Bet. 2004/05:NU1

Näringsutskottets betänkande

2004/05:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen för budgetåret 2005 inom utgiftsområde 24

Näringsliv (totalt ca 3,9 miljarder kronor).

Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad

regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.

Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet har avstått från att delta i beslutet

om anslag. De erinrar i särskilda yttranden om de

budgetförslag som framlagts av respektive parti.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall

avslå motionsyrkanden om näringspolitikens

inriktning. Utskottet redogör för sin syn på

näringspolitikens inriktning, vilken överensstämmer

med den som redovisas i budgetpropositionen och med

vad som har överenskommits i överläggningar mellan

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en

reservation (m, fp, kd, c) presenteras dessa

partiers gemensamma uppfattning i frågan.

Utskottet tillstyrker att regeringen får vidta de

åtgärder som behövs för bildandet av och

verksamheten i ett holdingbolag för

innovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget skall

bildas gemensamt av de sju teknikbrostiftelserna,

Stiftelsen Industrifonden och staten. Riksdagen bör

också ge ett bemyndigande till regeringen rörande

finansiering av Almis innovationslån. Båda dessa

beslut innebär att förutsättningarna avseende

såddfinansieringen kommer att förbättras. Tillgången

till kapital i tidiga skeden, såddkapital, är ett

centralt område som har konstaterats vara en kritisk

faktor för tillkomsten av nya företag med

utvecklingspotential. På detta område är det

motiverat med statliga insatser. I två reservationer

(m, fp, c respektive kd) tillstyrks också

regeringens förslag, men reservanterna efterlyser

ytterligare innovationsfrämjande åtgärder. I en

annan reservation (c) förordas att riskkapitalfonder

för miljöinvesteringar i näringslivet skall

inrättas.

I betänkandet behandlas vidare vissa frågor

angående förvaltningen av statligt ägda bolag.

Utskottet tillstyrker därvid att regeringen skall

ges ett bemyndigande avseende låneramar till

järnvägsrelaterade bolag, varigenom de berörda

bolagen kan få en grund för att ta upp lån på den

öppna kreditmarknaden. I en reservation (m, fp, kd,

c) avvisas bemyndigandet, med hänvisning till att

regeringen först måste presentera en långsiktig

lösning av problemen i de berörda företagen.

Utskottet tillstyrker även att regeringen skall ges

bemyndigande att avyttra hela eller delar av

aktieinnehavet i det börsregistrerade företaget

OMHEX AB, som bl.a. driver värdepappersmarknader i

Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius,

eller att förvärva ytterligare aktier i bolaget. I

en reservation (m, fp, kd, c) förordas att

regeringen skall bemyndigas att avyttra hela det

statliga ägandet i OMHEX, men något bemyndigande

avseende förvärv av ytterligare aktier vill

reservanterna inte ge.

Utskottet tillstyrker också den av regeringen

föreslagna ändringen av riktlinjerna för det

statliga bolaget Sveaskog AB och som innebär att

bolaget skall kunna bedriva en utökad verksamhet

inom områdena naturturism, rekreation och

upplevelser. Skogen har generellt sett en stor

betydelse som källa för rekreation och upplevelser

och det är rimligt att Sveaskog får ett uttryckligt

uppdrag av statsmakterna på detta område, anför

utskottet. Verksamheten skall bedrivas på

marknadsmässiga grunder, med avkastningskrav som

baseras på det sysselsatta kapitalet och på

risknivån. I två reservationer (m, fp respektive kd,

c) avvisas regeringens förslag. I den förstnämnda

reservationen argumenteras för en försäljning av

Sveaskog, och i den andra reservationen förordas

andra riktlinjer för bolagets verksamhet än vad

regeringen har föreslagit.

Förslaget i budgetpropositionen om godkännande av

att regeringen under år 2005 skall få vidta åtgärder

för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda

företag tillstyrks av utskottet, med hänvisning till

tidigare beslut av riksdagen i frågan. Detta förslag

avvisas i en reservation (m, fp, kd, c), i linje med

tidigare ställningstaganden i riksdagen av

företrädarna för de fyra nämnda partierna.

Ytterligare två förslag i propositionen tillstyrks

av utskottet. Det ena rör bildandet av en ideell

förening för att utveckla metoder för enklare

handel, där staten skall kunna vara medlem. I en

reservation (m) avvisas detta förslag. Det andra

förslaget gäller en lagändring som möjliggör att en

nu pågående försöksverksamhet avseende medverkan av

konsumentombudsmannen i vissa tvister kan fortsätta

till utgången av år 2006.

Slutligen avstyrker utskottet två motionsyrkanden

rörande kravet på Bolagsverket att kungöra i Post-

och Inrikes Tidningar vad som införs i

aktiebolagsregistret och den därtill kopplade frågan

om finansieringen av Svenska Akademiens ordbok.

Utskottet står fast vid tidigare ställningstaganden

och hänvisar till en aviserad proposition under år

2005.

Innehållsförteckning

Sammanfattning.....................................

1

Innehållsförteckning...............................

3

Utskottets förslag till riksdagsbeslut.............

8

Redogörelse för ärendet...........................

11

Ärendet och dess beredning......................

11

Utskottets överväganden...........................

12

Inledning.......................................

12

Näringspolitikens inriktning....................

13

Propositionen................................

13

Motionerna...................................

17

Vissa kompletterande uppgifter...............

22

Utskottets ställningstagande.................

22

Innovationsfrämjande åtgärder...................

24

Propositionen................................

24

Inledning..................................

24

Ökade möjligheter för nya produkter att

kommersialiseras........................

25

Finansiering av Almis innovationslån.......

28

Motionerna...................................

29

Vissa kompletterande uppgifter...............

32

Utskottets ställningstagande.................

36

Inledning..................................

36

Innovationsfrämjande åtgärder..............

36

Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar

i näringslivet..........................

38

Vissa frågor angående förvaltningen av

statligt ägda bolag..........................

38

Låneramar till järnvägsrelaterade bolag......

38

Propositionen..............................

38

Motionen...................................

39

Utskottets ställningstagande...............

40

Statens aktier i OMHEX AB....................

40

Propositionen..............................

40

Motionen...................................

41

Utskottets ställningstagande...............

42

Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB...........

42

Propositionen..............................

42

Motionerna.................................

43

Vissa kompletterande uppgifter.............

45

Utskottets ställningstagande...............

46

Centrum för enklare handel......................

48

Propositionen................................

48

Utskottets ställningstagande.................

49

Medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa

tvister......................................

49

Propositionen................................

49

Vissa komplettande utgifter..................

49

Utskottets ställningstagande.................

50

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv....

50

Inledning....................................

50

Näringspolitik..................................

50

Verket för innovationssystem:

Förvaltningskostnader (26:1)...............

50

Propositionen..............................

50

Motionerna.................................

51

Verket för innovationssystem: Forskning

och utveckling (26:2)......................

51

Propositionen..............................

51

Motionen...................................

51

Verket för näringslivsutveckling:

Förvaltningskostnader (38:1)...............

51

Propositionen..............................

51

Motionerna.................................

52

Näringslivsutveckling m.m. (38:2)............

52

Propositionen..............................

52

Motionerna.................................

52

Vissa kompletterande uppgifter.............

53

Institutet för tillväxtpolitiska studier:

Förvaltningskostnader (38:3).................

55

Propositionen..............................

55

Motionerna.................................

55

Turistfrämjande (38:4).......................

55

Propositionen..............................

55

Motionerna.................................

55

Vissa kompletterande uppgifter.............

56

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk undersöknings-verksamhet m.m.

(38:5).........................................................

56

Propositionen..............................

56

Motionen...................................

56

Vissa kompletterande uppgifter.............

56

Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning

(38:6)......................

57

Propositionen..............................

57

Sveriges geologiska undersökning:

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

m.m.

(38:7)....................................................

57

Propositionen..............................

57

Patent- och registreringsverket..............

57

Propositionen..............................

57

Patentbesvärsrätten (38:8)...................

57

Propositionen..............................

57

Bolagsverket.................................

58

Propositionen..............................

58

Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer

(38:9).....................................

58

Propositionen..............................

58

Upprätthållande av nationell metrologi

m.m. (38:10)...............................

58

Propositionen..............................

58

Elsäkerhetsverket (38:11)....................

59

Propositionen..............................

59

Bidrag till standardisering och FoU inom

experimentell teknik m.m.

(38:12).....................

59

Propositionen..............................

59

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader

(38:13)....................................

60

Propositionen..............................

60

Rymdverksamhet (38:14).......................

60

Propositionen..............................

60

Motionerna.................................

61

Vissa kompletterande uppgifter.............

61

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

(38:15)....................................

62

Propositionen..............................

62

Konkurrensverket (38:16).....................

62

Propositionen..............................

62

Motionerna.................................

63

Vissa kompletterande uppgifter.............

63

Konkurrensforskning (38:17)..................

64

Propositionen..............................

64

Motionerna.................................

64

Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning och drift av kanalen

(38:18)..............

64

Propositionen..............................

64

Kostnader för omstrukturering och

genomlysning av statligt ägda företag

m.m.

(38:19)...................................................

64

Propositionen..............................

64

Motionerna.................................

65

Kapitalinsatser i statliga bolag (38:20).....

65

Propositionen..............................

65

Motionerna.................................

67

Vissa kompletterande uppgifter.............

67

Avgifter till vissa internationella

organisationer (38:21).....................

69

Propositionen..............................

69

Revisorsnämnden..............................

70

Propositionen..............................

70

Inventering av statlig mark med

saneringsbehov.............................

70

Motionen...................................

70

Vissa kompletterande uppgifter.............

70

Mätning av företagens administrativa börda...

71

Motionen...................................

71

Vissa kompletterande uppgifter.............

71

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande........................

72

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Myndighets-verksamhet

(39:1)................

72

Propositionen..............................

72

Kommerskollegium (39:2)......................

72

Propositionen..............................

72

Motionen...................................

73

Exportfrämjande verksamhet (39:3)............

73

Propositionen..............................

73

Motionen...................................

74

Investeringsfrämjande (39:4).................

74

Propositionen..............................

74

Avgifter till internationella

handelsorganisationer (39:5)...............

74

Propositionen..............................

74

Exportkreditnämnden..........................

75

Propositionen..............................

75

Konsumentpolitik................................

75

Marknadsdomstolen (40:1).....................

75

Propositionen..............................

75

Konsumentverket (40:2).......................

76

Propositionen..............................

76

Motionerna.................................

76

Vissa kompletterande uppgifter.............

76

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)..........

77

Propositionen..............................

77

Fastighetsmäklarnämnden (40:4)...............

77

Propositionen..............................

77

Åtgärder på konsumentområdet (40:5)..........

78

Propositionen..............................

78

Motionerna.................................

78

Bidrag till miljömärkning av produkter

(40:6).....................................

78

Propositionen..............................

78

Motionerna.................................

78

Utskottets ställningstagande....................

79

Inledning....................................

79

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv.................................

79

Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda

företag....................................

81

Bolagsverkets publiceringskrav..................

81

Bakgrund.....................................

82

Motionerna...................................

82

Vissa kompletterande uppgifter...............

83

Utskottets ställningstagande.................

84

Reservationer.....................................

86

1. Näringspolitikens inriktning (m, fp,

kd,

c)...........................................

86

2. Innovationsfrämjande åtgärder (m, fp, c).....

88

3. Innovationsfrämjande åtgärder (kd)...........

89

4. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i

näringslivet (m, fp, kd -

motiveringen)..........................

91

5. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i

näringslivet (c).............................

91

6. Låneramar till järnvägsrelaterade bolag

(m, fp, kd, c)...............................

92

7. Statens aktier i OMHEX AB (m, fp, kd, c).....

92

8. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (m, fp)...

93

9. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (kd, c)...

94

10.Centrum för enklare handel

(m)...............

94

11.Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda

företag (m, fp, kd, c).......................

95

Särskilda yttranden...............................

97

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (m)...............................

97

2 Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (fp)..............................

99

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (kd).............................

100

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (c)..............................

103

Bilagor

1. Förteckning över behandlade förslag...........

105

2. Regeringens lagförslag........................

111

3. Regeringens och oppositionspartiernas

förslag till anslag för år 2005 inom

utgiftsområde

Näringsliv...................................................

112

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Näringspolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365

yrkande 14, 2004/05:N210, 2004/05:N241 yrkande 8,

2004/05:N242 yrkande 6, 2004/05:N260,

2004/05:N284 yrkande 1, 2004/05:N393 yrkandena

1-3 och 31, 2004/05:

N398 yrkandena 2 och 5, 2004/05:N400 yrkande 1

och 2004/05:N401 yrkande 4.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2.Innovationsfrämjande åtgärder

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de

åtgärder som behövs för bildandet av och

verksamheten i holdingbolag för

innovationsfrämjande åtgärder. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24

punkt 2.

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera

influtna amorteringar m.m. till följd av

såddfinansiering för innovationsfrämjande

åtgärder i enlighet med vad som förordas i

propositionen. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 3.

c) Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L214

yrkande 3, 2004/05:L251 yrkande 3, 2004/05:L372

yrkande 3, 2004/05:N247, 2004/05:N254 yrkande 5,

2004/05:N373 yrkande 7, 2004/05:N392 yrkande 1,

2004/05: N393 yrkande 12, 2004/05:N408 yrkandena

2 och 4, 2004/05:N432 och 2004/05:N436.

Reservation 2 (m, fp, c)

Reservation 3 (kd)

3.Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar

i näringslivet

Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ507 yrkande

8.

Reservation 4 (m, fp, kd) - motiv.

Reservation 5 (c)

4.Låneramar till järnvägsrelaterade bolag

Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2005

besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ

AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,

Jernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5

100 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 4

och avslår motion 2004/05:N373 yrkandena 1 och 2.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

5.Statens aktier i OMHEX AB

Riksdagen bemyndigar regeringen att

a) avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i

OMHEX AB eller

b) förvärva ytterligare aktier i bolaget,

c) vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att

genomföra transaktioner enligt punkterna a) och

b).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 24 punkt 5 och avslår motion

2004/05:N373 yrkandena 3 och 4.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

6.Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB

Riksdagen godkänner att regeringen vid

förvaltningen av Sveaskog AB, utöver vad som

tidigare beslutats, följer de riktlinjer som

förordas i propositionen. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24

punkt 6 och avslår motionerna 2004/05:MJ439

yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29, 2004/05:N256

yrkande 21, 2004/05:N340, 2004/05:N373 yrkande 5

och 2004/05:N443.

Reservation 8 (m, fp)

Reservation 9 (kd, c)

7.Centrum för enklare handel

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

bildandet av en ideell förening för att utveckla

metoder för enklare handel. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24

punkt 9.

Reservation 10 (m)

8.Försöksverksamhet avseende medverkan av

Konsumentombudsmannen i vissa tvister

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet

avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i

vissa tvister. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 1.

9.Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2005 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 607

000 000 kr under år 2006 och 993 000 000 kr efter

år 2006. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 7.

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 200 000 000 000 kr för

exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 10.

c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 10 000 000 000 kr för

investeringskreditgarantier. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24

punkt 11.

d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2005 besluta att Exportkreditnämnden får

obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalningar. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 12.

e) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2005 för ramanslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 800

000 000 kr under år 2006 och 1 100 000 000 kr

efter år 2006. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 13.

f) Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen

under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

regeringens förslag i bilaga 3. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24

punkt 14.

g) Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L291

yrkande 6, 2004/05:N202, 2004/05:N367,

2004/05:N373 yrkande 8, 2004/05:N383,

2004/05:N387, 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del

och 2004/05:N413 yrkande 15.

10.Förbättrad kapitalstruktur i statligt

ägda företag

Riksdagen godkänner att regeringen under år

2005 vidtar åtgärder för en förbättrad

kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de

villkor som förordas i propositionen. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

utgiftsområde 24 punkt 8 och avslår motionerna

2004/05:Fi232 yrkande 15, 2004/05:N373 yrkande 6

och 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del.

Reservation 11 (m, fp, kd, c)

11.Bolagsverkets publiceringskrav

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr368 yrkande

36 och 2004/05: N362.

Stockholm den 25 november 2004

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie

Granlund (s), Per Bill (m)*, Ingegerd Saarinen (mp),

Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp)*, Sylvia

Lindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v),

Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m)*, Carina

Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp)* Åsa

Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie

Pålsson (m)*, Lars Johansson (s) och Mikael

Oscarsson (kd)*.

* Har avstått från att delta i beslutet under punkt

9.

2004/05

NU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

..dels proposition 2004/05:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsom-råde 24 Näringsliv,

..dels 35 motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför

utskottet lämnats av företrädare för

Näringsdepartementet och Sveaskog AB.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har den 24 november 2004 fattat beslut om

ramarna för de olika utgiftsområdena för år 2005 och

en preliminär fördelning av utgifter på

utgiftsområden för åren 2006 och 2007 och därvid

ställt sig bakom de ramar för utgiftsområde 24

Näringsliv som angivits i budgetpropositionen (prop.

2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1). I reservationer (m;

fp; kd; c) förordades avvikelser från dessa ramar.

Av följande tabell framgår regeringens och de olika

partiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för

år 2005 är ca 3,9 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

----------------------------------------------------

År Ram/Utgifts-Avvikelser från ramen

beräkning (milj. kr.)

----------------------------------------------------

m fp kd c

----------------------------------------------------

2005 (föresl. 3 891 - - - 15 - 130

utgiftsram) 80 356

----------------------------------------------------

2006 (prel. 3 774 - - - 11 - 140

utgiftsram) 91 356

----------------------------------------------------

2007 3 557 - - - 11 - 147

(utgiftsberäkning) 91 356

----------------------------------------------------

Efter ett inledande avsnitt om

näringspolitikens inriktning och

avsnitt om förslag i

budgetpropositionen om

innovationsfrämjande åtgärder, om

vissa frågor angående förvaltningen

av statligt ägda bolag, om centrum

för enklare handel och om

försöksverksamhet avseende medverkan

av Konsument-ombudsmannen i vissa

tvister redovisas i det följande

regeringens förslag avseende de

olika verksamheter som ingår i

utgiftsområde 24 och motsvarande

förslag i aktuella motioner. De

förslag som framlagts i motionerna

(m; fp; kd; c) har dock som

utgångspunkt en annan ram för

utgiftsområdet än vad regeringen har

föreslagit och vad riksdagen har

ställt sig bakom. Beslut om anslag

inom ett utgiftsområde skall, enligt

budgetprocessens regler, fattas

genom ett beslut. De olika anslagen

skall alltså fastställas i ett och

samma beslut.

Näringspolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

näringspolitikens inriktning. Utskottet

redogör för sin syn på näringspolitikens

inriktning, vilken ligger i linje med den som

redovisas i budgetpropositionen och med vad

som har överenskommits i överläggningar

mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. Jämför reservation 1 (m, fp,

kd, c).

Propositionen

Politikområdet Näringspolitik omfattar följande sex

verksamhetsområden: kapitalförsörjning;

entreprenörskap, information, rådgivning och

kompetens-utveckling; regler, tillstånd och tillsyn;

konkurrens; forskning och utveckling;

omvärldsanalys, utvärdering och statistik.

..Målet för politikområdet Näringspolitik är att

främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad

sysselsättning genom fler och växande företag. I

budgetpropositionen för år 2003 redogjorde

regeringen för en ambition som innebar att antalet

nystartade företag liksom antalet personer som var

företagare skulle öka. En ökad ekonomisk aktivitet

genom fler och växande företag är grundläggande för

att främja tillväxten både i Sverige och i Europa.

Tillväxten är i sig en förutsättning för att värna

om och utveckla arbetstillfällen, välfärd och

jämställdhet.

..Cirka 553 000 företag var under år 2002 verksamma

inom industri-, bygg- eller tjänstenäringarna,

vilket är en ökning med nästan 20 % i förhållande

till år 1997. Under perioden 1997-2002 ökade

företagsstocken i Sverige med i genomsnitt 3,7 % per

år. Under samma period har antalet företag inom

tjänsteproducerande branscher ökat mer än inom de

varuproducerande branscherna. Tjänstesektorn stod

för 79,5 % av antalet företag år 2002, vilket var

1,4 procentenheter högre än år 1997. Antalet

nystartade företag uppgick år 2002 till 37 400

företag, varav 84 % var tjänsteproducerande och 16 %

varuproducerande företag. Nyföretagandet har från år

1994 till år 2001 legat stabilt på en årlig nivå

kring 36 000 företag. En undersökning från

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)

visar att ca 55 % av de företag som startade sin

verksamhet under år 1998 fortfarande var verksamma

tre år efter start. Av de företag som startades år

2002 leddes 29 % av enbart kvinnor och 62 % av

enbart män. I 7 % av företagen bestod ledningen av

både kvinnor och män. (För resterande 2 % av

företagen fanns ingen uppgift om huruvida ledningen

utgjordes av kvinnor och/eller män.) Antalet

företagskonkurser fortsatte att öka något under år

2003. Jämfört med år 2002 ökade antalet av tingsrätt

beslutade företagskonkurser med ca 4 %, vilket

motsvarar drygt 8 200 konkurser år 2003.

Företagsformerna enskild firma och handelsbolag står

för ökningen av antalet konkurser, medan

aktiebolagens konkurser låg på ungefär samma nivå

som föregående år. Antalet anställda personer som

berördes av konkurs under år 2003 uppgick till

knappt 27 000 personer, vilket var lika många som år

2002.

..År 2003 uppgick antalet verksamma företagare till

346 500, vilket motsvarar 8,4 % av antalet

sysselsatta. Fördelningen mellan manliga och

kvinnliga företagare har under perioden 1990-2003

varit relativt konstant med ca 74 % män och 26 %

kvinnor. Antalet kvinnor som startar nya företag

ökar dock, och år 2002 leddes ca 29 % av de

nystartade företagen av enbart kvinnor. Antalet

utlandsfödda företagare uppgick år 2003 till 41 500

personer. De utgör därmed 12 % av det totala antalet

företagare, en andel som har ökat marginellt jämfört

med år 2002. Detta år hade nära 98 % av alla företag

färre än 20 anställda. Majoriteten av dessa företag

är s.k. soloföretag, dvs. företagaren hade inga

anställda. Stora företag med fler än 250 anställda

utgör endast 0,14 % av alla företag men är viktiga

ur sysselsättningssynpunkt, eftersom de står för

nästan 40 % av antalet anställda i den privata

sektorn. I genomsnitt uppgick antalet anställda per

företag till drygt 4 personer under år 2002. Under

perioden 1994-2003 ökade antalet anställda i den

privata sektorn med nästan 397 000 personer, medan

antalet anställda i den offentliga sektorn har

minskat med nästan 64 000 under samma period.

Flertalet indikatorer visar att utvecklingen går i

positiv riktning i förhållande till målet för

näringspolitiken.

..Under rubriken Politikens inriktning påpekas i

propositionen att ökat företagande är av stor

betydelse för den svenska tillväxten och

sysselsättningen. Regeringen arbetar med att

utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,

både för att öka nyföretagandet och för att få redan

etablerade företag att växa. Den nationella

näringspolitiken är en del i ett europeiskt

sammanhang. Det näringspolitiska arbetet inom EU

präglas av Lissabonmålsättningen om EU:s

konkurrenskraft och av EU:s strategi för en hållbar

utveckling. Några förslag från kommissionen som har

stor betydelse för den svenska näringspolitiken är

ramdirektivet för tjänstehandel, den nya

kemikaliestrategin och kommissionens förslag till

rättsakter rörande finansieringen av tjänster av

allmänt ekonomiskt intresse. Arbetet med

handlingsplanen för innovationer och ett nytt

flerårigt program för att öka företagarandan och

konkurrenskraften fortsätter också. Den svenska

näringspolitikens inriktning ligger väl i linje med

EU:s sysselsättningsstrategi och dess mål och

riktlinjer. EU:s målsättning inom riktlinjen rörande

skapande av nya arbetstillfällen och företagaranda

är att medlemsstaterna skall främja företagaranda,

innovation, investeringsförmåga och ett gynnsamt

affärsklimat för alla företag. Det är av särskilt

intresse att skapa arbetstillfällen inom nya

företag, inom tjänstesektorn samt inom sektorn

forskning och utveckling. För småföretag skall

politiska initiativ inriktas på att förenkla och

minska de administrativa bördorna, minska

regelverket vid etablering av företag och

anställning av personal samt underlätta

kapitalanskaffning. Det är också viktigt att främja

allmän och yrkesinriktad utbildning i företagande.

De insatser som regeringen presenterar i det

aktuella avsnittet överensstämmer helt med EU:s

målsättning. Sveriges stora satsningar på

utbildning, kompetensutveckling, forskning och

utveckling har tillsammans med stora IT-

investeringar skapat ett gynnsamt klimat för

kunskapsbaserat företagande.

..Det finns ett antal omvärldsfaktorer som påverkar

förutsättningarna för hållbar tillväxt och som

innebär nya utmaningar. Den ökande globaliseringen

innebär att företagens investeringar blir alltmer

internationellt rörliga och förläggs i allt högre

grad till de regioner och länder som har de bästa

förutsättningarna. Attraktiva och geografiskt

koncentrerade kunskapsmiljöer blir därmed mer

betydelsefulla för investeringarnas lokalisering.

Den större betydelsen av unika produkter och ökat

kunskapsinnehåll i produktionen leder till att

konkurrenskraften alltmer kommer att ligga i en god

kunskapsförsörjning, produktförnyelse, effektiva

produktionsprocesser och en flexibel och

ändamålsenlig arbetsorganisation. De ökade kraven på

hållbar utveckling innebär att produktion och

konsumtion måste ske på ett ekologiskt, ekonomiskt

och socialt hållbart sätt. De nationer som är

föregångare i omställningen till ett hållbart

samhälle kan ha mycket att vinna. Den ökande andelen

äldre i befolkningen innebär att allt färre kommer

att behöva försörja allt fler. Detta ställer krav på

ökat arbetskraftsdeltagande samt ökad produktivitet.

Det innebär också nya krav, inte minst på offentliga

tjänster inom vård och omsorg. Informationstekniken

utgör ett nödvändigt stöd för att effektivisera

verksamheten och nya affärsmöjligheter kommer att

öppnas utifrån äldres livsstil och köpkraft.

..Politikområdet Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande består av följande delområden:

inre marknaden; handelspolitik; handels- och

investeringsfrämjande; näringslivsutveckling i

Östersjöregionen. Politikområdets verksamhet syftar

till att skapa tillväxt, sysselsättning och

utveckling i Sverige genom att främja öppen handel

och avveckla handelshinder i samklang med målet om

en rättvis och hållbar global utveckling. Det sker

genom att öka rörligheten på EU:s inre marknad,

vilket också förbättrar EU-ländernas

konkurrenskraft. Även globalt värnas och utvecklas

öppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för

internationell handel och investeringar inom ramen

för WTO och genom EU:s handelsavtal med andra

länder. OECD är ett viktigt forum för att skapa

tydliga regler och riktlinjer för internationell

samverkan, erfarenhetsutbyte mellan länder och

kvalificerad analys. Som en del av verksamheten

ingår insatser som syftar till att företag skall ta

ökat etiskt, socialt och miljömässigt ansvar och

motverka korruption. Målet med politikområdet uppnås

genom att bl.a. främja export, import och utländska

investeringar i Sverige samt stärka profileringen av

Sverige i utlandet liksom ekonomiskt, socialt och

ekologiskt hållbar utveckling i Östersjöregionen.

..Målet för politikområdet är en effektiv inre

marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett

förstärkt multilateralt handelssystem inom WTO, ökad

svensk export och ökade utländska

direktinvesteringar i Sverige. Under rubriken

Politikens inriktning sägs att Sverige för sitt

välstånd och sin framtida utveckling är beroende av

den globala ekonomiska utvecklingen samt ett

omfattande ekonomiskt utbyte med omvärlden. Detta

illustreras av att Sveriges export år 2003 utgjorde

44 % av BNP och att ca 60 % av landets samlade

varuproduktion exporterades. Under år 2003 utgjorde

importen ca 37 % av BNP, och handelsnettot

(differensen mellan export och import) fortsatte

vara positivt och uppgick till ca 161 miljarder

kronor. Regeringens arbete med att åstadkomma

tillväxt och sysselsättning hänger nära samman med

utvecklingen på den internationella arenan. Genom

aktivt och kraftfullt agerande för en öppnare och

mer rättvis handel, med förutsägbara och

konkurrensneutrala spelregler och en väl fungerande

inre marknad samt genom handels- och

investeringsfrämjandet bidrar politikområdet till

att öka tillväxttakten i svensk ekonomi, liksom till

att uppnå regeringens sysselsättningsmål. Sveriges

arbete för en öppnare världshandel förenas inom den

samlade utrikespolitiken med en strävan efter en

ekonomiskt och ekologiskt, jämställd och socialt

hållbar utveckling som bidrar till att uppfylla FN:s

millennieutvecklingsmål. Utvecklingsländernas

förmåga att delta i världshandeln är ett viktigt

bidrag till deras möjligheter att generera resurser

för att bekämpa fattigdom. De svenska konsumenternas

intressen värnas och näringslivet ges bättre

förutsättningar att bedriva handel till gagn för

ökad sysselsättning, välfärd och tillväxt. För att

globaliseringens fördelar skall komma

utvecklingsländerna till del behöver deras

möjligheter att exportera sina varor och tjänster

förbättras. Öppnare och mer rättvisa handelsregler

måste också kombineras med ett starkt

handelsrelaterat bistånd för att förbättra

utvecklingsländernas exportförmåga liksom deras

kapacitet att driva sina intressen i internationella

handelsförhandlingar. Det är också viktigt att

främja tillämpningen av internationellt överenskomna

regler och normer om t.ex. arbetsvillkor och

korruptionsbekämpning. Sverige är en betydande

handelsnation och har en ledande position inom många

branscher, såväl nya som etablerade. Väl fungerande

marknader och ett väl fungerande regelverk för

världshandeln är av avgörande betydelse för den

svenska ekonomin. Därför är det viktigt att EU:s

utvidgade inre marknad och det multilaterala

handelsregelverket i WTO fungerar och

vidareutvecklas för att kunna möta morgondagens

utmaningar. Det är även väsentligt att Sverige är

attraktivt för utländska investeringar och att den

ekonomiska utvecklingen är gynnsam både i närområdet

och globalt.

..Beträffande politikområdet Konsumentpolitik sägs

att de nuvarande målen för konsumentpolitiken

fastställdes av riksdagen i november 2001 i enlighet

med propositionen om en handlingsplan för

konsumentpolitiken 2001-2005 (prop. 2000/01:135,

bet. 2001/02:LU2). De övergripande målen för

konsumentpolitiken är följande:

..- Konsumenternas ställning och inflytande på

marknaden skall stärkas - inflytandemålet.

..- Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja

sina ekonomiska och andra resurser effektivt -

hushållningsmålet.

..- Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas

- säkerhetsmålet.

..- Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall

utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och

bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling -

miljömålet.

..- Konsumenterna skall ha tillgång till god

vägledning, information och utbildning -

kunskapsmålet.

Målen skall vara styrande för såväl det nationella

konsumentpolitiska arbetet som Sveriges arbete i EU

och andra internationella forum. Sedan hösten 2003

pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta

fram en ny konsumentpolitisk strategi med anledning

av att den nuvarande handlingsplanen för

konsumentpolitiken löper ut vid årsskiftet

2005/2006. Under rubriken Politikens inriktning sägs

att konsumentpolitiken är en del av

välfärdspolitiken och skall stödja enskilda

människor i deras egenskap av konsumenter för att ge

dem ett större inflytande och för att få dem att

känna sig trygga på marknaden. Det är viktigt att ge

konsumenterna lagstadgade rättigheter och

tillgänglighet till samt kunskap och information om

varor och tjänster. Välinformerade konsumenter kan

också bidra till en förbättrad miljö och hållbar

utveckling genom medvetna val vid inköp och

användning av produkter och tjänster. Den svenska

konsumentpolitiken är en del av den europeiska

konsumentpolitiken och den europeiska inre

marknaden. Med en ökande gränsöverskridande handel,

bl.a. genom de nya möjligheter som näthandeln

erbjuder, blir betydelsen av en hög skyddsnivå även

på EU-nivå allt viktigare. Ett utvidgat EU medför

ett ökat behov av samarbete mellan olika

medlemsstater för att driva det europeiska

konsumentpolitiska arbetet framåt. Konsumentfrågorna

är därför prioriterade i Sveriges EU-arbete.

Regeringen arbetar för att stärka konsumenträtten,

särskilt i EU. Arbetet utgår ifrån skrivelsen Mål

och inriktning för det svenska arbetet med

konsumentfrågor i EU (skr. 2001/02:148), i vilken

fastställs bl.a. att regeringen skall verka för att

Sverige aktivt skall främja konsumenternas intressen

och inflytande i EU samt verka för en stark och bred

konsumentpolitik inom EU. Eftersom de nordiska

länderna har en likartad syn på konsumentskydd finns

ett starkt samarbete på området inom ramen för det

nordiska regeringssamarbetet. Under senare år har de

baltiska länderna deltagit i olika nordiska

aktiviteter på konsumentområdet.

..I den tidigare nämnda propositionen om en

handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005

angavs följande åtta delmål som gäller för perioden

2001-2005 och som tydliggör regeringens

prioriteringar inom ramen för de nämnda fem

övergripande målen för konsumentpolitiken: 1.

Vägledning, information och utbildning; 2.

Inflytande; 3. Finansiella marknader; 4.

Produktsäkerhet och marknadskontroll; 5.

Konsumentforskning; 6. Prisinformation; 7. Nyligen

konkurrensutsatta marknader; 8. Miljö.

Motionerna

I motion 2004/05:N305 (m), med rubriken Företagande,

redovisas Moderata samlingspartiets syn i frågan om

näringspolitikens inriktning, dock utan något

förslag till riksdagsbeslut. Partiets politik syftar

till att skapa ett bättre, rikare och tryggare

Sverige, där välfärden förbättras för alla. För

detta måste den ekonomiska tillväxten öka. En

politik för företagande krävs för att stimulera

tillväxt, men en politik för företagande är också en

politik för frihet, säger motionärerna. De påpekar

att det inte finns någon enskild åtgärd som kan ge

Sverige ett företagsklimat i världsklass, utan det

krävs ett antal åtgärder på många områden. En

grundbult i den föreslagna politiken är att ta bort

hinder för företagande. Framgångsrikt företagande

handlar om att hitta nya sätt att kombinera

insatsvaror, arbete och kunnande till varor och

tjänster - att höja produktiviteten - anför

motionärerna. De påpekar att produktiviteten i

näringslivet kan öka, antingen inom existerande

företag eller genom att nya företag tillkommer och

gamla försvinner. Därför är det viktigt att

villkoren är goda både för etablerade företag och

för nyföretagande. Många studier och analyser visar

att företagsklimatet på många vis är gott i Sverige,

t.ex. den rankning som World Economic Forum genomför

av företagsklimatet i olika länder, där Sverige får

en topposition, konstaterar motionärerna. De anser

att det dock finns betydande brister och hänvisar

till att ägande och huvudkontor ofta flyttar

utomlands samt att nyföretagandet är svagt och att

små företag växer dåligt. I den största

internationella analys av företagsklimat som

genomförts (Global Entrepreneurship Monitor), som

till skillnad från tidigare nämnda fokuserar på de

små företagen, hamnar Sverige nära botten.

