Bet. 2004/05:MJU11

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2004/05:MJU11

Århuskonventionen

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2004/05:65

Århuskonventionen jämte 2 följdmotioner med totalt 8 yrkanden. Dessutom

behandlar utskottet ytterligare 4 yrkanden från den allmänna motionstiden

2004.

Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information i

miljöfrågor, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön

och tillgång till överprövning i miljöfrågor. Inom EU har två direktiv

beslutats om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om åtgärder

för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program

avseende miljön. Konventionen och direktiven innehåller regler om att

allmänheten skall få ta del av fakta om miljön och få medel att påverka

myndighetsbeslut som har inverkan på miljön. I stor utsträckning är de

rättigheter som konventionen ger allmänheten redan i dag garanterade i

svensk rätt. Vissa anpassningar bedöms dock som nödvändiga för att leva

upp till konventionens och direktivens krav. Regeringen föreslår därför

en ny lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ. Lagen skall

garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation även i de fall

informationen inte finns hos en myndighet. Regeringen föreslår därför

också ändringar i sekretesslagen, miljöbalken, väglagen m.fl. lagar.

Slutligen föreslår regeringen att Sverige ratificerar Århuskonventionen

och i samband med det anmäler en reservation. Reservationen omfattar

dels att Sverige inte har genomfört konventionens krav på tillgång till

rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande

av allmän handling, dels att reglerna om miljöorganisationers talerätt

i vissa avseenden måste kompletteras.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag och förslaget om att Sverige

skall ratificera Århuskonventionen med den ändringen att reservationen

för att Sverige inte genomför konventionens krav på tillgång till

rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande

av allmän handling även skall avse riksdagens beslut. Utskottet avstyrker

samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om miljöinformation hos

vissa enskilda organ.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:65

punkt 2 i denna del.

2. Ytterligare regleringar om rätten till miljöinformation

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ21 yrkande 1.

Reservation 1 (kd)

3. Ändringar i sekretesslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100).Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:65 punkt 2 i

denna del och avslår motion 2004/05:MJ21 yrkande 6.

4. Miljöorganisationers möjlighet att föra talan enligt vissa lagar

Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i väglagen

(1971:948),lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,lag

om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning

av allmän farled och allmän hamn,lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

lag om ändring i minerallagen (1991:45).Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:65 punkt 2 i denna del och avslår motion 2004/05:MJ21

yrkande 3.

5. Ytterligare utvidgning av miljöorganisationers talerätt

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ21 yrkandena 2 och 4.

Reservation 2 (kd)

6. Ändring i miljöbalken

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:65 punkt 2 i denna

del.

7. Sveriges tillträde till Århuskonventionen

Riksdagen godkänner Sveriges tillträde till Århuskonventionen med

reservation för att Sverige inte genomför konventionens krav i artikel

9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av riksdagens, regeringens

och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling och

konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång till rättslig

prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan

som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt avseende

sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt

t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande enligt 18 kap.

miljöbalken.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:65

punkt 1 och avslår motion 2004/05:MJ21 yrkande 7.

Reservation 3 (kd)

8. Utredning om ändring i tryckfrihetsförordningen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ20 och 2004/05:MJ21 yrkande

5.

Reservation 4 (fp, kd)

9. Vissa frågor med anknytning till rätten att delta i beslutsprocesser

Riksdagen

avslår motionerna 2004/05:MJ464 och 2004/05:MJ498 yrkandena 32 och 33.

Reservation 5 (kd)

10. Ideella organisationers kunskap och engagemang

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ510 yrkande 3.

Reservation 6 (fp, kd, c)

Stockholm den 22 mars 2005

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Åsa Domeij (mp), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune

Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik

Karlsson (v), Christina Axelsson (s), Carina Ohlsson (s), Jan-Olof

Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Ann-Kristine Johansson (s),

Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp), Hans Stenberg (s) och Claes

Västerteg (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I januari 2005 presenterade regeringen proposition 2004/05:65

Århuskonventionen dels med förslag till lagändringar som bedöms som nödvändiga

för att leva upp till kraven i Århuskonventionen och två EG-direktiv om

tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser som rör

miljön och tillgång till överprövning i miljöfrågor, dels med förslag

till ratifikation av konventionen. Propositionens förslag bygger på en

uppgörelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna

och återges i bilaga 1. Med anledning av propositionen har Folkpartiet

liberalerna och Kristdemokraterna väckt varsin motion med sammanlagt 8

yrkanden. Utskottet tar i detta sammanhang upp ytterligare 4 motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden 2004. Samtliga motionsyrkanden återfinns

i bilaga 1. Lagförslagen återges i bilaga 2.

Konstitutionsutskottet har yttrat sig över sådana rättsliga aspekter på

regeringens förslag som berör vissa delar av konventionens förhållande

till tryckfrihetsförordningen. Yttrandet (2004/05:KU4y) återfinns i

bilaga 3.

Bakgrund

År 1995 hölls en miljöministerkonferens i Sofia, Bulgarien, där ministrarna

enades om riktlinjer för ett ökat inflytande från allmänheten i frågor

som rör miljön. Ministerkonferensen i Sofia blev startskottet för arbetet

med att ta fram en ny sorts konvention på miljöområdet. Miljöministrarna

ansåg att tiden var mogen för ett bindande juridiskt instrument med

riktlinjerna som utgångspunkt. FN/ECE (den ekonomiska kommissionen för

Europa som omfattar 55 medlemsländer i Europa, Kaukasus, Centralasien

och Nordamerika) åtog sig att tillhandahålla ett sekretariat för en

sådan konvention.

I arbetet med förslaget till en konvention deltog över trettio nationer

inom ECE:s sfär. USA och Kanada deltog inte. Flera internationella och

regionala miljöorganisationer bildade en koalition som deltog aktivt

under hela förhandlingsprocessen. Efter två års förhandlingar presenterades

resultatet. Den nya konventionen öppnades för undertecknande den 25

juni 1998 vid en miljöministerkonferens i Århus. Konventionen trädde i

kraft den 30 oktober 2001.

Århuskonventionen kopplar samman frågor om mänskliga rättigheter och

miljön. Enligt konventionen är ett tillfredsställande miljöskydd väsentligt

för att man skall kunna åtnjuta grundläggande mänskliga rättigheter.

Konventionen utgår också från att ett större samhälleligt deltagande

från allmänhetens sida leder till en bättre miljö. Konventionen innebär

därför att allmänheten skall garanteras vissa medborgerliga och politiska

rättigheter. Konventionen skiljer sig från andra internationella miljöavtal

genom att den ålägger parterna skyldigheter i förhållande till allmänheten.

