Bet. 2004/05:KU24

Konstitutionsutskottets betänkande

2004/05:KU24

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse

för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen jämte en motion

(fp) som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet, som förutsätter

att rutinerna i Regeringskansliet ses över i syfte att undvika onödig

tidsutdräkt, avstyrker motionen och föreslår att riksdagen lägger

regeringens skrivelse till handlingarna.

I ärendet finns en reservation (m, fp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:75 till handlingarna.

2. Förbättrade rutiner

Riksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 1.

3. Återrapportering om strategi

Riksdagen avslår motion 2004/05:K14 yrkande 2.

Reservation (m, fp)

Stockholm den 17 maj 2005

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m),

Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),

Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Inger Jarl Beck (s), Anders

Bengtsson (s), Helena Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene

Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp), Karin

Åström (s), Carl-Erik Skårman (m) och Yoomi Renström (s).

Redogörelse för ärendet

Sedan år 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för

vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika

beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen

meddelar regeringen sina beslut. Redogörelsen upptar samtliga

riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen,

men även äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats

som slutbehandlade finns med.

Årets skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

till regeringen har föranlett en följdmotion (fp).

Skrivelsen och motionen finns förtecknade i bilaga 1.

Konstitutionsutskottet har berett samtliga övriga utskott möjlighet att

yttra sig över skrivelsen och motionen. Yttranden har inkommit från

skatte-, lag-, socialförsäkrings-, social-, trafik-, arbetsmarknads-

och bostadsutskotten, bilagorna 2-8.

Utskottet har den 10 maj 2005 hållit en utfrågning med statssekreteraren

i Finansdepartementet Katinka Hort som åtföljts av rättssakkunniga Klara

Cederlund.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Redogörelsen för de beslut regeringen fattat med anledning av

riksdagsskrivelser omfattar huvudsakligen åtgärder som vidtagits under år

2004. För att underlätta för riksdagsutskotten att vid sitt utvärderings-

och uppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt omfattar

redovisningen även vissa regeringsbeslut efter den egentliga

redovisningsperiodens

utgång i de fall riksdagsskrivelserna därigenom anses slutbehandlade.

Utöver

själva redogörelsen för riksdagsskrivelsernas behandling har regeringen

i de senaste årens skrivelser lämnat redovisningar av regelbeståndet

och regelregistreringen. Vidare lämnas i skrivelsen information om

regelverket och en redogörelse för det pågående reformarbetet avseende

reglers kvalitet och språkvård. Information lämnas dessutom om det

offentliga rättsinformationssystemet (Lagrummet).

Antalet gällande författningar var 3 533 den 1 mars 2005. Av dessa var

1 077 lagar. Motsvarande siffror den 1 mars 2004 var 3 497 grundförfattningar,

varav 1 054 lagar. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar

i SFS under år 2004 var 1 388 att jämföra med 1 309, 1 227 och 1 175

under åren 2001, 2002 respektive 2003.

Av de 1 388 författningarna år 2004 var 136 grundförfattningar (38 lagar

och 98 förordningar m.m.).

Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den sista december

2004 beräknas till ca 8 100, en minskning med ca 100 sedan föregående

år.

Under år 2004 har EG-direktiv genomförts i 79 ändringsförfattningar (36

lagar och 43 förordningar) och 37 nya grundförfattningar (15 lagar och

22 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns på varje författning

som innehåller EG-regler.

I detta sammanhang kan nämnas att i Europeiska gemenskapernas tjugoförsta

årsrapport om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning (KOM (2004)

839 slutlig) redovisas statistik för år 2003. Antalet förfaranden

avseende underlåtenhet att anmäla genomförandeåtgärder till kommissionen

hade år 2003 nästan fördubblats jämfört med 2001 och 2002. Statistiken

för år 2003 visade på en ökning med 92,1 % jämfört med föregående år.

Den 2 maj 2005 hade Sverige enligt Europeiska kommissionens webbplats

notifierat om implementering av 98,46 % av direktiven. Sverige hamnade

därigenom på 19:e plats. Anmärkas kan att när Sverige åren 2001-2003

stod på 2:a plats var procentsatserna omkring 97,5 %.

I regeringens skrivelse redovisas liksom förra året 155 riksdagsskrivelser

som inte slutbehandlade. Av dem är 32 från riksmötet 1999/2000 eller

tidigare. Liksom förra året är 3 inte slutbehandlade skrivelser (KrU,

TU respektive KU) mer än tio år gamla. Sedan regeringens redovisning

förra året (skr. 2003/04:75) har 13 skrivelser från riksmötena

1988/89-1999/2000 slutbehandlats, liksom 4 riksdagsskrivelser från 2000/01

och 11 från riksmötet 2001/02. Liksom tidigare är den äldsta inte

slutbehandlade riksdagsskrivelsen från riksmötet 1986/87. Den riksdagsskrivelsen

gäller ett tillkännagivande (KrU) om obligatorisk ansvarsförsäkring för

fritidsbåtar.

Motionen

I motion 2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande

till regeringen om skärpta rutiner i fråga om verkställandet av riksdagens

beslut (yrkande 1). Dessutom begärs ett tillkännagivande om att regeringen

bör återkomma till riksdagen med en strategi för hur hanteringen av

riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras och stramas

upp senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens skrivelser

till regeringen (yrkande 2).

Motionärerna anser att regeringen trots att den är ansvarig inför

riksdagen på ett anmärkningsvärt sätt visar nonchalans gentemot riksdagens

beslut genom att år efter år dröja med att verkställa beställningar

från riksdagen.

Som exempel nämns att regeringen på socialförsäkringsområdet och när

det gäller frågan om könsneutrala äktenskap tillsatt enmansutredningar

i stället för de parlamentariska utredningar som riksdagens tillkännagivande

gällde. Vidare nämns i motionen att regeringen har låtit bli eller har

dröjt med att verkställa och/eller givit bristfällig information till

riksdagen bl.a. när det gäller avskaffandet av den s.k. pomperipossaeffekten,

finansiell samordning mellan sjukförsäkring och försäkringskassa samt

sanktionssystem för nätbolag som inte uppfyller kraven vid byte av

elleverantör.

Motionärerna anser att i de fall det finns särskilda skäl för regeringen

att inte följa riksdagens beslut skall regeringen skyndsamt upplysa

riksdagen om detta och noggrant redovisa skälen. Regeringens beteende

är enligt motionen ett återkommande problem som kräver omedelbara

åtgärder. Antalet icke slutbehandlade skrivelser måste kraftigt reduceras.

Konstitutionsutskottets område

Regeringens skrivelse 2004/05:75 omfattar för konstitutionsutskottets

del 41 riksdagsskrivelser, varav 19 inte är slutbehandlade. I regeringens

motsvarande skrivelse förra riksmötet (skr. 2003/04:75) togs upp 45

riksdagsskrivelser på grundval av betänkanden från konstitutionsutskottet.

