Bet. 2004/05:LU3

Lagutskottets betänkande

2004/05:LU3

Internationell redovisning i svenska företag

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:24

Internationell redovisning i svenska företag. I propositionen lämnas

förslag till ändringar i främst årsredovisningslagen (1995:1554) och de

särskilda årsredovisningslagarna som skall tillämpas av finansiella

företag. Förslagen föranleds av en EG-förordning om tillämpning av

internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) och ändringar

i de s.k. redovisningsdirektiven. Vidare behandlas i propositionen vissa

anpassningar i rörelselagstiftningen för de banker och försäkringsföretag

som tillämpar de enligt IAS-förordningen antagna redovisningsstandarderna

eller de nya redovisningsprinciperna i årsredovisningslagarna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005. Enligt förslaget

skall dock vissa av de föreslagna reglerna kunna tillämpas först fr.o.

m. det första räkenskapsåret som inleds efter utgången av år 2005.

Därutöver föreslås regler som innebär att vissa företag inte behöver

tillämpa IAS-förordningens bestämmelser förrän för räkenskapsår som

inleds efter utgången av år 2006.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet anser

emellertid att vissa övergångstider för kreditinstitut, värdepappersbolag

och försäkringsföretag bör förlängas något. Utskottet föreslår därför

att riksdagen, med vissa lagtekniska justeringar, antar regeringens

lagförslag med den av utskottet föreslagna ändringen beträffande

övergångstid för försäkringsföretag och den av utskottet föreslagna ändringen

beträffande övergångstid för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Internationell redovisning i svenska företag

Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om tidpunkt för vissa

företags tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella

redovisningsstandarder,b) lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

c) lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag,d) lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning

i kreditinstitut och värdepappersbolag,e) lag om ändring i lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (lagförslag 5) med den

ändringendels att 5 kap. 1 § skall få den lydelse som utskottet föreslår

i bilaga 4,dels att i punkt 3 i övergångsbestämmelserna årtalet "2005"

skall bytas ut mot "2006",f) lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag (lagförslag 6) med den ändringen att

i 4 kap. 2 § 10 ordet "anges" skall bytas ut mot "det hänvisas till",g)

lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),h) lag om ändring

i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för

kreditinstitut och värdepappersbolag,i) lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:24.

2.

Redovisning och värdering av finansiella instrument

Riksdagen beslutar i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag att i punkt 2 i ikraftträdande-

och övergångsbestämmelserna till lagen (2003:772) om ändring i nämnda

lag årtalet "2005" skall bytas ut mot "2006" samt att denna ändring

skall träda i kraft den 1 januari 2005.

Stockholm den 18 november 2004

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne

Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes

(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),

Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Viviann

Gerdin (c), Anneli Särnblad (s), Henrik von Sydow (m), Johan Löfstrand

(s) och Carina Adolfsson Elgestam (s).

Redogörelse för ärendet

I juli 2002 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder

(IAS-förordningen). Förordningen finns i bilaga 2.

Regeringen beslutade i augusti 2002 att låta en särskild utredare

överväga bl.a. de frågor som förordningen ger upphov till (dir. 2002:106).

Utredningen, som antog namnet IAS-utredningen, överlämnade i juli 2003

betänkandet (SOU 2003:71) Internationell redovisning i svenska företag.

Inom Finansdepartementet upprättades därefter promemorian Särskilda

frågor rörande finansiella företag som tillämpar internationella

redovisningsstandarder (dnr Fi2003/2278). Vidare har inom Finansdepartementet

utarbetats en promemoria om fördelning av överskott m.m. i livförsäkringsbolag.

Betänkandet och promemoriorna har remissbehandlats och ligger till grund

för förslagen i propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan

den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet.

Regeringen föreslår - efter att ha hört Lagrådet - att riksdagen antar

i propositionen framlagt förslag till lag om tidpunkt för vissa företags

tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002

av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen antar framlagda förslag till

ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (1995:1560)

om årsredovisning i försäkringsföretag m.fl. lagar.

Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 3.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande.

Företrädare för AB Svensk Exportkredit och Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag,

SBAB, har inför utskottet framfört synpunkter i ärendet. Vidare har en

utfrågning med företrädare för Justitiedepartementet och Finansdepartementet

ägt rum. I ärendet har inkommit tre skrivelser, en gemensam från AB

Svensk Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB samt

Kommuninvest i Sverige AB, en från Svenska Bankföreningen och en från

Sveriges Försäkringsförbund.