Andra miljöavtal innehåller främst skyldigheter som gäller förhållandet

parterna emellan.

Rättigheterna i Århuskonventionen är dock i grunden inga nya rättigheter

utan kan hittas i en mängd redan existerande internationella dokument

om mänskliga rättigheter - rätten till information, rätten att delta i

beslutsprocesser och rätten till rättslig prövning. Det som gör

Århuskonventionen unik är att den tydligt slår fast att tillgången till och

utövandet av dessa rättigheter har betydelse för allmänhetens möjligheter

att kunna påverka sin miljö.

Århuskonventionen har undertecknats av samtliga EU:s medlemsstater och

av Europeiska gemenskapen. Medlemsstaterna har uttalat avsikten att

ratificera konventionen så snart som möjligt. För att Europeiska

gemenskapen skall kunna ratificera krävs, i enlighet med EG-rättslig praxis,

att EG-rätten först bringas i överensstämmelse med konventionens

bestämmelser. Gemenskapen har därför beslutat om direktiv som genomför

konventionens bestämmelser i EG-rätten. Europaparlamentet och rådet har

antagit direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation

och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG. Århuskonventionen och

direktivet har i huvudsak samma innehåll. Europaparlamentet och rådet

har vidare antagit direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens

deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön

och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till

rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG. I vissa

delar är konventionens bestämmelser mer långtgående än direktiven. I

andra delar råder det motsatta förhållandet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information i

miljöfrågor, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön

och tillgång till överprövning i miljöfrågor. Inom EU har två direktiv

beslutats om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om åtgärder

för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program

avseende miljön. Konventionen och direktiven bidrar till att skydda

allas rättighet att leva i en miljö som är förenlig med hälsa och

välbefinnande. De bygger på insikten att miljöarbetet måste vara förankrat

hos allmänheten och att det kan förbättras genom allmänhetens påverkan

på myndigheter och beslutsfattare. Konventionen och direktiven innehåller

därför regler om att allmänheten skall få ta del av fakta om miljön och

få medel att påverka myndighetsbeslut som har inverkan på miljön.

I stor utsträckning är de rättigheter som konventionen ger allmänheten

redan i dag garanterade i svensk rätt. Vissa anpassningar bedöms dock

som nödvändiga för att leva upp till konventionens och direktivens krav.

I propositionen behandlas endast sådana lagändringar. Som flera

remissinstanser har påpekat kan ytterligare lagändringar komma att

aktualiseras, dels som ett led i Sveriges ambition att bli ännu bättre i de

frågor som konventionen omfattar, dels till följd av de krav som blir

resultatet av pågående förhandlingar inom Europeiska unionen om hur

unionens medlemsstater skall leva upp till konventionens syften. Regeringen

avser att så snart det är möjligt återkomma med de lagförslag som det

fortsatta arbetet ger upphov till. Detsamma gäller lagändringar som

visat sig nödvändiga men som inte har kunnat beredas inom ramen för

denna proposition.

Propositionens lagförslag är i huvudsak följande.

Regeringen föreslår en ny lag om miljöinformation hos vissa enskilda

organ som skall gälla för verksamhet som avser myndighetsutövning eller

utförande av offentliga tjänster som har samband med miljön. Lagen skall

garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation även i de fall

informationen inte finns hos en myndighet. Införandet av denna lag

föranleder ett tillägg till sekretesslagens bestämmelser om sekretess

hos domstol.

Vidare föreslås att en ny bestämmelse införs i sekretesslagen om avvägning

mellan sekretessintressen och allmänhetens intresse av att få ta del av

miljöinformation. En sekretessbrytande regel för uppgifter om utsläpp

till miljön föreslås också.

Regeringen föreslår också två ändringar i miljöbalken. Dels att det

skall införas en uttrycklig regel om att resultatet av allmänhetens

deltagande skall beaktas i utarbetandet av avfallsplaner, dels att det

skall tydliggöras att allmänheten har möjlighet att anmäla missförhållanden

till tillsynsmyndigheterna.

För att åstadkomma överensstämmelse med konventionens krav på att

miljöorganisationer skall ha rätt att få ett tillståndsbeslut prövat

beträffande alla de verksamheter som räknas upp i konventions- respektive

direktivbilagorna, föreslås att det i väglagen m.fl. lagar införs en

sådan rättighet. Detta sker genom en hänvisning till reglerna om

miljöorganisationers talerätt i 16 kap. 13 § miljöbalken.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 maj 2005.

Regeringen föreslår att Sverige ratificerar Århuskonventionen och i

samband med det anmäler en reservation. Reservationen omfattar dels att

Sverige inte har genomfört konventionens krav på tillgång till rättslig

prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av

allmän handling, dels att reglerna om miljöorganisationers talerätt i

vissa avseenden måste kompletteras.

Utskottets överväganden

Lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om miljöinformation

hos vissa enskilda organ. Samtidigt avstyrker utskottet ett motionsyrkande

(kd) om att regeringen skall lägga fram ett förslag om en generell lag

om rätt till miljöinformation.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till ändringar i

sekretesslagen och avstyrker ett motionsförslag (kd) om ytterligare

ändringar.

Dessutom tillstyrker utskottet regeringens lagförslag i den del det

berör miljöorganisationers möjlighet att föra talan. Härvid avstyrker

utskottet tre yrkanden (kd) med förslag till ytterligare lagändringar.

Slutligen tillstyrker utskottet regeringens lagförslag i övrigt.

Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (kd).

Propositionen

Regeringen föreslår att en ny lag om miljöinformation skall gälla i

fråga om enskilda organ som innehar eller förvarar miljöinformation som

avser sådan av det enskilda organet bedriven verksamhet som innebär

fullgörande av offentlig förvaltningsuppgift. Lagen skall inte gälla

för myndigheter eller sådana organ som avses i 1 kap. 8 eller 9 §

sekretesslagen (1980:100), dvs. som redan omfattas av de svenska reglerna

om handlingars offentlighet. I lagen ges var och en tillgång till

miljöinformation som innehas eller förvaras för ett sådant enskilt organ.

Den som lämnar ut information får ta ut skälig ersättning. Enligt lagens

huvudregel skall informationen lämnas så snart som möjligt. Begäran om

utlämnande av information får avslås endast på särskilt angivna grunder.

