Bet. 2004/05:MJU2

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2004/05:MJU2

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för

år 2005 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar och om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar

om jordbruksprodukter. Lagändringen innebär anpassningar till ändringar

i EG:s regelverk. I samband med budgetpropositionen behandlar utskottet

43 motionsyrkanden från allmän motionstid åren 2003 och 2004.

Utgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju politikområden. Det

mest omfattande av dessa är området Livsmedelspolitik som omfattar i

första hand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna,

fiskerinäringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Skogspolitik,

Djurpolitik, Landsbygdspolitik, Samepolitik, Utbildningspolitik och

Forskningspolitik. Regeringen föreslår inom utgiftsområdet satsningar

för år 2005 som bl.a. gäller Artdatabanken, Djurskyddsmyndigheten,

ekologisk produktion av livsmedel samt biotopskydd inom skogsbruket.

Riksdagen har den 24 november 2004 fastställt utgiftsramen för utgiftsområdet

till 14 655 991 000 kr i enlighet med finansutskottets förslag. I

jämförelse med anvisade medel år 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med

364 miljoner kronor år 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen av

att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner

kronor.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks, och

utskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen har redovisat.

Samtliga motioner som behandlas i samband med budgetpropositionen

avstyrks.

I betänkandet finns sju reservationer och sex särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

Riksdagen1. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget

42:3 Djurhälsovård, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006,2. bemyndigar

regeringen att under år 2005, för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 3 500 000 kr under år 2006,3. bemyndigar

regeringen att för år 2005 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en

kredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i

Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr,4. bemyndigar regeringen att under

år 2005, för ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten, besluta om bidrag

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000

kr under år 2006,5. bemyndigar regeringen att för år 2005 låta Statens

jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda

räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 6 000 000 000

kr,6. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 086 200 000 kr

under år 2006 och 13 800 000 kr under år 2007,7. bemyndigar regeringen

att under år 2005, för ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag

för jordbruksprodukter, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006,8. bemyndigar

regeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 808 052 000 kr under år 2006,

högst 182 090 000 kr år 2007, högst 62 708 000 kr år 2008, högst

35 650 000 kr år 2009 och högst 61 500 000 kr därefter,9. bemyndigar

regeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

883 626 000 kr under år 2006, högst 225 757 000 kr år 2007, högst

75 290 000 kr år 2008, högst 40 474 000 kr år 2009 och högst 61 853 000

kr därefter,10. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000

kr under år 2006,11. bemyndigar regeringen att under år 2005, för

ramanslaget 44:7 Ekologisk produktion, besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kr under

år 2006,12. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget

45:1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kr under

år 2006,13. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning, besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 220 000 000 kr under

år 2006, högst 150 000 000 kr år 2007, högst 95 000 000 kr år 2008 och

högst 45 000 000 kr år 2009,14. godkänner vad regeringen förordar om

ersättning vid skördeskador,15. anvisar anslag för budgetåret 2005 under

utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 3.Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 1-13, 16 och

19 samt avslår motionerna 2003/04:MJ217, 2003/04:MJ446, 2004/05:MJ217,

2004/05:MJ259, 2004/05:MJ270, 2004/05:MJ379, 2004/05:MJ434 yrkande 36,

2004/05:MJ467, 2004/05:MJ473 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:MJ497

yrkandena 29, 32-34, 37, 41, 43 i denna del och 46, 2004/05:MJ499 yrkande

20, 2004/05:MJ508 yrkande 36, 2004/05:MJ513 yrkande 1 och 2004/05:MJ525

yrkandena 1 och 2.

2. Myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda djur

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 43 i denna del.

Reservation 1 (fp, kd, v, mp)

3. Ersättning för rovdjursdödade renar

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 42.

Reservation 2 (kd)

4. Disposition av avgiftsintäkter

Riksdagen1. godkänner vad regeringen förordar om disposition av

avgiftsintäkter vid Djurskyddsmyndigheten,2. godkänner vad regeringen

förordar om disposition av avgiftsintäkter vid Statens jordbruksverk.Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 14

och 15 samt avslår motion 2004/05:MJ473 yrkande 3.

Reservation 3 (m)

5. Ändring i lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkt 18.

6. Mål för politikområde Livsmedelspolitik

Riksdagen godkänner nytt mål för politikområde Livsmedelspolitik i

enlighet med vad regeringen förordar och beslutar att nuvarande mål

skall upphöra att gälla. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 23 punkt 17.

7. Principer för utbetalning av vissa stöd

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 5, 2004/05:MJ208

yrkande 1, 2004/05:MJ209, 2004/05:MJ222, 2004/05:MJ321 yrkande 1,

2004/05:MJ376 yrkande 1, 2004/05:MJ408, 2004/05:MJ437 yrkande 5, 2004/05:MJ463

och 2004/05:MJ497 yrkande 6.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

8. Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ279, 2004/05:MJ470 och 2004/05:MJ508

yrkande 18.

Reservation 5 (fp)

9. Inriktningen på offentligt finansierad forskning

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk405 yrkande 8.

Reservation 6 (m)

10. Ytterligare tjänster vid Sveriges lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ378.

11. Kvaliteten i veterinärutbildningen

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ246.

12. Översyn av forskningsfinansieringen

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ508 yrkande 19.

Reservation 7 (fp)

Stockholm den 30 november 2004

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m)1Deltar ej under punkt 1, Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf

Eriksson (s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson

(kd)2Deltar ej under punkt 1, Christina Axelsson (s), Lars Lindblad

(m)3Deltar ej under punkt 1, Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c)4Deltar

ej under punkt 1, Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m)5Deltar

ej under punkt 1, Christin Hagberg (s), Anita Brodén (fp)6Deltar ej

under punkt 1, Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp)7Deltar

ej under punkt 1.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens och oppositionens

förslag till fördelning av utgifterna m.m. under utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, se bilaga 4. Därutöver

behandlas regeringens förslag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s

förordningar om jordbruksprodukter. Lagändringen innebär en anpassning

till ändringar i EG:s regelverk. Detta förslag återfinns i bilaga 2.

Regeringens samtliga förslag har utformats i samarbete med Vänsterpartiet

och Miljöpartiet de gröna.

Utskottet behandlar också ett antal motioner med anknytning till budgeten.

Bakgrund

Utgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju politikområden. Det

mest omfattande politikområdet är Livsmedelspolitik som omfattar i första

hand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen

samt livsmedel. Övriga politikområden är Djurpolitik, Landsbygdspolitik,

Samepolitik, Skogspolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik.

Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk,

Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens

veterinärmedicinska anstalt, Djurskyddsmyndigheten, Livsmedelsverket,

Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt

Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Sametinget redovisas under

utgiftsområde 1. För budgetåret 2005 föreslås att sammanlagt 14,7

miljarder kronor anslås för utgiftsområdet. Ungefär 50 % av utgifterna

finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska

åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.

Därtill kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter

nationell medfinansiering. Till dessa hör landsbygdsprogrammet och

strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.

Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat kraftigt det senaste decenniet.

En i vissa delar väsentligt reformerad gemensam jordbrukspolitik kommer

att träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005. Reformen beräknas inte

medföra ökade utgifter i statsbudgeten.

I jämförelse med anvisade medel år 2004 ökar ramen för utgiftsområdet

med 364 miljoner kronor år 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen

av att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner

kronor. Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 32 miljoner kronor till

följd av satsningar på landsbygdsutveckling. Därutöver beräknas

utgiftsområdet öka med 45 miljoner kronor till följd av åtgärder för att

främja mindre kända arter och med 43 miljoner kronor till följd av

satsningar på förbättrat djurskydd och bekämpning av djursjukdomar.

Slutligen beräknas utgiftsområdet öka med 35 miljoner kronor till följd

av insatser för att främja bl.a. närslakt och småskalig livsmedelsförädling

samt med 61 miljoner kronor till följd av åtgärder för förbättrat

biotopskydd inom skogsbruket.

I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års

ekonomiska vårproposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 117

miljoner kronor år 2005. Detta förklaras huvudsakligen av ovan nämnda

åtgärder.

Utskottets överväganden

Skogspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna

åtgärder inom politikområdet.

Propositionen

Omfattning

Området Skogspolitik omfattar den skogspolitik som beslutades av riksdagen

1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Inom

politikområdet ryms de flesta statliga ekonomiska medel som har beslutats

för att nå de skogspolitiska målen. I budgetpropositionen behandlas

särskilt skogsvårdsorganisationen som består av Skogsstyrelsen och

skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet

med ansvar för frågor som rör skogsbruket och chefsmyndighet för de tio

regionala skogsvårdsstyrelserna.

Skogspolitiken kännetecknas av att den har två jämställda mål, ett

produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och

skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger

en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge

handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.

Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall

bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras.

Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma

i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser

och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.

Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall

värnas.

Skogspolitiken utvärderas regelbundet och en första utvärdering redovisades

för riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr.

1998/99:32). Regeringen gjorde då bedömningen att skogspolitikens mål

skulle ligga fast. Riksdagen hade ingen erinran mot detta. Den andra

utvärderingen av skogspolitikens effekter redovisades till regeringen

av Skogsstyrelsen i december 2001, och regeringen har i skrivelsen

Uppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) redovisat utvärderingen

för riksdagen. Regeringen anser med stöd av utvärderingen att skogspolitikens

mål bör ligga fast.

Regeringen beslutade i maj 2004 att tillkalla en särskild utredare med

uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken (dir. 2004:70). Bakgrunden

är att hittillsvarande utvärderingar av 1993 års skogspolitik har

genomförts av skogsvårdsorganisationen. Regeringen anser därför att det

är dags att genomföra en oberoende utvärdering som omfattar även

skogsvårdsorganisationens arbete. Utvärderingen skall ta som utgångspunkt

att grunderna för gällande skogspolitik ligger fast. Det innebär att

skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål,

ligger fast. Regeringen bedömer att det är väsentligt att utvärdera

hur väl målen för skogspolitiken har uppfyllts under de dryga tio år

som den har tillämpats. Det är först nu som det är möjligt att mera

genomgripande utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik. Uppdraget

skall redovisas senast den 31 december 2005.

Resultatbedömning, analys m.m.

Produktionen av svenska skogsindustriprodukter var under år 2003 rekordhög.

Den samlade produktionen av massa uppgick till 11,8 miljoner ton jämfört

med 11,4 miljoner ton år 2002. Produktionen av papper steg med 3 % till

11 miljoner ton. 87 % gick till export, vilket motsvarar ca 66 miljarder

kronor. Mer än två tredjedelar av exporten gick till EU-länderna.

Avverkningen ökade under år 2003 och beräknas till ca 83,4 miljoner

kubikmeter. År 2002 uppgick avverkningen till 82,4 miljoner kubikmeter.

Avverkningens bruttovärde år 2002 beräknas till 21 miljarder kronor,

varav avverkningskostnader ca 8 miljarder kronor och rotnettovärde 14

miljarder kronor. Skogsnäringens produktionsvärde under år 2001 var 181

miljarder kronor. Skogsindustrins förädlingsvärde var ca 15 % av

tillverkningsindustrins totala förädlingsvärde. Det totala skogsbruksvärdet

vid 1998 års allmänna fastighetstaxering var 181 miljarder kronor.

Skogsbruksvärdet efter den årliga omräkningen 2003 var 231 miljarder

kronor. Importen av rundvirke och flis under år 2003 var 11,4 miljoner

kubikmeter barkat virke. Det är en minskning med 4 % jämfört med år

2002. Det totala importvärdet av rundvirke och flis uppgick till 4,6

miljarder kronor. Även om importnivån inte nådde upp till rekordåret

2000 då 12,8 miljoner kubikmeter importerades, spelar importen en viktig

roll för skogsindustrins virkesförsörjning.

Enligt konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens regi bör det

vara möjligt att med nuvarande skogsvårds- och naturvårdsambitioner

successivt öka den uthålliga årliga avverkningen under den närmaste

100-årsperioden från nuvarande ca 80 miljoner kubikmeter till ca 90-95

miljoner kubikmeter. Även med dessa avverkningsnivåer kommer virkesförrådet

att fortsätta öka liksom andelarna lövträd, äldre lövrik skog, gammal

skog och antalet gamla grova träd. Grundläggande förutsättningar för

denna utveckling är en fortsatt strävan att nå de skogspolitiska målen.

I såväl den senaste utvärderingen av skogspolitiken år 2001 som i

utvärderingen år 1998 konstaterades brister både när det gäller

produktionsmålet och miljömålet. Den senaste uppföljningen av

föryngringsresultaten

visar att 25 % av de undersökta områdena inte uppfyller de krav som

ställs i skogsvårdslagen. När det gäller generell naturvårdshänsyn

uppfylls inte kraven i 19 % av områdena. Båda utvärderingarna visar på

ytterligare behov av insatser i form av rådgivning i produktions- och

miljöfrågor samt tillsyn särskilt vad gäller återväxtåtgärder. Vidare

behövs ökade insatser för områdesskydd.

Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet har alltsedan

skogsvårdsstyrelsernas

tillkomst utgjort en betydande del av organisationens verksamhet.

Uppdragsverksamheten utgör 26 % av verksamheten, beräknat som

tjänstgöringsdagar,

och 43 % av omsättningen. Omsättningen ökade något i förhållande till

år 2002 då uppdragsverksamheten utgjorde 26 % av verksamheten och 39 %

av omsättningen. Omsättningsökningen beror på att en större andel av de

arbetssökande i arbetsmarknadsprojekten har någon form av anställningsstöd.

Uppdragsverksamheten förväntas öka ytterligare genom ett avtal som

slöts i mars 2004 med Arbetsmarknadsverket och svenska ESF-rådet om en

kraftig ökning av arbetsmarknadssatsningen Gröna jobb.

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen

för år 2003 avseende skogsvårdsorganisationen. Någon effektivitetsrapport

har inte lämnats.

Utgiftsutveckling inom politikområdet Skogspolitik

Miljoner kronor

Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat 2006

Beräknat

2007

544 525 531 544 547 553

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för år 2005.

Utskottets ställningstagande

Det framgår av propositionen att det arbete som lagts ned på miljösidan

medfört en positiv utveckling under hela 1990-talet, men att det

fortfarande återstår mycket arbete innan målet om att bevara biologisk

mångfald i skogslandskapet kan anses vara uppnått. Däremot har det på

produktionssidan skett ett negativt trendbrott när det gäller

föryngringsresultaten mellan utvärderingen år 1998 och utvärderingen år 2001.

Även röjningsaktiviteten ligger kvar på en alltför låg nivå. Utskottet

instämmer i regeringens uppfattning att insatser kommer att krävas både

av skogsnäringen själv och av skogsvårdsorganisationen om de båda

skogspolitiska målen skall nås. Dessutom ställer miljökvalitetsmålet

Levande skogar och dess delmål (prop. 2000/01:130, Svenska miljömål -

delmål och åtgärdsstrategier, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:326)

stora krav på engagemang från skogsvårdsorganisationens sida. Skog och

skogsbruk behandlas för övrigt även i flera av de andra miljökvalitetsmålen.

Av regeringens redovisning framgår att rådgivning och tillsyn har visat

sig vara effektiva redskap för att nå skogspolitikens mål. Rådgivningen

synes dessutom vara ett mer effektivt medel för att nå skogspolitikens

mål än omfattande statliga subventioner som tillämpas i många andra

länder. I övrigt vill utskottet avvakta resultatet av den utvärdering

av skogspolitiken som nu pågår.

41:1 Skogsvårdsorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och

avstyrker därmed ett yrkande (fp) om minskat anslag.

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central förvaltningsmyndighet

för skogsfrågor och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Vidare

bör anslaget få användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.

Regeringen bedömer att det ökande samarbetet inom EU kring skogsfrågor

kommer att ställa högre krav på svenskt engagemang. EU-arbetet kommer

därmed att ytterligare behöva prioriteras av skogsvårdsorganisationen.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning för 2005 om 315,9 miljoner

kronor.

Motionen

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis en

minskning av medelstilldelningen med 162 967 000 kr i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt

och tillstyrker propositionen i denna del. Med hänvisning till detta

avstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i den del den

avser förslag om minskning av anslaget.

41:2 Insatser för skogsbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker tre motioner (m, kd, c) om annan medelstilldelning.

Utskottet avstyrker dessutom en motion (mp) om att det s.k. Nokåsanslaget

bör uppräknas.

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och täcker kostnaderna för

statsbidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket

och förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsåtgärder.

Anslaget finansierar bidrag till sådant ädellövskogsbruk som regleras

särskilt i skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och

kulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens kostnader för biotopskydd

och naturvårdsavtal. Anslaget får även användas för utvecklingsarbete

avseende kontinuitetsskogsbruk. Anslaget finansierar sedan sin tillkomst

år 1994 vissa administrationskostnader hos skogsvårdsorganisationen.

Dessa kostnader får, när det gäller de förordningsreglerade statsbidragen,

uppgå till högst 2 miljoner kronor för år 2005. Därtill kommer

skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal,

som får uppgå till högst 35 miljoner kronor under år 2005. Utfallet för

anslaget under år 2003 var 11 miljoner kronor högre än anslagsnivån för

budgetåret. Anslagssparandet består till största delen av beslutade men

ännu ej utbetalade stöd.

Mot bakgrund av vad regeringen föreslagit i propositionen Svenska

miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) bör fortsatta

insatser göras för biotopskydd och naturvårdsavtal även under år 2005.

Regeringen föreslår att anslaget tillförs 60,5 miljoner kronor per år

för skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs 5 miljoner kronor per

år som får användas för utvecklingsarbete avseende kontinuitetsskogsbruk.

Anslaget bör liksom hittills till viss del kunna disponeras för

skogsvårdsorganisationens administrationskostnader, även vad gäller sådana

kostnader som är relaterade till biotopskydd och naturvårdsavtal.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2005 skall uppgå till 221,2

miljoner kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4

delvis en minskning av medelstilldelningen i förhållande till regeringens

förslag om 65 500 000 kr. Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:MJ497

(kd) yrkande 46 delvis att anslaget bör ökas med 25 000 000 kr i

förhållande till vad regeringen föreslår. Centerpartiet å sin sida föreslår

en anslagsökning med 85 000 000 kr i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande

2 delvis.

I motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 36 föreslås att det anslag som finns

för skydd av natur och kulturmiljöer i skogslandskapet (Nokåsanslaget)

bör uppräknas för att tillgodose de stora behov som finns. Motionärerna

anför att dessa bidrag år 2002 uppgick till 7 miljoner, vilket inte på

långa vägar räcker för att täcka behovet. Motionärerna vill därför att

anslaget uppräknas och förenas med andra skyddsåtgärder, såsom information

och rådgivningsinsatser.

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkandet om att uppräkna den del av anslaget som omfattar

bidrag till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås) vill

utskottet anföra följande. Som regeringen anger i propositionen disponeras

det totala anslaget av Skogsstyrelsen för att bl.a. finansiera bidrag

för vissa natur- och kulturmiljövårdsåtgärder. Genom Nokåsprogrammet

kan markägare få 70 % av godkända kostnader för skötselberoende värden

i skogen ersatta. Anslaget för Nokåsprogrammet är enligt Skogsstyrelsen

för närvarande totalt 10,7 miljoner kronor. Stödet har hittills i sin

helhet varit finansierat med nationella medel men är sedan i år

delfinansierat från miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet).

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om vikten av detta

bidrag men anser sig inte berett att föreslå något riksdagsuttalande

med anledning av yrkandet. Därmed avstyrker utskottet förslaget i motion

2004/05:MJ434 (mp) yrkande 36. Yrkandena om höjda anslag som framställs

i motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande

2 ryms inte inom ramen för utgiftsområdet. Utskottet avstyrker därför

dessa. Sammanfattningsvis anser utskottet regeringens förslag väl avvägt

och tillstyrker detta. Därmed avstyrker utskottet också motion 2004/05:MJ473

(m) yrkande 4 i den del den berör detta anslag.

41:3 Internationellt skogssamarbete och 41:4 Från EG-budgeten finansierade

medel för skogsskadeövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslagen 41:3 och 41:4.

Djurpolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna

åtgärder inom politikområdet. Med hänvisning till att Djurskyddsmyndigheten

inrättats avstyrker utskottet en motion (c) om att 20 miljoner kronor

bör tillföras ett nytt anslag för Centrala försöksdjursnämnden.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur som människan håller

eller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av faunavården

som avser viltvård. Verksamhet vid Statens jordbruksverk med

distriktsveterinärorganisationen, Statens veterinärmedicinska anstalt,

Djurskyddsmyndigheten, Veterinära ansvarsnämnden, Livsmedelsverket,

Naturvårdsverket, Sametinget och länsstyrelserna ingår.

Djurskyddsmyndigheten inrättades den 1 januari 2004. Djurskyddsmyndigheten

är nu den centrala myndigheten avseende djurskydd enligt djurskyddslagen.

Detta är uppgifter som överlämnats från Jordbruksverket och Centrala

försöksdjursnämnden (CFN). Avveckling av CFN pågår.

Målet för djurpolitiken är ett gott djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd

bland djur i människans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett

sådant sätt att oacceptabla skador på människor och egendom inte uppstår.

Etiska frågor är särskilt i fokus. En god djurhållning är en viktig

del i livsmedelskedjan. Den svenska grundtanken är att djurmiljön skall

anpassas till djurens behov i så hög grad som möjligt och att djuren

skall ges möjlighet att bete sig naturligt. Tillgång till näringsrikt

foder, fritt från smittämnen och föroreningar är en förutsättning för

friska djur och en god livsmedelskvalitet. Effektiva kontroller i alla

delar i livsmedelskedjan behövs för att säkerställa hög produktion,

livsmedelskvalitet och för att bibehålla god djur- och folkhälsa.

Kraven på djurpolitiken formuleras både nationellt och i EU men kräver

många gånger beslut på EU-nivå. Under år 2003 och början av år 2004 har

en rad beslut om ny lagstiftning fattats inom EU, och hög aktivitet

väntas också under kommande år. Också i arbetet med EU:s nya jordbrukspolitik

har djurens välfärd fått ett allt större utrymme. Den svenska regeringen

avser att aktivt verka på den internationella arenan för att denna

utveckling skall fortsätta och för att få gehör för den svenska modellen

avseende djurskydd och djur- och folkhälsa.

Resultatbedömning, analys m.m.

Sveriges djurhälsoläge har under år 2003 varit stabilt och gott. Sverige

har varit förskonat från större utbrott av allvarliga smittsamma

djursjukdomar, trots att sådana förekommer relativt frekvent i vår nära

omgivning. Att djurhälsoläget är gott visas också av den indikator som

valts för djurhälsa (antal sjukdomsanmärkningar på svin vid slakt

respektive juverinflammationer hos mjölkkor). Trenden är stabil eller

fallande, vilket tyder på ett totalt sett förbättrat hälsoläge. De

indikatorer som fastlagts för att följa utvecklingen på djurskyddsområdet

tyder på att också djurskyddet förbättrats år 2003 jämfört med år 2002.

Antalet förelägganden etc. eller anmälan till åtal har inte ökat trots

att fler tillsynsobjekt besökts (indikatorn "lokal tillsyn"), antalet

beslut hos länsstyrelserna om omhändertagande av djur respektive djurförbud

har minskat, och slutligen har antalet förprövade djurplatser totalt

sett ökat.

Inom zoonosområdet har år 2003 dominerats av det största salmonellautbrottet

i Sverige i modern tid. Smittkällan var foder. Totalt drabbades 48

besättningar. Berörda myndigheter agerade kraftfullt för att i möjligaste

mån begränsa utbredningen. Jordbruksverket fyllde väl sin koordinerande

roll och distriktsveterinärorganisationen (DVO) bidrog genom att effektivt

omdirigera personal för provtagning etc. till den drabbade regionen.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ställde snabbt de resurser

till förfogande som krävdes för analyser m.m., vilket visade att de

satsningar som gjorts för att skapa förbättrad beredskap givit resultat.

