Bet. 2004/05:LU11

Lagutskottets betänkande

2004/05:LU11

Vissa frågor rörande 2003 års reform avförmånsrättslagstiftningen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner

rörande 2003 års reform av

förmånsrättslagstiftningen. I motionerna, som väckts

under den allmänna motionstiden år 2004, yrkas

tillkännagivanden om en skyndsam utvärdering av

reformen. Vidare yrkas ändringar och tillägg i

övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen.

Därutöver behandlas en motion som gäller en aviserad

utredning om ett samlat insolvensförfarande.

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå

samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utvärdering av 2003 års reform

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L214

yrkande 2, 2004/05:L220 yrkande 4, 2004/05:L240,

2004/05:L251 yrkande 2, 2004/05:L257 yrkande 2,

2004/05:L274 yrkande 3, 2004/05:L337 yrkande 9,

2004/05: L372 yrkande 2, 2004/05:L390 och

2004/05:N398 yrkande 4.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Ändringar i övergångsbestämmelserna

Riksdagen avslår motion 2004/05:L337 yrkande

7.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Ytterligare övergångsbestämmelser

Riksdagen avslår motion 2004/05:L337 yrkande 8.

Reservation 3 (m, fp, c)

4. Utredning om samlat

insolvensförfarande

Riksdagen avslår motion 2004/05:L368.

Reservation 4 (kd)

Stockholm den 16 november 2004

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen

(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi

Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis

(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene

Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann

Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Johan Löfstrand

(s), Christin Hagberg (s) och Ewa Thalén Finné (m).

2004/05

LU11

Bakgrund

Inledning

Efterlevnaden av civilrättsliga regler om

betalningsskyldighet regleras i sista hand av att en

gäldenärs egendom tvångsvis genom konkurs eller

utsökning kan användas för att tillgodose

fordringsägarna. De väsentligaste bestämmel- serna

om konkurs finns i konkurslagen (1987:672).

Konkursförfarandet, som utgår från att gäldenären är

på obestånd eller insolvent, har karaktär av gene-

ralexekution där i princip all gäldenärens egendom

tas i anspråk.

Den ordning i vilken betalningsanspråken skall

tillgodoses vid konkurs och utmätning regleras i

förmånsrättslagen (1970:979) och i utsökningsbalken.

Utgångspunkten är att alla fordringar har samma

rätt. I förmånsrättslagen finns dock en uppräkning

av vissa fordringar som har bättre rätt än andra,

dvs. förmånsrätt, och vilken ordning som gäller

mellan dessa s.k. prioriterade fordringar. I lagen

görs skillnad mellan dels särskilda förmånsrätter,

som avser enbart viss egendom och som gäller både i

konkurs och vid utmätning, dels allmänna

förmånsrätter, som avser all gäldenärens egendom och

som gäller enbart i konkurs.

Vid sidan av konkurs finns numera enligt lagen

(1996:764) om företagsrekonstruktion ett särskilt

insolvensrättsligt förfarande inom vars ramar

åtgärder kan vidtas för att rekonstruera företag i

kris som bedöms ha utsikter till en fortsatt lönsam

verksamhet (prop. 1995/96:5 och 1995/96:115, bet.

LU11). En sådan rekonstruktion kan innefatta såväl

åtgärder som förbättrar rörelsens resultat som en

uppgörelse med borgenärerna.

I det insolvensrättsliga regelsystemet ingår även

lönegarantilagen (1992:497) som en väsentlig del.

Lagen syftar till att säkerställa att arbetstagare

skall få betalning för sin lönefordran mot en

arbetsgivare som försätts i konkurs. Lagen innebär

sammanfattningsvis att staten under vissa närmare

förutsättningar garanterar prioriterade fordringar

på lön och pension samt att staten övertar

fordringarna - med motsvarande förmånsrätt - och

inträder i konkursen som borgenär på respektive

löntagares plats.

Rättsläget före den 1 januari 2004

Med företagshypotek avses en särskild säkerhetsrätt

som utvecklats för att näringsidkares rörelseegendom

skall kunna utnyttjas som kreditsäkerhet utan att

näringsidkaren behöver avstå från besittningen till

egendomen. Bestämmelser om företagshypotek fanns

tidigare i den numera upphävda lagen (1984:649) om

företagshypotek. Lagen innebar att en näringsidkare

genom inskrivning i ett särskilt register kunde

beviljas företagsinteckning i sin näringsverksamhet.

