Bet. 2004/05:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

2004/05:KU1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop. 2004/05:1) såvitt

avser utgiftsområde 1 Rikets styrelse och 31 motionsyrkanden med anknytning

till utgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen Riksdagsförvaltningens

årsredovisning för verksamhetsåret 2003 (redog. 2003/04:RS2).

Utrikesutskottet har yttrat sig angående propositionen och motionerna

i de delar som rör utrikesförvaltningen (bilaga 2).

Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de av regeringen

respektive riksdagsstyrelsen föreslagna beloppen.

Representanterna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet förklarar i var sitt särskilt

yttrande att, eftersom dessa partiers förslag till ramar för utgiftsområdena

inte tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens första steg, de

inte deltar i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Till

betänkandet har fogats åtta reservationer.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger riksdagsförvaltningens

årsredovisning för verksamhetsåret 2003 till handlingarna.

1 Riksdagen 2004/05. 4 saml. KU1

Omtryck: S. 5 p 3-6 nytt samt Bilaga 3 S. 81.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Demokratipolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K323 yrkande 1 och 2004/05:K437

yrkande 2.

Reservation 1 (c)

2. Mål för politikområdet Demokrati

Riksdagen avslår motion 2004/05:K424 yrkande 1.

Reservation 2 (kd)

3. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Riksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

i enlighet med specifikationen i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkterna 2 och 6 samt avslår

motionerna 2004/05:K404 yrkande 1, 2004/05:K424 yrkandena 2 och 3,

2004/05:K437 yrkande 3, 2004/05:K438, 2004/05:K455 och 2004/05:U325

yrkandena 4 och 5.

4. Finansiering av EU-forskning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 90:7

Expertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för forskningsverksamhet

som innebär utgifter på högst 2 500 000 kronor under åren 2006-2008.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkt

1.

5. Investeringsplan för riksdagsförvaltningen

Riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan

för riksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 1 punkt 3.

6. Riksdagsförvaltningens lån i Riksgäldskontoret

Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2005 besluta om lån

i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet

intill ett belopp av 150 000 000 kronor samt för investeringar i

fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000

kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde

1 punkterna 4 och 5.

7. Taltidningar i DAISY-format

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K349 och 2004/05:So397 yrkande 10.

Reservation 3 (fp)

8. Avveckling av presstödet m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K227 yrkande 18 och 2004/05:K404

yrkandena 2 och 3.

Reservation 4 (m)

9. Ersättningssystem för radiotidningar

Riksdagen avslår motion 2004/05:K278.

10. Granskning av Kungliga hov- och slottsstaten

Riksdagen avslår motion 2004/05:K317 yrkande 1.

11. Demokratikonvent

Riksdagen avslår motion 2004/05:K437 yrkande 4.

Reservation 5 (c)

12. Samordningskansli inom Statsrådsberedningen

Riksdagen avslår motion 2004/05:So515 yrkande 2.

13. Enhet för främjande av övergång till demokrati

Riksdagen avslår motion 2004/05:U226 yrkande 8.

Reservation 6 (fp)

14. Utrikesförvaltningens organisation

Riksdagen avslår motion 2004/05:U325 yrkandena 2 och 6-8.

Reservation 7 (kd)

15. Ersättning till medföljande vid utlandstjänstgöring

Riksdagen avslår motion 2004/05:K441.

16. Sveriges representation utomlands

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U232 yrkande 4 och 2004/05:U305

yrkande 14.

17. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

Riksdagen lägger redogörelse 2003/04:RS2 till handlingarna.

18. Statsrådens inkomstgaranti

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K221 och 2004/05:K237 yrkande

5.

Reservation 8 (mp)

19. Användandet av statsflygplanen

Riksdagen avslår motion 2004/05:K207.

Stockholm den 16 november 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Kenth

Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Henrik S Järrel

(m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),

Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),

Gustav Fridolin (mp), Karin Åström (s) och Kenneth G Forslund (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2005 lämnar regeringen respektive riksdagsstyrelsen

förslag om anslag under utgiftsområde 1 för budgetåret 2005. Regeringen

föreslår därtill att riksdagen bemyndigar regeringen att för ramanslaget

90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för forskningsverksamhet.

Riksdagsstyrelsen föreslår därtill att riksdagen godkänner den föreslagna

investeringsplanen för riksdagsförvaltningen samt bemyndigar

riksdagsförvaltningen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar

i riksdagens verksamhet samt för investeringar i fastigheter och tekniska

anläggningar.

I betänkandet behandlar utskottet också 31 motionsyrkanden som väckts

under den allmänna motionstiden 2004.

Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig angående

förslagen i propositionen och motionerna i de delar som berör

utrikesförvaltningen.

I betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens årsredovisning

för verksamhetsåret 2003.

Utskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit en utfrågning

den 9 november 2004 där riksdagsdirektören Anders Forsberg, administrativa

direktören Per Bengtsson, kanslichefen Marianne Carlbom och ekonomichefen

Lena Uhlin lämnat information om riksdagsförvaltningens årsredovisning

för 2003 och om budgetförslaget för 2005.

Riksdagen kommer den 24 november 2004 att behandla finansutskottets

betänkande 2004/05:FiU1 vari behandlas propositionens förslag till

utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 1. Summan av de till utgiftsområdet

hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp som riksdagen sålunda

kommer att besluta. I sitt betänkande tillstyrker finansutskottet

propositionens förslag, enligt vilket utgifterna för utgiftsområde 1 skall

uppgå till sammanlagt 7 840 222 000 kr. Anslagen inom varje utgiftsområde

skall därtill fastställas genom ett särskilt riksdagsbeslut.

Konstitutionsutskottet lägger i detta betänkande fram förslag beträffande

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 under förutsättning att riksdagen

bifaller finansutskottets förslag till utgiftsram för

utgiftsområdet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen

att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen - som samtliga är

ramanslag - inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den

uppställning som redovisas i propositionen. Av uppställningen framgår

att anslagsbeloppen för utgiftsområdet år 2005 sammanlagt uppgår till

7 840 222 000 kr. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår i motioner ändringar av

vissa av anslagen inom utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive

motionernas förslag till anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2005

framgår av följande tabell.

Förslag till anslag inom utgiftsområde 1 för 2005

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Regeringens förslag (m) (fp) (kd) (c)

27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 6 317 -3 000

27:2 Presstöd 485 029 -275 000 -425 000

27:3 Stöd till radio- och kassettidningar 152 300

27:4 Radio- och TV-verket 11 709 -1 000 -9 000

27:5 Granskningsnämnden för radio och TV 9 702 -1 000

45:1 Sametinget 22 029

46:1 Allmänna val och demokrati 18 200

46:2 Justitiekanslern 18 311

46:3 Datainspektionen 31 117 -6 000

46:4 Svensk författningssamling 850

46:5 Valmyndigheten 13 712

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten 96 162

90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 725 298

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader 569 607 -10 000 -9 000

90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen 60 578

90:5 Regeringskansliet m.m. 5 436 198 -665 000 -200 000

-825 000 -880

000

90:6 Stöd till politiska partier 170 200 -50 000

90:7 Expertgruppen för EU-frågor 12 903 -6 000

Summa 7 840 222 -952 000 -702 000 -831 000 -880 000

Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati samt delar av

politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även

vissa anslag som inte tillhör ett politikområde.

Utskottets överväganden

Redovisning av mål och resultat inom utgiftsområdet

Tidigare behandling i utskottet

I samband med budgetberedningen hösten 2002 konstaterade utskottet att

riksdagen tidigare har uttalat att mål bör formuleras på ett sådant

sätt att de är möjliga att följa upp (bet. 2002/03:KU1). Vidare påpekades

att riksdagen har uttalat dels att resultatinformationen skall vara

relevant i förhållande till de uppsatta målen, dels att resultat och

utveckling bör redovisas i kvantitativa termer med hjälp av indikatorer

eller nyckeltal och i första hand avse effekter av verksamheter. Utskottet

uppmärksammade vidare att regeringen tidigare redovisat att arbetet med

att för varje politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier

skall fortsätta. Utskottet, som noterade att vissa mål som satts upp

inom politikområdena är svåra att mäta, utgick från att regeringen

fortsätter det arbete som har inletts. Utskottet pekade på att detta kan

ske exempelvis genom att tillse att det utvecklas relevanta resultatindikatorer

eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål och resultatens utveckling

över tid.

I samband med budgetberedningen hösten 2003 noterade utskottet med

tillfredsställelse det i propositionen redovisade arbetet inom

demokratiområdet som syftar till att möjliggöra en återkommande uppföljning

av målen inom vissa delar av politikområdet Demokrati (bet. 2003/04:KU1).

Samtidigt erinrades om vad utskottet tidigare anfört om vikten av att

detta arbete fortsätter även inom övriga delar av politikområdet.

Utskottet har tidigare även kommenterat indelning av statsbudgeten i

politikområden. I samband med budgetberedningarna hösten 2002 och hösten

2003 uttalade utskottet bl.a. att politikområden inte bör skära tvärs

över indelningen i utgiftsområden. Utskottet konstaterade att Mediepolitik

och Samepolitik är två av de politikområden som inte följer riksdagens

indelning av statsbudgeten i utgiftsområden. Utskottet framförde att en

sådan indelning gör det svårt att få en överblick över mål, insatser

och resultat för respektive utskotts beredningsområde. Enligt utskottets

mening vore det därför önskvärt om regeringen kunde vidta lämpliga

åtgärder för att underlätta riksdagens fortsatta bedömning av resultaten

inom dessa politikområden.

Propositionen

Som ett svar på de önskemål som riksdagen vid ett flertal tillfällen

har uttryckt har regeringen i budgetproposition för 2005 redovisat

inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet kring den ekonomiska

styrningen i staten (prop. 2004/05:1 avsnitt 11). I propositionen

beskriver regeringen hur redovisningen av resultat till riksdagen kan

utvecklas ytterligare för att tillgodose riksdagens önskemål.

Regeringen gör bedömningen att den resultatredovisning som årligen lämnas

till riksdagen i budgetpropositionen även fortsättningsvis bör utvecklas

i syfte att öka riksdagens möjligheter att bedöma statliga verksamheters

måluppfyllelse och att ställa resultaten i relation till kostnaderna.

Detta så att riksdagen ges ökade förutsättningar att bedöma de av

regeringen föreslagna anslagsnivåerna. Regeringen anför att uppställda

mål bör vara tydliga och uppföljningsbara, vilket ställer krav på

fortsatt utveckling av hur målen formuleras. Olika typer av resultatindikatorer

bör anges för att göra det möjligt att bedöma om verksamheten utvecklas

i rätt riktning. Målen i sig kan enligt regeringen inte alltid utgöra

utgångspunkt för riksdagspartiernas politiska prioriteringar och

diskussioner. De partipolitiska övervägandena kan däremot inriktas på vilka

slutsatser som redovisningen leder fram till och vilka åtgärder som

behöver vidtas. En utgångspunkt för en sådan diskussion bör kunna tas

i regeringens samlade bedömning av måluppfyllelsen på politikområdesnivå.

Vidare bör redovisade förslag till anslag tydligare kopplas till de

resultat som kommer fram i uppföljningsarbetet.

Vidare anser regeringen att riksdagens ställningstagande till och beslut

med anledning av regeringens budgetförslag även fortsättningsvis skall

ske i nuvarande anslagsstruktur (utgiftsområden och anslag), medan

resultat skulle följas upp i en verksamhetsstruktur (politikområden och

verksamhetsområden). Regeringen pekar dock på att det är svårt att i

budgetbehandlingen integrera de två olika strukturerna utgiftsområden

och politikområden. Regeringen framför också att indelningen av statlig

verksamhet i politikområden både skall fungera som grund för

resultatredovisningen till riksdagen och som grund för en ändamålsenlig styrning

och uppföljning av förvaltningen.

I sin beskrivning av hur resultatredovisningen till riksdagen kan

utvecklas ytterligare tar regeringen upp bl.a. följande när det gäller

inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet.

Resultat bör redovisas både för politikområden och för myndigheter och

beskrivs i ökad utsträckning med hjälp av resultatindikatorer.

Totala intäkter och kostnader bör redovisas per politikområde för att

ge en bättre grund för att bedöma resursåtgången inom ett politikområde.

Tydlig åtskillnad bör göras mellan resultatinformation och analys å ena

sidan och regeringens resultatbedömning och slutsatser å andra

sidan.

Årliga resultatindikatorer bör kompletteras med redovisning av mer

djupgående utredningar etc. i särskilda resultatskrivelser. Hur ofta

resultatskrivelser lämnas till riksdagen får diskuteras mellan berörda

utskott och departement.

Resultatredovisningen i budgetpropositionen bör delvis struktureras om,

bl.a. bör beskrivningen av politikens framtida inriktning komma att

avsluta redovisningen av ett politikområde i syfte att förtydliga hur

regeringens slutsatser av verksamheten påverkar den framtida inriktningen.

Föreslagna anslagsförändringar bör därmed kunna motiveras tydligare.

En

redogörelse för respektive myndighets bidrag till måluppfyllelsen inom

berört politikområde bör lämnas i syfte att göra kopplingen till

regeringens budgetförslag tydligare och för att underlätta respektive

utskotts möjligheter att relatera föreslagna anslag till berörd verksamhet

i de fall som ett politikområde ingår i flera utgiftsområden. Enligt

regeringen skulle de problem som finns i dag då det gäller utskott som

har att handha politikområden som inte till fullo faller inom utskottets

beredningsområde mildras om det för respektive myndighet redovisas såväl

finansiering som bidrag till måluppfyllelse på politikområdesnivå.

Regeringen avser att förändra redovisningen till riksdagen på detta sätt.

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen av budgetpropositionen har utskottet låtit göra en

genomgång av målens och resultatredovisningens utformning inom utskottets

utgiftsområde. Med anledning av vad som därvid framkommit vill utskottet

framhålla följande.

När det gäller resultatredovisningens struktur har utskottet tidigare

framhållit att resultatinformation skall vara relevant i förhållande

till uppsatta mål. I propositionen bedömer regeringen verksamhetens

resultat även i förhållande till andra mål än sådana som riksdagen har

beslutat om. Regeringens redovisning av resultatet av statens insatser

inom t.ex. demokratiområdet följer den indelning i verksamhetsområden

som regeringen har gjort och bedömningarna görs utifrån målen för

verksamhetsområdena och i viss utsträckning målen för myndigheterna. För

samepolitikens del utgår resultatbedömningen från den av regeringen

beslutade indelningen i verksamhetsgrenar. Vidare redovisar regeringen

i propositionen under rubriken Resultat även insatser som staten vidtar

och mer allmän information om tillståndet och utvecklingen inom de olika

politikområdena. En tydligare uppdelning av insatser, resultat och

omvärldsförändringar skulle underlätta för utskottet att göra en värdering

av det redovisade resultatet i förhållande till de mål som riksdagen

har beslutat om.

Utskottet har tidigare framhållit att målen bör vara uppföljningsbara.

I propositionen har också regeringen angett att mål bör vara tydliga

och uppföljningsbara. Samtidigt måste man ha förståelse för att mål på

politikområdesnivå ofta inte kan uttryckas i kvantitativa eller mätbara

termer eftersom de formuleras med utgångspunkt från att visa den politiska

viljeinriktningen. Utskottet har härvidlag tidigare pekat på möjligheten

att utveckla resultatindikatorer för att mäta måluppfyllelsen. I

propositionen redovisas för vissa delar av målen för demokratipolitiken

inte hur måluppfyllelsen kan mätas. Detta gäller särskilt målet om att

medborgarna skall ha bättre möjligheter att delta i och påverka den

politiska processen, men även målet om att medborgarnas möjligheter att

påverka den politiska processen skall bli mer jämlika. Vidare, för den

del av politikområdet som omfattas av de verksamheter som bedrivs genom

Justitiekanslern och Datainspektionen är kopplingen till de av riksdagen

beslutade målen otydlig. När det gäller målen för politikområdena

Mediepolitik och Samepolitik anger regeringen inte hur måluppfyllelsen

skall mätas, exempelvis genom resultatindikatorer.

I fråga om politikområdesindelningen har utskottet tidigare uttalat

att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden.

Anslagen som tillhör politikområdena Mediepolitik och Samepolitik ingår

dock i både konstitutionsutskottets och andra utskotts utgiftsområden.

I propositionen redogör regeringen för arbetet med att ytterligare

utveckla resultatredovisningen till riksdagen. Utskottet ser positivt på

utvecklingsarbetets inriktning. Enligt utskottets mening förbättras

förutsättningarna för uppföljningsbara mål och resultatredovisningens

struktur genom att resultat i budgetpropositionens utgiftsvolymer i

ökad utsträckning beskrivs med hjälp av resultatindikatorer och en

tydligare åtskillnad mellan resultatinformation och analys å ena sidan

och regeringens resultatbedömning och slutsatser å andra sidan. Arbetet

med att utveckla indikatorer för demokratiområdet, som regeringen har

redovisat tidigare, är i enlighet med vad utskottet tidigare uttalat

och borde utvidgas till övriga delar av politikområdet Demokrati samt

till politikområdena Mediepolitik och Samepolitik.

Vad gäller politikområdesindelningen kan det, i anslutning till vad som

anförs i propositionen, enligt utskottets mening övervägas om alla delar

av politikområdenas resultat som hänförs till anslag inom

konstitutionsutskottets

område borde redovisas i den del av budgetpropositionen som bereds av

konstitutionsutskottet. Det skulle enligt utskottets bedömning underlätta

beredningen av det uppnådda resultatet av statens insatser.

