Bet. 2004/05:MJU13

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2004/05:MJU13

Husdjursgenetiska resurser

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2004/05:73

Husdjursgenetiska resurser jämte följdmotioner och motioner från den

allmänna motionstiden 2004, totalt nio yrkanden. Regeringen redovisar

i skrivelsen sin syn på bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska

resurser. Regeringen lyfter fram internationellt samarbete, långsiktiga

planer för arbetet med uppföljning, samordning och samverkan mellan

aktörer samt kunskap om husdjursgenetiska resurser som fyra områden som

bedöms ha särskild vikt för att målet om bevarande och hållbart nyttjande

av de husdjursgenetiska resurserna skall uppnås. I skrivelsen aviserar

regeringen dessutom avsikten att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att

ta fram ett underlag för att möjliggöra en bedömning av mål, delmål och

medel i den andra fördjupade översynen av miljömålsarbetet. Dessutom

avser regeringen att ge Jordbruksverket i uppdrag att inrätta respektive

initiera ett antal formaliserade grupper för att bl.a. förbättra

samordningen och samverkan.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning

till vad regeringen anför i skrivelsen. I betänkandet finns fyra

reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ12 och 2004/05:MJ13 yrkande

1.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

2. Förstärkt samordning och samverkan för genetiska resurser

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ13 yrkandena 2, 3 i denna del

och 5 samt 2004/05:MJ14.

Reservation 3 (fp)

3. Vissa bevarandeinsatser

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ13 yrkandena 3 i denna del och

4, 2004/05:MJ233 och 2004/05:MJ505 yrkande 9.

Reservation 4 (fp)

4. Skrivelsen

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:73 till

handlingarna.

Stockholm den 14 april 2005

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart

Fremling (fp), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson

(kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),

Jan-Olof Larsson (s), Christin Hagberg (s), Ann-Kristine Johansson (s),

Cecilia Widegren (m), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I januari 2005 överlämnade regeringen till riksdagen skrivelse 2004/05:73

Husdjursgenetiska resurser, vilken är framtagen i samarbete med

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Med anledning av skrivelsen har

tre motioner med totalt sju yrkanden väckts. Utskottet behandlar därutöver

två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004. Motionerna återfinns

i bilagan.

Utskottet har tagit emot en skrivelse från organisationen Lantrasforum.

Bakgrund

Konventionen om biologisk mångfald, som antogs vid FN:s konferens om

miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992, slår fast betydelsen av

att bevara och hållbart nyttja de husdjursgenetiska resurserna. Som en

följd av konventionen fattade riksdagen år 1993 beslut om en svensk

strategi för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald

(prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87). Därmed

fastställdes att Statens jordbruksverk skulle ha ansvaret för den domesticerade

delen av den biologiska mångfalden.

År 1999 fattade riksdagen beslut om 15 miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145,

bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Riksdagen har dessutom beslutat

om delmål och åtgärdsstrategier för respektive miljökvalitetsmål (prop.

2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Miljökvalitetsmålen

utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Biologisk mångfald, bl.

a. inom husdjursområdet, omfattas av miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap.

Inom FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO) pågår arbetet med

en rapport om husdjursgenetiska resurser som skall vara klar hösten

2006 (The First Report on the State of the World''''''''''''''''''''''''''''''''s Animal Genetic

Resources for Food and Agriculture). Mot denna bakgrund gav regeringen

den 20 juni 2001 Statens jordbruksverk i uppdrag att utarbeta ett

underlag till Sveriges bidrag till FAO-rapporten. Sveriges landsrapport

överlämnades till FAO i augusti 2002 (dnr Jo2002/1548). Den 29 november

2001 uppdrog regeringen åt Jordbruksverket att ta fram ett förslag till

nationellt program för husdjursgenetiska resurser. I maj 2003 presenterade

Jordbruksverket sitt förslag till nationellt program för förvaltning av

husdjursgenetiska resurser innehållande en rad åtgärdsförslag (dnr

Jo2003/1335, Rapport 2003:13). Regeringen har remissbehandlat detta

förslag.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på bevarande och hållbart

nyttjande av husdjursgenetiska resurser.

Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik som

handlar om att värna om och nyttja givna resurser på ett långsiktigt

hållbart sätt. Husdjursgenetiska resurser är en del av den biologiska

mångfalden och att säkerställa de genetiska resurserna för framtiden är

därmed en del av en hållbar utveckling.

Stor artrikedom och unika egenskaper mellan och inom arterna, dvs. en

stor genetisk variation, har gjort det möjligt att utveckla förbättrade

husdjursraser. En minskad variation begränsar möjligheterna att hantera

framtida globala utmaningar som kan utgöras av fattigdom, miljöförstöring,

sjukdomar och hunger. Tillgången på husdjursgenetiska resurser har

därför stor betydelse för den framtida livsmedelsförsörjningen men också

för produktion av andra varor eller tjänster. Dessutom har de inhemska

hotade raserna ett kulturhistoriskt värde, och det finns även

naturskyddsmotiv för att bevara dessa raser.

Regeringen lyfter i denna skrivelse fram fyra områden som bedöms ha

särskild vikt för att målet om bevarande och hållbart nyttjande av de

husdjursgenetiska resurserna skall uppnås:

internationellt samarbete,

långsiktiga planer för arbetet med organiserad och regelbunden uppföljning,

samordning och samverkan mellan aktörer samt

kunskap om husdjursgenetiska resurser.

Regeringen avser att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att med avseende

på husdjursgenetiska resurser ta fram ett underlag för att möjliggöra

en bedömning av mål, delmål och medel i den andra fördjupade översynen

av miljömålskvalitetsarbetet.

Regeringen avser dessutom att ge Jordbruksverket i uppdrag att

inrätta respektive initiera ett antal formaliserade grupper för att

förbättra samordning och samverkan,

kartlägga behovet av systematisk samling och lagring av genetiskt

material, t.ex. sperma, embryon och ägg samt

dels kartlägga och analysera konsekvenserna av hur nationella raser och

små populationer kan påverkas vid katastrofer såsom allvarliga

sjukdomsutbrott, dels föreslå en beredskapsplan för hur ett bevarande kan

säkerställas i dessa populationer.

Regeringen anser att ett krav på hänsynstagande beträffande bevarande

och långsiktig förvaltning av husdjursgenetiska resurser bör införas i

lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. och avser att återkomma

till riksdagen med ett sådant förslag.

Bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska resurser är av

stor vikt för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer

möjligheter till livsmedelsförsörjning. Regeringen avser därför att noga

följa utvecklingen på området såväl nationellt som internationellt.

Utskottets överväganden

Miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m, fp) med olika synpunkter på

arbetet med att bevara de husdjursgenetiska resurserna i förhållande

till de nationella miljökvalitetsmålen. Utskottet hänvisar till vad

regeringen anför om detta i skrivelsen.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Motionerna

Moderata samlingspartiet anför i kommittémotion MJ12 (m) att det

huvudsakligen är ett historiskt och kulturellt intresse att bevara gamla

husdjursraser. Det är en statlig uppgift och staten kan själv bedöma

nyttan av och bekosta bevarandet av det antal husdjur som anses motiverat.

Motionärerna anser därför att något miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska

resurser inte behövs.

Enligt Folkpartiets kommittémotion MJ13 (fp) yrkande 1 kan det i arbetet

med bevarande av hotade arter uppkomma flera frågor och problem av

övergripande karaktär. Det är då enligt motionärerna rimligt att delmål

om de husdjursgenetiska resurserna ingår i ett kommande 16:e miljökvalitetsmål

och inte endast i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen fattade år 1999 beslut om 15 övergripande mål för det

miljöpolitiska arbetet. Genom dessa miljökvalitetsmål anges vilket

miljötillstånd

som skall uppnås i ett generationsperspektiv (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Därutöver har riksdagen beslutat om

delmål och åtgärdsstrategier för respektive miljökvalitetsmål (prop.