Beslut om avslag på begäran om utlämnande får överklagas av sökanden

till kammarrätten. Lagen innebär också att den som söker information

skall ha möjlighet att överblicka vilken information som finns hos det

aktuella organet och ålägger organen olika former av serviceskyldighet.

Regeringen föreslår vidare att det i sekretesslagen införs en bestämmelse

med innebörden att om en uppgift som utgör sådan miljöinformation som

avses i lagen om miljöinformation hos vissa enskilda organ omfattas av

sekretess, skall sekretessen inte gälla om det är uppenbart att uppgiften

har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom

om uppgiften bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall

skydda. Sekretess enligt 6 och 8-10 kap. sekretesslagen skall inte gälla

för uppgifter om utsläpp i miljön. En ny bestämmelse införs i sekretesslagen

med innebörden att om en begäran att få ut miljöinformation avslås enligt

lagen om miljöinformation hos vissa enskilda organ och beslutet överklagas

till kammarrätt, gäller sekretess för uppgifterna hos domstolen, om

inte domstolen finner att uppgifterna skall lämnas ut enligt lagen om

miljöinformation hos vissa enskilda organ.

I propositionen föreslås dessutom att en uttrycklig regel införs i 15

kap. 13 § miljöbalken om att resultatet av samråd och yttranden skall

beaktas vid beslut om renhållningsordning enligt miljöbalken.

Den grupp av miljöorganisationer som har möjlighet att föra talan mot

domar eller beslut enligt miljöbalken skall enligt regeringens förslag

också kunna föra talan mot tillståndsbeslut enligt väglagen (1971:948),

lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, lagen (1983:293) om inrättande,

utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, luftfartslagen

(1957:297) och minerallagen (1991:45).

Genom en ändring i 26 kap. 1 § miljöbalken föreslår regeringen att det

uttryckligen anges att tillsynsmyndigheten på eget initiativ eller efter

anmälan skall vidta nödvändiga åtgärder för kontroll och rättelse.

Motionen

Enligt Kristdemokraternas kommittémotion MJ21 (kd) bör riksdagen begära

att regeringen lägger fram förslag om en generell lag om rätt till

miljöinformation. Kristdemokraterna anser att det, utöver den mycket

snäva lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ som föreslås i

propositionen, behövs en bred lag om en generell rätt för medborgarna

att få tillgång till miljöinformation från privata företag och offentlig

verksamhet (yrkande 1).

Motionärerna anser dessutom att riksdagen bör ändra 14 kap. 11 §

sekretesslagen (1980:100) på det sätt regeringen föreslår men med det

tillägget att riksdagen bör införa ett ytterligare stycke om att det som

sägs i första stycket i paragrafen endast skall tillämpas på miljöinformation

hos verksamhetsutövare med myndighetsutövning eller som utför offentliga

tjänster. Enligt motionärerna riskerar förslaget att göra rättsläget

oklart. Det kan även leda till att information som kan utnyttjas i syfte

att orsaka väsentlig skada för samhället och på anläggningar lämnas ut

(yrkande 6).

Härutöver föreslår motionärerna att riksdagen ändrar samtliga lagar som

nämns i 1 kap. 2 § miljöbalken så att beslut som fattas av myndigheter

enligt dessa lagar kan överklagas av en ideell förening som avses i 16

kap. 13 § miljöbalken. Motionärerna anser att regeringen har begränsat

talerätten till att endast omfatta vissa miljörelaterade lagar (yrkande

3).

Motionärerna föreslår dessutom att talerätten för miljöorganisationer

även skall omfatta regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1-3

§§ miljöbalken. Enligt motionen uttrycker Århuskonventionen tydligt att

miljöorganisationer skall ha rätt att överklaga på denna punkt (yrkande

4).

Slutligen bör frågan om att ge fler organisationer talerätt enligt 16

kap. 13 § miljöbalken utredas. Enligt motionen uppnås inte Århuskonventionens

syfte med nuvarande lagtext. Det är inte bra om det i praktiken endast

är större, rikstäckande organisationer som får talerätt medan lokala

organisationer ställs utanför (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ

Allt fler verksamheter som tidigare varit av utpräglad offentlig art

övergår numera helt eller delvis i annan form. Detta innebär att offentlig

förvaltning i allt större utsträckning utövas av andra organ än myndigheter.

Århuskonventionen och miljöinformationsdirektivet (2003/4/EG) är ett

välkommet och viktigt steg i arbetet mot större öppenhet, och utskottet

anser i likhet med regeringen att det behövs en generell reglering om

tillgång till miljöinformation som görs tillämplig på aktörer som inte

är myndigheter i svensk mening men som utför sådana uppgifter eller har

sådant ansvar att de anses som myndigheter enligt konventionen och

direktivet.

I regeringens förslag om en generell miljöinformationslag definieras

både aktörer och miljöinformation utifrån kraven i konventionen och

direktivet. Syftet med lagen är alltså att se till att svensk rätt

uppställer krav på att vissa organ som inte ses som myndigheter i Sverige

skall lämna ut miljöinformation på begäran. Lagen kommer således att

gälla för andra organ än myndigheter och sådana organ som omfattas av

offentlighetsprincipen. För dessa finns redan regler om sekretess och

utlämnade av information som uppfyller konventionens och direktivets

krav. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en miljöinformationslag.

Enligt utskottets uppfattning innebär det anförda att motion MJ21 (kd)

yrkande 1 är tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

Ändringar i sekretesslagen

Regeringens förslag om ändring i sekretesslagen innebär bl.a. att det

införs en generell intresseavvägningsklausul som gör det möjligt att i

det enskilda fallet göra en avvägning mellan allmänhetens intresse av

att ta del av miljöinformation och det intresse som sekretessreglerna

avser att skydda. I motion MJ21 (kd) yrkande 6 utvecklas inte närmare

i vilket avseende regeringens förslag skulle kunna medför rättsliga

oklarheter. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning. Sekretesslagen

reglerar sekretess i det allmännas verksamhet (bl.a. myndigheter och

vissa organ med delegerade myndighetsuppgifter). Såsom regeringen påpekar

syftar förslaget till att Sverige skall leva upp till krav som ställs

i Århuskonventionen och miljöinformationsdirektivet. Det är i motionen

inte heller närmare utvecklat varför regeringens förslag skulle kunna

leda till att information utnyttjas för att orsaka skada. Tvärtom påpekas

i propositionen just att bestämmelsen avser situationer där det är

uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att

intresset av allmän kännedom om uppgiften har företräde som ett utlämnande

ändå skall ske. När de intressen som är till för att skyddas väger tyngre

än allmänhetens intresse av tillgång till miljöinformation, skall en

begäran om att få ut den aktuella uppgiften avslås. Det är för övrigt

oklart på vilket sätt syftet med motionärernas förslag skulle uppnås

med det föreslagna tillägget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

i den här delen och avstyrker motionsyrkandet.

