Bet. 2004/05:KU23

Konstitutionsutskottets betänkande

2004/05:KU23

Författningsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden

2004 som rör rikets styrelse. Motionerna rör bl.a. frågor om

Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet,

flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för

politiken.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motioner. Till betänkandet

har fogats sju reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Grundlagsutredningens uppdrag

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319, 2004/05:K323

yrkande 2, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.

Reservation 1 (kd)

Reservation 2 (v)

Reservation 3 (c)

2. Författningskonvent

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K285 yrkande 1 och 2004/05:K437

yrkande 1.

Reservation 4 (fp, c)

3. Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K220, 2004/05:K237 yrkande 7 och

2004/05:K389.

4. Flerkammarsystem

Riksdagen avslår motion 2004/05:K229.

Reservation 5 (c)

5. Valperiodens längd

Riksdagen avslår motion 2004/05:K230 yrkande 2.

6. Förtroendekommission

Riksdagen avslår motion 2004/05:K237 yrkande 1.

Reservation 6 (mp)

7. EU-medlemskapet och grundlagen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K228 yrkande 13 i denna del och

2004/05:K282 i denna del.

Reservation 7 (v, mp)

Stockholm den 8 februari 2005

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m),

Göran Magnusson (s), Tobias Krantz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar

Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Inger Jarl Beck (s), Henrik S Järrel

(m), Anders Bengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c),

Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),

Gustav Fridolin (mp), Karin Åström (s) och Kenneth G Forslund (s).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas 15 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2004 som rör rikets styrelse.

I ett särskilt betänkande (bet. 2004/05:KU13 Författningsfrågor -

förenklad ordning) behandlas ett antal motionsyrkanden som rör förslag

som utskottet har tagit ställning till och avstyrkt i tidigare

motionsbetänkanden under mandatperioden.

Utskottets överväganden

Grundlagsutredningens uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motioner om tilläggsdirektiv

till Grundlagsutredningen såvitt avser frågor rörande analys av

författningen ur ett könsperspektiv, en samhällsordning byggd på federalismens

principer samt kommunal självstyrelse och flernivådemokrati. Vidare

avstyrker utskottet bifall till motioner om författningskonvent. Detta

sker i samtliga fall med hänvisning till att vad som efterfrågas i

motionerna synes vara tillgodosett genom direktiven till Grundlagsutredningen.

Slutligen föreslår utskottet med hänvisning till tidigare ställningstaganden

att riksdagen avslår en motion om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen

rörande avskaffande av monarkin.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (v), 3 (c) och 4 (fp, c) samt särskilt

yttrande 1 (mp).

Grundlagsutredningen

Regeringen beslutade den 1 juli 2004 (dir. 2004:96) att tillkalla en

parlamentariskt sammansatt kommitté, Grundlagsutredningen (Ju 2004:11),

med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen. Kommitténs

arbete skall framför allt koncentreras och inriktas på att stärka och

fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för

demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. I uppdraget ingår

därför att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet samt av

de bestämmelser som reglerar regeringsbildningsprocessen och förhållandet

mellan riksdag och regering i övrigt. Kommittén ges enligt direktiven

vida ramar för sitt arbete. Den är i princip oförhindrad att ta upp

alla frågor som kan anses falla inom ramen för de frågeställningar som

kommittén har i uppdrag att se över. Uppdraget omfattar dock inte de

grundläggande principer för statsskicket som slås fast i regeringsformens

inledande bestämmelser och inte heller det förhållandet att Sverige är

en monarki. Om kommittén bedömer det som lämpligt står det kommittén

fritt att redovisa sitt arbete i ett eller flera delbetänkanden.

När det gäller kommunala frågor innefattande regionfrågor,

kompetensfördelningsfrågor och kommunalt självstyre, konstateras det i

direktiven

till Grundlagsutredningen att dessa frågor i stort faller inom det

uppdrag som Ansvarskommittén (Fi 2003:02) har. Vidare erinras om att det

i Ansvarskommitténs uppdrag också ingår att bedöma behovet av förändringar

i uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de statliga och kommunala

nivåerna. I den utsträckning Ansvarskommitténs arbete kan komma att

förutsätta ändringar i regeringsformen eller i andra författningar av

konstitutionell natur bör dessa emellertid hanteras inom ramen för den

författningsöversyn som Grundlagsutredningen har i uppdrag att utföra.

Regeringen avser i sådant fall att genom tilläggsdirektiv komplettera

kommitténs uppdrag.

I direktiven anges att kommittén har en viktig uppgift i att skapa debatt

och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor

och om det svenska folkstyret. Kommittén bör därför bedriva sitt arbete

under stor öppenhet och stimulera en författningspolitisk diskussion i

hela det svenska samhället. Vidare anförs att den nya tekniken här

erbjuder stora möjligheter. Kommittén är oförhindrad att arbeta med

referens- och arbetsgrupper.

Kommittén skall föreslå de grundlagsändringar och andra lagändringar

som den finner motiverade.

Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.

Ansvarskommitténs uppdrag såvitt avser anslutande frågor

I tilläggsdirektiv till Ansvarskommittén (dir. 2004:93), som beslutades

av regeringen den 23 juni 2004, anförs bl.a. att kommittén i den andra

etappen av sitt uppdrag skall analysera och bedöma om struktur och

uppgiftsfördelning inom staten och mellan staten, landstingen och kommunerna

behöver förändras. Syftet är dels att förbättra samhällsorganisationens

möjligheter att hantera framtidens välfärdsåtaganden och bidra till

ökad tillväxt inom ramen för hållbar utveckling, dels att förbättra

medborgarnas möjligheter till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande

genom att skapa en tydligare samhällsorganisation. Kommittén skall där

den finner det motiverat föreslå förändringar. Utgångspunkten för

kommitténs arbete skall vara en välfärd på lika villkor och efter behov

som styrs demokratiskt och är solidariskt skattefinansierad. I detta

sammanhang anges begreppet likvärdighet vara centralt. I sammanhanget

anförs vidare bl.a. att fördelningen av ansvar mellan staten, landstingen

och kommunerna inte är en gång för alla given. Det är därför viktigt

att kommittén genom sina förslag skapar förutsättningar för en struktur

och uppgiftsfördelning som främjar hållbar utveckling och som möjliggör

en anpassning i takt med samhällsutvecklingen. Om kommittén finner att

förslag som den avser att lämna nödvändiggör ändringar av grundlag eller

annan författning som rör konstitutionella ämnen, skall den anmäla detta

till regeringen. Ansvarskommittén skall redovisa resultaten av sitt

arbete senast den 28 februari 2007.