2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Biologisk mångfald,

bl.a. inom husdjursområdet, omfattas av miljökvalitetsmålet Ett rikt

odlingslandskap. Målet är formulerat som att odlingslandskapet och

jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion

skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

bevaras och stärks. Ett delmål är att det senast 2010 skall finnas ett

tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet

av de inhemska husdjursraser som finns i Sverige. Det är av stor vikt

att processen för att bevara och hållbart nyttja de husdjursgenetiska

resurserna säkerställs, och enligt utskottets uppfattning är miljömålsarbetet

en viktig del i denna process. Dess systematik, delmål, vägledande

åtgärdsstrategier och regelbundna utvärderingar möjliggör stabilitet och

kontinuitet samtidigt som den skall stimulera och vara pådrivande för

att förnya och utveckla miljöpolitiken. Utskottet delar därför inte de

synpunkter som framförs i motion MJ12 (m). Motionen avstyrks.

Av skrivelsen framgår att regeringen i samband med den fördjupade

översynen av miljömålsarbetet som skall lämnas till riksdagen våren 2005

avser att föreslå ett 16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv.

Enligt vad utskottet erfarit skall detta mål bl.a. syfta till att stärka

landskapsperspektivet i arbetet med biologisk mångfald genom att behandla

sådana frågor som är av gränsöverskridande karaktär, dvs. spänner över

flera av de s.k. naturtypsanknutna miljökvalitetsmålen. Sådant som

omfattas av befintliga miljökvalitetsmål som behandlar biologiska resurser

skall hanteras i dessa. De frågor som enbart rör husdjursgenetiska

resurser skall enligt regeringen därför behandlas i miljökvalitetsmålet

Ett rikt odlingslandskap. Utskottet anser att den fråga som tas upp i

motion MJ13 (fp) yrkande 1 inte bör föregripas genom att riksdagen redan

nu uttalar sig. Regeringens förslag bör således avvaktas. Motionsyrkandet

avstyrks.

Förstärkt samordning och samverkan för genetiska resurser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (fp) dels om att tidsbegränsa

de arbetsgrupper regeringen avser att inrätta, dels med förslag på

inriktning av samarbetet mellan myndigheter. Dessutom avstyrker utskottet

ett yrkande (mp) om att regeringen bör utarbeta en strategi för

produktionsrasernas bevarande. Utskottet ansluter sig i dessa frågor till

vad regeringen anför i skrivelsen.

Jämför reservation 3 (fp).

Motionerna

I motion MJ13 (fp) anförs att ett alltför frekvent tillsättande av olika

grupper kan leda till att mycket resurser knyts upp i ett administrerande

av frågeställningar i stället för i faktiska åtgärder. Motionärerna

anser därför att dessa grupper bör tillsättas endast för en bestämd tid

och att deras verksamhet förlängs endast om behovet fortfarande är

tydligt påkallat (yrkande 5). Enligt motionen är det dessutom viktigt

att det i bevarandearbetet inte blir en alltför ensidig uppdelning mellan

hotade domesticerade arter och vilda arter. Även om villkoren för

domesticerade arter respektive vilda arter skiljer sig, bör man finna

samverkansformer mellan Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det kan

också vara så att åtgärder som gynnar bevarandet av hotade husdjursraser

också skyddar den biologiska mångfalden i något annat sammanhang. Det

bör t.ex. vara väsentligt att Centrum för biologisk mångfald arbetar

med biologisk mångfald både för domesticerade och för vilda djur (yrkande

2). Motionärerna anser dessutom att man inte endast bör koncentrera sig

på Jordbruksverkets resurser utan att man i stället bör undersöka om

det finns möjligheter att använda andra resurser inom området biologisk

mångfald (yrkande 3 delvis).

Enligt motion MJ14 (mp) har den biologiska mångfalden inom lantbruket

tunnats ut världen över, och denna utveckling fortsätter i en allt högre

takt. Många lokala varianter av kulturväxter får ge vika när multinationella

företag ger bönder större förtjänster för att odla dessa företags egna

sorter, vilka ibland är genmodifierade. De unika egenskaperna hos

inhemska sorter anpassade till det lokala klimatet och växtbetingelserna

kan förloras för all framtid. Även på djursidan har denna utveckling

skett och sker alltjämt. Det är därför enligt motionären viktigt även

för Sverige att ha en strategi för bevarandet, inte bara av de redan

hotade husdjursraserna, utan även för dem som i dag benämns produktionsraser.