Utskottets överväganden

Internationell redovisning i svenska företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att övergångstiden

för försäkringsföretag förlängs med ett år. Vidare föreslår utskottet

att riksdagen beslutar om en motsvarande förlängning av övergångstiden

för kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna av övergångstiderna

innebär att försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag

blir skyldiga att tillämpa nya regler vid upprättandet av redovisningar

först fr.o.m. det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare.

Bakgrund

Inom EU har utfärdats sex direktiv som behandlar redovisningsfrågor.

Tre av dessa ingår bland de s.k. bolagsrättsliga direktiven. De

bolagsrättsliga direktiven syftar till att skapa en minsta gemensam skyddsnivå

för delägare, borgenärer och andra som träder i förbindelse med ett

företag. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet behandlar skyldigheten

att upprätta årsbokslut och förvaltningsberättelse i aktiebolag och

vissa handelsbolag. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet behandlar

skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Det elfte bolagsrättsliga

direktivet innehåller föreskrifter om redovisning vid innehav av en

filial i en annan medlemsstat.

För redovisning i banker och andra finansiella institut respektive

försäkringsföretag finns särskilda direktiv. År 1986 antogs ett

bankredovisningsdirektiv och år 1991 ett försäkringsredovisningsdirektiv.

Dessa direktiv hänvisar i åtskilliga avseenden till de fjärde och sjunde

bolagsrättsliga direktiven. Endast sådana avvikelser från dessa direktiv

som anses vara motiverade av de särdrag som utmärker de s.k. finansiella

företagen har gjorts. Vidare innehåller bankfilialdirektivet bestämmelser

om redovisning vid innehav av bankfilialer i andra medlemsstater.

Direktiven har ändrats flera gånger. De senaste större ändringarna

gjordes under år 2003 genom antagandet av det s.k. moderniseringsdirektivet,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den 18 juni 2003

om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG, 86/635/EEG och 91/674/EEG

om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker

och andra finansinstitut samt försäkringsföretag.

I syfte att anpassa den svenska lagstiftningen på redovisningsområdet

till EG-direktiven infördes den 1 januari 1996 tre nya lagar,

årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om årsredovisning

i försäkringsföretag.

Årsredovisningslagen skall tillämpas av samtliga företag som är skyldiga

att upprätta en årsredovisning. Vissa finansiella företag skall dock i

stället tillämpa lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Årsredovisningslagarna innehåller bestämmelser om företagens offentliga

redovisning, dvs. årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport.

International Accounting Standards Board (IASB) är en privaträttslig

organisation som verkar på internationell nivå. Organisationen har till

uppdrag att verka för en internationell harmonisering av de

redovisningsprinciper som används i olika delar av världen. De standarder som

ges ut av IASB kallas för International Financial Reporting Standards

(IFRS). De standarder som tidigare har utarbetats av IASB:s föregångare,

International Accounting Standards Committee (IASC), benämns International

Accounting Standards (IAS).

Inom EU har under flera år förts diskussioner om att inom unionen

harmonisera och förbättra reglerna för noterade företags redovisning. Med

noterade företag avses företag som har aktier eller andra värdepapper

noterade på en reglerad marknad. En strävan har funnits att närma de

inom unionen tillämpade redovisningsnormerna till de redovisningsnormer

som tillämpas internationellt, i synnerhet IAS.

Som ett resultat av detta arbete antogs i juli 2002 Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella

redovisningsstandarder, den s.k. IAS-förordningen. Förordningens innebörd

är att alla noterade europeiska företag från och med år 2005 i sina

koncernredovisningar skall tillämpa de internationella redovisningsstandarder

som har antagits för tillämpning inom EU. De standarder som förordningen

syftar på är IAS och IFRS med tillhörande tolkningar.

Under år 2003 har kommissionen, med två undantag, antagit alla IAS/IFRS

med tillhörande tolkningar som förelåg den 14 september 2002. Avsikten

är att de undantagna standarderna, som nyligen har omarbetats av IASB,

så snart som möjligt skall komma under övervägande för att antas av

kommissionen.

Som huvudregel gäller att de företag som omfattas av förordningen måste

tillämpa de aktuella redovisningsstandarderna från och med det räkenskapsår

som inleds den 1 januari 2005 eller därefter. Medlemsstaterna får dock

besluta att vissa företag inte behöver tillämpa standarderna förrän fr.

o.m. det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare. Denna

möjlighet till en särskild övergångstid gäller för t.ex. företag som

har endast skuldebrev noterade.