Antalet inte slutbehandlade ärenden var då 16.

De tre äldsta inte slutbehandlade skrivelserna är samma som både under

förra och förrförra riksmötet. Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen

(rskr. 1994/95:243) gäller ett tillkännagivande om regeringens arbete

mot våld och om förslag till riksdagen om lämpliga åtgärder i betänkande

1994/95:KU14 Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor, mom. 1.

Utskottet anförde att det erfarit att regeringen skulle inleda ett

brett upplagt arbete mot våld i samhället. Utskottet utgick ifrån att

regeringen skulle redovisa resultatet av arbetet och förelägga riksdagen

förslag till lämpliga åtgärder. De ämnen som tagits upp i de behandlade

motionerna borde enligt utskottets mening kunna bli föremål för en samlad

analys och bedömning i det sammanhanget. Regeringen hänvisar bl.a. till

att regelverket när det gäller offentlig visning av film och video ses

över och till att en lagrådsremiss beslutats med förslag till ändring

av 4 § lagen (1980:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram.

Ärendet bereds.

Den nästäldsta riksdagsskrivelsen (rskr. 1998/99:147) gäller

personuppgiftslagen (bet. 1998/99:KU15 mom. 1 och mom. 2). Ett av

tillkännagivandena

gäller revidering av EG-direktivet. Enligt utskottet borde siktet vara

inställt på att åstadkomma en teknikoberoende lagstiftning till skydd

för den personliga integriteten. Utskottet fann anledning framhålla att

EG-direktivet i dag får anses omodernt och att en revidering av direktivet

måste ske. I skrivelse 75 anges att arbetet med att förmå kommissionen

att lägga fram förslag till ändringar i direktivet och vidta andra

åtgärder i önskvärd riktning fortsätter. Det andra tillkännagivandet

gällde missbruk av personuppgifter. Enligt utskottets mening borde en

översyn av personuppgiftslagen komma till stånd med syfte att så långt

det är möjligt inom direktivets ram åstadkomma en förändring av

lagstiftningen, som syftar till att ingripa mot missbruk av personuppgifter

och inte mot själva hanteringen av sådana uppgifter. I skrivelse 75

hänvisas till att personuppgiftslagens överföringsregler och straffbestämmelse

ändrats från den 1 januari 2000 så att lagstiftningen närmar sig den

missbruksinriktade regleringsmodell som riksdagen uttalat sig för. - I

januari 2004 överlämnade Personuppgiftslagsutredningen sitt betänkande

Personuppgiftslagen (SOU 2004:6), vari föreslås en mer missbruksinriktad

lagstiftning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom

Justitiedepartementet.

I flera fall hänvisar regeringen till det pågående arbetet i

Grundlagsutredningen. Det gäller tillkännagivanden om folkomröstningsutredning

och lagprövningsfrågor (bet. 2000/01:KU11 mom. 9 och mom. 18, rskr.

149) samt folkinitiativ för folkomröstning och kommunala extraval (bet.

2001/02:KU14 mom. 42, rskr. 190 samt bet. 2003/04:KU3 mom. 11 respektive

9, rskr. 33-34), liksom tillsättning av högre tjänster (bet. 2003/04:KU11

mom. 5, rskr. 173).

I ett par fall hänvisas till pågående arbete i andra utredningar. Det

gäller ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen

- frågans fortsatta bedrivande (bet. 1999/2000:KU14 mom. 3, rskr. 134).

I skrivelse 2001/02:75 uttalade regeringen att det inte hade framkommit

att det finns något praktiskt behov av ytterligare lagändringar. Regeringen

hade därför för avsikt att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

Med anledning härav uttalade konstitutionsutskottet i sitt betänkande

2001/02:KU35 att regeringen inte borde lägga riksdagsskrivelsen till

handlingarna innan något förslag till permanent lösning har presenterats

eller, i enlighet med vad Offentlighets- och sekretesskommittén förordade,

efter att en bredare översyn av de aktuella frågorna har skett. Regeringen

redovisade i förra årets skrivelse 75 sin avsikt mot denna bakgrund att

tillsätta en utredning som får till uppgift att överväga frågan om en

permanent lösning. Den 15 december 2004 beslutade departementschefen

att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om upphovsrätten

och handlingsoffentligheten. Utredaren skulle den 18 mars 2005 anmäla

om han såg behov av grundlagsändringar och i övrigt redovisa uppdraget

senast den 31 maj 2005. Även när det gäller ett tillkännagivande om IT

och demokrati (bet. 2003/04:KU19 mom. 29 res. 23, rskr. 277) hänvisar

regeringen till pågående utredningsarbete. Reservationen som riksdagen

ställde sig bakom gällde handlingar och samhällsinformation m.m. som

borde ligga på Internet, användningen av Internet i demokratiska

beslutsprocesser och diskussionsforum på Internet. Enligt skrivelse 75

beslutade regeringen den 16 december 2004 att ge Örebro universitet i

uppdrag att utreda användningen av informationsteknik i demokratiska

processer och förekomsten av eventuella rättsliga och tekniska hinder

för detta samt föreslå möjliga åtgärder för att undanröja hindren. I

uppdraget ingår också att kartlägga förekomsten av kommunala initiativ

för att öka deltagandet i demokratiska beslutsprocesser med hjälp av IT

samt lämna förslag på hur sådana initiativ kan uppmuntras. Uppdraget

skall redovisas till regeringen senast den 30 juni 2005.

I några fall hänvisar regeringen till nära förestående proposition

respektive skrivelse till riksdagen. Det gäller bl.a. tillkännagivanden

om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordningen

samt om rättelse i röstlängd beträffande utlandssvenskar (bet. 2000/01:KU23

mom. 7, rskr. 274 och bet. 2001/02:KU8 mom. 6, rskr. 147).

I flera fall hänvisas till utredningsförslag som är föremål för beredning

i Regeringskansliet. Den gäller kommundelningar (bet. 1998/99:KU21 mom.

1, rskr. 163 samt 2003/04:KU3 mom. 18, rskr. 34). Regeringen hänvisar

till att en särskild utredare getts i uppdrag att bl.a. undersöka

förutsättningarna för att beslutanderätten rörande landstingsindelningarna

skall kunna övergå från regeringen till riksdagen. Utredningsbetänkandet

har varit föremål för remissbehandling. Statssekreteraren Katinka Hort

har vid en utfrågning den 10 maj 2005 inför utskottet framhållit att

flera remissinstanser haft invändningar som gällt förslagets grundlagsenlighet.

Remissvaren tar upp rättsligt sett mycket svåra frågor, vilket gör att

utsikterna för att lämna en proposition i maj är dåliga. Anledningen

till att detta inte redovisades i regeringens nu aktuella skrivelse är

att remisstiden inte gått ut när skrivelsen beslutades.