Demokrati

Politikområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om att

demokratipolitiken bör präglas av ett deltagardemokratiskt förhållningssätt

och en ambition att öka de direktdemokratiska inslagen. Vidare föreslår

utskottet att riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen bör

fördjupa målformuleringen för politikområdet Demokrati. Jämför

reservationerna 1 (c) och 2 (kd).

Propositionen

Politikområdet demokrati omfattar Valmyndighetens, Justitiekanslerns

och Datainspektionens verksamheter. Vidare ingår betalning av statens

kostnader för valsedlar och annat valmaterial samt ersättningar till

vissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband

med val. Ingår gör även tilldelningen av Svensk författningssamling

(SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek. För år 2004 ingår

i politikområdet även en demokratisatsning för att öka valdeltagandet

i Europaparlamentsvalet 2004 samt särskilda medel till riksdagspartierna

för att informera om Europaparlamentsvalet. För 2006 ingår en

demokratisatsning inför de allmänna valet 2006.

Enligt propositionen blir utgifterna för politikområdet totalt 82,2

miljoner kronor under 2005. Under 2006 och 2007 beräknas utgifterna

till 345,7 respektive 90,7 miljoner kronor. De stora skillnaderna i

utgiftsutvecklingen 2005-2007 beror på att det 2006 genomförs allmänna

val.

Målet för politikområdet är att folkstyrelsen skall värnas och fördjupas.

Vidare har riksdagen beslutat om följande långsiktiga mål för

demokratipolitiken (prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr.

2001/02:190):

Valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen

liksom i valet till Europaparlamentet. Ett första delmål var att

valdeltagandet skulle öka i de allmänna valen 2002.

En ökad andel av medborgarna skall inneha någon form av politiskt

förtroendeuppdrag. Ett första delmål är att antalet förtroendevalda i

kommuner och landsting skall öka med 10 000 till år 2010. Antalet

personer som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag

skall också öka.

Medborgarna skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka

den politiska processen. Andelen medborgare som deltar skall också öka.

Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall bli

mer jämlika än de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer

med utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen skall

öka.

Enligt budgetpropositionen delas politikområdet Demokrati in i

verksamhetsområdena Demokrati och deltagande samt Integritet, yttrandefrihet

och en rättssäker förvaltning. För det förstnämnda verksamhetsområdet

är målet att medborgarnas deltagande i de allmänna valen och i övriga

politiska processer skall öka. Vidare skall de allmänna valen och

folkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet.

För verksamhetsområdet Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker

förvaltning är målet att värna integriteten, yttrandefriheten samt

rättssäkerheten i den offentliga förvaltningen.

I propositionen redogör regeringen för ett flertal insatser inom

politikområdet. Regeringen anför att den i skrivelsen Demokratipolitik

(skr. 2003/04:110), som lämnades till riksdagen i mars 2004 och som

behandlats av konstitutionsutskottet (bet. 2003/04:KU19), redogjorde

för uppföljningen av de fyra långsiktiga målen. Vidare uppger regeringen

bl.a. att Göteborgs universitet har lämnat rapporten Indikatorer för

uppföljning av demokratiutvecklingen i Sverige (2003) till regeringen

med förslag på vilken statistik som bör produceras för att möjliggöra

en återkommande uppföljning av målen respektive vissa av de föreslagna

åtgärderna i propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80).

Enligt regeringen utgör rapporten ett viktigt underlag för regeringens

fortsatta arbete med att ta fram ett uppföljningssystem för den svenska

demokratins utveckling. Den övergripande resultatbedömningen som regeringen

gör för politikområdet är att flera av de statliga insatserna bidragit

till att folkstyrelsen värnats och fördjupats. Många insatser inom

politikområdet är enligt regeringen dock av sådan art att man knappast

kan förväntas se effekter i det korta perspektivet. Vidare menar regeringen

att måluppfyllelsen är starkt beroende av statliga insatser inom andra

politikområden samt av andra aktörer än statliga.

När det gäller verksamhetsrådet Demokrati och deltagande konstaterar

regeringen att valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2004 minskade om

man ser till hela landet, men att det finns kommuner där trenden var

den motsatta. Ännu finns det emellertid inga resultat som visar i vilken

utsträckning olika delar av befolkningen deltagit, varför det är svårt

att dra några mer omfattande slutsatser om hur valdeltagandet har

utvecklats och eventuella orsaker till detta. Regeringen gör även bedömningen

att Valmyndighetens insatser i samband med folkomröstningen om införande

av euron var väl genomförda. Målet om att de allmänna valen och

folkomröstningar skall genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet

bedöms ha uppfyllts. Någon sammanfattande bedömning avseende 2004 års

val är det enligt regeringen för tidigt att ge. Valmyndighetens slutliga

rapport om erfarenheterna av genomförandet av valet kommer att redovisas

för regeringen under hösten 2004.

När det gäller verksamhetsområdet Integritet, yttrandefrihet och en

rättssäker förvaltning anför regeringen att Justitiekanslern genom bl.

a. sin tillsynsverksamhet och bevakning på det tryck- och

yttrandefrihetsrättsliga området och Datainspektionen genom att bl.a. verka för

att människor skyddas mot att deras personliga integritet inte kränks

bidrar till att målen uppfylls.

I propositionen redovisar regeringen Riksrevisionens iakttagelser som

berör politikområdet. Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelser

för Justitiekanslern, Datainspektionen och Valmyndigheten. Samtliga

dessa revisionsberättelser har lämnats utan invändning.

Motionerna

I motion 2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att demokratipolitiken

bör präglas av ett deltagardemokratiskt förhållningssätt och en ambition

att öka de direktdemokratiska inslagen (yrkande 1). I motion 2004/05:K437

av Kerstin Lundgren m.fl. (c) framställs ett likadant yrkande (yrkande

2). Motionärerna anför att demokratins själva väsen handlar om medborgarnas

möjligheter att vara delaktiga i det allmänna och att Centerpartiet

eftersträvar demokrati byggd underifrån.

I motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att regeringens

mål för politikområdet Demokrati visserligen täcker en del av det

önskvärda i ett demokratimål. Motionärerna anser dock att formuleringen

är otillräcklig för att t.ex. peka på värdegrundens enorma betydelse

för demokratiutvecklingen. Regeringen bör fördjupa denna målformulering

och återkomma till riksdagen i frågan. Detta bör ges regeringen till

känna (yrkande 1). I motionen pekas bl.a. på att kristdemokratin bygger

på idén om alla människors lika värde och att deras värdighet inte får

kränkas. Den moderna demokratin är den bästa styrelseformen, eftersom

den utgår från denna värdegrund. Även beteendet medborgare emellan bör

präglas av denna värdegrund. Med majoritetsbeslut kan också en minoritet

förtryckas och fri- och rättigheter förtrampas. Enligt motionärerna

behöver därför alla samhällen en gemensam värdegrund. De anser vidare

att de värden, rättigheter och skyldigheter som inspirerats och förts

vidare av den kristna traditionen är oundgängliga som grund.

Tidigare behandling

Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2004 behandlade utskottet

en motion (kd) om en fördjupad målformulering för politikområdet Demokrati.

Utskottet framhöll därvid att det självfallet inte hade någon annan

uppfattning än den i motionen vad gäller det angelägna i att det i så

många sammanhang som möjligt förs samtal, diskussioner och debatter i

sådana frågor som tagits upp i motionen. Utskottet tog dock avstånd

från tankar på att i målbeskrivningen för politikområdet lägga fast en

för alla människor gemensam syn på de frågeställningar som förts fram

i motionen. Frågor av det aktuella slaget skall i stället, menade

utskottet, avhandlas i ett öppet meningsutbyte och under demokratiska

former. Motionen avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare beslutat om långsiktiga mål för demokratipolitiken.

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening inte nödvändigt med

något uttalande från riksdagen i enlighet med vad som efterfrågas i

motionerna 2004/05:K323 (c) yrkande 1 och 2004/05:K437 (c) yrkande 2.

Motionerna avstyrks således.

När det gäller frågan om fördjupad målformulering för politikområdet

Demokrati vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och

avstyrker motion 2004/05:K424 (kd) yrkande 1.

Allmänna val och demokrati

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 46:1 Allmänna val och demokrati på 18 200 000

kr.

Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar och annat valmaterial

samt ersättningar till vissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna

för biträde i samband med val. Vidare ingår Vetenskapsrådets satsning

på mångvetenskaplig demokratiforskning. Anslagsbelastningen beror till

största delen på vilka val som hålls under året.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 46:1 Allmänna val och demokrati

för 2005 skall uppgå till 18 200 000 kr. Det är 216 800 000 kr mindre

jämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.

Vid beräkningen av anslaget har 200 000 kr tillförts från anslaget 45:1

Sametinget. Överföringen avser kostnader för Valmyndigheten och

Länsstyrelsen i Norrbottens län i samband med sametingsvalen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Justitiekanslern

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 46:2 Justitiekanslern på 18 311 000 kr.

Justitiekanslern är regeringens högste ombudsman. Justitiekanslerns

främsta uppgifter är att utöva tillsyn över den offentliga förvaltningen,

att bevaka statens rätt i rättegångar, att svara för statens skadereglering,

att vara regeringens juridiske rådgivare samt att vara åklagare i mål

rörande tryck- och yttrandefrihetsbrott. Justitiekanslern utövar också

tillsyn över advokatväsendet och har vissa uppgifter enligt lagen

(1998:150) om allmän kameraövervakning. Dessutom företräder Justitiekanslern

svenska staten i den Internationella oljeskadefonden.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 46:2 Justitiekanslern för 2005

fastställs till 18 311 000 kr. Det är en ökning med 137 000 kr jämfört

med vad som anvisats för innevarande år.

Förändringen är en följd av pris- och löneomräkning. För uppdraget att

representera Sverige i den internationella oljeskadefonden får

Justitiekanslern ersättning efter rekvisition med 150 000 kr per år.

Enligt propositionen är Justitiekanslerns övergripande mål att värna

integriteten, yttrandefriheten och rättssäkerheten i den offentliga

verksamheten. I sin tillsynsverksamhet skall Justitiekanslern bidra

till en fortsatt hög kvalitet inom den offentliga verksamheten, inom

sin skaderegleringsverksamhet skall den se till att den enskilde kommer

till sin rätt utan att det allmännas intresse sätts åt sidan samt på

tryckfrihetens och yttrandefrihetens områden skall den bidra till en

effektiv och rättssäker rättstillämpning och lagföring.

Totalt sett har antalet inkomna ärenden hos Justitiekanslern ökat med

11 % mellan 2002 och 2003. Ökningen hänför sig framför allt till ärenden

om allmän kameraövervakning. Den dominerande ärendegruppen var

skadeståndsärenden, som utgjorde knappt hälften av de inkomna ärendena.

Ärendebalanserna har under året minskat med cirka 8 %.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att Justitiekanslern har visat

ett bra resultat under 2003.

I propositionen aviserar regeringen att den under hösten i en proposition

till riksdagen kommer att föreslå att Justitiekanslern skall ta över

den rätt som Domstolsverket har när det gäller att, för statens räkning,

överklaga beslut om rättshjälp och ersättning till rättsliga biträden

(den s.k. talerätten).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Datainspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 46:3 Datainspektionen på 31 117 000 kr. Vidare

föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion där det yrkas att

anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Datainspektionen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka

för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks

genom behandling av personuppgifter och för att god sed iakttas i

kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 46:3 Datainspektionen för 2005

fastställs till 31 117 000 kr. Jämfört med anvisade medel för 2004 är

det en ökning med 41 000 kr.

Till grund för ökningen ligger pris- och löneomräkning av anslaget.

I propositionen anges att Datainspektionens verksamhet var indelad i

verksamhetsgrenarna tillsyn över behandlingen av personuppgifter (datalagen

och personuppgiftslagen), tillsyn och tillståndsgivning inom kreditupplysnings-

och inkassoverksamheten (kreditupplysnings- och inkassolagen) samt

tillsyn över personregister inom polis- och tullsamarbetet (Europol-,

Schengen- och CIS-konventionerna).

Enligt regeringen har Datainspektionen redovisat resultaten i enlighet

med de återrapporteringskrav som angetts. Någon grund för att konstatera

att angivna mål inte skulle ha uppnåtts föreligger inte. Vidare anförs

att mål och återrapporteringskrav utvecklas successivt så att ökad

tonvikt läggs vid analyser och bedömningar av de samlade effekterna av

verksamheten. De nuvarande allmänna målen behöver kompletteras med

uppföljningsbara produktionsmål som tydligare anger vilka insatser som

bör prioriteras under det aktuella budgetåret.

Vidare anför regeringen i propositionen att den i regleringsbrev för

2003 har uppdragit åt Datainspektionen att utarbeta en samlad strategi

för sin tillsyns- och informationsverksamhet och utforma ett ändamålsenligt

system för verksamhetsplanering och uppföljning. Inspektionen skulle

särskilt överväga hur arbetet med omvärldsanalyser, utveckling av

tillsynsmetoderna och kompetensförsörjningen kan förstärkas. En redovisning

av genomförda åtgärder har lämnats i årsredovisningen för 2003. Enligt

redovisningen har inspektionen utarbetat ett system för verksamhetsplanering

och uppföljning, som bl.a. innebär att en strategi skall tas fram och

beslutas för ett år i taget. I propositionen anför regeringen att den

ser det som angeläget att Datainspektionen fullföljer det arbete som

inletts med att utveckla en samlad verksamhetsstrategi och ändamålsenliga

system för verksamhetsplanering och uppföljning för att därigenom ge

ett bättre underlag såväl för regeringens styrning som för myndighetens

ledning.

I propositionen nämner regeringen även att Datainspektionen i enlighet

med regeringens uppdrag i regleringsbrev för 2003 har utrett och lämnat

förslag till utformningen av ett avgiftssystem för inspektionens

tillståndsgivning och tillsyn inom kreditupplysnings- och inkassoverksamheten.

Enligt Datainspektionen är det svårt att särskilja den tillsyn som

sker enligt inkasso- och kreditupplysningslagen från den som sker enligt

personuppgiftslagen, eftersom den görs vid de berörda företagen vid

samma tillfällen. Vidare skulle ett avgiftssystem innebära att inspektionen

skulle behöva bygga upp en ny avgiftsadministration, vars kostnader

inte närmare beräknats i utredningen. Mot denna bakgrund finner regeringen

att övervägande skäl talar för att inte införa någon avgiftsfinansiering

av den aktuella verksamheten.

Motionen

I motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) påpekas att målen

för Datainspektionen bör tydliggöras. Det är enligt motionärerna osäkert

om myndigheten bedriver en ändamålsenlig verksamhet. I avvaktan på ett

tydliggörande av målen föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr

i förhållande till regeringens förslag (yrkande 3 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 46:3 Datainspektionen för 2005 skall uppgå till

31 117 000 kr och avstyrker motion 2004/05:K424 (kd) yrkande 3 i denna

del, enligt vilken anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp.

Svensk författningssamling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 46:4 Svensk författningssamling på 850 000 kr.

Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk

författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek

som regleras i 7 § författningssamlingsförordningen (1976:725), den s.

k. frilistan.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 46:4 Svensk författningssamling

för 2005 fastställs till 850 000 kr. Anslaget är därmed oförändrat

jämfört med innevarande år.

Avtalet för tryckning, försäljning och distribution av SFS löper ut den

1 januari 2005 och för närvarande pågår enligt regeringen upphandling

av denna tjänst. Kostnaderna bedöms ligga på ungefär samma nivå som

tidigare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Valmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 46:5 Valmyndigheten på 13 712 000 kr.

Under anslaget anvisas medel för Valmyndighetens arbetsuppgifter som

central förvaltningsmyndighet för frågor om val och

folkomröstningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 46:5 Valmyndigheten för 2005 skall

uppgå till 13 712 000 kr. Det är en ökning med 142 000 kr jämfört med

innevarande år.

Ökningen är en förändring till följd av pris- och löneomräkning. I det

föregående har redovisats regeringens bedömning av Valmyndighetens

insatser i samband med folkomröstningen om införande av euron.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Mediepolitik

Politikområdet

Politikområdet mediepolitik omfattar dagspress, radio och television

samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna.

Till området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och

TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå samt

Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB. Politikområdet är delat mellan utgiftsområdena 1 Rikets styrelse

och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Under utgiftsområde 1

finns budgetförslaget för anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden,

Presstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio- och TV-verket

samt Granskningsnämnden för radio och TV.

En mer utförlig beskrivning och analys av politikområdet återfinns i

den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 17 och som

bereds av kulturutskottet. Där anges att riksdagen har beslutat om målet

för mediepolitiken (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1,

rskr. 2000/01:59). Målet är att stödja yttrandefrihet, mångfald,

massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag

i massmedierna.

När det gäller resultaten av statens insatser redovisar regeringen bl.

a. att den har gett Granskningsnämnden för radio och TV i uppdrag att

följa och utvärdera mångfalden i SVT:s nyhetsutbud. Nämnden lämnade sin

slutrapport med anledning av uppdraget den 22 juni 2004. En tidigare

delrapport visade att nyhetsmångfalden minskade mellan 1998 och 2001.

Slutrapporten, som innehåller en analys av situationen 2003, visar att

nyhetsprogrammen återigen har blivit mer olika. Regeringen har överlämnat

rapporten till Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst.

