Bet. 2004/05:NU15

Näringsutskottets betänkande

2004/05:NU15

Riktlinjer för marknadskontroll av produkter, m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2004/05:98 om riktlinjer

för marknadskontroll av produkter, m.m. Utskottet tillstyrker samtliga

förslag i propositionen. Det innebär bl.a. att utskottet ställer sig

bakom förslaget om riktlinjer för en tydligare styrning av marknadskontrollen

av produkter. Enligt utskottets mening är en aktiv marknadskontroll

angelägen. Utskottet bifaller även förslagen till ändring dels i tullagen,

dels i lagen om teknisk kontroll. Den förstnämnda ändringen innebär

att den nu gällande bestämmelsen om att Tullverket på begäran och utan

föregående sekretessprövning skall tillhandahålla ett antal uppräknade

marknadskontrollmyndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och

som rör import eller export av varor, utvidgas till att omfatta ytterligare

myndigheter. Den föreslagna ändringen i lagen om teknisk kontroll innebär

ett tydliggörande när det gäller att Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll (Swedac) handhar ackreditering av certifieringsorgan

för certifiering av alla typer av ledningssystem.

Inga reservationer har avgetts med anledning av utskottets ställningstagande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjer för styrningen av marknadskontrollen av produkter

Riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en tydligare styrning

av marknadskontrollen av produkter. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:98 punkt 3.

2. Samverkan med Tullverket

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen

(2000:1281). Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:98 punkt 1.

3. Ackreditering av certifieringsorgan

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1119) om teknisk kontroll. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:98 punkt 2.

Stockholm den 24 maj 2005

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s),

Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva

Flyborg (fp), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson

(s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström

(fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s),

Reynoldh Furustrand (s), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas proposition 2004/05:98 om riktlinjer för

marknadskontroll av produkter, m.m.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Bakgrund

I mars 2003 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare (f.

d. statssekreterare Hans-Eric Holmqvist) med uppdrag att utreda den

framtida organisationen och finansieringen av marknadskontrollen av

varor (dir. 2003:34). Utredningen, som antog namnet Marknadskontrollutredningen,

lade i april 2004 fram betänkandet Tillsyn för säkrare varor och öppna

marknader (SOU 2004:57). Betänkandet har därefter remissbehandlats.

Vidare har Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac)

för regeringen påtalat behovet av en ändring av bestämmelsen i 14 §

lagen om teknisk kontroll. Ingen som getts tillfälle att lämna synpunkter

på förslaget till ändring i nämnda lag har haft något att erinra mot

förslaget.

Då de föreslagna lagändringarna av regeringen bedöms vara av enkel

beskaffenhet - den ena ändringen innebär att ytterligare myndigheter

läggs till i en redan befintlig lag, medan den andra ändringen innebär

ett tydliggörande av vad som redan gäller i dag - har inte Lagrådets

yttrande inhämtats.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås allmänna riktlinjer för myndigheters

marknadskontroll av produkter i Sverige. Syftet med riktlinjerna är att

åstadkomma en tydligare styrning av marknadskontrollen.

Vidare föreslås en ändring i tullagen som innebär att Tullverket på

begäran och utan föregående sekretessprövning skall tillhandahålla ett

antal uppräknade marknadskontrollmyndigheter uppgifter som förekommer

hos Tullverket och som rör import eller export av varor. Ändringen

innebär att den nuvarande bestämmelsens tillämpningsområde utvidgas till

att omfatta ytterligare myndigheter.

För att tydliggöra att Swedac handhar ackreditering av certifieringsorgan

för certifiering av alla typer av ledningssystem föreslås i propositionen

slutligen en ändring i lagen om teknisk kontroll.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna de föreslagna riktlinjerna för styrning av

marknadskontrollen av produkter. Enligt utskottet är en aktiv marknadskontroll

angelägen.

Riksdagen bör även anta regeringens förslag om ändring i tulllagen.

Utskottets uppfattning är att ett effektivt samarbete mellan Tullverket

och marknadskontrollmyndigheterna är av stor betydelse för en fungerande

marknadskontroll.

