Bet. 2004/05:LU19

Lagutskottets betänkande

2004/05:LU19

Fakturaskojeri

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet fem motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2004 med krav på åtgärder från regeringens sida i syfte

att förhindra fakturaskojeri.

Med bifall till ett motionsyrkande och delvis bifall till ett annat

motionsyrkande förordar utskottet ett tillkännagivande om att regeringen

bör lägga fram lagförslag med den inriktningen att en oberättigad ansökan

om betalningsföreläggande bör vara skadeståndsgrundande. Med hänvisning

till pågående arbete och tidigare ställningstaganden föreslår utskottet

att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Fakturaskojeri

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:L333, bifaller delvis motion

2004/05:L337 yrkande 4 och avslår motion 2004/05:L289 yrkandena 1-3.

Stockholm den 5 april 2005

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne

Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes

(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),

Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin

Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von

Sydow (m), Pia Nilsson (s) och Johan Löfstrand (s).

Utskottets överväganden

Fakturaskojeri

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört

om ogrundade ansökningar om betalningsförelägganden. Därmed bifaller

riksdagen ett motionsyrkande och bifaller delvis ett annat. Övriga tre

motionsyrkanden avslås. Utskottet hänvisar till pågående arbete och

tidigare ställningstaganden.

Bakgrund

Fakturaskojeri är en form av vad som brukar kallas negativ säljmetod

eller negativ avtalsbindning. Sådana förfaranden kännetecknas av att

marknadsföraren skapar en oriktig föreställning om att bindande avtal

har kommit till stånd. Vid fakturaskojeri tillställs näringsidkare och

konsumenter fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden

avseende produkter som inte uttryckligen har beställts. Härigenom vilseleds

mottagaren i fråga om betalningsskyldigheten. I många fall har mottagaren

inte ens fått någon vara levererad eller tjänst utförd.

Fakturaskojeri har tidigare huvudsakligen varit ett problem för

näringslivet. Under senare tid har dock även enskilda personer och föreningar

kommit att drabbas, bl.a. genom utskick av fakturor som påminner om

räkningar från exempelvis försäkringsbolag, teleoperatörer och kommuner.

I 12 § andra stycket marknadsföringslagen (1995:450) finns en uttrycklig

bestämmelse om fakturaskojeri, vari föreskrivs att en näringsidkare vid

marknadsföring inte får tillställa någon fakturor, inbetalningsavier

eller liknande meddelanden avseende produkter som inte uttryckligen har

beställts och därvid vilseleda mottagaren om dennes betalningsskyldighet.

Överträdelse av bestämmelsen kan föranleda förbud vid vite,

marknadsstörningsavgift och skadeståndsskyldighet enligt marknadsföringslagen.

Bestämmelsen tillkom på lagutskottets initiativ 1996 (prop. 1995/96:81,

bet. LU14, rskr. 92).

Förfarandet kan också i många fall vara straffbart enligt 9 kap.

brottsbalken.

Motionerna

I motion L289 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) framhålls att

fakturaskojeriet omsätter stora belopp och att företeelsen utgör ett

stort problem för näringslivet, inte minst för små, nystartade företag.

Motionärerna anför att de som ägnar sig åt fakturaskojeri ofta har

många konkurser bakom sig. Ett sätt att motverka fakturaskojeri vore

därför att införa regler som innebär att den som har varit inblandad i

fem eller fler konkurser skall vara förhindrad att bedriva fortsatt

näringsverksamhet (yrkande 1). En annan åtgärd skulle, enligt motionärerna,

kunna vara att ge Konsumentombudsmannen möjlighet att förordna om

näringsförbud vid grova överträdelser av den marknadsrättsliga lagstiftningen

utan att behöva gå via domstol (yrkande 2). I motionen begärs även ett

tillkännagivande om att regeringen skall ta initiativ till en översyn

i syfte att undersöka om det krävs ytterligare lagändringar för att

förhindra fakturaskojeri (yrkande 3).

Ingegerd Saarinen (mp) anför i motion L333 att fakturaskojare ofta

använder ansökningar om betalningsföreläggande som utpressningsverktyg.

Enligt motionären skrämmer redan ett hot om en sådan ansökan företagare

och privatpersoner att betala falska fakturor. Motionären anser därför

att det bör införas ett skadeståndsansvar för den som ger in oskäliga

ansökningar om betalningsföreläggande. I motionen begärs ett tillkännagivande

härom.

I motion L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) anförs att fakturaskojeri är

ett allvarligt och omfattande problem i samhället och att det krävs

ytterligare åtgärder för att stoppa företeelsen. Motionärerna anser att

en oberättigad ansökan om betalningsföreläggande, i likhet med vad som

gäller för konkursansökningar, bör vara skadeståndsgrundande. Vidare

finns det skäl att överväga om inte postföretag bör ges möjlighet att

stoppa distributionen av ofrankerade massförsändelser. I motionen begärs

ett tillkännagivande om behovet av ytterligare åtgärder för att förhindra

fakturaskojeri (yrkande 4).

Pågående arbete m.m.

