Bet. 2004/05:KU27

Konstitutionsutskottets betänkande

2004/05:KU27

Fri- och rättighetsskyddsfrågor

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 20 motionsyrkanden i fri- och rättighetsfrågor

från den allmänna motionstiden 2004. Frågorna gäller i huvudsak åtgärder

mot diskriminering, skyddet för HBT-personer och fotografering i smyg.

Utskottet avstyrker samtliga yrkanden. I betänkandet finns 7 reservationer.

I ett särskilt betänkande - bet. 2003/04:KU17 - behandlas 24 motionsyrkanden

på området i förenklad ordning eftersom de rör förslag som avstyrkts

tidigare under mandatperioden efter ingående behandling.

1 Riksdagen 2004/05. 4 saml. KU27

Rättelse: S. 3 rad 8 nerifrån, s. 12 rad 10, s. 24 rad 1-2 Tillkommit:

mp. S. 19 rad 4-5 Utgår: Utskottet - - - innebär.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förstärkta fri- och rättigheter

Riksdagen avslår motion 2004/05:K418.

Reservation 1 (kd)

2. Rättsligt bindande skydd mot diskriminering

Riksdagen avslår motion 2004/05:K415.

Reservation 2 (kd)

3. Åtgärder mot diskriminering

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K373 och 2004/05:Sf288 yrkande 12.

Reservation 3 (fp)

4. Kampanj mot rasism

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju332 yrkande 5.

Reservation 4 (mp)

5. Skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K272 yrkande 1, 2004/05:K336 yrkande

1, 2004/05:L295 yrkande 12 och 2004/05:U257 yrkande 6.

Reservation 5 (fp, v, mp)

6. Jämställdhetsdepartement och diskrimineringsminister

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K444 yrkande 1 och 2004/05:Sf365

yrkande 37.

7. HBT-förordning

Riksdagen avslår motion 2004/05:U257 yrkande 9.

Reservation 6 (v, mp)

8. HBT-politikens allmänna inriktning

Riksdagen avslår motion 2004/05:So604 yrkande 1.

Reservation 7 (fp, c)

9. Fotografering i smyg

Riksdagen avslår motion 2004/05:K314 yrkandena 1-4.

10. Bidrag till politiska partier och valkandidater

Riksdagen avslår motion 2004/05:K334 yrkandena 4-6.

Stockholm den 1 mars 2005

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m),

Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp),

Pär Axel Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Helena

Bargholtz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik

Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Karin Åström

(s), Carl-Erik Skårman (m), Luciano Astudillo (s) och Yoomi Renström

(s).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas 20 motionsyrkanden i fri- och rättighetsfrågor.

I ett särskilt betänkande, Fri- och rättighetsskyddsfrågor - förenklad

ordning (bet. 2004/05:KU17), behandlas ett tjugotal motionsyrkanden som

motsvarar yrkanden som tidigare under mandatperioden avstyrkts efter

ingående behandling (bet. 2002/03:KU26 och bet. 2003/04:KU12).

Utskottets överväganden

Förstärkta fri- och rättigheter och åtgärder mot diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden två

motionsyrkanden (kd) om förstärkning av skyddet för mänskliga rättigheter.

En motion (fp), som bl.a. vänder sig mot kvotering och en motion (m)

om individualisering av reglerna om diskrimineringsförbud avstyrks med

hänvisning till arbetet i Diskrimineringskommittén. En motion (mp) om

en bred samhällskampanj mot rasism avstyrks med hänvisning till de

insatser som görs på området.

Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (kd), 3 (fp) och 4 (mp).

Motionerna

I motion 2004/05:K415 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att frågan om rättsligt bindande

skyddsregler mot diskriminering bör tas upp i en sådan totalöversyn av

regeringsformen som nu genomförs enligt regeringsdirektiv. Samma motionärer

begär i motion 2004/05:K418 tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen

rörande förstärkta mänskliga fri- och rättigheter. Det är enligt motionen

viktigt att sortera ut rättspositivismen ur det rättsliga perspektivet

i arbetet med att förstärka de mänskliga fri- och rättigheterna. En

vidgning behövs och frågor som bör bearbetas ytterligare är vidden av

skyddet för den mänskliga integriteten, föräldrarätten, den negativa

föreningsfriheten och äganderätten. En total översyn av andra kapitlet

regeringsformen behövs. Området för rättighetsskydd bör utökas till att

omfatta även förhållanden mellan enskilda.

I motion 2004/05:Sf288 (yrkande 12) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att skärpa kampen

mot diskrimineringen och avvisa kvoteringstänkandet. All diskriminering

måste bekämpas på ett kraftfullt sätt. Utöver en ny ordning som ersätter

dagens splittrade, ineffektiva och inskränkta lagstiftning behövs också

att påföljden av diskrimineringen skärps betydligt, inte minst i form

av substantiella skadestånd. Samtidigt är motionärerna motståndare till

att använda diskrimineringen (s.k. positiv särbehandling) för att bekämpa

diskriminering. Kvoter och gruppreferenser bör undvikas. Varje individ

bör bedömas som individ, på grund av sina färdigheter och talanger, och

inte för att man tillhör en grupp eller har en viss hudfärg, religion

eller ursprung. Alla idéer om kvotering eller s.k. positiv särbehandling

bygger på ett kollektivt diskrimineringstänkande, som i sig är lika

förkastligt som den diskriminering det säger sig vilja rätta till.

Ulrika Karlsson (m) begär i motion 2004/05:K373 en översyn av reglerna

om hets mot folkgrupp och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.

Enligt motionären bör lagregler inte specificera en viss specifikt

sammansatt grupp av vuxna människor utan omfatta ett samhälles alla

unika individer. Perspektivet måste vara att alla människor i ett

samhälle skall skyddas efter samma förutsättningar och på lika villkor.

Det behövs en översyn av reglerna om hets mot folkgrupp och förbudet

mot diskriminering för att åstadkomma en individualisering.

Gustav Fridolin (mp) begär i motion 2004/05:Ju332 yrkande 5 en bred

samhällskampanj mot rasism. När osäkerheten bland unga växer finns det

de, ideologiskt övertygade högerextremister, som söker exploatera detta

och inte drar sig för att kasta in unga människor i konflikter, hat och

destruktiva beteenden. Samhället måste på olika sätt möta rasismen när

den visar upp sitt fula tryne. En bred samhällskampanj som startar

diskussioner på alla arbetsplatser, skolor och universitet skulle vara

en bra satsning. Det behövs en kraftsamling där alla demokratins vänner,

hela det öppna samhället, samlas till motvärn.

