Bet. 2004/05:MJU1

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2004/05:MJU1

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för

år 2005 om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

samt regeringens skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av

förorenade områden - resultatredovisning. Utskottet behandlar även 25

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 och 2004 och en motion

som väckts med anledning av skrivelsen.

Sverige är ett föregångsland i omställningen till ett ekologiskt hållbart

samhälle. Genom en aktiv och pådrivande miljöpolitik skall Sverige aktivt

bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling,

såväl nationellt som inom EU och globalt. Arbetet med att till nästa

generation nå de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om

utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Miljömålsarbetet med

dess systematik, delmål, tydligt vägledande åtgärdsstrategier och

regelbunden utvärdering skapar stabilitet och långsiktighet samtidigt som

det stimulerar till en pådrivande förnyelse av miljöpolitiken. Målet är

ett ekologiskt hållbart Sverige.

Riksdagen fastställde den 24 november 2004 ramen för utgiftsområde 20

till 3 994 805 000 kr i enlighet med finansutskottets förslag. I

utgiftsområdet ingår politikområde Miljöpolitik och del av politikområde

Forskningspolitik. Regeringens samordning av miljöpolitiken och ekologiskt

hållbar utveckling har sin utgångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt

som åtgärder för en god miljö i stor utsträckning också finansieras

inom ramen för andra utgiftsområden. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning på anslagen och regeringens förslag till

bemyndiganden. Utskottet ställer sig i övrigt bakom de bedömningar som

regeringen har redovisat.

Skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden

- resultatredovisning utgör ett komplement till budgetpropositionen för

år 2005 i fråga om redovisningen av resurser och uppnådda resultat för

verksamheten under anslaget 34:4. Utskottet föreslår att riksdagen lägger

skrivelsen till handlingarna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns tre reservationer

och fem särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Riksdagen1. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget

34:2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av miljöövervakning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 40 000 000 kr under år

2006, högst 13 000 000 kr under år 2007 och högst 7 000 000 kr under år

2008,2. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:3

Åtgärder för biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser i samband

med förvärv av eller intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt värdefulla

naturområden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

120 000 000 kr under år 2006,3. bemyndigar regeringen att under år 2005,

för ramanslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med genomförande av saneringsinsatser,

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 250 000 000

kr under år 2006, högst 250 000 000 kr under år 2007 och högst 100 000 000

kr under år 2008,4. bemyndigar regeringen att under år 2005, för

ramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband

med planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr

under år 2006, högst 40 000 000 kr under år 2007 och högst 30 000 000

kr under år 2008,5. bemyndigar regeringen att under år 2005, för

ramanslaget 34:9 Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med strålskyddsforskning som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 5 000 000 kr under år 2006 och högst 5 000 000

kr under år 2007,6. bemyndigar regeringen att under år 2005, för

ramanslaget 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kr

under år 2006 och högst 18 000 000 kr under år 2007,7. bemyndigar

regeringen att under år 2005, för ramanslaget 34:13 Stöd till

klimatinvesteringar,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med beslut om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 500 000 000 kr under perioden 2006-2010,8. bemyndigar regeringen

att under år 2005, för anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 235 000 000

kr under år 2006, högst 210 000 000 kr under år 2007 och högst 115 000 000

kr under perioden 2008-2010,9. anvisar för budgetåret 2005 anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt utskottets

förslag i bilaga 2.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 20 punkterna 1-9 och avslår motionerna 2003/04:MJ60 yrkande

1, 2003/04:MJ474 yrkande 17, 2004/05:T461 yrkande 6, 2004/05:MJ201,

2004/05:MJ212, 2004/05:MJ273, 2004/05:MJ288, 2004/05:MJ357, 2004/05:MJ369

yrkande 41, 2004/05:MJ386 yrkande 1, 2004/05:MJ411 yrkandena 1 och 2,

2004/05:MJ434 yrkandena 2, 27, 28 och 31, 2004/05:MJ474 yrkandena 1 och

2, 2004/05:MJ498 yrkandena 18, 35 och 48, 2004/05:MJ511 yrkandena 1 och

2 samt 2004/05:MJ526 yrkandena 1 och 2.

2. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ60 yrkande 2.

Reservation 1 (fp, kd, c)

3. Förenklad tillståndsprocess

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ60 yrkande 3.

Reservation 2 (c)

4. 10-procentsregeln för sanering av förorenade områden

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ498 yrkande 19.

Reservation 3 (kd)

5. Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:141 till handlingarna.

Stockholm den 30 november 2004

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m)1Deltar ej under punkt 1, Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf

Eriksson (s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson

(kd)2Deltar ej under punkt 1, Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson

(s), Lars Lindblad (m)3Deltar ej under punkt 1, Carina Ohlsson (s),

Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m)4Deltar ej under punkt

1, Christin Hagberg (s), Anita Brodén (fp)5Deltar ej under punkt 1,

Marie Wahlgren (fp)6Deltar ej under punkt 1 och Claes Västerteg (c)7Deltar

ej under punkt 1.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för

år 2005, volym 11, om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård samt regeringens skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning

av förorenade områden - resultatredovisning. Utskottet behandlar även

25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 och 2004 samt en

motion som väckts med anledning av skrivelsen.

I utgiftsområde 20 ingår politikområde Miljöpolitik och del av politikområde

Forskningspolitik. Regeringens samordning av miljöpolitiken och ekologiskt

hållbar utveckling har sin utgångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt

som åtgärder för en god miljö i stor utsträckning också finansieras

inom ramen för andra utgiftsområden. Forskningspolitiken presenteras

närmare under utgiftsområde 16. Regeringens förslag till utgifter har

utformats i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Förslaget

återfinns i bilaga 3.

Politikområde Miljöpolitik

Politikområde Miljöpolitik omfattar frågor som rör naturvård och biologisk

mångfald, vatten- och luftvård, sanering och efterbehandling av förorenade

områden, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöövervakning,

miljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd, säkerhetsfrågor kopplade

till kärnkraften, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt internationellt

miljösamarbete. Verksamheten vid Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen,

Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion, Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut och Statens institut för

ekologisk hållbarhet ingår i politikområdet. Vidare hör Stiftelsen för

institutet för vatten- och luftvårdsforskning, Stockholms internationella

miljöinstitut, Kärnavfallsfondens styrelse, AB Svenska Miljöstyrningsrådet

och Sydkraft SAKAB AB till politikområdet. Andra myndigheter med verksamhet

inom politikområdet är Boverket och Kustbevakningen.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är

lösta. De 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om anger vilket

tillstånd som skall uppnås i ett generationsperspektiv. Ett antal delmål

anger att en viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar

skall vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen

skall kunna uppnås inom en generation.

Sanering och återställning av förorenade områden -

resultatredovisning

Talmanskonferensen beslutade den 2 december 1998 att tillkalla en

parlamentarisk kommitté för att se över och utvärdera vissa frågor rörande

riksdagens arbetsformer. I sitt huvudbetänkande Riksdagen inför 2000-talet

(förslag till riksdagen 2000/01:RS1 s. 76) anförde kommittén att

budgetarbetet i riksdagen bör utvecklas på så sätt att uppföljning och

utvärdering blir en integrerad del av budgetprocessen. Som ett led i

detta föreslog kommittén att regeringen varje vår lämnar skrivelser

till riksdagen med resultatinformation för alla utgiftsområden.

Skrivelserna behöver enligt förslaget inte avse all verksamhet inom ett

utgiftsområde, utan kan med fördel koncentreras till vissa delar. Det

ankommer på regeringen att avgöra vilka verksamheter som skall redovisas.

Huvudsyftet är att få ett underlag för en diskussion i riksdagen om

uppnådda resultat. Skrivelserna skall däremot inte innehålla några

förslag från regeringen. Riksdagen beslutade i enlighet med kommitténs

förslag att regeringen senast den 14 maj varje år, med början år 2003,

skall lämna resultatskrivelser på alla utgiftsområden (2000/01:KU23 s.

12-13, rskr. 2000/01:273-276). I budgetpropositionen för år 2003 delade

regeringen riksdagens uppfattning att det är viktigt att resultatskrivelserna

utvecklas i dialog mellan riksdagsutskotten och Regeringskansliet. Att

ha som ambition att redan påföljande år lämna resultatskrivelser för

alla utgiftsområden bedömde regeringen som alltför optimistiskt och

förordade i stället ett successivt införande över ett antal år (prop.

2002/03:1, utg.omr. 2 s. 31, 2002/03:FiU2 s. 11, 2002/03:85-86).

Skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade områden

- resultatredovisning utgör ett komplement till budgetpropositionen för

år 2005 i fråga om redovisningen av resurser och uppnådda resultat för

verksamheten Sanering och återställning av förorenade områden (utg.omr.

20, anslag 34:4) inom politikområde Miljöpolitik. Syftet är att ge en

mer ingående redogörelse än vad som vanligen kan innefattas i

resultatredovisningen i budgetpropositionen, genom att ge riksdagen fördjupad

information om resursfördelningen och utfallet beträffande

efterbehandlingsverksamheten. Redovisningen har också som syfte att visa hur

resultaten svarar mot uppställda mål. Tidsperioden 1999-2003 har valts

för redovisningen av uppnådda resultat.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Politikens inriktning och resultatbedömning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot inriktningen på regeringens politik.

Mot den bakgrunden och med hänvisning till ramen för utgiftsområdet

avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden om att anslå medel till

nya anslag (fp, kd, c) samt ett yrkande (c) om statligt stöd till

glasåtervinning. Utskottet har heller inget att erinra mot regeringens

redovisning av genomförda insatser och resultatbedömning.

Propositionen

Miljöpolitikens mål och inriktning

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är

lösta. De 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om anger vilket

tillstånd som skall uppnås i ett generationsperspektiv. Ett antal delmål

anger att en viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar

skall vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen

skall kunna uppnås inom en generation.

Omsorgen om naturen och miljön och dess betydelse för folkhälsan är en

förutsättning för vår välfärd och vårt långsiktiga välstånd samt utgör

en viktig drivkraft för en tillväxt som sker inom ramen för en hållbar

samhällsutveckling. Ett aktivt friluftsliv, rekreation och naturupplevelser

kan motverka stress och utbrändhet och bidra till ökad folkhälsa och

livskvalitet. Detta är ett viktigt skäl till att skyddet av den biologiska

mångfalden är en av hörnstenarna i regeringens miljöpolitik. Den förnyade

naturvårds- och friluftspolitik som nu utvecklas sätter fokus på människan

och naturens sociala värden.

Havsmiljöfrågorna ges en fortsatt central roll i miljöarbetet, såväl

nationellt som internationellt. För att nå miljökvalitetsmålet Hav i

balans samt levande kust och skärgård kommer regeringen att presentera

en strategi för en sammanhållen nationell havsmiljöpolitik. Miljösamarbetet

med Östersjöländerna utvecklas i syfte att skydda Östersjöns känsliga

miljö. Miljösamarbetet med Ryssland intensifieras för att aktivt bidra

till att minska Rysslands miljöbelastning i Östersjön och Barents hav.

Farliga kemikalier i varor och produkter utgör en risk för både miljön

och människors hälsa. En högt prioriterad miljöfråga är därför att öka

kunskapen om gifterna i vår miljö. Miljö- och hälsoproblem som hör ihop

med kemikalieanvändning måste enligt regeringen lösas genom samarbete

inom EU och globalt. Europeiska kommissionens förslag till en ny europeisk

kemikalielagstiftning kommer att få en avgörande betydelse för möjligheterna

att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. På den globala arenan pågår

ett arbete för att få fram en global kemikaliestrategi till år 2005.

Även frågor om bl.a. tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel är högt

prioriterade av regeringen. Regelverk kring hanteringen av genetiskt

modifierade organismer har trätt i kraft under det senaste året både

inom EU och globalt. Genomförandet kommer att kräva fortsatta resurser.

Inom kretsloppsområdet deltar Sverige aktivt i EU-arbetet för att ta

fram strategier kring frågor om återvinning och förebyggande av avfall

samt i förhandlingar om ett flertal direktiv.

Klimatpolitiken är fortsatt högt prioriterad och av central betydelse

i arbetet för hållbar utveckling. Grunden är samarbetet inom ramen för

klimatkonventionen. Kyotoprotokollet utgör ett första steg mot

klimatkonventionens slutgiltiga mål - att undvika farliga klimatförändringar.

På sikt anser regeringen att det behövs betydligt mer långtgående och

omfattande åtaganden. I en klimatproposition våren 2005 kommer regeringen

att följa upp klimatpolitiken och behandla det nationella delmålet om

att minska utsläppen av växthusgaser i relation till EU:s handelssystem

med utsläppsrätter.

Även luftföroreningsfrågorna ges fortsatt hög prioritet i miljöpolitiken.

Trots att miljösituationen i många avseenden har förbättrats under de

senaste åren kvarstår enligt regeringen svårlösta problem som innebär

hälsorisker för människor. Ny kunskap har lett till att miljöfaktorers

påverkan på hälsa har omvärderats så att man numera ser allvarligare på

dem. Det gäller t.ex. luftföroreningar i form av partiklar och marknära

ozon, som allt tydligare framstår som allvarliga riskfaktorer även vid

låga exponeringsnivåer. EU-arbetet och det övriga internationella

samarbetet är av avgörande betydelse för att vi skall kunna nå våra

nationella miljökvalitetsmål Frisk luft och Bara naturlig försurning.

Den stora utmaningen för den moderna miljöpolitiken och politiken för

hållbar utveckling är att bryta sambandet mellan ekonomisk utveckling

och negativ påverkan på miljö, naturresurser och människors hälsa. En

ökad satsning på ny miljöteknik och teknikutveckling framhåller regeringen

som avgörande för att nå hållbar utveckling och skapa hållbara konsumtions-

och produktionsmönster. Fortsatta satsningar på kunskapsuppbyggnad,

forskning och utveckling inom energi och transporter är nödvändiga för

att kunna utveckla morgondagens energi- och bränslesnåla teknik.

Regeringens arbete med att utveckla effektiva ekonomiska styrmedel fortsätter.

För att uppnå flera av de nationella miljökvalitetsmålen krävs

internationella insatser. EU:s arbete påverkar direkt den svenska

miljölagstiftningen. Miljöskydd för tillväxt och arbetstillfällen är en viktig

del i arbetet för att nå målet med den s.k. Lissabonstrategin till år

2010. Regeringen anser att Sverige fortsatt skall utnyttja möjligheten

att genom EU påverka den globala miljöpolitiken. Riktlinjer för Sveriges

internationella miljöarbete skall utarbetas. Sverige lägger också

fortsatt stor vikt vid det regionala miljösamarbetet för att skapa en mer

enhetlig och ambitiös miljöpolitik i vårt närområde. EU-utvidgningen

skapar helt nya förutsättningar för ett intensifierat miljösamarbete i

norra Europa, inklusive Ryssland.

I en ny miljömålsproposition kommer regeringen att utveckla de tre

åtgärdsstrategierna för effektivare energianvändning och transporter,

för giftfria och resurssnåla kretslopp och för hushållning med mark,

vatten och bebyggd miljö. Vidare kommer regeringen att presentera nya

delmål och åtgärdsförslag för att nå det övergripande målet att till

nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är

lösta.

Resultatbedömning

Miljömålsrådet lämnade i juni 2004 sin tredje årliga rapport om uppföljning

av Sveriges 15 miljömål. I rapporten gör rådet en bedömning av möjligheterna

att nå miljökvalitetsmålen och delmålen inom angivna tidsramar. Beträffande

miljökvalitetsmålen gör rådet samma bedömning som föregående år. Fyra

mål blir svåra att nå i tid: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö,

Ingen övergödning och Levande skogar.

För målet Begränsad klimatpåverkan krävs enligt rådet främst åtgärder

på ett internationellt plan för att det långsiktiga målet skall infrias.

När det gäller det kortsiktiga klimatmålet är bilden mer positiv.

Beträffande målet Giftfri miljö kan EU:s kemikaliearbete ge positiva

effekter men det blir ändå svårt att nå målet som helhet. Problemet är

bl.a. de långlivade ämnen som redan är spridda i miljön. Svårigheten

med att nå målet Ingen övergödning beror bl.a. på att återhämtningstiden

i de naturliga ekosystemen är mycket lång. Svårigheten med att nå målet

Levande skogar beror främst på att de skogliga ekologiska processerna

tar lång tid.

Rådet har för några delmål ändrat sin bedömning jämfört med föregående

år. Inom målet Frisk luft gäller det möjligheten att uppfylla

miljökvalitetsnormen för halten av kvävedioxid i luft i tätorter. Trenden med

minskande halter luftföroreningar i Sverige ser ut att ha brutits.

Kraftfulla åtgärder krävs för att minska hälsoriskerna från luftföroreningar

främst genom åtgärder i trafiken. Inom målet Levande skogar och delmålet

om långsiktigt skydd av skyddsvärd skogsmark går det enligt rådet alltför

långsamt att avsätta skog i naturreservat för att delmålet skall

nås.

Förutom den återkommande rapporteringen innehåller årets rapport även

redogörelser för kommunernas respektive näringslivets arbete med

miljökvalitetsmålen. Regeringen gör samma bedömning som Miljömålsrådet i

fråga om att samverkan och samarbete mellan kommuner, näringsliv och

nationella myndigheter är nödvändigt för att de nationella och regionala

miljökvalitetsmålen skall kunna nås. Det regionala miljömålsarbetet är

viktigt för att ge underlag för miljöarbetet i länen genom att det

belyser vilka åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsmålen

skall nås. Av länsstyrelsernas årsredovisningar och rapporter om

miljömålsarbetet framgår att de flesta län har antagit regionala miljömål

och att arbetet med att upprätta åtgärdsprogram pågår. Regeringen bedömer

att länsstyrelserna överlag har bedrivit ett bra naturvårds- och

miljöarbete.

