Bet. 2004/05:MJU5

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2004/05:MJU5

Handel med utsläppsrätter II

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:18 Handel med

utsläppsrätter II jämte en följdmotion med tre yrkanden. Därutöver

behandlar utskottet 12 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004.

I propositionen föreslås att en ny lag införs med bestämmelser om handel

med utsläppsrätter för koldioxid. Den föreslagna lagen innebär ett

fullständigt regelverk för ett handelssystem för utsläppsrätter avseende

koldioxid. Den föreslagna lagen om handel med utsläppsrätter avses

ersätta lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid, vars bestämmelser

överförs till den nya lagen, och innehåller därutöver kompletterande

bestämmelser bl.a. om registerföring av handel med utsläppsrätter. Genom

regeringens förslag genomförs direktiv 2003/87/EG om ett system för

handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om

ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet). Den nya lagen

och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag med vissa

mindre justeringar.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns fem reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Nationella konton

Riksdagen bemyndigar regeringen att öppna de nationella konton som

krävs för handhavande av Sveriges andel av utsläppsrätter (avsnitt 6.2)

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:18 punkt 1.

2. Lag om handel med utsläppsrätter

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om handel med utsläppsrätter

med följande ändringar,dels att 9 kap. 3 § första stycket ges följande

lydelse:"Kontoföringsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 7, 8 eller 20 §

får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol."dels att övergångsbestämmelsen

3 ges följande lydelse:"Ansökan som kommit in före ikraftträdandet av

denna lag skall handläggas och bedömas enligt lagen (2004:656) om utsläpp

av koldioxid."Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:18

punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2004/05:MJ287, 2004/05:MJ306,

2004/05:MJ381, 2004/05:MJ530 och 2004/05:N405 yrkande 18.

Reservation 1 (kd, c)

3. Övriga lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (2004:84)

om ändring i utsökningsbalken,lag om ändring i utsökningsbalken,lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100),lag om ändring i lagen (2001:1227)

om självdeklarationer och kontrolluppgifter.Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:18 punkt 2 i denna del.

4. Reservkraftanläggningar

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ238.

5. Handelsperioden 2008-2012

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T461 yrkande 3, 2004/05:MJ1 yrkande

2, 2004/05:MJ368 yrkande 5, 2004/05:MJ498 yrkande 5 och 2004/05:MJ501

yrkande 3.

Reservation 2 (kd, c)

Reservation 3 (fp, mp)

6. Övriga frågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T461 yrkande 1, 2004/05:MJ1 yrkandena

1 och 3 samt 2004/05:N405 yrkande 2.

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (kd)

Stockholm den 28 oktober 2004

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Åsa Domeij (mp), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune

Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina

Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan-Olof Larsson

(s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin Hagberg (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Claes

Västerteg (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I september 2004 presenterade regeringen propositionen Handel med

utsläppsrätter II med förslag till lag om handel med utsläppsrätter och

vissa följdändringar i andra lagar. Propositionens förslag bygger på en

uppgörelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna

och återges i bilaga 1. Med anledning av propositionen har Folkpartiet

liberalerna väckt en motion med tre yrkanden. Utskottet har valt att i

detta sammanhang dessutom behandla 12 motionsyrkanden från allmänna

motionstiden 2004. Samtliga motionsyrkanden återfins i bilaga 1.

Lagförslagen återges i bilaga 2.

Bakgrund

Den 22 juli 2003 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd

ett direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser

inom gemenskapen, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av

den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för

växthusgaser inom gemenskapen och ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

Syftet med direktivet är att bidra till Europeiska unionens klimatpolitiska

mål och åtagande under Kyotoprotokollet, om att på ett kostnadseffektivt

och samhällsekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser

med 8 % fram till perioden 2008-2012 jämfört med utsläppen år 1990.

Vidare framgår att direktivets syfte är att bidra till ett effektivare

åtagande genom en effektiv europeisk marknad för utsläppsrätter för

växthusgaser med minsta möjliga försvagning av ekonomisk utveckling och

sysselsättning. Enligt direktivet skall handel med utsläppsrätter starta

den 1 januari 2005. Den nu aktuella handelsperioden gäller för åren

2005 till 2007 och utgör en försöksperiod inför Kyotoprotokollets första

åtagandeperiod 2008-2012. Systemet skall omfatta vissa verksamheter

angivna i bilaga till direktivet och skall under perioden 2005-2007

endast omfatta utsläpp av koldioxid. Medlemsländerna ges viss möjlighet

att utöka systemet nationellt. Regeringen presenterade i sin proposition

2003/04:31, Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system

för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, riktlinjerna för

genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning samt föreslog att riksdagen

skulle bemyndiga regeringen att utarbeta och till Europeiska kommissionen

överlämna en plan för fördelning av utsläppsrätter den 31 mars 2004.

Riksdagen beslutade den 10 mars 2004 i enlighet med propositionen (bet.

2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150). I propositionen redogjorde regeringen

för sin avsikt att lämna förslag till lagstiftning för ett svenskt

handelssystem under år 2004. Den 15 april 2004 överlämnade regeringen

proposition 2003/04:132, Handel med utsläppsrätter I, till riksdagen

med förslag till lag om utsläpp av koldioxid. Förslaget innebar att

införandet av ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid

för i första hand handelsperioden 2005-2007 kunde påbörjas. Riksdagen

beslutade i enlighet med propositionen den 23 juni 2004 (bet. 2003/04:MJU19,

rskr. 2003/04:281). Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2004. Föreliggande

förslag utgör det avslutande steget i arbetet med att genomföra

handelsdirektivet i svensk lagstiftning. Lagförslaget innebär att den

gällande lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid upphör att gälla och

att dess bestämmelser överförs till lagen om handel med utsläppsrätter.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny lag införs med bestämmelser om handel

med utsläppsrätter för koldioxid. Den föreslagna lagen innebär ett

fullständigt regelverk för ett handelssystem för utsläppsrätter avseende

koldioxid.