Motionerna

I motion 2004/05:K273 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

tilläggsdirektiv till översynen av regeringsformen med innebörden att

det konstitutionella regelverkets förhållande till och samspel med de

sociala, ekonomiska och kulturella maktrelationerna i samhället, bl.a.

ur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.

I motion 2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ett konvent eller konventsliknande organ tillkallas vid

sidan av och/eller i nära anslutning till Grundlagsutredningen.

Motionärerna anser att idén i Grundlagsutredningens direktiv om öppenhet,

referens- och arbetsgrupper bör fullföljas genom att ett konvent eller

konventsliknande organ tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning

till den parlamentariskt sammansatta kommittén. Konventet tänks enligt

motionen bestå av representanter från olika delar av landet, och inte

enbart eller kanske ens främst från de etablerade politiska partierna.

I motion 2004/05:K319 av Mats Einarsson m.fl. (v, fp, mp) föreslås att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen angående utredning

av monarkins avskaffande.

I motion 2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c) yrkande 2 föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen. Motionärerna

anser att direktiven till Grundlagsutredningen bör vidgas så att

utredningen ges möjlighet att också studera decentraliserade samhällsformer,

som t.ex. en federal organisation. I motion 2004/05:K437 av Kerstin

Lundgren m.fl. (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett Sverige

uppbyggt underifrån, utifrån federalismens principer, skulle göra makten

tydlig och ge medborgarna ökad möjlighet att både delta, påverka och

utkräva ansvar på alla nivåer. Motionärerna föreslår därvid bl.a. att

det inrättas ett särskilt demokratikonvent, öppet för såväl det civila

samhället, marknaden som den offentliga sektorn. I motionen framhålls

att konventet också måste samla representanter från dagens olika nivåer

- såväl kommuner, landsting, regioner som riksdag.

I motion 2004/05:K413 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att riksdagen

begär att regeringen genom tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen

genomför en utredning med syfte att fastställa en tydlig kommunal

kompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild kommunalordning

likartad riksdagsordningen enligt vad i motionen anförs. Huvudbestämmelserna

i en sådan "kommunalordning" om den kommunala beslutskompetensen skulle,

enligt motionen, bara kunna ändras på samma sätt som grundlag eller

vid ett beslutstillfälle i riksdagen med tre fjärdedelars majoritet. I

tilläggsbestämmelserna skulle man med enkel majoritet kunna besluta om

vissa praktiska följdbestämmelser.

I motion 2004/05:K417 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en

utredning om subsidiaritetsprincipen i syfte att grundlagsfästa den och

därmed göra den till en vägledande norm för den demokratiska uppbyggnaden.

Motionärerna anser att detta arbete lämpligen kan utföras inom

Grundlagsutredningens ram.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade under våren 2004 i betänkande 2003/04:KU9 ett

flertal motioner rörande frågor om en översyn av den svenska författningen.

Utskottet avstyrkte därvid bifall till motioner i frågor rörande analys

av författningen ur ett könsperspektiv och en samhällsordning byggd på

federalismens principer. I anslutning härtill erinrade utskottet om att

samtalen kring innehållet i den kommande författningsöversynen helt

nyligen hade inletts. Enligt utskottets mening kunde det förutsättas

att frågor rörande relationen mellan de organ som uppbär den offentliga

makten och deras uppgifter skulle komma att beröras. Utskottet utgick

också från att en analys av den framtida maktfördelningen bl.a. sker

utifrån ett könsperspektiv.

Vidare avstyrkte utskottet bifall till motioner i frågor rörande

flernivådemokrati och kommunal självstyrelse. I sammanhanget konstaterade

utskottet att Ansvarskommittén i förslaget för sitt kommande utredningsarbete

aktualiserade en väsentlig del av de frågor som behandlades i de aktuella

motionerna. Utskottet noterade att frågorna kunde föranleda överväganden

rörande huruvida lagstiftningsåtgärder behövs och på vilken nivå det

skall ske. Vidare förutsatte utskottet att regeringen i sina överväganden

rörande Ansvarskommitténs uppdrag och den kommande författningsutredningens

arbete beaktade att de överväganden av grundlagskaraktär som motionerna

kunde föranleda fick sin plats i nämnda utredningar.

Utskottet avstyrkte även bifall till motioner om sammankallande av ett

särskilt författningskonvent. I anslutning härtill uttalade utskottet

att en samlad översyn av regeringsformen, där syftet är att finna regler

för den svenska demokratin som svarar mot behoven i dagens svenska

samhälle, gagnas av att arbetet sker under stor öppenhet och med biträde

av en författningspolitisk diskussion i hela det svenska samhället.

Vidare framhöll utskottet att den nya tekniken härvid erbjuder stora

möjligheter. Utskottet var dock inte berett att förorda att ett särskilt

konvent sammankallas, varför motionerna härom avstyrktes.

Slutligen avstyrkte utskottet med hänvisning till sin tidigare bedömning

bifall till motioner om monarkins avskaffande. Av bakgrundsredogörelsen

i betänkandet (s. 22) framgår att utskottet tidigare vid ett stort antal

tillfällen behandlat motionsyrkanden om övergång till republik och

avstyrkt dessa under erinran om den ståndpunkt angående statsskicket som

intogs vid 1974 års författningsreform.

Utskottets ställningstagande

I motionerna 2004/05:K273 och 2004/05:K323 yrkande 2 begärs tilläggsdirektiv

till Grundlagsutredningen med avseende på frågor rörande analys av

författningen ur ett könsperspektiv samt en samhällsordning byggd på

federalismens principer. Vidare tas i motionerna 2004/05:K285 yrkande

1 och 2004/05:K437 yrkande 1 upp frågor om sammankallande av ett särskilt

författningskonvent. Enligt utskottets mening kan det förutsättas att

frågor rörande relationen mellan de organ som uppbär den offentliga

makten och deras uppgifter kommer att beröras i det arbete som

Grundlagsutredningen nyligen har inlett. Utskottet utgår också från att en

analys av den framtida maktfördelningen därvid sker bl.a. utifrån ett

könsperspektiv. I sammanhanget erinrar utskottet också om att

Grundlagsutredningen har som en viktig uppgift att med olika medel skapa debatt

och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor

och om det svenska folkstyret. Vad som efterfrågas i motionerna synes

därmed vara tillgodosett, varför de avstyrks.