Begränsad klimatpåverkan

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av de

sex växthusgaserna, räknat som koldioxidekvivalenter, enligt Kyotoprotokollet

och den internationella klimatpanelen IPCC:s definitioner tillsammans

skall stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm i atmosfären. Enligt

delmålet skall de svenska utsläppen av växthusgaser minskas med 4 %

till perioden 2008-2012 jämfört med år 1990. År 2050 bör de svenska

utsläppen vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare

jämfört med genomsnittsnivån år 2002 som uppgick till 7,9 ton.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten redovisade i juli 2004 uppdraget

att ta fram underlag för den utvärdering av klimatpolitiken som genomförs

under år 2004. Enligt rapporten Kontrollstation 2004 varierar utsläppen

från ett år till ett annat, bl.a. beroende på nivåer i vattenmagasin

och temperatur, men har enligt utsläppsstatistiken för perioden 1999-2002

i samtliga fall legat under 1990 års nivå. Sammantaget har utsläppen

frikopplats från tillväxten. Utsläppen av växthusgaser från olika

delsektorer utvecklas i olika riktning. De största minskningarna av

utsläppen i absoluta tal har gjorts inom energisektorn, där en minskning

med ca 6 % har skett sedan år 1990. Särskilt stor är minskningen i de

sektorer som belastas med full koldioxidskatt. Utsläppen från

transportsektorn har däremot ökat med knappt 10 % sedan år 1990. Det är

vägtrafiken, framför allt tunga godstransporter, som står för ökningen av

utsläppen.

För att nå det långsiktiga svenska klimatmålet till år 2050 behövs ett

omfattande och långsiktigt omställningsarbete med ytterligare insatser

och internationell samverkan. Den prognos över utsläppsutvecklingen som

görs i rapporten Kontrollstation 2004 pekar mot att utsläppen fram till

år 2010 ökar jämfört med de senaste årens nivåer men att utsläppen ändå

kommer att ligga under 1990 års nivå. Sveriges andel av EU:s gemensamma

åtaganden gentemot Kyotoprotokollet uppfylls med marginal. Enligt

rapporten behövs ytterligare åtgärder för att det nationella delmålet för

åren 2008-2012 skall kunna nås. Naturvårdsverket och Energimyndigheten

lämnar ett antal förslag till åtgärder och föreslår en förändrad

formulering av det nationella klimatmålet. Regeringen återkommer till frågan

i den proposition om klimatpolitikens inriktning som kommer att presenteras

för riksdagen under våren 2005.

Frisk luft

Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften skall vara så ren att

människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Fyra

delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta arbetet för

att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller halter för svaveldioxid,

kvävedioxid och marknära ozon samt minskning av utsläppen av flyktiga

organiska ämnen.

Enligt Miljömålsrådets rapport har halterna av svaveldioxid kraftigt

reducerats de senaste årtiondena. I dag överskrids målnivån enbart på

ett fåtal platser. Det råder viss osäkerhet om halterna har slutat att

minska, men beslutade åtgärder medför sannolikt att delmålet om

svaveldioxid nås.

Människors exponering för kvävedioxid har enligt rådet totalt sett

minskat, men fortfarande exponeras omkring 300 000 personer för halter

som överstiger miljökvalitetsnormen. Minskningen av halterna har avtagit

de senaste åren. Rådet bedömer att delmålet för kvävedioxid i huvudsak

kan nås i urban bakgrundsluft om planerade åtgärder genomförs. Dock

kommer överskridanden i gaturum i storstäderna att kvarstå.

Antalet episoder med höga halter av marknära ozon har enligt rådet

minskat något de senaste åren. Minskningen av sådana episoder kan enligt

rådet ses som ett resultat av de åtgärder mot utsläpp av flyktiga

organiska ämnen (VOC) och kväveoxider (NOx) som genomförs i Sverige och

övriga EU. Det finns dock ingen tendens till att medelhalten minskar,

och en sådan utveckling parallellt med de allt högre halterna i större

städer medför att befolkningens exponering för marknära ozon på sikt

kan befaras öka. Regeringen bedömer att ytterligare åtgärder behövs för

att målet skall nås.

Enligt Miljömålsrådets rapport beräknas beslutade åtgärder och planerade

åtgärdspaket såväl för trafiksektorn som för vedeldning,

lösningsmedelsanvändning

och industriella processer minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen

(VOC) väsentligt. Trots osäkerhet om den verkliga utsläppsnivån bedömer

rådet att delmålet kan uppnås.

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram enligt miljöbalken är instrument

i miljöarbetet som kan få stor betydelse för att minska halterna av

luftföroreningar i t.ex. hårt trafikerade städer. Miljömålsrådet föreslår

ytterligare åtgärder. Naturvårdsverket och Socialstyrelsen har också

bedömt behovet av nya miljökvalitetsnormer och delmål. Förslagen kommer

att behandlas i samband med regeringens redovisning till riksdagen under

år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Bara naturlig försurning

Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning innebär att de försurande

effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för

vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller

inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål

och byggnader. Fyra delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det

fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller

minskad försurning av sjöar, rinnande vatten och skogsmark samt minskning

av utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider till luft. För att

miljökvalitetsmålet skall nås krävs att utsläppen av försurande ämnen

fortsätter att minska i Sverige och övriga Europa.

Enligt Miljömålsrådets rapport har nedfallet av svavel under perioden

1990-2002 minskat med ca 60 % i Götaland och Svealand och med ca 55 %

i Norrland. Kvävehalterna i nederbörden har minskat i stora delar av

Sverige under den senare delen av perioden. Den senaste riksinventeringen

av sjöar och vattendrag, som gjordes år 2000, visar att 10 % av sjöarna

över 4 hektar är försurade enligt dagens bedömningsgrunder, jämfört med

13 % år 1995. Delmålet om att trenden till ökad försurning av skogsmarken

skall vara bruten och en återhämtning skall ha påbörjats är enligt rådet

sannolikt uppfyllt redan i dag. Enligt rapporten går återhämtningen

från försurning något snabbare i de mest försurningsdrabbade områdena

i sydvästra Sverige. Modellberäkningar i försurade sjöar visar att

återhämtningen i försurningskänsliga sjöar kommer att fortsätta till år

2010 för att sedan avta under kommande decennier. I Sverige har 7 500

sjöar kalkats, vilket motsvarar ca 90 % av de försurade sjöarnas areal

(exklusive sjöar mindre än 4 hektar). Tre län har nu upphört med kalkning

och den nationella kalkningsplanen har som avsetts medfört en mer lokalt

målstyrd verksamhet. Till försurningen bidrar, förutom nedfallet av

svavel och kväve, också skogsbruket genom tillväxt och skörd.

Enligt rådet behöver åtgärder vidtas för att minska skogsbrukets försurande

verkan. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har lämnat förslag om att

prioritera åtgärder om genomförande av åtgärdsprogram och utveckling av

rekommendationer för anpassad skogsskötsel. Regeringen avser att behandla

dessa frågor i samband med regeringens redovisning till riksdagen under

år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Anläggningar för produktion av el och värme tillsammans med förbränning

i industrin stod för ca 60 % av svaveldioxidutsläppen år 2002. Prognosen

för år 2010 pekar enligt Miljömålsrådet på att svavelutsläppen minskar

ytterligare till ca 50 000 ton per år. Det förutsätter dock ökad användning

av förnybara energislag och effektivare energianvändning. Andra åtgärder

och styrmedel som kan ge minskade utsläpp av svaveldioxid är t.ex. grön

skatteväxling och klimatpolitiska åtgärder. Med nu fattade beslut har

utsläppen av kväveoxider beräknats till ca 160 000 ton för år 2010.

Enligt Miljömålsrådet kan delmålet för kväveoxider nås om ytterligare

åtgärder vidtas. Sådana åtgärder rör differentiering av fordonsskatt,

vägskatt för godstransporter, gynnande av arbetsmaskiner med låga utsläpp

samt miljökrav vid offentlig upphandling av godstransporter, arbetsmaskiner

och entreprenadarbeten. Regeringen avser att föreslå en höjning av

fordonsskatten för lätta lastbilar och bensinbilar i den vanligaste

viktklassen fr.o.m. år 2005 i syfte att minska koldioxidutsläppen.

Förslagen kommer att behandlas i samband med regeringens redovisning till

riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Giftfri miljö

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att miljön skall vara fri

från ämnen och metaller som har skapats i eller utvunnits av samhället

och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Sex

delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet

för att nå miljökvalitetsmålet. Dessa rör kunskap om kemiska ämnens

hälso- och miljöegenskaper, miljö- och hälsoinformation om varor,

utfasning av särskilt farliga ämnen, fortlöpande minskning av hälso- och

miljöriskerna med kemikalier, riktvärden för miljökvalitet för kemiska

ämnen samt sanering och efterbehandling av förorenade områden.

Miljömålsrådet bedömer att det kommer att vara möjligt att uppnå målet

när det gäller tillförsel av nya farliga ämnen genom ytterligare åtgärder

på EU-nivå, globalt och nationellt. Det blir däremot svårt att komma

till rätta med problemet med långlivade föroreningar som redan finns

spridda i miljön, de farliga ämnen som fortsätter att spridas diffust

från befintliga byggnader och varor liksom de som bildas oavsiktligt

vid t.ex. material- och energiutvinning samt i industriprocesser. Det

är därför viktigt att samarbetet även inkluderar andra närliggande

områden som t.ex. hållbar konsumtion och produktion samt avfallshantering.

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö tillhör de mål som är mest beroende

av internationellt samarbete och åtgärder utanför Sverige för att kunna

nås. Regeringen anser därför att ett kraftfullt svenskt agerande i

kemikaliefrågor både i globala sammanhang och inom EU är nödvändigt.

Enligt Miljömålsrådet kommer den slutliga utformningen och genomförandet

av kommissionens förslag till ny europeisk kemikalielagstiftning, REACH

(Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals),

att ha avgörande betydelse för möjligheterna att nå flera av delmålen.

När det gäller produktgrupper som regleras genom andra EG-regler anser

regeringen att skyddsnivån bör vara minst densamma som den inom REACH.

Exempel på att en sådan skyddsnivå inte uppnås i dag finns bl.a. på

området bekämpningsmedel, där flera verksamma substanser med från svensk

synpunkt oacceptabla egenskaper har godkänts för EU-marknaden under

senare tid. Stora insatser behövs därmed i samband med revideringen av

växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG) och förhandlingen av en tematisk

strategi för bekämpningsmedel som inleds under år 2004. Samtidigt krävs

ett kontinuerligt arbete i den pågående omregistrerings- och

godkännandeproceduren för växtskyddsmedel respektive biocider.

För att belastningen i naturen av ämnen som sprids via långväga

luftföroreningar, t.ex. DDT och kvicksilver, skall kunna minska krävs

omfattande globala åtgärder.

Sanering och efterbehandling av förorenade områden är ett långsiktigt

arbete där kontinuitet, kunskap och kommunikation är viktigt.

Naturvårdsverket har arbetat med att sprida kunskap och att få till stånd

projekt på de allra mest förorenade platserna. Samtliga län genomför nu

i större omfattning inventeringar och undersökningar av förorenade

områden. Naturvårdsverket har i uppdrag av regeringen att tillsammans

med länsstyrelserna verka för att arbetet med att sanera och återställa

sådana områden ökar i såväl offentlig som privat regi. Regeringens mål

är att de områden som utgör mycket stor eller stor risk för människors

hälsa och miljön skall vara åtgärdade inom en generation (prop. 2000/01:130,

bet. 2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:36). Inventeringen av förorenade

områden är snart fullbordad och problembilden har klarnat. Det har visat

sig att både mängden områden och saneringskostnaderna är betydligt större

än vad som tidigare varit känt. Fortsatt arbete med sanering av dessa

områden är nödvändig för att på sikt åtgärda spridning i miljön av

långlivade farliga ämnen och därmed uppnå miljökvalitetsmålet.

Skyddande ozonskikt

Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt innebär att ozonskiktet skall

utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Ett delmål om utsläpp av ozonnedbrytande ämnen anger inriktning och

tidsperspektiv i det fortsatta arbetet för att nå miljökvalitetsmålet.

Enligt Miljömålsrådets rapport har den negativa inverkan på ozonskiktet

av ozonnedbrytande ämnen minskat till följd av åtgärder i Sverige och

andra länder. Totalkoncentrationen av CFC (klorfluorkarboner) i troposfären

avtar. Koncentrationen av HCFC (klorfluorkolväten) ökar dock fortfarande

och i motsats till tidigare antaganden ökar också koncentrationen av

brom till följd av ökade koncentrationer av halon. Enligt rapporten har

de svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskat kraftigt sedan

slutet av 1980-talet. Utsläppen av andra ämnen (främst HCFC) bedöms som

marginella jämfört med utsläppen av CFC.

Internationella forskare gör bedömningen att man tidigast år 2020 kommer

att kunna se ozonskiktet återhämta sig, förutsatt att alla länder följer

ingångna överenskommelser. Om alla länder följer Montrealprotokollet

kommer det att ta 50 till 100 år innan ozonskiktet är återställt. 2003

års partsmöte under Montrealprotokollet visade att viljan att följa

överenskommelserna har minskat för vissa industrialiserade länder, vilket

bidrar till en osäkerhet om målet kommer att kunna uppnås.

Regeringen anser att fortsatta svenska insatser inom EU och Montrealprotokollet

är nödvändiga. Regeringen arbetar bl.a. för att få fler länder att

underteckna och ratificera protokollet och dess tillägg, att få till en

förenklad och snabbare procedur för tillägg av nya ämnen i protokollet

och att skärpa avvecklingsplanen för konsumtion av HCFC i u-länderna.

På nationell nivå kommer många produkter som innehåller ozonnedbrytande

ämnen att försvinna då de bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd till

år 2010. Enligt Miljömålsrådets bedömning finns det goda möjligheter

att närma sig delmålet om att utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till

största delen skall ha upphört till år 2010.

Säker strålmiljö

Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö innebär att människors hälsa och

den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning

i den yttre miljön. Tre delmål anger inriktning och tidsperspektiv i

det fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen

gäller utsläpp av radioaktiva ämnen, hudcancer orsakad av solen samt

risker med elektromagnetiska fält.

Miljömålsrådets rapport visar att de svenska kärntekniska anläggningarna

under de senaste åren uppfyllt delmålet om utsläpp av radioaktiva ämnen,

men det finns osäkerheter när det gäller andra verksamheter. Det är

inte klarlagt om några pågående verksamheter i dag enskilt orsakar doser

som är högre än delmålets 0,01 mSv/år.

Av rapporten framgår att 1 400-1 900 fall av malignt melanom har upptäckts

varje år de senaste tio åren. Trenden är fortfarande att antalet fall

ökar. Skivepitelcancer i huden är en annan cancerform som sällan leder

till döden, men antalet nya fall ökar fortare än för malignt melanom.

Enligt

rådet kan strålmiljön när det gäller elektromagnetiska fält (EMF) anses

vara god i den mening att de referensvärden som finns i allmänhet inte

överskrids. Emellertid innebär samhällsutvecklingen en ökad användning

av utrustning som genererar EMF. Kunskapen om effekterna vid lägre

strålnivåer är enligt rådet varken fullständig eller entydig.

Miljömålsrådet bedömer att det finns förutsättningar för att nå

miljökvalitetsmålet i tid men att det krävs fortlöpande insatser för att

lyckas. Rådet pekar på att den strålning i miljön som beräknas ha störst

effekt på människors hälsa är UV-strålningen och att det är av stor

vikt att ändra attityden till solande. En annan stor utmaning är att

hitta ett system för att på ett säkert sätt hantera, behandla och vid

behov slutförvara radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet.

En satsning på grundläggande strålskyddsforskning för att upprätthålla

kompetens inom området är enligt rådet en förutsättning för att

miljökvalitetsmålet skall kunna nås. Vidare behöver fortsatt forskning kring

biologiska effekter av elektromagnetiska fält stimuleras.

Ingen övergödning

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär att halterna av gödande

ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors

hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

till allsidig användning av mark och vatten. Fem delmål anger inriktning

och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet.

Dessa omfattar åtgärdsprogram för sjöar, vattendrag och kustvatten

enligt ramdirektivet för vatten, minskning av svenska vattenburna utsläpp

av fosfor- och kväveföreningar samt minskning av utsläppen av ammoniak

och kväveoxider till luft.

Enligt Miljömålsrådets rapport visar miljötillståndet inga tydliga

förbättringar vare sig av halterna av gödande ämnen i miljön eller

effekterna av övergödning. Rådet bedömer att det kommer att bli svårt att

nå det miljötillstånd som anges i miljökvalitetsmålet till år 2020.

Svårigheten beror bl.a. på att återhämtningstiden i de naturliga systemen

är lång. För många avlastade men fortfarande övergödda sjöar kan dock

restaureringsåtgärder förbättra situationen. Vidare påverkas kustområden

i Östersjön mycket av övergödningen i det öppna havet, där även de andra

länderna runt Östersjön påverkar tillståndet. Utvecklingen gällande de

svenska utsläppen av kväveoxider och ammoniak till luft ser positiv ut

medan utsläppen av närsalter till vatten inte visar en lika tydlig

minskning. Enligt rådet behövs kraftfulla åtgärder både internationellt

och nationellt för att målen skall nås. Regeringen avser att behandla

frågorna i samband med regeringens redovisning till riksdagen under år

2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Levande sjöar och vattendrag

Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att sjöar och

vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och att deras variationsrika

livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk

mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande

funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv

värnas. Sex delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta

miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller åtgärdsprogram

för och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer, åtgärdsprogram

för restaurering av vattendrag, vattenförsörjningsplaner, utsättning av

djur och växter, åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar samt

åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten.

Miljömålsrådet konstaterar i sin rapport att genomförandet av skydd i

form av naturreservat och biotopskydd i akvatisk miljö går långsamt och

att tempot i bevarandearbetet bör öka. Fiskeriverket och Naturvårdsverket

arbetar tillsammans med att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram för

särskilt värdefulla sötvattensmiljöer.

Fiskeriverket och Naturvårdsverket har beslutat att under år 2004

färdigställa ytterligare två åtgärdsprogram för hotade fiskarter. Betydande

biotopvårdsinsatser har gjorts för främst havsöring och lax men även

för andra arter. Trålfisket i Vänern kommer att totalförbjudas fr.o.m.

år 2005 för att skydda hotade arter och bestånd. Genomförandet av EG:s

ramdirektiv för vatten kommer att förbättra möjligheterna till åtgärder

för att nå delmålen om vattenförsörjningsplaner och utsättning av djur

och växter. I samband med arbetet med att restaurera vattendrag och med

åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten bör möjligheterna tas

till vara att minska risken för översvämningar. Regeringen avser att

behandla frågor om åtgärder och delmål i samband med regeringens

redovisning till riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen

av miljömålen.

Grundvatten av god kvalitet

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet

skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till

en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Fyra delmål

anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet för

att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller skydd av grundvattenförande

geologiska formationer, förändringar i grundvattennivån, kvalitetskrav

för grundvatten samt åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten.