Det följer av lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid att en

verksamhetsutövare som omfattas av handelssystemet senast den 1 januari 2005

måste inneha ett tillstånd till att släppa ut koldioxid för att ha rätt

att bedriva verksamhet vid anläggningar som medför utsläpp av koldioxid.

Utsläppsrätterna kommer att utfärdas efter ansökan om tilldelning för

de verksamheter som har tillstånd till att släppa ut koldioxid och som

därmed ingår i den s.k. handlande sektorn. Verksamhetsutövaren måste

för varje år kunna redovisa tillräckligt antal utsläppsrätter för de

utsläpp av koldioxid som gjorts från en anläggning som omfattas av

systemet.

Den föreslagna lagen om handel med utsläppsrätter avses ersätta lagen

(2004:656) om utsläpp av koldioxid, vars bestämmelser överförs till den

nya lagen, och innehåller därutöver kompletterande bestämmelser bl.a.

om registerföring av handel med utsläppsrätter.

Genom förslagen genomförs ett EG-direktiv, nämligen direktivet 2003/87/EG

om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom

gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet).

Lagförslagen följer av handelsdirektivet och den fortsatta process som

sker inom Europeiska kommissionen med anledning av detta. Lagförslagen

kommer även att komplettera regleringen i en anslutande gemenskapsrättslig

rättsakt, Europeiska kommissionens registerförordning.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1

januari 2005.

Utskottets överväganden

Förslag till lag om handel med utsläppsrätter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens överväganden under avsnitten 5-8 i

propositionen och tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande och

lag om handel med utsläppsrätter samt föreslagna följdändringar i andra

lagar. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) med krav på införande

av ett handelssystem för elproduktionen eftersom det är tillgodosett.

Utskottet avstyrker dessutom fyra motioner (s, c) med krav på att utsläpp

från torveldning skall undantas från handelssystemet. Slutligen avstyrker

utskottet en motion (c) om att undanta reservkraftanläggningar från

kravet på tillstånd.

Propositionen

En lag om handel med utsläppsrätter införs varmed lagen (2004:656) om

utsläpp av koldioxid upphör att gälla. Bestämmelserna i lagen om utsläpp

av koldioxid förs över till den nya lagen. Lagen om handel med utsläppsrätter

skall endast avse utsläpp av koldioxid.

Bestämmelserna om tillstånd i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid

förs över i huvudsak utan ändringar till lagen om handel med utsläppsrätter.

Kompletterande bestämmelser om övervakning, rapportering, överlämnande

och annullering införs. Regeringen bemyndigas att utsträcka tillståndspliktens

omfattning till anläggningar under de kapacitetsgränser som anges i

handelsdirektivets bilaga 1.

Utöver att överföra bestämmelserna i lagen (2004:656) om utsläpp av

koldioxid införs vissa bestämmelser med anledning av den nationella

fördelningsplan över utsläppsrätter som regeringen inför varje handelsperiod

skall upprätta. Utsläppsrätter skall kunna tilldelas med anledning av

force majeure.

Utsläppsrätter skall ses som finansiella instrument. Lagen (1998:1479)

om kontoföring av finansiella instrument skall inte vara tillämplig.

Övervakning och rapportering skall ske i enlighet med bestämmelser i

lagen om utsläpp av koldioxid, vilka överförs till den här föreslagna

lagen, jämte föreskrifter meddelade med stöd av lagen. En årlig rapport

skall ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars året efter det

kalenderår som rapporten avser.

Verksamhetsutövaren skall svara för att den årliga rapporten av utsläpp

av koldioxid granskas av en kontrollör. Kontrollören skall ha ackrediterats

för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.

Ett anläggningsregister skall upprättas utöver det obligatoriska nationella

registret. Regeringen bemyndigas att öppna de nationella konton som

krävs för handhavande av Sveriges andel av utsläppsrätter.

En behörig myndighet för registerfrågor, kontoföringsmyndighet, och en

registeransvarig vid samma myndighet, skall utses. Myndigheten skall

också ha visst informationsansvar för handelssystemet.

En ofullständig ansökan om konto eller registrering skall kunna

kompletteras. Om ett föreläggande om komplettering inte följs skall ansökan

avvisas. En ansökan som är oförenlig med befintliga registreringar skall

avslås.

Utsläppsrätter skall utfärdas årligen för hela perioden enligt beslutet

om tilldelning oavsett om verksamheten läggs ned under tiden. Utsläppsrätter

skall utfärdas med möjlighet att justera mängden tilldelade utsläppsrätter

för nya deltagare i fall av försenad driftstart. Regeringen får meddela

föreskrifter om vilka förhållanden som kan läggas till grund för justering

av tilldelningen.

Det skall inte vara tillåtet att spara utsläppsrätter från handelsperioden

2005-2007.