Motionerna 2004/05:K413 och 2004/05:K417 berör Grundlagsutredningens

uppdrag med avseende på frågor om kommunal självstyrelse och flernivådemokrati.

Utskottet noterar att tilläggsdirektiven till Ansvarskommittén

aktualiserar en väsentlig del av de frågor som behandlas i de aktuella

motionerna. Frågorna kan föranleda överväganden rörande huruvida

lagstiftningsåtgärder behövs och på vilken nivå det skall ske. I direktiven

till Ansvarskommittén har även beaktats möjligheten att de förslag

kommittén avser att lämna kan nödvändiggöra ändringar av grundlag eller

annan författning rörande konstitutionella ämnen. Av direktiven till

Grundlagsutredningen framgår att regeringen i sådant fall avser att

genom tilläggsdirektiv komplettera den kommitténs uppdrag i nu aktuellt

hänseende. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till de här

berörda motionerna.

Vad slutligen gäller utredning av monarkins avskaffande vidhåller

utskottet alltjämt sin tidigare bedömning och avstyrker därmed bifall

till motion 2004/05:K319.

Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att

riksdagen avslår motioner om krav på att statsråd skall ha en bakgrund

som riksdagsledamot. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en

motion om karantänsregler för statsråd som övergår till annan verksamhet.

Utskottet vill dock på nytt markera att det finns anledning för regeringen

att pröva möjligheterna att vidta lämpliga åtgärder i sammanhanget, t.

ex. införandet av en tidskarantän. Jämför särskilt yttrande 2 (mp).

Motionerna

I motion 2004/05:K220 av Torsten Lindström (kd) föreslås att riksdagen

begär att regeringen återkommer med förslag till ändring i grundlagen

avseende statsråds bakgrund i enlighet med vad som anförs i motionen.

Enligt motionären bör det i grundlagen krävas att statsråd är eller har

varit ledamot av riksdagen. I motion 2004/05:K237 av Gustav Fridolin

(mp) yrkande 7 föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om att statsråden skall hämtas ur

riksdagen. Motionären anser att ett rimligt krav vore att regeringens

ledamöter hämtas ur riksdagen.

I motion 2004/05:K389 av Sven Gunnar Persson (kd) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

karantänsregler för ministrar. Motionären anser att regeringen bör utreda

behovet av någon form av karantänsregler för ministrar som lämnar

regeringen för att gå direkt till arbete inom näringslivet i en bransch

som han eller hon haft tillsyn över.

Gällande bestämmelser

Det enda behörighetskrav som uppställs för statsråd är ett krav på

svenskt medborgarskap sedan minst tio år (6 kap. 10 § första stycket

regeringsformen). I motiven till denna bestämmelse har departementschefen

uttalat att det uppenbarligen i högsta grad ligger "i regeringens eget

intresse att dess medlemmar har sådana egenskaper att de tillvinner sig

förtroende i riksdagen och hos allmänheten" (prop. 1973:90 s. 283).

Enligt 6 kap. 9 § andra stycket regeringsformen får statsråd inte utöva

allmän eller enskild tjänst. Han får inte heller inneha uppdrag eller

utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom. Regeringsformens

förbud mot att utöva vissa uppdrag gäller endast den som är statsråd,

inte ett f.d. statsråd.

Enligt förarbetena (prop. 1973:90, s. 284) är bestämmelsens syfte i

första hand att värna om statsrådens integritet, men den kan också

motiveras av önskemålet att statsråd inte skall splittra sina

krafter.

Sekretesslagen (1980:100) innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i

det allmännas verksamhet. Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift

vare sig det sker muntligen eller genom utlämnande av allmän handling.

Enligt 1 kap. 6 § gäller förbud att röja sekretessbelagd uppgift för

den som deltar i eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid

fått kännedom om uppgiften. En befattningshavare är skyldig att iaktta

sekretess också sedan han lämnat sin befattning. Detta gäller givetvis

oavsett om vederbörande avgår med pension eller övergår till någon annan

allmän eller enskild tjänst.

Enligt 20 kap. 3 § brottsbalken döms den som röjer uppgift som han är

pliktig att hemlighålla för brott mot tystnadsplikt till böter eller

fängelse i högst ett år.

Enligt 2 § insiderstrafflagen (2000:1086) döms den som har anställning,

uppdrag eller annan befattning som normalt innebär att han eller hon

får kännedom om omständigheter som har betydelse för kursen på finansiella

instrument, och som på grund härav fått insiderinformation för insiderbrott,

till fängelse i högst två år om han eller hon för egen eller någon

annans räkning genom handel på värdepappersmarknaden förvärvar eller

avyttrar sådana finansiella instrument som informationen rör, eller

använder informationen till att med råd eller på annat sådant sätt

föranleda någon annan till förvärv eller avyttring.

Den som har anställning, uppdrag eller annan befattning som normalt

innebär att han eller hon får kännedom om omständigheter som har betydelse

för kursen på finansiella instrument, och som på grund härav fått

insiderinformation och som obehörigen röjer sådan information, döms enligt

7 § insiderstrafflagen för obehörigt röjande av insiderinformation till

böter eller fängelse i högst sex månader.

Tidigare behandling m.m.

Vid 2000/01 års riksmöte behandlade utskottet motioner (m), i vilka

anfördes bl.a. att en politikers övergång till lobbyverksamhet bör

regleras till form och karantänsperiod. Utskottet avstyrkte motionerna

med hänvisning till att det pågående arbetet i Regeringskansliet med

anledning av Demokratiutredningens slutbetänkande borde avvaktas (bet.

2000/01:KU4 s. 34).

Vid 2003 års vårgranskning granskade utskottet statsministerns roll när

det gällde f.d. näringsminister Björn Rosengrens uppdrag åt Stenbecksfären.