Regeringen konstaterar att arbetet med grundvattenfrågor har utvecklats

positivt men att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att stärka

grundvattnets och vattenförsörjningens ställning i jämförelse med andra

samhällsintressen. Genomförandet av ramdirektivet för vatten kommer att

ha stor betydelse för utvecklingen av grundvattenskyddet och möjligheten

att nå miljökvalitetsmålet. Regeringen avser att uppdra åt Miljöbalkskommittén

(M 1999:03) att utreda frågan om att ange vattenförekomster och geologiska

formationer som håller sådana som riksintresse enligt miljöbalken.

Miljömålsrådet föreslår ytterligare åtgärder som syftar till att nå

miljökvalitetsmålet. Dessa rör bl.a. behovet av ett delmål för enskild

vattenförsörjning, utveckling av en miljökvalitetsnorm för bekämpningsmedel

i grundvatten och utredning av konsekvenserna av att råvattenkontroll

inte ingår i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvattenkontroll.

Förslagen kommer att behandlas i samband med regeringens redovisning

till riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård innebär

att Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar

produktionsförmåga och att den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och

skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande

av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling

främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra

störningar. Åtta delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det

fortsatta arbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Dessa gäller skydd för

kust- och skärgårdsområden, strategi för kulturarv och odlingslandskap,

åtgärder för hotade marina arter, minskning av bifångster, anpassning

av uttaget av fisk, begränsning av störningar från båttrafiken, minskade

utsläpp från fartyg samt åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten.

Enligt Miljömålsrådet går arbetet med att bevara skyddsvärda miljöer i

havs- och kustmiljön framåt. Enligt rådet är det i allmänhet en långsam

process att bilda reservat och fiskefria områden i marin miljö eftersom

det är många intressen som behöver konsulteras. Regeringen delar

bedömningen att den konsultativa processen är viktig och kan konstatera

att få nya reservat har bildats i marin miljö de senaste åren. Regeringen

finner det därför angeläget att insatserna från berörda myndigheter och

andra aktörer ökar för att målet skall kunna uppnås, såväl när det gäller

inrättande av nya reservat som att identifiera ett lämpligt område där

fiske inte skall bedrivas. Miljömålsrådet konstaterar att det har varit

svårt att genomföra förändringar i fisket som syftar till att bevara

havens långsiktiga produktionsförmåga. Sverige har möjlighet att genomföra

regleringar inom det egna territoriet, men för havsfisket krävs att

regleringar genomförs av EU och i förhandlingar med nationer utanför EU.

Mot bakgrund av den långsamma process som kan råda i internationella

sammanhang är rådets bedömning att delmålet om balans mellan uttag och

tillgång på fisk i sin helhet inte kan uppnås till år 2008. Regeringen

ser principklassningen av Östersjön som särskilt känsligt havsområde

som en stor framgång. Nästa viktiga steg är att inom två år återkomma

till IMO (International Maritime Organisation) med förslag till

skyddsåtgärder som skall gälla i det klassade området.

Med utgångspunkt från bl.a. Havsmiljökommissionens förslag och det

pågående arbetet med en europeisk marin strategi har regeringen för avsikt

att lägga fram en sammanhållen nationell havsmiljöstrategi under

mandatperioden. Regeringen avser också att återkomma till slutsatser om

miljökvalitetsmålet och delmålen i samband med regeringens redovisning

till riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Myllrande våtmarker

Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker innebär att våtmarkernas ekologiska

och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla

våtmarker bevaras för framtiden. Fem delmål anger inriktning och

tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet.

Dessa gäller utformning av en nationell strategi för skydd och skötsel

av våtmarker och sumpskogar, långsiktigt skydd för våtmarker, minskade

miljöeffekter av skogsbilvägar över våtmarker, anläggning och återställning

av våtmarker samt åtgärdsprogram för hotade arter.

Enligt Miljömålsrådets bedömning bör takten i arbetet med att skydda

myrmark ökas om delmålet skall nås. Samtidigt pågår ett viktigt arbete

för skyddet av våtmarker genom utpekande av Natura 2000-områden. Den

nationella våtmarksinventeringen är snart slutförd. Resultatet skall bl.

a. ligga till grund för utpekandet av nationellt och internationellt

värdefulla områden. Rådet bedömer att 7 500-8 000 hektar våtmarker kommer

att ha anlagts eller återställts i odlingslandskapet till år 2010 med

nuvarande takt i restaureringsarbetet.

Regeringen har för avsikt att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att till den

31 december 2005 redovisa förekomsten av skogsbilvägar som kan påverka

våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden.

Jordbruksverket har tagit fram kvalitetskriterier för våtmarkers placering,

utformning och skötsel. Syftet är att våtmarkerna skall vara effektiva

näringsfällor, främst beträffande kväve, samtidigt som biologisk mångfald

gynnas och hänsyn tas till platsens kuturmiljövärden.

Naturvårdsverket tog under år 2003 ett samlat grepp beträffande

åtgärdsprogram för hotade arter. Avtal skrevs med olika länsstyrelser om

ett drygt tiotal arter med koppling till våtmarker. Miljömålsrådet

föreslår i sin rapport att delmålet ges en annan utformning sedan den

nuvarande omgången av åtgärdsprogram fullföljts av Naturvårdsverket.

Förslaget kommer att behandlas i samband med regeringens redovisning

till riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Levande skogar

Miljökvalitetsmålet Levande skogar innebär att skogens och skogsmarkens

värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska

mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Fyra delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta

miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Dessa gäller långsiktigt skydd

av skyddsvärd skogsmark, förstärkt biologisk mångfald, skydd för

kulturmiljövärden och åtgärdsprogram för hotade arter.

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Levande skogar troligen

inte kommer att uppnås i sin helhet till år 2020 även om enskilda delmål

bör kunna nås. För biologisk mångfald beror detta enligt rådet främst

på att många av de biologiska processer som påverkats negativt av

skogsbruket kräver lång tid för att återhämta sig. Påtagliga förbättringar

blir troligen inte synliga förrän efter år 2020, även om flera

grundförutsättningar för att bevara en biologisk mångfald i skog och mark

har förbättrats avsevärt genom att inslagen av död ved, grova träd,

lövträd och gammal skog har ökat. En orsak till trögheten i förändringen

är att likriktningen och fragmenteringen av det svenska skogslandskapet

har pågått under mycket lång tid. Därtill kommer att de åtgärder som nu

vidtas för att förbättra situationen ofta får effekter som blir synliga

först längre fram. Måluppfyllelsen av delmålet om förstärkt biologisk

mångfald är främst beroende av hur skogsskötseln bedrivs. Vilka bestånd

som väljs för avverkning och i vilken mån träd som dör tillåts vara

kvar i skogen har betydelse. Enligt Miljömålsrådet bör målet om död ved

kunna nås utan omfattande insatser. Om nuvarande trender håller i sig

bedöms även målet om gammal skog kunna nås. För arealen äldre lövrik

skog är situationen dock osäker. Däremot ökar arealen som föryngras med

lövskog. Information och rådgivning till skogsägarna är viktiga medel

för att delmålet skall nås. Måluppfyllelsen påverkas även av externa

faktorer som långväga luftburna föroreningar och beslut om utveckling

av skogsråvara för energiändamål.

När det gäller delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark har enligt

regeringen satsningen på att skydda skogsmark genom naturreservat,

biotopskydd och frivilliga insatser de senaste åren varit stor men inte

tillräcklig.

För att bevara kulturbärande landskapselement i skogsmark är kännedom

om var dessa värden finns av väsentlig betydelse. I nästan alla län

pågår inventeringar av forn- och kulturlämningar. Regeringen bedömer

att dessa insatser är av stor betydelse för att skogsmarken skall kunna

brukas utan att fornlämningar och andra kulturlämningar skadas.

När det gäller åtgärdsprogrammen för skogslevande hotade arter har en

noggrann genomgång av vilka hotade arter som har behov av riktade

åtgärder gjorts. Ett sextiotal skogslevande arter har bedömts kräva sådana

åtgärder, vilket sker inom ramen för ett trettiotal åtgärdsprogram.

Regeringen avser att återkomma med ytterligare slutsatser om miljökvalitetsmål

och delmål i samband med regeringens redovisning till riksdagen under

år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Ett rikt odlingslandskap

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innebär att odlingslandskapets

och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion

skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

bevaras och stärks. Sex delmål anger inriktning och tidsperspektiv i

det fortsatta miljöarbetet för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen

gäller bevarande och skötsel av ängs- och betesmarker, bevarande av

småbiotoper i odlingslandskapet, vård av kulturbärande landskapselement,

nationellt program för växtgenetiska resurser, åtgärdsprogram för hotade

arter samt program för tillvaratagande av lantbrukets kulturhistoriskt

värdefulla ekonomibyggnader.

Enligt Miljömålsrådets bedömning har förutsättningarna för att bevara

såväl kulturmiljöns värden som olika arter förbättrats, men att jordbruket

läggs ned i vissa delar av landet medför svårigheter med att uppnå målet

regionalt. Miljömålsrådet anser därför att åtgärder utanför jordbrukspolitiken

är nödvändiga.

Det pågår ett fortlöpande arbete med att utvärdera den gemensamma

jordbrukspolitikens påverkan och miljöeffekter. Regeringen anser att

definitionen av god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inbegriper

årligt bete av betesmarkerna och att hävdkraven på åkermark bör utformas

så att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett

rikt odlingslandskap beaktas.

För att öka takten i arbetet med att skydda hotade arter har en

prioriteringslista tagits fram över de arter som är i behov av särskilda

åtgärder.

Regeringen anser att den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet

bör vara vägledande i det övergripande arbetet med att stärka och

utveckla landsbygden genom en ökad samordning av insatser inom olika

politikområden. Regeringen avser att återkomma med ytterligare slutsatser

om miljökvalitetsmål och delmål i samband med regeringens redovisning

till riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Storslagen fjällmiljö

Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö innebär att fjällen skall ha

en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden

samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med

hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas.

Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Fyra delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta arbetet

för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller begränsning av skador

på mark och vegetation, minskning av bullret i fjällen från motordrivna

fordon och luftfartyg, skydd av områden med representativa höga natur-

och kulturvärden samt åtgärdsprogram för hotade arter.

Enligt Miljömålsrådets rapport finns ännu inga uppgifter om miljötillståndet

i fjällen. Det finns därför behov av kunskapsuppbyggnad beträffande

vegetation, vattenlevande organismer, förekomst av buller, kulturmiljöer,

främmande arter och hotade arter i fjällmiljön. Stora områden i fjällen

är redan skyddade som naturreservat eller nationalpark. Däremot är

skyddet av miljön under vattenytan begränsat, liksom kunskapen om var

representativa höga kulturvärden finns. Miljöersättningen inom Miljö-

och landsbygdsprogrammet (LBU) för att bevara värdefulla natur- och

kulturmiljöer i renskötselområdet har höjts för att öka möjligheterna

att bidra till att uppfylla delmålet.

Inverkan av anläggningar och bebyggelse på mark och vegetation behöver

bedömas. Det regionala miljö- och hushållningsprogrammet för fjällen

som skall upprättas av länsstyrelserna gemensamt liksom samebyarnas

miljöplaner är enligt rådet väsentliga hjälpmedel för att lösa frågorna

om markanvändning i fjällen. Enligt Miljömålsrådet är det av väsentlig

betydelse att upprätthålla en tillfredsställande miljöövervakning av

skador på mark och vegetation samt att renskötseln har tillräckligt bra

underlag för att kunna tillgodogöra sig betestillgången utan att skada

naturen.

Ett fåtal terrängskotrar i fjällänen beräknas uppfylla högt ställda

bullerkrav. Om delmålet för buller från terrängskotrar skall nås måste

de befintliga skotrarna bytas ut mot sådana som uppfyller bullerkraven.

Enligt rådet behövs starka styrmedel för att påverka utvecklingen, t.

ex. ekonomiska styrmedel för att stimulera övergång till tystare fordon.

Naturvårdsverkets förslag om ett frivilligt miljöklassystem för snöskotrar

bereds för närvarande i Regeringskansliet. Även Luftfartsverkets och

Naturvårdsverkets förslag till ändringar i lagstiftningen vad avser

flygverksamheten i fjällområdet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Syftet med förslaget är att minska bullret i känsliga fjällområden.

Behovet av åtgärdsprogram för hotade arter och habitat är enligt

Miljömålsrådet mer omfattande än vad tidigare uppskattningar har visat.

För fjällandskapet finns det två pågående åtgärdsprogram för hotade

arter som avser fjällräv och järv. Även programmen för varg, björn och

lo har stark anknytning till fjällen. Dessutom förbereds åtgärdsprogram

för jaktfalk, kungsörn och naturligt fisktomma sjöar. Enligt rådet behövs

troligen program även för flora, rikkärr och fiskstammar, i första hand

röding. Fiskeriverket redovisar att främst fritidsfisket utgör ett hot

mot fjällens fisksamhällen. Vattnen i fjällområdet är i många områden

negativt påverkade genom vattenregleringar för kraftproduktion. I

outbyggda vatten bör fisket regleras så att beståndens naturliga art- och

storlekssammansättning bibehålls. I utbyggda vatten bör nya och effektivare

former för beståndsvård och beståndsrestaurering utvecklas varvid även

utsättning av fisk bör kunna ske. Tidigare utsättningar av s.k.

fisknäringsdjur har inneburit en spridning av främmande organismer. Effekterna

av dessa utsättningar bör klargöras både geografiskt och ekosystemmässigt

och en åtgärdsplan för detta problem tas fram.

Regeringen avser att återkomma med slutsatser om miljökvalitetsmål och

delmål i samband med regeringens redovisning till riksdagen under år

2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

God bebyggd miljö

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att städer, tätorter och

annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt

medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden

skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall

lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en

långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Tio delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet

för att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller planeringsunderlag,

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus,

mängden deponerat avfall, avfallsdeponier, energianvändning m.m. i

byggnader, inomhusmiljön samt återvinning av matavfall m.m.

För att målet skall kunna nås behövs mer resurser eller omprioriteringar

på lokal och regional nivå. Kommunerna är de viktigaste aktörerna för

att delmålet om planeringsunderlag skall uppnås. Regeringen bedömer att

delmålet kan nås med stöd, råd och vägledning från berörda centrala

myndigheter.

Det finns i dag inte någon samlad kunskap om den kulturhistoriskt

värdefulla bebyggelsen i Sverige. De flesta kommuner har dock någon form

av kunskapsunderlag för att identifiera värdefulla bebyggelsemiljöer

och byggnader. Arbetet med att bygga upp denna kunskap fortsätter att

utvecklas och är en förutsättning för att uppnå delmålet.

Eftersom många kommuner saknar handlingsprogram för åtgärder som syftar

till att minska bullerstörningar från det kommunala vägnätet och trafiken

ökar blir det enligt rådets bedömning svårt att nå delmålet om buller.

Trots att trafikbuller är ett stort problem, särskilt i större tätorter,

görs allt oftare avsteg från riktvärdena för buller när nya bostäder

byggs.

Beträffande delmålet om uttag av naturgrus anser regeringen att kunskapen

om hur stora volymer som återanvänds respektive kan återanvändas måste

förbättras. Man måste också ta ställning till vilka material som är

möjliga att återanvända i ett långsiktigt hållbart samhälle. Regeringen

gör samma bedömning som Miljömålsrådet i fråga om att det skall vara

möjligt att nå målet om uttag på högst 12 miljoner ton naturgrus per år.

Hela delmålet om deponerat avfall blir svårt att nå inom tidsramen enligt

regeringens bedömning. Det finns samtidiga trender som missgynnar

respektive gynnar delmålet. För att minska deponeringen har flera kraftfulla

styrmedel införts, men dessa påverkar enligt rådet inte den totala

mängden genererat avfall i någon högre grad. Regeringen bedömer dock att

delmålet skall kunna uppnås i tid.

Åtgärder för en effektivare energianvändning redovisas närmare under

utgiftsområde 21 Energi.

Regeringen anser, mot bakgrund av att det saknas uppgifter om hur det

står till i olika avseenden i byggnadsbeståndet, att det är svårt att

bedöma om delmålet för inomhusmiljön kan uppnås. I delmålet ingår för

närvarande tre krav om ventilation och radonhalter. Avsikten är att

utöka delmålet med ytterligare aspekter av betydelse för inomhusmiljö

utifrån det underlag som Byggnadsmiljöutredningen föreslår samt den

efterföljande remissbehandlingen.

Underlag tyder på att återvinningen av matavfall kommer att fortsätta

öka i hög grad, åtminstone fram till år 2005. Mot den bakgrunden bedömer

regeringen att förutsättningarna för att nå delmålet om återvinning av

matavfall från hushåll m.m. inte är orealistiska, även om det krävs

fortsatt utveckling och utbyggnad i hög takt.

Regeringen avser att återkomma med slutsatser om miljökvalitetsmål och

delmål i samband med regeringens redovisning till riksdagen under år

2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar mot årsredovisningarna

för Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion, Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut, Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande samt Kärnavfallsfondens styrelse.

För granskning av årsredovisningarna för Naturvårdsverket och

Kemikalieinspektionen har Riksrevisionen däremot lämnat invändningar enligt

följande.

Riksrevisionen har granskat Naturvårdsverkets årsredovisning och har

invänt mot att Naturvårdsverket har överskridit bemyndiganderamarna för

anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden (budgetåret

2004) med 109 miljoner kronor, anslaget 34:5 Miljöforskning (budgetåret

2005) med 3 miljoner kronor och anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar

(budgetåret 2006) med 225 miljoner kronor. Riksrevisionen bedömer

årsredovisningen i övrigt vara i allt väsentligt rättvisande. Under år

2004 kommer Naturvårdsverket att ta fram rutinbeskrivningar för uppföljning

och bevakning av samtliga i regleringsbrevet upptagna villkor och

bemyndiganden. Vidare kommer Naturvårdsverket att säkerställa att de

personer vars verksamhet är berörd av villkor eller bemyndiganden erhåller

erforderlig kompetensutveckling. Regeringen avser att följa upp att

åtgärderna vidtas genom en nära dialog med Naturvårdsverket.

Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens årsredovisning och

har invänt mot att Kemikalieinspektionen inte har gjort en nedskrivning

av förbättringsutgift på annans fastighet. En korrekt nedskrivning hade

inneburit att Kemikalieinspektionen överskridit sin anslagskredit med

480 000 kr. Orsaken till överskridandet av anslaget är svårigheten att

hantera de intäkter och kostnader för riskbedömning av bekämpningsmedel

som uppkommer genom de uppdrag som ges av EU. Kemikalieinspektionen

kommer att förbättra styrningen av medel och resurser för dessa uppdrag.

Regeringen avser följa upp att åtgärderna vidtas genom en nära dialog

med Kemikalieinspektionen.

Regeringen har i Årsredovisning för staten år 2002 redovisat sin bedömning

av resultatet från Riksrevisionsverkets granskning av Östersjöns miljö,

rapport Östersjöns miljö - Riksrevisionsverkets bidrag till internationell

granskning (RRV 2001:35). Åtgärder som syftar till att förbättra

miljösituationen i Östersjön vidtas kontinuerligt och har fortsatt hög

prioritet.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis att

10 miljoner kronor anslås till en hållbarhetskommission, som skall utreda

vilka systemfel som lägger hinder för ett hållbart samhälle och föreslå

åtgärder. Kommissionen bör ha medel till egna utredningar. Det första

uppdraget bör vara att ge förslag till hur splittringen i dagens nationella

havsmiljöarbete kan överbryggas. Därefter bör hindren för en hållbar

utveckling inom kommunikationssektorn studeras. Folkpartiet vill i samma

motionsyrkande också avsätta 20 miljoner kronor till ett särskilt

Östersjökonto. Kontot skall inledningsvis användas för att förstärka den

eftersatta räddningsberedskapen. En övervaknings- och ledningscentral

för Östersjön bör snabbt upprättas. Vidare bör Kustbevakningens och

Sjöfartsverkets arbete med att knyta samman olika rapporteringssystem

få högsta prioritet och ges resurser för att tas i drift när arbetet

har avslutats.

För att minska försurningen av sjöar, vattendrag och mark krävs

utsläppsminskningar från bl.a. transport- och energisektorerna. Den mark

som redan är drabbad av försurning måste återställas genom omfattande

kalkningsinsatser. För detta ändamål vill Kristdemokraterna i motion

2004/05:MJ498 (kd) inrätta ett nytt anslag för skogsmarkskalkning som

uppgår till 30 miljoner kronor (yrkande 48 delvis). Så småningom bör

hela den samlade kalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt anslag,

eftersom en strategi med sammanslagen sjö- och skogskalkning kan komma

att minska resursbehovet totalt sett.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ526 (c) att riksdagen beslutar

att uppta ett nytt anslag för forskning och utveckling av förnybara

drivmedel (yrkande 1). Anslaget bör uppgå till 364 miljoner kronor

(yrkande 2 delvis). För att frigöra budgetmedel minskas de föreslagna

anslagen för samtliga verk och myndigheter inom utgiftsområdet med 3 %.

Kemikalieinspektionen bör dock få oförändrat anslag eftersom arbetet

kring EU:s nya kemikalieregler kräver resurser.

I motion 2004/05:MJ201 (c) begärs ett omedelbart stöd till Svensk

Glasåtervinning. Staten bör täcka de ökade kostnaderna för glasinsamling

som privalinförseln orsakar. Enligt motionären har den ökade privatinförseln

orsakat en ekonomisk kris för glasinsamlingen i Sverige. Om ingenting

görs riskerar insamlingen att begränsas, med starkt negativ påverkan på

miljön och högre kostnader för bl.a. den svenska sophanteringen som

följd. Problemet kan lösas bl.a. genom att förpackningsansvaret

harmoniseras med Sveriges grannländer, vilket kommer att ta tid. Under tiden

bör staten täcka de ökade kostnaderna.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför är Sverige ett föregångsland i omställningen till

ett ekologiskt hållbart samhälle. Genom en aktiv och pådrivande

miljöpolitik skall Sverige aktivt bidra till en ekonomiskt, socialt och

miljömässigt hållbar utveckling, såväl nationellt som inom EU och globalt.

Arbetet med att till nästa generation nå de 15 miljökvalitetsmål som

riksdagen har antagit utgör grunden för den nationella miljöpolitiken.

Miljömålsarbetet med dess systematik, delmål, tydligt vägledande

åtgärdsstrategier och regelbundna utvärderingar skapar stabilitet och

långsiktighet samtidigt som det stimulerar till en pådrivande förnyelse

av miljöpolitiken. Målet är ett ekologiskt hållbart Sverige.

Som framgår av propositionen avser regeringen att i den fördjupade

utvärderingen av arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, som skall lämnas

till riksdagen våren 2005, återkomma med förslag till hur medel och mål

bör korrigeras för att målen skall nås. I det sammanhanget kommer

regeringen att vidareutveckla och tydliggöra de tre åtgärdsstrategierna

i miljömålsarbetet. Dessa är strategin för effektiv energianvändning

och transporter, strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp samt

strategin för hushållning av mark och vatten och en god bebyggd miljö.

Vid samma tillfälle avser regeringen att föreslå ett sextonde

miljökvalitetsmål för biologisk mångfald. Riksdagen kommer således att inom

en nära framtid få tillfälle att ta ställning till regeringens förslag

om miljökvalitetsmålen och deras delmål i samband med den kommande

propositionen.

När det gäller förslaget i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis

om att anslå medel till en hållbarhetskommission vill utskottet erinra

om att riksdagen nyligen har avstyrkt motionsyrkanden om att tillsätta

en sådan kommission, bl.a. med hänvisning till det pågående arbetet i

Regeringskansliet med att genomföra den svenska strategin för hållbar

utveckling (bet. 2004/05:MJU3, rskr. 2004/05:41). Strategin kommer

fortlöpande att följas upp, och regeringen avser att presentera resultatet

av nästa revidering under år 2006.

När det gäller motion 2004/05:MJ201 (c) om ökade kostnader för glasinsamling

till följd av privatinförseln har utskottet tidigare anfört att

utvecklingen av den privata importen noga bör följas och vid behov åtgärdas

(bet. 2003/04:MJU4, rskr. 2003/04:13). Utskottet välkomnade regeringens

aviserade uppdrag till Jordbruksverket att efter samråd med Naturvårdsverket

följa utvecklingen av privatimporten av dryckesförpackningar samt att

vid behov lämna förslag till åtgärder för att komma till rätta med de

problem som kan uppkomma. Vidare framhölls regeringens avsikt att se

över motsvarande situation för glasflaskor. Därutöver anförde utskottet

bl.a. att det erfarit att kostnaderna är stora för berörda företag när

det gäller hanteringen av dryckesförpackningar som inte omfattas av det

svenska pantsystemet som en följd av import. Utskottet förutsatte därvid

att regeringen skyndsamt vidtar de åtgärder som erfordras för att

förtroendet för retursystemet som helhet inte skall skadas. Enligt utskottets

mening är det av stor vikt att regeringen löser frågan så att inte

retursystemet försämras, vilket skulle innebära sämre service till

konsumenterna.

Riksdagen har den 24 november 2004 fastställt ramen för utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård till 3 994 805 000 kr för år 2005 (bet.

2004/05:FiU1, rskr. 2004/04:47). Utskottet har inget att erinra mot

inriktningen av regeringens politik. Mot den bakgrunden och med hänsyn

till den av riksdagen antagna ramen för utgiftsområdet avstyrks motionerna

2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis, 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 48

delvis, 2004/05:MJ526 (c) yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ201 (c).

Utskottet har heller inget att erinra mot regeringens redovisning av

genomförda insatser och resultatbedömning.

34:1 Naturvårdsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget och avstyrker motionsyrkanden (fp, c) om annan medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för Naturvårdsverkets förvaltningskostnader, inräknat

verkets kostnader för att administrera den verksamhet som finansieras

via sakanslagen.

Naturvårdsverket är central förvaltningsmyndighet på miljöområdet och

skall vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete skall

syfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den

ekologiska dimensionen. De av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen

och strategierna för att uppnå dessa skall vara vägledande i arbetet.

Regeringens bedömning är att Naturvårdsverket uppfyller de mål som

ställts och att arbetet med miljökvalitetsmålen fortskrider i positiv

riktning.

Regeringen avser att överföra arbetsuppgifter när det gäller emissioner

av avgaser från bilar samt avgaser och buller från arbetsmaskiner och

arbetsredskap från Naturvårdsverket till Vägverket. Med anledning av

överföringen av verksamheten föreslår regeringen att 1 100 000 kr

överförs fr.o.m. år 2005 till utgiftsområde 22 anslag 36:2 Väghållning

och statsbidrag.

Regeringen föreslår att 326 921 000 kr anvisas under anslaget 34:1

Naturvårdsverket för år 2005.

Motionerna

Folkpartiet anför i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis att

Fiskeriverket bör delas i en näringsdel som inkluderas i en nyinrättad

myndighet, Verket för landsbygden och de areella näringarna (LAN), och

en del som berör havsmiljön och inkluderas i Naturvårdsverket. Därmed

ökas Naturvårdsverkets anslag med 63 058 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Detta belopp omfattar även en riktad ökning på 5

miljoner kronor till havsmiljöforskning för år 2005. Enligt Centerpartiets

motion 2004/05:MJ526 (c) bör Naturvårdsverkets anslag minskas med 10

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag, till förmån för det

nya anslaget för forskning och utveckling av förnybara drivmedel (yrkande

2 delvis).

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför har förutsättningarna för Naturvårdsverket att

utöva sin roll förändrats under de senaste åren. Regeringen har därför

för avsikt att genomföra en fördjupad prövning av Naturvårdsverkets

verksamhet. Prövningen skall bl.a. avse behov av förändringar vad gäller

mål och inriktning samt prioriteringar i myndighetens verksamhet.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller medelstilldelning

under anslaget och avstyrker motionerna 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41

delvis och 2004/05:MJ526 (c) yrkande 2 delvis. Den av riksdagen fastställda

ramen för utgiftsområdet medger i övrigt inte någon ytterligare

förstärkning av anslaget.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att verksförordningen (1995:1322)

ger regeringen rätt att utfärda föreskrifter för myndigheter under

regeringens verksamhetsområde. Det ankommer alltså på regeringen att i

instruktioner ange de uppgifter som den anser lämpligen bör ankomma på

myndigheterna.

34:2 Miljöövervakning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning. Utskottet

tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen,

miljöövervakning, bidrag till vissa ideella organisationer, bidrag

till projektet Swedish Water House vid Stockholm International Water

Institute (SIWI) samt för Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådets

arbete med miljökrav vid offentlig upphandling. Till och med år 2004

disponeras anslaget för bilavgasverksamhet. Regeringen föreslår att

medel för denna verksamhet överförs till Vägverket fr.o.m. år 2005.

Medlen till uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen samt

miljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet vid Naturvårdsverket. Rådet

fattar beslut om den nationella miljöövervakningens inriktning samt

fördelar medel till viss regional miljöövervakning. En del av anslaget

används också för internationellt miljöövervakningsarbete och arbete

med internationell rapportering till följd av EG-direktiv och andra

internationella åtaganden.

För att skapa goda förutsättningar för planering, upphandling och

genomförande av miljöövervakningen föreslår regeringen att den bemyndigas

att under år 2005 ingå ekonomiska förpliktelser, som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 40 miljoner kronor under år 2006,

högst 13 miljoner kronor under år 2007 och högst 7 miljoner kronor under

år 2008.

Från och med den 1 januari 2005 överförs verksamheten för hållbarhetskontroller

för bilar från Naturvårdsverket till Vägverket. Regeringen föreslår

därför att 16 miljoner kronor överförs fr.o.m. år 2005 till utgiftsområde

22 anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag för att finansiera

hållbarhetskontroller.

Regeringen föreslår att 222 994 000 kr anvisas under anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. för år 2005.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför har miljöövervakningen en betydelsefull roll när

det gäller att ta fram kunskap om miljön som kan användas som underlag

för att driva miljöarbetet framåt. En ändamålsenlig övervakning är också

en förutsättning för effektiv uppföljning av miljökvalitetsmålen.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen i fråga om att miljöövervakningen

bör ges fortsatt hög prioritet. Utskottet tillstyrker därmed regeringens

förslag till medelstilldelning och förslaget till bemyndigande.

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkanden

om minskad medelstilldelning i förhållande till regeringens förslag (m,

kd, c) och om prioriteringar inom anslaget (c, mp). Vidare avstyrks

ett antal yrkanden om naturvård och skogsskydd (s, kd, c, mp). Utskottet

tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för insatser för bevarande och restaurering av

värdefulla naturmiljöer och biologisk mångfald med särskild inriktning

på frågor om områdesskydd, artbevarande, naturvårds- och fastighetsförvaltning,

viltförvaltning samt kalkning av sjöar och vattendrag enligt

bidragsbestämmelserna som regleras i förordningen (1982:840) om statsbidrag

till kalkning av sjöar och vattendrag. Anslaget används för ersättningar

enligt 31 kap. miljöbalken (1998:808) såvitt avser Naturvårdsverkets

ansvarsområde, kostnader för förvärv för statens räkning av värdefulla

naturområden för biologisk mångfald och friluftsliv, statsbidrag till

kommuner och kommunala stiftelser för skydd och förvaltning av värdefulla

naturområden, kostnader för artbevarandeåtgärder och förvaltning av

skyddade områden, kostnader för utredning, förhandling och värdering i

samband med säkerställande av från naturvårdssynpunkt värdefulla

naturområden samt kostnader för arbete med EG:s ramdirektiv för vatten.

Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i från

naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter om högst 120 miljoner kronor under år 2006.

Genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten kommer att bidra till

arbetet med att bevara den biologiska mångfalden och uppnå miljökvalitetsmålen.

Berörda myndigheters kostnader för arbetet med genomförandet av

ramdirektivet beräknas uppgå till 50 miljoner kronor per år fr.o.m. år

2005.

Regeringen föreslår att 1 691 197 000 kr anvisas under anslaget 34:3

Åtgärder för biologisk mångfald för år 2005.

Motionerna

Moderaterna anför i motion 2004/05:MJ474 (m) yrkande 2 delvis att

anslaget bör minskas med 890 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Motionärerna är kritiska dels till omfattningen av de statliga

markinköpen, dels till omfattningen av de stora markavsättningar som

görs där ägandet inte övergår till staten. Avsättningarnas påverkan på

t.ex. virkesförsörjningen bör analyseras. Vidare riktas kritik mot

modellen för markskötsel, som innebär att den tidigare markägaren skall

sköta den nuvarande ägarens mark. I stället borde avtal om skötsel slutas

direkt med nuvarande ägare. De anvisade medlen bör enligt motionärerna

omfördelas så att skötseln blir bättre än i dag. I motion 2004/05:MJ498

(kd) yrkande 48 delvis föreslår Kristdemokraterna att anslaget minskas

med 650 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Länsstyrelserna

har under perioden 1999-2003 inte hunnit bilda naturreservat i den takt

som områden köpts eller intrångsersättning avtalats. Motionärerna

föreslår därför en långsammare takt i avsättningen av mark och ett ökat

inslag av naturvårdsavtal för att bevara nyckelbiotoper i skogsmark.

Vidare måste naturvårdsåtgärderna stämmas av mot konsekvenserna för

skogsbrukets produktionsmål. Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ526

(c) yrkande 2 delvis att anslaget bör minskas med 150 miljoner kronor

i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna bör medlen

för inköp av skogsmark minskas. En annan modell för bevarande av skyddsvärd

skogsmark förordas, t.ex. naturvårdsavtal. Enligt motion 2004/05:MJ369

(fp) yrkande 41 delvis bör delar av regeringens ökning av anslaget

användas dels till en förstärkning av kalkningsanslagen med ytterligare

10 miljoner kronor, dels till att säkra skyddet av rödlistade arter på

grund av de förändringar som den nya jordbrukspolitiken kan orsaka.

Vidare anförs att för lite resurser läggs på inventeringar av havsmiljön

och bildande av marina reservat. En omprioritering behövs.

Motion 2004/05:MJ411 (c) yrkande 1 tar upp behovet och värdet av en

integrerad mark- och vattenkalkning. Kalkning högt upp i vattensystemet

avgiftar stora delar av ekosystemet såsom marken, markvattnet och alla

de mindre vattendrag och sjöar som inte kan kalkas med dagens metoder.

Det innebär också att dagens kalkningsinsatser direkt i större sjöar

och vattendrag kan reduceras och avslutas tidigare. Naturvårdsverket,

Skogsstyrelsen, länsstyrelser och kommuner bör därför utforma integrerad

mark- och ytvattenkalkning av kroniskt försurade nederbördsområden. I

yrkande 2 framhålls att det tar 5-10 år innan effekterna börjar märkas

i de större sjöar och vattendrag som ingår i dagens kalkningsprogram.

Dessutom är många sjöar och vattendrag fortfarande okalkade. Anslaget

till ytvattenkalkning bör därför ökas från dagens 228 miljoner kronor

till 250 miljoner kronor år 2005. Enligt Miljöpartiets motion 2004/05:MJ386

(mp) yrkande 1 behövs en ny fördelningsprioritering av kalkningsanslaget

som på bästa sätt bidrar till att uppnå miljömålen. Fördelningen av

kalkningsanslaget sker fortfarande till viss del efter historiska nivåer

snarare än aktuellt nedfall och försurningsläge. För att nå miljömålet

Bara naturlig försurning krävs en förändrad prioritering. Större regional

variation och möjlighet till skogsmarkskalkning borde göra kalkningen

effektivare. Fördelningen bör ge länsstyrelserna incitament att vara

effektiva och återhållsamma snarare än att försöka maximera utdelningen.

Naturvårdsverket bör därför fortsatt utreda hur fördelningen kan bli

mer kostnadseffektiv.

Enligt motion 2004/05:MJ288 (c) bör en större andel av anslaget användas

till tecknande av långsiktiga skötselavtal, enligt modellen naturvårdsavtal,

med markägarna. Skötselavtal innebär att man inte kommer i konflikt

med äganderätten, och markägaren får betalt för att producera naturvärden

i stället för virkesvärde. I motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 35

framhålls att frivillig avsättning av skogsmark är viktig för att

upprätthålla levande skogar. De statliga ersättningsmedlen bör i högre grad

prioriteras till naturvårdsavtal. Om stora områden skall undantas från

traditionellt skogsbruk bör detta i första hand ske på statens mark så

att den privata äganderätten bevaras och skogsägarens utkomstmöjligheter

inte försämras. Vidare måste myndigheterna använda sig av statens mark

för markbyten. I motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 2 framhålls vikten

av att miljömål för skogen regionaliseras och genomförs i hela Sverige.