Som bevis för inskrivningen utfärdades ett

företagshypoteksbrev att överlämnas till en borgenär

som säkerhet för en fordran. Borgenären hade därmed

säkerhet i form av företagshypotek och förmånsrätt

till betalning ur den egendom som utgjorde underlag

för inteckningen. Företagshypoteket gällde i den

lösa egendom som tillhörde näringsidkaren och

verksamheten. Underlaget kunde således skifta från

tid till annan. Kassa- och banktillgodohavanden,

aktier, obligationer, förlagsbevis och liknande

skuldebrev omfattades inte av företagsinteckningen.

En annan kategori av egendom som var undantagen från

inteckningsunderlaget var egendom som kunde vara

föremål för panträtt på grund av inteckning,

exempelvis tomträtt, skepp och luftfartyg.

Företagshypoteket gav, enligt 5 § förmånsrättslagen,

särskild förmånsrätt och gällde således både vid

konkurs och vid utmätning.

Statens fordringar på skatt och allmänna avgifter

hade, före den 1 januari 2004, allmän förmånsrätt

enligt 11 § förmånsrättslagen. Förmånsrätten

omfattade bl.a. inkomstskatt, förmögenhetsskatt,

fastighetsskatt och mervärdesskatt.

Skatteförmånsrätten gällde efter de särskilda

förmånsrätterna och den allmänna förmånsrätten för

nya fordringar under rekonstruktionsförsök.

Efter skatteförmånsrätten följde, enligt 12 §

förmånsrättslagen, allmän förmånsrätt för fordringar

avseende löntagares lön och annan ersättning på

grund av anställningen. Eftersom det var fråga om en

allmän förmånsrätt krävdes att arbetsgivaren

försattes i konkurs för att fordringen skulle kunna

göras gällande. I likhet med vad som gäller i dag

svarade staten, enligt lönegarantilagen, för

förmånsberättigade lönefordringar i konkurs.

2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen

I juni 2003 fattade riksdagen beslut om en

genomgripande reform av förmånsrättslagstiftningen

(prop. 2002/03:49, bet. LU17, rskr. 222). Reformen

syftade i huvudsak till att underlätta för företag

att genomföra företagsrekonstruktion i stället för

att gå i konkurs, att bidra till att kreditgivning

och kreditprövning ytterligare inriktas på ett

projekts utsikter till lönsamhet, att

insolvenshanteringen sker mer skyndsamt, att

oprioriterade borgenärer får bättre utdelning samt

att stärka löneskyddet för de anställda vid konkurs.

Genom den nya lagstiftningen har företagshypoteket

omvandlats till en företagsinteckning med allmän

förmånsrätt i 55 % av värdet av all gäldenärens

egendom, sedan borgenärer med bättre förmånsrätt

fått betalt (11 § förmånsrättslagen). Lagen om

företagshypotek har ersatts av en ny lag (2003:528)

om företagsinteckning. Vidare har förmånsrätten

avseende dels hyra och arrende, dels skatter och

allmänna avgifter avskaffats.

Vad gäller löneskyddet har det maximala beloppet

för lönegarantin höjts från 100 000 kr till fyra

prisbasbelopp (f.n. 157 200 kr). Den tid under

vilken lönegaranti kan utgå har utökats från sex

månader till åtta månader. Samtidigt har

förmånsrätten för lönefordringar begränsats till tio

prisbasbelopp (f.n. 393 000 kr). Den nya

lagstiftningen innebär även förändringar i fråga om

ett konkursbos ansvar för hyra och uppsägningslön.

Utskottet övergår därmed till att under

skilda rubriker behandla de spörsmål som

har aktualiserats i motionerna.

Utskottets överväganden

Utvärdering av 2003 års reform

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden med krav på

en skyndsam utvärdering av 2003 års reform av

förmånsrättslagstiftningen. Utskottet

hänvisar till att regeringen redan har

beslutat om ett sådant arbete. Jämför

reservation 1 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Viviann Gerdin m.fl. (c) framhåller i motion L214

att 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen

har medfört försämrade kreditvillkor, särskilt för

småföretag. Reformen föregicks inte, anförs det, av

någon analys av effekterna för kreditförsörjningen.