Utskottet gjorde därvid en genomgång av bl.a. förhållandena i vissa

andra länder. Beträffande detaljerna i redovisningen hänvisas till

betänkandet (bet. 2002/03:KU30 s. 121-124). Utskottet fann att det

saknades anledning att rikta någon kritik mot statsministern när det gäller

f.d. näringsminister Björn Rosengrens uppdrag för Stenbecksfären. Vidare

konstaterade utskottet att det inte finns förutsättningar för statsministern

att hindra att ett statsråd, som lämnar regeringen, tar ett nytt uppdrag

inom t.ex. näringslivet. Utskottet ansåg i princip att det både i

offentlig och privat verksamhet är av godo med erfarenhet från samhällets

skilda sektorer. Sekretesslagens och även insiderlagens regler med det

straffansvar som reglerna innebär ger, enligt vad utskottet anförde,

ett gott skydd för statens intressen när verksamhet i staten lämnas för

tjänstgöring inom t.ex. näringslivet. Utskottet tillade emellertid att

det inte kan bortses från att ett statsrådsuppdrag kan lämnas för en

tjänst eller ett uppdrag som skulle kunna rubba allmänhetens förtroende

för att ett f.d. statsråd utövat sitt statsrådsuppdrag helt utan hänsyn

till kommande anställnings- eller uppdragsmöjligheter eller för att det

f.d. statsrådet i sin nya anställning eller i sitt nya uppdrag inte får

särskilda fördelar i kontakterna med företrädare för staten. Det kan

därför finnas anledning för regeringen att pröva t.ex. en möjlighet för

en tidskarantän. Granskningen föranledde inte något annat uttalande

från utskottets sida (a. bet. s. 127).

Enligt uppgift från Statsrådsberedningen har det inte inom Regeringskansliet

utarbetats några regler eller rutiner rörande tidskarantän för statsråd.

Vidare har inhämtats att det, såvitt känt, inte heller pågår något

arbete av det slaget inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

När det gäller karantänsregler för ministrar vill utskottet till en

början slå fast att utskottet alltjämt är av den uppfattningen att

sekretesslagens och även insiderlagens regler med det straffansvar som

reglerna innebär ger ett gott skydd för statens intressen när verksamhet

i staten lämnas för tjänstgöring inom t.ex. näringslivet. Som utskottet

tidigare har konstaterat kan det emellertid inte bortses från att ett

statsrådsuppdrag kan lämnas för en tjänst eller ett uppdrag som skulle

kunna rubba allmänhetens förtroende för att ett f.d. statsråd utövat

sitt statsrådsuppdrag helt utan hänsyn till kommande anställnings- eller

uppdragsmöjligheter eller för att det f.d. statsrådet i sin nya anställning

eller i sitt nya uppdrag inte får särskilda fördelar i kontakterna med

företrädare för staten. Utskottet vill därför på nytt markera att det

finns anledning för regeringen att pröva möjligheterna att vidta lämpliga

åtgärder i sammanhanget, t.ex. införandet av en tidskarantän. Något

initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 2004/05:K389

framstår dock inte som erforderligt. Mot bakgrund av vad som nu har

anförts avstyrker utskottet således bifall till motionen.

I fråga om krav på att statsråd skall ha en bakgrund som riksdagsledamot

anser utskottet att resultatet av det arbete som bedrivs av

Grundlagsutredningen bör avvaktas. Motionerna 2004/05:K220 och 2004/05:K237

yrkande 7 bör därför avslås.

Flerkammarsystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion om införande av

flerkammarsystem i riksdagen. Jämför reservation 5 (c).

Motionen

I motion 2004/05:K229 av Åsa Torstensson (c) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om

att i riksdagen införa flerkammarsystem med representation från kommuner

och regioner. Motionären anser att det är dags att pröva tanken att

komplettera riksdagens direktvalda kammare med en regional representation,

där kammaren och den regionala representationen har olika sammansättning

och delvis olika uppgifter. Den nya kammaren skall därvid enligt motionen

vara ett forum för värnandet av självstyret och trygga människors

möjlighet att lokalt besluta om sina egna angelägenheter. Som en väg att

uppnå detta syfte anges att kammaren kompletteras med att kommuner och

regioner blir direkt representerade i en regional representation för

att där kunna bromsa centraliseringstendenser. Regeringen skall även

fortsättningsvis ha sitt mandat från den direkt valda kammaren.

Gällande bestämmelser

I den inledande portalparagrafen i 1 kap. regeringsformen, som har

rubriken Statsskickets grunder, anges att all offentlig makt i Sverige

utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning

och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt

och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Enligt

4 § samma kapitel är riksdagen folkets främsta företrädare. Med detta

markeras enligt förarbetena att medborgarna regionalt och lokalt kan ha

andra företrädare (SOU 1972:15 s. 121). I Gustaf Petréns och Hans

Ragnemalms grundlagskommentar anförs i anslutning till detta lagrum att

riksdagsledamöterna på riksplanet ensamma är folkets företrädare; på

lokal och regional nivå tillkommer medlemmarna av de kommunala församlingarna.

Riksdagen blir det dominerande centrala organet just därför att det

ensamt företräder hela det folk varifrån all offentlig makt utgår (Gustaf

Petrén och Hans Ragnemalm, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar

med förklaringar, 1980, s. 24).

Regler om riksdagens bildande och sammansättning finns i 3 kap.

regeringsformen. I 1 § andra stycket föreskrivs att riksdagen består av en

kammare med trehundrafyrtionio ledamöter. I paragrafen fastslås det

enkammarsystem som trädde i funktion år 1971. Tidigare bestod riksdagen

av två kamrar. Av kamrarna valdes den första av landstingen och de

landstingsfria städerna. Den andra kammaren valdes av de röstberättigade

medborgarna direkt. I förarbetena till den partiella författningsreformen

(prop. 1968:27 s. 189) konstaterades att det hade blivit en alltmer

spridd uppfattning inom alla politiska partier att tvåkammarriksdagen

hade spelat ut sin roll. Därvid pekades på att ingen hade försvarat den

betydande opinionseftersläpning i riksdagen som följde främst av

förstakammarledamöternas långa valperioder. Vidare framhölls att ingen

heller hade förnekat att det är en brist i ett system med två likaberättigade

kamrar att motsatta majoritetsförhållanden kan försvåra regeringsbildningen

och försvaga regeringspolitiken. Likaså angavs att tvåkammarsystemet

därjämte hade arbetstekniska olägenheter.

Utskottets ställningstagande

De frågor som aktualiseras i motion 2004/05:K229 berör vissa av grunddragen

i statsskicket. Utskottet ser inga skäl att överväga en förändring av

den nuvarande ordningen på området med en direktvald enkammarriksdag

som på riksplanet företräder hela det folk varifrån all offentlig makt

utgår. En avgörande förtjänst med enkammarsystemet är att sammansättningen

av den lagstiftande församlingen bestäms av folket vid val som äger rum

vid ett och samma tillfälle. Motionen bör därför avslås.