Utredningar

Diskrimineringskommittén (N 2002:6) har i uppdrag att bl.a. överväga en

gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet

diskrimineringsgrunder och samhällsområden (dir. 2002:11). Kommittén

skall bl.a. överväga om ett skydd mot diskriminering av alla s.k.

transpersoner bör införas och om regler om aktiva åtgärder bör införas i

arbetslivet för andra diskrimineringsgrunder än kön och etnisk tillhörighet

samt om regler om positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet

bör införas i arbetslivet. Kommittén skall också överväga om det, mot

bakgrund av vad kommittén i övrigt kommer fram till, finns skäl att

ersätta straffbestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap. 9 §

brottsbalken med någon annan typ av reglering. Kommittén skall behandla

termen sexuell läggning i lagstiftningen och överväga om detta begrepp

bör ersätta termerna homosexualitet och homosexuell läggning i författningar

där detta kan bli aktuellt.

Kommittén har i maj 2004 redovisat vissa delar av uppdraget i delbetänkandet

Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering (SOU 2004:55).

Regeringen gav (dir. 2005:8) i januari 2005 Diskrimineringskommittén i

uppdrag att utöver vad som omfattas av redan beslutade direktiv lämna

förslag till bestämmelser om planer för att främja lika rättigheter och

möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

i arbetslivet samt överväga om liknande bestämmelser bör införas också

för andra diskrimineringsgrunder. Kommittén skall vidare, i sina

överväganden när det gäller tillgänglighetsfrågan, beakta förslagen i och

remissvaren över betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever

(SOU 2004:50) i de delar som rör diskriminering av personer med

funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet och användbarhet av

lokaler i skolan samt överväga om ett skydd mot diskriminering även bör

omfatta situationer där privatpersoner vänder sig till allmänheten vid

tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder. Men hänsyn bl.a.

till de omfattande uppgifter som kommittén har skall kommittén slutligt

redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2006 i stället för den 1

juli 2005.

En särskild utredare, Utredningen om makt, integration och strukturell

diskriminering (Ju 2004:04), skall identifiera strukturell diskriminering

på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Utredaren skall vidare,

i den mån sådan diskriminering kan påvisas, identifiera och analysera

mekanismerna bakom den och dess konsekvenser för makt och inflytande

samt allmänt dess konsekvenser i förhållande till de integrationspolitiska

målen. Slutligen skall utredaren föreslå åtgärder för att motverka

strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet

och för att öka möjligheterna till inflytande och makt för dem som främst

riskerar att utsättas för sådan diskriminering. Utredaren skall

slutredovisa uppdraget senast den 30 juni 2006 (dir. 2002:54).

Grundlagsutredningen (Ju 2004:11) har i uppgift att göra en samlad

översyn av regeringsformen. Kommitténs arbete skall framför allt

koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen,

att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att

höja valdeltagandet. Kommittén skall vidare utreda frågorna om lagprövning

och om det finns behov av en författningsdomstol. Kommittén ges vida

ramar för sitt arbete. Den bör i princip vara oförhindrad att ta upp

alla frågor som kan anses falla inom ramen för de frågeställningar som

kommittén har i uppdrag att se över. Kommittén har, som framgår ovan,

i uppdrag att pröva frågorna om förstärkt lagprövning och om det finns

behov av en författningsdomstol. För det fall utredningen finner skäl

att föreslå förändringar i dessa avseenden är utredningen oförhindrad

att också pröva om det finns behov av att i övrigt föreslå förändringar

vad gäller skyddet för grundläggande fri- och rättigheter.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete senast den 31 december 2008.

Tidigare behandling

Utskottet avstyrkte hösten 2004 i betänkande 2003/04:KU12 två motioner

(kd) snarlika de nu aktuella motionerna 2004/05:K415 och 2004/05:K418.

I den ena av motionerna begärdes att frågan om ett tydligt

diskrimineringsskydd som är rättsligt bindande skulle tas upp i den då aviserade

översynen av regeringsformen. I den andra begärdes att det skulle

tillsättas en utredning med anledning av behovet av förstärkta fri- och

rättigheter.

Utskottet hänvisade till tidigare avstyrkanden och - när det gäller

diskrimineringsskyddet i regeringsformen - även till förberedelsearbetet

för författningsöversynen.

I socialförsäkringsutskottets betänkande 2004/05:SfU2 med anledning av

budgetpropositionen för år 2005 konstaterades att förstärkningen av

arbetet mot rasism och främlingsfientlighet fortsätter, liksom arbetet

med att motverka diskriminering. Bland annat kommer Integrationsverket

att kunna bidra med medel till den ideella föreningen Centrum mot rasism

(5,5 miljoner kronor) och ge stöd till verksamhet för personer som vill

lämna rasistiska grupper (2,4 miljoner kronor). Vidare förstärks stödet

till lokal verksamhet mot diskriminering permanent med 2 miljoner kronor

per år. Detta var enligt socialförsäkringsutskottet inte minst viktigt

eftersom regeringens analys i budgetpropositionen visade att skillnaderna

i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda personer bl.a. kan

förklaras av den diskriminering som finns i det svenska samhället. Även

den förstärkning av Diskrimineringsombudsmannens verksamhet som regeringen

föreslagit var betydelsefull i sammanhanget. Socialförsäkringsutskottet

delade uppfattningen att det var angeläget med aktiva åtgärder mot

främlingsfientlighet i bl.a. skolor och på arbetsplatser och att de

demokratiska partierna och folkrörelserna här har ett gemensamt uppdrag.

Socialförsäkringsutskottet framhöll att de nu redovisade satsningarna,

t.ex. på Centrum mot rasism, torde ligga helt i linje med detta. Centrum

mot rasism är en ideell förening som ett antal frivilligorganisationer,

på initiativ av regeringen och Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har

etablerat för att motverka rasism och andra former av intolerans.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att frångå tidigare ställningstaganden när det

gäller frågan om förstärkta fri- och rättigheter och ett rättsligt

bindande skydd mot diskriminering i regeringsformen. Motionerna 2004/05:K415

och 2004/05: K418 avstyrks följaktligen.

Två utredningar arbetar med frågor om diskriminering. Enligt utskottets

mening bör resultatet av arbetet i dessa utredningar inte föregripas.

Motionerna 2004/05:Sf288 yrkande 12 (fp) och 2004/05:K373 (m) avstyrks.