Motionärerna anser att en sådan analys snarast måste

genomföras. I motionen begärs ett tillkännagivande

härom (yrkande 2).

Motionsyrkanden med samma inriktning finns i

motion L372 av Roger Tiefensee (c) (yrkande 2) och

N398 av Maud Olofsson m.fl. (c) (yrkande 4).

I motion L220 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

påpekas att den av regeringen utlovade utvärderingen

av reformen ännu inte har presenterats.

Lagstiftningen kan, hävdas det, komma att innebära

ett dråpslag mot livskraft och sysselsättning bland

små och medelstora företag. I motionen begärs ett

tillkännagivande om vikten av att det snarast kommer

till stånd en fullständig analys av vilka

konsekvenser lagändringarna om företagshypotek

hittills har haft (yrkande 4).

Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander

(båda s) anför i motion L240 att den nya

lagstiftningen visat sig innebära en del problem,

särskilt för småföretag i glesbygd, och att den

därmed är ett hot mot sysselsättning och ekonomisk

tillväxt. Det är därför, menar motionärerna, viktigt

att regeringen noga följer utvecklingen på området.

I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet

med det anförda.

Maria Larsson m.fl. (kd) understryker i motion

L251 det angelägna i att regeringen låter utreda

konsekvenserna av det slutliga ikraftträdandet av

2003 års reform. I motionen begärs ett

tillkännagivande om behovet av en skyndsam

utvärdering av hur ändrade förmånsrättsregler

påverkar små och medelstora företag (yrkande 2).

I motion L274 av Inger René m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen skyndsamt skall

utreda hur ändrade förmånsrättsregler påverkar små

och medelstora företag och deras möjligheter till

kapitalförsörjning (yrkande 3).

Anders Sjölund (m) har i motion L257 ett

motsvarande motionsyrkande (yrkande 2).

I motion L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) påpekas

att regeringen ännu inte påbörjat den utlovade

utvärderingen av lagstiftningens inverkan på små

företags kreditmöjligheter. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att regeringen skall låta

genomföra en sådan analys (yrkande 9).

Kenth Högström (s) anför i motion L390 att en rad

rapporter talar i samma riktning, nämligen att det

blivit svårare för företag att låna pengar och att

bankerna kräver ytterligare säkerhet. Därtill kommer

Basel II-reglerna om kapitaltäckning och

riskvärdering, som gör det ännu svårare och dyrare

att erhålla kredit. I motionen begärs ett

tillkännagivande om att den nya förmånsrättslagen

skall utvärderas innan Basel II-reglerna införs

fullt ut.

Utskottets ställningstagande

Som framhölls av utskottet vid 2003 års

riksdagsbeslut (se bet. 2002/03:LU17 s. 14 f.) och

som nyligen även har understrukits av

finansutskottet (se bet. 2004/05:FiU1 avsnitt 5.11)

är det angeläget att det kommer till stånd en

grundlig utvärdering av reformens olika effekter,

särskilt för små och medelstora företag, och att

även kapitalförsörjningen för dessa företag därvid

uppmärksammas. Utskottet kan med tillfredsställelse

konstatera att ett sådant utvärderingsarbete nu har

påbörjats. Sålunda beslutade regeringen den 14

oktober 2004 att uppdra åt Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) att bedöma om målen

med förmånsrättsreformen har uppnåtts och att

utvärdera reformens effekter. Som en del av

uppdraget skall ITPS undersöka förutsättningarna

generellt för kapitalförsörjning till företag,

varvid små och medelstora företag, liksom

entreprenörer särskilt skall uppmärksammas. ITPS

skall analysera konsekvenserna i olika delar av

landet, särskilt i nationella stödområden och

landsbygdsområden utanför dessa. Även konsekvenserna

för anställda skall särskilt beaktas. ITPS skall,

enligt regeringsbeslutet, hålla kontakt med berörda

myndigheter, fackliga organisationer och

näringslivsorganisationer. Institutet skall föreslå

de åtgärder som bedöms lämpliga, bl.a. för att

begränsa eventuella negativa effekter utan att de

positiva effekterna går förlorade. Om ITPS

uppmärksammar andra frågor som rör anslutande

områden skall institutet rapportera dessa.