När det gäller sponsring av statliga myndigheter (bet. 2001/02:KU19,

rskr. 176) hänvisar regeringen till förslag från Statskontoret,

Högskoleverket och Nämnden för offentlig upphandling som bereds inom

Regeringskansliet med inriktning på att nya bestämmelser med anknytning

till förslagen skall införas under 2005. - I förra årets skrivelse 75

angavs inriktningen vara att ett regelverk skulle införas under

2004.

Hänvisningar till beredningen av utredningsförslag görs också i fråga

om tre tillkännagivanden i betänkande 2001/02:KU21, Yttrandefrihetsgrundlagen

och Internet (rskr. 2001/02:233) om ett utvidgat grundlagsskydd för ny

kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor (mom. 1),

skyddet för den personliga integriteten (mom. 3), samt utvärdering av

brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen (mom. 6). Enligt regeringsskrivelsen

behandlades frågorna av den beredning på tryck- och yttrandefrihetsområdet

som tillsatts i april 2003. Beredningen redovisade sitt arbete med bl.

a. mom. 6 i betänkande SOU 2004:114. Översynen av brottskatalogen mynnade

ut i bedömningen att inget brott nu bör utmönstras ur brottskatalogen.

Betänkandet remissbehandlas under våren 2005.

Regeringen hänvisar till frågans beredning också när det gäller de

digitala TV-sändningarnas tillgänglighet och riktlinjer för tillståndsgivning

(bet. 2002/03:KU33 mom. 6-7, rskr. 196). Radio- och TV-lagsutredningens

betänkande Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39) har

remissbehandlats och är föremål för beredning i Regeringskansliet.

I ett fall aviseras en utredning. En inte slutbehandlad skrivelse (rskr.

2000/01:274) från riksmötet 2000/01 gäller budgetlagen och grundar sig

på betänkande 2000/01:KU23 mom. 8 om en utvärdering av effekterna av

omläggningen av budgetprocessen. Regeringen hänvisar till att den har

för avsikt att under hösten 2005 initiera en utvärdering av bl.a.

effekterna för budgetprocessens innehåll och budgetmässiga resultat.

Utvärderingen förutsätts ske i samråd med riksdagen.

I några fall hänvisar regeringen till pågående överväganden. Det gäller

konsekvenserna av ramlagstiftning (bet. 2001/02:KU29 mom. 2, rskr. 212).

Enligt tillkännagivandet borde regeringen i lämpligt sammanhang mer

samlat analysera konsekvenser av ramlagstiftning. Enligt den nu aktuella

skrivelse 75, liksom i motsvarande skrivelse förra riksmötet, överväger

regeringen på vilket sätt och i vilket sammanhang frågan lämpligen bör

behandlas. Också frågan om redovisning av anslaget till hovstaten (bet.

2003/04:KU9 mom. 11, rskr. 148) bereds inom Regeringskansliet, bl.a.

genom diskussioner med Riksmarskalksämbetet, med inriktningen att i

budgetpropositionen för år 2006 kunna redogöra för en överenskommelse

med Riksmarskalksämbetet om större öppenhet och insyn i fråga om anslaget.

Yttrande från skatteutskottet

Skatteutskottet (yttr. 2004/05:SkU3y) anser inte att det på utskottets

område finns behov av något tillkännagivande till regeringen om skärpta

rutiner eller stramare hantering. Skatteutskottet tar i sitt yttrande

särskilt upp tre tillkännagivanden. Det gäller yrkesfiskares

konkurrenssituation i förhållande till andra länder (bet. 1996/97:SkU13 mom.

11, rskr. 133), skyddade identiteter i folkbokföringen (bet. 2001/02:SkU19

mom. 20, rskr. 200) samt avskaffande av reklamskatten (bet. 2001/02:SkU20,

rskr. 201).

När det gäller det förstnämna tillkännagivandet hänvisar skatteutskottet

till att utskottet nyligen avstyrkt några motioner i frågan och anser

därför att det saknas skäl att rikta någon kritik mot regeringen angående

den formella handläggningen trots att det gått lång tid sedan

tillkännagivandet gjordes. När det gäller frågan om skyddade identiteter avstår

skatteutskottet - trots att ärendet börjat dra väl långt ut på tiden -

från att rikta kritik mot regeringen för den formella handläggningen

eftersom regeringen har aviserat en proposition senare i år. Till saken

hör också att Skatteverket tillsammans med bl.a. Datainspektionen,

Rikspolisstyrelsen och Riksförsäkringsverket under år 2004 i syfte att

förbättra skyddet för personuppgifter i folkbokföringen har utformat en

vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter. I fråga

om avskaffande av reklamskatten kan det enligt skatteutskottets mening

inte hävdas att regeringen inte skulle ha efterkommit riksdagens begäran

att pröva frågan eftersom den varje år sedan riksdagen gjorde sitt

tillkännagivande redovisat sina bedömningar för riksdagen i respektive

budgetproposition. Till saken hör också att det från regeringens sida

uttryckts att den fortfarande anser att reklamskatten bör avskaffas och

att den i enlighet med riksdagens beslut kommer att prioritera frågan

i budgetberedningen för år 2006. Någon kritik från konstitutionell

synpunkt kan enligt skatteutskottets uppfattning inte riktas mot regeringen

för dess hantering av frågan.

I en avvikande mening (m, fp, kd, c) framhålls att regeringen under den

senaste mandatperioden underlåtit att efterkomma riksdagens beslut i

ett stort antal ärenden och att det för den allmänna tilltron till det

politiska systemet är viktigt att regeringen uppfyller riksdagens

önskemål som det finns en politisk majoritet för. Som exempel nämns

tillkännagivandet om att regeringen borde göra något åt yrkesfiskarnas

sämre konkurrenssituation som tillkom för nio år sedan. Sverige bör

kräva största skyndsamhet i handläggningen av frågan i Bryssel. Som

läget är nu bör regeringen vidta alla åtgärder för snabbt kunna redovisa

ett resultat som tillgodoser tillkännagivandet. Att regeringen inte

lagt fram ett förslag som tillgodoser behovet av en bättre ordning kring

skyddade personuppgifter i folkbokföringen är ett annat exempel på ett

ärende som dröjt för länge. Att regeringen ännu inte lagt fram ett

förslag är enligt den avvikande meningen anmärkningsvärt, desto mer som

de vars personuppgifter skall skyddas ofta är misshandlade, trakasserade

och hotade kvinnor. I den avvikande meningen framförs också att regeringen

förtjänar kraftig kritik för sitt agerande i reklamskattefrågan. Vidare

framhålls att frågan om beskattningen av andelsbyten som skett med

förlust för säljaren (den s.k. pomperipossaeffekten) är ytterligare ett

exempel på ett riksdagsbeslut som regeringen dröjt med att verkställa.