Valperiodens längd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att

riksdagen avslår en motion om förändring av valperiodens längd.

Motionen

I motion 2004/05:K230 av Owe Hellberg (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

mandatperioden för kommunal- och riksdagsval blir femårig i samband med

valet 2014. Motionären menar att man, under förutsättning att Sverige

fortfarande är med i EU år 2014, skall gå över till ett system med

femåriga mandatperioder och att kommunalvalet, riksdagsvalet och valet

till Europaparlamentet skall äga rum på samma dag.

Gällande bestämmelser

Mellan åren 1970 och 1994 var valperioden tre år. Vid de överläggningar

som under hösten 1993 hölls mellan företrädare för riksdagspartierna om

vissa författningsfrågor kom man överens om att mandatperioden för

riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige skulle förlängas till

fyra år. Valperioden blev fyraårig genom beslut år 1994 (se prop.

1993/94:115, bet. 1993/94:KU44 och 1994/95:KU1).

Ordinarie val till riksdagen förrättas numera enligt 3 kap. 3 §

regeringsformen vart fjärde år. I 3 kap. 5 § ges en bestämmelse om när nyvald

riksdag skall samlas. Vidare anges att varje val gäller för tiden från

det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter

valda riksdagen samlas, och att denna tid är riksdagens valperiod.

I riksdagsordningen finns bestämmelsen att ordinarie val till riksdagen

hålls i september (1 kap. 1 §). Närmare bestämmelser om tidpunkten för

val finns i vallagen (1997:157). Enligt 1 kap. 10 § denna lag skall

ordinarie val till riksdagen samt val till landstings- och kommunfullmäktige

hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i september.

Vid riksmötet 2003/04 (bet. 2003/04:KU13) avstyrkte utskottet en rad

motioner rörande tidpunkten för val till riksdagen, landsting och

kommunfullmäktige med hänvisning till de samtal som då hade inletts om en

översyn av regeringsformen. Därvid avstyrktes en motion (m) som bl.a.

aktualiserade frågan om en förläggning av riksdagsvalen till våren.

Beslut om att utlysa ett extra val fattas av regeringen. Ett extra val

ändrar emellertid inte tidpunkten för nästa ordinarie val.

För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar, och riksdagsmandaten

utgörs av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat (3 kap. 6 §

regeringsformen). De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på

grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade

i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela landet. Denna

fördelning fastställs för fyra år i sänder.

I kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om mandattider inom

kommuner och landsting. Mandattiden är fyra år för ledamöterna och ersättarna

i fullmäktige (5 kap. 5 §).

I artikel 190.3 fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen1För

senaste lydelse, se Europeiska unionens officiella tidning C 325 av den

24 december 2002. föreskrivs att Europaparlamentets företrädare skall

väljas för en period av fem år. Ytterligare bestämmelser om val av

ledamöter till Europaparlamentet finns i valrättsakten från 19762Akten

den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen

(Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25

juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt.. Valrättsakten

har antagits av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive

konstitutionella bestämmelser och ingår i det man brukar kalla EG:s

primärrätt, dvs. den har status som fördrag. För svenskt vidkommande

gäller att valrättsakten ingår i den uppräkning av olika gemenskapsrättsliga

fördrag och andra instrument som finns i 4 § lagen med anledning av

Sveriges anslutning till Europeiska unionen (1994:1500).

Enligt artikel 9.1 skall valet förrättas under samma tidsperiod i hela

unionen och den perioden skall börja en torsdag morgon och sluta närmast

följande söndag. Det står medlemsstaterna fritt att välja valdag under

tidsperioden. För det första direktvalet av ledamöter till parlamentet

år 1979 valde rådet en viss tidsperiod i juni månad. Sedan den tidpunkten

fastställts gäller den även för senare val (artikel 10.1). Om det skulle

visa sig omöjligt att hålla kommande val under den tidsperioden skall

rådet enhälligt bestämma en annan period som då måste infalla under

tiden april - juli (artikel 10.2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att resultatet av det arbete som bedrivs av

Grundlagsutredningen bör avvaktas. Motion 2004/05:K230 yrkande 2 bör därför

avslås.

Förtroendekommission

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till pågående utredningsarbete att

riksdagen avslår en motion om inrättande av en förtroendekommission för

politiken. Jämför reservation 6 (mp).

Motionen

I motion 2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp) yrkande 1 föreslås att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av en förtroendekommission för politiken. Motionären

anför bl.a. att en sådan kommission skulle kunna titta på nödvändiga

reformer för att minska politikerföraktet, åtgärder för att minska

klyftan mellan väljare och valda, ökade möjligheter för allmänheten att

delta i det politiska samtalet och analysera orsakerna till politikerföraktet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det arbete som skall bedrivas av Grundlagsutredningen

och Ansvarskommittén i väsentliga delar har en sådan inriktning som

efterfrågas i motion 2004/05:K237 yrkande 1. Motionen bör därför avslås.

EU-medlemskapet och grundlagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till dels beredningen av förslaget

till ett nytt konstitutionellt fördrag för EU, dels pågående utredningsarbete

i Riksdagskommittén att riksdagen avslår två motionsyrkanden om analys

och översyn av förhållandet mellan EU-medlemskapet och regeringsformens

bestämmelser. Jämför reservation 7 (v, mp).

Motionerna

I motion 2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 13 föreslås

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ändring av reglerna i regeringsformen som rör EU-medlemskapet

(delvis). Motionärerna anser att det bör ske en översyn av regeringsformens

regler för EU-medlemskapet, i synnerhet reglerna för överföring av

beslutanderätt.

I motion 2004/05:K282 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen om behovet av att analysera

konsekvenserna av EU-medlemskapet för den svenska författningen med

avseende bl.a. på risken för en fortsatt federalistisk utveckling,

möjligheterna till ansvarsutkrävande och de svenska grundlagarnas

förhållande till EG-rätten (delvis). Motionärerna anser att regeringsformen

bör förändras så att de konstitutionella spärrar som finns mot en

fortsatt federalistisk utveckling av EU stärks. I motionen anförs vidare

att det av regeringsformen tydligare bör framgå att svensk grundlag är

överordnad på icke-delegerade områden samt att riksdagen suveränt tolkar

vilka dessa områden är.