Utskottet kan inte finna annat än att inriktningen

av det beslutade utvärderingsarbetet ligger väl i

linje med såväl 2003 års riksdagsbeslut som

motionsönskemålen. Motionärerna är därmed

tillgodosedda, och utskottet föreslår att riksdagen

avslår motionerna L214 yrkande 2, L220 yrkande 4,

L240, L251 yrkande 2, L257 yrkande 2, L274 yrkande

3, L337 yrkande 9, L372 yrkande 2, L390 och N398

yrkande 4.

Övergångsbestämmelserna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden med krav på

ändringar och tillägg i

övergångsbestämmelserna till ändringarna i

förmånsrättslagen. Jämför reservation 2 (m,

fp, kd, c) och 3 (m, fp, c).

Gällande rätt

Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1

januari 2004. Genom vissa övergångsbestämmelser

kommer dock det slutliga genomförandet av reformen

att ske först vid en senare tidpunkt.

För det fall en företagsinteckning har beviljats

före den 1 januari 2004 gäller, enligt punkt 3 i

övergångsbestämmelserna till lagen om

företagsinteckning, lagen om företagshypotek fram

till den 1 januari 2005. Därefter skall inteckningen

anses som en företagsinteckning enligt den nya lagen

och företagshypoteksbrevet som ett

företagsinteckningsbrev på samma belopp.

Vidare föreskrivs i punkt 2 i

övergångsbestämmelserna till ändringarna i

förmånsrättslagen att i fråga om företagshypotek på

grund av en inteckning som har beviljats före

ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram

till den 1 januari 2005. Vid en konkurs eller

utmätning som har beslutats på grund av en ansökan

som gjorts före ikraftträdandet tillämpas, enligt

punkt 3 i samma övergångsbestämmelser, alltid äldre

bestämmelser.

Av punkt 4 i övergångsbestämmelserna till

ändringarna i förmånsrättslagen framgår att om de

nya bestämmelserna, vid en tillämpning den 1 januari

2004, skulle ha medfört att ett företagshypotek

tillsammans med övriga säkerheter inte längre hade

utgjort betryggande säkerhet och ställer gäldenären

inte inom en månad efter anmodan kompletterande

säkerhet som borgenären skäligen kan nöja sig med,

får borgenären före den 1 januari 2005 säga upp den

fordran för vilken företagshypoteket upplåtits till

betalning inom sex månader. Detta gäller även om

längre uppsägningstid har avtalats eller om

uppsägning inte får ske. Har borgenären före den 1

januari 2005 väckt talan om betalning och anmält

detta till inskrivningsmyndigheten för

företagsinteckning gäller vidare, enligt punkt 4,

under vissa förutsättningar äldre bestämmelser i

fråga om förmånsrätt som följer med företagshypotek

i en konkurs eller en utmätning.

Motionen

I motion L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) anförs att

punkt 2 i övergångsbestämmelserna till ändringarna i

förmånsrättslagen är oklar i frågan om äldre eller

nya bestämmelser skall tillämpas efter den 31

december 2004 i konkurser som har beslutats under år

2004 och som inte är avslutade vid årsskiftet

2004/2005. Motionärerna anser att denna

övergångsbestämmelse bör förtydligas genom ett

tillägg som innebär att äldre bestämmelser

beträffande företagsinteckningar skall gälla för

alla konkurser som inträffat under år 2004, oavsett

när dessa konkurser avslutas. I motionen yrkas att

riksdagen beslutar att punkt 2 i

övergångsbestämmelserna till lagen (2003:535) om

ändring i förmånsrättslagen får följande lydelse: I

fråga om företagshypotek på grund av en inteckning

som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas

äldre bestämmelser i konkurser som har beslutats på

grund av ansökningar som inkommit före den 1 januari

2005 (yrkande 7).