Därutöver tillstyrker utskottet också övriga ändringsförslag i sekretesslagen

sådana de presenteras i propositionen.

Miljöorganisationers rätt att föra talan

En miljöorganisation som uppfyller eventuella krav i nationell rätt

skall både enligt konventionen och enligt direktivet om allmänhetens

deltagande (2003/35/EG) ha rätt att få ett tillståndsbeslut prövat

beträffande en verksamhet som räknas upp i konventions- respektive

direktivbilagorna. Miljöbalkens regler om miljöorganisationers möjligheter

att föra talan mot tillståndsbeslut överensstämmer med kraven i

Århuskonventionen och direktivet, men några ytterligare lagar faller in

under konventionens och EG-rättens tillämpningsområde. Miljöorganisationer

har för närvarande inte någon särskilt angiven talerätt vid beslut om

tillstånd enligt dessa andra lagar. Regeringen föreslår därför att det

i väglagen (1971:948) m.fl. lagar anges att besluten får överklagas av

samma miljöorganisationer som har talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken.

Utskottet tillstyrker att detta sker genom att i de aktuella lagarna

hänvisa till reglerna i 16 kap. 13 § miljöbalken.

När det gäller kravet i motion MJ21 (kd) yrkande 3 om att tillståndsbeslut

enligt ytterligare lagar skall omfattas av miljöorganisationers talerätt

vill utskottet anföra följande. En av de lagar som motionen åsyftar är

plan- och bygglagen (1987:10). Som regeringen påpekar i propositionen

uppkommer en särskild fråga i förhållande till denna lag. Riksdagen har

nyligen antagit vissa ändringar i den lagen (se prop. 2004/05:59, bet.

2004/05:BoU6, rskr. 2004/05:169), vilka innebär bl.a. vissa förtydliganden

av kraven på miljökonsekvensbeskrivning i samband med upprättande av

detaljplan som medger en användning av planområdet som kan antas medföra

en betydande miljöpåverkan på grund av att området får tas i anspråk

för bl.a. industriområde, köpcentrum, skidlift m.m. Regeringen anger

att frågan om miljöorganisationers rätt att överklaga beslut om sådana

detaljplaner därmed aktualiseras. Utskottet har erfarit att denna fråga

ses över av PBL-kommittén, och en redovisning är att vänta vid halvårsskiftet

2005. Regeringen kommer därefter att ta ställning till vilka

författningsändringar som behöver genomföras. De övriga lagar som åsyftas i

motionen och som inte är föremål för regeringens ändringsförslag är

lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, lagen (1978:160) om vissa

rörledningar, lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, lagen (1992:1140)

om Sveriges ekonomiska zon, ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2000:599).

I de fall tillståndsbeslut fattas av regeringen som första instans kan

detta endast ifrågasättas genom s.k. rättsprövning enligt lagen (1988:205)

om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Som regeringen närmare

utvecklar i propositionen (s. 91 f.) torde för närvarande de möjligheter

som finns att begära rättsprövning av regeringsbeslut inte vara

tillräckliga för att uppfylla konventionens och direktivets krav på att

miljöorganisationer skall kunna få tillståndsbeslut rättsligt prövade.

En författningsändring är därför nödvändig, och utskottet konstaterar

att en översyn av rättsprövningslagen pågår i Justitiedepartementet.

När det gäller sådana tillståndsbeslut av nätmyndigheten som fattas

enligt ellagen har utskottet erfarit att regeringen avser att möjliggöra

för miljöorganisationer att föra talan mot dessa genom en ändring i

elförordningen (1994:1250). Slutligen vill utskottet påpeka att det i

lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter redan finns möjlighet för

mijöorganisationer att föra talan mot bearbetningskoncession genom en

hänvisning till 16 kap. 13 § miljöbalken. Sammanfattningsvis konstaterar

utskottet att syftet med motion MJ21 (kd) yrkande 3 i allt väsentligt

kan anses tillgodosett. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Århuskonventionen inte kräver

att regeringens beslut om tillåtlighet, enligt 17 kap. 1-3 §§ miljöbalken,

skall kunna överprövas särskilt eftersom det får anses tillräckligt

att det tillståndsbeslut som fattas av respektive tillståndsmyndighet

därefter, kan överklagas. Några författningsändringar behövs därför

inte, och utskottet avstyrker förslaget i motion MJ21 (kd) yrkande

4.

När det gäller förslaget om att utreda möjligheterna att ge fler

organisationer än i dag talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken som

framförs i motion MJ21 (kd) yrkande 2 vill utskottet anföra följande.

Enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har en ideell förening rätt att överklaga

domar och beslut om bl.a. tillstånd, om den enligt sina stadgar har

till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen.

För att en sådan ideell förening skall ha talerätt krävs att den bedrivit

verksamhet i Sverige under minst tre år och har minst 2 000 medlemmar.

Föreningen måste därutöver uppfylla kraven för parts- och processbehörighet,

för vilket bl.a. krävs att det finns en behörig ställföreträdare som

kan föra organisationens talan. Andra associationsformer än ideella

föreningar (t.ex. stiftelser), som på liknande sätt verkar inom

miljöområdet, har inte motsvarande talerätt. Varken Århuskonventionen eller

EG-direktivet om allmänhetens deltagande kräver att alla miljöorganisationer

skall ha talerätt. Det är därför tillåtet att sätta upp nationella

kriterier och ställa vissa grundläggande krav på de organisationer som

skall ha talerätt. Konventionen ger emellertid ingen ledning om vilka

begränsningar som kan göras utan att det strider mot dess syfte. Kravet

på viss verksamhetstid sattes vid miljöbalkens tillkomst, eftersom det

ansågs tala för stadga och livskraft i organisationen. Kravet att

verksamheten skall ha bedrivits under en viss längre tid innebär att

talerätten ges till breda organisationer, dvs. organisationer som inte

skapats enbart för att under kort tid driva en viss fråga. Vid miljöbalkens

tillkomst beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att

ställa krav på ett relativt stort antal medlemmar bl.a. för att många

medlemmar tyder på att det finns en god uppslutning kring organisationen

och dess arbete (prop. 1997/98:45 del 1 s. 489 och del 2 s. 213, bet.