Bakgrund

Inför Sveriges anslutning till Europeiska unionen (EU) gjordes vissa

grundlagsändringar (prop. 1993/94:114, bet. 1993/94:KU21, rskr. 1993/94:275,

bet. 1994/95:KU9, rskr. 1994/95:24). I 10 kap. 5 § första stycket

regeringsformen infördes en på ett medlemskap i EU särskilt inriktad

regel som gjorde det möjligt för riksdagen att överlåta beslutanderätt

till Europeiska gemenskaperna. Därutöver infördes i regeringsformen en

bestämmelse om val till Europaparlamentet (8 kap. 4 §). Dessutom infördes

ändringar i tryckfrihetsförordningen som gällde rätten till reklam (1

kap. 9 §) och rätten att äga en svensk periodisk skrift (5 kap. 1 §).

Grundlagsändringarna trädde i kraft den 1 december 1994.

I grundlagsärendet om ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.

m. (prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18, prot. 2001/02:124, bet.

2002/03:KU6, rskr. 2002/03:15) fick 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen

sin nuvarande lydelse. Enligt bestämmelsen kan riksdagen inom ramen för

samarbete i EU överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för

statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet

inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det

som ges i regeringsformen och i den europeiska konventionen angående

skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Riksdagen beslutar om sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre

fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut kan också

fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse

kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt

2 § samma kapitel.

I 10 kap. 2 § första stycket regeringsformen föreskrivs att regeringen

inte får ingå bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen

har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller

upphävs eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i

vilket riksdagen skall besluta.

Vidare sägs i andra stycket att är i fall som avses i första stycket

särskild ordning föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsätts,

skall samma ordning iakttas vid godkännandet av överenskommelsen.

Enligt tredje stycket får regeringen inte heller i annat fall än som

avses i första stycket ingå för riket bindande internationell överenskommelse

utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen är av större

vikt. Regeringen kan dock underlåta att inhämta riksdagens godkännande

av överenskommelsen, om rikets intresse kräver det. I sådant fall skall

regeringen i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen

ingås.

I det aktuella grundlagsärendet infördes också ett nytt fjärde stycke

i 10 kap. 2 § regeringsformen som innebar att riksdagen kan godkänna

sådan överenskommelse som avses i första och tredje styckena och som

ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, även om

överenskommelsen inte föreligger i slutligt skick.

Därutöver infördes också ett nytt första stycke i 10 kap. 6 § regeringsformen.

Ändringen innebar att regeringens skyldighet att informera och samråda

med riksdagen i EU-frågor grundlagsfästes.

Grundlagsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2003.

Vid riksdagsbehandlingen av det aktuella grundlagsärendet konstaterade

konstitutionsutskottet (bet. 2001/02:KU18 s. 46-47) bl.a. att det ännu

inte gick att uttala sig om vad framtidsdebatten inom EU kunde komma

att resultera i. Vidare uttalade utskottet följande.

Emellertid kan det förväntas att det förberedande konventet och

regeringskonferensen 2004 kommer att leda fram till förslag om förändringar

av EU-samarbetet. Detta kan i sin tur medföra behov av överväganden med

bl.a. konstitutionella inslag i medlemsländerna i samband med deras

godkännanden av en eventuell fördragsrevision. För svenskt vidkommande

kan det enligt utskottets mening vara lämpligt att i ett eventuellt

sådant sammanhang skapa utrymme för mer allmänna överväganden kring t.

ex. hur vi själva beskriver vårt deltagande i EU-samarbetet, inte minst

när det gäller uppgiftsfördelningen mellan EU och enskilda medlemsstater.

Härvid kan bl.a. konstateras att de svenska grundlagsreglerna kring

EU-samarbetet i dag återfinns i 10 kap. regeringsformen, som allmänt

rör förhållandet till andra stater. Oaktat EU-samarbetets särprägel

både till omfattning och karaktär, framstår de regler som är särskilt

inriktade på detta samarbete närmast som undantagsregler eller särlösningar

i förhållande till vad som annars gäller.

Regeringskonferensen om ett nytt konstitutionellt fördrag för Europa

inleddes i Rom den 4 oktober 2003. Konferensens uppgift var att ta

ställning till det förslag till nytt konstitutionellt fördrag som framlagts

av konventet om EU:s framtid (framtidskonventet) samt ändringsförslag

från medlemsstaterna. Regeringskonferensen avslutades i Bryssel den 18

juni 2004, då stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte

enades om utformningen av det nya fördraget. Det konstitutionella

fördraget undertecknades i Rom den 29 oktober 2004 och träder i kraft den

1 november 2006, förutsatt att samtliga medlemsländer då har ratificerat

fördraget. Det nya, konstitutionella fördraget ersätter fördragen om

Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen.

I departementspromemorian Fördraget om upprättande av en konstitution

för Europa (Ds 2004:52), som utkom i december 2004, redovisas de

huvudsakliga förändringarna i förhållande till nu gällande fördrag.

Vidare görs bl.a. en bedömning av huruvida den samlade effekten av

fördraget är förenlig med 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen (s.

93 -95).

Därvid erinras om att riksdagen vid Sveriges anslutning till EU och vid

tillträdet till Amsterdam- och Nicefördragen gjorde bedömningen att

fri- och rättighetsskyddet inom EG ligger i nivå med det som gäller i

Sverige. Enligt promemorian innebär det nya fördraget inte någon ändring

i detta avseende, snarare innebär fördraget att fri- och rättighetsskyddet

har stärkts genom att det har kommit till tydligare uttryck.

När det gäller kravet på att överlåtelsen inte får röra principerna för

statsskicket konstateras att det nya fördraget förutsätter att beslutanderätt

i viss utsträckning förs över till unionen. Det framhålls emellertid

att unionens beslutsbefogenheter på områden där grundläggande principer

i Sveriges konstitutionella system berörs, som också tidigare har bedömts

vara fallet, är utomordentligt begränsade (jämför bet. 1993/94:KU21 s.

28). Mot den bakgrunden bedöms i promemorian att överlåtelsen varken

i sak eller i omfattning är av sådant slag att den rör principerna för

statsskicket. Inte heller tillsammans med vad som tidigare har överlåtits

till EG bedöms överlåtelsen vara av sådan omfattning att den kan anses

röra principerna för statsskicket. Enligt promemorian finns därför inga

konstitutionella hinder mot att Sverige tillträder det nya fördraget.

Pågående

utredningsarbete

Av direktiven till Grundlagsutredningen framgår att frågor som rör

regeringsformens bestämmelser om förhållandet till andra stater och

mellanfolkliga organisationer faller utanför uppdraget.

Beträffande frågor som gäller det svenska medlemskapet i EU och en stärkt

roll för riksdagen hänvisas därvid i direktiven till att Riksdagskommittén

enligt sina direktiv bl.a. har i uppdrag att förutsättningslöst pröva

formerna för riksdagens arbete med EU-frågor och föreslå de organisatoriska

och författningsmässiga förändringar som är nödvändiga för att riksdagen

skall kunna delta i EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt

sätt. Vidare hänvisas till att det i Riksdagskommitténs uppdrag också

ingår att pröva formerna för kontakterna med regeringen. Det framhålls

också att en utgångspunkt för arbetet enligt direktiven till Riksdagskommittén

skall vara att EU-frågorna så långt som möjligt skall integreras i det

sedvanliga riksdagsarbetet. En annan utgångspunkt skall vara att tydliggöra

riksdagens roll och stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet.

Utskottets ställningstagande

I motionerna aktualiseras frågor om behovet av en analys och översyn av

förhållandet mellan EU-medlemskapet och regeringsformens bestämmelser.

Utskottet vill inledningsvis i sammanhanget erinra om vissa allmänna

uttalanden i grundlagsärendet där 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen

fick sin nuvarande lydelse (bet. 2001/02:KU18 s. 42 f.).

I det ärendet konstaterade utskottet bl.a. att frågan om grundlagen

behöver ändras kan aktualiseras i samband med en fördragsändring som

innebär att ny överlåtelse av beslutanderätt behöver ske. Utskottet

slog också fast att det i sista hand ankommer på den svenska riksdagen

att avgöra om en grundlagsändring behöver göras på grund av en ny

överlåtelse av beslutanderätt. Vidare framhöll utskottet att det inte går

att ange i några entydiga termer hur långt EU-samarbetets räckvidd kan

sträcka sig utan att grundlagen behöver ändras. Utskottet fann det inte

minst därför betydelsefullt att, såsom dittills varit fallet, en

fördragsändrings eventuella krav på en ny överlåtelse av beslutsbefogenheter

blir föremål för analys och debatt innan fördragsändringen godkänns av

riksdagen.

Departementspromemorian om Fördraget om upprättande av en konstitution

för Europa är nu föremål för remissberedning, vilket kan antas ge upphov

till en debatt i de aktuella frågorna, t.ex. när det gäller frågor om

uppgiftsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. På motsvarande sätt

kan Riksdagskommitténs kommande betänkande förväntas bli föremål för

remissbehandling och därigenom bidra till en debatt på området, exempelvis

när det gäller hur riksdagens arbete med EU-frågor skall organiseras

inom ramen för en framtida ordning för subsidiaritetskontroll. Mot den

anförda bakgrunden bör enligt utskottets mening remisshanteringen av

dessa ärenden och den fortsatta beredningen av frågorna avvaktas.

Motionerna 2004/05:K228 yrkande 13 och 2004/05:K282 avstyrks följaktligen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K413 och 2004/05:K417 samt

avslår motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319 och 2004/05:K323 yrkande

2.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen genom tilläggsdirektiv skall ge Grundlagsutredningen

i uppdrag att genomföra en utredning med syfte att fastställa en tydlig

kommunal kompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild

kommunalordning likartad riksdagsordningen. Huvudbestämmelserna i en

sådan "kommunalordning" om den kommunala beslutskompetensen skulle bara

kunna ändras på samma sätt som grundlag eller vid ett beslutstillfälle

i riksdagen med tre fjärdedelars majoritet. I tilläggsbestämmelserna

skulle man med enkel majoritet kunna besluta om vissa praktiska

följdbestämmelser.

Jag menar också att regeringen skall låta utreda subsidiaritetsprincipen

i syfte att grundlagsfästa den och därmed göra den till en vägledande

norm för den demokratiska uppbyggnaden. Detta arbete kan lämpligen

utföras inom Grundlagsutredningens ram.

2. Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (v)

av Mats Einarsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K273 och 2004/05:K319 samt

avslår motionerna 2004/05:K323 yrkande 2, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen skall besluta om tilläggsdirektiv till översynen

av regeringsformen med innebörden att det konstitutionella regelverkets

förhållande till och samspel med de sociala, ekonomiska och kulturella

maktrelationerna i samhället, bl.a. ur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.

Ytterligare ett maktperspektiv som förtjänar uppmärksamhet är det

etniska, dvs. frågor om grundlagarna tar hänsyn till att dess institutioner

och regler skall tjäna ett samhälle där diskriminering på grund av

etnicitet är en daglig erfarenhet för en stor del av dess medborgare.

I tilläggsdirektiv skall regeringen också, enligt min mening, ge

Grundlagsutredningen i uppdrag att utreda monarkins avskaffande.

3. Grundlagsutredningens uppdrag, punkt 1 (c)

av Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K323 yrkande 2 och avslår

motionerna 2004/05:K273, 2004/05:K319, 2004/05:K413 och 2004/05:K417.

Ställningstagande

En central brist i regeringens direktiv till utredningen är den begränsning

man lagt på utredningen genom att förbjuda den att studera frågan om

statsskickets grundläggande principer. Utredningen kommer med andra ord

inte att ha möjlighet att överväga huruvida den i grund och botten

centraliserade enhetsstaten är den bästa organisationsformen för 2000-talets

samhälle. På denna punkt bör utredningen vidgas och ges möjlighet att

också studera decentraliserade samhällsformer, som t.ex. en federal

organisation.

4. Författningskonvent, punkt 2 (fp, c)

av Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp) och Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att ett konvent eller ett konventsliknande

organ tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning till

Grundlagsutredningen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:K285

yrkande 1 och 2004/05:K437 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att idén i Grundlagsutredningens direktiv om öppenhet, referens-

och arbetsgrupper bör fullföljas genom att ett konvent eller konventsliknande

organ tillkallas vid sidan av och/eller i nära anslutning till den

parlamentariskt sammansatta kommittén. Vi tänker oss att konventet skall

bestå av representanter från olika delar av landet, och inte enbart

eller kanske ens främst från de etablerade politiska partierna. Konventet

skall således vara öppet för såväl det civila samhället, marknaden som

den offentliga sektorn. Vidare måste konventet också samla representanter

från dagens olika nivåer - såväl kommuner, landsting, regioner som

riksdag.

5. Flerkammarsystem, punkt 4 (c)

av Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om införande av flerkammarsystem. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:K229.