I samma motion anförs vidare att upphävandet av 5

§ förmånsrättslagen inneburit att fordringar med

allmän förmånsrätt enligt 10 § och 10 a § får

utdelning först sedan företagsinteckningshavarna

fått full betalning, i varje fall i konkurser som

inträffat under år 2004 och där äldre bestämmelser

tillämpas. Detta var, menar motionärerna, sannolikt

inte lagstiftarens avsikt. Det bör därför införas en

ny övergångsbestämmelse med följande lydelse: För

fordringar med allmän förmånsrätt enligt 10 § och 10

a § skall 5 § och 15 § i dess äldre lydelse gälla i

konkurser som har beslutats på grund av ansökningar

som inkommit före den 1 januari 2005 (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller yrkande 7 i motion L337 kan

utskottet inte finna att ifrågavarande

övergångsbestämmelse till ändringarna i

förmånsrättslagen är oklar. Har borgenären före den

1 januari 2005 inte väckt talan i enlighet med vad

som föreskrivs i punkt 4 ändrar företagshypoteket

värde i en konkurs eller i ett utmätningsförfarande

som har inletts men inte avslutats under år 2004. En

sådan ordning har valts mot bakgrund av önskemålet

om att de nya bestämmelserna snabbt skulle få

genomslag samtidigt som innehavarna av

företagshypotek givits tid fram till den 1 januari

2005 att hantera det nya regelverket (prop.

2002/03:49 s. 153 f.). Några motionsledes framförda

invändningar mot övergångsbestämmelsen framfördes

inte i 2003 års lagstiftningsärende, och några

erinringar fanns inte heller från Lagrådets sida.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte

finna annat än att ett bifall till motionsyrkandet

skulle innebära ändring av en av de av riksdagen år

2003 beslutade övergångsbestämmelserna till

ändringarna i förmånsrättslagen. Några sådana

ändringar bör, enligt utskottets mening, inte komma

till stånd. De skäl som ligger till grund för den

nuvarande bestämmelsen äger alltjämt giltighet.

Därtill kommer att såväl borgenärer som gäldenärer

torde ha inrättat sig efter den ordning som följer

av den gällande övergångsbestämmelsen, varför också

förutsebarhetsskäl talar mot ett bifall till

motionsyrkandet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion L337 yrkande 7.

Vad sedan gäller yrkande 8 är utskottet inte

berett att inom ramen för förevarande ärende förorda

några åtgärder från riksdagens sida. Skulle det visa

sig att tillämpningen av de nya bestämmelserna i

dessa delar leder till olämpliga resultat utgår

utskottet från att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till erforderliga

lagändringar. Riksdagen bör därför avslå motion L337

yrkande 8.

Utredningen om ett samlat

insolvensförfarande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som

gäller inriktningen av en aviserad utredning

om ett samlat insolvensförfarande. Jämför

reservation 4 (kd).

Bakgrund

I den proposition som låg till grund för 2003 års

riksdagsbeslut anfördes att den föreslagna

lagstiftningen utgjorde en grundläggande del i ett

långsiktigt och generellt arbete med en reformering

av den civilrättsliga lagstiftning som påverkar

kreditgivning och insolvenshantering. Regeringen

aviserade i propositionen att man, som ett

ytterligare steg i detta arbete, avsåg att tillkalla

en utredning om ett samlat insolvensförfarande

(prop. 2002/03:49 s. 58 f.).

Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande

ett långt framskridet arbete med direktiv till en

sådan utredning.

Motionen

I motion L368 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

framförs synpunkter på inriktningen av det aviserade

utredningsarbetet. Motionärerna tar bl.a. upp frågor

kring förfarandet i företagsrekonstruktioner,

jämkning av oskäliga villkor i avtal mellan

näringsidkare, ackord i företagsrekonstruktion och

tillsyn i rekonstruktion. I motionen framhålls

särskilt vikten av att utredningen tar hänsyn till

den internationella utvecklingen på det

insolvensrättsliga området. Motionärerna begär ett

tillkännagivande härom.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter att vad som anförts i motionen

beaktas i samband med pågående arbete med

utredningsdirektiven och föreslår att riksdagen

avslår motion L368.