SVA uppvisade år 2003 ett underskott på 1,6 miljoner kronor. År 2002

var underskottet 5,9 miljoner kronor. En investeringsfas med om- och

tillbyggnader på drygt 100 miljoner kronor har just avslutats. All

SVA-verksamhet förutom blodproduktion har därmed kunnat samlas till

lokaler i Uppsala på samma område som Sveriges lantbruksuniversitet.

Statsanslaget höjdes år 2003 med 2 %, vari ingick 5 miljoner kronor

särskilt tilldelade medel för det nya säkerhetslaboratoriet. SVA:s nya

laboratorium innebär stärkt beredskap vid bioterrorism och avsiktlig

spridning av smittämnen.

På det veterinärorganisatoriska området inrättades i april 2003, under

ledning av statssekreteraren, en samarbetsgrupp med huvudsyfte att

förbättra samverkan mellan privatpraktiserande veterinärer och

distriktsveterinärer. Gruppens arbete har bl.a. lett till dels en modell för

hur privata veterinärer kan utöva tillsyn i enlighet med EU:s

mjölkhygiendirektiv (92/46/EEG), dels åtgärder för finansiering av

veterinärtjänster

för avlägset boende.

En viktig djurskyddsfråga för Sverige under år 2003 och våren 2004 har

varit förhandlingsarbetet inom EU rörande skydd av djur under transport.

Enighet har inte kunnat uppnås, men ett delresultat kan sägas vara att

Sverige bidragit till att blockera förslag som ur svensk synvinkel

snarare hade lett till försämring. En annan djurskyddsfråga som ännu

inte är fullständigt löst rör burhöns. I januari 2004 löpte de sista

dispenserna för värphöns i traditionella burar ut. Vid årsskiftet hölls

dock fortfarande minst 813 500 värphöns, eller ca 15 % av totalantalet,

i oinredda burar utan dispens. Jordbruksverket har därför polisanmält

27 företag som fortsatt håller värphöns i icke tillåtna burar.

Riksrevisionen bedömer att SVA:s och CFN:s årsredovisningar för 2003 i

allt väsentligt är rättvisande.

Utgiftsutveckling inom politikområdet Djurpolitik

Miljoner kronor

Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat2006

Beräknat2007

440,

3 462,2 461,7 508,5 511,8 516,8

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för år 2005.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkandena 1 och 2

delvis att 20 000 000 kr bör tillföras ett nytt anslag för Centrala

försöksdjursnämnden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att indikatorerna på förbättrat

djurskydd respektive djurhälsa visar att utvecklingen är positiv. Att

Sverige är det enda EU-land som inte drabbats av BSE och att fågelinfluensa

inte nått Sverige trots att stora utbrott drabbat länder i vår närhet,

tyder också på detta. Det är viktigt att det goda djurhälso- och

smittskyddsläget upprätthålls. Betoningen bör ligga på att arbeta

förebyggande och därmed undvika att problemen uppstår. Ett viktigt led i

arbetet för hög djur- och folkhälsa är kontroll- och bekämpningsprogram

för olika sjukdomar, men även de hälsoförebyggande program som utarbetas

i samarbete mellan Jordbruksverket och näringen. Det förebyggande arbetet

behöver dock kompletteras med fortsatt utveckling av beredskap för större

utbrott av djursjukdomar etc., med eller utan risk för folkhälsan, som

trots allt kan komma att inträffa. Som regeringen anför bör därför

Jordbruksverket i samarbete med övriga berörda myndigheter fortsätta

sitt arbete med den nationella strategin för beredskap vid djursjukdomsutbrott,

bl.a. genom praktiska beredskapsövningar.

På djurpolitikens område redovisar regeringen omfattande insatser för

att revidera lagstiftningen, både nationellt och inom EU. Ny kunskap i

form av vetenskapliga underlag tillkommer hela tiden och bidrar till

behov av förändring av lagar och regler. En speciell fråga med koppling

till lagstiftning är att Sveriges utestående ansökningar om tilläggsgarantier

behandlas inom EU. I februari 2004 beviljades tilläggsgarantier för en

rad fisksjukdomar. Det är en framgång och ambitionen bör vara att även

övriga utestående ärenden om tilläggsgarantier behandlas i EU inom rimlig

tid. Inom EU och internationellt har djurfrågorna fått allt större

uppmärksamhet. Ett fortsatt aktivt svenskt engagemang i internationella

forum bidrar till en positiv utveckling. Ambitionen är att verka för

att få gehör internationellt för den svenska modellen avseende djurskydd

och djur- och folkhälsa. EU-arbetet är fortsatt av särskilt stor betydelse

mot bakgrund av att en stor del av lagstiftningen beslutas inom EU.

Den statliga regleringen av djurförsöksverksamheten och den djurförsöksetiska

prövningen har enligt regeringens bedömning haft en stor betydelse för

att uppnå en begränsning av antalet försöksdjur. Den bidrar också till

en ökad etisk medvetenhet om frågor med anknytning till försöksdjursanvändning.

Det anförda innebär att utskottet inte har någon erinran mot regeringens

redovisning och resultatbedömning inom området för djurpolitik.

Bildandet av Djurskyddsmyndigheten förutsätts bidra till ett samlat

grepp om djurskyddsfrågorna. Tre rådgivande organ skall inrättas och

förväntas bli verkningsfulla redskap för samråd mellan bl.a. näring och

myndighet. Myndighetens rätt att meddela föreskrifter för djurskyddstillsynen

är också ett kraftfullt redskap som kommer att förstärka djurskyddet.

För att ytterligare belysa möjliga sanktionsmedel inom djurskyddet kommer

enligt regeringen ett system för djurskyddssanktionsavgift att utredas.

När det gäller motion 2004/05:MJ525 (c) yrkandena 1 och 2 i den del

det berör förslaget om inrättande av ett nytt anslag för Centrala

försöksdjursnämnden vill utskottet framhålla att Djurskyddsmyndigheten

övertagit uppgifterna från Centrala försöksdjursnämnden som nu håller

på att avvecklas. Utskottet som inte finner anledning för någon annan

bedömning än regeringens i detta avseende avstyrker motionen.

42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker en motion (kd) med krav dels på ytterligare

resurser för forskning om sjöfågelsdöden, dels på ett tydliggörande av

ansvaret för sjukdomar hos vilda djur.

Propositionen

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är veterinärmedicinskt expert-

och serviceorgan för myndigheter och enskilda och utreder bl.a. uppkomst,

orsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur. SVA:s uppgift är att

uppnå och vidmakthålla en god djur- och folkhälsa. Arbetet bedrivs genom

förebyggande, diagnostiserande och bekämpande av infektionssjukdomar

hos djur. SVA medverkar vid utbrott av epizootiska sjukdomar och ansvarar

för Zoonoscenter i Sverige. SVA är veterinärmedicinskt centrallaboratorium

och svenskt referenslaboratorium enligt en rad EG-rättsakter.

SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter,

avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet och forskning. Uppdragsverksamhetens

intäkter inklusive uppdragsforskning har jämfört med år 2002 ökat från

200,2 miljoner kronor till 209,5 miljoner kronor år 2003.

Verksamheten vid SVA visar resultat i linje med satta mål. Det är viktigt

att utveckla arbetet med riskvärdering såsom riskidentifiering,

riskkategorisering och bedömning av exponering, också i samarbete med andra

aktörer. SVA bör prioritera detta arbete inom sina befintliga ramar.

Frågeställningar rörande ekologisk produktion (bl.a. foderhygien och

smittskydd i kretsloppet), liksom antibiotikaresistens, är också frågor

som SVA bör prioritera inom ramarna. De gångna årens händelser i EU har

på ett tydligt sätt visat hur viktigt det är att enskilda länder har en

god beredskap mot epizootier och andra allvarliga smittsamma djursjukdomar,

inklusive zoonoser. SVA har i detta sammanhang en viktig uppgift i

bevarandet av Sveriges goda djurhälsoläge och därmed också i att bidra

till god folkhälsa.

Regeringen föreslår att 99 735 000 kr anvisas under anslaget för år

2005.

Motionen

Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 43 att

ansvaret för sjukdomar hos vilda djur bör tydliggöras. Naturvårdsverket

ansvarar för de vilda friska djuren och Jordbruksverket för sjukdomar

hos tamdjur. Vid SVA uppskattar man att minst hälften av viltfåglarna

längs Sveriges kuster och stora sjöar är borta, och i Blekinge har

beståndet minskat med två tredjedelar. Motionärerna anser att ansvaret

för sjukdomar hos vilda djur också behöver tydliggöras genom en lämplig

förordning. Dessutom anser motionärerna att det är angeläget att SVA

tilldelas de medel som behövs för forskning kring sjöfågelsdöden.

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkandet om ett tydliggörande av ansvaret för sjukdomar

hos vilda djur som tas upp i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 43 vill

utskottet hänvisa till att den som i naturen hittar t.ex. en död trut

på SVA:s bekostnad kan skicka fågeln till SVA för obduktion. SVA kan då

i grova termer såsom naturlig död, viss typ av sjukdom eller inre skada

fastställa dödsorsaken. Detta registreras och utgör en passiv del i den

miljöövervakning som ankommer på SVA. Härutöver vill utskottet framhålla

Viltvårdsfondens finansiering av bl.a. viltforskning genom bidrag till

jägarorganisationernas arbete med jakt- och viltvård. Utskottet anser

att det inte är nödvändigt med ett tillkännagivande med anledning av

motionen i den del den avser ansvaret för sjukdomar hos vilda djur. När

det sedan gäller kravet på ytterligare medel för forskning om sjöfågelsdöden

vill utskottet hänvisa till att regeringens förslag om medelstilldelning

under anslaget är väl avvägt och att den av riksdagen fastställda ramen

för utgiftsområdet inte medger någon höjning av anslaget. Sammanfattningsvis

tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionen

i berörda delar.

42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker två motioner (fp, kd) om sänkning av

anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens bidrag till distriktsveterinärorganisationen

(DVO). Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO. DVO är avpassad främst

för att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom

animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om

det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas,

är en distriktsveterinär skyldig att även tillhandahålla djursjukvård

för övriga husdjur. DVO skall i samarbete med bl.a. den av lantbruksnäringen

organiserade hälsokontrollverksamheten medverka vid förebyggande åtgärder,

delta i kontroll och bekämpningsprogram samt utföra officiella

veterinäruppgifter. DVO finansieras till största delen av uppdragsgivarna,

dvs. i första hand djurägarna och i övrigt av anslag över statsbudgeten.

Anslaget belastas av kostnader för löner, varav kostnaderna för

jourverksamhet utgör en betydande del, samt för utbildning och gemensam

administration för organisationen. Under anslaget anvisas även medel

för att minska avlägset boende djurägares veterinärkostnader för vård

av jord- och skogsbrukets djur. Dessa medel får disponeras till veterinär

inom DVO eller annan veterinär som arbetar under liknande former. Enligt

förordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesutövning meddelar

Jordbruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning

som står under verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter som utförs

av en distriktsveterinär eller av annan veterinär på grund av en föreskrift

eller ett myndighetsförordnande.

Regeringen föreslår att 94 715 000 kr anvisas under anslaget för år

2005.

Motionerna

Enligt motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis vill Folkpartiet

liberalerna minska anslaget med 20 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Också Kristdemokraterna vill minska anslaget enligt

motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis. Partiet anser att anslaget

bör tilldelas 25 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslår. Yrkandet

motiveras med att distriktsveterinärorganisationen under flera år med

undantag för år 1999 har redovisat ett ekonomiskt överskott och att det

därför är rimligt med en besparing på anslaget utan att det ger skadliga

effekter på verksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt,

tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna

2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i de delar

de berör anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen.

42:3 Djurhälsovård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker en motion (fp) om höjning av anslaget. Utskottet

tillstyrker vidare regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Under anslaget som disponeras av Jordbruksverket anvisas medel för

djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll och till djursjukdatasystem.

Insatser skall begränsa skadeverkningarna av djursjukdomar och förebygga

spridning av smittsamma djursjukdomar som kan överföras till både djur

och människor.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen som i

Sverige i huvudsak utnyttjas för bekämpande av bisjukdomar, totalt

omfattande 3 550 000 kr, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet

med EU:s budgetår under perioden den 16 oktober till den 15 oktober.

Detta innebär att staten behöver åta sig framtida förpliktelser som

inte ryms inom ramen för redan beviljade anslag. Av denna anledning

föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2005, i fråga om

förevarande anslag, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006.

Medel från detta anslag bör fortsatt i huvudsak gå till djurhälsovård

i samarbete med näringens djurhälsoorganisationer. Även stöd till

biodling samt djursjukdata finansieras här. Primärproduktionens olika led,

däribland djurhållningen och dess påverkan på djurhälsan, har betydelse

för att uppnå uppsatta folkhälsomål. Detta perspektiv är centralt vid

användningen av anslaget.

Regeringen föreslår att 14 797 000 kr anvisas under anslaget för år

2005.

Motionen

Folkpartiet liberalerna anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36

delvis att anslaget skall tilldelas 5 000 000 kr mer än vad regeringen

föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens förslag om medelstilldelning är väl

avvägt och tillstyrker därför förslaget. Därmed avstyrker utskottet

motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i den del den efterlyser en höjning

av anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande.

42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker en motion (c) om höjning av anslaget. Utskottet

tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget som disponeras av Jordbruksverket används för bekämpande av

och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersättning lämnas

enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen om

provtagning på djur m.m. (1992:1638) eller med stöd av lagarna meddelade

föreskrifter. Vidare används anslaget för bidrag till obduktionsverksamhet

samt för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller.

Sverige har ett unikt gott djurhälsoläge, vilket i sin tur har positiv

betydelse för folkhälsan. Detta har i stor utsträckning uppnåtts genom

kontroll- och bekämpningsprogram som i genomsnitt finansieras till

hälften av näringen och till hälften av staten. Inför budgetåret 2002

reducerades den statliga finansieringen av kontroll- och bekämpningsprogrammen

från 38 000 000 kr till 30 000 000 kr. Av de 30 000 000 kr var 10 000 000

kr finansierade genom återföring av handelsgödselskatt. År 2005 tillskjuts

15 000 000 kr för att nå upp till det beräknade resursbehovet på 35 000 000

kr. Åtgärderna är angelägna för att Sverige skall klara sina skyldigheter

gentemot EU vad gäller sjukdomsövervakningen. Programmens djurhälsofrämjande

och förebyggande insatser möjliggör snabba ingripanden och en kontinuerlig

övervakning. Denna utgör en förutsättning för att bibehålla befintliga

och skapa förutsättningar för ytterligare tilläggsgarantier i EG, liksom

att bibehålla sjukdomsfrihetsstatus, vilket har betydelse bl.a. i

handelssammanhang. Anslaget används även för nationell medfinansiering av

TSE-kontroller. Sverige är enligt EU:s krav skyldigt att för BSE

stickprovskontrollera 10 000 djur samt i tillägg testa alla självdöda och

avlivade djur. När det gäller scrapie hos får skall 6 050 tester också

genomföras för att uppfylla kraven. Kontrollerna finansieras delvis av

näringen. Kostnaden för TSE-provtagningen har ökat per den 1 januari

2004 eftersom EU-finansieringen sänkts från 10,5 euro till 8 euro/test,

vilket medför ett ökat behov av statlig finansiering med 3 000 000 kr.

Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 3 500 000 kr under år 2006. Regeringen föreslår dessutom att

125 100 000 kr anvisas under anslaget för år 2005.

Motionen

Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att

djurhälsovården och djurskyddsfrämjande åtgärder bör förstärkas och

föreslår i enlighet härmed att anslaget tilldelas 10 000 000 kr ytterligare

i förhållande till regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet det angeläget att de olika

kontrollprogram som pågår kan fortsätta och finner regeringens förslag

till medelstilldelning väl avvägt. Det i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande

2 delvis framställda förslaget om en höjning av anslaget ryms inte inom

den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen. Utskottet

tillstyrker dessutom det bemyndigande som regeringen föreslår.

42:5 Ersättning för viltskador

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker fyra motioner (fp, kd, c) om höjning av anslaget.

Utskottet avstyrker vidare en motion (kd) som behandlar frågan om var

medlen för ersättningen för rovdjursdödade renar bör anslås. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att

förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till

ersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

Årets inventeringar av järv, lo och varg visar att antalet lodjur minskat

något i renskötselområdet i förhållande till föregående år. I övrigt är

rovdjursantalet i stort sett oförändrat. Det är mycket viktigt att en

strategisk satsning görs för att introducera rovdjursstängsel i rovdjurens

naturliga utbredningsområde, så att den konflikt som annars kan bli

mellan rovdjursetablering och betesdrift undviks. Därför kommer en

omfördelning att ske inom ramen för anslaget för att stärka insatserna

utanför renbetesområdet då det gäller att förebygga skador på tamdjur.

Den som jagar är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldig att

betala en viltvårdsavgift på 200 kr per jaktår till Viltvårdsfonden.

Medlen i Viltvårdsfonden används för att främja viltvården och andra

liknande syften som är förenliga med syftet med jaktlagen, bl.a.

finansieras viltforskning och lämnas bidrag till jägarorganisationernas

arbete med jakt- och viltvård. Viltvårdsfonden förvaltas av Kammarkollegiet.

Jaktåret omfattar tiden den 1 juli-den 30 juni. Huvuddelen av

viltvårdsavgifterna betalas till fonden i början av jaktåret medan utgifterna

är fördelade över kalenderåret. Regeringen föreslår mot denna bakgrund

att Kammarkollegiet bör ha tillgång till en särskild kredit för

Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr.

Regeringen föreslår att 87 500 000 kr anvisas under anslaget för år

2005.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36

delvis att anslaget bör tilldelas 3 000 000 kr mer än regeringens förslag.

Kristdemokraterna å sin sida anser i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande

46 delvis att anslagstilldelningen bör vara 4 000 000 kr högre än

regeringens förslag. Som skäl för detta anför Kristdemokraterna att hägnade

hjortar ofta räknas som vilt. Detta får den följden att man inte får

ersättning för rovdjursdödade hjortar i hägn trots att hjortarnas

möjligheter att fly undan rovdjuret är mycket begränsade i hägnet.

Kristdemokraterna föreslår dessutom att detta bör ges till känna för

regeringen (yrkande 41). Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c)

yrkande 2 delvis att det är viktigt att ersättningen för viltskador är

tillräcklig för att man skall acceptera en livskraftig rovdjursstam.

För att förebygga dessa skador bör anslaget ökas med 3 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag. Medlen skulle kunna användas till

bl.a. rovdjursstängsel.

För att säkra rovdjursstammens långsiktiga överlevnad i Sverige och

samtidigt undvika alltför hög koncentration i ett område är det enligt

motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 42 angeläget att rovdjuren sprids i

landet. Ersättningen för viltskador bör därför även i fortsättningen

betalas ut av staten och inte ingå i ett gemensamt ramanslag för Sametinget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regeringens förslag om medelstilldelning under anslaget

väl avvägt och tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning

under anslaget. Därmed avstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508 (fp)

yrkande 36 delvis. Med hänvisning härtill och till beslutet om utgiftsram

för utgiftsområde 23 (bet. 2004/05:FiU1), vilket har godkänts av riksdagen,

avstyrker utskottet även motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 41

och 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande.

När det gäller kravet i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 42 vill

utskottet påpeka att rätten till ersättning för skada av vilt sedan flera

år regleras i viltskadeförordningen (2001:724). Enligt bestämmelserna

betalar Sametinget ut ersättningen för skador på ren. Medlen härför

faller under detta anslag och ingår således inte i ett gemensamt ramanslag

för Sametinget. Utskottet avstyrker motionen.

42:6 Djurskyddsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag och avstyrker tre

motioner (m, kd, c) med förslag till annan medelstilldelning. Utskottet

avstyrker dessutom två motioner (m, kd, c) med krav på att Djurskyddsmyndigheten

läggs ned. Regeringens förslag till bemyndigande tillstyrks av utskottet

och i samband därmed avstyrker utskottet två motioner (m) med anknytning

till dessa bemyndiganden.

Propositionen

Anslaget disponeras för Djurskyddsmyndighetens förvaltningskostnader,

tillsynsvägledning, forskning och utveckling, registerhållning samt

information och utbildning.

Forskning och utveckling beträffande djur och djurs behov är viktigt

för att klarlägga hur djurskyddet kan främjas. Det behövs mer kunskap

om djurs grundläggande beteenden och hur dessa är kopplade till de krav

som kan ställas på djurmiljön för att denna skall kunna anses hålla en

djurskyddsmässigt hög standard. Det ökade resursbehovet till bl.a.

djurskyddsforskning, registerhållning och förstärkt tillsynsvägledning

bedöms till sammanlagt 15 000 000 kr. De djurförsöksetiska nämnderna är

i dag delvis mycket hårt arbetsbelastade, och för att garantera en

grundlig prövning behöver utökade resurser avsättas. Den djurförsöksetiska

prövningen har analyserats i betänkandena Etisk prövning av djurförsök

(SOU 2002:86 och SOU 2003:107). I utredningen föreslås en rad åtgärder

som syftar till att förbättra den djurförsöksetiska prövningen. Förslagen

avses behandlas i en proposition till riksdagen. Det totala resursbehovet

med anledning av den kommande propositionen samt myndighetens kommande

handlingsplan för att begränsa antalet djurförsök bedöms till sammanlagt

10 000 000 kr. För att förbättra förutsättningarna att planera

forskningsprojekt föreslår regeringen att regeringen bemyndigas att under år

2005 i fråga om ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten ingå ekonomiska

förpliktelser (i samband med forskningsprojekten) som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr under år 2006.

Djurskyddsmyndigheten uppbär offentligrättsliga avgifter i ärenden enligt

djurskyddslagen (1988:534) och lagen (2000:537) om märkning och

registrering av hundar. Avgiftsinkomsternas storlek beräknas till ca 20,3

miljoner kronor årligen under perioden 2004 till 2007. Regeringen

föreslås få disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt

djurskyddslagen samt märkning och registrering av hundar inom

Djurskyddsmyndighetens

område för att täcka statens kostnader för dessa verksamheter.

Regeringen föreslår att 86 674 000 kr anvisas under anslaget 42:6

Djurskyddsmyndigheten för år 2005.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 att

Djurskyddsmyndigheten inte behövs. Denna verksamheten kan skötas av

Jordbruksverket, och Moderaterna har anslagit 30 miljoner kronor för

detta ändamål till Jordbruksverket. Med hänvisning till detta anslår

Moderaterna 56 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit. Moderata

samlingspartiet föreslår dessutom att regeringens förslag om bemyndigande

under anslaget skall avslås (yrkande 1). Kristdemokraterna föreslår i

motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis en anslagstilldelning med

25 000 000 kr mindre än regeringens förslag. Centerpartiet anser i motion

2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att Djurskyddsmyndigheten bör läggas

ned och föreslår att inga medel tilldelas anslaget. Kravet på att lägga

ned Djurskyddsmyndigheten upprepas i motionerna 2004/05:MJ259 (m, kd,

c) och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 1.

Enligt motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis bör regeringen årligen

återkomma till riksdagen med en redovisning för hur de avgiftsintäkter

som influtit till Djurskyddsmyndigheten disponeras.

Utskottets ställningstagande

Som angivits ovan inrättades Djurskyddsmyndigheten den 1 januari 2004.

Med detta tas ett samlat grepp över djurskyddsfrågorna, och utskottet

delar regeringens uppfattning att detta innebär en ambitionshöjning som

förväntas kunna motsvara de ökande krav som ställs i samhället. Utskottet

anser vidare att den av regeringen föreslagna medelstilldelningen är

val avvägd. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker förslagen i motionerna 2004/05:MJ473 (m) yrkande

4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 om

annan medeltilldelning under anslaget och i motionerna 2004/05:MJ259 (m,

kd, c) och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 1 om att avveckla Djurskyddsmyndigheten.

Utskottet tillstyrker dessutom regeringens förslag till bemyndigande

om att få besluta om vissa bidrag. Därmed avstyrks motion 2004/05:MJ473

(m) yrkande 1.

Riksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande

avgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen

uttryckligen bemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från

Jordbruksverkets resultatområden Djur och Växt. Viss verksamhet inom

dessa resultatområden har förts över till Djurskyddsmyndigheten. Utskottet

anser i likhet med regeringen att det bör klargöras att regeringen får

disponera avgiftsintäkterna från dessa verksamheter för att täcka statens

kostnader för verksamheterna. Regeringens förslag till bemyndigande i

denna del tillstyrks därför. I propositionen redovisar regeringen de

intäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten som berör

Djurskyddsmyndigheten och påpekar att regeringen årligen har gjort en

sådan redovisning. Det framgår vidare av propositionen (volym 1, s.

259) att regeringen avser att redovisa totala intäkter och kostnader

per politikområde. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen

och den som framförs i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis om att

intäkter, däribland Djurskyddsmyndighetens avgiftsintäkter, och kostnader

bör redovisas för riksdagen varje år. Det anförda innebär enligt utskottet

att motionen i den här delen är tillgodosedd.

Livsmedelspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna

åtgärder inom politikområdet. Utskottet avstyrker motionsförslag om att

inrätta nya anslag för skördeskadeskydd (kd) och för ett nytt verk för

landsbygden och de areella näringarna (fp). Utskottet anser i likhet

med regeringen att statens ansvar för jordbruket bör vara av samma

omfattning som för andra företagare och näringar och att staten inte

skall ha något särskilt ansvar för skördeskador i samband med

naturkatastrofer.

Propositionen

Omfattning m.m.

Till politikområdet hör verksamheter som kan hänföras till EU:s gemensamma

fiskeripolitik, verksamheter tillhörande området säkra livsmedel samt

EU:s gemensamma jordbrukspolitik, med undantag för verksamhet som kan

hänföras till förordningen (EG) nr 1257/99 och därmed sammanhängande

verksamhet. Områdets utgifter bestäms i stor utsträckning av beslut

inom EU men är också till vissa delar, främst vad gäller delar av området

säkra livsmedel, baserade på nationella beslut.

Verksamhetsområdena omfattar vegetabilie- och animalieproduktion,

trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder

inom livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks- och

livsmedelsområdet, jordbruksadministration, fiskeriadministration m.m. Centrala

förvaltningsmyndigheter inom politikområdet är Statens jordbruksverk,

Fiskeriverket och Livsmedelsverket. Andra myndigheter inom politikområdet

är Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd samt Livsmedelsekonomiska

institutet.

Riksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets,

Fiskeriverkets, Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnds och

Livsmedelsekonomiska institutets årsredovisningar för 2003 i allt väsentligt

är rättvisande.

Politikens inriktning

Verksamhetsområde Jordbruk

Utgångspunkten för regeringens arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik

är de principer som riksdagen antog vid behandlingen av propositionen

Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken

inom Europeiska unionen (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr.

1997/98:241). Riksdagen beslutade tre övergripande mål för regeringens

arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU,

nämligen att jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras

av konsumenternas efterfrågan, att produktionen skall vara långsiktigt

hållbar både från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter samt att EU

skall medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda

frihandelns principer även på jordbruks- och livsmedelsområdet.

Reformbehoven av den gemensamma jordbrukspolitiken har varit påtagliga

då budgetkostnaderna är stora, överproduktionen är betydande,

konsumentpriserna är höga och byråkratin är omfattande. De höga

produktionsstöden

har drivit upp intensiteten i jordbruksproduktionen, vilket har skapat

ett ensidigt jordbruk där miljön och djuromsorgen har blivit lidande.

I

juni 2003 träffade EU:s jordbruksministrar en politisk överenskommelse

om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och i april 2004

träffades en politisk överenskommelse om reform för bl.a. tobak och

olivolja. Besluten om den framtida jordbrukspolitiken har även inneburit

att EU:s position i WTO-förhandlingarna har stärkts. Den 1 augusti 2004

uppnåddes en överenskommelse i WTO.

Verksamhetsområde Fiske

Fiskeripolitiken är ett av de gemensamma politikområdena inom EU. Endast

i begränsad omfattning kan medlemsstaterna införa nationella regler.

En ny grundförordning för den gemensamma fiskeripolitiken antogs i

december 2002. Den betonar vikten av att de levande akvatiska resurserna

nyttjas på ett hållbart sätt och att fiskeverksamhetens negativa påverkan

på de marina ekosystemen minimeras. Grundförordningen innehåller åtaganden

om bl.a. en mer långsiktig anpassning av fiskeriförvaltningen genom

fleråriga förvaltnings- eller återhämtningsplaner. Dessa skall baseras

på försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen.

Sverige kommer även fortsättningsvis att vara drivande i arbetet för

striktare och effektivare tillämpning av den gemensamma fiskeripolitiken

så att den negativa beståndsutvecklingen kan hävas och ett hållbart

fiske uppnås. Det allvarliga hot som den europeiska fiskeflottans

överkapacitet utgör för arter som torsk och ål måste åtgärdas. Tillämpningen

av försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen baserat på vetenskapliga

råd spelar därvid en viktig roll. Sverige kommer fortsatt att sträva

efter att försiktighetsprincipen tillämpas och att fiskekvoter och

förvaltningsåtgärder baseras på de vetenskapliga råden främst från

Internationella havsforskningsrådet (ICES). Detta innebär att frågan om

fiskestopp kommer att drivas när rådgivningen så föreslår, t.ex. då det

gäller det östra beståndet av östersjötorsk för år 2005.

Den gemensamma fiskeripolitiken är tillämplig i alla delar av världen

där EU-fiske bedrivs. EU agerar även i internationella och regionala

organ på fiskets område. Sverige bör därvid verka för ett genomförande

av de internationella instrument på fiskeripolitikens område som

framförhandlats under det senaste decenniet. Nationellt skall fiskeripolitiken

bidra till att miljökvalitetsmål och delmål uppnås under miljömålen Hav

i balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag.

Säkra livsmedel

För att konsumenterna skall kunna lita på att maten är säker krävs ett

bra regelverk, en god livsmedelstillsyn och tillgång till vederhäftig

och oberoende information. Som grund och stöd för detta krävs forskning

om det vi äter och om hur maten påverkar oss. Regeringen kommer att

verka för att kostens och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa

och välbefinnande även framöver utgör en central del av debatten på

området.

Större delen av regelverket på livsmedelsområdet är harmoniserat inom

EU. Det innebär att ingen medlemsstat kan ha vare sig strängare eller

liberalare bestämmelser i sitt land. Regeringen prioriterar därför det

gemensamma lagstiftningsarbetet.

Det arbete som bedrivs inom ramen för Codex Alimentarius, FAO:s och

WHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsorgan, får allt större

betydelse. Den svenska regeringen och övriga EU-medlemsstaters regeringar

prioriterar därför det arbete som sker i Codex Alimentarius.

Resultatbedömning, analys m.m.

Jordbruk

Indikatorer som visar på en positiv utveckling för det svenska jordbruket

är bl.a. den ökade produktionsvolymen och högre arrende- och markpriser.

Strukturomvandlingen har resulterat i färre men större jordbruksföretag.

Värdet av jordbruksföretagens investeringar är en indikator som kan

åskådliggöra jordbrukets utveckling över tiden och företagarnas

förväntningar om framtida utveckling. Mellan år 2000 och 2002 uppgick

investeringarna i genomsnitt till knappt 4,2 miljarder kronor per år.

Osäkerheten kring genomförandet av den senast beslutade jordbruksreformen

kommer troligen att vara en bidragande faktor till minskande investeringar

2003 och 2004.

Sverige kommer att införa ett från produktionen frikopplat stöd fr.o.m.

den 1 januari 2005. För Jordbruksverket och länsstyrelserna innebär

genomförandet av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken där även

förändringar i miljö- och landsbygdsprogrammet ingår förändrade

arbetsuppgifter i form av utveckling av nya IT-system, informationsinsatser,

nya administrativa rutiner m.m. Dessa åtgärder kommer att resultera i

ökade kostnader under en övergångsperiod. Regeringen föreslår på

tilläggsbudget i samband med denna proposition att sammanlagt 59 miljoner

kronor anvisas år 2004 till Jordbruksverket och länsstyrelserna för

detta ändamål. Regeringen avser att ytterligare pröva frågan om

resursbehovet under genomförandefasen och om så krävs återkomma till frågan

under 2005.

Med hänsyn till den förändring av arbetsuppgifterna som reformen av den

gemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket och länsstyrelserna

också på sikt så avser regeringen att under 2005 initiera en översyn av

jordbruksadministrationen för att fortsätta utvecklingen av en

kostnadseffektiv och modern förvaltning.

Jordbruksverket kommer löpande att följa upp jordbrukssektorns utveckling

som en följd av reformen. Frikopplingen av stöden kommer sannolikt att

medföra en minskad spannmåls- och nötköttsproduktion. Då all jordbruksmark

blir stödberättigad innebär detta också att slåttervallens relativa

lönsamhet gentemot spannmålsproduktionen stärks jämfört med dagens

situation.

Fiske

Läget är allvarligt för bl.a. torsk-, ål- och kummelbestånden (generellt)

samt för gädda, abborre och sill i Östersjön (specifikt). En positiv

utveckling har dock skett för framför allt skarpsill men även lax i

Östersjön och sill i Nordsjön. Mot denna bakgrund är de förstärkta

instrumenten i den gemensamma fiskeripolitiken och de ökade möjligheterna

att integrera miljöskyddande åtgärder i fiskeripolitiken viktiga. En av

de viktigaste komponenterna inom gemenskapens resurspolitik får anses

vara tillämpningen av återhämtningsplaner.

Arbetet med att genomföra gemenskapens strategi för en hållbar utveckling

inom fiskesektorn (Cardiffstrategin) fortsätter genom test av indikatorer

för hållbar utveckling och uppföljning av den pågående miljöintegreringen

genom EU-kommissionens syntesrapporter.

Fiskbeståndens tillstånd ställer allt större krav på kontrollmyndigheternas

förmåga att genomdriva såväl den nationella som den gemensamma

fiskeripolitiken.

Regeringens bedömning är att målet för Kustbevakningens kontroll av

fisket i stort har uppnåtts när det gäller både de segmentbaserade målen

för landningskontroll och kontroller till sjöss. Fortsatta ansträngningar

bör göras för att uppnå målen inom samtliga segment. Vidare kan vissa

brister konstateras i kontrollen avseende provtagningar av landningar

av osorterad pelagisk fisk. Avseende förvaltningen av fiskeflottan är

det grundläggande målet att flottan skall vara i balans med tillgängliga

fiskresurser.

EU:s utvidgning kommer med all sannolikhet att innebära en bättre

förvaltning av fisket i Östersjön och kommer att ha stor betydelse för

kontrollinsatser och kontrollens inriktning.

Säkra livsmedel

Sammantaget anser regeringen att Livsmedelsverket bidragit till att

uppfylla målet för politikområdet. De rättsakter på livsmedelsområdet

som förhandlats färdigt på gemenskapsnivå har också bidragit till att

uppfylla målet för politikområdet. Livsmedelsverket har fortsatt

utvecklingen mot en 24-timmarsmyndighet. Den ständiga förbättringen av

webbplatsen är den viktigaste delen av detta arbete.

Statens ansvar för skördeskadeskydd i samband med naturkatastrofer

I budgetpropositionen för år 2002 angavs att regeringen anser att varje

näring och produktionsgren i mesta möjliga mån bör bära sina

produktionskostnader och att resultatvariationer är något som varje företag

måste ta med i beräkningen. Det påpekades vidare att regeringens

uppfattning är att staten även fortsättningsvis bör ha ett visst övergripande

ansvar vid skördeskador av naturkatastrofkaraktär som drabbar stora

områden (prop. 2001/02:1). Förslaget antogs av riksdagen, men i samband

med behandlingen av budgetpropositionen framfördes att behov förelåg av

att se över den närmare omfattningen av statens ansvar för skördeskador

i samband med naturkatastrofer (bet. 2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:106).

Med anledning av det behov som riksdagen uppmärksammat tillsatte den

dåvarande jordbruksministern en arbetsgrupp inom Jordbruksdepartementet

med uppdrag att se över omfattningen av statens ansvar för skördeskador

i samband med naturkatastrofer. Arbetsgruppen fann det, i sin rapport

Statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer (dnr

Jo2003/1612), inte möjligt att kvantifiera hur mycket större än tidigare

år skadorna skulle vara för att ett statligt ansvar skulle träda in.

Rapporten har remissbehandlats.

Utgiftsutveckling inom politikområdet Livsmedelspolitik

Miljoner kronor

Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat2006

Beräknat2007

3

226,4 7 680,9 6 639,9 7 852,8 8 359,5 8 771,3

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för år 2005.

Motionerna

Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 29 att

jordbruket på grund av näringens speciella natur och starka väderberoende

bör ha ett statligt garanterat skydd vid skördeskadekatastrofer. I

yrkande 46 delvis föreslår motionärerna att 15 000 000 kr anslås på ett

nytt anslag för ersättning till skördeskador.

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att

504 413 000 kr bör anslås för ett samlat verk, Verket för landsbygden

och de areella näringarna (LAN). I LAN skall alla frågor som hör till

näringsdelen av jord, skog, fiske och landsbygdsutveckling ingå. Det

innebär de verksamheter som till stor del nu ingår i Glesbygdsverket,

Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket. Den del av Fiskeriverket

som berör havsmiljön bör falla in under Naturvårdsverkets ansvarsområde.

Ansvarsfördelningen mellan länsstyrelser och nuvarande skogsvårdsstyrelse

(i framtiden en del av LAN) avseende skogliga skyddsfrågor bör tydliggöras

och renodlas.

Utskottets ställningstagande

Jordbruk

Utskottet instämmer i att en utveckling av jordbrukspolitiken förutsätter

en övergång från marknadsprisstöd till riktade insatser på miljö- och

landsbygdsområdet. Produktionen bör styras av konsumenternas efterfrågan.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det kan vara motiverat att

gå in med stöd för att tillfredsställa samhällets krav och behov av

kollektiva nyttigheter som marknaden inte förmår att tillfredsställa

men som jordbruket kan bidra med för att uppnå målet för en ekologiskt,

ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Även utskottet

anser att regeringen bör eftersträva att sänka de samhällsekonomiska

kostnaderna samt budgetkostnaderna.

Utskottet instämmer även i att en av regeringens ambitioner bör vara

att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam

EU-marknad är de nationella regelverken av stor betydelse för sektorns

konkurrenskraft. Sverige bör arbeta aktivt på EU-nivå för att höja

ambitionsnivån inom bl.a. djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen med

den svenska lagstiftningen som förebild. Som regeringen anför innebär

reformen av EU:s jordbrukspolitik, med stöd frikopplade från produktionen,

en väsentlig förändring av grunderna för jordbruksföretagens ekonomi.

Detta leder till att bl.a. produktionsmedelsskatter får större relativ

tyngd vid beslut om fortsatt produktion och nyinvesteringar inom jordbruket.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2005 att nuvarande

skattesats för dieselolja i miljöklass 1 som används i yrkesmässig

jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet sänks från 2005 med ca

2 kr per liter. Utskottet instämmer i att en sänkt skatt på diesel som

används inom jordbruket kommer att få positiva effekter för lönsamheten

och konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen.

Som regeringen anfört gör frikopplingen av de produktionskopplade

direktstöden att svenska jordbrukare inte längre behöver producera för

stödsystemen utan i stället kan svara mot en ökad efterfrågan på svenska

jordbruksråvaror från utlandet och från svensk livsmedelsindustri.

Även utskottet anser att frikopplingen av de nuvarande direktstöden

kommer att medföra en minskad lönsamhet i vissa produktionsgrenar inom

jordbruket. Det ökade trycket på kostnadsminskningar kommer sannolikt

att leda till att takten i strukturrationaliseringen ökar. Frikopplingen

ger jordbruket stora möjligheter att anpassa sig till konsumenternas

efterfrågan och producera med lönsamhet. Därigenom kommer jordbrukarna

att på sikt bli mindre beroende av stödsystemen. På lite längre sikt

ger reformen alltså möjligheter till ökad lönsamhet i jordbruket.

Utvecklingen kommer också eventuellt att gå mot fler mindre deltidsjordbruk

med ett ökat inslag av diversifiering.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en genomgripande reform av

sockersektorn inom EU är viktig och att ytterligare reformering av EU:s

reglering för frukt och grönsaker är nödvändig.

Utskottet har beslutat att under innevarande riksdagsår följa upp och

analysera regeringens redovisning av resultat för politikområdet

Livsmedelspolitik i budgetpropositionerna för åren 2005 och 2006 samt att

göra en fördjupad uppföljning inom någon del av politikområdet. Resultatet

av utskottets arbete med uppföljningen kommer att redovisas vid lämpligt

tillfälle, troligtvis vid beredningen av budgetpropositionen för år

2006.

Fiske

Som regeringen anför har under de 20 år som den gemensamma fiskeripolitiken

funnits lagstiftningen successivt utvecklats, avseende såväl antalet

reglerade bestånd och förvaltningsverktyg som kontrollens omfattning.

Målen om att skydda och bevara de levande akvatiska resurserna har dock

inte uppfyllts utan situationen för de flesta fiskbestånden har visat

en negativ utveckling.

Utskottet instämmer med regeringen i att fiskeriförvaltningens praktiska

tillämpning av försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen bör ha hög

prioritet både nationellt och regionalt. Ett uttryck härför bör vara de

fleråriga planer som redan fastlagts för flera bestånd och som är under

utarbetande för andra.

Utskottet anser i likhet med regeringen att fiskerikontroll bör utgöra

en viktig del i en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna. För att

säkerställa beståndens förnyelse är det nödvändigt att förhindra överfiske.

Säkra livsmedel

Utskottet instämmer i att den förstärkning av stödet till den kommunala

livsmedelstillsynen som Livsmedelsverket gjort var nödvändig för att

förbättra tillsynens kvalitet och öka likvärdigheten i tillsynen. Det

är angeläget att Livsmedelsverket ytterligare förbättrar detta stöd i

dialog med de lokala tillsynsmyndigheterna. Som regeringen framhåller

bör Livsmedelsverket, särskilt mot bakgrund av den höga graden av

anslagsfinansiering, göra en översyn av den egna kunskapsuppbyggnadens

vetenskapliga kvalitet och dess relevans för myndighetens övriga verksamhet.

Även riksdagen har framhållit behovet av en översyn av Livsmedelsverkets

verksamhet (jfr bet. 2001/02:MJU22 s. 14).

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att konsumenterna

kan välja mellan ett stort utbud av livsmedel. Oavsett priset på livsmedlen

skall konsumenten kunna lita på att de är säkra. Den information som

ges på förpackningarna i form av märkning och annan information skall

vara tillräckligt tydlig och bra för att konsumenterna skall kunna göra

ett medvetet val.

Statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer m.m.

Som regeringen anför har det över tiden skett en svängning i politiken

vad gäller synen på jordbruket och jordbrukarens roll. Jordbrukaren har

alltmer kommit att ses som en företagare på samma premisser som andra

företagare. Jordbrukaren tillskrivs en viktig roll utöver den direkta

produktionen av råvaror till livsmedel och vissa tekniska ändamål som

producent av kollektiva nyttigheter, t.ex. ett öppet och varierat

landskap och biologisk mångfald, produkter som marknaden ofta inte ger

tillräcklig ersättning för.

Den förändrade synen på jordbrukaren som företagare innebär att något

särskilt skydd just för jordbrukare i händelse av naturkatastrof som

drabbar stora områden är mindre befogat än tidigare. Statens ansvar för

jordbrukare bör vara av samma omfattning som för andra företagare. Det

förutsätts således att jordbrukets situation vid eventuella väderbetingade

olyckor prövas på samma sätt som för övriga drabbade.

En lantbrukare som vill försäkra sig om en viss inkomst och vill fördela

resultaten över åren åstadkommer enligt utskottets uppfattning detta

främst genom en sund företagsekonomisk styrning och riskspridning, t.ex.

genom diversifiering av produktionen.

Behovet av ett skydd mot skördeskador har enligt utskottets uppfattning

snarare minskat än ökat, eftersom lantbrukarnas inkomstandel från

arealstöd generellt sett har ökat. Detta förhållande har accentuerats

ytterligare i och med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik

där stödet frikopplats från produktionen. Därmed får stödet i ännu större

utsträckning karaktären av ett inkomststöd.

Utskottet instämmer i vad regeringen anfört i fråga om skördeskador och

tillstyrker regeringens förslag i den delen. Den 24 november 2004

fastställde riksdagen ramen för utgiftsområdet för budgetåret 2005 till

14 655 991 000 kr. Utskottet avstyrker förslaget i motion 2004/05:MJ497

(kd) yrkandena 29 och 46 i berörda delar med hänvisning till vad som

anförts ovan och till att det inte ryms inom den fastställda ramen för

utgiftsområdet. Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot

redovisningen av politikens inriktning och resultatbedömningen och avstyrker

därmed även förslaget till nytt anslag i motion MJ508 (fp) yrkande 36

delvis.

Lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter ändras så att bestämmelserna i lagen, utöver pris-

och marknadsreglering, kommer att gälla direktstöd och särskilda stödsystem

i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av

gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma

jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

Propositionen

Lagändringen innebär endast att lagen anpassas till ändringar i EG:s

regelverk. De områden som omfattas av EG:s direktstöd och särskilda

stödsystem har tidigare varit en del av pris- och marknadsregleringen.

Det är således inte fråga om någon faktisk utökning av lagens

tillämpningsområde. För den enskilde innebär lagändringen som sådan inte

något nytt i sak. De förändringar för den enskilde som kan bli aktuella

följer i stället direkt av EG:s stödförordning, vilken således avser

områden som annars skulle omfattats av ändringar inom pris- och

marknadsregleringen.

Förslaget har under beredningen delats med Jordbruksverket som inte har

haft något att erinra mot den föreslagna ändringen. Med beaktande av

att den föreslagna lagändringen inte innebär någon ändring i sak har

någon ytterligare beredning inte bedömts vara behövlig. Lagändringen

har inte bedömts vara av sådan karaktär att förslaget behövt remissbehandlas

eller granskas av Lagrådet.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför finns i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter vissa bestämmelser om kontroll etc. som behövs för

administreringen av EG:s jordbruksstöd. Antagandet av rådets förordning

(EG) nr 1782/2003 föranleder ändring i lagen. Rådet har genom förordningen

beslutat om en ny stödordning, direktstöd, som kommer att ersätta delar

av stöden i de nuvarande marknadsregleringarna. Samma behov av kompletterande

bestämmelser i svensk lag som tidigare kommer att finnas för den nya

stödordningen.

Utskottet instämmer i att 1 § i lagen bör ändras så att bestämmelserna,

utöver pris- och marknadsreglering, kommer att gälla direktstöd och

särskilda stödsystem enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003.

Mål för politikområde Livsmedelspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nytt mål för politikområdet.

Propositionen

Regeringen föreslår att målet för livsmedelspolitiken skall vara en

ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som

speglar konsumenternas efterfrågan. Målet för politikområdet har tidigare

varit en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför tar det nu gällande målet i praktiken enbart fasta

på de förutsättningar som bör gälla för produktionen. För att bättre

spegla de ambitioner som finns när det gäller nyttan även för konsumenterna

anser utskottet i likhet med regeringen att målet bör ändras till ett

mål som tydligare sätter fokus även på konsumenten.

43:1 Statens jordbruksverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget och avstyrker motionsyrkanden om annan medelstilldelning (m,

fp, c). Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.

Utskottet tillstyrker vidare förslaget att regeringen får disponera

avgiftsintäkterna för resultatområdena Djur, Distriktsveterinärorganisationen

och Växt vid Jordbruksverket för att täcka statens kostnader för

verksamheterna.