Förordningen ställer krav på redovisning enligt de av kommissionen

antagna IAS/IFRS enbart såvitt gäller noterade företag och enbart

beträffande dessa företags koncernredovisningar. Förordningen lämnar

emellertid en möjlighet för medlemsstaterna att besluta om att utsträcka

tillämpningsområdet för de antagna standarderna genom att tillåta eller

kräva dels att noterade företag upprättar sina årsredovisningar enligt

standarderna, dels att icke-noterade företag upprättar sina årsredovisningar

eller koncernredovisningar enligt standarderna.

Enligt IAS-förordningen spelar redovisningsdirektiven en viktig roll

vid antagandet av de IAS/IFRS som skall gälla inom EU. Dessutom kommer

redovisningsdirektiven liksom hittills att styra innehållet i den

nationella rätt som gäller för de företag som inte tillämpar IAS/IFRS.

Det har därför ansetts nödvändigt att uppdatera redovisningsdirektiven

så att de är förenliga med innehållet i nuvarande och framtida IAS/IFRS.

Ändringarna kommer till uttryck i det tidigare nämnda s.k.

moderniseringsdirektivet. Syftet med ändringarna är att avlägsna alla

föreliggande

oförenligheter mellan redovisningsdirektiven och IAS/IFRS, att säkerställa

att de alternativa redovisningsmetoder som nu är tillåtna enligt IAS/IFRS

kan utnyttjas av de EU-företag som inte kommer att omfattas av

IAS-förordningen samt att modernisera den grundläggande strukturen i

redovisningsdirektiven.

Propositionen

I propositionen föreslås ändringar i främst årsredovisningslagen och de

särskilda årsredovisningslagarna som skall tillämpas av finansiella

företag. Förslagen föranleds av den i föregående avsnitt nämnda

IAS-förordningen och ändringarna i de s.k. redovisningsdirektiven.

Regeringen konstaterar inledningsvis att IAS-förordningen, i likhet med

andra EG-förordningar, är direkt tillämplig för de företag som omfattas

av förordningen. Samspelet mellan de svenska årsredovisningslagarna och

IAS-förordningen blir därför av särskilt intresse. Vissa frågor behandlas

i såväl årsredovisningslagarna som IAS-förordningen, medan vissa

bestämmelser i årsredovisningslagarna behandlar frågor som inte tas upp i

IAS-förordningen och de med stöd av förordningen antagna IAS/IFRS. Ett

företag som omfattas av IAS-förordningen kommer således att vara skyldigt

att tillämpa såväl vad som föreskrivs i antagna IAS/IFRS som vissa

bestämmelser i årsredovisningslagarna.

IAS/IFRS syftar till att tillgodose det internationella näringslivets

behov. Standarderna är därför i praktiken huvudsakligen inriktade på

noterade företags koncernredovisning. De har därmed en annan utgångspunkt

än den svenska redovisningslagstiftningen. Regeringen pekar på att dessa

skillnader måste beaktas när man bedömer om standarderna utgör ett

lämpligt regelverk även för noterade företags årsredovisningar respektive

för onoterade företags koncernredovisningar eller årsredovisningar.

I propositionen konstaterar regeringen att IAS-förordningen inte kräver

att de av kommissionen antagna IAS/IFRS tillämpas annat än i noterade

företags koncernredovisningar. Förordningen ger emellertid möjlighet

att utsträcka förordningens tillämpningsområde så att det omfattar även

andra företag och även årsredovisningar.

Enligt regeringens mening finns det ett värde i att det så långt som

möjligt etableras en uppsättning redovisningsregler som kan accepteras

av börser och andra finansiella aktörer världen över. Med ett alltmer

internationaliserat svenskt näringsliv är det rimligt att svenska företag

har möjlighet att följa den internationella utvecklingen också när det

gäller sättet att redovisa. Regeringen anför att det visserligen i

enskildheter kan riktas kritik mot en del av de lösningar som väljs på

internationell nivå, men att fördelarna med en tillämpning av internationella

redovisningsprinciper sammantaget ändå väger över. En tillämpning av

internationella redovisningsstandarder underlättar jämförelser mellan

svenska och utländska företag och ger svenska företag bättre

konkurrensmöjligheter gentemot företag i andra länder. En ökad jämförbarhet

mellan företag i olika länder främjar dessutom förtroendet för de

finansiella rapporterna. Regeringen framhåller att detta är grundläggande

för en effektivt fungerande kapitalmarknad.

