Bet. 2004/05:MJU8

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2004/05:MJU8

Genteknik m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 21 motionsyrkanden från allmän motionstid åren

2003 och 2004 med anknytning till genteknik, avel och växtförädling.

Motionerna behandlar frågor om bl.a. miljösäkerhet, etik, forskning och

märkning och i några fall ställer motionärerna krav på

lagstiftningsförändringar.

I betänkandet redovisas de viktigaste regleringarna dels på EU-nivå,

dels på nationell nivå. Samtliga motioner avstyrks, i flera fall med

hänvisning till regleringar och internationella överenskommelser, men

även till det arbete som pågår såväl inom Europeiska unionen som i

Sverige.

I betänkandet finns 13 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497

yrkande 38, 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och 2004/05:MJ508

yrkande 20 i denna del.

Reservation 1 (fp)

Reservation 2 (kd, mp)

2. Kvaliteten på riskbedömningar

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ392 yrkande 2.

Reservation 3 (kd, v, mp)

3. Markörgener som ger antibiotikaresistens

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 24.

Reservation 4 (kd, c, mp)

4. Samexistensfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkande 25 och 2004/05:MJ508

yrkande 20 i denna del.

Reservation 5 (kd, c)

Reservation 6 (fp)

5. Odlingsavbrott i vissa fall

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 29.

Reservation 7 (c)

6. Miljösäkerhet vid kliniska prövningar

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ224 yrkandena 1 och 2.

7. Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 21.

Reservation 8 (mp)

8. Forskning och utveckling m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt

2004/05:MJ392 yrkande 3.

Reservation 9 (kd, c)

Reservation 10 (v, mp)

9. Genetiska resurser, avel och förädling

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431

yrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna

del.

Reservation 11 (fp)

Reservation 12 (v, mp)

Reservation 13 (kd)

10. Märkning av livsmedel

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 34, 2003/04:MJ417

och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del.

11. Övriga frågor

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ254 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 3 februari 2005

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund

(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v),

Christina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker

Thorén (fp), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin

Hagberg (s), Marie Wahlgren (fp) och Claes Västerteg (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under allmän motionstid åren 2003 och 2004 väcktes ett antal motioner

med sammanlagt 21 yrkanden inom området för genteknik, avel och

växtförädling m.m. Dessa yrkanden upptas genom detta betänkande till behandling.

Under våren 2003 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden med

liknande frågeställningar (bet. 2002/03:MJU11). Utskottet föreslog då

att riksdagen skulle avslå samtliga yrkanden med hänvisning bl.a. till

EG:s rättsakter och det pågående arbetet både inom Europeiska unionen

och i Sverige.

Bakgrund

EG:s rättsakter inom livsmedelsområdet också i den del det berör området

för genteknik är till övervägande del totalharmoniserade, vilket innebär

att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig strängare

eller mer liberala bestämmelser. Den svenska lagstiftningen baseras

därför på Rådets direktiv 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av

direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade

mikroorganismer samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG

av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG.

Med innesluten användning menas verksamhet där det finns någon barriär

(t.ex. växthus eller laboratorium) som begränsar organismernas kontakt

med miljön. Ytterligare några viktiga rättsakter på området är

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september

2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om

spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och om

ändring av direktiv 2001/18/EG.

Inom ramen för FN-konventionen om biologisk mångfald undertecknades i

maj 2000 i Nairobi ett avtal för internationell handel med genetiskt

modifierade organismer (GMO) - Cartagenaprotokollet om biosäkerhet.

Protokollet, som trädde i kraft den 11 september 2003, bygger bl.a. på

försiktighetsprincipen så som den kommit att formuleras i juni 1992 i

Riodeklarationen om miljö och utveckling. Genom Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande

förflyttning av genetiskt modifierade organismer har Cartagenaprotokollet

genomförts i EU.

De nationella bestämmelserna om GMO återfinns i miljöbalken, som innehåller

grundläggande och övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav och

tillsyn. I miljöbalken finns även bestämmelser om krav på märkning av

GMO. Myndigheterna skall säkerställa att en adekvat märkning finns så

att det klart och tydligt framgår att det är frågan om en GMO. Mer

detaljerade bestämmelser finns i förordningen (2000:271) om innesluten

användning av genetiskt modifierade organismer samt i förordningen

(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer. Detaljerade

bestämmelser återfinns dessutom i en rad myndighetsföreskrifter.

Läkemedelsverket har givit ut föreskrifter och allmänna råd om avsiktlig

utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består

av GMO (LVFS 2004:10). Föreskrifterna gäller de fall läkemedel eller

dess utsöndringsprodukter som innehåller eller består av GMO införs i

miljön. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för innesluten användning

av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM). Föreskrifter om detta

finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2000:5. Arbetsmiljöverket

har dessutom givit ut föreskrifter om biologiska ämnen (AFS 1997:12).

Kemikalieinspektionen har föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska

organismer. Dessutom finns Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:2) om

genetiskt modifierade vattenlevande organismer. Det svenska regelverket

syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att säkerställa

att etiska hänsyn tas i den gentekniska verksamheten.

I Sverige har den statliga myndigheten Gentekniknämnden till uppgift

att följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet,

bevaka de etiska frågorna och genom rådgivande verksamhet främja en

etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors

och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden skall anmäla till regeringen

om något användningsområde eller någon planerad användning av gentekniken

kan sättas i fråga från etiska eller humanitära synpunkter. Bestämmelser

om Gentekniknämndens verksamhet återfinns i förordningen 1994:902 med

instruktion för Gentekniknämnden.

Utskottets överväganden

Miljösäkerhet, etik m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (kd) i vilka etiska frågor och

vissa krav med anledning av genteknikens risker tas upp. Dessutom

avstyrker utskottet en motion (fp) med krav på förändringar i lagstiftningen

och en motion med krav på en översyn av kvaliteten på riskbedömningar

i ansökningsärenden. Ett yrkande (c) om markörgener som ger

antibiotikaresistens samt tre yrkanden (fp, c) som behandlar olika specifika

risker med odling av GMO avstyrks också. Slutligen avstyrker utskottet

en motion (fp) med två yrkanden om miljösäkerhet i den kliniska

verksamheten och en motion (mp) om genmodifierat skogsodlingsmaterial m.m.

Utskottet hänvisar huvudsakligen till gällande regelverk och det arbete

som pågår såväl inom EU som i Sverige.

Jämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd, mp), 3 (kd, v, mp), 4 (kd, c, mp),

5 (kd, c), 6 (fp), 7, (c) och 8 (mp).

Motionerna

I motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 36 efterlyses en etisk prövning vid

olika tillämpningar inom gentekniken. Motionärerna anser att dagens

lagstiftning är otillräcklig och vill att den förbättras.

Det finns enligt motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 38 en risk att grödor

med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel skall

korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara

ekologiska följder. Om genetiskt modifierade grödor överhuvudtaget skall

förekomma i öppen odling, måste nyttan med den genetiska modifieringen

noga vägas mot risken att en spridning sker i naturen. Det krävs i dag

tillstånd för att få odla en viss sort av en genetiskt modifierad gröda.