Utsläppsrätter skall inte vara undantagna från utmätning. Inskränkning

i förfoganderätten genom betalningssäkring, konkurs, utmätning eller

kvarstad skall registreras i utsläppsrättsregistret. Registreringen

skall tas bort om åtgärderna upphävts, avslutats eller återgått. En

utsläppsrätt som är utmätt, belagd med kvarstad eller har blivit föremål

för betalningssäkring får bara annulleras om utsläppsrätten inte längre

är giltig därför att den tidsperiod för vilken den är utfärdad har gått

till ända. Nödvändiga följdändringar görs i utsökningsbalken.

En uppgift på ett konto i utsläppsrättsregistret som är uppenbart oriktig

skall kunna rättas. Den som är berörd av registreringen skall ges

möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller

yttrandet annars är uppenbart onödigt. För rättning av personuppgift

gäller bestämmelsen i personuppgiftslagen (1998:204).

En innehavare av ett konto i utsläppsrättsregistret skall, med de

begränsningar som framgår av kontot, anses ha rätt att förfoga över de

utsläppsrätter som finns registrerade på kontot.

Den registeransvarige vid kontoföringsmyndigheten skall vara

personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204). Sekretess skall

gälla hos kontoföringsmyndigheten för information om ställningen på ett

konto i utsläppsrättsregistret. Information om kontoställning och annan

information av betydelse för tillsynen skall lämnas ut till tillsynsmyndigheten

av kontoföringsmyndigheten. Nödvändig följdändring görs i sekretesslagen

(1980:100).

Bestämmelserna om straff i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid

överförs till lagen om handel med utsläppsrätter. Straffansvar införs

också för den som lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en rapport

om utsläpp av koldioxid. Även oaktsamma gärningar beläggs med straff.

Straffskalan för brott höjs till böter eller fängelse i högst ett år.

Förverkande skall ske av utbyte av brott enligt lagen om handel med

utsläppsrätter, om det inte är uppenbart oskäligt.

Namnet på verksamhetsutövare som inte senast den 30 april har överlämnat

tillräckligt många utsläppsrätter i förhållande till utsläppen av

koldioxid året före skall offentliggöras av tillsynsmyndigheten.

Verksamhetsutövaren skall på grund av underlåtenhet att överlämna tillräckligt

många utsläppsrätter betala en avgift till staten som grundas på skillnaden

mellan överlämnade utsläppsrätter och faktiska utsläpp räknat i ton

koldioxid. Avgiften skall fastställas av tillsynsmyndigheten till ett

belopp som för varje ton koldioxid motsvarar 40 euro för perioden

2005-2007. Betalning av avgiften befriar inte verksamhetsutövaren från

skyldigheten att överlämna erforderligt antal utsläppsrätter. Regeringen

bemyndigas att meddela föreskrifter om förfarandet vid offentliggörandet

av namnen på verksamhetsutövarna.

Den som lider skada på grund av tekniskt fel i utsläppsrättsregistret

skall ha rätt till ersättning av staten. Ersättningen skall kunna jämkas

på grund av medvållande från den skadelidandes sida. Några särskilda

bestämmelser om skadeståndsansvar vid handläggningsfel behövs inte

eftersom ansvarsbestämmelser för sådana fall redan finns i skadeståndslagen.

Den som lider skada till följd av ett beslut om rättelse i

utsläppsrättsregistret skall ha rätt till ersättning av staten. Ersättning

lämnas

inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra

omständigheter bort inse att fel förekommit. Bestämmelserna i 48 §

personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd skall gälla vid behandling av

personuppgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter.

Bestämmelser om tillsyn i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid

överförs utan ändring. Om ett föreläggande eller förbud från tillsynsmyndigheten

inte har följts skall kronofogdemyndigheten efter ansökan av

tillsynsmyndigheten verkställa dess beslut enligt bestämmelserna i

utsökningsbalken.

Tillsynen över handeln med utsläppsrätter skall följa samma bestämmelser

som gäller för finansiella instrument i övrigt.

Bestämmelser om överklagande i lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid

överförs till den nya lagen om handel med utsläppsrätter. Beslut om

offentliggörande av namnet på den verksamhetsutövare som inte överlämnat

tillräckligt många utsläppsrätter skall kunna offentliggöras oavsett om

beslutet har vunnit laga kraft eller inte. Offentliggörandet får ske

tidigast när överklagandetiden löpt ut. Beslut om offentliggörande av

namn samt om avgifter för brist i överlämnande av utsläppsrätter får

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Kontoföringsmyndighetens

beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd

skall krävas vid överklagande till kammarrätten.

Motionerna

I motion N405 (m) yrkande 18 uttalas stöd för att inom energisektorn

införa ett system med utsläppsrätter som skall vara möjliga att överlåta.

I motionerna MJ287 (c), MJ306 (s), MJ381 (c) och MJ530 (s) anförs att

förbränningen av torv i kraftvärmeverken inte bör ingå i systemet med

handel med utsläppsrätter. Motionärerna hävdar att det finns en betydande

risk att torvbranschen därmed skulle komma att försvinna.

I motion MJ238 (c) föreslås att regeringen hos Europeiska kommissionen

bör ansöka om att undanta reservkraftanläggningar som endast utnyttjas

i nödlägen från kravet om utsläppsrätt. Motionären anger särskilt de

reservkraftverk som skall finnas på sjukhus och anser att rimligheten

i kravet på tillstånd i sådana fall kan ifrågasättas.