Riksdagen bör avslutningsvis anta regeringens förslag om ändring i lagen

om teknisk kontroll. Utskottet har inget att erinra mot förslaget.

Propositionen

Bakgrund

Inom EU har krav som ställs på produkter inom olika områden harmoniserats

genom olika EG-direktiv. Sådana direktiv syftar till att säkerställa en

hög skyddsnivå för människors hälsa och säkerhet m.m. samt att främja

en fri rörlighet för varor inom unionen. Direktiven förutsätter att

medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast

produkter som uppfyller ställda krav släpps ut på marknaden och tas i

bruk. Detta innebär att tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna skall

övervaka marknaden i syfte att upptäcka och kunna ingripa mot produkter

som inte uppfyller lämpliga krav, s.k. marknadskontroll.

Med marknadskontroll avses stickprovskontroll av produkter efter att

dessa släppts på marknaden i syfte att säkerställa att produkterna

uppfyller ställda krav. Marknadskontroll syftar både till att tillvarata

konsumenternas och andra användares intressen och till att förhindra

oseriösa företag och illojal konkurrens på marknaden. Kontrollen innefattar

dels att tillsynsmyndigheten, genom direkta eller indirekta metoder,

övervakar de produkter som finns på marknaden, dels att myndigheten kan

vidta korrigerande åtgärder, frivilliga eller tvingande, mot en produkt

och dess tillverkare, om det framkommer att produkten inte uppfyller

ställda krav.

Marknadskontroll m.m. enligt EU:s system

Produktdirektiven har utformats enligt två olika lagstiftningsmetoder,

den s.k. gamla metoden respektive den s.k. nya metoden för teknisk

harmonisering. Äldre EG-direktiv som harmoniserar produktkrav innehåller

som regel mycket detaljerade tekniska krav på varor och ibland även

krav på förhandsgodkännande av produkter. Dessa direktiv brukar benämnas

direktiv enligt den gamla metoden. I maj 1985 antogs genom en rådsresolution

en ny metod för teknisk harmonisering på varuområdet, den nya metoden.

Direktiv enligt denna metod innehåller endast de grundläggande krav

som en produkt skall uppfylla, de s.k. väsentliga kraven, samt det

kontrollförfarande som produkten måste genomgå för att släppas ut på

marknaden. Direktiv enligt den nya metoden innehåller som regel krav om

att produkter som omfattas av direktiven skall vara CE-märkta. Det finns

i dag drygt 20 direktiv som är utformade enligt den nya metoden. Dessa

hanteras av ett flertal myndigheter.

Direktiven enligt den nya metoden medför en skyldighet för medlemsstaterna

att organisera och bedriva övervakning av marknaden på ett tillräckligt

effektivt sätt och i tillräcklig omfattning för att upptäcka produkter

som inte uppfyller ställda krav och ingripa mot sådana produkter. Hur

medlemsstaterna skall organisera marknadskontrollen bestäms emellertid

inte i direktiven. Kring direktiven har det dock utvecklats vissa

riktlinjer. Under senare år har det visat sig att olika strategier och

ambitionsnivåer för marknadskontrollen tillämpas inom olika medlemsstater

och inom olika sektorer. Mot denna bakgrund har kommissionen och

medlemsstaterna funnit behov av att se över systemet. Inom ramen för den

pågående översynen av den nya metoden har förslag till åtgärder aviserats

för att stärka och samordna marknadskontrollen. För närvarande pågår

diskussioner mellan kommissionen och medlemsstaterna om hur ett gemensamt

ramverk för marknadskontroll kan utformas. Enligt vad som anförs i

propositionen kommer den pågående revideringen av systemet med största

sannolikhet att medföra skärpta krav på en samordnad marknadskontroll.