Skatteutskottet har tidigare kritiserat regeringens förfarande, och

fortfarande har regeringen enligt den avvikande meningen försummat att

lösa vissa kvarvarande problem trots ett enhälligt uttalande av

skatteutskottet om att regeringen borde återkomma i ärendet under våren

2005, vilket regeringen uppenbarligen inte hade för avsikt att göra.

I den avvikande meningen framhålls avslutningsvis att riksdagen bör ge

regeringen till känna dessa synpunkter och tillstyrka motion K14.

I ett särskilt yttrande (v) förutsätts att det inte blir något ytterligare

dröjsmål med avlämnandet av en proposition i frågan om en bättre ordning

kring skyddade personuppgifter i folkbokföringen. När det gäller frågan

om avskaffande av reklamskatten framhålls att man hade kunnat kräva en

betydligt fylligare och mer uttömmande redovisning av de skäl som

förelegat för att inte lägga fram ett förslag om slopande för riksdagen

men att finansministern uttalat att han åter kommer att prioritera frågan

i budgetberedningen för 2006.

Yttrande från lagutskottet

Lagutskottet (yttr. 2004/05:LU2y) aktualiserar inledningsvis frågan om

man från regeringens sida i framtiden inte kunde göra ifrågavarande

skrivelser än mer överblickbara för riksdagen genom att redogörelserna

ställs upp utskottsvis i stället för som hittills departementsvis. Med

nuvarande teknik borde en sådan redovisningsmetod inte vara ett

oöverstigligt problem.

Lagutskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen under

senare år har slutbehandlat ett antal äldre skrivelser och att dessa

har behandlats på ett omsorgsfullt och korrekt sätt. Vad gäller de icke

slutbehandlade skrivelserna finner lagutskottet inte annat än att

regeringens redovisning i allt väsentligt ger en god bild av beredningsläget

i de enskilda ärendena och att pågående beredningsarbete ligger väl i

linje med riksdagens beslut. Lagutskottet vill dock fästa

konstitutionsutskottets

uppmärksamhet på några skrivelser där regeringen inte till fullo kan

anses ha uppfyllt de krav som följer av uttalanden från konstitutionsutskottet.

Det gäller tre tillkännagivanden rörande fastighetsmäklarlagen (bet.

1997/98:LU15, rskr. 158), namnlagen (bet. 2000/01:LU11, rskr. 140)

respektive återvinningsförbudet avseende skatter och allmänna avgifter

(bet. 2002/03:LU17, rskr. 222).

Tillkännagivandet om ett förslag till ändring i fastighetsmäklarlagen

beslutades våren 1998, och frågan har därefter vid ett flertal tillfällen

behandlats av riksdagen, senast i mars 2005. Utskottet konstaterade då

att det gått sju år sedan riksdagens tillkännagivande utan att regeringen

påbörjat något arbete i syfte att få till stånd de begärda lagändringarna.

Enligt lagutskottets mening var en sådan tidsutdräkt oacceptabel.

Utskottet noterade dock att justitieministern i två skriftliga frågesvar

i februari och mars 2005 anfört att det finns behov av en övergripande

översyn av fastighetsmäklarlagen och att avsikten är att en utredning

skall tillsättas under 2005. Utskottet förutsatte att den aviserade

utredningen nu kom till stånd utan ytterligare dröjsmål och att den

aktuella frågeställningen blev föremål för överväganden inom ramen för

det arbetet. Lagutskottets kritik kvarstår men mot bakgrund av frågesvaren

saknas skäl för riksdagen att i förevarande sammanhang vidta någon

ytterligare åtgärd i saken.

När det gäller namnlagen konstaterar lagutskottet att det under flera

år inte vidtagits några egentliga beredningsåtgärder i syfte att få

till stånd den av riksdagen begärda utredningen. Regeringens saktfärdighet

är enligt lagutskottets mening anmärkningsvärd. Utskottet förutsätter

att regeringen i enlighet med riksdagens senaste tillkännagivande i

frågan (bet. 2004/05:LU13, rskr. 180) snarast tar initiativ till en

översyn av lagen.

Lagutskottet konstaterar när det gäller tillkännagivandet i juni 2003

om att regeringen omgående borde ta fram ett förslag om avskaffande av

återvinningsförbud avseende skatter och avgifter att med det av regeringen

valda upplägget av arbetet kommer det begärda lagförslaget inte att

kunna föreläggas riksdagen inom de närmaste åren, vilket inte står i

överensstämmelse med tillkännagivandets uttryckliga innebörd. Regeringen

bör enligt lagutskottets mening inte behandla frågan inom ramen för det

aviserade utredningsarbetet utan i särskild ordning och med förtur.

Yttrande från socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet (yttr. 2004/05:3y) anger att det äldsta

ärendet som redovisas inom socialförsäkringsutskottets område är från

våren 1998 och avser vinstandelsmedel (bet. 1997/98:SfU10 mom. 8, rskr.

165). En utredning bedöms kunna påbörjas tidigast under 2006, och

socialförsäkringsutskottet förutsätter att ärendet i nästkommande skrivelse

därmed kommer att redovisas som slutbehandlat. När det gäller

tillkännagivandet om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (bet.

2001/02:SfU2 mom. 12, rskr. 70) konstaterar socialförsäkringsutskottet

att regeringen remitterat ett förslag till Lagrådet. Vad gäller ett

tillkännagivande om utvärdering av transportörsansvaret (bet. 2003/04:SfU11

mom. 4, rskr. 214) har utskottet erfarit att regeringen avser att ge

Migrationsverket och Posten i uppdrag att under oktober 2005 redovisa

hur och i vilken omfattning bestämmelserna om transportörsansvar har

tillämpats. När det gäller riksdagens tillkännagivanden om ensamkommande

barn (bet. 2001/02:SfU15 mom. 7, rskr. 287, bet. 2003/04:SfU2 mom. 12,

rskr. 86 och bet. 2004/05:SfU2 mom. 19, rskr. 79) anser

socialförsäkringsutskottet

det otillfredsställande att regleringen av ansvarsfrågan ännu inte är

löst. Utskottet, som förutsätter att regeringen senast i september 2005

lägger fram förslag till reglering av återstående mycket angelägna frågor

om ansvaret m.m. för mottagandet av ensamkommande barn, finner mot denna

bakgrund att något påpekande från konstitutionsutskottet nu inte är

nödvändigt.

I en avvikande mening (m, fp, kd, c) anförs när det gäller vinstandelsmedel

att beredningen av ärendet tagit orimligt lång tid. När det gäller

ensamkommande barn anförs att med hänsyn till frågans vikt och de upprepade

tillkännagivandena i frågan har beredningen tagit alltför lång tid,

vilket konstitutionsutskottet bör påpeka.

Vidare framhålls i den avvikande meningen att riksdagens tillkännagivande

om ett snart tillsättande av en parlamentarisk utredning om

socialförsäkringarna (bet. 2004/05:SfU1 mom. 1, rskr. 112) inte åtgärdats av

regeringen och ärendet därför skall redovisas som icke slutbehandlat,

vilket konstitutionsutskottet bör göra ett påpekande om.