Utskottets ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen att lagen om utsläpp av koldioxid

upphävs och att en ny reglering som betecknas lag om handel med

utsläppsrätter skall träda i kraft den 1 januari 2005. Till den nya lagen

överförs de bestämmelser som finns i lagen om utsläpp av koldioxid till

stor del oförändrade. Föreliggande lagförslag innebär en reglering av

utfärdande och registrering av utsläppsrätter, reglering av skatterättsliga

och bokföringsmässiga frågor, bestämmelser om verifiering av rapporter

om utsläpp av koldioxid samt ytterligare sanktioner vid bristande

uppfyllelse av handelssystemets förpliktelser. Någon reglering av själva

handeln med utsläppsrätterna föreslås inte enligt regeringen på den

grunden att avsikten är att parterna själva skall organisera marknadsplatsen.

Utskottet konstaterar att de föreslagna reglerna även syftar framåt

mot nästa handelsperiod åren 2008-2012. De närmare övervägandena om den

nya lagen redovisas i avsnitten 5-8 i propositionen. Utskottet instämmer

i regeringens överväganden och tillstyrker regeringens förslag. Utskottet

föreslår emellertid en rättelse av ett uppenbart skrivfel i 9 kap. 3 §

första stycket lagen om handel med utsläppsrätter. Motion N405 (m)

yrkande 18 är fullt ut tillgodosedd och avstyrks därför.

Riksdagen har beslutat att torv fr.o.m. den 1 april 2004 skall bli ett

certifikatberättigande bränsle när den används för elproduktion i

kraftvärmeverk (prop. 2003/04:42, bet. 2003/04:NU8). Vid utskottets

behandling av propositionen med riktlinjer för genomförandet av EG:s

direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter (prop. 2003/04:31,

bet. 2003/04:MJU11) uttryckte utskottet stöd för regeringens uppfattning

att torv inte kan klassificeras som ett förnybart bränsle. Utskottet

anförde bl.a. att enligt klimatkonventionens partsmöte (2/CP.3) i

förening med riktlinjerna från FN:s klimatpanel skall de utsläpp av

koldioxid som sker från förbränning av torv redovisas och läggas till de

utsläpp som omfattas av Kyotoprotokollet och den efterföljande

bördefördelningen inom EU. Med hänvisning härtill ansåg utskottet i likhet

med regeringen att utsläppen från förbränning av torv bör ingå i

handelssystemet. Utskottet förutsatte emellertid att regeringen löpande

kommer att följa konkurrenssituationen för torveldade anläggningar.

Utskottet vill därutöver tillägga att Energimyndigheten på regeringens

uppdrag har gjort en översyn av elcertifikatsystemet (dnr N2003/9037/ESB).

I detta uppdrag ingick också att belysa om det finns mer ändamålsenliga

sätt att främja användningen av torv som bränsle i det svenska energisystemet.

Den del som berör torven redovisades i maj 2004 och har remissbehandlats.

Utskottets avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna MJ287

(c), MJ306 (s), MJ381 (c) och MJ530 (s).

När det därefter gäller yrkandet om att undanta reservkraftanläggningar

från kravet på tillstånd vill utskottet anföra följande. Enligt 2 kap.

1 § lagförslaget krävs tillstånd för utsläpp av koldioxid om utsläppet

sker från förbränningsanläggning med installerad tillförd effekt på mer

än 20 megawatt eller anläggning som är ansluten till ett fjärrvärmenät

med en total installerad tillförd effekt över 20 megawatt. Denna

bestämmelse är direkt överförd från lagen om utsläpp av koldioxid.

Bestämmelsen är i överensstämmelse med bilaga 1 till EG-direktivet för handel

med utsläppsrätter (2003/87/EC). Om således ett reservkraftverk har en

installerad tillförd effekt på mer än 20 megawatt kommer det alltså att

omfattas av tillståndsplikt. I författningskommentaren till lagen om

utsläpp av koldioxid (prop. 2003/04:31 s. 42) anges också uttryckligen

att bestämmelsen innebär att reservkraftverk inte är undantagna från

tillståndsplikten. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen i

frågan. Det förtjänar emellertid att påpekas att det enligt artikel 27

i direktivet finns en möjlighet för medlemsstaterna att ansöka till

kommissionen om att tillfälligt t.o.m. 2007 exkludera vissa anläggningar.

Kommissionen kan godkänna detta under förutsättning att (i) anläggningen

genom nationell politik minskar utsläppen lika mycket som om den

inkluderats i handelssystemet, (ii) anläggningen övervakar, rapporterar

och kontrollerar utsläppens storlek på samma sätt som om den inkluderats

i handelssystemet och (iii) anläggningen är föremål för sanktioner som

om den inkluderats i handelssystemet om inte de nationella kraven

uppfylls. Enligt utskottets mening innebär detta att en anläggning som

efter kommissionens godkännande exkluderas ändå behöver fullgöra flertalet

plikter som åvilar de anläggningar som ingår i handelssystemet. Det

anförda innebär enligt utskottets mening att riksdagen inte bör göra

något uttalande med anledning av motion MJ238 (c). Utskottet avstyrker

därför motionen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionens avsitt 9 om

ikraftträdandebestämmelser. Utskottet tillstyrker dessutom förslaget till

övergångsbestämmelser, dock med en viss justering.

Propositionen

Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid skall upphöra att gälla den

1 januari 2005. En övergångsbestämmelse om att handläggning som påbörjats

före årsskiftet också skall avslutas med tillämpning av lagen om utsläpp

av koldioxid införs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionens avsnitt 9

till ikraftträdandebestämmelser samt att övergångsbestämmelserna från

lagen om utsläpp av koldioxid överförs utan ändringar till den nya lagen.