Konstitutionsutskottet gör samma bedömning som socialförsäkringsutskottet

om värdet av aktiva åtgärder mot främlingsfientlighet. Regeringens

insatser för att förstärka arbetet mot rasism och främlingsfientlighet

fortsätter, bl.a. genom att medel tillförts Centrum för rasism. Mot

denna bakgrund är enligt utskottets mening ett tillkännagivande till

regeringen om en bred samhällskampanj mot rasism inte påkallat. Motion

2004/05:Ju332 yrkande 5 (mp) avstyrks.

Skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande flera

motionsyrkanden (fp, v, resp. v, fp, c, mp) om att begreppet könsidentitet

skall införas 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen

Jämför reservation 5 (fp, v, mp).

Motionerna

Lydelsen av 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen tas upp i fyra

motioner. Mats Einarsson m.fl. (v) begär i motion 2004/05:K272 yrkande

1 att begreppet könsidentitet införs i uppräkningen av de diskrimineringsgrunder

som det allmänna skall motverka enligt 1 kap. 2 § fjärde stycket

regeringsformen. Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion 2004/05:L295

yrkande 12 ett tillkännagivande till regeringen i samma syfte, liksom

Lars Ohly m.fl. (v) i motion 2004/05:U257 yrkande 6 och Tasso Stafilidis

m.fl. (v, fp, c, mp) i motion 2004/05:K336 yrkande 1.

Tidigare behandling

Utskottet avstyrkte våren 2003 i betänkande 2002/03:KU26 (s. 44 f.) en

rad motioner med samma innebörd som de nu aktuella. Utskottet hänvisade

till tidigare ställningstagande om att det i förarbetena till den då

nyligen beslutade ändringen av 1 kap. 2 § regeringsformen framhållits

att uppräkningen av otillåtna diskrimineringsgrunder endast är

exemplifierande och inte uttömmande. Det åligger alltså det allmänna att

motverka diskriminering även på grund av andra - liknande - osakliga

omständigheter som gäller den enskilde som person. Utskottet ansåg mot

denna bakgrund att det inte var nödvändigt med utvidgning av 1 kap. 2

§ regeringsformen så att även diskriminering på grund av könsidentitet

omnämns.

Hösten samma år avstyrkte utskottet åter ett par motioner om att 1 kap.

2 § fjärde stycket regeringsformen skulle kompletteras med ordet

könsidentitet (bet. 2003/04:KU12 s. 18 f.). Utskottet var inte heller då

berett att tillstyrka ändringar i det då nyligen införda grundlagsskyddet

mot diskriminering på grund av sexuell läggning i fråga om bl.a. begreppet

könstillhörighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande när det gäller frågan

om att införa begreppet könsidentitet i 1 kap. 2 § fjärde stycket

regeringsformen. Motionerna 2004/05:K272 yrkande 1 (v), 2004/05:K336

yrkande 1 (v, fp, c, mp), 2004/05:L295 yrkande 12 (fp) och 2004/05:U257

yrkande 6 (v) avstyrks följaktligen.

Jämställdhetsdepartement och diskrimineringsminister

Utskottets förslag i korthet

Två motioner (v) respektive (kd) om inrättande av ett departement för

jämställdhetsfrågor och om att integrationsministern skall ersättas av

en diskrimineringsminister avstyrks med hänvisning till tidigare

ställningstaganden om återhållsamhet från riksdagens sida när det gäller

påverkan på hur regeringen organiserar sitt arbete.

Motionerna

I motion 2004/05:K444 (yrkande 1) av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

förslag på inrättande av ett departement för jämställdhetsfrågor i syfte

att jämställdhetspolitiken skall ges en mer feministisk inriktning.

Jämställdhetsministern bör ha övergripande mandat och ett eget departement.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion 2004/05:Sf365 yrkande 37 en

diskrimineringsminister i stället för integrationsministern. Enligt motionen

antyder många forskare att diskriminering av utlandsfödda och personer

med utländsk bakgrund är en viktig faktor för att förklara hindren för

människor med invandrarbakgrund att komma ut i arbetslivet. Det är mer

rimligt med en diskrimineringsminister än dagens traditionella

integrationsminister. Därmed markeras diskrimineringens betydelse och att

alla statsråd måste integrera mångfaldsfrågorna i sina politikområden.

Tidigare behandling

Hösten 1998 behandlade utskottet ett motionsyrkande om ansvaret för

bostadspolitiska frågor (bet. 1998/99:KU1). Utskottet avstyrkte

motionsyrkandet och erinrade om att det enligt 6 kap. 1 § regeringsformen

tillkommer statsministern att tillsätta de övriga statsråd som tillsammans

med statsministern utgör regeringen. Utskottet hänvisade vidare till

att regeringen enligt 7 kap. 1 § regeringsformen fördelar ärendena mellan

departementen. Mot denna bakgrund bör riksdagen enligt utskottet vara

ytterst återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka

regeringen i fråga om hur den skall organisera sitt arbete. Hösten 2002

avstyrkte utskottet motionsyrkanden om en särskild djurskyddsminister

och en minister för den samlade minoritetspolitiken med hänvisning till

att detta är frågor som det inte ankommer på riksdagen att besluta om

(bet. 2002/03:KU1).

Våren 2003 vidhöll utskottet sitt tidigare ställningstagande i frågan

om hur regeringen organiserar sitt arbete (bet. 2002/03:KU19).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om återhållsamhet

när det gäller påverkan på hur regeringen organiserar sitt arbete.

Motionerna 2004/05:K444 yrkande 1 (v) och 2004/05:Sf365 yrkande 37 (kd)

avstyrks.

Skyddet för HBT-personer

Utskottets förslag i korthet

Två motioner (v) respektive (c) om åtgärder för att stärka skyddet för

HBT-personer avstyrks med hänvisning till pågående arbete inom

Regeringskansliet och HomO.

Jämför reservationerna 6 (v, mp) och 7 (fp, c).

Motionerna

Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion 2004/05:U257 yrkande 9 ett

tillkännagivande till regeringen om att det bör införas en särskild

HBT-förordning

med konkreta och utvärderingsbara mål för att avskaffa diskriminering

av HBT-personer i statsförvaltningen. Om statsförvaltningen skall kunna

leva upp till principen om alla människors lika värde, oavsett sexuell

tillhörighet eller könsidentitet, är det av väsentlig betydelse att

HBT-dimensionen integreras i all statlig verksamhet. Därför bör alla

myndigheter få i uppdrag att återrapportera till regeringen resultat

och uppnådda mål inom HBT-området. För att myndigheter på ett ändamålsenligt

sätt skall kunna redovisa mål och resultat inom HBT-området krävs dock

en särskild HBT-förordning innehållande konkreta och utvärderingsbara

mål för att undanröja diskrimineringen av HBT-personer.