1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278). De redovisade övervägandena för att

begränsa organisationers talerätt innebär enligt utskottets mening att

de nuvarande kriterierna inte formellt kan anses strida mot konventionens

krav eller syfte. Regeringen påpekar att Miljöbalkskommittén för närvarande

utreder bl.a. erfarenheterna av den vidgade talerätten för organisationer

enligt 16 kap. miljöbalken och hur denna rätt har utnyttjats eller på

annat sätt berört organisationerna när det gäller tillståndsbeslut (dir.

1999:109). Kommittén skall avge sitt slutbetänkande våren 2005. Det

pågår dessutom arbete med att ta fram ett nytt EG-direktiv som i stor

utsträckning kommer att behandla miljöorganisationers talerätt. Enligt

regeringen kan det inte uteslutas att direktivet, om och när det antas,

kommer att föranleda ändringar i svensk rätt. Utskottet anser i likhet

med regeringen att eventuella ändringar i talerättsreglerna lämpligen

bör göras när direktivet är färdigförhandlat och Miljöbalkskommittén

lämnat sitt betänkande. Motion MJ21 (kd) yrkande 2 avstyrks.

Regeringens lagförslag i övrigt

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag i övrigt.

Sveriges tillträde till Århuskonventionen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att riksdagen skall godkänna

Sveriges tillträde till Århuskonventionen med två reservationer. Utskottet

föreslår emellertid att reservationen om att Sverige inte har genomfört

konventionens krav på tillgång till rättslig prövning av regeringens

och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling också

skall omfatta riksdagens beslut i detta avseende. I samband härmed

avstyrker utskottet ett förslag (kd) om ytterligare ett tillägg till

reservationen och två förslag (fp, kd) om att utreda möjligheten till

rättslig prövning.

Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (fp, kd).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Sveriges tillträde till

Århuskonventionen. Tillträdet till konventionen skall förenas med en

reservation med innebörden att Sverige inte genomför konventionens krav

på tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut

i fråga om utlämnande av allmän handling. Reservationen görs med hänvisning

till att den väl fungerande svenska offentlighetsprincipen innebär att

konventionens syften kan uppnås med den ordning som gäller i Sverige.

En

reservation skall också göras för att regler som ger miljöorganisationer

rätt att överklaga sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav

på miljökonsekvensbeskrivning (5 kap. 18 § andra stycket plan- och

bygglagen [1987:10]) samt för att regler som ger miljöorganisationer

tillgång till rättslig prövning av bl.a. sådana tillståndsbeslut som

regeringen fattar som första instans enligt t.ex. naturgaslagen (2000:599)

och efter överklagande enligt 18 kap. miljöbalken inte kommer att hinna

införas förrän senare under år 2005/2006.

Motionerna

Enligt motion MJ21 (kd) tillstyrker Kristdemokraterna att Sverige

ratificerar Århuskonventionen med de två reservationer som regeringen

föreslår. I den första reservationen bör emellertid anges att frågan

skall bli föremål för utredning i avsikt att fullt ut kunna följa

konventionen även på den punkten. Den andra reservationen bör vara i

enlighet med regeringens förslag (yrkande 7). Enligt motionen bör Kommittén

om en samlad översyn av regeringsformen (Ju 2004:11) ges tilläggsdirektiv

att utreda hur tryckfrihetsförordningen kan ändras så att domstolsprövning

av regeringens och statsråds beslut att inte lämna ut miljöinformation

kan bli möjlig (yrkande 5). I Folkpartiets kommittémotion MJ20 (fp)

föreslås i stället att Beredningen på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga

området (Ju 2003:4) erhåller ett sådant tilläggsdirektiv. Partiet anser

att det är viktigt att Sveriges tillträde till Århuskonventionen inte

ytterligare fördröjs men anser att reservationerna så snart som möjligt

bör hävas.

Utskottets ställningstagande

Sverige har i många internationella sammanhang fört fram öppenheten som

en grundläggande princip i myndigheters förhållningssätt gentemot

allmänheten. Genom Århuskonventionen har i ett juridiskt bindande instrument

uppställts en minimistandard för allmänhetens medverkan i miljöarbetet.

Konventionen är därför ett viktigt instrument för utvecklingen av den

internationella miljörätten. Att tillträda konventionen innebär ett

tydligt ställningstagande för detta, och konventionen ligger helt i

linje med svensk politik. Utskottet tillstyrker därför regeringens

förslag om att riksdagen skall godkänna Sveriges tillträde till

Århuskonventionen.

När det gäller frågan om att förena tillträdet med en reservation om

att Sverige inte genomför konventionens krav på tillgång till rättslig

prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av

allmän handling vill utskottet anföra följande.

Enligt 2 kap. 15 § första stycket tryckfrihetsförordningen får sökanden

föra talan mot ett beslut, om annan än riksdagen eller regeringen avslår

begäran att få ta del av handling eller lämnar ut allmän handling med

förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller

eljest förfoga över den. Talan mot beslut av statsråd skall föras hos

regeringen och talan mot beslut av annan myndighet i domstol. Enligt

tredje stycket i anförda lagrum är särskilt föreskrivet angående rätt

att föra talan mot beslut av myndighet som lyder under riksdagen.

I specialmotiveringen i proposition 1975/76:160 om ändringar i

tryckfrihetsförordningen sägs, med hänvisning till vad Regeringsrätten

framfört i sitt remissyttrande, att principiella skäl kan anföras för att

riksdagens beslut inte skall underkastas en ordinär domstolsprövning.

Detsamma gäller enligt propositionen för regeringens beslut.

I 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) anges närmare hur talan mot

beslut om utlämnande av allmän handling skall föras. I paragrafen erinras

också om att riksdagens, regeringens, Högsta domstolens och Regeringsrättens

beslut inte får överklagas.

De särskilda föreskrifter som det hänvisas till i 2 kap. 15 § tredje

stycket tryckfrihetsförordningen finns i lagen (1989:186) om överklagande

av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens

myndigheter.