Motionärerna anser att varje enskild plats där någon önskar odla sådana

grödor bör kräva ett tillstånd. I motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11

(delvis) anförs att försiktighetsprincipen bör gälla för EU:s politik

för GMO. Dessutom anser motionärerna att eventuella risker med genmodifierade

grödor som är resistenta mot vissa sjukdomar, skadeinsekter eller

kemikalier inte är tillräckligt klarlagda. I motion 2004/05:MJ508 (fp)

yrkande 20 (delvis) efterfrågar motionärerna en enhetlig lagstiftning

för avel och förädling som är teknikneutral. De anser att Sverige borde

verka för en nationell miljölagstiftning för nya grödors och djurs

miljöpåverkan. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att vidta de

åtgärder som krävs för att utarbeta en sådan lagstiftning och att ta

fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Enligt motion

2004/05:MJ392 (v) yrkande 2 bör Jordbruksverket, Livsmedelsverket och

Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn av kvaliteten på

riskbedömningar samt föreslå mer enhetliga bedömningar av företagens

ansökningar. Motionärerna anser att man måste klargöra att alla fakta

och forskningsresultat som har att göra med miljö, hälsa och säkerhet

finns med i beslutsunderlaget.

Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 24 bör s.k. markörgener som ger

antibiotikaresistens inte förekomma i produkter på marknaden.

Vid odling av genetiskt modifierade växter som kan korsbefrukta andra

odlade grödor eller vilda växter måste enligt motion 2003/04:MJ474 (c)

yrkande 25 särskilda krav ställas på säkerhetsavstånd kring odlingen

och noggrann övervakning. Sådana regler måste finnas på EU-nivå men

måste kunna skärpas på regional och nationell nivå efter de ekologiska

förutsättningar som gäller. Särskild hänsyn måste tas till det faktum

att den ekologiska odlingen inte tillåter inblandning av genetiskt

modifierade grödor. Regeringen bör enligt motionen verka för detta i det

pågående arbetet inom EU. Enligt 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis)

krävs det en speciallagstiftning om risken för inblandning av GMO i

konventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor. Riksdagen bör

enligt motionärerna ge regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som

krävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier

för hur frågan kan drivas på EU-nivå.

Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 29 måste EU verka för att

enskilda länder eller regioner har möjlighet att snabbt avbryta odling av

genetiskt modifierade grödor om fara för hälsan eller miljön uppstår.

Vi

har i dag en övergripande lagstiftning för hantering av GMO och GMM som

är likadan oberoende av vilken användning som avses anförs det i motion

2003/04:MJ224 (fp). Det vore rimligt att vi utformar en lagstiftning

som är specifik för den kliniska situationen och där ursprunget för det

genetiska materialet är underordnat de reella risker som en spridning

kan orsaka. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som skall se

över lagstiftningen för omgivningens miljösäkerhet vid kliniska prövningar

med genetiskt material (yrkande 1). Om en ändring i lagstiftningen inte

kan göras inom ramen för nuvarande EU-regler bör regeringen verka för

detta i EU (yrkande 2).

I motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21 efterlyser motionärerna restriktioner

för genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter. Genetisk

förädling och kloning syftar till att samtliga plantor har exakt samma

genuppsättning, vilket innebär en stor sårbarhet. Med tanke på de långa

tidsaspekterna i skogsbruket, anser motionärerna det vara viktigt att

man bevarar en genetisk variation i plantmaterialet. Detta innebär att

genetiskt förädlade plantor inte hör hemma i ett uthålligt skogsbruk.

När man till Sverige inför exoter finns risk att man även tar med

sjukdomar och parasiter vilka kan skada den inhemska floran. Främmande

arter skall användas med väldigt stor försiktighet och endast efter en

noggrann riskanalys anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar uppfattningen i motion 2003/04:MJ399 (kd) att den etiska

aspekten vid all genteknisk verksamhet är viktig. Utskottet vill emellertid

framhålla att detta också understryks i miljöbalken som innehåller den

grundläggande nationella regleringen av den gentekniska verksamheten.

I enlighet härmed anges i 13 kap. 1 § andra stycket miljöbalken att

bestämmelserna syftar till att bl.a. säkerställa att särskilda etiska

hänsyn tas vid innesluten användning och avsiktlig utsättning av GMO.

Av förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2 s. 156) framgår

att det etiska hänsynstagandet är särskilt påtagligt vid genteknisk

verksamhet och att detta därför har lyfts fram i bestämmelsen. Alla

övriga bestämmelser om genteknik på förordnings- och föreskriftsnivå

har i enlighet med miljöbalkens bestämmelser samma syfte. Det bör vidare

påpekas att den statliga myndigheten Gentekniknämnden, som inrättades

år 1994, har till uppgift att följa den nationella och internationella

utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och genom

rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning

av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas.

Det anförda innebär enligt utskottets mening att det inte kan anses

nödvändigt med ett riksdagsuttalande med anledning av motion 2004/04:MJ399

(kd) yrkande 36. Utskottet avstyrker därför motionen.

Det gemensamma regelverket inom EU om utsättning av GMO i miljön och

utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade livsmedel och foder

har försiktighetsprincipen, skydd av människors och djurs hälsa samt

den fria rörligheten för sådana produkter som grundval. Reglerna innebär

bl.a. att ett utsläppande av en GMO i miljön eller utsläppande av ett

genetiskt modifierat livsmedel eller foder på marknaden kräver gemenskapens

tillstånd. En eventuell tillståndsgivning skall föregås bl.a. av en

vetenskaplig prövning av de risker som kan vara förenade med ett

utsläppande på marknaden eller i miljön. Detta understryks också i den

svenska förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön. Vid tillämpningen av förordningen skall

tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare, i enlighet med

försiktighetsprincipen,

se till att lämpliga åtgärder vidtas för att undvika sådana negativa

effekter på människors hälsa eller miljön som kan uppkomma när GMO

avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden. Det bör vidare framhållas

att avtalet för internationell handel med GMO - Cartagenaprotokollet om

biosäkerhet - också bygger på försiktighetsprincipen så som den kom att

formuleras i juni 1992 i Riodeklarationen om miljö och utveckling.

Utskottet anser därmed att de farhågor och övriga synpunkter som framförs

i motionerna 2004/05:MJ392 (v) yrkande 2, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 38,

2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande

20 (delvis) har erhållit en sådan uppmärksamhet i regleringen av

gentekniken att ett uttalande av riksdagen inte är påkallat. Utskottet

avstyrker med hänvisning härtill motionerna.

När det gäller problemet med s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens

vill utskottet i enlighet med tidigare behandling av frågan (bet.