Regeringen nämner också att flera aktörer arbetar aktivt med att ta

fram värdefull information om utvecklingen inom medieområdet. Det gäller

bl.a. Radio- och TV-verket som följer utvecklingen inom medierna och

publicerar statistik m.m. och Granskningsnämnden för radio och TV som

publicerar utbudsstudier.

Riksrevisionen har enligt propositionen inte haft några invändningar i

revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom politikområdet.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

på 6 317 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion

där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp. Utskottet

föreslår även att riksdagen avslår två motioner om att Taltidningsnämnden

skall medverka till att taltidningar har ett visst format. Jämför

reservation 3 (fp).

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet

till dagspressen. Taltidningsnämndens uppgift är att fördela det statliga

stödet till radio- och kassettidningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden för 2005 skall uppgå till 6 317 000 kr. Det är en ökning

med 83 000 kr jämfört med innevarande budgetår.

Ökningen är en följd av pris- och löneomräkning.

I propositionen under utgiftsområde 17 uppger regeringen att speciella

radiotidningsmottagare fördelas genom Taltidningsnämndens försorg och

att nämnden, på uppdrag av regeringen, har kartlagt teknikutvecklingen

på området (avsnitt 5.4). Vidare uppges att Luleå tekniska universitet

på uppdrag av Taltidningsnämnden har genomfört ett forskningsprojekt

kring en ny typ av radiotidningsmottagare. Projektet slutredovisades

till nämnden i januari 2004. För att säkerställa fortsatt utgivning av

radiotidningar behöver, enligt propositionen, samtliga radiotidningsmottagare

bytas ut. Taltidningsnämnden gör bedömningen att en successiv anskaffning

av nya mottagare behöver ske under perioden 2005-2006. Mot denna bakgrund

föreslår regeringen i propositionen att anslaget för radio- och

kassettidningar under 2005 tillförs 25 000 000 kr (se nedan).

Motionerna

I motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del

en minskning av anslaget till Presstödsnämnden med 3 000 000 kr för

2005. Minskningen motiveras med att presstödet reduceras kraftigt (se

nedan).

I motion 2004/05:K349 av Kaj Nordquist (s) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att formatet DAISY är den teknik

som skall användas vid inläsning av dagstidningar. Motionären anför att

dagstidningar distribueras till talboksberättigade prenumeranter på två

olika sätt och att det krävs olika former av specialutrustning för att

kunna ta emot en tidning och läsa den. Inom gruppen synskadade har

understrukits att man inte vill ha olika apparater i sin bostad för att

kunna läsa olika slag av text. Motionären anser att det är synnerligen

angeläget att Taltidningsnämnden medverkar till att samma system kan

användas för läsning av talböcker som för läsning av dagstidningar. Det

format som härvidlag förordas av synskadade är enligt motionären DAISY.

I motion 2004/05:So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

Taltidningsnämnden (yrkande 10). Enligt motionärerna kan dagstidningar

distribueras till synskadade på två olika sätt. Motionärerna anför att

det är viktigt för synskadade att slippa ha olika apparater i sin bostad

för att kunna läsa olika slag av text och att Taltidningsnämnden bör

medverka till att samma system kan användas.

Bakgrund

Det finns tre typer av taltidningar: radio-, kassett- och RATS-tidningar

(radiosända talsyntestidningar). Radiotidningen sänds via radions P1-nät

och tas emot med speciella mottagare som tillhandahålls kostnadsfritt

genom Taltidningsnämndens försorg. Även dator för RATS-tidningar

tillhandahålls kostnadsfritt genom Taltidningsnämndens försorg.

Kassettbandspelare

anskaffas av brukaren på egen hand eller tillhandahålls som hjälpmedel

enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vid utgången av budgetåret 2002 gavs

sammanlagt 89 dagstidningar ut som taltidningar, varav 68 var radiotidningar,

12 var kassettidningar och 13 var RATS-tidningar. Tre tidningar kom ut

som både radiotidning och RATS-tidning. En tidning kom ut som både radio-

och kassettidning. Av dem som abonnerar på taltidningar abonnerar nästan

90 % på radiotidningar, drygt 5 % på kassettidningar och drygt 5 % på

RATS-tidningar (SOU 2004:83 s. 294 f.).

Det stora flertalet abonnenter har således radiotidningar. I

budgetpropositionen under utgiftsområde 17 anför regeringen att de nuvarande

radiotidningsmottagarna är uttjänta och behöver bytas ut. Bristen på

radiotidningsmottagare beskrivs som akut och som redovisats ovan har

flera åtgärder vidtagits, bl.a. har nya radiotidningsmottagare utvecklats.

DAISY (digitalt audiobaserat informationssystem) är ett standardiserat

sätt att lagra information på en cd-rom som gör att man både kan läsa

den på datorn och lyssna på den i en speciell DAISY-spelare.

Utskottets kansli har varit i kontakt med Taltidningsnämndens kansli,

som därvid uppgett följande. Radiotaltidningar sänds via det analoga

P1-nätet medan DAISY är ett digitalt system. Taltidningar i DAISY-format

skulle kunna sändas via t.ex. bredband. I grunden handlar dock inte

frågan om taltidningar i DAISY-format om sändningsmetoden, utan om vilken

typ av data som överförs via sändningsmetoden. För att få DAISY-funktioner

måste hela produktionsledet utgå ifrån att det är själva datafilerna

som skall överföras, inte innehållet i ljudfilen. När en datafil i

DAISY-format överförs så sparas den på någon typ av hårddisk och kan

sedan läsas som en taltidning i DAISY-format. För detta krävs att

användaren har en DAISY-spelare eller en hemdator med ett särskilt program.

De radiotidningsmottagare som nu tas fram kan modifieras med mjukvara

som ger dem DAISY-funktioner. Målsättningen med mottagarna är dock i

första hand att hålla i gång nuvarande radiotidningssystem, dvs. de

skall kunna användas tillsammans med de gamla mottagarna och i nuvarande

analoga radionät. En övergång till taltidningar i DAISY-format förutsätter

ett skifte av såväl sättet att producera taltidningarna som teknikerna

för att sända, ta emot och lyssna på dem. Således skulle bl.a. alla

gamla radiotidningsmottagare som alltjämt fungerar behöva bytas ut.

Vidare skulle radiotidningsabonnenter som inte är vana vid den teknik

som krävs för att läsa datafiler i DAISY-format behöva lära sig att

använda den nya tekniken. Med de nya radiotidningsmottagarna behövs

inte detta. Samtidigt kommer det att, som framgått ovan, i framtiden

vara möjligt att om så anses önskvärt anpassa de nya mottagarna till

att kunna läsa DAISY-format.

Utskottets ställningstagande

Vad gäller medelsanvisningen delar utskottet regeringens bedömning och

tillstyrker regeringens förslag att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden för 2005 skall uppgå till 6 317 000 kr. Därmed

avstyrker utskottet motion 2004/05:K455 (fp) i denna del.

I frågan om sändningar av radiotidningar i DAISY-format vill utskottet

framhålla vikten av att ny teknik som underlättar hanteringen och

förbättrar möjligheterna för synskadade tas till vara. Samtidigt måste

hänsyn tas till att alla grupper ännu inte använder den nya tekniken

och att förutsättningarna för att ta den till sig varierar. Vilken teknik

som skall användas är således beroende av en avvägning mellan olika

intressen. Utskottet förutsätter att regeringens och Taltidningsnämndens

arbete bedrivs i medvetenhet om detta. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motionerna 2004/05:K349 (s) och 2004/05:So397 (fp) yrkande 10.

Presstöd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 27:2 Presstöd på 485 029 000 kr. Vidare föreslår

utskottet att riksdagen avslår två motioner där det föreslås att anslaget

skall uppgå till lägre belopp. Utskottet föreslår även att riksdagen

avslår en motion om införande av ett exemplarstöd för postdistribuerade

tidningar med 2 kr per distribuerat exemplar samt en motion om att

presstödet i framtiden skall avvecklas. Jämför reservation 4 (m).

Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet med bestämmelserna

i presstödsförordningen (1990:524), förordningen (2001:898) om särskilt

distributionsstöd och förordningen (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd.

Presstöd enligt presstödsförordningen lämnas i form av driftsstöd och

distributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av antalet

stödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars

upplagor.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 27:2 Presstöd för 2005 fastställs

till 485 029 000 kr. Jämfört med innevarande budgetår är det en minskning

med 24 000 000 kr.

Från 2003 har anslaget tillfälligt minskats med 1 000 000 kr. Regeringen

föreslår att dessa medel återförs till anslaget från 2005. Regeringen

föreslår också att 25 000 000 kr överförs till anslaget 27:3 Stöd till

radio- och kassettidningar under 2005 för finansiering av nya

radiotidningsmottagare.

Presstödet till dagstidningar ges i form av driftsstöd och distributionsstöd.

I propositionen under utgiftsområde 17 redovisar regeringen att 71

tidningar beviljades driftsstöd under 2003, vilket är lika många som

under 2002. Totalt lämnades driftsstöd med 412 600 000 kr och

distributionsstöd med 73 800 000 kr. Vad gäller det särskilda stödet för

utdelning av dagstidningar på lördagar, som infördes den 1 januari 2002

mot bakgrund av att tidningsföretagens kostnader för utdelning av

dagstidningar på lördagar i framför allt glesbygds- och landsbygdsområden

ökat kraftigt (prop. 2001/02:1 utg.omr. 1, bet. 2001/02:KU1, rskr.

2001/02:55), uppger regeringen att Presstödsnämnden haft i uppdrag att

utvärdera stödet. I den slutredovisning som lämnades i juni 2004 drar

nämnden bl.a. slutsatsen att det även fortsättningsvis torde behövas

någon form av stimulansåtgärd för att bibehålla utdelning av dagstidningar

på lördagar.

Samtidigt med det särskilda distributionsstödet infördes ett tillfälligt

treårigt utvecklingsstöd med syftet att möjliggöra investeringar inom

den driftsstödsberättigade dagspressen för att dessa tidningar långsiktigt

skulle kunna behålla sin ställning på marknaden. Regeringen uppger att

Presstödsnämnden i juni 2004 lämnade en första redovisning av effekterna

av det tillfälliga utvecklingsstödet. Nämnden drar bl.a. slutsatsen att

utvecklingsstödet har möjliggjort tekniska investeringar för ekonomiskt

svaga tidningar och att stödet varit ändamålsenligt utformat. En slutlig

redovisning skall lämnas senast den 1 juni 2005.

Regeringen gör i propositionen bedömningen att de satsningar som vidtagits

inom ramen för presstödet haft stor betydelse för att bevara mångfalden

på dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar. Vad

gäller det särskilda distributionsstödet under 2005 anför regeringen i

budgetpropositionen att den, i syfte att bidra till att säkerställa

fortsatt utdelning av dagstidningar på lördagar, avser att förlänga

stödet och att det får uppgå till högst 10 000 000 kr.

Motionerna

I motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås en avveckling

av presstödet i två etapper med en inledande minskning om 275 000 000

kr 2005 (yrkande 1 i denna del). Enligt motionärerna visar hittillsvarande

erfarenhet av presstödet att det till stor del använts för att täcka

tidningarnas löpande utgifter i stället för att främja nödvändiga

rationaliseringar samt att tidningarna anpassat sig och blivit permanent

beroende av presstödet. Motionärerna menar vidare att konkurrensvillkoren

gentemot tidningar utan presstöd snedvrids. Från och med 2006 bör enligt

motionärerna presstödet avvecklas helt (yrkande 2). I motionen föreslås

även att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden avvecklas fr.o.m. 2006

(yrkande 3). Presstödsnämndens avveckling är en följd av att nämnden

inte kommer att ha någon uppgift när presstödet har avvecklats. De

resterande uppgifterna, såsom lån från Presstödsnämnden, kan till dess

att denna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet.

Även uppgifter som rör fördelning av statligt stöd till radio- och

kassettidningar kan, enligt motionärerna, överföras till Kammarkollegiet.

Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslår även i motion 2004/05:K227 att

presstödet avvecklas successivt (yrkande 18). För att ur tidningarnas

synvinkel underlätta avvecklingen bör enligt motionärerna reklamskatten

avskaffas och en neutral tidningsmoms införas.

I motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del

en minskning av anslaget till presstödet med 425 000 000 kr för 2005.

Motionärerna anför att de är motståndare till presstödet på principiella

grunder.

I motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att

specialdestinerade presstöd emellanåt har använts för att korrigera oönskade

effekter, t.ex. stöd för vissa lördagsutdelade tidningar. Enligt

motionärerna har en grupp tidningar nu uppenbara problem beroende på

distributörens prispolitik, nämligen de postdistribuerade tidningarna.

Enligt motionärerna bör ett exemplarstöd införas för de postdistribuerade

tidningarna. Stödet bör uppgå till 2 kr per distribuerat exemplar och

det bör införas från den 1 januari 2005. Detta bör enligt motionärerna

ges regeringen till känna (yrkande 2). I motionen beräknas totalkostnaden

för insatsen uppgå till ca 10 miljoner kronor och den kan enligt

motionärerna införas inom den ram som gäller för presstödet.

Bakgrund

Regeringen beslutade i oktober 2004 att ge en parlamentarisk kommitté

i uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen

(dir. 2004:137). Kommittén skall även föreslå åtgärder som innebär att

det statliga presstödet även i fortsättningen bidrar till mångfald vad

gäller innehåll och ägande samt till bred spridning av dagstidningar i

såväl storstadsområden som i andra delar av landet. En särskild analys

skall göras av det särskilda distributionsstödet för utdelning av

dagstidningar på lördagar.

Senast den 1 februari 2005 skall kommittén redovisa analysen av det

särskilda distributionsstödet på lördagar och senast den 30 november

2005 skall den slutredovisa sitt uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 27:2 Presstöd för 2005 skall uppgå till 485 029 000

kr och avstyrker därför motionerna 2004/05:K404 (m) yrkande 1 i denna

del och 2004/05:K455 (fp) i denna del, enligt vilka anslaget föreslås

uppgå till ett lägre belopp.

I motion 2004/05:K424 (kd) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande för

regeringen om att det införs ett exemplarstöd för postdistribuerade

tidningar med 2 kr per distribuerat exemplar. Som framgått ovan har

regeringen nyligen beslutat att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag

att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen. Detta arbete

bör inte föregripas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

När det gäller presstödet på längre sikt vill utskottet framhålla att

dagspressen bland svenska massmedier traditionellt har intagit en

särställning när det gäller nyhetsförmedling och i synnerhet opinionsbildning.

Utskottet anser att ett statligt presstöd är av väsentlig betydelse

när det gäller att motverka koncentrationstendenser och upprätthålla

mångfalden inom dagspressen. I motionerna 2004/05:K227 (m) yrkande 18

och 2004/05:K404 (m) yrkandena 2 och 3 föreslås att presstödet m.m. på

sikt skall avvecklas. Utskottet delar inte denna uppfattning och avstyrker

motionsyrkandena. Mot bakgrund av de strukturförändringar som dagspressen

genomgått under senare år finns det ändå goda skäl att se över presstödet

och eventuellt vidta åtgärder som innebär fortsatt mångfald och bred

spridning av dagstidningar. Den nyligen beslutade parlamentariska

kommittén har i uppdrag att göra detta.

Stöd till radio- och kassettidningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar på

152 300 000 kr. Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker

utskottet även en motion om översyn av schablonersättningssystemet för

radiotidningar.

Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestämmelserna i förordningen

(1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar

för 2005 skall uppgå till 152 300 000 kr. Jämfört med anvisade medel

för 2004 är det en ökning med 25 000 000 kr.

Som nämnts ovan under anslaget till presstödet är ökningen en följd av

att anslaget tillförs 25 000 000 kr under 2005 för finansiering av nya

radiotidningsmottagare.

I propositionen under utgiftsområde 17 anför regeringen att ersättning

till tidningsföretag som ger ut radio- och kassettidningar bidrar till

att synskadade och vissa andra grupper med särskilda behov får tillgång

till innehållet i dagstidningar. Enligt redovisningen gavs vid utgången

av 2003 sammanlagt 96 dagstidningar ut som taltidningar, vilket är 7

fler än vid utgången av 2002. Mer än hälften av alla dagstidningar ges

i dag ut som taltidningar och utgivningen täcker hela landet. Regeringen

gör bedömningen att stödet till radio- och kassettidningar är viktigt

för att fortsatt garantera utgivningen av taltidningar.

Motionen

I motion 2004/05:K278 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (s) föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om radiotidningar. En radiotidning är en inläst redigerad version

av en papperstidning. År 2000 infördes ett schablonersättningssystem

för radiotidningar. Motionärerna anför att Taltidningsnämnden genom en

konsult kommit fram till att det utbetalas olika summor (kr per

utgivningsdag) beroende på hur många dagar i veckan tidningen kommer ut.

Schablonerna har inte heller räknats upp de senaste tre åren trots

löneökningar och andra kostnadsökningar. Enligt motionärerna är det

nödvändigt med en översyn av schablonsystemet.

Tidigare behandling

Hösten 2003 behandlade utskottet en motion om en översyn av stödet till

radiotidningar (bet. 2003/04:KU1). Utskottet delade inte motionärernas

uppfattning om behovet av en översyn och avstyrkte motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som vidhåller sitt tidigare ställningstagande avseende behovet

av en översyn av stödet till radiotidningar, föreslår att riksdagen

bifaller regeringens förslag till medelsanvisning för anslaget 27:3

Stöd till radio- och kassettidningar och avstyrker motion 2004/05:K278

(s).