Enligt motionären bör ett sådant synsätt också avspeglas i medelstilldelning

och styrning från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Ett län som

behöver mycket pengar ett år, för skydd av ett stort område eller ett

ovanligt dyrt objekt, skall kunna få extra medel utan att det omöjliggör

annat skyddsarbete. Motionären framhåller även behovet av medel till

skötsel av naturreservat. Reservatsinstrumentet innebär ett starkt skydd

och har många fördelar, framför allt långsiktigheten. I takt med att

arealerna skyddad natur ökar, ökar också behovet av skötsel och tillsyn.

Naturreservatsbildning och skötsel är en viktig del av skogsskyddet

som bör prioriteras även i fortsättningen (yrkande 27). I yrkande 28

begärs att regeringen utvärderar och följer de olika skogsskyddsinstrumenten

vad gäller kostnadseffektivitet och kvalitet samt möjlighet till

omfördelning mellan olika skyddsformer. Vidare begärs att regeringen låter

utreda vilka medel som skall användas för skötsel av biotopskyddsområden.

Motionären anser att biotopskydd är bra för att bevara mindre skogsområden

med höga naturvärden. I de fall skötsel behövs för att skydda naturvärden

i ett biotopskyddsområde är det oklart vilka medel som skall användas.

Det bör därför klargöras (yrkande 31).

I motion 2004/05:MJ273 (kd) framhålls behovet av att påskynda inventering

och administration vid reservatsbildningen hos länsstyrelserna. Betydande

medel avsätts till markinköp men alldeles för lite till att inventera

och analysera om de områden som föreslagits för reservatsbildning har

så stora värden att de bör köpas in. Detta innebär att markägare får

vänta länge på besked om marken är aktuell för reservatsbildning eller

om den kan användas för produktionsskog. Enligt motionären bör den

enskilda markägaren och den viktiga skogsnäringen inte i onödan drabbas

av samhällets miljömålsarbete. Motsvarande ståndpunkter förs fram i

motion 2004/05:MJ511 (s) yrkande 1. För att att skynda på handläggningen

vid reservatsbildning av skyddsvärd skogsmark föreslår motionärerna att

en väsentligt utökad andel av anslaget för inköp av skogsmark används

för detta ändamål (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Skyddet av biologisk mångfald är en av hörnstenarna i svensk miljöpolitik.

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för ekosystemens fortlevnad

och varaktigt liv på jorden. Strävan efter att säkerställa ett gott liv

också för kommande generationer kräver att samhället förvaltar naturen

så att den biologiska mångfalden bevaras.

Enligt regeringens proposition får högst 10 miljoner kronor av anslaget

användas för markkalkning i enlighet med Skogsstyrelsens program. Det

innebär att Skogsvårdsorganisationens arbete med att motverka de negativa

konsekvenserna av försurning kan återupptas. Utskottet har inhämtat att

Skogsvårdsorganisationens arbete med kalkning har varit nedlagt under

det senaste året. Dessförinnan har ett försöksprogram pågått under 13

års tid. Inom programmet har Skogsstyrelsen tillsammans med

skogsvårdsstyrelserna i västra och södra Sverige, länsstyrelser, kommuner och

skogsägare utvecklat metoder för att lösa problemen med försurad skogsmark

och försurade sjöar och vattendrag. Enligt Skogsstyrelsen är en

förutsättning för att miljömålen skall kunna nås att betydande delar av

avrinningsområdena behandlas. Om bara större sjöar och våtmarker kalkas

kan försurningen bara dämpas tillfälligt och inga långsiktiga effekter

uppnås.

Som framgår av propositionen har satsningen på att skydda skogsmark

genom naturreservat, biotopskydd och frivilliga insatser de senaste

åren varit stor men inte tillräcklig. De medel för skydd och skötsel

för att bevara biologisk mångfald som har funnits till Naturvårdsverkets

disposition har under perioden 1999-2003 ökat kraftigt. Det innebär att

också arbetet med att långsiktigt skydda mark såsom naturreservat har

ökat starkt i omfattning under perioden. Länsstyrelsernas administrativa

kapacitet har förstärkts från ca 25 årsarbetskrafter år 1997 till ca 75

årsarbetskrafter år 2002. Även skogsvårdsorganisationen har genom

biotopskyddsanslaget möjlighet att skydda mindre mark- och vattenområden

som biotopskyddsområden. Dessa medel används också för att finansiera

naturvårdsavtal. Utskottet konstaterar också att regeringen under

utgiftsområde 23 föreslår att anslaget 41:2 tillförs 60,5 miljoner kronor

per år för skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och

naturvårdsavtal. När det gäller målet om en ökad areal biotopskyddsområden

och naturvårdsavtal har utskottet nyligen anfört att former och metoder

för skyddsarbetet, liksom den naturvårdande skötseln och tillsynen av

biotoperna, måste utvecklas ytterligare för att kvaliteten hos dessa

skyddsformer skall kunna säkras långsiktigt. Riksdagen har nyligen gjort

ett uttalande om att en större andel av avsättningarna bör ske genom

frivilliga åtaganden och att skyddsformen naturvårdsavtal bör utnyttjas

i betydligt större utsträckning än i dag (bet. 2004/05:MJU3 s. 113

respektive res. 89, rskr. 2004/05:41). Som framgår av propositionen är

omfattningen av de frivilliga avsättningarna avsevärd. Redan år 2002

var en areal på ca 990 000 hektar skogsmark frivilligt undantagen från

skogsbruket i s.k. hänsynsområden. Det är samma storleksordning som

arealen för den skog som har ett formellt skydd inom nationalparker,

naturreservat och biotopskyddsområden. Utskottet gör samma bedömning

som regeringen när det gäller att skogsägarnas egna insatser blir allt

viktigare för att de miljö- och skogspolitiska målen skall kunna uppnås.

Informationen om bl.a. det biologiska innehållet och värdet för

naturvården i dessa frivilligt avsatta områden behöver förbättras. Frågan

om kvaliteten på frivilligt avsatta områden ingår i det uppdrag som har

lämnats till utredningen om en utvärdering och översyn av skogspolitiken

(dir. 2004:70). Utredaren skall även redovisa dels en bedömning av

kostnaderna för att sköta såväl natur- som kulturbetingade värden, dels

förslag till former för sådan skötsel. Vidare skall utredaren belysa

vilka eventuella ytterligare åtgärder som krävs inom den svenska

skogssektorn för att 2010-målet om att hejda utarmningen av biologisk

mångfald skall kunna uppfyllas. Uppdraget skall redovisas senast den 31

december 2005.

Som framgår av myndigheternas regleringsbrev för budgetåret 2004 skall

Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen ta fram en gemensam

fördjupad strategi för arbetet med områdesskydd (naturreservat och

biotopskyddsområden) och naturvårdsavtal för särskilt värdefulla

naturområden på skogsmark. En kostnadseffektiv måluppfyllelse av

miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark,

skall utgöra utgångspunkt för uppdraget. Strategin skall bl.a. belysa

frågor som geografisk fördelning inom landet (län/regioner) och fördelning

på olika skogsnaturtyper. Naturtypsindelningen bör i huvuddrag vara

densamma som avses användas i basinventeringen över skyddade områden.

Vidare gäller att områdesskydd och naturvårdsavtal på skogsmark skall

ses i ett landskapssammanhang. Det innebär att beröringspunkter med

kompletterande bevarandeinsatser i skogslandskapet, t.ex. frivilliga

avsättningar inom ramen för ekologisk landskapsplanering, gröna

skogsbruksplaner och kommunala naturvårdsinsatser bör uppmärksammas. Arbetet

skall utföras efter samråd med och underlag från länsstyrelser och

skogsvårdsstyrelser. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast

den 1 juni 2005.

Som regeringen har aviserat kommer frågorna att behandlas vidare i

samband med regeringens redovisning till riksdagen under år 2005 av den

fördjupade utvärderingen av miljömålen. Vid samma tillfälle avser

regeringen att behandla förslaget om ett sextonde miljökvalitetsmål för

biologisk mångfald.

Utskottet finner regeringens bedömning av medelsbehovet under anslaget

väl avvägd och tillstyrker förslaget. Med det anförda och i avvaktan på

den kommande propositionen om miljökvalitetsmålen föreslår utskottet

att motionerna 2004/05:MJ273 (kd), 2004/05:MJ288 (c), 2004/05:MJ386

(mp) yrkande 1, 2004/05:MJ411 (c) yrkandena 1 och 2, 2004/05:MJ434 (mp)

yrkandena 2, 27, 28 och 31, 2004/05:MJ474 (m) yrkande 2 delvis,

2004/05:MJ498 (kd) yrkandena 35 och 48 delvis, 2004/05:MJ511 (s) yrkandena

1 och 2 samt 2004/05:MJ526 (c) yrkande 2 delvis avstyrks. Utskottet

tillstyrker även regeringens förslag till bemyndigande.

34:4 Sanering och återställning av förorenade områden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget och avstyrker ett antal motionsyrkanden (m, kd, c) om

medelstilldelningen samt ett yrkande (kd) om att inrätta ett

saneringsteknologiskt

institut. Vidare avstyrks tre motionsyrkanden (c) om statligt

finansieringsansvar. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för inventeringar, undersökningar och åtgärder för

att sanera och efterbehandla förorenade områden samt för framtagande av

underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser

i landet. Anslaget får användas till att åtgärda från risksynpunkt

särskilt angelägna saneringsobjekt samt till akuta saneringsinsatser.

För att bidra till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten fanns år

2003 en utgiftsbegränsning på anslaget. Därmed fanns vid utgången av

året ett stort anslagssparande.

För att skapa goda förutsättningar för planering, upphandling och

genomförande av efterbehandlingsprojekt föreslår regeringen att den

bemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

genomförande av saneringsinsatser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 250 miljoner kronor under år 2006, högst 250

miljoner kronor under år 2007 och högst 100 miljoner kronor under år

2008.

För att bidra till finansieringen av arbetet med en ny kemikalielagstiftning

(REACH) överförs 4 miljoner kronor till anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen

för år 2005. För att förstärka det internationella miljösamarbetet inom

UNEP och IAEA överförs 7 miljoner kronor fr.o.m. år 2005 till anslaget

34:7 Internationellt miljösamarbete.

Regeringen föreslår att 543 850 000 kr anvisas under anslaget 34:4

Sanering och återställning av förorenade områden för år 2005.

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion 2004/05:MJ474 (m) att behovet av att

återställa förorenad mark är stort men i huvudsak inte akut. Sanering

är en långsiktig åtgärd som måste vägas mot andra angelägna uppgifter.

Prioriteringarna bör grundas på vetenskapliga riskbedömningar av

saneringsobjekten. Anslaget bör därför minskas med 312 850 000 kr i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 2 delvis). Enligt

Kristdemokraternas motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 48 delvis bör sanering

av förorenade områden prioriteras och anslaget tillföras ytterligare 50

miljoner kronor. Anslaget bör i förekommande fall även användas till

sanering av radioaktivt kontaminerade områden. I yrkande 18 framhålls

att ett saneringsteknologiskt institut bör inrättas med finansiering

under anslaget. För att minska kostnaderna för sanering av förorenade

områden behöver saneringsteknologin utvecklas. Forskning bör bedrivas

bl.a. kring giftnedbrytande bakterier och andra nya saneringsmetoder.

I motion 2003/04:MJ60 (c) yrkande 1 anförs att nivån på anslaget

långsiktigt måste vara så hög att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå.

Motionärerna hänvisar till regeringens bedömning att samtliga förorenade

områden kommer att vara identifierade till år 2005. Målet om åtgärder,

dvs. att 100 saneringsprojekt skall ha påbörjats och 50 avslutats,

kommer dock med stor sannolikhet inte att nås. Detta beror enligt

motionärerna framför allt på att resurserna till marksanering har minskat

avsevärt de senaste åren. Att anslaget har varierat kraftigt från år

till år har vidare medfört att många länsstyrelser uppfattar bidragen

som kortsiktiga och opålitliga.

I motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 17 begär Centerpartiet att staten

går före och sanerar de förorenade markområden som statliga verksamheter

har orsakat. Enligt miljöbalken är det i första hand förorenaren, dvs.

verksamhetsutövaren, som skall ansvara för saneringen av förorenad

mark. Länsstyrelserna har rapporterat om ca 400 förorenade områden med

statlig verksamhet involverad. Det gäller bl.a. försvarets anläggningar,

gruvområden och deponier. Staten har således genom sin verksamhetsutövning

ett mycket stort ansvar för att miljöbalkens intentioner skall infrias.

Liknande synpunkter anförs i motion 2004/05:MJ212 (c). Motionären anser

att staten bör ta sitt fulla ansvar för återställning och skydd av

Kvarntorpsområdet i Kumla. Området är ett av landets mest miljöbelastade

industriområden. Då statliga bolag bedrivit verksamheten i området bör

fullt ekonomiskt ansvar utkrävas av staten för erforderligt arbete med

återställning och skydd. Motion 2004/05:MJ357 (c) tar upp frågan om

statligt finansieringsansvar för efterbehandlingen av gruvavfall från

Falu gruva m.m. Enligt motionären är det angeläget att statliga medel

ställs till förfogande för att lösa problem som har orsakats av gångna

tiders verksamhet. Den statliga finansieringen bör kunna uppgå till 100

%.

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen är de medel som regeringen avsätter för arbete

med sanering och efterbehandling av förorenade områden viktiga för att

målet skall nås. Utskottet konstaterar att arbetet fortskrider i positiv

riktning. Sedan i början av 1990-talet har ett systematiskt inventeringsarbete

bedrivits. Samtliga län genomför nu i större omfattning inventeringar

och undersökningar av förorenade områden. Utskottet anser i likhet med

regeringen att det är viktigt att det långsiktiga arbetet med att åtgärda

förorenade områden fortsätter med oförminskad styrka. Med en insats på

en miljard kronor per år, varav drygt hälften utgörs av statliga medel,

kommer huvuddelen av miljöbelastningen från förorenade områden att

kunna åtgärdas till omkring år 2050 genom att samtliga 1 500 objekt i

den högsta riskklassen åtgärdas. Som aviseras i propositionen avser

regeringen att återkomma med förslag till nya delmål för efterbehandling

av förorenade områden för åren 2005-2010 i samband med regeringens

redovisning till riksdagen under år 2005 av den fördjupade utvärderingen

av miljömålen.

När det gäller urvalet av vilka objekt som skall åtgärdas, framgår det

av regeringens resultatskrivelse (skr. 2003/04:141) att en bedömning

görs av de risker som de förorenade områdena innebär för människa och

miljö. Enligt den s.k. MIFO-metoden delas objekten in i fyra riskklasser

där klass 1 innebär den högsta risken. Varje länsstyrelse redovisar i

samband med sitt årliga regionala program de 30 mest angelägna objekten

i respektive län. Riskklassningen av objekt ligger sedan till grund för

länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets val och prioritering av objekt

för åtgärder.

Utskottet finner regeringens förslag om medelstilldelning under anslaget

väl avvägt. Motionerna 2003/04:MJ60 (c) yrkande 1, 2003/04:MJ474 (c)

yrkande 17, 2004/05:MJ212 (c), 2004/05:MJ357 (c), 2004/05:MJ474 (m)

yrkande 2 delvis och 2004/05:MJ498 (kd) yrkandena 18 och 48 delvis

avstyrks därmed. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till

bemyndigande.

34:5 Miljöforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och

avstyrker motionsyrkanden om att ytterligare förstärka anslaget (kd, c).

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets

arbete, t.ex. forsknings- och utvecklingsverksamhet som utgör underlag

för att nå miljökvalitetsmålen, forskning med anknytning till miljöbalken

samt underlag för internationellt förhandlingsarbete. Anslaget skall

också finansiera statens andel av den med näringslivet samfinansierade

forskningen vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

För att skapa goda förutsättningar för planering, upphandling och

genomförande av forskningsprojekt föreslår regeringen att den bemyndigas

att under år 2005 ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive tidigare

åtagande innebär utgifter på högst 60 miljoner kronor under år 2006,

högst 40 miljoner kronor under år 2007 och högst 30 miljoner kronor

under år 2008.

Regeringen föreslår att 85 227 000 kr anvisas under anslaget 34:5

Miljöforskning för år 2005.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 48 delvis

att anslaget förstärks med ytterligare 30 miljoner kronor. Enligt

motionärerna får universiteten för låga basanslag. Anslagen bör vara stora

nog att finansiera den långsiktiga forskningen, dit uppföljningen av

miljömålen hör. Vidare anförs att ytterligare medel behövs till forskning

kring trafikens utsläpp och alternativa drivmedel för att utveckla renare

drivmedel och därigenom bidra till renare luft i städerna. Naturvårdsverket

bör få ansvaret för att i samarbete med andra myndigheter och aktörer

inleda ett forskningsprogram som syftar till att göra Sverige till en

förebild för ett hållbart samhälle där huvuddelen av fordonen drivs med

alternativa bränslen. Ett sådant forskningsprogram lyfts även fram i

motion 2004/05:T461 (kd) yrkande 6. Motionärerna föreslår en årlig

satsning på 30 miljoner kronor för ändamålet. Enligt Centerpartiets motion

2004/05:MJ526 (c) bör forskningsanslaget tillföras ytterligare 10

miljoner kronor. Anslaget bör bl.a. användas för att ta fram en heltäckande

forsknings- och åtgärdsplan för Östersjöns miljö (yrkande 2 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion 2004/05:MJ498

(kd) om betydelsen av miljöforskning och att även långsiktig forskning

kan få stabil finansiering. Utskottet finner regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget väl avvägt. Den av riksdagen fastställda

ramen för utgiftsområdet medger i övrigt inte någon ytterligare

förstärkning av anslaget. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ498

(kd) yrkande 48 delvis, 2004/05:MJ526 (c) yrkande 2 delvis och 2004/05:T461

(kd) yrkande 6. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till

bemyndigande.

34:6 Kemikalieinspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.

Propositionen

Kemikalieinspektionen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om

hälso- och miljörisker med kemiska produkter och biotekniska organismer.