I januari 2002 trädde direktivet om allmän produktsäkerhet (2001/95/EG)

i kraft, och det ersatte fr.o.m. den 15 januari 2004 det tidigare

direktivet med samma namn. Direktivet syftar till att säkerställa en hög

skyddsnivå för konsumenternas hälsa och säkerhet och att förbättra den

inre marknadens funktion genom att undanröja handelshinder. Införlivandet

av direktivet i den svenska lagstiftningen har främst skett genom den

nya produktsäkerhetslagen (2004:451). Direktivet om allmän produktsäkerhet

är tillämpligt på samtliga produkter som omfattas av direktivets definition

och som är avsedda för konsumenter eller under rimligen förutsebara

förhållanden kan komma att användas av konsumenter, oavsett om produkten

är avsedd för dem eller inte. Direktivet skall tillämpas när specifika

bestämmelser om berörda produkter saknas i annan gemenskapslagstiftning.

Om en produkt omfattas av annan produktsäkerhetslagstiftning på

gemenskapsnivå skall direktivet tillämpas för sådana aspekter och risker

som inte täcks av den andra lagstiftningen. Vidare innehåller direktivet

uttryckliga och specifika regler om medlemsstaternas skyldigheter att

organisera och utföra marknadskontroll.

Inom områden där EU inte har antagit harmoniserade produktregler kan

medlemsstaterna tillämpa nationella bestämmelser, under förutsättning

att de är förenliga med EG-fördraget.

Den svenska organisationen för marknadskontroll

Våren 1994 godkände riksdagen (prop. 1993/94:161, bet. 1993/94:NU21)

riktlinjer för organisationen av en marknadskontroll av produkter. I

propositionen gjordes bedömningen att ansvaret för marknadskontrollen

skulle fördelas på befintliga myndigheter och fastställas för varje

myndighet i författningar som styr dess verksamhet. Enligt riktlinjerna

skulle en särskild myndighet utses till samordnings- och kontaktorgan

för de marknadskontrollerande myndigheterna. Till samordningsorgan utsågs

Swedac. Vidare fastställdes att finansieringen av marknadskontrollen

skulle utformas sektor för sektor med hänsyn till rådande förhållanden.

Så långt som möjligt skulle finansieringen ske genom avgifter.

De allmänna principer för marknadskontrollen som slogs fast år 1994

tillämpas i dag för myndigheternas marknadskontroll enligt såväl

produktsäkerhetslagen med följdförfattningar som speciallagstiftning om

produktsäkerhet. Det innebär att ansvaret för marknadskontroll i dag i

huvudsak är fördelat mellan olika sektorsmyndigheter. Ett dussintal

myndigheter berörs av författningar som baseras på produktdirektiv enligt

den nya metoden eller liknande direktiv. Krav på myndigheterna att utföra

marknadskontroll följer som regel av myndigheternas författningsreglerade

tillsynsansvar. Marknadskontrollen finansieras i dag genom anslag eller

via uttag av avgifter i någon form.

Myndigheternas marknadskontrollverksamhet eller annan tillsyn är

organiserad på olika sätt. Inom vissa sektorer bedrivs den operativa

kontrollen, eller delar av denna, enligt lagstiftningen av kommunerna.

Vissa myndigheter förfogar över regionala organisationer som i olika

omfattning används i marknadskontrollen. Många myndigheter saknar dock

en lokal organisation för marknadskontroll, och den geografiska täckningen

av kontrollen måste tillgodoses av andra myndigheter.

Enligt förordningen (1996:81) med instruktion för Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll är Swedac samordnings- och kontaktorgan

för svensk marknadskontroll. Swedac skall samverka med berörda myndigheter

vid planering och genomförande av sådan kontroll samt bevaka och aktivt

delta i internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde. Marknadskontrollrådet

vid Swedac, där representanter för alla berörda sektorsmyndigheter samt

näringsliv, konsumentorganisationer och arbetsmarknadens parter inbjuds

att delta, är ett forum för information och erfarenhetsutbyte.