Som regeringen påpekar finns det skäl att införa en ytterligare

övergångsbestämmelse. För att bli entydig anser utskottet emellertid att

den nya övergångsbestämmelsen bör ges den innebörden att ansökningar

som kommit in före ikraftträdandet av lagen om handel med utsläppsrätter

skall handläggas och bedömas enligt lagen om utsläpp av koldioxid som

upphävs vid årsskiftet 2004/05.

Skatte- och redovisningsmässiga konsekvenser samt finansieringen av

handelssystemet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i vad regeringen anför i avsnitten 10 och 11 i

propositionen och tillstyrker förslagen.

Propositionen

Bestämmelser skall införas om att kontrolluppgifter skall lämnas av

Statens energimyndighet om innehav och avyttring av utsläppsrätter för

fysiska personer och dödsbon.

Kostnaderna för administration av handelssystemet skall delvis finansieras

genom en avgift för upprättande och förande av konto i det register för

utsläppsrätter som kontoföringsmyndigheten upprättar. Avgiften får enbart

tas ut av personer och företag som inte omfattas av tillståndsplikt

enligt lagen om handel med utsläppsrätter och får inte belasta löpande

transaktioner.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens överväganden såsom de redovisas i

avsnitten 10 och 11 i propositionen och tillstyrker regeringens förslag.

Handelsperioden 2008-2012

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två yrkanden (fp) om tilldelningsprinciperna i

handelssystemet inför nästa period. Dessutom avstyrker utskottet tre

motionsyrkanden (kd, c) om att inför nästa handelsperiod utvidga systemet

till att omfatta bl.a. transportsektorn.

Motionerna

I motionerna MJ1 (fp) yrkande 2 och MJ368 (fp) yrkande 5 föreslås att

regeringen skall verka för att utsläppsrätterna i handelssystemet inför

handelsperioden 2008-2012 skall auktioneras ut i stället för att

huvudsakligen delas ut gratis.

Enligt motion T461 (kd) yrkande 3 bör transportsektorn inkluderas i det

europeiska handelssystemet för utsläppsrätter. Detta krav upprepas i

motion MJ498 (kd) yrkande 5 i vilken motionärerna tillägger att också

samtliga växthusgaser bör omfattas av handelssystemet. Enligt motion

MJ501 (c) yrkande 3 bör riksdagen införa ett system för handel med

utsläppsrätter inom sektorn för fordonsbränsle.

Utskottets ställningstagande

I samband med utskottets behandling av propositionen med riktlinjer för

genomförandet av handelssystemet (prop. 2003/04:31, bet. 2003/04:MJU11)

uttalade utskottet stöd för uppfattningen att det finns betydande

fördelar med auktionering vid fördelningen av utsläppsrätter särskilt som

auktionering överensstämmer med principen om att förorenaren betalar.

Utskottet förutsatte i enlighet med vad regeringen anförde i propositionen

att justeringar av villkoren kommer att göras inför den andra handelsperioden

2008-2012 utifrån de behov som då finns och med hänsyn till erfarenheterna

av hur systemet fungerat. Utskottet instämde i vad regeringen anförde

om vikten av att i god tid före den andra handelsperioden analysera

möjligheten att använda auktion. Vid behandlingen av den nu aktuella

propositionen konstaterar utskottet att regeringen senast i juni 2006

skall överlämna den nationella fördelningsplanen till Europeiska

kommissionen inför åtagandeperioden 2008-2012 samt att en utgångspunkt för

detta arbete enligt regeringen bör vara att i så stor utsträckning som

möjligt utnyttja möjligheter till auktionering. Utskottet anser med

hänvisning till det anförda att det inte finns något behov av ett

riksdagsuttalande med anledning av motionerna MJ1 (fp) yrkande 2 och MJ368

(fp) yrkande 5. Motionsyrkandena avstyrks därför.

I samband med behandlingen av propositionen om riktlinjerna för

genomförande av EG-direktivet om handelssystemet (prop. 2003/04:31,

2003/04:MJU11) konstaterade utskottet att EG-direktivet möjliggör för

medlemsstaterna att inkludera ytterligare sektorer och växthusgaser i

handelssystemet fr.o.m. år 2008. Utskottet instämde i regeringens

uppfattning att ju fler anläggningar som omfattas av ett handelssystem,

desto effektivare blir handelssystemet som styrmedel för att uppnå ett

gemensamt klimatmål. Utskottet ansåg det därför önskvärt att på sikt

utvidga omfattningen av handelssystemet. Regeringen uttrycker samma

uppfattning i den nu aktuella propositionen men tillägger att

förutsättningarna för att inkludera ytterligare sektorer och anläggningar

samt växthusgaser i handelssystemet måste utredas. Konsekvenserna av

skillnaderna i kostnader för utsläppsminskningar mellan olika sektorer

bör enligt regeringen också utredas liksom konsekvenserna av den osäkerhet

som råder om den långsiktiga utvecklingen av utsläppshandeln och priset

på utsläppsrätter. Dessutom behöver administrativa kostnader för att

omfatta ytterligare sektorer och anläggningar samt gaser i systemet

studeras. Ett vidgat handelssystems effektivitet i fråga om att styra

mot långsiktigt strategiska vägval och investeringar som har betydelse

för möjligheterna att få till stånd betydande utsläppsminskningar på

längre sikt behöver också belysas ytterligare. Regeringen avser att

återkomma till frågan. Med hänvisning härtill anser utskottet att det

inte är erforderligt med ett riksdagsuttalande med anledning av motionerna

MJ498 (kd) yrkande 5, MJ501 (c) yrkande 3 och T461 (kd) yrkande 3.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om att avskaffa de svenska

målen för koldioxidutsläpp. Dessutom avstyrker utskottet ett motionsyrkande

(kd) med anknytning till nationella styrmedel. Slutligen avstyrker

utskottet två yrkanden (fp), det ena om att ytterligare stimulera företag

att minska sina utsläpp, det andra om att regeringen skall återkomma

med en redovisning av helhetssynen på utsläppen.