Radio- och TV-verket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 27:4 Radio- och TV-verket på 11 709 000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två motioner där det

föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.

Radio- och TV-verket är en statlig tillstånds- och tillsynsmyndighet

inom medieområdet. Verket skall besluta i frågor om tillstånd, avgifter

och registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till

allmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon

annan särskilt angiven myndighet.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 27:4 Radio- och TV-verket för 2005

skall uppgå till 11 709 000 kr. Det är 876 000 kr mindre än för innevarande

år.

Förändringen är en följd av att Radio- och TV-verket under 2003 och

2004 tilldelades 1 000 000 kr årligen för ett tvåårigt regeringsuppdrag

till Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige. Syftet har varit att utveckla

folkrörelsers möjlighet att använda TV-mediet som ett forum för

kommunikation, lokal kultur och debatt (bet. 2002/03:KU1 s. 21). Eftersom

uppdraget kommer att slutföras under 2004 minskas anslaget med motsvarande

belopp. Vidare innebär anslagsberäkningen att Radio- och TV-verket

tillförs 160 000 kr i pris- och löneomräkning.

Motionerna

I motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås en minskning

av anslaget till Radio- och TV-verket med 1 000 000 kr (yrkande 1 i

denna del). Motionärerna menar att Radio- och TV-verkets verksamhet

delvis är överflödig och det bör undersökas om inte Post- och Telestyrelsen

kan ta över verkets uppgifter varpå dess verksamhet skulle kunna avvecklas.

I motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del

en minskning av anslaget till Radio- och TV-verket på 9 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket för 2005 skall uppgå

till 11 709 000 kr och avstyrker motionerna 2004/05:K404 (m) yrkande 1

i denna del och 2004/05:K455 (fp) i denna del, enligt vilka anslaget

föreslås uppgå till ett lägre belopp.

Granskningsnämnden för radio och TV

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV på

9 702 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion

där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Granskningsnämnden för radio och TV skall genom efterhandsgranskning

utöva tillsyn över att programföretag följer reglerna som rör innehållet

i ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden

följa innehållet i utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas

till den svenska allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan

eller på eget initiativ. Ett mål för nämnden är att öka kunskapen hos

allmänheten om gällande regelsystem och om nämndens verksamhet och praxis.

Nämnden har också i uppdrag att rapportera till regeringen om radio-

och TV-företagens programverksamhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio

och TV för 2005 tilldelas 9 702 000 kr. I jämförelse med innevarande

år är det en ökning med 134 000 kr.

Ökningen beror på pris- och löneomräkning. Granskningsnämndens verksamhet

finansieras delvis också genom att medel anvisas från rundradiokontot

till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under utgiftsområde

17 som bereds av kulturutskottet. För 2005 föreslås att 6 489 000 kr

delfinansierar nämndens verksamhet.

Motionen

I motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås att anslaget

till Granskningsnämnden minskas med 1 000 000 kr (yrkande 1 i denna

del). Motionärerna anser att nämndens verksamhet är för omfattande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för 2005

skall uppgå till 9 702 000 kr och avstyrker motion 2004/05:K404 (m)

yrkande 1 i denna del, i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå

till ett lägre belopp.

Samepolitik

Politikområdet

Politikområdet Samepolitik omfattar verksamheten vid Sametinget, med

rennäringen och information om samer och samisk kultur. Till politikområdet

hör också urbefolkningsfrågor där både nationell och internationell

verksamhet ingår. Politikområdet är delat mellan utgiftsområdena 1 Rikets

styrelse och 23 Jord- och skogsbruk, fiske, med anslutande näringar.

Under utgiftsområde 1 redovisas Sametinget.

I den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 23 och som

bereds i miljö- och jordbruksutskottet återfinns en mer utförlig

redogörelse av politikområdet. Enligt propositionen är samepolitikens

övergripande mål att verka för en levande samisk kultur byggd på en

ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

När det gäller resultatbedömningen inom politikområdet redovisar regeringen

bl.a. att Sametingets plenum under 2003 har samlats tre gånger. Kostnaderna

för det folkvalda organet har ökat med 1 400 000 kr sedan föregående år.

En del av de ökade kostnaderna hänför sig till Sametingets 10-årsjubileum,

som firades vid höstens plenum i Lycksele.

Sametinget har under året haft i medeltal 19 anställda exklusive projekt-

och uppdragsanställda. Kansliet är beläget i Kiruna med lokalkontor i

Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Kansliet har under hösten flyttat till

större lokaler i Kiruna.

Riksrevisionen har enligt propositionen inte haft några invändningar i

revisionsberättelsen avseende Sametinget.

Revisionen har dock vid kontakt framfört kritiska synpunkter på

resultatredovisningen i årsberättelsen. Ekonomistyrningsverket (ESV) har

genomfört en bedömning av Sametingets redovisning och funnit att denna

erhåller ett väsentligt lägre antal (positiva) poäng än medelvärdet för

de myndigheter man bedömt under 2002. För att kvaliteten skall bli bättre

behöver verksamheten enligt ESV omorganiseras. Generellt anses Sametingets

analys för 2003 vara bristande. Ekonomiskt utfall kommenteras inte i

förhållande till resultat. Det är svårt att avgöra om de resultat man

uppnått bidrar till att nå de mål som uppsatts i regleringsbrevet.

Uttalande om måluppfyllelse förekommer endast i enstaka fall. I propositionen

anförs att arbete pågår för att organisera om Sametingets kansli enligt

förslag i en utredning som ESV gjort på uppdrag av Sametinget.

Sametinget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 45:1 Sametinget på 22 029 000 kr.

Sametingets verksamhet regleras i sametingslagen (1992:1433) och

förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. Sametinget är en

förvaltningsmyndighet samtidigt som det är ett samiskt folkvalt organ

med val vart fjärde år. Sametinget inledde sin verksamhet i augusti

1993. De övergripande målen är enligt sametingslagen att verka för en

levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och

föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a.

medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas.

Sametinget beslutar om fördelning av statens bidrag till samisk kultur

och samiska organisationer samt andra medel som ställs till samernas

förfogande. Sametinget leder det samiska språkarbetet och arbetet med

EU-stöd för samiska program inom Mål 1 och Interreg III A.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 45:1 Sametinget för 2005 fastställs

till 22 029 000 kr. Det är en ökning med 4 364 000 kr jämfört med vad

som anvisades i statsbudgeten för 2004.

Av ökningen härleds 3 000 000 kr till ett nationellt informationscentrum

om samisk kultur, som skall vara etablerat i början av 2005. Avsikten

är att detta skall vara den långsiktiga och bestående fortsättningen på

regeringens informationssatsning om samer och samisk kultur som pågått

i fyra år och som avslutas under 2004. Det ovan nämnda arbetet för att

organisera om Sametingets kansli i enlighet med ESV:s förslag pågår.

Omorganisationen beräknas genomföras under första halvan av 2005. Till

följd av kostnaderna för omorganisationen bör enligt regeringen anslaget

ökas med 1 500 000 kr. Vidare överförs från anslaget 200 000 kr till

anslag 46:1 Allmänna val och demokrati (se ovan). Slutligen beräknar

regeringen en ökning av anslaget med 64 000 kr till följd av pris- och

löneomräkning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Anslag som inte ingår i något politikområde

Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer

mål. Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa

verksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning

enligt regeringens mening inte går att applicera (prop. 2000/01:1 utg.

omr. 1 avsnitt 3.1). Det gäller anslagen Kungliga hov- och slottsstaten,

Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskostnader,

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m.,

Stöd till politiska partier samt Expertgruppen för EU-frågor.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens

förslag för 2005 anvisar ett anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier

m.m. på 725 298 000 kr.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten

till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,

arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.

riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras t.ex. reseersättningar vid resor

inom Sverige, kostnader för företagshälsovård och språkutbildning för

riksdagens ledamöter. Även kostnader för ledamöters deltagande i

internationellt parlamentariskt samarbete, såsom Europarådet och

Interparlamentariska unionen (IPU), liksom bidragen till ledamöternas enskilda

studieresor finansieras från anslaget. I anslaget ingår även stödet

till partigrupperna i riksdagen. Därutöver ingår kostnader för riksdagens

ledamöters data- och telekommunikation.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:2 Riksdagens ledamöter

och partier m.m. skall uppgå till 725 298 000 kr för 2005. Det är en

ökning med 107 033 000 kr jämfört med medelsanvisningen i statsbudgeten

för 2004.

Vid beräkningen har anslaget ökats med 23 000 000 kr till följd av högre

kostnader för den ordinarie regelstyrda verksamheten avseende bl.a.

pensioner, inkomstgarantier, arvoden och inrikes resor. Vidare behövs

för 2005 ytterligare 78 000 000 kr för den fortsatta ökningen av stödet

i form av politiska sekreterare till riksdagens ledamöter, som riksdagen

beslutade om vid behandlingen av 2004 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273). Slutligen

bör anslaget öka med 6 033 000 kr till följd av pris- och löneombildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget 90:2

Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2005 skall uppgå till

725 298 000 kr för 2005.

Riksdagens förvaltningskostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens

förslag för 2005 anvisar ett anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

på 569 607 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner

riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för riksdagsförvaltningen

för perioden 2005-2007. Utskottet föreslår även att riksdagen bemyndigar

riksdagsförvaltningen att för 2005 besluta om dels lån för investeringar

som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr,

dels lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar

intill ett belopp av 300 000 000 kr. Slutligen föreslår utskottet att

riksdagen avslår två motioner där det föreslås att anslaget skall uppgå

till lägre belopp samt en motion där det föreslås att det inte bör göras

några neddragningar för tidningen Från Riksdag & Departement.

Från anslaget finansieras riksdagens förvaltningskostnader i form av bl.

a. löner, administration, hyreskostnader, fastighetsförvaltning, intern

service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och

informationsverksamhet.

Propositionen

Anslaget

Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

skall uppgå till 569 607 000 kr för 2005. Det är en ökning med 28 965 000

kr jämfört med anvisade medel i statsbudgeten för innevarande år.

Bakom den föreslagna anslagsökningen ligger den fortsatta ökningen av

antalet politiska sekreterare. De områden som finansieras av anslaget

kommer att påverkas härav genom att bl.a. lokaler måste förhyras för

att kunna ge utrymme för de nya politiska sekreterarna. Även kostnaderna

för IT-stöd, förbrukningsmateriel, kopiering och övrig service som lämnas

till partigrupperna i riksdagen kommer att öka. Vidare föranleder den

ökande hotbilden mot folkvalda ett antal åtgärder för att säkerställa

att riksdagens verksamhet kan bedrivas utan störningar. Den höjda

ambitionen inom säkerhetsområdet innebär en kostnadsökning för

riksdagsförvaltningen. På området information och kunskapsförsörjning fortsätter

utvecklingen för att göra dokument och annan information tillgängliga

i elektronisk form. Bättre sökmöjligheter och anpassningar till människor

med särskilda behov skall underlätta för användarna att ta del av

informationen. Samtidigt görs vissa besparingar vad avser tidningen Från

Riksdag & Departement.

Investeringsplan och låneramar

Riksdagsstyrelsen föreslår också att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007.

Investeringsplanen framgår av följande tabell.

Investeringsplan för riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor

Utfall 2003 Prognos 2004 Budget 2005 Beräknat 2006 Beräknat 2007

Anläggningstillgångar, övrigt 39,4 47,0 29,2 30,0 30,0

Anläggningstillgångar, fastigheter 63,0 75,0 63,3 65,0 65,0

Summa investeringar 102,4 122,0 92,5 95,0 95,0

Lån i Riksgäldskontoret 102,4 122,0 92,5 95,0 95,0

Summa finansiering 102,4 122,0 92,5 95,0 95,0

Källa: Prop. 2004/05:1 utg.omr. 1 avsnitt 6.3.6.

Enligt prognosen för innevarande år kommer investeringarna att uppgå

till 122 000 000 kr, varav 75 000 000 kr avser investeringar i fastigheter

och 47 000 000 kr i övriga anläggningstillgångar. Det arbete som påbörjades

2004 med att säkra grundvattennivån under Helgeandsholmen kommer att

fortsätta under 2005 och beräknas vara avslutade till sommaren 2006.

Vidare kommer att göras kompletteringar och anslutning av ny reservkraft

inom Östra och Västra riksdagshuset. Byggnadsarbetena beräknas vara

avslutade under 2005. Övriga anläggningstillgångar avser satsningar på

säkerhets- och brandskyddet. Utöver detta sker investeringar i IT-utrustning.

Riksdagsstyrelsen föreslår också att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen

att för 2005 besluta om dels lån i Riksgäldskontoret för investeringar

i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000

kr, dels lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens

verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr. För 2004 har

riksdagsförvaltningen låneramar i Riksgäldskontoret avseende investeringar i

fastigheter och andra anläggningstillgångar på 300 000 000 respektive

150 000 000 kr, dvs. samma belopp som föreslås för 2005. I propositionen

anförs att låneramarna för 2005 behöver motsvara låneramarna för 2004.

Motionerna

I motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås att anslaget

till riksdagens förvaltningskostnader minskas med 10 000 000 kr (yrkande

1 i denna del). Motionärerna anser att riksdagsförvaltningen i dag har

en för omfattande informationsverksamhet. Det huvudsakliga ansvaret för

den information som gäller den politiska verksamheten i riksdagen åvilar

partierna. I motionen anförs att anslaget till tidningen Från Riksdag

& Departement skulle kunna minskas, t.ex. genom att kostnaderna för

driften av tidningen i högre grad finansieras genom intäkter från

prenumerationer. Även kostnaderna för informationsenheten skulle kunna

minskas något.

I motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del

att anslaget till riksdagens förvaltningskostnader minskas med 9 000 000

kr. Inte minst bör kostnaderna kunna minskas genom att informationsverksamheten

begränsas. Enligt motionärernas uppfattning är det de politiska partierna

som har huvudansvaret för information om den politiska verksamheten i

riksdagen.

I motion 2004/05:K438 av Per Rosengren (v) anförs att riksdagen inte

bör göra några neddragningar för tidningen Från Riksdag & Departement.

Enligt motionären är tidningen en på många håll uppskattad publikation

och i en tid när man inom politiken arbetar för att öka intresset för

politik och samhällsdebatt borde den stödjas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar riksdagsstyrelsens bedömning, tillstyrker

riksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

skall uppgå till 569 607 000 kr för 2005 och avstyrker motionerna

2004/05:K404 (m) yrkande 1 i denna del och 2004/05:K455 (fp) i denna del,

i vilka det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Hur stor del av anslaget som skall gå till olika verksamheter inom

riksdagsförvaltningen, t.ex. tidningen Från Riksdag & Departement,

ankommer enligt utskottets mening på riksdagsstyrelsen att besluta om.

Motion 2004/05:K438 (v) avstyrks därför.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007.

Utskottet tillstyrker även att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen

att för 2005 besluta om dels lån för investeringar som används i riksdagens

verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån för investeringar

i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000

kr.

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens

förslag för 2005 anvisar ett anslag 90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen på 60 578 000 kr.

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet

efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina

åligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen

avhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen

och 8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion

för Riksdagens ombudsmän.

Propositionen

Rikdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen skall uppgå till 60 578 000 kr för 2005. Det är

en ökning med 836 000 kr jämfört med medelsanvisningen i statsbudgeten

för 2004.

Ökningen är en följd av pris- och löneomräkning. Vid medelsberäkningen

har utgångspunkten varit att några stora avvikelser från nuvarande

förhållanden, bl.a. avseende ärendemängden, inte kommer att inträffa.

Ombudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten

samt genom inspektioner och andra undersökningar som ombudsmännen finner

påkallade. Klagomålsprövningen, inspektionsverksamheten och den övriga

initiativverksamheten samt den internationella verksamheten kan, enligt

propositionen, ses som olika verksamhetsgrenar hos Riksdagens ombudsmän.

I propositionen redogörs för de mål som har satts upp för respektive

verksamhetsgren. För 2003 är bedömningen att uppgifterna enligt

instruktionen har kunnat fullgöras med bibehållen hög kvalitet i

ärendehandläggningen och i inspektionsverksamheten. Verksamhetsmålen har dock

inte uppnåtts vad gäller inspektionsverksamhetens omfattning, som enligt

målet för inspektionsverksamheten skulle öka, och ärendebalansens storlek,

som enligt målet för klagomålshanteringen skulle minska.

Riksrevisionen har enligt propositionen inte haft några invändningar

avseende Justitieombudsmannens årsredovisning för räkenskapsåret 2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.

Kungliga hov- och slottsstaten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten på 96 162 000

kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion om att

Kungliga hov- och slottsstaten skall granskas med avseende på ledningens

förvaltning.

Kungl. Hovstaterna är den officiella beteckningen på den organisation

(i dagligt tal kallad hovet) som har till uppgift att bistå statschefen

och Kungl. Huset i deras officiella plikter. H.M. Konungens råd för

Hovstaterna leds av Konungen och har till uppgift att lägga fast

principerna för den långsiktiga verksamheten samt att vara ett forum för

frågor som kräver Konungens personliga synpunkter och beslut. Riksmarskalken

leder Hovstaterna och är inför Konungen ansvarig för hela organisationens

verksamhet.

I budgetsammanhang delas Hovstaterna in i Kungliga hovstaten och Kungliga

slottsstaten. Hovstaten består bl.a. av Riksmarskalkämbetet, H.M.