Regeringens förslag

En tydligare styrning av marknadskontrollen

Enligt regeringen är det av stor vikt att myndigheterna har möjligheter

att utföra marknadskontroll i erforderlig omfattning. I propositionen

görs bedömningen att marknadskontrollen kräver en förbättrad styrning

från regeringens sida och att ambitionsnivån för marknadskontrollen

måste klargöras. Regeringen avser att tydliggöra målet för myndigheternas

marknadskontroll i en ny förordning om marknadskontroll. Målet skall

vara att marknadskontrollen skall genomföras i den omfattning som fordras

för att säkerställa att varor som finns på marknaden uppfyller ställda

krav. Förordningen skall klargöra myndigheternas åligganden vad gäller

marknadskontroll och ange vilka myndigheter som är marknadskontrollmyndigheter.

Utöver det generella målet skall mer specifika mål för varje

sektorsmyndighet kunna uppställas, anförs det i propositionen. Vidare görs

bedömningen att myndigheternas rapportering om marknadskontroll bör

inbegripas i deras årliga återrapportering till regeringen och att mål-

och återrapporteringskrav för marknadskontroll även bör anges i

regleringsbreven för berörda myndigheter.

När det gäller marknadskontrollens organisation anser regeringen att

det är att föredra att ansvaret för marknadskontrollen bibehålls hos

sektorsmyndigheterna framför att det inrättas en enda marknadskontrollmyndighet.

Som huvudregel skall gälla att den myndighet som ansvarar för regelgivningen

inom ett visst område även skall ansvara för marknadskontrollen inom

detta område. För att kunna uppfylla kraven på en effektiv marknadskontroll

är det nödvändigt att sektorsmyndigheterna har en organisation som

möjliggör att kontroll kan utföras över hela landet. Hur sektorsmyndigheterna

väljer att organisera sig ankommer på dessa myndigheter, anförs det i

propositionen.

Regeringen gör bedömningen att samordningsfunktionen även fortsättningsvis

skall finnas vid Swedac. För att Marknadskontrollrådet skall få en

förstärkt samordnande roll anser regeringen att rådet skall utvecklas

från att vara ett diskussionsforum till att ha en mer operativ vägledande

funktion. Vidare gör regeringen bedömningen att Marknadskontrollrådet

årligen bör rapportera till regeringen hur marknadskontrollen har

utvecklats.

Hur marknadskontrollverksamheten utformas och finansieras skall enligt

regeringen avgöras utifrån de förutsättningar som gäller i varje sektor.

Regeringen anser att marknadskontroll skall utföras av sektorsmyndigheterna

som ett led i deras ordinarie verksamhet. Mot denna bakgrund skall gälla

att marknadskontrollen som huvudregel skall finansieras på samma sätt

som myndigheternas övriga verksamhet.

Som riktlinjer för en tydligare styrning av marknadskontrollen av

produkter skall sammanfattningsvis gälla följande:

Marknadskontroll skall genomföras i den omfattning som fordras för att

säkerställa att varor som finns på marknaden uppfyller ställda krav.

Den svenska marknadskontrollorganisationen skall även i fortsättningen

i huvudsak bygga på ansvar hos sektorsansvariga myndigheter.

Hur kontrollorganisationen utformas skall avgöras från sektor till sektor.

Marknadskontroll skall i vissa fall kunna utövas i samarbete med annan

statlig myndighet, kommun eller privat organ.

Ett marknadskontrollråd med en horisontell samordningsfunktion skall

också i fortsättningen finnas vid Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll (Swedac). Rådet skall få en tydligare förstärkt samordnande

roll.

Marknadskontroll skall utföras av sektorsmyndigheterna som ett led i

dessas ordinarie verksamheter. Som huvudregel skall gälla att

marknadskontrollen skall finansieras på samma sätt som myndighetens övriga

verksamhet.

