Bet. 2004/05:NU9

Näringsutskottets betänkande

2004/05:NU9

Vissa näringspolitiska frågor

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 50

motionsyrkanden om olika näringspolitiska frågor. I

samtliga fall avstyrker utskottet yrkandena. De

områden som berörs i betänkandet är bl.a. nya

företagsformer, kapitalförsörjning, social ekonomi

samt kvinnors, invandrares och ungas företagande.

Även inom områdena industriella utvecklingscentrum,

oseriösa företag, företagsnedläggningar, design samt

auktorisation och certifiering har det väckts

motioner som är föremål för utskottets

ställningstagande. Därtill behandlas förslag med

kopplingar till olika industrisektorer, såsom

skogsindustri, betong- och cementindustri,

fordonsindustri, försvarsindustri och audiovisuell

industri.

Betänkandet innefattar totalt 14 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Kvinnors företagande

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N232,

2004/05:N290, 2004/05: N291, 2004/05:N343,

2004/05:N393 yrkande 19, 2004/05:N433 och

2004/05:A355 yrkandena 4 och 9.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Invandrares företagande

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf360

yrkande 2, 2004/05:N216 och 2004/05:N279.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Ungas företagande

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N206 och

2004/05:N408 yrkande 1.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Nya företagsformer

Riksdagen avslår motion 2004/05:N398 yrkande 8.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Kapitalförsörjning

Riksdagen avslår motion 2004/05:N426.

Reservation 5 (m, fp, kd, c) - motiv.

6. Social ekonomi

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N306

yrkandena 1, 6 och 7, 2004/05:N344, 2004/05:N351,

2004/05:N352, 2004/05:N353, 2004/05: N388,

2004/05:N393 yrkande 11, 2004/05:N422,

2004/05:N438 och 2004/05:N448.

Reservation 6 (m, fp) - motiv.

Reservation 7 (kd, c)

Reservation 8 (mp)

7. Industriella utvecklingscentrum

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N209,

2004/05:N252 och 2004/05: N393 yrkande 26.

Reservation 9 (m, fp) - motiv.

Reservation 10 (kd, c)

8. Oseriösa företag

Riksdagen avslår motion 2004/05:N370.

9. Auktorisation och certifiering

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub438

yrkande 2, 2004/05:N218 och 2004/05:N316.

10. Företagsnedläggningar

Riksdagen avslår motion 2004/05:N297.

Reservation 11 (m, fp, kd, c) - motiv.

11. Skogsindustriella frågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434

yrkande 41, 2004/05: MJ508 yrkande 23,

2004/05:N313 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:N356.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

12. Betong- och cementindustrin

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N222,

2004/05:N261 och 2004/05: N355 yrkande 2.

13. Fordonsindustrin

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N314 och

2004/05:N429.

Reservation 13 (m, fp, kd, c)

14. Försvarsindustrin

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N281 och

2004/05:N284 yrkande 3.

Reservation 14 (m, fp, kd, c) - motiv.

15. Audiovisuell industri

Riksdagen avslår motion 2004/05:N430.

16. Design

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr254 yrkandena

5 och 6.

Stockholm den 17 februari 2005

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie

Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp),

Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia

Lindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v),

Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina

Adolfsson Elgestam (s), Åsa Torstensson (c), Lars

Johansson (s), Krister Hammarbergh (m), Per Erik

Granström (s), Hans Backman (fp) och Lars Lindén

(kd).

2004/05

NU9

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas 43 motioner från

allmänna motionstiden rörande olika näringspolitiska

frågor.

Utskottets överväganden

Kvinnors företagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

kvinnors företagande. Utskottet hänvisar till

olika insatser som görs på området. Jämför

reservation 1 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motion 2004/05:N343 (s) behandlas villkoren för

kvinnor som är uppfinnare eller innovatörer.

Motionären menar att det är av största vikt att

samhället stöder dessa kvinnor, bl.a. med

marknadsföring, juridik och telefonrådgivning.

Vidare påtalas att det är angeläget att utbilda fler

kvinnor till uppfinnarrådgivare för att råda bot på

den snedfördelning som råder hos Almi

Företagspartner AB.

Att forskning om kvinnors företagande har

svårigheter att få anslag från de ordinarie

forskningsfinansierade organen anförs det i motion

2004/05:N433 (s). Motionärerna anser att detta är

anmärkningsvärt samtidigt som det visar att det

fortfarande behövs ett särskilt stöd till denna

forskning. I arbetet med att implementera

jämställdhetsperspektivet i tillväxtarbetet behövs

även särskilda insatser för kvinnor som driver

företag eller vill starta företag.

Kvinnors företagande lyfts även fram i motion

2004/05:N232 (m). Motionären menar att den

offentliga sektorns monopol på verksamhetsområdena

vård, undervisning och omsorg måste avskaffas för

att förbättra möjligheten för kvinnors företagande.

Vidare påpekas den svårighet sjuksköterskor har att

erhålla en F-skattsedel.

För att bryta ny mark för kvinnors företagande

krävs det förändringar vad gäller hur lagar och

regler är konstruerade, sägs det i Folkpartiets

motion 2004/05:A355. Det behövs ett intensivt

förnyelsearbete i kommuner och landsting vilka måste

öppna sig för nya idéer och lösningar för kvinnors

företagande för att ge kvinnor ökad makt över sina

liv och för att öka jämställdheten i samhället.

Detta är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna.

Vidare bör en aktiv opinionsbildning genomföras i

näringslivet. De goda exemplen på ett aktivt

jämställdhetsarbete som drivs av ett antal företag i

Sverige skall lyftas fram och stödjas.

Att kvinnors företagande måste uppmuntras och

stödjas framhålls även i Kristdemokraternas motion

2004/05:N393. Då kvinnor i hög utsträckning arbetar

inom verksamheter som drivs av den offentliga

sektorn måste möjligheten till eget företagande öka

genom att en större del av den offentliga

verksamheten utförs i annan regi, anser

motionärerna.

Olika åtgärder för att öka kvinnors företagande

lyfts också fram i motion 2004/05:N290 (v).

Motionärerna menar bl.a. att staten måste stödja

nätverksbyggande för kvinnor som är företagare.

Vidare behöver det rekryteras fler kvinnor som

nyföretagsrådgivare, då de flesta i denna grupp i

dag är män.

I motion 2004/05:N291 (v) behandlas kvinnor och

innovationer. Stiftelsen Innovationscentrum har

lagts ned och Almi Företagspartner AB har tagit över

verksamheten, vilket enligt motionärerna har lett

till att stöd till kvinnors företagande och

innovationer har blivit uppsplittrat och mer

osynligt. Regeringen måste därför hitta en bättre

lösning för att ge stöd till kvinnor som är

innovatörer och företagare för att dessa skall ges

samma förutsättningar och möjligheter som männen.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade motioner rörande kvinnors

företagande senast våren 2004 (bet. 2003/04:NU10). I

samband med denna hantering redogjorde utskottet

utförligt för de insatser som görs för att stödja

kvinnors företagande. Samtliga motioner som

behandlades avstyrktes av utskottet. Avvikande

uppfattningar gavs uttryck för i två reservationer

(m, fp, kd; c).

Regeringens arbete med kvinnligt företagande drivs

framför allt av Verket för näringslivsutveckling

(Nutek). Ett särskilt program för att öka kvinnors

och invandrares företagande har genomförts under

perioden 2002-2004. Stödet för denna verksamhet har

förlängts och fr.o.m. år 2005 avsätts årligen 54

miljoner kronor till kvinnors och invandrares

företagande samt till kooperativt företagande.

Enligt regleringsbrevet (regeringsbeslut 2004-12-16)

skall 19 miljoner kronor användas för att stödja

kvinnors och invandrares företagande. För år 2005

har Nutek vidare 26 miljoner kronor att fördela för

bidrag till projekt vid lokala och regionala

resurscenter för kvinnor samt ytterligare 10

miljoner kronor till basfinansiering av dessa

centrum.

Beträffande Almi Företagspartner AB, som berörs i

några av motionerna, kan nämnas att bolaget har en

särskild ansvarig som har till uppgift att stödja

och utveckla insatserna i koncernen till målgruppen

kvinnor. Under år 2004 har 26 % av det totala

antalet beviljade lån gått till företag som ägs

eller leds av kvinnor. Vidare kommer inom kort en ny

låneprodukt, Minilån, att lanseras. Maximibeloppet

för Minilånet är 50 000 kr och kvinnors, invandrares

och ungas lånebehov skall särskilt prioriteras. Almi

har även utvecklat ett särskilt coachingprogram i

affärsutveckling för kvinnor, som genomförts i stora

delar av landet.

När det gäller innovationer kan erinras om det

uppdrag som Institutet för tillväxtpolitiska studier

(ITPS) nyligen getts av regeringen (regeringsbeslut

2004-12-22) och som innebär att institutet skall

sammanställa erfarenheter av befintliga

utvärderingar och uppföljningar av stöd till

fristående innovatörer och uppfinnare inklusive

kunskapsläget vad gäller avkastning av offentligt

stöd till uppfinnarverksamhet. I uppdraget ingår att

identifiera eventuella hinder för dessa grupper,

såväl män som kvinnor, i hela kedjan från idé till

kommersialisering. Uppdraget skall redovisas senast

den 1 december 2005.

Ett annat uppdrag regeringen (regeringsbeslut

2004-12-22) tilldelat ITPS är att genomföra en

förstudie i syfte att belysa hur statistiken över

nyföretagande kan vidareutvecklas så att det blir

möjligt att särskilja individer i dataunderlaget,

dvs. nyföretagande bland kvinnor respektive män.

Detta uppdrag skall redovisas senast den 31 oktober

2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, vilket även påpekats i tidigare

sammanhang, att statens insatser inom det

näringspolitiska området för att synliggöra kvinnors

företagande och undanröja hinder för kvinnligt

entreprenörskap är mycket betydelsefulla. Som

påtalas bl.a. i motionerna 2004/05:N291 (v) och

2004/05:N343 (s) är det även angeläget att stödja

kvinnor som är uppfinnare och innovatörer. Insatser

görs på olika områden för att hantera flera av de

problem som tas upp i de här aktuella motionerna,

och utskottet vill framhålla vikten av ett fortsatt

offensivt arbete för att stödja och underlätta för

kvinnors företaganden, från idé till

marknadsetablering. Något särskilt tillkännagivande

på detta område ser utskottet emellertid inte behov

av i nuläget.

När det gäller vad som tas upp i motionerna

2004/05:N232 (m), 2004/05: N393 (kd) och

2004/05:A355 (fp) om kvinnors företagande inom den

offentliga sektorn hänvisar utskottet till sitt

ställningstagande våren 2004 (bet. 2004/05:NU10) då

liknande motionsyrkanden avstyrktes.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här

aktuella motioner i berörda delar.

Invandrares företagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

invandrares företagande. Jämför reservation 2

(m, fp, kd, c).

Motionerna

Regeringen bör se över förutsättningarna för

personer med invandrarbakgrund att etablera

småföretag, anförs det i motion 2004/05:N279 (s).

För personer med utländsk bakgrund är

förutsättningarna ofta annorlunda med

språksvårigheter, svårigheter att få kredit samt ett

mindre utvecklat kontaktnät. Motionärerna menar att

arbetet med att förändra attityder gentemot de

grupper som har svårigheter att få krediter måste

fördjupas och att regeringen bör arbeta mer med att

främja framväxten av regionala

kreditgarantiföreningar.

I motion 2004/05:Sf360 (c) begärs ett

tillkännagivande om att invandrares företagande bör

prioriteras och, i högre utsträckning än vad som

görs i dag, beaktas vid näringspolitikens

utformning. Motionärerna påpekar bl.a. att flera

utredningar visat att företagare med

invandrarbakgrund har särskilda svårigheter att

erhålla finansiering till start och utveckling av

företagets verksamhet. Vidare framhålls att de

allmänna bristerna i det svenska företagsklimatet

såsom höga skatter och en omfattande regelbörda kan

ge invandrarföretagare särskilda svårigheter.

Villkoren för företagare med invandrarbakgrund tas

även upp i motion 2004/05:N216 (c). Motionären

framhåller att det är angeläget att stödja de

invandrare som önskar att starta eget företag och

påpekar att det behövs bl.a. bättre information, på

olika språk, om vilka rättigheter och skyldigheter

man har som företagare i Sverige. Därtill bör det

finnas en servicecentral för alla företagare dit de

kan vända sig i alla typer av ärenden.

Vissa kompletterande uppgifter

Våren 2004 hanterade utskottet (bet. 2003/04:NU10)

olika motioner rörande invandrares företagande.

Samtliga då aktuella yrkanden avstyrktes av

utskottet, däribland ett som överensstämmer med det

i här aktuell motion 2004/05:Sf360 (c) om

prioriteringar av invandrares företagande. En annan

uppfattning framfördes i en reservation (m, fp, kd,

c).

Som tidigare nämnts skall Nutek, enligt

regleringsbrevet för budgetåret 2005

(regeringsbeslut 2004-12-16), använda 19 miljoner

kronor för att stödja kvinnors och invandrares

företagande. Av dessa skall minst 6,5 miljoner

kronor användas för bidrag till Insamlingsstiftelsen

IFS Rådgivningscentrum - IFS - (tidigare

Internationella Företagarföreningen i Sverige),

vilken ger rådgivning till personer med utländsk

bakgrund som vill starta eller driver företag. IFS

finns i dag på 15 platser i landet och rådgivning

ges på 28 olika språk.

Utskottets ställningstagande

Det är, enligt utskottets uppfattning, viktigt för

samhället att ta till vara den kompetens som

personer med utländskt ursprung besitter. Olika

åtgärder för att stimulera och underlätta

invandrares företagande är angelägna och utskottet

ser positivt på det arbete Nutek bedriver på

området, inte minst när det gäller samverkan med

IFS. Utskottet delar den uppfattning som framförs i

motion 2004/05:N279 (s) om att de problem som

personer med utländsk bakgrund möter rörande bl.a.

språket, mindre utvecklade kontaktnät och

svårigheter att få krediter måste motverkas. Däremot

anser inte utskottet att nämnda motion, eller någon

av de övriga här aktuella, bör föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga

här aktuella motioner i berörda delar.

Ungas företagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om

ungas företagande. Utskottet hänvisar till

det pågående arbetet med ett nationellt

entreprenörsprogram. Jämför reservation 3 (m,

fp, kd, c).

Motionerna

Att det är angeläget att uppmuntra unga människor

till entreprenörskap anförs i motion 2004/05:N408

(fp), och ett tillkännagivande därom förordas.

Motionärerna menar att människor redan i unga år bör

få lära sig mer om entreprenörskap och även prova på

eget företagande, varför det är viktigt att skolan

kan erbjuda entreprenörskap som en del av

undervisningen. Vidare anser de att det är

betydelsefullt att stödja olika föreningar och

nätverk, som t.ex. Snilleblixtarna, för att göra

unga människor mer positiva till eget företagande.

Riksdagen bör enligt vad som anförs i motion

2004/05:N206 (c) ge regeringen i uppdrag att stärka

verksamheterna kring entreprenörskap för unga.

Motionären erinrar om att det i dag finns flera

olika projekt kring ungt företagande - däribland

Startcentrum, Snilleblixtarna och Open For Business

- och att dessa har betytt mycket. Det saknas

emellertid ett samlat grepp kring de olika projekten

och det finns en ständig oro kring finansieringen av

dessa, vilket gör att de inte kan satsa långsiktigt.

Vissa kompletterande uppgifter

På uppdrag av regeringen framlade Nutek i augusti

2004 förslag om ett utökat nationellt

entreprenörsprogram. Förslaget omfattade fem

delprogram: Entreprenörskap på grundskole- och

gymnasienivå, Entreprenörskap på universitets- och

högskolenivå, Kunskapsutveckling hos

företagsrådgivare och näringslivsutvecklare,

Regionala entreprenörskapsprogram och Underlätta

tillståndshanteringen på lokal/regional nivå.

I december 2004 beslutade regeringen

(regeringsbeslut 2004-12-09) om ett treårigt

nationellt program för att öka intresset för

entreprenörskap bland ungdomar. Beslutet innebar att

Nutek gavs i uppdrag att genomföra programmet under

perioden 2005-2007 och under första året avsätts 45

miljoner kronor för verksamheten. Programmet riktar

sig framför allt till elever och studenter i grund-

och gymnasieskolan och i högskolan. De skall få råd

och utbildning i frågor kring entreprenörskap och

ges möjlighet att prova på företagande på olika

sätt. Programmet skall även bidra till ökad

kompetens om entreprenörskap hos studie- och

yrkesvägledare. Därtill ingår en satsning på

företagsrådgivare. Enligt regeringsbeslutet omfattar

programmet metodutveckling och pilotprojekt samt

insatser för kompetensutveckling av

företagsrådgivare. Vidare skall Nutek initiera

pilotprogram för fördjupad samverkan mellan skola

och näringsliv med fokus på småföretag inom

industri-, bygg-, handels- och tjänstenäringarna och

de yrkesutbildningar inom gymnasieskolan som har en

inriktning mot dessa sektorer. Det konstateras i

beslutet att flera aktörer i dag genomför

aktiviteter runt om i landet för att främja

entreprenörskap. Programmet skall enligt regeringen

förstärka befintliga satsningar samt bidra till ökad

samverkan och samordning av olika insatser och

aktörer för att säkerställa att erfarenheter fångas

upp och att goda exempel tillvaratas och sprids.

Innan aktiviteterna inleds skall Nutek inom kort

(senast den 28 februari) inkomma med en projektplan

till regeringen för år 2005.

Enligt uppgift från Nutek pågår arbetet med att ta

fram en projektplan. Av de ursprungliga fem

delprogrammen avser verket att framför allt satsa på

de två förstnämnda, men också på vissa delar inom

delprogram 3. Även delprogram 4 kommer att

genomföras, men finansieras via Nuteks anslag för

regional utveckling. Delprogram 5 utgår däremot.

Nuteks intention är att genomföra programmet i nära

samarbete med viktiga aktörer på området.

Det finns en rad aktörer som arbetar för att

främja entreprenörskap och företagande bland unga,

däribland kan följande nämnas: Ung Företagsamhet,

som är en rikstäckande organisation med 24 regionala

föreningar och ett förbundskansli med säte i

Stockholm; Open for Business, som finns på sex

platser i Sverige, vänder sig till ungdomar och

hjälper till med idéutveckling och tankar kring

framtiden för unga entreprenörer; Snilleblixtarna,

vilka i första hand riktar sig till barn i

lågstadieåldern, arbetar med att stimulera barns

kreativitet, initiativförmåga och självtillit genom

att barnen självständigt får lösa ett problem som de

stött på i sin vardag; Drivhuset finns på nio

studieorter i Sverige och arbetar med att främja

kreativitet och därigenom stimulera till

entreprenörskap hos studenter. Även Nuteks

pilotprojekt KomTek, Kommunal entreprenörs- och

teknikskola, som bedriver sin verksamhet i

projektform, kan nämnas i detta sammanhang.

Våren 2001 beslutade riksdagen (bet.

2000/01:UbU14) att kvalificerad yrkesutbildning (KY)

skall vara en reguljär eftergymnasial

utbildningsform i det svenska utbildningssystemet. I

och med beslutet avslutades den försöksverksamhet

som pågått sedan år 1996.

Avslutningsvis kan erinras om att

utbildningsutskottet hösten 2004 avstyrkte (bet.

2003/04:UbU13) motionsyrkanden rörande inrättande av

entreprenörsutbildningar. I detta sammanhang

framhöll utbildningsutskottet bl.a. att inrättandet

av inriktningar inom de nationella programmen är en

fråga för regeringen eller för styrelsen för en

utbildning och inte för riksdagen. Andra

uppfattningar gavs uttryck för i reservationer (fp;

kd).

Utskottets ställningstagande

Det är angeläget att väcka ungdomars intresse och

nyfikenhet för entreprenörskap och företagande. Även

olika insatser för att öka ungdomars kunskaper på

detta område är viktiga. Skolan har här en

betydelsefull roll att fylla. Entreprenörskap bör ha

en självklar plats i undervisningen och samspelet

mellan skola och företag bör utvecklas. Som

redogjorts för i det tidigare finns det också många

olika aktörer som gör betydelsefulla insatser. Dessa

har en viktig roll för att främja entreprenörskap

och företagande bland unga.

I budgetpropositionen för år 2005 (utg.omr. 24 s.

27) redogjorde regeringen för sin avsikt att ge

Nutek i uppdrag att genomföra ett nationellt

entreprenörskapsprogram i huvudsak inriktat på

grund- och gymnasieskola samt högskolor och

universitet. Inriktningen på insatserna har i det

föregående återgetts och utskottet är positivt till

detta arbete. Enligt utskottets uppfattning svarar

programmet mot flera av de anspråk som lyfts fram i

motionerna 2004/05:N206 (c) och 2004/05:N408 (fp),

och de avstyrks.

Nya företagsformer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

främja nya företagsformer. Utskottet hänvisar

till vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).

Motionen

I Centerpartiets motion 2004/05:N398 framhålls att

nya företagsformer som bejakar entreprenörer bör

prövas. Motionärerna föreslår därför ett

tillkännagivande med innebörden att regeringen bör

uppdra åt berörda myndigheter och departement att

inta ett öppet förhållningssätt mot nya

företagsformer. I motionen exemplifieras detta med

Bolagsbolaget i Värmland, vars affärsidé är att

erbjuda småföretagare F-skattsedel registrerat via

Bolagsbolaget och ge småföretagarna stöd med regler

och administration. Arbetslöshetskassorna klassar

dock Bolagsbolagets brukare som egenföretagare, och

motionärerna menar att myndigheterna bör sluta

diskriminera Bolagsbolagets brukare.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare beredning under mandatperioden

När det gäller Bolagsbolaget AB, som berörs i

motionen, kan erinras om att ett enigt utskott våren

2003 (bet. 2002/03:NU7 s. 53) avstyrkte

motionsyrkanden om Bolagsbolaget AB och dess

verksamhet med hänvisning till då pågående

rättsprocess.

Om Bolagsbolaget AB

Bolagsbolaget AB bildades år 1999 för att underlätta

administrationen för personer som vill driva sin

egen affärsidé som anställd. Eventuella överskott

går tillbaka in i verksamheten.

Bolagsbolagets affärsidé är att ge en juridisk

plattform för dem som söker och finner egna uppdrag

på den öppna marknaden. Avsikten är att personer

skall ha frihet att utveckla sin verksamhet på egna

villkor under anställningsliknande förhållanden.

Brukaren "hyr" sin arbetsgivare. Bolagsbolaget hade

under år 2004 totalt 240 registrerade brukare, varav

50 aktiva.

Individen ingår ett avtal, ett s.k.

inställningsavtal, med Bolagsbolaget som i praktiken

innebär att han eller hon anställs som bolagsbrukare

under den period uppdraget avser. Bolagsbolaget

sköter under anställningstiden fakturering och

administration. Bolagsbrukaren lämnar ett underlag

för debitering varpå bolaget skickar en faktura till

kunden, betalar in skatt och sociala avgifter och

för över det resterande beloppet till individens

konto. När uppdraget är slutfört upphör

anställningen och Bolagsbolaget utfärdar ett

arbetsgivarintyg.

Skattemyndigheten i Värmlands län beslutade i

februari 2001 att återkalla Bolagsbolagets F-

skattsedel. Skälet var bl.a. att bolagets

redovisningsrutiner stred mot bestämmelserna i

bokföringslagen. Enligt skattemyndigheten

sammanhängde detta bl.a. med bolagets

verksamhetsidé. Skattemyndigheten menade också att

bolaget missbrukat sin F-skattsedel genom att gå in

som betalningsmottagare i stället för den person som

hade utfört arbetet. Detta ansågs strida mot

bestämmelserna i skattebetalningslagen. Beslutet

överklagades till länsrätten som i en dom i februari

2003 gick på skattemyndighetens linje. Länsrättens

beslut har sedermera överklagats till kammarrätten.

Kammarrätten beslutade i enlighet med Bolagsbolagets

linje och avskrev målet i mars 2004.

Bolagsbolaget har även uppgett att de har problem

med att de brukare som anställs behandlas olika av

olika arbetslöshetskassor. Enligt bolagets VD Anne

Hellestad Petersson är förhoppningen dock att man

inom en snar framtid kommer att få till stånd ett

möte med bl.a. Arbetsmarknadsstyrelsen och

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring för att

lösa de problem som föreligger.

Projektet om nya företags- och

anställningsformer

Inom Näringsdepartementet inleddes i februari 2001

ett arbete med uppdrag att kartlägga utvecklingen av

nya former för företagande och anställningsformer i

gränssnittet mellan egenföretagande och anställning

och att redovisa drivkrafterna bakom utvecklingen. I

uppdraget ingick även att beskriva de hinder som kan

finnas för individer att gå över från att vara

anställd till att vara företagare. En del i

uppdraget har vidare varit att belysa skillnader i

befintliga regelsystem vad avser företagare

respektive anställda, särskilt när det gäller de

sociala trygghetssystemen, samt de eventuella

problem som dessa skillnader medför. Uppdraget har

även omfattat frågor som gäller familjehemsföräldrar

och anställda i bemanningsföretag.

I maj 2003 presenterades slutsatserna i

departementspromemorian Företags- och

anställningsformer i förändring (Ds 2003:27). I

rapporten redogörs för hur företagsstrukturen

förändrats i Sverige under det senaste decenniet.

Den genomsnittliga företagsstorleken har minskat och

det totala antalet företag har ökat. Antalet

personer som kombinerar anställning och företagande

uppgick år 2000 till 81 000 (exkl. jordbruk,

skogsbruk och fiske). De flesta, 80 %, har

anställningen som huvudsyssla och företagandet som

bisyssla. Vidare redovisas en problembeskrivning i

rapporten rörande arbetslöshetsförsäkringen,

sjukförsäkringen och F-skattsedel för företagare.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen sägs det i

rapporten att såväl arbetslöshetskassor som

organisationer framfört att reglerna för företagare

i arbetslöshetsförsäkringen inte är tillräckligt

utvecklade eller att de ger utrymme för olika

tolkningsmöjligheter. Gränsdragningsproblemen är

störst när det gäller gruppen uppdragstagare, dvs.

en som åtar sig uppdrag för en eller flera

uppdragsgivares räkning utan att det föreligger

något anställningsförhållande. Tillämningsproblemen

när det gäller kooperativ verksamhet har dock

minskat på senare år. Beträffande sjukförsäkringen

konstateras att reglerna inom sjukförsäkringen

skiljer sig åt beroende på om företagaren har

enskild firma/handelsbolag eller ett aktiebolag.

Vidare känner många företagare inte till att den

sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI) för

egenföretagare baseras på nettointäkten i firman,

medan SGI för den som driver verksamhet i

aktiebolagsform bestäms av den lön som tas ut ur

bolaget. I sjukförsäkringen finns också

gränsdragningsproblem när det gäller uppdragstagare.

Vad gäller F-skattsedel för företagare konstateras i

rapporten att det generellt inte upplevs som svårt

att få F-skattsedel. För den som inledningsvis bara

har en uppdragsgivare kan dock uppstå problem, sägs

det i rapporten. När det gäller frågan om det behövs

en ny kategori - mellan anställda och företagare -

nämns bl.a. att nya gränsdragningsproblem sannolikt

skulle uppstå vid införandet av en sådan kategori.

Företagare och arbetslöshetsförsäkringen

Våren 2004 gav riksdagen (bet. 2003/04:AU6) genom

ett tillkännagivande regeringen i uppdrag att se

över företagares ekonomiska situation vid

arbetslöshet. Utredningen skall undersöka om det

skall vara möjligt för företagare att vara

deltidsarbetslösa. Den skall se över reglerna för

dem som verkar inom kooperativa, ekonomiska och

ideella föreningar. Nivån på ersättningen för

företagare bör också ses över, enligt vad riksdagen

uttalade.

Enligt de uppgifter som inhämtats bereds

kommittédirektiv avseende bl.a. regler vid

arbetslöshet och sjukdom för närvarande inom

Regeringskansliet, något som även näringsminister

Thomas Östros nyligen hänvisat till i en

interpellationsdebatt (se nedan). Vidare kan nämnas

att arbetsmarknadsutskottet under våren 2005 kommer

att hantera olika motioner från allmänna

motionstiden rörande företagare och

arbetslöshetsersättningen.

Företagare och sjukförsäkringen

I september 2004 beslutade regeringen att genomföra

en översyn av socialförsäkringarna (dir. 2004:129).

Den särskilde utredaren (generaldirektör Anna

Hedborg) skall göra en genomgripande analys av

socialförsäkringarna i ett brett perspektiv. Enligt

direktiven skall, som ett led i strävan efter att

främja företagandet och att eftersträva en ökad

balans i försäkringsvillkoren mellan anställda och

företagare, särskilt fokus ägnas trygghetssystemen

för egenföretagare i syfte att försäkringsvillkoren

skall bli tydligare, enklare och mer förutsägbara.

Huvudsyftet med utredningen är att ta fram underlag

och genomgripande analysera nuvarande försäkringar,

deras effekter, svagheter och förtjänster, och vilka

krav som kommer att ställas på framtidens

socialförsäkringar. I ett andra steg kommer

utredningens betänkande att utgöra underlag för en

parlamentarisk utredning. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 november 2006.

Företagare och F-skattsedel

När det gäller F-skattsedel kan nämnas att riksdagen

(bet. 2003/04:SkU25) avslog olika motionsyrkanden på

området våren 2004, bl.a. om att det måste bli

lättare att skaffa F-skattsedel. Skatteutskottet

betecknade i sitt ställningstagande motionärernas

beskrivning av svårigheterna att erhålla F-

skattsedel som kraftigt överdrivna. Vidare hänvisade

skatteutskottet till det uppdrag Skatteverket fått i

regleringsbrevet för år 2004 rörande bl.a. en

belysning om det finns regionala skillnader i

kontrollen. Avvikande uppfattningar framfördes i två

reservationer (m, fp, kd; c)

Interpellationsdebatt om företagares trygghet

Näringsminister Thomas Östros besvarade i januari

2005 en interpellation (ip. 2004/05:265) av Ann-

Marie Pålsson (m) om vilka initiativ denne var

beredd att ta för att också en enskild företagare

skall kunna erbjudas motsvarande trygghet som de

anställda. I sitt anförande redogjorde

näringsministern för att departementet i (här

tidigare nämnda) projektet om företags- och

anställningsformer i förändring belyst skillnader i

befintliga regelsystem mellan företagare och

anställda när det gäller de sociala

trygghetssystemen samt problem som dessa skillnader

kan medföra. Vidare erinrade han om att riksdagen

begärt en parlamentarisk utredning om företagares

ekonomiska situation vid arbetslöshet och meddelade

att kommittédirektiv avseende bl.a. regler vid

arbetslöshet och sjukdom för närvarande bereds inom

Regeringskansliet.

Aktiebolag med begränsad vinstutdelning

I februari 2002 beslutade regeringen att tillsätta

en särskild utredare (ordföranden i Arbetsdomstolen

Carina Gunnarsson) med uppdrag att utreda frågor om

ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande

verksamhet. Utredaren presenterade i november 2003

ett betänkande om aktiebolag med begränsad

vinstutdelning (SOU 2003:98). I enlighet med vad som

angetts i direktiven har utredningen utarbetat

förslag till två modeller av aktiebolag med

vinstutdelningsbegränsning. Betänkandet är

remissbehandlat och frågan bereds för närvarande

inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har en i grunden positiv inställning till

nytänkande som kan stimulera framväxten av nya

företag och arbetstillfällen. Det gäller inte minst

sådana initiativ som innebär att människors

kreativitet på lokal och regional nivå tas till

vara. Det sagda innebär bl.a. att utskottet, i

likhet med vad som anförs i motion 2004/05:N398 (c),

anser att ett öppet förhållningssätt gentemot nya

företagsformer bör råda. Något särskilt uttalande

från riksdagen för att klargöra denna ståndpunkt

anser utskottet emellertid inte erforderligt.

I detta sammanhang vill utskottet även framhålla

att det anser att offentliga regelsystem skall vara

enkla att förstå och använda för företagarna, både

för företagare i allmänhet och för dem som verkar i

gränssnittet mellan att vara företagare och

anställd. Regeringen har, som ovan redovisats, låtit

genomföra en kartläggning av nya former för

företagande och anställningsformer i gränssnittet

mellan egenföretagare och anställd. I rapporten ges

problembeskrivningar när det gäller bl.a.

arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och F-

skattsedel. Våren 2004 efterlyste riksdagen en

parlamentarisk utredning om företagares ekonomiska

situation vid arbetslöshet. Enligt den information

som utskottet låtit inhämta bereds för närvarande

kommittédirektiv avseende bl.a. regler vid

arbetslöshet och sjukdom inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det ovan sagda avstyrks här

aktuell motion i berörd del.

Kapitalförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med hänvisning till de åtgärder

som vidtagits avslå en motion rörande

kapitalförsörjning. Jämför reservation 5 (m,

fp, kd, c).

Motionen

I motion 2004/05:N426 (s) anförs att företagare inom

det kooperativa området har ett stort behov av enkla

regler för sitt företagande. Därtill konstateras att

det kan vara svårt att hitta investerings- eller

riskkapital för att kunna starta företag. Enligt

motionärerna är det därför angeläget att stimulera

till ett ökat företagande och entreprenörskap även

om lokala investerare har liten tilltro till

investeringar i det berörda området.

Vissa kompletterande uppgifter

Våren 2004 avstyrkte utskottet (bet. 2003/04:NU10)

två likalydande motionsyrkanden som det här

aktuella. Även reservanterna (m, fp, kd, c)

avstyrkte dessa yrkanden.

När det gäller kapitalförsörjning bör erinras om

de beslut riksdagen fattade hösten 2004 (prop.

2004/05:1 utg.omr. 24, bet. 2004/05:NU1) rörande

innovationsfrämjande åtgärder. Riksdagen bemyndigade

då regeringen att vidta de åtgärder som behövs för

bildandet av och verksamheten i ett holdingbolag för

innovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget skall

bildas gemensamt av de sju stiftelserna för

samverkan universitet/högskola och näringsliv

(teknik-brostiftelserna), Stiftelsen Industrifonden

och staten. Vidare skall Vinnova förmedla sin

inkubatorfinansiering via holdingbolaget. Enligt vad

som angavs i propositionen beräknas den nya

koncernen med befintliga medel kunna finansiera

såddlån m.m. med omkring 1,8 miljarder kronor under

en tioårsperiod. Koncernens finansiering skall syfta

till att hjälpa företag att nå lönsamhet. Samtidigt

kommer verksamheten att inriktas på projekt som

befinner sig i mycket tidiga utvecklingsskeden.

Därtill gavs ett bemyndigande till regeringen

rörande finansieringen av Almi Företagspartner AB:s

innovationslån innefattande ett årligt statligt

tillskott. Utskottet framhöll i sitt

ställningstagande att de båda förslagen innebär att

förutsättningarna avseende såddfinansieringen kommer

att förbättras. Avvikande uppfattningar gavs uttryck

för i två reservationer (m, fp, c; kd).

När det gäller regionala riskkapitalinsatser kan

även framhållas att riksdagen hösten 2004 godkände

(prop. 2004/05:1 utg.omr. 19, bet. 2004/05:NU2) att

anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder (33:1)

och Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2000-2006 (33:5), inom ramen för EG:s

strukturfondsprogram, får användas till pilotprojekt

i form av finansiering av särskilda regionala

riskkapitalinsatser i vissa program, genom vilka

staten direkt eller indirekt tillskjuter ägarkapital

i form av aktier eller motsvarande i enskilda

företag. Vidare aviserade regeringen i

budgetpropositionen för år 2005 att vissa regionalt

beslutade företagsstöd skall avvecklas fr.o.m. juli

2005. Som en kompletterande åtgärd skall Almi

erbjuda lån med större risktagande i stödområde B.

Utskottets ställningstagande

Som berörs i motion 2004/05:N426 (s) kan det vara

svårt att hitta riskvilligt kapital på den öppna

riskkapitalmarknaden för projekt i tidiga skeden.

Statliga insatser på området är därför motiverat.

Riksdagen har nyligen bemyndigat regeringen, som

tidigare redovisats, att vidta olika åtgärder i

syfte att främja innovationer. Enligt utskottets

uppfattning innebär de åtgärder som vidtas att

förutsättningarna avseende såddfinansiering blir

bättre än de skulle varit utan dessa åtgärder. Något

initiativ från riksdagens sida med anledning av

motionen ser utskottet inte behövligt.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

2004/05:N426 (s).

Social ekonomi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om social

ekonomi. Utskottet hänvisar till vad det i

tidigare sammanhang anfört rörande social

ekonomi och framhåller att det inte ändrat

uppfattning i frågan. Jämför reservationerna

6 (m, fp), 7 (kd, c) och 8 (mp).

Motionerna

Ett tillkännagivande med innebörden att det behövs

en nationell handlingsplan för socialt företagande

föreslås i motion 2004/05:N352 (s). Motionärerna

menar att en sådan handlingsplan kan förbättra

möjligheterna att på lokal och regional nivå

utveckla fler sociala företag och därmed öka antalet

arbetstillfällen.

Även i motion 2004/05:N353 (s) föreslås ett

tillkännagivande med syftet att främja sociala

företag. Motionärerna framhåller bl.a. att

erfarenheterna som finns kring sociala företag

bättre skall integreras och tas till vara inom ramen

för de resurser som finns inom

arbetsmarknadspolitiken.

Möjligheterna för sociala innovationer tas upp i

motion 2004/05:N388 (s). Motionärerna menar att

utvecklingen av det sociala kapitalet hamnar i

skymundan i den svenska innovationspolitiken. De

anser därför att det är nödvändigt med en nydanande

innovationspolitik som kan finansiera insatser för

att skapa samhällsgemenskap och stödja goda sociala

miljöer för individen och som syftar till att lösa

samhällsproblemen på ett nytt sätt. Om detta

föreslås ett tillkännagivande.

De lokala kooperativa utvecklingscentrumens (LKU)

roll för stödet till lokal och regional utveckling

samt den sociala ekonomins företagande tas upp i

motion 2004/05:N422 (s) och i den likalydande

motionen 2004/05:N438 (s). Det konstateras i de

bägge motionerna att regeringen har aviserat ett

sänkt anslag till kooperativ utveckling inom

näringspolitiken. Motionärerna anser emellertid att

det krävs en långsiktig statlig finansieringslösning

av stödet till kooperativ utveckling som, utöver

näringspolitik, även inbegriper

arbetsmarknadspolitik och regional

utvecklingspolitik.

Nya entreprenörsformer kan vara ett av sätten att

öka tillväxten i samhället, anförs det i motion

2004/05:N448 (s). Kooperativa företag är ett exempel

på en entreprenörsform som ger stora möjligheter

till inflytande över den egna arbetssituationen och

därmed stor arbetstillfredsställelse. Motionärerna

menar att det är viktigt att forskning och

kunskapsspridning kring det demokratiska

entreprenörskapet främjas.

I motion 2004/05:N393 (kd) påtalas att

Kristdemokraterna är positiva till att lokala

kooperativa utvecklingscentrum sedan år 2002 har i

uppdrag att stödja även andra former av företagande

än små kooperativa företag inom den sociala

ekonomin. Regeringen bör dock utreda hur dessa LKU

långsiktigt kan bli en del av närings-,

arbetsmarknads- och regionalpolitiken, anser

motionärerna.

Den sociala ekonomin står även i fokus i motion

2004/05:N306 (c), vari flera olika tillkännagivanden

förordas. Ett tillkännagivande som föreslås gäller

att det kommunala självstyret är en viktig

förutsättning för att den sociala ekonomin skall

kunna utvecklas. Motionärerna menar att regeringen

genom att återkommande ställa sig över det kommunala

självstyret har motarbetat den sociala ekonomins

utvecklingsmöjligheter inom flera

verksamhetsområden. Vidare föreslås ett

riksdagsuttalande om att den officiella statistiken

inom områdena socialt kapital och social ekonomi bör

utvecklas. Därtill föreslås även ett uttalande av

riksdagen med anledning av att regeringen meddelat

sin avsikt att låta en särskild utredare göra en

översyn av den statliga folkrörelsepolitiken och de

olika insatser som görs riktade mot för-eningslivet

och den sociala ekonomin. Motionärerna anser att den

aviserade utredningen bör få i uppgift att göra en

uppföljning av dels de förslag som arbetsgruppen om

den sociala ekonomin och dess utveckling

presenterade i en rapport år 1999, dels vad som hänt

i Sverige efter den 7:e europeiska konferensen om

social ekonomi som hölls i Gävle år 2001.

I motion 2004/05:N344 (mp) föreslås att en

utredning tillsätts för att belysa möjligheten att

inrätta ett kunskapscentrum för socialt företagande.

Som lämpliga institutioner för ett sådant

kunskapscentrum nämns Arbetslivsinstitutet i

Östersund och Institutet för arbetsvetenskap vid

Göteborgs universitet.

Även i motion 2004/05:N351 (mp) föreslås

tillsättandet av en utredning. Motionärerna anser

att en sektorsövergripande utredning bör tillsättas

med uppgift att kartlägga och visa hur den sociala

ekonomin kan vara en tillgång för tillväxt och

välfärd.

Vissa kompletterande uppgifter

När utskottet våren 2004 behandlade ett flertal

yrkanden om social ekonomi (bet. 2003/04:NU10)

framhöll utskottet att det vid flera tidigare

tillfällen uttalat sig positivt om den sociala

ekonomins förtjänster. Samtliga motionsyrkanden

avstyrktes samtidigt av utskottet. Andra

uppfattningar framfördes i reservationer (m, fp; kd,

c; mp).

Med anledning av vad som sägs i motion

2004/05:N306 (c) om uppföljning kan nämnas att

regeringen i november 1997 beslutade att tillsätta

en arbetsgrupp om den sociala ekonomin och dess

utveckling, med uppgift att kartlägga villkoren för

den sociala ekonomin och belysa dess betydelse i

sammanhanget. I rapporten Social ekonomi - en tredje

sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?, som

arbetsgruppen presenterade år 1999, ges en

beskrivning av verksamheter som bedrivs i

föreningar, kooperativ, allmännyttiga stiftelser och

liknande sammanslutningar och deras betydelse för

det svenska samhället liksom en kartläggning av

villkoren för verksamheterna. Arbetsgruppen lämnade

även olika förslag. Enligt arbetsgruppen borde ett

antal frågeställningar kring den sociala ekonomins

villkor bli föremål för djupare analys och

principiell diskussion. Vidare föreslog

arbetsgruppen olika initiativ som skulle tas i syfte

att förbättra villkoren för den sociala ekonomin och

dess utveckling.

Vidare kan tilläggas att den 7:e europeiska

konferensen om social ekonomi hölls i Gävle i juni

2001. Konferensens program syftade till att

synliggöra och understödja den sociala ekonomins

positiva krafter i arbetet med europeiska

framtidsfrågor. Ett mål med konferensen var att den

skulle utmynna i slutsatser, som förhoppningsvis

stärker den sociala ekonomins möjligheter att spela

en betydelsefull roll i framtiden. Ett annat mål var

att ge inspiration och stöd för att starta och

utveckla fler aktiviteter inom området social

ekonomi i kandidatländerna.

Nutek har regeringens uppdrag att främja en

utveckling av företagandet inom den sociala

ekonomin. Av Nuteks regleringsbrev för år 2005

framgår att myndigheten bör använda 35 miljoner

kronor för att främja kooperativt företagande och

att stöd till främjande av kooperativt företagande

skall ske i enlighet med förordningen (2001:1994) om

statsbidrag till kooperativ utveckling m.m. För år

2005 har Nutek beslutat att anvisa 25 miljoner

kronor till 25 LKU vid vilka ett drygt femtiotal

kooperativa rådgivare verkar. Övriga medel kommer

att användas till ett regionalt och lokalt

utvecklingsprojekt, kompetensutveckling av

personalen vid LKU, lokalekonomiska

finansieringsinitiativ, attitydförändrande projekt

riktade till ungdomar, socialt företagande samt

Nuteks eget främjandearbete.

Därtill kan erinras om att Nutek, enligt

regleringsbrevet för år 2005 (regeringsbeslut 2004-

12-16), har fått i uppdrag att utreda hur

medfinansieringskravet påverkat verksamheten vid LKU

och att redovisa hur verksamheten kan utvecklas och

stärkas inom ramen för nuvarande stödsystem. Nutek

bör särskilt undersöka hur LKU kan främja att

kooperativ verksamhet i ökad utsträckning bidrar

till etablering av lokala nätverk till stöd för

nyföretagande och tillväxt i befintliga småföretag.

De delar av uppdraget som föranleder förändring i

förordning skall redovisas senast den 14 mars 2005.

Övriga delar skall redovisas senast den 31 maj 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under de senaste åren återkommande

behandlat olika frågor rörande social ekonomi och

har vid dessa tillfällen på olika sätt framhållit

sin positiva inställning till de verksamheter som

omfattas av begreppet. På denna punkt har utskottet

inte ändrat uppfattning. Samtidigt kan konstateras

att flera av de motionsyrkanden som utskottet här

har att ta ställning till är identiska eller i hög

grad överensstämmande med sådana som utskottet

behandlade under det föregående riksmötet. Med

anledning därav avstår utskottet från att i detalj

gå in på varje enskild fråga, utan hänvisar i detta

sammanhang till vad som anfördes våren 2004 i

utskottets betänkande om vissa näringspolitiska

frågor (bet. 2003/04:NU10).

Utskottet vill emellertid, när det gäller några av

de här aktuella yrkandena, göra några

förtydliganden. När det gäller vad som tas upp i

motionerna 2004/05:N393 (kd), 2004/05:N422 (s) och

2004/05:N438 (s) om LKU och nivån på det stöd som

lämnas, vill utskottet erinra om att stödet för år

2005 är oförändrat 35 miljoner kronor, varav 25

miljoner kronor avser grundbidrag till LKU. Som i

det föregående redogjorts för har Nutek även fått i

uppdrag att utreda hur medfinansieringskravet

påverkar verksamheten vid LKU och att redovisa hur

verksamheten kan stärkas inom ramen för nuvarande

stödsystem.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga

här aktuella motioner i berörda delar.

Industriella utvecklingscentrum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

industriella utvecklingscentrum. Utskottet

hänvisar till de förändringar som genomförts

beträffande stöd till produktutveckling i små

företag. Jämför reservationerna 9 (m, fp) och

10 (kd, c).

Motionerna

I Kristdemokraternas partimotion 2004/05:N393 begärs

ett tillkännagivande om industriella

utvecklingscentrum (IUC). Motionärerna framhåller

det arbete som de industriella utvecklingscentrumen

gör och anser att det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande

verksamhet, produktutveckling och avknoppning) skall

vara kvar. Vidare menar motionärerna att rollerna

behöver renodlas och att anslaget för UPA-uppdraget

och IUC-bolagen skall synliggöras i budgeten.

Ekonomiskt långsiktiga spelregler för de

industriella utvecklingscentrumen efterlyses i

motion 2004/05:N209 (c). De korta projekttiderna och

den ekonomiska situationen gör det svårt att planera

långsiktigt, menar motionären, och framhåller att de

industriella utvecklingscentrumen är en viktig

grundsten för regional utveckling och för att

säkerställa tillväxten i landet.

Även i motion 2004/05:N252 (c) berörs de

industriella utvecklingscentrumen. Motionären

förordar ett tillkännagivande till regeringen om en

långsiktig och utvecklad satsning på IUC-nätverken

genom långsiktiga avtal om att genomföra uppdraget

med utvecklings-, produktutvecklings- och

avknoppningsprojekt inom ramen för anslaget för

näringslivsutveckling m.m.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har vid återkommande tillfällen under de

senaste åren behandlat motionsyrkanden om satsningar

på industriella utvecklingscentrum. Våren 2004

avstyrkte utskottet (bet. 2003/04:NU10) ett yrkande

om att UPA-uppdraget skulle utvecklas och att anslag

till IUC-bolagen skulle synliggöras i statsbudgeten.

En annan uppfattning än utskottsmajoritetens

framfördes i en reservation (kd).

Genomförandet av det s.k. UPA-uppdraget har sedan

år 1997 åvilat IUC-bolagen. Initialt var stödet

begränsat till en treårig försöksverksamhet men har

kommit att förlängas i omgångar t.o.m. utgången av

år 2004. Från och med år 2005 satsas inga statliga

medel på UPA-uppdraget. De återbetalningar som IUC-

bolagen erhåller går i enlighet med vad som tidigare

avtalats tillbaka till bolagen för nya insatser.

Under år 2005 satsas i stället medel på

produktutvecklande insatser i små företag genom ett

särskilt program. Regeringen har uppdragit

(regeringsbeslut 2004-10-21) åt Nutek att främja

produktutveckling i små företag genom att inbjuda

aktörer att inkomma med projektförslag (s.k.

callförfarande). Med produktutveckling avses

förloppet att utveckla en ny produkt eller tjänst.

Totalt satsas 60 miljoner kronor på programmet

Produktutveckling i små företag under år 2005.

Medlen skall finansiera konkreta insatser för

utveckling av varor och tjänster i små företag.

Samtidigt skall medlen bidra till att utveckla en

regional stödstruktur. Stöd kan ges till enskilda

företag och företagsnätverk samt partnerskapens

administration. Företagen och företagsnätverken

avgör själva vem de vill köpa insatsen från. De som

kan söka för ett partnerskap är näringslivsnära

aktörer som arbetar med produktutveckling såsom

Almi, IUC och teknikbrostiftelserna, intresse- och

branschorganisationer, industriforskningsinstitut,

högskolor och universitet, länsstyrelser och

självstyrelseorgan samt kommuner och kommunala

samverkansorgan.

Exempel på insatser hos företag som kan

finansieras är konsultinsatser, utbildningsinsatser,

investeringar av t.ex. prototyper, provmätningar och

marknadsundersökningar. Företagen skall själva stå

för minst 50 % av kostnaden. För partnerskapen ges

inte stöd till ordinarie verksamhet eller uppsökande

verksamhet i företag i syfte att identifiera eller

utveckla produkter.

Ansökan om att delta i programmet sker i flera

steg. I februari 2005 skall en projektskiss vara

Nutek till handa, därefter kommer Nutek att välja ut

dem som erbjuds gå vidare med att utveckla en

fullständig ansökan. För detta kan den sökande

rekvirera 50 000 kr. En fullständig ansökan skall

vara Nutek till handa i slutet av mars, och Nutek

skall fatta beslut om vilka partnerskap som skall

erhålla finansiellt stöd senast i mitten av april.

Företagen som vill medverka skall kontakta något av

de partnerskap Nutek beslutat att samarbeta med.

Samtliga beslut om finansiellt stöd till

produktutvecklingsinsatser i företag skall vara

fattade av Nutek senast den 9 december 2005, och

insatserna skall vara genomförda senast i november

2006.

I januari 2005 besvarade näringsminister Thomas

Östros en interpellation (ip. 2004/05:266) av

Kerstin Lundgren (c) om fortsatt satsning på

utvecklings- och etableringsprojekt inom IUC-

nätverket. Interpellationen gällde dels hur

näringsministern avser att stimulera till utveckling

och nya jobb via IUC under år 2005, dels vilka

åtgärder denne var beredd att medverka till för att

IUC-nätverket skall få ett mer långsiktigt avtal och

därmed en långsiktighet i sin verksamhet. I sitt

anförande påpekade statsrådet att statens tidigare

avtal med IUC inte förnyats i och med att regeringen

frångått UPA-uppdraget och valt att satsa de

begränsade resurser som står till förfogande på

produktutveckling. Att verka för ett långsiktigt

avtal med IUC om UPA-uppdraget har inte tidigare

varit regeringens ambition och är inte heller nu

aktuellt. Vidare anförde näringsministern att han

var säker på att de goda erfarenheter och den goda

kompetens som finns inom IUC-nätverket kommer att ge

IUC väldigt bra förutsättningar att delta i

callförfarandet. Näringsministern redogjorde även i

början av februari 2005 för regeringens syn rörande

UPA-uppdraget och IUC-bolagen med anledning av en

fråga (fr. 2004/05:777) om stöd till

produktutveckling i små företag som ställts av

Bengt-Anders Johansson (m).

Utskottets ställningstagande

I här aktuella motioner ställs bl.a. krav på

långsiktiga och utvecklade satsningar på IUC-bolagen

och på det s.k. UPA-uppdraget. När det gäller kraven

på långsiktig finansiering vill utskottet poängtera

att avsikten med stödet till IUC-bolagen aldrig

varit att detta skulle permanentas, utan målet har

varit att verksamheten på sikt skulle bli

självbärande. I det föregående har redogjorts för

den nyordning som gäller fr.o.m. år 2005, vilken

innebär att det tidigare UPA-uppdraget ersätts med

ett program för produktutveckling i små företag. Det

är utskottets uppfattning att IUC-bolagen och andra

aktörer skall ha likvärdiga möjligheter att erbjuda

sina tjänster i programmet. Förhoppningsvis kommer

denna konkurrens att medföra att verksamheten

ytterligare effektiviseras.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga

här aktuella motionsyrkanden.

Oseriösa företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om att upprätta

varningslistor över oseriösa företag.

Utskottet hänvisar bl.a. till de

varningslistor som i dag redan finns.

Motionen

I motion 2004/05:N370 (s) föreslås ett

tillkännagivande med innebörden att samtliga

länsstyrelser skall upprätta varningslistor över

oseriösa företag. Syftet med dessa listor skulle

vara att ge en samlad information till konsumenter,

myndigheter och företag över företag som inte sköter

sig vad gäller t.ex. lagar och avtal eller som inte

lever upp till etiska och moraliska värderingar inom

sitt branschområde. Listan skulle även kunna ge

information om vilka företag som inte betalar skatt,

som fällts i arbetsdomstol, som har

underleverantörer som anlitar barnarbetare m.m.

Motionärerna erinrar samtidigt om att liknande

listor upprättas av bl.a. Svensk Handel respektive

tidningen Råd & Rön.

Vissa kompletterande uppgifter

Som nämns i motionen tar Råd & Röns Svarta lista upp

företag som vägrat följa ett beslut i Allmänna

reklamationsnämnden (ARN). Besluten som fattas av

ARN är inte tvingande. De är rekommendationer och

det hör till god sed i affärsvärlden att följa

besluten. Råd & Rön publicerar två svarta listor per

år som bygger på nya fall hos ARN. Före

publiceringen skickar de brev till alla företag för

att ge dem en möjlighet att rätta sig efter beslutet

och för att rätta till eventuella missförstånd.

Tidigare sammanställde Svenskt Näringsliv en lista

över blufföretag. Arbetet med och ansvaret för den

listan har övertagits av förbundet Svensk Handel,

som har valt att på Internet publicera företag som

använder sig av oseriösa marknadsföringsmetoder på

en s.k. varningslista. Varningslistan samt de råd

som lämnas vänder sig till näringsidkare. Ett

femtontal kriterier ligger till grund för

publicering på listan, däribland att ett stort antal

klagomål inkommit mot företaget, att företagets

erbjudande är vilseledande, att företagets produkter

eller tjänster inte existerar, att personer som

tidigare är kända i liknande sammanhang finns med i

företagets styrelse eller som revisorer, att

företaget enligt Bolagsverket saknar revisor eller

styrelse eller att företaget enligt kreditupplysning

har stora ekonomiska problem, vilket troligen kommer

att leda till att uppdragen inte kommer att kunna

fullföljas. Kriterierna är inte inbördes

rangordnade, och en samlad bedömning görs i varje

enskilt fall, vilket innebär att samtliga kriterier

inte behöver vara uppfyllda avseende varje enskild

publicering.

Även Finansinspektionen har en varningslista över

oseriösa företag. Listan bygger på information som

Finansinspektionen fått från andra

tillsynsmyndigheter och organisationer där man

varnar allmänheten.

I Bolagsverkets näringslivsregister kan den som är

kund se aktuell information om ca 1 miljon företag.

Här finns information om bl.a. aktiebolag,

ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare,

handelsbolag, kommanditbolag och ideella föreningar.

Vidare innefattar näringslivsregistret ett

konkursregister (med information om vilka personer

och dödsbon som har gått i konkurs), ett

näringsförbudsregister (med information om vilka

personer i Sverige som fått näringsförbud) och ett

biträdesförbudsregister (med information om personer

som fått förbud att lämna ekonomiskt eller juridiskt

biträde). Vidare kan man söka information om

europeiska företag genom European Business Register

som innehåller officiell företagsinformation om mer

är 18 miljoner företag i 14 europeiska länder.

Därtill kan kreditupplysningsföretagen nämnas i

detta sammanhang. Det finns ca 15 företag i Sverige

som har Datainspektionens tillstånd att bedriva

kreditupplysningsverksamhet. Merparten av alla

kreditupplysningar kommer från ett fåtal stora

företag. De största kreditupplysningsföretagen har

var sitt dataregister med uppgifter om alla personer

över 15 år i Sverige och om alla företag i landet.

När det gäller privatpersoner är det främst tre slag

av uppgifter som inhämtas, nämligen uppgifter om

identitet, inkomst, förmögenhet och innehav av

fastighet samt betalningsanmärkningar. För juridiska

personer, näringsidkare och näringsanknutna personer

registreras samma typ av uppgifter som för

privatpersoner. Därtill registreras bl.a. om man är

styrelseledamot i ett aktiebolag eller delägare i

ett handelsbolag, om man har en inregistrerad firma

eller är redovisningsskyldig för mervärdesskatt

eller arbetsgivaravgifter. För juridiska personer

får även uppgifter om ansökan om

betalningsföreläggande registreras.

Beträffande vad som sägs i motionen om företags

etiska och moraliska värderingar kan påminnas om de

olika former av märkning som i dag finns, såsom

t.ex. Rättvisemärkt och Kravmärkt. Vidare kan

erinras om att frågan om en frivillig

jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster

utretts (SOU 2002:30).

När det gäller olika åtgärder mot oseriösa företag

kan nämnas att lagutskottet (bet. 2003/04:LU13)

våren 2004 hanterade ett antal motioner rörande

förslag till åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och

modemkapning. Samtliga motioner avstyrktes av

utskottet, medan en avvikande uppfattning lämnades i

en reservation (m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas grundinställning att

det är angeläget att motverka olika former av

oseriösa företag. Denna typ av verksamhet drabbar

näringslivet, organisationer, föreningar och

enskilda konsumeter. En viktig del i att motverka

detta ligger i att tillgängliggöra information

rörande sådana företag. Motionärerna förordar som

ett led i detta att länsstyrelserna ges i uppdrag

att upprätta listor över oseriösa företag, och de

ger olika exempel på vilken typ av information

sådana varningslistor skulle innehålla. Utskottet är

i grunden positivt till idén. Samtidigt måste

framhållas att utskottet ser vissa problem när det

gäller de i motionen angivna exemplen. Frågan om

vilka krav eller regler ett företag skall bryta mot

för att betecknas som oseriöst måste ställas. Vidare

vill utskottet framhålla att några av de i motionen

angivna exemplen kan vara svåra att fastställa på

ett objektivt sätt. Den mängd information som måste

sammanställas och kontinuerligt uppdateras kan

enligt utskottets bedömning även bli mycket

omfattande. Som tidigare redogjorts för finns det

redan i dag olika varningslistor när det gäller

oseriösa företag. Dessa fyller enligt utskottets

mening en viktig funktion och det är positivt om

dessa system kan utvecklas ytterligare. Därtill

finns möjligheten att på andra sätt kontrollera

företag och näringsidkare, exempelvis genom

Bolagsverkets näringslivsregister eller

kreditupplysningsföretagen. Sammantaget ser

utskottet inte att motionen bör föranleda något

initiativ från riksdagens sida. Med hänvisning till

det anförda avstyrks motionen.

Auktorisation och certifiering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå olika motionsyrkanden

rörande auktorisation och certifiering.

Beträffande kraven på företagskörkort

framhåller utskottet den fria

etableringsrätten. När det gäller

auktorisation av tolkar och certifiering av

brunnsborrare hänvisar utskottet till det

arbete som Kammarkollegiet respektive

Sveriges geologiska undersökning bedriver.

Motionerna

I motion 2004/05:Ub438 (s) framhålls att Ukraina är

ett land som framgent kommer att få allt större vikt

och att efterfrågan på kvalificerade ukrainska

översättare och tolkar har blivit allt större.

Motionärerna påpekar att det saknas auktorisation av

ukrainska tolkar.

Införandet av näringskörkort för företagare

förordas i motion 2004/05: N316 (s). Genom ett

näringskörkort skall såväl dokumenterat

yrkeskunnande som grundläggande kunskaper i

bokföring, skatter och avgifter kunna styrkas.

Motionären menar att Bolagsverket skall kunna ställa

krav på uppvisande av en formell handling som stöd

för att den enskilde har tillräcklig kompetens inom

det område denne önskar starta sin affärsverksamhet.

Att det saknas krav och riktlinjer för att

borrning av energibrunnar skall utföras av

certifierade yrkesmän påpekas i motion 2004/05:N218

(m). Motionären förordar därför införandet av en

certifiering som innebär att brunnsborrare både har

erforderliga kunskaper och förbinder sig att följa

de rekommendationer och krav som tagits fram av

Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Vissa kompletterande uppgifter

Auktorisation av tolkar

Enligt förordningen (1985:613) om auktorisation av

tolkar och översättare skall frågor om auktorisation

av tolkar och översättare prövas av Kammarkollegiet.

Uppskattningsvis talas det 150 olika språk i

Sverige. Vissa av dessa är emellertid inte

skriftspråk. Vilka språk som Kammarkollegiets

auktorisation av tolkar och översättare omfattar

fastställs i en preliminär språkplan efter samråd

med en rådgivande nämnd. I nämnden finns

representanter för bl.a. tolkars och översättares

intresseorganisation och Domstolsverket. Enligt den

nu gällande planen, vilken fastställdes i december

2003 och löper till våren 2008, är det möjligt att

ansöka om auktorisation och genomgå de kunskapsprov

som krävs för 35 olika språk. Ukrainska är inte ett

av dessa språk. Fastställandet av språkplanen

innebär inte att inte även andra språk kan komma att

bli aktuella för auktorisation under perioden. Vilka

språk som Kammarkollegiets auktorisation omfattar

styrs dels av behovet av tolkar och översättare,

dels av möjligheten att genomföra ett prov. När det

gäller efterfrågan på auktoriserade tolkar görs

bedömningen efter kontakter med bl.a.

tolkförmedlingar och Migrationsverket. Möjligheten

att genomföra provet är beroende av att det finns

opartiska kvalificerade bedömare, som har

dokumenterad kunskap i både svenska och det språk

som auktorisationen avser. Enligt Kammarkollegiet är

det svårt att finna bedömare för de språk som inte

undervisas i Norden. Kammarkollegiet uppger att de

kontinuerligt arbetar med att utöka antalet språk

det skall vara möjligt att bli auktoriserad i. När

det gäller ukrainska anger Kammarkollegiet att de

inte upplever någon särskild efterfrågan på

auktoriserade tolkar eller översättare.

Certifiering av brunnsborrare

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i

samarbete med certifieringsorganet SITAC AB (Swedish

Institute for Technical Approval in Construction)

tagit fram en kravspecifikation och ett

utbildningsmaterial för certifiering av landets

brunnsborrare. Utbildningen påbörjades sommaren 2004

och hittills har tio brunnsborrare certifierats.

Certifikatet gäller i fem år. Det finns i dag dock

inga formella krav på att en brunnsborrare skall

vara certifierad. SGU avser att genomföra olika

utbildnings- och informationsinsatser för att sprida

fördelarna med att använda sig av en certifierad

brunnsborrare. Vidare ämnar SGU informera om vilka

som är certifierade brunnsborrare.

Utskottets ställningstagande

När det gäller krav på införande av näringskörkort,

som tas upp i motion 2004/05:N316 (s), har utskottet

inget annat att anföra än vad det sagt vid tidigare

tillfällen då motionsyrkanden om särskilda

kunskapskrav på dem som önskar etablera företag

behandlats. Utskottet har vid dessa tillfällen

betonat betydelsen av den fria etableringsrätten som

en grundläggande princip vid företagsetableringar.

Samtidigt är det, utan att ge avkall på den fria

etableringsrätten, oerhört viktigt att företagare

har kunskap om bl.a. ekonomi, arbetsmiljö och

arbetsrätt. Vid detta står utskottet fast.

Beträffande certifiering av brunnsborrare, som

berörs i motion 2004/05: N218 (m), vill utskottet

framhålla att det inte ser något skäl till att

införa någon form av lagstadgat certifieringssystem,

vilket endast bör ske i undantagsfall då mycket

speciella omständigheter kräver det. Utskottet är

däremot positivt till olika former av frivilliga

certifieringssystem som kan vara till nytta för

konsumenterna, och ser uppskattande på det arbete

SGU bedriver på området.

Med anledning av vad som anförs i motion

2004/05:Ub438 (s) om auktorisation av ukrainska

tolkar vill utskottet framhålla sin uppfattning att

vilka språk auktorisationen skall omfatta bör

ansvarig, kvalificerad myndighet svara för.

Utskottet förutsätter att ansträngningar görs för

att utöka antalet språkgrupper när det gäller

auktorisation av tolkar. Utskottet har inget att

erinra mot hur Kammarkollegiet sköter sitt arbete.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga

här aktuella motioner i berörda delar.

Företagsnedläggningar

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående arbete bör

riksdagen avslå en motion om

företagsnedläggningar. Jämför reservation 11

(m, fp, kd, c).

Motionen

I motion 2004/05:N297 (mp) förordas att det genom

lagstiftning möjliggörs för anställda att köpa upp

företag som avser att lägga ned sin verksamhet.

Motionärerna anser att inget företag skall ha rätt

att lägga ned en enhet utan att först bjuda ut den

till försäljning till, i tur och ordning, enhetens

arbetare, ortens befolkning och den allmänna

marknaden. Försäljningssumman skall regleras i lag,

och ingen utrustning som krävs för att driva enheten

vidare skall, enligt motionärerna, kunna undantas

från försäljning till enhetens nya ägare.

Vissa kompletterande uppgifter

Motsvarande motionsyrkanden om företagsnedläggningar

har avstyrkts av utskottet såväl våren 2003 (bet.

2002/03:NU7) som våren 2004 (bet. 2003/04: NU10).

Vid det senaste tillfället hänvisade utskottet till

den uppgörelse som finns mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att en utredning

skall tillsättas i frågan och att utskottet

förutsätter att uppgörelsen följs. Yrkandena

avstyrktes även i en reservation (m, fp, kd, c)

medan de tillstyrktes i en annan reservation (v,

mp).

I den samarbetsuppgörelse som finns mellan

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet (det

s.k. 121-punktsprogrammet) finns angivet att det

skall tillsättas en utredning som skall ta fram

förslag till hur stora företag skall ta ett större

socialt och ekonomiskt ansvar i samband med

strukturomvandling och nedläggningsbeslut. Vidare

skall utredningen utarbeta förslag på hur anställdas

övertagande av hotad produktion skall underlättas.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet har ett

arbete igångsatts för att analysera hur man skall gå

vidare i frågan. Huvudansvaret för frågan ligger hos

arbetslivsminister Hans Karlsson, och frågan

hanteras av enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det inträffat något som

skulle föranleda en annan inställning i denna fråga

än vad utskottet senast gav uttryck för. Det finns,

som tidigare nämnts, en uppgörelse mellan

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att

det under innevarande mandatperiod skall tillsättas

en utredning med den inriktning som krävs i

motionen. Som utskottet redogjort för vid tidigare

tillfällen är det utskottets uppfattning att

möjligheterna bör ökas för dem som arbetar i ett

företag att ta över ägandet i den händelse företaget

skall säljas. Enligt den information utskottet

erhållit har ett arbete igångsatts inom

Regeringskansliet för att analysera hur man skall gå

vidare i frågan. Utskottet anser att det får

förutsättas att uppgörelsen följs, varför ett

riksdagsuttalande i frågan i enlighet med vad

motionärerna kräver kan besparas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

2004/05:N297 (mp).

Skogsindustriella frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

olika skogsindustriella frågor med hänvisning

till vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).

Motionerna

Skogens potential inom bioenergiområdet lyfts fram i

motion 2004/05:MJ508 (fp); motionärerna påpekar att

endast 8-10 % av skogens rest- och biprodukter i dag

används för energiproduktion och att denna andel på

sikt bör kunna öka. Långsiktiga regler som kan

underlätta för biobränslens konkurrenskraft gentemot

fossila bränslen är viktiga för en utökad användning

av bioenergi. De aspekter som lyfts fram i motionen

bör enligt motionärerna ingå vid utarbetandet av ett

nationellt skogsprogram och ett tillkännagivande

därom förordas.

Insatser för att utveckla den svenska

träförädlingsnäringen föreslås i motion 2004/05:N356

(kd). Motionärerna hänvisar till den rapport om mer

trä i byggandet (Ds 2004:1) som överlämnades till

regeringen i januari 2004 och framhåller att det

inte bara räcker med att lägga fram förslag på några

områden utan att regeringen måste skapa gynnsamma

förutsättningar för hela verksamheten. Det gäller

bl.a. att förutsättningarna för att starta och driva

företag måste förbättras.

Två tillkännagivanden om skogsnäringen föreslås i

motion 2004/05:N313 (c). Det första föreslagna

riksdagsuttalandet gäller att skogsnäringen och

vidareförädling av skogsråvaran bör utvecklas.

Motionärerna menar att denna sektor ytterligare kan

utvecklas genom att mer av råvaran vidareförädlas i

Sverige. Det andra uttalandet rör vikten av att

skapa regionala träutvecklingscentrum i skogslänen.

Sådana centrum skulle fungera som viktiga mötes-,

informations-, kunskaps- och utvecklingsplatser för

skogs- och träbranschen i respektive region.

I motion 2004/05:MJ434 (mp) förordas ett

riksdagsuttalande om villkoren för tillväxt inom

skogsindustrin. Enligt motionärernas uppfattning kan

oavbrutna krav på tillväxt inom skogsindustrin inte

mötas med ständigt ökad tillväxt i skogen.

Tillväxten måste snarare ske genom mer

vidareförädling och produktion av kvalitetsvirke

snarare än produktion av bulkvaror.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade motionsyrkanden på temat

vidareförädling av trä senast våren 2004 (bet.

2003/04:NU10). I detta sammanhang behandlades även

motioner rörande den svenska träskiveindustrin. Med

delvis bifall till en motion uttalade riksdagen, på

utskottets förslag, att statsmakterna bör, efter

anmälan till EG-kommissionen, skapa ett stödsystem

som möjliggör konkurrensneutralitet för den svenska

träskiveindustrin. Andra uppfattningar gavs uttryck

för i två reservationer (m, fp; kd, c).

I december 2002 beslutade regeringen att tillsätta

en förhandlare med uppdrag att ta fram underlag till

en överenskommelse inom näringslivet kring en

nationell strategi för att främja en ökad användning

av trä i byggandet. Uppdraget var i linje med

riksdagens önskemål (bet. 2001/02:NU12).

Förhandlaren (ställföreträdande generaldirektör

Fredrik von Platen) presenterade resultatet av sitt

arbete i januari 2004 i departementspromemorian Mer

trä i byggandet (Ds 2004:1). Den strategi som

förhandlaren presenterade togs fram i samråd med

företrädare för skogsnäringen och byggsektorn.

Strategin innehåller förslag på åtgärder, inklusive

åtaganden från näringslivet respektive staten. Bland

åtgärderna i strategin föreslogs att regeringen

utser en ordförande för den grupp av intressenter

som skall genomföra strategin.

I oktober 2004 utsåg regeringen riksdagsledamoten

Kenth Högström (s) till ordförande för samordningen

av träbyggnadsstrategin med uppdraget att verka för

att åtgärdsförslagen i strategin genomförs. I

arbetet skall berörda företrädare från

skogsnäringen, byggsektorn och myndigheter delta.

Ordföranden skall samverka med en bred krets av

företrädare med intresse i byggfrågor, och tillse

att åtgärderna i linje med strategin främjar

utvecklingen inom byggsektorn vad gäller utbudet av

fler och bättre långsiktigt hållbara alternativ,

utifrån objektiva grunder. Ordföranden skall, enligt

regeringsbeslutet, beakta det konkurrensrättsliga

regelverket och verka för en förbättrad konkurrens

på området. Vidare skall han söka samverkan med den

särskilde byggsamordnare som fått i uppdrag att

bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram för

bygg-, fastighets- och anläggningssektorn (dir.

2004:138). Ordföranden skall årligen rapportera till

regeringen hur det övergripande arbetet med

strategin går, och uppdraget skall avslutas med en

redogörelse för vad som uppnåtts senast den 31

december 2006.

När det gäller vad som anförs i motion

2004/05:MJ508 (fp) om skogens potential inom

bioenergiområdet kan erinras om det uppdrag

regeringen gav Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i

juni 2003 att analysera de ekonomiska och

miljömässiga förutsättningarna för en fortsatt ökad

användning av biobränsle i Sverige. I slutet av juni

2004 överlämnade SLU sin rapport,

Bioenergiutredningen, till regeringen. Utredningen

omfattar bl.a. en beskrivning av tillgångar och

användning av biobränslen och en granskning av

nyligen gjorda prognoser och scenarier för

utvecklingen inom 10-20 år samt en samhällsekonomisk

analys av skogsråvarans användning med särskild

uppmärksamhet på trädbränslen.

Utskottets ställningstagande

Vidareförädling av skogsråvaran, vilket berörs i

flera av de här aktuella motionerna, är en fråga som

utskottet återkommande har behandlat. I likhet med

vad utskottet gett uttryck för vid dessa tillfällen

är utskottet positivt till att olika åtgärder vidtas

som verkar för en ökad grad av vidareförädling. Som

tidigare redovisats pågår ett arbete på detta

område, och utskottet ser därför inget skäl att

tillstyrka de här aktuella motionerna.

När det gäller vad som lyfts fram i motion

2004/05:MJ508 (fp) om skogens potential inom

bioenergiområdet anser inte utskottet att det

föreligger grund för ett riksdagsuttalande.

Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till

den bioenergiutredning som SLU genomfört.

Utskottet vill även uppmärksamma att det väckts

ett antal motioner rörande olika skogsindustriella

frågor med anledning av den storm som passerade

södra Sverige den 9 januari i år. Stormen har

inneburit ett hårt slag mot skogsägarna i området

och kan påverka virkesförsörjningen till

skogsindustrin i en stor del av landet under lång

tid. Utskottet avser att behandla de motioner som

remitterats till utskottet vid ett senare tillfälle

och återkommer således till dessa frågor.

Med hänvisning till det ovan sagda avstyrks

samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Betong- och cementindustrin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

betong- och cementindustrin. Utskottet

framhåller bl.a. att träbyggnadsstrategin

inte innebär att träindustrin kommer att

subventioneras på bekostnad av betong- och

cementindustrin.

Motionerna

I motion 2004/05:N222 (kd) begärs ett

tillkännagivande till regeringen med innebörden att

betong- och cementindustrin skall ges samma

konkurrensvillkor som konkurrerande branscher.

Motionären framhåller vikten av goda

konkurrensvillkor gentemot konkurrerande

byggmaterial och att det inte behöver finnas en

motsättning i förhållande till andra branscher så

länge inte statliga medel snedvrider konkurrensen.

Konkurrensvillkoren för betong- och

cementindustrin lyfts också fram i motion

2004/05:N261 (kd). Motionären understryker

betydelsen av att det råder lika konkurrensvillkor

mellan olika typer av byggnadsmaterial och motsätter

sig att statsmakterna subventionerar exempelvis

träindustrin på bekostnad av cement- och

betongindustrin.

Även i motion 2004/05:N355 (kd) behandlas

villkoren för cement- och betongindustrin.

Motionärerna framhåller att denna industri, liksom

övriga företag, behöver stabila villkor, t.ex. i

fråga om energi. Vidare måste cement- och

betongindustrin ha konkurrensvillkor som gör att den

inte blir missgynnad gentemot andra branscher.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av vad som tas upp i motionerna vill

utskottet inledningsvis framhålla vikten av att det

finns tillgång till olika material på marknaden och

att det råder en god konkurrens dem emellan. Betong

är ett viktigt byggmaterial och kommer även att vara

så framgent.

I några av motionerna berörs den

träbyggnadsstrategi som nu genomförs. Enligt

utskottets uppfattning innebär denna strategi inte

att träindustrin kommer att subventioneras på

bekostnad av betong- och cementindustrin. Något

initiativ från riksdagens sida på detta område anser

utskottet därför vara obehövligt.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga

här aktuella motioner i berörda delar.

Fordonsindustrin

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden

rörande fordonsindustrin. Utskottet hänvisar

bl.a. till de satsningar som regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet enats om på

detta område. Jämför reservation 13 (m, fp,

kd, c).

Motionerna

I motion 2004/05:N429 (s) förordas ett

tillkännagivande om satsningar på fordonsindustrin.

Motionärerna berör bl.a. satsningar på forskning och

utveckling, regionala utvecklingscentrum och

infrastruktur i Västsverige. Det är viktigt att det

arbete som påbörjats utvecklas så att bilindustrin

kan fortsätta vara ledande i utveckling av

morgondagens fordon, sägs det i motionen.

Den svenska fordonsindustrin aktualiseras även i

motion 2004/05:N314 (c). Staten måste tydligare ta

ansvar för de övergripande nationella strukturerna

som t.ex. forskning, satsning på miljödriven

tillväxt, skatter, utbildning och infrastruktur,

anförs det i motionen. Motionären anser att

riksdagen genom ett uttalande skall ge regeringen i

uppdrag att ta fram en aktuell och offensiv bil- och

transportindustripolitisk strategi för Sverige.

Vissa kompletterande uppgifter

I november 2004 presenterade regeringen att den

enats med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om

satsningar på infrastruktur, forskning och

utbildning för att stärka Trollhättan och

Västsverige som produktionsplats för

fordonsindustrin. Förslagen har utarbetats i samråd

med Västra Götalandsregionen, kommunerna i

Fyrstadsregionen, arbetstagarorganisationer och

berörda företag i regionen.

Enligt det informationsmaterial om satsningar för

fordonsindustrin i Västra Götalandsregionen (N4046)

som presenterades i november 2004 skall åtgärderna

långsiktigt vara till gagn för hela fordonsindustrin

för att trygga sysselsättning, tillväxt och stärka

forskning och utveckling, men även på kort sikt

kunna förbättra Saab Automobiles förmåga att bedriva

utveckling och produktion i Trollhättan.

Satsningarna på infrastruktur innefattar ett antal

infrastrukturprojekt som identifierats som

nödvändiga för att stärka regionen. De projekt som

är aktuella är följande:

- Väg 44, Väne Ryr-Båberg,

-

- Väg 45, Angeredsbron-Älvängen,

-

- Väg 45, Resterande del Älvängen-Trollhättan,

-

- Järnväg, Norge-Vänerbanan,

-

- Järnväg, Triangelspåret vid Marieholm.

-

Projekten finansieras inom de ramar riksdagen

beslutade om i juni 2004. Den totala kostnaden

uppgår till närmare 10 miljarder kronor.

Vidare omfattar insatserna satsningar på

arbetsmarknadsutbildning vid en eventuell

produktionsökning vid Saabs anläggning i

Trollhättan. Ams har fått i uppdrag att förbereda

och genomföra adekvat fordonsmontörsutbildning med

varvad teori och företagspraktik.

Satsningarna på forskning och utveckling omfattar

en förlängning och utvidgning av

fordonsforskningsprogrammet, en förlängning av

"Gröna bilen"-programmet, en ny satsning på

forskning och utveckling kring produktionsteknik och

en ny satsning på forskning, utveckling och

demonstration kring fordons-IT. När det gäller de

båda sistnämnda satsningarna har Verket för

innovationssystem (Vinnova) fått i uppdrag att

utforma programsatsningar med start sommaren 2005.

Vinnova skall presentera sina förslag den 1 mars

2005.

Inom Regeringskansliet har en statssekreterargrupp

tillsatts med statssekreterare från berörda

departement. Till denna grupp är ett sekretariat

knutet.

När det gäller framtiden för Saab Automobiles i

Trollhättan bör erinras om att GM-koncernen troligen

kommer att presentera sin strategi för framtiden i

Europa i mars 2005. Något datum för när detta skall

ske är dock inte fastställt.

Utskottets ställningstagande

Fordonsindustrin är en viktig näring för svensk

ekonomi. Den sysselsätter ca 150 000 personer, varav

ca 85 000 är anställda i över 1 200 företag som

direkt eller indirekt levererar till

fordonsindustrin. Den samlade fordonsindustrin står

för ca 15 % av den svenska exporten och svarar för

20 % av forsknings- och utvecklingsverksamheten i

näringslivet. Branschen har även en stor

regionalpolitisk betydelse och den har sin

tyngdpunkt i Västsverige.

Med anledning av de krav som förs fram i de här

aktuella motionerna rörande insatser för

fordonsindustrin vill utskottet hänvisa till de

satsningar på infrastruktur, forskning och

utbildning för att stärka Trollhättan och

Västsverige som produktionsplats för

fordonsindustrin som regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet enats om. Enligt utskottets mening

svarar dessa åtgärder väl mot de krav som framförs i

de här aktuella motionerna, varför de kan anses

tillgodosedda och avstyrks.

Försvarsindustrin

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till vidtagna åtgärder och

pågående arbete bör riksdagen avslå

motionsyrkanden rörande försvarsindustrin.

Utskottet åberopar bl.a. den strategi för

flyg- och rymdindustrin som nyligen

presenterades. Jämför reservation 14 (m, fp,

kd, c).

Motionerna

Att entreprenörernas viktiga roll måste

uppmärksammas mer, bl.a. i samband med nedrustningen

av försvarsindustrin, anförs i motion 2004/05:N281

(kd). Neddragningar måste mötas med att

entreprenörskompetensen höjs. Sverige har ingen

brist på ny teknik eller forskningsresultat, men det

saknas brobyggare i form av entreprenörer. För ökad

tillväxt krävs bl.a. bättre incitament för arbete

och generella stimulanser för småföretagen.

I motion 2004/05:N284 (kd) konstateras att

försvarsbeslutet innebär att en del av

försvarsindustrin kommer att tvingas lägga ned sin

verksamhet. Motionärerna menar att statsmakterna bör

ta sitt ansvar och kanalisera medel, med fördel

genom Vinnova, för att bidra till en omorientering

till annan produktion. Därigenom kan

arbetstillfällen bibehållas och kompetensen finnas

kvar i landet.

Vissa kompletterande uppgifter

2004 års försvarspolitiska beslut

I propositionen om vårt framtida försvar (prop.

2004/05:5), vilken riksdagen har fattat beslutat om

(bet. 2004/05:FöU4 och 2004/05:FöU5), gjorde

regeringen bedömningen att ett nationellt ansvar

måste tas för omställningsarbetet i vissa regioner.

Landshövdingarna i de fyra mest berörda länen

(Norrbotten, Värmland, Jämtland och Gotland) har

fått i uppdrag att till Näringsdepartementet föreslå

lämpliga omställningsåtgärder. Utgångspunkten för

arbetet skall vara de regionala tillväxtprogrammen.

Uppdraget skall delredovisas senast den 15 februari

2005 och slutredovisas senast den 31 december 2005.

Vidare har regeringen utsett särskilda

kontaktpersoner (förre verksställande direktören

Peter Lagerblad, förre partiledaren Olof Johansson,

förra landshövdingen Gerd Engman och förre talmannen

och statsrådet Thage G. Peterson) som för

regeringens räkning följer och aktivt deltar i

arbetet i respektive län/lokala

arbetsmarknadsregion. Kontaktpersonerna skall ha

fokus på det lokala näringslivets dynamik, samverkan

och förnyelse. Uppdraget skall redovisas löpande och

en slutredovisning skall lämnas senast den 31

december 2005. På Näringsdepartementet har ett

kansli inrättats som skall biträda de fyra

kontaktpersonerna.

I september 2004 beslöt regeringen

(regeringsbeslut 2004-09-23) att uppdra åt före

detta riksdagsledamoten Jan Bergqvist att föreslå

statliga lokaliseringar till dessa regioner.

Utredningen, vilken tagit namnet

Lokaliseringsutredningen, presenterade i slutet av

januari 2005 en delrapport om omlokaliseringen av

statlig verksamhet. I rapporten redovisas

överväganden och förslag vad gäller omlokalisering

av statlig verksamhet vid statliga myndigheter samt

vid ett statligt företag, AB Svenska Spel. I

utredningens slutrapport, som skall överlämnas till

regeringen den 1 mars 2005, kommer utredningen att

redovisa sina överväganden vad avser annan

verksamhet, framför allt verksamhet som bedrivs av

statligt ägda företag.

Det kan också noteras att regeringen i

försvarspropositionen (s. 247) påpekade att de

tillväxtpolitiska myndigheterna Nutek, Vinnova och

Invest in Sweden Agency (ISA), liksom Exportrådet

och andra aktörer inom näringspolitik, främjande av

handel och internationell konkurrenskraft, kommer

att vara särskilt värdefulla resurser i det kommande

arbetet.

I nämnda försvarspolitiska proposition beskriver

regeringen även sin samlade

materialförsörjningsstrategi (s. 121). Enligt den

bedömning som regeringen lämnade bör strategiska

vägval i materialförsörjningen uppmärksammas

tydligare. Vidare bör forskningen och

teknikutvecklingen i ökad omfattning inriktas på

vissa nischområden som omnämns i propositionen för

att ge Sverige en önskad position inom

försvarsmaterielområdet. Regeringen menade även att

områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk,

Totalförsvarets forskningsinstitut, civila

myndigheter inklusive universitet och högskolor,

inhemsk industri samt forskningsinstitut har

gemensamma möjligheter bör identifieras. Genom

utvecklad samverkan mellan dessa aktörer kan

möjligheterna till innovationsspridning,

synergieffekter och tillvaratagande av kommersiell

teknik stärkas. Regeringen avser även att beröra

frågan om civil-militär synergi i den kommande

forskningspolitiska propositionen, sades det.

En strategi för flyg- och rymdindustrin

I maj 2004 tillsatte regeringen en arbetsgrupp med

uppgift att utveckla en vision och en strategi för

den svenska flyg- och rymdindustrins framtid på lång

sikt. I arbetsgruppen har ingått företrädare för

Närings-, Utrikes- och Försvarsdepartementen,

Vinnova, Rymdstyrelsen, Försvarets materielverk,

Totalförsvarets forskningsinstitut och

Försvarsmakten. Arbetet har skett i nära samverkan

med företrädare för flyg- och rymdindustrin

respektive universitet och högskolor. Arbetsgruppen

presenterade i januari 2005 dels en vision för den

svenska flyg- och rymdindustrin, dels en

handlingsplan som visar hur företag, forskning och

stat tillsammans skall kunna realisera visionen.

Följande sex strategiska områden har identifierats

som betydelsefulla för att uppnå det som visionen

beskriver:

* utveckla en nationell helhetssyn på flyg- och

rymdverksamheten,

*

* utveckla samspelet mellan stat, näringsliv och

forskning,

*

* utveckla det internationella samarbetet och skapa

goda konkurrensvillkor,

*

* utveckla förmågan att möta omvärldsförändringar

och säkerhetshot,

*

* utveckla den industriella strukturen nationellt

och regionalt,

*

* utveckla synergier mellan civila och militära

tillämpningar och mellan flyg- och

rymdverksamheter.

*

I handlingsplanen lämnas förslag på olika åtgärder

som ger möjlighet att agera efter inriktningen på de

strategiska områdena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att

statsmakterna tar ett ansvar för att stödja de

människor och regioner som påverkas av

förändringarna inom försvaret. I enlighet med det

försvarspolitiska beslut riksdagen fattat har

regeringen igångsatt ett arbete för att stödja

omställningsarbetet på de mest berörda orterna.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i

motion 2004/05:N281 (kd) om att olika

entreprenörsfrämjande insatser är en viktig del i

arbetet med att motverka de konsekvenser som det

försvarspolitiska beslutet får. Enligt utskottets

mening ligger detta emellertid i linje med det

arbete som regeringen bedriver, varför utskottet

inte ser det föranlett att ge motionen sitt bifall.

När det gäller vad som tas upp i motion

2004/05:N284 (kd) om en omorientering av

produktionen och Vinnovas roll vill utskottet

hänvisa till det förslag till strategi för flyg- och

rymdindustrin som nyligen presenterades.

Med hänvisning till det ovan sagda avstyrks här

aktuella motioner i berörda delar.

Audiovisuell industri

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav om

satsningar på film- och medieindustrin.

Utskottet hänvisar till vad det anförde då

motsvarande förslag hanterades våren 2004.

Motionen

I motion 2004/05:N430 (s) uppmärksammas den svenska

film- och mediebranschen. Motionären menar att

förutsättningarna för att bygga starka och

livskraftiga innovationssystem och kluster inom den

audiovisuella sektorn är bäst i västra och norra

Sverige. En satsning på film- och medieindustrin i

Västra Götaland kan på ett avgörande sätt utveckla

branschen och stärka det nationella klustret.

Utskottets ställningstagande

Våren 2004 avstyrkte utskottet (bet. 2003/04:NU10)

en motion som i stort överensstämmer med den här

aktuella. Vid detta tillfälle redogjorde utskottet

utförligt för olika insatser på området och sin syn

i frågan. Utskottet ser inte att något ytterligare

tillkommit som skulle förändra den bedömning

utskottet då gjorde, utan hänvisar till vad det vid

detta tillfälle anförde.

Med hänvisning till det sagda avstyrks motionen.

Design

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden

rörande design. Utskottet vidhåller sin

uppfattning från våren 2004.

Motionen

I motion 2004/05:Kr254 (m) begärs två

tillkännagivanden rörande form och design, dels om

designens tillgänglighet, dels om designens

betydelse för näringslivet. Motionärerna betonar att

utgångspunkten för god form och design är att

förbättra sakers funktion och göra dem lättare att

handskas med. Vidare framhålls vikten av att

designen blir mer näringslivsorienterad. För att

utnyttja de offentliga resurserna på ett bättre sätt

är det angeläget att de koncentreras till färre

aktörer. Offentliga medel bör i första hand gå till

utbildning, utveckling och forskning, anförs det i

motionen.

Vissa kompletterande uppgifter

I detta sammanhang kan Designåret 2005 nämnas.

Syftet med designåret är att i hela Sverige

ytterligare öka och fördjupa kunskapen om form och

design i ett samhällsperspektiv. Målet är att så

många som möjligt skall utveckla sin användning av,

intresse för och kunskap om design. Under designåret

kommer ett brett utbud av designprojekt att

genomföras i hela Sverige inom sju prioriterade

områden: Arbetsliv och design, Design som kulturellt

uttryck, Offentlig upphandling, Design som

tillväxtfaktor, Design för alla, Långsiktigt hållbar

design samt Utbildning och forskning. Vidare skall

designåret bidra till att ytterligare stärka

designens ställning även efter år 2005. Ett flertal

statliga myndigheter har getts uppdrag under

designåret och andra aktörer, som t.ex. kommuner,

landsting, institutioner, organisationer och

företag, har inbjudits att delta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att ett

samstämmigt utskott avstyrkte två likalydande

motionsyrkanden våren 2004 (bet. 2003/04:NU10).

Motionen ansågs till vissa delar tillgodosedd genom

de satsningar som då planerades inför Designåret

2005. Utskottet ser inte att något ytterligare

tillkommit som skulle förändra den bedömning

utskottet då gjorde, utan hänvisar till vad det vid

detta tillfälle anförde.

Med hänvisning till det sagda avstyrks motionen i

aktuella delar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Kvinnors företagande (punkt 1)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N232, 2004/05:

N393 yrkande 19 och 2004/05:A355 yrkandena 4 och 9

och avslår motionerna 2004/05:N290, 2004/05:N291,

2004/05:N343 och 2004/05:N433.

Ställningstagande

Utvecklingspotentialen för kvinnors företagande är

stor och vi ser det som angeläget att fler kvinnor

blir företagare. Till skillnad från regeringen och

dess stödpartier anser vi att det i första hand är

de grundläggande förutsättningarna för företagande

som måste förändras för att både kvinnor och män

skall finna det värt att ägna sig åt nyföretagande

eller att expandera befintlig verksamhet. Det

innefattar bl.a. långtgående regelförenklingar, en

rimlig företags- och kapitalbeskattning och en

mindre rigid arbetsrätt.

Vidare är det vår uppfattning, i likhet med vad

som tas upp i motionerna 2004/05:N393 (kd) och

2004/05:A355 (fp), att det är viktigt att områden

där den statliga sektorn dominerar öppnas upp för

privata alternativ. Detta skulle gynna såväl

kvinnors företagande som jämställdhetssträvanden.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom

vad vi här anfört om kvinnors företagande. Därmed

blir nämnda motioner tillgodosedda i berörda delar

och tillstyrks. Det ovan sagda innebär även att

motion 2004/05:N232 (m) blir tillgodosedd och den

tillstyrks. Övriga motioner avstyrks i motsvarande

delar.

2. Invandrares företagande (punkt 2)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:Sf360

yrkande 2 och avslår motionerna 2004/05:N216 och

2004/05:N279.

Ställningstagande

Det är vår uppfattning att möjligheten för personer

med utländsk bakgrund att starta och driva företag i

första hand bör underlättas genom övergripande

förändringar av de villkor under vilka företagare

verkar. Det innefattar bl.a. att reformera

skattesystemet, att förändra arbetsrätten i syfte

att göra det enklare för företag att anställa

personal och att minska och förenkla alla de regler

som styr företagande. Som anförs i motion

2004/05:Sf360 (c) kan de allmänna bristerna i det

svenska företagsklimatet förväntas ge invandrare

särskilda svårigheter. Att regelverket är

överskådligt och begripligt är inte minst viktigt

för företagare med begränsade kunskaper i svenska.

Invandrares företagande bör därför ges större

uppmärksamhet än hittills när näringspolitiken

utformas.

Med det anförda tillstyrks i allt väsentligt

nämnda motion i berörd del. Övriga här aktuella

motioner avstyrks.

3. Ungas företagande (punkt 3)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:N408 yrkande 1 och

bifaller delvis motion 2004/05:N206.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att unga människor får

lära sig mer om entreprenörskap och företagande.

Statsmakterna bör ta sitt ansvar och på olika sätt

verka för att unga människor uppmuntras till

entreprenörskap. Skolan är viktig för att öka

intresset och kunskaperna på detta område. Många

elever har bristande kunskaper om företagande och

entreprenörskap och den svenska skolan har varit

dålig på att ta till vara den blivande entreprenören

och företagaren. Betydligt mer skulle kunna göras på

det området.

Som tidigare nämnts finns det i dag olika aktörer

och projekt som utifrån varierande perspektiv

arbetar med ungas företagande. I likhet med vad som

anförs i motion 2004/05:N408 (fp) anser vi att det

är viktigt att stödja föreningar och nätverk, som

t.ex. Snilleblixtarna och Ung företagsamhet, som

arbetar för att göra unga människor mer positiva

till eget företagande. Regeringens satsning på ett

nationellt entreprenörsprogram är vällovlig. Det är

emellertid viktigt att de insatser som görs tar till

vara den kunskap som dessa föreningar och nätverk

besitter och att de inkorporeras i arbetet. Det

innebär att fokus skall ligga på att stödja

befintliga aktörer och inte på att försöka utveckla

nya metoder.

Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här anfört

beträffande ungas företagande. Därmed blir nämnda

motion tillgodosedd i berörd del. Även motion

2004/05:N206 (c) blir i allt väsentligt

tillgodosedd.

4. Nya företagsformer (punkt 4)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:N398

yrkande 8.

Ställningstagande

Vi är positiva till att nya företagsformer som

bejakar entreprenörer prövas. Det är viktigt att

regelsystemen beaktar nya företagsformer för att

möjliggöra att entreprenörskap och företagande

utvecklas. I likhet med vad som anförs i motion

2004/05:N398 (c) anser vi att ett öppet

förhållningssätt gentemot nya företagsformer bör

råda och att detta bör prägla arbetet inom

Regeringskansliet och myndighetssfären. Som tidigare

redovisats har regeringen låtit kartlägga nya former

för företagande och anställningsformer i

gränssnittet mellan egenföretagare och anställd.

Detta arbete har utmynnat i en

departementspromemoria (Ds 2003:27) vari olika

problem rörande bl.a. arbetslöshetsförsäkringen,

sjukförsäkringen och F-skattsedeln belyses.

Näringsminister Thomas Östros har nyligen i en

interpellationsdebatt redogjort för att det inom

Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram

kommittédirektiv rörande företagares ekonomiska

situation vid arbetslöshet och sjukdom. Detta är

positivt och i enlighet med vad riksdagen gett

uttryck för. Enligt vår uppfattning behöver

emellertid mer göras för att belysa problemen för

dem som verkar i gränssnittet mellan företagare och

anställda. Vi anser därför att regeringen, med

utgångspunkt i tidigare nämnda kartläggning, bör

låta utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att

underlätta för nya företagsformer, för att därefter

återkomma till riksdagen med förslag som verkar i

denna riktning.

Med hänvisning till det ovan sagda blir nämnda

motion delvis tillgodosedd i berörd del och

tillstyrks.

5. Kapitalförsörjning (punkt 5, motiveringen)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Ställningstagande

Vi anser att tillgången på statligt såddkapital

måste öka. De förslag som regeringen presenterade

hösten 2004 och som riksdagen godkänt är inte

tillräckliga.

Den arbetsgrupp som Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har

bildat inom ramen för Allians för Sverige och som

skall arbeta med bl.a. näringspolitiska frågor skall

lämna förslag beträffande bl.a. riskkapital och

innovationspolitik. Utgångspunkten skall därvid vara

att föreslå marknadskonforma lösningar som

underlättar för företag framför allt i tidiga skeden

att få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.

Av stor vikt är att lägga förslag som underlättar

kommersialisering av innovationer, vari också ligger

att beakta kopplingen mellan riskkapital och

forskning.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

2004/05:N426 (s).

6. Social ekonomi (punkt 6, motiveringen)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Krister Hammarbergh (m) och Hans Backman

(fp).

Ställningstagande

Under innevarande mandatperiod har utskottet vid

upprepade tillfällen hanterat olika yrkanden rörande

social ekonomi. Som vi vid dessa tillfällen

redogjort för anser vi att de verksamheter som

samlas under begreppet social ekonomi på många sätt

bidrar positivt till samhällsutvecklingen. Vi anser

emellertid inte att det finns motiv till att den

sociala ekonomins samverkansformer skall gynnas

framför de associationsformer som dominerar i

näringslivet. Det är vår uppfattning att

särlösningar som riktas mot vissa aktörer har en

negativ inverkan på de jämlika

konkurrensförhållandena som måste råda. Vi förordar

i stället en generellt fungerande näringspolitik

utan otillbörligt gynnande av vissa

verksamhetsformer.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga

här aktuella motioner i berörda delar.

7. Social ekonomi (punkt 6)

av Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 11

och avslår motionerna 2004/05:N306 yrkandena 1, 6

och 7, 2004/05:N344, 2004/05:N351, 2004/05:N352,

2004/05:N353, 2004/05:N388, 2004/05:N422,

2004/05:N438 och 2004/05:N448.

Ställningstagande

Den sociala ekonomin innefattar en mängd olika

verksamheter med det gemensamma att de bygger på ett

engagemang underifrån utan utpräglat vinstsyfte. I

den sociala ekonomin tillåts medborgarna själva ta

ansvar på ett sådant sätt att den lokala demokratin

förstärks, vilket vi ser som positivt. De lokala

kooperativa utvecklingscentrumen (LKU) bidrar med

viktiga insatser för att underlätta och stimulera

framväxten av kooperativa lösningar. Då LKU även gör

insatser på områden som traditionellt omfattas av

arbetsmarknadspolitiken och den regionala

utvecklingspolitiken anser vi, i likhet med vad som

anförs i motion 2004/05:N393 (kd), att regeringen

bör utreda hur LKU framgent på ett bättre sätt kan

beaktas inom dessa politikområden.

Med det anförda tillstyrks nämnda motion. Övriga

här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

8. Social ekonomi (punkt 6)

av Ingegerd Saarinen (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:N306 yrkandena 1,

6 och 7, 2004/05:N344, 2004/05:N351, 2004/05:N352,

2004/05:N353, 2004/05:N393 yrkande 11, 2004/05:N422,

2004/05:N438 och 2004/05:N448 och avslår motion

2004/05:N388.

Ställningstagande

Den sociala ekonomin innefattar verksamheter som

primärt har samhälleliga ändamål, bygger på

demokratiska värderingar och är organisatoriskt

fristående från den offentliga sektorn. Verksamheter

inom den sociala ekonomin har allmännytta eller

medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta

drivkraft. Den sociala ekonomin bygger på människors

kraft och vilja att arbeta för gemensamma mål och

ses allt oftare som ett alternativ till det privata

och det offentliga.

Enligt min mening finns det en bristande kunskap

om den sociala ekonomin såväl bland olika aktörer

som i samhället i stort. Forskning och

kunskapsspridning inom området social ekonomi är

således angeläget. Vidare anser jag att det

föreligger behov av en kartläggning av hur den

sociala ekonomin, som ett alternativ till både

privat och offentligt driven verksamhet, kan bidra

till tillväxt och välfärd. I likhet med vad som

anförs i motion 2004/05:N351 (mp) anser jag att en

sektorsövergripande utredning med uppgift att visa

hur den sociala ekonomin kan vara en tillgång för

tillväxt och välfärd bör tillsättas. Även frågan om

möjligheten att inrätta ett kunskapscentrum för

socialt företagande bör belysas genom en utredning i

enlighet med vad som anförs i motion 2004/05:N344

(mp). Jag ställer mig också bakom de krav som

framförs i motion 2004/05:N306 (c) när det gäller

behovet av uppföljning av regeringens insatser på

området. Därtill menar jag att den officiella

statistiken på området behöver utvecklas.

När det gäller lokala kooperativa

utvecklingscentrum (LKU) anser jag det angeläget med

en långsiktig statlig finansieringslösning, något

som bl.a. tas upp i motionerna 2004/05:N422 (s) och

2004/05:N438 (s). Därtill anser jag att regeringen

bör utreda hur LKU framgent på ett bättre sätt kan

beaktas inom arbetsmarknadspolitiken och den

regionala utvecklingspolitiken. Jag delar således

den ståndpunkt som förs fram i motion 2004/05:N393

(kd) på detta område.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks nämnda

motioner i berörda delar. Även motionerna

2004/05:N352 (s), 2004/05:N353 (s) och 2004/05:N448

(s) kan anses tillgodosedda och de tillstyrks.

Motion 2004/05:N388 (s) avstyrks.

9. Industriella utvecklingscentrum (punkt 7,

motiveringen)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Krister Hammarbergh (m) och Hans Backman

(fp).

Ställningstagande

Vi vill, när det gäller kraven på långsiktig

finansiering av IUC-bolagen och UPA-uppdraget,

framhålla att avsikten med stödet inte varit att det

skulle permanentas, utan målet har varit att

verksamheten på sikt skulle bli självbärande. Från

och med år 2005 ersätts UPA-uppdraget med ett

program för produktutveckling i små företag, och

förhoppningsvis kommer den konkurrens som det nya

programmet innebär medföra att verksamheten

ytterligare effektiviseras. Vi vill i detta

sammanhang emellertid framhålla vikten av att den

kunskap som IUC-bolagen och UPA-uppdraget genererat

tas till vara.

Samtidigt är vi kritiska till på vilket sätt

regeringen hanterat denna fråga. Så sent som i

budgetpropositionen för år 2005 påpekade regeringen

att staten lämnar stöd till IUC-bolagen för UPA-

uppdraget. Någon närmare redogörelse för att denna

verksamhet skulle upphöra vid årsskiftet fanns inte.

Vi anser därför att regeringen brustit när det

gäller såväl att hålla riksdagen informerad som att

ge ett klart besked till de berörda IUC-bolagen.

Inom ramen för Allians för Sverige har Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet bildat en arbetsgrupp som skall arbeta

med olika näringspolitiska frågor och lämna förslag

beträffande bl.a. riskkapital och

innovationspolitik. Utgångspunkten för detta arbete

är att föreslå marknadskonforma lösningar som

underlättar för företag framför allt i tidiga skeden

att få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.

Vidare skall arbetsgruppen lämna förslag som

underlättar kommersialiseringen av innovationer,

vari kopplingen mellan riskkapital och forskning

skall beaktas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga

här aktuella motionsyrkanden.

10. Industriella utvecklingscentrum (punkt 7)

av Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 26

och avslår motionerna 2004/05:N209 och 2004/05:N252.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att näringslivets

regionalt förankrade och regionalt ägda

institutioner tas till vara för förmedling av bl.a.

statliga resurser. Det s.k. IUC-nätverket, bestående

av ett tjugotal självständiga bolag runt om i

landet, är en viktig resurs när det gäller att skapa

industriell tillväxt genom utveckling av produkter,

teknik och kompetens. Verksamheten har utvärderats

ett antal gånger och samtliga utvärderingar visar

att verksamheten är kostnadseffektiv och har hög

måluppfyllelse. Regeringen avser nu att avveckla

UPA-uppdraget till förmån för något nytt, nämligen

produktutveckling i små företag. Detta gör att

verksamheten vid IUC-bolagen hotas. Det är

emellertid vår uppfattning att UPA-uppdraget skall

finnas kvar. Vidare anser vi, i likhet med vad som

anförs i motion 2004/05:N393 (kd), att medlen till

IUC-bolagen skall synliggöras i budgeten.

Vi är kritiska till på vilket sätt regeringen

hanterat denna fråga. Så sent som i

budgetpropositionen för år 2005 påpekade regeringen

att staten lämnar stöd till IUC-bolagen för UPA-

uppdraget. Någon närmare redogörelse för att denna

verksamhet skulle upphöra vid årsskiftet fanns inte.

Vi anser därför att regeringen brustit när det

gäller såväl att hålla riksdagen informerad som att

ge ett klart besked till de berörda IUC-bolagen.

Inom ramen för Allians för Sverige har Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet bildat en arbetsgrupp som skall arbeta

med olika näringspolitiska frågor och lämna förslag

beträffande bl.a. riskkapital och

innovationspolitik. Utgångspunkten för detta arbete

är att föreslå marknadskonforma lösningar som

underlättar för företag framför allt i tidiga skeden

att få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.

Vidare skall arbetsgruppen lämna förslag som

underlättar kommersialiseringen av innovationer,

vari kopplingen mellan riskkapital och forskning

skall beaktas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks nämnda

motion i berörda delar. Övriga här aktuella

motionsyrkanden avstyrks.

11. Företagsnedläggningar (punkt 10,

motiveringen)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Ställningstagande

Vi vill, i likhet med vad vi tidigare gjort när

likalydande förslag förelagts riksdagen, tydligt

markera vårt avståndstagande från vad som föreslås i

motionen. Det motionärerna förordar innebär

betydande intrång i äganderätten och kan ses som ett

direkt angrepp mot enskilda företagares rätt att

råda över sin egendom.

Därtill bör framhållas att den typ av bestämmelse

som efterfrågas i motionen sannolikt skulle ha en

avskräckande effekt på dem som eventuellt har tankar

på att etablera företag eller produktionsenheter i

Sverige. Vi ser även att det finns risk för att

redan etablerade företag, i hotet av att dylika

bestämmelser kommer att införas, väljer att flytta

sin verksamhet utomlands.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion

2004/05:N297 (mp).

12. Skogsindustriella frågor (punkt 11)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ508

yrkande 23 och avslår motionerna 2004/05:MJ434

yrkande 41, 2004/05:N313 yrkandena 1 och 2 och

2004/05:N356.

Ställningstagande

Svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri har stor

betydelse för samhällsekonomin. Näringen skapar ett

ansenligt exportnetto och bidrar med ett betydande

antal arbetstillfällen, inte minst i glesbygden. En

ökad grad av värdeskapande vidareförädling av

skogsråvaran inom den inhemska industrin ser vi som

en viktig fråga. Ett riksdagsuttalande i denna fråga

kan emellertid besparas.

I likhet med vad som lyfts fram i motion

2004/05:MJ508 (fp) anser vi att det är angeläget att

skogens potential blir ordentlig belyst. Många

branscher intecknar i dag skogsråvaran för sitt

ändamål, däribland sågverk, massabruk och

energiföretag. Vi anser att en utredning bör

tillsättas som närmare granskar de effekter

konkurrensen om skogsråvaran kan få för de olika

branscherna och vilken potential skogen framgent

har.

Vi vill i detta sammanhang även uppmärksamma att

det väckts ett antal motioner rörande olika

skogsindustriella frågor med anledning av den storm

som passerade södra Sverige den 9 januari i år.

Stormens effekter kommer att få långsiktiga

konsekvenser för såväl skogsägare som skogsnäringen.

Utskottet avser att behandla de motioner som

remitterats till utskottet vid ett senare tillfälle

och återkommer således till dessa frågor.

Med hänvisning till det ovan sagda tillstyrks

nämnda motion i berörda delar. Övriga här aktuella

motionsyrkanden avstyrks.

13. Fordonsindustrin (punkt 13)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:N314 och avslår

motion 2004/05:N429.

Ställningstagande

Fordonsindustrins situation är ett exempel på vilka

konsekvenser regeringens brist på näringspolitik kan

få. Fordonsindustrin har under lång tid varit en av

stöttepelarna i den svenska industrin. Under

decennier har fordonsindustrin haft stor betydelse

för sysselsättning, investeringar och forskning i

landet. Den sysselsätter ca 150 000 personer, varav

ca 85 000 är anställda i över 1 200 företag som

direkt eller indirekt levererar till

fordonsindustrin. Den samlade fordonsindustrin står

för ca 15 % av den svenska exporten och svarar för

20 % av forsknings- och utvecklingsverksamheten i

näringslivet. Branschen har även en stor

regionalpolitisk betydelse och den har sin

tyngdpunkt i Västsverige.

Det är vår uppfattning, i likhet med vad som

anförs i motion 2004/05:N314 (c), att regeringen bör

utarbeta en offensiv strategi när det gäller

fordonsindustrin. Dessa synpunkter framförs även i

motion 2004/05:N242 (fp), utan att några yrkanden

direkt behandlas i detta sammanhang. Dagens avsaknad

av en tillväxtfrämjande politik har en negativ

effekt på den svenska industrin och dess möjligheter

att utvecklas. Det nationella näringsklimatet måste

generellt utformas så att Sverige klarar av att

tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna av

världen i fråga om goda villkor för företagande och

investeringar. Vi anser att statsmakterna tydligt

måste ta ansvar för de övergripande nationella

strukturerna såsom t.ex. forskning, skatter,

utbildning och infrastruktur. Förändringar behövs på

dessa områden för att tillse såväl att nuvarande

industrijobb behålls som att det skapas nya.

Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder

i enlighet med vad vi här har anfört. Därmed blir

motion 2004/05:N314 (c) tillgodosedd i berörda delar

och tillstyrks. Motion 2004/05:N429 (s) avstyrks.

14. Försvarsindustrin (punkt 14, motiveringen)

av Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Krister Hammarbergh

(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).

Ställningstagande

Vi delar den uppfattning som framförs i motion

2004/05:N281 (kd) om att olika entreprenörsfrämjande

insatser är en viktig del i arbetet med att motverka

de konsekvenser det försvarspolitiska beslutet får.

Entreprenörskapet är grunden för välstånd och

välfärd och måste tas till vara. Likaså är det

angeläget att åtgärder vidtas för att

entreprenörskap och företagande skall löna sig

bättre än vad det gör i dag för att Sverige skall få

en växande företagsamhet. I likhet med vad som sägs

i motion 2004/05:N284 (kd) anser vi således att

företagens villkor måste förbättras för att inte

fler arbetstillfällen skall gå förlorade. Genom en

mer företagarvänlig politik än den som regeringen

bedriver skulle omställningsarbetet på de berörda

orterna och inom den industri som berörs kunna

underlättas.

Något riksdagsuttalande i enlighet med vad som

förordas i respektive motion anser vi emellertid

inte behövligt, varför de avstyrks i berörda delar.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att invandrares

företagande bör prioriteras och beaktas vid

näringspolitikens utformning i högre utsträckning

än vad som görs i dag.

2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgänglig

design.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om designens

betydelse för näringslivet.

2004/05:Ub438 av Maria Hassan och Anders Bengtsson

(s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om auktorisation av

ukrainska tolkar.

2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om villkoren för

tillväxt inom skogsindustrin.

2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skogens potential

inom bioenergiområdet.

2004/05:N206 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stärkta insatser som

främjar ungt företagande.

2004/05:N209 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ekonomiskt långsiktig

stöttning av landets IUC-verksamhet.

2004/05:N216 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om invandrares företagande.

2004/05:N218 av Magdalena Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om certifiering av

brunnsborrare.

2004/05:N222 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge betong- och

cementindustrin samma konkurrensvillkor som

konkurrerande branscher.

2004/05:N232 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av att förbättra

möjligheten för kvinnligt egenföretagande.

2004/05:N252 av Kerstin Lundgren (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en långsiktig och utvecklad

satsning på IUC-nätverken genom ett långsiktigt

avtal om det s.k. UPA-uppdraget inom ramen för

anslaget för näringslivsutveckling m.m.

2004/05:N261 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att lika konkurrensvillkor

skall gälla för olika typer av byggnadsmaterial så

att cement- och betongindustrin inte missgynnas.

2004/05:N279 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om småföretagare med

invandrarbakgrund.

2004/05:N281 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att uppmärksamma

entreprenörernas viktiga roll t.ex. i samband med

nedrustning av försvarsindustrin.

2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Vinnovas

möjligheter att bidra till en omorientering av

delar av svensk försvarsindustri.

2004/05:N290 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om insatser för ökat kvinnligt

företagande.

2004/05:N291 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kvinnor och innovationer.

2004/05:N297 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en lagstiftad

skyldighet för företag att först bjuda ut

nedläggningshotade enheter till försäljning i tur

och ordning till enhetens arbetare, ortens

befolkning och den allmänna marknaden.

2004/05:N306 av Margareta Andersson och Kenneth

Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om det kommunala

självstyret som en viktig förutsättning för hur

den sociala ekonomin utvecklas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att officiell

statistik inom områdena socialt kapital och social

ekonomi snarast bör utvecklas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en uppföljning

av utredningen Social ekonomi - en tredje sektor

för välfärd, demokrati och tillväxt och vad som

hänt i Sverige efter den 7:e europeiska

konferensen om social ekonomi som hölls i Gävle år

2001.

2004/05:N313 av Sven Bergström och Kenneth Johansson

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

skogsnäringen och vidareförädling av skogsråvaran.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

tillskapa regionala träcentrum eller

utvecklingscentrum.

2004/05:N314 av Åsa Torstensson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om vikten av att

regeringen arbetar fram en aktuell och offensiv bil-

och transportindustripolitisk strategi för Sverige i

världen.

2004/05:N316 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om näringskörkort för

företagare.

2004/05:N343 av Marie Nordén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om främjande av uppfinnares

villkor i samhället.

2004/05:N344 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en utredning tillsätts för att belysa

möjligheten att inrätta ett kunskapscentrum för

socialt företagande.

2004/05:N351 av Ingegerd Saarinen och Ulf Holm (mp):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

sektorsövergripande utredning för att visa hur den

sociala ekonomin kan vara en tillgång för tillväxt

och välfärd.

2004/05:N352 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av socialt

företagande.

2004/05:N353 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om främjande av sociala

företag.

2004/05:N355 av Rosita Runegrund (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkoren för

cement- och betongindustrin i Bohuslän.

2004/05:N356 av Lars Gustafsson och Ragnwi Marcelind

(kd):

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer

med förslag om utveckling av träförädlingsnäringen i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:N370 av Lars Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att en lista

över företag som inte agerar ansvarsfullt upprättas

på varje länsstyrelse.

2004/05:N388 av Marianne Carlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sociala innovationer.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om lokala

kooperativa utvecklingscentrum.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvinnligt

företagande.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om industriella

utvecklingscentrum.

2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):

8. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt berörda

myndigheter och departement att inta ett öppet

förhållningssätt mot nya företagsformer.

2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmuntra unga

människor till entreprenörskap.

2004/05:N422 av Marie Nordén och Rune Berglund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utveckling av kooperativt

företagande.

2004/05:N426 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av lokalt

riskkapital och förenklade regler.

2004/05:N429 av Peter Jonsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om satsningar på

fordonsindustrin.

2004/05:N430 av Peter Jonsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om klusterutveckling inom den

audiovisuella industrin regionalt och nationellt.

2004/05:N433 av Marie Nordén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om insatser för kvinnors

företagande.

2004/05:N438 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om statligt stöd till utveckling av

kooperativt företagande.

2004/05:N448 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om entreprenörskap.

2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kvinnligt företagande.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om aktiv opinionsbildning

i näringslivet.