Konungens Hovmarskalksämbete och H.M. Konungens Hovstall. Slottsstaten

består av Husgerådskammaren och Ståthållarämbetet (slottsförvaltningarna).

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

skall uppgå till 96 162 000 kr. Det är en ökning med 1 588 000 kr

jämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.

Vid beräkningen av anslaget har medel tillförts motsvarande de avgifter

som Kungliga hov- och slottsstaten beräknas erlägga till Riksrevisionen

samt kompensation för att Riksgäldskontorets årliga betalning av ränta

på Karl XIII:s hemgiftskapital skall upphöra enligt riksdagens beslut

i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition. Vidare har anslaget

tillförts 1 288 000 kr till följd av pris- och löneomräkning.

Kungliga hov- och slottsstaten skall enligt den överenskommelse som

träffades med regeringen 1996 årligen lämna en berättelse över den

samlade verksamheten. Tyngdpunkten skall läggas på en redovisning av hur

tilldelade medel har använts när det gäller Ståthållarämbetet och

Husgerådskammaren, dvs. Slottsstaten. Anslaget fördelas så att 51 %

tillförs hovstaten medan 49 % tilldelas Slottsstaten. Fördelningen grundar

sig på deras faktiska kostnader 1996. Kostnadsfördelningsnyckeln skall

gälla långsiktigt och inte rubbas av smärre förändringar i organisation

eller verkligt kostnadsutfall. I propositionen anförs att det hittills

inte har inträffat några förändringar som gjort det motiverat att komma

överens om en annan fördelning.

Enligt propositionen ger verksamhetsberättelsen för 2003 en bra överblick

över de aktiviteter och åtgärder som har vidtagits för anslagsmedlen.

Den visar bl.a. att den kungliga familjens program har varit fortsatt

omfattande. Verksamhetsberättelsen visar också att aktiviteterna inom

Slottsstaten har varit höga. Ståthållarämbetet har vidtagit en rad

åtgärder för att förbättra vård och underhåll av parkerna. Det har även

successivt övertagit ansvaret för drift, övervakning och underhåll av

säkerhetssystemen på Stockholms slott från Statens fastighetsverk, men

enligt verksamhetsberättelsen måste ytterligare åtgärder vidtas för att

förbättra den yttre säkerheten. Husgerådskammaren har svarat för

förvaltning, underhåll och vård av de kungliga slottens konstverk, möbler

och andra inventarier. Husgerådskammaren har också producerat och visat

fyra utställningar under året. Tillsammans med Ståthållarämbetet har

Husgerådskammaren svarat för en omfattande visningsverksamhet.

Vad gäller riksdagens tillkännagivande till regeringen om att det vore

önskvärt med en större öppenhet och insyn än vad som nu är fallet i

fråga om den verksamhet som i dag bedrivs inom ramen för anslaget till

Hovstaten (bet. 2003/04:KU9, rskr. 2003/04:148) anför regeringen att

frågan för närvarande bereds inom Regeringskansliet, bl.a. genom

diskussioner med Riksmarskalksämbetet.

Riksrevisionen har avgivit revisionsberättelse med invändning avseende

Kungliga slottsstatens årsredovisning 2003.1Den verksamhet som Hovstaten

bedriver omfattas inte av Riksrevisionens granskning enligt lagen om

revision av statlig verksamhet m m. Riksrevisionen har enligt propositionen

anfört att Kungliga slottsstaten inte har företett dokumentation som

visar att den schablonmässiga kostnadsfördelningsmodell som tillämpas

ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader.

Regeringen anser med beaktande av den överenskommelse som träffades

1996 att det inte finns anledning att vidta någon särskild åtgärd med

anledning av Riksrevisionens uttalande.

Motionen

I motion 2004/05:K317 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (kd) föreslås

att Kungliga hov- och slottsstaten skall kunna granskas av Riksrevisionen

även med avseende på om ledningens förvaltning följer tillämpliga

föreskrifter och särskilda beslut (yrkande 1). Motionärerna menar att det

är olämpligt att viss verksamhet skall vara undandragen den granskning

och tillika stöd som en revision innebär.

Gällande regler

Enligt 2-3 §§ lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

får Riksrevisionen bl.a. granska den verksamhet som bedrivs av Kungliga

slottsstaten och Kungliga Djurgårdens förvaltning. Granskningen skall,

med de begränsningar som följer av att någon resultatredovisning inte

behöver lämnas, kunna ske både som årlig revision och effektivitetsrevision

(prop. 2001/02:190 s. 73-75, bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22).

I 4 § anges effektivitetsrevisionens inriktning och i 5 § den årliga

revisionens inriktning. Enligt den sistnämnda paragrafen har den årliga

revisionen till syfte att bedöma om redovisningen och underliggande

redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samt om

ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda

beslut. Granskningen av Kungliga slottsstatens och Kungliga Djurgårdens

förvaltning skall dock inte omfatta huruvida ledningens förvaltning

följer tillämpliga föreskrifter och beslut; samma undantag gäller för

granskningen av årsredovisningen för staten och Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning avseende

anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten.

När det gäller frågan om granskning av Kungliga hov- och slottsstaten

konstaterar utskottet följande. Kungliga slottsstatens och Kungliga

Djurgårdens förvaltning omfattas redan av reglerna om Riksrevisionens

effektivitetsrevision samt årliga revision, dock inte med avseende på

ledningens förvaltning. Utskottet och riksdagen tog så sent som våren

2002 ställning för denna ordning (bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22).

På grund härav och med hänsyn till att frågan om större öppenhet och

insyn när det gäller anslaget till hovstaten redan bereds inom

Regeringskansliet avstyrker utskottet motion 2004/05:K317 (kd) yrkande 1.

Regeringskansliet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. på 5 436 198 000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår fyra motioner där det

föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp. Utskottet

avstyrker ytterligare två motionsyrkanden med hänvisning till den föreslagna

medelsanvisningen. Vidare avstyrker utskottet med hänvisning till

tidigare ställningstagande ett motionsyrkande om demokratikonvent. Utskottet

föreslår också att riksdagen avslår motioner om inrättande av ett

samordningskansli i Statsrådsberedningen för arbetet med att förebygga

våld och övergrepp mot äldre personer m.m., inrättande av en enhet för

främjande av övergång till demokrati i Sveriges samarbetsländer samt

vissa andra frågor om utrikesförvaltningens organisation. Slutligen

föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion om ekonomisk ersättning

till medföljande till UD-anställda i utrikestjänst samt två motioner om

Sveriges representation utomlands. Jämför reservationerna 5 (c), 6 (fp)

och 7 (kd).

Anslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,

utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och andra utredningar m.m. Anslaget

fördelas mellan Statsrådsberedningen, de tio departementen, Regeringskansliets

förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader

m.m.).

Bakgrund

Ärenden om Sveriges representation i utlandet hör sedan 2001 till

utgiftsområde 1 och bereds således av konstitutionsutskottet. Utskottet

har framhållit det som angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga

utsträckning ges en sammanhållen behandling och att, i den mån det behövs,

det kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid

beredning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23).

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall

uppgå till 5 436 198 000 kr för 2005. Det är en minskning med 24 334 000

kr jämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.

Till grund för minskningen ligger främst att förändringen av den svenska

kronan medfört valutakursvinster för utrikesrepresentationen. I

anslagsberäkningen ingår bl.a. även ett antal överföringar från andra anslag

samt pris- och löneomräkning.

I propositionen redovisas vissa resultat för Regeringskansliet under

2003. Vid utgången av 2003 har Regeringskansliet, inklusive kommittéer,

totalt 4 525 personer tjänstgörande. Av dessa var ca 3 % anställda på

det s.k. politikeravtalet. Antalet regeringsärenden uppgick till 7 934

stycken, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Antalet

betänkanden, interpellationssvar och kommittédirektiv har dock ökat.

I propositionen anförs att Regeringskansliet under den senaste tioårsperioden

genomgått stora förändringar vad gäller både verksamhet och organisation.

Den största förändringen under denna period är den ökade internationaliseringen

och då främst Sveriges medlemskap i EU. Samtliga departement företräder

Sverige i EU inom sina respektive områden och medverkar i arbetet med

ny lagstiftning, standardisering m.m. EU-medlemskapet i allmänhet

påverkar också i hög grad det dagliga arbetet i Regeringskansliet. Inom

EU är Sverige representerat i ca 250 arbetsgrupper. En satsning kommer

enligt propositionen att göras under perioden 2004-2006 på att stärka

utrikesrepresentationen. Satsningen är ett led i regeringens tillväxtpolitik

och syftar till att ytterligare förbättra utrikesrepresentationens

kapacitet att bedriva Sverigefrämjande och fördjupat EU-samarbete.

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen

för Regeringskansliet. Inom ramen för sin effektivitetsrevision har

Riksrevisionen lämnat två rapporter som berör Regeringskansliet som

myndighet: Förändringar inom kommittéväsendet (RIR 2004:2) och Bistånd

via ambassader (RIR 2004:10).

I propositionen anför regeringen att Regeringskansliet i oktober 2003

har tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppgift att se över vissa frågor

med anknytning till kommittéarbetet. Riksrevisionens rapport Förändringar

inom kommittéväsendet har överlämnats till arbetsgruppen för att ingå

i det fortsatta arbetet.

I Riksrevisionens rapport om Bistånd via ambassader redovisas synpunkter

och lämnas rekommendationer i förvaltningsrättsliga och administrativa

frågor. Riksrevisionen anser bl.a. att det administrativa samarbetet

mellan Utrikesdepartementet och Sida på de s.k. integrerade

utlandsmyndigheterna bör regleras i andra former än avtal, t.ex.

regeringsbeslut.

Vid delegering av biståndsmedel till de integrerade utlandsmyndigheterna

bör det, enligt Riksrevisionen, ske direkt till beskickningschefen.

Enligt propositionen har Utrikesdepartementet och Sida gemensamt gjort

en utredning och presenterat förslag till åtgärder för att fullfölja

den administrativa integrationen vid utlandsmyndigheter där

Utrikesdepartementet och Sida är verksamma. Förslagen motsvarar i viktiga

avseenden de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport.

Utrikesförvaltningen och Sida har beretts möjlighet att lämna synpunkter

på förslagen och ställer sig i allt väsentligt bakom dem. Beredningen

av frågan om det administrativa samarbetet mellan Utrikesdepartementet

och Sida kommer enligt propositionen att avslutas under hösten.

Motionerna

Anslaget

I motion 2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m) föreslås en minskning

av anslaget till Regeringskansliet med 665 000 000 kr (yrkande 1 i denna

del). I motionen framförs att Regeringskansliet har expanderat de senaste

åren, i synnerhet när det gäller de politiskt relaterade befattningarna,

och att det finns skäl att hålla tillbaka expansionen. Expansionen har

förstärkts av att samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet de

gröna har egna kanslier inom Regeringskansliet. Enligt motionärerna är

det principiellt fel att sakkunniga från samarbetspartierna anställs i

Regeringskansliet för att bereda regeringens beslut samtidigt som samma

partier i riksdagen definierar sig som opposition och därför erhåller

dubbelt så stort grundbelopp som ett regeringsparti. Motionärerna

förordar också vissa omfördelningar inom anslaget. Utrikesförvaltningen

bör tillföras 65 000 000 kr. Enligt motionärerna fordrar ett kraftfullt

och framgångsrikt agerande inom ramen för EU en gedigen kompetens inom

utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro i princip i hela

Europa och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också

ökad svensk diplomatisk närvaro i utomeuropeiska länder.

I motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del

att anslaget till Regeringskansliet minskar med 200 000 000 kr. Enligt

motionen anser Folkpartiet att Regeringskansliet har vuxit sig alltför

stort. Motionärerna menar kostnaderna under senare år har vuxit

oproportionerligt mycket i förhållande till flera mätbara indikatorer på

arbetsbelastning och att det bör finnas utrymme för effektiviseringar.

I motion 2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en minskning

av Regeringskansliets anslag med 825 000 000 kr (yrkande 3 i denna del).

Enligt motionärernas mening är det viktigt att kunna redovisa produktivitet

och resultat i förhållande till de belopp som anvisas, men det har inte

skett på ett tillfredsställande sätt för Regeringskansliet. Motionärerna

hänvisar till ett utlåtande från Statsvetenskapliga institutionen vid

Aarhus universitet, enligt vilket Regeringskansliets bemanning verkar

vara omfattande. Utvecklingen och anpassningen av Regeringskansliet kan

mycket väl ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar

utan ytterligare resurser, och den utvecklade informationstekniken borde

leda till tidsbesparingar i de administrativa rutinerna.

I motion 2004/05:K437 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås att riksdagen

anvisar 880 000 000 kr mindre till Regeringskansliet än regeringens

förslag (yrkande 3). Motionärerna anför att regeringen fortsätter att

ligga på en orimligt hög nivå när det gäller Regeringskansliets anslag,

trots att Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd, vilket medförde

extrakostnader som riksdagen beviljade, sedan lång tid är förbi. Vidare

borde reformen som innebar att Regeringskansliet blev en myndighet ge

minskade kostnader genom rationaliseringar under de kommande åren. I

motionen föreslås även att 20 000 000 kr av anslaget till Regeringskansliet

bör användas för genomförandet av ett demokratikonvent (yrkande 4).

Konventet skall vara öppet för såväl det civila samhället, marknaden

som den offentliga sektorn och samla representanter från kommuner,

landsting, regioner och riksdagen. De närmare formerna för konventet bör

övervägas i särskild ordning, och det bör ges ett inledande uppdrag i

att skapa en arena för öppen debatt kring förslaget till ett nytt fördrag

för EU.

Samordningskansli inom Statsrådsberedningen

I motion 2004/05:So515 av Cecilia Wikström (fp) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

inrätta ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med

att förebygga våld och övergrepp mot äldre personer och att garantera

brottsoffrens rätt till hjälp och stöd (yrkande 2).

Vissa frågor rörande utrikesförvaltningen

I motion 2004/05:K441 av Åsa Lindestam (s) föreslås att skillnaden mellan

lönen till den som tjänstgör utomlands och ersättningen till dennes

medföljande bör jämnas ut. I motionen anförs bl.a. att den ersättning

som betalas ut i dag är låg och att den i regel är en kvinnofälla.

I motion 2004/05:U226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8 framhålls

utrikespolitikens viktiga roll vid främjandet av demokratiseringsprocesser

i olika delar av världen. Motionärerna anser att den svenska politiken

i dessa sammanhang länge saknat fokus och tydliga målbeskrivningar. UD

borde inrätta en enhet för främjande av övergång till demokrati i

Sveriges samarbetsländer, i första hand biståndsländerna, anser motionärerna.

I ett liknande yrkande i motion 2004/05:U325 av Holger Gustafsson m.fl.

(kd) framhålls att en övergripande ministerfunktion för mänskliga

rättigheter bör inrättas (yrkande 2). Detta skulle enligt motionärerna

möjliggöra en sammanhållen utrikespolitik som gynnar respekten för

mänskliga rättigheter i alla olika politikområden som har en internationell

dimension. Motionärerna anser även att regeringen bör utreda förutsättningarna

för att utse MR-attachéer vid viktiga och strategiskt utvalda ambassader,

dvs. där det anses som särskilt nödvändigt att följa utvecklingen kring

de mänskliga rättigheterna (yrkande 4). I motionen anförs även att

miljöattachéer på samma sätt bör utses vid lämpliga ambassader, i regioner

där miljöförstöringen är extremt påtaglig eller där stora internationella

insatser görs för miljösäkerhet (yrkande 5).

I samma motion anför motionärerna att det ibland, i arbetet med att

främja svenska handels- och exportintressen, sker ett dubbelarbete mellan

Sveriges ambassader och olika handelskammare och exportråd. I syfte att

ytterligare främja en samordnad utrikespolitik bör regeringen se över

möjligheterna att bättre integrera den handels- och exportfrämjande

verksamheten med utrikesförvaltningen (yrkande 6).

Motionärerna vill också att möjligheterna att upprätta flera samlokaliserade

ambassader med gemensamma servicefunktioner mellan Sverige och övriga

medlemsländer inom EU skall utredas (yrkande 7). De menar även att med

det ökade samarbetet inom diplomatin som nu växer fram inom EU, med

diskussioner om kommissionens kapacitet och resurser som diplomatisk

aktör utanför Europa, skulle Sverige på sikt kunna dra nytta av EU:s

rapportering och få möjlighet att utnyttja EU-kontor i länder där svensk

representation saknas i dag (yrkande 8).

I motion 2004/05:U305 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m) yrkande 14

anförs att Sverige åter bör öppna en ambassad i Beirut. Motionärerna

anser att det tidigare fria och självständiga Libanon i realiteten utgör

ett syriskt lydrike sedan Syriens de facto-ockupation 1976. Med en aktiv

politik, från EU och Sverige, och ett klart stöd till FN:s resolution

1559, vill motionärerna att Syrien skall förmås dra tillbaka sina styrkor

från Libanon. I motionen understryks att ett första steg för att Sverige

skall kunna spela en mer aktiv roll borde vara att åter öppna en ambassad

i Beirut.