Propositionen

Anslaget belastas med Statens jordbruksverks förvaltningskostnader,

länsstyrelsernas kostnader för ajourföring av blockdatabasen, Tullverkets

särkostnader för exportbidragskontroller m.m. Vidare får anslaget

användas för bidrag till vissa miljöorganisationer. Jordbruksverket skall

medverka till en korrekt tillämpning av EU:s regelverk så att finansiella

korrigeringar undviks. Jordbruksverket är fondkoordinator för EU-stöden

och det enda ackrediterade utbetalningsstället för EU-stöden som

finansieras av EU:s jordbruksfonds garantisektion. Jordbruksverket bistår

regeringen och medverkar i EU-arbetet och internationellt arbete inom

jordbruksområdet.

Jordbruksverket uppbär och disponerar avgifter som härrör från foderkontroll,

införsel av djur, köttklassificering, avgifter för djurmärken, avgifter

enligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer,

äggmärkning, exportpass, avgifter för animaliska biprodukter, BSE-tester

i normalslakten samt pass för sällskapsdjur, vilka redovisas under

resultatområde Djur och avgifter som härrör från registren för nöt, gris,

höns, får och get, vilka redovisas under resultatområde Djurregister,

vissa avgifter inom distriktsveterinärorganisationen för kontroller

inom mjölkproduktionen, gränskontroll och övriga officiella uppdrag

samt avgifter som härrör från växtinspektionen, avgifter enligt

förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, PET

hanteringstillstånd enligt förordningen (1991:338) om vissa dryckesförpackningar

samt dispenser angående djurtäthetsregler, vilka redovisas under

resultatområde Växt.

Eftersom utbetalningarna av EU-stöd ersätts i efterskott från EU-budgeten

uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta

kreditbehov till 6 000 000 000 kr för år 2005. Vidare bör anslaget få

användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.

Regeringen föreslår en anslagstilldelning för år 2005 om 308 346 000 kr.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anför i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3

delvis att riksdagen bör begära att regeringen årligen återkommer till

riksdagen med redovisning för hur de avgiftsintäkter som influtit till

Statens jordbruksverk har disponerats. Förslaget kan accepteras av

praktiska skäl, men regeringen bör årligen informera riksdagen hur dessa

medel används. Enligt motionens yrkande 4 delvis behövs inte

Djurskyddsmyndigheten. I konsekvens härmed tillför motionärerna Jordbruksverket

ytterligare 30 000 000 kr för ändamål som nu avses utföras av

Djurskyddsmyndigheten.

Folkpartiet anför i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att

Jordbruksverket bör omvandlas till en effektiv enhet Verket för landsbygd

och areella näringar, LAN, med fokus på bred landsbygds- och kustutveckling.

Anslaget bör därför minskas med 308 346 000 kr.

Centerpartiet anför i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att

Djurskyddsmyndigheten bör läggas ned. Dess uppgifter bör återföras och

uppdras åt Jordbruksverket och Centrala försöksdjursnämnden. Det nu

aktuella anslaget bör förstärkas med 15 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Riksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande

avgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen

uttryckligen bemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från

Jordbruksverkets resultatområden Djur och Växt. Utöver dessa resultatområden

förfogar regeringen över avgiftsintäkter från resultatområdet

Distriktsveterinärorganisationen. Utskottet anser i likhet med regeringen att

det bör klargöras att regeringen får disponera avgiftsintäkterna från

dessa tre resultatområden för att täcka statens kostnader för verksamheterna

och tillstyrker därför propositionen i denna del. Regeringen har årligen

redovisat avgiftsintäkterna för riksdagen. Det framgår av propositionen

(volym 1 s. 259) att regeringen redovisar totala intäkter och kostnader

per politikområde. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen

och den som framförs i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis om att

intäkter, däribland Jordbruksverkets avgiftsintäkter, och kostnader bör

redovisas för riksdagen varje år. Motionen bör härmed anses vara

tillgodosedd i den här delen.

Utskottet vill (jfr bet. 2003/04:MJU2) framhålla Jordbruksverkets viktiga

roll som central förvaltningsmyndighet på det jordbruks- och

livsmedelspolitiska området. Jordbruksverket har ett samlat sektorsansvar för

jordbruks- och trädgårdsnäring, rennäring samt är chefsmyndighet för

landets distriktsveterinärer och ansvarig myndighet för livsmedelsberedskapen

inom totalförsvarets civila del. Verksamheten är i hög grad inriktad på

tillämpning av EG:s regleringar och stödsystem. Jordbruksverket skall

arbeta för ett rikt och varierat odlingslandskap med biologisk mångfald

och verka för att miljöbelastningen från jordbruket blir så liten som

möjligt. När det gäller Djurskyddsmyndigheten vill utskottet påpeka att

regeringen i proposition 2001/02:189 En ny djurskyddsmyndighet redovisade

bedömningen att en ny djurskyddsmyndighet bör inrättas för att stärka

djurskyddet. Den nya myndigheten ges ett övergripande ansvar för

djurskyddet. Utskottet har tidigare instämt i de bedömningar regeringen

gjort om riktigheten av att inrätta en sådan myndighet (se bet.

2002/03:MJU5).

Som regeringen påpekar har Jordbruksverkets kostnader tack vare

rationaliseringar varit relativt konstanta de senaste åren. Reformen av den

gemensamma jordbrukspolitiken innebär emellertid förändringar i form av

utveckling av nya IT-system, informationsinsatser, nya administrativa

rutiner m.m. Med hänsyn till den förändring av arbetsuppgifterna som

reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket

och länsstyrelserna avser regeringen att under 2005 initiera en översyn

av jordbruksadministrationen för att fortsätta utvecklingen av en

kostnadseffektiv och modern förvaltning.

Det anförda innebär att utskottet vill ansluta sig till regeringens

bedömning av medelsbehovet under anslaget. Det motionsyrkande som

framförs om besparingar på anslaget grundas inte på någon mer ingående

eller sakligt motiverad analys av vilka verksamheter och uppgifter som

skall reduceras med verkan redan under budgetåret 2005. Utskottet

tillstyrker propositionen i den här delen och avstyrker motionerna

2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda

delar. Det i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis framställda

förslaget om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen

fastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet avstyrker motionen i den

delen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande.

43:2 Statens utsädeskontroll, 43:3 Statens växtsortnämnd och 43:4

Bekämpande av växtsjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslagen 43:2-43:4.

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker motionsyrkanden (m, fp, kd, c) om ändrade

utbetalningstillfällen för vissa EU-stöd. Utskottet tillstyrker dessutom

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning, djurbidrag

och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.

Anslaget är obligatoriskt för alla medlemsstater inom EU och finansieras

helt från EU-budgeten. Arealersättning lämnas för odling av spannmål,

oljeväxter, baljväxter, oljelin, gräsensilage och areal uttagen ur

produktion. Vidare finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a.

spånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning är att åkermark tas ur

livsmedels- eller foderproduktion. Det totala bidraget är begränsat

till en maximiareal, kallad basareal. För svenskt vidkommande uppgår

basarealen till drygt 1,73 miljoner hektar. År 2003 var det genomsnittliga

arealstödet 2 328 kr per hektar.

Basarealen har överskridits och därför har ersättningen reducerats,

främst till gräsensilage där endast ersättning lämnats till ca 46 % av

den ansökta arealen. Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av

nötkreatur, tackor och getter samt för slaktbidrag av storboskap och

kalvar.

Utöver bidragen per djur betalas extensifieringsbidrag ut till producenter

av handjur och am- och dikor om djurtätheten är högst 1,4 djurenheter

per hektar. Extensifieringsbidraget uppgår till 100 euro/bidrag. År

2003 beviljades 350 496 extensifieringsbidrag, dvs. ca 318 miljoner

kronor. Sverige har dessutom tilldelats en summa pengar som skall

fördelas efter medlemsstatens eget val. Det har beslutats att detta belopp,

som uppgår till 9,2 miljoner euro (ca 82 miljoner kronor), skall lämnas

som ett tilläggsbelopp till slaktbidraget.

Med hänsyn till beräknade ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen

bemyndigas att under 2005 avseende ramanslaget 43:5 Arealersättning och

djurbidrag m.m. godkänna stöd som innebär utgifter på högst 6 086 200 000

kr under år 2006 och 13 800 000 kr under år 2007.

Regeringen föreslår att 5 557 400 000 kr anvisas under anslaget för år

2005.

Motionerna

I ett flertal motioner framförs krav på ändrade rutiner för utbetalning

av arealstöd m.m. I motionerna 2004/05:MJ208 (m, c, kd, fp) yrkande 1,

2004/05:MJ408 (kd), 2004/05:MJ437 (m) yrkande 5, 2004/05:MJ463 (c) och

2004/05:MJ497 (kd) yrkande 6 anförs att utbetalningar av EU-stöden bör

ske så snart Sverige har tillgång till pengarna, dvs. under respektive

budgetår. Enligt motionerna 2004/05:MJ209 (c) och 2004/05:MJ376 (c)

yrkande 1 bör ersättningarna till Sveriges bönder betalas ut senast den

30 november det år de gäller. I motionerna 2004/05:MJ222 (c) och

2004/05:MJ321 (c) yrkande 1 anförs att regeringens förslag att senarelägga

utbetalningen av direktersättningarna till jordbruket är ett problem.

Staten bör enligt motion 2004/05:Sk405 (m) yrkande 5 inte ens för en

kortare tid disponera över EU-bidrag som betalas till svensk näringsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Finansminister Bosse Ringholm anförde den 19 oktober 2004 som svar på

interpellationerna 2004/05:27 och 31 om utgiftstaket i budgeten m.m.

att utgiftstaken har bidragit till att Sverige jämfört med många andra

länder har starka offentliga finanser trots en utdragen internationell

lågkonjunktur. Utgiftstaket har klarats varje år sedan det infördes

1997, och regeringen är fast besluten att klara utgiftstaken även

framöver. Om det finns risk för att utgiftstaket ett år kommer att

överskridas är regeringen enligt budgetlagen skyldig att vidta eller föreslå

riksdagen åtgärder för att undvika detta. I 2004 års ekonomiska

vårproposition gjorde regeringen bedömningen att utgiftstaket för år 2004

riskerade att överskridas om inga åtgärder vidtogs. Regeringen aviserade

därför en rad utgiftsbegränsande åtgärder. Jordbruksområdet var ett av

en rad områden där utgiftsbegränsningar infördes för att taket för

innevarande år skall klaras. För jordbruksområdet innebär utgiftsbegränsningarna

att utbetalningen av vissa stöd kommer att senareläggas från slutet av

år 2004 till början av år 2005. Denna senareläggning är helt i enlighet

med de av EU fastställda reglerna för utbetalning. Det finns ingenting

i EU:s regler som säger att de skall betalas ut den 1 januari eller

tidigare. EU:s regler anger att de skall betalas under november, december

och januari. Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist anförde som svar på

interpellation 2004/05:3 om EU-stöd den 28 september 2004 bl.a. att

regeringen har ett ansvar för att de av riksdagen fastlagda riktlinjerna

för budgetpolitiken följs och att regeringen och riksdagen vidtagit

olika åtgärder för att förbättra jordbruksföretagens situation.

Utskottet instämmer i vad som framförts i olika motioner om vikten av

att de olika EU-stöden betalas ut så tidigt som möjligt under året.

Utskottet har tidigare uttalat att (bet. 2003/04:MJU2 s. 48) det är

viktigt att de lantbrukare som uppbär arealersättning eller djurbidrag

m.m. kan förutse utbetalningstillfällena för att på så vis närmare kunna

planera sin verksamhet. Bestämmelserna inom EU som reglerar

utbetalningsperioden för arealersättningar anger att i princip hela

utbetalningen

skall ske under perioden den 16 november-den 31 januari för att full

täckning skall medges av EU. Utbetalningen av djurbidrag för am- och

dikor, handjur av nötkreatur, tackor samt slaktbidrag sker vid två

tillfällen. I december betalas ett förskott av bidraget ut på grundval

av uppgifterna från de tre senaste kvartalen under bidragsåret, vilket

är detsamma som kalenderåret. Slutbetalning av dessa bidrag och

extensifieringsbidraget utbetalas i april året därpå. Enligt EU-reglerna

skall i princip alla dessa bidrag vara utbetalda före juni månad för

att Sverige skall erhålla full täckning. Utskottet vill framhålla att

med dessa bestämmelser och den praxis för utbetalning av de olika stöden

som finns anser utskottet att lantbrukarnas behov av fasta rutiner för

utbetalningarna bör kunna tillgodoses. Mot bakgrund härav anser utskottet

att motionerna 2004/05:MJ208 (m, c, kd, fp) yrkande 1, 2004/05:MJ209

(c), 2004/05:MJ222 (c), 2004/05:MJ321 (c) yrkande 1, 2004/05:MJ376 (c)

yrkande 1, 2004/05:MJ408 (kd), 2004/05:MJ437 (m) yrkande 5, 2004/05:MJ463

(c), 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 6 samt 2004/05:Sk405 (m) yrkande 5 inte

bör föranleda något riksdagsuttalande. Motionerna avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget och det föreslagna bemyndigandet.

43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter och 43:7

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslagen 43:6 och 43:7. Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande

under anslagen 43:6 som föreslås av regeringen.

43:8 Fiskeriverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om andra insatser (s)

eller medelstilldelning (fp).

Propositionen

Anslaget disponeras för Fiskeriverkets förvaltningskostnader.

Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport. För budgetåret

2003 erhöll Fiskeriverket 30,4 miljoner kronor i avgiftsintäkter från

sin uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna får disponeras

av Fiskeriverket. Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten härrör från

Fiskeriverkets undersökningsfartyg, utredningskontor och laboratorier.

Fiskeriverkets tjänsteexport är hänförlig till internationell

konsultverksamhet.

Intäkterna från avgiftsbelagd verksamhet beräknas vara oförändrade,

totalt sett, jämfört med utfallet för 2003. Skillnaden mellan utfallet

för 2003 och prognosen för 2004 avser tjänsteexporten där ändringar

inom uppdraget har inträffat samt att twinningprojekten har försenats.

Regeringen föreslår att 101 158 000 kr anvisas för år 2005.

Motionerna

Enligt motion 2004/05:MJ270 (s) bör insatser göras för att trygga

beståndet av vätterröding. Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508

(fp) yrkande 36 delvis att anslaget minskas med 101 158 000 kr. Enligt

motionärerna bör Glesbygdsverket samt delar av Fiskeriverket ingå i det

nya LAN medan resten av Fiskeriverket (hantering av naturresursen etc.

) bör inkorporeras i Naturvårdsverket. Fiskeriverket bör alltså upphöra

som egen myndighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens förslag att för utökade kontroller

som föreskrivs av EU bör anvisas 2 500 000 kr. Som regeringen anför

skall Fiskeriverket medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma

fiskeripolitiken uppnå ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske och

medverka till att miljökvalitetsmålen uppnås, skapa förutsättningar för

ett ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske och vattenbruk samt

följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om fiskresursernas

tillstånd och utvecklingen inom fiskerinäringen. Fiskeriverket skall

bidra till en livskraftig och miljöanpassad livsmedelsproduktion till

nytta för konsumenterna samt medverka till att öka allmänhetens

fiskemöjligheter samt främja och bedriva forskning och utvecklingsverksamhet

inom fiskets område. Verket skall även medverka i genomförandet av

politiken för regional utveckling, bistå regeringen och medverka i arbetet

med internationella fiskefrågor och förhandlingar samt ha det övergripande

ansvaret för fiskerikontrollen.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medelsbehovet och

avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ270 (s) och 2004/05:MJ508 (fp)

yrkande 36 delvis. Utskottet vill påpeka att de krav på besparing som

framställs i den sist nämnda motionen inte grundar sig på några ingående

analyser av den närmare prioriteringen i verksamheten redan från år

2005.

43:9 Strukturstöd till fisket m.m., 43:10 Från EG-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m. och 43:11 Fiskevård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslagen 43:9-43:11.

43:12 Livsmedelsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och

avstyrker motioner (kd, fp) om en höjning av anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för Livsmedelsverkets förvaltningskostnader.

Livsmedelsverket skall som central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor

i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög

kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta

uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn

enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna livsmedelstillsynen,

hålla regeringen informerad om utvecklingen på livsmedelsområdet,

medverka samt bistå regeringen i EU-arbetet och annat internationellt

arbete på livsmedelsområdet. Vidare genomför verket utredningar och

praktiska vetenskapliga undersökningar om livsmedel och matvanor samt

utvecklar metoder för livsmedelstillsynen, informerar konsumenter och

intressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk och om andra

viktiga förhållanden på livsmedelsområdet. I tillsynsverksamheten ingår

också besiktningsveterinärorganisationen som utför tillsyn i form av

köttbesiktning vid kontrollslakterier m.m.

Regeringen föreslår att 156 586 000 kr anvisas för år 2005.

Motionerna

Enligt motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ499 (kd)

yrkande 20 i berörda delar bör anslaget förstärkas med 5 000 000 kr.

Kristdemokraterna anför att det är angeläget att Livsmedelsverket

tillförsäkras nödvändiga medel för att kunna garantera en god konsumentsäkerhet

och bidra till ett samhälle med hälsosamma livsmedel. Även Folkpartiet

liberalerna föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att

anslaget förstärks med 5 000 000 kr. Folkpartiet vill flytta över vissa

delar av Jordbruksverkets inspektionsverksamhet vad avser t.ex.

foderanläggningar till Livsmedelsverket och ökar därför anslaget med 5

miljoner kronor. Livsmedelsverket bör ta över merparten av livsmedelsfrågorna,

vilket skulle ge en mer sammanhållen syn på livsmedelssäkerheten från

jord till bord.

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsverket är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.

Verkets främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet,

utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna

livsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om utvecklingen på

livsmedelsområdet, medverka samt bistå regeringen i EU-arbetet och annat

internationellt arbete på livsmedelsområdet.

Utskottet tillstyrkte vid riksdagsbehandlingen av 2004 års statsbudget

(bet. 2003/04:MJU2) regeringens förslag att fr.o.m. år 2004 öka verkets

resurser med 7 miljoner kronor och konstaterade att anslagsökningen

syftar till att bl.a. främja den småskaliga slakten, främja det fortsatta

EU-arbetet inom livsmedelsområdet samt förstärka det viktiga forsknings-

och utvecklingsarbetet.

Utskottet välkomnar att Livsmedelsverket fr.o.m. år 2005 tillförs

10 000 000 kr för pilotprojekt rörande närslakt.

Den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet medger inte några

ytterligare medel till anslaget, och utskottet avstyrker därför motionerna

2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 20 i de

delar som berör det aktuella anslaget. Den medelstilldelning som regeringen

föreslår är enligt utskottets bedömning väl avvägd och utskottet avstyrker

därmed även motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis.

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagstilldelning under

anslaget. Två motionsförslag (m, c) om besparingar på anslaget avstyrks.

Propositionen

Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) för analyser

och utredningar inom jordbruks- och livsmedelsområdet. SLI:s arbete

syftar till att belysa frågor om bl.a. den gemensamma jordbrukspolitikens

effekter och olika styrmedels effektivitet, landsbygdens utveckling,

strukturutvecklingen, miljön, djurskyddet, konsumentintresset, den

globala livsmedelssituationen, handeln med livsmedel och utvidgningen av

EU. Analyserna skall avse såväl nationella som internationella aspekter.

Regeringen föreslår att 9 977 000 kr anvisas för år 2005.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anför i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4

delvis att myndigheten inte behövs och föreslår att anslaget minskas

med 4 989 000 kr. Verksamheten som bedrivs eller skall bedrivas där kan

skötas av andra myndigheter inom deras nuvarande ramar. Anslaget bör

fasas ut. Även Centerpartiet förespråkar i motion 2004/05:MJ525 (c)

yrkande 2 delvis att Livsmedelsekonomiska institutet läggs ned och

förordar att anslaget minskas med 6 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört kommer bl.a. reformen av den gemensamma

jordbrukspolitiken att få betydelse för SLI:s verksamhet. Vidare kommer under

år 2005 arbetet med livsmedelssäkerhetsrelaterade frågor att fortsätta.

Det fiskeripolitiska området präglas av stora förändringar. Det är

därför angeläget att fiskeripolitikens effekter och olika styrmedels

effektivitet analyseras.

I SLI:s verksamhet är det särskilt angeläget med analyser av samhällsekonomiska

konsekvenser inför olika ställningstaganden på livsmedelsområdet och

det veterinära området samt med uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens.

Utskottet instämmer i att det därför finns ett behov av att dessa

områden prioriteras och att en kontinuitet och permanent kompetens inom

den egna organisationen för flera av SLI:s centrala områden bör bibehållas.

Under åren 2003 och 2004 fick SLI 1 000 000 kr per år från Fiskeriverket

för uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens. Från och med år 2005 bör

enligt utskottets uppfattning motsvarande belopp om 1 000 000 kr permanent

tillföras SLI:s anslag och användas för fiskeriekonomiska analyser på

SLI.

Utskottet, som finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt,

tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna

2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i de delar de

berör anslaget 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet.

43:14 Livsmedelsstatistik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och

avstyrker ett förslag (fp) om en sänkning av anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för statistik inom jordbruksområdet

inklusive kostnader för en statistisk årsbok inom jordbruks- och

livsmedelsområdet samt sammanställningar av statistik i senare led i

livsmedelskedjan. I anslaget ingår även framtagandet av statistik över

prisutvecklingen i konsument- och producentled på jordbruksprodukter.

Regeringen föreslår att anslaget engångsvis sänks med 1 500 000 kr för

att finansiera åtgärder under anslaget 45:1 Sametinget på utgiftsområde

1.

Regeringen föreslår att 22 392 000 kr anvisas för år 2005.

Motionen

Folkpartiet liberalerna anför i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36

delvis att anslaget för Jordbruksverkets insamlande av statistiska

uppgifter på livsmedelsområdet bör minskas med 10 000 000 kr. Enligt

motionärerna bör dessa frågor ligga under Livsmedelsverket.

Utskottets ställningstagande

Enligt årsredovisningen för år 2003 producerar och publicerar Jordbruksverket

jordbruks- och livsmedelsstatistik i enlighet med vad som föreskrivs i

förordning (2001:100) om den officiella statistiken och i EU:s regelverk.

Jordbruksverket skall ta fram en statistisk årsbok inom jordbruks- och

livsmedelsområdet, producera och publicera statistik rörande konsumtion

och prisutveckling i konsument- och producentled för jordbruksprodukter

samt ta fram jordbruks- och livsmedelsstatistik som beslutsunderlag.

Jordbruksverket skall även analysera utvecklingen inom sektorn.

Jordbruksverket skall varje år göra en översiktlig sammanställning över

vilken statistik som har producerats och kostnaderna för de olika

statistikprodukterna.

I förordning om den officiella statistiken anges att Jordbruksverket

inom statistikområdet Jord- och skogsbruk, fiske är ansvarig myndighet

för statistikgrenarna jordbrukets struktur, jordbrukets produktion,

sysselsättning inom jordbruket, jordbrukets ekonomi och prisutveckling

i jordbruket. Inom vart och ett av dessa områden finns en eller flera

statistikprodukter, för vilka det publiceras årliga, månatliga eller

intermittenta Statistiska Meddelanden på Jordbruksverkets webbplats.

Utöver detta översänds månatlig, årlig eller intermittent statistik

till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Denna statistik regleras av

direktiv, förordningar, beslut eller s.k. gentlemen''''''''''''''''s agreement. Enligt

regleringsbrevet skall Jordbruksverket även analysera utvecklingen inom

sektorn. Detta görs främst genom att verket publicerar utredningsrapporter.

Vidare deltar Jordbruksverket i internationellt samarbete avseende

jordbruks- och landsbygdsstatistik. Av resultatredovisning för år 2003

framgår att av kostnaderna för jordbruks- och livsmedelsstatistik var

281 000 kr kostnader för ren livsmedelsstatistik, i detta fall för de

s.k. konsumtionsberäkningarna. Utöver detta fanns kostnader på 188 000

kr för bearbetning av utrikeshandelsstatistiken, som till viss del berör

livsmedelsområdet.

Enligt uppgift från Jordbruksverket har konsumtionsberäkningarna sedan

många år genomförts av Jordbruksverket (och dess föregångare Jordbruksnämnden)

och avses belysa livsmedelskonsumtionen i Sverige uppdelat på ett stort

antal varugrupper. Någon liknande sammanhållen statistik över

livsmedelskonsumtionen görs inte av andra organisationer eller institut.

Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar efterfrågas av organisationer

och institut inom livsmedelsområdet som använder denna statistik i sin

verksamhet. Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet att i

möjligaste mån minimera insamling av data från företag och har inhämtat

från Jordbruksverket att verket för denna statistik använder i huvudsak

redan befintliga statistikuppgifter. Exempel på detta är utrikeshandels-

och produktionsstatistik från SCB samt mjölk- och slaktstatistik från

Jordbruksverket. Dessa områden utgörs av statistik som enligt Jordbruksverket

krävs av EU och som tas fram även om inte konsumtionsberäkningar genomförs.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om medelstilldelning

under anslaget och avstyrker därmed motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande

36 delvis.

43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från

EG-budgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget.

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed

motionsyrkanden om en sänkning av anslaget (m), stöd till resurscentrum för

småskalig livsmedelsförädling (c) och exportfrämjande åtgärder (kd).

Propositionen

Anslaget disponeras för att främja exporten av svenska livsmedel samt

för andra åtgärder inom livsmedelsområdet, med särskild tonvikt på

regional utveckling av livsmedelsförädling. Regeringen föreslår att 15

000 000 kr anvisas för år 2005.

Motionerna

Enligt motion 2004/05:MJ379 (c) behövs ett fast årligt stöd till Eldrimner,

som är ett resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling. Det är

viktigt att Eldrimner får möjlighet att arbeta långsiktigt med att stödja

utvecklingen av den småskaliga, hantverksmässiga livsmedelsförädlingen.

Enligt Moderata samlingspartiets motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4

delvis bör anslaget minskas med 10 000 000 kr. Investeringar bör ske på

marknadsmässiga grunder, annars riskerar man att medel satsas på

verksamheter utan egen livskraft.

Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 33 att

Sverige nu likt andra EU-länder bör satsa ordentligt med nationella medel

för att stötta marknadsföringen av svenska livsmedel. Kristdemokraterna

står därför bakom regeringens förslag om satsningar inom livsmedelsområdet

för att främja exporten av svenska livsmedel och regional utveckling av

livsmedelsförädling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att Eldrimner Resurscentrum för småskalig

livsmedelsförädling är resultatet av ett mångårigt utvecklingsarbete vid

Länsstyrelsen i Jämtlands län. Under de senaste åren har länsstyrelsen

i projektform drivit verksamheten med ett resurscentrum för småskalig

livsmedelsförädling i Ås utanför Östersund.

Genom beslut den 18 mars 2004 uppdrog regeringen åt Länsstyrelsen i

Jämtlands län att under åren 2004 och 2005 bedriva projektverksamhet i

form av ett resurscentrum för småskalig livsmedelsproduktion. Syftet

med verksamheten skall vara att, genom olika åtgärder som stimulerar

till nystart och utveckling av företag som bedriver småskalig

livsmedelsförädling, främja en regional utveckling. Länsstyrelsen beviljades

för verksamhet för detta ändamål 2 miljoner kronor för åren 2004 och

2005. Länsstyrelsen skall senast den 1 mars 2006 lämna en slutlig rapport

till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) över genomförandet av

projektet inklusive en redovisning av hur medlen använts.

Genom beslut den 29 april 2004 uppdrog regeringen åt Livsmedelsverket

och Statens jordbruksverk att tillsammans lämna förslag till åtgärder

för att främja och underlätta för lantbruks- och/eller landsbygdsföretagare

att utveckla sina företag med ekonomiskt bärkraftig, småskalig

livsmedelsförädling samt för redan etablerade landsbygdsföretag inom den

småskaliga livsmedelsförädlingen att bibehålla och öka antalet sysselsatta.

Myndigheterna skall också lämna förslag till hur och av vilka aktörer

sådana åtgärder kan vidtas eller verksamhet bedrivas på ett effektivt

sätt. Uppdraget skall redovisas gemensamt senast den 31 januari 2005.

Uppdraget är en vidareutveckling av det uppdrag SLV fick av regeringen

år 2001 och skall inte i första hand behandla problem och hinder avseende

regelverket utan i stället inriktas på aspekter som företagsekonomiska

förutsättningar samt behov och metoder för rådgivning, utbildning och

kunskapsförmedling. I beslutet anges att sedan medlemskapet i EU har

den svenska varuexporten av livsmedel varit mycket framgångsrik och det

torde finnas ett utrymme för tillväxt inom denna näring.

Utskottet välkomnar att anslaget för år 2005 förstärks med 10 000 000

kr för projekt rörande nationella och regionala resurscentrum för

småskalig livsmedelsförädling. Utskottet gör ingen annan bedömning än

regeringen av det beräknade medelsbehovet på anslaget och avstyrker

därmed motionerna 2004/05:MJ379 (c), 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och

2004/05:MJ497 (kd) yrkande 33 i de delar de berör det aktuella anslaget.

43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Utskottets beslut i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget.

Landsbygdspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna

åtgärder inom politikområdet. Utskottet avstyrker motionsförslag om att

inrätta ett nytt anslag, Avbytartjänst (kd).

Propositionen

Omfattning m.m.

Politikområdet omfattar verksamhet för en hållbar utveckling av landsbygden.

Åtgärderna är i stor utsträckning riktade till lantbruksföretag men

också till andra företag på landsbygden. Avgränsningen följer i huvudsak

rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruk (EUGFJ) till

utveckling av landsbygden samt åtgärder som syftar till att underlätta

genomförandet av denna. Politikområdet omfattar också försöks- och

utvecklingsverksamhet inom ramen för olika nationella handlingsprogram

för jordbrukets miljöpåverkan. I politikområdet ingår även nationellt

stöd för att upprätthålla jordbruksproduktionen i norra Sverige.

Politikområdet omfattar verksamhet vid Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av

landsbygden. Målet omfattar en hållbar livsmedelsproduktion, sysselsättning

på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig

tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas om

samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra

till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en

generation.

Riksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets årsredovisning för 2003 i

allt väsentligt är rättvisande inom ramen för politikområdet.

Politikens inriktning

Regeringen beslutade den 17 juni 2004 att tillsätta en utredning med

parlamentarisk medverkan med uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi

för den nationella politiken för landsbygdsutveckling. Denna strategi

skall ta ett samlat grepp om politiken och utgå från målet om en ekologiskt,

ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Med de areella

näringarna som bas är strategin tänkt att skapa förutsättningar för

ökad tillväxt och ett mer mångsidigt företagande på landsbygden.

Resultatbedömning, analys m.m.

Större delen av verksamheten inom politikområdet bedrivs inom ramen för

fleråriga program, framför allt miljö- och landsbygdsprogrammet men

även Mål 1- och Leader+programmen. Inom varje program finns fastställda

operativa mål för de åtgärder som ingår i programmen. De operativa målen

för insatserna inom politikområdet har i de flesta fall uppnåtts eller

förväntas uppnås. Regeringens samlade bedömning är att resultaten av

insatserna i stort varit goda och i överensstämmelse med de uppställda

målen. Därigenom bedömer regeringen att de offentliga insatserna bidrar

till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av

landsbygden.

I november 2003 överlämnades till regeringen betänkandet Levande

kulturlandskap - en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet

(SOU 2003:105). Utredningen drog slutsatsen att programmet i huvudsak

fungerat väl och att det har bidragit till uppfyllelsen av mål på

samtliga nivåer i programmet även om undantag finns som t.ex. anläggning

av våtmarker. Programmet har enligt utredningen på ett påtagligt sätt

också bidragit till uppfyllelsen av de övergripande miljökvalitetsmålen

Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Avseende ekonomisk och

social utveckling på landsbygden drogs slutsatsen att programmet har

bidragit till uppfyllelsen av flera av målen men att bilden är mer

otydlig och att ytterligare analyser behövs. Administrationen av programmet

bedöms i stort sett ha fungerat tillfredsställande.

Utredningen har också utvärderat jordbruksåtgärderna i Mål 1 och drar

slutsatsen att måluppfyllelsen överlag är hög, dock delvis beroende på

lågt satta resultatmål. Vidare föreligger stora skillnader mellan kust-

respektive inlandsområdena. För Mål 1-programmen har även genomförts

separata halvtidsutvärderingar. Av dessa framgår att det har varit svårt

att integrera strukturåtgärderna på jordbruksområdet med åtgärder inom

andra insatsområden.

Åtgärden Främja anpassning och utveckling av landsbygden har enligt

utvärderarna en tydligare koppling till övriga Mål 1-åtgärder. Målet

för den ekologiska produktionen är att den ekologiskt odlade arealen

bör fördubblas (till 20 %) till 2005 och att den ekologiska

animalieproduktionen bör öka. 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och

lamm bör finnas i ekologisk produktion till 2005. År 2004 är ca 17 % av

åkerarealen i Sverige ekologiskt odlad dock med stora regionala skillnader.

Måluppfyllelsen förväntas bli god även om målet inte uppnås helt. För

animalieproduktionen är målet redan uppnått.

Utgiftsutveckling inom politikområdet Landsbygdspolitik

Miljoner kronor

Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat2006

Beräknat2007

3

898,7 4 049,4 3 015,0 4 114,0 4 710,5 4 227,5

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för år 2005.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 32 och

46 i berörd del att 20 000 000 kr anvisas till ett nytt anslag för stöd

till avbytartjänster. Det är enligt motionärerna rimligt att också

jordbrukare skall kunna vara lediga från sitt arbete utan att de drabbas

hårt ekonomiskt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att en allmän utgångspunkt för målet och insatserna

inom politikområdet bör vara att de skall medverka till en positiv

utveckling av en väl fungerande landsbygd som är ekonomiskt livskraftig

och som har höga natur- och kulturvärden. För att utveckla och bevara

en livskraftig landsbygd krävs förutsättningar för en integrerad utveckling

av jordbruket och övriga sektorer.

Som regeringen anför bör åtgärder inom politikområdet ha som syfte att

stärka jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera dess negativa

miljöeffekter samt förbättra landsbygdens konkurrenskraft genom att

underlätta en nödvändig anpassning av jordbrukssektorn till nya

förutsättningar och företagande på landsbygden. Åtgärderna tar hänsyn till

de skilda produktionsförutsättningar som råder i olika delar av landet,

och samma möjligheter till utveckling för kvinnor och män skall främjas.

Utskottet har ingen erinran mot redovisningen av politikens inriktning

eller mot resultatbedömningen. Utskottet har tidigare redovisat att

riksdagen den 24 november 2004 fastställde ramen för utgiftsområde 23

till 14 655 991 000 kr för budgetåret 2005. Utskottet finner att de i

motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 32 och 46 delvis framställda kraven

på ytterligare utgifter på ett nytt anslag inte ryms inom den av riksdagen

beslutade ramen. Motionen avstyrks i berörd del.

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och

avstyrker samtidigt förslag om en höjning av anslaget (fp, kd, c) och

sänkning av anslaget (m). Utskottet tillstyrker även regeringens förslag

till bemyndigande.

Propositionen

Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur används för

att finansiera strukturstöd och miljöersättningar med anknytning till

jordbruket. Miljöersättningar riktade mot jordbruket, stöd till mindre

gynnade områden, kompetensutveckling, startstöd till yngre jordbrukare,

stöd till investeringar i jordbruksföretag, stöd till bearbetning och

saluföring av jordbruksprodukter samt åtgärder för landsbygdens utveckling

finansieras under anslaget. Åtgärderna återfinns inom ramen för Sveriges

miljö- och landsbygdsprogram och Sveriges två Mål 1-program. Från

anslaget utbetalas även ersättningar för löpande åtaganden från den

tidigare programperioden. Under anslaget finansieras det nationella stödet

till jordbruket i norra Sverige. Anslaget används även för att finansiera

ett nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet

med rådets förordning (EEG nr 1251/99) om upprättande av ett stödsystem

för vissa jordbruksgrödor. Under förutsättning att EU-kommissionen

godkänner det svenska förslaget till ändring av miljö- och landsbygdsprogrammet

som skickades in den 1 juli 2004, kommer fortsatt anläggningsstöd för

energiskog att finansieras inom ramen för detta program fr.o.m.

2005.

Mål 1-programmen har från EU-budgeten tilldelats ytterligare ca 35 000 000

kr under perioden 2004-2006 genom den s.k. resultatreserven. De ytterligare

medlen från EU:s budget motsvaras av anslagsförändringar under anslaget

44:2. Nationell medfinansiering av de ytterligare EU-medlen kommer i

tillämpliga delar att ske inom ramen för anslaget 44:1. Regeringens

avsikt är att följa de beslutade programmen inklusive till EU-kommissionen

överlämnade förslag till förändringar av programmen, i syfte att nå de

i programmen fastställda målen.

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer

som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär

att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms

inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen

föreslår därför att regeringen bemyndigas att under 2004, i fråga om

ramanslaget 44:1, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden

medför utgifter på högst 80 052 000 kr år 2006, högst 182 090 000 kr år

2007, högst 62 708 000 kr år 2008, högst 35 650 000 kr år 2009 och högst

61 500 000 kr därefter.

Regeringen föreslår att 2 223 000 000 kr anvisas under anslaget 44:1

för år 2005.

Under anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur har anvisats medel motsvarande EU:s finansiering

för de av Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden med anknytning

till jordbruket samt Leader+programmet. Huvuddelen av åtgärderna som

finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga

förpliktelser om utbetalningar. Detsamma gäller åtgärder inom ramen för

strukturfondsprogrammen i Mål 1 och Leader+. Detta innebär att staten

åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för

de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen föreslår

därför att regeringen bemyndigas att under år 2005, i fråga om ramanslaget

44:2, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter

på högst 883 626 000 kr år 2006, högst 225 757 000 kr år 2007, högst

75 290 000 kr år 2008, högst 40 474 000 kr år 2009 och högst 61 853 000

kr därefter.

Regeringen föreslår att 1 575 558 000 kr anvisas under anslaget för år

2005.

Motionerna

I motion 2004/05:MJ467 (kd) anförs att budgetramarna för insatser för

att upprätthålla värdefulla ängar och hagar till nytta för artrikedomen

inom såväl växt- som djurvärlden är otillräckliga.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4

delvis att anslaget 44:1 minskas med 135 000 000 kr. Anslaget bör inte

utökas utöver vad som motiveras av förändringen i den gemensamma

jordbrukspolitiken. Motionärerna motsätter sig att medel från skatterna på

växtnäring och bekämpningsmedel först tas in för att sedan användas

till offentliga bidrag.

Anslaget 44:1 bör enligt Folkpartiet liberalernas motion 2004/05:MJ508

(fp) yrkande 36 delvis förstärkas med 30 000 000 kr. De miljösatsningar

som görs bland landets konventionella brukare har enligt motionärerna

en mycket stor betydelse. Miljöåtgärder bör vägas samman i miljö- och

landsbygdsprogrammen, och satsningar bör göras där man får mesta möjliga

miljönytta.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att

anslaget 44:1 förstärks med 272 000 000 kr. Detta anslag bör användas

till bl.a. återskapande av våtmarker samt för utsatta områden (Less

Favoured Areas) som Norrland, skärgården och sydsvenska höglandet för

att stärka dessa områdens konkurrenskraft.

Utskottets ställningstagande

Under anslaget 44:1 har anvisats medel för de av Sverige tillämpade

miljö- och strukturstöden med anknytning till jordbruket samt det

nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Som regeringen anför

sker återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel för

närvarande under anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. Från år 2005 kommer miljö- och landsbygdsprogrammet,

att förstärkas genom s.k. modulering, dvs. överföring av EU-medel från

produktionsstöd till miljö- och landsbygdsprogrammet, med utbetalning

först år 2006. Den nationella medfinansieringen av EU-medlen sker genom

en återföring av skatten på handelsgödsel. Storleken på den nationella

medfinansieringen är osäker men beräknas preliminärt uppgå till ca 273

000 000 kr år 2006 och ca 233 000 000 kr år 2007. Enligt regeringen bör

återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel fr.o.m.

år 2007 ske under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur.

En ny programperiod för Miljö- och landsbygdsprogrammet inleds år 2007.

Omfattningen av programmet fr.o.m. år 2007 går nu inte att fastställa,

bl.a. då medelsfördelningen mellan EU:s medlemsländer inte är klarlagd.

Som regeringen anför under anslaget 44:2 har Sverige tilldelats ca 169

miljoner euro från Jordbruksfondens garantisektion för finansiering av

miljö- och landsbygdsprogrammet för garantisektionens budgetår 2004/05.

Till miljö- och landsbygdprogrammet har tillförts ytterligare medel

till följd av s.k. modulering. Beloppet uppgår till ca 14 miljoner euro

år 2005.

Vid beräkning av de finansiella ramarna för Mål 1- och Leader+programmen

under programperioden 2000-2006 skall, enligt förordning (1999:710) om

valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder, kursen 8 kr och 50 öre

per euro användas. Det råder sedan flera år tillbaka en betydande

differens mellan denna kurs och den verkliga kursen. Det är även differens

mellan kurs i förordning och av regeringen prognostiserad kurs. Regeringen

avser därför att anpassa kursen i förordningen under år 2005 och därmed

nivån på anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur fr.o.m. 2006 i budgetpropositionen för

år 2006. Som regeringen anför möjliggörs härmed ett ökat återflöde från

EU.

Som regeringen anför (prop. 2004/05:1 utg.omr. 23 s. 94) innebär beslutet

om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (rådets förordning

(EG) nr 1782/2003) ett ökat fokus på åtgärder som syftar till en hållbar

utveckling av landsbygden. Riksdagen behandlade i juni 2004 regeringens

skrivelse om genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (skr.

2003/04:137, bet. 2003/04:MJU22, rskr. 2003/04:282). Utskottet redovisade

samma överväganden som regeringen vad gäller tillämpningen av EU:s nya

jordbrukspolitik. Nuvarande miljö- och landsbygdsprogram skall förstärkas

under resterande del av programperioden 2000-2006, bl.a. genom s.k.

modulering (överföring av EU-medel från produktionsstöd till miljö- och

landsbygdsprogrammet). Utskottet instämde i att programmet bör förstärkas

med 400 miljoner kronor per år genom tillförsel av medel från modulering

och en återföring av handelsgödselskatt. Av dessa medel används drygt

100 miljoner kronor för att stimulera den grovfoderbaserade

animalieproduktionen genom en höjning av kompensationsbidraget till vall och

betesmark i de mindre gynnade områdena. Miljöersättningen till betesmarker

och slåtterängar utökas med 75 miljoner kronor genom att grundersättningen

höjs med ca 100 kr per hektar samtidigt som särskilda insatser genomförs

för att ytterligare stimulera skötsel av slåtterängar. För att bidra

till att miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning

och Giftfri miljö skall kunna uppnås införs en miljöersättning till

vallodling utanför de mindre gynnade områdena till en kostnad av 100

miljoner kronor. Ytterligare drygt 100 miljoner kronor satsas för att

bl.a. stimulera investeringar inom områdena djurvälfärd och småskalig

livsmedelsförädling samt för införandet av det obligatoriska systemet

för jordbruksrådgivning.

Som anförs i budgetpropositionen gäller förstärkningen av miljö- och

landsbygdsprogrammet fr.o.m. den 1 januari 2005 med utbetalning först

år 2006. Där anförs även att Jordbruksverket den 24 maj 2004 redovisade

ett uppdrag från regeringen om den närmare utformningen av förstärkningen.

Den 1 juli 2004 överlämnade regeringen ett förslag till ändring av

miljö- och landsbygdsprogrammet till EU-kommissionen.

Utskottet tillstyrker med det anförda den av regeringen föreslagna

anslagstilldelningen och avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ467 (kd),

2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda

delar. Med hänvisning till beslutet om utgiftsram för utgiftsområde 23

(bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47 m.fl.), vilket har godkänts av

riksdagen, avstyrker utskottet även motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2

delvis. Den fastställda ramen för utgiftsområdet medger inte att några

ytterligare medel tillförs anslaget. Utskottet tillstyrker föreslagna

bemyndiganden.

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker ett motionsyrkande (kd) om att förstärka anslaget.

Härutöver tillstyrker utskottet regeringens förslag om

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda nationella

handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks- och utvecklingsverksamhet,

styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat

växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning

av bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande

av kulturvärden. Anslaget får likaså disponeras för informations-,

rådgivnings- och utvecklingsverksamhet inom trädgårdsområdet samt

uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom

effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.

Huvuddelen av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på

fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas

att under 2004, i fråga om ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder

i jordbruket, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 10 000 000

kr under år 2006.

Regeringen föreslår att 11 901 000 kr anvisas för år 2005.

Motionen

Enligt Kristdemokraternas motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis

är miljöförbättrande åtgärder i jordbruket nödvändiga för att nå de

uppsatta miljömålen, framför allt för att minska näringsläckaget.

Anslaget bör därför förstärkas med 10 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför kan aktuella, konkreta och angelägna frågeställningar

med bäring på uppfyllelse av de nationella miljömålen behandlas genom

försöks- och utvecklingsverksamhet inom ramen för de nationella

handlingsprogrammen för jordbrukets miljöpåverkan. Resultaten ligger till

grund för den rådgivnings- och utbildningsverksamhet som årligen omfattar

ca 60 000 utbildningstillfällen. Resultatet från verksamheten ligger

även till grund för lagstiftning, t.ex. inom växtnäringsområdet, samt

i framtagande och utveckling av åtgärder inom ramen för miljö- och

landsbygdsprogrammet. Verksamheten under anslaget bidrar till att uppnå

de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap,

Ingen övergödning och En giftfri miljö.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget och avstyrker motion 2004/05:MJ497 (kd)

yrkande 46 i den här delen med hänvisning till att den av riksdagen

fastställda ramen för utgiftsområdet inte medger att några ytterligare

medel tillförs anslaget. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag

till bemyndigande.

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning. Utskottet

avstyrker yrkanden om förstärkning av anslaget (m, kd, c).

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering

enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets

rationalisering. Från och med år 2004 disponeras anslaget helt för vissa

omarronderingsprojekt i Dalarnas och Västra Götalands län.

Regeringen föreslår att 3 000 000 kr anvisas för år 2005.

Motionerna

Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 34 och 46

i berörda delar att anslaget bör förstärkas med 5 000 000 kr för att

garantera fortsatt omarronderingsverksamhet med möjlighet till tillkommande

objekt samt för fortsatt stöd för åtgärder kring Emån. I motionerna

2003/04:MJ217 (m) och 2004/05:MJ217 (m) yrkas tillkännagivande om att

slutföra och kostnadstäcka projektet om stöd för åtgärder mot översvämningen

av Emån. Enligt motion 2003/04:MJ446 (c) bör det ges statliga garantier

till åtgärder för att slutföra arbetet med att förhindra översvämningar

i Emån.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis en

förstärkning av anslaget med 2 000 000 kr för att fullfölja de

omarronderingsprojekt som pågår i bl.a. Dalarnas län, vilket på sikt är

samhällsekonomiskt lönsamt.

Utskottets ställningstagande

I samband med beredningen av 2003 års ekonomiska vårproposition (prop.

2002/03:100, bet. 2002/03:MJU2y) betonade utskottet vikten av att den

omarronderingsverksamhet som bekostas från förevarande anslag kan

bedrivas i oförändrad omfattning. Riksdagen beslutade därefter efter

förslag av regeringen i tilläggsbudget för år 2003 (prop. 2003/04:1 vol.

1 s. 250, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:43 m.fl.) att anslaget för

år 2003 skulle ökas till samma nivå som nu föreslås av regeringen.

Inom ramen för miljö- och jordbruksutskottets arbete med uppföljning av

riksdagens budgetbeslut beslutade utskottet i januari 2004 att inhämta

information från Länsstyrelsen i Dalarna angående omarronderingsverksamheten

i länet och eventuella effekter av riksdagens anslagsbeslut. Länsstyrelsen

redovisade i en skrivelse till utskottet den 9 mars 2004 att effekterna

av riksdagens beslut att återställa nivån på bidraget till 3 miljoner

kronor bl.a. innebar att Lantmäteriet fick förutsättningar att anställa

personal och att markägarna vid informationer inför nya projekt kunde

få besked om deras kostnad. Genomförandetiden blir emellertid alltför

lång vid nuvarande bidragsnivå. Länsstyrelsen beräknar tidsåtgången för

att omarrendera ca 120 000 ha i Siljansbygden till 12 år vid ett årligt

bidrag om 10,5 miljoner kronor.