2002/03:MJU11) hänvisa till att enligt 1 kap. 6 och 9 §§ förordningen

(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön,

särskild uppmärksamhet skall ägnas åt GMO med gener som ger resistens

mot antibiotika. I fråga om sådana gener som kan medföra negativa

effekter på människors hälsa eller miljön skall tillståndsprövning och

beslut bidra till en gradvis eliminering av sådana gener och säkerställa

att dessa gener helt har eliminerats senast den 31 december 2004 i GMO

som släpps ut på marknaden och senast den 31 december 2008 i GMO som är

föremål för avsiktlig utsättning. Det anförda innebär att utskottet

avstyrker motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 24.

Samexistensfrågor, dvs. frågor om samtidig odling av GMO och konventionell

eller ekologisk odling, skall enligt direktivet lösas på nationell nivå.

Det handlar om frågor såsom försvårande av någon odlingsform och om

att undvika ekonomiska skador till följd av inblandning av GMO i andra

odlingsformer. När det gäller de frågor om samexistens som tas upp i

motionerna 2003/04:MJ474 (c) yrkande 25 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande

20 (delvis) vill utskottet hänvisa till att det i Regeringskansliet

pågår arbete med att utreda möjligheten till försäkringslösning vid

ekonomiska skador genom inblandning av GMO i ekologiska grödor. Arbetet

som skall utgöra underlag för ett kommande regelverk skall vara klar

före den 1 juli 2005. Parallellt härmed pågår i Jordbruksverket arbete

med att utarbeta bestämmelser om skyddszoner m.m. vid odling av GMO.

Också detta arbete skall redovisas senast den 1 juli 2005. Detta arbete

bör inte föregripas av ett uttalande från riksdagen. Utskottet avstyrker

därför motionerna.

Vid behandlingen av ett likalydande yrkande som det som framställs i

motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 29 (bet. 2002/03:MJU11) hänvisade

utskottet till att det i direktiv 2001/18/EG finns en skyddsklausul som

ger enskilda medlemsstater möjlighet att begränsa eller förbjuda

användningen av en GMO inom sitt territorium. Utskottet påpekade vidare

att detta direktiv genomfördes i svensk rätt år 2003 genom förordningen

(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

De svenska reglerna (3 kap. 44 och 45 §§) är utformade så att

tillsynsmyndigheten tillfälligt får begränsa eller förbjuda en produkts

användning eller försäljning om det kommer fram nya uppgifter som gör

det välgrundat att anta att produkten utgör en risk för människors hälsa

eller miljön. Utskottet avstyrkte motionen på den grunden att den

huvudsakligen fick anses tillgodosedd med det anförda. Utskottets uppfattning

kvarstår, varför också den nu aktuella motionen avstyrks.

De EG-rättsliga bestämmelserna i de delar som avser kliniska prövningar

är genomförda i svensk rätt bl.a. genom en rad myndighetsföreskrifter

och allmänna råd. Läkemedelsverket har givit ut föreskrifter och allmänna

råd om avsiktlig utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som

innehåller eller består av GMO (LVFS 2004:10). Föreskrifterna gäller de

fall läkemedel eller dess utsöndringsprodukter som innehåller eller

består av GMO införs i miljön. Enligt bestämmelserna skall vid iakttagande

av försiktighetsmått (enligt 2 kap. 3 § miljöbalken) en uppskattning

göras av det vetenskapliga värdet och allmännyttan av att ta fram och

använda den genetiskt modifierade organismen i förhållande till risker

för människors eller djurs hälsa, risker för djurlidande och för ekologiska

risker vad gäller genetisk utarmning och spridning till icke avsedda

miljöer. Enligt läkemedelsverket klassas klinisk prövning på människor

med all sannolikhet som avsiktlig utsättning, eftersom en person alltid

har rätt att avbryta sitt deltagande i en klinisk studie, vilket kan

medföra att en planerad skyddsbarriär bryts. När det gäller djur är det

mera osäkert om det är fråga om en avsiktlig utsättning eller en innesluten

användning, beroende på typen av läkemedel. I sammanhanget bör även

nämnas att Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för innesluten användning

av GMM. Föreskrifter härom finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS

2000:5. Bestämmelserna syftar till att skydda människors hälsa och miljön.

Utskottet anser att det anförda innebär att det inte föreligger behov

av någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ224 (fp)

yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks.

När det gäller kravet på restriktioner för genetiskt modifierat

skogsodlingsmaterial och exoter, dvs. plantmaterial som inte naturligen

finns i Sverige, som framförs i motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21

vill utskottet anföra följande. Det förekommer viss grundforskning om

genmodifiering av trädsorter i Sverige men det finns hittills ingen

ansökan om utsläppande på marknaden av en sådan trädsort. Skogsodlingsmaterial

får föras in i Sverige från ett land utanför EU endast om Skogsstyrelsen

givit tillstånd till det. Tillståndet skall vara förenligt med rådets

direktiv 1999/105/EG om saluföring av skogsodlingsmaterial. Skogsvårdslagen

(1979:429) tillåter regeringen att meddela bestämmelser om skogsodlingsmaterial

om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt. Regeringen har i sin tur i

skogsvårdsförordningen (1993:1096) givit Skogsstyrelsen bemyndigande

att meddela föreskrifter om produktion, handel och införsel av

skogsodlingsmaterial. Det finns således i Sverige föreskrifter om den

importerade contortatallen och den sibiriska lärken men utskottet har

erfarit att eftersom användningen av dessa trädsorter är på stark

tillbakagång saknar dessa regler numera praktisk betydelse. Enligt

skogsvårdsförordningen får utländska trädsorter användas som

skogsodlingsmaterial

endast i undantagsfall. Risken att införsel av sådana exoter också

innebär att främmande parasiter etableras eller andra problem uppkommer

bedöms som liten, eftersom regelverket föreskriver att Växtskyddsinspektionen

kontrollerar allt importerat skogsodlingsmaterials fytosanitära status.

En tänkbar risk är emellertid att en införd art kan komma att ta över

på växtplatsen och tränga undan andra arter, men enligt vad utskottet

erfarit innebär trädens livscykel och växtsätt att detta inte utgör

någon reell risk, eftersom träd lätt kan gallras eller utrotas. Utskottet

anser därmed att det inte är nödvändigt att riksdagen uttalar sig med

anledning av motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21. Motionen

avstyrks.

Forskning och utveckling m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (c) om ökade resurser till forskning och

utveckling inom genteknikområdet samt två motioner (v, c) om allmänhetens

tillgång till uppgifter med anknytning till genteknisk verksamhet.

Utskottet hänvisar bl.a. till att den uppfattning som kommer till uttryck

överensstämmer med den som regeringen i olika sammanhang redovisat.

Jämför reservationerna 9 (kd, c) och 10 (v, mp).

Motionerna

Sverige och EU bör enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 26 satsa mer

resurser på forskning och utveckling på genteknikområdet. Motionärerna

anför att tekniken rätt använd kan minska miljöbelastningen och öka

livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt. Det är nödvändigt att det

finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel för att inte utvecklingen

på området skall styras av de stora förädlingsföretagen eller tillverkarna

av bekämpningsmedel.

Enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 är det viktigt att forskarna

får fri tillgång till de gentekniska forskningsresultaten. Dessa får

inte gömmas som några privata företags affärshemligheter. Det är enligt

motionärerna mycket oroande att se hur stora multinationella företag

genom genteknik vill anpassa utsäden att bli resistenta mot just dessa

företags bekämpningsmedel. En stark beroendesituation skapas, vilket

inte är önskvärt. Detta hotar också den sedan urminnes tider rotade

traditionen att bonden har rätt till sitt utsäde. Att utarbeta grödor

som är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder jordbruket i fel

riktning och bör inte godkännas.

Det måste enligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3 klargöras att alla

fakta och forskningsresultat om miljö, hälsa, säkerhet och risker vid

ansökan för kommersiell användning av ett genmodifierat medel måste

vara offentliga. Sverige är ett av de länder som av tradition har arbetat

för en större öppenhet inom EU och förhoppningsvis kommer detta även

fortsättningsvis vara den svenska linjen. Det är mycket viktigt att

allmänheten har en så hög grad av offentlighet i genteknikfrågor som

möjligt. När stora delar av en ansökan sekretessbeläggs innebär det att

miljöorganisationer och fristående forskare inte kan göra någon

självständig granskning. Att motivera hemligstämpling av stora delar av en

kontroversiell ansökan med att det kan orsaka företaget skada kan också

vara känsligt. Om detta motiv skall väga tyngre än kravet på öppenhet

sätts företagens bästa framför allmänhetens.

Utskottets ställningstagande

När det gäller kravet i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 26 om att satsa

mer resurser på forskning och utveckling inom genteknikområdet vill

utskottet hänvisa till att riksdagen vid behandlingen av den

forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3,

bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) beslutade att biovetenskap och

bioteknik skulle utgöra ett av de prioriterade områdena. I propositionen

fördelades sammanlagt 120 miljoner kronor i höjda anslag för 2001-2003

för grundforskning, forskarskolor och behovsmotiverad forskning inom

biovetenskap och bioteknik. Medel för dessa ändamål anvisades till

Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och för

forskarskolorna till Stockholms universitet och Göteborgs universitet.

Formas erhöll medel för ämnesövergripande forskning och har med dessa

medel bl.a. tagit fram ett program för ekologisk riskforskning som dels

avser utsättning av GMO, dels biologisk bekämpning. Regeringen avser

att i månadsskiftet februari/mars 2005 presentera en ny forskningspolitisk

proposition. Enligt vad utskottet erfarit anser regeringen att biovetenskap

och bioteknik även fortsättningsvis skall utgöra prioriterade områden.

Utskottet anser att riksdagen bör avvakta propositionen innan några

åtgärder vidtas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i

den del den har behandlats.

Ett likalydande yrkande som det i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27

har tidigare behandlats av utskottet (bet. 2002/03:MJU11). Utskottet

framhöll att forskningsresultaten normalt görs tillgängliga för allmänheten

genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Publiceringen stöds av

t.ex. Vetenskapsrådet, Formas, Stiftelsen för strategisk forskning och

Wallenbergsstiftelsen. Utskottet påpekade emellertid att en stor del av

den tillämpade forskningen med inriktning mot produkter sker inom eller

med stöd av företag, eftersom denna typ av forskning ofta är mycket

resurskrävande. Projekt av denna karaktär är ofta sekretessbelagda.

Detta kan motiveras med att företag som satsar stora pengar och mycket

av sitt kunnande vill få möjlighet att ta patent på sina uppfinningar

för att få skydd för sina investeringar. Resultaten publiceras dock

ofta så småningom i vetenskapliga tidskrifter eller via patentskrifter.

Detta innebär att resultaten blir tillgängliga för allmänheten med en

viss fördröjning. Det anförda innebär enligt utskottet att syftet med

motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 är tillgodosett. Motionen avstyrks

därför.

Utskottet instämmer i vad som framförs i motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande

3 om vikten av offentlighet vid olika typer av tillståndsärenden med

GMO. Största möjliga öppenhet är av stor vikt inte minst för att

allmänhetens intressen skall kunna tillvaratas. Sverige har en lång tradition

av stor öppenhet i ärenden och i andra sammanhang också inom området

för GMO och enligt vad utskottet erfarit lämnar Sverige generellt ut

mer information än andra medlemsstater i EU. Information om

tillståndsansökningar publiceras på Europeiska kommissionens och Europeiska

myndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) hemsidor. Allmänheten och

organisationer har möjlighet att inkomma till EG-kommissionen med

synpunkter på EFSA:s yttrande över en ansökan. Den svenska behöriga

myndigheten, Jordbruksverket, publicerar yttranden över ansökningar om

tillstånd för utsläppande på marknaden på sin hemsida. I direktiv

2001/18/EG regleras vilken information i en tillståndsansökan som måste

vara offentlig och vilket utrymme det finns när det gäller att

sekretessbelägga uppgifter i en sådan ansökan med hänsyn till sökandens

konkurrenskraft. Denna reglering har genomförts i svensk rätt och tillämpas

i första hand av Jordbruksverket. Enligt regelverket skall en avvägning

göras mellan allmänhetens krav på insyn och skyddet av företagens

intressen. Jordbruksverkets beslut om avslag på en begäran om att lämna

ut en uppgift kan överklagas i kammarrätten. Utskottet förutsätter att

hanteringen av tillståndsärenden även i fortsättningen kommer att

kännetecknas av största möjliga öppenhet. Det anförda innebär att det

inte är nödvändigt med ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet

avstyrker därför motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3.

Genetiska resurser, avel och förädling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner (fp) med krav på förändringar i

lagstiftningen vad gäller avel och växtförädling. Dessutom avstyrker

utskottet en motion (kd) i vilken tas upp farhågorna med en utarmning av

den genetiska variationen och en motion (v) om ursprungsbefolkningars

rätt till sina genetiska resurser. Utskottet finner att det arbete som

pågår på området innebär att motionernas syften huvudsakligen är

tillgodosedda.

Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (v, mp) och 13 (kd).

Motionerna

Sverige borde verka för en enhetlig lagstiftning inom EU vad gäller

konsumentsäkerhet och etik rörande avel och växtförädling, både

traditionell och genteknisk anförs det i motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande

9. Den etiska lagstiftningen borde ta hänsyn till hur djurhälsan påverkas

av förädling och borde leda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av

nötkreatursrasen belgisk blå och vit boskap skulle kunna hindras. Samma

uppfattning kommer till uttryck i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20

(delvis). Riksdagen bör enligt motionen ge regeringen i uppdrag att

vidta de åtgärder som krävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning

samt att ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå.

Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37 kan växt- och djurförädlingen

också bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att

konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen av gener ger mindre

variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som

kommer att gälla i framtiden. Därför är en så bred genetisk bas som

möjligt en form av försäkring inför en okänd framtid. Utifrån

förvaltarskapsprincipen skall EU och Sverige vara synnerligen restriktiva i

att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel.

Enligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 bör Sverige i FN, WTO och i

andra internationella sammanhang kräva att befolkningens kunskap om

nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas och att varje

befolkning bör ges rätten till de egna genetiska materialen från såväl

växter som djur. Det förekommer att ursprungsbefolkningar tvingas att

ställa sina kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald

till förfogande för forskning för att sedan behöva betala för de

patenterade mediciner som forskarna tagit fram.

Utskottets ställningstagande

Inom EU är det enligt direktiv 92/22/EEG om förbud mot användning av

vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan förbjudet att ge djur

hormoner för att få dem att växa fortare. Enligt EU:s nya förordning

(EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser, som antogs den 1 september 2003,

skall användningen av antibiotika i foder fasas ut och vara förbjuden

från den 1 januari 2006. Beslutet gäller inte koccidiostatika. Det är

dock tillåtet att från land utanför EU importera djur som behandlats

med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte förutsatt att preparaten är

godkända i EU. Däremot är det förbjudet att importera djur och produkter

från djur som behandlats med hormoner i tillväxtfrämjande syfte. Inom

Sverige är det enligt 29 § djurskyddsförordningen (1988:539) förbjudet

att bedriva avel med en sådan inriktning att den kan medföra lidande

för djuren. Jordbruksverket har meddelat närmare föreskrifter om

djurskyddskrav vid avelsarbete (SJVFS 1999:106), där det bl.a. framgår att

nötkreatur, svin, hästar, får och getter som nedärver defekter inte får

användas för reproduktion. En förteckning över vilka defekter som avses

finns som bilaga till föreskriften. I denna bilaga ingår bl.a.

muskelhypertrofi, dvs. abnorm muskelansättning, vilket kännetecknar rasen

belgisk blå och vit boskap. Renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin,

får och getter som godkänts för avel i ett annat land inom EU får dock

även användas i Sverige. När det gäller belgisk blå och vit boskap fann

EG-domstolen i november 1998 att Sverige inte har rätt att ställa

särskilda villkor för avel med nötkreatur som kan orsaka lidande.

EG-domstolens dom kan inte överklagas. Sverige rättar sig visserligen efter

EG-domstolens dom, men regeringens syn på vad som är god djurhållning

och vad som borde anses vara genetiska defekter är dock oförändrad.

Utskottet har erfarit att regeringen fortfarande anser att det är fel

att i avel medvetet utsätta nötkreatur för risken att få kalvningsproblem,

svagt skelett och underutbildade inre organ som hjärta och lungor enbart

för att tjäna pengar på den större muskelmassan. Utskottet konstaterar

att det i Sverige råder en stor enighet om att nötkreatur med anlag för

muskelhypertrofi inte är acceptabelt. Denna uppfattning företräds av bl.

a. konsumentorganisationer, djurskyddsorganisationer, veterinärer, mjölk-

och köttproducenter, slakterier och Lantbrukarnas Riksförbund. Utskottet

utgår från att den svenska uppfattningen kommer till uttryck i det

fortsatta arbetet såväl nationellt som internationellt. Utskottet anser

därmed att syftet med motionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 9 och

2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis) får anses vara tillgodosett.

Motionerna avstyrks.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande

37 om att moderna växtsorter och djurraser ofta har egenskaper som bättre

svarar mot dagens efterfrågan än de sorter och raser som är av äldre

datum och att det äldre materialet därför riskerar att försvinna från

marknaden. I många fall använder sig den enskilde lantbrukaren av det

material som ger den bästa avkastningen. Problemet med genetisk erosion

är gammalt och hänger inte specifikt samman med gentekniken. Det är

riktigt att vi i dag inte kan överblicka vilka gener som det kan finnas

behov av för att möta framtidens behov och det är därför viktigt att så

långt det är möjligt behålla den genetiska diversiteten. Detta kan ske

genom att bibehålla äldre material i praktisk verksamhet eller genom

bevarande i genbanker, där material som inte längre är attraktivt för

de enskilda bönderna i deras näringsutövning kan bevaras som en resurs

för framtida forskning och förädling. I Norden finns för detta ändamål

Nordiska Genbanken där de nordiska länderna i samarbete sedan 25 år

bevarar, karakteriserar och dokumenterar jordbruks- och trädgårdsväxter

av nordiskt ursprung. Regeringen presenterade nyligen skrivelsen 2004/05:73

Husdjursgenetiska resurser. I denna skrivelse redovisar regeringen sin

syn på bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska resurser.

I skrivelsen lämnas dessutom en redogörelse för det internationella

samarbetet på området. Utskottet, som under våren kommer att behandla

skrivelsen, avstyrker motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37.

Ursprungsbefolkningars rätt till skydd för genetiska resurser och

traditionell kunskap är föremål för diskussioner och förhandlingar i flera

internationella sammanhang. Enligt regeringen företräder Sverige en

linje som ser till ursprungsbefolkningarnas intressen samtidigt som

immaterialrätten försvaras och betydelsen av att genetiska resurser och

kunskap om att dessa kommer till nytta betonas. Utskottet vill med

anledning av motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 särskilt lyfta fram några

viktiga internationella överenskommelser och kommittéer vars syfte bl.

a. är att skydda de intressen som tas upp i motionen. FN-konventionen

om biologisk mångfald har i princip tre syften, dels att bevara genetiska

resurser, dels att hållbart utnyttja de genetiska resurserna, dels att

rättvist fördela den nytta som kan uppstå vid användningen av de genetiska

resurserna. Inom ramen för konventionen godkände ett partsmöte år 2002

de s.k. Bonnriktlinjerna, som är ett slags internationella riktlinjer

för tillgång till genetiska resurser och fördelning av nyttan. En bärande

tanke är att det är viktigt att genetiska resurser - även de som används

och förvaltas av ursprungsbefolkningar - görs tillgängliga för forskare

och utvecklare samtidigt som det är väsentligt att uppkommen nytta

fördelas på ett rättvist sätt. Det internationella fördraget om växtgenetiska

resurser för livsmedel och jordbruk har en bestämmelse som handlar om

jordbrukarnas rättigheter (artikel 9). Den innebär ett erkännande av de

stora insatser som under tusentals år gjorts av ursprungsbefolkningar

och andra jordbrukare i alla regioner för att utveckla och bevara de

genetiska resurser som i dag utgör grunden för det moderna jordbruket

och växtförädlingen. Fördraget innebär en skyldighet för parterna att

vid behov och i enlighet med nationell lagstiftning skydda och stärka

jordbrukarnas rättigheter t.ex. till en rättvis fördelning av den nytta

som uppkommer vid användning av genetiska resurser och rätt att delta

i beslut som rör bevarande och användning av traditionell kunskap och

traditionellt odlade växtsorter. Inom WTO finns sedan några år en

mellanstatlig kommitté för intellektuell äganderätt och genetiska resurser,

traditionell kunskap och folklore. Kommittén arbetar bl.a. med att

utveckla olika former av skydd för traditionell kunskap. Inom FN-organet

WIPO (World Intellectual Property Organization) förs förhandlingar om

angivande av ursprung eller källa för genetiska resurser och relaterad

traditionell kunskap i patentansökningar. Sverige och EU har i detta

sammanhang varit pådrivande i förhandlingarna och initierat tanken på

att uppgiftsskyldigheten skall sanktioneras genom ett patenträttsligt

formkrav. Utskottet anser att det anförda innebär att syftet med motion

2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 är tillgodosett. Motionen avstyrks.