I motion 2004/05:U232 av Erik Ullenhag m.fl. (fp) yrkande 4 anförs att

ett svenskt konsulat bör upprättas i södra Kurdistan (Region Kurdistan

i Irak). Enligt motionären skulle detta vara ett sätt för Sverige att

stödja det lokala självstyret i området och stärka kontaktytorna mellan

Sverige och de kurdiska områdena. Vidare framhålls i motionen att ett

svenskt konsulat skulle ge möjlighet att dra nytta av den kunskap som

många svenska kurder besitter, bl.a. för att uppnå ökad handel mellan

Sverige och södra Kurdistan.

Bakgrund

Utgiftsutveckling för Regeringskansliet

I den efterföljande tabellen redovisas utgiftsutvecklingen 1999-2003

samt utgiftsprognos för 2004 för Regeringskansliet inklusive

utrikesförvaltningen.

Regeringskansliets, inklusive utrikesförvaltningen, utgifter

1999-2004

Miljoner kronor

Budgetår Utfall1

1999 4 238

2000 4 563

2001 5 108

2002 4 803

2003 5 033

2004 5 310

1 Utfall som redovisas i budgetpropositionen året efter det aktuella

budgetåret. För 2004 redovisas utgiftsprognosen enligt proposition

2004/05:1 utg.omr. 1 avsnitt 6.2.

Som framgår ökade utgifterna kraftigt i samband med Sveriges ordförandeskap

i EU. För åren 2000 och 2001 beviljade riksdagen Regeringskansliet

835 000 000 kr extra i förvaltningsanslag för att förbereda och genomföra

Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Första året efter

ordförandeskapet minskade utgifterna med drygt 300 000 000 kr. Därefter har

utgifterna ökat.

Utveckling av antalet anställda i Regeringskansliet

Konstitutionsutskottet uppmärksammar årligen i sin granskning antalet

tjänstgörande i Regeringskansliet och hur många av dessa som är politiskt

tillsatta. I budgetpropositionen för 2005 redovisar även regeringen hur

antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har utvecklats under de senaste

åren och hur många av de tjänstgörande som varit anställda på det s.k.

politikeravtalet. I den efterföljande tabellen redovisas utvecklingen

mellan 1999 och 2003.

Utvecklingen av antalet anställda i Regeringskansliet 1999-2003

År Antal tjänstgörande varav anställda på politikeravtalet

1999 4 220 126

2000 4 472 159

2001 4 333 142

2002 4 446 135

2003 4 525 136

Källa: Proposition 2004/05:1 utg.omr. 1 avsnitt 6.4.2. I tabellen ingår

även anställda i kommittéväsendet.

Jämfört med 1999 ökade antalet anställda under 2000 med drygt 250 till

4 472 anställda. Under 2001 minskade antalet något. Därefter har antalet

ökat och vid utgången av 2003 var totalt 4 525 personer anställda i

Regeringskansliet. Andelen tjänstgörande som är anställda på det s.k.

politikeravtalet har under perioden varierat mellan 3,0 och 3,5 %. Högst

var antalet anställda på politikeravtalet under 2000. Därefter har

antalet minskat.

Tidigare behandling

Hösten 2003 behandlade utskottet ett motionsyrkande (fp) om att inrätta

ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att

förebygga våld och övergrepp mot äldre personer m.m. (bet. 2003/04:KU1).

Utskottet avstyrkte motionsyrkandet med hänvisning till att det rörde

en fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.

Hösten 2004 behandlade utskottet en motion (c) om ett svenskt

demokratikonvent som ett led i översynen av regeringsformen (bet. 2003/04:KU9).

Utskottet menade att en samlad översyn av regeringsformen torde gagnas

av att arbetet sker under stor öppenhet och med biträde av en

författningspolitisk diskussion i hela det svenska samhället. Utskottet var

dock inte berett att förorda att ett särskilt konvent skall sammankallas.

Motionen avstyrktes.

Utrikesutskottets yttrande

När det gäller anslagsrelaterade frågor anför utrikesutskottet bl.a.

följande. Vid kabinettssekreterarens senaste föredragning om

utrikesförvaltningen, i utrikesutskottet, konstaterades bl.a. att den satsning

som nu görs under en treårsperiod för att stärka utrikesrepresentationen

som ett uttalat syfte har att bättre kunna främja svenska intressen

utomlands och därigenom tillväxten i Sverige samt att förbättra

förutsättningarna för Sveriges deltagande i EU-samarbetet. Utrikesutskottet

har erfarit att satsningen skall ske genom en omfördelning av resurser

mellan Regeringskansliet i Stockholm och utlandsorganisationen utan att

den totala personalstyrkan ökas.

Utrikesutskottet har i tidigare yttranden till konstitutionsutskottet

framhållit de problem som är förknippade med att det ur propositionen

inte går att utläsa vilka resurser inom anslaget 90:5 Regeringskansliet

m.m. som är avsedda att ställas till utrikesförvaltningens förfogande.

Vid den ovan nämnda föredragningen belystes dessa svårigheter, vilka

väsentligen får anses vara av strukturell karaktär. Enligt utrikesutskottets

mening bör man inför nästa års budgetarbete närmare studera vilka

möjligheter till lösning som skulle kunna stå till buds. På grundval av

lämnade uppgifter är det dock utrikesutskottets uppfattning att

utrikesförvaltningen kommer att få en resurstilldelning som säkerställer

att ålagda uppgifter kan lösas.

Den i motion K404 (m) föreslagna ökningen kan därför ej tillstyrkas,

varför utrikesutskottet menar att motionen bör avstyrkas. Utrikesutskottet

menar mot bakgrund av det anförda att propositionen i här aktuell del

bör tillstyrkas.

I fråga om utrikesförvaltningens organisation konstaterar utrikesutskottet

att samtliga svenska utlandsmyndigheter redan i dag bevakar såväl MR-

som miljöfrågor och att rapporteringen härom är omfattande och mångfasetterad.

Utrikesutskottet har i övrigt inga synpunkter på Regeringskansliets

organisation och menar att riksdagen bör avhålla sig från att göra

formella uttalanden om denna och om ansvarsfördelningen inom regeringen.

Utrikesutskottet har vidare erfarit att frågan om förbättrade möjligheter

att integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med

utrikesförvaltningen ingår i regeringens satsning på den förstärkning av

utrikesrepresentationen som sker under en treårsperiod 2004-2006.

I förra årets yttrande till konstitutionsutskottet (2003/04:UU1y)

konstaterade utrikesutskottet att EU-medlemskapet redan har inneburit ett

ökat samarbete mellan medlemsländernas ambassader i stationeringsländerna

med regelbundna möten och utbyte av information och i vissa fall även

konkret samarbete vad gäller rapportering. Utrikesutskottet menade att

detta är något som den svenska utrikesförvaltningen har stor nytta av,

i synnerhet i stater där den svenska utlandsmyndigheten har få utsända.

Vidare framhöll utrikesutskottet att ökat samarbete också kan underlättas

genom samlokalisering och att man erfarit att det är en fråga som

återkommande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet. Med detta fortlöpande

samråd såg utrikesutskottet inget behov av en utredning i frågan.

Utrikesutskottet finner att diskussionen om en s.k. gemensam utrikestjänst

inom ramen för EU-samarbetet har intensifierats ytterligare under det

gångna året. I första hand gäller det konsulära frågor, där stora

administrativa vinster bör kunna göras, men diskussionen gäller också en

bredare samordning av unionens internationella aktiviteter. Vikten av

en noggrann gränsdragning mellan de nationella utrikesförvaltningarnas

roll och en framtida gemensam utrikestjänst för EU har framhållits i

detta sammanhang. En första förutsättning för ett närmare samarbete är

dock att den nya konstitutionen, EU:s grundlag, godkänns av medlemsländerna

och träder i kraft.

Med vad som ovan anförts anser utrikesutskottet att motionerna 2004/05:U226

(fp) yrkande 8 och 2004/05:U325 (kd) yrkandena 2, 4-8 bör avslås.

Vad gäller ekonomisk ersättning till medföljande till UD-anställda i

utrikestjänst anför utrikesutskottet att det har följt frågan under en

längre tid. Utrikesutskottet har upprepade gånger konstaterat att de

medföljandes situation är problematisk ur flera perspektiv och att

ansträngningar bör göras för att skapa möjligheter att förbättra villkoren.

Med syftet att göra en samlad översyn av arbetsvillkor och ersättningssystem

under utlandsstationering för utsända från utrikesförvaltningen,

biståndsverksamheten inom Sida samt för vissa attachéer tillsatte regeringen

en utredning i november 2002. I februari 2004 överlämnade utredningen

betänkandet Utlandstjänstens villkor - Arbetsvillkor, ersättningssystem

och skatteregler för statligt anställda under utlandsstationering (SOU

2004:24) till utrikesministern. För närvarande förbereds en lagrådsremiss

och regeringen väntas lägga fram en proposition om ett nytt moderniserat

ersättningssystem under våren 2005. Behandlingen i riksdagen beräknas

därefter ske under hösten 2005. Avsikten är att UD skall få ett nytt

regelverk för dessa frågor i januari 2007.

Med anledning av den översyn av utlandstjänstens villkor, och därigenom

av medföljandefrågan, som för närvarande sker anser utrikesutskottet

att motion 2004/05:K441 (s) kan avstyrkas.

Beträffande Sveriges representation utomlands uppger utrikesutskottet

att frågan om att åter öppna en ambassad i Beirut berördes vid dess

samråd med kabinettssekreteraren nyligen. Utrikesutskottet konstaterar

att en ny ambassad i Beirut ej finns med i regeringens planering. Däremot

prioriteras för närvarande, i regionen, ett återöppnande av ambassaden

i Bagdad, som också täcker det område som berörs i motion U232 yrkande

4.

I ett tidigare yttrande till konstitutionsutskottet om utrikesförvaltningen

(2002/03:UU1y) anförde utrikesutskottet att det är regeringen som har

att avgöra hur Sveriges utrikesrepresentation skall utformas inom ramen

för de budgetmedel som riksdagen anslår, även om utrikesutskottet

förordar att samråd sker i dessa frågor med utrikesutskottet. Utrikesutskottet

konstaterade att regeringen under senare år fattat beslut både om att

lägga ned ambassader i vissa stater och öppna nya ambassader i andra.

Utrikesutskottet såg inte att det fanns anledning att genom anslagsvillkor

knutna till budgetbeslutet närmare föreskriva i vilka stater Sverige

skall vara representerat utomlands. Det var därför utrikesutskottets

uppfattning att det inte fanns anledning för riksdagen att genom ett

tillkännagivande delge regeringen någon särskild ståndpunkt i denna

fråga. I årets yttrande till konstitutionsutskottet har utrikesutskottet

inte funnit anledning att ändra detta ställningstagande.

Med vad ovan anförts anser utrikesutskottet att motionerna 2004/05:U305

(m) yrkande 14 och 2004/05:U232 (fp) yrkande 4 bör avstyrkas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. för 2005 skall uppgå

till 5 436 198 000 kr. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna

2004/05:K404 (m) yrkande 1 i denna del, 2004/05:K455 (fp) i denna del,

2004/05:K424 (kd) yrkande 3 i denna del och 2004/05:K437 (c) yrkande

3, i vilka det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp. Med

hänvisning till denna medelsanvisning avstyrker utskottet även motion

2004/05:U325 (kd) yrkandena 4 och 5.

Utskottet delar utrikesutskottets bedömning att det vore önskvärt om

det ur budgetpropositionen gick att utläsa vilka resurser inom anslaget

som är avsedda att ställas till utrikesförvaltningens förfogande. Därför

bör man, enligt utskottets mening, inför nästa års budgetarbete närmare

studera vilka möjligheter till lösning som skulle kunna stå till buds.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i fråga om demokratikonvent

och avstyrker motion 2004/05:K437 (c) yrkande 4.

När det gäller inrättandet av ett samordningskansli i Statsrådsberedningen

för arbetet med att förebygga våld och övergrepp mot äldre personer m.

m. vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning, nämligen att det rör

en fråga som det inte ankommer på riksdagen att besluta om. Således

avstyrker utskottet motion 2004/05:So515 (fp) yrkande 2.

När det gäller frågan om inrättande av en enhet för främjande av övergång

till demokrati i Sveriges samarbetsländer samt övriga frågor om

utrikesförvaltningens organisation ställer sig utskottet bakom vad

utrikesutskottet har anfört. Motionerna 2004/05:U226 (fp) yrkande 8 och

2004/05:U325 (kd) yrkandena 2 och 6-8 avstyrks.

Även beträffande frågan om ekonomisk ersättning till medföljande till

UD-anställda i utrikestjänst instämmer utskottet i vad utrikesutskottet

har anfört. Motion 2004/05:K441 (s) avstyrks.

Slutligen instämmer utskottet i vad utrikesutskottet har anfört om

Sveriges representation utomlands. Motionerna 2004/05:U305 (m) yrkande

14 och 2004/05:U232 (fp) yrkande 4 avstyrks.

Stöd till politiska partier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 90:6 Stöd till politiska partier på 170 200 000

kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion där det

föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas

stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat

fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet,

som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen,

lämnas som grundstöd och tilläggsstöd.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 90:6 Stöd till politiska partier

skall uppgå till 170 200 000 kr för 2005. Det är en ökning med 39 000 000

kr jämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.

Till grund för ökningen ligger riksdagens beslut i våras om att höja

partistödet med 25 000 000 kr i syfte att bl.a. tillgodose partiernas

behov att stödja skolningen av nya förtroendevalda inom de politiska

ungdomsförbunden (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273).

Denna höjning föreslås nu bli permanent. Vidare föreslås överföringar

från andra anslag.

Motionen

I motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del

en neddragning av partistödet med 50 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Motionärerna anför att det är viktigt att också de

politiska partierna visar ekonomisk återhållsamhet. Ett annat argument

som anförs för neddragning av partistödet är ökningen av stödet till

riksdagsledamöter i form av fler politiska sekreterare (se ovan).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 90:6 Stöd till politiska partiet för 2005 skall

uppgå till 170 200 000 kr och avstyrker motion 2004/05:K455 (fp) i denna

del, i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Expertgruppen för EU-frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

2005 anvisar ett anslag 90:7 Expertgruppen för EU-frågor på 12 903 000

kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2005 för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta om

åtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000

kr under 2006-2008. Utskottet föreslår även att riksdagen avslår en

motion där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Myndigheten Expertgruppen för EU-frågor bildades 2002. Verksamheten

regleras i förordningen (2001:204) med instruktion för Expertgruppen

för EU-frågor. Myndigheten har valt att arbeta under beteckningen Svenska

institutet för europapolitiska studier (Sieps). Verksamheten syftar

till att initiera och bedriva forskning, utvärdering och analys av EU:s

politik inom områdena ekonomi och handel, statsvetenskap och

juridik.

Propositionen

Anslaget

Regeringen föreslår att ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor

skall uppgå till 12 903 000 kr för 2005. Det är en ökning med 2 610 000

kr jämfört med vad som anvisades i statsbudgeten för 2004.

Ökningen är en följd av dels en överföring om 2 500 000 kr från anslaget

90:5 Regeringskansliet i syfte att stärka möjligheten för Expertgruppen

för EU-frågor att ge forskningsbidrag till projekt och samtidigt behålla

kvaliteten i den egna organisationen, dels pris- och löneomräkning.

Bemyndigandet

I propositionen föreslås även att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2005 för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta om

åtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000

kr under åren 2006-2008.

Som skäl anför regeringen att det inom forskningsverksamheten finns

behov av projekt som kan pågå under längre tid än ett år.

Övrigt

I propositionen anför regeringen att Sieps skall fungera som ett oberoende

forskningsinstitut, och deras främsta uppgift är att fungera som en

länk mellan aktörer i beslutsprocessen och den akademiska världen. Detta

skall ske genom att Sieps tillhandahåller forsknings- och utredningsresultat

som kan tjäna som beslutsunderlag för riksdag, regering, myndigheter

samt EU:s institutioner. Inriktningen är tvärvetenskaplig.

Under 2003 har Sieps fortsatt sitt arbete med seminarier, publicering

av rapporter och forskningsverksamhet. Bland annat har databasen

Europaforskning.se upprättats i samarbete med Nätverket för europarättsforskning

i syfte att kartlägga svensk EU-relaterad forskning inom det juridiska,

statsvetenskapliga och ekonomiska området.

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen

för Expertgruppen för EU-frågor.

Motionen

I motion 2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp) föreslås i denna del

en neddragning av anslaget till Expertgruppen för EU-frågor med 6 000 000

kr. Motionärerna anför att expertgruppen successivt bör avvecklas. De

anser att det är en form av politiskt styrd forskning som de ogillar.

I stället bör anslagen till fri forskning under utgiftsområde 16

öka.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor skall uppgå till

12 903 000 kr för 2005 och avstyrker motion 2004/05:K455 (fp) i denna

del, i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Utskottet tillstyrker även att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta om

åtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000

kr under 2006-2008.

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagsstyrelsens skrivelse över riksdagsförvaltningens

årsredovisning för 2003 läggs till handlingarna.

Redogörelsen

I redogörelse 2003/04:RS2 lämnas en redovisning för riksdagsförvaltningens

verksamhet under verksamhetsåret 2003. Där lämnas uppgifter om riksdagens

personal och riksdagsförvaltningens organisation, resultatredovisning

för riksdagsförvaltningen, samt redogörelse för riksdagsförvaltningens

stöd till beslutsprocessen, stöd till riksdagens ledamöter och anställda,

information till allmänheten och stöd till den internationella

verksamheten. Redogörelsen innehåller även finansiell information samt en

bilaga med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till

riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen under 2003.