Mot den nu angivna bakgrunden anser regeringen att svenska företag bör

ges ökade möjligheter att tillämpa internationella redovisningsprinciper

och att en övergång till en redovisning enligt IAS/IFRS bör underlättas.

Regeringen gör bedömningen att såväl noterade som onoterade svenska

företag även fortsättningsvis bör upprätta sina årsredovisningar med

tillämpning av svensk redovisningslagstiftning i stället för på grundval

av IAS-förordningen. Vissa begränsade ändringar föreslås dock i

årsredovisningslagarna så att svenska företag ges större möjlighet att

tillämpa internationella redovisningsprinciper inom ramen för svensk lag.

Vidare föreslås att onoterade företag ges möjlighet att upprätta sina

koncernredovisningar enligt de redovisningsstandarder som kommissionen

har antagit med stöd av IAS-förordningen.

För de noterade företag som är skyldiga att upprätta koncernredovisning

i enlighet med IAS-förordningen föreslås ändringar i årsredovisningslagarna

i avsikt att klargöra vilka svenska regler om koncernredovisning som

dessa företag fortfarande skall tillämpa.

I propositionen lämnas också förslag till anpassningar i rörelselagstiftningen

för de banker och försäkringsföretag som tillämpar de enligt IAS-förordningen

antagna redovisningsstandarderna eller de nya redovisningsprinciperna

i årsredovisningslagarna.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005 och

tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den

31 december 2004. Syftet med förslagen i propositionen är att noterade

företag och företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas

enligt IAS-förordningen så långt möjligt skall kunna tillämpa samma

redovisningsprinciper i årsredovisningen som i koncernredovisningen.

Mot den bakgrunden anser regeringen det naturligt att förslagen till

ändringar i årsredovisningslagarna genomförs samtidigt som IAS-förordningen

får verkan, dvs. den 1 januari 2005. För detta talar också att

årsredovisningslagarna i dag innehåller bestämmelser som står i strid med de

principer som skall tillämpas på grundval av förordningen. De nya

bestämmelserna om värdering av vissa tillgångar till verkligt värde

föreslås dock, med hänvisning till behovet av kompletterande skattelagstiftning,

kunna tillämpas först fr.o.m. det räkenskapsår som inleds närmast efter

den 31 december 2005.

Såvitt avser ikraftträdande föreslår regeringen vidare att moderföretag

som endast har skuldebrev noterade inte skall behöva upprätta

koncernredovisning med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder

som avses i IAS-förordningen förrän fr.o.m. det räkenskapsår som inleds

närmast efter utgången av år 2006. Förordningen ger medlemsstaterna

möjlighet att besluta om ett sådant senare ikraftträdande för dessa

typer av företag. Regeringen anför att övergången till IAS-redovisning

kommer att innebära omställningsproblem. Även om möjligheten att skjuta

upp tillämpningen av IAS-förordningen gäller enbart en mindre grupp

företag bör Sverige därför, enligt regeringens mening, utnyttja den

extra övergångstid som förordningen medger. Detta hindrar inte ett

företag som tillhör den nu aktuella gruppen att ändå tillämpa IAS-förordningen

redan från år 2005.

Utskottets ställningstagande

De förslag som lämnas i propositionen föranleds alltså av den EG-förordning

om tillämpning av internationella redovisningsstandarder som benämns

IAS-förordningen och av ändringar i de s.k. redovisningsdirektiven.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet

kan inte komma till någon annan slutsats än att de i propositionen

framlagda förslagen är ändamålsenliga i syfte att anpassa de svenska

bestämmelserna om redovisning till EG-rätten.

Utskottet föreslår därför att riksdagen antar de framlagda lagförslagen

med de av utskottet föreslagna lagtekniska justeringar som framgår av

utskottets förslag till riksdagsbeslut (se punkterna 1 e och f samt

bilaga 4). I utskottets förslag i bilaga 4 har beaktats den senaste

lydelsen av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, SFS 2004:585.

Utskottet återkommer nedan till frågan om utformningen av

övergångsbestämmelserna i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Hösten 2003 behandlade utskottet regeringens proposition 2002/03:121

Redovisning och värdering av finansiella instrument med förslag till

lagändringar för genomförandet i svensk rätt av det EG-direktiv som

innehåller redovisningsregler för icke-finansiella företag och för

kreditinstitut och värdepappersbolag (bet. 2003/04:LU2). I det sammanhanget

föreslog utskottet att övergångstiden för kreditinstitut och värdepappersbolag

för tillämpningen av vissa nya bestämmelser skulle förlängas något,

nämligen att sådana företag skulle vara skyldiga att tillämpa de nya

reglerna vid upprättandet av redovisningar från det räkenskapsår som

inleds den 1 januari 2006 eller senare. Riksdagen följde utskottet.