I ett särskilt yttrande (v) anförs att regeringen bör lägga ned den

inledda utredningen om socialförsäkringarna.

Yttrande från socialutskottet

Socialutskottet har på flera punkter invändningar mot regeringens sätt

att redogöra för behandlingen av riksdagsskrivelser. Det gäller

redovisningen av behandlingen av riksdagsskrivelse 2004/05:114 (bet.

2004/05:SoU1) där uppgifterna om avslutade moment blivit missvisande.

Socialutskottet ifrågasätter att regeringen anser att skrivelser redovisats

som slutbehandlade trots att de åtgärder som begärts genom riksdagens

tillkännagivanden inte vidtagits. Det gäller riksdagsskrivelserna

2001/02:178 och 2003/04:154 om anhörigstöd och ett förnyat tillkännagivande

i samma fråga genom riksdagsskrivelse 2004/05:114. När det gäller ett

tillkännagivande om att regeringen borde överväga hur utvecklingen av

Pion kan ges nationellt stöd anför regeringen i skrivelsen att man inte

har för avsikt att tillföra medel till regionala satsningar som Pion.

Socialutskottet ifrågasätter redovisningssättet samt saknar närmare

analys i anslutning till den frågeställning som tillkännagivandet avser.

När det gäller mom. 34 om kommunala handlingsplaner i rskr. 2004/05:114

anser utskottet inte heller att detta moment kan sägas vara slutbehandlat

eftersom tillkännagivandet omfattar krav på återrapportering till

riksdagen. Regeringen skulle enligt tillkännagivandet bl.a. återkomma

till riksdagen med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett

systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta kvinnor.

Yttrande från trafikutskottet

Trafikutskottet (yttr. 2004/05:4y) konstaterar att flertalet av de

sammanlagt 17 tillkännagivanden som anges i skrivelsen, där riksdagen

med utgångspunkt från utskottets betänkanden riktat krav på åtgärder

till regeringen, ännu inte är färdigbehandlade trots att det gått flera

år sedan besluten fattades. Det äldsta icke slutbehandlade ärendet bereds

sålunda fortfarande efter tio år. Trafikutskottet understryker betydelsen

av att tillkännagivandena hanteras skyndsamt. Det bör endast i undantagsfall

förekomma att ärenden inte är slutbehandlade efter flera år. Trafikutskottet

delar därmed den uppfattning som kommer till uttryck i konstitutionsutskottets

tidigare betänkanden samt i den nu aktuella motionen K14.

När det gäller den riksdagsskrivelse om farledsavgifterna (bet. 2001/02:TU1,

rskr. 125) som redovisats som slutbehandlad konstaterar trafikutskottet

att den förordning som regeringen hänvisar till inte behandlar den fråga

tillkännagivandet avser. Trafikutskottet förutsätter att regeringen

inom snar framtid återkommer till riksdagen i enlighet med tillkännagivandet.

Trafikutskottet konstaterar också att informationen om åtgärder med

anledning av riksdagsskrivelser i några fall är knapphändig. Enligt

trafikutskottets mening bör det tydligare framgå hur de olika ärendena

bereds, vilka åtgärder som planeras och om möjligt en prognos när ärendet

bedöms kunna vara slutbehandlat. Detta är särskilt angeläget när

skrivelserna inte slutbehandlats trots behandling under flera år.

Yttrande från arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet understryker (yttr. 2004/05:AU3y) i flera fall

att ytterligare dröjsmål med att efterkomma riksdagens tillkännagivande

inte kan godtas. När det gäller frågan om översyn av bemanningsföretagen

(bet. 1999/2000:AU1 mom. 9, rskr. 83) pekar utskottet på att det vid

förra årets behandling förutsattes att regeringen skulle återkomma till

riksdagen utan ytterligare dröjsmål. En skrivelse är nu aviserad till

april 2005 men är enligt underhandsuppgift något försenad.

Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att skrivelsen kan överlämnas inom kort och

har därmed ingen erinran mot att skrivelsen i denna del kvarstår som

inte slutbehandlad.

När det gäller frågan om att bevilja lönebidrag i ett bestående

anställningsförhållande (bet. 1999/2000:AU1 mom. 37, rskr. 83) framgår av

skrivelsen att regeringsuppdraget efter förlängning redovisats den 31

oktober 2003. Utredningen har remissbehandlats. Enligt underhandsuppgift

från Näringsdepartementet bereds nu frågan om lönebidrag i bestående

anställningsförhållanden inom ramen för en kommande arbetsmarknadspolitisk

proposition. Propositionen är tänkt att överlämnas till riksdagen i

höst. Också vid förra årets behandling av motsvarande skrivelse (yttr.

2003/04:AU4y) hade utskottet uppgift från Näringsdepartementet att

frågan skulle behandlas inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk

proposition som då var tänkt att lämnas till riksdagen i maj 2004, vilket

var skälet till att utskottet kunde godta att skrivelsen fortfarande

inte var slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet vill nu med kraft betona

vikten av att regeringen återkommer till riksdagen i höst så att skrivelsen

kan slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål.

Riksdagsskrivelse 1999/2000:149, betänkande 1999/2000:AU5, avser i den

del som inte är slutbehandlad ett tillkännagivande om en utredning om

arbetsrätten m.m. Av regeringens skrivelse framgår att regeringen i

juli 2000 respektive i oktober 2001 beslutade om uppdrag till

Arbetslivsinstitutet (ALI) om översyn av vissa arbetsrättsliga frågor. Den 12

november 2002 redovisades uppdraget (Ds 2002:56) och remissbehandling

har förevarit. En departementspromemoria baserad delvis på förslagen

från ALI är under utarbetande inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Proposition planeras till hösten 2005. Ärendet bereds vidare.

Arbetsmarknadsutskottet noterar att det är mer än fem år sedan

riksdagsskrivelsen

överlämnades till regeringen och att det gått nästan två och ett halvt

år sedan ALI redovisade sitt uppdrag. Vid förra årets behandling av

motsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) hade utskottet fått en

underhandsuppgift från Näringsdepartementet om att en lagrådsremiss

planerades före sommaruppehållet 2004 och en proposition till hösten samma

år. Även i detta fall vill arbetsmarknadsutskottet kraftfullt betona

vikten av att regeringen återkommer till riksdagen med förslag så att

skrivelsen kan bli slutbehandlad. Ytterligare dröjsmål kan inte godtas.

När det gäller frågan om förstärkt skydd för föräldralediga (bet.