Motionerna

I motion N405 (m) yrkande 2 anförs att de nationella målen för utsläpp

av koldioxid bör avskaffas i den sektor som omfattas av systemet med

handel med utsläppsrätter. I motion T461 (kd) yrkande 1 föreslår

motionärerna att de politiska styrmedlen för att motverka transporternas

klimatpåverkan i största möjliga utsträckning skall utformas så att

nationella särlösningar undviks.

I motion MJ1 (fp) framhålls vikten av att regeringen redan nu förbereder

övergångarna till nya handelsperioder. Det är enligt motionärerna viktigt

att företagen får ett kraftfullt incitament att på längre sikt minska

utsläppen (yrkande 1). Dessutom efterlyser motionärerna en redovisning

från regeringen i vilken en helhetssyn på utsläppen görs (yrkande

3).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen antog i mars 2002 en svensk klimatstrategi (prop. 2001/02:55,

bet. 2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163). Enligt beslutet innebär det

nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan att halten,

räknad som koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna enligt

Kyotoprotokollet och FN:s klimatpanels (IPCC) definitioner tillsammans

skall stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. År 2050

bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton

koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare.

Enligt beslutet skall de svenska utsläppen av växthusgaser som ett

medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år

1990. Utskottet finner inte några skäl till att nu ompröva de mål för

klimatpolitiken som riksdagen antagit. Med det anförda avstyrker utskottet

motion N405 (m) yrkande 2.

I juni 1998 fattade riksdagen beslut om nya transportpolitiska riktlinjer

med anledning av regeringens proposition Transportpolitik för en hållbar

utveckling (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). I

beslutet betonas att transporterna syftar till att uppnå överordnade

välfärdsmål och att transportsystemet måste ses som en helhet. Utgångspunkten

är att transportpolitiken skall bidra till en socialt, kulturellt,

ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Transportpolitiken skall

vidare vägledas dels av ett övergripande mål med ett antal delmål som

anger ambitionsnivån på lång sikt, dels av etappmål som anger lämpliga

steg på vägen mot de långsiktiga målen. Ett delmål är En god miljö,

vilket innebär att transportsystemets utformning och funktion skall

anpassas till krav på en god livsmiljö för alla, där natur och miljö

skyddas för skador. En effektiv hushållning med mark, vatten, energi

och andra naturresurser skall främjas. Etappmålen fastställs av regeringen

och är kvantifierade på en nivå som är uppföljningsbar. Fyra etappmål

för delmålet god miljö avseende utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svavel

och flyktiga organiska ämnen från transporter i Sverige har fastställts

av regeringen (prop. 1997/98:56). För koldioxid innebär etappmålet att

utsläppen av koldioxid från transporter i Sverige år 2010 bör ha

stabiliserats på 1990 års nivå. Regeringen har aviserat att en ny

transportpolitisk proposition skall presenteras för riksdagen i mars 2005.

Regeringen avser dessutom att presentera en proposition om miljömålen,

däribland klimatmålet, i januari 2005. Utskottet avstyrker med hänvisning

härtill motion T461 (kd) yrkande 1.

Den utredning som föregått regeringens propositioner med förslag till

genomförande av handelssystemet, Flexmex2-utredningen, framhåller att

det vid sidan av utredningens arbete finns ett antal andra åtgärder,

förslag och pågående utredningar som är av stor betydelse för de företag

och anläggningar som omfattas av handelsdirektivet, varför handeln med

utsläppsrätter inte kan ses isolerad från de övriga styrmedel som har

stor inverkan på företagen i den handlande sektorn (SOU 2003:60 s. 275

f. och SOU 2003:120 s. 160 f.). Utredningen framhåller därför vikten av

en överordnad konsekvensanalys och koordinering av hanteringen av olika

befintliga och föreslagna styrmedel. Utredningen menar också att en

sådan överordnad konsekvensanalys och koordinering är nödvändig för att

en helhetsbedömning t.ex. mellan den handlande och den icke-handlande

sektorns ansvar för att nå klimatmålen skall kunna göras och föreslår

därför att regeringen utreder förutsättningarna och formerna för hur en

sådan nödvändig samordning skall kunna komma till stånd. Utskottet

behandlade denna fråga utförligt i samband med betänkandet över propositionen

med riktlinjer för genomförande av handelssystemet (prop. 2003/04:31,

bet. 2003/04:MJU11). Utskottet instämde därvid i regeringens uppfattning

att flera av de skilda styrmedel som är relevanta på energiområdet är

relevanta för utsläppen av koldioxid samt att mycket av det analysarbete

som behöver utföras kommer att ske i samband med utvärderingen av

klimatpolitiken vid kontrollstationerna åren 2004 och 2008 (se prop.