Ställningstagande

Jag anser att det är dags att pröva tanken att komplettera riksdagens

direktvalda kammare med en regional representation, där kammaren och

den regionala representationen har olika sammansättning och delvis olika

uppgifter. Den nya kammaren skall därvid vara ett forum för värnandet

av självstyret och trygga människors möjlighet att lokalt besluta om

sina egna angelägenheter. Detta kan uppnås genom att den direktvalda

kammaren kompletteras med att kommuner och regioner blir direkt

representerade i en regional representation för att där kunna bromsa

centraliseringstendenser. Regeringen skall även fortsättningsvis ha sitt

mandat från den direkt valda kammaren.

6. Förtroendekommission, punkt 6 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en förtroendekommission. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:K237 yrkande 1.

Ställningstagande

Problemet med den växande klyftan mellan väljare och valda, och det

ökade politikerföraktet, förtjänar att tas på allvar. I grunden äventyrar

känslor som dessa det demokratiska samhällets fundament - förtroendet

för de beslut som de valda representanterna fattar. En liknande problematik

rörande minskat förtroende bland allmänheten för det svenska näringslivet

föranledde att en förtroendekommission tillsattes under ledning av Erik

Åsbrink. En förtroendekommission för politiken skulle kunna titta på

nödvändiga reformer för att minska politikerföraktet, åtgärder för att

minska klyftan mellan väljare och valda, ökade möjligheter för allmänheten

att delta i det politiska samtalet och analysera orsakerna till

politikerföraktet. Det är av särskild vikt att vi som är politiskt

förtroendevalda visar samma handlingskraft när det handlar om att hantera

minskat förtroende för vårt värv som vi visat när det handlar om

näringslivet. Därför bör en förtroendekommission för politiken omedelbart

tillsättas.

7. EU-medlemskapet och grundlagen, punkt 7 (v, mp)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tilläggdirektiv till Grundlagsutredningen om

behovet av att analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet för den

svenska författningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K282 i

denna del och avslår motion 2004/05:K228 yrkande 13 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser Grundlagsutredningen genom tilläggsdirektiv skall ges i uppdrag

att analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet för den svenska

författningen med avseende bl.a. på risken för en fortsatt federalistisk

utveckling, möjligheterna till ansvarsutkrävande och de svenska

grundlagarnas förhållande till EG-rätten. Det är vår uppfattning att

regeringsformen bör förändras så att de konstitutionella spärrar som finns

mot en fortsatt federalistisk utveckling av EU stärks. Av regeringsformen

bör också tydligare framgå att svensk grundlag är överordnad på

icke-delegerade områden samt att riksdagen suveränt tolkar vilka dessa

områden är.

Särskilda yttranden

1. Grundlagsutredningens uppdrag och Författningskonvent, punkterna 1

och 2 (mp)

Gustav Fridolin (mp) anför:

Grundlagsutredningen bör enligt min mening ges stor frihet att forma

sin verksamhet. I tidigare reservationer och yttranden, samt motioner,

har Miljöpartiet visat sina prioriteringar inför utredningen. I anslutning

till de motioner som behandlas vill jag återigen göra tydligt att

Miljöpartiet i utredningen avser lyfta behovet av att regeringsformen

utvärderas ur ett könsmaktsperspektiv. För att utredningens slutsatser

skall nå acceptans krävs att beredningen sker i öppenhet med stora

möjligheter för frivilligorganisationer och andra samhällsaktörer att

lämna in åsikter och påverka beredningen.

2. Statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, punkt 3 (mp)

Gustav Fridolin (mp) anför:

I betänkande 2002/03:KU20 tydliggjorde konstitutionsutskottet behovet

av att regeringen ser över problem som kan finnas med statsråds

efterföljande verksamhet och möjligen tittar på införandet av någon slags

tidskarantän. Behovet av detta ökar med en utveckling där allt snabbare

utbyten sker mellan den offentliga och privata makten, och jag förväntar

mig därför att regeringen snarast ser över olika möjligheter att införa

sådana regler.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:K220 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring i

grundlagen avseende statsråds bakgrund i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2004/05:K228 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändring av reglerna i regeringsformen som rör

EU-medlemskapet.

2004/05:K229 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i riksdagen införa flerkammarsystem med representation

från kommuner och regioner.

2004/05:K230 av Owe Hellberg (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att mandatperioden för kommunal- och riksdagsval blir

femårig i samband med valet 2014.

2004/05:K237 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en förtroendekommission för politiken.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att statsråden skall hämtas ur riksdagen.

2004/05:K273 av Mats Einarsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tilläggsdirektiv till översynen av regeringsformen med innebörden

att det konstitutionella regelverkets förhållande till och samspel med

de sociala, ekonomiska och kulturella maktrelationerna i samhället, bl.

a. ur ett könsmaktsperspektiv, analyseras.

2004/05:K282 av Mats Einarsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tilläggsdirektiv till Kommittén för en samlad översyn av

regeringsformen om behovet av att analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet

för den svenska författningen med avseende bl.a. på risken för en

fortsatt federalistisk utveckling, möjligheterna till ansvarsutkrävande,

de svenska grundlagarnas förhållande till EG-rätten samt riksdagens

roll i EU-systemet.

2004/05:K285 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ett konvent eller konventsliknande organ tillkallas

vid sidan av och/eller i nära anslutning till den parlamentariskt

sammansatta kommittén.

2004/05:K319 av Mats Einarsson m.fl. (v, fp, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tilläggsdirektiv till Kommittén för översyn av regeringsformen

angående utredning av monarkins avskaffande.

2004/05:K323 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett tilläggsdirektiv till Författningsutredningen.

2004/05:K389

av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om karantänsregler för ministrar.

2004/05:K413 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen begär att regeringen genom tilläggsdirektiv till

författningsutredningen genomför en utredning med syfte att fastställa en tydlig

kommunal kompetens i grundlagen, t.ex. genom hänvisning till en särskild

kommunalordning likartad riksdagsordningen enligt vad i motionen anförs.

2004/05:K417 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning om subsidiaritetsprincipen i syfte att grundlagsfästa

den och därmed göra den till en vägledande norm för den demokratiska

uppbyggnaden.

2004/05:K437 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ett Sverige uppbyggt underifrån, utifrån federalismens

principer, skulle göra makten tydlig och ge medborgarna ökad möjlighet

att både delta, påverka och utkräva ansvar på alla nivåer.