..För de stora svenska företagen blir Sverige allt

mindre betydelsefullt, säger motionärerna vidare.

Samtidigt behöver Sverige de stora företagen, inte

bara för att de genom investeringar skapar arbete

och tillväxt, utan också för att de skapar

möjligheter för nya företag att etableras och växa.

Att företag köper upp andra företag och investerar

över nationsgränser är en naturlig följd av

internationaliseringen och av den europeiska

integrationen, menar motionärerna. De anser att

denna utveckling är sund eftersom den gynnar teknik-

och kunskapsspridning, främjar konkurrensen och ökar

möjligheterna att utnyttja skalfördelar. Situationen

för små företag är, enligt motionärerna, ännu

allvarligare än för de stora företagen. Sverige har

färre små och medelstora företag i förhållande till

sin befolkning än något annat jämförbart land,

konstaterar motionärerna. Den svenska

näringslivsstrukturen domineras av ett litet antal

gamla och stora företag, och bland de 50 största

företagen har inget startats efter år 1970, medan

över hälften startades före första världskriget.

Motionärerna hävdar att det har skett en kraftig

nedgång av nyföretagandet under de senaste åren och

hänvisar till registreringsstatistik från Patent-

och registreringsverket (PRV), enligt vilken det

totala nyföretagandet fallit med en fjärdedel mellan

åren 1993 och 2003. Det är dock inte nödvändigtvis

ett problem att företag går i konkurs, läggs ned

eller minskar sin verksamhet bara det samtidigt

startas många nya företag och andra företag växer,

säger motionärerna. De menar att ett betydande

problem för svenska små och medelstora företag är

den rättsotrygghet som många företagare utsätts för,

ett annat är den bristande tillgången till kapital.

En annan viktig tillväxtbegränsning, i Sverige och

flera andra industriländer, är att den offentliga

sektorn i huvudsak har monopol inom några sektorer

som har förutsättningar att bli framtidens

viktigaste tillväxtsektorer - sjukvård och

utbildning, anför motionärerna.

..Ett tillkännagivande om att villkoren för

företagande och företagens konkurrenskraft måste

förbättras, begärs i motion 2004/05:N210 (m), med

rubriken tillväxten i Dalarna. I en annan motion -

2004/05:N260 (m, fp, kd, c), också den med

anknytning till nämnda län - föreslås ett

tillkännagivande om åtgärder för att få ökad

tillväxt i Dalarna. Det rör sig om bl.a. bättre

villkor för företagandet, utbyggd infrastruktur och

därmed garanterad samhällsservice, aktivt svenskt

deltagande i EU, upprätthållande av rättssamhället,

utveckling av välfärdspolitiken, ökad jämställdhet

och regionalt hänsynstagande.

..I motionerna 2004/05:N242 (fp) och 2004/05:N241

(fp) föreslås tillkännagivande av riksdagen om

sänkta skatter på arbete och företagande, förenklat

regelverk och införande av en mer flexibel

arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten av

företag. Motiveringarna i de båda motionerna är

likartade. Alla företag kommer inte att överleva,

vilket är helt naturligt, säger motionärerna. De

framhåller att affärsidéer så småningom ersätts av

nya, ibland i andra företags regi. För att denna

process inte skall leda till ökad arbetslöshet och

påfrestningar på välfärden är det viktigt att

tillväxten av nya företag är god. Så har det, enligt

motionärerna, inte varit de senaste tio åren, då

antalet företagare har minskat med 20 000. Det finns

också anledning att uppmärksamma de företag som helt

eller huvudsakligen arbetar som underleverantörer

till andra företag, påpekar motionärerna och

hänvisar till exemplet bilindustrin, där 65 000

personer arbetar i biltillverkningsindustrin och 75

000 hos underleverantörer. Många av de sistnämnda är

små eller medelstora företag, vilka behöver de bästa

förutsättningar för att kunna klara konkurrensen och

växa, anför motionärerna. De menar att det för

närvarande är för svårt att vara företagare och

föreslår att följande åtgärder skall vidtas: sänkta

skatter på arbete och företagande, bl.a. bör

arbetsgivaravgifterna i den privata sektorn sänkas;

slopad förmögenhetsskatt; förenkling av

skattereglerna för fåmansbolag (de s.k. 3:12-

reglerna); genomgång av hela regelverket som berör

företagande och borttagande av onödiga och krångliga

regler; avskaffande av arbetsgivarinträdet under den

tredje sjukveckan; avvisande av friårsmodellen och

lagstiftning om kortare arbetstid men bejakande av

en mer flexibel arbetstidsreglering.

..I motion 2004/05:N401 (fp), med rubriken Västra

Götalands och Sveriges tillväxt, begärs ett

tillkännagivande om bättre klimat för småföretagare.

Beräkningar från Verket för näringslivsutveckling

(Nutek) visar att det skulle behöva startas

ytterligare 10 000 företag i Sverige varje år för

att kompensera för de arbetstillfällen som

storföretagen väntas rationalisera bort, säger

motionärerna. De anser att det måste bli enklare att

starta och driva företag och nämner åtgärder som

förenkling av regelverket, borttagande av onödiga

hinder mot produktutveckling och investeringar och

insatser mot skattefusk som snedvrider konkurrensen

mellan företagare.

..Tillkännagivanden i fyra avseenden föreslås i

motion 2004/05:N393 (kd), nämligen om grundläggande

principer för ett gott näringslivsklimat, om statens

roll i näringspolitiken, om etikens betydelse för en

fungerande marknad samt om näringspolitikens mål. En

regering som vill åstadkomma ekonomisk utveckling,

förstärkt välfärd och rika möjligheter till arbete

måste bedriva en näringspolitik som stimulerar

enskilda initiativ och företagande, anför

motionärerna och menar att politikens roll är att

skapa en god jordmån för nya och växande företag. I

motionen redovisas principer för ett gott

näringslivsklimat under följande fyra rubriker: Det

gemensamma bästa; Förvaltarskapsprincipen; Stärk

äganderätten; Gemensamt etiskt handlingsätt och

stärkt personligt ansvar. Hela samhället vinner på

att alla verkar för det gemensamma bästa, för vilket

det är nödvändigt med etiskt medvetna medborgare,

säger motionärerna. De framhåller att arbete och

välfärd åt alla bara kan uppnås genom att individer,

familjer och företag tillsammans tillåts att

utvecklas med trygga och stabila regler.

Förvaltarskap över gemensamma resurser rör såväl

materiella som andliga värden och en socialt och

ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi ger goda

politiska förutsättningar för ett gott

förvaltarskap, anför motionärerna och benämner detta

för förvaltarskapsprincipen. Näringslivspolitiken

skall bygga på denna princip, och lagar, skatter och

regler skall utformas på ett sätt som uppmuntrar ett

gott förvaltarskap, förordar motionärerna.

Marknadsekonomins civilrättsliga grund är frivilliga

avtal mellan självständiga aktörer, vilket

förutsätter privat äganderätt, konstateras det.

Motionärerna anser att den enskilda äganderätten

måste erkännas som en fundamental princip och ges

grundlagsskydd. En sund marknadsekonomi förutsätter

en gemensam etisk grund där karaktärsdrag som

personligt ansvarstagande och hederlighet betonas

mer än vad som sker för närvarande, sägs det vidare

i motionen. Det personliga ansvarstagandet måste

stärkas på bekostnad av kollektivism och

centralstyrning, menar motionärerna.

..Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att

bygga en långsiktig och stabil grund för välfärden

och sysselsättningen genom ökat företagande inom

sociala och ekologiska ramar, sägs det.

Motionärernas förslag till mål för näringspolitiken

är att den skall främja en hållbar ekonomisk

tillväxt och ökad sysselsättning genom fler och

växande företag. Det är också viktigt att regeringen

sätter upp konkreta mätbara mål, anser motionärerna

och föreslår som ett första steg att Sverige skall

följa det nederländska exemplet för

regelförenklingar och sätta upp målet att företagens

kostnader för den administrativa bördan till följd

av regelverken skall minskas med 15 % under

innevarande mandatperiod. Kristdemokraterna anser

också att regeringen snarast till riksdagen bör

lämna förslag till mål för andel kommersialiserade

patent och ett mål för andel av arbetskraften som är

sysselsatt i privat sektor.

..Etik är en förutsättning för att samhället skall

fungera utan onödiga kollisioner, säger motionärerna

vidare. De menar att etik fungerar som ett fundament

för rätt och lagstiftning, genom att minska behovet

av en krånglig och omfattande lagstiftning samt

kostsamma och komplicerade affärskontrakt. Det

svenska samhället har byggts upp kring den etik som

den kristna traditionen står för, bl.a. hederlighet,

rättvisa, personligt ansvarstagande, solidaritet med

medmänniskor och respekt för andras egendom. Statens

roll i samhällsekonomin skall vara att sätta ramar

och övervaka spelreglerna på marknaden, att ansvara

för samhällsplanering och infrastruktur samt att

skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, säger

motionärerna sammanfattningsvis. De menar att när

staten agerar såväl domare som spelare på marknaden

är risken stor att konkurrensen snedvrids och att

investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de

företag som har de bästa förutsättningarna.

..Ett tillkännagivande om attityder till företagande

föreslås i motion 2004/05:N400 (kd). Under alltför

lång tid har företagare från socialdemokratiskt håll

enbart betraktats som skatteobjekt, hävdar

motionärerna. De menar att attityden inte sällan har

varit att de flesta företagare är potentiella

skattesmitare som behöver hållas efter genom fler

och hårdare regler. Det är förödande för Sveriges

utveckling att Socialdemokraterna har en så negativ

grundinställning till företagande, anför

motionärerna. De uppger att i Sverige finns bara

hälften så många företagare som i flera andra länder

på en jämförbar utvecklingsnivå. De hänvisar till

statistik från ITPS enligt vilken 4 204 företag

försattes i konkurs under det första halvåret 2004.

Trots en liten uppgång av nyföretagande under år

2004 uppvisade fem län minskningar inom

industrisektorn i förhållande till år 2003.

..I motion 2004/05:Sf365 (kd) begärs ett

tillkännagivande om vikten av att förbättra

småföretagarvillkoren ur ett mångfaldsperspektiv.

Uppemot en kvarts miljon människor i Sverige arbetar

i företag som startats och som drivs av personer med

invandrarbakgrund och vart femte nytt företag

startas av en person som invandrat till Sverige,

säger motionärerna. De anser att skapandet av bättre

förutsättningar för företagande och arbete är en

viktig väg för att såväl minska utanförskap och

segregation som främja tillväxten och välfärden. Den

viktigaste insatsen för att stimulera eget

företagande för invandrare är att skapa ett gott

företagsklimat generellt, vilket sker genom

näringspolitiken, skattepolitiken, energipolitiken,

utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och

den övergripande ekonomiska politiken, anför

motionärerna.

..Ett tillkännagivande om betydelsen av att erbjuda

ett gott företagsklimat så att företagen stannar

kvar i Sverige föreslås i motion 2004/05:N284 (kd).

Det är viktigt med gynnsamma villkor för små och

medelstora företag, men inte mindre viktiga är de

betingelser under vilka storföretagen arbetar, säger

motionärerna. De framhåller att småföretag ofta är

underleverantörer till större företag. Det är av

stor vikt att svenska storföretag får likvärdiga

villkor som sina konkurrenter i andra länder, anför

motionärerna.

..I motion 2004/05:N398 (c) begärs tillkännagivanden

om att näringslivspolitiken skall inriktas på att ge

förutsättningarna för tillväxt och om att en ökad

jämställdhet gynnar Sveriges konkurrenskraft och

tillväxt. Till största delen bör

näringslivspolitiken ha generella ansatser;

detaljregleringar ger onödig byråkrati och

tröskeleffekter, säger motionärerna. De menar att

även välmenande satsningar kan slå fel och

exemplifierar med skapandet av kluster. Regeringen

och myndigheterna verkar, enligt motionärerna, utgå

från att satsningar på kluster kan hjälpa där annat

misslyckats, t.ex. för områden som staten inte har

försett med tillräcklig infrastruktur eller utrustat

med regional beslutskompetens. Forskare har dock

konstaterat att när kluster skapas av myndigheter

och institutioner minskar konkurrensen och i stället

betonas samarbete, statsunderstöd och starka länkar

till befintlig industri, säger motionärerna.

..Politiken skall medverka till att uppmärksamma den

rådande könsmakts-ordningen, men tyvärr har

regeringens främsta åtgärdsförslag länge varit att

hota med kvotering, sägs det vidare i motionen.

Motionärerna tror inte att kvotering är en

framgångsrik väg att gå utan vill i stället

framhålla att ökad jämställdhet är bra för Sveriges

ekonomi och konkurrenskraft. En konkret åtgärd som

skulle få omedelbara och positiva effekter för såväl

vårdkvalitet som för kvinnors försörjning vore att

tillåta vinstdrivande företag inom välfärdssektorn

och att i högre utsträckning konkurrensutsätta

offentliga tjänster, anser motionärerna. De

framhåller att med fler kvinnor som startar och

driver företag får Sverige en starkare ekonomisk

utveckling, men det anses även ha andra positiva

effekter, varvid en sådan effekt är att fler kvinnor

skapar och deltar i de informella nätverk från vilka

styrelseledamöter, vd:ar och ordföranden rekryteras.

Fler kvinnor i näringslivet undergräver de

könsroller och normer som exkluderar kvinnor från

inflytande och delaktighet i samhället, anför

motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om näringspolitikens inriktning behandlades

under föregående riksmöte i anslagsbetänkande

2003/04:NU1. Utskottet redovisade sin syn i frågan

och noterade att den låg i linje med den som

redovisades i den då aktuella budgetpropositionen

och med vad som hade överenskommits i överläggningar

mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

I en reservation (m, fp, kd, c) redovisades dessa

partiers gemensamma syn på näringspolitikens

inriktning. Riksdagen följde utskottet.

..Beträffande frågan om regelförenkling som tas upp

i flera motioner kan noteras att regeringen har

aviserat att en skrivelse med handlingsprogram för

minskad administrativ börda för företagen skall

lämnas till riksdagen i december 2004. Vidare har

Riksrevisionen nyligen presenterat en granskning av

arbetet med regelförenklingar för företag (RiR

2004:23). Riksrevisionens styrelse har i dagarna

fattat ett preliminärt beslut om att en

framställning senare skall lämnas till riksdagen.

Utskottet planerar att behandla regeringens

aviserade skrivelse och den eventuella

framställningen från Riksrevisionen i ett betänkande

våren 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning

ligger i linje med den som redovisas i

budgetpropositionen och med vad som har

överenskommits i överläggningar mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

..Vägledande för den näringspolitik som skall

bedrivas är att den skall bidra till att skapa

förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och

välfärd i hela Sverige. Det är viktigt att

understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt,

ekologiskt och socialt hållbar.

..En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande

företag är grundläggande för att främja tillväxten.

Denna är i sin tur en förutsättning för att

arbetstillfällen, välfärd och jämställdhet skall

kunna värnas och utvecklas. Näringspolitiken är

inriktad på att antalet nystartade företag, liksom

antalet personer som är företagare, skall öka.

..Ökat företagande är av stor betydelse för den

svenska tillväxten och sysselsättningen. Regeringen

arbetar, i samarbete med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet, med att utveckla gynnsamma

förutsättningar för företagandet, både för att öka

nyföretagandet och för att få redan etablerade

företag att växa. Ett långsiktigt tillväxtarbete

kräver ökad samverkan mellan många aktörer. Sveriges

förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en

hållbar tillväxt och nya jobb behöver stärkas och

för detta krävs det insatser på olika områden.

Kunskapsbasen i akademi och näringsliv behöver

stärkas för att bl.a. utveckla svenska

profilområden. Innovationsförmågan i näringslivet

behöver stärkas, både i befintliga företag och genom

att det skapas goda villkor för kunskapsintensivt

entreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från idé

till marknad. På detta område föreslås åtgärder i

propositionen som utskottet behandlar i nästföljande

avsnitt. Den offentliga sektorn bör samtidigt som

den löser angelägna samhällsproblem kunna vara

drivkraft för förnyelse och hållbar tillväxt.

..Trots att det således finns angelägna åtgärder som

behöver vidtas framöver vill utskottet framhålla att

Sverige i det stora hela är ett bra land att vara

företagare i. Detta framgår av olika internationella

jämförelser. Utskottet anser generellt sett att man

bör inta en kritisk och försiktig hållning till

rankningslistor, men vill ändå peka på några sådana

som har kommit under senare tid. En är den

granskning (Global Competitiveness Report) som den

internationella näringslivsorganisationen World

Economic Forum publicerar årligen och som redovisar

tillväxtutsikterna i ett antal länder. I den senaste

rapporten, som publicerades i september 2004 och

omfattade 104 länder, redovisades ett

jämförelseindex (Growth Competitiveness Index), som

avser att analysera ländernas potential att uppnå

hållbar ekonomisk tillväxt på både medellång och

lång sikt och är baserat på tre huvudfaktorer,

nämligen teknologisk tillväxt, makroekonomiska

villkor och kvaliteten på offentliga institutioner.

Sverige behöll där sin tredje plats från år 2003,

efter Finland och Förenta staterna. Världsbanken har

vidare i en rapport (Doing business in 2005 -

removing obstacles to growth) jämfört 145 länder på

basis av kvantitativa indikatorer som gäller regler

för näringslivet. Sverige ligger på nionde plats när

det gäller förutsättningar för att driva företag,

där detta har mätts som ett genomsnitt av följande

sju faktorer: start av ett företag, anställning och

uppsägning av anställda, upprätthållande av

respekten för kontrakt, tillgång till kredit,

nedläggning av ett företag, registrering av egendom

och skydd för investerare.

..Det kan vidare noteras att Sverige har rankats

högst av de 30 OECD-länderna i en

hållbarhetsvärdering som utförts av den schweiziska

banken Zürcher Kantonalbank. Hållbarhetsvärderingen

är uppdelad i en miljömässig och en social

värdering, med 50 indikatorer på vartdera området.

Sverige hamnar på första plats i den sociala

värderingen och på andra plats i den miljömässiga.

Sammantaget ligger Sverige på första plats, med 9,5

av 10 möjliga poäng, följt av Danmark och Schweiz.

..Avslutningsvis vill utskottet framhålla att

Sverige totalt sett har ett modernt och bra

företagsklimat, som dock kan bli bättre, speciellt

för de små företagen. Sverige skall inte konkurrera

med låga löner och okvalificerade arbeten utan med

kunnande, kompetens och ett högt tekniskt innehåll i

tjänste- och varuproduktionen. I den näringspolitik

som krävs för framtiden ingår olika delar som berörs

i vissa av de här aktuella motionerna. Ett område

avser olika åtgärder för att främja förnyelse av

näringslivet. Det rör sig om teknikspridning,

kompetensutveckling och innovationsfrämjande

åtgärder. Vidare måste lönsamheten för investeringar

i företag ligga på en rimlig nivå och hinder för en

tillfredsställande kapitalförsörjning till framför

allt små, växande företag undanröjas. En effektiv

konkurrens är också av stor betydelse, såväl för de

små företagen som för konsumenterna. Frågan om

regelförenklingar för företagen kommer utskottet att

behandla i ett särskilt betänkande under våren 2005

i anslutning till den aviserade tidigare nämnda

skrivelsen från regeringen och en eventuell

framställning till riksdagen från Riksrevisionen.

..Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här

aktuella motioner i berörda delar.

Innovationsfrämjande åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att vidta

de åtgärder som behövs för bildandet av och

verksamheten i ett holdingbolag för

innovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget

skall bildas gemensamt av de sju

teknikbrostiftelserna, Stiftelsen

Industrifonden och staten. Riksdagen bör

också ge ett bemyndigande till regeringen

rörande finansiering av Almis innovationslån.

Båda dessa beslut innebär att

förutsättningarna avseende såddfinansieringen

kommer att förbättras. Tillgången till

kapital i tidiga skeden, såddkapital, är ett

centralt område som har konstaterats vara en

kritisk faktor för tillkomsten av nya företag

med utvecklingspotential. Jämför

reservationerna 2 (m, fp, c), 3 (kd), 4 (m,

fp, kd) och 5 (c).

Propositionen

Inledning

För att möta de krav som en föränderlig värld

ställer krävs ett långsiktigt tillväxtarbete med

ökad samverkan mellan många aktörer, sägs det i

propositionen. Riktlinjerna för detta arbete

redovisades i skriften Innovativa Sverige - en

strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36),

som år 2004 presenterades av dåvarande

näringsminister Leif Pagrotsky och dåvarande

utbildningsminister Thomas Östros. Strategin syftar

till att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap

och omsätta den till en hållbar tillväxt och nya

jobb. Strategin anger den långsiktiga inriktningen

inom följande fyra områden:

..- Hur Sverige skall stärka kunskapsbasen, i

akademi och näringsliv, för att bl.a. utveckla

svenska profilområden.

..- Hur Sverige skall stärka innovationsförmågan i

näringslivet både i befintliga företag och genom att

skapa goda villkor för innovation och

kunskapsintensivt entreprenörskap, bl.a. genom

snabbare flöden från idé till marknad.

..- Hur en innovativ offentlig sektor som löser

angelägna samhällsproblem samtidigt skall kunna vara

drivkraft för förnyelse och hållbar tillväxt.

..- Hur människors initiativkraft skall stimuleras

och den befintliga kompetensen bättre tas till vara.

I budgetpropositionen redovisas under utgiftsområde

24 ett antal åtgärder inom näringspolitiken som

avses att genomföras de närmaste åren och därmed

bidra till att genomföra strategin.

Ökade möjligheter för nya produkter att

kommersialiseras

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att vidta

de åtgärder som behövs för bildandet av och

verksamheten i ett holdingbolag för innovations-

främjande åtgärder. Holdingbolaget skall bildas

gemensamt av de sju stiftelserna för samverkan

universitet/högskola och näringsliv (teknikbro-

stiftelserna), Stiftelsen Industrifonden och staten.

..Det finns en betydande potential att bilda fler

nya företag baserade på forskning vid universitet

och högskolor. Nya företag kan också uppstå som

avknoppningar från det FoU-intensiva näringslivet.

En annan viktig källa för nya produkter och företag

är fristående uppfinnare. För närvarande saknas inte

bara finansiering utan även en långsiktigt hållbar

struktur för rådgivning och mötesplatser i tidiga

skeden mellan idéskapare, entreprenörer och

finansiärer. Strukturerna för att ta hand om

affärsidéer, avknoppningar och uppfinningar behöver

utvecklas. Tillgång till kapital i tidiga skeden är

en kritisk faktor för tillkomsten av nya företag med

hög utvecklingspotential. Projekt i de tidigaste

skedena är också de som ofta har svårast att

attrahera riskvilligt kapital. För finansiering av

företag i tidiga skeden finns flera statligt

initierade aktörer, bl.a. Industrifonden,

teknikbrostiftelserna, Almi Företagspartner AB

(Almi), länsstyrelserna och de regionala

samverkansorganen. Det finns behov av att skapa en

tydligare struktur och ansvarsfördelning. Samtidigt

understiger investeringarna för närvarande behovet,

och de statliga insatserna för förkommersiell

finansiering är inte långsiktigt tillfredsställande.

..De sju regionala teknikbrostiftelserna tillfördes

i samband med bildandet år 1994 ett kapital om 1

miljard kronor. Vid utgången av år 2007 skall

stiftelserna upphöra och tillgångarna återbetalas

till staten, ett förhållande som hotar att hämma den

verksamhet som stiftelserna bedriver. Stiftelsen

Innovationscentrum avvecklades den 1 juli 2004, och

stiftelsens resurser är uttömda. Verket för

näringslivsutveckling (Nutek), som under 15 år har

varit en betydande s.k. såddfinansiär för

teknikutvecklingsprojekt, har sedan en tid bedrivit

denna verksamhet i mycket begränsad omfattning.

Länsstyrelser och samverkansorgan har sedan år 1999

haft möjlighet att bevilja såddfinansiering, vilket

i vissa län har kompletterat Nuteks insatser.

Teknikbrostiftelserna har, vid sidan av Nutek, varit

den dominerande aktören som erbjudit

såddfinansiering till avknoppningsprojekt inom den

universitetsnära forskningen. Därutöver har Verket

för innovationssystem (Vinnova) sedan år 2003

finansierat kompetenshöjning och

erfarenhetsspridning genom inkubatorer, dvs. en

verksamhet som arbetar med affärsidéer och företag

som befinner sig i den förkommersiella fasen. Den

totala statliga finansieringen av företag i tidiga

skeden har dock inte bedömts vara tillräcklig.

..På uppdrag av regeringen genomförde företaget

Öhrlings Pricewaterhouse-coopers hösten 2003 en

utvärdering av teknikbrostiftelsernas verksamhet.

Teknikbrostiftelsernas insatser inom

kommersialisering bedömdes ha gett tydliga positiva

effekter och för flera företag ha haft en avgörande

betydelse. Arbetet med attitydpåverkan bedömdes ha

lett till att synen på kommersialisering inom

högskolan blivit mer positiv. Betydelsen av

teknikbrostiftelsernas regionala förankring och

kunskapen om lokala förhållanden lyftes fram i

utvärderingen, liksom att den regionala nivån är

betydelsefull för hur väl innovationssystemet

fungerar. Samtidigt gjordes bedömningen att

samverkan mellan teknikbrostiftelserna och centrala

aktörer behöver utvecklas.

..Näringsdepartementet tillsatte hösten 2003 en

förhandlingsman, Claes de Neergaard, med uppdrag att

föreslå hur staten skall kunna förbättra den

förkommersiella finansieringen - såddfinansieringen

- genom resursöverföring och samarbetslösningar. I

rapporten Bättre finansiering för kommersialisering

av innovationer (N2004/5322/NL), som avlämnades i

juni 2004, konstaterades att det finns en brist på

statligt kapital inom förkommersiell finansiering

och en brist på ägarkapital i den tidiga startfasen.

Förhandlingsmannen gjorde bedömningen att en

förstärkt och mer uthållig finansiell och

organisatorisk bas för regionalt innovationsstöd bör

utvecklas. Rapporten innehöll bl.a. följande

förslag:

..- Teknikbrostiftelserna omorganiseras i regionala

bolag och en koncern bildas med ansvar för

finansiering av produkter i tidig utvecklingsfas med

högt förädlingsvärde. Koncernen skall ha ett

långsiktigt perspektiv.

..- Almi skall fortsätta med sin

innovationsfrämjande verksamhet avseende produkter

från enskilda uppfinnare med lägre kapitalbehov.

..- En ny fond för tidigt ägarkapital skall skapas.

Uppdraget har bedrivits i nära samarbete med

Industrifonden, teknikbrostiftelserna, Almi,

Stiftelsen innovationscentrum, Vinnova och Nutek.

Vidare har holdingbolag knutna till universitet och

högskola, industriella utvecklingscentrum (IUC),

Connect, Wallenbergstiftelsen, andra

forskningsstiftelser och Riskkapitalföreningen

konsulterats. Ett stort antal andra aktörer, såsom

högskolor, företag, enskilda innovatörer och

entreprenörer, har också fått yttra sig.

..I förhandlingarna har teknikbrostiftelserna,

Industrifonden och Vinnova uttalat stöd för att

genomföra förslaget om att teknikbrostiftelserna

tillsammans med Industrifonden och staten skall

bilda ett gemensamt holdingbolag där staten får

röstmajoritet. Statens förvärv av aktier i

holdingbolaget finansieras inom anslaget

Näringslivsutveckling m.m. Regeringen anser, i

likhet med förhandlingsmannen, att de sju

teknikbrostiftelserna bör formera sig i en koncern,

genom att varje stiftelse bildar regionala bolag.

Efter att teknikbrostiftelserna bildat regionala

bolag och överfört sin verksamhet till respektive

dotterbolag, överför stiftelserna samtliga aktier

och en del av kapitalet i respektive dotterbolag

till holdingbolaget genom ett aktieägartillskott.

Holdingbolaget tillförs dessutom ytterligare

kapital, genom att Industrifonden tillskjuter minst

200 miljoner kronor under perioden 2005-2007.

Vinnova skall via holdingbolaget förmedla sin

inkubatorfinansiering. Återbetalningen av medlen

från teknikbrostiftelserna till staten fullgörs

genom att stiftelserna vid årsskiftet 2007/08

överlämnar sina aktier i holdingbolaget till staten.

Staten kommer därefter att inneha huvuddelen av

aktierna i koncernen och teknikbrostiftelsernas

kapital bibehålls därigenom inom den nya strukturen.

Det är regeringens målsättning att koncernen skall

vara operativ fr.o.m. januari 2005.

..Den nya koncernen beräknas med befintliga medel

kunna finansiera såddlån m.m. med ca 1,8 miljarder

kronor under en tioårsperiod. Koncernens

finansiering skall syfta till att hjälpa företag att

nå lönsamhet. Samtidigt kommer verksamheten att

inrikta sig på projekt som befinner sig i mycket

tidiga utvecklingsskeden, vilket innebär att en stor

andel av engagemangen inte kommer att bli

kommersiellt framgångsrika och medföra höga

kreditförluster i koncernen. Det är därför angeläget

att koncernen söker ta till vara möjligheter att få

del av vinst eller värdestegring i de berörda

bolagen i syfte att undvika en erosion av systemets

finansiella uthållighet.

..Den nya koncernen föreslås vara mer inriktad på

innovationer som kommer från näringslivet än vad som

tidigare varit fallet i liknande system. Det nya

systemet skall vara öppet för alla innovationer med

en viss teknikhöjd och marknadspotential, oavsett

från vilken miljö de kommer, en

verksamhetsinriktning som är konsistent med

teknikbrostiftelsernas uppdrag. Genom bildandet av

en koncern uppnås en förbättrad samordning och

samverkan mellan de ingående parterna. Möjligheterna

till effektivare kapitalförvaltning,

kvalitetsutveckling, kontroll och effektmätning inom

teknikbrosystemet ökar också. Dessutom skapar den

nya organisationen, enligt regeringens bedömning,

förutsättningar för ett utökat samarbete med Almi,

ett samarbete som redan har inletts på flera ställen

i landet. De regionala bolagen bör på affärsmässig

grund samarbeta med Almi, som genom sina 21 kontor

arbetar med rådgivning och lånefinansiering av ett

brett spektrum av innovationer från företag och

enskilda innovatörer. Almi har, enligt

förhandlingsmannen, förklarat sig villigt att i

större utsträckning regionalisera sin

innovationsfrämjande verksamhet med utgångspunkt i

de orter där teknikbrostiftelserna finns. Vidare bör

nämnas att förhandlingsmannen har föreslagit att den

skattefrihet som Industrifonden och

teknikbrostiftelserna åtnjuter enligt (7 kap. 17 §)

inkomstskattelagen (1999:1229) skall utökas till att

omfatta även bolagen i den nya koncernen. Regeringen

avser att behandla denna fråga separat i samband med

att koncernen bildas.

..Regeringen kommer, i samarbete med Industrifonden,

att vidareutveckla förslaget om en ny fond för

tidigt ägarkapital. Ambitionen är att en ny sådan

fond skall bildas i januari 2005. Förslaget är

emellertid beroende av andra finansiärers intresse

att medverka. Fonden är tänkt att samarbeta med

lokala och regionala aktörer inom området.

..Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen

att vissa anslag under utgiftsområde 19 Regional

utveckling skall få användas till pilotprojekt i

form av finansiering av särskilda regionala

riskkapitalinsatser. Detta förslag behandlas i

betänkande 2004/05:NU2.

Finansiering av Almis innovationslån

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att

disponera influtna amorteringar m.m. till följd av

såddfinansiering för innovationsfrämjande åtgärder i

enlighet med vad som förordas i propositionen.

..Stiftelsen Innovationscentrums verksamhet har på

regeringens uppdrag de senaste åren integrerats

successivt i Almi, som fr.o.m. år 2004 fullt ut har

tagit över rådgivning och finansiering av

innovationslån. Fram till den 1 juli 2004 täcktes

uppkomna kreditförluster av medel från stiftelsen.

Eftersom stiftelsens medel är förbrukade är det

nödvändigt att annan finansiering kommer till stånd.

Regeringen anser att Almi skall fortsätta att

finansiera oberoende innovatörer och nystartade

innovativa företag. Mot bakgrund av de höga

kreditriskerna i denna verksamhet och de

restriktioner som omgärdar Almis lånefond bör ett

årligt statligt tillskott göras för att möjliggöra

ett verkningsfullt innovationsstöd. Det statliga

tillskottet till Almi som skall täcka uppkomna

kreditförluster skall enligt förslaget åstadkommas

på följande två sätt:

..- Nuteks såddfinansiering, i enlighet med

förordning (1995:1254) om statligt stöd till teknisk

forskning, industriellt utvecklingsarbete och

uppfinnarverksamhet, föreslås upphöra och

återbetalningarna av den existerande

kreditportföljen användas för innovationsfrämjande

ändamål. Genom att regeringen bemyndigas att

disponera influtna amorteringar på Nuteks

kreditportfölj ökar incitamenten för den aktör som

får tillgång till medlen att följa upp engagemangen

då högre överlevnad hos företagen ger ökade

möjligheter till nyutlåning. Detta är en återgång

till vad som tidigare har gällt inom anslaget.

Regeringens förslag innebär minskade inleveranser på

inkomsttitel. För att finansiera denna minskning

föreslås att anvisade anslag inom utgiftsområde 24

minskas med sammanlagt 10 miljoner kronor.

..- Anslaget Näringslivsutveckling m.m. föreslås öka

med 25 miljoner kronor årligen för att finansiera

innovationslån. Av detta tillskott skall 10 miljoner

kronor avsättas för att finansiera innovationslån i

stödområde B.

Regeringen bedömer att den årliga lånevolymen till

innovatörer därmed kan uppgå till en nivå som skapar

möjlighet till en effektiv innovations-finansiering.

Utlåningsvolymen är beroende av den årliga

förlustnivån. Almi skall fortsätta att utveckla

finansieringsformen så att återbetalningsnivån ökar.

Almis totala utlåning till nya och växande företag

har de senaste åren uppgått till ca 900 miljoner

kronor per år.

..I syfte att få en bättre samordning och ökad

effektivitet inom statens insatser för

företagsutveckling på regional nivå tillkallade

regeringen hösten 2001 en särskild utredare, f.d.

landshövding Ulf Lönnqvist, som hösten 2002

avlämnade betänkandet Företagsutveckling på regional

nivå (SOU 2002:101). Almi bedömdes vara en central

aktör i det regionala systemet för

företagsutveckling, med sin bas främst i

kreditförsörjning till små och medelstora företag.

Förhandlingar har under åren 2003 och 2004 förts

mellan staten och de regionala delägarna i syfte att

åstadkomma en tydligare inriktning av verksamheten.

Dessa har lett till att nya avtal har tagits fram

mellan ägarna rörande verksamheten för åren 2005 och

2006. Avtalet innehåller en tydlig inriktning av

verksamheten och krav på effektivisering av

organisationen.

..Regeringen föreslår i budgetpropositionen inom

utgiftsområde 19 Regional utveckling - i syfte att

reducera användningen av bidrag till företag - att

regionalt utvecklingsbidrag som beslutas på den

regionala nivån skall avvecklas inom stödområde B.

Almi skall samtidigt, dvs. fr.o.m. juli 2005,

erbjuda lån med större risktagande i stödområde B.

Förslaget innebär en renodling och effektivisering

av de statliga insatserna för företagsutveckling på

regional nivå.

Motionerna

Här redovisas 12 motioner som på olika sätt berör

frågan om innovationsfrämjande åtgärder.

..I motion 2004/05:N436 (s) framförs farhågor för

att såddkapitalet alltför hårt skall styras till de

i propositionen angivna aktörerna

teknikbrostiftelserna, Vinnova, Industrifonden, Almi

och Kreditgarantiföreningen och att detta kan

innebära att vissa grupper exkluderas och att

innovationskraften därmed bromsas. Den nya

såddfinansieringen måste därför också avse små

lokala och regionala aktörer som kopplar samman

näringsliv, offentlig sektor, akademi och

entreprenörer på de regionala och lokala planen,

anför motionärerna. De anser att en del av det

statliga riskkapitalet bör tilldelas regionala

inkubatorer och exemplifierar med en sådan aktör -

Stiftelsen Inova i Värmland. Bakom Inova står

Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmland,

Region Värmland och Karlstads kommun.

..Regeringens förslag välkomnas i motion

2004/05:N373 (m), men motionärerna anser samtidigt

dels att förslagen borde kommit tidigare, dels att

de inte är tillräckliga. Regeringens förhandlingsman

Claes de Neergaard gavs i motionärernas mening ett

alltför snävt mandat. Riksdagen bör därför anmoda

regeringen att ta initiativ till en bredare översyn

över kapitaltillgången för företag i tidiga skeden,

anför motionärerna.

..I motion 2004/05:N247 (m) begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om

innovationsbefrämjande åtgärder och föreslås olika

åtgärder. De aktörer som finns för att finansiera

innovationer bör läggas under en hatt, anser

motionären. Han menar att det finns geografiska

begränsningar som gör att disponibla medel inte kan

användas på ett optimalt sätt och att prioriteringar

mellan olika teknik- och produktområden bör tas bort

helt. En ansökan om forskningsbidrag bör om möjligt

bedömas med avseende på kommersialiserbarhet inom

överskådlig tid, anför motionären. Han föreslår att

om det blir framgångsrika projekt skall respektive

läroanstalt få behålla en betydande del av

avkastningen för att framöver använda den för andra

forskningsprojekt. Ett stort problem för en

uppfinnare är risken att bli berövad sitt verk genom

patentintrång, säger motionären. Han för fram olika

förslag för att komma till rätta med detta problem -

tillsättande av en utredning, insatser av regeringen

inom EU för att ett enda patent skall bli giltigt i

hela Europa, tillsättande av en ombudsman för

patenträttsfrågor för att bistå uppfinnarna vid

patentintrång och inrättande av en intressenämnd

inom PRV med den nyssnämnda uppgiften.

..Även i motion 2004/05:N408 (fp) efterlyses

åtgärder för att stödja uppfinnare, patent och

idéutveckling. Vidare anförs att det behövs mer

statligt såddkapital. Enligt Europeiska

patentkontoret är svenskarna bland de mest

innovativa i Europa, räknat som antal ansökningar om

nya patent i relation till befolkningen, konstaterar

motionärerna. Idéer och patentansökningar leder

normalt till att företag startas. I Sverige sker

detta dock i mindre utsträckning än i andra länder,

och svenska idéer ger ofta upphov till

arbetstillfällen i andra länder i stället för i

Sverige, säger motionärerna. De anser att flera

åtgärder måste vidtas för att stödja uppfinnare och

patent och exemplifierar med följande: avsättning av

statliga medel till bidrag och villkorslån för

idéutveckling i ett tidigt skede, införande av

patentintrångsförsäkring som alla patentinnehavare

ansluts till när patentet beviljas och stipendier

till uppfinnare som vill arbeta heltid med att

utveckla en uppfinning. Motionärerna menar också att

det behövs mer offentligt såddkapital, med

hänvisning till det s.k. marknadsmisslyckande som

kan råda i tidiga skeden men att statlig medverkan

inte är nödvändig i ett senare skede av

utvecklingen. För att statlig såddfinansiering skall

fungera bra bör det, enligt motionärerna, finnas

privat medfinansiering.

..Bristen på riskkapital för nyföretagande och

expansion av befintliga företag är också föremål för

yrkande i motion 2004/05:N254 (fp). Bankerna eller

Almi är ofta inget alternativ, eftersom det först

krävs ett eget kapital, anför motionärerna. De menar

att regionala stödpengar och pengar ur

landsbygdsutvecklingsprogrammen bör kunna användas

för att ge statliga lånegarantier.

..Det behövs opinionsbildning för att höja

entreprenörers status och en sådan bör kontinuerligt

drivas av såväl regeringen och näringsministern som

näringslivet, anförs det i motion 2004/05:N392 (fp).

Frånsett i vissa geografiska områden saknas en

entreprenörsanda i Sverige, säger motionären. Hon

bedömer att en av förklaringarna till det låga

entreprenörskapet är den s.k. bruksandan, med

storföretag som bas för försörjningen. En annan och

större roll spelar dock sannolikt den bristande

sociala acceptansen, den låga statusen och de få

förebilderna, tror hon och hänvisar till forskning

som har pekat på sambandet mellan värdering av

entreprenörskap och antalet entreprenörer.

..I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås att regeringen

skall tillsätta en parlamentarisk utredning om

riskkapitalförsörjningen. Det är viktigt att det

finns riskkapital, inte minst för att finansiera

produkters eller tjänsters mycket tidiga utveckling,

anför motionärerna. De menar att tillgången till

riskkapital måste öka för att möjliggöra ett ökat

nyföretagande och en utveckling av befintliga

företag, speciellt måste de onoterade, små och nya

företagens finansieringsbehov säkras. Företag som

inte producerar varor har ofta svårt att erhålla

kapital för att finansiera sin affärsidé, vilket

framför allt missgynnar kvinnliga entreprenörer då

majoriteten av företagen inom servicesektorn startas

av kvinnor, säger motionärerna. De anser att bristen

på kapital i små företag till stor del beror på

skattemässigt missgynnande jämfört med stora företag

och därutöver på en dålig marknad för placeringar i

små och onoterade företag och att det för

privatpersoner ofta tett sig mer lönsamt och

riskfritt att spara i bank eller i obligationer.

Motionärerna vill därför införa ett

riskkapitalavdrag. Riskkapitalfinansieringen i

företags och innovationers tidiga skeden,

såddfinansieringen, håller på att stanna av, påpekar

motionärerna och menar att problemet är de direktiv

som Industrifonden och Almi arbetar efter med

avkastningskrav som företag i såddfasen inte klarar

av att uppfylla. Kraven bör därför ändras för en del

av Almis medel så att de kan användas till

innovationer i tidigt skede och staten bör ta ansvar

för det tidiga riskkapitalet, föreslår motionärerna.

De konstaterar att regeringen i budgetpropositionen

ökar anslagen till såddfinansiering men säger att

det inte handlar om några nya medel utan endast om

en omfördelning av pengar. Kristdemokraterna vill

däremot öka anslaget till näringslivsutveckling med

30 miljoner kronor år 2005, varav en del av anslaget

bör förmedlas direkt till de s.k. IUC-bolagen (se

vidare i det följande).

..Även i motion 2004/05:L251 (kd), med rubriken

Förmånsrättsregler, föreslås att regeringen skall

anmodas att låta utreda små och medelstora företags

kapitalförsörjning och återkomma till riksdagen

senast den 1 juli 2005 med förslag om hur

kapitalförsörjningssituationen skall kunna stärkas.

Motiveringen är likartad den i nyssnämnda motion

2004/05:N393 (kd).

..De från den 1 januari 2004 ändrade

förmånsrättsreglerna bildar också bakgrund till de

två motionerna 2004/05:L214 (c) och 2004/05:L372

(c), i vilka begärs ett tillkännagivande om att

tillgången till statligt riskkapital snarast måste

öka. Motiveringarna bakom de båda motionerna är

likartade. Flera studier av små företags finansiella

villkor visar att finansiering via bank fortfarande

är den vanligaste och viktigaste finansieringskällan

för små och medelstora företag, säger motionärerna.

De menar att detta indikerar att effekterna av de

försämrade företagshypotekens säkerhetsvärde drabbar

de små företagen i högre grad än de stora. I Finland

har säkerhetsproblemen för småföretagen lösts genom

att ett statligt riskkapitalbolag, Finnvera, har

tillskapats, påpekar motionärerna. Det nämnda

bolaget arbetar inom områden där banksäkerheterna

inte täcker mellanskillnaden mellan 55 och 100 % av

den underliggande säkerheten.

..Staten bör tillse att det inrättas

riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i

näringslivet, anförs det i motion 2004/05:MJ507 (c).

Generellt anser Centerpartiet att det är bättre att

stimulera och uppmuntra dem som väljer ett

miljövänligare alternativ än att försöka ändra

människors och företags beteenden genom straff,

säger motionärerna. De nämner skattelättnader som

exempel på stimulans till företag som väljer att

arbeta med miljö och etik. En annan åtgärd kan,

enligt motionärerna, vara riskkapitalfonder för

miljöinvesteringar, med hänvisning till att det inte

alltid är lätt att hitta finansiering till ny,

obeprövad teknik.

..I motion 2004/05:N432 (c) föreslås att det skall

inrättas en teknisk risknämnd i syfte att stärka

utvecklingen av svenska uppfinningar. Sverige är

dåligt på att ta till vara uppfinnares idéer och att

vidareutveckla det som kan bidra till tillväxt,

säger motionären. Han menar att steget mellan

riskkapitalfinansiärer, inklusive Nutek och Almi,

och innovatörer behöver stärkas, med hänvisning till

att de nämnda aktörerna sägs endast gå in i projekt

där affärsmöjligheterna fastställts och avkastningen

i huvudsak säkrats. Innovatören måste garanteras att

patent och idéer inte plagieras, genom att den

föreslagna risknämnden skall ta till vara och

förmedla kontakter för innovationer, anför

motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

I flera av de här aktuella motionerna påtalas

behovet av insatser för att främja

innovationskraften och entreprenörsandan. I

budgetpropositionen sägs i ett särskilt avsnitt med

rubriken Ökat entreprenörskap (propositionen s. 27)

att små och kunskapsintensiva företag står för en

stor del av innovationskraften och är viktiga för

att skapa nya jobb. Nya företag bidrar även till

produktivitetsutveckling genom att de ökar

konkurrensen och utvecklar ny kunskap. Att främja

entreprenörskap är därför viktigt. Intresset för

entreprenörskap, liksom nyfikenhet och

upptäckarlust, behöver väckas redan i tidig ålder.

Det är av stor vikt att stödja insatser som stärker

ungdomars företagsamhet och som skapar

förutsättningar för ungdomar att förverkliga sina

idéer som företagare och innovatörer.

Entreprenörskap bör få en självklar plats i

undervisningen och samspelet mellan skola och

företag bör utvecklas. Gymnasieskolan skall

förbereda både för anställning och för verksamhet i

eget företag. Entreprenörskap i akademiska miljöer

skall uppmuntras. För att bidra till detta avser

regeringen att ge Nutek i uppdrag att genomföra ett

nationellt entreprenör-skapsprogram i huvudsak

inriktat på grund- och gymnasieskola samt högskolor

och universitet. Programmet bör präglas av ett

jämställdhetsperspektiv. Uppdraget bör komplettera

och samspela med de insatser som sker på de

regionala och lokala nivåerna. För att skapa bättre

förutsättningar för fler individer att bli

företagare har regeringen under perioden 2002-2004

gett ett särskilt stöd till kvinnors och invandrares

företagande samt till kooperativt företagande. Detta

stöd förlängs från år 2005, och årligen avsätts

sammanlagt 54 miljoner kronor för rådgivning och

kompetensutvecklingsinsatser. Nutek har nyligen

presenterat en handlingsplan för entreprenörskap.

Förslaget bereds inom Näringsdepartementet, och

regeringen avser att i regleringsbrevet till Nutek

återkomma i frågan.

Olika frågor om patent berörs i några motioner.

Dessa frågor behandlas i propositionen i ett

särskilt avsnitt med rubriken Patent för tillväxt

(propositionen s. 27). Där sägs att patent spelar en

viktig roll när det gäller innovationer och

ekonomiskt agerande. Genom patentskyddet ges

förutsättningar för företagen att i högre

utsträckning exploatera och kommersialisera sina

innovationer både nationellt och internationellt. De

senaste åren har de immateriella rättigheterna som

upphovsrätt, varumärken, patent etc. fått en större

betydelse för bedömning av affärsrisker och framtida

värde av investeringar. Betydelsen av att säkra

immateriella rättigheter för ekonomiska aktörer har

därför ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.

Betydelsen av patenträtten har också ökat

dramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig

utan också i ökad omfattning den överlåtbara

immateriella rättigheten som skapar värde, sägs det

i propositionen. Regeringen beslöt i april 2004 att

tillkalla en särskild utredare, professor Ove

Granstrand, med uppdrag att se över de ekonomiska

aspekterna av patentering för företags tillväxt i

Sverige, Norden och Europa (dir. 2004:55).

Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska

företag hanterar patentering som konkurrensmedel i

jämförelse med företag i andra länder i Europa och

den övriga världen och hur patentering fördelar sig

på företag av olika storlek. Här bör också den

senaste utvecklingen inom EU vägas in. Studien skall

även innefatta en nordisk jämförelse och skall

identifiera problem och möjligheter på den nordiska

patentmarknaden. Uppdraget skall enligt direktiven

redovisas senast den 31 januari 2005, men denna

tidpunkt kommer enligt uppgift från

Näringsdepartementet sannolikt att senareläggas till

hösten 2005, eftersom utredningens arbete inte kom

gång förrän i oktober 2004. Utredningens arbete

skall innefatta följande:

- leda fram till förslag som kan skapa förståelse

och insikt hos främst de små kunskapsintensiva

företagen om de ekonomiska vinsterna - och

kostnaderna - med patentering,

- leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva

företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning

patentera sina innovationer,

- belysa sambandet mellan patentering och

ekonomisk tillväxt,

- innehålla en analys av nedgången av

patenteringsfrekvensen i Sverige och de viktigaste

orsakerna till denna.

I ett par motioner berörs effekterna på

kapitalförsörjningen för småföretag av de ändrade

förmånsrättsreglerna (prop. 2002/03:49, bet.

2002/03:LU17). Riksdagen beslöt våren 2003 om bl.a.

en ny lag om företagsinteckning som ersätter den

tidigare lagen om företagshypotek. Den nya

företagsinteckningen ger allmän förmånsrätt och

gäller i 55 % av värdet av all gäldenärens egendom

som återstår sedan borgenärer med bättre förmånsrätt

fått betalt. Vidare innebar beslutet att

förmånsrätten för skatter och avgifter avskaffades

och att lönegarantin utökades. De övergripande

syftena med reformen var att underlätta för företag

att genomföra företagsrekonstruktion i stället för

att gå i konkurs och att förbättra löneskyddet.

Vidare syftade reformen till att bidra till att

kreditgivning och kredituppföljning ytterligare

inriktas på ett projekts utsikter till lönsamhet,

att insolvenshanteringen sker mer skyndsamt och att

oprioriterade borgenärer får bättre utdelning i

konkurs. Lagutskottet ansåg det angeläget med en

grundlig utvärdering av reformens olika effekter och

underströk vikten av att en i propositionen aviserad

utvärdering av konsekvenserna av reformen kommer

till stånd omgående, varvid det ansågs särskilt

angeläget att effekterna för små och medelstora

företag kontinuerligt blir föremål för särskild

uppmärksamhet. Utskottet uttalade vidare att

effekterna i olika delar av landet, särskilt i

glesbygdsområden, skall analyseras, liksom

kreditsituationen för entreprenörer som är i färd

med att starta, expandera eller utveckla företag.

Det ansågs också viktigt att regeringen förbereder

ytterligare åtgärder för att underlätta små företags

kapitalförsörjning om konsekvensanalysen skulle visa

att ändringen av företagshypoteket haft negativa

effekter i detta avseende. Regeringen skall

återkomma med en redovisning av utvärderingsarbetet

senast inom ett år och med förslag till konkreta

åtgärder om så är erforderligt.

Regeringen har nyligen fattat beslut om att ge

ITPS i uppdrag att genomföra den nyssnämnda

utvärderingen. Enligt regeringsbeslutet

(Ju2004/7178/L2, Ju2004/7317/L2) skall ITPS bedöma

om målen med förmånsrättsreformen har uppnåtts och

utvärdera reformens effekter. Som en del av

uppdraget skall institutet undersöka

förutsättningarna generellt för kapitalförsörjning

till företag, varvid små och medelstora företag

liksom entreprenörer särskilt skall uppmärksammas.

ITPS skall analysera konsekvenserna i olika delar av

landet, särskilt i nationella stödområden och

landsbygdsområden utanför dessa. Även konsekvenserna

för anställda skall särskilt beaktas. Institutet

skall hålla kontakt med berörda myndigheter, bl.a.

Glesbygdsverket och Nutek, och med berörda fackliga

organisationer och näringslivsorganisationer. ITPS

skall senast den 15 december 2004 redovisa en

sammanställning av inhämtat material och senast den

1 juli 2005 rapportera resultatet av undersökningen

dittills när det gäller kapitalförsörjningen till

företag. ITPS, som skall redovisa uppdraget i dess

helhet senast den 1 december 2007, skall föreslå de

åtgärder som bedöms lämpliga, bl.a. för att begränsa

eventuella negativa effekter utan att de positiva

går förlorade. Kostnaderna för åtgärderna skall

beräknas. Om ITPS uppmärksammar andra frågor än de

angivna och som rör anslutande områden, skall

institutet rapportera detta. I uppdraget ingår inte

att bedöma reformens effekter när det gäller

betalning och indrivning av skatter och avgifter.

Frågan om de ändrade förmånsrättsreglerna är för

närvarande föremål för behandling i riksdagen med

anledning av ett flertal motionsyrkanden (m, fp, kd,

c, mp) från allmänna motionstiden. Tillsammans med

ett nyligen justerat yttrande (yttr. 2004/05:LU1y)

har lagutskottet överlämnat de aktuella

motionsyrkandena till finansutskottet med hänvisning

till att de har statsfinansiella effekter och i

syfte att möjliggöra en samordning av beredningen av

motionsförslagen med beredningen av

budgetpropositionen för år 2005. Finansutskottet har

i sitt nyligen justerade betänkande 2004/05:FiU1

avstyrkt att omvandlingen av äldre företagshypotek

skall skjutas upp till den 1 januari 2007 och att

företagsinteckningens värde skall utgöra 100 % av

den underliggande säkerheten. I reservationer (m;

fp; c) förordades i första hand att

företagsinteckningens värde skall återställas till

100 % och i andra hand bl.a. att ikraftträdandet av

den andra delen av förmånsrättsreformen skall

skjutas upp till den 1 januari 2007. I ytterligare

en reservation (kd) förordades bl.a. också att

ikraftträdandet skall skjutas upp till den 1 januari

2007. Riksdagen beslöt i går i enlighet med

finansutskottets förslag.

I ett par motioner berörs frågan om införande av

riskkapitalavdrag. Skatteavdrag tillhör

skatteutskottets ansvarsområde. Tidigare försök med

skattereduktion för investeringar i eget företag har

inte fallit så väl ut, sägs det från

Näringsdepartementet. I förhandlingsmannen Claes de

Neergards rapport finns det dock ett förslag om

uppskjuten reavinstbeskattning för onoterade aktier.

Frågan kommer att beredas inom Regeringskansliet.

I en motion förordas riskkapitalfonder för

miljöinvesteringar. I propositionen finns ett

särskilt avsnitt om miljöteknikcentrum

(propositionen s. 28). Där sägs att

miljöteknikmarknaden bedöms av många vara en viktig

tillväxtmarknad då kraven på miljöanpassning kommer

att öka under kommande år. Särskilt gäller det i de

nya EU-medlemsstaterna, som under de närmaste åren

måste anpassa sin produktionsapparat till EU:s krav.

Vidare utvecklas miljöinsatserna alltmer mot

miljöanpassning av produktionsprocesser och

produkter för att undvika miljöpåverkan under

produkternas hela livscykel. Detta ställer krav på

utveckling av ny teknik. Insatser görs redan för att

främja introduktion av ny miljöteknik och spridning

av befintlig miljöteknik. Statens insatser genomförs

av ett stort antal aktörer inriktade på olika led av

värdekedjan, sägs det i propositionen. Insatserna

bedöms kunna ge bättre effekt om de samordnas.

Regeringen gav i februari 2004 en särskild utredare,

riksdagsledamoten Claes Roxbergh, i uppdrag att

föreslå en lämplig organisation för ett nationellt

centrum för miljödriven näringslivsutveckling och

miljöteknikexport. Uppgiften för centrumet skall

vara att uppnå en förbättrad samordning och

kraftsamling av statens insatser på området.

Utredaren avlämnade i augusti 2004 betänkandet

Swentec AB - för en nationell kraftsamling på svensk

miljöteknik (SOU 2004:84). Förslaget bereds nu med

inriktningen att arbetet med en ny organisation

skall kunna avslutas under våren 2005. Regeringen

avser att om så erfordras återkomma till riksdagen

med ett förslag om hur miljöteknikcentrumet skall

organiseras. För att samordningsarbetet skall kunna

starta så snabbt som möjligt kommer regeringen inom

kort att inrätta en tillfällig projektorganisation,

där berörda myndigheter och organisationer ingår.

Uppgiften för projektorganisationen skall vara att

inleda samordningen av de statliga

främjandeinsatserna på miljöteknikområdet.

När det gäller kreditgarantiföreningar som berörs

i en motion kan noteras att regeringen i

budgetpropositionen under anslaget (38:2)

Näringslivsutveckling m.m. har avsatt 5 miljoner

kronor för att främja framväxten av

kreditgarantiföreningar (se vidare i det följande).

Närmare anvisningar om hur dessa medel skall

användas kommer att redovisas i regleringsbrevet

till Nutek avseende det nämnda anslaget. Det kan

vidare noteras att mikrolån, som omnämns i samma

motion, infördes hos Almi år 2003.

I motion 2004/05:N436 (s) berörs en regional

inkubator, Stiftelsen Inova i Värmland, och förordas

att det i budgetpropositionen nu aktuella

såddkapitalet inte skall styras för hårt till de

aktörer som nämns i budgetpropositionen. Enligt

uppgift från Näringsdepartementet finansierar dessa

aktörer just lokala och regionala verksamheter, och

medlen kanaliseras i de flesta fall till de lokala

och regionala verksamheter som innehar kompetens och

som fungerar bra. Bland annat har

Teknikbrostiftelsen i Göteborg medverkat i det i

motionen nämnda projektet Inova.

I motion 2004/05:N393 (kd) berörs industriella

utvecklingscentrum (IUC). IUC-bolagen har via

anslaget Näringslivsutveckling, som Nutek

disponerar, möjlighet att få ta del av de medel som

finns avsatta för att främja produktutveckling i små

företag.

Frågan om generationsskiften behandlas i

propositionen i ett särskilt avsnitt (propositionen

s. 28). Där sägs att det är viktigt att underlätta

generationsskiften för att få fler och växande

företag. Ett stort antal företag står inför

generationsskiften de närmaste åren. Enligt en

rapport från Nutek har många företagsledare inte

vidtagit några åtgärder för att förbereda ett

kommande generationsskifte. Samtidigt är bristen på

förberedelser ett av de viktigaste problemen vid

ägarskiften i företag. Regeringen har därför givit

Nutek i uppdrag att utforma ett nationellt program i

syfte att genomföra åtgärder som skall underlätta

ägarbyten i små företag, sägs det i propositionen.

Uppdraget, som har skett i samverkan med Almi och

organisationerna Företagarna, Svenskt Näringsliv och

Family Business Network Sweden, har nyligen

redovisats för regeringen, med förslag till program

som skall genomföras fram till den 30 juni 2007.

Beträffande förslaget i budgetpropositionen om att

regeringen skall bemyndigas att disponera influtna

amorteringar m.m. till följd av såddfinansiering för

innovationsfrämjande åtgärder kan noteras att detta

inte kan anses vara helt förenligt med den s.k.

budgetlagens (1996:1059) principer om

bruttoredovisning.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om

innovationsfrämjande åtgärder generellt och därefter

separat ett förslag i en motion om inrättande av

riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i

näringslivet.

Innovationsfrämjande åtgärder

Utskottet redovisade i föregående avsnitt sin

uppfattning om att en ökad ekonomisk aktivitet genom

fler och växande företag är grundläggande för att

främja tillväxten - en tillväxt som skall vara

ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Ett

långsiktigt tillväxtarbete kräver insatser på olika

områden, varvid ett viktigt område är att stärka

innovationsförmågan i näringslivet, genom att det

skapas goda villkor för kunskapsintensivt

entreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från idé

till marknad.

Inom regeringen har, som tidigare redovisats,

bedrivits ett arbete i syfte att utveckla en

strategi för att främja innovationer. Olika

utrednings- och utvärderingsinsatser har genomförts.

Ett centralt område som har konstaterats vara en

kritisk faktor för tillkomsten av nya företag med

utvecklingspotential är tillgången till kapital i

tidiga skeden, s.k. såddkapital. Projekt i tidiga

skeden har ofta svårt att attrahera riskvilligt

kapital på den öppna riskkapitalmarknaden. På detta

område är det motiverat med statliga insatser.

Regeringens förslag om bemyndigande av riksdagen -

avseende bildandet av ett holdingbolag och

finansiering av Almis innovationslån - innebär båda

att förutsättningarna avseende såddfinansieringen

kommer att förbättras. Utskottet ser det föreslagna

holdingbolaget som ett instrument för att skapa en

tydligare struktur och ansvarsfördelning. Ett

problem med det hittillsvarande systemet har varit

en otydlig struktur och ansvarsfördelning mellan de

olika statligt initierade aktörer som har varit

verksamma på såddfinansierings-området. Ett annat

problem har varit att det tillgängliga såddkapitalet

inte har varit tillräckligt. Regeringen beräknar att

den nya koncernen skall kunna finansiera såddlån

m.m. med totalt ca 1,8 miljarder kronor under en

tioårsperiod.

Utskottet stöder också regeringens förslag om

Almis innovationslån. Almi skall således fortsätta

sin finansieringsverksamhet avseende innovatörer och

nystartade innovativa företag, och medel för att

täcka uppkomna kreditförluster skall bl.a.

tillhandahållas genom att regeringen får disponera

återbetalningar på Nuteks kreditportfölj avseende

såddfinansiering. Almi har en viktig uppgift att

fylla genom sin regionala förankring.

Flera av de här aktuella motionerna präglas av en

positiv inställning till olika innovationsfrämjande

åtgärder, en inställning som i princip

överensstämmer med utskottets. Utskottet ser de nu

aktuella förslagen i propositionen som syftande till

att åstadkomma just en sådan ökning och

effektivisering av tillgången till kapital i tidiga

skeden som efterfrågas i flera motioner. I vissa

motioner efterfrågas ytterligare utredningsinsatser

avseende kapitalförsörjningen. Utskottet anser dock

att frågan har varit föremål för ett omfattande och

tillräckligt utrednings- och översynsarbete och att

det nu är dags att gå från ord till handling. Det är

slående att det är företrädare för partier som ofta

kritiserar regeringen för brist på handling som nu

förordar ytterligare utredningar.

I motion 2004/05:N436 (s) berörs - utifrån

exemplet Stiftelsen Inova i Värmland, som är en

regional inkubator - frågan om att den föreslagna

såddfinansieringen också skall inriktas mot små

regionala och lokala aktörer. Utskottet anser att

det är viktigt att den nya verksamheten skall

bedrivas på ett sådant sätt att regionala och lokala

krafter aktiveras och blir delaktiga. Enligt vad

utskottet erfarit är detta helt förenligt med

intentionerna i regeringens arbete. Något särskilt

uttalande av riksdagen i frågan är därför inte

erforderligt.

I några motioner tas upp olika frågor rörande

patent. Utskottet vill här hänvisa till den

utredning som regeringen tillsatt med uppdrag att se

över de ekonomiska aspekterna av patentering för

företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa och

som tidigare redogjorts för.

När det gäller effekterna på kapitalförsörjningen

för småföretag av de ändrade förmånsrättsreglerna

har, som tidigare redovisats, ITPS nyligen getts i

uppdrag att bedöma om målen med förmånsrättsreformen

har uppnåtts och att utvärdera reformens effekter.

Som en del av uppdraget skall institutet undersöka

förutsättningarna generellt för kapitalförsörjning

till företag, varvid små och medelstora företag

liksom entreprenörer särskilt skall uppmärksammas.

ITPS skall analysera konsekvenserna i olika delar av

landet, särskilt i nationella stödområden och

landsbygdsområden utanför dessa.

I en motion berörs kreditgarantiföreningar.

Regeringen har, som tidigare nämnts, i propositionen

avsatt 5 miljoner kronor under anslaget Näringslivs-

utveckling m.m. för att främja framväxten av sådana

föreningar. Utskottet behandlar detta anslag i ett

senare avsnitt.

Med det anförda tillstyrker utskottet de båda här

aktuella förslagen i propositionen och avstyrker

samtliga motioner i berörda delar.

Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i

näringslivet

I motion 2004/05:MJ507 (c) föreslås att

riskkapitalfonder för miljöinvesteringar skall

inrättas. Utskottet anser inte att det är lämpligt

med denna typ av specialdestinerade insatser.

Miljöinvesteringar bör inte särbehandlas utan ses

som en naturlig, integrerad del av

näringslivsverksamheten. Detta bör även gälla olika

typer av insatser för såddfinansiering. Med detta

avstyrks den nämnda motionen i berörd del.

Vissa frågor angående förvaltningen

av statligt ägda bolag

Låneramar till järnvägsrelaterade bolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör ge regeringen det begärda

bemyndigandet avseende låneramar till

järnvägsrelaterade bolag. Därmed kan de

berörda bolagen få en grund för att ta upp

lån på den öppna kreditmarknaden. Jämför

reservation 6 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att för år

2005 besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ

AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,

Jernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5,1

miljarder kronor.

Våren 2003 bemyndigade riksdagen regeringen att ge

SJ en låneram i Riksgäldskontoret om 2 miljarder

kronor för perioden 2004-2007 (prop. 2002/03:86,

bet. 2002/03:NU13). Hösten 2003 beslöt riksdagen om

låneramar i Riksgäldskontoret för Euromaint, Green

Cargo, Jernhusen och Swedcarrier om sammanlagt 6 550

miljoner kronor under år 2004 (prop. 2003/04:1, bet.

2003/04:TU1). Våren 2004 beslöt riksdagen vidare om

låneramar i Riksgäldskontoret under åren 2005 och

2006 för dessa bolag om sammantaget 2,3 miljarder

kronor (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21).

Syftet var att skapa stabilitet i

finansieringsförutsättningarna och därmed en rimlig

förhandlingsposition vid upptagande av lån i dessa

bolag på den öppna kreditmarknaden.

Beloppet om 2,3 miljarder kronor inbegrep de

medelfristiga kreditbehoven fram till slutet av år

2006. För den kortfristiga finansieringen under år

2005 anser regeringen att Euromaint, Swemaint, Green

Cargo, Jernhusen och Swedcarrier behöver en

ytterligare kreditmöjlighet i Riksgäldskontoret om

800 miljoner kronor, dvs. en samlad låneram om 3,1

miljarder kronor. De föreslagna totala kort- och

medelfristiga låneramarna år 2005 på 5,1 miljarder

kronor är en reduktion med 3 450 miljoner kronor

från beloppet på 8 550 miljoner kronor som gällde

för år 2004. Skälet till denna minskning är att

Jernhusen har flyttat över huvuddelen av sin

finansiering till den öppna lånemarknaden.

Motionen

Riksdagen bör avslå regeringens förslag om

bemyndigande avseende låneramar till

järnvägsrelaterade bolag, anförs det i motion

2004/05:N373 (m). I stället bör riksdagen anmoda

regeringen att utforma en långsiktigt hållbar

lösning på problemen i SJ, Euromaint, Swemaint,

Green Cargo, Jernhusen och Swedcarrier samt andra

statligt hel- eller delägda företag inom tågsektorn.

På järnvägsområdet äger staten, helt eller delvis,

ett antal företag som i många fall vid

bolagiseringen kraftigt underkapitaliserats, varför

staten gång på gång har tvingats till

brandkårsutryckningar för att lösa akuta kriser,

säger motionärerna. De anser att en genomtänkt och

långsiktig lösning av problemen i dessa företag

måste presenteras och att regeringen skall återkomma

till riksdagen med förslag till en sådan lösning,

vilken bör vila på följande principer:

- ett väl fungerande, miljövänligt och

konkurrenskraftigt transportsystem i hela landet,

- god konkurrens och konkurrensneutralitet mellan

olika företag,

- minimering av det statliga ägandet; i den

utsträckning staten skall behålla sitt ägande i

något eller några företag på järnvägsområdet måste

detta motiveras väl.

- god hushållning med skattemedel.

Motionärerna vill inte godkänna regeringens begäran

om bemyndigande förrän den efterfrågade långsiktiga

lösningen presenterats. Risken är annars stor att

staten ständigt tvingas till nya kapitaltillskott

till företag som inte är långsiktigt livskraftiga,

anförs det.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringen bör ges det begärda

bemyndigandet avseende låneramar till

järnvägsrelaterade bolag. Därmed kan de berörda

bolagen få en grund för att ta upp lån på den öppna

kreditmarknaden.

Regeringens förslag tillstyrks alltså av

utskottet. Samtidigt avstyrks i berörda delar motion

2004/05:N373 (m), i vilken bl.a. yrkas avslag på

regeringens förslag.

Statens aktier i OMHEX AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör ge regeringen det begärda

bemyndigandet rörande OMHEX AB. Härigenom ges

staten bättre förutsättningar att som ägare

agera på det sätt som är bäst ur kommersiell

synpunkt och som bäst kan gagna statens

intressen. Jämför reservation 7 (m, fp, kd,

c).

Propositionen

Staten äger ca 7 % av det börsregistrerade företaget

OMHEX AB, som bl.a. driver värdepappersmarknader i

Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius.

Statens ägande i bolaget har sin grund i att

riksdagen år 1997 bemyndigade regeringen att sälja

statens andel i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

(VPC). Regeringen bedömde därvid att utvecklingen i

framtiden kunde leda till att staten, på annat sätt

än genom direktägande i VPC, även fortsättningsvis

bör ha ett direktägande i någon av de centrala

verksamheterna inom den svenska finansiella sektorn.

Regeringen bemyndigades att disponera ersättningen

från en avyttring av aktierna i VPC till förvärv av

aktier i eller bildande av bolag som direkt eller

indirekt drev verksamhet enligt lagen (1992:543) om

börs- och clearingverksamhet eller aktiekontolagen

(1989: 827). Vidare anvisades 10 miljoner kronor som

ramanslag för kostnader som uppkom i samband med

värdering och försäljningsåtgärder vid avyttring.

Ytterligare 500 miljoner kronor anvisades för att

investera i företag som hade en central roll inom

den svenska finansiella infrastrukturen (prop.

1996/97: 150, bet. 1996/97:FiU20).

Då OM Gruppen Aktiebolag år 1998 förvärvade

Stockholms Fondbörs Aktiebolag, förvärvade staten

initialt aktier motsvarande 7,7 % av rösterna i OM

Gruppen. År 2000 förvärvade staten ytterligare

aktier i OM Gruppen med medel från försäljningen av

VPC, och statens andel ökade till 9,5 %. Som en

följd av OM Aktiebolags (f.d. OM Gruppen Aktiebolag)

förvärv av finska HEX Integrated Markets Plc år 2003

har statens ägarandel minskat till nuvarande nivå,

6,9 %. Värdet på statens aktieinnehav uppgår till ca

650 miljoner kronor. Efter förvärvet bytte företaget

firmanamn till OMHEX Aktiebolag.

Regeringen begär i budgetpropositionen riksdagens

bemyndigande att vidta någon av följande åtgärder:

- att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i

OMHEX AB eller

- att förvärva ytterligare aktier i bolaget.

Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att

vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att

genomföra transaktioner enligt nyssnämnda punk-ter.

OMHEX består för närvarande av två affärsområden,

OM Technology och HEX Integrated Markets. OM

Technology utvecklar systemlösningar åt företag på

världens finans- och energimarknader och HEX

Integrated Markets äger och driver börser i Sverige,

Finland, Estland, Lettland och Litauen samt

tillhandahåller olika finansiella tjänster.

Koncernen omsatte år 2003 2 686 miljoner kronor,

varav OM Technology svarar för ca 65 % och HEX

Integrated Markets för ca 35 %. Antalet anställda är

ca 1 600 personer. Ytterligare uppgifter om OMHEX

återfinns i regeringens skrivelse 2003/04:120 med

2004 års redogörelse för företag med statligt

ägande.

Ett ägande i ett börsnoterat företag ställer höga

krav på staten vad gäller flexibilitet i utövandet

av ägandet, t.ex. avseende möjligheten att snabbt ta

ställning till nyemissioner och förvärvserbjudanden,

sägs det i propositionen. Riksdagen har tidigare

bemyndigat regeringen att reducera det statliga

ägandet i de noterade bolagen Nordea Bank AB och

Telia Sonera AB. Regeringens här aktuella förslag

syftar till att åstadkomma en effektivare

förvaltning genom att skapa förutsättningar som

bättre överensstämmer med dem som råder i

näringslivet. Genom det föreslagna bemyndigandet ges

staten bättre förutsättningar att som ägare agera på

det sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt och som

bäst kan gagna statens intressen. Staten får

möjlighet att kunna agera med flexibilitet och ges

möjlighet att skapa en bättre värdeutveckling av

sitt kapital. Regeringen vill därför, som nämnts, få

möjlighet att välja lämplig tidpunkt att öka,

reducera eller avyttra statens aktieinnehav i OMHEX

i den takt som är affärsmässigt fördelaktig.

Regeringen har vidare behov av att i samband med

förberedelser för att förändra ägandet i bolaget

vidta nödvändiga åtgärder, såsom t.ex. värdering. I

det fall det skulle bli aktuellt att öka statens

andel i OMHEX avser regeringen att återkomma till

riksdagen med förslag till finansiering.

Motionen

I motion 2004/05:N373 (m) yrkas avslag på

regeringens förslag om bemyndigande avseende

åtgärder i OMHEX. I stället föreslås att riksdagen

skall bemyndiga regeringen att avyttra hela

aktieinnehavet i OMHEX samt att vidta de åtgärder i

övrigt som behövs för att genomföra transaktioner

med detta syfte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att regeringen skall ges det

begärda bemyndigandet rörande OMHEX. Härigenom ges

staten bättre förutsättningar att som ägare agera på

det sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt och som

bäst kan gagna statens intressen. Motion

2004/05:N373 (m) - i vilken bl.a. yrkas avslag på

regeringens förslag - avstyrks samtidigt i berörda

delar.

Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna en ändring av

riktlinjerna för Sveaskog AB som innebär att

bolaget skall kunna bedriva en utökad

verksamhet inom områdena naturturism,

rekreation och upplevelser. Skogen har

generellt sett en stor betydelse som källa

för rekreation och upplevelser och det är

rimligt att Sveaskog får ett uttryckligt

uppdrag av statsmakterna på detta område.

Verksamheten skall bedrivas på

marknadsmässiga grunder, med avkastningskrav

som baseras på det sysselsatta kapitalet och

på risknivån. Jämför reservationerna 8 (m,

fp) och 9 (kd, c).

Propositionen

Regeringen begär riksdagens godkännande av att

regeringen vid förvaltningen av Sveaskog AB, utöver

vad som tidigare beslutats, skall följa de

riktlinjer som regeringen redovisar i propositionen.

Riksdagen beslöt hösten 1998 (prop. 1998/99:1

utg.omr. 24, bet. 1998/99: NU1) att ett statligt ägt

skogsbolag, Sveaskog, skulle bildas. Riksdagen

behandlade därvid riktlinjerna för bolagets

verksamhet. Hösten 2001 beslöt riksdagen (prop.

2001/02:39, bet. 2001/02:NU7) att staten genom

Sveaskog skulle förvärva utestående aktier i Assi

Domän AB, ett bolag som vid det tillfället delvis

ägdes av staten. Med hänsyn till att Sveaskog nu

blivit mycket större och funnit sin roll finns det

skäl att i några avseenden ta upp frågan om

riktlinjerna för bolagets verksamhet, säger

regeringen.

Sveaskog bedriver inom sin organisation en liten

verksamhet inom jakt, fiske och naturupplevelser.

Statsskogsutredningen har kartlagt statens

skogsinnehav i betänkandet Statlig skog och skyddad

mark (SOU 2002:40). Utredningen pekar på skogens

betydelse som källa för rekreation och upplevelser.

När Sveaskog bildades fick bolaget inte någon

särskild roll inom området naturturism, rekreation

och upplevelser. Riktlinjerna för Sveaskog bör

ändras på denna punkt, anser regeringen. Utöver de

riktlinjer som tidigare beslutats för bolaget bör

bolaget även kunna bedriva en utökad verksamhet inom

området naturturism, rekreation och upplevelser.

Verksamheten skall bedrivas på marknadsmässiga

grunder, varvid det skall finnas ett avkastningskrav

som baseras på det kapital som sysselsätts och

risknivån. I inledningsskedet bör bolagets marker i

norra delen av landet prioriteras.

Det finns anledning att ta upp ytterligare en

fråga som berör Sveaskog, säger regeringen vidare. I

beslutet om förvärvet av utestående aktier i Assi

Domän hösten 2001 sades i fråga om de industriella

verksamheterna att Assi Domäns framgångsrika

utplacering i nya strukturer skall fortsätta och

avslutas. Staten skall inte, sades det i

propositionen, vara en långsiktig ägare till

industriell verksamhet på det skogliga området.

Sedan förvärvet av Assi Domän har sågverken förts

över till ett bolag som ägs gemensamt med andra

skogsägarintressen. Pappersbruket i Frövi ägs helt

av Sveaskog. Regeringen understryker att bolaget vid

sitt arbete att förändra ägarstrukturerna bör, utan

att ge avkall på den ursprungliga intentionen, ta

till vara möjligheterna att få ut ett bra värde för

tillgångarna.

Motionerna

Regeringens förslag avvisas i motion 2004/05:N373

(m). Det är förkastligt att expandera den statliga

näringsverksamheten till ännu ett område, anser

motionärerna. De menar att det inte är en statlig

uppgift att driva företag inom turistbranschen.

Tvärtom bör statens ägande i Sveaskog avvecklas,

anför motionärerna.

Även i motion 2004/05:N340 (fp) avvisas förslaget

om ändrade riktlinjer för Sveaskog. Folkpartiet

anser att om man äger skog, måste man se till att

den sköts och att människor som vill ut i den och

söka efter rekreation och naturupplevelser skall få

det, säger motionärerna. Men de anser samtidigt att

det offentliga, i detta fall staten, inte skall äga

bolag, eftersom det snedvrider konkurrensen.

Folkpartiet har hela tiden motsatt sig att Sveaskog

skall finnas i statlig ägo, och motionärerna erinrar

om att partiet i en annan motion, om statliga bolag,

har krävt att Sveaskog skall säljas. Att bolaget nu

skall ge sig in på områden såsom naturturism,

rekreation och upplevelser är helt förkastligt,

anför motionärerna. De menar att det i stället borde

vara ett gyllene tillfälle att släppa in privata

aktörer för att sköta sådana områden i Sveaskogs

skogsbestånd.

I motion 2004/05:MJ508 (fp) förordas också en

försäljning av Sveaskog och att bolaget, fram till

dess att en försäljning sker, bör ta ett större

miljöansvar. Ägandet av skog är ojämnt fördelat över

landet - i södra Sverige finns framför allt en stor

andel privat ägd skog medan norra Sverige i huvudsak

har statligt ägd skog - konstaterar motionärerna.

Deras uppfattning är att staten inte skall bedriva

kommersiell verksamhet, där detta kan göras av det

privata näringslivet. Risken för en snedvridning av

konkurrenssituationen är alltför stor, anför

motionärerna. De anser att den föreslagna

försäljningen skall göras på ett sådant sätt att

inte en stor privat skogsägare tillkommer utan att

det är möjligt för lokala aktörer att delta, vilket

kräver hänsynstagande till bl.a.

marknadssituationen. Fram till dess en försäljning

kan ske bör målet för Sveaskog vara att sköta

statens skogar och att tillhandahålla

ersättningsmark vid reservatsbildningar, säger

motionärerna. De menar att Sveaskog - i takt med att

den egna industrin avvecklas och rådande avtal löper

ut - bör begränsa sin virkesförmedlande roll till

att enbart omfatta statens skogar. Riksdagens beslut

att sälja ut sågverk har ännu ej effektuerats och

orsaken till detta bör redovisas, anför motionärerna

avslutningsvis.

Sveaskog är ett företag som agerar utifrån

marknadsmässiga krav, samtidigt som det också

bedriver en verksamhet som motiveras utifrån

särskilda samhällsintressen, sägs det i motion

2004/05:N256 (kd). Genom möjligheten att erbjuda

bytesmark kan Sveaskog, på det allmännas uppdrag,

bidra till att bevara en levande landsbygd och

säkerställa den biologiska mångfalden. Men i

huvudsak är Sveaskog ett kommersiellt skogsbolag med

en betydande skogsindustriell verksamhet. I ett

första steg bör Sveaskog sälja sin skogsindustriella

verksamhet. Regeringen bör sedan se över hur mycket

mark som behövs för att tillvarata de särskilda

samhällsintressen som Sveaskog för närvarande

värnar. Därefter bör resterande mark säljas ut till,

i första hand, lokala skogsbrukare. Den del av

Sveaskog som blir kvar bör omvandlas till ett sådant

samhällsnyttigt företag som beskrivs i motionen.

Däremot bör bolagets verksamhet inte utökas

ytterligare

Sveaskog skall inom sitt skogsinnehav verka för

uppfyllandet av miljömålet Levande skogar, dvs. att

skogsområden med höga naturvärden skall undantas

andra åtgärder än skötsel som är påkallad för att

bevara och främja biotopens naturliga biologiska

mångfald, anförs det i motion 2004/05:N443 (v).

Sveaskog har ett markinnehav som omfattar ca 18 % av

Sveriges sammanlagda skogsareal, ca 4,4 miljoner

hektar mark, varav ca 3,3 miljoner hektar är

produktiv skogsmark, konstaterar motionärerna.

Sveaskog har 1 500 anställda och

äger även en industrirörelse bestående av Assi Domän

Cartonboard samt är hälftenägare i Setra Group.

Värdeskapandet mäts som avkastning på

skogskapitalet. Bolaget har dock antagit en rad

andra riktlinjer för sin verksamhet, inte minst på

miljöområdet och det sociala området, påpekar

motionärerna men uppger att bolaget icke desto

mindre kritiseras kontinuerligt från miljövårdande

håll. Inventeringar av den statliga skogen

genomförda av Naturvårdsverket och länsstyrelserna

visar att endast 48 % av de utpekade områdena var

undantagna från skogsbruk av skogsförvaltarna

själva, däribland Sveaskog, säger motionärerna. I

Norrbotten har Sveaskog klassificerat 51 % av de

utpekade skogarna som områden där skogsbruk kan ske.

De statliga skogsägarnas klassificering inom de

utvalda områdenas värdekärnor visar att man anser

sig kunna bedriva skogsbruk inom 45 % av arealen,

säger motionärerna vidare. De framhåller att

Sveaskog, efter det att inventeringen hade

publicerats i slutet av februari 2004, tydliggjorde

att bolaget inte är berett att införa ett

avverkningsstopp i de utpekade skogarna. Det av

riksdagen antagna miljömålet Levande skogar innebär

att skogens och skogsmarkens värde för biologisk

produktion skall skyddas samtidigt som den

biologiska mångfalden skall bevaras samt

kulturmiljövärden och sociala värden värnas, erinrar

motionärerna om. Inriktningen är att

miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.

Sveaskogs arbete i fråga om bevarandet av den

biologiska mångfalden har brister, både vad gäller

ambitionsnivån och i förmåga att föra ut

målsättningarna inom organisationen, hävdar

motionärerna. De föreslår att regeringen, genom

ägardirektiv till Sveaskog, skall uppdra åt bolaget

att inom sitt skogsinnehav verka för uppfyllandet av

miljömålet Levande skogar. Skogsområden med höga

naturvärden på Sveaskogs marker skall undantas andra

åtgärder än skötsel som är påkallad för att bevara

och främja biotopens naturliga biologiska mångfald,

och undantaget skall ske genom att marken ges ett

långsiktigt och heltäckande skydd, anför

motionärerna avslutningsvis.

Statens ansvar - bl.a. som ägare av Sveaskog - för

att uppsatta miljömål skall uppnås berörs även i

motion 2004/05:MJ439 (v). I motionen föreslås ett

tillkännagivande om att regeringen, genom

ägardirektiv och regleringsbrev samt i andra

instruktioner till berörda statliga bolag och verk,

skall klargöra hur dessa skall agera för att staten

skall ta sitt ansvar för de kollektiva nyttigheterna

i skogssektorn. Miljömålen som rör biologisk

mångfald och klimatmålen har störst betydelse för

kollektiva nyttigheter i skogssektorn, säger

motionärerna. De menar dock att det finns

ytterligare kollektiva nyttigheter eller

samhällsintressen som staten inom skogssektorn också

måste ta ett delansvar för och anger följande:

skogens sociala roll för både hälsa och rekreation;

skogens roll som bas för utveckling av andra

näringar såsom turism och upplevelseindustri;

tätortsnära skogars speciella roll - 90 % av

människors vistelse i skog sker i denna typ av

skogar; den svenska skogens roll i ett

internationellt sammanhang.

Vissa kompletterande uppgifter

I motion 2004/05:MJ508 (fp) anförs att det finns

risk för att Sveaskog medverkar till att

konkurrensen snedvrids. Enligt Näringsdepartementet

finns ingen sådan risk, eftersom principen är att

bolaget skall ge samma avkastning som privata

motsvarigheter.

I anslutning till det som sägs bl.a. i motion

2004/05:N443 (v) om Sveaskogs agerande på

miljöområdet kan noteras att Sveaskogs styrelse i

april 2002 antog en ny miljöpolicy för företaget,

vilken redovisas på företagets hemsida. Den innebär

bl.a. att minst 20 % av den produktiva skogsmarken

skall användas till naturhänsyn och naturskydd.

Målsättningen gäller per skogsregion eftersom

naturvärdet varierar i de olika skogslandskapen.

Detta kommer att ske genom att s.k. ekoparker

utvecklas, via nya reservatsbildningar och genom att

bolaget i all egen skog fortsatt skall följa den

svenska s.k. FSC-standarden (Forest Stewardship

Council). Utveckling av Sveaskogs ekoparker blir ett

sätt att ta ansvar för de unika skogslandskap som

finns på bolagets marker, sägs det. Ekoparkerna

kommer att omfatta minst 5 % av den produktiva

skogsmarken, där särskilda natur- och kulturvärden

styr omfattning och utformning av skogsbruket.

Frågan om avverkning av skyddsvärd, statligt ägd

skog har nyligen varit föremål för en granskning av

miljöorganisationen Greenpeace. Enligt denna

granskning, som avser inlämnade

avverkningsanmälningar och gäller skogar som pekats

ut som skogar med höga naturvärden, vill de statliga

skogsförvaltarna Fastighetsverket och Sveaskog

avverka i skyddsvärda skogar i Västerbottens,

Norrbottens, Örebro, Dalarnas och Jämtlands län.

Greenpeaces undersökning i dessa fem län visar att

totalt 33 anmälningar och ansökningar om

avverkningar i skyddsvärda skogar har lämnats in

till skogsvårdsstyrelserna under perioden den 24 maj

2003 till den 15 augusti 2004. Norrbottens och

Västerbottens län berördes av flest anmälningar. 27

av anmälningarna gjordes under den pågående

inventeringen och 6 efter, visar undersökningen.

Sveaskog stod för 29 av 33 anmälningar. Greenpeace

anser att de sista gammelskogarna och andra skogar

med höga naturvärden är allvarligt hotade. Det enda

sättet att avvärja detta hot är, enligt Greenpeace,

att ge dem ett lagstadgat skydd.

Sveaskog har i ett pressmeddelande (2004-10-21)

kommenterat granskningen och anfört följande.

Sveaskog kommer inte att genomföra avverkningar i

skogsområden som Naturvårdsverket och

länsstyrelserna pekat ut i sin inventering av

skyddsvärda skogar utan att först komma överens med

dem. Sveaskog har ett bra samarbete med

Naturvårdsverket och länsstyrelserna kring

prioriteringen av vilka utpekade områden som skall

skyddas genom naturreservat eller hanteras i

enlighet med Sveaskogs miljöpolicy. Naturvårdsverket

och länsstyrelserna har gjort en inventering av

skyddsvärda skogar på statlig mark. Resultatet av

inventeringen presenterades i en rapport i februari

2004. Nu pågår ett arbete med att prioritera vilka

av dessa områden som skall skyddas och hur det skall

ske. Under och även efter den inventering som

gjordes av Naturvårdsverket och länsstyrelserna har

Sveaskog lämnat in anmälningar till

skogsvårdsstyrelserna om planerade avverkningar. Det

beror i de flesta fall på att resultatet av deras

inventering inte var känt när planeringen gjordes,

och i vissa fall på att gränsdragningen mellan

utpekade områden och vanlig produktionsskog är

otydlig. Sveaskog kommer inte i något fall att

genomföra avverkning i dessa skogar innan

Naturvårdsverket och länsstyrelserna har beslutat

vilka områden som skall undantas från skogsbruk

genom reservatsbildning. Sveaskog uppger att bolaget

har ett bra samarbete med och är helt överens med

Naturvårdsverket och länsstyrelserna om det arbete

som nu sker.

Beträffande önskemålen i motionerna 2004/05:N443

(v) och 2004/05: MJ439 (v) om att regeringen skall

utfärda ägardirektiv till Sveaskog kan noteras att

särskilda ägardirektiv inte används av

Näringsdepartementet, beroende på att denna typ av

direktiv anses oklar och otydlig. Särskilda direktiv

kan ges till en myndighet, men styrningen av bolag

skall ske genom bolagsordning, lag och avtal.

Riksdagsbeslut skall återspeglas i bolagsordningen.

Företrädare för Näringsdepartementet och för

Sveaskog har vid ett utskottssammanträde lämnat

information om Sveaskog och det här aktuella

förslaget i budgetpropositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet stöder regeringens förslag om att Sveaskog

skall kunna bedriva en utökad verksamhet inom

områdena naturturism, rekreation och upplevelser.

Skogen har generellt sett en stor betydelse som

källa för rekreation och upplevelser och det är

rimligt att det statliga bolaget Sveaskog får ett

uttryckligt uppdrag av statsmakterna på detta

område. Verksamheten skall, som det sägs i

propositionen, bedrivas på marknadsmässiga grunder,

med avkastningskrav som baseras på det sysselsatta

kapitalet och på risknivån. Det är också lämpligt

att Sveaskogs marker i norra delen av Sverige

prioriteras i inledningsskedet.

I några motioner framförs farhågor för att

Sveaskogs verksamhet beträffande naturturism kan

komma att försvåra för privata aktörers verksamhet

på området. Företrädare för Näringsdepartementet och

Sveaskog har dock inför utskottet framhållit att

avsikten inte är att Sveaskogs verksamhet skall ske

på bekostnad av privata aktörer. Snarare ses

regeringens förslag som att det kan skapa

möjligheter för lokala entreprenörer och därmed vara

positivt ur sysselsättningssynpunkt.

I propositionen tas upp ytterligare en fråga som

rör Sveaskogs skogsindustriella verksamhet. Staten

skall inte vara en långsiktig ägare till industriell

verksamhet på det skogliga området sades det hösten

2001 i den tidigare nämnda propositionen om förvärv

av aktier i Assi Domän. Utskottet finner det rimligt

att, som regeringen nu föreslår, Sveaskog vid sitt

arbete med att förändra ägarstrukturen - dock utan

att ge avkall på den nyssnämnda ursprungliga

intentionen - tar till vara möjligheterna att få ut

ett bra värde för tillgångarna. Det är viktigt att

den förmögenhetsmassa som ett statligt ägt företag

utgör och som ytterst tillhör svenska folket

förvaltas på ett professionellt och effektivt sätt.

I ett par motioner yrkas avslag på regeringens

förslag. Där pläderas i stället för att Sveaskog

skall säljas. En försäljning förordas också i

ytterligare två motioner, då med synpunkter på hur

bolagets verksamhet skall bedrivas fram till dess

att en försäljning sker. Utskottet delar inte dessa

uppfattningar utan anser att staten har en viktig

roll att fylla när det gäller ägandet av skog.

I motion 2004/05:N443 (v) föreslås att riksdagen

skall uttala sig för att Sveaskog inom sitt

skogsinnehav skall verka för att miljömålet Levande

skogar uppfylls. Även i motion 2004/05:MJ439 (v)

berörs statens ansvar, bl.a. som ägare av Sveaskog,

för att uppsatta miljömål skall uppnås. I det

föregående har det arbete som bedrivs inom Sveaskog

på miljöområdet redovisats. Företrädare för

Näringsdepartementet och för Sveaskog har också vid

ett utskottssammanträde lämnat information om

bolaget och dess arbete på miljöområdet. Sveaskog

kommer inte, som tidigare nämnts, att genomföra

avverkningar i skogsområden som Naturvårdsverket och

länsstyrelserna pekat ut i sin inventering av

skyddsvärda skogar utan att först komma överens med

dem. Det kan också noteras att bolaget nyligen

beslutat att minska sina avverkningar i Norrbotten

och Västerbotten med 15 %. Det motsvarar ca 400 000

kubikmeter virke per år. Sänkningen till den nya

nivån kommer att ske successivt och vara fullt

genomförd under år 2007.

Utskottet anser självfallet att det av

statsmakterna fastlagda miljömålet Levande skogar

skall vara styrande för alla kategorier av

skogsägare. Målet skall uppfyllas inom ramen för all

produktiv skogsmark. Om Sveaskog skulle ges den

uppgiften i större utsträckning än privata

skogsägare skulle det kunna ses som att de

sistnämnda markägarna befrias från ansvar. Kriterium

för avsättning skall givetvis vara skyddsvärdhet och

inte ägarkategori. Grundläggande i miljöpolitiken på

skogsområdet är att alla skogsägare skall ta sitt

ansvar. Utskottet vill också påpeka att om Sveaskog

skulle öka sina avsättningar, utöver det som bolaget

beslutat om, skulle det negativt drabba

virkesförsörjningen hos den industri som bolaget

levererar till.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker samtliga här aktuella motioner

i berörda delar.

Centrum för enklare handel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

bildande av en ideell förening för att

utveckla metoder för enklare handel, där

staten skall kunna vara medlem. Jämför

reservation 10 (m).

Propositionen

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad som

föreslås i propositionen om bildande av en ideell

förening för att utveckla metoder för enklare

handel, där staten skall kunna vara medlem.

Målmedveten och systematisk förenkling av

handelsprocedurerna sänker aktörernas kostnader,

effektiviserar handeln och ökar företagens

konkurrenskraft, säger regeringen. Att aktivt stödja

sådan förenkling och effektivisering är ett viktigt

led i handelspolitiken - både nationellt och på ett

globalt plan. I detta syfte och med utgångspunkt i

regeringsförklaringen hösten 2003 har företrädare

för Regeringskansliet, Kommerskollegium och

Tullverket, i nära samverkan med Business Region

Göteborg, Svenskt Näringsliv, företag inom handel,

logistik och transport och företrädare för den

akademiska världen arbetat för att etablera ett

centrum för att utveckla metoder för enklare handel.

Försöksverksamheten, som hålls samman i en ideell

förening, har fått arbetsnamnet tradEasy. Arbetet

med att förenkla handelsprocedurer intensifieras

därmed genom samspel mellan tre intressentsfärer -

näringsliv, akademi och myndigheter.

tradEasy har sin hemvist i Göteborg, i anslutning

till Business Region Göteborg. Det är en naturlig

lokalisering med hänsyn till stadens position som

framträdande handelsstad och att Nordens ledande

hamn och många av de största speditions- och

handelsföretagen finns där. Göteborg erbjuder därmed

en kritisk massa av kompetens som kommer hela

Sverige till godo. Centrumet skall i vid bemärkelse

verka för effektivare handelsprocedurer till

samhällelig och kommersiell nytta, som stärker

näringslivets och Sveriges konkurrenskraft och som

kan lämna ett bidrag till det internationella

arbetet för enklare, effektivare och billigare

handel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den bedömning som regeringen gör

rörande bildande av en ideell förening för att

utveckla metoder för enklare handel, där staten

skall kunna vara medlem. Därmed tillstyrks

regeringens förslag.

Medverkan av Konsumentombudsmannen i

vissa tvister

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör besluta att den nu pågående

försöksverksamheten avseende medverkan av

Konsumentombudsmannen i vissa tvister skall

fortsätta till utgången av år 2006.

Propositionen

Regeringen föreslår att den försöksverksamhet

avseende medverkan av Konsumentombudsmannen (KO) i

vissa tvister som har bedrivits skall förlängas till

utgången av år 2006 (se bilaga 2).

Lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende

medverkan av KO i vissa tvister (försökslagen)

trädde i kraft den 1 december 1997 (prop.

1996/97:104, bet. 1996/97:LU21). Lagen gäller efter

förlängning (prop. 2001/02:113, bet. 2001/02:LU21)

till utgången av år 2004. Försökslagen tillämpas på

tvister mellan konsumenter och näringsidkare och

innebär att KO har möjlighet att företräda

konsumenten som ombud vid allmän domstol och

kronofogdemyndighet. Försöksverksamheten är

begränsad till tvister som gäller finansiella

tjänster.

Inom Jordbruksdepartementet har upprättats en

utredningsrapport, KO:s medverkan vid vissa

konsumenttvister (dnr Jo2004/680), som innehåller en

utvärdering av försöksverksamheten. I rapporten

föreslås bl.a. att försöksverksamheten skall

förlängas och utvidgas till att omfatta även andra

sakområden än finansiella tjänster. Rapporten har

remissbehandlats, och flertalet remissinstanser är

positiva till förslaget eller lämnar det utan

erinran. Förslaget bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Med hänvisning till det pågående beredningsarbetet

- bl.a. måste resursfrågan analyseras innan ett

eventuellt förslag kan läggas fram - anser

regeringen att det är viktigt att den nuvarande

verksamheten får fortsätta under den fortsatta

beredningen av frågan. Det nu aktuella lagförslaget

om en förlängning av försöksverksamheten är

lagtekniskt sett av enkel beskaffenhet, varför

regeringen har ansett att Lagrådets hörande skulle

sakna betydelse.

Vissa komplettande utgifter

Lagen om försöksverksamhet avseende medverkan av KO

i vissa tvister tillhör lagutskottets ansvarsområde.

Det nu aktuella lagförslaget avser endast en

förlängning av en pågående försöksverksamhet. Därmed

har det inte ansetts att det finns något behov av

att näringsutskottet vare sig skulle överlämna

förslaget till eller inhämta yttrande från

lagutskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att den nu

pågående försöksverksamheten avseende medverkan av

KO i vissa tvister bör fortsätta till utgången av

december månad år 2006 och tillstyrker därmed

regeringens förslag.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa anslag under

utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med

vad som föreslagits i budgetpropositionen och

som framgår av bilaga 3. Vidare bör riksdagen

besluta enligt de förslag rörande

bemyndiganden som läggs fram i propositionen

under detta utgiftsområde. Riksdagen bör

också avslå samtliga här aktuella

motionsyrkanden.

Riksdagen bör vidare godkänna att regeringen

under år 2005 skall få vidta åtgärder för en

förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda

företag enligt de villkor som redovisas i

propositionen. Utskottet hänvisar härvid till

tidigare beslut av riksdagen i frågan. Jämför

reservation 11 (m, fp, kd, c).

Inledning

Utskottet redogör i det följande - avseende de

anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv - för

regeringens förslag och motsvarande förslag i

motioner (se bilaga 3). Därefter redovisar utskottet

sitt ställningstagande i ett sammanhang.

Näringspolitik

Verket för innovationssystem:

Förvaltningskostnader (26:1)

Propositionen

Anslaget finansierar förvaltningskostnader vid

Verket för innovationssystem (Vinnova) som bildades

den 1 januari 2001. Myndighetens uppgift är att

främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och

arbetsliv genom utveckling av effektiva

innovationssystem och finansiering av

behovsmotiverad forskning och utveckling. För att

finansiera kostnader för arkivering föreslås en

överföring om 44 000 kr fr.o.m. år 2005 till

anslaget Riksarkivet och landsarkiven under

utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och

fritid.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till

115,9 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av

anslaget med 6 miljoner kronor.

Även i motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en

besparing - med 5 miljoner kronor - med hänvisning

till en bedömning att Vinnova kan göra

administrativa effektiviseringar.

För Vinnova har motionärerna bakom motion

2004/05:N383 (c) upprättat effektiviserings- och

besparingsmål om 3 miljoner kronor för år 2005.

Verket för innovationssystem: Forskning och

utveckling (26:2)

Propositionen

Anslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och

utvecklingsverksam-het, utveckling av

innovationssystemet och liknande. Inriktningen för

de närmaste årens verksamhet har tidigare beskrivits

i en proposition om forskning och förnyelse (prop.

2000/01:3) samt i en proposition om FoU och

samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2).

Anslaget beräknas minska med 2 miljoner kronor

årligen under åren 2006 och 2007 för att bidra till

finansieringen av ett förbättrat system för

marknadskompletterande kapital i tidiga skeden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 1

122,1 miljoner kronor. Regeringen begär vidare

riksdagens bemyndigande att under år 2005 ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 800

miljoner kronor under år 2006 och 1 100 miljoner

kronor efter år 2006.

Motionen

I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en besparing på

anslaget med 310 miljoner kronor.

Verket för näringslivsutveckling:

Förvaltningskostnader (38:1)

Propositionen

Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för

näringslivsutveckling (Nutek) och används för

driftsbidrag till Almi Företagspartner AB (Almi).

Anslagssparandet från år 2003 på 14,2 miljoner

kronor hänförs i huvudsak till finansiering av

uppbyggnad av ärendesystem rörande de regionala

stöden. Från och med den 1 juli 2004 lånefinansieras

uppbyggnaden av detta datasystem. Av

anslagssparandet har 4 miljoner kronor dragits in

till statsbudgeten. Anslaget föreslås öka med 12,3

miljoner kronor till följd av justering av pris- och

löneomräkningen (inklusive retroaktiv justering).

Anslaget föreslås även öka med 1 miljon kronor för

att finansiera verkets ansvar enligt förordningen

(2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering

och höjd beredskap. Finansiering sker från anslaget

Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar samt

beredskap mot sårbarhet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till

218,8 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av

anslaget med 19 miljoner kronor.

Kristdemokraterna avvisar uppbyggnad av

ärendesystem rörande de regionala stöden och

föreslår med hänvisning därtill en minskning av

anslaget med 15 miljoner kronor, sägs det i motion

2004/05:N393 (kd).

Även i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en

minskning av anslaget - med 3 miljoner kronor - med

hänvisning till upprättade effektiviserings- och

besparingsmål för Nutek.

Näringslivsutveckling m.m. (38:2)

Propositionen

Anslaget skall användas för näringslivsfrämjande

åtgärder. Anslagssparandet från år 2003 är i

huvudsak uppbundet i beslut, och 1,9 miljoner kronor

har dragits in till statsbudgeten. I enlighet med

regeringens förslag på tilläggsbudget i

budgetpropositionen för år 2005 förs 15 miljoner

kronor till anslaget Rymdverksamhet inom

utgiftsområde 24 Näringsliv och 15 miljoner kronor

till anslaget Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling inom utgiftsområde 6 Försvar

samt beredskap mot sårbarhet.

Det särskilda stödet om 54 miljoner kronor till

kvinnors och invandrares företagande samt

kooperativt företagande förlängs efter år 2004.

Anslaget föreslås öka med 25 miljoner kronor årligen

för att finansiera innovationslån. Av tillskottet

skall 10 miljoner kronor finansiera innovationslån i

stödområde B. Finansieringen av dessa lån sker från

utgiftsområde 19, anslaget Allmänna

regionalpolitiska åtgärder. Samtidigt föreslås

anslaget minska med 4 miljoner kronor för att bidra

till finansieringen av ett förbättrat system för

marknadskompletterande kapital i tidiga skeden.

Därutöver föreslås anslaget öka med 5 miljoner

kronor årligen för stöd till

kreditgarantiföreningar. Anslaget beräknas minska

med 20 miljoner kronor år 2006 till följd av att den

temporära satsningen på design upphör.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till

275,6 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör minskas med 54 miljoner kronor, anförs

det i motion 2004/05: N373 (m). Anslaget skall

användas för bl.a. medel för en särskild satsning på

insatser för kvinnor, invandrare och kooperativt

företagande om 54 miljoner kronor, konstaterar

motionärerna. De tror dock inte att denna typ av

insatser främjar kvinnors eller invandrares

företagande och anser inte heller att särskilda

insatser bör göras för just kooperativt drivna

företag. I stället bör politiken, enligt

motionärerna, inriktas på att undanröja hinder för

alla typer av företag och företagare, varför den

nämnda insatsen avvisas.

Basfinansieringen för Institutet för

kvalitetsutveckling (SIQ) bör säkerställas genom ett

uttalande av riksdagen, och lämplig myndighet bör

ges i uppdrag att svara för detta, anförs det i

motion 2004/05:N367 (fp). Sveriges konkurrenskraft

är beroende av en ständig förbättring av varor,

tjänster och processer, och arbetet med ett

effektivt kvalitetsarbete underlättas om det finns

en medvetenhet om kvalitetsbegrepp och god kunskap

om kundorienterad verksamhetsutveckling, säger

motionären. Hon redovisar att man utifrån detta

behov år 1986 bildade Nationalkommittén för Svensk

Kvalitet. År 1990 formerades Intressentföreningen

Kvalitetsutveckling, som i november samma år slöt

ett avtal med regeringen om bildandet av SIQ.

Institutet övertog då från Nationalkommittén

uppgiften att aktivt bidra till

kvalitetsutvecklingen i alla delar av det svenska

samhället. SIQ:s status som nationellt centrum har

inneburit att institutet kunnat bygga upp goda

kontakter i Sverige och utomlands. Motionären

erinrar om vad utskottet anförde hösten 2000 (bet.

2000/01:NU1) om att den typ av verksamhet som SIQ

bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt

perspektiv. Likaså menade utskottet att formen för

verksamheten, som karakteriseras av att företag,

organisationer och förvaltningar samverkar, har en

effektiv utformning. Utskottet såg det därför som

angeläget att verksamheten även i fortsättningen

skulle kunna erhålla statligt stöd för sin

basfinansiering. Några åtgärder från statens sida

för att säkerställa SIQ:s finansiering har trots

detta inte vidtagits, utan det statliga bidraget har

uteblivit under åren 2001 och 2002. Hon uppger att

SIQ därmed har ett strukturellt underskott som

allvarligt hotar verksamheten och institutets hela

existens.

I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en ökning av

anslaget med 30 miljoner kronor.

Regeringens satsning med 20 miljoner kronor för att

utveckla ett designprogram som skall främja

näringslivsutvecklingen på området ställer sig

motionärerna dock tveksamma till. De betecknar detta

som ett kortsiktigt projekt och menar att

långsiktiga strukturella reformer av generell

karaktär är till större nytta för näringslivet.

Däremot anser motionärerna att såddfinansieringen

bör ökas med 50 miljoner kronor åren 2005, 2006 och

2007. Sammantaget föreslås anslaget alltså öka med

30 miljoner kronor år 2005.

En överflyttning med 100 miljoner kronor från

anslaget Näringslivsutveckling till ett föreslaget

nytt anslag, Regionalt och lokalt utvecklingsarbete,

under utgiftsområde 19 Regional utveckling, föreslås

i motion 2004/05:N383 (c). Det arbete som

motionärerna föreslår skall bedrivas med medel från

det föreslagna nya anslaget skall stimulera tillväxt

och innebära att regioner och kommuner får mer makt

över de aktuella ekonomiska medlen, vilket av

motionärerna anses ge bättre beslutsunderlag och

större effektivitet.

Vissa kompletterande uppgifter

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ), som är

föremål för yrkande i motion 2004/05:N367 (fp),

bildades, som tidigare redovisats, år 1990 på

initiativ av regeringen och Intressentföreningen

Kvalitetsutveckling. I enlighet med stadgarna skall

institutet stimulera och bidra till en positiv

kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska

samhället. Vid utgången av år 2001 upphörde det

tidigare statliga stödet till verksamheten. SIQ har

därefter vid två tillfällen, åren 2001 och 2002,

hemställt hos regeringen om statligt stöd för

finansiering av verksamheten.

I samband med omorganisationen av Närings- och

teknikutvecklings-verket, då två nya myndigheter -

Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Verket

för innovationssystem (Vinnova) - bildades, skedde

en fördelning av ansvarsuppgifter. Vinnova fick i

uppgift att hantera frågor om forskningsinstituten

och finansieringen av bl.a. SIQ:s verksamhet.

Vinnova finansierade SIQ:s verksamhet med 2 miljoner

kronor under åren 2001 och 2002. Finansieringen var

kopplad till projekt inom SIQ:s verksamhet.

Frågan om basfinansiering för SIQ behandlades, som

sägs i den nyssnämnda motionen, av utskottet hösten

2000 i betänkande 2000/01:NU1. Företrädare för SIQ

hade under utskottets beredningsarbete framfört sina

farhågor för att den verksamhet som institutet

bedriver skulle hamna i ett oklart läge i

förhållande till de båda då nyinrättade

myndigheterna Vinnova och Nutek. Utskottet ansåg att

den typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur

ett näringspolitiskt perspektiv. Likaså menade

utskottet att formen för verksamheten, som

karakteriseras av att företag, organisationer och

förvaltningar samverkar, har en effektiv utformning.

Utskottet såg det därför som angeläget att

verksamheten även i fortsättningen skulle kunna

erhålla statligt stöd för sin basfinansiering.

Regeringen beslöt i juni 2003 att 1 miljon kronor

skulle betalas ut mot rekvisition senast den 31

oktober 2003 till SIQ. Kostnaderna belastade ett

äldreanslag (från budgetåret 2000) under

utgiftsområde 24 - Fortsatt program för

småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt,

anslagsposten Till regeringens disposition. I maj

2004 beslöt regeringen att bevilja SIQ 1 250 000 kr

för verksamheten under år 2004 att betalas ut efter

rekvisition. Kostnaderna skall belasta utgiftsområde

24, anslaget Näringslivsutveckling m.m., anslagspost

5 Till regeringens disposition med 1 miljon kronor

och utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning, anslaget Utveckling av

skolväsende och barnomsorg, anslagspost 8 (som

disponeras av Myndigheten för skolutveckling och

fördelas efter beslut av regeringen), med 250 000

kr. Som villkor för att medlen från utgiftsområde 16

skall utbetalas ställs att SIQ skall bedriva

verksamhet inom utbildningssektorn, bl.a. inom

skolans område, samt att SIQ anordnar den årliga

konferensen Kvalitet i klassrum och skola utan krav

på ytterligare finansiering från regeringen.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet är

avsikten att medel till SIQ framöver skall förmedlas

av Nutek via anslaget Näringslivsutveckling m.m. och

att detta på något sätt skall anges i Nuteks

regleringsbrev.

Institutet för tillväxtpolitiska studier:

Förvaltningskostnader (38:3)

Propositionen

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har

till uppgift att utveckla och förbättra

kunskapsunderlaget för tillväxtpolitiken. Institutet

utför omvärldsbevakning och utvärderingar med

relevans för näringspolitiken, innovationspolitiken

och den regionala utvecklingspolitiken.

Omvärldsbevakningen är delvis utlandsbaserad. ITPS

har även ett statistikansvar för delar av den

officiella statistiken. I anslaget ingår ITPS

förvaltningskostnader. Anslaget föreslås minska år

2005 med totalt 3 miljoner kronor, varav 1 miljon

kronor överförs till anslaget Patentbesvärsrätten

och 2 miljoner kronor skall bidra till

finansieringen av ett förbättrat system för

marknadskompletterande kapital i tidiga skeden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 72,2

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av

anslaget med 25 miljoner kronor.

En besparing på anslaget med 5 miljoner kronor

bedöms i motion 2004/05:N393 (kd) som rimlig, genom

en effektivisering av verksamheten.

Även i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en

besparing - med 3 miljoner kronor - med hänvisning

till i motionen upprättade effektiviserings- och

besparingsmål för myndigheten.

Turistfrämjande (38:4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet

för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet

bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i det av

staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget

Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet).

Betänkandet Turistfrämjande för ökad tillväxt (SOU

2004:17), framlagt av Utredningen om översyn av

turistfrämjandets funktion, organisation och

rollfördelning, har remissbehandlats, och regeringen

avser att återkomma angående turistpolitiken.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till

101,4 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av

anslaget med

10 miljoner kronor.

En ökning av anslaget med 100 miljoner kronor

föreslås i motion 2004/05: N393 (kd) för att

finansiera ökade satsningar på marknadsföringen av

Sverige som turistland. Sverige har en stor

potential att utvecklas som turistland, anför

motionärerna. De påpekar att turistnäringen skapar

stora värden i form av arbetstillfällen och

skatteintäkter. En god marknadsföring av hela

Sverige är av största betydelse för att attrahera

ytterligare turister, sägs det.

En besparing med 20 miljoner kronor föreslås i

motion 2004/05:N383 (c), med hänvisning till att

Centerpartiet i en annan motion föreslår en

turismsatsning på sammanlagt 100 miljoner kronor

under utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen har aviserat att en proposition om

främjande för ökad tillväxt inom turistnäringen

skall lämnas till riksdagen i december 2004.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersöknings-verksamhet m.m. (38:5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets

geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I

detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,

som utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt

minerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att

förvalta och miljösäkra anläggningar som tidigare

använts för statens civila beredskapslager för olja

samt det statliga gruvfältet i Adak. SGU svarar

också för samordning, uppföljning och rapportering i

fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god

kvalitet. Anslaget disponeras av SGU för

myndighetsverksamhet, Bergsstaten och förvaltning av

anläggningar som tidigare använts för statens civila

beredskapslager för olja samt av regeringen.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 174,

3 miljoner kronor.

Motionen

En minskning av anslaget med 10 miljoner kronor

föreslås i motion 2004/05: N393 (kd). Antalet

ansökningar om förlängning av befintlig

prospektering är visserligen lika många som tidigare

år, men förlängning söks endast med ett år i stället

för som brukligt tre år, säger motionärerna. De

förmodar att detta sannolikt beror på

konjunkturbedömningar och inväntandet av den nya

minerallagen. Regeringen har aviserat att en

proposition kommer under hösten 2004 efter en mycket

lång fördröjning. Kristdemokraterna gör bedömningen

att en besparing på Bergsstatens verksamhet kan ske

med 10 miljoner kronor i väntan på en ny minerallag.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen har nyligen avlämnat proposition

2004/05:40 om ändringar i minerallagen. Utskottet

avser att behandla propositionen under våren 2005.

Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning (38:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja

riktad geovetenskaplig grundforskning, tillämpad

forskning och kompetensutveckling.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 5,3

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring

av oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och regeringen för att

täcka kostnader för efterbehandling av tömda

oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet

i Adak, Malå kommun. Efter olyckan vid anläggningen

i Sala har miljösäkringen av den anläggningen och

ett antal liknande anläggningar fått förskjutas i

tiden. Arbetet har återupptagits under första delen

av år 2004. Olyckan leder till ökade

entreprenadkostnader och förskjutning av dessa

kostnader. Anslaget kommer dock successivt att kunna

minskas i takt med att miljösäkringsarbetet

avslutas.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 22

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket är central

förvaltningsmyndighet för ärenden om patent,

varumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verket

är internationell myndighet enligt konventionen om

patentsamarbete samt handlägger ärenden om

registrering av kommunala vapen och om utgivning av

periodisk skrift. Verksamheten finansieras genom

avgifter. Verksamheten med patent, varumärken och

mönster skall ge intäkter som motsvarar kostnaderna

för Patentbesvärsrättens verksamhet.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patentbesvärsrätten (38:8)

Propositionen

Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall

rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva

överklaganden av beslut meddelade av Patent- och

registreringsverket. Anslaget används för

förvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten och

motsvaras av inbetalningar från Patent- och

registreringsverket till inkomsttitel på

statsbudgeten. Anslaget föreslås öka med 1 miljon

kronor år 2005 för att domstolen skall kunna klara

sina uppgifter. Ökningen finansieras genom att

förvaltningsanslaget till ITPS minskas med

motsvarande belopp.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 16,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bolagsverket

Propositionen

Bolagsverket, som inrättades den 1 juli 2004 (prop.

2003/04:34, bet. 2003/04: NU7), är central

förvaltningsmyndighet för registreringsärenden som

gäller aktiebolag, filialer, europeiska ekonomiska

intressegrupperingar och europabolag, för handels-

och föreningsregisterärenden och för bank- och

försäkringsregisterärenden. Bolagsverket är vidare

inskrivningsmyndighet enligt 2 kap. 2 § lagen

(2003:528) om företagsinteckning. Bolagsverket för

också register över näringsförbud och tillfälliga

näringsförbud, över fysiska personers och dödsbons

konkurser och över förbud att lämna juridiskt eller

ekonomiskt biträde. Bolagsverkets verksamhet

finansieras genom avgifter.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer

(38:9)

Propositionen

Anslaget finansierar verksamhet vid Bolagsverket

avseende kostnader i samband med likvidation av

företag.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 8

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

(38:10)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till riksmätplatserna

vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

(SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Riksmät-

platsbidraget används för närvarande för drift och

underhåll av riksmätplatser, upprätthållande av

internationell spårbarhet för mätstorheter,

investeringar i mätteknisk utrustning samt till

mätteknisk FoU. Området kemisk metrologi är under

utveckling inom det europeiska samarbetet och en

långsiktig gemensam satsning är nödvändig. En kemisk

metrologisk infrastruktur innebär dels att SP kan

upprätthålla spårbarhet för ett antal kemiska

enheter, dels att SP kan fungera som knutpunkt

mellan referenslaboratorer i och utanför Sverige med

kunskap inom andra kemiska enheter. För att Sverige

skall utveckla en metrologisk infrastruktur inom

kemiområdet föreslås därför att anslaget tillförs

800 000 kr fr.o.m. år 2005. Finansiering sker genom

att anslaget Bidrag till standardisering och FoU

inom experimentell teknik m.m. minskas med

motsvarande belopp.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 27,6

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Elsäkerhetsverket (38:11)

Propositionen

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för

tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De

övergripande målen för verksamheten är att förebygga

av elektricitet orsakad skada på person och egendom

samt störningar på radiokommunikation och

näringsverksamhet inom området elektromagnetisk

kompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara

för statliga insatser för att bygga upp,

upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för

elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt

medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk

kompatibilitet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 41,4

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till standardisering och FoU inom

experimentell teknik m.m. (38:12)

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till den svenska

standardiseringsorganisationen för att verka för

svensk standardisering, nationellt, europeiskt och

globalt. Det övergripande målet för

standardiseringen är att öppna marknader, höja

produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt

näringsliv samt bidra till att statens specifika

ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö

och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också

bidrag till forskning och utveckling inom

experimentell teknik. För teknisk

informationsförsörjning lämnas bidrag till AB

Terminologicentrum och Svensk förening för

informationsspecialister. Den svenska

standardiseringsorganisationen har med framgång

drivit svenska intressen i det europeiska och

internationella standardiseringsarbetet. Den nya

organisationen har medfört en ökad effektivitet och

internationell slagkraft. För att bidra till

finansieringen av en ökad satsning på området kemisk

metrologi föreslås, som nyss nämnts, en överföring

om 800 000 kr till anslaget Upprätthållande av

nationell metrologi m.m.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 71,4

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till

förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.

Rymdstyrelsen utgör en liten expertmyndighet med

ansvar för svensk rymdverksamhet och rymdforskning.

Verksamheten bedrivs till stor del inom ramen för

det europeiska rymdsamarbetet inom det europeiska

rymdorganet (European Space Agency; ESA).

Rymdstyrelsen fördelar också medel till verksamhet

som bedrivs nationellt eller i bilaterala samarbeten

med framför allt Frankrike. Myndigheten bereder

också ärenden om tillstånd att bedriva

rymdverksamhet från svenskt territorium och utövar

kontroll av sådan verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 22,6

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdverksamhet (38:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för

industriutvecklingsprojekt, fjärranalys och

forskning, som bedrivs inom ramen för deltagande i

internationellt samarbete, framför allt inom det

europeiska rymdsamarbetet inom ESA. Verksamheten kan

också bedrivas i nationella eller bilaterala

program. Vidare bekostas vissa informationsinsatser

från anslaget. Huvuddelen av anslaget, drygt 70 %,

utgörs av betalningar till ESA för Sveriges

deltagande i långsiktiga samarbetsprojekt. Anslaget

disponeras av Rymdstyrelsen. Regeringen föreslår ett

bemyndigande om ekonomiska åtaganden även för år

2005. Detta möjliggör att det för delar av

verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som

exempelvis omfattar långsiktiga program under en

flerårig planeringsperiod.

Rymdstyrelsen har framgångsrikt verkat för att

stärka svensk forskning och industri inom framför

allt det europeiska rymdsamarbetet. Rymdverksamheten

bidrar till att stärka den svenska industrins

konkurrenskraft. Regeringen bedömer att

rymdverksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt

och att uppnådda resultat svarar mot de fastställda

målen. Från och med år 2005 ökar anslaget med 10

miljoner kronor då en tidigare beslutad tillfällig

neddragning för åren 2002 och 2003 upphör. För att

säkerställa ett fortsatt svenskt deltagande i det

europeiska bärraketprogrammet Ariane föreslås

anslaget tillföras 235 miljoner kronor för år 2005

och 100 miljoner kronor för år 2006.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till

791,9 miljoner kronor. Regeringen begär vidare, som

nämnts, riksdagens bemyndigande att under år 2005

för ramanslaget Rymdverksamhet ingå ekonomiska

förpliktelser som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, medför utgifter på högst 607 miljoner

kronor under år 2006 och 993 miljoner kronor efter

år 2006.

Motionerna

I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en besparing med

35 miljoner kronor. Anslaget täcker bl.a. inhemsk

rymdforskning men huvuddelen av anslaget avser

deltagandet i det europeiska rymdsamarbetet och

stora delar av anslaget hanteras via ett

bemyndigande, konstaterar motionärerna. De anser att

det är viktigt att Sverige fortsätter att delta i

ESA:s olika program. Eftersom anslaget dock får hela

791,9 miljoner kronor i anslag, varav 70 % används

till det europeiska rymdsamarbetet, gör motionärerna

bedömningen att en besparing på 35 miljoner kronor

är rimlig, genom en effektivisering av verksamheten.

Riksdagen bör anmoda regeringen att ge

Rymdstyrelsen sådana direktiv att det är möjligt att

inrikta rymdverksamheten även mot icke-europeiska

länder, främst Förenta staterna, inom områden där

svensk industri är internationellt

konkurrenskraftig, anförs det i motion 2004/05:N387

(kd). Sverige har under lång tid varit en aktiv part

i ESA-samarbetet och svenska företag, främst Saab

Ericsson Space AB och Volvo Aero AB, har

framgångsrikt kunnat hävda sig med leveranser inom

olika utvecklingsprojekt, säger motionären. Han

erinrar om att den europeiska rymdverksamheten har

som ett huvudmål att skapa och bibehålla en egen

självständig programverksamhet oberoende av Förenta

staterna. Dock gagnar det inte konkurrenskraften hos

berörda industrier att begränsa möjligheten att även

samarbeta med andra industrier utanför Europa, anser

motionären och exemplifierar med samarbetsprojekt

med industrier i Förenta staterna som skulle

innebära att den svenska konkurrenskraften ökar och

därmed också möjligheterna för Arianeprogrammet att

utvecklas positivt.

Vissa kompletterande uppgifter

Beträffande det nyssnämnda förslaget om att

Rymdstyrelsen skall ges sådana direktiv som

möjliggör inriktning av rymdverksamheten även mot

icke-europeiska länder, främst Förenta staterna, kan

noteras att det, enligt Näringsdepartementet, inte

finns något som hindrar att Rymdstyrelsen riktar

verksamhet även mot icke-europeiska länder.

Rymdstyrelsens instruktion specificerar inte - vad

gäller internationellt samarbete - vilka länder

Rymdstyrelsen skall samarbeta med. Enligt förordning

(1996:80) med instruktion för Rymdstyrelsen skall

Rymdstyrelsen (2 §) särskilt verka internationellt

genom att a) bereda ärenden om internationellt rymd-

och fjärranalyssamarbete, b) vara kontaktorgan för

samarbete med internationella organisationer och

utländska institutioner på rymd- och

fjärranalysområdet samt c) sluta för verksamheten

nödvändiga överenskommelser med motsvarande

utländska organ och internationella organisationer

under förutsättning att överenskommelserna inte

kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

Det finns således ingenting som hindrar att

Rymdstyrelsen deltar i bilaterala samarbeten utanför

Europa och sådant samarbete förekommer, enligt

Näringsdepartementet. Rymdstyrelsen beslutar om

deltagande i ESA-projekt, andra internationella

projekt och nationella projekt utifrån kriterier som

tillgängliga medel, projektens kvalitet, uppfyllelse

av Rymdstyrelsens mål m.m. Ett exempel på samarbete

som sträcker sig utanför Europa är den svenska

forskningssatelliten Odin som utvecklades

tillsammans med Kanada, Frankrike och Finland.

Rymdstyrelsen har även samarbetsavtal eller liknande

med olika rymdorganisationer i flera länder,

däribland Ryssland och Förenta staterna.

Den svenska rymdverksamheten bedrivs dock

huvudsakligen inom ramen för ESA, som i sin tur

samarbetar med olika icke-europeiska länder i många

projekt; det mest kända är den internationella

rymdstationen (ISS) som är ett globalt samarbete.

Förenta staterna är ett viktigt samarbetsland för

ESA. Rymdforskning och jordobservation är exempel på

områden inom vilka samarbeten med Förenta staterna

förekommer. Inom vissa områden har Europa uttalat

att det är viktigt att ha egen kapacitet, det gäller

bärraketen Ariane för satellituppsändningar och

satellitnavigeringssystemet Galileo som är under

utveckling. Ett annat exempel på ett globalt

samarbetsinitiativ inom rymdområdet är GEO (Group on

Earth Observation), som tillkommit på amerikanskt

initiativ och där Sverige är fullvärdig medlem. I

GEO diskuteras hur ett sammanhållet system för

jordobservation kan åstadkommas för att tillgodose

vetenskapliga, ekonomiska och sociala behov av data

om hela jordens miljö. I GEO svarar

Miljödepartementet för den svenska representationen,

med bistånd från bl.a. Rymdstyrelsen.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

(38:15)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en

sammanslutning av invalda ledamöter som är verksamma

inom teknik, industriell produktion och ekonomi.

IVA:s huvuduppgift är att följa, analysera och

informera om den tekniska och industriell-ekonomiska

utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan

mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas

statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet,

t.ex. ledningsfunktion, utrednings-, informations-

och ekonomiverksamheterna. IVA:s verksamhet inriktas

på att följa, analysera och sprida information om

aktuella utvecklingstendenser samt på att skapa och

initiera samverkan mellan olika aktörer i samhället.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 5,4

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensverket (38:16)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet

för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel

till förvaltningskostnader för Konkurrens-verket.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 83,7

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N373 (m) föreslås en ökning av

anslaget med 5 miljoner kronor. För ekonomins

funktionssätt är en väl fungerande och stark

konkurrensövervakning viktig, säger motionärerna. De

menar att Konkurrensverket bör stärkas och ges ett

vidare mandat - verket bör bl.a. ge en ökad

prioritet åt att belysa de konkurrenssnedvridningar

som kan följa av den offentliga sektorns monopol

samt kommunalt och statligt ägande av bolag som

konkurrerar med privata företag.

Konkurrensverket och Konsumentverket bör slås

samman till en ny myndighet med namnet Kundverket,

anförs det i motion 2004/05:N202 (m). Såväl

Konkurrensverket som Konsumentverket har till

uppgift att tillvarata intressen hos de människor

och företag som uppträder som kunder på en marknad

och båda har också som huvudmål att ta till vara de

möjligheter som en fri och väl fungerande marknad

ger, säger motionären. Han hänvisar till att de två

myndigheternas egna beskrivningar av sina

verksamheter på respektive hemsidor visar hur nära

dessa ligger varandra. En myndighet som ägnar sig åt

att bekämpa kartellbildningar och

konkurrensbegränsningar borde med fördel kunna

kombineras med en som slår vakt om behovet av

information till konsumenterna kring samma

problemområden, menar motionären. Han hävdar att

förekomsten av två myndigheter innebär ett onödigt

dubbelarbete och att en samordning skulle medföra

vinster.

I motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en ökning av

Konkurrensverkets anslag med 24 miljoner kronor.

Även i motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en ökning

av Konkurrensverkets anslag - med totalt 9 miljoner

kronor. Motionärerna vill öka Konkurrensverkets

möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och

föreslår därför ytterligare 5 miljoner kronor för

detta ändamål. De föreslår vidare att Nämnden för

offentlig upphandling (NOU) skall göras till en

självständig del av Konkurrensverket och att 4

miljoner kronor skall föras över från utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, varifrån

NOU finansieras för närvarande.

I motion 2004/05:N383 (c) föreslås en ökning av

anslaget till Konkurrensverket med 7 miljoner kronor

för att verket på ett bättre sätt skall kunna

kartlägga konkurrenssituationen i Sverige och t.ex.

kunna öka antalet gryningsräder.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1) ett

motionsyrkande om sammanslagning av Konkurrensverket

och Konsumentverket, liknande det här aktuella i

motion 2004/05:N202 (m). Utskottet redovisade att

frågan om en sammanslagning av de båda myndigheterna

hade tagits upp i regeringsförklaringen år 2001. I

budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1)

sades dock att frågan hade analyserats inom

Regeringskansliet och att slutsatsen var att

synergierna inte var så stora att de motiverade en

sammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan

existerar mellan myndigheterna i frågor där detta

gynnar konsumentintresset förtydligas, ansåg

regeringen. Utskottet delade denna ståndpunkt.

Konkurrensforskning (38:17)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för

att främja konkurrensrelaterad forskning inom i

första hand disciplinerna ekonomi och juridik.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 6,6

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N373 (m) föreslås en ökning av

anslaget till konkurrensforskning med 1 miljon

kronor. Inte minst i ett EU-perspektiv är det

viktigt att Sverige ligger väl till inom

konkurrensforskningens område, säger motionärerna.

Även i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en ökning

av anslaget - med 6 miljoner kronor.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning

och drift av kanalen (38:18)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader i samband med

upprustning och drift av kanalen. Riksdagen beslöt

våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92: NU33)

bl.a. att finansieringen av kanalens upprustning

skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg.

Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret

1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för

upprustning och drift av kanalen. De statliga

insatserna har bidragit till att kanalens värde som

kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt

turistmål ökat. Även för år 2005 bedöms 15 miljoner

kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig

upprustning och drift av kanalen. Regeringen bedömer

att denna nivå även är tillräcklig för åren 2006 och

2007.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 15

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering och genomlysning

av statligt ägda företag m.m. (38:19)

Propositionen

Anslaget finansierar kostnader för omstrukturering

och genomlysning av företag med statligt ägande.

Genom Regeringskansliet förvaltas 59 företag med

statligt ägande, varav 47 är helägda av staten.

Värdet av de förvaltade bolagen ligger på 360-380

miljarder kronor. Under år 2003 lämnades ca 12

miljarder kronor i utdelningar. Svenska staten är

den största ägaren på Stockholmsbörsen. Detta medför

ett stort ansvar och ställer krav på att regeringens

ägarförvaltning är långsiktig och professionell. Det

övergripande målet är att skapa värde för ägarna,

det svenska folket. I regeringens arbete med

bolagsförvaltningen ingår att arbeta med olika typer

av ägarfrågor. Regeringen arbetar också med att både

förbereda och genomföra de beslut riksdagen fattat

avseende det statliga ägandet och ett antal

specifika bolag.

Regeringen lämnar varje år en skrivelse till

riksdagen med en redogörelse för företag med

statligt ägande. Genomlysning är ett viktigt verktyg

i utvärderingen av förvaltningen av den del av

statens tillgångar som finns i företag med statligt

ägande. Regeringen framställer därför årligen en

verksamhetsberättelse och fyra kvartalsrapporter för

den statliga bolagssfären. Statens

förvaltningskostnad för företag med statligt ägande

uppgick under år 2003 till 38,6 miljoner kronor,

varav 17,4 miljoner kronor avsåg interna kostnader,

såsom löner, resor och kontorsmaterial, och ca 21,2

miljoner kronor avsåg externt köpta tjänster. Extern

rådgivning är ett komplement till Regeringskansliets

löpande ägarförvaltning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 25

miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör avvecklas, anförs det i motion

2004/05:N373 (m). En central ståndpunkt för Moderata

samlingspartiet är att staten som huvudregel inte

skall äga företag, säger motionärerna. De anser att

om staten skall äga företag krävs det mycket goda

skäl för detta. Det är oklart vilka försäljningar av

statligt aktieinnehav regeringen planerar, varför

det inte kan uteslutas att de aktuella medlen i

praktiken är tänkta att användas till förvaltning av

statligt ägda bolag, vilket motionärerna finner

anmärkningsvärt. Bolagen skall, enligt motionärerna,

själva stå för förvaltningen och de kostnader som

uppstår i samband med de försäljningar som kan komma

att ske i framtiden skall täckas av

försäljningsintäkten.

Även i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås att

anslaget skall tas bort.

I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås också att

anslaget skall tas bort Företag som är verksamma på

en konkurrensutsatt marknad skall inte ägas av

staten, anför motionärerna. De anser därför att

statliga företag bör avyttras i den takt som

marknaden kan absorbera dem och att försäljningen

bör finansieras inom bolagen.

Slutligen föreslås också i motion 2004/05:N383 (c)

att anslaget skall tas bort. Anslaget är omotiverat,

då de berörda kostnaderna skall bäras av företagen

själva, såsom privata företag gör, anför

motionärerna.

Kapitalinsatser i statliga bolag (38:20)

Propositionen

Regeringen begär riksdagens godkännande av att under

år 2005 få vidta åtgärder för en förbättrad

kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de

villkor som redovisas i propositionen.

Anslaget finansierar kapitalinsatser i statliga

bolag. I Riksgäldskontoret finns ett konto dit extra

utdelningar om högst 5 miljarder kronor kan föras

från statliga bolag i syfte att användas för

kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen beslutar

om kapitaltillskott i varje enskilt fall (prop.

2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21 och prop.

2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21). Sammanlagt har 2

355 miljoner kronor förts till och tagits i anspråk

från det särskilda kontot under åren 2003 och 2004.

Efter den höjning av totalramen som riksdagen beslöt

om våren 2004 skulle därmed återstå ett utrymme på 2

645 miljoner kronor för ytterligare kapitaltillskott

under åren 2004 och 2005 under förutsättning att

extra utdelningar på motsvarande belopp tillförs

kontot. Den 30 juni 2004 fanns på kontot 10 421 435

kr som utgör ränta på den behållning som under åren

2003 och 2004 funnits på kontot.

Enligt regeringens uppfattning har den ordning som

under de senaste åren formats för att

kapitalstrukturen i statliga bolag skall kunna

förbättras förutsättningar att svara mot behoven.

Regeringen anser därför att ordningen med ett konto

i Riksgäldskontoret och ett anslag som får

överskridas under året bör tillämpas även under år

2005. Sammanfattningsvis bör följande villkor gälla

för kapitaltillskott till statliga bolag och

finansiering av tillskotten. Regeringen bör även

under år 2005 få föra extra utdelningar från

statliga bolag till kontot i Riksgäldskontoret och

efter riksdagens beslut i varje särskilt fall

använda medlen för kapitaltillskott i statliga

bolag. Den sammantagna ramen, dvs. inklusive de

åtgärder som vidtagits under åren 2003 och 2004, bör

även under år 2005 vara 5 miljarder kronor.

Motsvarande villkor för anslagets utnyttjande som

riksdagen beslöt om för år 2004 bör gälla även för

år 2005. Det betyder att anslaget endast skall

belastas om det vid tillfället för en kapitalinsats

inte finns medel på kontot i Riksgäldskontoret.

Anslaget bör under loppet av år 2005 få överskridas

med högst 2 miljarder kronor. Endast om

överskridande av anslaget skett skall medel från

kontot i Riksgäldskontoret föras till anslaget. Om

anslaget belastas skall hela underskottet inklusive

ränta återbetalas före utgången av år 2005 genom att

medel från kontot, dvs. medel från extra

utdelningar, tillförs anslaget. Anslaget skall

således inte vara belastat vid utgången av år 2005.

Medel som finns på kontot vid utgången av år 2004

bör få användas för avsett ändamål även under år

2005. För närvarande har regeringen ett bemyndigande

att göra ägarförändringar, tillskjuta kapital eller

vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att

genomföra en omstrukturering av Green Cargo AB

(prop. 2003/04:127, bet. 2003/04:NU15). Dessa

åtgärder kräver olika former av beslutsunderlag.

Rådgivare inom ekonomi, finans och juridik kommer

eventuellt att behöva anlitas. Kostnaderna för denna

rådgivning bör kunna räknas in i den totala

kostnaden för finansieringen av åtgärderna i Green

Cargo. Därmed finns skäl att kostnader för

rådgivning i detta fall skall rymmas inom ramen för

de medel som kan disponeras från det särskilda

kontot i Riksgäldskontoret. I förhållande till

aktuella tillskott eller transaktionsbelopp är

kostnaderna för rådgivning regelmässigt små.

Regeringen kommer senast i samband med

budgetpropositionen för år 2006 att redovisa

beloppen och vad som gjorts i fråga om rådgivning i

samband med redogörelsen för hur kontot i

Riksgäldskontoret utnyttjats.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 1

miljon kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N373 (m) avvisas regeringens

begäran om godkännande av att under år 2005 få vidta

åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i

statligt ägda bolag. Regeringen begär att riksdagen

i princip skall ge carte blanche för regeringen att

göra kapitalinsatser i statliga bolag, anför

motionärerna. De betecknar detta som ett orimligt

åsidosättande av folkets valda ombud och de anser

att det innebär att riksdagen inte ges möjlighet att

bedöma om statliga medel satsas på ett ansvarsfullt

sätt. I det fall kapitalinsatser behövs i statliga

företag måste regeringen förse riksdagen med ett

fullödigt beslutsunderlag och låta riksdagen ta

ställning i varje enskilt fall, säger motionärerna.

Med motsvarande argument som redovisades avseende

det förra anslaget - Kostnader för omstrukturering

och genomlysning av statligt ägda företag m.m. -

vill motionärerna avveckla det här aktuella anslaget

Kapitalinsatser i statliga bolag.

Det särskilda kontot i Riksgäldskontoret för

insatser i av staten hel- och delägda aktiebolag bör

avskaffas, anförs det också i motion 2004/05:Fi232

(fp). Konkurrensen snedvrids på de marknader där

privata företag konkurrerar med statliga, framhåller

motionärerna. Dessutom har flera av de statliga

företagen en monopolställning. Att använda

avkastningen från sådana företag, av motionärerna

betecknad som ett slags beskattning, för att ge

kapitaltillskott till företag som är

konkurrensutsatta, vilket regeringen gjort under

senare tid när det gäller t.ex. SJ, innebär att

skattemedel används för att subventionera de

statliga konkurrensutsatta företagen, hävdar

motionärerna. De anser att detta är förkastligt. När

de finansiella problemen i SJ blev akuta år 2003

beslöt riksdagen, på regeringens förslag, att vissa

andra statliga företag skulle avsätta medel på ett

konto i Riksgäldskontoret, varifrån medel kunde

överföras till SJ utan att passera budgeten, säger

motionärerna. De påpekar att regeringen därigenom

inte behövde prioritera inom utgiftstakets ram.

Även i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås att

anslaget skall avskaffas.

Motionärerna bakom motion 2004/05:N393 (kd)

motsätter sig slutligen också regeringens förslag om

ett anslag på 1 miljon kronor till kapitalinsatser i

statliga bolag och föreslår därför en

utgiftsbesparing på 1 miljon kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Våren 2003 godkände riksdagen regeringens förslag

att, i samband med en översyn av kapitalstrukturen i

statligt ägda bolag, högst 3 miljarder kronor i form

av extra utdelningar från de statliga bolagen år

2003 fick överföras till ett särskilt konto i

Riksgäldskontoret och användas för insatser i av

staten hel- eller delägda bolag (prop. 2002/03:100,

bet. 2002/03:FiU21). Finansutskottet ansåg att det

fanns goda skäl att skapa en ordning som underlättar

kapitalomstruktureringar i den statliga

företagssfären genom att tillämpa

specialdestination. Staten bör kunna agera på samma

sätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till

vissa dotterbolag och finansiera detta med medel

från andra dotterbolag. Finansutskottet underströk

dock att förslaget bör ges en sådan form att

riksdagens inflytande på ett rimligt sätt garanteras

och att riksdagen ges möjlighet att på ett korrekt

sätt utöva finansmakten. Av detta skäl skall

riksdagen besluta om kapitaltillskott i varje

enskilt fall. Vidare uttalade finansutskottet att

underskott ej får uppkomma på kontot, dvs. någon

kredit skall inte vara knuten till kontot. I den mån

kapitaltillskott behövs och de ej kan finansieras

med tillgängliga medel på kontot bör tillskottet i

stället tillskjutas genom att anslag anvisas över

statsbudgeten. I reservationer (m, fp, c; kd)

avvisades regeringens förslag och andra förslag till

lösningar framfördes.

Sammanfattningsvis innebar riksdagens beslut våren

2003 följande:

- Ett konto har inrättats i Riksgäldskontoret dit

extra utdelningar i de statliga bolagen förs.

- Riksdagen beslutar för ett år i taget om hur

stort belopp som skall tillföras kontot. För år 2003

fick kontot tillföras högst 3 miljarder kronor.

- Från kontot förs utgifter för kapitaltillskott

eller utnyttjande av hembudsavtal i den statliga

företagssfären. Riksdagen beslutar om utgifterna i

varje enskilt fall.

- Lån till statliga bolag hanteras ej över kontot.

- Om behoven av kapitaltillskott överstiger

tillgängliga medel på kontot får skillnaden

tillskjutas genom att anslag anvisas över

statsbudgeten. Underskott får ej uppkomma på kontot.

- Regeringen förutsätts göra en tydlig

presentation varje år i budgetpropositionen av hur

kontot skall finansieras och utnyttjas.

Huvudprincipen bör vara att riksdagen i anslutning

till det s.k. rambeslutet på hösten fattar beslut om

ramarna för verksamheten genom att ange hur stort

belopp som beräknas tillföras kontot nästa budgetår.

Därefter fattar riksdagen beslut i varje enskilt

fall i budgetprocessens andra steg eller senare på

tilläggsbudget under det löpande budgetåret om

tillskotten till de statliga bolagen.

I den ekonomiska vårpropositionen våren 2004 (prop.

2003/04:100) föreslog regeringen att behållningen på

det särskilda kontot vid utgången av år 2003 får

användas även under år 2004 för kapitaltillskott

till SJ. Regeringen föreslog vidare att den skall få

utnyttja kontot under år 2004 genom att tillföra

kontot medel för insatser i av staten hel- och

delägda bolag på de villkor som riksdagen tidigare

fattat beslut om med två tillägg. Regeringen

föreslog att kontot skall ha en kredit på högst 2

miljarder kronor under år 2004 och om krediten

utnyttjas skall den ha återbetalats inklusive ränta

med extra utdelningar från statligt ägda bolag före

utgången av år 2004. Vidare föreslog regeringen att

den sammanlagda ramen för extra utdelningar som får

tillföras kontot därmed höjs till totalt 5 miljarder

kronor för åren 2003 och 2004.

Riksdagens beslut, med delvis bifall till

regeringens förslag, innebar sammanfattningsvis

följande (bet. 2003/04:FiU21):

- Inklusive den tidigare medgivna ramen på högst 3

miljarder kronor bör högst 5 miljarder kronor i form

av extra utdelningar från de statliga bolagen få

tillföras det särskilda kontot i Riksgäldskontoret

under åren 2003 och 2004.

- Underskott får inte uppkomma på kontot.

- Ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i statliga

bolag, om 1 miljon kronor anvisas på tilläggsbudget

för år 2004 under utgiftsområde 24 Näringsliv.

Regeringen bemyndigas att överskrida anslaget med

högst 2 miljarder kronor. I den takt som medel

tillförs anslaget från kontot avräknas dessa mot

anslaget. Avsikten är att anslaget inte skall

belastas vid årets slut.

- Behållningen på kontot vid utgången av år 2003

får användas även under år 2004 för kapitaltillskott

till SJ.

Finansutskottet delade den uppfattning som

konstitutionsutskottet framfört i ett yttrande om

vikten av att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag till en permanent ordning för

kapitalomstruktureringen i den statliga

företagssfären, om regeringen menar att

erfarenheterna talar för att en sådan ordning bör

finnas. Riksdagsbesluten våren 2003 och våren 2004

bör därvid ligga till grund om regeringen återkommer

till riksdagen med förslag till en permanent

ordning. En reservation (m, fp, kd, c) avlämnades.

Näringsutskottet har nyligen i betänkande

2004/05:NU4 om statliga företag behandlat frågan om

det särskilda kontot i Riksgäldskontoret, med

anledning av motionsyrkanden. Utskottet hänvisade

därvid till de nyss redovisade tidigare besluten av

riksdagen och till att utskottet inom kort i det här

föreliggande anslagsbetänkandet 2004/05:NU1 skulle

behandla det nu aktuella förslaget i

budgetpropositionen för år 2005. Mot bakgrund härav

såg utskottet ingen anledning att i det då aktuella

sammanhanget ta upp frågan till behandling. I en

reservation (m, fp, kd, c) tillstyrktes

motionsyrkandena. Riksdagen fattar i dagarna beslut

med anledning av betänkande 2004/05:NU4.

I budgetpropositionen sägs, som redovisats, att

kostnader för den rådgivning som krävs i anslutning

till åtgärderna i Green Cargo bör kunna räknas in i

den totala kostnaden för finansieringen av

åtgärderna i Green Cargo. Regeringen anser att det

därmed finns skäl att kostnader för rådgivning i

detta fall skall rymmas inom ramen för de medel som

kan disponeras från det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret. Om budgetlagens principer om

bruttoredovisning hade tillämpats skulle dessa

rådgivningskostnader ha tagits upp under föregående

anslag Kostnader för omstrukturering och

genomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:19).

Avgifter till vissa internationella

organisationer (38:21)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella

näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är

medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt

fluktuationer i valutakurser. Deltagandet bedöms av

regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk

påverkan på den internationella utvecklingen och för

ett aktivt svenskt deltagande i internationellt

samarbete samt för informationsinhämtning på för

Sverige viktiga områden. Av anslagssparandet för år

2003 på 440 000 kr har 244 000 kr dragits in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 6,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämndens verksamhet är helt

avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2003

till ca 23,4 miljoner kronor, varav årsavgifter

utgjorde ca 14 miljoner kronor. Nämndens

kostnader uppgick till ca 21,5 miljoner kronor,

varav personalkostnader utgjorde ca 14 miljoner

kronor. Vid utgången av år 2003 hade Revisorsnämnden

ett negativt myndighetskapital om

34 000 kr. Under år 2004 beräknas ett negativt

resultat om ca 0,3 miljoner kronor uppstå.

Inga motioner har väckts på detta område.

Inventering av statlig mark med saneringsbehov

Motionen

I motion 2004/05:N383 (c) föreslås att det skall

inrättas ett nytt anslag, på 20 miljoner kronor,

till inventering och utredning av förorenade områden

(riskklasserna 1 och 2) där staten har

verksamhetsansvaret. SGU bör, enligt motionärerna,

bli ansvarig myndighet.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 2003 ett likartat

förslag om införande av ett nytt anslag avseende

sanering av statlig mark i betänkande 2003/04:NU1.

Utskottet redovisade att det under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård finns ett anslag,

Sanering och återställning av förorenade områden

(34:4), som bl.a. disponeras av Naturvårdsverket.

För budgetåret 2005 föreslås i den nu aktuella

budgetpropositionen 543,9 miljoner kronor för detta

anslag. SGU och Naturvårdsverket bedriver gemensamt

ett arbete på det område som berörs i motionen. Från

Näringsdepartementet har följande aktuell

information om detta arbete erhållits. Vid SGU finns

en samlad kunskap om hur föroreningar uppträder i

jord, berg och grundvatten. SGU har också, genom

uppgiften att avveckla ett femtiotal

oljelagringsanläggningar, byggt upp en bred

kompetens och erfarenhet av att som beställare

hantera såväl miljöjuridiska frågor som

upphandlingar och genomförande av konsultutredningar

och entreprenader. Ett kontaktnät har skapats med

såväl tillsynsmyndigheter som tillståndsgivande

myndigheter.

Flera års utbyte av erfarenheter mellan SGU och

Naturvårdsverket har under senare år vidgats och

strukturerats till ett avtalsformulerat samarbete.

Avtalet, på 0,3 miljoner kronor per år, innebär att

SGU fungerar som ett allmänt stöd till

Naturvårdsverket i miljömålsarbetet och bistår

länsstyrelserna i hanteringen av förorenade områden,

främst i form av stöd vid upphandlingar, teknisk

rådgivning och utbildningsinsatser. Tilläggsavtal

har också tecknats med flera länsstyrelser om mer

fördjupade samarbeten. Detta finansieras med medel

som länsstyrelserna får för olika saneringsobjekt.

SGU arbetar också på uppdrag av Naturvårdsverket som

huvudman för miljötekniska utredningar vid fyra

förorenade områden där staten tidigare bedrivit

verksamhet men där den statliga verksamhetsutövaren

inte längre finns kvar. Dessa områden inbegriper

gruvavfallsdammar i Yxsjöberg och Stollberg i Örebro

respektive Dalarnas län samt lämningar från

oljeskifferbrytning i Kinne-Kleva och Kvarntorp i

Västra Götalands respektive Örebro län.

Utredningarna skall ligga till grund för kommande

efterbehandlingsinsatser och arbetet har nu kommit

så långt att förstudierna i huvudsak är slutförda

för Yxsjöberg och Kinne-Kleva, liksom en huvudstudie

för Stollbergsområdet. För Kvarntorp håller

förfrågningsunderlag på att färdigställas för

planerade utredningar under år 2004. För detta har

SGU och Naturvårdsverket ett s.k. objektsavtal som

under år 2004 ej får överskrida 10 miljoner kronor.

Mätning av företagens administrativa börda

Motionen

I motion 2004/05:N373 (m) föreslås att det skall

inrättas ett nytt anslag - Mätning av företagens

administrativa börda - om 5 miljoner kronor som

skall förvaltas av ITPS. Regeringens arbete med att

lätta företagens administrativa börda har gått

alltför långsamt och i vissa fall åt fel håll, anser

motionärerna. De erinrar om att riksdagen har begärt

att regeringen sätter upp kvantitativa mål för

förenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör

det skapas ett system för att kvantitativt mäta

företagens administrativa börda och för att

genomföra konsekvensanalyser av ny lagstiftning, och

för detta behövs ett nytt anslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Som tidigare redovisats har regeringen aviserat att

en skrivelse med handlingsprogram för minskad

administrativ börda för företagen skall lämnas till

riksdagen i december 2004. Vidare har Riksrevisionen

nyligen presenterat en granskning av arbetet med

regelförenklingar för företag (RiR 2004:23).

Riksrevisionens styrelse har i dagarna fattat ett

preliminärt beslut om att en framställning senare

skall lämnas till riksdagen. Utskottet planerar att

behandla regeringens aviserade skrivelse och den

eventuella framställningen från Riksrevisionen i ett

betänkande våren 2005.

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för

teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan

för laboratorier och för certifierings-, provnings-

och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten

omfattar samordningsansvar för den totala

marknadskontrollen i Sverige (ett tjugotal

myndigheters tillsyn på marknaden av att produkter

uppfyller väsentliga säkerhets-, miljö- och

hälsokrav). Härutöver har SWEDAC ett sektorsansvar

för legal mätteknik, dvs. att varor håller mått och

vikt, och ädelmetallkontrollen.

Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 % av

SWEDAC:s omsättning. Som ackrediteringsorgan åligger

det SWEDAC att i internt och externt arbete uppfylla

högt ställda kvalitetskrav och genomgå

internationella kvalitetsrevisioner.

Under år 2003 uppgick intäkterna från

uppdragsverksamheten till knappt 90 miljoner kronor,

vilket innebar ett bättre resultat jämfört med

föregående år. Kostnaderna understeg intäkterna med

2 miljoner kronor, vilket sammantaget innebär ett

betydligt bättre resultat än föregående år, då ett

underskott på 2 miljoner kronor redovisades.

Kvaliteten i verksamheten är fortsatt hög. Det är

viktigt att SWEDAC fortsätter att utveckla svenska

kontrollordningar i öppna system. Det är vidare

angeläget att arbetet med att förbättra och

internationalisera bedömningskriterier avseende

teknisk provning och kontroll drivs vidare. SWEDAC

har fortsatt en viktig roll att fylla genom att

skapa goda förutsättningar för de nya

medlemsländerna i EU.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 20,1

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kommerskollegium (39:2)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet

för utrikeshandel och handelspolitik. Det är

angeläget att Kommerskollegium fortsätter att ha

kontinuerlig beredskap att bistå Regeringskansliet i

det löpande arbetet och förser regeringen med

kvalificerat underlag inför beslut och

förhandlingar. Detta gäller särskilt arbetet med att

förbättra den inre marknadens funktion, arbetet inom

den gemensamma handelspolitiken, pågående WTO-

förhandlingar, arbetet med EU:s

antidumpningsåtgärder och arbetet med regionala och

bilaterala frihandelsavtal. Detsamma gäller

kollegiets insatser för att öka kunskapen om

handelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos

allmänheten. Vidare är kollegiets roller inom

anmälningsprocedurerna för tekniska frågor och som

samordningscentral och kontaktpunkt för aktivt

arbete mot handelshinder fortsatt viktiga.

Regeringen ser också positivt på kollegiets

engagemang för inrättande av en kontaktpunkt för

export från utvecklingsländer. Sverige har varit

drivande för att en liknande funktion skall inrättas

i EU, vilket har resulterat i en särskild webbsida

med information om gällande regelverk.

Kommerskollegium har vidare en viktig roll i att

medverka i arbetet med att utveckla det nationella

centrum för förenkling av handelsprocedurer,

tradEasy, som skall verka för effektivare

handelsprocedurer, med stark betoning på resultat av

samhällelig och kommersiell nytta som stärker

näringslivets och Sveriges konkurrenskraft.

Regeringen fattade i maj 2004 beslut om hur det

utgående anslagssparandet som översteg 3 % av

anslaget för år 2003 skall disponeras, vilket

innebar att 1,8 miljoner kronor skall föras bort som

indragning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 66,3

miljoner kronor.

Motionen

I motion 2004/05:N393 (kd) görs bedömningen att en

utgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig,

genom en effektivisering av verksamheten.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)

Propositionen

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till

Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande

insatser, särskilda handelsfrämjande och

handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering

till stöd för främjande. Exportrådets verksamhet

grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges

Allmänna Utrikeshandelsförening. Verksamheten

inriktas på tre områden, nämligen exportinformation,

exportprogram och exportkonsultverksamhet.

Exportinformationen finansieras i huvudsak med

statliga medel. Många exportprogram är

delfinansierade med statliga medel, medan

konsultverksamheten bedrivs med avgifter på

marknadsmässiga grunder. Regeringen finner det

angeläget att långsiktiga, strategiska och offensiva

satsningar görs inom exportfrämjandet i enlighet med

regeringens tiopunktsprogram för tillväxt i

regeringsförklaringen år 2003 och den s.k.

främjandeoffensiv för mandatperioden - benämnd

Aktiva, attraktiva Sverige - som lanserades år 2002.

Satsningarna inriktas bl.a. på exportinformation,

exportutvecklingsprogram och internationell

marknadsföring av särskilda branscher och svenskt

spjutspetskunnande, förstärkt svensk närvaro i

ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt

särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska

insatser. Anslaget ökar till följd av den nämnda

satsningen Aktiva, attraktiva Sverige, som

innefattar bl.a. ett aktivt samarbete mellan

främjandets olika aktörer inklusive Nämnden för

Sverigefrämjande i utlandet.

Under anslaget har medel beräknats för särskilda

främjandeinsatser för att öka svenska företags

affärsmöjligheter i EU:s nya medlemsländer och

grannländer. Från anslaget har 4 miljoner kronor år

2005 och 3 miljoner kronor åren 2006 och 2007

beräknats för att bidra till finansieringen av ett

förbättrat system för marknadskompletterande kapital

i tidiga skeden. Regeringen fattade i maj 2004

beslut om att av anslagssparandet år 2003 på 9

miljoner kronor skall 2,6 miljoner kronor disponeras

av Regeringskansliet och resterande medel återföras

till statskassan.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 320

miljoner kronor.

Motionen

I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en besparing på

anslaget med 50 miljoner kronor. Många

indikatorer pekar på att Sverige står inför en

stundande högkonjunktur, säger motionärerna. De

ifrågasätter att regeringen trots detta föreslår

kraftigt ökade medel om 96 miljoner kronor för

utökade satsningar på exportfrämjande åtgärder.

Sådana satsningar kan vara motiverade i en

lågkonjunktur men med hänsyn till den starka

konjunkturutvecklingen och den förväntat positiva

bytesbalansen avvisar motionärerna denna ökning.

Investeringsfrämjande (39:4)

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten

för utländska investeringar i Sverige, Invest in

Sweden Agency (ISA), som är den centrala myndigheten

för investeringsfrämjande åtgärder i Sverige.

Verksamheten inriktas på informationsinsatser,

marknadsföringsprojekt inom särskilda fokusområden

samt regional samverkan och utbildningsverksamhet.

Verksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels

med bidrag från regeringen avseende bl.a.

regionalpolitiska medel och från s.k. partner i

projektverksamheten. Regeringen finner det angeläget

att offensiva satsningar genomförs inom

investeringsfrämjandet. För år 2005 föreslår

regeringen medel på motsvarande nivå som för år

2004. Regeringen fattade i maj 2004 beslut om att

myndigheten får disponera hela anslagssparandet för

år 2003 på 4 miljoner kronor.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 68,2

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Avgifter till internationella

handelsorganisationer (39:5)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella närings-

och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer

är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta

och valutakursernas utveckling. Anslaget disponeras

av regeringen och belastas främst för avgifter och

bidrag till följande organ:

Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella

rådet för samarbete på tullområdet, Internationella

Tulltariffbyrån och Internationella Byrån för

Utställningar i Paris. Deltagandet bedöms av

regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk

påverkan på den internationella utvecklingen, för

ett aktivt svenskt deltagande i internationellt

samarbete samt för informationshämtning på för

Sverige viktiga områden. Regeringen fattade i maj

2004 beslut om att hela anslagssparandet för år 2003

på 2,6 miljoner kronor skall föras bort som

indragning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 15,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja

svensk export genom utfärdande av garantier.

Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med

export till och investeringar i utlandet.

Verksamheten skall bedrivas så att den är

självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd

åt den svenska exporten som motsvarar vad

konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.

Utnyttjandet av investeringsgarantier har minskat

kraftigt de senaste åren, vilket till största delen

beror på att det i investeringsverksamheten i högre

utsträckning används externa finansiärer. Den

förändring i villkoren för investeringsgarantin som

inom kort genomförs tar hänsyn till detta

förhållande.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2005 ikläda staten

betalningsansvar intill ett belopp om högst 200

miljarder kronor för exportkreditgarantier samt att

under år 2005 ikläda staten betalningsansvar intill

ett belopp om högst 10 miljarder kronor för

investeringsgarantier. Vidare föreslår regeringen

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2005 besluta att EKN, liksom tidigare år, får

obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalningar.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentpolitik

Marknadsdomstolen (40:1)

Propositionen

Anslaget finansierar Marknadsdomstolen som enligt

lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. handlägger

mål och ärenden enligt framför allt konkurrens- och

marknadsföringslagarna. Efter ett antal år med

alltfler omfattande mål och begränsade resurser är

domstolens ekonomi i balans. På tilläggsbudget år

2004 (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21) har

domstolen fått ett tillskott på 1 miljon kronor för

att möjliggöra hantering av ett mycket omfångsrikt

mål enligt konkurrenslagen under hösten 2004, det

s.k. bensinmålet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 9,1

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentverket (40:2)

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor. Anslaget finansierar

Konsumentverkets arbete med att genomföra den

fastställda konsumentpolitiken. Från och med år 2004

tillfördes anslaget ökade medel för att tills vidare

ansvara för driften av den servicedatabas som

regeringen uppdragit åt Konsumentverket att driva.

Från och med år 2005 föreslås anslaget ökas med 1

miljon kronor från utgiftsområde 9 anslaget

Folkhälsopolitiska åtgärder. I proposition

2003/04:161 om alkoholpolitiska frågor föreslås att

Konsumentverket skall intensifiera tillsynen rörande

marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till

106,8 miljoner kronor.

Motionerna

Konsumentverket bör läggas ned och dess

myndighetsutövning överföras till Konkurrensverket,

anförs det i motion 2004/05:L291 (m).

Konsumentverkets myndighetsuppgifter bör skiljas

från verkets övriga uppgifter, i syfte att

effektivisera verksamheten, anser motionärerna. De

menar att Konsumentverkets myndighetsfunktion bör

begränsas till ren produktkontroll och tillsyn över

den konsumenträttsliga lagstiftningens efterlevnad,

en myndighetsfunktion som med fördel kan utföras av

Konkurrensverket. Konsumentverkets förlagsverksamhet

med utgivning av böcker och tidskriften Råd & Rön

samt provtagningsverksamhet bör avyttras, förordar

motionärerna. De påpekar att konsumenterna kan

ställa krav på producenter, handlare och andra

aktörer, inklusive den offentliga sektorns

serviceorgan, genom att agera gemensamt, vilket

förutsätter att samverkan i organisationer byggs upp

nedifrån. För att konsumentsammanslutningar av olika

slag skall kunna bildas, växa och ta på sig större

uppgifter måste den offentliga insatsen gradvis

tonas ned, anför motionärerna.

Kristdemokraterna har, som tidigare redovisats,

föreslagit en ökning av anslaget till

Konkurrensverket för att verket skall kunna driva

konkurrensfrågor effektivare. Med hänvisning härtill

föreslås i motion 2004/05:N393 (kd) en besparing med

5 miljoner kronor på anslaget till Konsumentverket.

Även i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en

besparing på anslaget till Konsumentverket - med 3

miljoner kronor - med hänvisning till i motionen

angivna effektiviserings- och besparingsmål.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om överföring av uppgifter från

Konsumentverket till Konkurrensverket som föreslås i

motion 2004/05:L291 (m) har nära beröringspunkter

med förslaget i en tidigare nämnd motion,

2004/05:N202 (m), om en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket. Den sistnämnda

motionen togs upp i det föregående under avsnittet

om Konkurrensverket. Utskottet hänvisar nu till vad

som där redovisades under rubriken Vissa

kompletterande uppgifter.

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att

pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare

rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som

tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,

s.k. konsumenttvister, samt ge rekommendationer om

hur tvister bör lösas. För att nämnden skulle kunna

återuppta tidigare exkluderade ärendekategorier

tillfördes anslaget 1,1 miljoner kronor på

tilläggsbudget år 2004 (prop. 2003/04:100, bet.

2003/04: FiU21).

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 23,8

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Fastighetsmäklarnämnden (40:4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av

och tillsyn över fastighetsmäklare enligt

fastighetsmäklarlagen (1995:400) och

fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs.

prövning av att den som registreras som

fastighetsmäklare har relevant utbildning, är

lämplig och uppfyller uppställda formella krav samt

även i övrigt iakttar god fastighetsmäklarsed.

Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida

information om god fastighetsmäklarsed.

Fastighetsmäklarnämnden tillfördes engångsvis 400

000 kr på tilläggsbudget i 2003 års ekonomiska

vårproposition för sitt nya ansvar för

hyresförmedlare i enlighet med lagen (2003:456) om

ändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400). Mot

bakgrund av att den nya lagen började gälla den 1

oktober 2003 och att arbetet med registrering av och

tillsyn över hyresförmedlarna kommit i gång med full

kraft först år 2004 har nämnden ett stort

anslagssparande år 2003 på 1,6 miljoner kronor. Från

den 1 januari 2005 omfattas fastighetsmäklarna av

den nya penningtvättslagen (prop. 2003/04:156). Det

kommer att innebära utökade arbetsuppgifter för

Fastighetsmäklarnämnden. Sedan år 2002 har antalet

ansökningar om registrering ökat. Mot bakgrund av

att högskoleutbildningen för fastighetsmäklare är

attraktiv förväntas antalet ansökningar öka även i

framtiden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 9,5

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Åtgärder på konsumentområdet (40:5)

Propositionen

Anslaget avser fasta bidrag och projektstöd till

lokala och nationella projekt som på olika sätt

främjar en god konsumentpolitik. Statsbidrag utgår

bl.a. till de svenska konsumentorganisationerna

Sveriges Konsumentråd, Sveriges Konsumenter i

Samverkan, Nationella centrumet för

konsumentvetenskap och fr.o.m. år 2004 även

organisationen Rättvisemärkt.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 17,6

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N373 (m) föreslås en minskning av

anslaget med 8,8 miljoner kronor.

Anslaget bör fasas ut - det finns inget skäl att

staten ger speciella bidrag till enskilda

föreningar, anför motionärerna. De avvisar därför

också utökningen av anslaget för stöd till

organisationen Rättvisemärkt.

En höjning av anslaget med 10 miljoner kronor

föreslås i motion 2004/05: N413 (fp). Det höjda

anslaget skall dock fasas över till de olika

organisationerna på konsumentområdet, säger

motionärerna och hänvisar till vad som anförs i

Folkpartiets konsumentmotion.

Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)

Propositionen

Anslaget avser bidrag för att utveckla, informera om

och marknadsföra miljömärkningskriterier för

konsumentvaror. Bidraget är ställt till SIS

Miljömärkning AB, och medlen utbetalas via

Kammarkollegiet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2005 till 4,4

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2004/05:N373 (m) föreslås en minskning av

anslaget med 2,2 miljoner kronor.

Anslaget bör fasas ut, anser motionärerna. De menar

att miljömärkning är ett led i företagens

marknadsföring och inte bör vara föremål för

särskilda statliga insatser.

En höjning av anslaget med 2 miljoner kronor

föreslås i motion 2004/05: N393 (kd).

Kristdemokraterna anser att den verksamhet som SIS

Miljömärkning ansvarar för när det gäller att

utveckla och informera om miljömärkning av

konsumentvaror är en angelägen uppgift, sägs det i

motionen. Partiet har dessutom krävt att

verksamheten också skall innefatta en utveckling av

rättvise- och jämställdhetsmärkning av

konsumentprodukter, erinrar motionärerna om och

föreslår att 2 miljoner kronor skall anvisas för

jämställdhetsmärkning.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar först upp frågan om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. Därefter behandlas ett

i propositionen begärt godkännande avseende

förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning

ligger, som tidigare nämnts, i linje med den som

redovisas i budgetpropositionen och med vad som har

överenskommits i överläggningar mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag

till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är

beräknat med utgångspunkt i den inriktning av

näringspolitiken som redovisas i

budgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den

av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 24

Näringsliv och som riksdagen nyligen fattat beslut

om. Utskottet kommenterar i det följande vissa av de

här aktuella anslagen. I den tidigare redovisningen

har under berörda rubriker lämnats vissa

kompletterande uppgifter, till vilka utskottet

hänvisar.

Beträffande turistfrämjande, där det lagts fram

förslag i en motion om ökade medel vad gäller

marknadsföringen av Sverige som turistland, medan

det i två andra motioner föreslagits minskade medel,

vill utskottet erinra om att regeringen har aviserat

att en proposition om främjande för ökad tillväxt

inom turistnäringen skall lämnas till riksdagen i

december 2004.

När det gäller Konkurrensverket, som föreslås få

ökade medel i fyra motioner, kan noteras att

anslaget höjdes för år 2003 med 2 miljoner kronor

mot bakgrund av de ökade arbetsuppgifter som verket

fick till följd av de ändringar i konkurrenslagen

(1993:20) som riksdagen beslöt om våren 2002 med

syfte att effektivisera kartellbekämpningen.

Utskottet vill också erinra om att anslaget

dessförinnan nivåhöjdes med 5 miljoner kronor

fr.o.m. år 2001. Det bör vidare framhållas att

Konkurrensverkets möjligheter att ta egna initiativ

för att spåra, utreda och bevisa skadliga

konkurrensbegränsningar har ökat. Detta beror till

en del på att verkets resurser inte längre i lika

stor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren

ärendehantering; konkurrenslagen har nu varit i

kraft i cirka tio år och marknadens aktörer har

därmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma

behov som tidigare av att få olika frågor prövade.

Även riksdagens beslut våren 2004 med anledning av

proposition 2003/04:80 om moderniserad

konkurrensövervakning innebär att det hos

Konkurrensverket kommer att frigöras resurser, vilka

kan användas för övervakning och bekämpning av

allvarliga konkurrensstörningar (bet. 2003/04:

NU13).

I anslutning till Konkurrensverkets verksamhet

noterar utskottet att två av de partier som vill öka

anslaget (38:16) till Konkurrensverket samtidigt

vill minska anslaget (40:2) till Konsumentverket.

Enligt utskottets uppfattning är medvetna och aktiva

konsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en

mer effektiv och sund konkurrens. Detta innebär att

den verksamhet som Konsumentverket bedriver är

viktig för strävandena att uppnå ett ökat

konkurrenstryck på olika marknader. Det finns också

motioner i vilka en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket förespråkas.

Som tidigare nämnts togs denna fråga upp i

regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen

för år 2003 sades dock att frågan hade analyserats

inom Regeringskansliet och att slutsatsen var att

synergierna inte är så stora att de motiverar en

sammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan

existerar mellan myndigheterna i frågor där detta

gynnar konsumentintresset förtydligas, ansåg

regeringen, en ståndpunkt som utskottet delar.

Frågan om inriktningen av rymdverksamheten berörs

i en motion, varvid det efterfrågas att

Rymdstyrelsen skall kunna inrikta verksamheten även

mot icke-europeiska länder, särskilt Förenta

staterna. Som tidigare redovisats finns det dock

enligt Näringsdepartementet inget som hindrar att

Rymdstyrelsen riktar verksamhet även mot icke-

europeiska länder. Skrivningen i Rymdstyrelsens

instruktion vad gäller internationellt samarbete

specificerar inte vilka länder Rymdstyrelsen skall

samarbeta med. Samarbete med icke-europeiska länder,

bl.a. Förenta staterna, förekommer också enligt

uppgift.

I fyra motioner förordas att anslaget (38:19) för

omstrukturering och genomlysning av statligt ägda

företag skall slopas. Anslaget är avsett bl.a. för

att finansiera kostnader i samband med förvaltning

av företagen. Enligt utskottets mening är det

viktigt att den förmögenhetsmassa som de statligt

ägda företagen utgör och som ytterst tillhör svenska

folket förvaltas på ett professionellt och effektivt

sätt. Utskottet anser också att åtgärder för att

förbättra genomlysningen av statligt ägda företag är

mycket angelägna.

Beträffande anslaget (38:2) till

näringslivsutveckling vill utskottet något beröra en

fråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)

och som rör basfinansiering av verksamheten vid

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottet

har inte ändrat uppfattning beträffande SIQ:s

verksamhet utan anser att den typ av verksamhet som

SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt

perspektiv. Likaså menar utskottet att formen för

verksamheten, som karakteriseras av att företag,

organisationer och förvaltningar samverkar, har en

effektiv utformning. Som redovisats är

Näringsdepartementets avsikt att medel till SIQ

framöver skall förmedlas av Nutek via anslaget

Näringslivsutveckling m.m. och att detta på något

sätt skall anges i Nuteks regleringsbrev.

Ett nytt anslag avsett för mätning av företagens

administrativa börda föreslås i en motion. Som

tidigare redovisats har regeringen aviserat att en

skrivelse med handlingsprogram för minskad

administrativ börda för företagen skall lämnas till

riksdagen i december 2004. Vidare har Riksrevisionen

nyligen presenterat en granskning av arbetet med

regelförenklingar för företag (RiR 2004:23).

Riksrevisionens styrelse har i dagarna fattat ett

preliminärt beslut om att en framställning senare

skall lämnas till riksdagen. Utskottet planerar att

behandla regeringens aviserade skrivelse och den

eventuella framställningen från Riksrevisionen i ett

betänkande våren 2005.

Inom utgiftsområdet föreslås ett nytt anslag även

i en annan motion. Det gäller sanering av statlig

mark, varvid Sveriges geologiska undersökning (SGU)

föreslås få ett särskilt anslag för ändamålet. Som

tidigare redovisats deltar SGU redan för närvarande

i det aktuella arbetet, som finansieras via anslag

från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Samarbetet med Naturvårdsverket fungerar väl enligt

vad utskottet erfarit.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2005

inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga 3).

Likaså tillstyrks de övriga här aktuella förslagen

till riksdagsbeslut som lagts fram i

budgetpropositionen. Samtliga behandlade

motionsyrkanden avstyrks.

Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda

företag

I det föregående (s. 67) har lämnats en utförlig

redovisning av riksdagens tidigare beslut i frågan

om förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda

företag, till vilken utskottet nu hänvisar. I

korthet innebär besluten att riksdagen har ansett

att det finns goda skäl att skapa en ordning som

underlättar kapitalomstruktureringar i den statliga

företagssfären genom att tillämpa

specialdestination. Staten bör kunna agera på samma

sätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till

vissa dotterbolag och finansiera detta med medel

från andra dotterbolag. Riksdagen har understrukit

att systemet skall ges en sådan form att riksdagens

inflytande på ett rimligt sätt garanteras och att

riksdagen ges möjlighet att på ett korrekt sätt

utöva finansmakten. Av detta skäl skall riksdagen

besluta om kapitaltillskott i varje enskilt fall.

Vidare får underskott inte uppkomma på kontot, dvs.

någon kredit skall inte vara knuten till kontot. I

den mån kapitaltillskott behövs och de inte kan

finansieras med tillgängliga medel på kontot bör

tillskottet i stället tillskjutas genom att medel

anvisas över statsbudgeten via anslaget (38:20)

Kapitalinsatser i statliga bolag.

Utskottet ser inget skäl till att riksdagen nu

skulle ändra sina tidigare ståndpunkter. Därmed

anser utskottet att riksdagen skall godkänna att

regeringen under år 2005 får vidta åtgärder för en

förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag

enligt de villkor som redovisas i propositionen.

Motionerna 2004/05:N373 (m), 2004/05:Fi232 (fp) och

2004/05:N393 (kd) avstyrks härmed i berörda delar.

Bolagsverkets publiceringskrav

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden

rörande kravet på Bolagsverket att kungöra i

Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i

aktiebolagsregistret och den därtill kopplade

frågan om finansieringen av Svenska

Akademiens ordbok. Utskottet står fast vid

tidigare ställningstaganden och hänvisar till

en aviserad proposition under år 2005.

Bakgrund

Riksdagen beslöt i december 2002, på förslag av ett

enhälligt utskott, om ett förnyat tillkännagivande

till regeringen i frågan rörande kravet på Patent-

och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post-

och Inrikes Tidningar (PoIT) vad som införs i

aktiebolagsregistret (bet. 2002/03:NU1). Hösten 2001

hade riksdagen, på förslag även då av ett enhälligt

utskott, gjort ett tillkännagivande om PRV (bet.

2001/02:NU1). Riksdagen anmodade då regeringen att

skyndsamt finna en lösning så att kravet på PRV att

kungöra i PoIT vad som införs i aktiebolagsregistret

kan slopas. Enligt utskottets mening är detta

publiceringskrav ineffektivt och kostnadskrävande.

Utskottet redovisade sakförhållandet, som innebär

att det enligt aktiebolagslagen (1975:1385) krävs

att PRV skall kungöra vad som införs i

aktiebolagsregistret i PoIT. PRV har i stället

förordat att uppgifterna skall kungöras elektroniskt

via Internet i en s.k. elektronisk tidning. I och

med ombildningen av PRV den 1 juli 2004 har det

nybildade Bolagsverket övertagit ansvaret för den

berörda publiceringen.

Hösten 2003 behandlade utskottet frågan om

publiceringskravet på nytt mot bakgrund av två

motioner. I sitt ställningstagande (bet.

2003/04:NU1) erinrade utskottet om att riksdagen, på

utskottets förslag, vid två tillfällen gjort

tillkännagivanden rörande en förändring av PRV:s

publiceringskrav. Detta krav är ineffektivt och

kostnadskrävande, anförde utskottet. I slutändan är

det företagen som får bära kostnaderna. Vägledande

för utskottets ställningstaganden att

publiceringskravet bör förändras har varit omsorgen

om framför allt småföretagen och att dessa inte

skall belastas av kostnader i större utsträckning än

vad som är nödvändigt, noterade utskottet och fann

inte någon anledning att ändra sitt

ställningstagande i detta avseende. När det gällde

det praktiska genomförandet av en förändring hade

utskottet fått information från företrädare för

Justitiedepartementet om beredningsläget. En

förändring för med sig ett antal problem, främst

rörande finansieringen av Svenska Akademiens ordbok.

En tankeskiss för en möjlig lösning hade redovisats

för utskottet. Utskottet tog inte ställning i sak

till den skisserade lösningen men konstaterade att

det pågick en aktiv beredning i Regeringskansliet

med inriktning att en proposition skulle kunna

lämnas till riksdagen hösten 2004. Med hänvisning

till det anförda avstyrkte utskottet de båda då

aktuella motionerna. Riksdagen följde utskottet.

Motionerna

I motion 2004/05:N362 (fp, m, kd, c) föreslås ett

tillkännagivande av riksdagen om att öka

tillgängligheten av kungörelser samt säkra en

fortsatt framtida utgivning av PoIT. Svenska

Akademien och Edita Publishing AB, som på uppdrag av

Svenska Akademien ger ut PoIT, har i en skrivelse

till regeringen framfört att de är villiga att åta

sig att publicera en kostnadsfri elektronisk version

av PoIT, samtidigt som den tryckta versionen av

tidningen fortsätter att publiceras, säger

motionärerna. Förslaget innebär också en

omfördelning av kostnaderna för kungörelser så att

Bolagsverket får en budgetlättnad på 6,4 miljoner

kronor. Regeringen och Bolagsverket bör inleda en

diskussion med Svenska Akademien om hur PoIT kan

utvecklas i enlighet med det skisserade förslaget,

anför motionärerna. De påpekar att i

departementspromemorian Elektroniskt kungörande (Ds

2003:42) anförs såväl kostnadsskäl som

tillgänglighetsskäl för att övergå till elektronisk

publicering i Bolagsverkets regi. Huvuddragen i

Svenska Akademiens förslag jämförs i motionen, under

rubrikerna Tillgänglighet, Tillförlitlighet,

Arkivering och Kostnadsbesparing, med rådande

förhållanden och med vad som skulle bli

konsekvenserna om det i departementspromemorian

skisserade förslaget genomfördes.

Regeringen bör snarast till riksdagen lämna

förslag om en långsiktig finansiering av utgivningen

av Svenska Akademiens ordbok, anförs det i motion

2004/05:Kr368 (fp). En nationell institution av stor

betydelse är Svenska Akademien och dess verksamhet,

där i synnerhet finansieringen av utgivningen av

Akademiens ordbok är ett överhängande problem, säger

motionärerna. De påpekar att sedan beslutet om att

lägga ned PoIT fattades har frågan beretts inom

Regeringskansliet och anser att frågan om den

långsiktiga finansieringen av ordbokens utgivning nu

måste få en lösning.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) gav

sommaren 2004 rättschef Olle Abrahamsson i uppdrag

att utreda och lämna förslag till en ny ordning för

kungörelser som tillgodoser följande villkor:

- Kungörelser som för närvarande sker i PoIT skall

publiceras elektroniskt på en webbplats via

Internet.

- Datasäkerheten för webbplatsen skall vara

tillfredsställande.

- Publicerade kungörelser skall arkiveras på ett

sätt som motsvarar nu gällande arkivering.

- Kungörelsesystemet skall medföra en

kostnadsbesparing för annonsörer på webbplatsen.

- Kungörelsesystemet skall inte leda till

utgiftsökningar för staten.

Utredaren skall undersöka om det finns några andra,

statsfinansiellt neutrala, sätt att finansiera

utgivningen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Om

så inte skulle vara fallet bör det nya

kungörelsesystemet utformas så att det så långt

möjligt kan finansiera arbetet med SAOB. Utredaren

skall särskilt undersöka om Svenska Akademien är

beredd att upplåta utgivningsrättigheterna för PoIT

till Bolagsverket. I sammanhanget måste beaktas att

det mellan Svenska Akademien och Norstedts Förlag

för närvarande finns ett avtalsförhållande om

utgivningsrätten till PoIT. Hänsyn måste därför tas

till eventuella kostnader som kan vara förknippade

med att ett sådant avtalsförhållande löses upp. Inom

ramen för uppdraget kan det bli aktuellt att föra

förhandlingar med Svenska Akademien, Norstedts

Förlag och Bolagsverket. Utredaren får också, i

lämplig utsträckning, undersöka andra lösningar som

uppfyller de ovan angivna villkoren.

I promemorian med utredningsuppdraget sägs, under

rubriken Utgångspunkter för ett uppdrag, att mot den

bakgrund som har tecknats i ett föregående avsnitt

finns det anledning att överväga om det går att

genomföra en något annorlunda lösning än den som

våren 2003 hade föreslagits i

departementspromemorian Elektroniskt kungörande (Ds

2003:42). Till de intressen som ett nytt

kungörelsesystem bör tillgodose hör inte minst

intresset av effektivitet och tillgänglighet, sägs

det i uppdraget. I departements-promemorian

konstaterades att läsbarheten och överskådligheten

skulle öka om kungörelserna sker elektroniskt. Som

har konstaterats i departementspromemorian är

allmänhetens tillgång till Internet dessutom så god

att en övergång till elektroniska kungörelser inte

kan anses försämra kungörelsernas tillgänglighet. En

annan viktig aspekt är att det nya

kungörelsesystemet måste vara kostnadseffektivt och

leda till besparingar för företagen. Redan en

övergång till ett elektroniskt kungörelsesystem

medför en betydande kostnadsbesparing jämfört med

det nuvarande systemet. Slutligen är det angeläget

att frågan om finansieringen av arbetet med SAOB får

en lösning i samband med att en reform av

kungörelsesystemet genomförs, sägs det i

utredningsuppdraget. I den delen kan det noteras att

också en reform som innebär att en viss del av

annonsintäkterna för en elektronisk

kungörelsetidning går till arbetet med SAOB kommer

att kunna leda till besparingar för Bolagsverket och

övriga annonsörer.

En tänkbar ordning är att kungörelser även i

fortsättningen sker i PoIT, att tidningen emellertid

framdeles ges ut som en elektronisk tidning samt att

staten och Svenska Akademien överenskommer att

Akademien skall upplåta rätten att ge ut PoIT till

Bolagsverket mot en ersättning som, helt eller

delvis, motsvarar de årliga kostnaderna för

utgivningen av SAOB, sägs det vidare i

utredningsuppdraget. En sådan lösning som den nu

angivna aktualiserar ett antal frågor. Det måste

exempelvis analyseras om och i så fall på vilket

sätt Svenska Akademien kan upplåta utgivningsrätten

för kungörelserna till Bolagsverket. Det måste också

övervägas om en elektronisk webbplats fortfarande

kan bära namnet Post- och Inrikes Tidningar. Härtill

kommer frågan om vad Svenska Akademiens befintliga

avtal med Norstedts Förlag får för konsekvenser för

den skisserade lösningen. Även andra, liknande

lösningar är tänkbara.

Uppdraget skall redovisas inom kort. Därefter

planeras, enligt uppgift från Justitiedepartementet,

remissbehandling, lagrådsremiss och en proposition

till riksdagen under år 2005.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har, som redovisats, på utskottets förslag

vid två tillfällen gjort tillkännagivanden rörande

en förändring av det publiceringskrav som tidigare

låg på PRV och som nu åvilar Bolagsverket. Detta

krav är ineffektivt och kostnadskrävande. I

slutändan är det företagen som får bära kostnaderna.

Vägledande för utskottets ställningstaganden att

publiceringskravet bör förändras har varit omsorgen

om framför allt småföretagen och att dessa inte

skall belastas av kostnader i större utsträckning än

vad som är nödvändigt. Utskottet finner inte någon

anledning att ändra sitt ställningstagande i detta

avseende.

När utskottet behandlade frågan hösten 2003

aviserades en proposition till riksdagen under

hösten 2004. Som framgått av den tidigare

redovisningen har tidsplanen dock förskjutits, så

att en proposition nu i stället kan förväntas komma

under år 2005.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet de här aktuella motionsyrkandena.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Näringspolitikens inriktning (punkt 1)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),

Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf365 yrkande

14, 2004/05:N210, 2004/05:N241 yrkande 8,

2004/05:N242 yrkande 6, 2004/05:N260, 2004/05:N284

yrkande 1, 2004/05:N393 yrkandena 1-3 och 31,

2004/05:N398 yrkandena 2 och 5, 2004/05:N400 yrkande

1 och 2004/05: N401 yrkande 4.

Ställningstagande

Vår syn på näringspolitikens inriktning

överensstämmer med den som redovisas i de här

aktuella motionerna från företrädare för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet. Ett

framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste

förutsättningen för välstånd. Utan ett livskraftigt

näringsliv och ett gott företagsklimat är det

omöjligt att skapa tillräckliga resurser för en

fungerande sjukvård, en bra skola och en värdig

äldreomsorg. Det måste bli enklare att starta och

driva företag. Globalisering, liberalisering och

informationsteknikens snabba utveckling öppnar

enorma möjligheter för dem som förstår att göra sig

attraktiva genom att skapa ett internationellt

konkurrenskraftigt klimat för arbete och

företagande. Inte bara de svenska företagen utan i

högsta grad Sverige som land befinner sig därmed i

en knivskarp konkurrenssituation.

Det nationella näringsklimatet måste formas så att

Sverige klarar av att tävla med de mest

konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om

goda villkor för företagande och investeringar.

Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i

politiken är helt avgörande för Sveriges framtida

position. Tillkomsten av jobb bygger på en tillväxt

bland de små och medelstora företagen.

Statens roll i näringspolitiken skall främst vara

att sätta ramar för och övervaka spelreglerna på

marknaden, ansvara för samhällsplanering och

infrastruktur samt att skapa förutsättningar för

långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare

som spelare på marknaden är risken stor att

konkurrensen snedvrids och att investeringar inte

görs på ett optimalt sätt i de företag som har de

bästa förutsättningarna.

Negativa attityder till småföretagande har under

lång tid påverkat företagsstrukturen. Villkoren för

företagande har anpassats till storföretagen, vilket

i förlängningen lett till en bristande mångfald av

medelstora, växande företag, något som finns i många

andra länder. Av Sveriges cirka en halv miljon

företag är den överväldigande majoriteten

enmansföretag, och bara 3 % av företagen har fler än

20 anställda. Sverige har färre små och medelstora

företag i förhållande till sin befolkning än något

annat jämförbart land. Den svenska

näringslivsstrukturen domineras av ett litet antal

gamla och stora företag. Bland de 50 största

företagen har inget startats efter år 1970, och över

hälften startades före första världskriget!

Framväxt av nya företag inom tjänste- och

servicesektorerna har effektivt hindrats genom den

offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.

I detta sammanhang kan noteras att framväxt av

kvinnors företagande hindras av det politiska

motståndet mot privata alternativ inom de yrken där

kvinnor traditionellt sett har erfarenhet och

kompetens. För att främja kvinnors företagande bör

det således ske en uppbrytning av offentliga

monopol. Världens största offentliga sektor har

vidare krävt världens högsta skatter, vilket

ytterligare har bromsat tillkomst av företag och

tillväxt. Den arbetsintensiva privata tjänstesektorn

som fungerat som sysselsättningsmotor i exempelvis

Förenta staterna har utvecklats betydligt

långsammare i Sverige.

Inom ramen för Allians för Sverige har en

arbetsgrupp, med beteckningen Tillväxtregion

Sverige: arbetsmarknads- och näringspolitik för

jobb, entreprenörskap och tillväxt i hela landet,

getts i uppdrag att utreda hur företagsamheten skall

stimuleras i Sverige. I bakgrundstexten för

arbetsgruppen sägs att Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

delar visionen om ett företagsklimat som uppmuntrar

och stärker människor i deras entreprenörskap.

Gruppen skall utreda hur en ny regering skall

stimulera företagsamheten i Sverige, varmed menas

hur staten kan underlätta för fler människor att

starta företag, för befintliga företag att anställa,

för offentlig sektor att använda sig av

intreprenörskap m.m. Företagandets villkor och

företagarens situation skall vara i fokus.

Sammanfattningsvis måste en ökning i

nyföretagandet nu komma till stånd. För detta krävs

en annan näringspolitik än den som regeringen

bedriver. Sverige behöver en god företagarpolitik,

vilket omfattar en mängd förändringar inom områdena

skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling

och Europaengagemang. Grundläggande är att i hela

samhället förändra attityderna till företagande och

entreprenörskap. Det måste skapas ett gott

företagarklimat så att fler kvinnor och män vill -

och vågar - starta och driva företag och anställa

medarbetare. För att Sverige skall få en växande

företagsamhet måste entreprenörskap och företagande

löna sig bättre än det gör för närvarande.

Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här har

anfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.

Därmed blir samtliga här aktuella motioner i sak

tillgodosedda i berörda delar.

2. Innovationsfrämjande åtgärder (punkt 2)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c)

och Anne-Marie Pålsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. a) (= utskottet)

b) (= utskottet)

c) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L214

yrkande 3, 2004/05:L372 yrkande 3, 2004/05:N254

yrkande 5, 2004/05:N373 yrkande 7, 2004/05:N392

yrkande 1 och 2004/05:N408 yrkandena 2 och 4,

bifaller delvis motionerna 2004/05:L251 yrkande

3 och 2004/05:N393 yrkande 12 och avslår

motionerna 2004/05:N247, 2004/05:N432 och

2004/05:N436.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i flera av de

här aktuella motionerna, bl.a. motionerna

2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp), 2004/05:N254

(fp), 2004/05:L214 (c) och 2004/05:L372 (c) - att

tillgången på statligt såddkapital måste öka. De två

här aktuella förslagen i propositionen om

innovationsfrämjande åtgärder innebär steg i rätt

riktning, men de är inte tillräckliga.

Den arbetsgrupp som Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har

bildat inom ramen för Allians för Sverige och som

skall arbeta med bl.a. näringspolitiska frågor skall

lämna förslag beträffande bl.a. riskkapital och

innovationspolitik. Utgångspunkten skall därvid vara

att föreslå marknadskonforma lösningar som

underlättar för företag framför allt i tidiga skeden

att få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.

Av stor vikt är att lägga förslag som underlättar

kommersialisering av innovationer, vari också ligger

att beakta kopplingen mellan riskkapital och

forskning. I arbetet skall vidare särskilt beaktas

hur det aktuella politikområdet kan utformas för att

främja god tillväxt i hela landet och främja

innovationer som leder till bättre miljö och en

hållbar utveckling. Det som här sagts om

arbetsgruppens arbete skisserar det ytterligare

arbete som vi anser behöver göras på området

innovationsfrämjande åtgärder.

Enligt Europeiska patentkontoret är svenskarna

bland de mest innovativa i Europa räknat efter

antalet ansökningar om nya patent i relation till

befolkningen. Idéer och patentansökningar leder

normalt till att företag startas, men i Sverige sker

detta i mindre utsträckning än i andra länder.

Svenska idéer blir patent och ger upphov till

arbetstillfällen i andra länder i stället för i

Sverige. Det behövs olika åtgärder för att stödja

uppfinnare och patent. Det finns ett samband mellan

den rådande värderingen av entreprenörskap och det

alltför låga antalet entreprenörer, varvid olika

faktorer såsom bristande social acceptans, låg

status och få förebilder för entreprenörer spelar

roll. Entreprenörers status måste höjas!

Vi tillstyrker alltså de båda här aktuella

förslagen i propositionen. Riksdagen bör emellertid

samtidigt genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att driva arbetet med

innovationsfrämjande åtgärder vidare, varvid

kapitaltillgången för företag i tidiga skeden bör

bli föremål för en fortsatt översyn. Därmed blir

motionerna 2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp),

2004/05: N254 (fp), 2004/05:N392 (fp), 2004/05:L214

(c) och 2004/05:L372 (c) tillgodosedda i berörda

delar och tillstyrks i dessa delar. Det som tas upp

i motionerna 2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251 (kd)

ligger i sak väl i linje med vårt ställningstagande.

Beträffande förslagen i motion 2004/05:N247 (m), som

i huvudsak rör olika frågor om patent, konstaterar

vi att - som tidigare redovisats - en utredning

nyligen har tillsatts med uppdrag att se över de

ekonomiska aspekterna av patentering för företags

tillväxt i Sverige, Norden och Europa; motionen

avstyrks Även motionerna 2004/05:N436 (s) om en

regional inkubator i Värmland och 2004/05:N432 (c)

om inrättande av en teknisk risknämnd avstyrks.

3. Innovationsfrämjande åtgärder (punkt 2)

av Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. a) (= utskottet)

b) (= utskottet)

c) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L251 yrkande

3 och 2004/05:N393 yrkande 12, bifaller delvis

motionerna 2004/05: L214 yrkande 3, 2004/05:L372

yrkande 3, 2004/05:N254 yrkande 5, 2004/05:N373

yrkande 7, 2004/05:N392 yrkande 1 och 2004/05:N408

yrkandena 2 och 4 och avslår motionerna

2004/05:N247, 2004/05:N432 och 2004/05:N436.

Ställningstagande

Jag anser - i likhet med vad som anförs i motionerna

2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251 (kd) - att det

bör tillsättas en parlamentarisk utredning om

riskkapitalförsörjningen. De två här aktuella

förslagen i propositionen om innovationsfrämjande

åtgärder innebär ansatser i den riktning som jag

förordar, men de är långt ifrån tillräckliga. Den

statliga lånedelen inriktad mot tidiga skeden

förstärks något genom förslagen i propositionen -

dock är det inga nya pengar som tillkommer och

nivåerna är fortfarande alltför låga.

Det är viktigt att det finns riskkapital, inte

minst riskkapital för att finansiera produktens

eller tjänstens mycket tidiga utveckling. För att

möjliggöra och möta ett ökat nyföretagande och en

utveckling av befintliga företag måste tillgången

till riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade,

små och nya företagens finansieringsbehov säkras. De

företag som inte producerar varor har ofta svårt att

erhålla kapital för att finansiera sin affärsidé.

Detta är ett stort problem, vilket framför allt

missgynnar kvinnliga entreprenörer då majoriteten av

företagen inom exempelvis servicesektorn startas av

kvinnor. Bristen på kapital i små företag beror till

stor del på att de och deras ägare varit och är

skattemässigt missgynnade jämfört med ägarna till

stora företag. Därutöver har de små företagen haft

brist på ägarkapital, bl.a. beroende på en dålig

marknad för placeringar i små och onoterade företag

och att det för privatpersoner ofta tett sig mer

lönsamt och riskfritt att spara i bank eller i

obligationer.

Riskkapitalförsörjningen för svenska företag måste

nu lösas. Kristdemokraterna vill bl.a. införa ett

riskkapitalavdrag. Staten har ett ansvar för att se

till att det finns tillgång till riskkapital.

Riskkapitalfinansieringen i företags och

innovationers tidiga skeden, såddfinansiering,

håller på att stanna av. Problemet är de direktiv

som Industrifonden och Almi arbetar efter, med

avkastningskrav som inte företag i såddfasen klarar

av att uppfylla. Lösningen är att kraven ändras för

en del av Almis medel så att de kan användas till

innovationer i tidigt skede. Sveriges innovatörer

och entreprenörer måste ges den goda jordmån som

behövs för att deras idéer skall utvecklas och tas

till vara, vari ingår ett statligt ansvar för det

tidiga riskkapitalet. Sverige bör kunna ta efter och

tillämpa en del av vad som gjorts i Finland. Bland

annat har det bildats en statlig stiftelse, SITRA,

som fungerar som offentlig riskkapitalaktör och som

är underställd den finska riksdagen. Vidare bildades

i slutet av 1990-talet Finlands Industriinvesterings

AB, med medel från försäljning av statliga företag

och med mål att bl.a. förstärka investeringar i form

av eget kapital i innovativa företag på groddstadiet

eller i startskedet.

Jag vill också erinra om den arbetsgrupp som

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet har bildat inom

ramen för Allians för Sverige och som skall arbeta

med bl.a. näringspolitiska frågor och lämna förslag

beträffande riskkapital och innovationspolitik m.m.

Utgångspunkten skall därvid vara att föreslå

marknadskonforma lösningar som underlättar för

företag framför allt i tidiga skeden att få tillgång

till riskkapital, s.k. såddkapital. Av stor vikt är

att lägga förslag som underlättar kommersialisering

av innovationer, vari också ligger att beakta

kopplingen mellan riskkapital och forskning. I

arbetet skall vidare särskilt beaktas hur det

aktuella politikområdet kan utformas för att främja

god tillväxt i hela landet och främja innovationer

som leder till bättre miljö och en hållbar

utveckling.

Jag tillstyrker alltså de båda här aktuella

förslagen i propositionen. Riksdagen bör emellertid

samtidigt genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning

med det uppdrag som nyss har redogjorts för. Därmed

blir motionerna 2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251

(kd) tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks i

dessa delar. Det som tas upp i motionerna

2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp), 2004/05:N254

(fp), 2004/05:N392 (fp), 2004/05:L214 (c) och

2004/05:L372 (c) ligger i sak väl i linje med mitt

ställningstagande. Beträffande förslagen i motion

2004/05: N247 (m), som i huvudsak rör olika frågor

om patent, konstaterar jag att - som tidigare

redovisats - en utredning nyligen har tillsatts med

uppdrag att se över de ekonomiska aspekterna av

patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden

och Europa; motionen avstyrks. Även motionerna

2004/05:N436 (s) om en regional inkubator i Värmland

och 2004/05:N432 (c) om inrättande av en teknisk

risknämnd avstyrks.

4. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i

näringslivet (punkt 3, motiveringen)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m)

och Mikael Oscarsson (kd).

Ställningstagande

I motion 2004/05:MJ507 (c) föreslås att

riskkapitalfonder för miljöinvesteringar skall

inrättas. Vi har i det föregående redovisat vår syn

på den generella utformningen av

innovationsfrämjande åtgärder. Vi ser ingen

anledning för riksdagen att särskilt uttala sig om

riskkapitalfonder för miljöinvesteringar och

avstyrker därmed den nämnda motionen i berörd del.

5. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i

näringslivet (punkt 3)

av Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ507 yrkande 8.

Ställningstagande

Jag anser - i likhet med vad som anförs i motion

2004/05:MJ507 (c) - att riksdagen genom ett

tillkännagivande bör anmoda regeringen att vidta

åtgärder så att det kan inrättas riskkapitalfonder

för miljöinvesteringar i näringslivet. Generellt

sett är det bättre att stimulera och uppmuntra dem

som väljer ett miljövänligare alternativ än att

försöka ändra människors och företags beteenden

genom straff. Stimulans till företag som väljer att

arbeta med miljö och etik kan utformas som

skattelättnader. Ett annat sätt är att inrätta

riskkapitalfonder för miljöinvesteringar. Det är

inte alltid lätt att hitta finansiering till ny,

obeprövad teknik och därför är det nödvändigt med en

riskkapitalfond, som kan möjliggöra investeringar

med stor miljönytta. Regeringen bör alltså återkomma

till riksdagen med förslag om inrättande av

riskkapitalfonder för miljöinvesteringar. Med detta

tillstyrks den nämnda motionen i berörd del.

6. Låneramar till järnvägsrelaterade bolag

(punkt 4)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),

Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1

utgiftsområde 24 punkt 4 och tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:N373 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion

2004/05:N373 (m) - att regeringens förslag om

bemyndigande avseende låneramar till

järnvägsrelaterade bolag skall avslås av riksdagen.

På järnvägsområdet äger staten, helt eller delvis,

ett antal företag som i många fall vid respektive

bolagisering kraftigt har underkapitaliserats.

Därför har staten gång på gång tvingats till

brandkårsutryckningar för att lösa akuta kriser. Vi

anser att en genomtänkt och långsiktig lösning av

problemen i dessa företag måste presenteras och att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till en sådan lösning, vilken bör vila på följande

principer:

- ett väl fungerande, miljövänligt och

konkurrenskraftigt transportsystem i hela landet,

- god konkurrens och konkurrensneutralitet mellan

olika företag,

- minimering av det statliga ägandet; i den

utsträckning staten skall behålla sitt ägande i

något eller några företag på järnvägsområdet måste

detta motiveras väl,

- god hushållning med skattemedel.

Vi anser att regeringens begäran om bemyndigande

inte bör godkännas förrän en långsiktig lösning

presenterats. Risken är annars stor att staten

ständigt tvingas till nya kapitaltillskott till

företag som inte är långsiktigt livskraftiga.

7. Statens aktier i OMHEX AB (punkt 5)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),

Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra hela

aktieinnehavet i OMHEX AB samt att vidta de åtgärder

i övrigt som behövs för att genomföra transaktioner

med detta syfte. Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 5 och

bifaller motion 2004/05:N373 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör riksdagen bemyndiga regeringen

att avyttra hela det statliga ägandet i OMHEX. Något

bemyndigande avseende förvärv av ytterligare aktier

bör dock inte ges. Ett beslut av riksdagen i

enlighet härmed innebär att motion 2004/05:N373 (m)

blir tillgodosedd i berörd del.

8. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (punkt 6)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1

utgiftsområde 24 punkt 6 tillkännager för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservation 8.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N340

och 2004/05:N373 yrkande 5 och avslår motionerna

2004/05:MJ439 yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29,

2004/05:N256 yrkande 21 och 2004/05:N443.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna

2004/05:N373 (m) och 2004/05:N340 (fp) - att

regeringens förslag om ändrade riktlinjer för

förvaltningen av Sveaskog skall avslås av riksdagen.

Det är helt förkastligt att staten skall ge sig in

på områden som naturturism, rekreation och

upplevelser. Detta är områden som väl lämpar sig för

privata aktörer och som självfallet skall utföras av

dessa.

I stället för att utveckla den statliga

verksamheten på det skogliga området borde Sveaskog

säljas. Staten bör som huvudregel inte äga bolag,

bl.a. eftersom det snedvrider konkurrensen.

Vi avstyrker således regeringens förslag och

tillstyrker de båda nämnda motionerna i berörda

delar. I motionerna 2004/05:MJ508 (fp) och 2004/05:

N256 (kd) framförs synpunkter som till en del ligger

i linje med vår uppfattning. Där förordas

försäljning av hela eller del av Sveaskog, dock i en

mer obestämd framtid och med koppling till olika

synpunkter på bolagets verksamhet fram till dess.

Dessa motioner avstyrks i aktuella delar, liksom

även motionerna 2004/05:N443 (v) och 2004/05:MJ439

(v).

9. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (punkt 6)

av Åsa Torstensson (c) och Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1

utgiftsområde 24 punkt 6 och tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:N256 yrkande 21, 2004/05: N340 och

2004/05:N373 yrkande 5 och avslår motionerna

2004/05:MJ439 yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29

och 2004/05:N443.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motion

2004/05:N256 (kd) - att riktlinjerna för Sveaskogs

verksamhet bör ändras. De ändrade riktlinjerna bör

dock inte ha den utformning som regeringen föreslår

utan den som redovisas i den nyssnämnda motionen.

Sveaskog är ett företag som agerar utifrån

marknadsmässiga krav, samtidigt som det också

bedriver en verksamhet som motiveras utifrån

särskilda samhällsintressen. Genom möjligheten att

erbjuda bytesmark kan Sveaskog, på det allmännas

uppdrag, bidra till att bevara en levande landsbygd

och säkerställa den biologiska mångfalden. Sveaskog

är dock i huvudsak ett kommersiellt skogsbolag med

en betydande skogsindustriell verksamhet. I ett

första steg bör Sveaskog sälja sin skogsindustriella

verksamhet. Regeringen bör därefter se över hur

mycket mark som behövs för att tillvarata de

särskilda samhällsintressen som Sveaskog för

närvarande värnar. Härefter bör resterande mark

säljas ut till, i första hand, lokala skogsbrukare.

Den del av Sveaskog som blir kvar bör få ställning

som ett samhällsnyttigt företag. Bolagets verksamhet

bör alltså inte utökas ytterligare.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att i förvaltningen av Sveaskog följa de

riktlinjer som vi förordar. Därmed tillstyrks den

nämnda motionen i berörd del och avstyrks

regeringens förslag. Motionerna 2004/05:N373 (m) och

2004/05:N340 (fp), i vilka yrkas avslag på

regeringens förslag, blir därmed formellt

tillgodosedda, även om där förordas en omedelbar

försäljning av hela Sveaskog. De tre övriga här

aktuella motionerna 2004/05:MJ439 (v), 2004/05:MJ508

(fp) och 2004/05:N443 (v) avstyrks i berörda delar.

10.Centrum för enklare handel (punkt 7)

av Per Bill, Ulla Löfgren och Anne-Marie Pålsson

(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1

utgiftsområde 24 punkt 9.

Ställningstagande

Vi anser att det inte är en uppgift för staten att

bedriva den typ av verksamhet som här är aktuell. I

stället bör det vara företagen och näringslivet som

själva svarar för sådan verksamhet. Regeringens

förslag om att riksdagen skall godkänna vad som

föreslås i propositionen om bildande av en ideell

förening för att utveckla metoder för enklare

handel, där staten skall kunna vara medlem, bör

således avslås av riksdagen.

11.Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda

företag (punkt 10)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),

Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1

utgiftsområde 24 punkt 8 och tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Fi232 yrkande 15, 2004/05: N373 yrkande 6

och 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna

2004/05:N373 (m), 2004/05:Fi232 (fp) och

2004/05:N393 (kd) - att regeringens begäran om

godkännande av att under år 2005 få vidta åtgärder

för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda

företag enligt de villkor som redovisas i

propositionen skall avslås. Liknande synpunkter på

det särskilda kontot i Riksgäldskontoret har

framförts i en motion av Centerpartiet som

behandlades i det nyligen justerade betänkandet

2004/05:NU4 om statliga företag.

I en gemensam reservation av företrädarna för

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet till det

nyssnämnda betänkandet anfördes att kontot i

Riksgäldskontoret bör avskaffas. I reservationen

hänvisades till ställningstaganden som gjorts våren

2004 i en reservation (m, fp, kd, c) till

finansutskottets betänkande 2003/04:FiU21. I den

sistnämnda reservationen avvisades regeringens då

aktuella förslag om förbättrad kapitalstruktur. En

grundläggande invändning är att förslaget står i

strid med budgetlagen och är konstitutionellt

tvivelaktigt. En annan invändning gäller

användningen av bemyndigande på finansmaktens

område.

Det regeringen nu begär är att riksdagen i princip

skall ge carte blanche för regeringen att göra

kapitalinsatser i statliga bolag. Detta är ett

orimligt åsidosättande av folket valda ombud och

innebär att riksdagen inte ges möjlighet att bedöma

om statliga medel satsas på ett ansvarsfullt sätt. I

det fall kapitalinsatser behövs i statliga företag

måste regeringen förse riksdagen med ett fullödigt

beslutsunderlag och låta riksdagen ta ställning i

varje enskilt fall.

Konkurrensen snedvrids på de marknader där privata

företag konkurrerar med statliga. Dessutom har flera

av de statliga företagen en monopolställning. Att

använda avkastningen från sådana företag, ett slags

beskattning, för att ge kapitaltillskott till

företag som är konkurrensutsatta, som regeringen

gjort under senare tid när det gäller t.ex. SJ,

innebär att skattemedel används för att

subventionera de statliga konkurrensutsatta

företagen. Detta är förkastligt. När de finansiella

problemen i SJ blev akuta år 2003 drev regeringen

igenom att vissa andra statliga företag skulle

avsätta medel på ett konto i Riksgäldskontoret,

varifrån dessa medel kunde överföras till SJ utan

att passera budgeten. Därigenom behövde regeringen

inte prioritera inom utgiftstakets ram.

Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag.

Riksdagen bör i stället genom ett tillkännagivande

anmoda regeringen att avskaffa det särskilda kontot

i Riksgäldskontoret. Därmed tillstyrker vi de tre

här aktuella motionerna i berörda delar.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 9)

av Per Bill, Ulla Löfgren och Anne-Marie Pålsson

(alla m).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket.

Moderata samlingspartiet har i partimotion

2004/05:Fi231 om en politik för arbete och i

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att bryta bidragsberoende och

utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna

vardagen samt trygga, goda statsfinanser och en

långsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa

på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,

rättstrygghet och skola i stället för på

bidragssystemen.

Vi föreslår en växling från subventioner och

bidrag till omfattande skattesänkningar för alla,

främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt

värnar vi de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall tillföras resurser

för att på ett tillfredsställande sätt kunna

genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.

Vårt budgetalternativ skall ses som en helhet där

inte någon eller några delar kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra. Eftersom

riksdagens majoritet den 24 november 2004 har

beslutat om ramar för de olika utgiftsområdena i

enlighet med finansutskottets förslag och därmed

valt en annan inriktning av politiken, avstår vi

från att delta i utskottets beslut avseende punkt 9

om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I

finansutskottets betänkande 2004/05:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har

företrädarna för Moderata samlingspartiet i en

reservation lagt fram förslag till totala utgifter

på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden.

När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebar den föreslagna ramen en minskning

med 80 miljoner kronor jämfört med riksdagens

beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på

olika anslag framgår av motion 2004/05:N373 (m) och

av bilaga 3.

Det krävs en rad förändringar för att Sverige

skall bli ett land som bättre än andra attraherar

och stimulerar företagande. Det handlar bl.a. om en

ny och förenklad företagsform, avvecklade

etableringshinder för småföretagare,

regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,

en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig

arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad

överbeskattning av företagande och investeringar,

förbättrad etableringsfrihet och upphandling,

trygghet för företagare, avpolitiserad

energiförsörjning och en modern infrastruktur.

De prioriteringar som görs under utgiftsområde 24

Näringsliv bidrar, enligt oss, i mycket ringa

utsträckning till ett förbättrat företagsklimat. Vi

finner därför att en rad förändringar borde ha

gjorts. För att Sverige skall få ett bättre

företagsklimat måste konkurrenssituationen bli

hälsosammare, avreglerings-arbetet prioriteras,

arbetsmarknads- och företagslagarna reformeras,

skatterna sänkas och utbildningssituationen

förbättras.

Anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m.

innehåller bl.a. medel för en särskild satsning på

insatser för kvinnor, invandrare och kooperativt

företagande om 54 miljoner kronor. Vi tror inte att

denna typ av insatser främjar kvinnors eller

invandrares företagande och anser inte att särskilda

insatser bör göras för just kooperativt drivna

företag. Tvärtom bör politiken inriktas på att

undanröja hinder för alla typer av företag och

företagare. Vi anser därför att anslaget borde ha

minskats med 54 miljoner kronor.

Beträffande nyssnämnda anslag vill vi också något

beröra en fråga som aktualiserats i motion

2004/05:N367 (fp) och som rör basfinansiering av

verksamheten vid Institutet för kvalitetsutveckling

(SIQ). Utskottets tidigare ställningstagande

beträffande SIQ:s verksamhet och vikten av denna typ

av verksamhet ur ett näringspolitiskt perspektiv

anser vi fortfarande äger giltighet. Likaså menar vi

att formen för verksamheten, som karakteriseras av

att företag, organisationer och förvaltningar

samverkar, har en effektiv utformning. Som

redovisats är Näringsdepartementets avsikt att medel

till SIQ framöver skall förmedlas av Nutek via

anslaget till näringslivsutveckling och att detta på

något sätt skall anges i Nuteks regleringsbrev.

För ekonomins funktionssätt är en väl fungerande

och stark konkurrensövervakning viktig. Vi menar att

Konkurrensverket bör stärkas och ges ett vidare

mandat. Verket bör bl.a. ge en ökad prioritet åt att

belysa de konkurrenssnedvridningar som kan följa av

den offentliga sektorns monopol samt kommunalt och

statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata

företag. Vi anser därför att anslaget (38:16)

Konkurrensverket borde ha höjts med 5 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag. Även

anslaget (38:17) Konkurrensforskning borde ha

tillförts ytterligare medel - en ökning av anslaget

med 1 miljon kronor borde ha gjorts. Inte minst i

ett EU-perspektiv är det viktigt att Sverige ligger

väl till inom konkurrensforskningens område.

En central ståndpunkt för Moderata samlingspartiet

är att staten som huvudregel inte skall äga företag.

Om staten skall äga företag krävs mycket goda skäl

för detta. Regeringen föreslår att anslaget (38:19)

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av

statligt ägda företag m.m. i huvudsak skall användas

till omstrukturering av vissa statligt ägda företag

m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar av

statligt aktieinnehav som regeringen planerar,

varför det inte kan uteslutas att pengarna i

praktiken är tänkta att användas till förvaltning av

statligt ägda bolag, vilket vi finner

anmärkningsvärt. Förvaltningen skall bolagen själva

stå för och kostnader som uppstår i samband med de

försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden

skall täckas av försäljningsintäkten. Därmed skulle

anslaget, som nu är upptaget med 25 miljoner kronor,

kunna avvecklas. Med motsvarande argument borde

också anslaget (38:20) Kapitalinsatser i statliga

bolag, som nu är upptaget med 1 miljon kronor, kunna

avvecklas.

Regeringens arbete med att lätta företagens

administrativa börda har gått alltför långsamt, och

i vissa fall åt fel håll. Riksdagen har begärt att

regeringen sätter upp kvantitativa mål för

förenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör

ett system för att kvantitativt mäta företagens

administrativa börda och för att genomföra

konsekvensanalyser av ny lagstiftning skapas. För

detta borde ett särskilt anslag, Mätning av

företagens administrativa börda, ha inrättats, under

förvaltning av Institutet för tillväxtpolitiska

studier, och tagits upp med 5 miljoner kronor.

Anslagen (40:5) Åtgärder på konsumentområdet och

(40:6) Bidrag till miljömärkning av produkter bör

fasas ut. Det finns inget skäl att staten ger

speciella bidrag till enskilda föreningar. Det

utökade anslaget för stöd till organisationen

Rättvisemärkt avvisas därför också. Miljömärkning är

ett led i företagens marknadsföring och bör inte

heller vara föremål för särskilda statliga insatser.

De två nämnda anslagen borde ha halverats och alltså

ha minskats med 8,8 respektive 2,2 miljoner kronor.

2 Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 9)

av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket.

Företagandet bär upp välfärden. Utan privata

företag skulle Sverige inte ha råd med sjukvård,

äldreomsorg och skolor. Framgångsrika företag kräver

också drivkraftiga entreprenörer - människor - som

står bakom företagen. Det krävs även att det finns

tillgång till kapital att satsa och ta risker med.

Allt detta kan tyckas vara självklart, men så är det

inte i dagens Sverige. Det behövs en ny politik som

tar till vara den stora potential för företagande

och tillväxt som finns i landet. För att uppnå detta

behövs bl.a. följande: mindre krångel och enklare

regler för företagande; åtgärder för att stärka

konkurrensen; kriminalisering av kartellsamarbete;

en energipolitik för tillväxt med bibehållen

kärnkraft; sänkta skatter för företag och

företagare; uppbrytande av de offentliga monopolen;

avveckling av de statliga bolagen och tillsättande

av en kommission för dessa bolag; stärkande av

frihandeln; insikt om att turismen är en

framtidssektor; offensiv forskning för fler företag.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24

Näringsliv har, som nämnts, avslagits i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i

beslut avseende fördelning på olika anslag inom

utgiftsområdet. Vi avstår därför från att delta i

utskottets beslut avseende punkt 9 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2004/05:FiU1 om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för

Folkpartiet i en reservation lagt fram förslag till

totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på

utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna

ramen en minskning med 356 miljoner kronor jämfört

med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motion

2004/05:N413 (fp) och av bilaga 3. I det följande

redovisar vi vilken fördelning på anslag inom

utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.

Vi anser att ökade medel borde ha satsats på

Konkurrensverket och på konkurrensforskningen. De

båda berörda anslagen (38:16 och 38:17) borde ha

ökats med 24 respektive 6 miljoner kronor. En ökning

av anslaget (40:5) till åtgärder på konsumentområdet

borde vidare ha skett - med 10 miljoner kronor.

Anslaget (38:19) till kostnader för

omstrukturering och genomlysning av statligt ägda

företag och anslaget (38:20) Kapitalinsatser i

statliga bolag borde slopas. Därutöver borde

neddragningar ha skett på fem anslag, nämligen

Vinnovas förvaltningsanslag (26:1) med 6 miljoner

krornor, Vinnovas FoU-anslag (26:2) med 310 miljoner

kronor, Nuteks förvaltningsanslag (38:1) med 19

miljoner kronor, ITPS:s förvaltningsanslag (38:3)

med 25 miljoner kronor och anslaget (38:4)

Turistfrämjande med 10 miljoner kronor.

Beträffande anslaget (38:2) till

näringslivsutveckling vill vi också något beröra en

fråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)

och som rör basfinansiering av verksamheten vid

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets

tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s

verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur

ett näringspolitiskt perspektiv anser vi fortfarande

äger giltighet. Likaså menar vi att formen för

verksamheten, som karakteriseras av att företag,

organisationer och förvaltningar samverkar, har en

effektiv utformning. Som redovisats är

Näringsdepartementets avsikt att medel till SIQ

framöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till

näringslivsutveckling och att detta på något sätt

skall anges i Nuteks regleringsbrev.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 9)

av Mikael Oscarsson (kd).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket.

Kristdemokraterna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den

regeringen och dess stödpartier föreslår.

Inriktningen i Kristdemokraternas ekonomiska politik

vilar på kunskapen om att arbete och välfärd åt alla

bara kan uppnås genom att ansvarstagande individer,

familjer och företag tillsammans tillåts att

utvecklas och växa med trygga och stabila regler.

Det privata näringslivet har varit, är och kommer

att vara grunden för Sveriges välfärd. De nya jobben

skapas när enskilda människor finner det vara mödan

värt att starta eller utveckla ett företag. Den

privata sektorns andel av den totala produktionen

behöver således bli större.

Politikers uppgift är att skapa sådana villkor att

enskilda människor vill starta företag och att

befintliga företag kan expandera. Det är då som

jobben kommer och det är bara så som den välfärd

svenska folket vant sig vid kan upprätthållas.

Kristdemokraterna förespråkar en marknadsekonomi som

tar hänsyn till miljön och sociala faktorer och som

förenar frihet och trygghet. Statens roll skall vara

att sätta ramarna för en sund marknadsfunktion, ta

särskild hänsyn till mindre verksamheter, säkra

social trygghet och se till att miljöhänsyn tas. En

positiv attityd från politiskt håll till företagande

är viktig för att fler skall känna att det är lönt

att driva företag. Under lång tid har företagare

betraktats enbart som outtröttliga skatteobjekt.

Näringspolitiken skall huvudsakligen bedrivas med

generella medel. Historien visar att statligt stöd

och detaljstyrning är mindre effektivt än att

inrikta insatserna på att undanröja hinder och att

skapa ett allmänt gott näringsklimat.

Kristdemokraternas budgetalternativ - med förslag

till utgiftstak, anslagsfördelning och

skatteförändringar - bör ses som en helhet, där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har

fattat beslut om en annan inriktning av politiken,

avstår jag från att delta i utskottets beslut

avseende punkt 9 om anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande

2004/05:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna har företrädaren för

Kristdemokraterna i en reservation lagt fram förslag

till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning

på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna

ramen en minskning med 15 miljoner kronor jämfört

med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motion

2004/05:N393 (kd) och av bilaga 3. I det följande

redovisar jag vilken fördelning på anslag inom

utgiftsområde 24 som förordats av Kristdemokraterna.

När det gäller anslaget (26:1) till Vinnovas

förvaltningskostnader borde en besparing med 5

miljoner kronor ha gjorts, med hänvisning till att

Vinnova bör kunna göra administrativa

effektiviseringar. Även Nuteks förvaltnings-anslag

(38:1) borde ha minskats - med 15 miljoner kronor -

med hänvisning till att uppbyggnad av ärendesystem

inom de regionala stöden borde avvisas.

I anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. ingår

en satsning på 20 miljoner kronor för att utveckla

ett designprogram som skall främja

näringslivsutvecklingen på området.

Kristdemokraterna ställer sig tveksamma till den

sortens kortsiktiga projekt och menar att

långsiktiga strukturella reformer av generell

karaktär är till större nytta för näringslivet.

Däremot anser Kristdemokraterna att

såddfinansieringen borde ökas med 50 miljoner

kronor. En ökning med totalt 30 miljoner kronor

borde ha gjorts på anslaget.

Beträffande anslaget (38:2) till

näringslivsutveckling vill jag också något beröra en

fråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)

och som rör basfinansiering av verksamheten vid

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets

tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s

verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur

ett näringspolitiskt perspektiv anser jag

fortfarande äger giltighet. Likaså menar jag att

formen för verksamheten, som karakteriseras av att

företag, organisationer och förvaltningar samverkar,

har en effektiv utformning. Som redovisats är

Näringsdepartementets avsikt att medel till SIQ

framöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till

näringslivsutveckling och att detta på något sätt

skall anges i Nuteks regleringsbrev.

En besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts

på förvaltnings-anslaget (38:3) till ITPS med

hänvisning till att en effektivisering av

verksamheten är rimlig.

När det gäller anslaget (38:4) Turistfrämjande

borde 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag

ha anvisats för att finansiera ökade satsningar på

marknadsföringen av Sverige som turistland. Sverige

har en stor potential att utvecklas som turistland,

och turistnäringen skapar betydande värden i form av

arbetstillfällen och skatteintäkter. En god

marknadsföring av hela Sverige är av största

betydelse för att attrahera ytterligare turister.

Beträffande anslaget (38:5) till Sveriges

geologiska undersökningsverk-samhet m.m. kan

konstateras att antalet ansökningar om förlängning

av befintlig prospektering är lika många som

tidigare år, dock sökes förlängning med endast ett

år i stället för som brukligt tre år. Detta beror

sannolikt på konjunkturbedömningar och inväntandet

av den nya minerallagen. Med hänsyn till det nämnda

borde en besparing på Bergsstatens verksamhet ha

kunnat ske med 15 miljoner kronor.

Anslaget (38:14) Rymdverksamhet täcker bl.a.

inhemsk rymdforskning, men huvuddelen av anslaget

avser deltagandet i det europeiska rymdsamarbetet.

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att

Sverige fortsätter att delta i ESA:s olika program.

Anslaget uppgår dock till hela 791,9 miljoner

kronor, varav 70 % används till det europeiska

rymdsamarbetet. Kristdemokraterna gör därför

bedömningen att en utgiftsbesparing på 35 miljoner

kronor borde ha kunnat göras, genom en

effektivisering av verksamheten.

Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets

möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och

anslaget (38:16) borde därför ha höjts med 5

miljoner kronor. Vidare borde Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) göras till en självständig del av

Konkurrensverket, och därför borde 4 miljoner kronor

föras över till Konkurrensverkets anslag från

utgiftsområde 2, varifrån NOU för närvarande

finansieras.

Företag som är verksamma på en konkurrensutsatt

marknad skall, enligt Kristdemokraternas mening,

inte ägas av staten. Statliga företag bör alltså

avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,

varvid försäljningen bör finansieras inom bolagen.

Anslaget (38:19) till kostnader för omstrukturering

och genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde

därmed slopas. Även anslaget (38:20) Kapitalinsatser

i statliga bolag borde avskaffas.

Beträffande anslaget (39:2) till Kommerskollegium

hade en besparing på 5 miljoner kronor varit

rimlig, genom en effektivisering av verksamheten.

Trots att många indikatorer pekar på att Sverige

står inför en stundande högkonjunktur föreslår

regeringen för anslaget (39:3) Exportfrämjande

verksamhet kraftigt ökade medel om 96 miljoner

kronor för utökade satsningar på exportfrämjande

åtgärder. Sådana satsningar kan vara motiverade i en

lågkonjunktur men med hänsyn till den starka

konjunkturutvecklingen och den förväntat positiva

bytesbalansen avvisar Kristdemokraterna denna

ökning. En besparing på anslaget med 50 miljoner

kronor borde ha gjorts.

Kristdemokraterna har, som tidigare nämnts,

föreslagit en satsning på Konkurrensverket för att

verket effektivare skall kunna driva

konkurrensfrågor. Mot denna bakgrund borde en

besparing med 5 miljoner kronor ha gjorts på

anslaget (40:2) till Konsumentverket.

Anslaget (40:6) Bidrag till miljömärkning av

produkter är ett bidrag till den verksamhet som SIS

Miljömärkning AB ansvarar för när det gäller att

utveckla och informera om miljömärkning av

konsumentvaror. Kristdemokra-terna anser att detta

är en angelägen uppgift och vill dessutom utöka

verksamheten till att också innefatta en utveckling

av rättvise- och jämställdhetsmärkning av

konsumentprodukter. Anslaget borde ha ökats med 2

miljoner kronor för jämställdhetsmärkning.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 9)

av Åsa Torstensson (c).

I riksdagen finns en majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket.

Centerpartiets budgetalternativ - med förslag till

utgiftstak, anslagsför-delning och

skatteförändringar - bör ses som en helhet, där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har

fattat beslut om en annan inriktning av politiken

avstår jag från att delta i utskottets beslut

avseende punkt 9 om anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande

2004/05:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna har företrädaren för Centerpartiet

i en reservation lagt fram förslag till totala

utgifter på statsbudgeten och fördelning på

utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna

ramen en minskning med 130 miljoner kronor jämfört

med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motion

2004/05:N383 (c) och av bilaga 3.

Politik kan inte skapa tillväxt. I grunden är det

människan och hennes drivkrafter som står bakom det

som benämns tillväxt, inte myndigheter och inte

heller näringslivsorganisationer. Politikens

utformning och myndigheters praxis spelar dock en

avgörande roll för om en människa väljer att satsa

på en företagsidé. Centerpartiet menar att

politikens uppdrag är att ge goda förutsättningar

för såväl entreprenörer som investerare, och därmed

också för företag att gå med vinst

För myndigheterna Vinnova, Nutek, ITPS och

Konsumentverket förordar Centerpartiet

effektiviserings- och besparingsmål om 3 miljoner

kronor för år 2005. Förvaltningsanslagen till dessa

fyra myndigheter (26:1, 38:1, 38:3 och 40:2) borde

således ha minskats med vartdera 3 miljoner kronor.

Från anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m.

borde 100 miljoner kronor ha flyttats till

utgiftsområde 19 Regional utveckling, där

Centerpartiet har föreslagit att det skall inrättas

ett nytt anslag, Regionalt och Lokalt

utvecklingsarbete. Det arbete som skulle bedrivas

med medel från detta anslag skulle stimulera

tillväxt och innebära att regioner och kommuner

skulle få mer makt över de ekonomiska resurserna,

vilket skulle ge bättre beslutsunderlag och större

effektivitet.

Beträffande anslaget (38:2) till

näringslivsutveckling vill jag också något beröra en

fråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)

och som rör basfinansiering av verksamheten vid

Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets

tidigare ställningstagande beträffande SIQ:s

verksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur

ett näringspolitiskt perspektiv anser jag

fortfarande äger giltighet. Likaså menar jag att

formen för verksamheten, som karakteriseras av att

företag, organisationer och förvaltningar samverkar,

har en effektiv utformning. Som redovisats är

Näringsdepartementets avsikt att medel till SIQ

framöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till

näringslivsutveckling och att detta på något sätt

skall anges i Nuteks regleringsbrev.

På anslaget (38:4) Turistfrämjande borde en

besparing med 20 miljoner kronor ha gjorts, med

hänvisning till att Centerpartiet har föreslagit en

turismsatsning på sammanlagt 100 miljoner kronor

under utgiftsområde 19 Regional utveckling.

En ökning av anslaget (38:16) Konkurrensverket med

7 miljoner kronor borde ha gjorts för att verket på

ett bättre sätt skall kunna kartlägga

konkurrenssituationen i Sverige och t.ex. kunna öka

antalet gryningsräder.

Anslaget (38:19) Kostnader för omstrukturering och

genomlysning av statligt ägda företag m.m. är ett

omotiverat anslag, då dessa kostnader skall bäras av

företagen själva, på motsvarande sätt som privata

företag gör. Anslaget borde slopas.

Ett nytt anslag, Inventering av statlig mark med

saneringsbehov (38:22), borde ha förts upp under

utgiftsområde 24 Näringsliv och tagits upp med

20 miljoner kronor. Medlen borde tilldelas SGU som

ansvarig myndighet och användas för inventering och

utredning av förorenade områden (riskklasserna 1 och

2) där staten har verksamhetsansvaret.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2004/05:1 (utgiftsområde 24

Näringsliv)

Regeringen föreslår

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet

avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i

vissa tvister (avsnitten 2.1 och 6.5.1),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de

åtgärder som behövs för bildandet av och

verksamheten i holdingbolag för

innovationsfrämjande åtgärder (avsnitt 4.5.1.1),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera

influtna amorteringar m.m. till följd av

såddfinansiering för innovationsfrämjande åtgärder

i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt

4.5.1.2),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005

besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ

AB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,

Jernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5

100 000 000 kr (avsnitt 4.14),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta

någon av följande åtgärder: 1. att avyttra hela

eller delar av aktieinnehavet i OMHEX Aktiebolag

eller 2. att förvärva ytterligare aktier i

bolaget, och

3. att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för

att genomföra transaktioner enligt punkterna 1 och

2 (avsnitt 4.14),

6. att riksdagen godkänner att regeringen vid

förvaltningen av Sveaskog AB, utöver vad som

tidigare beslutats, följer de riktlinjer som

regeringen förordar (avsnitt 1.14),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 607 000

000 kr under 2006 och 993 000 000 kr efter 2006

(avsnitt 4.16.14),

8. att riksdagen godkänner att regeringen under 2005

vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur

i statligt ägda bolag enligt de villkor som

regeringen förordar (avsnitt 4.16.20),

9. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om bildande av en ideell förening för att utveckla

metoder för enklare handel (avsnitt 5.6.2),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 200 000 000 000 kr för

exportkreditgarantier (avsnitt 5.10.6),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av högst 10 000 000 000 kr för

investeringsgarantier (avsnitt 5.10.6),

12. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 besluta att Exportkreditnämnden får

obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalningar (avsnitt 5.10.6),

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2005 för ramanslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst 800 000

000 kr under 2006 och 1 100 000 000 kr efter 2006

(avsnitt 7.1.2),

14. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslag

under utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med

uppställningen under avsnitt 1 i propositionen.

Motioner från allmänna

motionstiden

2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen begär hos regeringen förslag om att

det i Riksgäldskontoret inrättade särskilda kontot

för insatser i av staten hel- och delägda

aktiebolag avskaffas.

2004/05:L214 av Viviann Gerdin m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att snarast öka

tillgången till statligt riskkapital.

2004/05:L251 av Maria Larsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda små och

medelstora företags kapitalförsörjning.

2004/05:L291 av Inger René m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Konsumentverket bör läggas ned och dess

myndighetsutövning överföras till

Konkurrensverket.

2004/05:L372 av Roger Tiefensee (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att snarast öka

tillgången till statligt riskkapital för

småföretag.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

förbättra småföretagarvillkoren ur ett

mångfaldsperspektiv.

2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

36. Riksdagen begär att regeringen snarast

återkommer med förslag på en långsiktig

finansiering av utgivningen av Svenska Akademiens

ordbok.

2004/05:MJ439 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen, genom ägardirektiv och

regleringsbrev samt i andra instruktioner till

berörda statliga bolag och verk, skall klargöra

hur dessa skall agera för att staten skall ta

sitt ansvar för de kollektiva nyttigheterna i

skogssektorn.

2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av

riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i

näringslivet.

2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sveaskog bör

utförsäljas samt att Sveaskog skall ta ett större

miljöansvar fram till dess en utförsäljning sker.

2004/05:N202 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket till en ny

myndighet med namnet Kundverket.

2004/05:N210 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om villkoren för företagande.

2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sänka

skatterna på arbete och företagande, förenkla

regelverk och införa en mer flexibel

arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten

av företag.

2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sänka

skatterna på arbete och företagande, förenkla

regelverk och införa en mer flexibel

arbetstidsreglering i syfte att främja återväxten

av företag.

2004/05:N247 av Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om innovationsbefrämjande

åtgärder.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgången på

riskkapital.

2004/05:N256 av Maria Larsson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Sveaskog AB

(avsnitt 8.5).

2004/05:N260 av Rolf Gunnarsson m.fl. (m, fp, kd,

c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att få ökad

tillväxt i Dalarnas län.

2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av att

erbjuda gott företagsklimat så att företagen

stannar kvar i vårt land.

2004/05:N340 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

Riksdagen avslår förslaget om ändrade riktlinjer för

Sveaskog AB.

2004/05:N362 av Cecilia Wikström m.fl. (fp, m, kd,

c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att öka tillgängligheten av

kungörelser samt säkra en fortsatt framtida

utgivning av Post- och Inrikes Tidningar.

2004/05:N367 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att säkerställa

basfinansieringen för Institutet för

kvalitetsutveckling (SIQ).

2004/05:N373 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag

(förslagspunkt 4) att riksdagen bemyndigar

regeringen att för 2005 besluta om låneramar i

Riksgäldskontoret för SJ AB, Euromaint AB,

Swemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB

Swedcarrier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

långsiktigt hållbar lösning på problemen i SJ AB,

Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,

Jernhusen AB och AB Swedcarrier samt andra

statligt hel- eller delägda företag inom

tågsektorn.

3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om

bemyndigande avseende åtgärder i OMHEX Aktiebolag

(förslagspunkt 5).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra hela

aktieinnehavet i OMHEX Aktiebolag samt att vidta

de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra

transaktioner med detta syfte.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade

riktlinjer för förvaltningen av Sveaskog AB

(förslagspunkt 6).

6. Riksdagen avslår regeringens förslag att under

2005 vidta åtgärder för en förbättrad

kapitalstruktur i statligt ägda bolag

(förslagspunkt 8).

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en bred

översyn av kapitaltillgången för företag i tidiga

skeden.

8. Riksdagen anvisar, med ändringar i förhållande

till regeringens förslag, anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i

motionen.

2004/05:N383 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar, med ändringar i förhållande till

regeringens förslag, anslagen under utgiftsområde 24

Näringsliv enligt uppställning i motionen.

2004/05:N387 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att

Rymdstyrelsen ges sådana direktiv som möjliggör

inriktning av rymdverksamheten även mot icke-

europeiska länder, främst Förenta staterna, inom

områden där svensk industri är internationellt

konkurrenskraftig.

2004/05:N392 av Tina Acketoft (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om opinionsbildning

för att höja entreprenörers status.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grundläggande

principer för ett gott näringslivsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens roll i

näringspolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etikens betydelse

för en fungerande marknad.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en parlamentarisk

utredning om riskkapitalförsörjningen.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om näringspolitikens

mål.

32. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2005

anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,

med förändringar i förhållande till regeringens

förslag enligt uppställning i motionen.

2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

näringslivspolitiken skall inriktas på att ge

förutsättningarna för tillväxt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en ökad

jämställdhet gynnar Sveriges konkurrenskraft och

tillväxt.

2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om attityder till

företagande.

2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bättre klimat för

småföretagare.

2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stödja

uppfinnare, patent och idéutveckling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statligt

såddkapital.

2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen anvisar, med ändringar i förhållande

till regeringens förslag, anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i

motionen.

2004/05:N432 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om inrättandet av en teknisk

risknämnd i syfte att stärka utvecklingen av svenska

uppfinningar.

2004/05:N436 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om såddkapital.

2004/05:N443 av Lars Ohly m.fl.

(v):

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveaskog AB

inom

sitt skogsinnehav skall verka

för uppfyllandet av miljömålet Levande skogar, dvs. att skogsområden

med höga naturvärden skall

undantas andra åtgärder än skötsel som är påkallad för att bevara

och

främja biotopens naturliga

biologiska mångfald.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005 inom

utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets förslag

överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.

Företrädarna för

(m), (fp), (kd) och (c) har

avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden

1-4)

Belopp i 1 000-tal kronor

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

Anslag

Anslags- Regeringens

typ förslag

(m) (fp) (kd) (c)

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

26:1 Verket för

innovationssystem: (ram) 115 909 -6 000 -5 000

-3 000

Förvaltningskostnader

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

26:2 Verket för

innovationssystem: (ram) 1 122 066 -310

Forskning och

utveckling 000

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:1 Verket för

(ram) 218 811 -19 000 -15 000 -3 000

äringslivsutveckling:

Förvaltningskostnader

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:2

Näringslivsutveckling m.m. (ram) 275 562 -54

+30 000 -100

000 000

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:3 Institutet för

(ram) 72 233 -25 000 -5 000 -3 000

tillväxtpolitiska

studier:

Förvaltningskostnader

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:4 Turistfrämjande

(ram) 101 403 -10 000 +100 -20

000 000

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:5 Sveriges

geologiska (ram) 174 313 -10

000

undersökning:

Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:6 Sveriges

geologiska (ram) 5 263

undersökning:

Geovetenskaplig

forskning

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:7 Sveriges

geologiska (ram) 22 000

undersökning:

Miljösäkring av

oljelagringsanläggningar m.m.

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:8

Patentbesvärsrätten (ram) 16 467

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:9 Bolagsverket:

Finansiering av (ram) 8 000

likvidatorer

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:10 Upprätthållande

av nationell (ram) 27 586

metrologi m.m.

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:11 Elsäkerhetsverket

(ram) 41 423

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

38:12 Bidrag till

standardisering (ram) 71 383

och FoU inom

experimentell teknik

m.m.

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

Anslag

Anslags- Regeringens

typ förslag

(m) (fp) (kd)

(c)

------------------------

---------------------------------------------------------------------

-------

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:13 Rymdstyrelsen: (ram) 22 610

Förvaltningskostnader

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:14 Rymdverksamhet (ram) 791 871

-35 000

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:15 Bidrag till (obet.) 5 359

Ingenjörsvetenskapsakademien

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:16 Konkurrensverket (ram) 83 650 +5

000 +24 000 +9 000 +7 000

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:17 Konkurrensforskning (ram) 6 646 +1

000 +6 000

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:18 Medel till AB Göta kanalbolag (obet.) 15 000

för upprustning och drift av kanalen

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:19 Kostnader för omstrukturering (ram) 25 000 -

25 -25 000 -25 000 -25

och genomlysning av statligt ägda

000 000

företag m.m.

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag (ram) 1 000 -1

000 -1 000 -1 000

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:21 Avgifter till vissa (ram) 6 519

internationella organisationer

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:22 Inventering av statlig mark med (ram)

+20

saneringsbehov*

000

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

38:23 Mätning av företagens (ram) +5

000

administrativa börda*

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

39:1 Styrelsen för ackreditering (ram) 20 070

och teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

39:2 Kommerskollegium (ram) 66 305

-5 000

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

39:3 Exportfrämjande verksamhet (ram) 319 956

-50 000

--------------------------------------------------------------------

--------------------------------

39:4 Investeringsfrämjande (ram) 68 247

39:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer (ram)

15 510

40:1 Marknadsdomstolen (ram) 9 065

40:2 Konsumentverket (ram) 106 818 -5

000 -3 000

40:3 Allmänna reklamationsnämnden (ram) 23 825

40:4 Fastighetsmäklarnämnden (ram) 9 482

40:5 Åtgärder på konsumentområdet (ram) 17 625 -8

813 +10 000

40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter (obet.) 4

400 -2 200 +2 000

Summa 3 891 377 -80 013 -356 000 -15 000 -130

000

*=Förslag om nytt anslag