Organisationerna Svensk Handel och Svenskt Näringsliv har under ett

flertal år på olika sätt försökt motverka fakturaskojeri, bl.a. genom

information och rådgivning. Sålunda har Svensk Handel inrättat en s.k.

varningslista där man anger företag som ägnar sig åt fakturaskojeri.

Svensk Handel och Svenskt Näringsliv gav i december 2003 in två

framställningar till Regeringskansliet med förslag till åtgärder för att

förhindra fakturaskojeri. I framställningarna föreslogs bl.a. införandet

av ett skadeståndsansvar vid oberättigade ansökningar om betalningsföreläggande

och lagändringar som innebär att postföretag inte skall vara skyldiga

att befordra försändelser som är ofrankerade eller underfrankerade.

I september 2004 överlämnade Post- och telestyrelsen en promemoria till

Regeringskansliet angående ofrankerade och underfrankerade brevförsändelser

(dnr 04-10110/69). I promemorian lade myndigheten fram förslag till

åtgärder i syfte att bl.a. förhindra användningen av sådana försändelser

vid massutskick av bluffakturor.

Med anledning av framställningarna från Svensk Handel och Svenskt

Näringsliv och promemorian från Post- och telestyrelsen gav regeringen i

tilläggsdirektiv den 11 november 2004 Post- och kassaserviceutredningen

i uppdrag att överväga om reglerna om ofrankerade och otillräckligt

frankerade försändelser är ändamålsenliga eller om de borde ändras. I

uppdraget ingick även att lämna förslag till de författningsändringar

som övervägandena gav upphov till (dir. 2004:152).

Post- och kassaserviceutredningen redovisade sitt uppdrag den 25 januari

2005 i slutbetänkandet (SOU 2005:5) Postmarknad i förändring. I betänkandet

föreslås bl.a. att den nuvarande skyldigheten enligt postlagen för

postföretag att ge mottagaren av ett ofrankerat eller otillräckligt

frankerat brev möjlighet att lösa ut försändelsen skall avskaffas. Detta

innebär, enligt betänkandet, att ett ofrankerat eller otillräckligt

frankerat brev antingen skall befordras till mottagaren med eller utan

lösen eller, om möjligt, återställas till avsändaren, eller, om avsändarens

adress är okänd, sändas till tillsynsmyndigheten för att där hanteras

enligt reglerna om obeställbara brev. Betänkandet remissbehandlas för

närvarande.

Enligt vad utskottet har erfarit kommer förslaget om införande av ett

skadeståndsansvar vid oberättigade ansökningar om betalningsförelägganden

att behandlas i ett kommande lagstiftningsärende som gäller lagen

(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet framhöll våren 2004 i det av riksdagen godkända betänkande

2003/04:LU13 utgör fakturaskojeri ett allvarligt samhällsproblem.

Verksamheten synes växa med en oroväckande hastighet och drabbar såväl

näringslivet som organisationer, föreningar och enskilda konsumenter.

Därtill kommer att seriös näringsverksamhet i de berörda branscherna

allvarligt försvåras. Det är således angeläget att det vidtas åtgärder

för att förhindra fakturaskojeri. Utskottet kan inte finna att regeringen

skulle vara av någon annan uppfattning i denna fråga.

Vad så gäller de förslag som lagts fram i motionerna kan först konstateras

att det, i fråga om hanteringen av ofrankerade och underfrankerade

försändelser, nu finns ett utredningsförslag som ligger väl i linje med

motionsönskemålen. Någon åtgärd från riksdagens sida är således inte

påkallad i denna del.

När det gäller frågan om införande av skadeståndsansvar vid ogrundade

ansökningar om betalningsförelägganden anser utskottet att en sådan

ansökan borde, i likhet med vad som gäller för konkursansökningar, vara

skadeståndsgrundande. Regeringen bör lägga fram lagförslag med denna

inriktning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad slutligen gäller kraven på införande av automatiskt näringsförbud

vid ett visst antal konkurser och en möjlighet för Konsumentombudsmannen

att förordna om näringsförbud bör slutligen erinras om att utskottet

vid flera tidigare tillfällen har avstyrkt motionsyrkanden med motsvarande

inriktning (se bl.a. de av riksdagen godkända betänkandena 2000/01:LU21,

2001/02:LU19, 2002/03:LU8 och 2003/04:LU13). Utskottet har i dag ingen

annan uppfattning i dessa spörsmål. Skulle det emellertid visa sig att

det finns skäl att på nytt överväga dessa förslag inom ramen för det

fortsatta arbetet på området, utgår utskottet från att regeringen tar

initiativ till sådana överväganden.

Vad som sålunda anförts bör riksdagen, med bifall till motion L333,

delvis bifall till motion L337 yrkande 4 och avslag på motion L289, som

sin mening ge regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:L289 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en begränsning av antalet konkurser införs i

köplagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Konsumentombudsmannen bör ges möjlighet att

förordna om näringsförbud vid grova åsidosättanden på det marknadsmässiga

området.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning om regler i köplagen.

2004/05:L333 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ett skadeståndsansvar bör införas för den som gör oskäliga

ansökningar om betalningsföreläggande.

2004/05:L337 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att vidtaga ytterligare åtgärder för att stoppa

fakturaskojeri.