Av redogörelsen framgår att två händelser särskilt kom att prägla arbetet

i beslutsprocessen under året; riksdagsvalet 2002 och arbetet med EU:s

framtidsfrågor. Volymen i riksdagsarbetet minskade som vanligt efter

ett val. Sett på sikt ökar dock volymen kontinuerligt. Därtill kommer

kraven på mer av uppföljning och utvärdering och EU-frågor i riksdagsarbetet.

Det internationella samarbetet kräver allt större utrymme och uppmärksamhet.

Förvaltningen deltar aktivt i ett arbete med att få till stånd en bättre

organisation och struktur i det interparlamentariska samarbetet i EU

och eftersträvar en ökad samordning och uppföljning av det internationella

arbetet även på hemmaplan. Allmänhetens efterfrågan på information ökade,

främst på EU-området, som en följd av folkomröstningen om EMU. Över

huvud taget märks ett ökat tryck utifrån på riksdagens elektroniska

informationstjänster. I serviceenkäten till ledamöter och partikanslier

får riksdagsförvaltningen ett högt betyg även om vissa brister påtalas.

För första gången har vi också genomfört en attitydundersökning hos

personalen. Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare liksom trivseln får

relativt sett höga betyg men undersökningen visar också att det återstår

en del arbete med att i praktiken förverkliga den sammanhållna

förvaltningsorganisation som genomförts.

En större omorganisation gjordes 2003 då de olika enheterna för

informations- och kunskapsförsörjning sammanfördes i ett kansli, KIK, som

ett nytt block i förvaltningen vid sidan om kammar- och utskottskanslierna

och administrativa kontoret. En särskild grupp, PS-gruppen, har tillsatts

för samordning och planering inom beslutsprocessen.

Kostnaden för riksdagsförvaltningens verksamhet, dvs. exklusive

transfereringar, uppgick till ca 1 108 500 000 kr, vilket var en ökning med

drygt 3 % jämfört med 2002. Verksamhetens intäkter ökade samtidigt med

knappt 4 % till 1 045 000 000 kr. Verksamhetsutfallet för 2003 stannade

därmed på ett underskott med ca 63 500 000 kr.

Sett till respektive verksamhetsgren - beslutsprocessen, service och

förvaltning, information till allmänheten samt internationell verksamhet

- uppgick kostnaderna för beslutsprocessen till 783 400 000 kr, för

service och förvaltning till 177 200 000 kr, information till allmänheten

till 93 600 000 kr och den internationella verksamheten till 54 300 000

kr. Jämfört med 2002 har kostnaderna för information till allmänheten

samt den internationella verksamheten ökat medan kostnaderna för

beslutsprocessen och service och förvaltning har minskat. Kostnadsökningarna

beror till största delen på informationssatsningar i samband med

folkomröstningen om euron samt ett ökat internationellt engagemang.

Sammantaget konstateras i redogörelsen att riksdagsförvaltningens

verksamhet har uppnått uppställda mål. Riksdagsförvaltningens verksamhet

har i allt väsentligt bedrivits i enlighet med kammarens planering och

i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen.

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för riksdagsförvaltningen

inte haft några invändningar mot riksdagsförvaltningens årsredovisning

för räkenskapsåret 2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelse 2003/04:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2003 till

handlingarna.

Övrigt

Statsrådens inkomstgaranti

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår två motioner om att statsrådens

inkomstgarantisystem bör ändras. Jämför reservation 8 (mp).

Motionerna

I motion 2004/05:K221 av Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

statsrådens pensioner. Motionären anför att det regelverk som styr de

förtroendevaldas ekonomiska villkor bör vara rimligt och jämförbart med

andra befattningshavares. Eftersom den som varit statsråd under sex års

sammanhängande tid har rätt till inkomstgaranti kan, framhåller motionären,

en ung person som snabbt gjort politisk karriär och tjänat regeringen

i sex år under lång tid leva på skattebetalarnas bekostnad. Motionären

menar att det självklart är rimligt att ett statsråd som avgått har

rätt till avgångsvederlag, men de nuvarande reglerna är helt oacceptabla.

Reglementet för statsrådens inkomstgarantier bör därför ändras, t.ex.

efter den modell som gäller för riksdagsledamöter.

I motion 2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp) yrkande 5 anförs att det

nuvarande inkomstgarantisystemet för statsråd är för generöst och bör

göras om. Enligt motionären skulle ett nytt system bl.a. kunna vara att

en inkomstgaranti med lämpliga avtrappningsregler utbetalas automatiskt

under två år efter det att statsrådet entledigats.

Bakgrund

Gällande regler

Regler om inkomstgaranti för statsråden finns i förordningen (AgVFS

2003:1 B 1) om inkomstgaranti och tjänstepension för statsråd. Förordningen

trädde i kraft den 1 april 2003 men skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari

2003. Enligt förordningen skall bl.a. pensionsavtal för arbetstagare

hos staten med flera (PA 03) och anslutande bestämmelser samt förordningen

(2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig

chefsanställning tillämpas för statsråd med de tillägg och undantag som

anges i förordningen (2 §).

Det pensionsavtal som i dag gäller för statstjänstemän (PA 03) trädde

i kraft den 1 januari 2003 och innebär en anpassning till reformeringen

av det allmänna ålderspensionssystemet. Förordningen om inkomstgaranti

och tjänstepension för statsråd utfärdades i anslutning till detta.

Enligt 3 § förordningen om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med

statlig chefsanställning har den som har haft en eller flera chefsanställningar

oavbrutet i minst tolv år rätt till inkomstgaranti om han eller hon

avgår vid anställningstidens utgång och då har fyllt 62 år. Även den

som har fyllt 55 år när anställningstiden löper ut och anställningen

inte blir förnyad av någon annan anledning än att han eller hon begär

det har rätt till inkomstgaranti. Detta gäller under förutsättning att

arbetstagaren har haft chefsanställning oavbrutet i minst sex år.

Statsråd har enligt 3 § förordningen om inkomstgaranti och tjänstepension

rätt till inkomstgaranti om han eller hon har varit statsråd under

sammanlagt minst sex år, alternativt har varit statsråd och har haft en

eller flera sådana anställningar som avses i förordningen om avgångsförmåner

för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning under sammanlagt

minst sex år i oavbruten följd. För hel inkomstgaranti krävs minst tolv

år som statsråd eller motsvarande.

För rätt till hel inkomstgaranti krävs, enligt 8 § första stycket

förordningen om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig

chefsanställning, minst tolv år som statlig chef. Denna tidsgräns gäller

även statsråd. Enligt 5 § tredje stycket betalas inkomstgaranti t.o.m.

utgången av månaden före den månad då rätt till pension enligt PA 03

inträder eller, vid dödsfall, till och med utgången av den månad då

dödsfallet inträffade. Pensionsåldern enligt PA 03 är 65 år.

Svar på skriftlig fråga

Den 28 juli 2004 anförde statsrådet Gunnar Lund i sitt svar på en fråga

(fr. 2003/04:1434) att reglerna om statsrådens pensioner successivt

anpassats till nya pensionsavtal och ändringar av reglerna om avgångsförmåner

för generaldirektörer. Enligt Gunnar Lund uppfyller regelverket i dess

nuvarande utformning det välmotiverade kravet att politiskt utnämnda

befattningshavares och förtroendevaldas ekonomiska villkor bör vara

rimliga och jämförbara med de villkor som gäller för motsvarande

offentliganställda befattningshavare, och han anser att det för närvarande

inte finns anledning att göra någon översyn av de nyligen tillkomna

reglerna.

Utredningar

Våren 2004 överlämnade en särskild utredare promemorian Ersättningar

och förmåner till statsråd m.m. (Ds 2004:27) till regeringen. I direktiven

ingick att se över och lämna förslag om dels statsrådens ersättningar

vid resor m.m., dels värderingen av förmåner som statsråden uppbär i

samband med sina uppdrag. I utredningens uppdrag ingick inte att se

över statsrådens månatliga arvode m.m. och inte heller avgångsersättning

och pensionsförmåner.

I fråga om riksdagledamöters ekonomiska villkor har riksdagen tillsatt

en kommitté, den s.k. Översynskommittén, med uppdrag att göra en översyn

av lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

(ersättningslagen) och lämna förslag till en ny och moderniserad lag.

Översynen skall också omfatta förslag till motsvarande ändringar i lagen

(1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

(företrädarlagen) i de delar där nationell ersättning utgår. I uppdraget

ingår bl.a. också att lämna förslag till materiellt reviderade bestämmelser

för ledamöternas egenpensionsförmåner, inkomstgarantier och

efterlevandeförmåner med utgångspunkt i det nya pensionsavtalet för statligt

anställda (PA 03).

Utskottets ställningstagande

Reglerna om bl.a. inkomstgaranti för statsråd har nyligen setts över.

Enligt utskottets mening föreligger i nuläget inget behov av att göra

en ny översyn. Motionerna 2004/05:K221 (kd) och 2004/05:K237 (mp) yrkande

5 avslås därför.

Användandet av statsflygplan

Motionen

I motion 2004/05:K207 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförs om regeringens rätt att

använda statsflygplanen. Enligt motionären kan det sätt på vilket

regeringen använder statsflygplanen leda till ökat politikerförakt och

onödiga utgifter för skattebetalarna.

Bakgrund

Gällande bestämmelse

Sedan den 1 februari 2000 regleras statsflygets verksamhet i

statsflygförordningen (1999:1354). Bland annat skall det enligt förordningen

för varje flygning finnas en handling som visar bl.a. vem beställaren

av flygningen är, dagen för flygningen, destinationen, ändamålet med

resan och vilken ersättning för flygtransportkostnader och upphandling

som beställaren skall betala (9 §).

Några detaljerade regler rörande i vilken omfattning eller under vilka

villkor i övrigt som statsflygplanen skall få användas finns inte i

förordningen. Den utredning vars arbete låg till grund för regeringens

beslut om statsflygförordningen, den s.k. Statsflygutredningen (SOU

1998:81), ansåg att några sådana regler inte borde uppställas, utan det

borde föreligga avsevärd flexibilitet. Utredningen angav dock vissa

riktlinjer motivledes. Beträffande statsråds resor till och från hemorten

eller en semesterort ansåg utredningen att det till en början bör gälla

att annat färdsätt än reguljärt flyg, annat allmänt kommunikationsmedel

eller eget fordon får användas när säkerhetsskäl gör det påkallat. I

övrigt kan användningen av statsflygplan t.ex. vara motiverat om ett

statsråd befinner sig på semester och måste ändra uppgjorda semesterplaner

för ett angeläget möte om andra färdsätt inte står till buds, medför

stora tidsförluster eller andra olägenheter. Med hänsyn till statsrådens

befogade intresse av att få leva ett så normalt familjeliv som möjligt

syntes, enligt utredningen, en förhållandevis generös bedömning motiverad.

Utredningen framhöll att det ytterst blir en omdömesfråga för statsrådets

del. Den erinrade om att regeringen och de enskilda statsråden är

underkastade det konstitutionella ansvar som följer av regeringsformen

samt att reseräkningar och liknande är offentliga handlingar. Därtill

kom att räkenskaperna inom Regeringskansliet granskas av utomstående

revisorer. Utredningen ansåg också att ett formulär borde skapas där

beställarna för in de viktigaste uppgifterna om resan - ändamål,

medföljande tjänstemän och tidsschema. Därmed skulle bl.a. vinnas fördelen

att insynen i verksamheten underlättas och att den utan alltför stor

möda utvärderas från tid till annan.

Tidigare behandling

Utskottet har under senare år vid olika tillfällen granskat statsrådens

tjänsteresor och bruk av statsflygplanen m.m. (bet. 1998/99:KU25 s. 127

f. och 2003/04:KU20 s. 182 f.). I inget fall av dessa har granskningen

föranlett kritik från utskottets sida.

Våren 2004 behandlade utskottet en motion om nya riktlinjer om

betalningsansvar för användandet av statsflygplanen (bet. 2003/04:KU11 s. 26 f.

). Enligt utskottets mening förelåg inget behov av nya riktlinjer.

Motionen avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår från att statsråden använder statsflygplanen på ett

omdömesgillt sätt. Utskottets granskningar har heller inte föranlett

kritik mot användandet av statsflygplanen. Motion 2004/05:K207 (m)

avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Demokratipolitiken, punkt 1 (c)

av Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen bifaller motionerna 2004/05:K323 yrkande 1 och

2004/05:K437 yrkande 2.

Ställningstagande

Centerpartiet eftersträvar en demokrati byggd underifrån. "Gräsrotsdemokratin"

som utövas i det civila samhället är en naturlig bas för hela den svenska

demokratin. Den svenska demokratin måste förnyas genom att bygga samhället

underifrån och upp, där varje politisk nivå hämtar sitt mandat från

underliggande nivåer. Detta är ett dramatiskt annorlunda synsätt än det

uppifrån-och-ned-perspektiv som präglar dagens samhälle. Demokratipolitiken

bör präglas av ett deltagardemokratiskt förhållningssätt och en ambition

att öka de direktdemokratiska inslagen.

Vad som nu anförts bör med bifall till motionerna 2004/05:K323 yrkande 1

och 2004/05:K437 yrkande 2 ges regeringen till känna.

2. Mål för politikområdet Demokrati, punkt 2 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen bifaller motion 2004/05:K424 yrkande 1.

Ställningstagande

Demokrati som beslutsmetod garanterar i sig inte att människovärdet och

mänskliga fri- och rättigheter respekteras. Med demokrati som statsform

och politisk metod följer yttrandefrihet och alla medborgares lika

inflytande, men med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas

och fri- och rättigheter förtrampas. Därför behöver alla samhällen en

gemensam värdegrund. Jag anser att de värden, rättigheter och skyldigheter,

som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen, är

oundgängliga som grund.

Den moraliska grunden för demokratin formas i de sociala sammanhang som

utgör ett samhälle. Givetvis är hemmet och familjen, skolan, kyrkor,

föreningar, organisationer och folkrörelser av största betydelse. En

demokratisk stat är beroende av att det finns ett värdevitalt samhälle

med levande och medvetandegjorda moraluppfattningar hos enskilda och

grupper samt att de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd

för demokratin.

Det är av största vikt att uppmuntra och förstärka medborgarnas eget

demokratiska ansvarstagande. Denna känsla för det gemensamma samhället

bör bygga på vissa medborgerliga karaktärsegenskaper. De dygder som jag

vill lyfta fram som betydelsefulla för medborgarandan går tillbaka till

den klassiska och den kristna kulturen i västerlandet. Det handlar om

de klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och

praktisk klokskap.

I regeringens mål för politikområdet Demokrati heter det att "folkstyrelsen

skall värnas och fördjupas". Min bedömning är att målformuleringen

visserligen täcker en del av det önskvärda i ett demokratimål, men är

otillräckligt för att t.ex. peka på värdegrundens enorma betydelse just

för demokratiutvecklingen. Jag anser att regeringen bör få i uppdrag

att fördjupa denna målformulering och återkomma till riksdagen i frågan.

Med bifall till motion 2004/05:K424 yrkande 1 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen detta till känna.

3. Taltidningar i DAISY-format, punkt 7 (fp)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om taltidningar i DAISY-format. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:K349 och 2004/05:So397 yrkande 10.

Ställningstagande

För 20 år sedan beslutade riksdagen om införande av ett ekonomiskt stöd

till dagstidningar för att de skulle kunna göras tillgängliga för

synskadade. Reformen har varit viktig genom att den öppnat möjligheten

för synskadade att kunna läsa dagstidningar och därmed också ge synskadade

tillgång till den samhällsdebatt som är grundläggande för vår demokrati.

Den teknik som i dag används för att läsa taltidningar skiljer sig från

den teknik som används för att läsa talböcker. Vi anser att detta skapar

besvär för användarna eftersom de måste ha olika apparater sin bostad

för att kunna läsa olika slag av text. Taltidningsnämnden bör därför

medverka till att samma teknik skall kunna användas för läsning av

taltidningar som för läsning av talböcker. Med bifall till motionerna

2004/05:K349 och 2004/05:So397 yrkande 10 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen detta till känna.

4. Avveckling av presstödet m.m., punkt 8 (m)

av Göran Lennmarker (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om avveckling av presstödet m.m. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:K227 yrkande 18 och 2004/05:K404 yrkandena

2 och 3.

Ställningstagande

Enligt vår mening grundas regeringens inställning till presstödet på en

överdriven tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden, det

fria ordet och den fria opinionsbildningen. Det stora antalet

tidningsnedläggningar och hittills gjorda erfarenheter visar att presstödet

till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i

stället för att främja nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Den önskvärda

effekten av presstödet hade varit att det använts till att göra tidningarna

mindre beroende av statligt stöd, men i stället har tidningarna anpassat

sig efter stödet och blivit permanent beroende av presstödet.

Vi anser därför att presstödet bör avvecklas. Avvecklingen bör ske i

två etapper med början 2005. När presstödet har avvecklats kommer

Presstödsnämnden inte längre att ha någon uppgift att fylla, varför även

den kan avvecklas. För att underlätta avvecklingen av presstödet bör

reklamskatten avskaffas och en neutral tidningsmoms införas. Vårt förslag

att avskaffa presstödet påverkar inte stödet till radio- och kassettidningar.

De uppgifter som rör fördelning av detta stöd bör överföras från

Taltidningsnämnden till Kammarkollegiet.

Vad som nu anförts bör med bifall till motionerna 2004/05:K227 yrkande

18 och 2004/05:K404 yrkandena 2 och 3 ges regeringen till känna.