Anslaget disponeras för myndighetens verksamhet när det gäller tillsyn

och vägledning, riskbedömning, riskbegränsning för allmänkemikalier

samt riskbegränsning för bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionens verksamhet utgår från de mål och riktlinjer för

kemikaliepolitiken som anges i propositionen Svenska miljömål -

miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6,

rskr. 1998/99:183) och i propositionen Kemikaliestrategi för Giftfri

miljö (prop. 2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269). Sedan

november 2001 är Kemikalieinspektionen ansvarig myndighet för

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Verksamheten styrs också av bestämmelserna

i miljöbalken och dess följdlagstiftning.

Under hösten 2003 lämnade EG-kommissionen ett förslag till ny

kemikalielagstiftning (REACH). Förslaget behandlas för närvarande i rådet.

För att svensk kemikaliepolitik skall få genomslag i EU-arbetet behöver

Kemikalieinspektionen göra betydande insatser i arbetet med interimsstrategin

och i tekniska arbetsgrupper. I början av år 2004 lämnade Statskontoret

sin rapport om en översyn av Kemikalieinspektionen till regeringen.

Regeringen bedömer mot bakgrund av Statskontorets rapport att en tillfällig

satsning på förhandlingsarbetet kring REACH är motiverad under år 2005.

Regeringen föreslår därför att 4 miljoner kronor överförs för år 2005

från anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden för

finansiering av detta arbete.

Regeringen föreslår att 111 920 000 kr anvisas under anslaget 34:6

Kemikalieinspektionen för år 2005.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen arbetar Kemikalieinspektionen för att minska

riskerna för skador på människa och miljö från kemiska ämnen i kemiska

produkter och andra varor samt biotekniska organismer. Arbetet bedrivs

i hög grad internationellt och framför allt inom EU. Utskottet gör samma

bedömning som regeringen i fråga om att myndigheten uppfyller de mål

som regeringen har fastställt och att verksamheten fungerar väl. Utskottet

tillstyrker därmed regeringens förslag till medelstilldelning.

34:7 Internationellt miljösamarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och

avstyrker ett motionsyrkande (fp) om att ytterligare förstärka anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och stöd till internationella

organisationer samt för internationellt samarbete. Samarbetet avser

såväl internationella miljökonventioner och avtal som miljöfrågor i

FN-systemet och EU-samarbetet samt i organisationer som OECD, Baltic 21,

Barentsrådet, Nordiska ministerrådet och Arktiska rådet. Vidare disponeras

anslaget för bilateralt miljösamarbete, Sveriges årliga bidrag till

FN:s miljöfond, vilken utgör kärnan i UNEP:s finansiering, samt för

olika aktiviteter inom FN:s miljöprogram (UNEP). Dessutom disponeras

anslaget för kostnader för deltagande i internationellt samarbete på

kärnenergiområdet, dvs. Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella

Atomenenergiorganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance

and Cooperation Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt

kärnsäkerhetssamarbete.

För att finansiera ökade kostnader för Sveriges deltagande i FN:s

miljöprogram UNEP, inklusive ökade kostnader för olika aktiviteter inom

UNEP, samt ökade kostnader för medlemsavgiften till Internationella

Atomenergiorganet, IAEA, överförs 7 miljoner kronor från anslaget 34:4

Sanering och återställning av förorenade områden fr.o.m. år 2005.

Regeringen föreslår att 73 434 000 kr anvisas under anslaget 34:7

Internationellt miljösamarbete för år 2005.

Motionen

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ369 (fp) att anslaget förstärks

med ytterligare 5 miljoner kronor. Samarbete med länder i närområdet

lyfts särskilt fram i motionen (yrkande 41 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att ett aktivt deltagande i det

internationella samarbetet ökar möjligheterna för Sverige att påverka

eller få till stånd miljöbeslut och överenskommelser så att gränsöverskridande

utsläpp och miljöförstöring minskar och de svenska miljömålen kan uppnås.

Utskottet, som inte gör någon annan bedömning än regeringen av det

beräknade medelsbehovet för anslaget, tillstyrker förslaget. Det i motion

2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis framförda yrkandet om en höjning

av anslaget ryms inte inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet. Utskottet avstyrker motionen i berörd del.

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms internationella

miljöinstitut (SEI). SEI är ett internationellt inriktat forskningsinstitut

som arbetar med policyrelaterade frågor inom områdena miljö och hållbar

utveckling. SEI:s huvudsakliga uppgifter är att stödja beslutsfattande

inom dessa områden. Det sker genom att man initierar och genomför

analyser samt informerar om utvärdering och utveckling av miljöteknik,

miljö och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och strategier

för en hållbar utveckling på nationell, regional och global nivå.

Institutet bedriver tillämpad forskning inom områdena klimat, energi,

luftföroreningar, ozon, mark och vattenresurser, urbana miljöer, risk-

och sårbarhetsanalyser och strategiska miljöstudier.

Regeringen föreslår att 12 miljoner kronor anvisas under anslaget 34:8

Stockholms internationella miljöinstitut för år 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller att SEI:s

arbete med policyrelaterade frågor inom områdena miljö och hållbar

utveckling är betydelsefulla för miljöarbetet. Regeringens förslag till

medelstilldelning tillstyrks.

34:9 Statens strålskyddsinstitut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och

avstyrker ett motionsyrkande (c) om att minska anslaget i förhållande

till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag

om bemyndigande.

Propositionen

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central myndighet med ansvar för

tillsyn av joniserande och icke-joniserande strålning samt beredskap

mot kärntekniska olyckor och radioaktivt nedfall. SSI är ansvarig

myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Anslaget disponeras

för SSI:s verksamhet avseende tillsyn, beredskap, miljöövervakning och

forskning. Som stöd för sin tillsynsutövning och för beredskapsarbetet

mot radioaktiva nedfall finansierar SSI grundläggande och tillsynsrelaterad

strålskyddsforskning.

För att skapa goda förutsättningar för planering och genomförande av

strålskyddsforskning är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför

utfästelser om utgifter för kommande år. Regeringen föreslår därför att

den bemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska förpliktelser i samband

med strålskyddsforskning som, inklusive tidigare åtaganden, innebär

utgifter på högst 5 miljoner kronor under år 2006 och högst 5 miljoner

kronor under år 2007.

För kostnader i samband med arkivering av SSI:s arkivhandlingar vid

Riksarkivet och landsarkiven överförs 15 000 kr till utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid anslaget 28:21 Riksarkivet och

landsarkiven.

Regeringen föreslår att 106 333 000 kr anvisas under anslaget 34:9

Statens strålskyddsinstitut för år 2005.

Motionen

Enligt motion 2004/05:MJ526 (c) bör anslaget minskas med 3 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag, för att frigöra budgetmedel

till det nya anslaget för forskning och utveckling av förnybara drivmedel

(yrkande 2 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller att SSI

uppfyller de mål som ställts och att myndigheten kan verka för ett

fortsatt gott strålskydd i samhället. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelstilldelning och avstyrker motion 2004/05:MJ526 (c)

yrkande 2 delvis. Vidare tillstyrks regeringens förslag om bemyndigande.

34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader och 34:11

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under

anslagen och avstyrker ett motionsyrkande (c) om att minska anslaget

34:10 i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker

även regeringens förslag till bemyndigande under anslaget 34:11.

Propositionen

34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central myndighet med ansvar för

tillsyn av säkerheten och det fysiska skyddet vid kärntekniska anläggningar,

säkerheten för kärnavfallet samt icke-spridningsfrågor. Anslaget

disponeras för SKI:s verksamhet när det gäller tillsyn och förvaltning.

Det anslagssparande som har uppkommit beror till största delen på

vakanser som har varit svåra att tillsätta. SKI kommer enligt regeringen

att under de närmaste åren få en ökande arbetsbelastning på grund av

ansökningar om effekthöjningar, moderniseringar och andra tillståndsprövningar.

Regeringen föreslår att 96 811 000 kr anvisas under anslaget 34:10

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för år 2005.

34:11 Statens kärnkraftinspektion:Kärnsäkerhetsforskning

SKI har även i uppdrag att finansiera forskningsverksamhet inom sitt

verksamhetsområde för att stödja tillsynsverksamheten. Anslaget disponeras

för SKI:s kostnader för kärnsäkerhetsforskning.

För att förutsättningarna för planering och genomförande av

kärnsäkerhetsforskning skall fungera tillfredsställande är det nödvändigt att

kunna fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för kommande år.

Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under år 2005 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 20 miljoner kronor

under år 2006 och högst 18 miljoner kronor under år 2007.

Regeringen föreslår att 72 728 000 kr anvisas under anslaget 34:11

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för år 2005.

Motionen

Centerpartiet förordar i motion 2004/05:MJ526 (c) att anslaget 34:10

minskas med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag, till

förmån för det nya anslaget för forskning och utveckling av förnybara

drivmedel (yrkande 2 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att verksamheten vid Statens

kärnkraftinspektion bedöms fungera väl och att de av regeringen fastställda

verksamhetsmålen i stort är uppfyllda. SKI bedöms även fortsättningsvis

ha goda förutsättningar att genom sitt tillsynsarbete verka för en hög

säkerhet och skydd av hälsa och miljö. Som regeringen anför har den

forskning som SKI finansierar stor betydelse för utvecklingen av

tillsynsarbetet på myndigheten och säkerheten vid de kärntekniska

anläggningarna.

Den är också ett viktigt led i den nationella kompetensförsörjningen

på området.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under

anslagen och avstyrker motion 2004/05:MJ526 (c) yrkande 2 delvis.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till bemyndigande under

anslaget 34:11.

34:12 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och

avstyrker ett antal motionsyrkanden (m, fp, kd, c) om att minska anslaget

i förhållande till regeringens förslag.

Propositionen

Anslaget disponeras av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

(SMHI) för uppgifter som är nödvändiga för att tillgodose samhällets

behov av prognoser, varningar och beredskap samt för att utveckla den

kompetens som SMHI bygger upp i denna verksamhet. Anslaget används också

för att betala Sveriges medlemsavgifter i de internationella organisationerna

EUMETSAT (det europeiska satellitsamarbetet), ECMWF (det europeiska

centret för medellånga prognoser) och WMO (världsmeteorologiska

organisationen).

Den totala kostnaden för Sveriges medverkan i EUMETSAT beräknas till

mellan 60 och 70 miljoner kronor per år för den närmaste tioårsperioden.

På senare år har avgiften till EUMETSAT-programmet ökat. Kostnaden

bedöms dock minska något efter hand. Regeringen föreslår därför en

förstärkning av anslaget med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2005.

För kostnader i samband med arkivering av SMHI:s arkivhandlingar vid

Riksarkivet och landsarkiven överförs 1 000 kr till utgiftsområde 17

Kultur, medier trossamfund och fritid anslaget 28:21 Riksarkivet och

landsarkiven.

Regeringen föreslår att 259 998 000 kr anvisas under anslaget 34:12

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för år 2005.

Motionerna

Folkpartiet framhåller i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis

att anslaget bör minska med 25 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Motionärerna anser att en effektivisering av SMHI är

nödvändig och att en ökad inkomstfinansiering av verksamheten bör

eftersträvas. Det är oacceptabelt att uppdragsverksamheten går med förlust.

Moderaterna föreslår i motion 2004/05:MJ474 (m) yrkande 2 delvis att

anslaget minskas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Enligt motionärerna bör det prövas om inte fler uppgifter kan

avgiftsbeläggas. Även Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:MJ498 (kd)

en anslagsminskning med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 48 delvis). Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ526

(c) att anslaget bör minskas med 8 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag, för att frigöra budgetmedel till det nya anslaget för forskning

och utveckling av förnybara drivmedel (yrkande 2 delvis).

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen finansieras SMHI:s uppdragsverksamhet och

affärsverksamhet med avgifter. Uppdragsverksamheten sker inom ramen för

SMHI:s myndighetsansvar men bekostas med full kostnadstäckning av andra

myndigheter. Bland annat utför institutet kontroll av vattenhushållning

och översvämningskarteringar åt Statens räddningsverk samt

miljöövervakningsuppdrag för Naturvårdsverket. Affärsverksamheten bedrivs på

kommersiella villkor på en helt eller delvis konkurrensutsatt marknad.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen i fråga om att verksamheten

vid SMHI fungerar väl och att myndigheten uppfyller de av regeringen

fastställda målen. Utskottet finner inte skäl för någon annan

medelstilldelning än den regeringen har föreslagit och avstyrker därmed

motionerna 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis, 2004/05:MJ474 (m) yrkande

2 delvis, 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 48 delvis och 2004/05: MJ526 (c)

yrkande 2 delvis.

34:13 Stöd till klimatinvesteringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och

avstyrker motionsyrkanden (m, fp, kd) om annan medelstilldelning. Vidare

tillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndigande och avstyrker

ett motionsyrkande (m) om att inte medge att regeringen ingår ekonomiska

förpliktelser under anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för stöd till klimatinvesteringar. Av anslaget får

högst 25,9 miljoner kronor användas till administration, information

och utvärdering. EG-kommissionens statsstödsprövning av förordningen

(2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram har försenat

programmet. Därtill fanns under år 2003 en utgiftsbegränsning på anslaget

för att bidra till ett lägre utgiftstryck i staten. Detta har lett till

att ett stort anslagssparande har uppstått.

Med anledning av den positiva effekt som stödet till klimatinvesteringar

har medfört vad gäller initiativ till projekt och investeringar som kan

leda till minskade utsläpp av växthusgaser anser regeringen att det är

angeläget att stödet fortsätter och att ambitionsnivån ökar. Regeringen

föreslår att den bemyndigas att under år 2005 besluta om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om

högst 500 miljoner kronor under perioden 2006-2010.

Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor anvisas under anslaget 34:13

Stöd till klimatinvesteringar för år 2005.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis att

anslaget bör minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Kritik riktas mot att regeringen väljer kortsiktiga satsningar

i form av klimatinvesteringspengar (KLIMP) i stället för att ta tag i

de strukturella problemen inom energisektorn. Vidare invänder motionärerna

mot att det anslagssparande som har gjorts under åren 2003 och 2004 får

användas under år 2005. Anslaget bör dras in och nya åtaganden inte

tillåtas för år 2005, vilket motsvarar en ytterligare besparing på 300

miljoner kronor. Moderaterna föreslår i motion 2004/05:MJ474 (m) att

riksdagen beslutar att inte medge att regeringen ingår ekonomiska

förpliktelser under anslaget (yrkande 1). Motionärerna delar inte regeringens

positiva omdömen om effekterna av programmet. Målet är otydligt och

effekten av eventuella åtgärder omöjlig att verifiera. Investeringar

bör alltid ske på marknadsmässiga grunder. Anslaget bör därför avskaffas

(yrkande 2 delvis). Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:MJ498 (kd)

att anslaget bör tillföras ytterligare 50 miljoner kronor. Motionärerna

framhåller att det svåraste miljöproblemet är klimatförändringarna och

att bidragen därför bör öka (yrkande 48 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller att stödet

till klimatinvesteringar är viktigt för att driva klimatpolitiken framåt,

bidra till att öka takten i den ekologiska omställningen i samhället

och minska utsläppen av växthusgaser.

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller

medelstilldelning under anslaget och avstyrker därför motionerna 2004/05:MJ369

(fp) yrkande 41 delvis, 2004/05:MJ474 (m) yrkande 2 delvis och 2004/05:MJ498

(kd) yrkande 48 delvis. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag

till bemyndigande och avstyrker därmed motion 2004/05: MJ474 (m) yrkande

1.

Politikområde Forskningspolitik under utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslagen och avstyrker ett motionsyrkande (fp) om att ytterligare

förstärka anslaget 26:2. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag

till bemyndigande under anslaget 26:2.

Propositionen

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader

Anslaget disponeras av Forskningsrådet för areella näringar och

samhällsbyggande (Formas) för myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringen anser att Formas har befäst sin ställning som Sveriges

forskningsråd för ekologiskt hållbar utveckling. Samarbetet med andra

forskningsorganisationer har utvecklats och det internationella samarbetet

är omfattande. Regeringens bedömning är att verksamheten vid Formas

fungerar väl och att måluppfyllelsen är god.

Regeringen föreslår att 42 206 000 kr anvisas under anslaget 26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader för år 2005.

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning

Rådets viktigaste ansvarsområden är miljöforskning, forskning om de

areella näringarna, forskning om samhällsbyggande samt forskning för en

ekologiskt hållbar utveckling.

Anslaget disponeras för stöd till forskning och forskningsinformation

inom områdena miljö och samhällsbyggande samt projektrelaterade kostnader

i anslutning till sådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete,

konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. För

forskning om de areella näringarna finns inom utgiftsområde 23 anslaget

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning.

För att underlätta planering, upphandling och genomförande av

forskningsprojekt föreslår regeringen att den bemyndigas att under anslaget

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 235 miljoner kronor under år 2006, högst 210 miljoner

kronor under år 2007 och högst 115 miljoner kronor under perioden

2008-2010.

Stiftelsen Byggdok har under åren 2001-2004 fått statligt stöd från

anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning. Stiftelsen har nu avvecklats och Byggdoks bibliotek

och databaser har överförts till Kungl. Tekniska högskolan.

För att kunna driva och förvalta bibliotek och databaser föreslår

regeringen att 750 000 kr överförs till utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning anslaget 25:37 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning

och forskarutbildning fr.o.m. 2005. För kostnader i samband med arkivering

av Formas arkivhandlingar vid Riksarkivet och landsarkiven överförs 110

000 kr till utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och fritid

anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven fr.o.m. år 2005.

Regeringen föreslår att anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning för år 2005 uppgår till

299 186 000 kr.

Motionen

Folkpartiet framhåller i motion 2004/05:MJ369 (fp) yrkande 41 delvis

att anslaget 26:2 bör förstärkas med ytterligare 30 miljoner kronor. Av

detta belopp bör 10 miljoner kronor satsas på forskning om alternativa

bränslen för trafiken och 20 miljoner kronor anslås till byggforskning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en långsiktig satsning

på forskning är av avgörande betydelse för att nå de internationella

målen från toppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling samt de

nationella miljökvalitetsmålen. Formas finansiering av forskning bidrar

aktivt till att dessa mål kan nås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under

anslagen och avstyrker motionen i berörd del. Den i motion 2004/05:MJ369

(fp) yrkande 41 delvis föreslagna höjningen av anslaget 26:2 ryms i

övrigt inte inom den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till bemyndigande under

anslaget 26:2.