Kenneth Johansson m.fl. (c) begär i motion 2004/05:So604 yrkande 1 ett

tillkännagivande till regeringen om HBT-politikens allmänna inriktning

mot att bekämpa formell och social diskriminering, om familjeperspektiv,

attitydpåverkan och internationellt perspektiv. Det är enligt motionen

en viktig politisk uppgift att fördriva de sista resterna av formell

diskriminering av homo-, bi- och transpersoner och att intensifiera

kampen mot social diskriminering.

Bakgrund

Frågan om myndighetsförordning har utretts av Utredningen om en översyn

av verksförordningen, som i februari 2004 överlämnade betänkandet Från

verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23). Utredningen

framhöll att regeringen i sin styrning av myndigheterna ställer en mängd

krav på dem. De generella kraven kan delas in i två olika grupper. Den

ena innefattar sektorsövergripande krav som utgår från ett politikområde

men kan även riktas mot verksamheter inom andra sektorer. Sådana krav

kan exempelvis avse jämställdhet, regionalpolitik och mänskliga rättigheter.

De sektorsövergripande kraven bör enligt utredningen inte tas in i

myndighetsförordningen. Förordningens syfte är i första hand att reglera

myndigheternas organisation, ansvarsfrågor, formalia kring beslut samt

andra frågor av förvaltningspolitisk karaktär. Frågor som avser olika

politikområden, men som inte har direkt med myndigheternas förvaltning

att göra bör i stället regleras i politikområdets förordningar,

regleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut.

Utredningen framhåller att myndighetens ledning naturligtvis är ansvarig

för att de krav som ställs på en myndighet omsätts i dess verksamhet,

och detta oberoende av om det är fråga om myndighetsspecifika krav eller

generella förvaltningspolitiska eller sektorsövergripande krav och

oavsett om de har reglerats i myndighetsförordning eller annan förordning.

Myndighetens ledning ansvarar för att utveckla verksamheten utifrån de

krav som vid varje tidpunkt gäller.

Betänkandet har remissbehandlats och beredningen i Regeringskansliet

sker med utgångspunkten att en ny förordning skall kunna träda i kraft

den 1 januari 2006.

I budgetpropositionen för år 2005 anges att regeringens principiella

utgångspunkt för ett skydd mot diskriminering på grund av sexuell

läggning är att det i grunden är en fråga om mänskliga rättigheter. Kampen

mot diskriminering och homofobi syftar till att värna principen om alla

människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer

på lika villkor. Regeringen har i olika sammanhang konstaterat att

arbetet för att motverka all slags diskriminering och rasism är en av de

viktigaste samhällsfrågorna. Denna uppfattning består. Mot denna bakgrund

har skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och homofobi

förstärkts, och arbete pågår för ett ytterligare förstärkt skydd. Kampen

mot diskriminering syftar enligt regeringen inte bara till att skydda

människor mot kränkande behandling. Den bidrar även till att människors

möjligheter och livschanser förbättras.

I propositionen Diskriminering inom det sociala området på grund av

sexuell läggning (prop. 2004/05:22) föreslogs att diskriminering som

har samband med sexuell läggning skall vara förbjuden inom det sociala

området, dvs. socialtjänsten m.m., socialförsäkringssystemet,

arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården. Syftet nåddes genom att

förbuden mot diskriminering i 10-13 §§ lagen (2003:307) om förbud mot

diskriminering utvidgades till att - utöver diskrimineringsgrunderna

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning - även omfatta

sexuell läggning. Vidare skulle förbudet mot diskriminering på grund av

sexuell läggning inte innebära något hinder mot att tillämpa bestämmelserna

i lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befruktning

utanför kroppen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005 (bet.

2004/05:AU22).

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

skall arbeta mot homofobi och verka för att diskriminering på grund av

sexuell läggning inte skall förekomma på några områden av det svenska

samhällslivet. Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas en

orättvis eller kränkande behandling som har samband med en persons homo-,

bi- eller heterosexualitet. Transsexualitet/transsexualism är inte en

fråga om sexuell läggning utan om könstillhörighet och faller därför

under Jämställdhetsombudsmannens (JämO) ansvar och inte under

HomO:s.

Genom rådgivning och på andra sätt medverkar HomO till att den som

utsatts för diskriminering på grund av sexuell läggning kan ta till vara

sina rättigheter. I första hand skall myndigheten försöka uppnå att den

som diskriminerats får upprättelse genom frivilliga överenskommelser.

Om detta inte lyckas, har HomO befogenhet att väcka talan i domstol för

den enskildes räkning inom en rad områden. En prioriterad och stor del

av verksamheten består i att ta initiativ till och medverka i olika

typer av utbildnings- och informationsinsatser, centralt, regionalt och

lokalt. Syftet är att sprida kunskap och att förebygga och motverka

homofobi och diskriminering. Myndigheten föreslår regeringen lagstiftning

och andra åtgärder som kan behövas för att motverka homofobi och

diskriminering. Att svara på remisser och delta i utredningsarbete är en

vanlig och ofta förekommande arbetsuppgift. Mänskliga rättigheter är

universella och det internationella samarbetet är omfattande och aktörerna

många. HomO följer och deltar i den internationella utvecklingen inom

ansvarsområdet.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en ny myndighetsförordning bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening bör detta arbete avvaktas innan riksdagen tar

ställning till behovet av en särskild HBT-förordning. Motion 2004/05:U257

yrkande 9 (v) avstyrks följaktligen.

En rad åtgärder har vidtagits från regeringens och HomO:s sida i syfte

att undanröja diskriminering av HBT-personer, och detta arbete fortsätter.

Utskottet anser, mot denna bakgrund, inte att det behövs ett

tillkännagivande till regeringen om HBT-politikens allmänna inriktning. Motion

2004/05:So604 yrkande 1 (c) avstyrks.

Fotografering i smyg

Utskottets förslag i korthet

En motion (s) om åtgärder mot fotografering och filmning i smyg avstyrks

med hänvisning till Integritetsskyddskommitténs arbete.

Motionen

Hillevi Larsson (s) begär i motion 2004/05:K314 att informationsplikt

och krav på godkännande bör gälla vid filmning och fotografering i

sexuella sammanhang och vid badrumsbesök (yrkande 1) och vid filmning

eller fotografering av personer i deras eget hem (yrkande 2). Vidare

begärs att det införs en rätt för polisen att beslagta material som

tillkommit i strid med detta och att all användning av sådant material

straffbeläggs samt att det införs en rätt för personer som lämnat

godkännande att vara med och styra över bildernas/filmernas framtida

användning (yrkandena 3 och 4).