Mot bakgrund av att hela anslaget avser omarronderingsverksamheten anser

utskottet att den medelstilldelning som regeringen föreslår för kommande

budgetår är ägnad att tillgodose behovet. Den av riksdagen fastställda

ramen för utgiftsområdet medger för övrigt inte några ytterligare medel

till anslaget. Utskottet tillstyrker propositionen i den här delen och

då det som i övrigt framförs i motionerna inte föranleder någon annan

bedömning från utskottets sida avstyrker utskottet motionerna 2003/04:MJ217

(m), 2003/04:MJ446 (c), 2004/05:MJ217 (m), 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena

34 och 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar.

44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslag 44:5.

44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och

avstyrker yrkanden (m, kd, fp, c) om annan medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget används för att återföra uppburen skatt på bekämpningsmedel

och kväve i handelsgödsel i jordbruket till jordbruksnäringen. Huvuddelen

av den återförda skatten används till åtgärder för att minska

växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom

växtskyddsområdet.

Cirka 25 % av beloppet återförs kollektivt till jordbruksnäringen för

bl.a. forskning, informations-, utbildnings-, rådgivnings- och

utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder inom

jordbruket och trädgårdsnäringen. Medel används även för kontroll- och

bekämpningsprogram för smittsamma husdjurssjukdomar.

Regeringen föreslår att 269 000 000 kr anvisas för år 2005.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4

delvis att anslaget minskas med 269 000 000 kr. Motionärerna har motsatt

sig att skatt tas ut på vissa produktionsmedel för att sedan gå till

för jordbruket gemensamma ändamål. Motionärerna vill inte ha någon

återföring av dessa medel. Även Folkpartiet vänder sig i motion 2004/05:MJ508

(fp) yrkande 36 delvis mot återföringen av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. och att anslaget minskas med 269 000 000 kr.

Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att

anslaget minskas med 169 000 000 kr. Svensk jordbruksnäring bör ges

ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor med jordbruksnäringen i t.ex.

Finland och Danmark.

Kristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 37[Avslag]

att det är angeläget att den skatt som tas upp på bekämpningsmedel och

handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen för att jordbrukets

ställning i Sverige inte skall försvagas till följd av skatter och pålagor.

Enligt motionens yrkande 46[Avslag] delvis bör anslaget förstärkas med

150 000 000 kr. Det krävs ytterligare medel för att minska användningen

av kemiska bekämpningsmedel.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför beräknas den nuvarande återföringen av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel fortgå till år 2006. Nuvarande beslut

om återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel gäller

uppburen skatt under treårsperioden 2001-2003.

Återföringen av skattemedel kommer fr.o.m. år 2007 att ske under anslaget

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under vilket anslag

viss återföring kommer att ske redan år 2006. Från och med år 2005

anvisas medel för kontroll- och bekämpningsprogram för smittsamma

husdjurssjukdomar under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar.

Som anges i budgetpropositionen är en av regeringens ambitioner att

stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam EU-marknad

är de nationella regelverken av stor betydelse för sektorns konkurrenskraft.

Nationella regelverk av betydelse berör bl.a. djurskydd, miljökrav och

produktionsmedelsskatter. Sverige arbetar därför aktivt på EU-nivå för

att höja ambitionsnivån inom bl.a. djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen

med den svenska lagstiftningen som förebild. Reformen av EU:s

jordbrukspolitik innebär, med stöd frikopplade från produktionen, en väsentlig

förändring av grunderna för jordbruksföretagens ekonomi. Detta leder

till att bl.a. produktionsmedelsskatter får större relativ tyngd vid

beslut om fortsatt produktion och nyinvesteringar inom jordbruket.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att nuvarande skattesats för

dieselolja i miljöklass 1 som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks-

och vattenbruksverksamhet sänks från år 2005 med ca 2 kr per liter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning på

anslaget och avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4,

2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda

delar. Med hänvisning härtill och till att ytterligare utgifter på

anslaget inte ryms inom den av riksdagen fastställda ramen avstyrker

utskottet även motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 37 och 46 i berörda

delar.

44:7 Ekologisk produktion

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och

avstyrker motionsyrkanden (m, kd och fp) om en sänkning av anslaget.

Härutöver tillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för försöks- och utvecklingsverksamhet,

marknadsfrämjande åtgärder och satsningar på djurhälsa rörande ekologisk

produktion.

Delar av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga

förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att

under år 2005, i fråga om anslaget 44:7 Ekologisk produktion, besluta

om bidrag som medför utgifter på högst 20 000 000 kr under år 2006.

Regeringen föreslår att 30 000 000 kr anvisas under anslaget för år

2005.

Motionerna

Enligt Moderata samlingspartiets motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 2 bör

regeringens förslag om bemyndigande under anslaget 44:7 Ekologisk

produktion avslås. Motionärerna föreslår i motionens yrkande 4 delvis

att anslaget minskas med 30 000 000 kr. Medel bör inte anslås för att

stödja en produktionsmetod. Ekologisk produktion är inte mer miljövänlig

än konventionell och det finns inte något motiv att av miljöskäl stödja

ekologisk produktion. Anslaget bör utgå. Kristdemokraterna föreslår i

motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis att anslaget minskas med

15 000 000 kr. Även Folkpartiet liberalerna yrkar i motion 2004/05:MJ508

(fp) yrkande 36 delvis att anslaget minskas med 30 000 000 kr. Motionärerna

anser att ekologisk odling kan spela en stor roll för att förbättra

jordbrukets miljöprofil, men detta gäller också andra insatser som t.ex.

Greppa näringen och Odling i balans.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför berör flera av de 14 miljökvalitetsmålen jordbruket,

t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och Giftfri miljö,

och en utveckling av ekologisk produktion ses som angelägen för en ökad

måluppfyllelse.

Som utskottet anförde vid riksdagsbehandlingen av förra årets

budgetproposition (bet. 2003/04:MJU2) innebär ekologisk produktion en strävan

att uppnå en helhetssyn utifrån företagets förutsättningar. Både vad

gäller växtnäring och foder utnyttjas så långt som möjligt förnybara

resurser och produkter som producerats på gården. Utfodringen av djuren

baseras i hög grad på vall och grönfoder. Tillförseln av växtnäring

från källor utanför gården är oftast begränsad och ogräs och skadegörare

bekämpas med hjälp av andra metoder än kemiska bekämpningsmedel. I

enlighet härmed bidrar ekologisk produktion till att uppnå miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö. Produktionsmetoden kan även direkt och indirekt ha

positiva effekter för möjligheten att uppnå andra miljökvalitetsmål och

då främst Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap.

Verksamheten inom anslaget omfattar försöks- och utvecklingsverksamhet,

marknadsfrämjande åtgärder och satsningar på djurhälsa. Regeringen

redovisar i budgetpropositionen att under perioden 2002-2004 har under

anslaget 43:1 Statens jordbruksverk 23 000 000 kr anvisats för

marknadsåtgärder med syfte att främja ekologisk produktion. Utskottet anser

i likhet med regeringen att det finns behov av förstärkta satsningar på

detta område inklusive uppföljning och utvärdering av de verksamheter

som finansieras av anslaget samt andra offentliga åtgärder utanför miljö-

och landsbygdsprogrammet som främjar ekologisk produktion. Även utskottet

anser att för att möjliggöra fortsatt arbete med främjande av ekologisk

produktion bör ytterligare 15 000 000 kr anvisas på anslaget. Utskottet

tillstyrker med det anförda den föreslagna medelstilldelningen samt det

bemyndigande regeringen föreslår och avstyrker därmed kraven i motionerna

2004/05:MJ473 (m) yrkandena 2 och 4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och

2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda delar.

Samepolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna

åtgärder inom politikområdet.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamheten vid Sametinget, med rennäringen

och information om samer och samisk kultur. Till politikområdet hör

också urbefolkningsfrågor där både nationell och internationell verksamhet

ingår. Sametingets verksamhet regleras i sametingslagen (1992:1433) och

förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. Rennäringen

regleras i huvudsak i rennäringslagen (1971:437) och i rennäringsförordningen

(1993:384). Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet för

rennäringen.

Verksamhet som berör samer, samisk kultur och rennäringen bedrivs inom

flera andra politikområden såsom djurpolitiken, utbildningspolitiken,

kulturpolitiken och minoritetspolitiken. De skador som vilda djur orsakar

rennäringen ersätts enligt viltskadeförordningen (2001:724).

Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur

byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

Regeringens inriktning är att successivt pröva ett utvidgat samiskt

självbestämmande inom områden där detta är möjligt och med beaktande av

resultatet av avslutade utredningar. Regeringen för samtal med Sametinget

som syftar till en närmare dialog mellan staten och samerna. Regeringen

arbetar långsiktigt för en ratificering av ILO-konvention 169. Därför

har regeringen tillsatt en gränsdragningskommission för att fastställa

gränserna för renskötselområdet och en jakt- och fiskeutredning för att

närmare utreda omfattningen av samebymedlemmars och markägares rätt

till jakt och fiske inom lappmarkerna och renbetesfjällen.

Rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet. Staten har ett

övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av

kulturen. Rennäringen skall bedrivas på ett ekologiskt, ekonomiskt och

kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt så att den ger ett rimligt antal

samer en tryggad försörjning.

Sametinget har fått regeringens uppdrag att utveckla och etablera ett

nationellt informationscentrum om samisk kultur. Centrumet skall vara

etablerat i början av 2005. Avsikten är att detta skall vara den

långsiktiga och bestående fortsättningen på regeringens informationssatsning

om samer och samisk kultur som pågått i fyra år och som avslutas under

år 2004.

Resultatbedömning m.m.

Prisstöd till rennäringen lämnades för slaktåret 2003/04 med drygt 14,

5 miljoner kronor för ca 1 294 ton renkött. Det genomsnittliga

avräkningspriset var 28,38 kr per kilo, exklusive mervärdesskatt och prisstöd,

vilket innebär en sänkning med 8,72 kr sedan förgående år. Antalet

slaktade renar uppgick till ca 48 000, vilket är en sänkning med 12 000

djur.

Inom ramen för informationssatsningen har regeringen under de första

åren bl.a. beviljat projektmedel på ca 9 miljoner kronor till ett

trettiotal lokala eller regionala projekt. Bland andra har LRF-skogsägarna

och Svenska Samernas Riksförbund (SSR) fått medel för projektet Dialog

och samverkan mellan rennäring och familjeskogsbruk. Projektet är

slutrapporterat under våren 2004 och bedöms som framgångsrikt.

Regeringen har år 2002 beslutat att ge Sametinget i uppdrag att utveckla

och etablera ett permanent nationellt informationscentrum för samefrågor.

För detta anvisades Sametinget ett engångsbelopp på 3 miljoner kronor.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2004. Informationscentrumet

skall vara ett bestående och långsiktigt resultat av regeringens

informationssatsning. Genom ett sådant informationscentrum kan tillgången

på relevant och trovärdig information om samer och samisk kultur säkras

och öka.

Riksrevisionen bedömer att Sametingets årsredovisning för år 2004 i

allt väsentligt är rättvisande.

Utgiftsutveckling inom politikområdet Samepolitik

Miljoner kronor

Utfall2003 Budget20041 Prognos2004 Förslag2005 Beräknat2006

Beräknat2007

60,

5 68,3 72,9 69,0 67,8 68,1

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för år 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att antalet slaktade renar minskat under året och

att antalet slaktkroppar som kasserats på grund av hög cesiumhalt är

närmare 600 stycken, vilket är en ökning med närmare 550 djur jämfört

med föregående år. Ökningen kan enligt regeringen förklaras med hög

förekomst av svamp hösten 2003. Det framgår dessutom av propositionen

att verksamheten med medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare

när det gäller konflikter på grund av renbetning på åkermark kommit i

gång under året. Det har även under detta år varit mycket goda

väderförhållanden för rennäringen, vilket medfört att några bidrag för

utfodringen på grund av synnerligen svåra betesförhållanden inte har

betalats ut.

Den nationella informationssatsningen om samerna som Sveriges urbefolkning

och samisk kultur som pågått sedan år 2001 avslutas under detta år. Det

framgår att regeringen har anslagit sammanlagt 20 miljoner kronor för

denna informationssatsning. Sedan år 2002 har Sametinget i uppdrag att

utveckla och etablera ett permanent nationellt informationscentrum för

samefrågor. Utskottet avvaktar redovisningen av detta uppdrag som skall

ske senast den 31 december 2004. I övrigt vill utskottet instämma i

regeringens analys av resultatet av vidtagna åtgärder inom politikområdet.

45:1 Främjande av rennäringen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslag 45:1.

Utbildningspolitik och forskningspolitik under utgiftsområdena 16 och

20

Propositionen

Politikområde Utbildning inom utgiftsområde 23

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i politikområdet Utbildning

som redovisas under utgiftsområde 16. Verksamheten vid SLU utgör också

ett viktigt medel för att förverkliga målen inom skogspolitiken,

djurpolitiken, livsmedelspolitiken, landsbygdspolitiken samt samepolitiken

under utgiftsområde 23.

Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23

Forskningen som bedrivs inom de areella näringarna har ett särskilt

ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande

generationers behov. Viktiga globala livsmedelsförsörjnings- och

miljöfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan

forskare från olika vetenskapliga discipliner. Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har till uppgift att

främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena

miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet sorterar under

utgiftsområde 20 men anvisas medel under ett anslag för forskning under

utgiftsområde 23. En resultatredovisning för samtliga forskningsfinansierande

myndigheter görs under politikområdet Forskning under utgiftsområde 16.

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker fyra motioner (m, fp, kd, c) med förslag till

annan tilldelning. Utskottet avstyrker vidare en motion (s) om avsatta

medel till fritidsodlingen m.m. I två motioner (s, fp) efterlyses ett

klargörande av Sveriges lantbruksuniversitets sektorsansvar. Utskottet

avstyrker dessa. Slutligen avstyrker utskottet tre olika motioner (m,

fp, kd, c) dels om inriktningen på den offentligt finansierade forskningen,

dels om inrättande av en professur vid Lantbruksuniversitetet och dels

om veterinärutbildningen.

Propositionen

Sveriges lantbruksuniversitet skall utveckla kunskapen om de biologiska

naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker

genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.

Anslaget finansierar grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning,

forskning, fortlöpande miljöanalys samt information och fortbildning.

Verksamheten bedrivs utifrån en sektorsroll som preciseras av fem

ansvarsområden:

kvalitet i livsmedelskedjan,

djurhållning, djurhälsa och djurskydd,

skog, skogsbruk och förädling av skogsråvaran,

naturresurser för landsbygdsutveckling, rekreation och fritid,

landskapsplanering och markanvändning.

Verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som en del

i politikområdet Utbildning och omfattas därför av den övergripande

resultatredovisning som görs för högskoleväsendet under utgiftsområde

16. Den fakultetsorganisation som styrelsen fattade beslut om i mars

2003 trädde i kraft den 1 januari 2004. Syftet med denna var att uppnå

en effektiv intern organisation för att snabbare kunna möta omvärldens

krav på förändring och förnyelse. Den nya strukturen har fyra ortsbundna

fakulteter: fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap och

fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap med bas i Uppsala,

fakulteten för skogsvetenskap i Umeå samt fakulteten för landskapsplanering,

trädgårds- och jordbruksvetenskap i Alnarp.

I regeringens ekonomiska vårproposition för 2001 föreslogs en förstärkning

av forskning om biologisk mångfald och forskning till stöd för en

ekologiskt hållbar utveckling. Som en del i satsningen anvisades medel

till Artdatabanken med 10 000 000 kr för åren 2002 och 2003 samt 20 000 000

kr för år 2004. Syftet var att ge Artdatabanken en möjlighet att ta

fram ett taxonomiskt referensverk över samtliga i Sverige förekommande

flercelliga arter. Denna satsning är permanent och bör fr.o.m. år 2005

omfatta 30 000 000 kr. Artdatabanken anvisas även ytterligare medel om

20 000 000 kr för stöd till biologiska samlingar samt 15 000 000 kr för

taxonomisk forskning och inventeringar avseende dåligt kända artgrupper.

Inom SLU finns Movium (Mark och vegetation i urban miljö). Anslagsmedel

för verksamheten vid Movium om 3 000 000 kr har erhållits via anslaget

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning (Formas), ap. 2 stöd till

samfinansierad forskning för trädgårdsforskning. Regeringen föreslår att

den del av anslaget för trädgårdsforskning som via Formas har anvisats

till Movium, 3 000 000 kr, överförs till anslaget 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet.

SLU har, i samverkan med näringsliv och andra intressenter, påbörjat en

översyn av sektorsrollens omfattning och mål. En grundläggande utgångspunkt

för den översynen är att SLU:s sektorsroll primärt omfattar universitetets

samlade verksamhet inom forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys,

men att det därutöver kan finnas specifika uppgifter som bör finansieras

genom statsanslaget. Fakultetsnämnderna har av styrelsen fått i uppdrag

att till mars 2005 redovisa strategier i vilka skall belysas de

sektorsuppgifter som fakulteterna anser sig utföra och för vilka de även

framgent kan ta ett långsiktigt ansvar. Regeringen ser positivt på den

öppna dialog med berörda parter som SLU initierat om sektorsrollen. Den

process som SLU har initierat kommer regeringen att följa upp genom en

särskild utredning.

Som ett led i åtgärderna för att komma till rätta med den ekonomiska

situationen vid SLU har verksamheten i Skara varit föremål för en översyn.

Slutsatsen av denna översyn var att verksamheten i Skara skall fortsätta

och att den bör utvecklas i nära samarbete med näringsliv och myndigheter.

SLU har under året slutit avtal med två nya huvudmän om övertagande av

djursjukhusets i Skara kommersiella verksamhet. Avtalet innebär samarbete

kring utbildning och forskning, främst djursjukvårdarutbildningen. Vidare

har driften av hovslagarutbildningen, som inte är en utbildning på

högskolenivå, övertagits av annan huvudman. SLU har, liksom många andra

lärosäten, under flera år haft ett vikande sökandetryck till vissa

utbildningar. Dock har sökandetrycket till SLU, liksom totalt till

högskolan, ökat något för höstterminen 2004. Flera utbildningar har dock

färre förstahandssökande än utbildningsplatser. SLU har analyserat

situationen och vidtagit särskilda åtgärder för att locka fler studenter

till sina utbildningar.

Regeringen föreslår att 1 356 200 kr anvisas under anslaget för år 2005.

Motionerna

I motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 delvis föreslår Moderata samlingspartiet

en anslagstilldelning som understiger regeringens förslag med 45 000 000

kr. Folkpartiet å sin sida föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande

36 delvis en anslagsökning med 15 000 000 kr. Kristdemokraterna avvisar

regeringens förslag om ytterligare satsningar på Artdatabanken och anslår

därför 35 000 000 kr mindre än regeringen enligt motion 2004/05:MJ497

(kd) yrkande 46 delvis. Inte heller Centerpartiet stöder regeringens

extra satsning på Artdatabanken och föreslår därför en anslagsminskning

om 45 000 000 kr i förhållande till regeringen i motion 2004/05:MJ525

(c) yrkande 2 delvis.

Enligt motion 2004/05:MJ279 (s) är det angeläget att det sedan tidigare

avsatta beloppet för fritidsodling och grönytor verkligen används för

dessa ändamål. De resterande medlen bör i sin helhet fördelas på

Fritidsodlingens riksorganisation, Stiftelsen Trädgårdsodlingens

Elitplantstation och Movium. Alternativt bör organisationerna på annat sätt

ges avgörande inflytande över hur medlen används.

Två motioner tar upp frågan om SLU:s sektorsansvar. Enligt motion

2004/05:MJ508 (fp) yrkande 18 har universitetets specialstatus diskuterats.

Om verksamheten också i fortsättningen skall ligga kvar under

Jordbruksdepartementet bör regeringen klarlägga i vilka frågor universitetet

har ett speciellt nationellt ansvar gentemot sina näringar. Detta borde

också tydliggöras genom att i budgeten öronmärka pengar till sektorsansvaret,

dvs. samverkan med näringen och myndigheter. Det senare är ett sätt

att tydliggöra i vilken omfattning staten anser att universitetet skall

ägna sig åt den s.k. tredjeuppgiften eller sektorsansvaret och en signal

till universitetet om att ta hänsyn till detta i sin interna verksamhet.

I motion 2004/05:MJ470 (s) framhålls betydelsen av att den i

budgetpropositionen aviserade utvärderingen av SLU:s sektorsansvar uppmärksammar

behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad och systemutveckling för

ekologisk produktion.

Enligt motion 2004/05:Sk405 (m) yrkande 8 måste den offentligt finansierade

forsknings- och försöksverksamheten om de areella näringarna lägga ökad

vikt vid produktion, produktivitet och avkastning.

Enligt motion 2004/05:MJ378 (c, m, fp, kd) bör regeringen inrätta en

professur vid SLU i Skara till minne av Edward Nonnen, denna med inriktning

på innovationer och nytänkande inom växtodlingsområdet.

Slutligen tas i motion 2004/05:MJ246 (m) upp behovet av att kvaliteten

i veterinärutbildningen upprätthålls genom en tillräckligt omfattande

klinisk tillämpning av djursjukvård dygnet runt.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen har regeringen under flera år föreslagit

förstärkning av forskningen om biologisk mångfald och forskning till

stöd för en ekologiskt hållbar utveckling och i enlighet härmed anvisat

medel till Artdatabanken för arbetet med att ta fram ett taxonomiskt

referensverk över samtliga i Sverige förekommande flercelliga arter.

Denna satsning är permanent. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning

om vikten av detta arbete. Utskottet anser dessutom att regeringens

förslag om ytterligare medel till Artdatabanken för stöd till biologiska

samlingar samt för taxonomisk forskning och inventeringar avseende dåligt

kända artgrupper är angeläget. Sammanfattningsvis instämmer utskottet

i regeringens överväganden och tillstyrker förslaget om medelstilldelning

i propositionen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2004/05:MJ473

(m) yrkande 4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46, 2004/05:MJ508 (fp) yrkande

36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar.

När det gäller frågan i motion 2004/05:MJ279 (s) om medlen till

fritidsodlingen och parksektorn vill utskottet anföra följande. I samband

med utskottets behandling av en liknande motion (bet. 2003/04:MJU10)

uppvaktades utskottet av företrädare för Fritidsodlingens Riksorganisation.

I betänkandet framhöll utskottet fritidsodlingens stora betydelse och

behovet av åtgärder för att säkra tillgången på bra växter för

fritidsodlingen. Med hänvisning till trädgårdsodlingens speciella behov

poängterade utskottet dessutom att det är av stor vikt att de

informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan bibehållas och

utvecklas. Enligt utskottets uppfattning måste det ses som ett

samhällsintresse att de berörda organisationerna erhåller en väsentlig del

av de föreslagna medlen och förutsätter att det skapas förutsättningar

för en informations- och rådgivningsverksamhet inom hemträdgårdsområdet.

I detta sammanhang hänvisade utskottet bl.a. till att Movium -

sekretariatet för den yttre miljön, Fritidsodlingens Riksorganisation och

Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation sedan år 1993 erhåller

sammanlagt ca 11 miljoner kronor per år för dessa ändamål. Med hänvisning

till det anförda anser utskottet att det inte är nödvändigt med ett

riksdagsuttalande med anledning av motionen, som därför avstyrks.

Som regeringen redovisar i propositionen har SLU, i samverkan med

näringsliv och andra intressenter, påbörjat en översyn av sektorsrollens

omfattning och mål. Utskottet konstaterar att de olika fakultetsnämnderna

senast i mars 2005 skall redovisa bl.a. vilka sektorsuppgifter som

fakulteterna utför och för vilka de kan ta ett långsiktigt ansvar.

Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av den öppna dialog med

berörda parter som SLU initierat i denna fråga. Utskottet välkomnar

också regeringens avsikt att följa upp denna process genom en särskild

utredning. Det anförda innebär enligt utskottets mening att motionerna

2004/05:MJ470 (s) och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 18 är tillgodosedda.

Utskottet avstyrker dem därför.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen (se bl.a. bet. 2003/04:MJU2)

i samband med motsvarande motionsförslag som tas upp i motionerna

2004/05:MJ378 (c, m, fp, kd) och 2004/05:Sk405 (m) yrkande 8 uttalat att

enligt förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet är det

en uppgift för universitetets styrelse att besluta i viktigare frågor

om verksamhetens övergripande inriktning och om universitetets organisation

samt viktigare frågor om den interna resursfördelningen, dvs. även

inrättande av tjänster och resurser för forskning och utveckling. Vidare

är det en fråga för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Formas) att inom ramen för forskningsprogrammet fördela

medel till olika forskningsprojekt. Utskottet avstyrker motionerna.

Det framgår av propositionen att djursjukhusverksamheten i Skara varit

föremål för en översyn som ett led i åtgärderna för att komma till rätta

med den ekonomiska situationen vid SLU. Slutsatsen av denna översyn var

att verksamheten i Skara skall fortsätta och att den bör utvecklas i

nära samarbete med näringsliv och myndigheter. SLU har under året slutit

avtal med två nya huvudmän om övertagande av djursjukhusets kommersiella

verksamhet. Avtalet innebär samarbete kring utbildning och forskning,

främst djursjukvårdarutbildningen. Utskottet anser mot bakgrund av detta

att motion 2004/05:MJ246 (m) får anses vara tillgodosedd och avstyrker

därför motionen.

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker därmed två motioner (fp, c) med förslag om en

höjning av anslaget. Utskottet avstyrker dessutom en motion (fp) i vilken

motionärerna efterlyser en översyn av forskningsfinansieringen. Slutligen

tillstyrker utskottet det förslag till bemyndigande som framställs i

propositionen.

Propositionen

Anslaget disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Formas) och finansierar stöd till forskning om de

areella näringarna samt projektrelaterade kostnader i anslutning till

sådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser,

vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Forskningsstödet

finansierar även med näringen samfinansierad forskning som omfattar

jordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning

samt växtförädling. För forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande

finns anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning under utgiftsområde

20.

För att underlätta planering, upphandling och genomförande av

forskningsprojekt föreslår regeringen att regeringen bemyndigas att under

detta anslag ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst

220 000 000 kr under år 2006, högst 150 000 000 kr under år 2007, högst

95 000 000 kr under år 2008 och högst 45 000 000 kr under år 2009.

Anslaget för stöd till samfinansierad forskning avser bl.a. stöd till

trädgårdsforskning. Movium (Mark och Vegetation i Urban Miljö) vid

Sveriges lantbruksuniversitet erhåller från detta anslag 3 000 000 kr.

Movium svarar för forskningskommunikation, forskningssamverkan, vägledning

och kunskapsutveckling, vilket är en verksamhet som inte ligger inom

ramen för den verksamhet som enligt instruktionen ankommer på Formas.

En utvärdering av Movium har avrapporterats under år 2003 och verksamheten

har fått positiva omdömen. Regeringen, som finner verksamheten angelägen,

föreslår att den del av anslaget för trädgårdsforskning som har anvisats

till Movium, 3 000 000 kr, överförs till anslaget 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet.

Regeringen föreslår att 231 759 000 kr anvisas under anslaget 26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

och samfinansierad forskning för år 2005.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att

anslaget bör höjas med 5 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag. Dessutom anser Folkpartiet att den forskning som stöds av bidrag

från Formas inte täcker området längre än till råvaruproduktionen, och

förädlingen av livsmedel till färdig produkt finns inte med. Enligt

motionärerna bör Formas bidrag även täcka den livsmedelstekniska och

teknologiska forskningen. Motionärerna anser att Formas ställning inom

forskningsfinansieringen bör utvärderas (yrkande 19).

Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att det

inom skogssektorn som är Sveriges största nettoexportör, finns ett stort

behov av forskning och utveckling. Forskning bör inriktas mot bl.a.

svampangrepp och trämaterialens användningsområden samt en generell

minskad miljöpåverkan av jord- och skogsbruk. Partiet föreslår därför

en anslagstilldelning som är 100 000 000 kr större än vad regeringen

föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som finner regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget väl avvägt, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionerna 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande

2 i berörda delar. Utskottet tillstyrker också det bemyndigande som

regeringen föreslår.

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och

behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och

samhällsbyggande.

Rådet skall således finansiera grundläggande forskning på initiativ av

forskare och forskning där samhällsrelevansen står i centrum. Av

regeringens resultatredovisning under utgiftsområde 16 framgår att andelen

forskarinitierad forskning utgör omkring två tredjedelar av

forskningsverksamheten medan programsatsningarna utgör ungefär en tredjedel.

Rådets disponibla medel har till största delen fördelats efter utlysning

där forskarna beretts tillfälle att inkomma med ansökningar. Det framgår

vidare att prioritering och kvalitetssäkring av ansökningar under år

2003 har skett i 20-talet externa beredningsgrupper inom rådets olika

verksamhetsområden. Beredningsgrupperna består till huvuddelen av aktiva

forskare men också av ledamöter som representerar avnämarintressen. För

att höja kvaliteten och för att undvika jäv är 25 % av ledamöterna från

andra länder än Sverige. Ansökningarna bedöms efter vetenskaplig kvalitet

samt relevans för samhället och berörd sektor. Regeringen avser att

presentera en forskningspolitisk proposition under slutet av år 2004.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508

(fp) yrkande 19.

26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget 26:2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda djur, punkt 2 (fp, kd, v,

mp)

av Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd), Anita Brodén (fp),

Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda

djur. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ497 yrkande 43 i denna

del.

Ställningstagande

En okänd sjukdom har slagit ut minst hälften av mås, trut och tärna i

Sverige de senaste fem åren. Sjukdomen upptäcktes i maj 2000, men dess

orsak är ännu okänd. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att sammanställa det aktuella

kunskapsläget. Ett problem i sammanhanget är att ingen myndighet har ansvar

för sjukdomar hos vilda djur. På Statens veterinärmedicinska anstalt

(SVA) uppskattar man att minst hälften av vitfåglarna längs Sveriges

kuster och stora sjöar är borta och i Blekinge har beståndet minskat

med två tredjedelar. Ansvaret för sjukdomar hos vilda djur behöver

tydliggöras genom lämplig förordning. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Ersättning för rovdjursdödade renar, punkt 3 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ersättningen för rovdjursdödade renar. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ497 yrkande 42.

Ställningstagande

För att säkra rovdjursstammarnas långsiktiga överlevnad i Sverige och

samtidigt undvika alltför hög koncentration i ett område är det angeläget

att de sprids till hela sitt naturliga utbredningsområde i landet. Detta

innebär att vargen bör etablera sig i stort sett i hela Norrland.

Ersättningen för rovdjursdödade renar är en del i den nationella miljöpolitiken,

och denna ersättning bör även fortsättningsvis betalas ut av staten.

Rovdjursersättningen bör också i fortsättningen betalas ut med öronmärkta

pengar, vilka inte skall ingå i ett gemensamt ramanslag för Sametinget.

Detta bör ges regeringen till känna.

3. Disposition av avgiftsintäkter, punkt 4 (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders

Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om disposition av avgiftsintäkter. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 14 och 15

samt motion 2004/05:MJ473 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen begär att få disponera avgiftsmedel som tas ut av Statens

jordbruksverk och Djurskyddsmyndigheten. Av praktiska skäl kan vi

acceptera detta. Emellertid bör regeringen årligen informera riksdagen

hur dessa medel använts. Detta bör ges regeringen till känna.

4. Principer för utbetalning av vissa stöd, punkt 7 (m, fp, kd, c)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad

(m), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp)

och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om principer för utbetalning av vissa stöd. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 5, 2004/05:MJ208

yrkande 1, 2004/05:MJ209, 2004/05:MJ222, 2004/05:MJ321 yrkande 1,

2004/05:MJ376 yrkande 1, 2004/05:MJ408, 2004/05:MJ437 yrkande 5, 2004/05:MJ463

och 2004/05:MJ497 yrkande 6.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att utbetalningen av direktersättningarna till

jordbruket skall senareläggas. Stödet används av regeringen som en

regulator för att inte spräcka det s.k. budgettaket. Det är inte acceptabelt

att en enskild företagargrupp används för att klara utgiftstaket i den

nationella budgeten. Vi anser att det behövs en långsiktig lösning på

denna fråga. EU-ersättningarna bör enligt vår uppfattning betalas ut

senast den 30 november det år de gäller. Detta bör ges regeringen till

känna.

5. Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., punkt 8

(fp)

av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om klargörande av Sveriges lantbruksuniversitets

sektorsansvar. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande

18 och avslår motionerna 2004/05:MJ279 och 2004/05:MJ470.

Ställningstagande

Sveriges lantbruksuniversitets specialstatus har diskuterats. Om

verksamheten även i fortsättningen skall administreras under

Jordbruksdepartementet

bör regeringen klarlägga i vilka frågor universitetet har ett speciellt

nationellt ansvar gentemot näringen. Detta bör också tydliggöras genom

att i budgeten särskilt ange vilka medel som avser universitetets

sektorsansvar. Det senare är ett sätt att tydliggöra i vilken omfattning

staten anser att universitet skall ägna sig åt sektorsansvaret och en

signal till universitet om att beakta detta i sin interna verksamhet.

Detta bör ges regeringen till känna.

6. Inriktningen på offentligt finansierad forskning, punkt 9 (m)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders

Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om inriktningen på offentligt finansierad

forskningsverksamhet m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk405

yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att den offentligt finansierade forsknings- och försöksverksamheten

för de areella näringarna i högre utsträckning måste ägna sig åt produktion,

produktivitet och avkastning. Detta bör ges regeringen till känna.

7. Översyn av forskningsfinansieringen, punkt 12 (fp)

av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om forskningsfinansieringen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 19.

Ställningstagande

Den forskning som Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Formas) finansierar täcker inte råvaruproduktionen och

förädlingen av livsmedel till färdig produkt. Vi anser att detta är fel

och att Formas även skall ta ansvar för den livsmedelstekniska och

teknologiska forskningen. Vi anser dessutom att man på sikt borde se

över var rådsforskningen om livsmedelsproduktion bör ligga. Vi anser

dessutom att man bör utvärdera Formas ställning inom forskningsfinansieringen.

Man bör överväga att lägga ned Formas och i stället flytta delar av

livsmedelsforskningen till Vetenskapsrådet under ett eget forskningsområde.

Formas anslag bör kunna användas för att öka den direkta fakultetsfinansieringen

av högskolor och universitet t.ex. via forskarskolor inom livsmedels-

och jordbruksområdet. Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, punkt 1 (m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders

Johansson (m) anför:

En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister

och miljöpartister beslutade den 24 november att fastställa ekonomiska

ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende år 2005. Samtidigt fastställdes

utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten för åren 2005 och 2006.

Moderaterna har i partimotion 2004/05:Fi231 En politik för arbete och

i kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta

bidragsberoende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna

vardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering

av välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,

rättstrygghet och skola i stället för på bidragssystem.

Vi föreslår en växling från subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst för låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser

för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som

måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av

politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 23. I det följande redovisar vi vilken fördelning på

anslagen inom utgiftsområde 23 som vi förordade i vår anslagsmotion.

En stor del av utgiftsområdet styrs av EU:s gemensamma jordbruks- och

landsbygdspolitik (CAP). Området innehåller såväl direktbidrag från

unionen som svensk medfinansiering, vilket i många fall är ett villkor

för att stöd skall kunna erhållas. Då dessa utgifter inte styrs från

Sverige har vi heller ingen möjlighet att föreslå andra nivåer. Rent

principiellt borde europeisk lantbruksnäring klara sig med avsevärt

lägre stödnivåer. Det gäller såväl direkt eller indirekt stöd till

produktion, som det stöd som betalas till landsbygden. Det sistnämnda

borde inte heller betraktas som en del av jordbrukspolitiken utan som

en del av regionalpolitiken. Stödminskningen kan inte göras ensidigt

utan måste ske parallellt i alla länder.

I år föreslås tillkomsten av vissa åtgärder för skogsbruket. Vad gäller

resurser för upprättande och tecknande av naturvårdskontrakt bör dessa

tas från anslaget för biologisk mångfald under utgiftsområde 20.

Anslagen 42:6 och 43:13 är myndighetsanslag för den nya Djurskyddsmyndigheten

och för Livsmedelsekonomiska institutet. Vi anser inte att någon av

dessa myndigheter behövs. Verksamheten som bedrivs eller skall bedrivas

där kan skötas av andra myndigheter inom deras nuvarande ramar. Anslagen

till dessa myndigheter kan därför fasas ut. I konsekvens med detta

tillför vi anslaget 43:1 Statens jordbruksverk medel för ändamål som nu

avses utföras av Djurskyddsmyndigheten. Eftersom Djurskyddsmyndigheten

bör läggas ned skall heller ingen kredit för dess verksamhet beviljas.

Regeringen begär att få disponera avgiftsmedel som tas ut av Statens

jordbruksverk och Djurskyddsmyndigheten. Av praktiska skäl kan vi

acceptera detta. Emellertid bör regeringen årligen informera riksdagen om

hur dessa medel använts.

Vad gäller bidrag till regionala resurscentrum för småskalig

livsmedelsproduktion har vi ingen annan synpunkt än vad vi har på bidrag för

andra ändamål. Investeringar skall ske på marknadsmässiga grunder. I

annat fall riskerar vi att medel satsas på verksamheter som saknar egen

livskraft. Därför minskar vi anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet.

Den nya jordbrukspolitiken som beslutats på EU-nivå ger utrymme för

vissa nationella bidrag. De samlas under anslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur. Vi anser inte att detta skall utökas

utöver vad som motiveras av förändringen i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Vi kommer att ta ny ställning när nuvarande miljö- och landsbygdsprogram

löpt ut. Vi motsätter oss att medel från skatterna på växtnäring och

bekämpningsmedel först tas in för att sedan användas till offentliga

bidrag. Detta påverkar vår inställning till anslag 44:1.

Inom utgiftsområdet finns också en rundgång av skatt på jordbrukets

produktionsmedel på eget anslag. Då vi motsatt oss att skatt först tas

ut på vissa produktionsmedel för att sedan gå till för jordbruket

gemensamma ändamål vill vi naturligtvis inte heller ha någon återföring

av dessa medel. Det är bättre att skatterna aldrig tas ut. Systemet

påminner inte så lite om den jordbruksprisreglering som övergavs för

drygt tio år sedan. Den sänkning av dieselskatten som regeringen nu

föreslår blir i realiteten endast 1:70 kr per liter. Även om skatterna

på växtnäring och bekämpningsmedel tas bort är således det svenska

jordbruket hårdare beskattat än konkurrentländernas. Eftersom vi i vårt

budgetalternativ tar bort dessa skatter blir konsekvensen att anslaget

44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

utgår.

Anslaget 44:7 Ekologisk produktion som inrättades förra året fördubblas

nu. Liksom tidigare motsätter vi oss att medel anslås för att stödja en

produktionsmetod. En stor del av medlen avses användas till marknadsföringsstöd.

Det är anmärkningsvärt att staten ger marknadsföringsbidrag till en

förhållandevis lönsam nisch av livsmedelsmarknaden. Ekologisk produktion

är på det hela taget inte mer miljövänlig än konventionell. Det finns

således inte något motiv att av miljöskäl stödja ekologisk produktion.

Vi anser att anslaget 44.7 Ekologisk produktion bör utgå. Som en

konsekvens bör inte regeringen bemyndigas besluta om bidrag under detta

anslag.

Vad gäller försöksverksamhet finansieras den lämpligen med medel inom

Forskningsrådets för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

(Formas) eller Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) ordinarie budgetar.

Detta är inte en myndighetsuppgift.

Vi motsätter oss ökningen av medel till Artdatabanken. Det utvecklingsarbete

som Livsmedelsverket skall göra vad gäller småskalig slakt bör ske i

projektform. Medel för detta bör tilldelas under två år, 2005 och 2006.

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, punkt 1 (fp)

Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det

är en politik för arbete och tillväxt. Folkpartiets förslag till utgiftsram

för utgiftsområde 23 har avslagits i budgetsprocessens första steg. Då

vårt budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta i

fördelningen på anslag inom utgiftsområdet. I det följande redovisas i

sammanfattning vårt budgetförslag för utgiftsområde 23.

Vi går förhoppningsvis mot ett paradigmskifte i synen på stöd till

jordbruket, bort från direktstöd och mot ett system där samhället betalar

för de nyttigheter som jordbruket producerar i form av miljö- och

kulturvärden.

Folkpartiet har i sin landsbygdsmotion skissat på en ny organisation

för de areella näringarna. Vi anser att det behövs en sammanhållande

landsbygdspolitik. Det är dessutom helt i linje med intentioner från EU

om att samla miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) och strukturfonder

under ett tak. Det innebär ett samlat grepp också inom myndighet och

verk. Folkpartiet anser därför att ett samlat verk bör inrättas, Verket

för landsbygden och de areella näringarna, (LAN). I LAN skall alla frågor

som hör till näringsdelen av jord, skog, fiske och landsbygdsutveckling

ingå. Det innebär de verksamheter som till stor del nu ingår i

Glesbygdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket. Den del

av Fiskeriverket som berör havsmiljön bör falla in under Naturvårdsverkets

ansvarsområde. Ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och de nuvarande

skogsvårdsstyrelserna (vilka i framtiden skall utgöra en del av LAN)

avseende skogliga skyddsfrågor bör tydliggöras och renodlas. Vi bedömer

att det första steget kan tas redan till årsskiftet 2004/05 och räknar

med samordningsvinster i en storleksordning av 30-60 miljoner kronor

under perioden. Sammanslagningen bör vara helt genomförd vid halvårsskiftet

2005. Detta innebär att kostnaderna för Fiskeriverket och Jordbruksverket

överförs till LAN vid årsskiftet och att kostnaderna för

skogsvårdsorganisationerna

överförs från halvårsskiftet 2005.

Det fortsatta ansvaret för allt djurskydd skall ligga under

Djurskyddsmyndigheten, och regeringen bör till nästa år låta utreda vilka

ytterligare verksamheter från nuvarande Jordbruksverket som skall flyttas

till Djurskyddsmyndigheten.

Folkpartiet har varit kritiskt till organisationen av distriktveterinärerna

samt varnat för risken att statliga medel används för att konkurrera

med privata aktörer och föreslår därför en viss neddragning av verksamheten.

Folkpartiet vill också flytta över vissa delar av Jordbruksverkets

inspektionsverksamhet, t.ex. inspektionen av foderanläggningar, till

anslaget 43:12 Livsmedelsverket och ökar därför det anslaget med 5

miljoner. Tillskottet skall i huvudsak täcka det nya uppdraget men kan

också användas för ytterligare skärpningar av kontrollverksamheten. Det

ligger då helt i linje med ansvaret från jord till bord. Folkpartiet

har länge krävt att livsmedelstillsynen i landet skärps. Vi konstaterar

nu att regeringen utökar anslagen till Livsmedelsverket men vill påpeka

att det är viktigt att utökningen oavkortat går till en förbättrad

livsmedelstillsyn.

Folkpartiet anser att man bör minska på anslaget till Jordbruksverkets

insamlande av statistiska uppgifter vad avser livsmedelsområdet. I linje

med vår organisationsstruktur anser vi dels att dessa frågor bör ligga

under Livsmedelsverket, dels att en minskning av anslaget bör kunna ske.

Vi anser att det finns ett flertal organisationer och institut som

arbetar med liknande frågor varför en besparing är befogad. Dessutom

bör man vara medveten om att statistiska insamlingar inte enbart genererar

kostnader för den som samlar in informationen utan även för dem som

tillhandahåller informationen. Det finns alltså all anledning att ur

ett företagarperspektiv försöka minska insamlingen av statistiska data.

Ekologiska odlare har många gånger varit en spjutspets i att åstadkomma

ett långsiktigt hållbart brukande. Folkpartiet vänder sig ändå mot att

regeringen bryter ut ekologisk odling och satsar på denna för att uppnå

önskvärda miljömål. Vi anser att ekologisk odling kan spela en stor

roll för att förbättra jordbrukets miljöprofil, men detta gäller också

andra insatser som t.ex. Greppa Näringen och Odling i Balans. Folkpartiet

anser att de miljösatsningar som görs bland landets konventionella

brukare har en mycket stor betydelse. Vi anser därför att olika miljöåtgärder

skall vägas samman i LBU-programmen och satsningarna göras där man får

mesta möjliga miljönytta. Därför vill Folkpartiet avskaffa anslag 44:7

Ekologisk produktion och överföra dessa pengar till anslag 44:1 Åtgärder

för landsbygdens miljö och struktur.

Omarronderingsarbetet i Dalarna och angränsande län går alltför sakta.

Folkpartiet vill att arbetet påskyndas.

Folkpartiet vill även öka ersättningen för viltskador för att säkerställa

en god ersättning till dem som drabbas av skador orsakade av de stora

rovdjuren.

Folkpartiet vänder sig emot återföringen av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. Vi anser att detta går emot principen att förorenaren

betalar och att denna typ av växling inte är effektiv. Vi vill i stället

förbättra jordbrukets situation med mer generella åtgärder inom

företagspolitiken.

Folkpartiet vill också öka satsningarna på forskning och utveckling

inom politikområdet. Sveriges lantbruksuniversitet har haft en ekonomiskt

besvärlig situation de senaste åren, och vi föreslår att anslaget ökas

med 15 miljoner kronor. Vidare föreslår vi en satsning på livsmedelsforskningen

och ökar anslagen till extern finansiering av denna forskning med 5

miljoner kronor.

Folkpartiet vill ställa krav på jordbruket på en övergång från användningen

av fossila bränslen till biobränslen. Vi tror att detta är en utveckling

som på sikt gynnar jordbruket både genom att man minskar sitt beroende

av fossila bränslen och genom att man själv blir producent av alternativ

såsom t.ex. rapsmetylester (RME). Folkpartiet föreslår därför att man

ställer krav på inblandning av förnybara drivmedel i samband med en

sänkning av dieselskatten för jordbrukets och skogsbrukets maskiner.

Folkpartiet bedömer att en inblandning av 2 % förnybara drivmedel under

år 2005 skall ställas som minimikrav. Det bör sedan utökas till att

under år 2006 vara 5 %. Det skulle innebära en avsevärd sänkning av

klimatpåverkande utsläpp.

3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, punkt 1 (kd)

Sven Gunnar Persson (kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den

regeringen och dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra

Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad

ohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på

arbete och sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas

för alla.

Marknadsekonomin behöver ordning och regler för att kunna fungera

effektivt. Modern institutionell ekonomisk teori visar också att en sund

och väl fungerande marknadsekonomi förutsätter institutioner som lagar,

förordningar, normer och sociala konventioner. En ekonomi som vilar på

väl fungerande institutioner - såsom förutsägbart rättssystem, personligt

ansvarstagande, god affärsetik och hederlighet i uppträdande människor

emellan - utmärks av ordning och låg osäkerhet. Denna ordning har inte

uppkommit spontant utan bygger på det kristna och det klassiska kulturarvet.

Här betonas bl.a. skillnaden mellan rätt och fel, karaktär, hederlighet,

personligt ansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det kostar merarbete,

tid och pengar att kompensera och reducera osäkerhet.

Inom ramen för marknadsekonomin vill vi förena frihet och solidaritet.