Förslaget i propositionen innebär att Sverige i samband med godkännandet

av Århuskonventionen anmäler en reservation i förhållande till artikel

9.1 om att Sverige inte genomför konventionens krav på tillgång till

rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande

av allmän handling. I tryckfrihetsförordningen undantas både riksdagen

och regeringen, varför deras beslut om avslag på begäran om utlämnande

av allmän handling inte får överklagas. Som skäl för att det vid

godkännande av Århuskonventionen skall göras undantag för överprövning av

endast regeringens och statsråds beslut anför regeringen att det i fråga

om riksdagen knappast förutses att miljöinformation kommer att förekomma

annat än i lagstiftningsärenden. Vidare anför regeringen att, för det

fall sådan information ändå skulle finnas i t.ex. administrativa ärenden,

beslut om utlämnade av handlingar som fattas av riksdagsförvaltningen

kan överklagas till Regeringsrätten.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande till miljö- och jordbruksutskottet

(2004/05:KU4y) påpekat att det i riksdagens utskott förekommer ärenden

som varken hör till riksdagens lagstiftande verksamhet eller utgör

administrativa ärenden men där det kan förekomma miljöinformation. Ett

exempel finns i den granskning av statsrådens tjänsteutövning och

regeringsärendenas handläggning som enligt 12 kap. 1 § regeringsformen

ankommer på konstitutionsutskottet. Det kan inte uteslutas att sådan

information kan omfattas av sekretess. Enligt Århuskonventionen skall

ett avslagsbeslut av riksdagen eller något av dess utskott i en fråga

om utlämnande av allmänna handlingar som uppkommer inom ramen för ett

annat riksdagsärende än ett lagstiftningsärende få överprövas av domstol.

Godkänns konventionen utan att det görs någon reservation även för

riksdagen, står inte tryckfrihetsförordningen i överensstämmelse med

Århuskonventionen. Enligt konstitutionsutskottets mening bör därför

Sveriges tillträde till konventionen godkännas med det tillägget att

reservationen även skall avse riksdagens beslut i fråga om utlämnande

av allmän handling. Miljö- och jordbruksutskottet ansluter sig till

konstitutionsutskottets bedömning och tillstyrker regeringens förslag

med denna ändring.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att Sveriges tillträde

därutöver förenas med en reservation om att reglerna om miljöorganisationers

talerätt i vissa avseenden måste kompletteras.

När det gäller förslagen i motionerna MJ20 (fp) och MJ21 (kd) yrkandena

5 och 7 ansluter sig utskottet till konstitutionsutskottets bedömning

och avstyrker dessa med hänvisning till de grunder som bär upp bestämmelsen

om att riksdagens och regeringens beslut inte får överklagas.

Vissa frågor med anknytning till rätten att delta i beslutsprocesser m.

m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner (s, fp, kd, c, mp) om allmänhetens

ökade inflytande i miljöfrågor med hänvisning till att motionerna får

anses vara tillgodosedda. Dessutom avstyrker utskottet två motioner

(kd) med förslag till ändring i miljöbalken. Utskottet hänvisar därvid

till tidigare gjorda ställningstaganden.

Jämför reservationerna 5 (kd) och 6 (fp, kd, c).

Motionerna

I motion MJ510 (fp, kd, c, mp) yrkande 3 lyfter motionärerna fram behovet

av att främja möten, dialoger och dynamiska allianser kring hållbarhetsfrågor

där ideella organisationers kunskap och engagemang tas till vara på ett

bättre sätt. En stor potential inom hållbarhetsområdet står att finna

hos många ideella organisationer. Enligt motionärerna finns det t.ex.

många invandrarorganisationer som skulle kunna ingå i olika samarbetsprojekt

kring hållbarhetsfrågorna. Det är värdefullt att dessa bereds plats i

olika forum för ett tillvaratagande av deras kunskaper och engagemang.

Enligt motion MJ464 (s) är kännedomen om lokala förhållanden vad avser

inverkan på miljön oftast störst på den lokala nivån. Enligt motionärerna

sker trots detta mycket av hanteringen av sådana problem centralt.

Motionärerna efterlyser därför ökat lokalt inflytande över lokala

miljöproblem.

Det är enligt motion MJ498 (kd) viktigt att de som berörs av ett

åtgärdsprogram som upprättas i enlighet med det s.k. ramdirektivet för

vatten (2000/60/EG) kan delta fullt ut i samrådsprocessen. Eftersom de

frågor som berörs av ett förslag till åtgärdsprogram är omfattande och

svåra att överblicka kan det ta tid att formulera genomtänkta synpunkter

på föreslagna åtgärdsprogram. I dag gäller att samrådstiden för ett

åtgärdsprogram skall vara två månader. Kristdemokraterna anser att det

är en för kort tid och anser att denna tid bör vara minst sex månader

(yrkande 32). Enligt motionen kommer beslut under vattenplaneringsprocessen

- om bl.a. karakterisering, fastställande av miljömål, definiering av

konstgjorda och kraftigt modifierade sjöar och vattendrag, undantag

från miljömålen samt åtgärdsprogram - att bli indirekt bindande för

enskilda. Detta kommer att styra prövningen av enskilda verksamheter

som äger rum efter vattenplaneringsprocessen. Detta är otillfredsställande

från rättssäkerhetssynpunkt. Miljöbalken bör därför ändras så att det

blir möjligt för enskild att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller

andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen (yrkande 33).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill särskilt poängtera att ett av Århuskonventionens tre

huvudteman just är allmänhetens rätt till delaktighet i beslutsprocesser

som har inverkan på miljön. Konventionens bestämmelser skall tillämpas

utan diskriminering på grund av medborgarskap, nationalitet eller hemvist

och, beträffande juridiska personer, var de har sitt säte eller sin

huvudsakliga verksamhet. Konventionens huvudsubjekt är myndigheter och

allmänheten. I konventionen finns särskilda bestämmelser som avser den

allmänhet som påverkas eller kan påverkas av ett miljöbeslut eller som

har ett intresse av beslutet, t.ex. miljöorganisationer. För allmänhetens

inflytande i beslutsprocesser finns bestämmelser om allmänhetens rätt

att delta i beslut som gäller tillstånd att bedriva vissa verksamheter.

Allmänheten skall ges rätt att få viss information och vissa praktiska

möjligheter att kunna påverka ett beslut. Allmänheten skall vidare genom

lämpliga åtgärder ges medinflytande också när planer och program som

har betydelse för miljön utformas och, i lämplig utsträckning, möjlighet

att delta vid utformningen av författningar. Den som inte fått ta del

av den information han eller hon bett om, eller anser att en förfrågan

om att få information har blivit felaktigt hanterad, skall ha rätt att

få frågan prövad av domstol eller annat oberoende organ. På liknande

sätt skall beslut eller underlåtenhet rörande tillämpningen av bestämmelserna

om rätten till delaktighet i beslutsfattandet kunna prövas. Allmänheten

skall dessutom under vissa förutsättningar även ha rätt till domstolsprövning

eller prövning i administrativ ordning av myndigheters eller personers

handlingar eller underlåtenheter att handla i strid med nationell

miljörätt. Härutöver vill utskottet påpeka att regeringen i olika sammanhang

framhållit vikten av en förstärkt dialog med medborgarna. Ett exempel

härpå är regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (skr.