Märkning av livsmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motioner (kd, c) om märkning av livsmedel som

innehåller GMO. Utskottet finner dem tillgodosedda med det regelverk

som finns.

Motionerna

Enligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 34 bör de producenter som

använder GMO i sina produkter tydligt informera om detta, eftersom de

långsiktiga riskerna med GMO ännu är okända. Samma uppfattning kommer

till uttryck i motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis). Också

enligt motion 2003/04:MJ417 (c) bör det vara en självklarhet att

genmodifierade produkter skall vara märkta. Sverige måste vara pådrivande

inom såväl EU som andra internationella organ så att de märkningssystem

som införs är tydliga och lättförstådda. Även livsmedel som kan innehålla

genmodifierade ingredienser skall omfattas av obligatoriska krav på

märkning.

Utskottets ställningstagande

Märkning av GMO i livsmedel regleras i Europaparlamentet och rådets

förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt

modifierade livsmedel och foder samt i Europaparlamentet och rådets

förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och

märkning av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv

2001/18/EG. Alla produkter som består av, innehåller eller har framställts

av GMO skall märkas. Märkningsreglerna gäller produkter som framställts

av GMO även om DNA eller protein från GMO inte kan påvisas (t.ex. i

oljor). Tidigare gällde märkningsregeln endast för varor där man kunde

påvisa GMO genom analys. Avsiktlig användning av GMO i ett livsmedel

skall alltid framgå av märkningen oavsett hur liten mängd som är tillsatt.

Information om att ett livsmedel har sitt ursprung i GMO skall lämnas

i alla steg i livsmedelskedjan. Förekomst av GMO som inte överstiger 0,

9 % av en specifik ingrediens behöver inte märkas, förutsatt att

inblandningen är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig (artikel 12 [EG] nr

1829/2003). Detta innebär dock att företaget måste ha vidtagit lämpliga

åtgärder för att förhindra inblandning av GMO. För riskbedömda (positivt

utlåtande) men ännu inte godkända GMO gäller ett tröskelvärde om högst

0,5 % av ingrediensen. Detta är en övergångsregel som gäller i 3 år.

Artikel 13 (EG) nr 1829/2003 samt artikel 4.6 (EG) nr 1830/2003 anger

hur den obligatoriska märkningen ska utformas. Det är möjligt att de

enskilda besluten om godkännande för de olika produkterna kan ställa

ytterligare krav (artikel 13.2 [EG] nr 1829/2003). För levande GMO skall

även en unik identitetsbeteckning anges enligt förordning (EG) nr 65/2004.

Generella märkningsbestämmelser återfinns i myndighetsföreskrifter

såsom t.ex. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 1993:19 om märkning

och presentation av livsmedel (Dessa bestämmelser kommer att ersättas

av Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2004:27 om märkning och

presentation av livsmedel. De nya bestämmelserna träder i kraft den 25

november 2005 men får tillämpas redan fr.o.m. den 25 november 2004).

Uppgifterna får anges i en fotnot till ingrediensförteckningen, men

bokstäverna skall tryckas med minst samma teckenstorlek som

ingrediensförteckningen. Märkningen skall vara lätt att förstå och får inte

vara vilseledande för konsumenten, enligt de generella märkningsreglerna.

Utskottet anser att motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 34, 2003/04:MJ417

(c) och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) är tillgodosedda. Motionerna

avstyrks därför.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m) om bl.a. tillståndsgivningen

för det genmodifierade s.k. gyllene riset. Utskottet hänvisar bl.a.

till att framställningen inte bör behandlas i sak av riksdagen.

Motionen

Enligt motion 2003/04:MJ254 (m) har det gyllene riset fått sitt namn

efter den gyllene färg det fått av den gen för produktion av betakaroten

från påsklilja som fått ersätta en av ursprungsrisets gener. Betakaroten

omvandlas i människokroppen till A-vitamin. Enligt motionen är de

tillstånd som finns för gyllene ris så begränsade att fördelarna med denna

teknik aldrig når de fattiga länderna. Motionären anser att villkoren

för tillståndsgivningen för gyllene ris bör ändras, eftersom riskerna

med gyllene ris inte är större än dem vi är vana vid från traditionell

förädling. I dag är villkoren framför allt baserade på politiska grunder

och inte på vetenskapliga fakta (yrkande 1). Den viktigaste uppgiften

förutom att stödja denna teknik rent vetenskapligt är att hitta partner

i u-länderna för att utveckla lokala rissorter nödvändiga för en vidare

användning i dessa länder. För att kunna uppnå dessa kontakter krävs

också en seriös information om det gyllene risets fördelar på ett adekvat

sätt i u-länderna. I detta arbete bör Sverige kunna vara mycket mer

engagerat än vad fallet är i dag (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Det genmodifierade gyllene riset presenterades år 2000. Växten innehåller

en gen för produktion av betakaroten som i kroppen omvandlas till

A-vitamin. Inom EU gäller generella regler för tillståndsprövning av

genmodifierade grödor. Beslut om godkännande och villkor sker efter en

prövning i varje enskilt fall och resultatet kan givetvis variera mycket

mellan olika GMO. Tillståndsprocessen i Sverige regleras i förordningen

(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

I denna typ av fall är Jordbruksverket tillsynsmyndighet. Gentekniknämnden

och Naturvårdsverket skall ges tillfälle att yttra sig i ärendet. Enligt

vad utskottet erfarit från Jordbruksverket föreligger ingen ansökan om

tillstånd till avsiktlig utsättning av det gyllene riset i Sverige eller

EU. En eventuell ansökan skall enligt gällande bestämmelser genomgå en

vetenskaplig prövning av riskerna för människors hälsa och miljön och

av etiska hänsyn. Utskottet anser att framställningen i motion 2003/04:MJ254

(m) yrkande 1 är sådan att den inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionen i berörd del.

När det gäller den andra frågan i motionen (yrkande 2) instämmer utskottet

i att vissa utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier kan

sakna resurser för att fatta välgrundade beslut om import eller export

av GMO. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör naturligtvis

hjälpa dessa med kapacitetsuppbyggnad på området. Detta sägs också i

ingressen till den EG-förordning (EG nr 1946/2003) som genomför

Cartagenaprotokollet om biosäkerhet, vilket trädde i kraft den 11 september

2003. Cartagenaprotokollet är ett protokoll till FN-konventionen om

biologisk mångfald som reglerar den internationella handeln med GMO.