Sanering och återställning av förorenade områden - resultatredovisning

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet anser att resultatskrivelsen utgör ett bra komplement till

budgetpropositionen genom att den ger fördjupad information om

resursfördelningen och visar hur resultaten svarar mot uppställda mål.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) om nya delmål under

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med hänvisning till att regeringen avser

att återkomma med förslag till nya delmål våren 2005. Vidare avstyrks

ett motionsyrkande (c) om förenklad tillståndsprövning med hänvisning

till den proposition som regeringen väntas lägga fram i början av år

2005. Ett motionsyrkande (kd) om att avskaffa av den s.k. 10-procentsregeln

för sanering av förorenade områden avstyrks med hänvisning till att en

rapport i ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 1 (fp, kd, c), 2 (c) och 3 (kd).

Skrivelsen

Skrivelsen utgör ett komplement till budgetpropositionen för år 2005 i

fråga om redovisningen av resurser och uppnådda resultat för verksamheten

Sanering och återställning av förorenade områden under utgiftsområde 20

anslag 34:4. Syftet är att ge en mer ingående redogörelse än vad som

vanligen kan innefattas i resultatredovisningen i budgetpropositionen

genom att ge riksdagen fördjupad information om resursfördelningen och

utfallet beträffande efterbehandlingsverksamheten. Redovisningen har

också som syfte att visa hur resultaten svarar mot uppställda mål. Den

tidsperiod som har valts vid redovisningen av uppnådda resultat är åren

1999-2003.

Efterbehandlingsarbetet befinner sig i en starkt expansiv fas. Strategin

har sedan anslaget skapades år 1999 varit att bygga upp en effektiv

organisation med ökad kunskap. En faktor som främjar arbetet med

efterbehandling av förorenade områden är att miljökvalitetsmålen är väl

kommunicerade till såväl regional som lokal nivå. Dessutom har kompetens

byggts upp såväl vid länsstyrelserna som i många kommuner. Det underlag

som har byggts upp genom de regionala inventeringarna utnyttjas i ökande

grad i den fysiska planeringen. Detta leder till att åtgärder vidtas

och att framtida sanering inte hindras genom att områden bebyggs. Dessa

positiva effekter kommer att kvarstå under lång tid. Av länsstyrelsernas

redovisningar i de regionala programmen för efterbehandling framgår att

insatserna för att få till stånd utredningar och åtgärder med stöd av

miljöbalkens bestämmelser har ökat, vilket regeringen bedömer som

positivt. Sammanfattningsvis är efterbehandling av förorenade områden ett

långsiktigt arbete där kunskap spelar en viktig roll. Det finns behov

av teknikutveckling och en samordning av kunskaperna på området, vilket

Naturvårdsverket har uppmärksammat genom att tillskapa kunskapsprogrammet

Hållbar sanering.

Erfarenheterna hittills har visat att efterbehandling av förorenade

områden är en komplicerad, tidskrävande och kostsam verksamhet som i

allmänhet innefattar projekt av högre svårighetsgrad än traditionell

bygg- och anläggningsverksamhet. Med den kunskap som har utvecklats de

senaste åren kan det förefalla osäkert om det är möjligt att inom en

generation åtgärda alla områden som innebär mycket stor eller stor risk.

Med en finansiering om ca en halv miljard kronor per år bedöms systemet

i dag ha kapacitet att hantera inventeringarna, dvs. att utreda ca 100

objekt och genomföra ca 15 objekt varje år. Det innebär att det skulle

ta drygt 45 år att åtgärda de ca 750 objekt som bedöms tillhöra riskklass

1 och där det inte går att finna någon ansvarig.

Motionerna

I motion 2003/04:MJ60 (c) framhålls att miljömålet, som är kopplat till

ett antal objekt i stället för miljönyttan eller riskreduktionen, är

svårt att omsätta regionalt och lokalt. Större miljönytta skulle sannolikt

nås om man i stället fokuserade på ett område där spridningsrisken är

störst och mest akut. Vid inrättandet av nya delmål under miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö bör därför fokus vara på miljönyttan och den riskreduktion

som en efterbehandlingsåtgärd medför (yrkande 2). I yrkande 3 framhålls

vikten av att Miljöbalkskommitténs förslag om en förenklad tillståndsprocess

för miljöfarlig verksamhet snarast verkställs. Skälet är att sanering

av förorenade områden skall kunna påbörjas snabbare. Eftersom

behandlingsanläggningar ofta klassas som miljöfarlig verksamhet krävs det

tillstånd innan verksamheten får bedrivas. Efter miljöbalkens införande

har det varit stor belastning på länsstyrelserna, vilket har resulterat

i att anläggningar ibland har fått vänta mycket länge på tillstånd. Det

är därför enligt motionärerna angeläget att förslaget om en förenklad

tillståndsprocess snarast blir verklighet.

I motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 19 framförs krav på att den s.k.

10-procentsregeln för sanering av förorenade områden avskaffas. 10 % av

totalkostnaden för efterbehandlingsprojekt skall i dag finansieras av

den kommunala huvudmannen. I praktiken förhandlas det kommunala bidraget

ofta ned, men regeln uppfattas ändå ofta som en negativ bieffekt av det

kommunala huvudmannaskapet och ett hinder i systemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att syftet med regeringens skrivelse, att ge en mer

ingående redogörelse än vad som vanligen kan innefattas i resultatredovisningen

i budgetpropositionen, är uppfyllt. Sammanfattningsvis ger skrivelsen

riksdagen ett bra underlag för att bedöma om utnyttjandet av resurserna

och de uppnådda resultaten överensstämmer med de för politikområdet

utställda målen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen

till handlingarna.

Som framgår av budgetpropositionen för år 2005 måste arbetet med förorenade

områden prioriteras till rätt objekt, utföras med lämplig ambitionsnivå

och organiseras så effektivt som möjligt för att bidra till att

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö nås inom rimlig tid och till acceptabel

kostnad. En utgångspunkt måste, med tanke på det stora antalet förorenade

områden, kostnaderna och tidsaspekten, vara att endast de förorenade

områden som innebär stora risker kommer att kunna efterbehandlas. Det

finns ännu endast ett fåtal slutförda större projekt finansierade inom

anslaget att utvärdera. Det saknas därför också i stor utsträckning

redovisade analyser av kostnadseffektiviteten för efterbehandling.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller att analyser

bör göras av arbetet med förorenade områden, bl.a. beträffande positiva

och negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Med det anförda och i

avvaktan på regeringens kommande förslag till nya delmål för efterbehandling

av förorenade områden föreslår utskottet att motion 2003/04:MJ60 (c)

yrkande 2 lämnas utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan.

Beträffande motion 2003/04:MJ60 (c) yrkande 3 om en förenklad

tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet vill utskottet hänvisa till den

proposition om en effektivare miljöprövning som väntas läggas fram i

januari 2005. Motionsyrkandet bör därför lämnas utan någon ytterligare

åtgärd av riksdagen.

Som framgår av skrivelsen är en faktor som påverkar möjligheten att nå

miljökvalitetsmålet svårigheten att hitta villiga huvudmän för genomförande

av efterbehandlingsprojekt med huvudsakligen statlig finansiering.

Naturvårdsverket menar att många kommuner anser sig sakna tillräcklig

kompetens och resurser för att bära de kostnader saneringen för med sig

eftersom statsbidrag lämnas med högst 90 % av kostnaden i enlighet med

bidragsförordningen (SFS 2004:100). I rapporten Vägskäl för bostadsbristen

har Länsstyrelsen i Stockholms län lämnat förslag till förändringar i

bidragsförordningen för förorenade områden i syfte att stimulera

bostadsbyggande. Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motion 2004/05:MJ498

(kd) yrkande 19 bör lämnas utan vidare åtgärd.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, punkt 2 (fp, kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd), Anita Brodén (fp), Marie Wahlgren (fp)

och Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ60 yrkande 2.

Ställningstagande

De erfarenheter och kunskaper som har vunnits under de senaste åren

visar att miljömålet, som är kopplat till antalet objekt i stället för

miljönyttan eller riskreduktionen, är svårt att omsätta regionalt och

lokalt. Risken är att rätt prioriteringar inte görs ur miljösynpunkt

när fokus ligger på att vidta åtgärder på ett visst antal platser. Större

miljönytta skulle sannolikt nås om man i stället fokuserade på ett område

där spridningsrisken är störst och mest akut. Vi anser att vid inrättandet

av nya delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör fokus vara på

miljönyttan och den riskreduktion som en efterbehandlingsåtgärd medför.

Detta bör ges regeringen till känna.

2. Förenklad tillståndsprocess, punkt 3 (c)

av Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en förenklad tillståndsprocess för miljöfarlig

verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ60 yrkande 3.

Ställningstagande

Förutom att det finns brist på ekonomiska resurser för att åtgärda

förorenade områden har det även funnits en begränsning när det gäller

behandlingsanläggningar. Eftersom anläggningarna ofta klassas som

miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken krävs det tillstånd innan

verksamheten får bedrivas. Efter miljöbalkens införande har det varit

stor belastning på länsstyrelserna för tillståndsgivning, vilket har

resulterat i att anläggningar i vissa fall har fått vänta upp till sju

år på tillstånd. Centerpartiet sätter stor tilltro till Miljöbalkskommitténs

förslag om en förenklad tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet.

Det är angeläget att förslaget så snart som möjligt blir en realitet

för att sanering av förorenade områden skall kunna påbörjas snabbare.

Detta bör ges regeringen till känna.

3. 10-procentsregeln för sanering av förorenade områden, punkt 4 (kd)

av

Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om den s.k. 10-procentsregeln för sanering av

förorenade områden. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498

yrkande 19.

Ställningstagande

10 % av totalkostnaden för ett efterbehandlingsprojekt skall i dag

finansieras av den kommunala huvudmannen. I praktiken förhandlas det

kommunala bidraget ofta ned, men regeln uppfattas ändå ofta av kommunerna

som en negativ bieffekt av det kommunala huvudmannaskapet och ett hinder

i systemet. Därför föreslår Kristdemokraterna att denna s.k. 10-procentsregel

avskaffas. Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1

(m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders

Johansson (m) anför:

En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister

och miljöpartister beslutade den 24 november att fastställa ekonomiska

ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende år 2005. Samtidigt fastställdes

utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten för åren 2005 och 2006.

Moderaterna har i partimotion 2004/05:Fi231 En politik för arbete och

i kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta

bidragsberoende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna

vardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering

av välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,

rättstrygghet och skola i stället för på bidragssystemen. Vi föreslår

en växling från subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar

för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de

människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små

eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också

fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 20. I det följande redovisar vi vilken fördelning på

anslagen inom utgiftsområdet som vi förordade i vår anslagsmotion

2004/05:MJ474.

Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald används huvudsakligen

till markinköp för naturvårdsändamål, medan medel för skötsel av marken

är väsentligt mindre. Därmed upprepas misstaget från 1980-talet då

tillräckliga medel för att sköta naturvårdsmark inte anslogs. Vi är

kritiska till omfattningen av de statliga markinköpen och till omfattningen

av de stora markavsättningar som görs där ägandet inte övergår till

staten. Avsättningarnas påverkan på t.ex. virkesförsörjningen bör

analyseras. Vi är också kritiska till den nuvarande modellen för markskötsel.

Av naturliga skäl är tidigare markägare inte intresserade av att sköta

någon annans mark. I många fall förloras därför just det värde som avsågs

skyddas. I stället borde avtal om skötsel träffas med nuvarande ägare

där denne får ersättning för sitt arbete. På så sätt säkerställs skötseln

utan att marken behöver övergå i statens ägo. Anslaget 34:3 kan därför

minskas med 890 miljoner kronor. Av de medel vi anvisar till anslaget

34:3 vill vi se en omfördelning så att skötseln av hittillsvarande objekt

blir bättre än i dag. Medlen skall också användas för ersättning i

samband med tecknande av skötselkontrakt enligt ovan. När detta inte går

måste staten som ny ägare ha tillräckligt med resurser för att sköta

sina åtaganden.

Behovet av att återställa förorenad mark är stort men i huvudsak inte

akut. Sanering är en långsiktig åtgärd som måste vägas mot andra angelägna

uppgifter. Nödvändiga prioriteringar bör grundas på vetenskapliga

riskbedömningar av saneringsobjekten. Anslaget 34:4 kan därför minskas

med 312 850 000 kr.

Medel till SMHI anslås numera under detta utgiftsområde. SMHI har förutom

vissa myndighetsuppgifter också en omfattande affärsverksamhet. Därtill

är en del uppgifter uppdragsfinansierade. Enligt vår mening bör det

prövas om inte fler uppgifter kan avgiftsbeläggas. Anslaget bör därför

minskas med 20 miljoner kronor.

Medel som har anslagits under 34:14 Stöd till klimatinvesteringar har

gått till kommunala projekt. Vi kan inte dela regeringens positiva

omdömen om effekterna av programmet. Målet är otydligt och effekten av

eventuella åtgärder omöjlig att verifiera. Investeringar bör alltid ske

på marknadsmässiga grunder. I Sverige finns det lång erfarenhet av

statligt stödda investeringar som utan tillskott av ytterligare offentliga

medel har visat sig ha kort livslängd. Statliga bidrag har ingivit falska

förhoppningar och varit slöseri med skattemedel. Det gäller i hög grad

dessa medel. Anslaget bör därför avskaffas. Självfallet borde regeringen

inte heller bemyndigas att ingå ekonomiska förpliktelser under anslaget.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1

(fp)

Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det

är en politik för arbete och tillväxt. Folkpartiets förslag till

utgiftsramar för utgiftsområde 20 har avslagits i budgetprocessens första

steg. Då vårt budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att

delta i fördelningen på anslag inom utgiftsområdet. I det följande

redovisas i sammanfattning vårt budgetförslag för utgiftsområde 20.

Folkpartiet har under flera år föreslagit en hållbarhetskommission. Den

skall ha i uppdrag att utreda vilka systemfel som lägger hinder för ett

hållbart samhälle och att föreslå åtgärder. Kommissionen bör ha medel

för egna utredningar, och Folkpartiet föreslår därför ett nytt konto

för hållbarhetskommissionen med 10 miljoner kronor år 2005. Det första

uppdraget bör vara att ge förslag till hur splittringen i dagens nationella

havsmiljöarbete kan överbryggas. Därefter bör hindren för en hållbar

utveckling inom kommunikationssektorn studeras.

Östersjön är hotad och ytterligare satsningar behövs. Folkpartiet

föreslår därför att 20 miljoner kronor avsätts på ett särskilt östersjökonto.

Inledningsvis skall dessa medel användas för att förstärka den eftersatta

räddningsberedskapen. En övervaknings- och ledningscentral för Östersjön,

med de nya möjligheter till trafikrapportering och övervakning som

finns, bör snabbt upprättas. Dessutom bör Kustbevakningens och

Sjöfartsverkets arbete med att knyta samman dagens olika rapporteringssystem

(Sjöbasis) få högsta prioritet och resurser för att tas i drift när

arbetet har avslutats.

Folkpartiet anser att ett verk för landsbygden och de areella näringarna,

LAN, bör inrättas. I LAN skall alla frågor som hör till näringsdelen

av jord, skog, fiske och landsbygdsutveckling ingå. Vi anser att det

första steget kan tas redan till årsskiftet 2004/05. Detta steg skulle

vara en delning av Fiskeriverket i en näringsdel som inkluderas i det

nya verket för LAN och en del som berör havsmiljön och inkluderas i

Naturvårdsverket. Därför ökas Naturvårdsverkets driftsbudget med 63 058

000 kr. Detta inkluderar en långsiktig ökning av medel till havsmiljöforskning

med en riktad ökning på 5 miljoner kronor år 2005 jämfört med regeringens

förslag. Sammanslagningen bör dessutom ge administrativa vinster, vilket

i så fall skall användas för ytterligare förstärkning av den operativa

verksamheten.

Folkpartiet föreslår att delar av den ökning på kontot biologisk mångfald

som regeringen gör skall fördelas på en ökning av anslagen till kalkning

med ytterligare 10 miljoner kronor, på vetenskapliga grunder fördelat

mellan skogs- och sjökalkning. Dessutom bör särskilda medel avsättas

för att säkra skyddet av rödlistade arter på grund av de förändringar

som den nya jordbrukspolitiken kan orsaka. Detta stöd kan med fördel

samordnas på länsstyrelsenivå med miljöstöden i LBU-programmen, men

skall fördelas strikt ur miljösynpunkt. Vidare läggs för litet resurser

på inventeringar av havsmiljön och att bilda marina reservat. En

omprioritering behövs enligt vår mening för att åtgärda detta.

Det internationella samarbetet kring miljöfrågor är mycket viktigt och

även om regeringen aviserar en viss ökning av detta konto vill Folkpartiet

att detta arbete förstärks ytterligare med 5 miljoner kronor, framför

allt för samarbete med länder i närområdet.

Folkpartiet vill se en effektivisering av SMHI. Framför allt bör en

ökad inkomstfinansiering av verksamheten eftersträvas. Det är oroande

och oacceptabelt att uppdragsverksamheten går med förlust. Anslaget

34:12 bör minskas med 25 miljoner kronor.

Vår tids största miljöutmaning är att komma till rätta med utsläppen av

klimatgaser. Folkpartiet är kritiskt till att regeringen väljer kortsiktiga

satsningar i form av klimatinvesteringspengar, KLIMP, i stället för att

ta tag i de strukturella problemen inom energisektorn. Satsningen gynnar

snarare de kommuner som har blivit duktiga på att söka medel än miljön.

Folkpartiet invänder också mot att det anslagssparande vad avser KLIMP

som gjordes under åren 2003 och 2004 får användas under år 2005. Vi

anser att anslaget i stället bör dras in och nya åtaganden under år

2005 inte tillåtas, vilket motsvarar en ytterligare besparing på 300

miljoner kronor.

En av de viktigaste frågorna är att åstadkomma ett skifte till alternativa

bränslen för trafiken. Därför vill Folkpartiet se en ökad satsning på

forskning inom detta område och ökar anslaget 26:2 med 10 miljoner kronor.