2001/02:173). Utskottet avstyrker motionerna MJ464 (s) och MJ510 (fp, c,

kd, mp) yrkande 3 i den mån de inte är tillgodosedda med det

anförda.

Förslaget i motion MJ498 (kd) yrkande 32 om förlängd samrådstid i 5 kap.

4 § miljöbalken har utskottet redan behandlat i samband med regeringens

proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (bet.

2003/04:MJU7). Det förslag som regeringen lade och som riksdagen antog

innebär att samrådstiden för åtgärdsprogram skall sättas till en minsta

tid om två månader. Utskottet gör i dag ingen annan bedömning och

avstyrker därför motionen. Också förslaget i motion MJ498 (kd) yrkande 33

var föremål för utskottets behandling i samband med den nämnda propositionen.

Utskottet anslöt sig till regeringens bedömning att åtgärdsprogrammen

inte är direkt bindande för enskilda och inte kan anses vara sådan

myndighetsutövning mot enskild som kan överklagas (jfr prop. 1997/98:45

del 1 s. 271). Utskottets uppfattning kvarstår. Motionen avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ytterligare regleringar om rätten till miljöinformation, punkt 2

(kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en generell lag om rätt till miljöinformation.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ21 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag beklagar att regeringen har en minimalistisk ingångsattityd i sin

bedömning av i vilken utsträckning befintlig lagstiftning är tillräcklig

för att uppfylla Århuskonventionen. Sverige borde i stället gå längre

än minimikraven i de internationella konventionerna. Norge är härvidlag

ett gott föredöme. Utöver den mycket snäva lag om miljöinformation hos

vissa enskilda organ som föreslås i propositionen, behövs det en bred

lag om en generell rätt för medborgarna att få tillgång till miljöinformation

från privata företag och offentlig verksamhet, gärna med den norska

miljöinformationslagen som modell. Rätten till information är viktig

för att medborgaren skall kunna skydda sig själv och miljön från faror

och kunna fatta välgrundade personliga beslut. Tillgång till information

är också nödvändig för att kunna påverka och kontrollera offentliga och

privata aktörers agerande i ärenden som berör miljön. Jag anser att

regeringen bör återkomma med förslag om en generell lag om allmänhetens

rätt till miljöinformation. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Ytterligare utvidgning av miljöorganisationers talerätt, punkt 5

(kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening dels att

regeringen skall lägga fram förslag om ändring i miljöbalken så att

talerätten för miljöorganisationer även omfattar regeringens

tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1-3 §§, dels vad som anförs i reservationen

om talerätt för fler organisationer. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:MJ21 yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör lägga fram ett förslag om ändring i

miljöbalken så att talerätten för miljöorganisationer även omfattar

regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1-3 §§. Prövning av sådana

regeringsbeslut är i dag inte möjlig, och enligt min mening uttrycker

Århuskonventionen tydligt att miljöorganisationer skall ha rätt att

överklaga på denna punkt.

Dessutom anser jag att regeringen bör utreda möjligheterna att ge fler

organisationer talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken. Århuskonventionens

syfte uppnås inte med nuvarande lagtext. Det är inte bra om det i

praktiken endast är större, rikstäckande organisationer som får talerätt

medan lokala organisationer ställs utanför.

Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

3. Sveriges tillträde till Århuskonventionen, punkt 7 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7

borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Sveriges tillträde till Århuskonventionen

med reservation för att Sverige inte genomför konventionens krav i

artikel 9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av riksdagens,

regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän

handling, vilket skall bli föremål för utredning med målsättningen att

man fullt ut skall kunna följa konventionen även på denna punkt, och

konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång till rättslig

prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan

som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt avseende

sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt

t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande enligt 18 kap.

miljöbalken.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ21 yrkande 7 och

bifaller delvis proposition 2004/05:65 punkt 1.

Ställningstagande

Jag tillstyrker regeringens förslag om att Sverige ratificerar

Århuskonventionen med de två reservationer som anges i propositionen. Den

första reservationen bör emellertid innehålla tillägget att frågan om

rättslig prövning av riksdagens, regeringens och statsråds beslut att

inte lämna ut miljöinformation skall bli föremål för utredning med

målsättningen att man fullt ut skall kunna följa konventionen även på

denna punkt.

4. Utredning om ändring i tryckfrihetsförordningen, punkt 8 (fp, kd)

av

Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om tilläggsdirektiv till Tryck- och

yttrandefrihetsberedningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ20 och

avslår motion 2004/05:MJ21 yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär att regeringens och statsråds beslut i fråga

om utlämnande av allmän handling inte skall få överklagas i domstol.

Detta är varken i samstämmighet med ett tydligt ställningstagande för

betydelsen av öppna och demokratiska beslutsprocesser eller i linje med

svensk politik på området. Vi anser därför att regeringen bör ge Tryck-

och yttrandefrihetsberedningen ett tilläggsdirektiv om att utreda de

förändringar som kan behövas för att Sveriges reservation mot kravet på

rättslig prövning skall kunna hävas. Detta bör ges regeringen till känna.

5. Vissa frågor med anknytning till rätten att delta i beslutsprocesser,

punkt 9 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om åtgärdsprogram och andra beslut i

vattenplaneringsprocessen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ498

yrkandena 32 och 33 samt avslår motion 2004/05:MJ464.

Ställningstagande

Det är viktigt att de som berörs av ett åtgärdsprogram som upprättas i

enlighet med ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) kan delta fullt ut

i samrådsprocessen. Eftersom de frågor som berörs av ett förslag till

åtgärdsprogram är omfattande och svåra att överblicka kan det ta tid

att formulera genomtänkta synpunkter på föreslagna åtgärdsprogram. I

dag gäller att samrådstiden för ett åtgärdsprogram skall vara två månader.

Jag anser att det är en för kort tid. Regeringen bör därför återkomma

till riksdagen med ett lagförslag om ändring av 5 kap. 4 § tredje stycket

miljöbalken så att samrådstiden för åtgärdsprogram anges till minst sex

månader.