Utskottet, som anser att ett riksdagsuttalande inte är påkallat, avstyrker

motionen också i denna del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor, punkt 1 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lagstiftning för nya grödors och djurs

miljöpåverkan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 20

i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497

yrkande 38 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del.

Ställningstagande

Det finns för närvarande inga vetenskapliga bevis för att gentekniken

som sådan, om den används på ett riktigt sätt, orsakar risker för

konsumenter eller miljö. Däremot kan man inte utesluta att vissa GMO

likaväl som organismer som förädlats enligt traditionella metoder kan

orsaka problem både för konsumentsäkerheten och miljön. Vi anser att

regeringen bör verka för en nationell reglering av frågor om nya grödors

och djurs miljöpåverkan. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för

att ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier för

hur frågan kan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor, punkt 1 (kd, mp)

av Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om etiska frågor och vissa risker med gentekniken.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36,

2004/05:MJ497 yrkande 38 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och avslår

motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att dagens lagstiftning om gentekniken är otillräcklig. Den

behöver förbättras på en rad områden och innehålla krav på märkning,

etisk prövning, nyttoprövning, samhällsekonomisk lönsamhet och

skadeståndsmöjlighet. Risken finns att grödor med gener som gör dem

motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel skall korsa sig med vilda

släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder.

Om genetiskt modifierade grödor över huvud taget skall hållas i öppen

odling måste nyttan med den genetiska modifieringen noga vägas mot risken

att en spridning sker i naturen. I dag krävs det tillstånd för att få

odla en viss sorts genmodifierad gröda. Vi anser att det dessutom bör

krävas tillstånd för varje enskild plats där någon önskar odla genmodifierade

grödor.

Dessutom anser vi att försiktighetsprincipen skall gälla för EU:s politik

för GMO. Eventuella risker med genmodifierade grödor som är resistenta

mot vissa sjukdomar, skadeinsekter eller kemikalier är inte tillräckligt

klarlagda.

Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

3. Kvaliteten på riskbedömningar, punkt 2 (kd, v, mp)

av Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd) och Kjell-Erik Karlsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kvaliteten på riskbedömningar. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det måste klargöras att alla gentekniska fakta och

forskningsresultat som har att göra med miljö, hälsa och säkerhet skall

finnas med i beslutsunderlaget då en ansökan prövas. Vi ställer oss

tveksamma till att så alltid är fallet. Därför bör Jordbruksverket,

Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn

av kvaliteten på riskbedömningar och föreslå regler som möjliggör större

enhetlighet vid bedömningar av företagens ansökningar. Detta bör ges

regeringen till känna.

4. Markörgener som ger antibiotikaresistens, punkt 3 (kd, c, mp)

av Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om markörgener som ger antibiotikaresistens.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 24.

Ställningstagande

Tillämpningen av genteknik inom jordbruk och livsmedelsproduktion är

omdiskuterad och väcker starka reaktioner hos såväl konsumenter som

producenter. Tekniken är relativt ny och det sker hela tiden nya framsteg.

Utvecklingen upplevs ibland som alltför snabb. Tiden mellan forskning

och praktisk tillämpning blir ibland för kort för att effekterna på

miljön och de etiska problemen skall kunna anses tillräckligt utredda.

Det är en utmaning att utveckla ny teknik och samtidigt utarbeta ett

regelverk för miljö- och hälsosäkerhet. Det är emellertid möjligt att

lägga fast vissa generella gränslinjer såsom att markörgener som ger

antibiotikaresistens inte skall förekomma i produkter på marknaden.

Detta bör ges regeringen till känna.

5. Samexistensfrågor, punkt 4 (kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om risker vid korspollinering. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 25 och avslår motion 2004/05:MJ508

yrkande 20 i denna del.

Ställningstagande

Det är viktigt att man vid odling av genetiskt modifierade växter som

kan korsbefrukta andra odlade grödor eller vilda växter ställer särskilda

krav på säkerhetsavstånd i förening med en noggrann övervakning. Sådana

regler måste finnas på EU-nivå men skall vara möjliga att skärpa på

regional och nationell nivå, utifrån de ekologiska förutsättningar som

gäller där. Särskild hänsyn måste tas till det faktum att ekologisk

odling inte tillåter någon inblandning av genmodifierade grödor. Regeringen

bör verka för detta i det pågående arbetet inom EU. Detta bör ges

regeringen till känna.

6. Samexistensfrågor, punkt 4 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kommersiellt skydd för konventionella grödor.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del

och avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 25.

Ställningstagande

Vi anser att det krävs en speciallagstiftning om riskerna för inblandning

av GMO i konventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor.

Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att dels ta fram en sådan

ny lagstiftning, dels ta fram strategier för hur frågan kan drivas på

EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.

7. Odlingsavbrott i vissa fall, punkt 5 (c)

av Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om möjlighet att snabbt avbryta odling av genetiskt

modifierade grödor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474

yrkande 29.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt att enskilda länder eller regioner har möjlighet

att snabbt avbryta odling av genetiskt modifierade grödor om fara för

människors hälsa eller miljön uppstår. Regeringen bör verka för detta

i EU. Riksdagen bör ge detta till känna för regeringen.

8. Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter, punkt 7 (mp)

av

Åsa Domeij (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om restriktioner för skogsodlingsmaterial och

exoter. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 21.

Ställningstagande

Genetisk förädling och kloning syftar till att samtliga plantor har

exakt samma genuppsättning. Detta medför en stor sårbarhet. Det är med

tanke på de långa tidsaspekterna i skogsbruket viktigt att bevara en

genetisk variation i plantmaterialet. Genetiskt förädlade plantor hör

därför inte hemma i ett uthålligt skogsbruk.

När man inför exoter, dvs. plantmaterial som inte naturligen finns i

Sverige, finns risk för att man även inför främmande sjukdomar och

parasiter, vilka kan skada den inhemska floran. Främmande arter bör därför

i Sverige användas med mycket stor försiktighet och endast efter en

noggrann riskanalys.

Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

9. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (kd, c)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om mer resurser till forskning och utveckling

inom genteknikområdet samt tillgången till genforskningsresultat. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt avslår

motion 2004/05:MJ392 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att Sverige och EU satsar stora resurser på forskning

och utveckling inom genteknikområdet. Rätt använd kan tekniken minska

miljöbelastningen och öka livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt.

Det är nödvändigt att det finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel

för att inte utvecklingen på området skall styras av de stora

förädlingsföretagen eller tillverkarna av bekämpningsmedel. Forskningen bör

inriktas på grödor med ett bättre näringsinnehåll, tålighet mot sjukdomar

och utveckling av råvaror till bl.a. energi.

Det är viktigt att forskarna får fri tillgång till gentekniska

forskningsresultat. Dessa får inte gömmas som några privata företags

affärshemligheter. Det är mycket oroande att se hur stora multinationella

företag genom genteknik vill anpassa utsäden till att bli resistenta

mot just dessa företags bekämpningsmedel. En stark beroendesituation

skapas, vilket inte är önskvärt. Detta hotar också den sedan urminnes

tider rotade traditionen att bonden har rätt till sitt utsäde. Framställning

av grödor som är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder jordbruket

i fel riktning och bör inte godkännas.

Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

10. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (v, mp)

av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om offentlighet vid genteknisk verksamhet. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 3 och avslår motion

2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27.

Ställningstagande

Sverige är ett av de länder som av tradition har arbetat för en större

öppenhet inom EU, och förhoppningsvis kommer detta även fortsättningsvis

att vara den svenska linjen. Det är mycket viktigt att allmänheten har

en så hög grad av insyn i genteknikfrågor som möjligt. När stora delar

av en ansökan sekretessbeläggs innebär det att miljöorganisationer och

fristående forskare inte kan göra någon självständig granskning. Att

motivera hemligstämpling av stora delar av en kontroversiell ansökan

med att ett offentliggörande kan orsaka företaget skada är känsligt,

eftersom det kan leda till uppfattningen att företagens bästa sätts

framför allmänhetens bästa. Det måste således alltid klargöras att alla

faktum och forskningsresultat avseende miljö, hälsa, säkerhet och risker

vid ansökan för kommersiell användning av en genmodifierat organism

måste vara offentliga. Detta bör ges regeringen till känna.

11. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (fp)

av Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om enhetlig reglering av avel och växtförädling.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ431 yrkande 9 och

2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ399

yrkande 37 och 2004/05:MJ392 yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige borde verka för att man inför en enhetlig lagstiftning inom EU

vad gäller konsumentsäkerhet och etik för avel och växtförädling. Denna

bör gälla både den traditionella och genetiska förädlingen. Den etiska

lagstiftningen borde beakta hur djurhälsan påverkas av förädlingen och

leda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av belgisk blå och vit

boskap hindras. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att dels

utarbeta en sådan lagstiftning, dels ta fram strategier för hur frågan

kan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.

12. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (v, mp)

av Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ursprungsbefolkningars rätt till genetiskt

material. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 1 och

avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431 yrkande 9 och

2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.

Ställningstagande

Ursprungsbefolkningar i många delar av världen tvingas ställa sina

kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald till

förfogande för forskning för att sedan i många fall t.o.m. tvingas betala

för de patenterade mediciner som tagits fram med hjälp av uppgifterna.

Vi anser därför att Sverige i FN, WTO och andra internationella sammanhang

bör kräva att ursprungsbefolkningens kunskaper om lokala genetiska

resurser skall skyddas och att varje befolkning ges rätt till sina växters

och djurs gener. Detta bör ges regeringen till känna.

13. Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (kd)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om det genetiska kapitalet. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkande 37 och avslår motionerna 2003/04:MJ431

yrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna

del.

Ställningstagande

Växt- och djurförädlingen kan bidra till en utarmning av det genetiska

kapitalet genom att befintliga sorter och raser konkurreras ut. Utarmningen

av gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt

vilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. En så bred genetisk

bas som möjligt är därför en försäkring inför en okänd framtid. EU och

Sverige bör utifrån förvaltarskapsprincipen vara synnerligen restriktiva

med att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel. Detta

bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Miljösäkerhet vid kliniska prövningar, punkt 6 (fp)

Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:

I motion 2003/04:MJ224 framförs åsikten att det inom det kliniska området

bör finnas en lagstiftning som är teknikneutral när det gäller gentekniska

användningar kontra användning av annat material som innehåller levande

genetisk information, såsom virus, bakterier m.m. I motionen framhålls

särskilt problemen med begreppen innesluten användning och avsiktlig

utsättning. Detta är i linje med Folkpartiets generella ställningstagande

för en mer teknikneutral lagstiftning inom området och vi anser att

frågan borde behandlas i en mer generell översyn av nuvarande lagstiftning.

2. Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (fp, kd)

Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp)

anför:

Kritik har framförts från flera NGO:er (Non Governmental Organizations)

om att information rörande toxikologiska och andra säkerhetsstudier av

GMO inte varit öppet tillgänglig för granskning. Det är viktigt för

samhället, och troligen också på längre sikt för acceptansen av gentekniken,

att sådan information är öppen och tillgänglig för alla. Företag har

naturligtvis rätt att få ett visst skydd för sina företagshemligheter,

men då patentskydd redan bör vara beviljat vid ansökningsförfarandet

för marknadsgodkännande, bör huvuddelen av informationen redan vara

skyddad. Information som inte rör säkerheten, t.ex. tillverkningsprocesser

m.m., kan naturligtvis fortfarande vara sekretesskyddad. Vi tar för

givet att regeringen kommer att agera för att öppenheten vid prövning

av marknadsgodkännanden blir bättre.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:MJ224 av Marie Wahlgren (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillsätta en utredning om lagstiftning kring

omgivningens miljösäkerhet vid kliniska prövningar med genetiskt material.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen bör verka för eventuella ändringar

inom EU-lagstiftningen för att möjliggöra en förändring av lagstiftningen

kring kliniska försök med genetiskt modifierade mikroorganismer.

2003/04:MJ254 av Ewa Björling (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att villkoren för tillståndsgivning för gyllene ris

ändras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att informationsverksamheten till u-länderna angående

gyllene ris intensifieras.

2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om märkning av produkter innehållande genetiskt modifierade

organismer.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om etisk prövning av tillämpningar av gentekniken.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om det genetiska kapitalet.

2003/04:MJ417 av Rigmor Stenmark och Viviann Gerdin (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om märkning av genmodifierade livsmedel.

2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ny lagstiftning inom EU vad avser växtförädling

och avel.

2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens

inte skall förekomma i produkter på marknaden.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om korspollinerade grödor.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Sverige och EU skall satsa mer resurser på

forskning och utveckling på genteknikområdet.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fri tillgång till forskningsresultat kring genteknik.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att enskilda länder eller regioner har

möjlighet att snabbt stoppa odling av genetiskt modifierade grödor om

fara för miljö eller hälsa uppstår.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:MJ392 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige

i FN, WTO och i andra internationella forum skall kräva att befolkningens

kunskap om nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas och att

varje befolkning bör ges rätten till de egna genetiska materialen från

såväl växter som djur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att

Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket bör ges i uppdrag

att göra en översyn av kvaliteten på riskbedömningarna samt föreslå mer

enhetliga bedömningar av företagens ansökningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det

alltid måste klargöras att alla faktum och forskningsresultat om miljö,

hälsa, säkerhet och risker kring ett genmodifierat medel vid ansökan

för kommersiell användning måste vara offentliga.

2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om restriktioner kring genetiskt modifierat

skogsodlingsmaterial samt exoter.

2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det, för närvarande, bör krävas tillstånd för

varje enskild plats där någon önskar att odla GMO-grödor.

2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om GMO.

2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en enhetlig lagstiftning om avel och förädling som

är teknikneutral.