Samverkan med Tullverket

Regeringen anser att ett effektivt samarbete mellan Tullverket och

marknadskontrollmyndigheterna är av stor betydelse för en fungerande

marknadskontroll. Enligt 11 kap. 6 § tullagen (2000:1281) skall Tullverket

på begäran tillhandahålla uppgifter som rör import eller export av varor

till i bestämmelsen angivna myndigheter. Bestämmelsen innebär att

Tullverket skall lämna ut uppgifter till de angivna myndigheterna utan

att en föregående sekretessprövning görs. Enligt regeringen skulle

samarbetet mellan Tullverket och övriga marknadskontrollmyndigheter

underlättas betydligt genom att även dessa myndigheter, utan föregående

sekretessprövning, får tillgång till uppgifter från Tullverket som rör

import och export av varor. I propositionen föreslås därför att det i

nämnda bestämmelse i tullagen skall anges att Tullverket på begäran

skall tillhandahålla även följande myndigheter uppgifter som förekommer

hos Tullverket och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket,

Boverket, Elsäkerhetsverket, Järnvägsstyrelsen, Konsumentverket,

Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Radio- och TV-verket, Sjöfartsverket,

Statens räddningsverk, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

samt Vägverket.

I samband med att ytterligare myndigheter tillförs görs även vissa

redaktionella ändringar av bestämmelsen samt en ändring till följd av

att Statens livsmedelsverk bytt namn till Livsmedelsverket.

I propositionen görs vidare bedömningen att för att rådets förordning

(EEG/339/93) om kontroll av produkter som importeras från tredjeland

skall fungera effektivt bör det klargöras vilka myndigheter som är

nationella myndigheter med ansvar för marknadsövervakning enligt

förordningen. Klargörandet bör enligt regeringen ske genom angivande i

respektive myndighets instruktion att myndigheten är en sådan myndighet

som avses i förordningen. Med stöd av förordningen kan Tullverket hålla

kvar produkter som misstänks vara farliga eller annars inte uppfyller

kraven enligt lagstiftningen om produktsäkerhet.

Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering av ledningssystem

Av

14 § andra stycket 2 i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll framgår

att Swedac skall handa ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

av produkter, kvalitetssystem eller personal. Bestämmelsen har sitt

ursprung i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om

mätning. När bestämmelsen infördes i sin ursprungliga lydelse år 1990

tillämpades ledningssystem endast för kvalitetsstyrning, s.k. kvalitetssystem.

Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen lett till att

ytterligare ledningssystem har utvecklats på basis av ledningssystemet

för kvalitet, och det finns numera ledningssystem för bl.a. miljö,

arbetsmiljö, energi och informationssäkerhet. Regeringen föreslår därför

att det skall tydliggöras att Swedac handhar ackreditering av

certifieringsorgan för certifiering av alla typer av ledningssystem. Detta

skall ske genom att begreppet kvalitetssystem i nämnda bestämmelse i

lagen om teknisk kontroll ersätts med begreppet ledningssystem. Genom

denna ändring kommer det tydligt att framgå att Swedac handhar ackreditering

av certifieringsorgan för certifiering av alla typer av ledningssystem.

Konsekvenser av förslagen

Enligt regeringens bedömning kan en tydligare styrning av myndigheternas

marknadskontroll för att uppfylla föreskrivna krav och åstadkomma en

mer effektiv marknadskontroll komma att medföra att ökade resurser måste

tillföras marknadskontrollverksamheten. Hos några myndigheter kan

kostnadsökningar finansieras inom ramen för befintliga anslag eller

avgiftssystem. Inom områden där den befintliga marknadskontrollen är

anslagsfinansierad är det enligt regeringen i dagsläget inte möjligt att

införa avgiftsfinansiering. För att uppnå en nödvändig nivå på

anslagsfinansierad marknadskontroll krävs motsvarande ambitionshöjning. Denna

bör, enligt vad som anförs i propositionen, ske successivt och på sådant

sätt att myndigheterna ges tillfälle att genomföra de åtgärder som krävs

för att uppnå kraven enligt EG-direktiv eller som i övrigt ställs.

Lagförslagen som avser samverkan mellan Tullverket och

marknadskontrollmyndigheterna

respektive ackreditering av certifieringsorgan för certifiering av

ledningssystem bedöms av regeringen inte innebära några ökade kostnader

för staten.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först förslaget om riktlinjer för styrning av

marknadskontrollen av produkter och därefter de föreslagna lagändringarna

som rör samverkan med Tullverket respektive ackreditering av certifieringsorgan.