Grundläggande är frihet under ansvar. Enskilda initiativ och personligt

ansvarstagande skall uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en

grundläggande ekonomisk trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,

skattesystemet, lagar och den offentliga verksamheten. Ett exempel på

detta är gemensamt och solidariskt finansierad social service som alla

medborgare har rätt till, men också stor frihet för individen att välja

vem skall tillhandahålla denna service.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel och

där den kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad

arbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om skatterna på arbete och

företagande som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens

betydligt lägre skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket

som måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för

att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata

personalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom

familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas ekonomiska

situation stärkas och infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna

anser också att statens lånebehov kan minskas jämfört med regeringens

förslag genom ett starkare finansiellt sparande och genom en snabbare

avveckling av det statliga ägandet av bolag som verkar på den

konkurrensutsatta marknaden.

Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar

för en uthållig tillväxt på åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där

sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar fart, där den enskildes

valfrihet, personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,

där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan

att jagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir mindre

konjunkturkänsliga.

Riksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater, vänsterpartister

och miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en

annan inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.

Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en

reservation) den del av vår politik som rör utgiftsområde 23 och som vi

skulle ha yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit

riksdagens bifall i den första beslutsomgången.

Kristdemokraterna vill öka andelen skogsmark som är undantagen produktivt

skogsbruk genom naturvårdsavtal i större utsträckning än vad som sker

i dag. Därför föreslår vi att anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket

ökar med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Det är enligt Kristdemokraterna ett problem att det inte finns något

samlat myndighetsansvar när det gäller sjukdomar hos vilda djur.

Naturvårdsverket ansvarar för de vilda friska djuren och Jordbruksverket

för sjukdomar hos tamdjur. Vi anser att det är angeläget att Statens

veterinärmedicinska anstalt (SVA) tilldelas de medel som behövs för

forskning kring sjöfågeldöden.

I budgetpropositionen för år 2005 är anslaget 42:2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen nu uppe i 94 miljoner kronor. I dag har

distriktsveterinärorganisationen (DVO) ca 280 anställda veterinärer.

DVO har också under flera år med undantag av år 1999 redovisat ett

ekonomiskt överskott för verksamheten. Kristdemokraterna anser att det

är rimligt med en besparing på 25 miljoner kronor på anslaget utan att

det ger skadliga effekter på verksamheten.

För att minska friktionen mellan människa och rovdjur bör djurägare

kompenseras fullt ut för rovdjursskador som inträffar även för tamdjur

som inte är kopplade till näringsverksamhet. Kristdemokraterna föreslår

därför att anslaget till ersättning för viltskador ökas och att en modell

tas fram för ersättning till tamdjur som inte är kopplade till

näringsverksamhet. Hägnade hjortar räknas ofta som vilt. I vissa sammanhang

är detta korrekt, men därmed utgår ingen ersättning för rovdjursdödade

hjortar i hägn. Detta trots att hjortarnas möjligheter att fly undan

rovdjuret är mycket begränsade om rovdjuret skulle komma in i hägnet.

Kristdemokraterna föreslår att ersättning för viltskador skall utgå

även för rovdjursdödade hjortar i hägn och anslår 4 miljoner kronor

utöver regeringens anslagsnivå till anslaget 42:5.

Kristdemokraterna säger nej till regeringens ökning av anslaget till

Djurskyddsmyndigheten. Anslaget 42:2 Djurskyddsmyndigheten är därför

25 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.

Det allmänna skördeskadeskyddet för vissa jordbruksgrödor upphörde genom

riksdagens beslut år 1994. Sedan dess har staten officiellt haft ett

övergripande ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer. Av

regeringens budgetproposition för år 2005 framgår däremot tydligt att

regeringen anser att staten inte skall ha något ansvar för ersättningar

vid skördeskador. Kristdemokraterna anser tvärtom att jordbruket på

grund av näringens speciella natur och starka väderberoende skall ha

ett statligt garanterat skydd vid skördeskadekatastrofer. Kristdemokraterna

föreslår att ett nytt anslag för ersättning till skördeskador inrättas.

Till detta anslag anvisar Kristdemokraterna 15 miljoner kronor för år

2005.

Det är viktigt att Sverige har egen nationell kompetens och kan producera

eget vetenskapligt material för att slippa vara beroende av andras

bedömningar. För att kunna garantera en god konsumentsäkerhet, för att

kunna hävda sig internationellt och för att kunna försvara svenska

nationella intressen i EU krävs att Livsmedelsverket (SLV) har tillräcklig

kompetens att hantera frågor inom bl.a. kemi, toxikologi, mikrobiologi

och nutrition. Det är därför av yttersta vikt att Livsmedelsverket har

erforderliga resurser för att göra egna vetenskapliga bedömningar.

Anslaget 43:12 Livsmedelsverket bör förstärkas med 5 miljoner kronor.

I takt med att svenska livsmedelsprodukter blir kända ute i Europa ökar

förutsättningarna för export. Sverige bör likt andra EU-länder nu satsa

ordentligt med nationella medel för att stötta marknadsföringen av

svenska livsmedel. Viktigt är att stödja mindre livsmedelsföretag för

att nå ut på marknaden med förädlade produkter. Kristdemokraterna står

därför bakom regeringens förslag om satsningar inom livsmedelsområdet

för att främja exporten av svenska livsmedel och regional utveckling av

livsmedelsförädling.

I ett samhälle som strävar efter välfärd för alla är det rimligt att

också bönder skall kunna vara lediga från sitt arbete när de till exempel

vill ha semester eller är sjuka utan att de drabbas hårt ekonomiskt.

Kristdemokraterna anvisar 20 miljoner kronor till ett nytt anslag för

stöd till avbytartjänster.

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket är nödvändiga för att nå de

uppsatta miljömålen. Framför allt handlar det om att minska näringsläckaget,

vilket är nödvändigt för att nå miljömålet Ingen övergödning, som enligt

Miljömålsrådet är ett av de mål som är svårast att uppnå i nuläget.

Kristdemokraterna vill därför satsa 10 miljoner kronor mer än regeringen

på anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för år

2005.

Regeringen har förordat att inga ytterligare statsbidrag skall lämnas

till åtgärder mot översvämningar i Emån. Kristdemokraterna anser att en

MKB-undersökning i första hand måste slutföras och att ytterligare

åtgärder därefter kan bli aktuella. För att garantera fortsatt

omarronderingsverksamhet med möjlighet till tillkommande objekt samt fortsatt

stöd för åtgärder kring Emån föreslår Kristdemokraterna att anslaget

44:4 Stöd för jordbrukets rationalisering m.m. ökas med 5 miljoner kronor.

Enligt Kristdemokraternas uppfattning bör skatten på bekämpningsmedel

och handelsgödsel även fortsättningsvis återföras till näringen. Det

krävs ytterligare forskning, utveckling, utbildning, information och

andra insatser för att användningen av kemiska bekämpningsmedel skall

minskas. Därför anslår Kristdemokraterna 150 miljoner kronor mer än

regeringen till utgiftsområde 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns i dag en stark kompetens

inom såväl livsmedels- som lantbruksekonomi. Denna kompetens kan rätt

använd utvecklas vidare inom värdefulla områden för svensk livsmedelsproduktion.

Kristdemokraterna avvisar en del av regeringens förslag om ytterligare

satsningar på Artdatabanken och anvisar 35 miljoner kronor mindre än

regeringen till anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet. Kristdemokraterna

anser att det är viktigt att arbetet med det taxonomiska referensverket

kan fortsätta.

4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, punkt 1 (c)

Jan Andersson (c) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena

samt beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den statliga

budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd för beräkningen

av det offentliga utgiftstaket samt förslaget om preliminära utgiftstak

för åren 2005 och 2006.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses som en helhet, där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra.

Centerpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns på det friska och

inte på det sjuka. Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i

arbetsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension

är inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en resurs. Varje

individ kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller

hon kan prestera.

För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat tänkande, där

individen ges självkänsla och självbestämmande och där samhället ser

till människan i första hand och inte till systemet som i dag, ett

samhälle som bygger på federalismens principer där individen och

lokalsamhället är grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl.

a. genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.

Den globala tillväxten, energiförsörjningen och den därmed sammanhängande

miljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Den långsiktiga

lösningen för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som använder

förnybara resurser. Vi i Centerpartiet vill genom vårt budgetalternativ

beträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv och

företagande är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett Sverige där

företagande är minst lika naturligt som anställning måste vara ett

framtidsmål. I allt, från skola till myndigheter, måste vikten av företagande

och företagsamhet uppmuntras. Allt detta tillsammans med en tydlig bild

av ett framtida hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resa

in i framtiden som Centerpartiets budgetmotion anslår.

Svenskt jord- och skogsbruk skapar mervärden i form av god djuromsorg,

bra miljöhänsyn, biologisk mångfald och en levande landsbygd. Centerpartiet

anser att dessa mervärden är samhällsnyttor som samhället också skall

vara med och betala för. Utöver skattesänkningar och regelförenklingar,

som gör att det svenska lantbruket får möjlighet att konkurrera på

likvärdiga villkor med andra länders lantbruk, behövs ett antal offensiva

satsningar.

Skogsvårdsstyrelsernas arbete med rådgivning för att upprätthålla en

god virkesproduktion utan tvångsåtgärder är en investering för framtidens

skogsnäring. Det arbete som sker i skogen för att bevara den biologiska

mångfalden måste också premieras med en ökad satsning på naturvårdsavtal

och rådgivning. Anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket bör därmed räknas

upp med 85 miljoner kronor.

För att ytterligare förstärka djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder bör anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

höjas med 10 miljoner kronor.

För att få en god acceptans i samhället för en livskraftig rovdjursstam

måste åtgärder vidtas för att utbetala tillräckliga ersättningar för

viltskador. För att förebygga och ersätta dessa viltskador bör anslag

42:5 Ersättning för viltskador m.m. utökas med drygt 3 miljoner kronor.

Centerpartiet anser att Djurskyddsmyndigheten bör läggas ned och dess

uppgifter bör återföras till och uppdras åt Jordbruksverket och Centrala

försöksdjursnämnden. Denna lösning är mer effektiv med tanke på de stora

samordningsvinsterna, samtidigt som ett helhetsgrepp saknas i den nya

myndigheten. Därmed föreslår vi att anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten

minskas med 87 miljoner kronor. Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk

bör följaktligen förstärkas med 15 miljoner kronor. Därutöver bör

anslaget till Centrala försöksdjursnämnden återinföras. Vi ser även en

möjlighet till anslagsbesparing genom en, till viss del, självfinansiering

av dem som ansöker om att få utföra djurförsök, varför vi föreslår ett

anslag på 20 miljoner kronor.

Vi förespråkar att Livsmedelsekonomiska institutet läggs ned och således

bör anslaget 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet minskas med 6 miljoner

kronor. I stället kan detta institut samordnas med anslaget 43:14

Livsmedelsstatistik.

Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur bör utökas

med 272 miljoner kronor. Detta anslag bör användas till bl.a. återskapande

av våtmarker och utsatta områden (Less Favoured Areas) som Norrland,

skärgården, sydsvenska höglandet. Pengarna skall också gå till att stärka

dessa områdens konkurrenskraft samt startstöd till landsbygdsföretagare

för ökat företagande på landsbygden.

En extra satsning på 2 miljoner kronor bör göras under anslaget 44:4

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Satsningen handlar om att

fullfölja de omarronderingsprojekt som pågår i bl.a. Dalarnas län, något

som på sikt är samhällsekonomiskt lönsamt.

Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor

med jordbruksnäringen i t.ex. Finland och Danmark. Centerpartiet föreslår

därför i andra motioner att jordbrukets s.k. ryggsäck lyfts av och därmed

att skatten på kväve i handelsgödsel slopas. Mot bakgrund av detta kan

anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

m.m. räknas ned med 169 miljoner kronor. Kvar på anslaget återstår 100

miljoner kronor - dessa pengar utgör bekämpningsmedelsavgifter och skall

återföras till näringen på lämpligt sätt.

Vi stöder inte regeringens extra satsning på Artdatabanken under anslag

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet. Vi föreslår därför att anslaget

minskas med 45 miljoner kronor.

Inom skogssektorn, som är Sveriges största nettoexportör, finns det ett

stort behov av forskning och utveckling. Forskning bör inriktas mot bl.

a. svampangrepp och trämaterialens användningsområden samt en generellt

minskad miljöpåverkan av jord- och skogsbruk. Ytterligare 100 miljoner

kronor bör tillföras anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning.

5. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar, punkt 1 (v, mp)

Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v) anför:

Så kallat NOKÅS-bidrag kan ansökas för skydd av natur och kulturmiljöer

i skogslandskapet såsom naturvårdsbränning, skogsbete, våtmarker och

för uppröjning kring kulturlämningar. År 2002 uppgick dessa bidrag till

7 miljoner kronor, vilket inte på långa vägar räcker för att täcka

behovet. Miljöpartiet vill på sikt se en uppräkning av NOKÅS-anslaget i

kombination med andra skyddsåtgärder, framför allt information och

rådgivningsinsatser.

Sedan några år tillbaka drivs projektet Eldrimner, resurscentrum för

småskalig livsmedelsförädling, i Ås, beläget utanför Östersund i Krokoms

kommun. Syftet med projektet är att skapa en mötesplats för företagare

inom småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling, ett centrum för

tillämpad kunskap som hjälper i gång och stöder företagare inom denna

bransch. Det är viktigt att Eldrimner får möjlighet att arbeta långsiktigt

med att stödja utvecklingen av den småskaliga, hantverksmässiga

livsmedelsförädlingen. Som nationellt resurscentrum kan Eldrimner stödja

företagare inom denna näring i hela landet. Eldrimner kommer därför, i

enlighet med avtal mellan s, mp och v, att fr.o.m. år 2005 få ett fast

årligt anslag.

6. Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., punkt 8

(mp)

Åsa Domeij (mp) anför:

I likhet med vad som redovisas i betänkandet och vad regeringen anför

i propositionen ser jag positivt på att Sveriges lantbruksuniversitet

(SLU) påbörjat en översyn av sektorsrollens omfattning och mål samt att

regeringen kommer att följa upp detta genom en särskild utredning. Jag

vill emellertid närmare utveckla min syn på vad Miljöpartiet tillsammans

med regeringen och Vänstern kommit överens om i denna del.

SLU har en särposition inom det svenska högskoleväsendet genom sin

tydliga koppling till de areella näringarna. De areella näringarna är

under omvandling och kommer att inta en central plats i det framtida

samhället. Nya viktiga delar av sektorsansvaret vid sidan av produktion

av föda, foder och fiber är utvidgat miljöansvar, ekosystemtjänster,

rekreation, kulturmiljö, djurvälfärd m.m. Ett allt större fokus kommer

också att ställas på såväl produkters som produktionsmetoders kvalitet.

Dessa förändringar bör SLU beakta för att kunna försvara sin position,

eftersom det är sektorsansvaret som är anledningen till att

Lantbruksuniversitetet till skillnad från andra universitet och högskolor inte

lyder under Utbildningsdepartementet utan under Jordbruksdepartementet.

Sektorsansvaret innebär att universitetet bör koncentrera sig på

utbildningar med en klar koppling till dessa näringar.

SLU har dock under den senaste tioårsperioden etablerat utbildningar

som också ges på andra universitet. Ett större fokus på det som är unikt

för SLU är viktigt om universitetet skall kvarstå i nuvarande form och

huvudmannaskap. En sådan fokusering är också nödvändig med tanke på den

ekonomiska situation som SLU för närvarande befinner sig i. Den strategiska

inriktningen av SLU är en politisk fråga och ej en fråga för den interna

universitetsledningen. För SLU kommer det att finnas en ambition att

bredda kursutbudet och därigenom konkurrera med andra universitet. Jag

anser i stället att SLU bör inriktas på att hålla en hög vetenskaplig

kvalitet då det gäller forskning, undervisning och samhällsinformation

inom sitt område.

Jag ser därför ett behov av en särskild utredare, som skall ha till

uppgift att:

utveckla och renodla sektorsansvaret,

föreslå möjligheter till samordningsvinster över fakultetsgränser och

studieorter,

föreslå möjligheter till samordningsvinster med näraliggande universitet

när det gäller baskursutbud som ges av både SLU och sådana universitet,

belysa SLU:s relation till kursutbud som erbjuds på den "ordinarie

universitetsmarknaden" samt

utreda modeller för kvalitetssäkring och prioritering av utbildningar

unika för SLU.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 23:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

42:3 Djurhälsovård, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor under 2006 (avsnitt

5.8.3).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 500 000

kronor under 2006 (avsnitt 5.8.4).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Kammarkollegiet

ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för

Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kronor (avsnitt

5.8.5).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

42:6 Djurskyddsmyndigheten, besluta om bidrag som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2006

(avsnitt 5.8.6).

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens

jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto

för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 6 000 000 000 kronor

(avsnitt 6.9.1).

6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 086 200 000 kronor

under 2006 och 13 800 000 kronor under 2007 (avsnitt 6.9.5).

7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

2 000 000 kronor under 2006 (avsnitt 6.9.6).

8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

808 052 000 kronor under 2006, högst 182 090 000 kronor 2007, högst 62 708 000

kronor 2008, högst 35 650 000 kronor 2009 och högst 61 500 000 kronor

därefter (avsnitt 7.8.1).

9. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 883 626 000 kronor under 2006, högst 225 757 000

kronor 2007, högst 75 290 000 kronor 2008, högst 40 474 000 kronor 2009

och högst 61 853 000 kronor därefter (avsnitt 7.8.2).

10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000

kronor under 2006 (avsnitt 7.8.3).

11. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

44:7 Ekologisk produktion, besluta om bidrag som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kronor under 2006

(avsnitt 7.8.7).

12. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

45:1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor

under 2006 (avsnitt 8.8.2).

13. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning, besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 220 000 000 kronor

under 2006, högst 150 000 000 kronor 2007, högst 95 000 000 kronor 2008

och högst 45 000 000 kronor 2009 (avsnitt 9.1.2).

14. Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om disposition av

avgiftsintäkter vid Djurskyddsmyndigheten (avsnitt 5.8.6).

15. Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om disposition av

avgiftsintäkter vid Statens jordbruksverk (avsnitt 6.9.1).

16. Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om ersättning vid

skördeskador (avsnitt 6.7.2.3).

17. Riksdagen godkänner nytt mål för politikområde Livsmedelspolitik

i enlighet med vad regeringen förordar och beslutar att nuvarande mål

skall upphöra att gälla (avsnitt 6.4).

18. Riksdagen antar regeringens förslag om ändring i lagen (1994:1710)

om EG:s förordningar om jordbruksprodukter (avsnitt 2 och 6.7.2.2).

19. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar i enlighet med

uppställning under avsnitt 19.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:MJ217 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om slutförande och kostnadstäckning av projekt med anledning av

Emån.

2003/04:MJ446 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om statliga garantier till åtgärder för att slutföra arbetet med

att förhindra översvämningar i Emån.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Sk405 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbetalning av EU-bidrag.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inriktning på offentligt finansierad forsknings- och

försöksverksamhet.

2004/05:MJ208 av Cecilia Widegren m.fl. (m, c, kd, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utbetalningar av EU-stöden håller tidsplanen, dvs.

utbetalningarna skall ske så snart Sverige har tillgång till pengarna,

dvs. före årsskiftet.

2004/05:MJ209 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ersättningarna till Sveriges bönder skall betalas ut till

dem senast den 30 november det år de gäller.

2004/05:MJ217 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om slutförande och kostnadstäckning av projekt med anledning av

Emån.

2004/05:MJ222 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hanteringen av EU-ersättningar till Sveriges jordbrukare.

2004/05:MJ246 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att kvaliteten i veterinärutbildningen skall

upprätthållas genom en tillräckligt omfattande klinisk tillämpning av

djursjukvård dygnet runt.

2004/05:MJ259 av Cecilia Widegren m.fl. (m, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa Djurskyddsmyndigheten.

2004/05:MJ270 av Göte Wahlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om insatser för att trygga beståndet av vätterröding.

2004/05:MJ279 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att de sedan tidigare avsatta medlen för fritidsodlingen och

parksektorn i sin helhet skall användas för dessa syften.

2004/05:MJ321 av Kenneth Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbetalningen av EU-ersättningar till det svenska

jordbruket.

2004/05:MJ376 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utbetalning av EU-ersättningar till jordbruksföretagare

skall ske årligen i månadsskiftet november/december.

2004/05:MJ378 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inrätta en professur vid SLU i Skara till minne av Edward

Nonnen, med inriktning på innovationer och nytänkande inom växtodlingsområdet.

2004/05:MJ379 av Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fast årligt stöd till Eldrimner, resurscentrum för småskalig

livsmedelsförädling.

2004/05:MJ408 av Lars Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utbetala EU-stödet under respektive budgetår.

2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om att NOKÅS-anslaget bör uppräknas för att tillgodose

de stora behov som påtalas i motionen.

2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

5. Riksdagen begär att regeringen betalar ut stödet till jordbruket

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:MJ463 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att regeringen skall rekvirera böndernas EU-ersättningar så

snart de blir tillgängliga.

2004/05:MJ467 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av insatser för att upprätthålla värdefulla ängar och

hagar till nytta för artrikedomen inom såväl växt- som djurvärlden.

2004/05:MJ470 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om betydelsen av att den i budgetpropositionen aviserade

utvärderingen av Sveriges lantbruksuniversitets sektorsansvar uppmärksammar

behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad och systemutveckling för

ekologisk produktion.

2004/05:MJ473 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta

om bidrag under anslag 42:6 Djurskyddsmyndigheten.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta

om bidrag under anslag 44:7 Ekologisk produktion.

3. Riksdagen begär att regeringen årligen återkommer till riksdagen

med redovisning för hur de avgiftsintäkter som influtit till

Djurskyddsmyndigheten och Statens jordbruksverk disponerats.

4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag för år 2005 anslagen under utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad

uppställning.

2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att arealersättning skall betalas ut under det kalenderår

som stödet avser.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skördeskadeskydd.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om stöd till avbytartjänst.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om exportfrämjande åtgärder.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om stöd till omarronderingar.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att återföra skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel

till jordbruksnäringen.

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om rovdjursdödade hjortar i hägn.

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ersättningen för rovdjursdödade renar även

fortsättningsvis skall betalas ut i form av öronmärkta pengar från regeringen.

43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ansvaret för sjukdomar hos vilda djur bör

tydliggöras.

46. Riksdagen anvisar med följande förändringar i förhållande till

regeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt i motionen

redovisad uppställning.

2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Livsmedelsverket.

2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att klargöra SLU:s sektorsansvar i budgeten.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om FORMAS ansvar för livsmedelsforskningen och en översyn

av rådsforskningen.

36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad uppställning.

2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa Djurskyddsmyndigheten.

2004/05:MJ525 av Jan Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Centrala

försöksdjursnämnden.

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad uppställning.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1Senaste lydelse 1999:1317.

I denna lag ges bestämmelser som behövs för att den pris- och

marknadsreglering som ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall kunna

genomföras i Sverige. I denna lag ges bestämmelser som behövs för att

de stöd och den pris- och marknadsreglering som ingår i EG:s gemensamma

jordbrukspolitik skall kunna genomföras i Sverige.

Med EG:s förordningar om jordbruksprodukter avses i denna lag EG:s

förordningar om

1. marknadsreglering av jordbruksprodukter,

2. produkter som omfattas av Romfördragets bilaga I men som inte omfattas

av någon marknadsreglering,

3. produkter som har framställts av jordbruksprodukter,

4. uppgiftsskyldighet i fråga om inkomstförhållanden och driftsekonomiska

förhållanden i jordbruket, och 4. uppgiftsskyldighet i fråga om

inkomstförhållanden och driftsekonomiska förhållanden i jordbruket,

5. särskilda omräkningskurser som används inom den gemensamma

jordbrukspolitiken. 5. särskilda omräkningskurser som används inom den

gemensamma

jordbrukspolitiken, och6. direktstöd och särskilda stödsystem för

jordbrukare.

Denna lag tillämpas inte i fråga om sådana bestämmelser i EG:s förordningar

om jordbruksprodukter som helt faller inom tillämpningsområdet för

livsmedelslagen (1971:511).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Bilaga 3

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23

Bilaga 4

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005

inom utgiftsområde 23