Vissa regler om integritetsskydd

Integritetsskyddet i förhållande till andra enskilda regleras främst

genom bestämmelserna i 4 kap. brottsbalken om brott mot frihet och frid

(t.ex. 7 § om ofredande) samt 5 kap. samma balk om ärekränkning som

reglerar brotten förtal och förolämpning. Även 3 kap. om brott mot liv

och hälsa samt 6 kap. om sexualbrotten innehåller regler som kan sägas

utgöra ett skydd för den personliga integriteten. En annan grundläggande

skyddsregel är 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) om ersättning för

allvarlig kränkning genom brott som innefattar ett angrepp mot någons

person, frihet, frid eller ära. I sammanhanget kan också lagen (1988:688)

om besöksförbud och lagen (1978:800) om namn och bild i reklam nämnas.

En annan skyddslagstiftning som kan nämnas är lagen (1998:150) om allmän

kameraövervakning.

Högsta domstolen har i en dom 1996 (NJA1996 s. 418) konstaterat att det

i svensk rätt inte finns något generellt förbud att utan samtycke

fotografera en enskild person. Den åtalades videoinspelning och fotografering

av sin sambo utgjorde inte brott.

Utredningar

Frågan om en generellt tillämplig bestämmelse till skydd för privatlivet

har utretts i skilda sammanhang. Integritetsskyddskommittén fick år

1966 i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett förstärkt

integritetsskydd på personrättens område. Kommittén föreslog i sitt andra

delbetänkande, Fotografering och integritet (SOU 1974:85), regler om bl.

a. TV-övervakning och förbud mot olovlig fotografering i bostad eller

på annan skyddad plats. Kommittén fäste vid sitt förslag om kriminalisering

särskilt avseende vid fotograferingens "bildbevarande" funktion och den

plats där den fotograferade befinner sig. Endast för den som befinner

sig i sin bostad eller i annan avskildhet är det, ansåg kommittén,

möjligt att åstadkomma ett rättsskydd. Kommitténs förslag om TV-övervakning

ledde till lagstiftning. Numera regleras detta område av lagen (1998:150)

om allmän kameraövervakning, som nyligen setts över (SOU 2002:110).

Förslaget om förbud i vissa fall mot olovlig fotografering gav däremot

inte upphov till lagstiftning. I sitt slutbetänkande, Privatlivets fred

(SOU 1980:8), behandlade kommittén de problem som hör samman med intrång

i privatlivet genom användning och spridning av integritetskränkande

material. Kommittén presenterade olika uppfattningar vid sidan av

varandra utan att förorda någon mening såsom kommitténs förslag. Enligt

den s.k. lagstiftningslinjen skulle den enskildes privatliv ges ett

förstärkt straffrättsligt skydd genom en ny bestämmelse i brottsbalken

om "kränkning av privatlivets fred". Slutbetänkandet ledde inte till

lagstiftning.

Frågorna överlämnades till Yttrandefrihetsutredningen som hade ett

massmedieperspektiv, och i sitt slutbetänkande, Värna yttrandefriheten

(SOU 1983:70), avrådde från Integritetsskyddskommitténs lösningar. I

propositionen om ändringar i TF m.m. (prop. 1986/87:151) anslöt sig

regeringen till bedömningen att det inte borde införas någon särskild

lagstiftning till skydd för privatlivets fred.

Den i april 2004 tillsatta Integritetsskyddskommittén har bl.a. i uppdrag

att kartlägga och analysera sådan lagstiftning som rör den personliga

integriteten samt överväga om det, vid sidan av befintlig lagstiftning,

behövs generellt tillämpliga bestämmelser till skydd för den personliga

integriteten, och i så fall lämna förslag till en sådan reglering. I

kartläggningen ingår att göra en översiktlig undersökning av hur

integritetsaspekten har hanterats och reglerats i den lagstiftning som

gäller i dag, både på det offentligrättsliga och det privaträttsliga

området. Med utgångspunkt i denna kartläggning skall kommittén analysera

om skyddet för den personliga integriteten kan anses tillfredsställande

reglerat.

Kommittén skall överväga om den befintliga lagstiftningen till skydd

för den personliga integriteten behöver kompletteras med generellt

tillämpliga bestämmelser, och i så fall lämna förslag till en sådan

reglering. Det kan röra sig om straffbestämmelser eller skadeståndssanktionerade

regler. Även andra lösningar bör kunna övervägas. Det är däremot inte

kommitténs uppgift att lämna förslag på varje särskilt område inom den

befintliga lagstiftningen. Om denna visar sig innehålla luckor, bör

kommittén emellertid peka på detta vid kartläggningen.

Justitieministern har i ett frågesvar den 6 oktober 2004 när det gäller

kriminalisering av smygfilmning hänvisat till Integritetsskyddskommittén.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör resultatet av arbetet i Integritetsskyddskommittén

avvaktas. Motion 2004/05:K314 yrkandena 1-4 (s) avstyrks.

Bidrag till politiska partier och valkandidater

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande och

aviserade överläggningar motionsyrkanden (fp) som gäller fackliga

organisationers bidrag till politiska partier och folkomröstningskampanjer.

Motionen

Carl B. Hamilton (fp) begär i motion 2004/05:K334 en lag som skyddar

fackligt anslutnas rätt att inte behöva avslöja sina partisympatier för

att undgå att ge bidrag till politiskt parti eller folkomröstningskampanj

(yrkande 4). Vidare begärs ett tillkännagivande till regeringen om

fackligt anslutnas rätt att slippa ge partibidrag eller bidrag till

folkomröstningskampanj utan en egen aktiv handling (yrkande 5) samt ett

tillkännagivande om fackligt anslutnas rätt att inte behöva avslöja

partisympati eller hållning i folkomröstning, för att undgå att genom

sin fackliga organisation ge bidrag till politiskt parti (yrkande

6).