5. Demokratikonvent, punkt 11 (c)

av Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om demokratikonvent. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:K437 yrkande 4.

Ställningstagande

I regeringsformen slås fast att all offentlig makt utgår från folket.

I samband med genomförandet av den översyn av regeringsformen som nyligen

beslutats borde enligt min mening hela Sverige bjudas in att delta i

ett demokratikonvent. De närmare formerna för hur ett sådant konvent

skall arbeta och vilken sammansättning det skall ha bör övervägas i

särskild ordning. Konventet bör dock vara öppet för såväl det civila

samhället, marknaden som den offentliga sektorn och det bör samla

representanter från både kommuner, landsting, regioner och riksdagen. Ett

inledande uppdrag bör vara att skapa en arena för öppen debatt kring

förslaget till nytt fördrag för EU. Detta bör, med bifall till motion

2004/05:K437 yrkande 4, riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

6. Enhet för främjande av övergång till demokrati, punkt 13 (fp)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om främjande av övergång till demokrati. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:U226 yrkande 8.

Ställningstagande

Sedan 1990-talet har signumet för Tjeckiens utrikespolitik varit att

främja demokratiseringsprocesser i olika delar av världen. Målet har

hela tiden varit att tydligt främja radikala förändringar av de rådande

statsskicken för att etablera demokratiska system som garanterar mänskliga

rättigheter. Detta har man gjort genom öppet och tydligt stöd till

människorättsaktivister och oberoende medier bl.a.

Sedan den 1 juli 2004 har man inom det tjeckiska utrikesdepartementet

bildat en "Unit for promotion of transitions" som ska koordinera Tjeckiens

egen utrikespolitik, arbetet inom EU-institutionerna och FN och stödet

till icke-statliga organisationer så att politiken inte skall förlora

fokus utan ständigt ha främjandet av övergång till demokrati för ögonen.

Arbetet skall rikta sig mot såväl länder som redan har inlett en

förändringsprocess som till länder där man inte ser några framsteg. I

början kommer arbetet att koncentrera sig till Burma, Kuba och Vitryssland.

Den svenska politiken gentemot dessa länder, som gentemot många andra

diktaturer, har länge saknat fokus och tydliga målbeskrivningar. Biståndet

har inte använts i den utsträckning det varit möjligt för att främja

demokratisträvande organisationer. Målet om fattidomsbekämpning har

aldrig fått en fungerande definition, och trots miljardbelopp och

decennier av svenskt stöd till länder som Vietnam, Eritrea, Laos, Zimbabwe,

Kuba och Tanzania har demokratiseringsprocesserna aldrig kommit i gång.

När biståndet väl har dragits in för att kränkningar för mänskliga

rättigheter blivit för uppenbara har politikerna inte lyckats formulera

om målen och aktivt försökt bidra till förändringar. Den svenska

utrikespolitiken skulle vinna mycket i trovärdighet genom att lära av det

tjeckiska exemplet och på allvar formulera tydliga mål om att vi skall

främja övergång till demokrati i biståndsländer i första hand. UD borde

inrätta en enhet för främjande av övergång till demokrati i samarbetsländerna.

Vad som ovan anförts bör med bifall till motion 2004/05:U226 yrkande 8

ges regeringen till känna.

7. Utrikesförvaltningens organisation, punkt 14 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om utrikesförvaltningens organisation. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:U325 yrkandena 6-8 och avslår motion

2004/05:U325 yrkande 2.

Ställningstagande

Under åren 1991-1994 genomfördes en sammanslagning av utrikesmyndigheterna

och biståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På

ett liknande sätt anser jag att regeringen bör se över möjligheterna

att integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med

utrikesförvaltningen. Med många länder och regioner är den dominerande

verksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska samarbetet, och

utrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja svenska

handels- och exportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan

Sveriges ambassader utomlands och t.ex. olika handelskammare och exportråd.

Jag anser att möjligheterna att mer integrera svenska handelsfrämjande

organ med ambassaderna, för att ytterligare främja en samordnad

utrikespolitik, bör ses över, framför allt i ekonomiskt starka nationer

samt i länder där bistånds- och handelspolitiken i ökad utsträckning

bör samordnas.

Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är

det kommissionens kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför

Europa som diskuteras. Då EU-kommissionen förbättrar sin förmåga att

göra viktiga analyser och landrapporter, samt ökar sin representativa

roll, bör det finnas möjligheter för Sverige som EU-medlem att dra nytta

av detta. Det handlar inte om att EU-kommissionen på något sätt skall

ersätta det nationella behovet av bilaterala diplomatiska relationer,

men däremot kan Sverige ännu mer dra nytta av rapporter som skrivs inom

EU och utnyttja EU-kontor i de länder där Sverige i dag saknar representation.

I framtiden kan det således bli tal om att "slå ihop" ambassader mellan

EU-medlemmar i stil med den fysiska integreringen av de nordiska

ambassaderna i Berlin. Kristdemokraterna anser att regeringen redan i dag

bör utreda möjligheterna för dels en fysisk integrering av flera

EU-medlemsländers ambassader, dels hur Sverige i ökad utsträckning kan dra

nytta av EU-diplomatin.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser jag att motion 2004/05:U325

yrkandena 6-8 bör tillstyrkas.

8. Statsrådens inkomstgaranti, punkt 18 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om statsrådens inkomstgaranti. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:K221 och 2004/05:K237 yrkande 5.

Ställningstagande

Jag anser att det nuvarande inkomstgarantisystemet för statsråd är

alltför generöst och bör göras om. Ett lämpligt system vore att en

inkomstgaranti med avtrappningsregler utbetalas till statsråd automatiskt

under två år efter det att han eller hon har entledigats och därefter

enbart utifrån en behovsprövning. Ett sådant nytt system skulle effektivt

kunna bryta ned bilden av politiker som särskilt välbemedlade och ge

möjlighet till ett aktivt arbete mot det s.k. politikerföraktet. Med

bifall till motionerna 2004/05:K221 och 2004/05:K237 yrkande 5 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, punkt 3 (m)

Göran Lennmarker (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius

(m) anför:

Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat

under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister den 24 november 2004 kommer att

fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga

budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2005 samt besluta

om utgiftstak för åren 2006 och 2007.

Moderata samlingspartiet har i sin partimotion Fi231 förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Till grund

för den ekonomiska politiken ligger den samsyn som Moderaterna, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har om den politiska

inriktningen i stort och som förenar oss i Allians för Sverige. Det

allt överskuggande problemet i svensk ekonomi är att för många står

utan arbete eller jobbar mindre än vad som skulle kunna vara fallet.

Det behövs en samlad strategi för fler i arbete. Det måste säkerställas

att utvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig. Vidare måste

det löna sig bättre att arbeta och sämre att inte arbeta. Bland annat

mot bakgrund av en åldrande befolkning måste den offentliga sektorn

reformeras. Slutligen måste företagens konkurrenskraft förbättras.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak, anslagsfördelning

och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller

några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra. Om

riksdagens majoritet den 24 november beslutar om ramar för de olika

utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer

en annan inriktning av politiken deltar vi inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid

fortsatt bakom de i motion K404 lagda förslagen.

2. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, punkt 3 (fp)

Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp) anför:

I partimotion Fi232 har Folkpartiet liberalerna lagt fram sitt förslag

till inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har

Folkpartiet bildat Allians för Sverige. Den samsyn våra partier har ligger

till grund för Folkpartiets ekonomiska politik. Enligt vår mening måste

fler jobba och antalet bidragsberoende måste minska radikalt. För detta

behövs en lång rad politiska förändringar.

Folkpartiets budgetförslag innebär en stramare finanspolitik än regeringens

budgetförslag, och den är mera inriktad på att varaktigt påverka ekonomins

strukturer och långsiktiga styrka. Vi menar vidare att regeringen i

flera avseenden bryter mot den nya budgetordningen och att

budgeteringsmarginalen

i regeringens förslag i stort sett är obefintlig. I Folkpartiets förslag

har utgifterna prioriterats så att utrymme skapas för en rimlig buffert

mot oförutsedda händelser. Utgiftsökningarna avser främst satsningar på

vården, handikappade, äldre, biståndet och rättssamhället. Utrymme för

detta uppnås genom bl.a. en reformerad arbetsmarknadspolitik.

Inom utgiftsområde 1 vill vi minska anslagen till bl.a. Regeringskansliet

och partistödet. Vi är, på principiella grunder, motståndare till

presstödet och anser därför även att det anslaget bör minska kraftigt.

Folkpartiets budgetförslag har emellertid avstyrkts av finansutskottet

i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en

helhet är det enligt vår mening inte meningsfullt att delta i fördelningen

på anslag inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid fortsatt bakom de i

motion K455 lagda förslagen.

3. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, punkt 3 (kd)

Ingvar Svensson (kd) anför:

Kristdemokraterna har i sin partimotion Fi233 förordat en annan inriktning

av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den Socialdemokraterna

och dess stödpartier föreslår. Tillsammans med Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet har Kristdemokraterna bildat

Allians för Sverige, och utifrån den samsyn som präglar våra partier

har Kristdemokraterna utformat sitt förslag till inriktning av den

ekonomiska politiken.

Till grund för Kristdemokraternas ekonomiska politik ligger insikten

att resurser måste skapas innan de kan fördelas och konsumeras. Den

svenska konkurrenskraften på världsmarknaden måste upprätthållas och

växa i den takt som krävs för att resurserna skall räcka till god välfärd,

god miljö och till de investeringar i framför allt utbildning, forskning

och utveckling som måste till. Det överordnade målet för Kristdemokraternas

ekonomiska politik är att skapa en i alla delar god livsmiljö för

människorna. En tillväxt på minst 3 % över en konjunkturcykel bör

eftersträvas. Vidare måste vi återfå sunda statsfinanser, bl.a. genom ett

överskott i de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % per år över en

konjunkturcykel, snabbare utförsäljning av statliga företag samt lägre

utgifter och utgiftstak. Kristdemokraternas budgetpolitik har som

inriktning att åstadkomma detta.

I den ekonomiska politiken prioriterar Kristdemokraterna särskilt sex

områden. Dessa är tillväxtpolitiken, skattepolitiken, familjepolitiken,

pensionärers ekonomiska villkor, vård, omsorg och skola samt rättsväsende.

Eftersom finansutskottets majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - i första steget av budgetprocessen

föreslagit en helt annan inriktning på budgetpolitiken än den jag önskar,

avstår jag från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning

inom utgiftsområde 1. Kristdemokraternas budgetalternativ - med förslag

på utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen

ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan

brytas ut och behandlas isolerat från de andra. När det gäller

anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 står jag emellertid fortsatt bakom

de i motionerna K424 och U325 yrkandena 4 och 5 lagda förslagen.

4. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, punkt 3 (c)

Kerstin Lundgren (c) anför:

Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat

under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister den 24 november 2004 kommer att

ställa sig bakom dessa partiers budgetförslag för 2005. Det innebär att

riksdagen för det året låser såväl utgiftstak som ramar för de 27

utgiftsområdena samt fattar beslut om de skatte- och avgiftsförändringar

som skall träda i kraft nästa år.

I partimotionen Fi234 förordar Centerpartiet en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess

samarbetspartier. Till grund för Centerpartiets ekonomiska politik ligger

den samsyn vi har med Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna

och Kristdemokraterna om politikens inriktning och som präglar vår

Allians för Sverige och samverkan för maktskifte 2006.

Centerpartiet menar att Sverige har goda tillväxtmöjligheter men med

den politik som nu bedrivs hotas tillväxten. Företagen, speciellt de

små och medelstora, är grunden för vår framtida välfärd varför

företagsklimatet måste bli betydligt bättre, skattetrycket måste sänkas till

en europeisk genomsnittsnivå, statsfinanserna måste stärkas, människor

i arbetsför ålder måste få möjlighet till arbete. Vidare försvårar

diskriminering och otillräcklig integration många nya svenskars inträde

på arbetsmarknaden.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra. Om riksdagens majoritet den 24 november ställer sig bakom

regeringens och samarbetspartiernas budgetförslag och därmed väljer en

annan inriktning av politiken, deltar jag inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Jag står emellertid fortsatt

bakom de i motion K437 lagda förslagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2004/05:1

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 1:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för forskningsverksamhet

som innebär utgifter på högst 2 500 000 kr under åren 2006-2008 (avsnitt

6.4.4).

2. Riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde

1 Rikets styrelse, såvitt avser anslag som står till regeringens

disposition, enligt följande uppställning: (se propositionen)

3. Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

riksdagsförvaltningen för perioden 2005-2007 (avsnitt 6.3.6).

4. Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2005 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens

verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 6.3.6).

5. Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2005 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska

anläggningar intill ett belopp av 300 000 000 kronor (avsnitt 6.3.6).

6. Riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under utgiftsområde

1 Rikets styrelse, såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen

eller dess myndigheter, enligt följande uppställning: (se

propositionen)

Redogörelse 2003/04:RS2

Redogörelse 2003/04:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2003.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:K207 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om regeringens rätt att använda statsflygplanen.

2004/05:K221 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om statsrådens pensioner.

2004/05:K227 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

18. Riksdagen beslutar att avskaffa presstödet i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett förändrat inkomstgarantisystem för

statsråden.

2004/05:K278 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om radiotidningar.

2004/05:K317 av Olle Sandahl och Torsten Lindström (båda kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att föreskrifter för Kungliga hov- och slottsstatens

beslut skall utarbetas.

2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att demokratipolitiken bör präglas av ett

deltagardemokratiskt förhållningssätt och en ambition att öka de

direktdemokratiska

inslagen.

2004/05:K349 av Kaj Nordquist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att formatet Daisy är den teknik som skall användas vid

inläsning.

2004/05:K404 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för

budgetåret 2005 enligt uppställning: (se motionen)

2. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret

2006 i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

avvecklas fr.o.m. budgetåret 2006 och att bevakningsuppgifter avseende

ännu återstående lån, liksom den framtida administrationen av stödet

till taltidningar m.m., övertas av Kammarkollegiet i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2004/05:K424 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en fördjupad målbeskrivning för politikområdet demokrati.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett exemplar stöd på 2 kr för postdistribuerade

tidningar.

3. Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållande till

regeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 1

Rikets styrelse enligt uppställning: (se motionen)

2004/05:K437 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att demokratipolitiken bör präglas av ett

deltagardemokratiskt förhållningssätt och en ambition att öka de

direktdemokratiska

inslagen.

3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt

uppställning: (se motionen).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att 20 miljoner av regeringens anslag till Regeringskansliet

bör användas till genomförandet av ett demokratikonvent.

2004/05:K438 av Per Rosengren (v):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad i motionen anförs om

neddragningar för tidningen Från Riksdag & Departement.

2004/05:K441 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ersättning för medföljande vid utlandstjänstgöring.

2004/05:K455 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens förslag

gällande anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:

(se motionen).

2004/05:U226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att UD bör inrätta en enhet för främjande av övergång

till demokrati i biståndsländer.

2004/05:U232 av Erik Ullenhag (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att upprätta ett svenskt konsulat i södra Kurdistan

(Region Kurdistan i Irak).

2004/05:U305 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige åter bör öppna ambassad i Beirut.

2004/05:U325 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av ett statsråd i regeringen med särskilt

ansvar för att internationellt främja mänskliga rättigheter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förutsättningarna för att utse MR-attachéer vid

de svenska utrikesrepresentationer där bevakning av MR-frågor är av

speciell betydelse för människors säkerhet bör utredas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förutsättningarna för att utse miljöattachéer vid

de utrikesrepresentationer där miljöfrågorna speciellt måste fokuseras

bör utredas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda hur svenska handelsfrämjande organisationer

bättre kan integreras med svenska ambassader i utlandet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda om det kan upprättas fler samlokaliserade

ambassader med gemensamma servicefunktioner mellan Sverige och övriga

medlemsländer inom EU.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning av hur Sverige i ökad utsträckning kan

dra nytta av den växande EU-diplomatin med underlag för politiska beslut.

2004/05:So397 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Taltidningsnämnden.

2004/05:So515 av Cecilia Wikström (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inrätta ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen.

Bilaga 2

Utrikesutskottets yttrande 2004/05:UU1y

Bilaga 3

Utskottets förslag till anslag för 2005 inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse

Utskottets förslag stämmer överens med regeringens respektive

riksdagsstyrelsens förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Utskottets förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1

Belopp i tusental kronor

Anslag Anslagstyp Utskottetsförslag

27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden (ram) 6 317

27:2 Presstöd (ram) 485 029

27:3 Stöd till radio- och kassettidningar (ram) 152 300

27:4 Radio- och TV-verket (ram) 11 709

27:5 Granskningsnämnden för radio och TV (ram) 9 702

45:1 Sametinget (ram) 22 029

46:1 Allmänna val och demokrati (ram) 18 200

46:2 Justitiekanslern (ram) 18 311

46:3 Datainspektionen (ram) 31 117

46:4 Svensk författningssamling (ram) 850

46:5 Valmyndigheten (ram) 13 712

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten (ram) 96 162

90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.1 (ram) 725 298

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader.1 (ram) 569 607

90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen1 (ram) 60 578

90:5 Regeringskansliet m.m. (ram) 5 436 198

90:6 Stöd till politiska partier (ram) 170 200

90:7 Expertgruppen för EU-frågor (ram) 12 903

Summa 7 840 222

1 Anslag avsedda för riksdagen eller dess myndigheter