Bakgrunden till utskottets förslag var det arbete med revidering av

redovisningsstandarden IAS 39 som då pågick. I ärendet framförde AB

Svensk Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och

Kommuninvest i Sverige AB synpunkten att övergångstiden för kreditinstitut

och värdepappersbolag borde förlängas så att direktivets värderingsbestämmelser

blir tvingande för kreditinstitut och värdepappersbolag först fr.o.m.

den 1 januari 2007.

Utskottet konstaterade bl.a. att en anpassning till en reviderad

redovisningsstandard inte skulle hinna genomföras så att den kan tillämpas

av bolagen fr.o.m. år 2005, men att noterade företag fr.o.m. detta år

kommer att bli skyldiga att tillämpa de nya värderingsprinciperna vid

upprättandet av sina koncernredovisningar. För att undvika att olika

värderingsprinciper tillämpas i koncernredovisningen respektive

årsredovisningen ansåg utskottet att det var angeläget att övergångstiden

inte förlängdes längre än nödvändigt. Enligt utskottets mening borde en

förlängning med ett år vara tillräcklig för att nödvändiga anpassningar

till en reviderad IAS 39 skulle kunna genomföras.

I betänkandet föreslog utskottet mot denna bakgrund att en ändring skulle

göras i övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag som innebär att sådana företag blir skyldiga att

tillämpa de nya reglerna vid upprättandet av redovisningar för det

räkenskapsår som inleds den 1 januari 2006 eller senare. Vidare förutsatte

utskottet att regeringen omgående skulle återkomma med erforderliga

lagförslag för det fall det skulle visa sig att övergångstiden skulle

behöva förlängas ytterligare.

Vid behandlingen i lagutskottet av det nu aktuella lagstiftningsärendet

har AB Svensk Exportkredit, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,

SBAB och Kommuninvest i Sverige AB samt Svenska Bankföreningen hemställt

att den nämnda övergångsbestämmelsen i lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag nu skall ändras så att övergångstiden

förlängs så att värderingsbestämmelserna blir tvingande först fr.o.m.

den 1 januari 2007. Liknande synpunkter har framställts också av Sveriges

Försäkringsförbund såvitt gäller motsvarande övergångsregel i lagen om

årsredovisning i försäkringsföretag.

Under beredningen av ärendet har utskottet erfarit att de problem vad

gäller övergångstiden som förelåg hösten 2003 i varje fall delvis

fortfarande kvarstår. Enligt utskottets mening finns det därför skäl att

ytterligare förlänga övergångstiden. En sådan förlängning får anses

förenlig med redovisningsdirektiven.

Mot den angivna bakgrunden föreslår utskottet en ändring i

övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag som innebär att sådana företag skall vara skyldiga att

tillämpa de nya värderingsreglerna vid upprättandet av redovisningar

för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare (se

utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2). I konsekvens härmed

bör motsvarande ändring göras i nu föreliggande förslag till ändring i

lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (se utskottets förslag

till riksdagsbeslut punkt 1 e). Ändringarna innebär att såväl kreditinstitut

och värdepappersbolag som försäkringsföretag även under räkenskapsåret

2006 kan välja att tillämpa äldre värderingsregler.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:24 Internationell redovisning i svenska företag:

Riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

lag om tidpunkt för vissa företags tillämpning av Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning

av internationella redovisningsstandarder,

lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag,

lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag,

lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora

exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Bilaga 2

Rådets förordning

Bilaga 3

Regeringens lagförslag

Bilaga 4

Utskottets lagförslag

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall

årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.

Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på

överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen

eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs

i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.

årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om anläggningstillgångar,

4 § om uppgifter om taxeringsvärden,

4 a §, 4 b § första-tredje styckena och 4 c § om finansiella instrument,

5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,

7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,

8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,

11 § om ställda säkerheter,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt,

18

§ om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 a § om sjukfrånvaro,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

19-21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,

22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

25 § om avtal om avgångsvederlag, samt26 § om uppgift om moderföretag.

25 § om avtal om avgångsvederlag,26 § om uppgift om moderföretag, samt27

§ om europabolag.