2000/01:AU9, rskr. 179), framgår av regeringens skrivelse att proposition

planeras till hösten 2005. Arbetsmarknadsutskottet hade vid förra årets

behandling av motsvarande skrivelse (yttr. 2003/04:AU4y) ingen erinran

mot att riksdagsskrivelsen kvarstod som inte slutbehandlad. Vid det

tillfället fanns en uppgift från Näringsdepartementet om att det planerades

en lagrådsremiss före sommaruppehållet 2004 och en proposition till

hösten samma år. Arbetsmarknadsutskottet har i denna fråga samma

uppfattning som i fråga om en utredning om arbetsrätten m.m. Det är angeläget

att förslag kan föreläggas riksdagen snarast möjligt. Ytterligare

dröjsmål kan inte godtas.

När det gäller företagares rätt till a-kassa (bet. 2003/04:AU6, rskr.

185) har arbetsmarknadsutskottet ingen erinran mot att skrivelsen

kvarstår som inte slutbehandlad, men förutsätter att den fortsatta

beredningen inte fördröjs i onödan.

Med anledning av det som sägs i motion K14 (fp) framhåller

arbetsmarknadsutskottet att det inte är tillfredsställande om riksdagen på

grundval av uppgifter som lämnas i regeringens redogörelse för behandlingen

av riksdagsskrivelserna godtar att en viss skrivelse kvarstår som inte

slutbehandlad - t.ex. därför att en proposition aviseras - för att ett

senare år vid behandlingen av motsvarande redogörelse finna att

riksdagsskrivelsen i fråga fortfarande inte är slutbehandlad.

Arbetsmarknadsutskottet

poängterar den stora principiella betydelsen av att regeringen följer

riksdagens beslut och tillgodoser de önskemål som omfattas av

tillkännagivandena. Därför bör det enligt arbetsmarknadsutskottets mening

vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna

kan avslutas. I de särskilda fall då regeringen inte anser sig kunna

efterkomma riksdagsbeslutet bör regeringen utan dröjsmål redovisa sin

inställning till riksdagen på det sätt som konstitutionsutskottet

tidigare angett.

Yttrande från bostadsutskottet

Bostadsutskottet redovisar (yttr. 2004/05:BoU3y) sin tidigare framförda

inställning att det i regeringens propositioner uttryckligen bör redovisas

vilka riksdagens tillkännagivanden som berörs av förslagen och regeringens

ställningstagande till om den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad

eller inte samt att orsaken till tidsutdräkter bör anges på ett mer

preciserat sätt.

Bostadsutskottet framhåller att efterfrågade utredningsinsatser när det

gäller rätten att använda allmän plats (rskr. 2001/02:204) och

ersättningsreglerna i expropriationslagen (rskr. 2003/04:151) ännu inte kommit

till stånd. I det förstnämna fallet finns inte ens någon uppgift om

formerna för den fortsatta beredningen. Bostadsutskottet erinrar om

sina tidigare uttalanden om att regeringen dels utan något egentligt

dröjsmål vidtar de åtgärder som erfordras, dels skyndsamt för riksdagen

redovisar sitt dröjsmål och skälen för detta. Bostadsutskottet förutsätter

med hänvisning härtill att regeringen snarast vidtar de åtgärder som

föranleds av riksdagens tillkännagivanden i de nu aktuella fallen. När

det gäller frågan om rätten att använda offentlig plats innebär det att

regeringen i lämpligt sammanhang snarast bör redovisa såväl skälen för

tidsutdräkten som formerna för den fortsatta beredningen. I fråga om

den aviserade översynen av expropriationslagens ersättningsregler innebär

bostadsutskottets ställningstagande att den aviserade utredningen bör

påbörja sitt arbete så snart som möjligt och allra senast vid den

tidpunkt som justitieministern angivit i ett frågesvar den 23 mars 2005.

Av svaret framgår att utredningen kommer att påbörja sitt arbete under

slutet av året.

I en avvikande mening (m, fp, kd, c) framhålls att det finns all anledning

för riksdagen att skärpa kraven på regeringen när det gäller behandlingen

av riksdagens skrivelser. Målet bör vara att korta hanteringstiden i

Regeringskansliet och nedbringa antalet riksdagsskrivelser som redovisas

som ej slutbehandlade. Ledamöterna bakom den avvikande meningen delar

de uppfattningar i motion K14 som kommer till uttryck i motionen,

yrkandena 1 och 2.

Konstitutionsutskottets tidigare ställningstaganden i fråga om

tillkännagivanden till regeringen, m.m.

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen granskat frågor kring

efterkommandet av riksdagens tillkännagivanden till regeringen. I

betänkande 1994/95:KU30 (s. 42 f.) underströk utskottet att utgångspunkten

måste vara att det önskemål som tillkännagivandet avser bör tillgodoses.

Om det visar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande

eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste regeringen

dock kunna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En

förutsättning borde då enligt utskottet vara att regeringens bedömningar

i detta avseende redovisas för riksdagen.

Våren 2003 granskade utskottet finansministerns hantering av frågan om

de s.k. 3:12-reglerna (bet. 2002/03:KU30 s. 28). Utskottet uttalade:

Som konstitutionsutskottet tidigare anfört förutsätter utskottet att

regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att regeringen

redovisar för riksdagen sina bedömningar om de begärda åtgärderna inte

vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet

med riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening redovisas för

riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även

skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget.

Om en redovisning inte kan ges i skrivelse eller proposition till

riksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i annan

form som gör den tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.

Hösten 1999 underströk utskottet (bet. 1999/2000:KU10 s. 74), när det

gäller mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte slutbehandlats,

tidigare uttalanden (senast bet. 1995/96:KU30 s. 20) om att orsakerna

till att regeringen inte vidtagit någon åtgärd borde redovisas för

riksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas vidtas.

Vid förra årets behandling av skrivelse 75 (bet. 2003/04:21 s. 18 f.)

underströk utskottet sitt tidigare ställningstagande att en utgångspunkt

måste vara att riksdagens tillkännagivanden till regeringen efterkoms.

Den då lämnade redogörelsen för behandlingen av riksdagens tillkännagivanden

hade i flera fall gett anledning för riksdagsutskott att i yttrandena

till konstitutionsutskottet rikta kritik mot uppkomna dröjsmål med att

vidta åtgärder. Konstitutionsutskottet ville med anledning av de redovisade

synpunkterna starkt understryka vikten av att regeringen gör ansträngningar

för att undvika onödig tidsutdräkt.

Ett par utskott hade tagit upp behovet av att regeringen redovisar

fördröjningar till riksdagen. Konstitutionsutskottet framhöll vikten av

att det särskilt i fråga om längre tidsutdräkter ges fullgod information

om orsakerna för tidsutdräkterna och att informationen självfallet bör

kunna ges också i andra sammanhang än i skrivelse 75.

Vidare anförde utskottet att frågan om riksdagens tillkännagivanden

till regeringen och tillkännagivandenas roll i förhållandet mellan

riksdagen och regeringen var ett ämne som lämpade sig väl för utskottets

uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. I ett sådant sammanhang kan

göras undersökningar i fråga om t.ex. utvecklingen när det gäller antalet

tillkännagivanden, innebörden av tillkännagivandena, hur regeringen

följer tillkännagivandena och regeringsskiftenas betydelse för efterkommandet

av tillkännagivandena. Konstitutionsutskottet avsåg att genomföra en

sådan utvärdering under påföljande riksmöte.