Riktlinjer för styrningen av marknadskontrollen av produkter

När det gäller förslaget i propositionen rörande riktlinjer för styrningen

av marknadskontrollen av produkter vill utskottet anföra följande. En

av hörnstenarna inom EU är principen om varors fria rörlighet. För att

uppnå fri varurörlighet har EU skapat enhetliga regler för produktkrav

på de flesta områden. Kontroll av att reglerna efterlevs är en förutsättning

för att konsumenterna och företagen skall ha förtroende för systemet.

Även ur ett nationellt perspektiv samt utifrån konsument- och

användaraspekter är det nödvändigt att frågan ges prioritet för att undvika

att produkter som inte uppfyller ställda krav, och därigenom kan innebära

en risk för människors liv och hälsa, cirkulerar på marknaden. En aktiv

marknadskontroll är enligt utskottets mening således angelägen. Utskottet

ställer sig därför bakom de föreslagna riktlinjerna.

Med det anförda tillstyrks propositionen i här aktuell del.

Samverkan med Tullverket

Även utskottet är av den uppfattningen att ett effektivt samarbete mellan

Tullverket och marknadskontrollmyndigheterna är av stor betydelse för

en fungerande marknadskontroll. Enligt utskottets uppfattning är det

uppenbart att en ordning där uppgifterna kan lämnas till även de i

propositionen föreslagna myndigheterna, utan en prövning av Tullverket

i varje enskilt fall, innebär att arbetet kan bedrivas på ett effektivare

sätt. Utskottet har därför inget att erinra mot regeringens förslag och

tillstyrker således den föreslagna ändringen i tullagen.

Ackreditering av certifieringsorgan

Utskottet har heller inget att erinra mot förslaget att tydliggöra att

Swedac handhar ackreditering av certifieringsorgan för certifiering av

alla typer av ledningssystem, varför det tillstyrks.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:98 Riktlinjer för marknadskontroll av produkter, m.

m.:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen

(2000:1281).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1119) om teknisk kontroll.

3. Riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en tydligare

styrning av marknadskontrollen av produkter (avsnitt 7).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 6 § tullagen (2000:1281) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

6 §1Senaste lydelse 2003:732.

Tullverket skall på begäran tillhandahålla Sveriges Riksbank, Skatteverket,

Läkemedelsverket, Statens Livsmedelsverk, Statens jordbruksverk,

Kommerskollegium, kronofogdemyndighet, Statistiska centralbyrån,

Kemikalieinspektionen och Fiskeriverket uppgifter som förekommer hos Tullverket

och som rör import eller export av varor. Tullverket skall vidare på

begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos

Tullverket och som rör export av varor. Tullverket skall på begäran

tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket

och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket, Boverket,

Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk, Järnvägsstyrelsen,

Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konsumentverket, kronofogdemyndighet,

Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Post- och

telestyrelsen, Radio- och TV-verket, Sveriges riksbank, Statens räddningsverk,

Skatteverket, Sjöfartsverket, Statistiska centralbyrån, Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll och Vägverket. Tullverket skall vidare

på begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos

Tullverket och som rör export av varor.

_____

Denna lag träder ikraft den 1 januari 2006.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk

kontroll

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §2Senaste lydelse 1995:1021.

Med ackreditering avses i denna lag en förklaring att ett organ är

kompetent att utföra den verksamhet som ackrediteringen avser.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll handhar ackreditering

av

1. laboratorier för provning eller mätning,

2. certifieringsorgan för certifiering av produkter, kvalitetssystem

eller personal, 2. certifieringsorgan för certifiering av produkter,

ledningssystem eller personal,

3. besiktningsorgan för besiktning eller liknande kontroll.

Vid ackreditering skall tillämpliga europeiska eller internationella

standarder iakttas.

Organ, som skall medverka i viss författningsreglerad teknisk kontroll

eller liknande verksamhet, får ackrediteras även enligt föreskrifter

som meddelas särskilt för detta ändamål av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer.

_____

Denna lag träder ikraft den 1 januari 2006.