Tidigare behandling

Utskottet avstyrkte våren 2003 en motion (fp, mp) med delvis liknande

innebörd som den nu aktuella (bet. 2002/03:KU26, s. 79 f.). Utskottet

hänvisade till att frågan om allmänhetens insyn i hur partierna finansierar

sin politiska verksamhet var föremål för utredning. Även frågan om insyn

i lämnat indirekt stöd, bl.a. från olika intresseorganisationer i

samhället, i form av exempelvis stödannonsering, subventionering av

annonskostnader och personella resurser omfattades av uppdraget. Som

regeringen framhållit var en sådan insyn viktig. Informationen kunde

enligt utskottet utgöra ett underlag för väljarna vid val och främja en

debatt om etik och bevekelsegrunder i politiken. Informationen kunde

också bidra till den interna fackliga debatten i frågan. Utskottet var

däremot inte berett att ställa sig bakom de långtgående statliga ingrepp

i föreningars verksamhet som motionen innebar.

I en reservation (m, fp, kd, c och mp) begärdes ett tillkännagivande om

tilläggsdirektiv till Utredningen om offentlighet för partiers och

valkandidaters intäkter. Enligt reservanterna var det angeläget att

öppenhet och insyn präglar stöd och finansiering av de politiska partierna.

Detta måste gälla oavsett arten och graden av stödform. Enligt

reservanternas mening borde därför redovisning av de politiska partiernas

stöd från fackliga organisationer också belysas av utredningen. Utredningen

borde ges tilläggsdirektiv med sådan innebörd.

Vid omröstningen i riksdagens kammare beslöt riksdagen i enlighet med

reservationen (rskr. 2002/03:110).

I tilläggsdirektiv i maj 2003 till utredningen hänvisade regeringen

till att i utredningens uppdrag ingick att, om utredaren fann det befogat,

föreslå åtgärder för att öka insynen. Utredningen om offentlighet för

partiers och valkandidaters intäkter avlämnade i mars 2004 sitt betänkande

Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22).

Utredningen föreslog att allmänhetens insyn i hur de politiska partierna

finansierar sin politiska verksamhet och hur valkandidaterna finansierar

sina kampanjer skall säkerställas genom författningsreglering.

När utskottet behandlade frågan om partibidrag från fackligt anslutna

personer våren 2004 (bet. 2003/04:KU12, s. 25 f.) med anledning av en

motion (fp, mp) från allmänna motionstiden hänvisade utskottet till

utredningen. Enligt utskottets mening var det en angelägen genomlysning

som redovisats av Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters

intäkter. Utskottet ville i likhet med utredningen understryka vikten

av öppenhet och insyn för allmänheten när det gäller partiernas intäkter.

Utredningsbetänkandet kunde antas bli föremål för remissbehandling och

därigenom bidra till en debatt på området. Enligt utskottets mening

borde den fortsatta beredningen av frågan avvaktas.

Interpellationssvar

Som svar på en interpellation av Carl B Hamilton med ett antal frågor

om behandlingen av förslaget till rättslig reglering av allmänhetens

insyn i partiers och valkandidaters intäkter i SOU 2004:22 har vice

statsminister Bosse Ringholm framhållit att av flera skäl är det ändå

viktigt att allmänheten kan få insyn både i hur partierna finansierar

sin politiska verksamhet och hur de valkandidater som bedriver

personvalskampanjer finansierar dem. Väljarna har ett berättigat krav på att

kunna använda sådan information som underlag för sina ställningstaganden.

Insyn och öppenhet är också ett sätt att stärka det politiska systemets

legitimitet och att förebygga korruption. Betänkandet har remissbehandlats

och utfallet är blandat. Många remissinstanser delar utredningens

uppfattning att allmänhetens insyn i hur partier och kandidater finansierar

sina kampanjer bör öka. Många är också positiva till utredningens förslag

om lagstiftning. Flera instanser ifrågasätter dock om förslaget är

förenligt med regeringsformen, t.ex. förbudet mot åsiktsregistrering. I

den fortsatta hanteringen av denna fråga var statsrådet angeläget om en

bred politisk enighet. Han avsåg därför att ha en dialog med riksdagspartierna

för att ge dem tillfälle att närmare utveckla sin syn på utredningens

förslag och på remissutfallet. Innan denna dialog har hållits var han

inte beredd att på annat sätt svara på Carl B Hamiltons frågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att den fortsatta

beredningen av frågan om allmänhetens insyn i partiers m.fl. intäkter

bör avvaktas. Motion 2004/05:K334 yrkandena 4-6 avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Förstärkta fri- och rättigheter, punkt 1 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om förstärkta fri- och rättigheter. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:K418.

Ställningstagande

I ett gott samhälle måste värdebasen överföras från generation till

generation, främst genom familjen. Men även andra signalgivare har

betydelse för denna internalisering (införlivande), exempelvis skolan,

medier, kamrater m.fl. Rätten utformad i en lagstiftning är också den

en signalgivare. Rätten skall inte vara en samling löst sammanfogade

lagar utan skall utgöra en sammanhängande enhet, d.v.s. lagstiftningen

skall vara koherent. I ett rättssamhälle har lagarna och lagstiftningen

en inre systematik och ett sammanhang. Det finns en rättens helhet.

Rätten är alltså inte ett partipolitiskt instrument utan skall ses

utifrån detta helhetsperspektiv. Rättens legitimitet är inte bara knuten

till sättet för beslutsfattande utan även till medborgarnas sociala

medvetenhet, värdeskalor och värderingar. Den legitima rättsstaten måste

visa respekt för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Dit

hör bl.a. att staten skall respektera varje människas integritet oberoende

av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet, genetiska

särdrag, börd, ekonomisk eller social ställning, funktionshinder,

utvecklingsstörning, etnisk eller politisk tillhörighet. Rättssystemet

måste präglas av både förutsebarhet och rättvisa. Förutsebarheten skall

skydda den enskilde mot godtycklig maktutövning.

Grundläggande kriterier för en fungerande rättsstat är mänskliga fri-

och rättigheter, maktdelning, förvaltningens lagenlighet, rättsskydd

genom oavhängiga domstolar och den statliga maktutövningens förutsebarhet.

Rättsordningen måste därför präglas av rättslikhet, rättssäkerhet,

rättstrygghet, rättstillgänglighet och öppenhet. Rättssäkerhet, likhet

inför lagen, den avtalsrättsliga partsautonomin (parters självständighet)

och avtalsfrihet skyddar individens behov av att tryggt kunna planera

sitt liv. Det är viktigt att successivt sortera ut rättspositivismen ur

det rättsliga perspektivet i arbetet att förstärka de mänskliga fri-

och rättigheterna. Det svenska skyddet för dessa fri- och rättigheter

behöver vidgas och förstärkas. Exempel på områden som borde bearbetas

ytterligare är t.ex. vidden av skyddet för den mänskliga integriteten,

föräldrarätten, den negativa föreningsfriheten, samvetsfriheten och

äganderätten. Över huvud taget behöver regeringsformens andra kapitel

en totalöversyn sett i sitt sammanhang. Området för rättighetsskydd bör

utvidgas till att omfatta även förhållanden mellan enskilda. Europakonventionen

kan antas ålägga konventionsstaterna viss skyldighet att genom lagstiftning

trygga vissa fri- och rättigheter även mellan enskilda.