Besluten under vattenplaneringsprocessen - om karakterisering, fastställande

av miljömål, definiering av konstgjorda och kraftigt modifierade sjöar

och vattendrag, undantag från miljömålen samt åtgärdsprogram m.m. -

kommer att indirekt bli bindande för enskilda. Det betyder att vid de

prövningar av enskilda verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen

kommer enskilda verksamhetsutövare inte att kunna rubba de beslut som

fattas av myndigheterna efter samråd. Framtida beslut och myndighetsutövning

blir sålunda styrda av en tidigare process som inte går att överklaga

i efterhand av den enskilde. Detta är otillfredsställande från

rättssäkerhetssynpunkt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

ett förslag till ändring i miljöbalken så att det blir möjligt för

enskild att överklaga beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut

i vattenplaneringsprocessen.

Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

6. Ideella organisationers kunskap och engagemang, punkt 10 (fp, kd,

c)

av Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Anita Brodén (fp)

och Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att tillvarata ideella organisationers kunskap

och engagemang. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ510 yrkande

3.

Ställningstagande

En stor potential inom hållbarhetsområdet står att finna hos många

ideella organisationer. Det finns exempelvis många invandrarorganisationer

som skulle kunna ingå i olika samarbetsprojekt kring hållbarhetsfrågorna.

Det är värdefullt att dessa bereds plats i olika forum för ett

tillvaratagande av deras kunskaper och engagemang. Vi anser därför att man

bör främja möten, dialoger och dynamiska allianser kring hållbarhetsfrågor

där ideella organisationers kunskap och engagemang tas till vara på ett

bättre sätt. Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Miljöorganisationers möjlighet att föra talan enligt vissa lagar, punkt

4 (kd)

Sven Gunnar Persson (kd) anför:

Plan- och tillståndsbeslut som fattas av myndigheter enligt alla de

lagar som anges i 1 kap. 2 § miljöbalken bör kunna överklagas av

miljöorganisationer, oavsett enligt vilken lag beslutet skall fattas.

Kristdemokraterna kan inte stödja regeringens begränsning av talerätten

till att endast omfatta vissa men inte andra miljörelaterade lagar. Ett

exempel på en lag enligt vilken miljöorganisationer inte föreslås få

talerätt är naturgaslagen. Mot bakgrund av lagens betydelse för bl.a.

utsläpp av växthusgaser är det olyckligt att miljöorganisationer inte

kan överklaga beslut som fattats enligt den lagen. Begränsad klimatpåverkan

är kanske det viktigaste miljökvalitetsmålet. Kristdemokraterna anser

att miljökvalitetsmålen skall vara hela samhällets ansvar, inte enbart

myndigheternas. Därför bör miljöorganisationer ha möjlighet att överklaga

beslut som tydligt inverkar på miljökvalitetsmålen.

Kristdemokraterna föreslår därför att det i samtliga lagar som anges i

1 kap. 2 § miljöbalken införs en bestämmelse om möjlighet för

miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut, i enlighet med vad

regeringen

föreslagit om väglagen, lagen om byggande av järnväg, lagen om inrättande,

utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, luftfartslagen

och minerallagen.

Vissa av dessa frågor ses för närvarande över av PBL-kommittén, medan

andra frågor ryms inom den översyn av rättsprövningslagen som sker inom

Justitiedepartementet. I avvaktan på att dessa beredningar skall fullföljas

avstår jag nu från att reservera mig till förmån för de i motionen

framförda förslagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:65 Århuskonventionen:

1. Riksdagen godkänner Sveriges tillträde till Århuskonventionen

med reservation för att Sverige inte genomför konventionens krav i

artikel 9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av regeringens

och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling och

konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång till rättslig

prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan

som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt avseende

sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första instans enligt

t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande enligt 18 kap.

miljöbalken

2. Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om miljöinformation

hos vissa enskilda organ,lag om ändring i miljöbalken,lag om ändring i

väglagen (1971:948),lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av

järnväg,lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och

avlysning av allmän farled och allmän hamn,lag om ändring i luftfartslagen

(1957:297),lag om ändring i minerallagen (1991:45),lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Följdmotioner

2004/05:MJ20 av Sverker Thorén m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Tryckfrihetsberedningen i tilläggsdirektiv ges i uppdrag

att utreda de förändringar som kan behövas för att reservationen mot

kravet på rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga

om utlämnande av allmän handling skall kunna hävas.

2004/05:MJ21 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en generell

lag om rätt till miljöinformation i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda möjligheterna att ge fler organisationer

talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken (1998:808).

3. Riksdagen beslutar om ändring av samtliga lagar som anges i 1

kap. 2 § miljöbalken (1988:808), så att plan- och tillståndsbeslut som

fattas av myndigheter enligt dessa lagar kan överklagas av en sådan

ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring

i miljöbalken (1998:808) så att talerätten för miljöorganisationer även

omfattar regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 13 §.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Grundlagsutredningen (Ju 2004:11) ges som

tilläggsdirektiv att utreda hur tryckfrihetsförordningen (1949:105) kan

ändras så att domstolsprövning av regeringens och statsråds beslut att

inte lämna ut miljöinformation kan bli möjlig.

6. Riksdagen beslutar om ändring av 14 kap. 11 § sekretesslagen

(1980:100) i enlighet med regeringens förslag, men med den ändringen

att ett nytt stycke införs med följande lydelse: Vad som sägs i första

stycket skall endast tillämpas på miljöinformation hos verksamhetsutövare

med myndighetsutövning eller som utför offentliga tjänster.

7. Riksdagen beslutar att godkänna Sveriges tillträde till

Århuskonventionen med reservation för att konventionens krav i artikel 9.1

såvitt avser tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds

beslut i fråga om utlämnande av allmän handling skall bli föremål för

utredning med målsättningen att fullt ut kunna följa konventionen även

på denna punkt och konventionens krav i artikel 9.2 såvitt avser tillgång

till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut

om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning

samt avseende sådana tillståndsbeslut som regeringen fattar som första

instans enligt t.ex. naturgaslagen (2000:599) och efter överklagande

enligt 18 kap. miljöbalken.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:MJ464 av Sören Wibe och Lars Lilja (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ökat lokalt inflytande över lokala miljöproblem.

2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

32. Riksdagen beslutar om ändring i 5 kap. 4 § miljöbalken så att

samrådstiden för åtgärdsprogram anges till minst sex månader.

33. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till

ändring i miljöbalken så att det blir möjligt för enskild att överklaga

beslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i

vattenplaneringsprocessen.

2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att främja möten, dialoger och dynamiska

allianser kring hållbarhetsfrågor där ideella organisationers kunskap

och engagemang tas till vara på ett bättre sätt.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2004/05:KU4y