närmre samarbete med handikapporganisationerna

med tanke på tillgängligheten till arkiven.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökade anslag till filmarkivet i Grängesberg.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att resurser bör ges för behållandet av viss äldre

teknisk apparatur.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:Kr284 av Ola Rask och Cinnika Beiming (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för att säkra idrottens historiska arv.

2002/03:Kr285 av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (båda

s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om medborgarna och det gemensamma kulturarvet.

2002/03:Kr308 av Kristina Zakrisson och Ann-Kristine Johansson (båda

s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inrättande av ett samiskt centralarkiv i Jokkmokk.

2002/03:Kr309 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inrätta en enhet för forskning och utveckling knuten till

Riksarkivet.

2002/03:Kr327 av Jarl Lander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om föreningars skyldighet att upprätta en handlingsplan för hur

material skall arkiveras.

2002/03:Kr348 av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt

(båda s):

Riksdagen beslutar att det nationella uppdraget att vårda det nationella

skrivna kulturarvet tilldelas Riksarkivets byrå SVAR i Västernorrlands

län.

2002/03:Kr349 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om SVAR i Ramsele.

2002/03:Kr351 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om digitalisering av SVAR:s arkivmaterial.

2002/03:Kr352 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om regelverk och organisation för landets offentliga arkiv.

2002/03:Kr353 av Ann-Kristine Johansson och Kristina Zakrisson (båda

s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs i fråga om en långsiktig handlingsplan för bevarande och

tillgängliggörande i digital form av vårt kulturarv.

2002/03:Kr369 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ny ABM-utredning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om verksamheten vid SVAR.

2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av personalsammansättningen, både till

antal och kompetens, inom de statliga myndigheter som ansvarar för olika

arkiv.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändringsprogram för hur arkiven skall bli fullständiga då post går via e-post

och information datoriseras.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändringsprogram för hur arkiv skall bli fullständiga då post går via e-post

och information datoriseras.

2003/04:Kr369 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om SVAR - Riksarkivet.

2003/04:Kr387 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ny ABM-utredning.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Kr220 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att produktionen av digitaliserat ljud och bild förläggs till

Norrlands inland.

2004/05:Kr235 av Yvonne Ångström och Hans Backman (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förläggning av produktion av digitaliserat ljud och bild samt

arkivering av produkterna i Norrlands inland.

2004/05:Kr253 av Birgitta Sellén och Bertil Kjellberg (c, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att placera produktionen av digitaliserat ljud och bild till

Västernorrlands län.

2004/05:Kr313 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om etablering av migreringsverksamhet i Västervik och Hultsfred.

2004/05:Kr327 av Lennart Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om bevarande av digitalt material.

2004/05:Kr328 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om SVAR - Riksarkivet.

2004/05:Kr340 av Sven Bergström och Birgitta Sellén (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ratificering av Unescos konvention till skydd för det

immateriella kulturarvet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att främja traditionsbaserade kulturarv i form av

sång, musik och dans.

2004/05:Kr362 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Unescos konvention till skydd för det immateriella

kulturarvet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Arkivutredningen.

2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att vårda det idrottshistoriska arvet.