Förutom denna satsning beskriver Folkpartiet i sina bostadsmotioner

ett antal satsningar inom byggforskningen. Då Formas är den ansvariga

forskningsfinansiären för sådan forskning utökas detta konto med

ytterligare 20 miljoner kronor. Sammantaget bör anslaget 26:2 förstärkas

med 30 miljoner kronor.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1

(kd)

Sven Gunnar Persson (kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den

regeringen och dess stödpartier föreslår. Kristdemokraternas budgetalternativ

tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar

genom strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning

och strategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas

förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan

utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Marknadsekonomin behöver ordning och regler för att kunna fungera

effektivt. Modern institutionell ekonomisk teori visar också att en sund

och väl fungerande marknadsekonomi förutsätter institutioner som lagar,

förordningar, normer och sociala konventioner. En ekonomi som vilar på

väl fungerande institutioner - såsom förutsägbart rättssystem, personligt

ansvarstagande, god affärsetik och hederlighet i uppträdande människor

emellan - utmärks av ordning och låg osäkerhet. Denna ordning har inte

uppkommit spontant utan bygger på det kristna och det klassiska kulturarvet.

Här betonas bl.a. skillnaden mellan rätt och fel, karaktär, hederlighet,

personligt ansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det kostar merarbete,

tid och pengar för att kompensera och reducera osäkerhet.

Inom ramen för marknadsekonomin vill vi förena frihet och solidaritet.

Frihet under ansvar är grundläggande. Enskilda initiativ och personligt

ansvarstagande skall uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en

grundläggande ekonomisk trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,

skattesystemet, lagar och den offentliga verksamheten. Ett exempel på

detta är gemensamt och solidariskt finansierad social service som alla

medborgare har rätt till, men också stor frihet för individen att välja

vem som skall tillhandahålla denna service. Det handlar bl.a. om

arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel och där den kraftigt ökande

sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering.

Det handlar om skatterna på arbete och företagande som måste sänkas

och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre skattetryck. Det

handlar om det svenska konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare

måste den offentliga sektorn förnyas för att bättre möta

konsumenternas/brukarnas

behov och bättre tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom

måste valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas,

pensionärernas ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen förbättras.

Kristdemokraterna anser också att statens lånebehov kan minskas jämfört

med regeringens förslag genom ett starkare finansiellt sparande och

genom en snabbare avveckling av det statliga ägandet av bolag som verkar

på den konkurrensutsatta marknaden.

Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar

för en uthållig tillväxt på åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där

sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar fart, där den enskildes

valfrihet, personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,

där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan

att jagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir mindre

konjunkturkänsliga.

Riksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater, vänsterpartister

och miljöpartister - har genom förslag till ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en

annan inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.

Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en

reservation) den del av vår politik som rör utgiftsområde 20 och som vi

skulle ha yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit

riksdagens bifall i den första beslutsomgången.

För att minska försurningen av sjöar, vattendrag och mark krävs

utsläppsminskningar från bl.a. transport- och energisektorerna. Den mark

som redan är drabbad av försurning måste återställas genom omfattande

kalkningsinsatser. För detta ändamål bör 30 miljoner kronor avsättas

per år. Vi har tidigare kritiserat att det har varit svårt att utläsa

hur mycket pengar som anslås till kalkning i regeringens budgetförslag.

Kalkning bör därför redovisas separat. Skogskalkning bör inledningsvis

tas med som ett nytt anslag. Så småningom bör hela den samlade

kalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt anslag, eftersom en strategi

med sammanslagen sjö- och skogskalkning kan komma att minska resursbehovet

totalt sett.

Enligt budgetpropositionen har länsstyrelserna under perioden 1999-2003

inte hunnit bilda naturreservat i den takt som områden köpts in eller

intrångsersättning avtalats. Kristdemokraterna anser därför att det är

lämpligt att något sakta in på takten i avsättningen av mark. Syftet

med skyddandet av värdefulla biotoper är inte i första hand deras legala

status utan deras faktiska tillstånd. För skyddsvärda områden som inte

omedelbart hotas av avverkning bör man kunna vänta något år med inköp

eller intrångsersättning. Vi föreslår också ett ökat inslag av

naturvårdsavtal i arbetet med att bevara nyckelbiotoper i skogsmark.

Naturvårdsåtgärderna måste stämmas av mot konsekvenserna för skogsbrukets

produktionsmål. Sammantaget bedömer Kristdemokraterna att det är väl

avvägt att i förhållande till regeringens förslag för år 2005 anslå 650

miljoner kronor mindre till anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald.

Frivillig avsättning av skogsmark är en viktig del i upprätthållandet

av levande skogar. De statliga ersättningsmedlen bör prioriteras till

naturvårdsavtal i högre grad än nu. Om stora områden skall undantas

från traditionellt skogsbruk bör detta i första hand ske på statens

mark så att den privata äganderätten bevaras och skogsägarens

utkomstmöjligheter inte försämras. Vidare måste myndigheterna använda sig av

statens mark för markbyten.

Kristdemokraterna prioriterar sanering av förorenade områden och anvisar

därför 50 miljoner kronor mer än regeringen till detta anslag. Enligt

budgetpropositionen har kostnaderna för sanering av förorenade områden

visat sig bli större än man tidigare antagit. För att minska kostnaderna

behöver saneringsteknologin utvecklas. Forskning bör bedrivas bl.a.

kring giftnedbrytande bakterier och andra nya saneringsmetoder. Vi

föreslår därför att ett saneringsteknologiskt institut bör inrättas för

detta ändamål med finansiering under anslag 34:4. Anslaget bör i

förekommande fall även utnyttjas för sanering av radioaktivt kontaminerade

områden.

Kristdemokraterna anser att universiteten får för låga basanslag.

Anslagen skall vara stora nog för universiteten att finansiera den

långsiktiga forskningen. Uppföljningen av miljömålen måste anses tillhöra

den långsiktiga forskningen. Det är ett problem att en så stor andel av

universitetens miljöforskning i dag måste finansieras av externa medel

som söks projektvis. För att utveckla renare drivmedel och därigenom

bidra till renare luft i städerna behövs ytterligare medel till forskning

kring trafikens utsläpp och alternativa drivmedel. Naturvårdsverket bör

få ansvaret för att i samarbete med andra myndigheter och aktörer inleda

ett forskningsprogram som syftar till att göra Sverige till en förebild

för ett hållbart samhälle där huvuddelen av fordonen drivs med alternativa

bränslen. Kristdemokraterna anvisar därför 30 miljoner kronor mer än

regeringen till anslaget 34:5.

Kristdemokraterna föreslår att anslagsökningen till SMHI föreslås minskas

med 20 miljoner kronor.

Det svåraste miljöproblemet är klimatförändringarna. Bidragen till

klimatinvesteringar bör därför ökas. Investeringsstödet är inriktat på

åtgärder som minskar klimatpåverkande utsläpp. Det är viktigt att

reglerna som styr anslaget är strikt fokuserade på åtgärder som direkt

går att hänföra till minskningar av växthusgaser. Den här typen av

åtgärder ger relativt snabba och synliga resultat då de är åtgärdsinriktade,

konkreta och lokala. För att fortsätta de relativt kostnadseffektiva

klimatinvesteringsprojekten med full kraft föreslår Kristdemokraterna

att anslaget 34:14 ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag.

4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1

(c)

Claes Västerteg (c) anför:

I riksdagen finns en majoritet, bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister, för förslagen i budgetpropositionen för

budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av

det offentliga utgiftstaket samt förslaget om preliminära utgiftstak

för åren 2005 och 2006.

Centerpartiets budgetalternativ, med förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar, skall ses som en helhet där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra.

Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns på det friska och

inte på det sjuka. Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i

arbetsåtgärder, öppen arbetslöshet sjukskrivning eller förtidspension,

är inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en resurs. Varje

individ kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller

hon kan prestera. För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat

tänkande, där individen ges självkänsla och självbestämmande och där

samhället ser till människan i första hand och inte till systemet som

i dag, ett samhälle som bygger på federalismens principer där individen

och lokalsamhället är grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess

bl.a. genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.

Den globala tillväxten, energiförsörjningen och den därtill sammanhängande

miljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Den långsiktiga

lösningen för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som använder

förnybara resurser. Centerpartiet vill genom vårt budgetalternativ

beträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv och företagande

är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett Sverige där företagande är

minst lika naturligt som anställning måste vara ett framtidsmål. I allt

från skolan till myndigheter måste vikten av företagande och företagsamhet

uppmuntras. Allt detta tillsammans med en tydlig bild av ett framtida

hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resa in i framtiden

som Centerpartiets budgetmotion anslår.

Centerpartiet föreslår att riksdagen inrättar ett nytt anslag för

forskning och utveckling av alternativa drivmedel. Anslaget bör uppgå

till 364 miljoner kronor. Vi vet att klimatproblemet måste lösas och

det krävs att vi ser till att förverkliga Sveriges mål om halverade

utsläpp av växthusgaser till år 2050. Anslaget skall användas till

forskning och stöd till anläggningar för framställning av förnybara

drivmedel. Det är viktigt att forskningsinsatser görs i samarbete med

fordonsindustrin samt drivmedelstillverkare. För att frigöra budgetmedel

väljer vi bl.a. att minska anslagen för samtliga verk och myndigheter

inom utgiftsområdet med 3 %. Centerpartiet föreslår att anslagen 34:1

Naturvårdsverket minskas med 10 miljoner kronor, 34:9 Statens

strålskyddsinstitut och 34:10 Statens kärnkraftsinspektion:

Förvaltningskostnader

med vardera 3 miljoner kronor samt 34:12 SMHI med 8 miljoner kronor.

Kemikalieinspektionen får dock oförändrade anslag eftersom vi menar att

arbetet med EU:s nya kemikalieregler, REACH, kommer att kosta en hel

del pengar.

Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör minskas med 150

miljoner kronor genom att medlen för inköp av skogsmark minskas. Detta

mot bakgrund av att Centerpartiet förordar en annan modell för bevarande

av skyddsvärd skogsmark, t.ex. naturvårdsavtal.

Glädjande nog kan vi i årets budgetproposition konstatera att även

regeringen har insett behovet av att satsa budgetmedel på sanering och

återställning av förorenade områden. Nivån på anslaget 34:4 måste

långsiktigt vara så hög att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå. Regeringen

bedömer att samtliga förorenade områden kommer att vara identifierade

till år 2005. Målet om åtgärder, dvs. att 100 saneringsprojekt skall ha

påbörjats och 50 avslutats, kommer dock med stor sannolikhet inte att

nås. Detta beror framför allt på att regeringen har minskat resurserna

till marksanering avsevärt de senaste åren. Att anslaget har varierat

kraftigt från år till år har medfört att många länsstyrelser uppfattar

bidragen som kortsiktiga och opålitliga. Av miljöbalken framgår att det

i första hand är förorenaren, dvs. verksamhetsutövaren, och i andra

hand fastighetsägaren som skall svara för saneringen av förorenad mark.

Staten är verksamhetsutövare, både i myndighets- och bolagsform. Från

en enkät till samtliga länsstyrelser har rapporterats ca 400 förorenade

områden med statlig verksamhet involverad. Detta gäller bl.a. försvarets

anläggningar, gruvområden, skifferoljeanläggningar, skogsindustrier,

järnvägsverksamhet, impregneringsanläggningar, verkstäder och deponier.

Staten har således genom sin verksamhetsutövning ett mycket stort ansvar

för att Miljöbalkens intentioner skall infrias. För att kunna sätta

press på privata verksamhetsutövare som har förorenat markområden är

det av mycket stor vikt att staten går före och sanerar de förorenade

markområden som statliga verksamheter har orsakat.

Anslaget 34:5 Miljöforskning bör räknas upp ytterligare 10 miljoner

kronor. Anslaget bör bl.a. användas för att ta fram en heltäckande

forsknings- och aktionsplan för Östersjöns miljö.

5. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, punkt 1

(mp)

Åsa Domeij (mp) anför:

Sverige har en unik historia av vattenkalkning som medicinering mot de

negativa konsekvenserna av försurningen. Tyvärr sker fortfarande

fördelningen av kalkningsanslaget till viss del efter historiska nivåer

snarare än efter aktuellt nedfall och försurningsläge. Dagens

bedömningsgrunder vilar i första steget på länsstyrelsernas ansökningar och

huruvida dessa är kostnadsrimliga, om kalkningen befogat har ökat mycket

på senare tid och om länsstyrelserna har använt sina tidigare årsanslag.

För att nå miljömålet Bara naturlig försurning krävs en förändrad

prioritering. Större regional variation och möjlighet till skogsmarkskalkning

borde göra kalkningen effektivare. Fördelningen bör också följa en mall

som ger länsstyrelserna incitament att vara effektiva och återhållsamma

snarare än att försöka maximera utdelningen. Naturvårdsverket bör därför

fortsatt utreda hur fördelningen blir mer kostnadseffektiv.

Biologisk mångfald är inte något som skall skötas i ett län eller en

del av landet, utan miljömål för skogen skall regionaliseras och

implementeras i hela Sverige. Detta synsätt måste också avspeglas i

medelstilldelning och styrning från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

Ett län som behöver mycket pengar ett år, för skydd av ett stort område

eller ett ovanligt dyrt objekt, skall kunna få extra medel utan att det

omöjliggör annat skyddsarbete. Miljöpartiet har framgångsrikt arbetat

för, och kommer att fortsätta verka för, höga insatser för skydd av

skog för ett uppfyllande av miljömålet Levande skogar. Vi vill även ha

en större flexibilitet vid val av skyddsform beroende på lämplighet och

lokala skillnader. Skyddsarbetet skall inte hindras på grund av

sifferexerciser om hur mycket som skall skyddas i olika former. Därför måste

det finnas möjlighet att omfördela medel mellan anslagen till skogsskyddet.

Vi vill också se en utvärdering av hur kostnadseffektiva olika

skyddsformer är, dvs. vilka som ger störst naturvårdsnytta till lägst

samhällskostnad.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2004/05:1

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 20

:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

34:2 Miljöövervakning m.m, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av miljöövervakning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 40 000 000 kronor under

2006, högst 13 000 000 kronor under 2007 och högst 7 000 000 kronor

under 2008 (avsnitt 3.10.2).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med förvärv av eller intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt

värdefulla naturområden som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 120 000 000 kronor under 2006 (avsnitt 3.10.3).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

34:4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med genomförande av saneringsinsatser, som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 250 000 000 kronor

under 2006, högst 250 000 000 kronor under 2007 och högst 100 000 000

kronor under 2008 (avsnitt 3.10.4).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

34:5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor under

2006, högst 40 000 000 kronor under 2007 och högst 30 000 000 kronor

under 2008 (avsnitt 3.10.5).

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

34:9 Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser i samband

med strålskyddsforskning som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 5 000 000 kronor under 2006 och högst 5 000 000 kronor

under 2007 (avsnitt 3.10.9).

6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kronor under

2006 och högst 18 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 3.10.11).

7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

34:13 Stöd till klimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med beslut om stöd till klimatinvesteringar som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000 kronor under

perioden 2006-2010 (avsnitt 3.10.13).

8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för anslaget

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 235 000 000 kronor under 2006, högst

210 000 000 kronor under 2007 och högst 115 000 000 kronor under

perioden 2008-2010 (avsnitt 4.1.2).

9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning i avsnitt 9.

Skrivelse 2003/04:141

Regeringens skrivelse 2003/04:141 Sanering och återställning av förorenade

områden - resultatredovisning.

Följdmotion med anledning av skr. 2003/04:141

2003/04:MJ60 av Jan Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att nivån på anslaget 34:4 Sanering och återställning

av förorenade områden långsiktigt måste vara så hög att miljökvalitetsmålet

är möjligt att nå.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att ändra det nationella miljökvalitetsmålets delmål

om förorenade områden så att det är kopplat till miljönytta/riskreduktion

i stället för till antal områden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att snarast verkställa Miljöbalkskommitténs förslag

om en förenklad tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet för att

saneringar av förorenade områden skall kunna påbörjas snabbare.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att staten bör gå före och sanera de förorenade

markområden som statliga verksamheter orsakat.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anslagen till forskning och utveckling av alternativ

fordonsdrift.

2004/05:MJ201 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om omedelbar hjälp till Svensk Glasåtervinning genom att staten

går in och täcker de ökade kostnader för glasinsamling som privatinförsel

skapar.

2004/05:MJ212 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att staten bör ta sitt fulla ansvar för återställning och

skydd i Kvarntorpsområdet i Kumla.

2004/05:MJ273 av Ragnwi Marcelind (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att påskynda inventering och administration vid

reservatsbildningen hos länsstyrelserna.

2004/05:MJ288 av Annika Qarlsson och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att använda större andel av anslagna medel för åtgärder för

biologisk mångfald till tecknande av naturvårdsavtal.

2004/05:MJ357 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om statligt finansieringsansvar för efterbehandlingen av gruvavfall

från Falu gruva m.m.

2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

41. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård enligt i motionen redovisad uppställning.

2004/05:MJ386 av Åsa Domeij (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av en ny fördelningsprioritering av

kalkningsanslaget som på bästa sätt bidrar till att uppnå de av riksdagen

uppställda miljömålen.

2004/05:MJ411 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet och värdet av en integrerad mark- och

vattenkalkning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om anslagen till kalkningsverksamheten.

2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av biologisk mångfald i hela Sverige.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om behovet av medel till skötsel av naturreservat.

28. Riksdagen begär att regeringen utvärderar och följer de olika

skogsskyddsinstrumenten vad gäller kostnadseffektivitet och kvalitet

samt möjlighet till omfördelning mellan olika skyddsformer enligt vad

som anförs i motionen.

31. Riksdagen begär att regeringen låter utreda vilka medel som

skall användas för skötsel av biotopskyddsområden.

2004/05:MJ474 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att inte medge att regeringen ingår ekonomiska

förpliktelser under anslag 34:13 Stöd till klimatinvesteringar.

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag för år 2005 anslagen under utgiftsområde 20 Allmän

natur- och miljövård enligt i motionen redovisad uppställning.

2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett saneringsteknologiskt institut.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett avskaffande av den s.k. 10-procentsregeln för

sanering av förorenade områden.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar genom

hänsynsområden.

48. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag för anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård enligt i motionen redovisad uppställning.

2004/05:MJ511 av Åsa Lindestam m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av att avsätta medel till att påskynda

inventering och administration vid reservatsbildningen hos länsstyrelserna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att en väsentligt utökad andel från anslaget för

inköp av skogsmark används till att skynda på handläggningen vid

reservatsbildning av skyddsvärd skogsmark.

2004/05:MJ526 av Jan Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Forskning och

utveckling av förnybara drivmedel.

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård enligt i motionen redovisad uppställning.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

Belopp i 1 000-tal kronor

Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005

inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård