Bet. 2004/05:NU7

Näringsutskottets betänkande

2004/05:NU7

Program för energieffektivisering, m.m.

Sammanfattning

Ett samstämmigt utskott tillstyrker regeringens förslag i propositionen

(prop. 2003/04:170) om program för energieffektivisering. Enligt förslaget

skall energiintensiva företag, som i sin industriella verksamhet använder

el i tillverkningsprocessen, ges en möjlighet att delta i femåriga

program för energieffektivisering i utbyte mot en befrielse från

energiskatten på elektrisk kraft. Företagen skall ansöka om godkännande hos

tillsynsmyndigheten för att delta i programmet. Som tillsynsmyndighet

avser regeringen att utse Statens energimyndighet. Ett deltagande innebär

att företagen skall göra åtaganden om att införa och certifiera

energiledningssystem, göra kartläggningar och analyser av sin energianvändning

och genomföra åtgärder som innebär en effektivare elanvändning. Deltagandet

omfattar även att företagen skall lämna redovisningar till tillsynsmyndigheten

och visa att de fullgjort sina åtaganden och därigenom kvalificerat sig

för en befrielse från skatten på elektrisk kraft.

Lagen om program för energieffektivisering föreslås träda i kraft den

1 januari 2005. Ett företag som inom tre månader från det att lagen

träder i kraft ansöker om ett godkännande har rätt att tillgodoräkna

sig programtid fr.o.m. den 1 juli 2004.

Av författningstekniska skäl föreslår utskottet att de av regeringen

föreslagna ändringarna rörande bestämmelserna 12-14 §§ i lagen (1994:1776)

om skatt på energi sammanförs i en ny 13 §. Av samma skäl överlämnar

utskottet regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483) till skatteutskottet för hantering senare under hösten 2004.

Utskottet noterar även regeringens bedömning när det gäller

elcertifikatssystemets utveckling och påpekar att propositionen i denna del

inte kräver ett ställningstagande av riksdagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Program för energieffektivisering

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om program för energieffektivisering,

2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, dock med den

ändringen att förslaget till ändring av 11 kap. 12 § skall utgå, att

ingen ny 11 kap. 14 § skall införas och att 11 kap. 13 § skall ha lydelse

enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:170 punkterna 1

och 2.

Stockholm den 11 november 2004

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per

Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg

(fp), Sylvia Lindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v), Karl

Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s),

Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m),

Lars Johansson (s), Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas proposition 2003/04:170 om program för

energieffektivisering, m.m. Inga motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle till yttrande över

propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om program för energieffektivisering.

Energiintensiva företag som i sina industriella verksamheter använder

el i tillverkningsprocessen ges enligt förslaget en möjlighet att delta

i femåriga program för energieffektivisering i utbyte mot att de medges

befrielse från energiskatt på elektrisk kraft. Propositionen innehåller

även förslag om följdändringar i lagen om skatt på energi och i

skattebetalningslagen. Lagen om program för energieffektivisering föreslås

träda i kraft den 1 januari 2005. Ett företag som inom tre månader från

lagens ikraftträdande ansöker om godkännande har rätt att tillgodoräkna

sig programtid fr.o.m. den 1 juli 2004. Propositionen innehåller slutligen

en bedömning av hur elcertifikatssystemet kan komma att utvecklas.

Utskottets överväganden

Program för energieffektivisering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om program för

energieffektivisering och lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi, dock med den författningstekniska ändringen att förslagen till

ändring rörande 12-14 §§ i den sistnämnda lagen skall utgå och att det

i stället införs en ny 13 § enligt utskottets förslag. Utskottet framhåller

att ett effektivt nyttjande av resurser, inklusive energi, är önskvärt

ur ett samhälleligt perspektiv och erinrar om att det är frivilligt att

delta i programmet.

Propositionen

En lag om program för energieffektivisering

Regeringen föreslår att en lag om program för energieffektivisering

införs. Lagens ändamål är att främja en effektiv användning av energi.

Det föreslagna systemet bygger på att energiintensiva företag, som i

sin industriella verksamhet använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen,

kan delta i femåriga program för energieffektivisering i utbyte mot en

befrielse från energiskatten på elektrisk kraft i enlighet med bestämmelserna

i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Företagen skall ansöka om

godkännande hos tillsynsmyndigheten för att delta i program för

energieffektivisering. Ett deltagande i programmet innebär att företagen skall

göra åtaganden om att införa och certifiera energiledningssystem, göra

kartläggningar och analyser av sin energianvändning och genomföra

åtgärder som innebär en effektivare elanvändning. Systemet innebär även

att företagen skall lämna redovisningar till tillsynsmyndigheten och

visa att de fullgjort sina åtaganden och därigenom kvalificerat sig för

en befrielse från skatten på elektrisk kraft.

Vidare skall regeringen utse en myndighet som får till uppgift att

handlägga de frågor som enligt den föreslagna lagen, eller enligt

föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, skall ligga på

tillsynsmyndigheten.

I propositionen framhålls att Statens energimyndighet har en väl

utvecklad befintlig verksamhet med inriktning mot energianvändningen i

industrin och att regeringen därför avser att utse Energimyndigheten

till tillsynsmyndighet.

Befrielse från energiskatt på elektrisk kraft

Enligt förslaget skall företagen befrias från energiskatt på den elektriska

kraft som förbrukas i en verksamhet som omfattas av ett program för

energieffektivisering. Om företaget är skattskyldigt för elektrisk kraft

får avdrag göras i energiskattedeklarationen. Om företaget inte är

skattskyldigt kan det godkännas som skattebefriad förbrukare av elektrisk

kraft och får då köpa elektrisk kraft utan att skatt påförs. I övriga

fall öppnas en återbetalningsmöjlighet.

Ett företag blir skattskyldigt för all den el som använts för

programändamålet om ett godkännande återkallas eller företaget inte uppfyller

sina åtaganden. Skattskyldigheten uppkommer vid den tidpunkt då

tillsynsmyndigheten fattar sitt beslut. Om skattebefriad elektrisk kraft

tas i anspråk för verksamhet som inte omfattas av programmet inträder

skattskyldigheten när kraften tas i anspråk.

Godkännande av företag

Ett företag som deltar i ett program för energieffektivisering skall,

som nämnts, vara godkänt av tillsynsmyndigheten. Enligt förslaget skall

ett godkännande meddelas efter ansökan från företaget om det bedriver

industriell verksamhet, använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen,

är energiintensivt och kan förväntas genomföra de åtaganden som följer

av programmet.

Med ett energiintensivt företag avses ett företag där antingen

energiprodukternas och elens inköpskostnad uppgår till minst 3 % av företagets

produktionsvärde, eller de betalade energi-, koldioxid- och svavelskatterna

uppgår till minst 0,5 % av företagets förädlingsvärde. I propositionen

påpekas att den definition av energiintensiva företag som föreslås är

förenlig med bestämmelserna (artikel 17.1) i energiskattedirektivet.

Energiledningssystem

Enligt förslaget skall ett företag som deltar i ett program för

energieffektivisering införa ett standardiserat och certifierat

energiledningssystem, göra en särskild kartläggning och analys som innebär att

eleffektiviserande åtgärder identifieras och införa särskilda,

energieffektiviserande rutiner, som går utöver energiledningssystemets krav.

Med energiledningssystem avses ett standardiserat system för att styra

ett företags verksamhet och organisation, vilket syftar till en effektiv

energianvändning. Det standardiserade energiledningssystemet skall

dokumenteras och innehålla krav om att företaget fastställer en energipolicy,

fortlöpande kartlägger och analyserar företagets energianvändning och

anger de energieffektiviserande åtgärder som skall vidtas, fastställer

energimål, upprättar en handlingsplan, fastställer rutiner av olika

slag samt skapar en organisationsstruktur och tillhandahåller de resurser

som krävs för att energiledningssystemet skall fungera på ett tillförlitligt

sätt.

Utöver de krav som följer av energiledningssystemet skall företagen,

enligt regeringens förslag, fullgöra de särskilda skyldigheter som ställs

i lagen. Det innefattar bl.a. att företagen skall göra fördjupade

kartläggningar och analyser av sin energianvändning, fastställa en särskild

åtgärdsförteckning som skall upptas i företagets handlingsplan och införa

energieffektiviserande rutiner för projekteringar, ändringar och

renoveringar av företagets anläggningar och för inköp av elkrävande utrustning

till dessa anläggningar.

Företagens redovisning

Del- och slutredovisning

När två år förflutit av programperioden skall företagen ge in en

delredovisning av programperiodens första två år till tillsynsmyndigheten

och lämna förslag på åtgärder som innebär en ökad effektivisering av

företagets elanvändning i tillverkningsprocessen. Om redovisningen

uppfyller de krav som ställs i den föreslagna lagen skall myndigheten

fastställa redovisningen. I det fall en delredovisning inte lämnas in

eller om den inte kan fastställas skall tillsynsmyndigheten omgående

återkalla det tidigare meddelade godkännandet och företaget skall avbryta

sitt deltagande i programmet. Det innebär att företaget inte har rätt

till den skattebefrielse som följer av bestämmelserna i lagen om skatt

på energi. Av de i propositionen föreslagna bestämmelserna i nyssnämnda

lag framgår även att skatt skall betalas för den elektriska kraft som

förbrukats under den tid som den skattskyldige deltog i programmet.

När fem år förflutit från det ursprungliga godkännandet skall företagen

lämna en slutlig redovisning för hela programperioden och visa att de

uppnått åtagandet om en ökad effektivisering som följer av programmet.

Tillsynsmyndigheten skall då pröva om företaget har uppnått en sådan

ökad eleffektivitet som fastställs i lagen (11 § andra stycket 3). I

författningskommentarerna påpekas att denna prövning skall bygga på

företagets faktiska elanvändning och åtgärdernas faktiska effekt under

perioden. Om företaget uppnått en eleffektivisering som i stort sett

motsvarar den effektivisering som uppnåtts om skatten i stället hade

tillämpats, har företaget fullgjort sina åtaganden enligt programmet.

I det fall en slutredovisning inte lämnas in eller om den lämnade

redovisningen är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för en

prövning, får tillsynsmyndigheten besluta att företaget inte har fullgjort

sina åtaganden. Enligt de i propositionen föreslagna bestämmelserna i

lagen om skatt på energi uppkommer skattskyldighet om det av beslut

från tillsynsmyndigheten i samband med ett slutligt fastställande framgår

att åtagandena inte uppfyllts. Av nämnda lag framgår även att

skattskyldigheten omfattar all den elektriska kraft som förbrukats under

programperioden. Någon möjlighet att delvis bli skattebefriad om delar

av programmet fullföljs finns således inte.

Undantag från en fastställd redovisning

Regeringen föreslår att tillsynsmyndigheten får besluta, om det finns

synnerliga skäl, att en eleffektiviserande åtgärd som fastställts i en

delredovisning inte behöver genomföras under programperioden, eller att

en rutin för projekteringar, ändringar och renoveringar av företagets

anläggningar, eller inköp av elkrävande utrustning till dessa anläggningar,

inte behöver tillämpas i ett enskilt fall. Regeringen framhåller att

det föreslagna systemet inte får tillämpas stelt och låsa företagen i

långsiktiga planer, som senare kan visa sig vara omöjliga att genomföra

eller mindre lämpliga i ett företagsekonomiskt eller tekniskt perspektiv.

En flexibilitet måste därför återspeglas i de bestämmelser som skall

vara styrande för systemet. Det bör enligt regeringen därför finnas en

möjlighet för företagen att ansöka om att tillsynsmyndigheten i ett

enskilt fall förklarar att åtgärden eller rutinen inte skall omfattas

av det tidigare meddelade fastställelsebeslutet. Samtidigt påpekar

regeringen att de föreslagna bestämmelserna bör tillämpas med stor

restriktivitet, eftersom en mer liberal tillämpning kan medföra att

programmet förlorar i trovärdighet och legitimitet. I författningskommentarerna

sägs att med synnerliga skäl avses t.ex. att omständigheter som företaget

inte haft anledning att räkna med när det lämnade in sin delredovisning

inneburit att åtgärden blivit tekniskt omöjlig att genomföra eller att

oväntade omläggningar av produktionen eller förändringar i anläggningen,

såsom brand, maskinhaveri eller andra extraordinära händelser, gjort

åtgärden onödig.

Återkallelse av ett godkännande

I det fall ett företag vill avbryta sitt deltagande i ett program för

energieffektivisering, eller om det ändrat sin verksamhet på ett sådant

sätt att det inte längre uppfyller de krav som ställs för ett godkännande,

skall företaget anmäla detta till tillsynsmyndigheten. När myndigheten

fått en sådan anmälan, eller om myndigheten av andra skäl får kännedom

om att företaget ändrat sin verksamhet på ett sådant sätt, skall den

återkalla godkännandet och besluta att företaget skall avbryta sitt

deltagande i programmet.

Vidare bör det finnas en möjlighet för tillsynsmyndigheten att ingripa,

om de grundläggande förutsättningarna för att delta i ett program för

energieffektivisering aldrig varit för handen och företaget på oriktiga

grunder kommit att delta i programmet. Regeringen föreslår därför att,

om ett företag har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter i en

ansökan om godkännande eller i en delredovisning och har dessa uppgifter

haft betydelse för företagets rätt att delta i ett program för

energieffektivisering, tillsynsmyndigheten skall återkalla det tidigare

beslutet om godkännande och besluta att företaget skall avbryta sitt

deltagande i programmet. Om ett företag lämnat oriktiga eller vilseledande

uppgifter i en slutredovisning och dessa uppgifter haft betydelse för

tillsynsmyndighetens prövning av om företaget uppnått en ökad

eleffektivisering, skall myndigheten återkalla det tidigare meddelade beslutet

i fråga om slutredovisningen.

Deltagande i ett nytt program

Om ett företag vill delta i ett nytt program för energieffektivisering

i anslutning till det tidigare, kan företaget ansöka om det. Om en sådan

ansökan görs innan den tidigare programperiodens slut, skall ett beslut

om godkännande för ett nytt program gälla från den tidpunkt när den

tidigare programperioden löpte ut. För att godkännas på nytt skall samma

prövning äga rum som vid det ursprungliga tillfället.

Tillsyn, ansvar och överklagande

Tillsyn

Tillsynsmyndigheten skall ha ett ansvar när det gäller efterlevnaden av

den föreslagna lagen om program för energieffektivisering och av de

föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Myndigheten skall ha rätt

att förelägga de företag som deltar i ett program för energieffektivisering

och ett sådant företags elleverantör att tillhandahålla uppgifter eller

handlingar eller att lämna upplysningar i den utsträckning det behövs

för tillsynen. Därtill skall myndigheten ha rätt att förelägga företaget

att lämna redovisningar och att göra de kompletteringar som behövs i en

sådan redovisning.

På begäran skall tillsynsmyndigheten även få tillträde till företagets

lokaler och områden som hör till sådana lokaler i den utsträckning det

behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Ett föreläggande

eller en sådan begäran får förenas med vite.

Vidare föreslås i propositionen att en ansökan om godkännande, en

redovisning och en anmälan till myndigheten samt därtill hörande handlingar

skall få överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.

Ansvar

Regeringen föreslår att straffansvar införs för den som uppsåtligen

eller av oaktsamhet lämnat en oriktig eller vilseledande uppgift i en

ansökan om godkännande eller i en delredovisning efter två år och en

sådan uppgift haft betydelse för företagets rätt att delta i ett program

för energieffektivisering. Ansvar skall dock inte utdömas enligt den

föreslagna lagen, om gärningen omfattas av bestämmelser i brottsbalken

eller i skattebrottslagen (1971:69).

När det gäller oriktiga eller vilseledande uppgifter i en slutredovisning

har dessa en sådan nära koppling till de skatterättsliga bestämmelserna

och rätten till befrielse från skatt på elektrisk kraft att skattebrottslagens

bestämmelser torde äga tillämpning. Detta kräver således ingen särskild

reglering i den föreslagna lagen, sägs det i propositionen.

Överklagande

Beträffande överklagande föreslås att beslut av tillsynsmyndigheten i

följande fall får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

beslut i frågor om godkännande,

beslut med anledning av en redovisning,

återkallelser av godkännande,

undantag beträffande en åtgärd eller en rutin,

beslut att företag inte fullgjort sina åtaganden enligt programmet

och

förelägganden m.m. som förenats med vite.

Vidare skall prövningstillstånd krävas vid överklagande till kammarrätten.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Lagen om program för energieffektivisering föreslås träda i kraft den

1 januari 2005. Vidare föreslår regeringen att ett företag som inom tre

månader från lagens ikraftträdande ansöker om godkännande har rätt att

tillgodoräkna sig programtid fr.o.m. den 1 juli 2004. Ett beslut om

godkännande skall i sådana fall anses gälla fr.o.m. detta datum.

I övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1776) om skatt på energi ges

i konsekvens ett företag som omfattas av övergångsbestämmelsen till

lagen om program för energieffektivisering rätt till återbetalning av

energiskatten på den elektriska kraft som förbrukats under perioden fr.

o.m. den 1 juli 2004 till dess att lagen träder i kraft.

Vissa övriga frågor

Övriga styrmedel

Regeringen gör bedömningen att det föreslagna programmet för

energieffektivisering inte riskerar att komma i konflikt med eller störa

effekterna av andra styrmedel på energi- eller miljöområdet.

Offentligfinansiella och andra effekter

Kostnaderna för de tillkommande utgifterna för tillsynsmyndighetens

tillsyn över programmet beräknas uppgå till 5,5 miljoner kronor årligen

under perioden 2005-2009. Den ökade arbetsbelastningen för Skatteverket

får enligt regeringen anses vara ringa, och kostnaden för denna skall

finansieras inom Skatteverkets anslag. Skattebefrielsen beräknas medföra

minskade skatteintäkter med 90 miljoner kronor under år 2004. Den

periodiserade nettoeffekten beräknas uppgå till 70 miljoner kronor. Den

fulla årseffekten uppträder fr.o.m. år 2005 och beräknas då uppgå till

140 miljoner kronor netto.

När det gäller de tillkommande utgifter som det föreslagna systemet

medför för domstolar, åklagare och polis torde dessa enligt regeringens

bedömning vara mycket begränsade och kan därför finansieras inom befintliga

anslag.

Effekter för små och medelstora företag

Regeringen gör bedömningen att ett deltagande i programmet, som vilket

tidigare nämnts är frivilligt, inte medför några betydande administrativa

problem för det enskilda företaget. Energiledningssystemet bygger på

samma utgångspunkter som andra ledningssystem, som redan tillämpas i

näringslivet, t.ex. miljöledningssystem. Ur skatteadministrativ synpunkt

kräver programmet inledningsvis ett visst merarbete i form av främst

ansökan om godkännande som skattebefriad förbrukare. Under programmets

löptid bedöms emellertid systemet vara enkelt att administrera för de

deltagande företagen.

Ett råd för energieffektivisering

För att främja ett effektivt införande av program för energieffektivisering

bör enligt regeringens bedömning ett råd för energieffektivisering

inrättas. Rådet skall verka för informationsspridning, ge förslag till

utveckling av tolkningsdokument för energiledningssystem och följa och

dokumentera hur arbetet inom programmet fortskrider med avseende på bl.

a. specifik energianvändning och koldioxidutsläpp. Rådet bör vara

sammansatt av representanter för de medverkande företagen på branschnivå

samt representanter från relevanta statliga aktörer.

Vissa kompletterande uppgifter

Skatteutskottets yttrande

Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle till yttrande över

propositionen om program för energieffektivisering, m.m.

Av skatteutskottets ställningstagande (yttr. 2004/05:SkU2y) framgår att

det inte har funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag

om en skattebefrielse för den elkraft som förbrukas inom ramen för ett

program för energieffektivisering och tillstyrker därför propositionen

till den del den berör skatteutskottets beredningsområde.

Vidare påpekas att skattenedsättningen fordrar kommissionens godkännande

ur statsstödssynpunkt. Enligt skatteutskottets mening bör kommissionens

beslut avvaktas innan riksdagen fattar sitt beslut.

EU:s energiskattedirektiv

I juni 2004 ersattes den dåvarande nollskattesatsen för el som förbrukas

inom bl.a. tillverkningsindustrin med en skattenivå om 0,5 öre per kWh,

vilket motsvaras av miniminivån i EU:s energiskattedirektiv (2003/96/EG).

Enligt artikel 17 i energiskattedirektivet kan energiintensiva företag

åta sig att uppnå miljömässiga målsättningar eller ökad energieffektivitet

genom avtal, deltagande i handelssystem för utsläppsrätter eller liknande

åtgärder och i gengäld få en möjlighet till befrielse från de

minimiskattesatser som anges i direktivet. En sådan befrielse kan ske om i

huvudsak två förutsättningar uppfylls. De åtaganden som företagen gör

måste leda till att miljömål uppnås, eller till en ökad energieffektivitet,

som i stort sett motsvarar vad som skulle ha uppnåtts om man i stället

tillämpat de minimiskattesatser som anges i direktivet. Företagens

åtaganden skall således ersätta skatten som styrmedel. Vidare skall en

sådan nedsättning vara förenlig med gemenskapens riktlinjer för statligt

stöd till skydd för miljön, de s.k. miljöriktlinjerna (EGT C37 3.2.2001).

Statsstödsprövning

Som nämns i ett inledande avsnitt i propositionen fordrar den

skattenedsättning som föreslås Europeiska kommissionens godkännande ur

statsstödssynpunkt. Regeringen har lämnat in en sådan ansökan till

kommissionen. I slutet av oktober 2004 meddelade kommissionen att den

godkänner programmet. Kommissionen påpekade att EU:s regler låter regeringar

bevilja stöd för att stimulera användningen av förnybara energikällor

och främja energihushållning. Programmet sägs även ligga i linje med

direktivet om energibeskattning, som tillåter skattelättnader ned till

nollnivå för energiintensiva företag som sluter denna typ av avtal med

myndigheterna.

Anmälan om tekniska regler

I propositionen påpekas att eftersom den föreslagna lagen om program

för energieffektivisering innehåller tekniska regler, har en anmälningsplikt

bedömts föreligga, som följer av förordningen (1994:2029) om tekniska

regler. Vidare sägs det i propositionen att regeringen avser att uppdra

åt Kommerskollegium att göra en anmälan. En sådan anmälan gjordes av

Kommerskollegium i september 2004.

Vissa författningstekniska frågor

Som tidigare redogjorts för omfattar propositionen, förutom förslag

till en lag om program för energieffektivisering, även förslag om

ändringar i lagen om skatt på energi och i skattebetalningslagen. När det

gäller de i propositionen föreslagna ändringarna i 11 kap. 12 § lagen

om skatt på energi bör uppmärksammas att regeringen även i budgetpropositionen

för år 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1) föreslagit vissa ändringar i

denna bestämmelse, där datum för ikraftträdandet också är satt till den

1 januari 2005. Även när det gäller 1 kap. 4 § och 11 kap. 1 § i

skattebetalningslagen har regeringen under hösten 2004 föreslagit vissa

ändringar i samband med propositionen om slopad arvsskatt och gåvoskatt

(prop. 2004/05:25). Dessa ändringar föreslås också träda i kraft den 1

januari 2005.

Utskottets ställningstagande

Enligt förslaget i propositionen skall energiintensiva företag som i

sina industriella verksamheter använder el i tillverkningsprocessen ges

en möjlighet att på frivillig basis delta i femåriga program för

energieffektivisering i utbyte mot att de medges befrielse från energiskatt

på elektrisk kraft. Under de första två åren skall de företag som deltar

införa och certifiera ett standardiserat energiledningssystem, göra

fördjupade kartläggningar och analyser av sin energianvändning, införa

energieffektiviserande rutiner för projekteringar, ändringar och

renoveringar av företagets anläggningar och för inköp av elkrävande utrustning

till dessa anläggningar samt åta sig att genomföra eleffektiviserande

åtgärder. Efter två år skall företagen lämna en redovisning och ge

förslag på eleffektiviserande åtgärder. Om tillsynsmyndigheten fastställer

företagens redovisning skall de, under de därpå följande tre åren,

genomföra dessa åtgärder. Efter programtidens utgång skall företagen

till tillsynsmyndigheten lämna en slutlig redovisning, och myndigheten

skall pröva om företagen uppnått en ökad effektivisering i enlighet med

vad som fastställs i lagen. Ett företag blir skattskyldigt för all den

el som använts för programändamålet om ett godkännande återkallas eller

företaget inte uppfyller sina åtaganden. Skattskyldigheten uppkommer

vid den tidpunkt då tillsynsmyndigheten fattar sitt beslut.

Utskottet har i sak inget att erinra mot vad som föreslås i propositionen.

Ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, är önskvärt

ur ett samhälleligt perspektiv. Att delta i programmet är frivilligt,

och utskottet förutsätter därför att ett deltagande är till gagn för de

företag som väljer att medverka. När det gäller den del av förslaget

som rör företagens möjlighet att erhålla undantag från en fastställd

redovisning vill utskottet emellertid framhålla vikten av att sådana

undantag noggrant prövas och att denna bestämmelse tillämpas med stor

restriktivitet. Avsteg från de åtgärder som fastställts kan enligt

utskottets mening leda till att programmet förlorar i såväl trovärdighet

som legitimitet.

Utskottet har även berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över

förslagen i propositionen. Som framgår av yttrandet (se bilaga 4) har

skatteutskottet inget att erinra mot regeringens förslag. Skatteutskottet

påminner dock om att skattenedsättningen fordrar kommissionens godkännande

ur statsstödssynpunkt och att kommissionens beslut därför bör avvaktas

innan riksdagen fattar sitt beslut. På denna punkt delar utskottet

skatteutskottets uppfattning. Då kommissionen, som tidigare nämnts,

nyligen beslutat att godkänna programmet ur statsstödssynpunkt ser

utskottet inte några hinder för riksdagen att bifalla förslagen i

propositionen.

Med anledning av att riksdagen, som tidigare redogjorts för, under hösten

2004 kommer att hantera ytterligare förslag till ändringar i lagen om

skatt på energi och i skattebetalningslagen krävs det att vissa samordnande

författningstekniska åtgärder vidtas. När det gäller 11 kap. 12-14 §§

i lagen om skatt på energi bör riksdagen av detta skäl avslå regeringens

förslag i här aktuell proposition och samtidigt besluta att införa en

ny 13 § i nämnda lag enligt utskottets förslag, vari ändringarna rörande

12-14 §§ sammanförs. Vidare har utskottet av samma skäl överlämnat

förslaget till ändringar i skattebetalningslagen till skatteutskottet

för hantering senare under hösten 2004. Utskottet vill samtidigt betona

att ovanstående ändringar inte innebär något avsteg från lagförslagets

intentioner eller ikraftträdande eller på något annat sätt påverkar

programmets utformning i förhållande till vad som föreslås i propositionen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionen i

här berörd del, dock med de ändringar som utskottet föreslagit när det

gäller bestämmelserna 11 kap. 12-14 §§ i lagen om skatt på energi.

Elcertifikatssystemets utveckling

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att fördelarna med ett elcertifikatssystem

framför allt kommer till sin rätt då internationell handel möjliggörs.

Enligt regeringen bör Sverige därför aktivt verka för att etablera en

större marknad för elcertifikat med början i Norden.

I propositionen redogörs för att den norska regeringen tagit initiativ

till en diskussion med den svenska regeringen om möjligheterna till att

etablera en gemensam elcertifikatsmarknad. Regeringens bedömning är,

efter en inledande analys, att det finns goda förutsättningar för en

sådan gemensam marknad. Det är regeringens uppfattning att en gemensam

elcertifikatsmarknad med Norge bör vara möjlig att etablera fr.o.m. den

1 januari 2006. Regeringen avser att ta fram ett fördjupat analysunderlag

av konsekvenserna och effekterna av en utvidgad elcertifikatsmarknad

och ämnar därför ge Energimyndigheten i uppdrag att bl.a. utreda vilka

konsekvenser och effekter en gemensam elcertifikatsmarknad mellan Sverige

och Norge skulle innebära. Analysen bör omfatta hur prisbildningen på

elcertifikat påverkas samt hur konkurrensen, systemets stabilitet samt

hur byggande av anläggningar m.m. kommer att påverkas av en utvidgning.

Vidare sägs i propositionen att ett elcertifikatssystem som är gemensamt

för flera länder måste ansluta till de krav som den inre marknaden och

EG-rätten ställer. Detta innebär att en gemensam certifikatmarknad mellan

Sverige och Norge måste öppnas så att andra EU-länder kan ansluta sig

om de uppfyller ställda krav. En gemensam elcertifikatsmarknad måste

därför vara baserad på ett fastlagt regelverk. Systemet måste vara öppet

för alla parter som uppfyller regelverkets krav och alla EU-länder och

aktörer måste behandlas lika i systemet.

I propositionen redogörs även för att regeringen har givit Energimyndigheten

i uppdrag att göra en översyn av elcertifikatssystemet. Detta uppdrag

innehåller följande delar som skall analyseras vidare: att göra en allmän

översikt av elcertifikatssystemets funktionssätt, att ta fram statistik

om elcertifikatssystemet, att göra en bedömning av de framtida kvotnivåerna,

att analysera torvens fortsatta roll inom elcertifikatssystemet, att

överväga kvotpliktsavgifternas utformning, att kartlägga och analysera

villkoren för konsumenten, att analysera effekterna för vindkraften

samt att göra en helhetsbedömning av den elintensiva industrins undantag

från kvotplikt. Uppdraget skall slutredovisas i november 2004, och

regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att återkomma till riksdagen

i dessa frågor senast under våren 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar regeringens bedömning när det gäller elcertifikatssystemets

utveckling och möjligheterna för en internationell marknad för elcertifikat.

Samtidigt vill utskottet framhålla att den nu behandlade propositionen

inte kräver ett ställningstagande av riksdagen i denna del. Utskottet

avser att behandla frågor om elcertifikatssystemet under våren 2005 med

anledning av motioner från den allmänna motionstiden. Vidare har regeringen

meddelat sin avsikt att återkomma till riksdagen beträffande

elcertifikatssystemet senast under våren 2005. Utskottet förutsätter att

regeringen återkommer till riksdagen även i den del som rör en internationell

marknad för elcertifikat.

På en punkt vill utskottet samtidigt göra ett förtydligande. Det gäller

hänvisningar i propositionen till riksdagens behandling av propositionen

om elcertifikat för att främja förnybara energikällor (prop. 2002/03:40)

och vad riksdagen med anledning av denna proposition beslutat (bet.

2002/03:NU6). Riksdagens beslut vid detta tillfälle omfattade inget

förslag rörande internationell handel med elcertifikat. Även denna gång

var det fråga om en av regeringen redovisad bedömning.

Särskilt yttrande

Elcertifikatssystemets utveckling (m, fp, kd)

Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp),

Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd) anför:

Beträffande elcertifikatssystemets utveckling noterar utskottet regeringens

bedömning och framhåller samtidigt att propositionen i denna del inte

kräver ett ställningstagande av riksdagen. Vi vill i detta sammanhang

understyrka vår inställning till elcertifikatssystemet. Som vi i tidigare

sammanhang påpekat, bl.a. i samband med införandet av systemet, kan

elcertifikatssystemet ses som ett återfall till en förlegad, politikerstyrd

planeringstradition. Genom systemet osynliggörs även subventionerna

till den förnybara elproduktionen genom att kostnaden flyttas från

statsbudgeten direkt till elkonsumenterna. Ett ytterligare starkt argument

mot elcertifikatssystemet är att det omgärdas av en omfattande administration

och byråkrati. På dessa punkter har vi inte ändrat uppfattning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:170 Program för energieffektivisering, m.m.:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om program för energieffektivisering,

lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Regeringens förslag (3) till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483) har överlämnats till skatteutskottet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om program för energieffektiviseringHärigenom

föreskrivs följande.

Lagens ändamål

1 § Lagens ändamål är att främja en effektiv användning av energi. I

detta syfte innehåller lagen bestämmelser som ger energiintensiva företag

en möjlighet att delta i femåriga program för energieffektivisering i

utbyte mot en befrielse från energiskatten på elektrisk kraft i enlighet

med bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Definitioner

2 § I denna lag avses med

företag: ett företag i sin helhet eller en del av ett företag som kan

driva sin verksamhet självständigt och med egna medel,

energiledningssystem: ett standardiserat system för att styra ett

företags verksamhet och organisation, vilket syftar till en effektiv

energianvändning,

eleffektiviserande åtgärd: en åtgärd som medför en minskad användning

av elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess än sådan

som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

och

elkrävande utrustning: en utrustning vars elanvändning beräknas överstiga

30 megawattimmar per år.

Ansökan om godkännande för att delta i ett program för energieffektivisering

3

§ Ett företag som deltar i ett program för energieffektivisering skall

vara godkänt av tillsynsmyndigheten. Ett godkännande skall meddelas på

ansökan av företaget, om det

1. bedriver industriell verksamhet,

2. använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen,

3. uppfyller något av kraven på energiintensitet i 4 §, och

4. kan förväntas genomföra vad som följer av 5-14 §§.

Ett godkännande skall gälla från det månadsskifte som följer efter den

dag då en ansökan kommit in till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten

får i särskilda fall bestämma att ett godkännande skall gälla från ett

senare månadsskifte. En femårig programperiod börjar löpa från den dag

då ett godkännande har börjat att gälla.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare

föreskrifter om hur en ansökan om godkännande skall vara utformad och

vilka uppgifter den skall innehålla.

4 § Ett företag skall vid tillämpningen av denna lag anses energiintensivt

om

1. inköpskostnaderna för energiprodukter och el uppgått till minst 3

procent av företagets produktionsvärde under basåret, eller

2. energi-, koldioxid- och svavelskatterna på de energiprodukter och

den el som förbrukats av företaget under basåret uppgått till minst 0,

5 procent av företagets förädlingsvärde under samma period.

Vid beräkningen av inköpskostnaderna samt förbrukningen av energiprodukter

och el skall el, värme och energiprodukter som används för uppvärmning

och i stationära motorer beaktas, liksom de energi-, koldioxid- och

svavelskatter som tagits ut på sådana produkter. Sådana skatter skall

beräknas på de energimängder som använts av företaget under basåret,

men efter de skattenivåer som gäller när ansökan om godkännande

görs.

Med basår enligt första stycket 1 och 2 avses det kalenderår som föregår

en ansökan om godkännande enligt 3 §, eller ett annat kalenderår som

väl avspeglar företagets industriella verksamhet.

Energiledningssystem

5 § Ett företag som deltar i ett program för energieffektivisering skall

inom två år från det att ett godkännande enligt 3 § har börjat gälla

1. tillämpa ett standardiserat energiledningssystem som uppfyller de

krav som följer av 6 § och låta ett ackrediterat certifieringsorgan

certifiera systemet, och

2. fullgöra de särskilda skyldigheter som följer av 7-10 §§.

6 § Det standardiserade energiledningssystem som ett företag tillämpar

skall dokumenteras och innehålla krav om att företaget

1. fastställer en energipolicy, som är relevant för verksamhetens art

och omfattning, anger de övergripande riktlinjerna för företagets

energianvändning och arbete med energiledningssystemet och innehåller ett

åtagande om en fortlöpande effektivisering av företagets energianvändning,

2. fortlöpande kartlägger och analyserar företagets energianvändning

och anger de energieffektiviserande åtgärder som skall vidtas,

3. fastställer energimål, som är förenliga med företagets energipolicy

samt är mätbara och tidsbestämda,

4. upprättar en handlingsplan, som anger vilka åtgärder som krävs för

att företagets energimål skall uppnås, vilka resurser som krävs för

sådana åtgärder och när dessa åtgärder skall inledas och vara genomförda,

5. fastställer rutiner, som säkerställer att företaget

a) värderar den energianvändning som följer av projekteringar, ändringar

och renoveringar av företagets anläggningar, drift och underhåll av

sådana anläggningar, inköp av energikrävande utrustning och råvaror

till sådana anläggningar samt nya eller ändrade verksamheter, produkter

eller tjänster,

b) regelbundet övervakar och mäter den energianvändning som har betydelse

för att energimålen uppnås,

c) förebygger och korrigerar avvikelser från energiledningssystemet,

samt

d) informerar och utbildar de anställda i den utsträckning som behövs

för att energiledningssystemet skall fungera på ett tillförlitligt sätt,

och

6. skapar en organisationsstruktur och tillhandahåller de resurser som

krävs för att energiledningssystemet skall fungera på ett tillförlitligt

sätt.

Särskilda skyldigheter utöver energiledningssystemet

7 § Utöver vad som följer av 6 § 2 skall företagen

1. beskriva energianvändningen i företagets produktionsprocesser och

hjälpsystem och hur dessa kan samverka i energieffektiviserande syfte,

2. göra en bedömning av hur företagets energianvändning kan förändras

på kort och lång sikt till följd av planerade eller förväntade ändringar

i produktionsförhållandena, och

3. ange de eleffektiviserande åtgärder i företagets tillverkningsprocess

som skall vidtas.

8 § De eleffektiviserande åtgärder som företaget angett enligt 6 § 2

och 7 §, och som medför investeringar som beräknas vara återbetalda

inom tre år, skall fastställas i en åtgärdsförteckning och tas upp i en

sådan handlingsplan som avses i 6 § 4.

En eleffektiviserande åtgärd som medför en investering som beräknas

vara återbetald först efter en längre tid än som anges i första stycket

får också fastställas i en sådan åtgärdsförteckning, om det behövs för

att uppfylla de krav som i 11 § andra stycket 3 ställs på eleffektiviserande

åtgärder.

En kalkyl över kostnaderna för de investeringar som avses i första eller

andra stycket skall göras utan ränteberäkning. Kalkylen skall baseras

på den investeringskostnad som åtgärden medför, företagets genomsnittliga

elpris under det år då åtgärdsförteckningen fastställs och den minskade

elanvändning som åtgärden förväntas medföra vid en oförändrad

produktionsvolym.

9 § Utöver vad som följer av 6 § 5 a, skall företaget vid projekteringar,

ändringar och renoveringar av företagets anläggningar ange olika

lösningar och bedöma hur de i energieffektiviserande syfte kan samverka

med den befintliga anläggningen samt bedöma vilka livscykelkostnader de

har.

En lösnings livscykelkostnad skall beräknas som summan av den

investeringskostnad som lösningen medför och lösningens energikostnad under

dess förväntade brukstid.

10 § Utöver vad som följer av 6 § 5 a, skall företaget vid inköp av en

elkrävande utrustning välja den utrustning som är mest energieffektiv

utifrån energiklassificering eller beräknad livscykelkostnad, om

merkostnaden för en sådan utrustning jämförd med en i andra avseenden

likvärdig utrustning beräknas vara återbetald inom tre år.

En utrustnings livscykelkostnad skall beräknas som summan av den

investeringskostnad som utrustningen medför och utrustningens elkostnad

under dess förväntade brukstid, omräknade till nuvärden. Ett sådant

nuvärde får beräknas som rakt nuvärde eller med annuitet och med hänsyn

till kalkylränta och prisförändringar.

En kalkyl över kostnaden för inköp som avses i första stycket skall

göras utan ränteberäkning. Kalkylen skall baseras på den investeringskostnad

som utrustningen medför, företagets genomsnittliga elpris under det år

då inköpet görs och den minskade elanvändning som utrustningen förväntas

medföra vid en oförändrad produktionsvolym.

Redovisning och tillsynsmyndighetens bedömning av företagens åtaganden

11

§ När två år förflutit från det att ett godkännande enligt 3 § har börjat

gälla, skall företaget inom tre månader till tillsynsmyndigheten ge in

en redovisning av programperiodens första två år.

Tillsynsmyndigheten skall bedöma om företagets redovisning kan fastställas.

Ett beslut om att fastställa redovisningen skall meddelas, om företaget

1.

tillämpar ett standardiserat energiledningssystem och givit in ett

certifieringsintyg från ett ackrediterat certifieringsorgan, som visar

att energiledningssystemet uppfyller de krav som följer av 6 §,

2. genomfört och givit in en kartläggning och analys som uppfyller de

krav som följer av 7 §,

3. givit in en åtgärdsförteckning som uppfyller de krav som följer

av

8 § och de eleffektiviserande åtgärderna, sammantagna, kan förväntas

medföra att en ökad eleffektivitet i slutet av programperioden som i

stort sett motsvarar vad som skulle ha uppnåtts om en energiskatt i

nivå med 0,5 euro per megawattimme hade tillämpats under hela programperioden,

och

4. har infört rutiner för projekteringar, ändringar och renoveringar av

företagets anläggningar samt för inköp av elkrävande utrustning till

dessa anläggningar och givit in en dokumentation, som visar att rutinerna

uppfyller de krav som följer av 9 och 10 §§.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare

föreskrifter om hur en redovisning skall vara utformad och vilka uppgifter

den skall innehålla.

12 § Om en redovisning enligt 11 § inte har lämnats eller om

tillsynsmyndigheten i annat fall inte kan fastställa en sådan redovisning,

skall myndigheten återkalla det tidigare meddelade godkännandet enligt

3 § och besluta att företaget inte längre skall delta i programmet. Ett

sådant beslut gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

13 § Om det finns synnerliga skäl får tillsynsmyndigheten, på ansökan

av företaget, besluta att en eleffektiviserande åtgärd som omfattas av

ett fastställelsebeslut enligt 11 § andra stycket 3 inte behöver genomföras

under programperioden, eller att en rutin som omfattas av ett

fastställelsebeslut enligt 11 § andra stycket 4 inte behöver tillämpas i ett

enskilt fall.

14 § När fem år förflutit från det att ett godkännande enligt 3 § har

börjat gälla, skall företaget inom tre månader ge in en slutlig redovisning

till tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten skall pröva om företaget uppnått en sådan ökad

eleffektivitet som avses i 11 § andra stycket 3.

Vid tillämpningen av andra stycket skall sådana åtgärder anses genomförda

som omfattas av ett beslut enligt 13 §.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare

föreskrifter om hur en slutredovisning skall vara utformad och vilka

uppgifter den skall innehålla.

15 § Om en slutlig redovisning enligt 14 § inte har lämnats eller om

den lämnade redovisningen är så bristfällig att den inte kan ligga till

grund för en prövning enligt 14 § andra stycket, får tillsynsmyndigheten

besluta att företaget inte har fullgjort sina åtaganden enligt programmet

för energieffektivisering.

16 § Om ett företag vill delta i ett nytt program för energieffektivisering,

som skall starta i direkt anslutning till den pågående programperioden,

skall företaget ansöka om ett nytt godkännande enligt 3 § innan den

pågående programperioden löpt ut. Ett nytt beslut om godkännande enligt

3 § skall gälla från den tidpunkt då den tidigare programperioden löpte

ut.

Återkallelse av beslut om godkännande och redovisningar

17 § Om ett företag vill avbryta sitt deltagande i ett program för

energieffektivisering eller om ett företag har ändrat sin verksamhet på

ett sådant sätt att det inte längre uppfyller de krav som anges i 3 §

första stycket, skall företaget anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

Har tillsynsmyndigheten fått en sådan anmälan eller har myndigheten av

någon annan anledning fått kännedom om att ett företag har ändrat sin

verksamhet enligt vad som sägs i första stycket, skall myndigheten

återkalla det tidigare godkännandet enligt 3 § och besluta att företaget

inte längre skall delta i programmet. Ett sådant beslut gäller omedelbart,

om inte något annat anges i beslutet.

18 § Om ett företag lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter i en

ansökan om godkännande enligt 3 § eller i en redovisning enligt 11 §

och dessa uppgifter haft betydelse för företagets rätt att delta i ett

program för energieffektivisering, skall tillsynsmyndigheten återkalla

det tidigare godkännandet enligt 3 § och besluta att företaget inte

längre skall delta i programmet.

Om ett företag lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter i en slutlig

redovisning enligt 14 § och dessa uppgifter haft betydelse för

tillsynsmyndighetens prövning av om företaget uppnått en sådan ökad

eleffektivitet

som avses i 11 § andra stycket 3, skall tillsynsmyndigheten återkalla

det tidigare meddelade beslutet enligt 14 §.

Beslut enligt första och andra stycket gäller omedelbart, om inte något

annat anges i beslutet.

Tillsyn

19 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn enligt

denna lag och enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

20 § Tillsynsmyndigheten får förelägga ett företag som deltar i ett

program för energieffektivisering eller ett sådant företags elleverantör

att tillhandahålla uppgifter eller handlingar eller att lämna upplysningar

i den utsträckning det behövs för tillsynen.

21 § Om ett företag inte lämnar en redovisning enligt 11 eller 14 § i

rätt tid, eller om den lämnade redovisningen är ofullständig, får

tillsynsmyndigheten förelägga företaget att lämna en redovisning eller

att göra de kompletteringar som behövs.

22 § Tillsynsmyndigheten skall på begäran få tillträde till företagets

lokaler och områden som hör till sådana lokaler i den utsträckning det

behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder.

23 § Ett föreläggande enligt 20 eller 21 § eller en begäran enligt 22

§ får förenas med vite.

Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått

brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av

en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.

Elektronisk hantering

24 § En ansökan om godkännande enligt 3 §, en redovisning enligt 11 och

14 §§ samt en anmälan enligt 17 § och därtill hörande handlingar får

överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.

Ansvar

25 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen

eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en

ansökan om godkännande enligt 3 § eller i en redovisning enligt 11 §,

om uppgiften haft betydelse för företagets rätt att delta i ett program

för energieffektivisering.

I ringa fall döms inte till ansvar.

26 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med

straff enligt brottsbalkens eller skattebrottslagens (1971:69) bestämmelser.

27 § Den som överträtt ett vitesföreläggande får inte dömas till ansvar

enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet.

Överklagande

28 § Beslut av tillsynsmyndigheten i följande fall får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol:

1. beslut i frågor om godkännande enligt 3 §,

2. beslut med anledning av en redovisning enligt 11 eller 14 §,

3. återkallelser av godkännande enligt 12, 17 eller 18 §,

4. undantag enligt 13 § beträffande en åtgärd eller en rutin,

5. beslut enligt 15 § att ett företag inte har fullgjort sina åtaganden,

6. förelägganden m.m. som har förenats med vite enligt 23 §.

Andra beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Ett företag som inom tre månader från lagens ikraftträdande ansöker

om godkännande enligt 3 § har rätt att få den femåriga programperioden

att börja löpa den 1 juli 2004, om ansökningen leder till ett beslut om

godkännande. Ett sådant beslut om godkännande skall anses gälla från

och med den 1 juli 2004.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energiHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels

att 11 kap. 5, 9, 11 och 12 §§ samt rubriken närmast före 11 kap. 12

§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 7 § skall lyda "Skattskyldighetens

inträde m.m.",

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 11 kap. 7 a, 7

b, 11 a-11 c, 13 och 14 §§, samt närmast före 11 kap. 11 a § en ny rubrik

av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

5 §

Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige

1. yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent),

2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk

kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör),

och 2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk

kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör),

3. den som för annat ändamål än som avses i 9 § säljer eller förbrukar

elektrisk kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §. 3.

för annat ändamål än som avses i 9 § 1-5 säljer eller förbrukar elektrisk

kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §,4. för annat

ändamål än det som var föremål för skattefriheten, säljer eller förbrukar

elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 7.Den

som godkänts att delta i ett program för energieffektivisering enligt

3 § lagen (2004:000) om program för energieffektivisering och som

förbrukat elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt

9 § 6-7 eller skatten återbetalats enligt 13 § är skyldig att betala

energiskatt om tillsynsmyndigheten beslutar att,1. åtagandena enligt 14

eller 15 § lagen om program för energieffektivisering inte är uppfyllda,

eller2. återkalla godkännanden enligt 12, 17 eller 18 § lagen om program

för energieffektivisering.

Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och den som

utan att betala ersättning tar emot skattepliktig elektrisk kraft anses

ha framställt den elektriska kraften.

Med tillsynsmyndighet i andra stycket, 7 b § första stycket och 11 c §

första stycket menas den myndighet som avses i 19 § lagen om program

för energieffektivisering.

7 a §Skyldigheten att betala energiskatt för den som är skattskyldig

enligt 5 § första stycket 4 inträder när elektrisk kraft tas i anspråk

för annat ändamål än sådan industriell verksamhet i tillverkningsprocessen

som omfattas av ett godkännande att delta i programmet för

energieffektivisering.

7 b §Skyldigheten att betala energiskatt för den som är skattskyldig

enligt 5 § andra stycket inträder vid tidpunkten för tillsynsmyndighetens

beslut att1. åtagandena enligt programmet inte uppfyllts, eller2. återkalla

godkännandet att delta i programmet.Skatt enligt första stycket skall

betalas för den elektriska kraft som förbrukats under den tid som den

skattskyldige deltog i programmet. Skatten skall bestämmas till belopp

som motsvarar vid varje tidpunkt gällande skattesats och med beaktande

av vid tidpunkten gällande bestämmelser om befrielse från

skatt.Redovisningsperioden för skatt enligt andra stycket skall omfatta den tid

som deltagandet pågått.

9 §1Lydelse enligt prop. 2003/04:144, bet. 2003/04:SkU36.

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra

avdrag för skatt på elektrisk kraft som

1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat spårbundet

transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart

samband med sådan förbrukning,

2. i huvudsak förbrukats eller sålts för förbrukning för kemisk reduktion

eller i elektrolytiska processer,

3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan framställning av

produkter som avses 6 a kap. 1 § 6,

4. förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan överföring av

elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar

för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion,

5. förbrukats eller sålts för förbrukning i metallurgiska processer

eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att

det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt

eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den mån avdrag

inte har gjorts enligt 2. 5. förbrukats eller sålts för förbrukning i

metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter

under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i

ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har

förändrats, i den mån avdrag inte har gjorts enligt 2,

6. förbrukats i den industriella tillverkningsprocessen hos den

skattskyldige, om denne deltar i ett program enligt 3 § lagen (2004:000)

om program för energieffektivisering, i den mån avdrag inte har gjorts

enligt 2, 3 eller 5,7. tagits emot av en skattebefriad förbrukare i

enlighet med vad som framgår av dennes godkännande enligt 11 a §.

11 §2Senaste lydelse 2003:810.

Annan än den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2

får köpa elektrisk kraft utan energiskatt mot att han lämnar en försäkran

till leverantören att den elektriska kraften skall användas för ett

sådant ändamål som avses i 9 §. Annan än den som är skattskyldig får

köpa elektrisk kraft utan energiskatt mot att han lämnar en försäkran

till leverantören att den elektriska kraften skall användas för ett

sådant ändamål som avses i

9 § 1-5.

Skattebefriad

förbrukare

11 a §Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som1. deltar i

ett program enligt 3 § lagen (2004:000) om program för energieffektivisering,

2. förbrukar elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess

än sådan som avses i 9 § 2, 3 eller 5, och3. med hänsyn till sina

ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt är lämplig.Ett

godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills

vidare. Ett godkännande får förenas med villkor.Den som godkänts som

skattebefriad förbrukare har rätt att från en skattskyldig köpa elektrisk

kraft utan skatt i det fall som omfattas av godkännandet.

11 b §En skattebefriad förbrukare skall löpande bokföra inköp och

förbrukning av elektrisk kraft befriad från skatt och på lämpligt sätt

se till att det finns underlag för kontrollen av att kraften använts

för det ändamål som var förutsättning för skattebefrielsen.

11 c §Godkännande som skattebefriad förbrukare får återkallas

om1. tillsynsmyndigheten enligt 12, 17 eller 18 § lagen (2004:000) om program

för energieffektivisering har återkallat godkännandet att delta i

programmet,2. förutsättningarna för godkännandet som skattebefriad förbrukare

i övrigt inte längre finns,3. den elektriska kraften har använts för

annat ändamål än som anges i godkännandet som skattebefriad förbrukare,

4. förbrukaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 11 b §, eller5.

förbrukaren inte medverkar vid skatterevision enligt skattebetalningslagen

(1997:483).Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat

anges i beslutet.

Återbetalning

av energiskatt m.m. Återbetalning av energiskatt

12 §3Senaste lydelse 2003:810.

Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet

än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller

vattenbruksverksamhet,

beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om återbetalning av

energiskatten på den elektriska kraften.

Ansökan om återbetalning skall omfatta perioden den 1 juli-den 30 juni

(årsperiod). Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större

omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per

kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det

eller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning

föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och

ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme.

Återbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger

1 000 kronor per årsperiod.Ansökan om återbetalning av energiskatt skall

lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av

årsperioden respektive kalenderkvartalet. Rätt till återbetalning

föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och

ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme.

Återbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger

1 000 kronor per årsperiod.

13 §4Tidigare 13 § upphävd genom 2002:422. Om någon som inte är

skattskyldig eller skattebefriad förbrukare deltar i ett program enligt 3

§ lagen (2004:000) om program för energieffektivisering och har förbrukat

elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess än sådan som

avses i 9 § 2, 3 eller 5, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan

om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften.

14 §Ansökan om återbetalning enligt 12 och 13 §§ skall omfatta perioden

den 1 juli - den 30 juni (årsperiod). Om sökanden beräknas förbruka

elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten

medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får

återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande

inte finns.Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till

beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av årsperioden

respektive kalenderkvartalet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre föreskrifter gäller

fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Den som omfattas av punkten 2 i övergångsbestämmelsen till lagen

(2004:000) om program för energieffektivisering har, efter ansökan,

rätt till återbetalning av påförd energiskatt på elektrisk kraft som

förbrukats i annan industriell tillverkningsprocess än sådan som avses

i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen om skatt på energi, för tiden den 1 juli

- den 31 december 2004. Ansökan om återbetalning av skatt skall ha kommit

in till beskattningsmyndigheten senast den 31 december 2005.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Regeringens förslag Utskottets förslag

11 kap.

13 §1Tidigare 13 § upphävd genom 2002:422.

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare deltar

i ett program enligt 3 § lagen (2004:000) om program för energieffektivisering

och har förbrukat elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess

än sådan som avses i 9 § 2, 3 eller 5, beslutar beskattningsmyndigheten

efter ansökan om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften.

Ansökan om återbetalning skall omfatta kalenderår. Om sökanden beräknas

förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten

medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får

återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande

inte finns.Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till

beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av kalenderåret

respektive kalenderkvartalet.

Bilaga 4

Skatteutskottets yttrande 2004/05:SkU2y