Reservationer

1. Utvärdering av 2003 års reform (punkt 1)

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne

Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin

Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Ewa

Thalén Finné (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2004/05:L214 yrkande 2,

2004/05:L220 yrkande 4, 2004/05:L240, 2004/05:L251

yrkande 2, 2004/05:L257 yrkande 2, 2004/05:L274

yrkande 3, 2004/05:L337 yrkande 9, 2004/05: L372

yrkande 2, 2004/05:L390 och 2004/05:N398 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi konstaterar att regeringen nu i enlighet med

riksdagens tidigare uttalade mening beslutat att

genomföra en grundlig utvärdering av reformens olika

effekter. Vi känner en tillfredsställelse med att

uppdraget lämnats till Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) att bedöma om målen

med förmånsrättsreformen har uppnåtts och att

utvärdera reformens effekter. I regeringens beslut

anges att uppdraget skall slutredovisas senast den 1

december 2007. Det är uppenbart att vissa effekter

av reformen och problematiken kring

kapitalförsörjning till framför allt små företag

inte i sin helhet framkommer omedelbart och att

förhållandevis lång tid erfordras för en

genomarbetad utvärdering. Emellertid gäller detta

inte försämringen av företagsinteckningens

förmånsrätt. Här kan ett utvärderingsarbete om

effekterna på bankernas kreditgivning sättas i gång

omedelbart och en första delrapport tas fram redan

under våren/sommaren 2005. Detta är nödvändigt och

synnerligen angeläget för att kunna vidta eventuella

förändringar.

Vad som sålunda anförts om att en första

delrapport skall lämnas senast den 31

augusti 2005 bör riksdagen, med delvis

bifall till motionerna L214 yrkande 2, L220

yrkande 4, L240, L251 yrkande 2, L257

yrkande 2, L274 yrkande 3, L337 yrkande 9,

L372 yrkande 2, L390 och N398 yrkande 4, som

sin mening ge regeringen till känna.

2. Ändringar i övergångsbestämmelserna

(punkt 2)

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne

Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin

Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Ewa

Thalén Finné (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2004/05:L337 yrkande 7.

Ställningstagande

Enligt vår mening är punkt 2 i

övergångsbestämmelserna oklar och kan ges olika

tolkningar. En tolkning enligt bestämmelsens

ordalydelse innebär att alla

företagsinteckningshavare tvingas att senast den 31

december 2004 väcka talan enligt punkt 4 i

övergångsbestämmelserna för att vara bibehållna sin

rätt enligt äldre bestämmelser i konkurser som

inträffat under år 2004 och som inte är avslutade

vid årsskiftet 2004/05. Det kan komma att bli fråga

om minst 3 000 mål vid redan hårt ansträngda

tingsrätter. Bestämmelsen kan också, i enlighet med

den s.k. frysningsprincipen, tolkas så att alla

konkurser som inträffat under år 2004 skall följa

äldre bestämmelser oavsett när konkursen avslutas.

Vi anser att bestämmelsen bör tillämpas på så sätt.

Det bör därför göras ett klarläggande i frågan genom

ett tillägg till övergångsbestämmelserna med den

innebörden att äldre bestämmelser skall gälla

beträffande företagsinteckningar i alla konkurser

som inträffat under år 2004 eller tidigare,

oberoende av när konkursen avslutas.

Förevarande fråga borde inte kräva något mer

ingående beredningsarbete. Det torde därför räcka

med att regeringen - med lagförslaget i motion L337

som underlag - omgående upprättar ett förslag till

lagrådsremiss. Ett sådant kan sedan, efter ett kort

remissförfarande, läggas till grund för en

lagrådsremiss, som kan leda till en proposition. Ett

sådant förfarande möjliggör för riksdagen att

behandla lagförslaget före årsskiftet.

Vad som anförts i reservationen bör riksdagen,

med delvis bifall till motion L337 yrkande

7, som sin mening ge regeringen till känna.

3. Ytterligare övergångsbestämmelser (punkt 3)

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Bertil

Kjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann

Gerdin (c) och Ewa Thalén Finné (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2004/05:L337 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi vill peka på att upphävandet av 5 §

förmånsrättslagen har medfört att fordringar med

förmånsrätt enligt 10 § och 10 a § får utdelning

först sedan företagsinteckningshavarna fått full

betalning, i varje fall i konkurser som inträffat

under år 2004 och där äldre bestämmelser tillämpas.