Utskottets ställningstagande

Ett par utskott tar upp frågor av teknisk karaktär. Lagutskottet

aktualiserar ånyo frågan om inte redogörelserna borde ställas upp utskottsvis

i stället för departementsvis för att bli mer överblickbara för riksdagen.

Med nuvarande teknik borde detta enligt lagutskottet inte vara ett

oöverstigligt problem. Bostadsutskottet redovisar sin tidigare framförda

inställning att det i regeringens propositioner uttryckligen bör redovisas

vilka riksdagens tillkännagivanden som berörs av förslagen och regeringens

ställningstagande till om den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad

eller inte.

Konstitutionsutskottet förutsätter, liksom vid tidigare behandling av

motsvarande regeringsskrivelse, att arbetet med att förbättra

tillgängligheten av regeringens redovisning av behandlingen av riksdagens

skrivelser fortsätter och att de synpunkter som lagutskottet och

bostadsutskottet nu tar upp övervägs i det sammanhanget.

I flertalet yttranden riktas kritik mot att behandlingen av vissa

riksdagsskrivelser dragit ut på tiden.

Lagutskottet pekar på några skrivelser, där regeringen inte kan anses

ha till fullo uppfyllt de krav som följer av konstitutionsutskottets

uttalanden. Det gäller bl.a. ett tillkännagivande från våren 1998, och

lagutskottet förutsatte i mars 2005 (bet. 2004/05:LU13) att den utredning

som aviserats nu kommer till stånd utan ytterligare dröjsmål. Det har

nu gått sju år sedan tillkännagivandet beslutades utan att regeringen

påbörjat något arbete med de begärda lagändringarna, vilket enligt

lagutskottet var en oacceptabel tidsutdräkt. I fråga om ett tillkännagivande

från riksmötet 2000/01 anser lagutskottet att regeringens saktfärdighet

är anmärkningsvärd. Ett tillkännagivande om återgivningsförbud avseende

skatter och avgifter från juni 2003 innebar att regeringen omgående

borde ta fram ett lagförslag. Trafikutskottet konstaterar att flertalet

av de sammanlagt 17 tillkännagivanden som anges i skrivelsen, där

riksdagen riktat krav på åtgärder till regeringen, ännu inte är

färdigbehandlade trots att det gått flera år sedan besluten fattades - som

längst tio år. Trafikutskottet understryker betydelsen av att

tillkännagivandena hanteras skyndsamt. Det bör endast i undantagsfall förekomma

att ärenden inte är slutbehandlade efter flera år.

Arbetsmarknadsutskottet understryker beträffande tillkännagivanden från

riksmötet 1999/2000 respektive 2000/01 att ytterligare dröjsmål inte

kan godtas och förutsätter i fråga om ett tillkännagivande från förra

riksmötet om företagares rätt till a-kassa att den fortsatta beredningen

inte fördröjs i onödan. Arbetsmarknadsutskottet anför att det inte är

tillfredsställande att riksdagen på grundval av uppgifter i regeringsskrivelsen

godtar att en viss skrivelse kvarstår som inte slutbehandlad t.ex. för

att en proposition aviserats för att senare år finna att riksdagsskrivelsen

fortfarande inte är slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet poängterar

den stora principiella betydelsen av att regeringen följer riksdagens

beslut. Det bör därför vara en prioriterad uppgift för regeringen att

se till att riksdagsskrivelserna kan avslutas.

Bostadsutskottet konstaterar när det gäller två tillkännagivanden från

riksmötet 2001/02 och 2003/04 att efterfrågade utredningsinsatser ännu

inte kommit till stånd. När det gäller ett tillkännagivande om rätten

att använda offentlig plats finns det inte ens någon uppgift om formerna

för den fortsatta beredningen. Bostadsutskottet anser att regeringen i

lämpligt sammanhang snarast bör redovisa såväl skälen för tidsutdräkten

som formerna för den fortsatta behandlingen.

Socialförsäkringsutskottet anser när det gäller tre riksdagsskrivelser

om ensamkommande barn att det är otillfredsställande att frågan ännu

inte lösts. Socialförsäkringsutskottet förutsätter att regeringen senast

i september lägger fram ett förslag till reglering och anser inte att

ett påpekande från konstitutionsutskottets sida är nödvändigt.

Skatteutskottet tar särskilt upp tre skrivelser som gäller yrkesfiskares

konkurrenssituationer i förhållande till andra länder från riksmötet

1996/97, skyddade identiteter i folkbokföringen respektive avskaffande

av reklamskatten - de båda sistnämnda från riksmötet 2001/02. Skatteutskottet

pekar dock på omständigheter som gör att fördröjningarna är godtagbara,

nämligen att motioner i frågan nyligen avstyrkts, att en proposition

aviserats i fråga om skyddade identiteter i folkbokföringen samt när

det gäller avskaffandet av reklamskatten att det inte kan hävdas att

regeringen underlåtit att efterkomma tillkännagivandet.

Konstitutionsutskottet vill för egen del peka på riksdagsskivelse

2001/02:212 som gäller konsekvenserna av ramlagstiftning. Regeringen har

nu två är i följd redovisat att den överväger hur frågan lämpligen bör

behandlas. Enligt utskottets mening borde den tid som nu förflutit räcka

till för att göra de överväganden som behövs. När det gäller riksdagens

tillkännagivande med begäran om ett lagförslag om kommundelning senast

den 1 september 2004 konstaterar utskottet att den proposition som

tillkännagivandet gäller förmodligen inte kommer att lämnas i maj 2005,

vilket tidigare aviserats.

Sammantaget ger utskottens yttranden vid handen att det inte är ovanligt

att behandlingen av riksdagens skrivelser fördröjs på ett otillfredsställande

sätt. Kritiken från förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse

för dröjsmål med att vidta åtgärder kvarstår därmed. Konstitutionsutskottet

har tidigare påtalat vikten av att regeringen utan något egentligt

dröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga med anledning av ett

tillkännagivande. Förra året underströk utskottet med anledning av synpunkter

från övriga utskott starkt vikten av att regeringen gör ansträngningar

för att undvika onödig tidsutdräkt. Konstitutionsutskottet delar

arbetsmarknadsutskottets uppfattning att det bör vara en prioriterad uppgift

för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna slutbehandlas.

Konstitutionsutskottet förutsätter att rutinerna ses över som ett led i

ansträngningarna att komma till rätta med onödiga tidsutdräkter. Något

tillkännagivande till regeringen om detta är enligt utskottets mening

inte nödvändigt. Motion K14 (fp) yrkande 1 avstyrks följaktligen.