2001/02:55). Regeringen framhåller därvid möjligheten att föreslå

ytterligare åtgärder eller vid behov föreslå en omprövning av målet om

utsläppstrenden skulle visa sig vara mindre gynnsam än vad som förutses

eller att de åtgärder som vidtas inte ger väntad effekt. Som påpekats

ovan kommer regeringen att presentera en proposition i början av år

2005 där bl.a. klimatmålet kommer att behandlas. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet motion MJ1 (fp) yrkande 3. När det gäller motion

MJ1 (fp) yrkande 1 vill utskottet därutöver tillägga att regeringen

senast den 1 juni 2006 skall överlämna den nationella fördelningsplanen

till Europeiska kommissionen inför åtagandeperioden 2008-2012. Utskottet

förutsätter därvid att regeringen noga överväger sådana aspekter som

behandlas i motionen. Med hänvisning härtill anser utskottet att det

inte behövs ett riksdagsuttalande med anledning av motionsyrkandet.

Motionen avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Lag om handel med utsläppsrätter, punkt 2 (kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om handel med

utsläppsrätter med följande ändringar,

dels att 9 kap. 3 § första stycket ges följande lydelse:

"Kontoföringsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 7, 8 eller 20

§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol."

dels att övergångsbestämmelsen 3 ges följande lydelse:

"Ansökan som kommit in före ikraftträdandet av denna lag skall

handläggas och bedömas enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid.

"

samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservationen om utsläpp från torveldning. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:MJ287 och 2004/05:MJ381, bifaller delvis proposition

2004/05:18 punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2004/05:MJ306,

2004/05:MJ530 och 2004/05:N405 yrkande 18.

Ställningstagande

Riksdagen fattade våren 2004 beslut om att torv skall ingå i EU:s system

för utsläppshandel. Vid miljö- och jordbruksutskottets behandling av

ärendet förutsattes att regeringen löpande kommer att följa

konkurrenssituationen för torveldade anläggningar. En studie som har genomförts

av ÅF Energi & Miljö visar att det finns en risk att den svenska

energitorven kommer att slås ut om torv kommer att omfattas av

utsläppshandelssystemet. Det finns betydande fördelar med sameldning av torv

och trädbränsle. Detta beror på att förbränningsegenskaperna i pannorna

förbättras och problem som sammanhänger med att askan bildar slagg och

beläggning i pannorna undviks. En sådan torvanvändning kan samtidigt

innebära att man förstärker introduktionen av inhemska bränslen och får

till stånd en effektivare användning av våra energiråvaror. Torvbranschen

ger dessutom många sysselsättning. Vi kan samtidigt notera att torvbranschen

på egen hand har satt i gång ett arbete i syfte att miljöanpassa det

svenska torvbruket. Härigenom bör torvbrukets klimatpåverkan kunna

minskas samtidigt som hänsyn tas till den biologiska mångfalden. Enligt

vår uppfattning bör torv inte omfattas av handelssystemet och detta bör

ges regeringen till känna.

2. Handelsperioden 2008-2012, punkt 5 (kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om handelssystemets omfattning. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2004/05:T461 yrkande 3 och 2004/05:MJ498 yrkande

5 och avslår motionerna 2004/05:MJ1 yrkande 2, 2004/05:MJ368 yrkande 5

och 2004/05:MJ501 yrkande 3.

Ställningstagande

Utsläppen från transportsektorn bör tillsammans med utsläppen från

industri och uppvärmning regleras inom ramen för ett system för handel

med utsläppsrätter för växthusgaser (först inom EU, sedan globalt). Den

svenska tilldelningen av utsläppsrätter bör bygga på det självpåtagna

åtagande som Sverige gjort med utgångspunkt i Kyotoavtalet, dvs. att de

totala koldioxidutsläppen minskas med 4 % under perioden 1990-2010. För

att transportsektorn skall kunna bidra till uppfyllandet av detta

åtagande bör tilldelningen av utsläppsrätter till transportsektorn ske i

enlighet med riksdagens transportpolitiska beslut. Vi anser dessutom

att alla de sex viktigaste växthusgaserna skall omfattas av handelssystemet

från år 2008. Handelssystemet bör även från detta år fortsatt vara

enhetligt för unionen. Även transportsektorn bör då omfattas av

handelssystemet. Dessa utgångspunkter för ändringar av handelsdirektivet bör

ges regeringen till känna.

3. Handelsperioden 2008-2012, punkt 5 (fp, mp)

av Åsa Domeij (mp), Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fördelningsprinciper. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2004/05:MJ1 yrkande 2 och 2004/05:MJ368 yrkande 5 och avslår

motionerna 2004/05:T461 yrkande 3, 2004/05:MJ498 yrkande 5 och 2004/05:MJ501

yrkande 3.

Ställningstagande

Vi gläds över att EU nu kommer att pröva ett system med utsläppsrätter

för klimatgaser i stor skala. Dock finns det brister i EU:s system. En

fördel med ekonomiska styrmedel är att den enskilde beslutsfattaren kan

avgöra hur mycket denne kan begränsa sina utsläpp i förhållande till

aktuella kostnader. Man behöver då inte någon komplicerad myndighetsbedömning

om vem som bäst behöver släppa ut de skadliga ämnena. Tyvärr har EU

låst sig för att utsläppsrätterna skall delas ut gratis efter de behov

som varje anläggning har under första treårsperioden 2005-2007. Det är

angeläget att regeringen agerar kraftfullt inom EU för att utsläppsrätterna

ska auktioneras ut inför perioden 2008-2012. Detta bör riksdagen ge

regeringen till känna.