Detta har sannolikt inte varit avsikten och bör

rättas till genom en ny övergångsbestämmelse som

klargör att det aldrig varit fråga om att förändra

förmånsrätten för fordringar med förmånsrätt enligt

10 § och 10 a § förmånsrättslagen.

Frågan borde inte kräva något mer ingående

beredningsarbete. Det torde därför räcka med att

regeringen - med lagförslaget i motion L337 som

underlag - omgående upprättar ett förslag till

lagrådsremiss. Ett sådant kan sedan, efter ett kort

remissförfarande, läggas till grund för en

lagrådsremiss, som kan leda till en proposition. Ett

sådant förfarande möjliggör för riksdagen att

behandla lagförslaget före årsskiftet.

Vad som anförts i reservationen bör riksdagen, med

delvis bifall till motion L337 yrkande 8, som sin

mening ge regeringen till känna.

4. Utredning om samlat insolvensförfarande

(punkt 4)

av Yvonne Andersson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:L368.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning skulle ett samlat

insolvensförfarande, i vilket man kan välja om

företaget skall rekonstrueras eller om verksamheten

skall likvideras, vara av stort värde. Det är därför

positivt att regeringen nu avser att påbörja

utredningsarbete i syfte att tillskapa ett sådant

insolvensförfarande. Som närmare redovisas i motion

L368 är det angeläget att den kommande utredningen

kommer att vara inriktad på att möjliggöra kontakter

mellan den enskilde näringsidkaren och

arbetslöshetskassorna, att tillsynen i

rekonstruktionsförfarandet blir

näringslivsorienterad, att reglerna om ackord i

rekonstruktion blir flexibla och att det införs en

möjlighet att jämka avtalsvillkor i

avtalsförhållanden mellan näringsidkare. Vidare bör

utredningsarbetet vara särskilt inriktat på att

anpassa den svenska lagstiftningen på det

insolvensrättsliga området till den internationella

utvecklingen.

Vad som sålunda anförts i reservationen bör

riksdagen, med bifall till motion L368, som sin

mening ge regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2004

2004/05:214 av Viviann Gerdin m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

konsekvensanalys omgående påbörjas.

2004/05:L220 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den analys av

de nya förmånsrättsreglernas konsekvenser som

utlovats påbörjas omgående och utförs skyndsamt.

2004/05:L240 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om de nya förmånsreglerna.

2004/05:L251 av Maria Larsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skyndsamt

utvärdera hur ändrade förmånsrättsregler påverkar

små och medelstora företag.

2004/05:L257 av Anders Sjölund (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

konsekvensanalys vid införande av ändrade regler.

2004/05:L274 av Inger René m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att snarast

utvärdera hur ändrade förmånsrättsregler påverkar

små och medelstora företag och deras möjligheter

till kapitalförsörjning.

2004/05:L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):

7. Riksdagen beslutar - i händelse punkten 6 ovan

icke bifalls - att punkten 2 i

övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse:

I fråga om företagshypotek på grund av en

inteckning som har beviljats före ikraftträdandet

tillämpas äldre bestämmelser i konkurser, som har

beslutats på grund av ansökningar som inkommit

före den 1 januari 2005.

8. Riksdagen beslutar att införa en ny

övergångsbestämmelse med följande lydelse: För

fordringar med allmän förmånsrätt jämlikt 10 § och

10 a § skall 5 § och 15 § i dess äldre lydelse

gälla i konkurser som har beslutats på grund av

ansökningar som inkommit före den 1 januari 2007

(alternativ den 1 januari 2005).

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att analysera

vilken påverkan på kreditgivningen som

förändringen av företagsinteckningens värde kan

förväntas medföra.

2004/05:L368 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att den aviserade

utredningen om den svenska insolvensrätten särskilt

skall ta hänsyn till den internationella

utvecklingen.

2004/05:L372 av Roger Tiefensee (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

konsekvensanalys över de försämrade

kreditvillkoren omgående påbörjas.

2004/05:L390 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att utvärdera den nya

förmånsrättslagen innan Basel II-reglerna införs

fullt ut.

2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att upprätta en

konsekvensanalys av de nya förmånsrättsreglerna där

aktiva företagare deltar.

Elanders Gotab, Stockholm 2004