Anförda frågeställningar bör tydliggöras genom tilläggsdirektiv till

författningsutredningen. Detta bör med bifall till motion 2004/05:K415

(kd) ges regeringen till känna.

2. Rättsligt bindande skydd mot diskriminering, punkt 2 (kd)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om rättsligt bindande skydd mot diskriminering.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:K415.

Ställningstagande

Det behövs ett tydligt diskrimineringsskydd för människans integritet

oberoende av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet,

genetiska särdrag, börd, ekonomisk eller social ställning, funktionshinder,

utvecklingsstörning, etnisk eller politisk tillhörighet. Detta skydd

måste vara effektivt inte enbart i förhållandet mellan den enskilde och

det allmänna utan rättsstaten måste också tillförsäkra ett sådant skydd

mellan enskilda. Det är därför angeläget med skyddsregler i grundlagen

som är rättsligt bindande och därmed också kan användas i rättsliga

processer. Enligt regeringsdirektiv görs nu en totalöversyn av

regeringsformen. Vid en sådan översyn bör det i motionen aktualiserade området

också upptas till behandling. Detta bör med bifall till motion 2004/05:K415

(kd) ges regeringen till känna.

3. Åtgärder mot diskriminering, punkt 3 (fp)

av Tobias Krantz (fp) och Helena Bargholtz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om åtgärder mot diskriminering. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Sf288 yrkande 12 och bifaller delvis motion

2004/05:K373.

Ställningstagande

All diskriminering måste bekämpas på ett kraftfullt sätt. Utöver en ny

ordning som ersätter dagens splittrade, ineffektiva och inskränkta

lagstiftning behövs också att påföljden av diskrimineringen skall skärpas

betydligt, inte minst i form av substantiella skadestånd. Emellertid

bör inte diskrimineringen (s.k. positiv särbehandling) användas för att

bekämpa diskriminering. Kvoter och gruppreferenser bör undvikas. Varje

individ bör bedömas som individ, på grund av sina färdigheter och

talanger, och inte för att man tillhör en grupp eller har en viss hudfärg,

religion eller ursprung. Vad som anförts om behovet av att skärpa kampen

mot diskrimineringen och avvisa kvoteringstänkandet bör med bifall till

motionerna 2004/05:Sf 288 (fp) yrkande 12 och 2004/05:K373 (m) delvis

ges regeringen till känna.

4. Kampanj mot rasism, punkt 4 (mp)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en kampanj mot rasism. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Ju332 yrkande 5.

Ställningstagande

När osäkerheten bland unga växer finns det ideologiskt övertygade

högerextremister som söker exploatera detta och inte drar sig för att

kasta in unga människor i konflikter, hat och destruktiva beteenden.

Samhället måste på olika sätt möta rasismen när den visar upp sitt fula

tryne. En bred samhällskampanj som startar diskussioner på alla

arbetsplatser, skolor och universitet skulle vara en bra satsning. När stora

rasistiska marscher genomförs i vårt land får de inte mötas med tystnad.

Det går inte att negligera bort rasismen. I stället borde alla demokratins

vänner, hela det öppna samhället, samlas till motvärn. Alla partier,

fack och folkrörelser borde gemensamt markera mot rasismen på samma

sätt som gjordes efter det nazistiska mordet på syndikalisten Björn

Söderberg 1999. De manifestationerna visade att det inte fanns något

utrymme för rasismen att växa i Sverige, och de rasistiska organisationerna

slogs sönder i interna stridigheter. Samma kraftsamling behövs nu igen.

Detta bör med bifall till motion 2004/05:Ju332 yrkande 5 ges regeringen

till känna.

5. Skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet, punkt 5 (fp, v,

mp)

av Tobias Krantz (fp), Mats Einarsson (v), Helena Bargholtz (fp) och

Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar som vilande det förslag till lag om ändring

i regeringsformen som finns i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:K272 yrkande 1, 2004/05:K336 yrkande 1, 2004/05:L295

yrkande 12 och 2004/05:U257 yrkande 6.

Ställningstagande

I 1 kap. 2 § regeringsformen fastslås ett program- och målsättningsstadgande

som ger uttryck för vissa principer som skall vara vägledande för

samhällsverksamhetens inriktning. Stadgandets främsta funktion är enligt

förarbetena att ålägga det allmänna att positivt verka för att de

ifrågavarande målsättningarna i största möjliga utsträckning förverkligas

(se prop. 2001/02:72). I stadgandets fjärde stycke anges vilka grunder

för diskriminering eller särbehandling i samhället som det allmänna

skall motverka. Den nyligen genomförda reformen att det allmänna skall

motverka diskriminering på grund av sexuell läggning är bra, men inte

tillräcklig. För att vi skall säkerställa alla människors rätt till

respekt och lika behandling skall målsättningsstadgandet även inkludera

könsidentitet. Det finns annars en risk att åtskillnaden ger fel signaler.

Mot denna bakgrund bör riksdagen med bifall till motionerna 2004/05:K272

yrkande 1 (v), 2004/04:K336 yrkande 1 (v, fp, c, mp), 2004/05:L295

yrkande 12 (fp) och 204/05:U257 yrkande 6 (v) som vilande anta det förslag

till lag om ändring i regeringsformen som finns i bilaga 2.

6. HBT-förordning, punkt 7 (v, mp)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om HBT-politikens allmänna inriktning. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:U257 yrkande 9.

Ställningstagande

I betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU

2004:23) föreslås att det inom varje myndighet skall finnas ett system

för intern styrning och kontroll för att verksamheten skall kunna följas

upp och kontrolleras. Om statsförvaltningen skall kunna leva upp till

principen om alla människors lika värde, oavsett sexuell tillhörighet

eller könsidentitet, är det av väsentlig betydelse att HBT-dimensionen

integreras i all statlig verksamhet. Därför bör alla myndigheter få i

uppdrag att återrapportera till regeringen resultat och uppnådda mål

inom HBT-området. För att myndigheter på ett ändamålsenligt sätt skall

kunna redovisa mål och resultat inom HBT-området krävs dock en särskild

HBT-förordning innehållande konkreta och utvärderingsbara mål för att

undanröja diskrimineringen av HBT-personer. Erfarenheterna hittills

visar att HBT-kunskaperna är bristfälliga och statlig diskriminering

förekommer. Ett tydligt exempel på en myndighet som diskriminerar

homosexuella, bisexuella och transpersoner är Migrationsverket när det

handlägger ärenden som rör visum, anknytning och asyl. En särskild

HBT-förordning skulle säkerställa att HBT-frågorna integreras fullt ut

i alla myndigheternas arbete. Därför bör det införas en särskild

HBT-förordning innehållande konkreta och utvärderingsbara mål för att

avskaffa diskrimineringen av HBT-personer i statsförvaltningen. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 2004/05:U257 yrkande 9 som sin

mening ge regeringen till känna.

7. HBT-politikens allmänna inriktning, punkt 8 (fp, c)

av Tobias Krantz (fp), Helena Bargholtz (fp) och Kerstin Lundgren (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om HBT-politikens allmänna inriktning. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:So604 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är en viktig politisk uppgift att fördriva de sista resterna av

formell diskriminering av homo-, bi- och transpersoner samt att

intensifiera kampen mot den sociala diskriminering som fortfarande pågår i

stora delar av samhället trots stora framsteg under senare år.

Samhällsgemenskapen är till för alla! Familjeperspektivet är särskilt viktigt

eftersom nära och ansvarsfulla mellanmänskliga band är av största

betydelse för människors livskvalitet och bidrar till ett bättre fungerande

samhälle. Det senaste decenniet har präglats av en mycket stark positiv

förändring av både allmänhetens och politikens attityder till homo-,

bi- och transpersoners likaberättigande. Detta får dock inte dölja det

faktum att förtrycket fortfarande är stort - inte minst i många sociala

sammanhang - och att många HBT-personer känner utanförskap och rädsla.

Politiken måste helhjärtat ta ställning för att ändra dessa attityder.

I stora delar av världen är läget mycket mörkare. Förbud mot homosexualitet,

dödsstraff och stark social intolerans förekommer i många länder. Även

inom Europeiska unionen skiftar HBT-personers ställning kraftigt från

land till land. Även om likaberättigande för HBT-personer inte finns

med bland FN:s mänskliga rättigheter, har de precis samma status som

andra stadganden om minoriteters likaberättigande. Den svenska HBT-politiken

måste ha ett tydligt internationellt perspektiv för att hävda alla

människors lika rätt och värde oavsett vem man älskar och oavsett var

man bor. Vad som ovan anförs om den svenska HBT-politikens allmänna

inriktning mot att bekämpa formell och social diskriminering, om

familjeperspektiv, attitydpåverkan och internationellt perspektiv bör med

bifall till motion 2004/05:So604 yrkande 1 (c) ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:K272 av Mats Einarsson m.fl. (v):

1. Riksdagen beslutar att 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen ges

följande lydelse: "Det allmänna skall verka för att demokratins idéer

blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes

privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor

skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna

skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg,

nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,

funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet, ålder eller annan

omständighet som gäller den enskilde som person."

2004/05:K314 av Hillevi Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att informationsplikt och krav på godkännande bör gälla vid

filmning och fotografering i sexuella sammanhang och vid badrumsbesök.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att informationsplikt och krav på godkännande bör gälla för

att filma eller fotografera personer i deras eget hem.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att bilder och filmer som tillkommit i strid med de första

två att-satserna skall kunna beslagtas av polisen och att all användning,

även för privat bruk, straffbeläggs.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att även de som filmats eller fotograferats enligt villkor i

de första två att-satserna och gett sitt godkännande bör ha rätt att

vara med och styra över bildernas/filmernas framtida användning.

2004/05:K334 av Carl B Hamilton (fp):

4. Riksdagen beslutar om en lag som skyddar fackligt anslutnas rätt att

inte behöva avslöja sin partisympati för att undgå att ge bidrag till

politiskt parti eller folkomröstningskampanj i enlighet med vad i

motionen anförs.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fackligt anslutnas rätt att slippa ge partibidrag, eller bidrag

till folkomröstningskampanj, utan en egen aktiv handling.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fackligt anslutnas rätt att inte behöva avslöja sin partisympati,

eller hållning i en folkomröstning, för att undgå att genom sin fackliga

organisation ge bidrag till politiskt parti eller folkomröstningskampanj.

2004/05:K336 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp, c, mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att könsidentitet skall omfattas av 1 kap. 2 § regeringsformen

om statsskickets grunder.

2004/05:K373 av Ulrika Karlsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av reglerna om hets mot folkgrupp och lagen (2003:307)

om förbud mot diskriminering.

2004/05:K415 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett rättsligt bindande diskrimineringsskydd i regeringsformen.

2004/05:K418 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen begär att regeringen låter utreda vad i motionen anförs om

förstärkta mänskliga fri- och rättigheter.

2004/05:K444 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förslag på inrättande av ett departement för jämställdhetsfrågor

i syfte att jämställdhetspolitiken skall ges en mer feministisk inriktning.

2004/05:Ju332 av Gustav Fridolin (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en bred samhällskampanj mot rasism.

2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om regeringsformens målsättningsparagraf i 1 kap. 2 §.

2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att könsidentitet skall omfattas av regeringsformens 1 kap.

2 §.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en särskild HBT-förordning innehållande konkreta

och utvärderingsbara mål för att avskaffa diskrimineringen av HBT-personer

i statsförvaltningen.

2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att skärpa kampen mot diskrimineringen och avvisa

kvoteringstänkandet.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en diskrimineringsminister i stället för en integrationsminister.

2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om den svenska HBT-politikens allmänna inriktning på att bekämpa

formell och social diskriminering och på familjeperspektiv, attitydpåverkan

och internationellt perspektiv.

Bilaga 2

Reservanternas lagförslag

Förslag till lag om ändring i regeringsformenHärmed föreskrivs att 1

kap. 2 § regeringsformen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 2 §

Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika

värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.Den enskildes

personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande

mål för den offentliga verksamheten.Det skall särskilt åligga det

allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt

att verka för social omsorg och trygghet.Det allmänna skall främja en

hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande

generationer.Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir

vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv

och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall

kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall

motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt

eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder,

sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde

som person.Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter

att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors

lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.Den

enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara

grundläggande mål för den offentliga verksamheten.Det skall särskilt

åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och

utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.Det allmänna

skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för

nuvarande och kommande generationer.Det allmänna skall verka för att

demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt

värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka

för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i

samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på

grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller

religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet,

ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.Etniska,

språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och

utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

-------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.