4. Övriga frågor, punkt 6 (fp)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en helhetssyn på utsläppen m.m. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:MJ1 yrkandena 1 och 3 samt avslår motionerna

2004/05:T461 yrkande 1 och 2004/05:N405 yrkande 2.

Ställningstagande

Avsikten med systemet med utsläppsrätter är att påverka företagen att

minska sina utsläpp, där det är billigast att göra en sådan minskning.

Som reglerna nu blir uppbyggda blir vinsten av att sälja utsläppsrätter

ganska liten och kortvarig. Över en gräns till nästa handelsperiod eller

t.o.m. över ett kalenderårsskifte blir det svårt för säljaren att få en

vinst. Därför blir det inte särskilt intressant för industrin att

investera så att utsläppen minskar. Regeringen måste redan nu agera så

att årsskiftena, särskilt 2007/08 och 2012/13, inte kommer att innebära

problem.

Vi utgår från att alla utsläpp som grundas på utsläppsrätter utfärdade

av den svenska behöriga myndigheten räknas som utsläpp gjorda i Sverige,

även om de sålts till annat EU-land och utsläppet faktiskt sker där.

Därför måste även utsläpp gjorda inom transportsektorn, hushållssektorn,

m.fl. beaktas, då den nationella fördelningsplanen fastställs. Tyvärr

saknas ännu besked från regeringen, vilka utsläpp av olika ämnen som

man är beredd att acceptera inom de olika sektorerna. Vi vet nu att de

medverkande EU-länderna har varit generösa mot sin egen industri och

därför finns det risk att övriga sektorer måste pressas orimligt hårt

för att de totala utsläppen inte skall överskrida beslutade gränsvärden.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen till känna.

5. Övriga frågor, punkt 6 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om nationella särlösningar. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:T461 yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:MJ1

yrkandena 1 och 3 samt 2004/05:N405 yrkande 2.

Ställningstagande

För att driva utvecklingen bort från fossila bränslen krävs insatser på

alla nivåer - från den enskilde trafikanten till stora företag och

forskningscentrum. Vi anser att en viktig del i detta arbete är formulerandet

av politiska mål och genomförandet av politiska åtgärder som bidrar

till att dessa mål blir möjliga att uppnå. De politiska medel som behövs

för att styra utvecklingen skall utformas så att nationella lösningar

och låsningar undviks. Regeringens klimatpolitik är ett tydligt exempel

på hur formulerandet av politiska mål kan misslyckas. De uppställda

svenska nationella målen för transporternas koldioxidutsläpp har inte

åtföljts av verkningsfulla åtgärder och därför befunnits omöjliga att

uppnå. Riksdagen fastställde 1998 regeringens förslag till etappmål för

transportsektorns koldioxidutsläpp som innebär att dessa år 2010 skall

ligga på samma nivå som år 1990. År 2002 konstaterades dock att utsläppen

från vägtrafiken sedan år 1990 ökat med 9 % och att de fortsätter att

öka. Detta föranledde regeringen att ge Statens institut för

kommunikationsanalys (SIKA) i uppdrag att se över och lämna förslag på

uppdaterade

etappmål för transporternas utsläpp. SIKA föreslog våren 2003 att

utsläppen av klimatpåverkande gaser från transportsektorn år 2010 skall

vara högst 10 % högre än år 1990. Denna revidering är ett tydligt tecken

på att den förda politiken misslyckats. Transportsektorns utsläpp behöver

sättas i ett europeiskt sammanhang och målen närmare knytas till de

politiska styrmedlen. Detta bör ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:18 Handel med utsläppsrätter II:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att öppna de nationella konton

som krävs för handhavande av Sveriges andel av utsläppsrätter (avsnitt

6.2).

2. Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om handel med

utsläppsrätter,lag om ändring i lagen (2004:84) om ändring i utsökningsbalken,

lag om ändring i utsökningsbalken,lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och

kontrolluppgifter.

Följdmotion

2004/05:MJ1 av Lennart Fremling m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att systemet skall fungera som ett kraftfullt incitament

på längre sikt för företag att minska utsläpp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om auktionsförfarande i stället för gratis tilldelning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen skall återkomma snarast med en redovisning

av en helhetssyn på utsläppen av klimatgaser.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att politiska styrmedel för att motverka transporternas

klimatpåverkan i största möjliga utsträckning skall utformas så att

nationella särlösningar undviks.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inkludera transportsektorn i det europeiska

handelssystemet för utsläppsrätter.

2004/05:MJ238 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att hos EU-kommissionen ansöka om att undanta reservkraftanläggningar

som endast nyttjas i nödlägen från kravet om utsläppsrätt.

2004/05:MJ287 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att torv inte skall omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter.

2004/05:MJ306 av Lennart Axelsson och Helena Frisk (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att slå vakt om den svenska torvindustrin.

2004/05:MJ368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige verkar för att EU vid nästa period för

handel med utsläppsrätter på koldioxid fördelar utsläppsrätterna via

auktion.

2004/05:MJ381 av Sven Bergström och Håkan Larsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att torven inte bör omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter.

2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utveckling av EU:s system för handel med utsläppsrätter

för växthusgaser.

2004/05:MJ501 av Viviann Gerdin och Sven Bergström (båda c):

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag om ett system för handel med överlåtbara utsläppslicenser enligt

vad som anförs i motionen.

2004/05:MJ530 av Kenth Högström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om torvens roll i systemet med utsläppsrätter.

2004/05:N405 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avskaffande av nationella koldioxidmål inom den sektor

som omfattas av handel med utsläppsrätter.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om handel med utsläppsrätter.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag