Bet. 2004/05:NU10

Näringsutskottets betänkande

2004/05:NU10

Regelförenkling

Sammanfattning

Utskottet har inget att erinra mot det

handlingsprogram för minskad administration för

företagen som presenteras i regeringens skrivelse

2004/05:48 eller mot redogörelsen för regeringens

regelförenklingsarbete i övrigt. Skrivelsen bör

därmed läggas till handlingarna. Även

Riksrevisionens styrelses redogörelse 2004/05:RRS13

angående regelförenklingar för företag bör läggas

till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden i

betänkandet avstyrks.

Utskottet framhåller att regelförenklingsarbetet

är av största vikt för att Sverige skall kunna

utvecklas som företagarnation. Sammantaget anser

utskottet att regeringen bedriver ett ambitiöst

arbete när det gäller regelförenkling för företagen.

Intrycket är också att det verkar finnas goda

utsikter för positiva resultat och att de mål och

ambitioner som kom till uttryck i riksdagens

tillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av

regelförenklingsarbetet skall kunna uppnås.

Samtidigt understryker utskottet att

regelförenklingsarbetet är ett pågående arbete som

inte är slutfört. Det finns ett antal områden där

det framöver krävs ökade insatser och i vissa fall

ändrad inriktning. Utskottet poängterar också den

stora betydelse regeringens skrivelser har för att

riksdagen skall kunna följa arbetet med

regelförenklingar och göra löpande utvärderingar.

I en reservation (m, fp, kd, c) kritiseras

regeringen för passivitet och bristande engagemang i

regelförenklingsarbetet. Reservanterna framlägger

olika förslag i syfte att intensifiera detta arbete.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regelförenkling

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:48

och Riksrevisionens styrelses redogörelse

2004/05:RRS13 till handlingarna och avslår

motionerna 2004/05:Kr239 yrkande 4, 2004/05:N8,

2004/05:N9 yrkandena 1-5, 2004/05: N208,

2004/05:N235 yrkandena 1-3, 2004/05:N254 yrkandena 3

och 4, 2004/05:N280, 2004/05:N294 yrkandena 1 och 2,

2004/05:N305 yrkandena 4, 5 och 8-10, 2004/05:N308

yrkande 1, 2004/05:N339, 2004/05:N393 yrkande 9,

2004/05:N394 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N398 yrkande

6, 2004/05:N400 yrkande 2, 2004/05:N403 yrkande 12,

2004/05:N408 yrkande 5, 2004/05:N412 yrkande 7,

2004/05:N413 yrkande 1, 2004/05:N416 yrkandena 1 och

2, 2004/05:A221 yrkande 7 och 2004/05:A350 yrkande

7.

Reservation (m, fp, kd, c)

Stockholm den 1 mars 2005

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie

Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp),

Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia

Lindgren (s), Berit Högman (s), Karl Gustav

Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson

Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson

(s), Lars Johansson (s), Krister Hammarbergh (m),

Mikael Oscarsson (kd), Gunilla Wahlén (v) och Håkan

Larsson (c).

2004/05

NU10

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels skrivelse 2004/05:48 med regeringens

handlingsprogram för minskad administration för

företagen m.m.,

dels Riksrevisionens styrelses redogörelse

2004/05:RRS13 angående regelförenklingar för

företag,

dels 2 motioner som väckts med anledning av

regeringens skrivelse,

dels 20 motioner från allmänna motionstiden.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga regeringens skrivelse med

redogörelse för regelförenklingsarbetet till

handlingarna, liksom redogörelsen från

Riksrevisionens styrelse. Samtliga

motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.

Utskottet anser att regelförenklingsarbetet

är av största vikt för att Sverige skall

kunna utvecklas som företagarnation och att

regeringen bedriver ett ambitiöst arbete i

denna fråga. Intrycket är också att det

verkar finnas goda utsikter för positiva

resultat och att de mål och ambitioner som

kom till uttryck i riksdagens

tillkännagivande hösten 2002 om

intensifiering av regelförenklingsarbetet

skall kunna uppnås. Jämför reservation (m,

fp, kd, c).

Regeringens skrivelse

Inledning

I skrivelsen presenterar regeringen ett

handlingsprogram för en minskad administration för

företagen. Handlingsprogrammet består av åtgärder

som tagits fram på departements- och myndighetsnivå

och utgör de åtgärder som skall genomföras under

innevarande mandatperiod i syfte att minska

administrationen för företagen. I skrivelsen

informeras om arbetet med att mäta den

administrativa bördan för företag. Vidare beskrivs

regeringens mål för moderniserings- och

utvecklingsarbetet i statsförvaltningen (24-timmars-

myndigheten). Det arbete med regelförenkling för

företagen som genomförts under år 2003 redovisas

också. Redovisningen bygger på de årsrapporter om

arbetet med konsekvensanalyser som myndigheterna

årligen inger till regeringen. Skrivelsen innehåller

slutligen en redovisning av regelförenklingsarbetet

sett ur ett internationellt perspektiv.

Mätningar av företagens administration

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) gavs

i juni 2002 i uppdrag av regeringen att utveckla en

metod för att mäta den administrativa bördan för

företag och avlämnade i mars 2003 ett förslag till

en sådan metod. I enlighet med uppdraget hade ITPS

studerat de länder som kommit längst på området med

att mäta företagens administration, dvs.

Nederländerna, Danmark och Belgien. Den metod som

används i Nederländerna - en s.k.

standardkostnadsmetod - ansågs av ITPS vara den mest

tillförlitliga men också den mest komplicerade och

kostsamma. Enligt denna metod, som för närvarande

används också i Danmark och Norge, går det att

utläsa vilka regler i en lag som är mest

administrativt krävande för en företagare.

Regeringen gav i november 2003 Verket för

näringslivsutveckling (Nutek) i uppdrag att

genomföra provmätningar med den mätmetod som ITPS

föreslagit, och resultatet redovisades i maj 2004.

Provmätningen, som genomfördes på området för

mervärdesskatt, visade att de administrativa

kostnaderna för företagen att administrera den

skatten uppgår till totalt 2,8 miljarder kronor per

år, motsvarande 555 kr per anställd och år. Denna

kostnad motsvarar ungefär samma kostnad på det

berörda området som företag i Nederländerna har.

Kostnaden för ett enstaka år är dock av mindre

intresse, utan det är förändringen av företagens

administrativa kostnader över tiden som är det

relevanta. Mätningarna innebär att möjliga

förenklingar för företag och myndigheter kan

identifieras, att jämförelser med andra länder kan

göras och att regelförenklingsarbetet kan följas upp

mot uppsatta mål, sägs det i skrivelsen.

I juli 2004 gav regeringen Nutek i uppdrag att gå

vidare med tillämpningen av mätmetoden och genomföra

mätningar av årsredovisningslagen (1995: 1554),

inkomstskattelagen (1999:1229) och därtill

angränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483)

samt lagen (2000:980) om sociala avgifter och

därtill angränsande lagar. I Nuteks uppdrag har

också ingått att analysera vilka ytterligare områden

som bör bli föremål för mätningar. Denna analys

visar att de skatte-, miljö- och arbetsrättsliga

reglerna - i nämnd ordning - är de som kräver mest

administration i företagen, varefter följer reglerna

om årsredovisning. Efter det att mätningarna

avseende skatte- och årsredovisningslagarna är

slutförda skall de miljö- och arbetsrättsliga

områdena mätas, med början på det miljörättsliga

området under år 2005. När även det arbetsrättsliga

området är genomgånget kommer mätresultat att finnas

för de fyra regelverk som sammantagna ger upphov

till omkring 65 % av företagens totala

administration. Det kommer då också att finnas ett

underlag dels för att fastställa mål för hur mycket

företagens administration av vart och ett av

regelverken bör minskas, dels för att fastställa en

ambitionsnivå när det gäller hur mycket denna

administration totalt bör minskas.

Mål för regelförenklingsarbetet

Nederländerna och Danmark hör, som redan nämnts,

till de länder som har längst erfarenhet av att mäta

företagens administrativa kostnader. I Nederländerna

är målet att minska de totala administrativa

kostnaderna med 25 % under perioden 2004-2007, ett

mål som har kombinerats med delmål för olika delar

av regelverket. I Danmark har målet satts till att

minska de totala kostnaderna med upp till 25 % till

år 2010.

Regeringen anser att den inriktning det aktuella

arbetet har haft i Nederländerna och Danmark är

efterföljansvärd. Kvantitativa mål bör formuleras,

och det bör ske på ett sätt som gör att de kan

fungera som beting för departement och myndigheter i

ett arbete med att förbättra regelverken för

företagen. Målen kommer därmed också att utgöra

pådrivande verktyg i det arbetet. Vartefter de

tidigare nämnda områdena, där det pågår eller

planeras mätningar, har gåtts igenom kommer mål för

att minska företagens administrativa kostnader för

att hantera regelverken att sättas upp. Det bör ta

högst tre månader efter slutförda mätningar innan

ett sådant mål sätts upp. Beträffande skatteområdet

avses mätningarna vara slutförda i februari 2005,

vilket innebär att ett mål för det området skall

kunna fastläggas senast i maj 2005. Ett mål för

årsredovisningslagen kommer att kunna sättas upp i

augusti 2005, efter det att mätningarna har

slutförts i maj 2005. När det gäller miljöområdet

bör mätningarna vara gjorda senast i november 2005,

innebärande att ett mål skall ha satts upp senast i

februari 2006. Slutligen bör för det arbetsrättsliga

området gälla att mätningarna skall ha genomförts

senast i februari 2006, varefter ett mål skall kunna

bestämmas senast i maj 2006.

Efter det att samtliga kostnadskrävande regelverk

är genomgångna och mål har satts upp för hur mycket

företagens kostnader för att administrativt hantera

dessa regelverk bör minska kommer också ett mål i

fråga om de totala kostnaderna för dessa regelverk

att kunna formuleras. En utgångspunkt är att målet

sätts med en hög ambitionsnivå ur ett

internationellt perspektiv, varvid de nederländska

och danska målen utgör goda riktmärken. De mätningar

som genomförs utgår från de aktuella kostnaderna den

1 juli 2004. Alla åtgärder som har vidtagits sedan

dess och de som kommer att vidtas framöver kommer

att räknas av mot respektive mål från detta datum.

De regelbeslutande organen skall verka i riktning

mot de mål som framdeles kommer att gälla för dem.

När det gäller sluttidpunkten, då målen skall ha

nåtts, anser regeringen att den bör bestämmas till

mitten av år 2010. De mål som skall sättas upp

kommer alltså att avse perioden den 1 juli 2004-den

30 juni 2010.

Handläggningstider vid företagsstart

Nutek gavs i regleringsbrevet för år 2004 i uppdrag

att redovisa de viktigaste tillstånden som krävs för

att starta ett företag och den genomsnittliga

handläggningstiden för att erhålla dessa. I Nuteks

rapport, som avlämnades i juni 2004 och som bygger

på befintliga uppgifter hos tillståndsgivarna,

redovisas bl.a. stora skillnader i handläggningstid

mellan olika kommuner. Rapporten visar även på

brister i myndigheters och kommuners uppgifter om

handläggningstidernas längd. Enligt regeringens

uppfattning är det angeläget att arbetet med att

formulera konkreta mål för handläggningstiderna hos

tillståndsgivande myndigheter och med att följa upp

dessa mål får ökad uppmärksamhet. Regeringen kommer

därför att i ökad utsträckning formulera konkreta

mål, bl.a. i regleringsbrev för de statliga

myndigheterna. Det är angeläget att motsvarande

arbete bedrivs i den kommunala sektorn, sägs det i

skrivelsen.

Konsekvensanalyser

Alla nya eller ändrade författningar granskas ur ett

småföretagsperspektiv, dels inom det offentliga

utredningsväsendet och i Regeringskansliet i fråga

om lagar och förordningar, dels på myndighetsnivå

när det gäller föreskrifter som beslutas av

myndigheterna. Konsekvensanalysen skall visa vilka

åtgärder ett litet företag måste vidta för att följa

de nya regler som föreslås. Inom ramen för analysen

skall det också redovisas om förslaget kan leda till

att konkurrensen snedvrids. Inom Regeringskansliet

sker granskningen sedan den 1 maj 1999 med stöd

av riktlinjer utfärdade av en statssekreterargrupp

med ett särskilt ansvar för arbetet med

regelförenkling. Enligt riktlinjerna gäller bl.a.

att varje departement skapar de organisatoriska

förutsättningar och rutiner som behövs för att

konsekvensanalyserna skall göras i de

författningsärenden som handläggs där. Samtidigt har

Näringsdepartementet ett särskilt ansvar för själva

konsekvensanalysmetoden och för

regelförenklingsfrågorna som sådana.

Regeringen har gett Nutek ett särskilt ansvar som

regelförenklingsmyndighet. Nutek skall dels ta del

av de konsekvensanalyser som andra myndigheter gör

enligt förordningen (1998:1820) om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor, dels ge råd och stöd i arbetet med

sådana analyser. Utredningen om en översyn av

verksförordningen har i betänkandet Från

verksförordning till myndighetsförordning (SOU

2004:23) föreslagit bl.a. att kraven på

konsekvensutredning i verksförordningen (1995:1322)

och kraven på konsekvensanalys i den tidigare nämnda

förordningen (1998:1820) skall slås samman i en

särskild förordning om konsekvensanalys vid

regelgivning. Betänkandet har remissbehandlats och

bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I

denna beredning kommer, enligt uppgift från

Näringsdepartementet, inte bara en prövning av

konsekvensanalysmetoden att ske utan även göras ett

övervägande om bl.a. Ekonomistyrningsverkets och

Nuteks respektive roller.

Nutek som regelförenklingsmyndighet

Det pågår ett arbete med att klargöra och definiera

Nuteks roll i regelförbättringsarbetet, dels via

förtydliganden i regleringsbrev och instruktion,

dels genom fortsatt beredning av förslag som lades

fram i det nyssnämnda betänkandet Från

verksförordning till myndighetsförordning. Nutek

utgör en ny resurs inom området och kommer bl.a. att

kunna ges i uppdrag att utföra de analyser av totala

regelförändringsflöden m.m. som Riksrevisionen har

efterfrågat, sägs det i skrivelsen (se vidare i det

följande). Nutek kommer att få en tydlig roll som

myndighet med ansvar för regelförenkling. Nutek

skall i samarbete med berörda myndigheter och efter

samråd med näringslivets organisationer bygga upp en

servicefunktion dit företag och blivande företagare

kan föra fram synpunkter och förslag som rör reglers

utformning och tillämpning. Med de erfarenheter

Nutek erhållit genom bl.a. arbetet med Startlinjen,

mätningar av företagens administration och

servicefunktionen mot företag kommer verket att ha

en god överblick över såväl problem som lösningar.

Utveckling av 24-timmarsmyndigheten

Det pågående moderniserings- och utvecklingsarbetet

i statsförvaltningen och utvecklingen av en

elektronisk förvaltning går under benämningen 24-

timmarsmyndigheten. Syftet är att medborgare och

företag på elektronisk väg skall kunna få

information, lämna uppgifter och uträtta andra

ärenden på ett snabbt och enkelt sätt oberoende av

tid och plats. Så långt möjligt skall det räcka med

en myndighetskontakt för att framföra ett ärende.

Medborgare och företag skall enkelt kunna ta del av

offentlig information och framföra synpunkter på

förvaltningens verksamhet och därmed göras delaktiga

i det offentliga beslutsfattandet. Regeringen har

som mål att alla myndighetstjänster som med

bibehållen eller ökad kostnadseffektivitet kan

tillhandahållas elektroniskt också skall

tillhandahållas på detta sätt. De elektroniska

tjänsterna får dock inte utestänga vissa medborgare.

Utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten bygger på

att varje myndighet har ett eget ansvar för sina

tekniska system och tjänster. För att driva på

utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten har regeringen

under de senaste åren vidtagit olika åtgärder som

redovisas i skrivelsen under följande fem rubriker:

Inrättande av Nämnden för elektronisk förvaltning,

Delegationen för utveckling av offentliga e-

tjänster, Servicedialoger och serviceåtaganden,

Översyn av formkrav i lagar och förordningar samt

Stöd och vägledning.

Regelförenkling ur ett internationellt

perspektiv

Regeringskansliets arbete beträffande

regelförenkling på det internationella planet sker

inom EU och OECD och genom ett informellt nätverk av

ansvariga tjänstemän för regelförenkling inom EU-

länderna (Directors for Better Regulation) samt

genom bilaterala direktkontakter.

Inom EU har från svensk sida regelförenkling och

därmed sammanhängande frågor prioriterats som en del

av EU:s modernisering. EG-kommissionen presenterade

i juni 2002 ett regelförbättringspaket, vari ingår

bl.a. en handlingsplan för bättre och enklare

regler. Som en följd av regelförbättringspaketet har

en metod för en ny, fördjupad konsekvensanalys

utarbetats. I analysen redogörs för regelförslagens

effekter inom alla de tre dimensionerna - den

ekonomiska, den sociala och den ekologiska

dimensionen - av hållbar utveckling, och analysen

ersätter tidigare använda sektorsanalyser. I sitt

årliga arbetsprogram publicerar kommissionen vilka

förslag som kommer att föregås av denna typ av

analys. Företagens största kostnad för

administration härrör emellertid från gällande

lagstiftning. EU:s initiativ för förenklad

lagstiftning på den inre marknaden, det s.k. SLIM-

programmet (Simpler Legislation in the Internal

Market), startade år 1996. Alltifrån direktiv om

prydnadsväxter till direktiv om mervärdesskatt har

behandlats i arbetsgrupper som lagt förslag om

förenklingar som sedan kommissionen, efter

omarbetning, har presenterat för rådet och

parlamentet - en metod som har visat sig vara både

resurskrävande och tidsödande. SLIM kompletterades i

februari 2003 med ett flerårigt program för

förenkling av gällande regelverk, som är avsett att

leda till en minskning med 25 % av antalet berörda

sidor (som för närvarande uppgår till ca 97 000).

Ett annat initiativ inom EU togs av de irländska

och nederländska ordförandeskapen i

konkurrenskraftsrådet då de i maj 2004 uppmanade

övriga länder att lämna förslag på EG-regler som kan

förenklas. Sverige har gett in en lista på 32

förslag från ett antal myndigheter och departement,

och totalt har 330 förslag lämnats in. Vid rådsmötet

i november 2004 antog konkurrenskraftsrådet en lista

på 15 förenklingsförslag som kommissionen uppmanas

prioritera i sitt rullande förenklingsprogram. Rådet

skall regelbundet ta fram nya listor. Ytterligare

ett initiativ inom EU är Europeiska företagspanelen

(European Business Test Panel), vilket är ett

initiativ av kommissionen för att förbättra och

förenkla gemenskapens regler. Panelen kommer att

bestå av ca 3 000 företag, varav 126 skall vara

svenska. Deltagande företag kommer regelbundet (6-8

gånger per år) att få ta del av förslag till ny EG-

lagstiftning och lämna synpunkter på t.ex. vilka

administrativa bördor och kostnader som förslagen

kan ge upphov till. Kommissionen har också initierat

ett projekt om indikatorer för regelkvalitet som

Sverige deltar i och som har till syfte att

identifiera kvantitativa och kvalitativa indikatorer

för att kunna bedöma och mäta de åtgärder som vidtas

av EU och medlemsstaterna för att förenkla och

förbättra regelverken. Rapport avlämnades i december

2004. Regelförbättring väntas stå högt på den

politiska agendan inom EU de närmaste åren, bl.a.

beroende på ett initiativ av de irländska,

nederländska, luxemburgska och brittiska

finansministrarna till rådet för ekonomiska och

finansiella frågor (Ekofin) rörande bl.a. en

gemensam mätmetod på EU-nivå. Sverige anser att en

sådan mätmetod bör bygga på den

standardkostnadsmodell som Nederländerna använder

och som även Sverige valt att använda.

Regelförenkling har också uppmärksammats inom

OECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har

framhållits. OECD:s checklista från år 1995 utgör

utgångspunkt för den checklista Regeringskansliet

tillämpar. Regeringen deltar aktivt i OECD:s arbete

om regelförenkling. OECD granskar medlemsländernas

regelförbättringsarbete efter anmälan från landet i

fråga (OECD Regulatory Reform Review). Av de

nordiska länderna har Danmark, Norge och Finland

genomgått en granskning, varvid de båda sistnämnda

avslutades under år 2003. Sverige inlämnade i mars

2003 en anmälan om granskning. En granskning av OECD

ställer stora krav på att Regeringskansliet avsätter

personal och resurser under ca 18 månader. Under år

2004 har diskussioner förts med OECD om granskning

av Sveriges regelreformeringsarbete, varvid

inriktningen är att arbetet kommer att påbörjas

under hösten 2005. Inom ramen för granskningen sker

50-100 intervjuer med företrädare för

Regeringskansliet, berörda myndigheter,

näringslivet, forskarvärlden, m.m. Granskningen görs

dels på en övergripande och generell nivå, dels inom

ett par utvalda sektorer. Sektorerna granskas ur

konkurrenspolitiskt perspektiv och ur ett

regelförenklings- och regelkvalitetsperspektiv samt

i fråga om principerna för fria och öppna marknader.

Olika rekommendationer kommer att lämnas av OECD,

vilka regeringen och myndigheterna därefter har att

ta ställning till. En slutrapport beräknas vara klar

vintern 2006/07.

När det gäller regelförenkling inom Norden sägs i

skrivelsen att utbyte av erfarenheter mellan

tjänstemän på nordisk nivå är viktigt. De nordiska

länderna har kommit olika långt, samtidigt som det

finns stora likheter i de yttre förutsättningarna

för regelförenklingsarbetet. I Sveriges arbete med

att ta fram en handlingsplan för minskad

administration för företagen, på liknande sätt som

tidigare gjorts i både Danmark och Norge, har ett

nära samarbete och erfarenhetsutbyte med dessa

länder varit viktigt. Norge och Danmark har också

varit mycket engagerade i arbetet med att ta fram en

mätmetod för att mäta administrativa bördor, i syfte

att nå en gemensamt tillämplig mätmetod.

Resultat av regelförbättringsarbetet under år

2003

I skrivelsen lämnas en redovisning av

regelförbättringsarbetet under år 2003 avseende

Regeringskansliet, myndigheterna och kommittéerna.

När det gäller Regeringskansliet redovisas exempel

på genomförda regelförenklingar på departementsnivå

under år 2003.

Beträffande myndigheternas rapportering enligt

förordningen (1998:1820) om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor anges att totalt 51 myndigheter har

lämnat en sådan rapportering. Denna förordning

föreskriver att myndigheterna årligen skall

rapportera till regeringen om det gångna

verksamhetsårets arbete med konsekvensanalyser.

Enligt förordningen skall myndigheterna när de

överväger nya eller förändrade regler som kan ha

betydelse för små företags arbetsförutsättningar,

konkurrensförmåga eller villkor i övrigt göra en

konsekvensanalys. Det är således upp till

myndigheten att avgöra dels om en särskild

konsekvensanalys skall genomföras, dels om en

årsrapport skall inges. Myndigheterna uppmanades, i

samband med årsredovisningen, att kortfattat

redovisa de tre viktigaste åtgärderna som de

genomfört under år 2003 och som har medfört en

minskad administration för företagen. Myndigheterna

har även haft i uppgift att redovisa om de aktuella

åtgärderna lett till en minskad administration hos

den egna myndigheten. I skrivelsen redovisas några

exempel från myndigheternas årsrapporteringar. Av de

51 myndigheter som har rapporterat till regeringen

uppger 37 myndigheter att de sammantaget har infört

eller ändrat i 437 föreskrifter och allmänna råd som

har konsekvenser för företag. Myndigheterna har

upphävt 137 föreskrifter och allmänna råd.

Motsvarande siffror för år 2002 var 123 respektive

111, baserade på rapporter från 43 myndigheter.

Skillnaden i antal myndigheter som har ingett en

årsrapport sammanhänger främst med det

regeringsuppdrag som beslutades under hösten 2003

där myndigheterna uppmanades att inkomma med

åtgärder som minskar företagens administration.

Sammanfattningsvis har myndigheterna under år 2003

infört 72 % fler föreskrifter och allmänna råd

samtidigt som de har upphävt 19 % fler föreskrifter

och allmänna råd jämfört med år 2002. De 14

myndigheter som inte har lämnat någon rapportering

uppger att de varken har infört, ändrat eller

upphävt några föreskrifter eller allmänna råd som

har effekt för företag under år 2003.

För att kunna säkerställa att

småföretagsperspektivet blir en naturlig del i

utredningsarbetet är det, enligt vad som sägs i

skrivelsen, viktigt att ett sådant perspektiv förs

in i beslutsprocessen i ett tidigt skede, dvs. redan

när utredningar tillsätts. Vid granskningen av

kommittédirektiv identifierar Näringsdepartementet

vilka utredningar som kan komma med regelförslag med

bäring på små företag. Det görs också en bedömning

av om utredaren skall ta fram en konsekvensanalys i

samråd med Näringslivets regelnämnd (NNR).

Näringsdepartementet har identifierat 30 utredningar

som har bedömts kunna komma att lägga förslag

avseende regler för företag. I 15 av dessa har i

utredningsdirektivet angetts att en konsekvensanalys

skall göras i samråd med regelnämnden, i ytterligare

6 betänkanden har gjorts en konsekvensanalys och i 9

fall borde en konsekvensanalys ha gjorts.

Departementens och myndigheternas

handlingsplaner

I skrivelsen redovisas de handlingsplaner som tagits

fram på departements- och myndighetsnivå med

anledning av det uppdrag som regeringen i oktober

2003 gav till samtliga departement att gå igenom de

lagar och förordningar som berör företagande och som

respektive departement ansvarar för. Samtidigt fick

45 myndigheter i uppdrag att göra en genomgång av

myndigheternas egna föreskrifter och allmänna råd. I

uppdragen till såväl departement som myndigheter

ingick att redovisa alla åtgärder som skall

genomföras under mandatperioden för att förbättra

servicen och minska företagens administrativa

kostnader. I regeringsbesluten angavs att samråd

borde ske med representanter för näringslivet. I

skrivelsen redovisar regeringen de planer som

förväntas ha en stor effekt för företagen, varvid

gäller att planerna skall genomföras under

innevarande mandatperiod. I skrivelsen redovisas

totalt 291 olika åtgärder.

Riksrevisionens styrelses

redogörelse

Inledning

Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med

regelförenklingar för företag. Resultatet

redovisades i oktober 2004 i rapporten

Regelförenklingar för företag (RiR 2004:23). Med

anledning av granskningen har Riksrevisionens

styrelse till riksdagen överlämnat en redogörelse

angående regelförenklingar för företag

(2004/05:RRS13). Styrelsen anser det angeläget att

såväl slutsatserna som samtliga rekommendationer i

Riksrevisionens granskningsrapport prövas av

riksdagen i samband med behandlingen av regeringens

skrivelse 2004/05:48 med handlingsprogram för

minskad administration för företagen m.m.

Bakgrund

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att frågorna

om regelförenklingar har varit aktuella sedan 1970-

talet. Då infördes bestämmelser som syftade till att

begränsa kostnadsdrivande effekter av olika regler

både för offentlig sektor och näringsliv. Under

1980-talet kom frågorna att gradvis handla alltmer

om näringslivets problem med olika regler. Under

1990-talet har frågorna uppmärksammats i olika

utredningar, bl.a. i de förslag som

Småföretagsdelegationen lämnade i sitt

slutbetänkande år 1998.

Riksdagen har vid två tillfällen under senare år,

våren 1999 (bet. 1998/99: NU6) och hösten 2002 (bet.

2002/03:NU1, rskr. 2002/03:74), lämnat

tillkännagivanden med tydliga krav på regeringen att

höja ambitionen och takten i

regelförenklingsarbetet. Det uttalade motivet är att

skapa bättre arbetsvillkor för små företag och

därmed främja den ekonomiska tillväxten. Att

riksdagen vid två tillfällen lämnat sådana

synpunkter på regeringens insatser har varit ett

viktigt skäl till att Riksrevisionen valt att

granska regeringens arbete med regelförenklingar för

företag. Med utgångspunkt i riksdagens uppdrag till

regeringen har Riksrevisionen i sin granskning

ställt följande frågor:

- Har arbetet med regelförenklingar en

ändamålsenlig inriktning inom Regeringskansliet och

myndigheter?

- Hur fungerar kontrollen av myndigheters och

kommittéers konsekvensutredningar?

- Hur fungerar arbetet med att mäta företagens

regelbörda?

- Är regeringens återrapportering till riksdagen

tillräckligt informativ för att riksdagen årligen

skall kunna granska regeringens arbete?

Riksrevisionens slutsatser

För litet kraft läggs på att förenkla

befintliga regler

Granskningen visar att Simplexgruppen inom

Näringsdepartementet, som har haft det huvudsakliga

ansvaret för arbetet med regelförenklingar, har lagt

ned ett omfattande arbete på att kontrollera

förändringar av lagar, förordningar och

myndighetsföreskrifter som genomförs av andra skäl

än att förbättra för företag. Sannolikt har detta

arbete, enligt Riksrevisionens bedömning, lett till

att många förslag till försämringar för företag har

eliminerats eller mildrats. I granskningen

konstateras att det i påfallande liten utsträckning

sker ett arbete med att förändra lagar och

förordningar med det primära syftet att förenkla för

företag. Enligt Riksrevisionen har en

ambitionshöjning skett i fråga om det befintliga

regelverket i samband med regeringens arbete med att

ta fram en handlingsplan, ett arbete som dock enligt

Riksrevisionen i huvudsak haft en tillfällig

karaktär och varit direkt orsakat av riksdagens

ställningstagande. En slutsats av granskningen är

därför att arbetet inom Regeringskansliet i alltför

liten grad är inriktat på att ta fram förslag till

förändringar av det befintliga regelverket. I

rapporten ställs frågan om huruvida det påvisade

problemet är ett resultat av en mindre ändamålsenlig

organisation, för lite resurser eller att

inriktningen av arbetet varit felaktig. Någon

översyn har inte skett vare sig av organisationen

eller av inriktningen, vilket enligt Riksrevisionen

är en brist.

Bristande kunskaper om var regelbördan uppstår

Granskningen visar att regeringen lägger

förhållandevis stor vikt vid systemet med

konsekvensutredningar. Många myndigheter lägger

också ned ett ambitiöst arbete på att förändra sina

föreskrifter i syfte att förenkla för företag.

Granskningen visar samtidigt att det finns brister i

kunskapen om var regelbördan egentligen uppstår - i

lagar och förordningar eller i

myndighetsföreskrifter. Regeringen begränsar

dessutom ibland möjligheten för myndigheterna att

lämna förslag till att förenkla de lagar och

förordningar som styr myndighetsföreskrifter. Därmed

försvåras enligt Riksrevisionen möjligheten att

genomföra grundläggande förändringar av sådana

regelverk.

Oklar rollfördelning i kontrollen av

konsekvensutredningar

Ekonomistyrningsverket (ESV) har till uppgift att

följa myndigheternas tillämpning av bestämmelserna

om konsekvensutredningar. Myndighetens roll har i

praktiken tonats ned under senare år utan att

närmare motiveringar härför redovisats. Verket

behöver inte heller lämna någon årlig

återrapportering av sitt arbete. Samtidigt har Nutek

fått vidgade uppgifter inom området, delvis av samma

karaktär. Enligt Riksrevisionens bedömning har

arbetsfördelningen mellan Nutek och ESV i fråga om

tillsyn av myndigheters arbete med regelförenklingar

därmed under senare tid blivit alltmer oklar.

Mer av regelbördan kan mätas

Idén att utveckla metoder för att kvantitativt mäta

storleken på den administrativa regelbördan har fått

stort genomslag under senare år, med förebild från

andra OECD-länder. Syftet är att få fram ett mått på

regelbördan och därmed också möjliggöra beräkningar

av takten i regelförenklingsarbetet. Två

myndigheter, ITPS och Nutek, har fått olika typer av

uppdrag av regeringen i syfte att utveckla en sådan

modell. Enligt Riksrevisionen kan en mätmodell leda

till ett ökat tryck i regelförenklingsarbetet.

Regeringens arbete med att utveckla en mätmetod

synes också uppfylla de krav som riksdagen ställt. I

granskningen har samtidigt framkommit att det även

finns möjligheter att mäta en betydligt större del

av regelbördan än den administrativa.

Samlad bild av regelförenklingsarbetet saknas

Sedan riksdagsbeslutet år 1999 har regeringen

årligen lämnat en skrivelse till riksdagen med en

redogörelse för regelförenklingsarbetet.

Skrivelserna har innehållit en redovisning av

dittills gjorda insatser och kommande arbete. Av

skrivelserna framgår att många myndigheter arbetar

aktivt med frågorna och att förenklingar av

myndighetsföreskrifter därmed har genomförts under

senare år. Vidare redovisar regeringen det arbete

som bedrivs med utgångspunkt i riksdagens uppdrag

från år 2002. Riksrevisionen anser att det är en

brist i skrivelserna att det inte finns något försök

till att ge en samlad bild av huruvida det årliga

flödet av lagändringar sammantaget ökar eller

minskar regelbördan för företag. Inte heller finns

någon redovisning av om det finns några lagar eller

förordningar som förändrats under året med det

primära syftet att åstadkomma regelförenklingar. De

svårigheter som finns med att förändra det

befintliga regelverket ges inte heller någon närmare

beskrivning.

Riksrevisionens rekommendationer

I Riksrevisionens granskningsrapport lämnas följande

rekommendationer:

- Arbetet med regelförenklingar inom

Regeringskansliet domineras av kontrollen av

regelförändringar som genomförs av andra skäl än att

förenkla för företag. Insatserna med att förändra

befintliga bestämmelser med det primära syftet att

förenkla för företag måste därför öka. Det är

samtidigt oklart om denna förändring bäst åstadkoms

genom en ändrad organisation, ökade resurser eller

en annan inriktning av arbetet inom

Regeringskansliet. En översyn bör därför genomföras

av Regeringskansliets arbete med regelförenklingar.

- I regelförenklingsarbetet lägger regeringen stor

vikt vid att få myndigheter att förändra

myndighetsföreskrifter och mindre vikt vid att ändra

de lagar och förordningar som styr dessa

föreskrifter. Samtidigt finns okunskap om var

regelbördan uppstår - på lag-, förordnings- eller

föreskriftsnivå. Regeringen bör därför skaffa större

kunskap om var regelbördan uppstår, både genom ett

intensifierat arbete inom Regeringskansliet och

genom att myndigheterna uppmuntras till att inkomma

med förslag om förändringar av lagar och

förordningar som styr myndighetsföreskrifterna.

- Arbetsfördelningen mellan Nutek och ESV i fråga

om tillsyn av myndigheters arbete med

regelförenklingar har blivit alltmer oklar. I det

arbete med att se över aktuella förordningar och

instruktioner som för närvarande pågår inom

regeringen bör regeringen klarlägga vilka uppgifter

som Nutek respektive ESV skall ha inom området.

- Det arbete med att utveckla mätmetoder för

regelbördan som för närvarande sker är inriktat på

administrativa bördor, vilket står i

överensstämmelse med riksdagens uppdrag. Regeringen

bör också närmare undersöka möjligheten att starta

ett utvecklingsarbete som syftar till att även

beakta övriga regelbördor.

- I regeringens årliga skrivelse till riksdagen

finns inget försök till en samlad bedömning av hur

det totala flödet av förändrade lagar och

förordningar påverkar företagen. Det finns inte

heller någon information om vilka lagar och

förordningar som under året förändrats med

regelförenkling som huvudsyfte. Dessutom redovisas

inte de svårigheter som finns i arbetet med att

förändra det befintliga regelverket. Regeringen bör

i högre grad än för närvarande belysa dessa tre

aspekter i den årliga skrivelsen.

Riksrevisionens styrelses överväganden

Riksrevisionens styrelse har som en av sina

uppgifter att besluta om de framställningar och

redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas

granskningsrapporter ger anledning till. Styrelsen

överlämnar mot denna bakgrund en redogörelse till

riksdagen med anledning av Riksrevisionens

granskning av regeringens arbete med

regelförenklingar för företag. Styrelsen anför

därvid följande.

Riksdagen har vid två tillfällen under senare år

genom tillkännagivanden uppmanat regeringen att höja

ambitionen i arbetet med regelförenklingar för

företag. Styrelsen konstaterar att samtliga partier

i riksdagen ställt krav på en ökad satsning inom

området och med en likartad inriktning. Det har i

sammanhanget betonats att regelförenkling är

särskilt betydelsefullt för småföretagen, vilket

skall ses mot bakgrund av den betydelse som bättre

arbetsvillkor för dessa företag bedöms ha för den

ekonomiska tillväxten.

Riksrevisionens granskning, som tagit sin

utgångspunkt i riksdagens uppdrag till regeringen

våren 1999 och hösten 2002, har gett slutsatsen att

en viss ambitionshöjning har skett under senare år,

bl.a. genom regeringens arbete med att ta fram en

handlingsplan för regelförenklingsarbetet. Samtidigt

har Riksrevisionen pekat på betydande brister när

det gäller inriktningen och organiseringen av

arbetet, liksom att det saknas permanenta resurser

för att genomföra riksdagens beslut att även se över

det befintliga regelsystemet. I granskningen förs

dessutom fram kritik mot att regeringen i sin

återrapportering till riksdagen inte ger en samlad

bild av hur arbetet med att förenkla regelverket

utvecklas.

Mot bakgrund av att regeringen i december 2004

till riksdagen har överlämnat skrivelsen 2004/05:48

med regeringens handlingsprogram för minskad

administration för företag m.m. anser styrelsen det

angeläget att såväl slutsatserna som samtliga

rekommendationer i Riksrevisionens

granskningsrapport prövas i samband med att

riksdagen behandlar regeringens skrivelse. Med

hänvisning därtill överlämnar styrelsen den aktuella

redogörelsen till riksdagen.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av regeringens

skrivelse

Två motioner har väckts med anledning av regeringens

skrivelse. I motion 2004/05:N8 (s) begärs ett

tillkännagivande om regelförenklingar för

småföretag. Företagarna måste ges möjligheter att

sätta sig in i hur reglerna skall användas och det

måste ges kontaktmöjligheter mellan myndigheter och

företagare så att eventuella oklarheter i nya regler

förtydligas, anför motionären. Hon anser att det

behövs en effektivare service från myndigheter med

information om vem som har ansvar för den aktuella

frågan och tydliga angivelser när de kan kontaktas.

En annan fråga är myndigheternas attityder till

företagarna, varvid en utveckling från myndighets-

till servicekultur bör stimuleras, menar motionären.

I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås

följande fyra tillkännagivanden: om att kartlägga

företagens alla kostnader för de offentliga

regelverken, om att företagens administrativa

kostnader för regelverket skall minska med minst 10

% fram till år 2006 och med minst 25 % fram till år

2010, om att inrätta ett oberoende offentligt organ

med uppgift att granska alla förslag till nya och

ändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har för

företagens regelbörda och om regelförenkling på EU-

nivå. Vidare föreslås att riksdagen skall begära att

regeringen lägger fram skarpa förslag till

regelförenklingar på de områden som anges i

motionen.

Sveriges ekonomiska förutsättningar är så goda att

BNP egentligen borde ha varit 20 % eller 500

miljarder kronor högre än den faktiskt är, enligt en

aktuell studie från World Economic Forum, sägs det i

motionen. Huvudförklaringen till att den svenska

ekonomin utvecklats dåligt under lång tid är, enligt

studien, det dåliga klimatet för små och medelstora

företag. Svenska företag har att rätta sig efter 20

000 sidor med företagsregler, uppger motionärerna.

Enligt en kartläggning av Statskontoret år 1999

fanns det 75 myndigheter som samlar in uppgifter

från företag - uppgifter som lämnas på 1 150

blankettyper - och antalet blanketter som skickades

in år 1998 var 73 miljoner, säger motionärerna. De

refererar också till en undersökning av OECD,

publicerad år 2001 (Businesses'' views on red tape),

enligt vilken kostnaden för ett svenskt företag med

färre än 20 anställda för att administrera skatte-,

arbetsmarknads- och miljöreglerna beräknades till ca

30 000 kr per anställd och år. De administrativa

kostnaderna för det offentliga regelverket för

samtliga företag uppskattades till 50 miljarder

kronor per år. En ny uppskattning som gjorts av

Nutek visar att de administrativa kostnaderna för

regelverket snarare ligger på 60-70 miljarder kronor

per år, säger motionärerna. De menar dock att den

totala regelbördan, dvs. vad det kostar ett företag

att följa ett visst regelverk, i många fall är

större. Dessutom tillkommer indirekta kostnader,

hävdar motionärerna och hänvisar till att om det är

för krångligt att starta och driva företag bildas

färre företag, och de som bildas växer inte så

mycket, samt att onödiga hinder mot

produktutveckling och investeringar kan riskera att

medföra att företagen investerar på annat håll där

lagstiftningen är enklare. Den samhällsekonomiska

kostnaden i form av förlorade företag och uteblivna

arbetstillfällen är svår att beräkna, säger

motionärerna men nämner att i Nederländerna har den

totala samhällsekonomiska kostnaden för regelbördan

uppskattats vara dubbelt så stor som för den

administrativa bördan. För Sveriges del skulle det

betyda att regelbördan kostar samhällsekonomin

120-140 miljarder kronor om året.

I motionen redovisas den borgerliga alliansens

förslag för snabbare regelförenkling under följande

fem rubriker: Mät hela regelbördan, Sätt upp ett mål

redan nu, Obligatorisk konsekvensanalys av alla

förslag, Förenkla EU:s regelverk och Viktiga

förenklingar som kan genomföras nu. När det gäller

den första frågan om mätning av hela regelbördan

sägs att alliansen välkomnar arbetet med att

kartlägga vad olika offentliga regelverk kostar de

svenska företagen i form av administrativa bördor

men anser att arbetet borde ha kunnat inledas

tidigare. Motionärerna tycker dock inte att det är

acceptabelt att flera stora regelverk undantas från

kartläggningen, bl.a. jordbruks- och

livsmedelsområdena, vilket betyder att drygt en

tredjedel av regelverket inte kommer att kartläggas.

Självklart skall hela regelverket kartläggas, anser

motionärerna. De påpekar att den administrativa

bördan dessutom bara utgör en del av vad olika

regelverk kostar företagen och exemplifierar med

miljöbalken, där den administrativa kostnaden är en

liten del av den totala bördan. Därför anser

motionärerna att kartläggningsarbetet måste omfatta

samtliga kostnader för ett regelverk.

Ett mål för hur mycket och hur fort regelbördan

skall minskas bör sättas upp redan nu, menar

motionärerna vidare. De påstår att regeringen

använder de pågående mätningarna av regelverkets

kostnader som en ursäkt för att ytterligare skjuta

på beslutet att slå fast ett sådant mål.

Motionärerna anser att arbetet med att förenkla

reglerna kan få större tyngd och ta fart på allvar

först när regering och riksdag formulerar ett

kvantitativt mål med en bestämd tidsplan.

Motionärerna föreslår därför att riksdagen skall

besluta att företagens administrativa kostnader för

regelverket skall minska med minst 25 % till år

2010. Det är ett likartat mål som gäller i bl.a.

Danmark. Riksdagen bör också sätta upp ett delmål,

med innebörd att regelbördan skall ha minskat med

minst 10 % till år 2006, anför motionärerna.

När det gäller yrkandet om obligatorisk

konsekvensanalys av alla förslag konstaterar

motionärerna att flera förordningar slår fast att

alla nya förslag till regler som berör företagen

skall granskas utifrån om de ökar eller minskar

företagens regelbörda. Den årliga granskning som

Näringslivets regelnämnd gör visar dock att detta

oftast inte sker, säger motionärerna. De anser att

det finns goda skäl för att ta efter den ordning som

gäller i Nederländerna, där alla förslag till nya

eller ändrade regler som berör företagen måste

granskas av ett utomstående organ innan de kan träda

i kraft. Granskningen skall se till att alla förslag

har ordentliga beskrivningar av konsekvenserna för

företagens regelbörda och göra det möjligt att

utforma förslagen så att de uppnår avsett syfte på

ett enklare sätt. Motionärerna föreslår att den

aktuella uppgiften skall läggas på ett nytt,

offentligt organ med likartad oberoende ställning

som lagrådet; en ordning som skall gälla under en

begränsad tid.

I motionen framförs vidare synpunkter på behovet

av förenkling av EU:s regelverk. De kartläggningar

som gjorts av regelbördan i Nederländerna visar att

närmare hälften av företagens regelbörda har sitt

ursprung i EU:s regelverk. Därför är det viktigt att

förenklingsarbetet även bedrivs på EU-nivå, säger

motionärerna. De välkomnar de initiativ som har

tagits av EG-kommissionen och av bl.a. Nederländerna

och Irland och anser att Sverige måste ansluta sig

till de länder som driver på regelförenkling på EU-

nivå. Motionärerna vill dessutom att en permanent

regelrevision inrättas av EU med uppgift att

förenkla existerande regelverk och bevaka hur ny EG-

lagstiftning påverkar företagens administrativa

börda.

Motionärerna står bakom de 291 förslag till

regelförenklingar som regeringen presenterar i sin

skrivelse. De anser dock att 14 specificerade

förenklingar bör genomföras inom följande åtta

områden: Gör det lättare att starta företag, Minska

företagens allmänna uppgiftslämnande, Förenkla

redovisningsreglerna, Förenkla arbetsgivarreglerna,

Förenkla skattereglerna, Förenkla miljöbalken,

Förenkla plan- och bygglagen samt Effektiv och

samordnad tillsyn.

Motioner från allmänna motionstiden

Olika frågor om regelförenkling tas upp i 20 motioner från

allmänna motionstiden, med företrädare för fyra

partier - Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet.

I motion 2004/05:N305 (m) begärs att regeringen

skall lägga fram förslag i följande tre avseenden:

om konkreta regelförenklingar som anges i motionen;

om striktare tillämpning av kraven på

konsekvensanalys i existerande lagstiftning; om

stärkt rättstrygghet för företagare. Vidare föreslås

tillkännagivanden om regelförenkling och minskning

av företagens administrativa börda och om behovet av

en permanent regelrevision inom EU. Motionärerna

menar att det konkreta arbetet med att förenkla de

regler som drabbar företag och företagare knappast

går framåt. Regelbördan för svenska företag är

fortfarande betydande, vilket leder till att goda

idéer aldrig omsätts i praktisk handling i nya

företag samt till färre jobb och lägre tillväxt,

hävdar motionärerna.

För att regelförenklingsarbetet skall kunna drivas

med kraft menar motionärerna att det krävs att

konkreta mål sätts upp och att dessa mål följs upp,

att kvantitativa mått för regelförenklingsarbetet

skapas samt att principer och fokus för

regelförenklingsarbetet blir tydligare. Arbetet med

regelförenklingsfrågorna måste också ges en starkare

ställning inom Regeringskansliet genom att den grupp

inom Näringsdepartementet (tidigare Simplex) som

hittills har svarat för detta arbete flyttas över

till Statsrådsberedningen, ges en starkare ställning

och ökade resurser, föreslår motionärerna. De

välkomnar det regelförenklingsarbete som bedrivs på

EU-nivå, men vill dessutom att ett s.k. Eurosimplex,

en permanent regelrevision, skall inrättas av EU med

uppgift att förenkla existerande regelverk och

bevaka ny EG-lagstiftning.

Regelförenklingsarbetet får inte stå still i

väntan på bättre mätmetoder eller grundligare

analyser, anför motionärerna. Av de ca 80 förslag

som Småföretagsdelegationen lade fram år 1998 har

endast cirka en tredjedel genomförts, uppger

motionärerna. De anser att flera av

Småföretagsdelegationens förslag bör kunna

genomföras utan längre utredningar. Företagare lever

i många fall i ett rättsosäkert förhållande till

myndigheter, hävdar motionärerna. Myndigheternas

handläggningstider kan också ställa till stora

problem för enskilda företagare. Även i övrigt måste

rättssäkerheten för företagare stärkas, inte minst

på skatteområdet, menar motionärerna. Två viktiga

åtgärder är därvid att införa krav på att

myndigheter handlägger ärenden inom viss tid och att

skapa möjligheter för företagare att få skadestånd

när myndigheters försumlighet orsakat ekonomisk

skada.

Motionärerna anser att företagens administrativa

börda skall minska med en fjärdedel fram till år

2010. Både Danmark och Belgien har nu, liksom

tidigare Nederländerna, satt upp denna procentsats

som mål. Ett delmål skall vara att regelbördan

minskar med 10 % under innevarande mandatperiod,

föreslår motionärerna. De menar att det dock inte

bara är den administrativa bördan som är ett

problem, utan den totala regelmängden är ett problem

i sig. Därför bör målet vara att även minska den

totala regelmassan, varvid mål bör formuleras på

departements- och myndighetsnivå, sägs det i

motionen.

Så länge regelförenklingsarbetet bedrivs med

utgångspunkten att förenklingar endast kan ske så

länge funktionen av lagar och regler inte påverkas

kommer resultatet att vara marginellt, anser

motionärerna. Om kostnaderna för en ny lag

överstiger nyttan så bör lagen avskaffas, menar

motionärerna. Regelförenklingsarbetet bör i ökad

utsträckning inriktas på att avskaffa lagar och

regler, snarare än att förändra dem, varvid

bevisbördan för att en viss regel som påverkar

företagens verksamhet behövs alltid måste vara

statens, säger motionärerna.

Samtidigt som det är viktigt att avskaffa eller

förändra existerande lagar och regler är det också

viktigt att säkerställa att inte nya regleringar

tillkommer som ökar den administrativa bördan för

företagen, framhåller motionärerna. Det finns för

närvarande krav i flera förordningar -

verksförordningen (1995:1322), förordningen

(1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers

effekter för små företags villkor och

kommittéförordningen (1998: 1474) - på att problem-

och konsekvensanalyser skall belysa effekterna av

nya regler. Trots detta är redovisningen av

konsekvenserna för företagen oftast bristfällig,

anser motionärerna och föreslår att reglerna för hur

statliga utredningar och myndigheter genomför

konsekvensbeskrivningar skall stramas upp och att

ökade kostnader för företag, liksom effekter på

konkurrenssituationen, skall ingå i sådana

beskrivningar.

Frågan om regelförenkling tas upp i motion

2004/05:Kr239 (m) utifrån den situation som

konstnärer har som småföretagare. Många konstnärer,

inte minst bildkonstnärer, är egenföretagare,

konstaterar motionärerna. De anser att det är

viktigt att regler som berör småföretagandet

förenklas eller avskaffas. Motionärerna vill att

alla nya förslag från regeringen som påverkar

företagens villkor skall föregås av en noggrann

analys av effekterna och att även myndigheter som

ger ut föreskrifter skall omfattas av kravet att

göra en konsekvensanalys.

Ett tillkännagivande om behovet av

regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i

syfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i

Sverige, föreslås i motion 2004/05:N208 (m).

Även i motion 2004/05:N280 (m) föreslås ett

tillkännagivande av riksdagen om

regelförenklingsarbetet. Motionären menar att vad

som behövs inte i första hand är fler planer utan

konkreta åtgärder. Han hänvisar till en rapport från

Näringslivets regelnämnd (NNR), Regelindikator år

2004, i vilken sägs bl.a. att de förenklingar som

regeringen har genomfört oftast inte leder till

verkliga förenklingar. Regelnämnden har för år 2004

granskat 200 ärenden rörande förslag till nya eller

ändrade regler från departement, statliga

utredningar och myndigheter. Enligt denna

uppföljning har 52 % av ärendena medfört ökad, 16 %

minskad och 32 % oförändrad administrativ börda för

berörda företag, påpekar motionären.

I motion 2004/05:N294 (m) föreslås två

tillkännagivanden, nämligen om ett mål att minska

regelmassan för företagande med 25 % till år 2010

och om ett oberoende institut för regelförenkling.

Motionären påpekar att många länder har politiska

målsättningar för att minska företagens regelbörda

och exemplifierar med att i Nederländerna har

parlamentet beslutat att minska regelbördan med 25 %

till 2007 och med 10 % under den första

mandatperioden. Danmark och Belgien har satt upp en

likartad ambition som Nederländerna. Sverige bör

också besluta om en målsättning - år 2010 bör 25 %

av existerande regler vara avskaffade - anser

motionären. Han föreslår att regeringen skall

inrätta ett oberoende institut, med uppgift att

granska det arbete som bedrivs med att avskaffa

regler och byråkrati samt att ge råd och stöd till

statsförvaltningen.

Det behövs ett bättre klimat för småföretag och

småföretagare, anförs det i motion 2004/05:N339 (m).

Motionären anser att regler och lagar som rör

näringslivet ofta är anpassade till de stora

företagen och till anställda. Regelverket måste

utformas på ett sätt som vänder negativ

särbehandling av småföretag och småföretagare till

positiv, med ett företagarklimat som ger utrymme för

skapande, risktagande och vilja att växa, menar

motionären.

I motion 2004/05:A221 (m), med rubriken

Situationen på arbetsmarknaden, begärs ett

tillkännagivande om regelförenkling för småföretag.

Företag som borde ägna tid och kraft åt verksamheten

får i stället fylla i blanketter och oroa sig över

att fler regler skall tillkomma, anför motionären.

Ett tillkännagivande om färre och enklare regler

för företagare, föreslås i motion 2004/05:N413 (fp).

Det är för krångligt att vara företagare och

regelverken är omfattande och invecklade, säger

motionärerna. De hänvisar till de sifferuppgifter

som också omnämns i motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c)

och som tidigare redovisats. Det omfattande krånglet

har regeringen länge talat om men utan att göra

något åt det, hävdar motionärerna. De hänvisar till

att regeringen tillsatte Småföretagsdelegationen och

Simplexgruppen som båda kom med många bra förslag

men menar att föga har hänt. Olika lagar och

bestämmelser som antagits under senare år har

inneburit att alltfler företagare blir föremål för

tillsyn och kontroller från olika myndigheter under

samma år, säger motionärerna. De konstaterar att

varje myndighet har rätt att ta ut avgift för sin

tillsyn men anser att myndigheterna bör samordna

sina kontroller och därmed sina avgifter och att

myndigheterna inte skall ha rätt att ta ut avgift

utan att ha utfört en konkret prestation. Om det är

för krångligt att starta företag blir det färre

företag och om byråkratin är för omfattande och

regelverket för krångligt växer inte småföretagen i

den utsträckning som är önskvärt, anför motionärerna

vidare. De erinrar om de beslut Nederländernas

parlament har fattat och som tidigare redogjorts

för. Folkpartiet anser att fram till nästa val måste

hela det regelverk som berör företagande gås igenom

och onödiga och krångliga regler tas bort, säger

motionärerna. De menar att målet bör vara att

företagarnas kostnader för administration av

regelverket skall minska med minst en fjärdedel. I

Sverige behöver en blivande företagare kontakta ett

stort antal myndigheter, mängder av blanketter skall

beställas och fyllas i, ofta får företagaren ringa

tillbaka till myndigheterna på rätt telefontid och

försöka hitta en person som kan förtydliga

blanketterna varefter besked kan låta vänta på sig i

månader, påstår motionärerna. De anser att det bör

sättas upp en bestämd tid inom vilken myndigheterna

måste ha svarat eller handlagt ett ärende - annars

skall staten förlora sin talerätt i frågan.

Möjligheten att registrera en enskild firma

elektroniskt är bra, men den bör gälla alla

företagstyper, anför motionärerna. De anser inte

heller att det är rimligt att belägga småföretagare

med höga avgifter för olika typer av kontroller och

inspektioner, utan kommuner och länsstyrelser bör

kunna utöva sådana verksamheter utan att höga

kostnader vältras över på företagarna.

Ett tillkännagivande om s.k. one-stop shops

föreslås i motion 2004/05: N408 (fp). Där redovisas

också likartade uppgifter och synpunkter som i

nyssnämnda motion 2004/05:N413 (fp). Ett av

problemen med att vara egenföretagare är att

kontakten med myndigheterna ofta är splittrad och

tungrodd, anför motionärerna. De menar att ett sätt

att förenkla för företagare kan vara att införa s.k.

one-stop-shops med god regional spridning. På dessa

kontor skall det finnas värdar som tar hand om

företagarens ärenden och ser till att driva dem

genom byråkratin, säger motionärerna.

Två tillkännagivanden föreslås i motion

2004/05:N254 (fp) - om förbättrad service till

företagare via one-stop shops och om förbättrad

service till företagare via en företagswebbportal.

Det förstnämnda yrkandet är likartat det nyssnämnda

yrkandet i motion 2004/05:N408 (fp) och motiveringen

är också likartad. Beträffande det andra yrkandet

anförs att myndigheterna i större utsträckning måste

utveckla sin service till företag via Internet.

Enligt uppgift från Statskontoret gäller för 76 % av

de statliga myndigheterna att de varken använder e-

handel eller erbjuder elektronisk fakturering, säger

motionärerna. De anser att statliga myndigheter

generellt - och framför allt de som har stor

betydelse för företag - bör förbättra sin

Internetservice. Motionärerna föreslår en typ av

virtuell s.k. one-stop shop, varvid regeringen bör

säkerställa att de viktigaste myndigheterna för

företagande samarbetar om en webbportal för företag

där dessa lätt kan få tillgång till väsentlig

information.

I motion 2004/05:N235 (fp) begärs tre

tillkännagivanden - om att minska regelbördan för de

små företagen med minst en tredjedel före valet år

2006, om att införa s.k. konsekvensanalyser vid

regelförändringar som berör småföretag och om att

införa ett regelbördetak. Varje politiskt beslut som

fattas fram till dess att de små företagens

regelbörda har minskat med minst en tredjedel måste

konsekvensanalyseras, anser motionären. Hon menar

att politikerna i större utsträckning bör prioritera

vilka regler och administrativa kostnader som är

angelägna. Motionären föreslår därför att ett s.k.

regelbördetak, som innebär att inga nya regler och

administrativa kostnader får läggas på de små

företagen utan att någon annan tas bort, bör

införas.

Två tillkännagivanden föreslås i motion

2004/05:N394 (fp) - om minskat krångel för

företagandet och om att det skall bli lättare att

starta och registrera företag, t.ex. via Internet.

Det behövs en åtgärdsplan för att förbättra

företagandets villkor; vid sidan av t.ex.

skattelindringar och åtgärder som underlättar

generationsskiften krävs reformer bl.a. för att

minska regelkrånglet, anför motionären. I Kanada kan

en person som vill starta ett företag göra det via

Internet och att registrera ett företag behöver inte

ta mer än 20 minuter, säger motionären. Han undrar

varför det skall vara annorlunda i Sverige och

förordar att det skall finnas startpaket som

förenklar och förkortar igångsättningsprocessen

gentemot myndigheter.

I motion 2004/05:N393 (kd) begärs ett

tillkännagivande om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag. Avregleringens

betydelse för den framtida ekonomiska utvecklingen

kan aldrig nog betonas, anför motionärerna. De

erinrar om att under de borgerliga regeringsåren

1991-1994 tillkallades en särskild

avregleringsdelegation med uppgift att driva på

avregleringsarbetet och föreslå förändringar som

stärker konkurrensen och ökar utrymmet för

nyetableringar. Erfarenheter från andra länder,

såsom Storbritannien, Nederländerna och Irland,

visar att det krävs ett starkt politiskt stöd från

högsta nivå, säger motionärerna.

Småföretagsdelegationens rapport innehöll en lång

rad förslag som är av sådan art att de skulle

underlätta för småföretagen utan att

statsfinansiella kostnader skulle uppkomma, anför

motionärerna vidare. De påstår att samhällets

kostnader för tillväxthämmande regler är betydande

och att priset betalas av medborgarna, främst i form

av sämre levnadsstandard och begränsad valfrihet. Av

Småföretagsdelegationens konkreta förslag till

regelförenklingar är, drygt fem år senare, närmare

två tredjedelar fortfarande inte genomförda, säger

motionärerna. De påpekar att det inte finns någon

uppföljning under de senaste åren av hur många och

vilka av Småföretagsdelegationens förslag som har

genomförts. Motionärerna erinrar om att

Kristdemokraterna medverkade till att en

riksdagsmajoritet hösten 2002 uppdrog åt regeringen

att under innevarande mandatperiod göra en genomgång

av hela det regelverk som berör företagandet så att

onödiga och krångliga regler kan tas bort samt att

sätta upp ett kvantitativt mål för

regelförenklingsarbetet i syfte att redan under

innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens

kostnader för administration av regelverket.

Regelverk som berör företagare upplevs som svåra att

överblicka och begripa - en svensk företagare har

över 4 000 regler och ca 20 000 trycksidor att hålla

reda på och varje år tillkommer ca 5 000 sidor med

omarbetade eller nya regler, säger motionärerna och

understryker att den totala regelmängden som berör

företagare måste minska. Motionärerna anser att en

s.k. solnedgångsparagraf bör införas så att

företagsregler som inte använts på fem år slopas.

Ett tillkännagivande om enklare regler för

företagen begärs i motion 2004/05:N400 (kd).

Motiveringen är i huvudsak likartad med den i

nyssnämnda motion 2004/05:N393 (kd).

I motion 2004/05:N412 (kd) föreslås ett

tillkännagivande om behovet av minskad byråkrati,

myndighetskontroll och regelförenklingar utifrån

situationen för turistföretag. Gällande bestämmelser

kan innebära höga tillsynskostnader för alla

företag, även turistföretagen, påpekar motionärerna.

De anser att det är orimligt att samma lagstiftning

gäller för alla företag oavsett inriktning,

lokalisering och storlek. Ett tillsynsuppdrag bör

inte inskränka sig till myndighetsutövning utan

också fylla en servicefunktion, säger motionärerna

vidare. De påpekar att turistföretagen ofta måste

betala dubbla avgifter för myndighetskontroll - vid

kontroll av t.ex. kylanläggningar krävs att ett

auktoriserat företag utför besiktningen, varefter

det sker en ytterligare kontroll av berörd

myndighet. Ett system utformat på ett liknande sätt

som kontrollen inom bilbesiktningen där den berörda

myndigheten ackrediterar och granskar

besiktningsföretaget skulle vara mycket smidigare

för de små företagen, anser motionärerna. De menar

också att det krävs en bättre samordning mellan

olika myndigheter. Dessa bör vidare åläggas att inom

en viss tid meddela företagaren om tillstånd ges

eller inte, och det bör inrättas särskilda s.k.

företagshandläggare som skall svara för samordning

av tillstånd för en viss bransch, föreslår

motionärerna.

Företagens regelbörda bör minska med 25 % inom en

fyraårsperiod, anförs det i motion 2004/05:N398 (c).

Regler har en normerande funktion, dvs. de skapar

beteenden och resultat som kanske inte åsyftades när

reglerna infördes, anför motionärerna. De anser att

regeringen bör tillse att nödvändiga regler och

förordningar är tydliga och att övriga regler tas

bort. Näringslivets regelnämnd (NNR) har i rapporten

Regelindikator år 2004 framhållit hur företagens

administrativa börda innebär kostnader som håller

tillbaka tillväxten i ekonomin, säger motionärerna.

De erinrar om att regeringen, genom riksdagsbeslutet

(m, fp, kd, c, mp) i december 2002, anmodades att

vidta åtgärder för att underlätta för företagen men

anser att regeringen har försinkat verkställandet av

detta beslut. Nya administrativa pålagor påförs

företagen utan att kompletta konsekvensanalyser,

t.ex. för kostnaderna, utförs, påstår motionärerna

och hänvisar till uppgifter i den nyssnämnda

rapporten. Myndigheter och departement tar inte

uppdraget att förenkla regelverket på allvar, hävdar

motionärerna. De påpekar att myndigheterna på

förfrågan från regeringen inte kunde redovisa mer än

300 konkreta åtgärder och att hälften av

myndigheterna inte har haft samråd med näringslivet

i frågan. Motionärerna anser att

regelförenklingsarbetet går långsamt och att ett

mätbart mål snarast bör sättas upp, såsom gjorts i

Nederländerna och Danmark. Det mål som förordas i

motionen innebär att regelbördan bör minska med 25 %

inom en fyraårsperiod.

I motion 2004/05:N416 (c) föreslås två

tillkännagivanden - om samordning mellan myndigheter

när det gäller tillståndsgivning och tillsyn och om

utveckling av mätmetod för administrativ börda. För

att underlätta för företagarna bör en ökad

samordning ske mellan myndigheter så att

uppgiftslämnandet för den enskilde företagaren kan

minska, anför motionärerna. De föreslår att staten

skall åta sig ansvaret för att samordna de statliga

och kommunala tillsyns- och tillståndsordningarna

mellan olika lagstiftningar. För att tydliggöra

vilka regelverk som omgärdar företagandet finns

behov av en allmänt accepterad mätmetod avseende den

administrativa bördan, säger motionärerna vidare. De

anser att en sådan mätmetod bör utarbetas och att

det årligen bör sättas upp mål som bör följas upp.

Det behövs förenklade regelverk, anförs det i

motion 2004/05:N308 (m, fp, kd, c). Det finns 1 000

lagar, 2 000 förordningar och 7 000 föreskrifter,

vilket blir näst intill omöjligt för småföretag att

forcera, säger motionärerna. De anser att

regelverken på arbetsmarknaden och byråkratin i

samhället måste minskas radikalt för att dessa

företag skall ha möjlighet att växa och anställa

fler medarbetare.

Skåne bör bli försöksregion för förenklade regler

vad avser skattepolitik, förenklingar för

företagande, arbetsrättslagstiftning och

arbetskraftsinvandring, föreslås det i motion

2004/05:N403 (fp, m, kd, c). Sverige behöver bättre

företagsklimat och bättre tillväxtpolitik, vilket

handlar om skattepolitik, förenklingar för

företagande, arbetsrättslagstiftning,

arbetskraftsinvandring samt förenkling och

effektivisering av miljöbalken, plan- och bygglagen

och andra lagar som försvårar företagande, anser

motionärerna. Det är viktigt för en dynamisk region

som Skåne med bättre företagarklimat, vilket talar

för att Skåne skall få bli försöksregion på flera av

de nyssnämnda områdena, anför motionärerna.

I motion 2004/05:A350 (m, fp) - med rubriken

Välfärd för alla i Malmö - föreslås ett

tillkännagivande om lättnader i regelverket för

småföretag. Det är viktigt att förutsättningarna för

att starta företag är sådana att entreprenörer inte

hindras, säger motionärerna. De anser att regeringen

framför allt måste vidta åtgärder för att införa

lättnader i regelsystemet för småföretag, vilket

också kommunstyrelsen i Malmö har påpekat.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade senast hösten 2003 i

anslagsbetänkande 2003/04:NU1 en skrivelse från

regeringen om regelförenklingsarbetet (skr.

2003/04:8) och ett antal motioner liknande de här

aktuella. Därvid erinrade utskottet om riksdagens

beslut hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1, rskr.

2002/03:74) - med bifall till en reservation (m, fp,

kd, c, mp) - om ett uttalande till regeringen om en

intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde

sig om en genomgång under innevarande mandatperiod

av det regelverk som berör företagandet, uppsättande

av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet,

åtgärder för en påtaglig minskning av företagens

kostnader för regelverket under innevarande

mandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur

regelbördan utvecklas, ökning av takten i

regelförenklingsarbetet redan under år 2003,

inlämnande av anmälan till OECD med begäran om

granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,

uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i

samband med administration av företagsstart samt

tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots

vid företagskontakter. Enligt utskottets mening hade

regeringen tagit hand om riksdagens beställning på

ett ambitiöst sätt. Utskottet noterade vidare att

regeringen hade lämnat in en anmälan till OECD om en

genomgång av regelreformeringsarbetet i Sverige. I

en reservation (m, fp, kd, c) hösten 2003

efterlystes åtgärder av regeringen i syfte att

intensifiera regelförenklingsarbetet. Riksdagen

följde utskottet.

Som tidigare redovisats gjorde riksdagen även

våren 1999 ett uttalande till regeringen om att det

behövdes ytterligare åtgärder för att intensifiera

regeringens arbete på regelförenklingsområdet (bet.

1998/99:NU6). För att utvecklingen i fråga om

regelförenklingar kontinuerligt skall kunna följas

ansåg utskottet att regeringen bör lämna en årlig

redogörelse till riksdagen om

regelförenklingsarbetet, med en första sådan

redovisning i budgetpropositionen för år 2000.

Därvid borde ett mål för regelförenklingsarbetet

formuleras och en avstämning mot

Småföretagsdelegationens samtliga förslag göras.

Utskottet framhöll vidare vikten av att den

befintliga regelmassan - och inte bara nya regler -

uppmärksammas. I en reservation (m, kd, c, fp)

föreslogs ett riksdagsuttalande med krav på ett

flertal omedelbara åtgärder på

regelförenklingsområdet.

Beträffande Småföretagsdelegationens förslag, som

berördes i det nyssnämnda riksdagsbeslutet och som

uppmärksammas i några av de nu aktuella motionerna,

kan noteras att Näringsdepartementet i en promemoria

till utskottet våren 2000 gjorde en avstämning mot

dessa förslag. Regeringens samlade bedömning var,

enligt denna, att åtgärder vidtagits för att

undanröja majoriteten av de hinder som

Småföretagsdelegationen uppmärksammat. Även i en

kommentar från Näringsdepartementet hösten 2002

konstaterades att regeringen hade vidtagit åtgärder

för att undanröja majoriteten av de hinder för

tillväxt som delegationen identifierade. Det

framhölls att karaktär och omfattning av förslagen

skiljer sig högst väsentligt åt sinsemellan och

därmed även den tid som krävs för genomförande. I

vissa fall - när det t.ex. gäller mer generella

önskemål om förändrade attityder och ökad

tillgänglighet hos myndighet m.m. - är det dessutom

omöjligt att uttala sig om när ett förslag kan anses

vara genomfört, utan det är snarare frågan om en

kontinuerlig utvecklingsprocess. Endast en tredjedel

av förslagen från Småföretagsdelegationen kunde

anses vara rena regelförenklingsförslag, sades det

från Näringsdepartementet. Någon ytterligare

avstämning eller uppföljning av

Småföretagsdelegationens förslag planeras inte.

Näringsminister Thomas Östros besvarade nyligen en

interpellation (ip. 2004/05:362) av Anna Lindgren

(m) om vilka initiativ han avser vidta för att

uppfylla riksdagsbeslutet från december 2002 om att

under mandatperioden påtagligt minska företagens

kostnader för regelkrångel. I sitt svar pekade

näringsministern på att i en rapport från

Världsbanken (Doing business in 2005 - removing

obstacles to growth) ligger Sverige på nionde plats

av 145 jämförda länder när det gäller en

sammanvägning av sju olika indikatorer på hur enkelt

det är att bedriva näringsverksamhet. Regeringen har

en hög ambitionsnivå i regelförenklingsarbetet och

ser ett enkelt och effektivt regelverk som ett sätt

att stärka svenska företags konkurrenskraft och

därmed förbättra förutsättningarna för tillväxt,

sade näringsministern. Han hänvisade till att

regeringen har vidtagit en rad åtgärder som skall

minska företagens administrativa bördor och

kostnader och redovisade huvuddragen i regeringens

skrivelse. Arbetet med att ta fram nya åtgärder för

minskad administration för företagen fortsätter,

sade näringsministern. Han framhöll att regeringen

tar regelförenklingsarbetet på stort allvar och att

åtgärderna som redovisas i skrivelsen utgör viktiga

och verkningsfulla medel i detta arbete.

Avgränsning av regelverk som skall mätas

I regeringens skrivelse anges, som tidigare

redovisats, att mätningarna av företagens

administration skall avse fyra regelverk, nämligen

årsredovisningslagarna samt de skatte-, miljö- och

arbetsrättsliga reglerna. I motion 2004/05: N9 (fp,

m, kd, c) förordas att ytterligare områden skall

täckas in, t.ex. jordbruks- och livsmedelsområdena.

De områden som i skrivelsen pekas ut som i första

hand aktuella för mätningar är de som i Nuteks

rapport En kartläggning av företagens administrativa

börda - Underlag för beslut om fortsatta mätningar

av företagens administrativa börda (Infonr 060-2004)

har bedömts vara förenade med de största

administrativa kostnaderna för företagen.

Mätningarna innebär, enligt Näringsdepartementet,

betydande kostnader för Nutek. Enligt departementet

är det effektivitetsskäl och en strävan att snabbt

komma till resultat i arbetet som gjort att

mätningarna begränsas till de mest kostnadskrävande

regelverken under perioden fram till den 1 juli

2006. Mätningar som omfattar omkring 65 % av

administrationen från de mest betungande områdena

anses också ge en godtagbar precision för de

närmaste åren.

Att mätningar i första hand sker av de i

skrivelsen nämnda områdena innebär dock inte,

påpekar Näringsdepartementet, att möjligheten att

mäta ytterligare regelverk i anslutning till dem som

omnämns i skrivelsen har uteslutits. Det som sägs i

skrivelsen omöjliggör inte heller, enligt

departementet, att t.ex. jordbruksområdet kan komma

att mätas redan i det första skedet, i så fall

lämpligen i anslutning till mätningarna på

miljöområdet. Statens jordbruksverk, som är mycket

aktivt på regelförbättringsområdet, har under hand

framfört önskemål om att så skall ske. Frågan om

huruvida jordbruksområdet skall omfattas av de

inledande s.k. nollbasmätningarna kommer att

övervägas i samband med att kompletterande uppdrag

att mäta skall lämnas till Nutek.

Den metod som nu är aktuell mäter kostnaderna för

enbart administration. Regeringen utesluter dock

inte i skrivelsen (s. 5) att det i framtiden kan bli

aktuellt att utveckla metoden i enlighet med vad

Riksrevisionen efterlyste i sin rapport när det

gäller andra kostnader än rent administrativa. Nutek

har nyligen genom en ändring i sin instruktion,

vilken trädde i kraft den 15 januari 2005

(2004:1372), getts i uppdrag (7 a § 3) att utveckla,

underhålla och tillämpa dels metoder för att mäta

administrativa eller andra kostnader för företag som

regler för företagande kan medföra, dels andra

metoder som kan användas för att förbättra dessa

regler.

Oberoende organ för konsekvensanalyser

I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås, som

tidigare redovisats, bl.a. att det skall inrättas

ett oberoende organ för granskning av

konsekvensanalyser. I regeringens skrivelse (s. 5)

sägs beträffande konsekvensanalyser att dessa har

kritiserats för att ofta hålla en låg kvalitet, bli

gjorda alltför sent eller t.o.m. för att inte alls

bli gjorda. Utredningen om en översyn av

verksförordningen hade i uppdrag att göra en analys

av de krav på myndigheterna att göra

konsekvensutredningar som ställs enligt gällande

verksförordning. I betänkandet Från verksförordning

till myndighetsförordning (SOU 2004:23) lämnades ett

antal förslag rörande konsekvensanalyser. Eftersom

konsekvensanalyser är av grundläggande betydelse i

regelarbetet skall myndigheterna även

fortsättningsvis vara skyldiga att göra sådana

analyser, anser utredaren. Analys skall göras i den

omfattning som är påkallad i det enskilda fallet.

Myndigheterna skall, om det i ett särskilt fall är

uppenbart obehövligt, kunna avstå från att göra en

konsekvensanalys. Myndigheternas arbete med att

följa upp sina regler och de konsekvensanalyser som

gjorts i samband med regelgivning bör förbättras,

anser utredaren vidare. Myndigheterna skall

regelbundet följa upp och ompröva sina föreskrifter

och allmänna råd. En särskild funktion skall svara

för metodstöd och kompetensutveckling, stödja

myndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser

samt även fortlöpande följa upp detta arbete.

Funktionen skall placeras hos någon av regeringens

stabsmyndigheter, lämpligen hos

Ekonomistyrningsverket samt, i de delar som berör

småföretagarfrågor, hos Nutek. I regeringens

skrivelse sägs att regeringen tar den nämnda

kritiken mot konsekvensanalyserna på stort allvar

och kommer, i samband med den fortsatta beredningen

av det nyssnämnda utredningsbetänkandet, att pröva

hur konsekvensanalysmetoden kan förbättras. I denna

prövning kommer också att beaktas vad Riksrevisionen

har påpekat om behovet av att vidareutveckla

arbetsmetoderna och instrumenten för

regelförbättringsarbetet.

Departementens och myndigheternas

handlingsplaner

I regeringens skrivelse redovisas i ett särskilt

avsnitt, som tidigare nämnts, 291 handlingsplaner

som tagits fram på departements- och myndighetsnivå.

I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) framläggs, som

tidigare redovisats, ytterligare 14 förslag. Enligt

4 § förordningen (1998:1820) om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor, i den lydelse av paragrafen som

trädde i kraft den 15 januari 2005 (2004:1371),

skall myndigheterna årligen - före den 1 mars - till

Nutek rapportera enligt denna förordning om sitt

arbete med konsekvensanalyser under det gångna

verksamhetsåret. I sin rapport skall myndigheten

ange de praktiska erfarenheterna och resultaten av

detta arbete samt de åtgärder i övrigt i fråga om

regelförbättring för företag som myndigheten har

vidtagit under verksamhetsåret eller avser att

vidta. Nutek skall enligt den nya bestämmelsen i sin

instruktion, som trädde i kraft den 15 januari 2005

(7 a § 1, förordning 2004:1372), ta emot de

rapporter som anges i den tidigare nämnda

bestämmelsen i förordningen om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor och senast den 1 juli varje år

till regeringen ge in ett underlag baserat på

rapporterna som kan ligga till grund för regeringens

årliga skrivelse om regelförbättring. Nutek skall

också vara en resurs för andra myndigheter i deras

arbete med de konsekvensanalyser som avses i

förordningen om särskild konsekvensanalys av reglers

effekter för små företags villkor och även i övrigt

vara en resurs i frågor om regelförbättring (7 a §

6, förordning 2004:1372). Den nya ordningen innebär

att myndigheterna fortsättningsvis skall rapportera

inte bara, som tidigare, det gångna årets insatser

på regelförbättringsområdet utan också de åtgärder

som framdeles planeras. Denna ordning är tänkt att

säkerställa att handlingsprogrammet får en

fortsättning och permanentas. En motsvarande

prövning kommer att ske inom Regeringskansliet.

Vissa av de 14 förslagen i motion 2004/05:N9 (fp,

m, kd, c) har paralleller i förslagen i regeringens

skrivelse. Förslag 2 i motionen om att registrera

företag över Internet har en parallell i åtgärd 1 i

skrivelsen (s. 29). Förslag 6 i motionen om att

förenkla redovisningsreglerna för enskilda

näringsidkare har en parallell i åtgärd 6 i

skrivelsen (s. 30). Förslag 8 i motionen om att

avskaffa kravet om redovisning av sjukfrånvaro har

en parallell i åtgärd 7 i skrivelsen (s. 31).

Beträffande förslag 10 i motionen om att förenkla de

månatliga mervärdesskattedeklarationerna sägs från

Näringsdepartementet att en promemoria från

Finansdepartementet om att införa deklarationsombud

- mer än för bara mervärdesskatt - har varit ute på

remiss. Remisstiden gick ut i december 2004 och

frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Förslaget innebär - i likhet med vad som föreslås i

motionen - att uppgifter som skall lämnas till

Skatteverket också skall få lämnas genom ett ombud.

Myndigheternas servicekultur m.m.

I motion 2004/05:N8 (s) föreslås, som tidigare

redovisats, ett tillkännagivande om myndigheternas

servicekultur m.m. I regeringens skrivelse (s. 6)

sägs att förbättring av myndigheternas service till

företagen har ingått som ett naturligt led i arbetet

med handlingsprogrammet och att detta fortsätter att

vara en prioriterad uppgift vid sidan av

regelförbättringsarbetet i dess snävare betydelse.

Från Näringsdepartementet nämns som exempel på

åtgärder för förbättrad servicekultur två åtgärder i

skrivelsen, nämligen åtgärd 26 om

Exportkreditnämndens handläggningstider och åtgärd

34 om s.k. kundvänliga portaler hos Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC).

Näringsdepartementet påpekar också att Nutek, enligt

den från den 15 januari 2005 nya bestämmelsen (7 a §

4) i sin instruktion, skall tillhandahålla en

servicefunktion för att ta emot synpunkter och

förslag som rör regler för företagande samt årligen

svara för en sammanställning och analys av sådana

synpunkter eller förslag som har kommit in till

verket. Nutek skall även i övrigt vara en resurs i

frågor om regelförbättring (7 a § 6).

Arbetet med regelförenklingar inom EU

I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås ett

tillkännagivande om regelförenkling på EU-nivå. I

skrivelsen redovisas regeringens bedömningar i ett

särskilt avsnitt. Förutom vad som där sägs kan

nämnas det samarbete i Ekofin som bedrivs mellan

Irland, Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien

och till vilket Österrike och Finland nyligen

anslutit sig. Samarbetet är avsett att driva på

regelförbättringsarbetet under dessa länders

ordförandeskap. Sverige stöder arbetets inriktning

och tillhör de länder inom EU som är starka

påskyndare av frågor inom regelförbättringsarbetet,

t.ex. samråd med berörda parter under utarbetande av

förslag, användning av konsekvensanalyser i

kommissionens och rådets arbete och förenkling av

gällande lagstiftning. Slutförande av arbetet med

att ta fram en metod för att mäta den administrativa

bördan av lagstiftningen på EU-nivå stöds av Sverige

inom Ekofin. Med en gemensam mätmetod, byggd på den

nederländska modellen, kan arbetet med att

identifiera de regelverk som är förenade med störst

regelbörda intensifieras, sägs det från

Näringsdepartementet.

Företagens uppgiftslämnande

I några motioner efterlyses åtgärder för att minska

företagens uppgiftslämnande, speciellt beträffande

SCB:s uppgiftsinsamling. I årsredovisningen för år

2003 redovisar SCB en rad projekt och löpande arbete

med inriktning att minska och underlätta

uppgiftslämnandet. Det rör sig bl.a. om att använda

administrativa register i stället för enkäter,

omprövade uppgiftskrav, samordning med andra

undersökningar och underlättat uppgiftslämnande. Det

pågår t.ex. arbete med att utveckla former för

elektroniskt uppgiftslämnande, både genom

webbenkäter och genom att hämta data direkt från

företagens egna administrativa system. Detta

innebär, enligt uppgift från ansvarigt departement,

Finansdepartementet, stora besparingar i

uppgiftslämnarkostnaden, och kontakter med

tillverkare av system skapar möjligheter att redan

på ett tidigt stadium anpassa dessa system för uttag

av uppgifter för direkt överföring till SCB.

Myndigheten arbetar även med ökade direktkontakter

med uppgiftslämnarna för att skapa bättre ömsesidig

förståelse för respektive parters villkor och

förutsättningar. En särskild grupp för företagens

uppgiftslämnande med representanter för alla SCB:s

statistikavdelningar har inrättats. Vidare har en

särskild organisatorisk enhet bildats som skall ta

ett totalansvar för företagens uppgiftslämnande.

Arbetet med att ta fram ny teknik för elektronisk

insamling är prioriterat. Vidare följer SCB aktivt

Nuteks arbete med att ta fram ett system för att

mäta företagens totala administrativa börda. SCB har

löpande samråd med Näringslivets regelnämnd och

andra företrädare för uppgiftslämnarna inför alla

planerade förändringar av uppgiftslämnandet, såväl

avseende ny statistik som utvidgningar och

neddragningar.

I budgetpropositionen för år 2005 (prop.

2004/05:1, utg.omr. 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning) redovisades att

uppgiftslämnarkostnaderna har ökat något år 2003

jämfört med år 2002. Huvuddelen av ökningen kan

hänföras till att nya produkter har tillkommit,

varav flera är sådana som SCB övertagit

produktionsansvaret för. Politikens inriktning är

att uppgiftslämnarnas kostnader skall minska. I

regleringsbrevet för år 2005 avseende SCB är ett av

målen att kostnaderna för uppgiftslämnarna skall

minska. För att kunna följa upp detta mål skall SCB

redovisa uppgiftslämnarnas kostnader.

När det gäller EU-arbetet är, som tidigare nämnts,

regelbegränsningar en prioriterad fråga, varvid

statistikområdet är ett av de områden som särskilt

utpekats. På statistikområdet bedrivs arbetet i

första hand inom Eurostat i statistiksamarbetet med

medlemsländerna och inom konkurrenskraftsrådets

regelförenklingsarbete. Konkreta förslag på

begränsningar diskuteras i statistikkommittén, och i

november 2004 antog rådet förenklingsförslag på

statistikområdet i form av slutsatser som

överlämnats till kommissionen för åtgärd. Även

Ekofin ställer krav på bättre prioriteringar av

statistiken. Sverige stöder aktivt arbetet och har

lämnat förslag till begränsningar. EG-direktivet

Vidareutnyttjande av information från offentlig

sektor (2003/98/EG), som nyligen antagits och som

skall vara genomfört den 1 juli 2005, handlar inte

uttryckligen om uppgiftslämnande utan om möjligheter

att vidareutnyttja redan befintliga material för nya

informationstjänster. När bättre möjlighet ges att

ta fram nya informationstjänster på basis av redan

insamlade uppgifter kan behovet av att samla in nya

uppgifter dock förväntas komma att begränsas.

Tillsyn

Beträffande förslag i några motioner om effektivare

tillsyn kan noteras att Tillsynsutredningen hösten

2004 avlämnade sitt slutbetänkande Tillsyn - förslag

om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn

(SOU 2004:100). I betänkandet föreslås bl.a. en lag

som ställer krav på att tillsynsorganen skall

samverka med varandra i sina kontakter med

verksamhetsansvariga vilka är föremål för tillsyn av

flera än ett organ. Lagen innehåller också krav på

en starkare samordning när flera myndigheter

(centralmyndighet, länsstyrelse, kommun) har uppdrag

inom ett och samma tillsynsområde. Regeringen

bereder för närvarande utredningens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regelförenklingsarbetet är av

största vikt för att Sverige skall kunna utvecklas

som företagarnation. De regler som berör

företagandet bör vara lätta att förstå och

efterleva. Samtidigt vill utskottet poängtera att

samhället har behov av effektiva regelsystem för

bl.a. skydd av människors liv och hälsa, miljö och

säkerhet. Detta får dock inte innebära att det blir

alltför krångligt att starta och driva företag.

En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande

företag är grundläggande för att främja tillväxten.

Denna är i sin tur en förutsättning för att

arbetstillfällen, välfärd och jämställdhet skall

kunna värnas och utvecklas. Det är viktigt att

understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt,

ekologiskt och socialt hållbar. Ökat företagande är

alltså av stor betydelse för den svenska tillväxten

och sysselsättningen. Regeringen arbetar, i

samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med

att utveckla gynnsamma förutsättningar för

företagandet, både för att öka nyföretagandet och

för att få redan etablerade företag att växa.

Riksdagen beslöt i december 2002, som tidigare

redovisats, om ett uttalande till regeringen om en

intensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde

sig om en genomgång under innevarande mandatperiod

av det regelverk som berör företagandet, uppsättande

av ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet,

åtgärder för en påtaglig minskning av företagens

kostnader för regelverket under innevarande

mandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur

regelbördan utvecklas, ökning av takten i

regelförenklingsarbetet redan under år 2003,

inlämnande av anmälan till OECD med begäran om

granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,

uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i

samband med administration av företagsstart samt

tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots

vid företagskontakter.

Regeringen lämnar i sin skrivelse, vilket

utskottet relativt utförligt har redovisat i det

föregående, en redogörelse för det arbete på

regelförenklingsområdet som har utförts sedan

föregående skrivelse i september 2003 lämnades till

riksdagen. I skrivelsen redovisas också regeringens

handlingsprogram som omfattar 291 åtgärder som

tagits fram på departements- och myndighetsnivå och

som skall genomföras under innevarande mandatperiod.

Enligt utskottets mening förmedlar redovisningen i

skrivelsen att regeringen har tagit hand om

riksdagens beställning på ett ambitiöst sätt.

Samtidigt konstaterar utskottet att det rör sig om

ett pågående arbete som inte är slutfört. Därav

följer bl.a. att arbetet vad gäller

regelförenklingar måste fortsätta att utvecklas; det

finns ett antal områden där det framöver krävs ökade

insatser och i vissa fall ändrad inriktning.

Riksrevisionens styrelse har, som tidigare

redovisats, till riksdagen överlämnat en redogörelse

angående regelförenklingar för företag. Styrelsen

anser det angeläget att såväl slutsatserna som

samtliga rekommendationer i Riksrevisionens

granskningsrapport prövas av riksdagen i samband med

behandlingen av regeringens skrivelse. En bedömning

i rapporten är att för lite kraft läggs på att

förenkla befintliga regler. Samtidigt konstaterar

Riksrevisionen att en ambitionshöjning har skett i

samband med regeringens arbete med att ta fram det

handlingsprogram som presenteras i regeringens

skrivelse. Utskottet finner det självklart att

regelförenklingsarbetet skall avse såväl befintliga

som nya eller ändrade regler. Att detta också är

regeringens mening framgår av det nu framtagna

handlingsprogrammet. Som tidigare redovisats skall

myndigheterna framöver till Nutek rapportera dels

det gångna årets insatser på

regelförbättringsområdet, dels de åtgärder som

planeras framdeles. Denna ordning är tänkt att

säkerställa att handlingsprogrammet skall få en

fortsättning och permanentas. En motsvarande

prövning kommer att ske inom Regeringskansliet.

Utskottet bedömer att denna ordning bör kunna ge

förutsättningar för att även det befintliga

regelverket får tillbörlig uppmärksamhet i

regelförenklingsarbetet. Regeringen bör i sin

skrivelse till riksdagen redovisa hur

regelförenklingsarbetet avseende det befintliga

regelverket fortskrider.

En annan fråga som tas upp i Riksrevisionens

slutsatser och rekommendationer rör frågan om var

regelbördan uppstår - i lagar, i förordningar eller

i myndighetsföreskrifter. Detta kommenteras i

regeringens skrivelse (s. 11), där det sägs att

Nutek kommer att ges i uppdrag att utföra de

analyser av totala regelförändringsflöden m.m. som

Riksrevisionen efterfrågat i sin rapport. Utskottet

noterar detta med tillfredsställelse.

En tredje fråga som ingår i Riksrevisionens

slutsatser och rekommendationer är

arbetsfördelningen mellan Ekonomistyrningsverket och

Nutek, vilken anses oklar. Som tidigare redovisats

skall Nutek få en tydlig roll som myndighet med

ansvar för regelförenkling. Detta framgår av de

förtydliganden i regleringsbrev och instruktion för

Nutek som nyligen gjorts och som redovisats i det

föregående. Även de förslag som lagts fram av

Utredningen om en översyn av verksförordningen och

som nu bereds inom Regeringskansliet har betydelse i

detta sammanhang.

När det gäller arbetet med utveckling av mätmetod

för regelbördan sägs i Riksrevisionens rapport att

regeringen bör undersöka möjligheterna att även

beakta andra regelbördor än rent administrativa.

Likartade synpunkter framförs i motion 2004/05:N9

(fp, m, kd, c). Regeringen har i skrivelsen, som

tidigare redovisats, framhållit att den inte

utesluter att det i framtiden kan bli aktuellt att

utveckla mätmetoden när det gäller andra kostnader

än rent administrativa. Detta kommer till uttryck i

den ändring i Nuteks instruktion som nyligen gjorts

och - som tidigare nämnts - innebär att verkets

uppdrag när det gäller att utveckla metoder för

regelförbättring omfattar även annat än mätmetoder

för enbart administrativa kostnader. Enligt

utskottets mening är det värdefullt med en sådan

vidareutveckling av mätmetoden.

I den nyssnämnda motionen framförs en ytterligare

synpunkt på de mätningar som nu är planerade och som

omfattar årsredovisningslagarna samt de skatte-,

miljö- och arbetsrättsliga regelverken. Motionärerna

anser att detta är för litet och förordar att

ytterligare regelverk skall ingå i mätningarna,

bl.a. jordbruks- och livsmedelsområdena. Utskottet

vill först konstatera att de mätningar som nu

planeras täcker en stor del av det totala

regelverket eller ca 65 %, vilket utskottet tycker

är bra och bör kunna ge en tillfredsställande

täckning. Det bör också noteras att, som tidigare

nämnts, Näringsdepartementet inte utesluter att

ytterligare regelverk kan komma att ingå i

mätningarna. Jordbruksområdet kan t.ex. komma att

ingå redan i de nu planerade mätningarna och då i

anslutning till mätningarna på miljöområdet.

Förslag om hur ett mål för minskad regelbörda

skall formuleras framläggs också i den nyssnämnda

motionen. Efter det att de fyra stora regelverken är

genomgångna och mål har satts upp för hur mycket

företagens kostnader för att administrativt hantera

dessa regelverk bör minska kommer, enligt vad som

sägs i skrivelsen, också ett mål i fråga om de

totala kostnaderna för regelverken att kunna

formuleras. En utgångspunkt är därvid att målet

sätts med en hög ambitionsnivå ur ett

internationellt perspektiv, varvid de nederländska

och danska målen (som tidigare redogjorts för) utgör

goda riktmärken. När det gäller sluttidpunkten då

målen skall ha nåtts anser regeringen att den bör

bestämmas till mitten av år 2010 och utgå från de

aktuella kostnaderna den 1 juli 2004. De mål som

skall sättas upp kommer då att avse perioden den

1 juli 2004-den 30 juni 2010. Utskottet finner denna

ambition rimlig. Utskottet vill dock understryka att

det mål som skall sättas upp skall avse det totala

regelverket.

Det femte området som tas upp i Riksrevisionens

slutsatser och rekommendationer rör den redovisning

som regeringen lämnar i sin årliga skrivelse till

riksdagen och som inte anses ge en samlad bild av

regelförenklingsarbetet. Utskottet vill erinra om

att regeringens årliga redovisningar till riksdagen

startade efter riksdagsbeslut våren 1999, i vilket

regeringen hade anmodats att lämna årliga sådana

redovisningar. De skrivelser som regeringen därefter

har lämnat till riksdagen har, enligt utskottets

mening, successivt utvecklats, såväl kvalitativt som

kvantitativt. Den nu aktuella skrivelsen framstår

som den mest ambitiösa hittills. Detta innebär dock

inte att det inte skulle finnas utrymme för

ytterligare förbättringar. Utskottet anser att

skrivelsen är ett mycket viktigt instrument för att

riksdagen skall kunna hålla sig informerad om

utvecklingen på regelförenklingsområdet. Därvid bör

de tre aspekter som anges i Riksrevisionens

rekommendation - bedömning av hur det totala flödet

av förändrade lagar och förordningar påverkar

företagen, information om vilka lagar och

förordningar som under året förändrats med

regelförenkling som huvudsyfte och redovisning av de

svårigheter som finns i arbetet med att förändra det

befintliga regelverket - kunna tjäna som vägledning

för hur skrivelsen framöver skall kunna

vidareutvecklas.

En fråga som tas upp i motion 2004/05:N9 (fp, m,

kd, c) rör inrättande av ett oberoende offentligt

organ med uppgift att granska alla förslag till nya

och ändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har

för företagens regelbörda. Utskottet vill här

hänvisa till de synpunkter och förslag som

Utredningen om en översyn av verksförordningen har

lagt fram när det gäller konsekvensanalyser och som

nu bereds inom Regeringskansliet. Det kan också

noteras att regeringen i sin skrivelse anger att den

i denna beredning kommer att pröva hur

konsekvensanalysmetoden kan och bör förbättras. I

denna prövning kommer också att beaktas det av

Riksrevisionen påpekade behovet av att

vidareutveckla arbetsmetoderna och instrumenten för

regelförbättringsarbetet.

När det gäller yrkandet i den nyssnämnda motionen

om att Sverige skall vara mer aktivt i

regelförenklingsarbetet på EU-nivå uppfattar

utskottet detta som något av att slå in öppna

dörrar. Som sägs i regeringens skrivelse har från

svensk sida regelförenkling och därmed

sammanhängande frågor prioriterats som en del av

EU:s modernisering. Sverige är härvid aktivt inom de

olika forum som står till buds, främst

konkurrenskraftsrådet och Ekofin.

I motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) läggs vidare

fram ett antal förslag om förenklingar som

motionärerna anser bör genomföras omgående. Som

framgått av tidigare redovisning har en del av dessa

förslag paralleller i de 291 handlingsplaner

som redovisas i regeringens skrivelse. Vissa av

förslagen rör vidare lagar på andra utskotts

ansvarsområden och innefattar politiska

ställningstaganden till bestämmelsers innehåll.

Enligt utskottets mening motiverar inget av de

aktuella förslagen i motionen någon åtgärd från

riksdagens sida i det här aktuella sammanhanget.

I den nyssnämnda motionen, liksom i några av de

andra motionerna från allmänna motionstiden, tas upp

frågan om företagens uppgiftslämnande och behovet av

en begränsning och förenkling av detta. Utskottet

delar motionärernas uppfattning om vikten av att

företagens uppgiftslämnande så långt möjligt minskas

och att återhållsamhet bör prägla statens krav på

uppgifter från företagen. Detta gäller framför allt

småföretagen som har svårare än stora företag att

avsätta tid och resurser för uppgiftslämnande. Som

tidigare redovisats pågår arbete på detta område

inom bl.a. SCB, men också centralt inom

Regeringskansliet och genom Sveriges agerande inom

EU. Utskottets bedömning är att det finns goda

möjligheter att komma vidare på detta område, genom

bl.a. ökad användning av tillgänglig offentlig

information och elektroniskt samarbete.

Frågan om en effektivisering och ökad samordning

av tillsynsverksamheten tas upp i några motioner.

Utskottet vill här erinra om att Tillsynsutredningen

hösten 2004 avlämnade sitt slutbetänkande med

förslag på området, förslag som nu bereds inom

Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill utskottet något kommentera det

som sägs i motion 2004/05:N8 (s) om myndigheternas

servicekultur m.m. I regeringens skrivelse (s. 6)

sägs att förbättring av myndigheternas service till

företagen har ingått som ett naturligt led i arbetet

med handlingsprogrammet och att detta fortsätter att

vara en prioriterad uppgift vid sidan av

regelförbättringsarbetet i dess snävare betydelse.

Utskottet vill också erinra om att Nutek, enligt den

nya bestämmelsen i sin instruktion, skall

tillhandahålla en servicefunktion för att ta emot

synpunkter och förslag som rör regler för

företagande samt årligen svara för en

sammanställning och analys av sådana synpunkter

eller förslag som har kommit in till verket. Något

behov av en särskild åtgärd från riksdagens sida med

anledning av den nyssnämnda motionen kan utskottet

inte se.

Sammantaget anser utskottet att regeringen

bedriver ett ambitiöst arbete när det gäller

regelförenkling för företagen. Intrycket är också

att det verkar finnas goda utsikter för positiva

resultat och att de mål och ambitioner som kom till

uttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002

skall kunna uppnås. Samtidigt vill utskottet

framhålla att regelförenklingsarbetet är ett

pågående arbete som inte är slutfört. Det finns ett

antal områden där det framöver krävs ökade insatser

och i vissa fall ändrad inriktning. Utskottet vill

också återigen understryka den stora betydelse

regeringens skrivelser har för att riksdagen skall

kunna följa arbetet med regelförenklingar och göra

löpande utvärderingar.

Utskottet avstyrker härmed samtliga motioner i

berörda delar. Riksdagen bör också lägga regeringens

skrivelse med redogörelse för

regelförenklingsarbetet till handlingarna, liksom

redogörelsen från Riksrevisionens styrelse.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation.

Regelförenkling

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m),

Yvonne Ångström (fp), Krister Hammarbergh (m),

Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut

borde ha följande lydelse:

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:48

och Riksrevisionens styrelses redogörelse

2004/05:RRS13 till handlingarna och tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Kr239 yrkande 4, 2004/05:N9 yrkandena 1-5,

2004/05:N208, 2004/05:N235 yrkande 2, 2004/05:N254

yrkandena 3 och 4, 2004/05:N280, 2004/05:N294

yrkandena 1 och 2, 2004/05:N305 yrkandena 4, 5 och

8-10, 2004/05:N308 yrkande 1, 2004/05:N339,

2004/05:N393 yrkande 9, 2004/05:N394 yrkandena 1 och

2, 2004/05:N400 yrkande 2, 2004/05:N408 yrkande 5,

2004/05:N412 yrkande 7, 2004/05:N413 yrkande 1,

2004/05:N416 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkande

7 och 2004/05: A350 yrkande 7, bifaller delvis

motion 2004/05:N398 yrkande 6 och avslår motionerna

2004/05:N8, 2004/05:N235 yrkandena 1 och 3 och

2004/05:N403 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi är - i likhet med vad som anförs i motion

2004/05:N9 (fp, m, kd, c) - mycket kritiska till hur

regeringen har skött arbetet med regelförenklingar

och hur riksdagens beställningar från våren 1999 och

hösten 2002 har hanterats. Regeringens arbete har

bedrivits motvilligt och utan entusiasm.

Regeringens oengagerade inställning till

förenklingsarbetet ledde till att de borgerliga

partierna tillsammans med Miljöpartiet - under

motstånd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet

- i december 2002 drev igenom ett riksdagsbeslut med

syfte att få mer fart på förenklingsarbetet. Det

rörde sig om en genomgång under innevarande

mandatperiod av det regelverk som berör

företagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål

för regelförenklingsarbetet, åtgärder för en

påtaglig minskning av företagens kostnader för

regelverket under innevarande mandatperiod,

framtagande av ett mått som visar hur regelbördan

utvecklas, ökning av takten i

regelförenklingsarbetet redan under år 2003,

inlämnande av anmälan till OECD med begäran om

granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,

uppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i

samband med administration av företagsstart samt

tillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots

vid företagskontakter.

Regeringens passiva hållning till

regelförenklingsarbetet kan exemplifieras med att

den inte har framlagt någon proposition där

huvudmotivet - eller ett av huvudmotiven - varit att

förenkla reglerna för företag. Regeringen har inte

heller ändrat någon lag med det huvudsakliga syftet

att göra reglerna enklare för företag. Hanteringen

av Simplexgruppen är också ett uttryck för den

passivitet som har präglat den socialdemokratiska

regeringens regelförenklingsarbete. Gruppen har inte

fått det mandat och den uppbackning som hade krävts

för att arbetet skulle ha kunnat bedrivas på ett

effektivt sätt. Nu har gruppen avskaffats även till

namnet och berörda tjänstemän på

Näringsdepartementet har inordnats i den aktuella

enheten på departementet.

Regeringens hittillsvarande arbete med

regelförenklingar har präglats av mycket prat och

lite handling. Ett exempel på detta är den

beskrivning som lämnas i regeringens skrivelse om

arbetet med den s.k. 24-timmars-myndigheten och den

elektroniska förvaltningen. Av redovisningen att

döma pågår ett omfattande arbete på området. I den

granskning som Riksrevisionen presenterade i juni

2004 i rapporten Vem styr den elektroniska

förvaltningen? (RiR 2004:19) framkommer dock en

annan bild. Riksrevisionens samlade slutsats är att

den aktuella reformen har fått begränsat genomslag

hos samtliga tio granskade myndigheter. Det finns

allvarliga brister i förutsättningarna för

införandet av elektronisk förvaltning, vilket

drabbar såväl medborgare och företag som

myndigheterna själva, sägs det i rapporten.

Riksrevisionen bedömer att det finns risk för

betydande negativa konsekvenser för utvecklingen av

den elektroniska förvaltningen om inte de problem

och hinder som identifierats i granskningen

åtgärdas. Inrättandet av Nämnden för elektronisk

förvaltning och Delegationen för utveckling av

offentliga e-tjänster, som omnämns i regeringens

skrivelse, är enligt Riksrevisionen inte

tillräckliga för att lösa de problem som hotar

reformen och för att ta till vara dess potential.

Riksrevisionen lämnade mot bakgrund härav

rekommendationer under följande tre rubriker:

Regeringen bör ange vad som förväntas av

myndigheterna, Skapa bättre legala förutsättningar

samt Informationen till riksdagen kan förbättras.

Den kritiska hållning vi intar till hur regeringen

har bedrivit arbetet med regelförenklingar präglar

också den granskningsrapport som Riksrevisionen

presenterade i oktober 2004. Riksrevisionens

styrelse har till riksdagen överlämnat en

redogörelse angående regelförenklingar för företag,

enligt vilken den anser det angeläget att såväl

slutsatserna som samtliga rekommendationer i

Riksrevisionens rapport prövas av riksdagen i

samband med behandlingen av regeringens skrivelse.

Vi ställer oss bakom de slutsatser och

rekommendationer som presenteras i rapporten.

Riksrevisionen konstaterade i sin rapport att för

lite kraft läggs på att förenkla befintliga regler

och att regeringen därför måste öka sina insatser på

detta område. En genomgång av det befintliga

regelverket i syfte att förenkla det var en del av

riksdagsbeslutet i december 2002. Vi finner det

anmärkningsvärt att regeringen inte på tillbörligt

sätt har hörsammat detta. Riksrevisionen

rekommenderade vidare att regeringen i högre grad än

för närvarande i skrivelsen bör belysa tre aspekter,

nämligen ett försök till en samlad bedömning av hur

det totala flödet av förändrade lagar och

förordningar påverkar företagen, uppgift om vilka

lagar och förordningar som under året förändrats med

regelförenkling som huvudsyfte samt redovisning av

de svårigheter som finns i arbetet med att förändra

det befintliga regelverket. Riksrevisionens andra

rekommendationer kommenteras vidare i det följande.

Vi välkomnar arbetet med att systematiskt

kartlägga vad olika offentliga regelverk kostar de

svenska företagen i form av administrativa bördor.

Vi anser dock att detta arbete borde ha kunnat

inledas tidigare, med hänvisning till att den

beräkningsmodell som nu används har funnits i flera

år och använts redan år 2002 för en total

kartläggning av regelbördan i Nederländerna. Enligt

vår mening är det vidare inte acceptabelt att

regeringen valt att undanta flera stora regelverk

från kartläggningen, bl.a. jordbruks- och

livsmedelsområdena. Det betyder att drygt en

tredjedel av regelverket inte kommer att kartläggas.

Självklart skall hela regelverket kartläggas! Den

administrativa bördan är dessutom bara en del av vad

olika regelverk kostar företagen. Som exempel kan

nämnas miljöbalken, där den administrativa kostnaden

bara utgör en liten del av den totala bördan. Därför

anser vi att kartläggningsarbetet måste fortsätta

och omfatta samtliga kostnader för ett regelverk.

Först då går det att - på ett rättvisande sätt -

avgöra om fördelarna av att ha vissa regler uppväger

nackdelarna. En av Riksrevisionens rekommendationer

avser just den sistnämnda delen, dvs. att regeringen

närmare bör undersöka möjligheten att starta ett

utvecklingsarbete som syftar till att även beakta

övriga regelbördor, dvs. inte enbart administrativa

bördor.

Vi anser också att ett mål för

regelförenklingsarbetet bör sättas upp redan nu.

Regeringen tycks dock använda de pågående

mätningarna av regelverkets kostnader som en ursäkt

för att ytterligare skjuta på beslutet att slå fast

ett mål för hur mycket och hur fort regelbördan

skall minskas. Vi anser att arbetet med att förenkla

reglerna kan få större tyngd och ta fart på allvar

först när regering och riksdag tydligt formulerar

ett kvantitativt löfte med en bestämd tidsplan. Vi

vill därför att riksdagen skall uttala att

företagens administrativa kostnader för regelverket

skall minska med minst 25 % till år 2010. Det är ett

likartat mål som gäller bl.a. i Danmark. Riksdagen

bör också slå fast ett delmål som innebär att

regelbördan skall ha minskat med minst 10 % till år

2006.

I flera förordningar föreskrivs att alla nya

förslag till regler som berör företagen skall

granskas utifrån om de ökar eller minskar företagens

regelbörda. Den årliga granskning som Näringslivets

regelnämnd gör visar dock att detta oftast inte

sker. Bara i en bråkdel av fallen analyseras vilka

administrativa kostnader ett enskilt förslag innebär

för företagen. Så länge detta är fallet kommer inte

arbetet med att förenkla regelverket att kunna nå

några påtagliga resultat. Vi anser att det finns

goda skäl för att Sverige skall ta efter den ordning

som gäller i Nederländerna, där alla förslag till

nya eller ändrade regler som berör företagen måste

granskas av ett utomstående organ innan de kan träda

i kraft. Granskningen skall tillse att alla förslag

har ordentliga beskrivningar av konsekvenserna för

företagens regelbörda och göra det möjligt att

utforma förslagen så att de uppnår samma syfte på

ett enklare sätt. Vi föreslår att denna uppgift

skall läggas på ett nytt offentligt organ med

motsvarande oberoende ställning som Lagrådet. Denna

ordning skall gälla under en begränsad tid för att

skynda på regelförenklingsarbetet.

De kartläggningar som gjorts av regelbördan i

Nederländerna visar att närmare hälften av

företagens regelbörda har sitt ursprung i EU:s

regelverk. Därför är det ytterst viktigt att

förenklingsarbetet även bedrivs på EU-nivå. Vi

välkomnar de initiativ som har tagits av EG-

kommissionen och av bl.a. Nederländerna och Irland.

Sverige måste ansluta sig till de länder som driver

på regelförenkling på EU-nivå. Vi anser vidare att

EU bör inrätta en permanent regelrevision med

uppgift att förenkla existerande regelverk och

bevaka hur ny EG-lagstiftning påverkar företagens

administrativa börda.

Vi står bakom de 291 förslag till

regelförenklingar som regeringen presenterar i

skrivelsen. Det handlar dock - precis som i tidigare

skrivelser - främst om mycket små förändringar inom

spridda områden. Bara några enstaka förslag

innehåller uppskattningar av hur stora förenklingar

förslaget innebär; i övrigt får riksdagen sväva i

okunnighet om huruvida de 291 förslagen egentligen

innebär någon betydande förenkling av företagens

vardag. Att flera förslag innebär mycket begränsade

förenklingar kan exemplifieras med förslaget (nr

255) om att blanketter för att söka tillstånd att

använda radiosändare skall finnas tillgängliga på

Internet eller förslaget (nr 232) om att ta bort

kravet på tillstånd för att dra telefonledningar

över riksgränsen. I de fåtal fall regeringens lista

innebär en mer omfattande förenkling, såsom t.ex.

förslaget (nr 241) om Arbetsmiljöverkets plan att

ompröva hälften av sitt regelverk under de kommande

två åren, återstår att se om arbetet verkligen leder

till att reglerna blir färre och enklare. I

Riksrevisionens rapport, som presenterades i oktober

2004, kommenterades den beredning som då pågick med

departementens och myndigheternas handlingsplaner.

Arbetet med handlingsplanerna har haft en ad hoc-

karaktär, sades det i rapporten. Enligt vår mening

bekräftar utformningen av regeringens

handlingsprogram att den inte har insett

grundorsakerna till problemen.

Vi anser att det finns skäl att nu föreslå fler

och mer omfattande förenklingar än de som redovisas

i regeringens skrivelse. De förslag på avskaffade

eller förenklade regler som redovisas i det följande

behöver inte heller vänta tills den pågående

kartläggningen av regelbördan är avslutad. Förslagen

har grupperats i åtta områden.

Gör det lättare att starta ett företag

1. Ta bort de restriktioner som finns för närvarande för att få

F-skattsedel och låt i stället alla medborgare som

inte har skatteskulder eller näringsförbud få rätt

till F-skattsedel.

2. Gör det möjligt att registrera företag över

Internet.

Minska företagens allmänna uppgiftslämnande

3. Inför en princip om att det skall räcka för ett företag att

göra anmälan till en myndighet, då en och samma

händelse föranleder anmälningsplikt till flera

myndigheter.

4. Ge samtliga myndigheter som samlar in statistik,

i första hand SCB, i uppdrag att så långt möjligt

ersätta statistiska totalundersökningar med

urvalsundersökningar; totalundersökningar skall

endast tillämpas när det finns tungt vägande skäl.

Förenkla redovisningsreglerna

5. Undanta små och medelstora företag från den revisionsplikt

som gäller för större företag. Ett sådant undantag

tillämpas i de flesta EU-länder utom de nordiska.

Ett förslag om detta har dock nyligen framlagts i

Finland.

6. Förenkla redovisningsreglerna för enskilda

näringsidkare i enlighet med det förslag som

Bokföringsnämnden lagt fram.

Förenkla arbetsgivarreglerna

7. Avskaffa lagen om obligatorisk platsanmälan - de företag som

har ett intresse av att anmäla lediga arbeten till

arbetsförmedlingen kommer ändå att göra det.

8. Avskaffa kravet att företag med fler än tio

anställda skall redovisa sjukfrånvaro i

årsredovisningen.

9. Genomför utan dröjsmål de förslag som den

parlamentariska utredningen om nya regler för

arbetstid och semester (Knas) lade fram år 2003 och

som skall minska företagens administrativa börda

utan att arbetstagarnas förmåner försämras.

Förenkla skattereglerna

10. Förenkla företagens månatliga mervärdesskattedeklarationer

genom att slopa kravet att skattedeklarationen skall

skrivas under av behörig firmatecknare.

11. Gör reglerna för inlämnande av

skattedeklarationer mer flexibla för små företag.

Företag med en årsomsättning under 40 miljoner

kronor skall enligt gällande regler redovisa och

betala in mervärdesskatt senast den 12:e i andra

månaden efter redovisningsperioden. Denna regel har

börjat leda till problem för små företag i takt med

att den faktiska perioden för betalning av fakturor

har förlängts, särskilt beträffande fakturor från

små företag till stora.

Förenkla miljöbalken

12. Förenkla och arbeta om miljöbalken och de författningar och

föreskrifter som utfärdats om tillämpningen av den

för att uppnå följande: a) förkortning av

handläggningstiderna; b) begränsning av antalet

anmälnings- och tillståndspliktiga objekt; c)

tydliggörande av regelverket för dem som berörs;

d) minskad rapporteringsplikt eller i större

utsträckning anpassning av rapporteringskraven till

verksamhetens art; e) avkriminalisering av smärre

förseelser.

Förenkla plan- och bygglagen

13. Ändra plan- och bygglagen så att följande uppnås: a)

Kommunernas möjligheter att reglera handelsändamålet

avskaffas; b) fastighetsägaren ges initiativrätt i

planärendet; c) krav införs på att kommunen

handlägger planärenden inom viss tid och att det

införs en möjlighet att snabbt kunna avföra s.k.

okyn-nesöverklaganden; d) sakägarkretsen begränsas

till dem som rimligtvis berörs av åtgärden; e) krav

införs på att standardmässiga bygglov skall kunna

sökas på Internet senast om tre år; f) reglerna för

överklagande av planärenden förändras för att

åstadkomma en snabbare hantering; g) detaljplanerna

görs flexiblare vad gäller ändamålet för att lättare

kunna ändras om ett visst projekt kräver det.

Effektiv och samordnad tillsyn

14. Tillsynsverksamheten finansieras för närvarande av avgifter

från de företag som är föremål för tillsynen.

Tillsyn kan vara berättigad i många fall, men den

bör samordnas mellan myndigheter bättre än vad som

sker för närvarande och anpassas så att den inte

stör företagens verksamhet mer än absolut

nödvändigt.

Sammanfattningsvis anser vi att riksdagen bör anmoda

regeringen att göra följande:

- kartlägga företagens alla kostnader för de

offentliga regelverken,

- lägga fast ett mål om att företagens

administrativa kostnader för regelverket skall

minska med minst 10 % fram till år 2006 och med

minst 25 % fram till år 2010,

- inrätta ett oberoende offentligt organ med

uppgift att granska alla förslag till nya och

ändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har för

företagens regelbörda,

- agera inom EU beträffande regelförenkling på det

sätt som angetts i motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c),

- lägga fram förslag till regelförenklingar på de

åtta områden som har redovisats i det föregående.

Med ett sådant beslut blir den nämnda motionen helt

tillgodosedd och tillstyrks. Även de flesta övriga

motionerna blir tillgodosedda i berörda delar och

tillstyrks. Motion 2004/05:N235 (fp), i vilken

föreslås bl.a. att regelbördan för de små företagen

skall minska med minst en tredjedel före valet år

2006 och att det skall införas ett regelbördetak,

avstyrks i dessa båda delar. Även motion

2004/05:N403 (fp, m, kd, c), där det föreslås att

Skåne skall bli försöksregion när det gäller bl.a.

regelförenklingar för företag, avstyrks. Motion

2004/05:N8 (s) avstyrks också, men vi noterar att

motionären för fram ett antal goda idéer för att

åstadkomma en servicekultur hos myndigheterna

gentemot företagen. Riksdagen bör vidare lägga

regeringens skrivelse och redogörelsen från

Riksrevisionens styrelse till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2004/05:48

I skrivelse 2004/05:48 presenterar regeringen ett

handlingsprogram för minskad administration för

företagen m.m.

Riksrevisionens styrelses

redogörelse 2004/05:RRS13

I redogörelse 2004/5:RRS13 redovisar Riksrevisionens

styrelse sina överväg-anden med anledning av

Riksrevisionens granskningsrapport (RiR 2004:23) om

regelförenklingar för företag.

Motioner med anledning av skrivelsen

2004/05:N8 av Christina Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om regelförenklingar för

småföretag.

2004/05:N9 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionens avsnitt 5.1 anförs om att

kartlägga företagens alla kostnader för de

offentliga regelverken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionens avsnitt 5.2 anförs om att

företagens administrativa kostnader för

regelverket skall minska med minst 10 % fram till

år 2006 och med minst 25 % fram till år 2010.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionens avsnitt 5.3 anförs om att

inrätta ett oberoende offentligt organ med uppgift

att granska alla förslag till nya och ändrade

regler utifrån vilka konsekvenser de har för

företagens regelbörda.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionens avsnitt 5.4 anförs om

regelförenkling på EU-nivå.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram skarpa

förslag till regelförenklingar på de åtta områden

som anges i motionens avsnitt 5.5.

Motioner från allmänna motionstiden

2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärer som

småföretagare.

2004/05:N208 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av

regelförenklingar för det svenska nyföretagandet i

syfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i

Sverige.

2004/05:N235 av Anna Grönlund Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att minska

regelbördan för de små företagen med minst en

tredjedel före valet 2006.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa s.k.

konsekvensanalyser vid regelförändringar som berör

småföretag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

regelbördetak.

2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad service

till företagare via one-stop shops.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad service

till företagare via en företagswebbportal.

2004/05:N280 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om regelförenklingsarbetet.

2004/05:N294 av Henrik von Sydow (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett mål att minska

regelmassan för företagande med 25 % till år 2010.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett oberoende

institut för regelförenkling.

2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

permanent regelrevision inom EU (avsnitt 5.2).

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

konkreta förslag om regelförenklingar i enlighet

med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.2.1).

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om striktare tillämpning av kraven på

konsekvensanalys i existerande lagstiftning

(avsnitt 5.2.5).

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att stärka rättstryggheten för

företagare i enlighet med vad som anförs i

motionen (avsnitt 5.2.1).

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i övrigt anförs i motionen om

regelförenkling och minskning av företagens

administrativa börda (avsnitt 5.2).

2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp,

c, kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av

förenklade regelverk.

2004/05:N339 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett bättre klimat för

småföretag och småföretagare.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag.

2004/05:N394 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minskat krångel

för företagandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall bli

lättare att starta och registrera företag,

exempelvis via Internet.

2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att företagens

regelbörda bör minska med 25 % inom en

fyraårsperiod.

2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enklare regler för

företagen.

2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd,

c):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skåne skulle få

gå före och bli försöksregion för förenklade regler

vad avser skattepolitik, förenklingar för

företagande, arbetsrättslagstiftning och

arbetskraftsinvandring.

2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om s.k. one-stop

shops.

2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av minskad

byråkrati, myndighetskontroll och

regelförenklingar.

2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om färre och enklare

regler för företagare.

2004/05:N416 av Kenneth Johansson och Sven Bergström

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samordning mellan

myndigheter när det gäller tillståndsgivn