Utskottets ställningstagande

När det gäller de farhågor som tas upp i motion MJ13 (fp) yrkande 5

vill utskottet anföra följande. Möjligheten att uppnå målet för att

bevara och hållbart nyttja de husdjursgenetiska resurserna är beroende

av utformningen av flera politikområden och många olika lagstiftningar.

Några exempel är lagen om kontroll av husdjur (djurhälso- och

avelskontrollfrågor), epizootilagen, djurskyddslagstiftningen,

miljölagstiftningen,

utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och politiken för

landsbygdsutveckling. Samordning mellan områdena och samordning och

samverkan mellan aktörer har avgörande betydelse för möjligheten att

uppnå målet inom myndigheter och mellan myndigheter samt mellan myndigheter,

berörda organisationer och enskilda djurägare. Statens jordbruksverk

har huvudansvaret, inklusive samordningsansvaret, för bevarande och

hållbart nyttjande av de husdjursgenetiska resurserna. Det finns således

ett behov av ständig samverkan, och de arbetsgrupper för samverkan,

stöd och information som regeringen avser att inrätta syftar till att

öka och effektivisera denna. Regeringen anger i skrivelsen inte någon

tidsbegränsning för arbetet i arbetsgrupperna, men utskottet utgår från

att om det i framtiden visar sig obehövligt med dessa grupper, kommer

de att avvecklas. Utskottet anser motionsyrkandet tillgodosett med det

anförda och avstyrker det därför.

Utskottet instämmer i vad motionärerna i motion MJ13 (fp) yrkandena 2

och 3 (delvis) anför om vikten av att finna samarbetsformer som gynnar

den biologiska mångfalden. Jordbruksverkets huvudansvar, inklusive

samordningsansvar, för arbetet med att bevara och hållbart nyttja de

husdjursgenetiska resurserna kompletteras av att Skogsstyrelsen ansvarar

för de skogsgenetiska resurserna och Naturvårdsverket ansvarar för den

vilda floran och faunan. Därutöver fyller länsstyrelserna en viktig

funktion när det gäller samordning av olika projekt som berör genetiska

resurser direkt eller indirekt. Länsstyrelserna har bl.a. möjlighet att

bevilja projektstöd till landsbygdsutveckling, bedriva rådgivning om

skötsel av betesmarker med husdjur inom KULM-verksamheten och sprida

information i samband med kontroll av miljöersättning. Regeringens

initiativ att ge Jordbruksverket i uppdrag att initiera en samarbetsgrupp

som skall verka för att öka samverkan och samordningen av insatser mellan

de olika sektorerna i Sverige är värdefullt. Enligt vad utskottet erfarit

skall gruppen även kunna ge råd till de respektive ansvariga myndigheterna

i genetiska resursfrågor. En viktig fråga utifrån det husdjursgenetiska

perspektivet är att ge bevarande och hållbart nyttjande av de

husdjursgenetiska resurserna ett adekvat utrymme i arbetet med genomförandet

av konventionen om biologisk mångfald. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion MJ13 (fp) yrkandena 2 och 3 (delvis) i den

mån yrkandena inte kan anses tillgodosedda.

Det är, som anförs i motion MJ14 (mp), viktigt med en strategi inte

bara för de hotade husdjursgenetiska resurserna utan också för de

resurser som nu ingår i produktionen. Enligt skrivelsen avser regeringen

att ge Jordbruksverket i uppdrag att inrätta en referensgrupp för

husdjursgenetiska resurser med särskilt fokus på svenska raser och

populationer i Sverige, däribland frågor som rör bevarande och hållbar

förvaltning av våra produktionsraser. Referensgruppens huvudsakliga

uppgift skall vara att vara rådgivande till Jordbruksverket gällande

bevarande och hållbart nyttjande av de husdjursgenetiska resurserna.

Gruppen kommer dessutom att bistå Jordbruksverket med analyser och

konkreta förslag till åtgärder. Det är viktigt att referensgruppen har

en bred representation av deltagare för att kunna vara rådgivande i

såväl generella husdjursfrågor som i mer specifika frågor rörande

bevarande och husdjursgenetik. Utskottet anser mot bakgrund härav att

motionen är tillgodosedd. Motionen avstyrks.

Vissa bevarandeinsatser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två yrkanden (fp) om att hotade husdjursraser bl.a.

skall omfattas av det kommande miljö- och landsbygdsprogrammet. Utskottet

hänvisar i det sammanhanget till det pågående arbetet. Dessutom avstyrker

utskottet tre yrkanden (fp, kd, mp) om bevarandeinsatser inom hästsektorn,

bl.a. kallblodstravaren. Utskottet förutsätter därvid att regeringen

särskilt uppmärksammar denna fråga i det fortsatta arbetet med att bevara

de husdjursgenetiska resurserna.

Jämför reservation 4 (fp).

Motionerna

Enligt motion MJ13 (fp) anser Folkpartiet att arbetet med de husdjursgenetiska

resurserna skall inkludera strategier för hur djur som inte omfattas av

den lista på djur som erhåller stöd via EU kan bevaras. Motionärerna

tar också för givet att man inkluderar de intentioner som kom till

uttryck i skrivelsen Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn (skr.

2003/04:54), i vilken regeringen anförde att det i samband med utarbetande

av ett nationellt program för förvaltning av husdjursgenetiska resurser

är lämpligt att även ta ställning till eventuella åtgärder för bevarande

av hotade hästraser (yrkande 3 delvis). Enligt motionärerna är det också

viktigt att se hur man kan stödja hela miljöer och samband som ökar

möjligheten att bevara hotade husdjursraser. Det kan t.ex. innebära att

man kombinerar miljöstöd för betande på ängsmark med krav på att betet

skall ske med hotade raser (yrkande 4).

Enligt motion MJ233 (mp) är antalet kallblodstravare så litet att rasen

får anses vara utrotningshotad. Inavelsgraden är på sikt ett problem,

och i motionen föreslås att man inför ett minoritetsskydd i avtalet

mellan staten och travsporten och ser över behovet av uppfödarpremier.

Att bl.a. kallblodstravaren tas med i det nationella programmet för

bevarande av husdjursgenetiska resurser är också enligt motion MJ505

(kd) yrkande 9 en angelägen fråga.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslagen i motion MJ13 (fp) yrkande 3 (delvis) och

yrkande 4 vill utskottet påpeka att ägare av utrotningshotade husdjursraser

där det ekonomiska utbytet av djurhållningen är lågt, inom ramen för

miljö- och landsbygdsprogrammet, kan få en miljöersättning som kompensation

för lägre intäkter. De raser som ingår i programmet är fjällko, rödkulla,

allmogeko, gutefår, ryafår, fin-ullsfår, allmogefår, lantrasget,

allmogeget och linderödssvin. Ersättningen är 1 000 kr per djurenhet för

nötkreatur, får och getter och 1 500 kr per djurenhet för grisar.

Kostnaden bedöms bli runt 20 miljoner kronor för hela programperioden.

Som regeringen anför i skrivelsen är de ekonomiska och innehållsmässiga

förutsättningarna för det nya miljö- och landsbygdsprogrammet för

perioden 2007-2013 ännu inte beslutade. Förhandlingarna inom EU pågår och

väntas bli helt klara tidigast i slutet av år 2005. Förberedelsearbetet

för det nya programmet har emellertid påbörjats, och regeringen har bl.

a. uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa ett tekniskt inriktat

underlag. Uppdraget skall i huvudsak redovisas senast i slutet av april

2005. En del i arbetet med det nya programmet är att ta ställning till

hur djurägare fortsättningsvis kan stimuleras att hålla utrotningshotade

inhemska husdjursraser. I detta arbete torde de frågor som tas upp i

motionsyrkandena komma att behandlas. Med det anförda avstyrks motionen

i denna del. När det gäller frågan om bevarande av hästraser som tas

upp i motion MJ13 (fp) yrkande 3 (delvis) och motionerna MJ233 (mp) och

MJ505 (kd) yrkande 9 vill utskottet utöver vad som anförs ovan påpeka

att inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet föreningar för

rasbevarande inom en rad olika djurslag har möjlighet att ansöka om medel

för utbildnings-, rådgivnings- och informationsinsatser. Bland de

hästraser för vilka medel sökts och beviljats finns gotlandsruss, nordsvensk

brukshäst och ardenner. Regeringen gav dessutom, i samband med sin

skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn,

Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter och

organisationer bl.a. analysera relevanta faktorer som bidrar till

utvecklingspotentialen i hästsektorn och som beskriver hästsektorns roll

och förutsättningar för näringsverksamhet i landet. Detta uppdrag

redovisades i februari 2005 och bereds nu i Regeringskansliet. Utskottet

instämde vid sin behandling av skrivelse 2003/04:54 (bet. 2003/04:MJU15)

i regeringens uppfattning att det, i anslutning till arbetet med att

bevara våra husdjursgenetiska resurser, är lämpligt att även ta ställning

till eventuella åtgärder för bevarande av hotade hästraser. Som utskottet

tidigare anfört förutsätter utskottet att bl.a. kallblodstravaren

uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Med det anförda föreslår utskottet

att riksdagen inte nu vidtar några åtgärder med anledning av de behandlade

motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser, punkt 1 (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Cecilia Widegren

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att något miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska

resurser inte behövs. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ12 och

avslår motion 2004/05:MJ13 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är främst av historiskt och kulturellt intresse att bevara gamla

husdjursraser, vilket huvudsakligen måste vara en statlig uppgift. Staten

kan själv bedöma nyttan av och bekosta bevarandet av det antal husdjur

som anses motiverat. Det är därför märkligt att detta skall beaktas vid

införandet av ett ytterligare miljökvalitetsmål. Vi anser att det inte

behövs något miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser. Detta

bör ges regeringen till känna.

2. Miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser, punkt 1 (fp)

av Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om att skyddet av husdjursgenetiska resurser omfattas av

ett 16:e miljömål. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ13 yrkande

1 och avslår motion 2004/05:MJ12.

Ställningstagande

Till skillnad från regeringen delar vi Jordbruksverkets bedömning att

det är rimligt att delmål om de husdjursgenetiska resurserna ingår i

ett kommande 16:e miljömål. Detta skulle möjliggöra att man i ett

sammanhang behandlar flera olika frågor och problem av övergripande

karaktär inom det husdjursgenetiska området. Dessutom skulle man kunna

behandla gemensamma problem vad avser andra hotade arter. Vi anser

således att arbetet med att skydda husdjursgenetiska resurser skall ingå

i det 16:e miljökvalitetsmålet. Detta bör ges regeringen till känna.

3. Förstärkt samordning och samverkan för genetiska resurser, punkt 2

(fp)

av Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om vissa samordningsfrågor. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:MJ13 yrkandena 2, 3 i denna del och 5 samt avslår

motion 2004/05:MJ14.

Ställningstagande

Ett alltför frekvent tillsättande av olika grupper kan leda till att

mycket resurser knyts upp i ett administrerande av frågeställningar i

stället för att faktiska åtgärder vidtas. Vi anser därför att de grupper

regeringen tänker tillsätta får en bestämd tid till sitt förfogande och

att man sedan förlänger deras verksamhet endast om behovet fortfarande

är tydligt påkallat.

Det är viktigt att det inte blir en alltför ensidig uppdelning mellan

domesticerade och vilda raser när det gäller bevarande av hotade raser.

Även om villkoren för domesticerade och vilda raser skiljer sig åt bör

man finna samverkansformer mellan Naturvårdsverket och Jordbruksverket

på området. Det kan vara så att åtgärder som gynnar bevarandet av hotade

husdjursraser också skyddar annan biologisk mångfald. Det är viktigt

att Centrum för biologisk mångfald arbetar med biologisk mångfald både

vad avser domesticerade djur och vilda djur.

Vi anser slutligen att man inte bara bör koncentrera sig på Jordbruksverkets

resurser utan också bör undersöka om det finns möjligheter att använda

andra resurser inom området biologisk mångfald.

Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

4. Vissa bevarandeinsatser, punkt 3 (fp)

av Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om bevarandeinsatser för hotade raser. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ13 yrkandena 3 i denna del och 4

samt avslår motionerna 2004/05:MJ233 och 2004/05:MJ505 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens uppdrag till Jordbruksverket också skall omfatta

att utarbeta strategier för hur djur kan bevaras som inte ingår i EU:s

lista på djur som är berättigade till stöd.

Det är också viktigt att man undersöker hur man kan stödja hela miljöer

och samband som ökar möjligheten att bevara hotade husdjursraser. Det

kan t.ex. innebära att man kombinerar miljöstöd för betande på ängsmark

med krav på att betet skall ske med hotade raser.

Vi tar också för givet att regeringen inkluderar de intentioner som kom

till uttryck i skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom

hästsektorn, att ta ställning till eventuella åtgärder för bevarande av

hotade hästraser i samband med det nationella programmet för förvaltning

av husdjursgenetiska resurser.

Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Vissa bevarandeinsatser, punkt 3 (kd)

Sven Gunnar Persson (kd) anför:

Riksdagen har tidigare beslutat om insatser för bevarande av de

utrotningshotade raserna gotlandsruss, ardenner och nordsvensk brukshäst

och avsätter särskilda medel inom miljöersättningsprogrammets delprogram

för utbildning, information och demonstrationsobjekt (bet. 1997/98:JoU9,

rskr. 1997/98:116) för att främja bevarandet av dessa raser.

Dessvärre innefattades inte den utrotningshotade kallblodiga travaren

i denna bevarandeinsats. Den kallblodiga travaren bör självfallet också

ingå i de hästraser som omfattas av regeringens insats, eftersom

populationen och antal betäckta ston i stort sett är desamma för denna ras

som för andra hotade raser.

I den nu framlagda skrivelsen redovisas på ett övergripande plan

inriktningen av det pågående programarbetet och de fortsatta

bevarandeinsatserna.

Riksdagen har tidigare instämt i Kristdemokraternas förslag om att den

kallblodiga travaren bör ingå i det kommande programmet. Detta upprepas

i föreliggande betänkande med formuleringen: "Som utskottet tidigare

anfört förutsätter utskottet att bl.a. kallblodstravaren uppmärksammas

i det fortsatta arbetet", varför jag avstår från att reservera mig till

förmån för förslaget.

2. Vissa bevarandeinsatser, punkt 3 (mp)

Åsa Domeij (mp) anför:

Stödsystemen till bevarande av lantraser bör ses över. För att få en

större avelsbas är det viktigt att många individer av båda könen används

i aveln. Dagens ersättningssystem gynnar inte detta utan stödet till t.

ex. en stut är lika stort som stödet till en tjur. Ett annat problem är

att de mindre djuren ofta glöms bort. Det utgår inget stöd alls till

höns, ankor, gäss och kaniner. Ett framtida stödsystem bör beakta också

mindre djur.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2004/05:73 Husdjursgenetiska resurser.

Följdmotioner

2004/05:MJ12 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att något miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser

inte behövs.

2004/05:MJ13 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skyddet av husdjursgenetiska resurser läggs in i

det 16:e miljömålet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om samarbete mellan myndigheter och gränsöverskridning

vad avser domesticerade och vilda djur.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om innehållet i regeringens uppdrag till Jordbruksverket

avseende husdjursgenetiska resurser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att man t.ex. kan villkora vissa bidrag för biologisk

mångfald med att betet sker med hotade raser.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en tidsbegränsning för arbetet i de föreslagna

tvärsektoriella samarbetsgrupperna.

2004/05:MJ14 av Jan Lindholm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om husdjursgenetiska resurser.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:MJ233 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att säkerställa kallblodstravarens överlevnad som

ras.

2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att den kallblodiga travaren skall omfattas av

bevarandeinsatserna.