En översyn av rutinerna kan självfallet leda till att det utarbetas

någon form av strategi för att uppnå syftet att i framtiden undvika

onödiga fördröjningar. En sådan strategi kan visserligen väl tjäna sitt

syfte men utskottet anser inte att det behövs ett tillkännagivande till

riksdagen om detta eller om en återrapportering till riksdagen. Motion

K14 yrkande 2 avstyrks därför.

Yttrandena från övriga utskott innehåller också synpunkter på de skäl

som angetts för att åtgärder inte vidtagits. I de flesta fall anses

skälen godtagbara men i ett par fall anses att informationen är för

knapphändig. Socialutskottet saknar närmare analys när regeringen i

skrivelsen anför att den inte har för avsikt att tillföra medel som

svar på ett tillkännagivande om att regeringen borde överväga hur

utvecklingen av ett visst IT-system kunde ges ett nationellt stöd.

Trafikutskottet framhåller i fråga om tillkännagivanden om inrättande av

trafikofferjourer från riksmötet 1999/2000 och om körkort för deltagare

i försöksverksamhet m.m. från riksmötet 2002/03 att det endast anges i

regeringens skrivelse att ärendena bereds. Enligt trafikutskottets mening

bör det i redogörelsen framför allt när det gäller äldre tillkännagivanden

framgå tydligare hur ärendena bereds, vilka åtgärder som planeras och

om möjligt en prognos för när ärendet bedöms vara slutbehandlat.

Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit att regeringen måste

kunna underlåta att vidta en åtgärd som avses i ett tillkännagivande

men att en förutsättning då är att regeringens bedömningar i detta

avseende redovisas för riksdagen. Det är självfallet angeläget att

redovisningen då inte är för knapphändig. Konstitutionsutskottet vill med

anledning av vad trafikutskottet anfört understryka sitt tidigare

uttalande att i fråga om mer än ett år gamla riksdagsskrivelser som inte

slutbehandlats bör orsakerna till att regeringen inte vidtagit någon

åtgärd redovisas för riksdagen med uppgift om när åtgärderna beräknas

vidtas.

Lagutskottet vänder sig mot åtgärder som redovisas i regeringsskrivelsen

med anledning av tillkännagivande med en begäran om ett omedelbart

lagförslag. Lagutskottet konstaterar att med det valda upplägget kommer

ett förslag inte att kunna föreläggas riksdagen inom de närmaste åren,

vilket inte står i överensstämmelse med tillkännagivandets uttryckliga

innebörd. Regeringen borde därför inte enligt lagutskottet behandla

frågan inom ramen för ett utredningsarbete som aviserats utan i särskild

ordning och med förtur. Trafikutskottet tar upp ett tillkännagivande om

att en översyn av farledsavgifterna snarast borde genomföras i syfte

att skapa ett avgiftssystem som ger ett konkurrensneutralt förhållande

mellan trafikslagen. Trafikutskottet konstaterar att den förordning som

regeringen hänvisar till inte behandlar den fråga om ett konkurrensneutralt

avgiftssystem mellan trafikslagen som tillkännagivandet avser utan bara

inom ett trafikslag. Trafikutskottet förutsätter att regeringen inom

snar framtid återkommer till riksdagen i frågan i enlighet med tidigare

tillkännagivande. Socialutskottet anger att en riksdagsskrivelse i flera

delar felaktigt redovisats som slutbehandlad.

Konstitutionsutskottet, som inte har anledning att gör några andra

bedömningar i fråga om redovisningen av åtgärder än de ovannämnda utskotten,

vill understryka vikten av att redovisningen i regeringens redogörelse

är omsorgsfull och rättvisande. De redovisade åtgärderna bör svara mot

de krav som uppställs i de tillkännagivanden som avses. Det är angeläget

att utskotten i sitt arbete bl.a. med uppföljning och utvärdering skall

kunna utgå från att de redovisade uppgifterna är korrekta utan att behöva

göra vidare efterforskningar.

I detta sammanhang kan nämnas att det inom ramen för konstitutionsutskottets

uppföljnings- och utvärderingsarbete pågår en undersökning om

tillkännagivandena till regeringen som kan beräknas bli avslutad under våren

2006.

Det är vidare angeläget att frågan om riksdagens tillkännagivanden

behandlas inom ramen för Grundlagsutredningens (Ju 2004:11) arbete.

Tillkännagivandena berörs i regeringens direktiv till Grundlagsutredningen

(dir. 2004:96), där det även anges att i samband med att kommittén ser

över valsystemet och bestämmelserna om regeringsbildning är det naturligt

att den också i stort ser över regeringens förhållande till riksdagen.

I uppdraget ingår att föreslå de förändringar som kommittén finner

motiverade.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:75

till handlingarna.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Återrapportering om strategi, punkt 3 (m, fp)

av Göran Lennmarker (m), Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp),

Nils Fredrik Aurelius (m) och Carl-Erik Skårman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K14

yrkande 2.

Ställningstagande

Det är inte ovanligt att regeringen dröjer år efter år med att tillgodose

tillkännagivanden från riksdagen. Av den nu aktuella regeringsskrivelsen

framgår att 32 av de icke slutbehandlade riksdagsskrivelserna var mer

än fem år gamla. Det är inte en rimlig ordning att riksdagen återkommande

skall behöva påpeka dröjsmålen. I de yttranden som avgetts från skilda

utskott ges en rad exempel på tillkännagivanden som under en följd av

år inte lett till de efterfrågade åtgärderna trots att regeringen inte

upplyst riksdagen om att den inte avser att följa ett tillkännagivande.

Ett anmärkningsvärt ärende är riksdagens tillkännagivande i december

2004 om att en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna snarast

borde tillsättas, där regeringen endast redovisar sin bedömning om

tidpunkten för när en sådan kommitté bör tillsättas men ändå redovisar

riksdagsskrivelsen som slutbehandlad. När det gäller riksdagens

tillkännagivande om prioritering av en avveckling av reklamskatten har

regeringen trots att flera år förflutit inte tagit något initiativ i

riktning mot att avskaffa skatten.

Raden av påpekanden om tidsutdräkter kräver att åtgärder vidtas omedelbart.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med strategi för hur

hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras

och stramas upp, senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens

skrivelser till regeringen. Detta bör med bifall till motion K14 yrkande

2 ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens

skrivelser till regeringen.

Följdmotion

2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen bör införa skärpta rutiner gällande

verkställandet av riksdagens beslut.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en

strategi för hur hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen

skall effektiviseras och stramas upp, senast i samband med nästa års

redogörelse för riksdagens skrivelser till regeringen.

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2004/05:SkU3y

Bilaga 3

Lagutskottets yttrande 2004/05:LU2y

Bilaga 4

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2004/05:SfU3y

Bilaga 5

Socialutskottets yttrande

Bilaga 6

Trafikutskottets yttrande 2004/05:TU4y

Bilaga 7

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2004/05:AU3y

Bilaga 8

Bostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU3y